Funäsfjällen får nytt avloppsreningsverk

FUNÄSFJÄLLEN

får nytt avloppsreningsverk

I Funäsdalen byggs ett nytt avloppsreningsverk för att möta ökande fjällturism och ökade krav från myndigheter. I anläggningen kommer avloppsvattnet att renas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Att mängden avloppsvatten varierar över året ställer särskilda krav på anläggningen.

AV LARS-OLOF TANDBERG

BYGGET AV det nya avloppsreningsverket i Funäsdalen ingår i projektet VA 2025 där Härjedalens kommun framtidssäkrar VA-försörjningen i Funäsfjällen, Vemdalsområdet, Lofsdalen och Sveg.

Som ett första steg byggs avloppsreningsverket. I senare etapper ska det byggas överföringsledningar för avloppsvatten från Tänndalen och Ramundberget till Funäsdalen. För att driva överföringsledningarna ska en inloppspumpstation byggas i Funäsdalen. – På både kort och lång sikt behövs ett nytt avloppsreningsverk för att vi ska klara myndighetskrav. Fjällturismen ökar och flera fritidshusområden planeras och det nya reningsverket behövs även för att klara den ökade mängden avloppsvatten, nu och i framtiden, säger Karin Stenbäck som är 64

projektledare på Vatten och miljöresurs i Berg Härjedalen AB. En utmaning vid projekteringen var att det under turistsäsongen är höga flöden av avloppsvatten medan det är betydligt lägre flöden under lågsäsong. – Vi har dimensionerat anläggningen för de ojämna flödena och har valt reningsmetoder som klarar både högt och lågt flöde. Till exempel har vi två linjer så att vi kan köra en eller båda linjerna beroende på flöde. Reningsverket får en kapacitet på 35 000 personekvivalenter, vilket innebär 17500 per linje.

För att kunna bygga bassängerna krävdes schaktning av cirka 30 000 kubikmeter. Pumpgropar grävdes och sedan sänktes grundvattnet i takt med schakten. – Det var ganska komplext att samordna bygget av bassängerna. Vi schaktade, grusade upp, gjöt platta och sedan väggar. Men bassängerna ligger på olika höjd, så vi fick bygga i omgångar och återfylla runt en bassäng innan vi kunde fortsätta schakta för nästa platta, berättar Victor Grönlund som är projektledare på YIT.

Eftersom det är ett avloppsreningsverk är det hårda krav på att bassängerna ska vara vattentäta konstruktioner. – Det får inte vara något utläckage till omkringliggande mark och det får inte vara något inläckage av grundvatten. Förutom att vi använde vattentät betong så injekterades alla gjutskarvar för att få helt tätt.

Reningen av avloppsvattnet kommer att ske i tre steg. Under den mekaniska reningen passerar vattnet först ett galler som fångar upp större föremål och därefter en sil som

fångar upp sand och andra större partiklar. Till sist passerar vattnet en finmaskig trumsil som separerar och tar bort partiklar från vattnet. Det här är en ny teknik som gör att själva ytan på reningsverket inte behöver vara lika stor, då inga stora bassänger behövs i just det här steget.

Nästa steg är den biologiska reningen. I bassänger finns flytande föremål som kallas bärare. På bärarna finns mikroorganismer som äter upp och omvandlar organiskt material och kväveföreningar. Detta sker i tre bassänger och antalet bassänger som används varierar med flödet.

Den kemiska reningen handlar om att ta bort fosfor ur avloppsvattnet. Med hjälp av fällningskemikalier bildas flockar av fosfor, som blir till slam och tjocka klumpar som sjunker till botten.

Efter att vattnet passerat samtliga reningssteg släpps det renade vattnet ut i Ljusnedalssjön via en utloppsledning som läggs på sjöbotten.

GOLVET BYGGS SIST

Alla bassänger är färdiga och nu pågår montering av plintsulor samt förberedelser inför golvgjutningar. Den byggs med en stålstomme med fackverkstakstolar och prefabricerade betongväggar. Ovanpå takstolarna blir det ett bärdäck i plåt och överst ett plåttak.

YIT är generalentreprenör och levererar färdig anläggning till beställaren. Det innefattar förutom bassängerna och byggnaden även alla invändiga installationer. Det är el och tele, VVS, styr och regler samt maskin- och processrör. Det innefattar även installation av alla maskiner och utrustning för reningsprocessen. – Vi ansvarar även för driftsättning och intrimning av anläggningen. Här har nyckeln för oss varit att alliera oss med duktiga underentreprenörer. Processhantering är inte vår specialitet, så därför köper vi in de tjänsterna.

UTMANINGAR I FJÄLLVÄRLDEN

En utmaning i projektet har varit Funäsdalens läge i fjällvärlden. Bland annat påverkar kyla och snö när markarbeten kan utföras. – Avstånden gör att det inte är så lätt att åka och hämta byggmaterial. Närmaste större stad är Östersund och det ligger timmar bort. Betongen tar vi från Särna och det är 13 mil bort. Avstånden är både en charm och en utmaning med det här projektet, tycker Victor Grönlund.

Under gjutningarna i vintras var det flera betongbilar som körde i diket på väg till bygget av reningsverket. – Det är svåra förhållanden att få till vinterväghållningen i den här geografin när

Bygget av reningsverket i Funäsdalen började med schaktarbete våren 2021. Bild: Sandra Lee Pettersson /Vatten och Miljöresurs Karin Stenbäck som är projektledare på Vatten och miljöresurs i Berg Härjedalen AB. Bild: Sandra Lee Pettersson /Vatten och Miljöresurs

det kan bli snabba omväxlingar i vädret. Att behöva åka över fjället med betong är inte de bästa förutsättningarna. Om du har en väggjutning med noggranna stighöjder kan det bli jobbigt om det blir en lucka i betongleveransen på timmar.

En annan utmaning har varit priserna på byggmaterial. – Det mesta har gått upp i pris senaste året. Vissa material går knappt att köpa och vi får offerter som bara gäller en dag, konstaterar Victor Grönlund.

FAKTA I KORTHET

Nybyggnad av avloppsreningsverk i Funäsdalen

Tidplan: våren 2021–augusti 2023 Byggherre: Vatten och miljöresurs i Berg Härjedalen AB Generalentreprenör: YIT Sverige AB Kostnad: 128 Mkr

Utsättning, Inmätning, Maskinstyrning, Projektering, Mängdreglering, Volymberäkningar

www.rosensmaetservice.se