Dagens Infrastruktur 1/2025

ANLÄGGNING PROJEKT UNDERHÅLL #1 • 2025

Återvinningsbara SOLCELLER

Lägesrapport VÄSTLÄNKEN

KÄLLSJÖ VATTENVERK uppdaterat

AUTOMATISK

SOPSORTERING i Linköping

Standardiserad BERGFÖRSTÄRKNING

BERG, BROAR OCH YTSKYDD

Snart dags för:

– rapport från branschdagar BAUMA

JCB är en av världens största maskintillverkare.

Kontakta din lokala återförsäljare, vi har maskinen du behöver!

AGROMASKINER Billesholm, Gringelstad, Laholm, Svedala, Tomelilla, Årröd | AXIMA Björnhult, Erikstad, Floby, Gamleby, Grästorp, Jönköping, Kisa, Kungälv, Lidköping, Linköping, Motala, Munkedal, Norrköping, Skövde, Säffle, Veddige, Vimmerby | GT-CENTER Luleå, Skellefteå, Sundsvall | MASKIN VÄST Karlstad, Kumla, Mariestad | SUNDAHLS MASKINAFFÄR Kalmar, Karlskrona, Vetlanda, Växjö | TRAKTOR NORD Falun, Frövi, Roma, Stockholm, Storvik, Uppsala, Vingåker, Västerås

Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt

Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.

• Kemisk flockning

• Kemisk fällning

• Lamellsedimentering

• pH-justering

• Slamförtjockning

• Mobila filterpressar

• Kolfilter

• Rening tungmetaller

• Jonbytare

• Onlinemätning

• Övervakning

• Loggning

• Mobil vattenanalys

• Recirkulering

• Pumpar

Kontaktuppgifter: 08-4497112

www.alverdens.se

SÅ SKA SÄKERHETEN ÖKAS

på byggarbetsplatserna

BYGGFÖRETAGEN STARTAR nu ett nytt projekt tillsammans med Umeå universitet. Detta för att ta reda på hur virtuell verklighet (VR) kan användas för säkerhetsträning i byggbranschen. En förväntan är att projektet kan leda till nya utbildningar som på sikt ska leda till färre olyckor i byggbranschen. Med förhoppning att göra nya utbildningsmetoder enklare och effektivare och kunna sprida säkerhetsarbetet till fler byggnadsarbetare, oavsett var i landet man befinner sig.

Här kan nu Byggbranschens utbildningscenter bidra med kunskap kring branschen i allmänhet och byggutbildningar specifikt. Parterna bakom projektet kommer att undersöka möjligheterna att genom virtuell verklighet och 360-gradersvideo skapa nya utbildningar i arbetsmiljö och säkerhetskultur för byggbranschen. Projektet kommer även att ta fram en guide med fokus på kunskapsläge, råd, utformning och studieresultat som kan hjälpa andra att ta fram VR-utbildningar i framtiden.

Arbetet leds av forskare på Umeå universitet, med stöd av KTH samt

Byggföretagen, inklusive Byggbranschens utbildningscenter och Byggbranschens säkerhetspark. Afa Försäkringar har gått in med finansiering i projektet. Antalet olyckor i byggbranschen har det senaste decenniet varit relativt konstant. Projektet pågår mellan april 2025 och december 2027.

I aktuellt nummer av Dagens Infrastruktur kan man läsa mer om ett fortsatt starkt intresse för ELMIA SOLAR. Efter tre intensiva mässdagar befäster mötesplatsen Elmia Solar sin position som den plattform branschen behöver. Cybersäkerhet i fokus för infrastrukturaktörer och techbranschen. Införandet av förarlösa gruvtruckar i dagbrottet i Aiktik och att nu är tunnelbygget klart på största delen av Västlänken. Spektakulära brobyggen som presenterades vid Brobyggardagen och en summering av Ytskydd 2025 där bland annat före detta NHL-proffset talade om flytande sten och hockey, så klart. Inför BAUMA och att mässan PÅ VÄG samlar branschen för ökad säkerhet – fler insatser behövs för att nå nollvisionen.

God läsning, Jan Åström

Chefredaktör, Dagens Infrastruktur

UTGIVARE:

Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710 Fax: 08-5010 8719

CHEFREDAKTÖR

OCH ANSVARIG UTGIVARE: Jan Åström jan.astrom@storkom.se

ART DIRECTOR:

Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

REDAKTÖR:

Lars-Olof Tandberg larsolof.tandberg@storkom.se

PRENUMERATION: Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se

TRYCK:

Exakta Print AB, Malmö 2025

INNEHÅLL

OMSLAGSBILD: Bild: iStock

BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.dagensinfrastruktur.se facebook @dagensinfrastruktur www.issuu.com/b2bnyheter.se/stacks www.ocast.com/se/stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/stordaahdkommunikation-ab

SOLENERGI

12 Nästa generations solcell helt återvinningsbar

14 Starkt intresse för Elmia Solar

16 Cybersäkerhet i fokus

18 Framtidens skogsbilvägar

BERGDAGARNA

20 LKAB tittar på att återuppta blockrasbrytning

22 Bergförstärkning går att standardisera

24 Införandet av förarlösa gruvtruckar i dagbrottet i Aitik

25 Leverans av oljor och smörjmedel ska inte märkas

VÄSTLÄNKEN

26 Tunnelbygget klart på största delen av Västlänken

29 Bygger gärna stora komplexa stålkonstruktioner

BROBYGGARDAGEN

30 Spektakulära brobyggen

32 Första stora helt digitala broprojektet

33 Årets brobyggare 2024

34 Lilla Lidingöbron – designad för säkerhet och trivsel

35 Oförstörande scanning i betongkonstruktioner

YTSKYDDSDAGARNA

36 Mer lönsamt att renovera

39 Per Svartvadet om flytande sten och hockey

INFÖR BAUMA

40 Maskiner och metoder för hållbart byggande

45 Maskinia välkomnar till Bauma

VÄG & SÄKERHET

46 På Väg samlar branschen för ökad säkerhet

48 Radarskyltar gav rejäl hastighetssänkning

JÄRNVÄG

50 Äntligen klartecken för Norrbotniabanan

51 Markarbetet klart för Norrbotniabanans första del

AVFALL

52 Automatisk sortering av hushållssopor

53 Återvinning mer lönsamt än att elda avfall

VÄG

54 Ombyggnaden av trafikplats Ronneby Väst

VA

55 Källsjö vattenverk uppdaterat

56 Rosenholms ARV moderniseras

58 Nytt avloppsreningsverk i Västra Torup

61 INFRAMARKNAD

KRÖNIKA

74 Fler insatser behövs för att nå Nollvisionen

INFRANYTT

TRANSPORTSTYRELSENS

FLYGTRAFIKSTATISTIK: 4 AV 10

HAR SLUTAT FLYGA INRIKES

ANTALET PASSAGERARE till och från de svenska flygplatserna ökade under 2024. Ökningen kan kopplas till utrikestrafiken, medan inrikestrafiken istället minskade. Det visar Transportstyrelsens flygtrafikstatistik.

Under förra året flög det totalt 30,3 miljoner passagerare till och från de svenska flygplatserna. Det var 450 000 fler än året innan och motsvarar en ökning med 1,5 procent. Antalet passagerare som flög utrikes ökade med 3,5 procent, medan inrikesresande minskade med drygt 9 procent.

NCC FÖRSTÄRKER OCH SÄKRAR VÄG E10 I GÄLLIVARE

NCC SKA PÅ uppdrag av Trafikverket genomföra vägförstärkande åtgärder på vägsträckan E10 mellan Avvakko och Lappeasuando i Gällivare.

NCC:s uppdrag omfattar omfattande breddnings- och förstärkningsarbeten som ska förbättra vägkvaliteten och säkerheten längs vägsträckan.

BLÅ LINJENS TUNNLAR FÄRDIGSPRÄNGDA

DEN 28 JANUARI sprängdes den allra sista biten tunnel för hela utbyggnaden av tunnelbanans blå linje i Stockholm. Den sista detonationen skedde i tunneln under Sickla park vid Hammarby Sjöstad.

I och med detta är tunnlarna öppna hela vägen från Nacka i öster och Sockenplan i söder till Barkarby i nordväst.

Läs mer på www.dagensinfrastruktur.se

Julia Nylind går inriktning transport på Brogymnasiet. Bild: Linda Dybeck/TYA

STOR ANDEL TJEJER

UTBILDAR SIG TILL LASTBILSFÖRARE

DEN ÅRLIGA SKOLLEDARRAPPORTEN från Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) visar att över 4 000 elever sökte sig till Fordons- och transportprogrammet med inriktning transport. Samtidigt är andelen tjejer särskilt hög bland de som utbildar sig till lastbilsförare.

I flera län, som Halland, Blekinge och Västernorrland, är könsfördelningen dessutom helt eller nästintill jämn bland eleverna.

– En tredjedel av alla elever som vill bli lastbilsförare är tjejer, vilket är ett resultat

av ett målmedvetet arbete för att få fler till branschen. Chanserna till jobb är mycket goda och behovet av förare kommer bara att öka ännu mer kommande år, säger Caj Luoma, Chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen. Ifjol fick 85 procent av alla nyutbildade förare jobb som lastbilsförare, samtidigt som andelen elever som tar examen från gymnasiets transportutbildning har ökat till hela 87 procent. Antalet gymnasieskolor som erbjuder transportinriktningen har nu också nått milstolpen hundra.

ALLT FLER ELBILAR SYNS UTE PÅ VÄGARNA

Elektrifieringen av personbilar fortsätter och antalet elbilar i trafik ökade under 2024 med 23 procent. Den totala andelen eldrivna personbilar i trafik uppgår nu till sju procent, jämfört med sex procent året innan. Det visar ny statistik från Trafikanalys. – Vi ser att elektrifieringen av personbilar fortsätter, men den går olika fort i olika delar av landet. Högst andel elbilar har kommuner i storstadsområdena, lägst andel har främst kommuner i Norrlands inland, säger Anette Myhr, statistiker på Trafikanalys.

Fyra av tio personbilar i Sverige som drivs med el finns registrerade i Stockholms län, som totalt har 141 988 elbilar. Därmed är drygt 14 procent av alla personbilar i trafik i Stockholms län elbilar. Lägst andel har Dalarnas län, där elbilarna utgör knappt 4 procent av personbilarna.

Att antalet eldrivna personbilar fortsätter att öka men ändå utgör de fortfarande bara en mindre andel av fordon i trafik, detta gäller även för lätta och tunga lastbilar samt bussar.

SPARA 126.400:-

835.000:Ord pris 961.400:PAKETERAT & KLART

SPECIFIKATION ANPASSAD FÖR ENTREPRENÖREN

Hjul 380/55-17, GR, 4X4 med antislipventil och lock on/lock-off diff, bom med lastardämpare, parallellföring och flytläge, redskapsfäste med hydraulisk låsning, elfunktion till joystick, extra hydrauluttag bak dubbelverkande, hytt GT, radio med bluetooth, AC bakmonterad, luftfjädrad förarstol med nackstöd, arbetsbelysning LED 700 Lumen, kulkoppling 50 mm med sprint, sidovikter par 180 kg, trafikljussats, varningsljus ”beacon” 4 st, elkontroll för bakmonterade redskap.

AVANT 860i

Avant 860i är den ultimata maskinen för bygg- och anläggningsentreprenören som kräver både styrka och flexibilitet på arbetsplatsen. Med en lyftkapacitet på 1,9 ton och en lyfthöjd på 3,5 meter klarar Avant 860i tunga lyft med precision, oavsett arbetsmiljö.

Den kompakta designen och en totalvikt från endast 2.500 kg gör att den enkelt kan navigera på trånga arbetsplatser och leverera exakt där du behöver den. Utrustad med en kraftfull Kohler KDI 1903 TCR 42 kW/57 hk turbo-dieselmotor, uppfyller Avant 860i alla moderna utsläppskrav enligt EU Stage V och US Tier 4 final.

JCB:s ordförande Lord Bamford med JCB:s vätgasmotor som fått klartecken att användas kommersiellt.

JCB:S VÄTGASMOTOR

GODKÄND FÖR ANVÄNDNING

JCB SKRIVER i ett pressmeddelande att företaget är den första tillverkaren av anläggningsmaskiner att utveckla en fullt fungerande förbränningsmotor som drivs av vätgas.

I ett projekt som kostat 100 miljoner pund har ett team på 150 ingenjörer arbetat med utvecklingen av vätgasmotorn i över tre år.

Den nederländska fordonsmyndigheten RDW var den första licensmyndigheten som utfärdade officiell certifiering, vilket gav tillstånd för motorn att säljas i Nederländerna.

Sedan har även myndigheter i Stor-

britannien, Nordirland, Tyskland, Frankrike, Spanien, Belgien, Polen, Finland, Schweiz och Lichtenstein utfärdat liknande tillstånd. Myndigheter i fler europeiska länder väntas enligt JCB följa efter med certifiering under 2025.

– JCB har under de senaste åren bevisat att vätgasmotorn är en riktig nollutsläppslösning för bygg-, anläggnings- och jordbruksfordon. Dessa formella certifieringar banar väg för försäljning och användning av vätgasmotorer över hela Storbritannien och Europa, säger JCB:s ordförande Lord Bamford.

MASKINIA ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR SWEPAC

MASKINIA BREDDAR sitt sortiment genom att bli återförsäljare för Swepacs produkter i Sverige.

Swepac, med bas i Ljungby, är ett helsvenskt företag som sedan starten 1993 specialiserat sig på jord- och asfaltpackning samt betongbearbetning.

– Alla entreprenörer i Sverige behöver markvibrator för kompaktering efter att man har grävt. Med Swepacs produkter i vårt sortiment kan vi erbjuda högkvalitativa lösningar även inom kompaktering. Våra företags framtidsplaner inom hållbarhet, 8

kostnadseffektivitet och kundfokus harmonierar väldigt bra, säger Fredrik Holmquist, vd på Maskinia.

Genom samarbetet ser Swepac en möjlighet att nå ännu fler användare och bidra till den pågående utvecklingen av elektriska produkter.

– För oss är det viktigt att arbeta med partners som delar våra värderingar. Maskinia är en perfekt match med sitt breda nätverk, starka kundrelationer och gedigna eftermarknadsservice, säger Anders Johansson, vd på Swepac.

Andreas Carlsson, infrastrukturminister. Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet

KLARTECKEN

FÖR FLERA

INFRASTRUKTURBYGGEN

TRAFIKVERKET HAR fått klartecken av regeringen för en rad infrastrukturprojekt, däribland Norrbotniabanan, för byggstarter från 2025 fram till 2030 inom ramen för planperioden som sträcker sig till 2033.

– Det här är efterlängtade investeringar som uppgår till 22 miljarder kronor, sa infrastrukturminister Andreas Carlsson när han presenterade paketet.

Han lyfte fram Norrbotniabanan och godsstråket i Bergslagen, men också överdäckningen av E45 i Göteborg som möjliggör fortsatt stadsutveckling där.

– Skellefteå är Sveriges största stad utan koppling till järnväg, nu blir det ändring på det. Det här är mycket viktigt för hela regionen. Norrbotniabanan kommer att bli en viktig del i den fortsatta utvecklingen av Västerbotten och verksamheterna i den gröna omställningen, som har ett stort behov av ytterligare kompetens.

Trafikverket får byggstarta följande projekt under åren 2025–2027:

• Godsstråket genom Bergslagen, kapacitetshöjande åtgärder

• E22 Förbi Söderköping

• Malmbanan Sikträsk, bangårdsförlängning

• Malmbanan förlängning av mötesstationer i Harrträsk, Näsberg och Nuortikon

• Norrbotniabanan Dåva–Skellefteå förutom deletappen mötesdriftplats

Södra Grundfors

• Dalabanan, åtgärder för ökad turtäthet och kortare restid

• E4 Broänge–Daglösen, mötesseparering

• Överdäckning av E45 i Göteborg

• Luleå C flytt av personvagnsuppställning (etapp 1)

• Sundsvall resecentrum, tillgänglighet och plattformar m.m.

Upphandlingen av muddringsarbeten i farlederna till Luleå hamn avbryts. Bild: Fredrik Broman

PROJEKT MALMPORTEN

AVBRYTER UPPHANDLINGAR

SJÖFARTSVERKET OCH Luleå Hamn AB avbryter den gemensamma upphandlingen av muddringsarbeten inom projekt Malmporten. Anledningen är att de inkomna anbuden överstiger de budgeterade kostnaderna. Luleå Hamn avbryter även den pågående upphandlingen av kaj för den nya djuphamnen.

– Projekt Malmporten är viktigt för sjöfartens utveckling och tillsammans tar vi nu ett omtag. Nästa steg blir att analysera vilka åtgärder som ger störst nytta till lägst kostnad för att så snart som möjligt komma i gång

SVEVIA

HALKBEKÄMPAR MED AI

PÅ VÄGSTATIONEN i Örnsköldsvik genomför Svevia ett test med automatisk halkbekämpning med en saltspridare som själv avgör om det behöver saltas eller inte. Metoden bygger på att med hjälp av sensorer skapa detaljerade väderprognoser.

– Metoden ger ökad trafiksäkerhet genom att vi med större precision vet exakt vilka sträckor som behöver halkbekämpas. I förlängningen betyder det att vi inte saltar i onödan vilket är bra för miljön. Det är också mer kostnadseffektivt och alla åtgärder går att följa upp i detalj. En annan bra sak är att det minskar stressen för våra yrkeschaufförer som kan ha fullt fokus på trafiken, säger Kenneth Thörn, platschef på vägstationen i Örnsköldsvik.

Metoden använder modern teknik som

igen med de nödvändiga arbetena för att möta marknadens behov, säger Joel Smith, infrastrukturdirektör på Sjöfartsverket och Anders Dahl, vd för Luleå Hamn.

Projekt Malmporten genomförs av Sjöfartsverket och Luleå Hamn och syftar till att förbättra transportförhållandena i farlederna i norra Sverige och stärka Luleå Hamns godskapacitet. Genom att fördjupa och bredda farlederna samt anlägga en ny djuphamn bidrar projektet till en sjöfart med effektivare och säkrare transporter med minskad miljöpåverkan.

Svevia testar automatisk halkbekämpning med en saltspridare som själv avgör om det behöver saltas. Bild: Mattias Johansson/Svevia

sensorer och AI där allt sker automatiskt, så maskinföraren slipper starta eller stoppa saltspridaren. Testerna sker i två steg. I det första steget är det en AI-genererad väglagsprognos som avgör om saltspridaren ska salta eller inte salta vägbanan. I nästa steg adderas data från sensorer som sitter monterade på fordonet. Halkbekämpningen styrs då av en kombination av sensorinformation om det aktuella väglaget och prognosdata.

“Ett viktigt steg för att säkerställa att det finns välutbildade anläggningsmaskinförare i Norrbotten.

/Fredrik Palmqvist, kommunikationschef, BDX Bild: Patrik Öhman

SAMVERKAN FÖR FLER MASKINFÖRARE

KALIX KOMMUN och BDX har förlängt sitt samverkansavtal för utbildning av anläggningsförare inom Byggprogrammets inriktning Mark- och anläggningsförare på Furuhedsskolan i Kalix.

Avtalet syftar till att möta det växande behovet av anläggningsmaskinförare i Norrbotten.

– Ett samarbetsavtal var ett måste för att vi skulle kunna ha kvar utbildningen av ekonomiska skäl. Genom samarbetet kan vi fortsätta ge våra elever den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden och samtidigt bidra till regionens utveckling, säger Charlotte Sundqvist, utbildningschef i Kalix kommun.

Samarbetet är ett direkt svar på stora pensionsavgångar inom branschen och ökad gruvproduktion, vilket har lett till en ökad efterfrågan på utbildad arbetskraft.

– Kompetensförsörjning är en avgörande fråga för både vår bransch och regionens framtida utveckling, säger Fredrik Palmqvist, kommunikationschef på BDX.

Burstning/rörspräckning

Burstning/rörspräckning en snabb och effektiv metod när man vill byta ut gamla VA-ledningar mot nya. Möjligt att öka dimensionen till ett större rör än det befintliga.

Styrd Borrning

Styrd

borrning för nyläggning

av rör för el, tele, bredband, VA. Ett eller flera rör samtidigt.

NÄSTA GENERATIONS SOLCELL är helt

återvinningsbar

I en studie publicerad i tidskriften Nature har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en solcell upprepade gånger utan miljöfarliga lösningsmedel. Den återvunna solcellen har samma effektivitet som den ursprungliga. Solcellen är tillverkad av materialet perovskit och det huvudsakliga lösningsmedlet är vatten.

ELANVÄNDNINGEN förutspås öka drastiskt de kommande åren med utvecklingen av AI och omställningen till elektrifierade transporter bland annat.

För att förändringen inte ska driva på klimatförändringarna behöver olika hållbara energikällor samverka.

Solenergi har länge ansetts ha stor potential och solceller baserade på kisel har funnits på marknaden i över 30 år. Men den första generationens kiselsolceller är i slutet av sin livscykel vilket har skapat ett oväntat problem.

– I dagsläget finns det ingen effektiv teknik för att ta hand om avfallet från kiselsolceller. Därför hamnar gamla solpaneler på soptippen. Det blir stora berg med elektronikavfall som det inte går att göra något med, säger Xun Xiao, postdok vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, vid Linköpings universitet, LiU.

Feng Gao, professor i optoelektronik vid samma institution tillägger att vi måste ha återvinning i åtanke redan när vi utvecklar nya solcellstekniker.

– Vet vi inte hur vi ska återvinna tekniken innan vi sätter den på marknaden ska vi inte sätta den på marknaden alls.

LOVANDE TEKNIK

En av de mest lovande teknikerna för nästa generations solceller är gjorda av materialet perovskit. De är relativt billiga och enkla att tillverka men också lätta, flexibla och genomskinliga.

Egenskaperna gör att perovskitsolceller kan placeras på många olika underlag, till och med på fönster. Dessutom kan de omvandla upp emot 25 procent av solens energi till elektricitet vilket är jämförbart med dagens kiselsolceller.

– Det finns många företag som vill få ut perovskitsolceller på marknaden redan nu, men vi vill gärna undvika ett till sopberg. I det här projektet har vi utvecklat en metod där alla delar går att återanvända

i en ny perovskitsolcell utan att prestandan blir sämre i den nya, säger Niansheng Xu, postdok vid IFM.

Med tanke på att perovskitsolcellerna i nuläget har en kortare livslängd än kiselsolceller är det viktigt att återvinningen av perovskitsolcellerna blir effektiv och miljövänlig. Perovskitsolceller innehåller dessutom en liten mängd bly som är nödvändig för hög effekt men det ställer också stora krav på en fungerade återvinningsprocess.

Utöver det finns även lagkrav i stora delar av världen på att producenter ska samla in och återvinna uttjänta solceller på ett hållbart sätt.

ÅTERVINNS MED VATTEN

Det finns redan idag metoder för att demontera perovskitsolceller. Vanligen används ett ämne som kallas dimetylformamid, en vanlig ingrediens i lösningsmedel för färger. Det är giftigt, miljöfarligt och potentiellt cancerogent.

Det Linköpingsforskarna nu gjort är att i stället utveckla en teknik där vatten går att

använda som lösningsmedel för demonteringen av det uttjänta perovskitmaterialet. Den största fördelen är att högkvalitativ perovskit går att återvinna direkt från vattenlösningen till en ny solcell.

– Vi kan ta vara på allt – täckglas, elektroder, perovskitlager och även laddningstransportlagret, säger Xun Xiao.

Nästa steg för forskarna är att utveckla metoden så att den fungerar i större skala i en industriell process. På lång sikt tror de att perovskitsolceller kan spela en viktig roll för världens energiförsörjning när omgivande infrastruktur och leveranskedjor gör det möjligt.

Studien finansierades av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability, Energimyndigheten samt via den svenska regeringens strategiska forskningsområde inom avancerade funktionella materiel, AFM, vid Linköpings universitet.

Forskarna Xun Xiao, Niansheng Xu och Feng Gao har ansökt om patent på tekniken som beskrivs ovan.

Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat en metod för att återvinna alla delar av en perovskitsolcell upprepade gånger där vatten är det enda lösningsmedlet. Foto: Thor Balkhed

En strålande investering

Letar du efter smarta sätt att sänka företagets kostnader? OKQ8 erbjuder skräddarsydda sol- och energilösningar till fastighetsbolag, företag, industrier och kommuner.

Vi hjälper dig att dra nytta av solens kraft – en av nycklarna till dagens och framtidens energiförsörjning.

Börja din solcellsresa med OKQ8. Vi är med hela vägen från projektering till installation och drift.

Läs mer här

På Elmia Solar kunde besökarna ta del av ett varierat utbud av produkter och lösningar – alltifrån solpaneler, växelriktare och elbilsladdning till batteriteknik och batteritjänster. Bild: Elmia

Fortsatt starkt intresse för ELMIA SOLAR

Efter tre intensiva mässdagar befäster mötesplatsen Elmia Solar sin position som den plattform branschen behöver. Trots utmaningar i branschen präglas stämningen och samtalen på mässgolvet av optimism och långsiktig framtidstro.

HÖG KVALITET på samtalen och flera nya kontakter knutna – så sammanfattas Elmia Solar av utställare och besökare. Mässan stärker sin position som en central plattform för branschen att mötas, utbyta idéer och hitta gemensamma lösningar och samarbeten. – Jag är stolt och glad över att branschen ser Elmia Solar som sin mötesplats. Trots en tuff marknadssituation, och en orolig omvärld, så har vi på kort tid blivit en eta-

blerad fackmässa för en relativt ung bransch. Här möjliggör vi värdeskapande möten mellan rätt besökare och utställare, säger Elin Rickardsson, mässansvarig för Elmia Solar. I år dubblerade Elmia Solar antalet scener och programpunkter, och mässans två huvudscener hade ett fullspäckat program. Från scenerna har besökarna kunnat ta del av både aktuell forskning, konkreta exempel från företag såväl som nya inno-

vationer inom bland annat batterilagring, smart styrning, säkerhet och regelverk. Programmet har tagits fram i samarbete med mässans partners; Svensk Solenergi, Fornybar Norge, Glava Energy Center och RISE. Elin Rickardsson berättar: – Under 2024 års mässa var det ett högt tryck på publikplatserna vid scenen, därför valde vi i år att utöka scenprogrammet med ytterligare en scen. Vi har en

2025-års mässa befäster mötesplatsen Elmia Solar som den plattform branschen behöver. Bild: Elmia

mycket intresserad målgrupp och nyfikna besökargrupper, med ett starkt sug efter mer kunskap inom området – vilket vi tycker är fantastiskt roligt!

Anna Werner, vd, Svensk Solenergi fyller i: – Våra medlemsföretag säger också tydligt att Elmia Solar är den mässan och mötesplatsen som är viktigast för dom att delta på. Vi märker av ett starkt intresse för mässan och det känns roligt att få uppleva den positiva andan som finns bland utställarna trots utmaningarna som finns. Vi hade fler nya utställare med i år och därmed ett bredare utbud representerat. På 2025-års mässa har vi sett mer av batterier, montage och aggregatorer. Platsen för kunskapsspridning är given och vi kommer ta med oss den positiva känslan och blicka framåt.

INTERNATIONELL BREDD BLAND UTSTÄLLARNA

Under mässans tre dagar har 122 utställare från 12 olika länder mötts på mässan. Både nordiska och internationella företag har varit representerade. I montrarna har besökarna kunnat ta del av ett varierat utbud av produkter och lösningar – alltifrån solpaneler, växelriktare och elbilsladdning, till batteriteknik och batteritjänster. Bland

Från scenerna kunde besökarna ta del av både aktuell forskning, konkreta exempel från företag såväl som nya innovationer inom bland annat batterilagring, smart styrning, säkerhet och regelverk. Bild: Elmia

utställarna märktes bland andra, Aprilice, Enequi, JA Solar, K2 Systems, Fronius, Ecoflower och svenska företag som Senergia, CC90, Composite, KanEl med flera.

– Det har varit ett otroligt engagemang från utställarna och de har verkligen nyttjat mässan som plattform, säger Elin Rickardsson. Vi är stolta över att ha varit

värdar för norra Europas gemensamma mötesplats inom sol, laddning, lagring och installation och vi ser fram emot att arrangera Elmia Solar igen nästa år den 3–5 februari 2026 – där vi fortsätter att sätta förnybar energi i fokus.

Elmia Solar samlade 122 utställare och lockade 3 182 besök.

NIS2-direktivet från EU syftar till att säkerställa en hög nivå av informationssäkerhet i hela EU.

CYBERSÄKERHET I FOKUS

för infrastrukturaktörer och techbranschen

Frågan om cybersäkerhet blir alltmer komplex och kräver ett stort engagemang av många.

TechSverige lyfter bland annat vikten av de nya EU-reglerna som går under namnet NIS2.

Regeringen får både ris och ros av organisationen när det gäller cybersäkerhetsarbetet.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

NIS2-DIREKTIVET från EU syftar till att säkerställa en hög nivå av informationssäkerhet i hela EU. Skyddet av samhällsviktiga tjänster behöver förstärkas som en följd av den ökade digitaliseringen och den ökande cyberhotbilden. NIS2 berör 18 olika sektorer, bland annat energiförsörjning, finansiella tjänster, sjukvårds- och transportsektorn.

– Det här är den stora frågan inom digitalisering just nu. Det har varit en lång resa och de nya reglerna har redan börjat gälla, men mer lagstiftning kommer också, säger Fredrik Sand, näringspolitisk expert vid branschorganisationen TechSverige, som organiserar 1 400 företag med närmare 100 000 anställda.

– Cybersäkerhetslandskapet börjar bli ganska komplext. Sanktionsavgifterna i NIS2 och annan lagstiftning är höga. TechSverige har medlemmar som erbjuder tjänster för att införa och efterleva de krav som NIS2 ställer. Det är viktigt att alla berörda engagerar sig i de här frågorna. Rätt hanterat kan höjd säkerhet förstås förbättra affären och lönsamheten inom många områden. Avancerad digitalisering kräver hög säkerhet för att fungera och vara pålitligt.

ROS OCH EN DEL RIS

Utöver att EU lyfter frågan om cybersäkerhet har den svenska regeringen, enligt TechSverige, visat ett uppriktigt intresse för frågor om informations- och cybersäkerhet – och vidtagit åtgärder.

– Dessa frågor har hanterats tillräckligt väl av skilda regeringar under mer än 20 år, säger Fredrik Sand och menar att delar av det regeringen nu gör är i linje med förslagen i TechSveriges rapport ”Techbranschens förslag för att möta cyberhoten” med mer resurser, tydligare ansvarsfördelning, vikten av samarbete med näringslivet och kopplingen till Natomedlemskapet.

– Men regeringen har också fattat strategiska beslut utan att ha tagit ställning om den nu försenade nya nationella strategin

för informations- och cybersäkerhet, säger han och hävdar att regeringen också tagit genvägar i andra frågor.

– Inför förslaget om flytten av Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) till FRA (Försvarets radioanstalt) tillfrågades endast elva statliga myndigheter, medan näringslivsintressen och en bredare del av den offentliga inte fick vara med i processen.

– Det är i stark kontrast till hur införandet av NIS2-reglerna hanterades. Då bjöds över 210 remissinstanser in att ge sina synpunkter. Hela samhället måste med i cybersäkerhetsarbetet, detta är inte en fråga bara för säkerhets- och underrättelsemyndigheter, säger Fredrik Sand.

”DELVIS EN NY KULTUR”

TechSverige betonar att regeringen behöver verka för ett förtroendefullt samarbete mellan företag och tillsynsmyndigheter inom techområdet.

– Säkerhetsarbete är en lagsport och här har Sverige och techsektorn en lång tradition med nära och konstruktivt samarbete mellan myndigheter och företag. Men i arbetet med den nya säkerhetsskyddslagen är det tydligt att en delvis ny kultur har etablerats, som inte gynnar utvecklingen av ett motståndskraftigt digitalt Sverige.

– Trots att regelverket är komplext finns det en motvilja bland ansvariga myndigheter att vägleda och ge råd till de företag som har att tolka och leva upp till den nya lagen. När lagen nu utvärderas har regeringen inte frågat företagen som utsätts för tillsynen om deras erfarenheter.

– Våra medlemmar är mycket engagerade i de här frågorna och tar dem på stort allvar. Vi tycker det vore på sin plats att man också lyssnade på vad de kan bidra med i utvärderingen.

TechSverige anser att den rådgivning som i dag lämnas av myndigheter är av generell karaktär och inte ger något faktiskt stöd till privata verksamhetsutövare. De verksamhetsspecifika

bedömningarna kring skyddsvärden och konsekvenser för Sveriges säkerhet måste verksamhetsutövaren i stället svara för helt själv, utan möjlighet att diskutera de många frågorna med experter som har erfarenhet av ämnet, arbetsmetoderna och tillsynen.

– Regelverket lägger hela ansvaret på enskilda företag att bedöma verksamhetens betydelse för Sveriges säkerhet. Tillgängliga vägledningar är inte tillräckligt konkreta och tillsynsmyndigheterna upplevs som svårtillgängliga och avvisande när de får verksamhetsspecifika frågor. Detta står i kontrast till hur motsvarande regelverk fungerar i våra grannländer och på EU-nivå. Det ska vara lätt att göra rätt, även för Sveriges säkerhet, säger Fredrik Sand. KOMPETENSFRÅGOR HÖGAKTUELLA

Cybersäkerhetsfrågorna är högaktuella, men även kompetensförsörjningen inom techbranschen står högt på agendan för branschen.

– Brist på it-kompetens är en av de största utmaningarna över lag i branschen, inte minst kopplat till informations- och cybersäkerhet, säger Fredrik Sand, som bland annat har välkomnat regeringens förslag att etablera Cybercampus Sverige vid KTH i Stockholm. Här har regeringen lyssnat på branschen, både vad gäller behovet av utbildning och forskning och vikten av att inkludera näringslivet.

2024 publicerade TechSverige rapporten Kompetensbehoven inom tech, som belyser den akuta bristen på kvalificerad arbetskraft inom techsektorn och andra branscher. Rapporten pekar på behovet av 18 000 personer med techkompetens till år 2028. Särskilt oroade bristen inom informations- och cybersäkerhet. – Branschen behöver en rad olika utbildningar och det behöver det allmänna arbeta mer på, gärna i samverkan med näringslivet.

– Cybersäkerhetslandskapet börjar bli ganska komplext, säger Fredrik Sand, näringspolitisk expert inom TechSverige.

Enligt TechSverige behövs mer kompetens på alla nivåer om både verksamheter och branschen ska kunna ta sin del av ansvaret för svensk it-säkerhet. Men det brister bland annat avseende en enhetlig bild av efterfrågan och tillräckligt utbud av utbildning på eftergymnasial nivå, vilket staten och utbildningsanordnare behöver ta tag i.

Swepos är Lantmäteriets system för satellitpositionering som snabbt och enkelt ger exakt positionering. Precis där diket ska börja. Tjänsten används därför bland annat i grävmaskiner och resulterar i stora tids- och kostnadsbesparingar, vilket dessutom är bra för miljön. Läs mer på www.swepos.se

Goda möjligheter att stärka FRAMTIDENS SKOGSBILVÄGAR

Sveriges skogsbilvägar är varken anpassade för tyngre fordon eller klimatförändringen. Det är den dåliga nyheten. Den goda nyheten att det finns flera kostnadseffektiva sätt att i framtiden förbättra och förstärka vägarna. Det visar ett stort forskningsprojekt lett av VTI som nyligen har avslutats.

PROJEKTET ”LÖSNINGAR för snabbare utveckling av skogsbilvägar” är en av de största forskningssatsningarna inom skogsindustrin som genomförts i Sverige. Det VTI-ledda projektet har finansierats av Vinnova och involverat sammanlagt elva partner, däribland flera av de stora skogsbolagen.

Bakgrunden är att nuvarande skogsbilvägar är konstruerade efter gamla riktlinjer och inte anpassade för de krav som ställs i dag. Det gäller både klimatförändringen med häftiga regn under kort tid och tyngre fordon, då den högsta tillåtna bruttovikten ökat från 64 till 74 ton. Konsekvensen blir vägar som går sönder och fordon som kör fast.

I projektet testas fem olika metoder för att förstärka skogsbilvägarnas bärighet:

• Geoceller. Nät med geoceller grävs ner i vägbanan och fylls med grus och stenmaterial. (Stora Enso)

– Jag trodde att det fanns tekniska lösningar, men hade inte förväntat att vissa också är så ekonomiskt fördelaktiga, säger projektledaren Dina Kuttah, senior forskare på VTI. Bild: VTI

Nät med geoceller grävs ner i vägbanan och fylls med grus och stenmaterial. Metoden förbättrade bärigheten med 52–64 procent jämfört med en referenssträcka. Bild: Mikael Hindrikes/ Stora Enso

• Krönlutning/bombering. Lutningen från vägbanans mitt varieras från 0 till 10 procent vilket påverkar dräneringen. (SCA)

• Tillsatser med låg miljöpåverkan. Olika stabiliserande enzymer tillsätts till vägbanan. (Holmen)

• Olika kompakteringsmetoder. Ökad packning genomfördes på både sandiga och lerhaltiga vägmaterial. (Sveaskog och Holmen)

• Stenmadrasser. Så kallade stenmadrasser, fyllda med sten och täckta av geotextil, grävs ner i vägen för att förbättra dräneringen. (Kopparfors skogar)

Testerna av provsträckorna är tydligt positiva. Med ett undantag uppvisade samtliga metoder förbättringar av bärigheten med mellan 10 och drygt 60 procent. Enda undantaget var det sandiga vägmaterialet där ökad packning inte påverkade bärigheten.

Störst förbättring uppnåddes med geocellerna där resultatet beskrivs som ”anmärkningsvärt positivt”. Trots en rel-

ativt hög fuktkvot förbättrades bärigheten med 52–64 procent jämfört med en referenssträcka. Geoceller är också den metod som bedöms som ekonomiskt mest fördelaktig när det gäller procentuell ökning av bärighet per meter väg.

– Resultatet är tydligare och mer positivt än jag hade väntat mig. Jag trodde att det fanns tekniska lösningar, men hade inte förväntat att vissa också är så ekonomiskt fördelaktiga, säger projektledaren Dina Kuttah, senior forskare på VTI.

Projektet har finansierats inom InfraSweden, ett av Sveriges 17 strategiska innovationsprogram (SIP) som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Partner i projektet har varit Skogforsk, Sveaskog, Stora Enso Skog, SCA Skog, Holmen Skog, Kopparfors Skogar, Riksförbundet Enskilda Vägar, Skogsstyrelsen, Södra Skogsägarna Ekonomiska förening och Trafikverket.

MÄSSAN FÖR SÄKRA, TILLGÄNGLIGA OCH

FRAMKOMLIGA VÄGAR

Elmia Jönköping, 4 – 5 mars 2025

Arbetar du för säkrare vägar?

På Väg är mötesplatsen där branschen samlas för att diskutera vägsäkerhet, arbetsmiljö, anläggning och vägunderhåll -av, på och vid vägar.

• Delta i branschaktuella diskussioner om vägsäkerhet, vägunderhåll, vinterväghållning och anläggning

• Träffa och nätverka med branschkollegor med möjlighet att möta dina kunder och utbyta kunskap

Fixa din kostnadsfria entrébiljett idag!

LKAB tittar på möjligheter att återuppta BLOCKRASBRYTNING

Under temat "Gruvor förr och nu" på Bergdagarna 2025 berättade Thomas Wettainen och Tristan

Jones om att LKAB tittar på möjligheter att återuppta användandet av blockrasbrytning. Metoden användes i LKAB:s gruva i Malmberget under 1960- och 1970-talet. Blockrasbrytning kan vara ett alternativ om malm ska brytas djupare än dagens beräknade slutnivå.

AV LARS-OLOF TANDBERG

I DAG ANVÄNDER LKAB skivrasbrytning med borrning och sprängning i sina gruvor i Kiruna och Malmberget. Vid blockrasbrytning används borrning och sprängning endast i tillredningsskedet.

– Under malmkroppen gör man en så kallad underskärning, man tar bort stödet under malmen så att gravitationen gör att malmen rasar ner och sedan lastar man ut det som faller ner från malmkroppen. Det är ingen borrning och sprängning i brytningsskedet, berättade Thomas Wettainen, forskningsingenjör på LKAB i Malmberget.

Metoden fungerade bra och den utvecklades även till en metod kallad slitsbrottsbrytning. Även där tar man bort stödet för malmkroppen men med en vertikal underskärning i stället för en horisontell.

Efter en misslyckad slitsbrottsbrytning där de block som föll ner blev för stora att hantera övergav LKAB blockrasbrytning och slitsbrottsbrytning 1975. Nu finns planer på att eventuellt återuppväcka blockrasbrytning.

– Efter att vi slutade med blockrasbrytning utvecklades metoden av andra och i dag används den av stora gruvbolag över hela världen, eftersom det är en väldigt ekonomisk och väldigt stabil metod. Den är även väldigt säkert eftersom den inte kräver lika många människor i brytningsområdet. Vi vill gå tillbaka till det, sa Tristan Jones som är programchef på LKAB i Malmberget.

Dagens planerade slutnivån i gruvan i Malmberget är cirka 1 250 meter. För att kunna gå djupare tittar LKAB på möjligheterna att använda blockrasbrytning.

– Vi vill använda modern maskinteknologi och kombinera det med företagets egen expertis i borrteknologi för att skapa en säkrare och mer stabil form av blockrasbrytning.

Malmkroppen Fabian i gruvan i Malmberget anses lämplig för framtida blockrasbrytning. För att klara brytning på djup som 1 600 och 1 900 meter är tunnlarnas stabilitet avgörande. Spänningar

Thomas Wettainen och Tristan Jones berättade att LKAB tittar på möjligheter att åter använda blockrasbrytning, en metod som legat i malpåse sedan1970-talet. Bild: Lars-Olof Tandberg

i malmkroppen kan orsaka deformation av tunnlarna och även seismisk aktivitet. Därför undersöker LKAB alternativa tekniker som kan minska effekten av spänningarna vid blockrasbrytning.

Till exempel kan mindre tunnlar och större pelare mellan sprängkransarna minska instabilitet och koncentration av spänningar.

– Men mindre tunnlar kräver nya mindre maskiner som ändå är produktiva. Det är en teknologisk utmaning. Hydraulisk spräckning kan också vara ett alternativ för mjuka upp och lossa berget och minska spänningar och seismicitet i berget. Det är något av det vi experimenterar med i Malmberget och i Kiruna, berättade Tristan Jones.

LKAB tittar även på att utveckla borrteknik så att sprängkransarna kan borras från utlastningsnivån och därmed inte behöva någon underskärning.

– Det återstår mycket arbete för att hitta den rätta balansen mellan teknikutveckling och kostnader och de fördelar vi får av det. Vi måste balansera utmaningarna med djup, spänningar, seismicitet, vatten med mera. Det finns mycket vi kan göra för att förbättra stabilitet och säkerhet och även produktivitet, konstaterade Tristan Jones.

BERGFÖRSTÄRKNING går att standardisera

En standardlösning för typiska svenska förhållanden vid förstärkning av bergtunnlar skulle

kunna ge bättre utnyttjande av resurser, effektivare tunneldrivning och minskat underhåll.

Det föreslog Yanting Chang på Bergdagarna 2025.

AV LARS-OLOF TANDBERG

YANTING CHANG från Geton Consulting har tillsammans med Christian AnderssonHöök på Sweco tagit fram ett förslag till hur typförstärkningar för bergtunnlar skulle kunna optimeras.

De konstaterar att det är relativt stora variationer av förstärkningsmängder för samma bergkvalitet och tunnelspännvidd. En av anledningarna bedöms vara att projekteringsmetodiken tillämpas på annorlunda sätt för olika tunnelprojekt.

– Förstärkningen projekteras individuellt från projekt till projekt och arbetet görs på nytt varje gång. Det är inte bra ur samhällsekonomisk synvinkel. Vi har hundra års erfarenhet av bergbrytning i Sverige. Det är en guldgruva av erfarenheter som skulle kunna återanvändas för att skapa en standardisering, påpekade Yanting Chang.

Han konstaterade att dagens typför-

– Förstärkning av bergtunnlar skulle kunna standardiseras, sa Yanting Chang på Bergdagarna. Bild: Lars-Olof Tandberg

stärkningar är indelade i nio till tolv olika klasser för olika bergklasser och tunnelspännvidder, och ifrågasatte om det behöver vara så komplicerat.

– Det är dags för förändring. Det finns stora möjligheter för optimering, standardisering och förenkling av typförstärkningar. Vår ambition har varit att ta fram en standardlösning för bergförstärkning för typiska svenska förhållanden. Den kan tillämpas på de flesta projekt i Sverige.

FÖRENKLAD PROJEKTERING

Förslaget är enligt Yanting Chang väldigt enkelt och består av tre delar, att använda selektiva bultar för säkring av bergblock, att använda sprutbetong som skydd av tunnelytor och att använda korta systembultar för säkring av sprutbetong.

Vidhäftning mellan sprutbetong och berg är en viktig parameter för den nuvarande projekteringen.

– Men vidhäftningen är omöjlig att fastställa på plats av den karterande geologen. Så frågan är om vidhäftningen verkligen har så stor betydelse för stabiliteten som man tror, undrade Yanting Chang.

Han påpekade att det som är viktigt att ta hänsyn till vid projektering är stabilitet och underhåll. När det gäller stabilitet visar mätningar att berget i sin helhet har tillräcklig bärförmåga för valvbildning.

Bergblock kan identifieras genom karteringar och förstärkas med selektiv bultning. Löst och skadat berg kan tas bort med skrotning så att de inte blir laster på sprutbetongen.

– Det innebär att sprutbetongen inte behöver vara en bärande konstruktion för säkring av bergblock och valvbildning. Den slutsatsen kan dock behöva mer debatt och diskussioner, och det vore bra för branschen.

Om bergblock förstärks med selektiv bultning och löst och skadat berg tas bort med skrotning behöver sprutbetongen inte vara en bärande konstruktion för säkring av bergblock och valvbildning. Bild: iStock

Yanting Chang påpekade att även om sprutbetong på tunnelytor inte behöver ha någon bärande funktion så behövs den för att minska underhållskostnader.

– Erfarenheter visar att sprutbetong försämras med tiden. Därför föreslår vi att sprutbetongen ska förankras med korta bultar, sa Yanting Chang.

Han framhöll att standardisering av bergförstärkning har flera fördelar. Bland annat att de resurser som frigörs kan användas till att lösa riktigt svåra problem i ett projekt.

– Vår metod kräver ingen vidhäftningsprovning då sprutbetongen är förankrad. Kravet på paltning av brickorna kan också utgå då lasterna på bultarna är försumbara eftersom de bara ska förankra sprutbetongen. Dessutom kan standardisering vara en av förutsättningarna för framtida automation vid tunnelbyggande.

Tanken med förslaget som Yanting Chang och Christian Andersson-Höök har tagit fram är att ge en möjlighet till vidare diskussioner.

– Förslaget kräver grundliga utredningar och analyser för att uppfylla formella krav enligt gällande regelverk. Men det här är värt att diskutera, avslutade Yanting Chang.

Vi har gruvdon på lager!

Hos oss hittar du också gruvkabel och kabelstrumpor

www.mets.nu | Telefon: 08-449 50 00

Jordbrotorpsvägen 8, 136 50 Jordbro Tillsammans för en grönare

Läs våra tidningar på www.issuu.com/b2bnyheter.se

Byggtidning

Införandet av FÖRARLÖSA GRUVTRUCKAR

I DAGBROTTET I AITIK

På Bergdagarna berättade Boliden om arbetet med att införa förarlösa gruvtruckar (AHS) i Aitik.

Fördelarna är bland annat bättre trafiksäkerhet, högre nyttjandegrad av truckarna och färre skador på fordon och utrustning.

AV LARS-OLOF TANDBERG

MED TRADITIONELLA truckar med förare har Boliden haft problem med att truckar har kört på mindre fordon, haft kontakt med väghyvlar, kört i krossen. Truckförarna riskerar ergonomi-och belastningsproblem, det är stor risk för att halka eller falla från maskinen.

– Det är saker som är svåra att hantera så länge du har förare i fordonet. Med autonoma truckar tar vi bort riskerna för förare. Det underlättar även eftersom det är svårt att hitta duktiga förare. Vi får även högre nyttjandegrad. Maskinerna kan köra fler timmar vilket gör att vi kan köpa färre truckar vilket är bra för ekonomin. Dessutom blir det ett konsekvent beteende, vi har inte samma kaskoskador som vid bemannad produktion, sa Rikard Mäki från elektrifiering och automation på Boliden Mines.

Området där de autonoma gruvtruckarna arbetar är det nya dagbrottet Liikavaara några kilometer från Aitik. Truckarna hanterar allt transporter inom det avspärrade automationsområdet. Där finns en krossficka, två grävmaskiner och tolv autonoma truckar.

Det system Boliden valt för att automatisera sina truckar är Komatsu FrontRunner som funnits på marknaden under närmare 15 år i gruvor i Sydamerika, Australien och Kanada.

– Vi ville ha ett färdigt och beprövat system där vi inte behövde driva utvecklingen. Det var även viktigt att systemet använts i klimat som liknar vårt, med kyla och mycket snö, berättade Jenny Nilsson-Boij från Mine Technical Services, Boliden Aitik.

Truckarna som tidigare kördes av förare har försetts med hårdvara, antenner, sensorer, skärm med mera. I systemet finns mjukvara som gör att truckarna kan kontrolleras och styras av styrsystemet och synas och kommunicera med alla andra

truckar. Alla manuella fordon behöver också hårdvara installerad, så att de kan ses av truckarna.

För kommunikationen används ett privat mobilnätverk med täckning över hela området och lösningar för avancerad cybersäkerhet. Systemet och truckarna övervakas från ett kontrollrum och i anslutning till det finns även en utbildningsbyggnad med två operatörssimulatorer som används både av projektet och för utbildning av operatörer till gruvan.

Rikard Mäki konstaterade att införandet av ett nytt automationssystem i första hand inte är en teknisk utmaning. Det handlar mer om att få med alla i förändringsprocessen, så att personal, organisation och arbetssätt följs åt.

Under projektet har därför stora resurser lagts på kommunikation och utbildning inom gruvans organisation och tidig involvering av till exempel fackliga företrädare,

skyddsombud och arbetsledare för att skapa stöd och förståelse för förändringen.

– En extra fördel med det autonoma systemet är att vi får väldigt exakt data om vad truckarna gör. Vid varje stopp får vi ett meddelande från trucken som "jag har stannat på grund av det här". Det gör att vi vet vad som händer på området och när det händer. Den informationen gör att vi kan effektivisera processen och minimera antalet stopp, sa Jenny Nilsson-Boij.

Lärdomar från projektet är bland annat att det gäller att få med hela organisationen i förändringsarbetet och att kommunikation är viktigt.

– I början trodde många att det handlar om fjärrstyrning av truckarna och förstod inte att de är helt autonoma. Vi lärde oss även att det är bra att ha samarbete med andra gruvbolag och utnyttja den öppenhet som finns i branschen, underströk Rikard Mäki.

I Bolidens nya dagbrott Liikavaara är gruvtruckarna självkörande. Bild: Boliden

LEVERANS AV OLJOR OCH SMÖRJMEDEL

ska inte märkas

Smörjmedelsdepån har de senaste åren sett till att entreprenörer i de flesta stora tunnelprojekten i Stockholm har haft tillgång till oljor och smörjmedel utan att behöva tänka på hanteringen. Som mest har företaget servat 22–25 olika tunneletableringar samtidigt.

PÅ PROJEKT SOM Förbifart Stockholm, Nya tunnelbanan och SVOA:s avloppstunnlar har Smörjmedelsdepån levererat och levererar oljor och smörjmedel till Itinera SPA, Veidekke, OHLA, CRTG, YIT, TunnelGruppen med flera.

– Att vi anlitats av dessa stora internationella företag är inget vi tar för givet, men samtidigt känner vi att vi förtjänat förtroendet. Som mest har vi servat 22–25 olika tunneletableringar samtidigt utan att få underkapacitet. Det är rätt bra för ett företag med bara tre anställda, konstaterar Smörjmedelsdepåns vd Andreas Berg. Andreas är intresserad av både historia och filosofi och försöker hela tiden se samband mellan dåtid, nutid och framtid. Han följer världshändelser och ekonomi lika mycket som ny teknik och nya produkter för tunneldrift.

– När det blåser i världen med pandemi, krig och brist på råvaror gäller det att vara förberedd. Vi står stabilt då vi har ett branschanpassat och komplett sortiment för tunneldrift. När jag får indikationer från marknaden och omvärlden att något är på gång ökar vi våra lager med upp till sex gånger.

UTMANANDE TID FRAMÖVER

Nu börjar tunneldrivningen i många stora projekt bli färdig och branschen står inför en period av minskande jobb. Med de senaste årens framgångsrika service till de stora tunnelprojekten i bagaget gäller det nu för

Smörjmedelsdepån att övertyga nya beställare att företaget klarar uppgiften.

– Det kan vara svårt att få stora beställare att förstå vad vi är kapabla till. Vi har en liten organisation men i ryggen har vi vår leverantör Fuchs Lubricants, som är världens största oberoende tillverkare av oljor och smörjmedel. De har egen produktion i Sverige och deras lager ligger endast fem kilometer från vårt lager.

En styrka är även att Smörjmedelsdepån fungerar som helhetsleverantör för de flesta av sina kunder, där de utöver smörjmedel även levererar bland annat alla kemprodukter, batterier samt övriga tillbehör och skräddarsydda distributionslösningar.

MEDLEM I BERGTEKNIKFÖRENINGEN

Efter att i flera år ha medverkat som utställare på Bergdagarna blev Smörjmedelsdepån i höstas invalt som medlem i Svenska Bergteknikföreningen.

– Det gör att vi på ett djupare plan kan vara med och påverka processer i branschen

till det bättre, säger Andreas Berg. Han är stolt över att han och hans medarbetare har hittat rätt rörelser och frekvenser i det flöde som är A och O i ett tunneldrivningsprojekt. Om en kund gör en beställning före klockan tio kan Smörjmedelsdepån vara på plats och leverera allt från 20 liter till två kubik en till tre timmar senare.

– Det betyder att kunden inte behöver ha så stora lager. När ingen funderar på om det finns tillräckligt med olja och smörjmedel på etableringen, då har vi lyckats. Vi blir en del av deras kretslopp som bara fungerar, konstaterar Andreas Berg.

Bygget av den underjordiska Station Centralen pågår som bäst. I slutet av 2026 ska den tas i drift som tillfällig säckstation. Bild: Trafikverket.

TUNNELBYGGET KLART

på största delen av Västlänken

Tågtunneln Västlänken under centrala Göteborg är till 74 procent färdigsprängd eller gjuten. I två av fyra etapper pågår dessutom BEST-arbeten och de ska tas i bruk som tillfällig säckstation 2026. Men det dröjer minst fem år till innan hela Västlänken är klar för trafikstart. Färdigt tunnelbygge är en sak, installationer för järnvägstrafik en annan.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

PROJEKTET BÖRJAR allt mer likna en längre sammanhållen tunnel. Det första tunnelgenomslaget i berg skedde i början av 2025 sedan den pausade etappen Haga med ny entreprenör nådde fram till granntunneln Korsvägen 40 meter ner i berget under Landala torg. Med detta finns nu en 1 300 meter lång spårtunnel mellan de blivande stationerna Haga och Korsvägen. Tidigare har också tunnelbyggena i de båda etapperna Centralen och Kvarnberget kopplats samman.

Hela Västlänken är åtta kilometer lång, från anslutningen till Västra Stambanan vid Olskroken norr om staden till Västkustbanan och Boråsbanan vid Almedal i söder.

Sammantaget är själva tunnelbygget klart till tre fjärdedelar, nämligen 5 450 meter eller 74 procent av spårtunnelns totala 7 400 meter under centrala Göteborg. Av dessa är 3 410 meter färdig huvudtunnel i betong och 2 040 meter färdig huvudtunnel i berg. Därtill kommer att de ganska omfattande servicetunnlarna är färdigsprängda sedan tidigare. Men mycket arbete återstår med både fortsatt tunnelbygge, tre stationsbyggen, alla installationer, BESTarbeten i form av bana, el, signalsystem och telekommunikation.

Entreprenad Centralen byggs huvudsakligen som betongtunnel i schakt i lera och är 1,8 kilometer lång. Endast 100 meter är

sprängt i berg under Gullberget med befästningen Skansen Lejonet.

– Den tunneldelen är klar och vi har återlämnat marken ovanför vid Centralen till Jernhusen som uppför två byggnader, bland annat det blivande stationshuset. NCC håller på med installationsarbeten i tunneln, säger Bo Larsson, som är Trafikverkets projektchef för Västlänken.

Den nya stationsbyggnaden uppförs intill gamla Nils Ericsonterminalen och som granne med befintlig Centralstation. Stationen blir 810 meter lång, 55 meter bred och rymmer fyra spår samt två plattformar om vardera 250 meter, allt på ett djup av 15 till 17 meter under mark med tre stations-

uppgångar. Etappen kommer att vara klar att användas som tillfällig säckstation bredvid den befintliga i slutet av 2026 och då kommer även Kvarnberget att utnyttjas. Det pågår BEST-arbeten i båda delarna.

SPEKTAKULÄR ÖVERGÅNG

Entreprenad Kvarnberget ansluter direkt efter Centralen, är 650 meter lång och har byggts dels som betongtunnel i lera, dels som betongtunnel i urschaktat berg med en ”cut and cover”-lösning på 400 meter runt berget mitt emot GöteborgsOperan. Där är byggentreprenaden klar och tunneln övertäckt.

Merparten av markytorna ovanför är återlämnade till Göteborgs stad. Etappen sträcker sig till Stora Hamnkanalen och länsresidenset vid Södra Hamngatan, där etapp Haga tar vid.

– I Kvarnberget har fel och brister åtgärdats efter slutbesiktning och vi håller på och avslutar byggentreprenaden med AGN Haga.

Litet spektakulärt i Kvarnbergsetappen är att Västlänken korsar Götatunneln för biltrafik vid Kanaltorget så intimt att tågtunneln i princip vilar på Götatunnelns tak och med mycket liten marginal till asfalten

“ I Kvarnberget har fel och brister åtgärdats efter slutbesiktning och vi håller på och avslutar byggentreprenaden med AGN Haga.

/Bo Larsson, projektchef Trafikverket

Specialister på betongkomplement

Vi har marknadens bredaste sortiment av kvalitetssäkrade produkter för betongkonstruktioner och erbjuder dessutom skräddarsydda lösningar. Vi på Ahlsell har specialister för betongkomplement i hela landet som brinner för att ge dig råd och vägleda dig till rätt produkter för just ditt konstruktionsprojekt. Du är proffs på ditt projekt, vi är specialister på betongkomplement. En perfekt matchning.

i det befintliga gatuplanet. Tunneln varierar kraftigt i nivå på kort sträcka. Från att ha passerat marknära över Götatunneln dyker den ner för att passera under Stora Hamnkanalen, en nivåskillnad på cirka tio meter.

Entreprenad Haga är 1,5 kilometer lång och byggs huvudsakligen som sprängd tunnel i berg, bland annat under Otterhällan, men med en kortare sträcka betongtunnel i lera vid passagen under Rosenlundskanalen. I Otterhällan korsar Västlänken återigen Götatunneln.

Tunneln går under Hagaparken, Hagakyrkan och Handelshögskolan och vidare i en båge bort till Landala, där etapp Korsvägen tar vid och där genomslag nyss gjorts. I projektet ingår station Haga cirka 25 meter under mark med fyra spår, 250 meter långa plattformar och tre uppgångar, bland annat i en nybyggd del av Handels.

I etappen ingår en 900 meter lång service- och räddningstunnel med påslag vid Linnéplatsen och med anslutning till spårtunneln söder om Föreningsgatan.

Sedan Trafikverket för två år sedan sade upp entreprenören för Haga har entreprenaden stått stilla i väntan på ny upphandling. Den har nu delats i tre delar med

Ett bättre Göteborg tillsammans med NCC

Läs mer om hur vi bistår NCC med betongkomplement och spetskompetens i färdigställandet av Västlänken.

Skanna för att läsa mer!

olika entreprenörer för respektive Otterhällan, Rosenlund och Vasastaden. Arbetet med passagen under Stora Hamnkanalen är just nu våren 2025 under upphandling.

KORSVÄGENS BOTTENPLATTA KLAR

Entreprenad Korsvägen är med sina 3,2 kilometer den längsta delen av Västlänken och drivs huvudsakligen som sprängd bergtunnel, som mest 40 meter under Johanneberg, Hvitfeldtska gymnasiet och Lorensbergs villastad, men också som betongtunnel i lera vid passage under Korsvägen vid Svenska Mässan och vid passagen under Lisebergs entréområde.

Stationen Korsvägen, cirka 25 meter under mark, får även den fyra spår och två stycken 250 meter långa plattformar samt tre uppgångar. Stationens bottenplatta är klar och 17 pelare som ska bära upp bergtaket på stationen är gjutna. Etapp Korsvägen går fram under såväl Säveån som Gårdatunneln med Västkustbanan innan den efter en vid sväng in under stadsdelen Jakobsdal (där det är färdigsprängt) går upp parallellt och ansluter till den befintliga södergående järnvägen.

I entreprenad Korsvägen ingår ett redan utsprängt bergrum i Johanneberg, 55 meter långt, 26 meter brett och 28 meter högt, för en fläktstation i flera våningar. Det blir en av flera anläggningar för komfortventilation och rökgasventilation. Under 2025 sprängs ett lika stort bergrum klart under Johanneberg för station Korsvägens västra entré.

Inkoppling av Västlänkens räls mot Västkustbanan vid det södra mynningstråget är på gång i vår och motsvarande anslutning vid Olskroken i norr sker i sommar.

MÅLBILDEN TAR SIKTE PÅ 2030

Västlänken, som är en järnvägsslinga för genomgående pendel- och regionaltåg under centrala Göteborg, påbörjades 2018 och var ursprungligen planerad för trafikstart 2026.

Efter omfattande förseningar och kostnadsfördyringar och en uppsagd etapp-entreprenör anger Trafikverket nu trolig öppningstid för tågtunneln till 2030, men medger att det finns osäkerheter. – 2030 är den målbild vi har nu, säger Bo Larsson.

Den ursprungliga budgeten låg på 20 miljarder kronor och nu är Trafikverkets prognos inom ett spann mellan 24 och 27 miljarder i 2009 års prisnivå.

Hur den fördyrade Västlänken i sista ändan ska finansieras är föremål för diskussioner mellan Trafikverket, företrädare för Västsvenska paketet och regeringen.

FAKTA I KORTHET

Tågtunnel under Göteborg inklusive tre underjordiska stationer

Byggtid: 2018–cirka 2030

Byggherre: Trafikverket Region Väst Totalentreprenörer:

Etapp Centralen: NCC Sverige.

Etapp Kvarnberget: Konsortiet AGN bestående av Astaldi, Gülermak och NRC Group.

Etapp Haga efter byte av entreprenör: Delen Vasastaden: Implenia, delen Rosenlund: Peab, delen Otterhällan: Veidekke Entreprenad.

Etapp Korsvägen: NCC i konsortium med Wayss & Freytag AG.

Kostnad: 24-27 Mdkr i 2009 års prisnivå

Karta över Västlänkens fyra deltapper, Centralen (ljusblå), Kvarnberget (mörkblå), Haga (röd) och Korsvägen (gul). Plus den norrifrån anslutande järnvägen vid Olskroken (grön).

Mitt i Korsvägen vid Svenska Mässan och Liseberg finns det stora schaktet för nya station Korsvägen. Stationen Korsvägen, cirka 25 meter under mark, får även den fyra spår och två stycken 250 meter långa plattformar samt tre uppgångar.

Bild: Trafikverket

HISAB BYGGER GÄRNA stora komplexa stålkonstruktioner

HISAB är en komplett leverantör av avancerade stål- och rörkonstruktioner till industrin och infrastrukturen. Hammarband och stämp för säkring av grundarbeten vid bygget av Västlänken i Göteborg är ett av många aktuella projekt.

HAMMARBAND (STÅLBALKAR) och stämp (stålrör) för stödkonstruktioner i tunnelschakten vid Västlänkens etapp Korsvägen är högaktuella. Det kan handla om 27 meter långa balkar som väger 40 ton och 30 meter långa rör som väger 30 ton styck. Inalles levererar HISAB omkring 5 000 ton stödkonstruktioner till schakten vid Korsvägen och Liseberg.

Företaget har varit engagerat som underleverantör i olika delar av den blivande järnvägstunneln under centrala Göteborg sedan 2016. Just nu domineras arbetet av åtaganden för konsortiet West Link Contractors, som är totalentreprenör för deletapp Korsvägen.

– Det är inte så många som bygger sådana här saker och inte med lokal närvaro. Vi har en mycket stark västsvensk framtoning och har alltid varit med på stora projekt i Göteborgsområdet, säger Patrick Csizmadi, ägare av HISAB, Hisingens Industri & Skeppsservice AB.

HISAB är med sina uppdragsgivare från projektering via tillverkning till installation.

– Med vår erfarenhet och kompetens, inte minst kring byggförhållanden i Västsverige, bistår vi med att förändra många konstruktionsritningar till de tillverkningsritningar som behövs i praktiken. En konstruktionshandling är inte alltid det samma som en tillverkningshandling. Därför är det bra när

vi kan vara med kunden i projektens tidiga skeden och kan se helheten för att skapa smidiga och projektspecifika lösningar.

– Ofta kan vi med vår kunskap och erfarenhet av de lokala förhållandena bidra med större kunskap om projektet än beställaren. Vi kan göra de ändringar som behövs och löser många problem genom att vara på plats, vilket är viktigt när tiden är avgörande, säger Amin Hedayati, som är operativ chef vid HISAB.

Listan på referenser med stålkonstruktioner och svetsningsarbeten kan göras lång: Stomentreprenaden för Kvibergs Is- och Sporthall, Utbyggnaden av Visualiseringsdomen på Universeum, Västlänken Korsvägen och Liseberg, St1 och Preem Raffinaderi (olika utbyggnader), Götatunneln, Marieholmstunneln, Södra Marieholmsbron, Älvsborgsbron, Utbyggnad av Sten Sturegatan Hus 1, Rörbryggor till Örtofta sockerbruk och APM Terminals är några.

– Vi är vana vid och vill vara med på stora anläggnings- och infrastrukturprojekt. Stora, tunga och komplexa konstruktioner med mycket svets är sådant som vi gillar. Det mesta görs manuellt och det är alltid någon som granskar svetsfogar visuellt, säger Patrick Csizmadi.

HISAB, Hisingens Industri & Skeppsservice AB, är ett familjeföretag som grundades 1996 av Patrick Csizmadis far. Själv kom han in i firman 2004. Under några år ingick företaget i en börsnoterad koncern, men sedan början av 2024 är Patrick Csizmadi åter ägare.

Patrick Csizmadi till vänster är vd och Amin Hedayati operativ chef vid HISAB.

HISABs hammarband stående längs väggarna och stämp spända på tvärs mellan väggarna har haft en avgörande roll vid gjutningarna i Västlänkens schakt vid Korsvägen i Göteborg.

SPEKTAKULÄRA BROBYGGEN

presenterades vid Brobyggardagen

Signature Bridge i Miami och Portal North Bridge i New Jersey var två aktuella internationella broprojekt som lyftes fram vid Brobyggardagen. Den ena är ägnad att ge sin stad en helt ny skyline och samlingspunkt, den andra att bygga bort en känslig flaskhals i transportsystemet.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

SIGNATURE BRIDGE I MIAMI i Florida ingår i ett kombinerat infrastruktur- och stadsutvecklingsprojekt. Arkitekturen är spektakulär med brons sex bågar i betong från vilka vertikala kablar håller uppe brobanorna.

Downtown Miami Signature Bridge är tänkt att ge staden en helt ny skyline, ett landmärke och att bli en ny allmän samlingspunkt som knyter samman de centrala stadsdelarna Overtown, Downtown, Omni och Edgewater. Området under bron, som inte går över något vatten, kommer det att bli en samlingsplats i anslutning till ett konst- och museiområde.

Bron är en ny sexfilig del av vägen I 395, stråket som korsar över NE 2nd Avenue och Biscayne Boulevard på sin väg ut till the Port of Miami, MacArthur Causeway och Miami Beach.

Det utmärkande och unika för bron är en innovativ lösning där brobanan bärs upp av kablar som fästs i sex gigantiska svepande betongbågar. Dessa är i olika storlekar och står i oregelbundna positioner som på olika sätt korsar delar av körbanorna. Bågarna, som står på marken under bron, varierar i höjd från 54 meter till nära 100 meter. Den största bågen är 198 meter lång.

NY

JÄRNVÄGSBRO

I NEW JERSEY

Medan den nya bron i centrala Miami är den mest spektakulära är järnvägsbron i New Jersey intressant för det svenska engagemanget. Det är Skanska som bygger bron i ett joint venture med

En spektakulär bro som bärs upp av oregelbundet utformade och placerade betongbågar ska både underlätta trafiken från Downtown Miami ut till Miami Beach och bli en ny samlingspunkt för centrala stadsdelar.

Traylor Bros Inc. Daniel Nola från Skanska US berättade om projektet vid Brobyggardagen, bland annat att det första av de tre segment med brobana och stålbågar levererades och installerades i slutet av 2024.

Portal North Bridge är en järnvägsbro som började byggas 2022 och beräknas stå klar hösten 2027. Det är en tvåspårig brostruktur som korsar Hackensack River i New Jersey. Bron utmärker sig med tre omfattande stålbågar över vatten, vilka monteras med minsta möjliga toleranser. Brobygget med sina omfattande materialleveranser, stora tunga lyft och behov av svängrum för arbetena utförs med fullt pågående tågtrafik i nära anslutning till byggplatsen, vilket förstås ställer höga krav på logistiken.

Bron, som för Skanskas del är värd cirka 9,4 miljarder kronor enligt beräkning från 2022, ersätter en befintlig mer än 100 år gammal bro, men blir med sina 15 meter över floden dubbelt så hög som den gamla. Det gör att den inte behöver vara öppningsbar och därmed blir förbindelsen mindre sårbar. Bron får en längd av 122 meter över vatten, men omfattar med påfarterna nära fyra kilometer.

Bron kommer att trafikeras av närmare 500 Amtrak- och NJ Transit-tåg dagligen samt utöver gods även 200 000 passagerare. Den beskrivs som en kritisk länk och flaskhals i det tätbefolkade området mellan Newark och New York.

Portal North Bridge är en järnvägsbro som byggs av Skanska och ersätter en drygt hundra år gammal bro. Bild: NJ Transit

Förstärk med minimal påverkan på miljön

Skarpare kravminskade miljöavtryck

Valet av bergförstärkningsprodukter påverkar i högsta grad vår gemensamma miljö. Genom att i bygghandlingarna föreskriva produkter med lågt GWP kan våra myndigheter medverka till minskade miljöavtryck.

Vi har det som krävs!

Tillsammans med VIK Ørsta kan vi erbjuda produkter med ett GWP som är 3 ggr lägre jämfört med vad marknaden i övrigt erbjuder. Våra bultar tillverkas i grannlandet Norge i energieffektiva processer av 100% återvunnet material. Korta avstånd verkar för bra transportekonomi och en hållbar logistik

Vill du veta mer om hållbar bergförstärkning?

Kontakta oss!

GMA Ground Machinery Applications AB Box 21, S-686 21 Sunne • Tel: +46 565 128 50 Web: gma.se

MÖT OSS PÅ

Grundläggningsdagen

Stockholmsmässan 13 mars

Monter 02:11

World Tunnel Congress

Stockholmsmässan 12-14 maj

MÖT OSS PÅ

Monter 09:20

NORSKA SOTRABRON

första stora helt digitala broprojektet

Sotrabron i Norge är en 902 meter lång hängbro vid Bergen som är under byggnad. Unikt i projektet är att all information från projektering till utförande hanteras i BIM och digitala arbetsprocesser, vilket inte skett tidigare i ett så här stort broprojekt.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

SOTRABRON ÄR projekterad och designad av konsultföretaget Norconsult. Företagets projektdirektör Marie Broo berättade om den digitaliserade processen vid Brobyggardagen.Bron är en del av det så kallade Sotrasambandet, en 9,4 kilometer lång motorväg (riksväg 555), som förbinder ön Sotra med Bergen, Norges näst största stad.

Den fyrfiliga hängbron, som ska stå klar 2027 till en beräknad kostnad av omkring 20 miljarder NOK, får ett huvudspann på 608 meter och en total längd på 902 meter. Den seglingsfria höjden blir 50 meter. Brodäcket byggs i stål och blir 30 meter brett. De 145 meter höga tornen byggs i betong och bärkablarna görs i PPWS (prefabricated parallel wire strands) och förankras på traditionellt sätt i berg på ömse sidor. Projektet genomförs i ett OPS-upplägg mellan Statens Vegvesen och privata Sotra Link.

Digitaliseringen bygger på en egenutvecklad applikation. Genom att kombinera ingenjörskompetens och progamvaruutveckling har Norconsult i samarbete med

beställaren säkerställt att modellen har 100 procent datakvalitet.

– Med krav på BIM nivå 3 för hela projektet och strama tidsfrister har vi behövt både tänka och lösa komplexa uppgifter på helt nya sätt, säger Marie Broo. Val av verktyg blev centralt och nya arbetsmetoder utvecklades för att kunna arbeta på effektivaste sätt.

Byggherren Statens Vegvesen har satt upp tydliga mål och krav på att alla faser i projektet ska genomföras digitalt. Sotrabron beskrivs som den största bron i världen som är utvecklad helt digitalt. Den är projekterad med digital teknik med omkring en miljon objekt och 60 miljoner datapunkter.

– Detta har gett oss mer detaljerade lösningar, vilket ska bidra till färre missförstånd på byggarbetsplats och bättre kvalitet på själva bron.

– Samfärdselbranschen i Norge har under de s enaste tio åren tagit stora steg framåt och räknas som världsledande på implementering och användning av BIM och digitala arbetsprocesser. Att designa, bygga, driva och underhålla en så här stor konstruktion med hjälp av en digital tvilling är unikt och nya Sotrabron är ett tydligt bevis på vad som är möjligt att uppnå med gott samarbete, bruk av ny teknologi och uppdragsgivare som vågar ställa upp ambitiösa krav, säger Marie Broo.

– Med rätt teknologi i botten kan alla informationsflöden kanaliseras så att de som vid varje tillfälle behöver information har den senaste versionen tillgänglig på ett begripligt sätt. Digitala tvillingar bryter ner språkliga och kulturella skillnader och alla kan ta till sig problemställningarna lika.

Den blivande Sotrabron är 902 meter lång med en seglingsfri höjd om 50 meter. Bild: Norconsult/Sotra Link

Marie Broo är Norconsults

Årets Brobyggare 2024 är Johan Lagerkvist, här flankerad av Martin Laninge, ordförande i Brosamverkan, och Anna Teike, juryns ordförande. Bild: Gösta Löfström

ÅRETS BROBYGGARE 2024

Johan Lagerkvist utsågs till Årets Brobyggare 2024 när Brosamverkan arrangerade sin 35:e Brobyggardag i Svenska Mässan i Göteborg.

JOHAN LAGERKVIST är teknisk specialist vid Trafikverket och juryn tar bland annat fasta på att han ”är en förespråkare i främsta ledet för att den samhällsekonomiskt bästa lösningen måste gå före den billigaste investeringen”.

Juryn skriver också att Årets brobyggare har utmärkt sig genom sin drivkraft och vilja att minska samhällskostnader och klimatavtryck för anläggningskonstruktioner och att han beskrivit hur beställaren kan använda sig av Cost Benefit-analyser i sina utvärderingar och val av brotyper.

Han har verkat för ökad helhetssyn och samverkan mellan aktörer och han har i undervisning försökt få studenter att förstå

vikten av optimering och mängden material i de konstruktioner som de dimensionerar.

Johan Lagerqvist är civilingenjör från Chalmers 2010 med en licentiatexamen 2023. Han arbetar som teknisk specialist vid Trafikverket sedan 2015.

Tidigare har han i tur och ordning varit brokonstruktör vid Vectura Consulting AB respektive WSP Group samt försäljningsingenjör vid ViaCon.

Brosamverkan är en branschförening som verkar för utveckling, kunskapsspridning och ökat samarbete inom infrastrukturområdet.

LILLA LIDINGÖBRON är designad

för säkerhet och trivsel

Tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet har stått i fokus vid utformningen av Lilla Lidingöbron, en av Sveriges längsta broar för bland annat gående och cyklister.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

LILLA LIDINGÖBRON ÄR byggd för spårvagns-, gång-, cykel- och mopedtrafik. Den ersätter den gamla hundraåriga bron och ligger parallellt med den stora bron för fordonstrafik över Lilla Värtan mellan Stockholm och Lidingö. Den nya bron, som stod helt klar våren 2024, är 750 meter lång och drygt 16 meter bred. Spårvägen med dubbelspår tar 8 meter i anspråk och gång-, cykel- och mopedtrafik förfogar över 7,4 meter.

Den segelfria höjden är 5,5 meter på Stockholmssidan och 7 meter vid Lidingö. Bron är inte öppningsbar. Högre fartyg hänvisas över Askrikefjärden. Den gamla bron hade en öppningsbar klaff, men här har det varit ett självändamål att hålla bron låg, attraktiv och trygg för gång- och cykeltrafik. Och den är dimensionerad för framtida trafikökning.

– Ju högre bro man bygger desto mindre attraktiv blir den för de som går och cyklar. Det är skälet till att den här bron har hållits så låg, förklarade arkitekten Martin Knight från brittiska Knight Architects vid årets Brobyggardag.

Företaget har stått för utformningen med uppdrag att harmoniera den nya bron visuellt med den stora vägbron och göra den långa passagen trygg och mindre monoton för framför allt fotgängare. Det sker bland annat med god belysning, en lutning på två procent och två breddningar av gångbanan som skapar mötesplatser och utsiktspunkter.

Martin Knight talade om en välkomnande miljö vid landfästena som skapar trivsel, och om människor som ler när de möter varandra i en vänlig, ljus och upplyst miljö.

Bron är byggd av Implenia Sverige AB och är utförd i spännarmerad betong på 16 bropelare och 15 spann. Medelvattendjupet i Värtan är 20 meter och i botten är det 20 meter till fast berg. Sammanlagt har det gått åt 198 stålpålar med en diameter om 800 millimeter. Byggmetod för överbyggnaden är MSS (movabel scaffolding system), där en flyttbar formställning på ett stålfackverk flyttas efter hand mellan brostöden.

Lilla Lidingöbron togs i bruk för gång- och cykeltrafik redan 2022, men stod helt klar i maj 2024 då även Lidingöbanan kunde börja trafikera den.

Arkitekten Martin Knight berättade om Nya Lidingöbron vid Brobyggardagen i Göteborg. Bild: Gösta Löfström

Lilla Lidingöbron är designad för största möjliga framkomlighet, trivsel och trygghet. Bild: Lasse Olsson

OFÖRSTÖRANDE SCANNING

avslöjar tillståndet i betongkonstruktioner

Scanning med hjälp av georadar är en modern metod för undersökning av tillståndet i befintliga betongkonstruktioner som parkeringsgarage, balkonger och byggnader, men också broar. Den innovativa tekniken uppmärksammades vid årets Brobyggardag.

AV

GÖSTA LÖFSTRÖM

GEORADAR ELLER GPR (Ground Penetrating Radar) kan användas för oförstörande 2d- eller 3d-mätningar av betongkonstruktioner. Metoden kan användas för till exempel lokalisering av armeringsstänger, stålbalkar, håligheter, sprickor, rör och ingjutningsdetaljer. Att få information om vad som finns eller inte finns under ytan ökar säkerheten och möjligheten att åtgärda begynnande skador i tid.

– Det här är ett fantastiskt verktyg för att se in i betongkonstruktioner, men det krävs en del för att tolka bilden, säger Jamshid Lodhi från Northscan AB, som medverkade vid Brobyggardagen i Göteborg.

– Ett problem med betongkonstruktioner är att de ibland kan se helt fantastiska ut på utsidan medan det kan se ut hur som helst på insidan med armering som inte ligger där den ska vara, det kan finnas håligheter och andra defekter.

Jamshid Lodhi berättade tillsammans med Christophe Loraux från Bridgology AS om ett projekt som genomförts på den drygt 100 år gamla Skurubron över Skurusundet mellan Nacka och Stockholm. Den ursprungliga brodelen var en av Europas första riktigt höga betongbroar.

Det var i samband med bygget av ny bro över Skurusundet och renoveringen och ombyggnation av den gamla Skurubrons två bågbroar, byggda 1915 respektive 1956, som man på den södra delen fann armering direkt under asfaltskiktet när detta skulle fräsas bort. Det täckande betongskitet var delvis helt obefintligt.

Trafikverket och entreprenören Svevia valde då att ta hjälp av Northscan och mod-

ern innovativ teknologi för att kartlägga körbanans olika lager och deras tjocklekar och därmed säkerställa kvalitet och säkerhet i projektet. Så kom det sig att även den norra bron kartlades med hjälp av georadar.

Ett problem i projektet var att bron har renoverats vid flera tillfällen genom åren och att det saknats pålitlig dokumentation av vad som gjorts.

– Vi använde först en ganska enkel metod för att mäta tjockleken ner till armering och såg att asfalten fläckvis låg direkt mot armeringen, berättar Jamshid Lodhi, som sedan fick utföra mer avancerad scanning av brokonstruktionen.

Resultatet blev en detaljerad karta och underlag för fortsatt brorenovering i förlängningen stora kostnadsbesparingar.

FÖREBYGGANDE METOD

Ofta har bortfräsning av asfalt resulterat i skador på den underliggande betongkonstruktionen. Geoscanning är ett förebyggande sätt att undvika dyra misstag, som att borra av vattenledningar, elkabel eller viktig armering. Men också en möjlighet att i tid åtgärda brister som på sikt kan vålla bekymmer. Den oförstörande metoden kan utföras utan åverkan och utan stillestånd i verksamheten.

Northscan är ett betongkonsultbolag som framför allt arbetar med betongutredningar, betongscanning, inte bara av broar utan över allt där det byggts i betong. Bridgology är ett schweiziskt bolag som är specialiserat på att analysera geodata och visualisera uppmätta resultat för att göra det enkelt att förstå hur konstruktioner egentligen ser ut.

Jamshid Lodhi från företaget Northscan berättade om georadar vid Brobyggardagen. Bild Gösta Löfström

Kartläggning av körbana på Gamla Skurubron utförs av Northscan och mappning sker genom Bridgologys dataanalys.

MER LÖNSAMT ATT RENOVERA

än att riva och bygga nytt

Att det är billigare att ytskydda och renovera än att riva och bygga nytt är ett återkommande tema på Ytskyddsdagarna. Nu verkar det som att såväl tillverkare och beställare som forskare sakta börjar få upp ögonen för värdet att ytskydda. Det konstaterades på Ytskyddsdagarna som i år var tillbaka i Göteborg efter utflykten till Stockholm i fjol.

AV LARS-OLOF TANDBERG

YTSKYDDSDAGARNA FÖRMEDLAR kunskap om att det är möjligt att öka livslängden på befintliga utrustningar och konstruktioner och hur det ska göras. På årets upplaga kunde arrangören Tommy Thörn på Ytskyddsakademien berätta om flera positiva tecken på att vetskapen om att det är mer lönsamt att renovera än att bygga nytt börjar sprida sig.

– Att öka livslängden på det vi har är självklart mer miljövänligt än att köpa in eller bygga nytt. När jag började med komposit för 35 år sedan sa tillverkarna av pumpar att det där vill vi inte ha, vi vill tjäna pengar på reservdelar. I dag belägger Flygt sina pumpar med komposit när kunden vill ha det eller när de själva ser att det är bättre än med bara stål. Det är rätt fantastiskt att vi kommit dit. Men det är beställaren som måste sätta kravet och först då vaknar pumpföretagen, sa Tommy Thörn i sitt inledningstal.

INTRESSE FRÅN FORSKARE

Han konstaterade att även om stål framöver kommer att tillverkas utsläppsfritt så kommer det fortfarande att byggas och rivas och då kommer ytskydd fortsatt att vara väldigt viktigt för att förlänga livslängden på konstruktioner och maskiner.

– Nu börjar även universitet och högskolor titta på det här med Agenda 2030 och att det kan vara bra att öka livslängden med ytskydd. Det vi har vetat i många år konstaterade Linköpings Universitet i en undersökning 2023 som visade att miljöpåverkan minskar med 80 procent när man renoverar i stället för att bygga nytt.

Tommy Thörn berättade även om en ny studie som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort inom projektet Bruka Halland. Den visar att om man bevarar stommen och återbrukar byggdelar och interiör vid en ombyggnation ger det 60 procent lägre klimatpåverkan och 76 procent mindre avfallsmängder och materialförbrukning jämfört med om man river och bygger nytt.

– Det är en insikt som fler borde ta till sig om man menar allvar med att vi måste ta vara på natur och miljö.

MER KUNSKAP BEHÖVS

I en annan undersökning gjord av SKF och Svenskt Underhåll bland underhållschefer i svensk industri svarar 52 procent att de behöver mer kunskap om grundorsaksanalyser för att driva ett hållbart underhåll.

– Underhåll är ju slitage, och många enheter som skadas kan ytskyddas och få öka livslängd, om man får in det tänkandet och förstår. Underhållscheferna säger även att bristen på tid är ett stort hinder till vidare utbildning, sa Tommy Thörn.

Han berättade att det genom åren varit svårt att få konsulter att intressera sig för ytskydd och att komma till Ytskyddsdagarna.

– Det har blivit lite bättre och vi ser fler konsulter här i dag. Men vi saknar fortfarande beställare och folk från kommuner. Det pratas mycket om Agenda 30 och att vi måste ställa om för att rädda miljön, men om de som tar besluten om det ska rivas eller renoveras inte har kunskapen om fördelarna med att renovera och ytskydda så kommer inte mycket att hända.

– Nu börjar även universitet och högskolor titta på att det kan vara bra att öka livslängden med ytskydd, säger Tommy Thörn på Ytskyddsdagarna.

NHL-PROFFSET PER SVARTVADET om flytande sten och hockey

Det tidigare NHL-proffset Per Svartvadet var ett udda inslag bland föreläsarna på Ytskyddsdagarna i Göteborg. Han berättade om golvbeläggningen

Eco Silicate Systems som är flytande sten i beläggningsform. Publiken fick även höra en del om hans hockeykarriär och förhållandet till tidigare lagkamraten Peter Forsberg.

AV LARS-OLOF TANDBERG

PER SVARTVADET hör till den gyllene generation ishockeyspelare födda 1973–1975 som fostrades i Modo, varav flera blev proffs i NHL, bland andra Peter Forsberg och Markus Näslund.

– Ett tag var vi 10–12 spelare från Örnsköldsvik i NHL. Folk i USA trodde att Örnsköldsvik måste vara en stad med 8–9 miljoner innevånare som får fram den här mängden hockeyspelare. De blev rätt förvånade när de fick veta att det bara bor 56 000 personer där, berättade Per Svartvadet som spelade fem år i NHL. Han har ett SM-guld med Modo och spelade nästan 100 landskamper för Tre Kronor.

Efter hockeykarriären ville Per behålla

den lagkänsla han upplevt inom hockeyn. Han konstaterade att det finns många likheter mellan en lagsport som ishockey och att driva företag.

– Jag levde min dröm och jag har tagit med mig mycket av det jag tyckte var positivt inom hockeyn. Att spela i ett lag handlar om att prestera, kvalitet, uppföljning, stolthet och resultat. Det gäller även i framgångsrika företag som är en form av lag.

I dag har Per Svartvadet ett golvföretag där han bland annat säljer den miljövänliga tät- och ytskiktsbeläggningen Eco Silicate

Systems som företaget Core World och presenterade på Ytskyddsdagarna. Det är en självutjämnande golvbeläggning för krävande miljöer som läggs som en tre millimeters ytbeläggning för skydd mot slitage. Materialet presenteras som flytande sten i beläggningsform. Det består av nermald sten, silikater och vulkanaska. Vid utläggning blandas det med vatten och därefter pumpas det ut och dras ut med rakor.

– Materialet går lätt och snabbt att lägga och det blir stenhårt. Det är vattentätt men samtidigt diffusionsöppet. Då materialet enbart innehåller sten och ingen cement så blir det ingen expansion och ingen krympning. Det gör det även väldigt miljövänligt, förklarade Per Svartvadet.

Han berättade även om sitt förhållande till Peter Forsberg som också ingår i den gyllene generationen.

– Jag har spelat flest matcher i Modo och det svider för Peter. Jag har ett SM-guld med Modo och det har inte han. Det svider oerhört för honom. Han har mer pengar än mig just nu, men slår det här materialet igenom då kommer jag att slå honom på det också, konstaterade Per Svartvadet.

Tidigare NHL-proffset Per Svartvadet (till höger) föreläste om flytande sten och berättade om sin hockeykarriär och förhållandet till tidigare lagkamraten Peter Forsberg på Ytskyddsdagarna i Göteborg.

Eco Silicate Systems består av nermald sten, silikater och vulkanaska som blandas med vatten till flytande sten. Resultatet blir ett stenhårt material som läggs som ett tre millimeters ytskikt. Bild: Core World

Den autonoma förarlösa gruvtrucken Liebherr T 264 kan laddas med en snabbladdare eller från luftledning visas på Bauma 2025. Bild: Liebherr

BAUMA 2025

– nedräkningen har börjat

Nu är det bara en dryg månad till årets största mässa för bygg och anläggning. Bauma 2025 hålls i München 7–13 april. Mer än 3 500 utställare från 57 länder förbereder sig för att ställa ut på det enorma mässområdet med 614 000 kvadratmeter utställningsyta. Några företag som Liebherr, Peri och Wirtgen började sätta upp sina montrar i oktober, ungefär ett halvår innan mässan startar.

AV LARS-OLOF TANDBERG

DET ÄR SVÅRT att beskriva Bauma för de som aldrig varit där. Mässan är så enormt stor att det är lätt att gå vilse i mängden. Men det är även en fördel för då kan man hamna vid en monter som visar något överraskande som man inte skulle ha hittat annars.

Ett bra råd är därför att planera sitt besök i förväg. På www.bauma.de/en finns listor och kartor över produktområden och utställare.

Att ha bra skor är också att rekommendera, för det blir mycket gående.

Ett tips till svenska besökare är att de flesta av de stora maskintillverkarna har representanter från sina svenska generalagenter på plats i sina montrar. Fråga i monterreceptionen så kan de oftast hjälpa dig att få kontakt med de svenska representanterna. Under Baumaveckan höjer hotellen i München sina priser rejält och tillgången på lediga rum minskar ju närmare mässan det är. Så den som inte redan bokat boende bör göra det snarast. Men det finns billiga

alternativ som vandrarhem och liknande om man accepterar lite enklare standard.

ÖKAT INTRESSE

Förra Bauma 2022 hölls direkt efter pandemin, vilket gjorde att en del utställare valde att inte delta.

– Det är glädjande att några stora aktörer som Volvo, Deutz, CNH och Liugong är tillbaka i år. Med årets Bauma i april börjar vi närma oss samma storlek som 2019 före

pandemin. Vi har 614 000 kvadratmeter utställningsyta och vi räknar med drygt 500 000 besökare, säger Stefan Rummel, vd för Messe München.

Messe München meddelar att det har skett en märkbar ökning av det internationella deltagandet på årets mässa, främst från Asien, speciellt från Indien, Japan, Kina, Taiwan och Korea.

Europa har dock fortfarande en stark närvaro. Italien är den näst största utställargruppen efter Tyskland, Turkiet är den fjärde största. Antalet utställare från Schweiz, Belgien, Nederländerna och Portugal har också vuxit. Företag från Argentina och Filippinerna kommer att delta för första gången.

– Det ihållande höga intresset för Bauma understryker dess globala betydelse. Bauma är och förblir branschens hjärtslag och kommer att fortsätta att ge viktig drivkraft även i den utmanande marknadsmiljön 2025, säger Stefan Rummel.

HÅLLBARHET OCH DIGITALISERING

Några övergripande ämnena för nästa års Bauma är de ekonomiska utmaningar bygg- och anläggningsbranschen står inför, hållbarhet och digitalisering.

– Det kommer att diskuteras klimatneutralitet och alternativa drivmedel. Vilka möjligheter och begränsningar det innebär och vilken infrastruktur som behövs. Sedan kommer det att behövas digitalisering och

nätverkande för att integrera och automatisera alla nya lösningar, sa Stefan Rummel.

Ett annat ämne under Bauma 2025 kommer att vara framtidens gruvdrift. Hur gruvbranschen ska kunna säkra behovet av råmaterial på ett hållbart och säkert sätt.

Mycket kommer att handla om eldrift och alternativa drivmedel. Efter att ha avstått från senaste Bauma 2022 så är Volvo Construction Equipment tillbaka som utställare. Under årets Bauma kommer den svenska tillverkaren att avtäcka sin första lineup av anläggningsmaskiner med endast nollutsläpp.

Utöver serien med helelektriska maskiner kommer Volvo CE också att illustrera att konventionella dieselalternativ finns för alla utsläppsfria modeller som visas. Montern på Bauma 2025 representerar Volvo CE:s mest omfattande uppdatering av produktportföljen på flera decennier. Företaget har förnyat över 35 procent av sitt sortiment under de senaste tolv månaderna. De uppdaterade maskinerna har enligt Volvo CE förbättrad bränsleeffektivitet på upp till 15 procent.

INDUSTRI I OMSTÄLLNING

– Vi befinner oss i ett kritiskt ögonblick i vår industris omställning. Med vår största lansering någonsin, med en rad mångsidiga teknologier, är vi beredda att erbjuda produkter, tjänster och lösningar för att hjälpa kunder i alla skeden av deras transformationsresa. Vi står fast i våra åtaganden

för innovation, hållbarhet och ledarskap i branschen, säger Melker Jernberg, vd för Volvo CE.

Volvo CE vill även visa sina lösningar för att öka kundernas produktivitet. Det handlar inte längre enbart om att sälja maskiner. Volvos koncept är att erbjuda totallösningar som är en kombination av avancerade maskiner, integrerade tjänster, datadriven

Hyundai premiärvisar den vätgasdrivna hjulgrävaren ZE200. Bild: Hyundai >>

– Vi befinner oss i ett kritiskt ögonblick i vår industris omställning. Med vår största lansering någonsin är vi beredda att hjälpa kunder i alla skeden av deras transformationsresa, säger Melker Jernberg, vd för Volvo CE. Bild: Volvo CE

rådgivning och flexibla finansiella erbjudanden.

Volvo CE utlovar även lansering av en helt ny nollutsläppsmaskin, designad för viktiga industrisegment inom bygg- och anläggningsbranschen.

BATTERIMASKINER

Den kinesiska maskintillverkaren Liugong har på senare år tagit ledningen vad gäller batteridrivna elektriska fordon (BEV). På Bauma vill företaget visa på bredden av batterimaskiner och premiärvisar bland annat den nya T-serien hjullastare och även en ny 24-tons batteridriven väghyvel.

Liugongs portfölj av eldrivna maskiner spänner nu över mer än tolv produktlinjer och över 40 modeller, inklusive tunga grävmaskiner, hjullastare, gruvlastbilar, åtkomstutrustning och väghyvlar.

I Liugongs monter kommer även den helelektriska gruvtrucken DR50CE visas. Den lastar 85 ton och har ett system för energiåtervinning som stödladdar batteriet vid körning utför. Trucken har testats i Norge av uthyrningsföretaget Rental Group.

– Från början var vi skeptiska till dess förmåga att helt självladda i nedförsbacke. Men det fungerar i en av de mest utmanande applikationerna, säger Kim Massey, Zero Emission Manager på Rental Group.

VÄTGAS

Alternativa drivmedel handlar inte enbart om el och batterier. Många maskintillverkare på vätgas som alternativ till batteridrift där det kan vara svårt att hitta laddmöjligheter. JCB har utvecklat en egen vätgasmotor som nyligen godkändes för kommersiell användning, men den engelska tillverkaren deltar inte på årets Bauma. Det gör däremot Hyundai som ska premiärvisa ZE200 som är en vätgasdriven grävare som utvecklats i samarbete med Kiesel Technology. Hyundai visade på Bauma 2022 hjul-

grävaren HW155H med bränsleceller som omvandlar vätgas till elektricitet som konceptmaskin. Nu har den utvecklats och kommer att visas som arbetande maskin i Hyundais demonstrationsområde.

Den har en lågtryckslösning för vätgaslagring, som möjliggör åtta timmars drifttid med en tankningstid på 10–20 minuter. Hyundai har även utvecklat en mobil lösning för tankning av vätgasmaskiner.

GRUVINDUSTRIN

I Liebherrs monter finns en särskild paviljong för maskiner och tekniska lösningar för gruvindustrin. Där visas bland annat den autonoma förarlösa gruvtrucken T 264. Den är batterielektrisk och stöder både statisk och dynamisk laddning. Den kan laddas med en snabbladdare som levererar upp till 6 MW effekt, vilket gör att trucken kan laddas på 30 minuter. Den kan även laddas under gång från luftledning med Liebherr Power Rail.

Den uppdaterade elektriska grävmaskinen Volvo EC230 Electric premiärvisas på Bauma 2025. Bild: Volvo CE

Tunnelgrävmaskinen Liebherr R 930

Tunnel är designad för att jobba under mark, där det ofta är ont om utrymme. Maskinens grävaggregat kan vridas 45 grader åt höger eller vänster vilket gör det enklare att följa tunnelns profil. Liebherr kommer även att ha världspremiär för en självgående hjullastare och visa prototypen L 566 H, som är en hjul-lastare med Liebherrs egenutvecklade vätgasmotor.

Inför Bauma 2025 lyfter Messe Münchens vd Stefan Rummel även fram Science Hub, ett område på Bauma där forskare och flera ledande universitet visar vad de arbetar med vad gäller teknik för branschen.

– Både besökare och utställare borde gå dit och lära sig något nytt. Utöver att titta på maskiner och utrustning så är Bauma även ett utbyte av information. Och det är en bra tid nu. Det är mycket som behöver diskuteras och branschen står inför stora omställningar.

Bauma

Bauma är världens ledande mässa för bygg och anläggning, byggmaterial, maskiner och fordon för bygg och anläggning, gruvmaskiner och entreprenadutrustning. Mässan hålls vart tredje år i München. Bauma 2025 kommer att ha 3 500 utställare från 57 länder och mässan väntas besökas av 500 000 personer från hela världen.

MASKINIA VÄLKOMNAR SVENSKA BESÖKARE

till Bauma 2025

Maskinia förbereder sig för att ta hand om sina kunder och andra svenska besökare på årets största maskinmässa Bauma i München 7–13 april. Maskinia bjuder på guidade visningar i montrarna för sina märken Develon, Case och Bergmann. Bland nyheterna märks en konceptmaskin som visar framtiden från Case och självkörande bandgrävare från Develon.

BAUMA 2025 är världens största mässa inom entreprenadmaskiner och byggteknik. För Maskinia är det en viktig mötesplats där vi finns på plats hela veckan för att möta svenska besökare, presentera våra varumärken Develon, Case och Bergmann och ge en personlig upplevelse.

– Vi har lång erfarenhet av Bauma och vet hur värdefullt det är att vara där. Det visas alltid mängder av spännande nyheter och tekniska innovationer som visar vart byggoch anläggningsbranschen är på väg. Vi ser fram emot att träffa branschkollegor, kunder och partners, säger Daniel Gustavsson som är marknadsansvarig på Maskinia.

Han rekommenderar svenska besökare att planera sitt besök på Bauma. Med tanke på att det är världens största mässa är det lätt att känna sig vilse om man inte tänkt igenom sitt besök i förväg.

– Bekväma skor, visitkort och en bra planering gör ditt besök smidigare.

Maskinia finns på plats hela mässveckan

och erbjuder svenska guidningar i de montrar där företaget är generalagent för den svenska marknaden – Develon, Case och Bergmann. Guidningarna kan förbokas på www.maskinia.se.

– Vår kunniga personal ger dig en 45 minuter lång guidad tur i den monter du är intresserad av. Du får en exklusiv genomgång av de senaste maskinerna, tekniska innovationerna och nyheterna från respektive varumärke. Turerna avslutas med lite förfriskningar och möjlighet att ställa frågor, lovar Daniel Gustavsson.

CASE monter kommer att innehålla flera tematiska områden, där Tech Room fungerar som utställningens teknologiska hjärta. Här kan besökarna ge sig ut på en spännande resa in i framtiden genom audiovisuella presentationer som förbinder människor med innovationer inom både tjänster och produkter.

Case kommer även att visa en konceptmaskin som innebär ett betydande steg inom automatisering och ger en inblick i nästa generations anläggningsutrustning.

Develon kommer att visa över 20 maskiner och bjuder på en spännande demoshow fem gånger per dag. Fokus i monter kommer att vara Develons strävan mot ökad hållbarhet och minskade utsläpp.

Bland nyheterna märks Real X som är nästa steg i Develons utveckling av självkörande maskiner. Med AI-driven teknologi kan de senaste bandgrävarna helt automatiskt utföra både grävning och lastning av bilar. Grävarna är flexibla och kan antingen köras med helautomatik, med fjärrkontroll eller med förare och joy sticks.

- Din maskinpartner

www.maskinia.se

PÅ VÄG

samlar branschen för ökad säkerhet

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) och Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket är öppningstalare när mässan På Väg hålls på Elmiamässan 4–5 mars. Mässan har i år över 60 utställare inom områdena vägsäkerhet, vägunderhåll, vinterväghållning och anläggning av väg.

På Väg har även ett gediget scenprogram med experter från hela branschen.

AV LARS-OLOF TANDBERG

– PÅ VÄG BLIR EN viktig mötesplats och jag ser fram emot att delta. Regeringen gör en historiskt stor satsning på infrastruktur och en kraftig förstärkning av vägunderhållet. Nu finns resurserna för att återta allt eftersatt underhåll på de statliga vägarna. Det handlar om mer pengar till underhåll, men också hur det ska bli mer underhåll för pengarna. På Väg blir ett bra tillfälle för mig att träffa viktiga aktörer i branschen för ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet, säger Andreas Carlson.

Efter Andreas Carlsons och Roberto Maioranas öppningsanföranden blir det ett panelsamtal mellan infrastrukturministern, generaldirektören och samarbetspartners till mässan för att ytterligare främja samverkan mellan branschföreningar, regeringen och Trafikverket.

– Trafikverket ansvarar för 10 000 mil statliga vägar, vilket innebär planering, byggande och underhåll så att Sverige aldrig stannar. Därför är det viktigt att utbyta tankar tillsammans med branschen under På Väg, säger Roberto Maiorana.

SÄKRARE VÄGARBETSPLATSER

Sveriges Branschförening för Säkrare Vägarbetsplatser (SBSV) vill på årets mässa lyfta frågor kring bristande respekt och säkerhet för de som jobbar på och nära vägar.

– Det finns idag gott om krav på att personalen på vägarbetsplatserna ska ha rätt information, kompetens och utbildning, men vi behöver också nå ut utanför branschen med kunskap och information. Vi på SBSV ser På Väg som ett ypperligt tillfälle att kunna lyfta de frågor som vi ser är viktiga för våra medlemmar att driva, säger Thomas Wuopio, ordförande för SBSV.

Han konstaterar att det finns forskning och nya innovationer med avsikt att främja

framkomlighet och säkerhet vid vägarbeten, men att den inte tillgängliggörs i den utsträckning den skulle kunna göra.

– Där har branschen ett gemensamt ansvar tillsammans med olika myndigheter, som Polisen, Arbetsmiljöverket, Trafikverket och Transportstyrelsen att se till att det sker. Jag personligen hoppas kunna få se mer exempel på uppkopplade, smarta arbetsplatser där vi kan använda digital teknik för att utforma säkrare och mer framkomliga vägarbetsplatser.

BRANSCHEN SAMLAS

På Väg är enligt arrangörerna en mässa för alla som arbetar för säkrare gator och vägar. Där möts leverantörer, inköpsansvariga, branschföreträdare, utbildningsansvariga och alla som arbetar ute på gator och vägar för att ta del av produkter och tjänster som gör arbetet bättre och säkrare för alla. På mässan visas produkter och tjänster

för säkrare vägarbetsplatser och trafikmiljöer. Demotorget har inriktning på oskyddade trafikanter, med bland annat nyheter inom citybarriärer, ITS (Intelligenta Trafik System) och cykellösningar.

Det presenteras även innovativa lösningar inom väganläggning och vägunderhåll för säkra och hållbara vägar. Mässan innehåller också en konferensdel med seminarier och från två scener presenteras forskningsresultat och information från bransch och myndigheter.

I anslutning till På Väg arrangeras Vinterkonferensen 2025 den 4 mars på Jönköping Konsert & Kongress.

Konferensen som arrangeras av Klimator kommer att handla om de senaste trenderna, nya innovationer och pilotprojekt från norra Europa som bidrar till ny kunskap i arbetet med att forma morgondagens vinterunderhåll när det gäller säkerhet, lönsamhet och miljömässig hållbarhet.

Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket, och infrastrukturminister Andreas Carlson inledningstalar På Väg öppnar på Elmiamässan den 4 mars. Bild: Elin Gårdestig/Trafikverket och Kristian Pohl/Regeringskansliet

PaceTell för tryggare trafikmiljö

Med PaceTell Original och PaceTell Box sänker du hastigheten, ökar säkerheten och får en tydlig överblick över trafiken. Smarta lösningar – utvecklade och tillverkade i Sverige.

Trafikövervakning som uppfyller nya krav

PaceTell Box registrerar data för att följa Trafikverkets nya krav. Drivs av batteri med 45 dagars drift, kompatibel med solcell. Enkel montering och analys via gratis program. Kompakt och stöldsäker lösning.

Kontakta Saferoad för personlig rådgivning!

Effektiv hastighetsdämpare

PaceTell Original minskar hastigheter effektivt med LED-display. Tester visade 12–22% lägre snitthastighet. Drift via batteri, solcell eller elnät. Enkel justering och tillbehör finns. Tydlighet som gör skillnad!

När Svevia satte upp radarskyltar på sina vägmarkeringsfordon sänkte den förbipasserande trafiken hastigheten med i snitt 13 kilometer i timmen. Bild: Svevia

RADARSKYLTAR gav rejäl hastighetssänkning

När Svevia satte upp radarskyltar på sina vägmarkeringsfordon sänkte den förbipasserande trafiken hastigheten med i snitt 13 kilometer i timmen, vilket motsvarar minskad risk för en dödsolycka med cirka 70 procent. Det visar resultatet från ett projekt som Svevia genomfört. Nu planeras lösningen användas inom flera delar av bolaget.

NÄR PRIVATBILISTER och yrkesförare blir uppmärksammade på att de kör för fort så sänker de hastigheten avsevärt.

– Det är en signifikant skillnad. Radarskylten verkar skapa en känsla av att de är iakttagna vilket får dem att lätta på gasen och bromsa in. Ofta blir effekten att de passerar under den rekommenderade hastigheten.

Det förbättrar säkerheten för både trafikanter och vägarbetare. Vi har sett en tydlig trend med minskad tillbudsrapportering när vi använder radarskylt, säger Tim Ljung som varit Svevias projektledare i projektet.

I korthet har projektet gått ut på att testa om trafikanter sänker hastigheten om de blir uppmärksammade på att de kör för fort. Sedan projektstarten 2023 har en rad mätningar utförts på olika typer av vägar, med olika rekommenderade hastigheter och i olika geografier. Mätningarna har utförts både med en synlig radarskylt och dolda mätningar.

Mätresultaten visar tydligt att när passerande trafikanter ser radarskylten så saktar de ner.

Testerna har utförts i samband med

målning av väglinjer som är en av många olika typer av rörliga, så kallade intermittenta vägarbeten som Svevia utför.

– Om en vägtrumma ska bytas ut är vi hela tiden på samma ställe och kan leda om trafiken eller skydda arbetsplatsen med trafikanordningar. När vi utför vägarbeten som hela tiden sakta rör sig framåt, som till exempel väglinjemålning, uppsättning av vägräcken, fräsning av asfalt, då används så kallade TMA-bilar med en stor krockkudde nedfälld baktill. De ger ett visst skydd men de maskinförare som arbetar längs vägen och de som sitter och kör TMA-fordonen är ändå utsatta för en stressig och riskfylld arbetsmiljö, säger Tim Ljung.

Under ett år blir någon Svevias TMA-bilar påkörd var 13:e dag. Försäkringsbolagen uppger att mellan 30 och 40 TMA-skydd skrotas årligen.

– Det här är ett stort arbetsmiljöproblem i branschen. Förutom den uppenbara risken att bli påkörd så skapar det också en mental stress för våra maskinförare och vägarbetare, säger Tim Ljung.

Han är mycket positiv till resultatet och

säger att Svevia kommer att fortsätta arbeta med radarskyltar. Med statistiska underlag från testperioden vet de också nu med större precision när radarskylten gör mest skillnad.

– Den största skillnaden syns på de stora trafiklederna, med högre hastigheter. Ett annat mycket viktigt resultat är maskinförarnas egen upplevelse. När de upplever att trafiken sänker hastigheten, minskar stressen vilket skapar en bättre och tryggare arbetsmiljö.

Radarskylten är samma typ av skylt som brukar användas på kommunala vägar, till exempel intill skolor.

– Våra skyltar ser precis likadan ut och jag tror att det är en fördel. De sitter synligt placerade på TMA-fordonen som kör bakom det pågående vägarbetet och visar vilken hastighet du kör och signalerar med röda siffror när du kör för fort. Trafikanter har sett den förut, de förstår vad den visar och vad som förväntas av dem.

Med de tydliga testresultaten ser Svevia nu över sina rutiner i syfte att uppmuntra hela bolaget att i större utsträckning använda radarskyltar.

Säkerhet på vägen, vårt löfte sedan 1999

Trafikverket har fått klartecken att byggstarta Norrbotniabanan på sträckan Dåva-Skellefteå. Så här kommer bron för Norrbotniabanan genom Robertsfors att se ut. Bild: Dissing+Weitling

Äntligen klartecken för NORRBOTNIABANAN

Trafikverket har fått klartecken för att byggstarta Norrbotniabanan på sträckan Dåva-Skellefteå.

Det meddelade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson på regeringens pressträff om byggstarter för infrastrukturprojekt åren 2025–2027.

ANDREAS CARLSON underströk Norrbotniabanans betydelse för tillväxt, utveckling, arbetspendling, beredskap och rörlighet i Sverige.

– Skellefteå är Sveriges största stad utan koppling till järnväg – nu blir det ändring på det. Det här är mycket viktigt för hela regionen, sa Andreas Carlson vid pressträffen.

Region Västerbotten konstaterar att Norrbotniabanan kommer att bli en viktig del i den fortsatta utvecklingen av Västerbotten och verksamheterna i den gröna omställningen, som har ett stort behov av ytterligare kompetens.

– Vi har kämpat länge för det här. Västerbotten är en glesbefolkad region, och har för små arbetsmarknadsregioner idag. Med Norrbotniabanan knyter vi ihop de två starka noderna Umeå och Skellefteå, och även samhällena däremellan, säger Rickard Carstedt, regionråd (S) i Region Västerbotten.

EFTERLÄNGTAT BESKED

Kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå, Lorents Burman (S), konstaterar att beskedet om byggstart har föregåtts av lång väntan och stor ovisshet. Han menar att det är både glädjande och nödvändigt, eftersom det pågår ett historiskt omfattande grönt samhällsbyggande i norra Sverige.

– Enbart i Skellefteå och Umeå i Västerbotten investerar näringslivet i storleksordningen 150 miljarder de närmaste åren. Det handlar bland annat om vindkraft, gruvbrytning, energiproduktion, elektrobränsle samt infrastruktur i form av hamnar och bostäder. Vi har länge önskat ett större statligt engagemang i de stora framtidssatsningarna, som hela landet tjänar på. Ur det perspektivet är regeringens besked väldigt glädjande, säger Lorents Burman.

Skellefteå kommun påpekar att Norrbotniabanan också är viktig för att stärka en geografiskt stor arbetsmarknadsregion där pendling till och från arbete och bostad kan ske över ett större avstånd på ett hållbart sätt.

– Det här är efterlängtat, inte minst hos oss som bor här i kommunen. Att få möjlighet att färdas med tåg till och från Skellefteå är viktigt ur många aspekter, inte minst för hållbara resor men också för att få vardagen att gå ihop, säger Evelina Fahlesson (S), kommunstyrelsens vice ordförande i Skellefteå.

VIKTIGT FÖR BASINDUSTRIN

Den nya järnvägssträckningen (Dåva-Skellefteå) kommer att ge både den svenska basindustrin och det svenska näringslivet i norra Sverige ännu bättre möjligheter att bibehålla och utveckla sin konkurrenskraft. Den kapacitetsökning för transporter som Norrbotniabanan innebär är vital för industrin och för Sverige som fortsatt stark exportnation.

– En snabb byggstart av Norrbotniabanan skapar fler jobbmöjligheter än de som redan finns och ger våra invånare stärkt framtidsoptimism. Nu kommer kommunen också driva på byggnationerna av resecentrum i Bureå, Skellefteå och sedan Byske, säger Evelina Fahlesson.

Lorents Burman understryker att det här är ett besked som är viktigt inte bara för Skellefteå, utan för hela Sverige.

– Både våra traditionella basnäringar men också de stora industriprojekten som drar stora investeringar till vår region är viktiga, inte enbart för norra Sverige, utan också för utvecklingen i Sverige och EU, säger Lorents Burman.

MARKARBETET KLART

för Norrbotniabanans första del

Markarbetet på Norrbotniabanans första sträcka mellan Umeå och Dåva är avslutat. Sträckan är tolv kilometerna varav tre kilometer har byggts i en bergskärning som sprängs ut och berget har krossats och återanvänts i andra delar av entreprenaden. För att flytta fyra miljoner ton massor användes bland annat bergtruckar som lastar 70 ton.

AV LARS-OLOF TANDBERG

DEN DEL AV Norrbotniabanan som hittills byggts är en tolv kilometer lång sträcka mellan Umeå centrum och Dåva. Längs sträckan har åtta broar byggts. Det är tre över vatten, tre vägbroar, en kulvertbro för en å samt en mindre koport.

I entreprenaden ingick även byggandet av cirka 24 kilometer servicevägar och ersättningsvägar. Servicevägarna går parallellt med järnvägen och ska användas för åtkomst vid underhåll av spår och växlar. De behövs även för åtkomst till de teknikplatser som finns utmed spåret.

Entreprenaden har varit självförsörjande på bergmaterial. Det berg som sprängs ut i bergskärningen har krossats och använts till överbyggnadslager, erosionsskydd eller släntförstärkning på resterande delen av sträckan.

En av de största utmaningarna i projektet var logistiken. Det fanns bara en smal korridor för att flytta massorna i projektet. Från början var det tänkt att transporterna skulle passera över en allmän väg.

Eftersom det är en risk att korsa vägar byggdes en vägbro och en gång- och cykelbro i tidigt skede så att alla massor kunde köras under de broarna.

FÖRBERETT FÖR DUBBELSPÅR

På den aktuella sträckan byggs nu den 1,6 kilometer långa Ersmarkstunneln. Den blir 17 meter bred och 8 meter hög och förbereds för dubbelspår.

Även delar av den övriga sträckan Umeå–Dåva har förberetts för dubbelspår redan nu. Om ett till spår ska byggas senare måste trafiken stängas av på det andra spåret under byggtiden. Dessutom skulle det bli svårt rent byggtekniskt. Därför passade Trafikverket på och förberedde för dubbelspår redan nu.

En av broarna som byggts över den blivande Norrbotniabanan är lite speciell. Storranningsbäcken är ett vattendrag som ska rinna över bron för att sedan ansluta nedströms till sitt ordinarie läge. På bron kommer det även att finnas en vandringsled för friluftsliv samt passager för vilt.

ALLT

Norrbotniabanan mellan Umeå och Dåva har byggts i en tre kilometer lång bergskärning. Bild: Veidekke

Linköping bygger för AUTOMATISK SORTERING AV HUSHÅLLSSOPOR

Tekniska verken i Linköping bygger en högteknologisk automatiserad sorteringsanläggning för hushållsavfall. I Gärstad sorteringsanläggning ska plast, papper och kartong, magnetisk metall, omagnetisk metall samt organiskt material sorteras ur hushållssopor för att återvinnas.

AV LARS-OLOF TANDBERG

MED DEN NYA sorteringsanläggningen vill Tekniska verken i Linköping öka andelen material som återvinns. Även om de flesta hushåll källsorterar och använder återvinningsstationer så hamnar vissa saker fel. Sådant som ska källsorteras eller köras till återvinningsstationer hamnar i hushållssoporna.

– Okunskap och slarv gör att det blir fel ibland. Den nya sorteringsanläggningen blir som ett extra skydd där vi kan plocka ut det som hamnat fel. Det andra målet med anläggningen är att minska utsläppen av koldioxid. Det gör vi främst genom att sortera ut plast så att den i stället för att förbrännas kan återvinnas, säger Christer Kjellberg som är huvudprojektledare på Tekniska verken i Linköping.

Den nya sorteringsanläggningen kommer att sortera ut fem olika fraktioner för återvinning – plast, papper och kartong, magnetisk metall, omagnetisk metall samt organiskt material. Det organiska materialet går till rötning och tanken är att det i framtiden ska kunna användas för tillverkning av biogas.

Det som är kvar efter sorteringen är sådant som inte går att materialåtervinna och det går vidare till energiåtervinning genom förbränning i kraftvärmeverket.

Den nya sorteringsanläggningen har en yta på 8 000 kvadratmeter och är byggd på betongplatta med betongstomme och väggar bestående av en sex meter hög betongsockel och sedan sandwichelement. Byggnaden är knappt 20 meter hög.

Sopbilarna kör in i en mottagningshall där hushållsavfallet tippas ner i en bunker på 3 500 kubikmeter i golvet.

– Det är viktigt att tippningen sker inomhus med stängda dörrar för att förhindra lukt och damm i närområdet.

En stor gripklo hämtar avfall i bunkern och lastar in det i processen. Först går avfallet genom en kross, där det finfördelas. Därefter transporteras materialet på band och en infraröd NIR-läsare detekterar vilken typ av material som passerar. De olika materialen tas sedan ur flödet med hjälp av tryckluftsstrålar.

– Det ser ut som en osynlig hand som lyfter materialet och lägger det på rätt ställe. Bandet går med en hastighet på två till tre meter i sekunden och anläggningen klarar att sortera cirka 40 ton sopor per timme, berättar Christer Kjellberg.

En risk i den här typen av anläggning är batterier som slängts i hushållssoporna.

– Moderna litiumjonbatterier kan börja brinna när de utsätts för tryck. Det kan ske i krossen eller om batterierna blir klämda under processen. För att skydda mot brand är i princip varje utrymme i anläggningen sprinklat.

En stor utmaning i projektet är att det är uppdelat i 15 olika entreprenader. Till exempel är enbart installation av sprinklers uppdelat på fyra olika entreprenader. Det är även separata entreprenader för el,

ventilation, rördragning, ställverk, med mera.

– För att få anläggningen precis som vi vill ha den beställdes byggnaden som ett tomt skal. Sedan har vi anpassat alla installationer för att passa processen.

De många entreprenaderna ställer höga krav på organisationen. Christer Kjellberg fungerar som huvudprojektledare och till sin hjälp har han fem delprojektledare.

– Det behövs för att samordna alla entreprenader och få arbetet att flyta bra. Det som gör det här projektet lite extra kul är att vi gör det för framtiden. Det känns bra, understryker Christer Kjellberg.

FAKTA I KORTHET

Nybyggnad anläggning för avfallssortering, Linköping

Tidplan: september 2023–augusti 2025

Byggherre: Tekniska verken i Linköping AB Arkitekt: Winell & Jern Arkitekter AB

Kostnad: 634 Mkr (varav 134 Mkr genom Klimatklivet)

Tekniska verken i Linköping bygger en högteknologisk automatiserad sorteringsanläggning för hushållsavfall.

Bild: Tekniska verken

ÅTERVINNING

mer lönsamt än att elda avfall

Vid Gärstad sorteringsanläggning i Linköping har det holländska företaget Banzo konstruerat och bygger en automatiserade sorteringsanläggning som skiljer ut material som går att återanvända ur hushållsavfall. Banzo är specialiserat på att ta fram system för hela processen från hushållsavfall, via återvinning till råmaterial för produktion av nya produkter.

DEN SORTERINGSLINJE Banzo konstruerat för Gärstad sorterar ut plast, papper och kartong, magnetisk metall, omagnetisk metall samt organiskt material från hushållsavfall.

Avfallet går först genom en kross där det delas till mindre delar. Ett sorteringsgaller sorterar ut allt under 60 millimeter. Här separeras 90 procent av allt organiskt material. Sedan delas avfallet efter storlek i två strömmar.

– Avfallet passerar så kallade NIRmaskiner som skjuter nära infraröda strålar på materialet. Strålen reflekteras och maskinen kan avgöra viket material det är. Tryckluftsstrålar separerar plast och papper medan järn och metall separeras med magneter, förklarar Melvin Kroon som är marknadschef på Banzo.

SKRÄDDARSYDDA SYSTEM

Banzo är systemintegratör vilket innebär att information inhämtas från kunden om typ av avfall och vad som ska sorteras ut. Därefter projekterar Banzo processen, tar fram flödesdiagram, gör en layout, köper

in utrustning och installerar anläggningen.

– Det är bara transportbanden vi tillverkar själv. Den typ av transportband som installeras vid Gärstad håller minst 20–30 år under de tuffa förhållanden som råder där. Med rätt underhåll kan de hålla ännu längre, påpekar Melvin Kroon.

Banzo startade 1947 med att modifiera och senare även utveckla egna transportband. En projekteringsavdelning startades 2001 och företaget kunde börja åta sig större projekt.

När nuvarande ägaren Marcel Kroon köpte företaget 2011 flyttades fokus till återvinningsanläggningar.

LÖNSAM ÅTERVINNING

– Det började med en beställning från en kund på ett avfallsbolag i Holland, som ville bevisa att det går att tjäna mer pengar på att återvinna avfall än att bränna det. Marcell och hans två medarbetare klarade att ta fram en anläggning på sex veckor. När den hade körts i en timme insåg kundens chefer att metoden fungerade. Ryktet spreds och det ledde till fler beställningar, berättar Melvin Kroon.

Banzo konstruerar även system för att ta hand om det som sorteras ut vid avfallsanläggningar. För plast innebär det att först separera materialet i olika plastsorter. Därefter tvättas plasten, sorteras och mals till granulat som används vid tillverkning av nya plastprodukter.

– Det känns bra att vi kan erbjuda hela processen, från hushållsavfall, via återvinning till råmaterial för produktion nya produkter. Det är tio år sedan vi tog fram det första helautomatiska sorteringssystemet i världen, och det är kul att se att Sverige nu också väljer att gå den vägen. Om fler avfallsföretag vill satsa på det så finns vi här för att hjälpa till med vår expertis, lovar Melvin Kroon.

ÄNNU EN ETAPP PÅ R 27

upprustad till mötesfri väg

Ombyggnaden av trafikplats Ronneby Väst på E 22 i Blekinge blir klar till sommaren och utbyggnaden av riksväg 27 Backaryd till Hallabro blev klar redan i december. Det samordnade tvååriga projektet beskrivs som framgångsrikt.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

DET ÄR DELAR av den sista återstående upprustningen av det viktiga ”kust till kust”-stråket på riksväg 27 från Göteborg via Borås, Växjö och Ronneby till Karlskrona som nu håller på att förverkligas.

Syftet med projektet är att skapa bättre framkomlighet och en smidig och trafiksäker miljö för trafikanter på både E 22 och riksväg 27 och för de som byter mellan de båda vägarna. 27:an viker av norrut från E 22 vid avfart 56 Ronneby Väst mellan Karlshamn och Karlskrona.

Framkomligheten har varit dålig vid Ronneby Väst och det har varit osäkert för trafikanter som ska ut på E 22 från väg 27. Trafikplatsen får nu nya påfartsramper i både östlig och västlig

Magnus Graad är Trafikverkets projektledare.

Din globala leverantör av CE-märkta brolager och övergångskonstruktioner.

Upprustningen av R 27 medför bland annat en ny förbifart Backaryd. Bild: Magnus Graad.

riktning och bättre utfart på 27:an från ramperna. E 22-bron över R 27 kompletteras med en parallell cirka 80 meter lång bro direkt norr om den gamla.

– Bron är på plats liksom ramperna. Vi har fyllt upp bankerna och gjort grovterrassering och den sista juni ska trafikplatsen vara klar. Det återstår en del finish, renovering av den befintliga bron, slutförande av överbyggnadsdelar och målningsarbeten, säger Magnus Graad, som är Trafikverkets projektledare.

Den sydligaste delen av R 27 närmast trafikplatsen är sedan tidigare mötesseparerad upp till Backaryd. Det är en sträcka på sju kilometer därefter från Backaryd till Hallabro som nu byggts ut till 2+1-väg och med ny förbifart öster om Backaryd.

Att denna utbyggnad samordnats med ombyggnaden av trafikplatsen till ett projekt med samma entreprenör Peab Anläggning beror på att det varit ett stort massöverskott vid Backaryd och ett stort underskott vid trafikplatsen. Samordningen har underlättat omfördelningen, vilket sparat både ekonomi och miljö.

Terrängen i sig har varit en stor utmaning i projektet med starkt varierande markförhållanden vid trafikplatsen, där det är gott om siltiga jordarter mellan bergspartier, vilket krävt extra varsamhet.

– Det har varit omfattande stabilitets- och sättningsutmaningar, vilket bland annat resulterat i att vi inte breddat den befintliga bron på E 22 över 27:an utan byggt en kompletterande bro parallellt. Vår entreprenör Peab Anläggning har varit fantastiskt duktiga och har gjort ett praktarbete, säger Magnus Graad.

Sedan sträckan Backaryd norrut till Hallabro nu har mötesseparerats planeras för ytterligare en entreprenad på R 27 med ny förbifart Hallabro i den etappvisa upprustningen av vägen upp mot Smålandsgränsen.

FAKTA I KORTHET

Ombyggnad till 2+1-väg på R 27 mellan Backaryd och Hallabro samt ombyggnad av trafikplats

Ronneby Väst på E 22

Tidplan: maj 2023–sommaren 2025

Byggherre: Trafikverket Region Syd

Totalentreprenör: Peab Anläggning AB

Kostnad: 350 Mkr

Källsjö vattenverk är ett av de mindre i Falkenbergs kommun.

KÄLLSJÖ VATTENVERK

har uppdaterats enligt moderna kvalitetskrav

Källsjö vattenverk i Falkenbergs kommun har byggts om för säkrad produktion av dricksvatten och för att motsvara moderna krav på verksamhet och produktion.

Även den lokala högreservoaren har renoverats.

AV GÖSTA LÖFSTRÖM

KÄLLSJÖS VATTENVERK Holmen drivs av det kommunala bolaget Vivab och betjänar hushåll i det omedelbara närområdet. Det är ett av de mindre verken i Falkenberg och har varit i mycket stort behov av renovering för att skapa robusthet, säker vattentillgång och hög kvalitet. Det har nu förnyats med ett nytt hus om cirka 100 kvadratmeter i anslutning till det gamla och ny reningsutrustning. Kapaciteten i verket ökar dock marginellt.

Den gamla högreservoaren är uttjänt och har genomgått en omfattande renovering med ny fasad, nytt tak och upprustning även invändigt. Den får nytt rörgalleri, gjutjärnsdelen har bytts ut och betongen renoverats.

– Projektet har gått bra och stort fokus har legat på att allt fungerar för våra kunder och att undvika driftstörningar, säger Vivabs projektledare Simon Burström.

Källsjö vattenskyddsområde från 1995 har uppdaterats och tillhörande vattenskyddsföreskrifter har tagits fram med hjälp av Sweco. Grundvattentäkten utgörs av en bergborrad djup brunn med mycket hög kapacitet och god vattenkvalitet.

Peterson & Hansson Byggnads AB har varit totalentreprenör och WSP Sverige har anlitats som konsult för flertalet teknikområden och som maskinleverantör.

Vatten & Miljö i Väst AB (Vivab) är Falkenbergs och Varbergs kommuners gemensamma bolag för vatten-, avlopps- och renhållningsfrågor Huvudkontoret ligger i Falkenberg. I Falkenberg kommer dricksvattnet huvudsakligen från grundvattnet, i Varberg från ytvatten, från sjöar och vattendrag. Totalt producerar bolaget vid sina olika vattenverk 26,5 miljoner liter dricksvatten per dag för de båda kommunerna.

Vivab förfogar totalt över cirka 300 mil VA-ledningar för dricksvatten, spillvatten och dagvatten.

Anläggningarna ägs av respektive kommun genom Falkenberg Vatten och Renhållnings AB respektive Varberg Vatten AB, men sköts gemensamt av VIVAB.

FAKTA I KORTHET

Ny- och ombyggnad av vattenverk och högreservoar i Falkenberg

Byggherre: Vatten & Miljö i Väst AB

Totalentreprenör: Peterson & Hansson Byggnads AB

Tidplan: våren 2024–våren 2025

Projektbudget: 22,5 Mkr

Slambehandling och rötkammare på Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm uppdateras för att förbättra kapacitet, arbetsmiljö och energieffektivitet. Bild: Sörmland Vatten och Avfall AB

ROSENHOLMS ARV

moderniseras för bättre hållbarhet och driftsäkerhet

Rosenholms avloppsreningsverk (ARV) genomgår en omfattande modernisering för att bli mer hållbar, driftsäker och anpassad till framtidens krav. Projektet innebär en uppgradering av anläggningens slambehandling och rötkammare för att förbättra kapacitet, arbetsmiljö och energieffektivitet. Arbetet inleddes våren 2024 och ska vara klart 2027.

AV CARINA WAHLSTEDT JANSON

ANLÄGGNINGEN HAR VARIT i drift under lång tid och behöver både moderniseras och anpassas till dagens miljö- och arbetsmiljökrav.

Den nya anläggningen är utformad för att hantera större mängder slam och avfall på ett effektivt och hållbart sätt.

– Anläggningen är gammal och är i behov av förnyelse samtidigt som kapaciteten behöver öka. Anläggningen byggdes när

arbetsmiljökrav och lagkrav inte var lika som dagens standard. Vi är ett miljöföretag och vi vill se till att hela kretsloppet fungerar hållbart, det är även därför vi gör satsningen, säger Johan Carlsson, verksamhetsområdeschef på Sörmland Vatten och Avfall AB.

Arbetet omfattar nybyggnation av pump- och fläkthus, gasklocka, två rötkammarbyggnader samt mottagningsanläggning för slam. De flesta byggnaderna uppförs i betong, medan vissa

Grundläggning för det moderniserade Rosenholms avloppsreningsverk.

Bild: Sörmland Vatten och Avfall AB

delar byggs med sandwichmaterial för att kombinera hållbarhet och isoleringsförmåga.

Den nya anläggningen gör det möjligt att ta emot och behandla både internt och externt slam samt organiskt avfall. Slammet pumpas in i rötkammare där organiskt material bryts ner och rötgas bildas. Gasen kan sedan användas för gasuppgradering till fordonsgas, samtidigt som slammet kan återföras till jordbruket.

– En ny hygieniseringsprocess vid 55 grader införs, vilket innebär att slammet kan behandlas på åtta timmar i stället för att behöva mellanlagras i sex månader. Detta ger stora energibesparingar och minskar behovet av energi. Samtidigt frigörs ytor eftersom lagringstiden minskas, berättar Johan Carlsson.

NOGGRANN PLANERING

En viktig del i arbetet har varit att hantera de utmaningar som följer med ett så pass omfattande projekt. Att genomföra en modernisering av en anläggning i full drift kräver noggrann planering och flexibilitet.

– Det har varit en komplex process där vi måste balansera det dagliga arbetet med byggnationen. Vi har fått anpassa oss och hitta lösningar för att säkerställa att anläggningen fungerar under hela byggtiden, säger Marcus Gerdåker, projektledare på totalentreprenören Tegelstaden.

Han lyfter också fram vikten av samarbete mellan alla inblandade parter.

– Kommunikationen mellan projektgruppen, entreprenörer och driftspersonal har varit avgörande. Alla behöver förstå helheten och vara flexibla för att lösa problem som uppstår längs vägen.

Biogasen som produceras i processen uppgraderas och används som fordonsbränsle. Projektet innebär också förbättringar i anläggningens energieffektivitet genom optimerad isolering och modern teknik för drift och övervakning.

En viktig del av projektet är att skapa en bättre arbetsmiljö. Genom 3D-modellering har anläggningen utformats för att underlätta drift och underhåll. Buller och lukt hanteras med ny teknik för att minska påverkan på både personal och omgivning.

Ett bra digitalt övervakningssystem över anläggningen och hela processen bidrar också till en bra arbetsmiljö. Med övervakningsoch larmsystem kan man övervaka utan att vara på plats, även om det också krävs regelbundna rutiner för att bland annat se över och göra mätningar av vattnet på plats.

Moderniseringen innebär en ökad kapacitet och en mer hållbar drift som möter framtidens krav. Projektet säkerställer att anläggningen kan hantera växande mängder avloppsvatten och avfall samtidigt som energiutvinningen maximeras.

– Fördelarna satsningen kommer att ge är säkrare arbetsmiljö och mer hållbar drift samt en ökad kapacitet för framtidens behov. Mängden fordonsgas Rosenholms avloppsreningsverk kan producera ökar samtidigt, tack vare att man kan ta emot andra kommuners och verksamheters restavfall, sammanfattar Johan Carlsson.

FAKTA I KORTHET

Nybyggnation slambehandling/rötkammare, Katrineholm

Tidplan: april 2024–mars 2027

Byggherre: Katrineholm Vatten & Avfall AB

Totalentreprenör: Tegelstaden Entreprenad AB

Kostnad: 313 Mkr

Innovativa lösningar för hållbar avloppsrening

Vi är stolt underentreprenör till Tegelstaden vid byggnationen av nya rötkammare på Rosenholm ARV. Med innovativa lösningar och expertis inom vattnets kretslopp bidrar vi till effektivare avloppsrening och en mer hållbar framtid.

Tillsammans skapar vi hållbara och framtidssäkra anläggningar för morgondagens behov.

Processhuset i grönt. Den höga brunnen i bakkant är biobädden. Den åtta kantiga bassängen till vänster: slamlager. Övriga bassänger och brunnar på bilden är slamförtjockare, biobäddpumpstation, sedimenteringsbassäng och flödesmätarbrunnar. Bild: AF Bygg Syd

NYTT AVLOPPSRENINGSVERK

byggs i Västra Torup

Hässleholm Miljö och AF Bygg Syd går nu in på sista kvartalet i byggandet av Västra Torup avloppsreningsverk, som blir en robust anläggning med modern teknik. Trots försening då den först upphandlade entreprenören gick i konkurs under projektets gång ser det ut som att tidsplanen inte påverkats mer än några månader. I april i år står reningsverket färdigt.

AV CARINA WAHLSTEDT JANSON

HÄSSLEHOLMS MILJÖ startade förra året ett stort arbete med att förnya sina reningsanläggningar. Först ut är Västra Torup och Emmaljunga ARV. Näst i tur är Farstorp, Hörja, Röke och Vittsjö. Det sista projektet beräknas vara färdigt om tio år.

Sofie Vessling, projektledare på Hässleholm Miljö, berättar om varför man ville förnya.

– Alla våra anläggningar behöver upprustas med modernare reningsteknik. Vi behöver både förbättra befintliga anläggningar som är slitna och bygga nya. De behöver också leva upp till ökande

miljökrav i framtiden och byggas ut för att hantera större volymer vatten. Vi valde därför att investera.

För Västra Torup var det viktigt att både bygg- och reningstekniken är beprövad och tålig och AF Bygg Syd är specialicerade på reningsverk och vattenverk.

– Byggarbetena är i princip klara, berättar Sebastian Hofvander, platschef på AF Bygg Syd. Processinstallationerna är också klara. El- och VS-installationer är i full gång och beräknas ta ett par veckor till. Det gamla verket ska omkopplas till det nya vid månadsskiftet

februari–mars. Efter det river vi det gamla verket och återställer marken. Egenkontroll och kapacitetstester väntar och i april är det slutbesiktning.

Reningsverket, som är 125 kvadratmeter stort, är byggt på en betongplatta. Väggar och tak är prefabricerade i betong. Byggnaden består av en processdel, en teknikdel och en personaldel. Utvändigt finns sex stycken prefabricerade betongbrunnar och två platsgjutna bassänger med olika uppgifter i processen. En del är torra utrymmen med processutrustning och i några rinner det vatten.

Anläggningen är dimensionerad för 300 personer och ett medeldygnsflöde på 117 kubikmeter per dygn.

Ökade miljö- och hållbarhetskrav är något Hässleholm Miljö förhåller sig till och planerar för och ambitionsnivån är hög, men det är mycket att tänka på. Både utseendemässigt och materialmässigt har anläggningen utformats med hänsyn till klimatpåverkan och omgivande natur.

– Vi har till exempel valt att använda en betong med lägre klimatpåverkan, vilket har minskat koldioxidutsläppet med 7 550 kilo. Solceller installeras också för att öka andelen förnyelsebar energi, berättar Sofie. Ungefär 20 procent av anläggningens energibehov ska täckas av solcellernas energiproduktion.

BÄTTRE RENINGSEFFEKT

Reningsverket får en modern och ny biologisk teknik där vattnet renas genom att det rinner genom naturliga jordlager och sprids via marken till grundvattnet. Vattnet renas biologiskt genom en biobädd, där bakterier bryter ner föroreningarna, följt av ett sedimenteringssteg där resterande fosfor och näringsämnen kemiskt binds in till slam.

Den gamla anläggningen var ett öppet infiltrerande system. Den nya är ett slutet system med tydliga mätpunkter. Det skapar en robust anläggning med större möjlighet till kontroll och kontinuerlig uppföljning baserad på modernare och digitaliserad teknik.

Övervakning och styrning görs till stora delar på distans. Genom olika datorprogram, en så kallad SCADA-bild, får man en översynsbild över flödet i reningssystemet kopplat till olika övervaknings- och varningsfunktioner så att man kan se vad som händer hela tiden.

Genom att mäta och samla in data i realtid upptäcks driftstörningar eller problem direkt. På distans kan exempelvis dosering av kemikalier eller uppehållstider ändras i processen för att säkertställa anläggningens funktion trots variationer.

Automatisk provtagning av vattnet ger säkerställer reningseffekten. Men det behövs ändå en rutin för regelbunden tillsyn. Exempelvis behöver man ta prover på utgående vatten.

– Nu är det lättare att mäta, styra och övervaka, säger Sofie.

Processrummet i Västra Torup avloppsreningsverk med pumpar, rensgaller och press. Bild: AF Bygg Syd

Det behövs för att kunna anpassa efter variationer i inkommande avloppsvatten, exempelvis beroende på nederbörd. Nu får vi en jämnare belastning, mer kontrollerbar, effektiv och mätbar process. Det är positivt för omgivande vatten och natur.

UTMANINGAR ATT RÄKNA MED

En utmaning för båda parter var att förhålla sig till att det först upphandlade byggbolaget gick i konkurs en bit in i byggprocessen.

– Att komma in i den situationen och sätta sig in i projektet, skapa förtroende för beställaren och underentreprenörer samt leverera på topp är en rejäl utmaning för vilket företag som helst, säger Sebastian.

För Sofie innebar det att fortsätta att driva hela projektet och samtidigt förlora så lite tid som möjligt.

– Det var rent arbetsmässigt en ansträngning naturligtvis, berättar Sofie. Men vi förlorade trots allt bara några månader totalt.

FAKTA I KORTHET

Västra Torup ARV, nybyggnad avloppsreningsverk, Hässleholm

Tidplan: februari 2024–april 2025

Byggherre: Hässleholm Miljö AB

Totalentreprenör: AF Bygg

Arkitekt: Här Malmö AB

Kostnad: 30 Mkr

Rör inte till det, häng med till VVS-mässan.

Premiär i luften!

23-24 april gör mässan entré på Kistamässan där VVS får stå i centrum under två fartfyllda dagar. Mötesplatsen erbjuder allt du behöver för att vara uppdaterad, inspirerad och redo för framtiden!

Fri entré! Läs mer här

Hos oss hittar du

Containers

Sopcontainers

Maskinflak

Spolvagnar

Liftdumper

Vi erbjuder både standard- och specialutförande efter ditt önskemål

0612-76 39 20 www.aspby.se

SVERIGES LEDANDE TILLVERKARE AV

Lillevrå Såg AB erbjuder grävmaskinsmattor/stockmattor, träpålar, stödbensplattor, slipers och mycket mer … Bara fantasin sätter gränser!

Vi har tillverkat grävmaskinsmattor sedan 1974 och vi kan, tack vare vår gedigna erfarenhet, garantera hög kvalitet och professionell service. Vår kompetens och erfarenhet har gjort att vi idag är Sveriges ledande tillverkare av grävmaskinsmattor.

Lillevrå Såg

Helsjövägen

EFFEKTIV UTRUSTNING FÖR BYGG, GRUVDRIFT OCH ANLÄGGNING

DLM har lång erfarenhet av Montabert, som är känt för sina robusta och hållbara produkter som klarar de tuffaste arbetsmiljöerna.

Vi erbjuder högkvalitativa verktyg och lösningar för bygg-, gruv- och anläggningssektorn.

Vi har även utökat vårt sortiment med två nya spännande varumärken:

• WLP, specialiserade på effektiva lösningar för dammhantering.

• PowerLumen, som erbjuder innovativa belysningslösningar för både utomhus- och inomhusbruk.

Kontakta oss för mer information eller offert!

Montabert, Dipperfox, WLP, PowerLumen, Rotar

attVälkommen besöka två av våra produkter 7-13BAUMA-mässanpå april i München. Hall C5: Montabert Monter 413 och WLP Monter 227.

KONTAKT DLM AB 010 – 682 10 50 kontakt@dlmaskin.se dlmaskin.se

INFRAMARKNAD

www.mttsweden.com

Sortera mera – spara CO2 och tjäna massor!

MASKINER TILLBEHÖR ENTREPRENAD

MASKINFÖRSÄLJNING Försäljning av begagnade maskiner.

RESERVDELAR

Demontering av traktorer och entreprenadmaskiner. Vi har reservdelarna!

MASKINTRANSPORTER

Transporter av maskiner över hela landet – även bodar, husmoduler och likande.

TK:s Begagnade Traktordelar AB Vimarka Humpen 3, 585 92 Linköping 013-35 73 00 • info@tktraktordelar.se www.tktraktordelar.se

Botanisera bland alla våra magasin. Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.

https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

Kontakta Christer Nilsson, 070-746 21 22, christer.nilsson@storkom.se

Varning varning! piratkopior på marknaden

köp alltid mejslar och originaldelar från oss!

Det lönar sig alltid! Köp originaLet från smc ab

08-647 04 03 • info@demolering.se

• Kiruna Nybergs Mekaniska verkstad · 0980-640 80 • Umeå Kent Nilsson Bil & Maskin · 0705-83 89 92

• Gnarp PL Hydraulik & Maskin 070-340 96 76 • Stockholm/Tullinge SMC AB 08-647 04 03

• Taberg Emil Schaktmaskin Service Taberg 070-171 35 52• Gotland/Stånga Maskin & Marinteknik 0498-49 10 48

• Göteborg/Landvetter Landvetter Motor & Maskin AB 031-780 29 30

• Växjö AB Schakt & Transport 010-448 75 85 • Linneryd Björns Entreprenad Maskinservice 070-55 79 178

• Skåne/Vinslöv Maskinbolaget Skåne Vinslöv 0733-36 88 74

Hahahaha!

KATALOG med våra produkter finns nu på hemsidan!

Snabb service & bra priser!

Stort sortiment av nya samt utbyteskylare till entreprenad och industri.

Finsktillverkade kvalitetsredskap och tillbehör för hjullastare, grävmaskiner, traktorer m.m.

VikplogarKlaffblad&

• Härdar extremt snabbt, 5-20 sekunder

• Flexibelt 300-700 % • Kemikalieresistent • Ljuddämpande

Slitstarkt

Energiträdklipp

–NÄR DET MÅSTE FUNKA! 0413-55 87 87 www.kamab.com kamab@kamab.com FYLLER ALLA MATERIAL I STORSÄCK, ÄVEN FUKTIG JORD. SNABBA LEVERANSER AV STORSÄCK ÄVEN MED TRYCK!

Högtippande skopor

Grus-jordskopor

DjupgrävskoporSlänt/Planskopor

Profilskopor

Kombiskopa planering-profil

Frågor och beställning till Maria: Tel 0611-214 40, 070-654 72 70

oss på facebook och instagram!

Saturator SL 30

• Snabb reservdels leverans från Svenska leverantörer

• Tillbehör, som plattform, pumplådor mm.

• Lång livslängd

• Driftsäker och pålitlig

• Serviceorganisation

• Stort andrahandsvärde

• Finansiering vid behov

Blandningsanläggning, för tillverkning av saltlake vid halkbekämpning

Saturator SL 30 är saltlake anläggningen som många känner sig bekväma med. Vi har sedan 80-talet tillverkat denna anläggning som har en bevisad lång livslängd. Vi har numera hand om försäljningen och nytillverkningen. Vi renoverar och servar även äldre anläggningar runt om i hela Sverige. Storlekar är 13 och 24 kbm.

• Försäljning, nytillverkning & reservdelar

• Reparation

• Service, uppstart och driftservice

Industriunderhåll AB

Tfn: 0340-333 44

www.industriunderhall.se

DennaanläggningtogHanson&MöhringAB/SalinityHoldingABframtillsammansmedosspå80-talet.

VI BYGGER INFRASVERIGE

INFRASTRUKTURBYGGANDE

GRK SVERIGE AB mika.maenpaa@grksverige.se, www.grksverige.se GRK Sverige AB bygger vägar, broar, stadsnät och järnvägar.

I vårt tjänsteutbud finns även miljöverksamhet. Vår kärnkompetens inkluderar genomförande av omfattande projekt inom infrastrukturbyggande, såsom projektledning av stora projekt samt mångsidigt järnvägsbyggande.

Idag är vi 1 000 experter inom infrastrukturbranschen i Finland, Sverige och Estland.

DEMOLERING

DEMOLERING

SMC AB 08-647 04 03, info@demolering.se

SMC AB

SMC AB säljer specialiserad utrustning och erbjuder kompetens för demolering och återvinning.

SMC AB säljer specialiserad utrustning och erbjuder kompetens för demolering och återvinning. SMCs huvudkontor ligger i Stockholm, med återförsäljare och serviceställen i hela landet.

VÄGSÄKERHET

RSSE – ROADSIDE SAFETY ENGINEERING AB 08-753 46 01, info@rsse.se

RSSE är en värdefull partner för dig som arbetar för att skapa säkrare vägar.

Bland våra produkter finns allt från ”vanliga” vägräcken till högkapacitetsräcken i olika varianter och material, krockdämpare i flera olika kapacitetsklasser och utföranden, TMA, räckesändar, barriäröppningar, bommar och mycket mer.

Samtliga produkter är noga utvalda för att möta de högst ställda produktkraven och har klarat de tester som krävs enligt svensk och europeisk standard.

Vi tar också fram nya produkter för att möta specifika krav från dig som kund, och vi utför även installations- och skadebesiktningar. Kontakta oss gärna vid funderingar eller om du söker en specifik produkt.

BELYSNING

FOX BELYSNING AB

+46 8-440 85 40, www.foxbelysning.se

KROSSNING & BERG

FRÖLÉN KROSS AB 0611-214 40, www.frolenkross.se

Behöver du bergkross, makadam, sandmaterial eller stenmjöl redan idag? Om du önskar kan du hämta ditt material på egen hand i våra täkter i Västernorrland, annars säkerställer vi att du får din leverans inom kort till ett bra pris. Vi utför även krossning på plats med hjälp av våra mobila och transportabla krossanläggningar över hela Norrlandsregionen.

På Frölén Kross AB tar vi även på oss totalentreprenader då det tillkommer sprängningar och transporter.

Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 av DNV, och även materialet är ballastcertifierat av DNV.

SMCs huvudkontor ligger i Stockholm, med återförsäljare och serviceställen i hela landet. ”VI HJÄLPER ER ATT FÖRSTÖRA ALLT!”

I mer än 45 år har Fox levererat belysning till kulturminnen och samtida arkitektur, gator, flygplatser, slott och inte minst nattklubbar och daghem

”VI HJÄLPER ER ATT FÖRSTÖRA ALLT”

08-647 04 03 info@demolering.se

MARIN ENTREPRENAD

SVENSK SJÖENTREPRENAD I MALMÖ AB info@sse-ab.se, www.sse-ab.se

På Svensk Sjöentreprenad är vi specialister på arbeten inom marina miljöer. Vi inriktar oss på marin infrastruktur, där vi utför allt från muddring till nybyggnation, service och underhåll.

Vi utför arbeten på byggnadsverk, sjöledningar, kraftverk, bryggor, hamnar m.m.

Genom ett unikt och mångårigt samarbete med olika anläggnings- och specialistföretag kan vi erbjuda Er en bred kompetens inom olika områden. Vi har en stor flotta marina resurser till förfogande och uthyrning.

Vi finns i Göteborg, Sölvesborg och Malmö. Kan vi bli din partner i vattnet?

DYKNING / MUDDRING / IWS / MARINA RESURSER

Vi arbetar utifrån en princip om enkelhet i design, material och funktion. I kraft av sin enkelhet och materialval förstärker våra produkter det design- och kvalitetsmässiga uttrycket på en byggnad eller ett inredningsprojekt.

Bra design ska inte behöva bytas ut.

Sedan 1978

MASKINER

SUNDAHLS MASKINAFFÄR I VÄXJÖ 0470-74 40 00, info@sundahls.se Sundahls Maskinaffär erbjuder södra Sveriges bredaste maskinprogram.

Vi på Sundahls har maskiner med lång livslängd och hög produktivitet. Våra maskiner innehar funktioner som förenklar för dig i ditt arbete. Du lär märka skillnaden redan under första arbetspasset.

Vi erbjuder maskiner inom alltifrån skog, park, lantbruk, trädgård och entreprenad till transport och vagnar. Hos oss hittar du både nytt och begagnat, och vi finns till hands både när du behöver service eller reservdelar.

VI BYGGER INFRASVERIGE

INGENJÖRER

SVENSKA TEKNIKINGENJÖRER STING AB www.sting.nu

Sting är ingenjörsföretaget med känsla för teknik och samhälle.

Med cirka 1 000 projekt i ryggen och med en erfarenhet som sträcker sig mer än 30 år tillbaka i tiden är vi sverigeledande i vår nisch – stora rörliga konstruktioner.

Vi har samlat all kompetens under samma tak för att kunna ta oss an såväl stora som små uppdrag från start till mål. Idag levererar vi attraktiva och avancerade tekniska konstruktionslösningar inom infrastruktur över hela Sverige och i Norden.

STÅLKONSTRUKTIONER

HISAB – HISINGENS INDUSTRI & SKEPPSSERVICE

0735-31 62 51, www.hisab.nu

HISAB är din kompletta leverantör av avancerade stål- och rörkonstruktioner. En kunskap och kompetens som vi utvecklat i nära samarbete med varvs- och byggindustrin i Göteborg. Genom åren har vi projekterat och konstruerat en avsevärd mängd mer eller mindre kända projekt över hela västra Sverige. Idag projekterar, konstruerar och levererar vi till kunder med behov av nytillverkning, ombyggnation och reparationer av det mesta inom infrastrukturprojekt, industrianläggningar och raffinaderier samt broar och byggnader. Kontakta oss på patrick@hisab.nu.

SKYDD & STÄNGSEL

SKANDINAVISKA OMRÅDESSKYDD www.stangselbutiken.se

LEDANDE INOM OMRÅDESSKYDD

Med lång erfarenhet och flera kontor i Sverige erbjuder vi företag, privatpersoner och kommuner lokal närvaro och trygghet – från start till färdigt projekt.

STORT SORTIMENT FÖR DIN SÄKERHET

I vår e-handel Stängselbutiken hittar du allt för ditt områdesskydd. Snabba leveranser eller avhämtning samma dag.

SPECIALISERADE MONTÖRER

ISO-certifierade och med fokus på kvalitet, miljö och arbetsmiljö levererar vi montage du kan lita på.

DIGITAL MARK- OCH ANLÄGGNINGSHANTERING

GLOBAL LOAD OUT SOLUTIONS AB +46 761 19 97 20, www.loadoutsolutions.com

I vår tjänst Efficient Load Out kan du hantera lastning och transporter av massor direkt i din mobil eller dator.

Vår tjänst förenklar arbetet och samarbetet på byggarbetsplatsen genom alla led – från grävmaskinister och lastbilschaufförer som behöver ha koll på sin schakt och transport – till projektledare som vill se till att bygget löper på som det ska. Med Efficient Load Out får du ökad spårbarhet, transparens och optimering. En vinst för såväl miljö som projektets ekonomi!

Vi är en del av Volvo Group.

CONTAINER

ASPBY KONSULTTJÄNSTER AB www.keroagro.se, 0612-76 39 20 Vi säljer nyproducerade produkter under vårt eget varumärke KeRo-Agro. Vi har mångårig erfarenhet av att ta fram containers i standardutförande eller tillverkade i specialutförande utifrån kundens egna önskemål. Containers som byggs under svensk standard SS3021.

I sortimentet återfinns även maskinflak, grusflak, BMcontainter och liftdumpercontainer. Slam- och spoltankar byggs efter beställning. Vårt ledord är bästa möjliga service och med smidiga leveransmöjligheter från våra lager i Höga kusten och Halland når vi kunder i hela Sverige.

BRANDSKYDD

FOGMAKER INTERNATIONAL AB, SWEDEN info@fogmaker.com, www.fogmaker.com Fogmaker International AB tillverkar brandskyddsutrustning med vattendimma under högtryck för fordon och maskiner. Systemet är oberoende av elektricitet och position, helt automatiskt och alltid aktivt. Självklart miljövänligt med vår 100 procent PFAS-fria vätska: Eco 1. Fogmaker har partners i 70 länder och det finns idag runt 300 000 system installerade i allt från skolbussar till gruvmaskiner.

LEDNINGAR

BCT SCHAKTFRI TEKNIK AB www.bctab.se

Vi är ett entreprenadföretag specialiserat på nyläggning av ledningar och utbyte av befintliga ledningar med schaktfria metoder.

Vi utför vibrationsfri rörspräckning, styrd borrning och rörtryckning.

Med flera tusen borrade och spräckta metrar så vet vi vad rörspräckning handlar om. Våra metoder har störst efterfrågan i tätorter med stora svårigheter och höga kostnader att schakta. Vi är därför etablerade i Stockholmsregionen och den fjärde storstadsregionen Linköpingsområdet. Därigenom har vi nära till Stockholm, Linköping, Norrköping.

DYKERIARBETEN

GÖTEBORGS DYKERITEKNIK AB 031-706 09 00, www.gbgdyk.se

Vi dyker upp när du behöver någon som dyker ner. Vi erbjuder tekniskt kvalitativa och kostnadseffektiva lösningar inom marina entreprenader som ger ringar på vattnet. Genom vår samlade erfarenhet och förståelse för komplexa projekt ger GDA uppdragsgivarna mervärden då vi vet vilka metoder som lämpar sig bäst.

Vi erbjuder teknisk kompetens, projektledning och utförande inom sjöentreprenader med kärnområdena kaj och betong, sjöledningar och inspektioner.

På Göteborgs Dykeriteknik arbetar vi inte bara med kvalitet, kompetens och med miljön i fokus på ytan – vi går djupare! Vill du veta mer? Hör av dig så berättar vi.

Fler insatser behövs för att nå

NOLLVISIONEN

Transportstyrelsen rapporterar en positiv trend inom trafiksäkerhet. Under 2024 omkom 210 personer i vägtrafiken, vilket är det lägsta antalet sedan coronapandemin. Trots framsteg krävs fler insatser för att nå målet om max 130 omkomna år 2030. Fokusområden inkluderar säkra vägar, fordonssäkerhet och hastighetsefterlevnad för att uppnå Nollvisionen, skriver Trafikverket.

DE SENASTE tio åren har visat en positiv utveckling inom trafiksäkerheten, med en betydande minskning av antalet omkomna i trafikolyckor.

År 2024 noterades en 19 procents minskning (51 personer) jämfört med 2014, samtidigt som trafikmängden ökade med cirka 4 procent.

– Denna utveckling kan tillskrivas en rad olika åtgärder som förbättrad infrastruktur, ökad fordonssäkerhet och bättre efterlevnad av hastighetsgränser. En av de mest påtagliga faktorerna är bytet från äldre bilar till nyare och säkrare modeller, vilket har bidragit avsevärt till denna utveckling. Under perioden har cirka 80 mil nya 2+1-vägar byggts och över 1500 nya trafiksäkerhetskameror installerats. Dessutom har hastighetsöverträdelser minskat, vilket har räddat liv varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

År 2024 rapporterades att omkring 75 procent av städerna ha hastighetsgränser på 30-40 kilometer i timmen i tätbebyggda områden jämfört med 2014 då det var cirka 45 procent, vilket har en positiv inverkan

– Sedan 2018 har omkring 25 liv räddats tack vare minskade hastighetsöverträdelser. Att hålla rätt hastighet är avgörande då det bokstavligen kan rädda liv, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

Trafikverket ser ett stort behov av att fler aktörer engagerar sig i arbetet för att minska olyckor på våra vägar. Bild: Transportstyrelsen

på säkerheten och trivseln för både gående och cyklister.

GEMENSAMT ANSVAR

Trafikverket ser ett stort behov av att fler aktörer engagerar sig i arbetet för att minska olyckor på våra vägar. Samarbeten mellan stat, industri och akademi, liksom utvecklingen av säkrare fordon och effektiv trafikövervakning från Polismyndigheten, är centrala element i detta arbete.

Dessutom har arbetsgivare en nyckelroll genom att införa åtgärder för hastighetskontroll, nykter trafik och främja en ansvarstagande trafikmiljö samt välja säkra fordon. Sådana initiativ är viktiga steg mot att skydda både medarbetare och allmänhet och skapar en hållbar förbättring av trafiksäkerheten.

FLER LIV MÅSTE RÄDDAS

Det systematiska trafiksäkerhetsarbetet i Sverige har visat sig vara avgörande för att rädda liv. Historiskt sett omkom över

500 personer i trafikolyckor varje år för 25 år sedan. Idag ser vi en minskning med 60 procent i antalet döda, trots en ökning i trafikvolymen. Detta är en direkt följd av det arbete som bedrivs inom ramen för Nollvisionen, vars fokus ligger på att skapa ett system av säkrare vägar och fordon för att minimera allvarliga olyckor.

– Ett tydligt exempel på denna framgång är den ökade efterlevnaden av hastighetsgränser. Trafikverket har rapporterat att sedan 2018 har omkring 25 liv räddats tack vare minskade hastighetsöverträdelser. Under 2024 har åtta liv kunnat räddas tack vare att fler bilförare respekterar hastighetsgränserna, säger Maria Krafft.

Trots det kör fortfarande nästan hälften av trafikanterna över den tillåtna hastigheten. Om alla förare följde hastighetsbegränsningarna skulle uppskattningsvis ytterligare 50 liv kunna räddas varje år.

– Att hålla rätt hastighet är avgörande då det bokstavligen kan rädda liv.

SVERIGES STÖRSTA MASKINMÄSSA

Entreprenad Live är den regionala mässan för entreprenad, mark- och grönytor samt bygg- och anläggningsbranschen. Här kan du inspireras, bygga relationer, generera affärer, delta i seminarier och provköra maskiner och fordon i utställarnas demoområden. Entrén är kostnadsfri.

Varmt välkommen till Entreprenad Live i Göteborg Landvetter, 11-13 september 2025.

Göteborg – Landvetter 11-13 september

POSTTIDNING

DAGENS INFRASTRUKTUR / STORDÅHD KOMMUNIKATION AB

Sveavägen 159, 113 46 Stockholm

Besök oss på Bauma

Team Liebherr-Sverige

är på plats för dig

München, 7–13 April 2025