Fortum 2012

www.nordiskaprojekt.se

En spEcialtidning från nordiska projEkt

Långsiktiga miljömål Strategiska analyser Investeringar till 2020

Förnybara energikällor

Fortum väljer

FLÖDESMÄSTAREN Ventim och Fortum har haft ett flerårigt samarbete och vi har haft Fortums förtroendet att leverera ventiler, manöverdon och styrning med mera till både fjärrkyla- och fjärrvärmeapplikationer. Via vårt stora lager erbjuder vi snabb service och trygghet i form av säkra leveranser.

Vi har ett komplett sortiment av ventiler och instrument och arbetar uteslutande med kvalitetsprodukter från några av världens främsta leverantörer.

Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001/14001 samt kvalificerad leverantör i Sellihca.

Inskummad ventil Kulventil VM 4600

För markförläggning.

Helsvetsad kulventil för fjärrkyla och fjärrvärme m.m.

Thony Lundell VD och försäljningsansvarig för Fortum.

Ventim är en nära samarbetspartner med kunskap, erfarenhet och hållbara produkter inom ventiler och instrument.

0480-42 91 00 • info@ventim.se • @flodesmastaren • ventim.se

13860 · BureauLIST.dk

När det gäller isolering och ställningar – Norisol en säker lösning

NS NORISOL SVERIGE AB

Hantverkaregatan 14 · S-444 32 Stenungsund · Tel. +46 303 728060 · Fax +46 303 84770 Göteborg, Industrigruppen, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Malmö, Norrköping, OKG, Oskarshamn, Trollhättan, Skövde, Stockholm, Örebro.

Ställningsdepåer i Jönköping och Oskarshamn.

FORTUM ledaRe

Fjärrvärmen – ett lyckat drag för huvudstaden Stockholm Stockholm blev utnämnd av Europeiska kommissionen till årets miljöhuvudstad 2010. Ett av argumenten var att luftföroreningarna minskat stadigt och att Stockholm nu tillhör de huvudstäder som har renast luft. Kanske är den allra renast bland världens huvud­ städer. En viktig orsak till framgången är att fjärrvärmen har byggts ut mycket konsekvent i Storstockholm. Ett stort antal värmepannor i fastigheterna har ersatts av centrala anläggningar. Då renas utsläppen centralt och med mycket hög avskiljningsgrad.

För kunderna är fördelarna med fjärrvärmen uppenbara. De får vär­ men bekvämt levererad och slipper bekymren som egna produktions­ anläggningar skulle ha dragit med sig. Värmeproducerande företag skaffar sig ett så kallat värmeunderlag i form av fjärrvärmekunder. De ger underlag för att kunna satsa på stora produktionsanläggningar så som kraftvärmeverk, som effektivt producerar inte bara värme, utan även el. En fördel för miljön är också att bränslen baserade på avfall, som inte har någon bra alternativ användning, eller biobränslen, kan användas för energiproduktionen.

Den största energiaktören i Storstockholm är Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Hela denna specialtidning ägnas åt detta företag och fjärrvärmelösningen i Storstockholm. Flera aktuella investeringsprojekt presenteras. De är särskilt intressanta i sitt sammanhang, för att trygga försörjningen med miljövänlig värme i framtidens Stockholm. Alla projekt är delar i Fortums strategiska investeringsplan som omfattar nya anläggningar för cirka 15 miljar­ der kronor och som ska sjösättas fram till år 2020.

Det handlar bland annat om nya Block 2 i Brista och anlägg­ ningen i Värtan som får en omfattande förnyelse med framförallt en ny fliseldad kraftvärmeanläggning. I Högdalen söder om staden ska Fortum bygga en ytterligare avfallseldad kraftvärmepanna. Därefter planeras ett nytt kraftvärmeverk med placering vid Hässelby eller i dess närhet. Slutligen kan det bli fråga om ytterligare en anläggning i Storstockholm.

Fortums investeringsplaner utgör strategiska pusselbitar för att klara företagets långsiktiga miljömål. Fortum har lagt fast målen i reda siffror, med fokus på att minska klimatpåverkan. Företagets mål rimmar väl med EU:s och Sveriges miljömål och är i många fall strängare.

I denna specialtidning presenteras också en del av det forsknings­ och utvecklingsarbete som görs av Fortumkoncernen, för att ta fram morgondagens teknik för produktion, distribution och användning av energi. En del av detta kommer stockholmarna till del, bland annat i nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden. Det är tydligt att Fortum vill utveckla en framtida energiproduktion med låg miljöpåverkan och samtidigt fortsätta sälja fjärrvärme, och för all del också fjärrkyla, till konkurrenskraftiga priser.

Vi tackar för förtroendet att få göra denna specialtidning och önskar er alla en trevlig läsning!

4

www.nordiskaprojekt.se

Jan Åström

APRIL 2012

Innehåll 4 Ledare 5 8 9 18 22 27 38 42 48 50 52 54

Den geniala energin Ord från VD Anders Egelrud Långsiktiga miljömål Strategiska analyser Resurser idag Investeringar till 2020 Miljööversikt 2011 Forskning och utveckling hos Fortum Värmeproduktion och kraftvärme Fortum och hållbar utveckling Förnybara energikällor Rökgaskondensering i Värtan – tar vara på den yttersta energin

61 Fjärrkyla i Hornsberg och fjärrkylaledning in till city

64 66 68 70

”Stockholms ström” – framtidens elnät Hammarby sjöstad Vågkraft i Sverige, Portugal och Frankrike Belysningsprojektet bidrar till ett ljusare Stockholm

72 Inköp och upphandling 80 Termer 82 Nytt – Fortum först ut med öppen fjärrvärme

teXt: kjell-arne Larsson och Fortum annonSProdUktion: rekord Media och Produktion aB graFiSk ForM oCh ProdUktion: hey people communication www.heypeople.se tryCk: exaktaprinting aB 2012

Utgivare: ljungåfors media ab Box 45130, 104 30 Stockholm telefon: 08-501 08 710 Fax: 08-501 08 719 CheFredaktör oCh anSvarig Utgivare: Jan Åström, jan.astrom@rekordmedia.se ProJektLedare: tomas Forslund, tomas@nordiskaprojekt.se

oMSLagSBiLd: vy över Stockholm. Foto: Mats Lindfors/Webbkusten.com www.nordiskaprojekt.se tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer.tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. tidningen får citeras med angivande av källa.

FORTUM

Fjärrvärme tillsammans med avgasrening på bilar har gjort Stockholm till världens kanske renaste huvudstad. Foto: Kjell-Arne Larsson.

Den geniala energin AV KjEll-ArNE lArSSoN

Fortum Värmes inköpschef Niklas Eriksson berättar att i branschen sägs att ”fjärrvärme är en av världens bästa bevarade hemligheter”. Ute i vida världen är det få som vet vad fjärrvärme är.

Kunskapen är dålig eller obefintlig även i de delar av världen som har stora uppvärmningsbehov och där just fjärrvärme skulle vara utmärkt.

Sverige och Danmark är nästan unika genom att fjärrvärme svarar för en mycket stor del av uppvärmningen. I Sverige är vi särskilt duktiga på att använda biobränsle och spillvärme. Fjärrvärme finns i viss ut­ sträckning i Östeuropa, USA och Kanada.

Europa – för utom vi och Danmark – ligger efter. I Norge är utbyggnaden blygsam.

I Storbritannien finns väldigt lite fjärr­

värme, trots att behovet är stort och att avfallsbränsle finns. Kina är på gång inom fjärrvärme, precis som landet är inom de flesta teknikområden. Ännu färre i världen vet vad kraft värme är. Här hemma vet nog de flesta, men kanske inte alla fullt ut inser fördelarna av elkraftproduktion med samtidig värme­ produktion. I denna tidning tar vi chansen

att framhålla det geniala med fjärrvärme och kraftvärme.

För det första: fjärrvärmen. Värmen pro­ duceras i en central anläggning och distri­ bueras i väl isolerade ledningar ända fram till kunderna. rökgaserna renas centralt vid anläggningen. Denna värmelösning er­ sätter ett stort antal lokala pannor som är mycket svåra att rena. Städernas luft är www.nordiskaprojekt.se

5

FORTUM

numera ren tack vare fjärrvärme samt av­ gasrening på bilarna.

För det andra: kraftvärmen. I ett kraft­ värmeverk produceras både el och värme.

Processen har mycket hög verkningsgrad, upp till drygt 90 procent. Det kan jämföras med en anläggning som endast producerar elkraft (baserad på bränslen). Där är verk­ ningsgraden mellan cirka 25 och 45 procent, bl.a. beroende på typ av bränsle. Kolkraft­ verk har sällan över 30 procent verknings­ grad. Ett värmeverk, som endast producerar värme, har verkningsgrad på cirka 70­85 procent, bl.a. beroende på bränsle.

Ett kraftvärmeverk producerar primärt ånga som i en turbinanläggning ger el.

Energin som sedan är kvar i ångan värmer fjärr värmevattnet. Energin tas därmed tillvara i två steg. Det ger mycket hög verknings­ grad. En finess är att ju högre ångdata pannan ger (tryck och temperatur på ångan) desto större andel kan man få ut som el.

För det tredje: bränslena. I Norden har vi lärt oss den svåra konsten att bygga kraftvärmeverk med världsprestanda. Fler kraftvärmeverk med allt högre ångdata ger allt större elproduktion. och det kanske bästa av allt. Som bränsle används blandat avfall, returträ och skogsavfall, som ofta inte har någon bra alternativ använd­ ning. Avfallen ersätter fossil olja och andra ”miljöfulingar”.

En förutsättning för en kraftvärmeanlägg­ ning är att energiföretaget har tillräckligt antal värmekunder. Man behöver det som kallas värmeunderlag. Värmeunderlag finns framförallt i stora och medelstora städer.

Kraftvärmens värme säljs lokalt och elen säljs på elmarknaden, kanske används en del av elen för drift av energiföretagets egna värmepumpar.

Kraftvärmetekniken är dock inte lös­ ningen på allt. Energibolagen motsätter sig inte utveckling mot ett ”solsamhälle” som baseras på sol­, vind­, våg­ och geotermisk energi. Värmepumpsteknik används redan både centralt hos energibolagen och lokalt ute hos kunderna. och slutligen om kraftvärmen: den globala klimatfrågan. Användning av bio­ bränslen respektive den förnybara andelen i avfallsbränslen, är koldioxidneutral. Dess­ utom ersätter produktion av miljövänlig el, på marginalen ”miljöful” el producerad på vissa andra anläggningar. Kraftvärmen skapar på så sätt koldioxidsänkor globalt.

Därmed arbetar idag även energibolagen efter ett motto från miljörörelsen, nämligen ”Tänk globalt – agera lokalt”.

6

www.nordiskaprojekt.se

FortumS övergrIpanDe mål • Att vara den klimatbevarande energileverantören • Säkerställa att förnybara bränslen framställs på ett hållbart sätt

FORTUM

dömningar minska något. De nya kraft­ värmeanläggningarna kommer att använda avfallsbränslen och biobränslen, som ställer höga krav på tekniken, men samtidigt medger lägre produktionskostnader. Nya anläggningarna gör att mer el produceras, förutom värmen. Tack vare de bränslen som ska användas samt elproduktionen ska For­ tum även i fortsättningen ha lönsamhet och samtidigt distribuera värme till konkurrens­ kraftiga priser.

– Energiförsörjningen i produktionsan­ läggningarna blir också bättre med en mindre användning av primärenergi, fort­ sätter Anders Egelrud. Koldioxidutsläp­ pen och påverkan på klimatet kommer att minska.

Hållbarhet och energieffektivitet kom­ mer att utvecklas också tillsammans med kunderna. Ett exempel är det nya konceptet där kunder som ibland har värmeöverskott, exempelvis industrier, då kan sälja värme till Fortum. I framtiden kanske energi kan lagras hos kunden, i berggrunden eller i själva fastigheten. Svängningar i tillgång och efterfrågan på värme kan då jämnas ut.

– Vi är en aktör på värmemarknaden som konkurrerar med de alternativ kunderna kan värma och kyla sina fastigheter med.

Det kan till exempel handla om att välja fjärrvärme, värmepump eller annan teknik.

Vi vill öka samarbetet med kunderna oavsett vilken form av uppvärmning de har eller har valt.

– Business as usual är inte ett alternativ för dagens energibolag. Vi måste lyfta blick­ en och se långsiktigt. De nya kraftvärmean­ – Energiförsörjningen i produktionsanläggningarna blir bättre och med en mindre användning av primärenergi, läggningar vi bygger idag får en livslängd på berättar Anders Egelrud, vd för Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Koldioxidutsläppen och påverkan kanske 50 år. Vi måste ha en konkurrens­ på klimatet minskar. kraftig produktion och som har långsiktig hållbarhet. Vi vill utveckla energilösningar tillsammans med våra kunder och detta blir också en del av vår långsiktiga inriktning.

Ett av målen är ökat förtroende för vad energibolaget gör och att kunden bättre för­ står energiproduktion, energihushållning och hållbarhet.

– Att utveckla energisystemen tillsam­ mans med kunden innebär ett nytt sätt – De närmaste tio åren gör vi flera viktiga investeringar för att trygga att tänka och det är samtidigt en del av kundvården. Den statliga utredningen om en konkurrenskraftig produktion. Den måste samtidigt vara hållbar tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten har både ur resurssynpunkt och i ett klimatperspektiv, säger Anders tagit upp frågor om bland annat ökad kon­ Egelrud, vd för AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. kurrens och valfrihet för kunderna. Men det alltid är svårt att reglera marknader.

Företaget har en strategisk investeringsplan till år 2020. Kraftvärmeproduktion ska I stället tror vi på ett närmande till kunderna som främst omfattar fyra nya kraftvärmean­ ersätta en stor del av produktionen i dagens och ett samarbete på flera sätt. Fjärrvärmen läggningar. Ett inriktningsbeslut har tagits hetvattenpannor. Företagets värmeunderlag är en framgångssaga i Sverige och den vill vi om att satsa cirka 15 miljarder kronor fram kommer att bli oförändrat eller enligt be­ bygga vidare på, avslutar Anders Egelrud.

ord från vD anders egelrud

8

www.nordiskaprojekt.se

FORTUM

Hela Fortum ser fram mot ett samhälle där energin helt baseras på solinstrålning och dess omvandlade energiformer som vind-, vatten-, våg- och geotermisk energi.

Foto: Kjell-Arne Larsson.

långsiktiga miljömål AV KjEll-ArNE lArSSoN

Minskning i utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, är en av hörnstenarna för en hållbar utveckling av energiproduktionen och energianvändningen i världen.

Energisektorn svarar globalt för 60­70 procent av koldioxidutsläppen. De måste minska med 30­40 procent till år 2030.

Annars blir det svårt att begränsa globala temperaturökningen till 2 grader, jämfört med förindustriell tid. En utsläppsminsk­ ning med 80­90 procent blir sedan nöd­ vändig till år 2050.

Flera typer av åtgärder krävs för en till­ räcklig reduktion av utsläppen. Energi­ och transportsektorn måste övergå till bränslen som inte orsakar nettoutsläpp av växthusgaser. International Energy Agency – IEA – uppger att troligen kan

den största delen av utsläppsminskningen till 2050 åstadkommas genom energieffek­ tivisering. Under övergångsperioden från traditionella bränslen till energisystem som baseras på koldioxidfria alternativ, behöver koldioxid samlas upp och lagras. Teknik för CCS – Carbon Capture and Storage – måste användas.

Vägen till framtidens energilösningar är lång. Fortum och andra i branschen ser framför sig ett samhälle som är baserat på solekonomi. Solen är i praktiken en ut­ släppsfri och oändlig energikälla. Solkraft och solvärme ska utnyttjas, liksom andra

energikällor som har sitt ursprung i solens strålning mot jorden: vatten­, våg­ och vindkraft, samt jordvärme och koldioxid­ neutral bioenergi.

Flera strategier Det finns en lång rad strategier som bidrar till att driva utvecklingen mot håll­ bara energisystem. EU:s arbete utgår från 20­20­20­målen som ska infrias år 2020.

Med 1990 som basår ska koldioxidut­ släppen minska 20 procent. Andelen för­ nybar energi ska vara lägst 20 procent. www.nordiskaprojekt.se

9

FORTUM

– EU har ett perspektiv på primärenergi och det tycker jag är väldigt givande, säger Ulf Wikström, miljöchef för Fortum Värme. Det gör bland annat att EU gynnar kraftvärmekonceptet.

Energianvändningen ska effektiviseras med 20 procent i förhållande till ett jämförelse­ scenario (dvs. en prognos).

I juni 2010 antog Europeiska rådet en ny strategi för EU som syftar till att främ­ ja sysselsättning samt smart och hållbar tillväxt. Energi är ett av nyckelområdena i den nya strategin. I november samma år presenterade kommissionen ett förslag till fördjupad energistrategi, Energy 2020 – A strategy for competitive, sustainable and secure energy. Denna strategi utgår bland annat från den teknikutveckling som pre­ senteras i SET­planen – The European Strategic Energy Technology Plan.

Energiförsörjning är ett fokusområde i arbetet med att ställa om till ett hållbart samhälle. I Energy 2020 föreslås åtgärder inom fem prioriterade områden de närmaste tio åren: • energieffektivisering • en integrerad marknad • konkurrenskraftiga priser och trygg energiförsörjning • tekniskt ledarskap • den externa dimensionen av energi­ politiken EU har skärpt de ursprungliga 20­20­20­ målen. Bland annat ska energianvändningen minska med 20 procent mellan 2005 och 2020. EU har arbetat vidare för att visa på en möjlig färdplan fram till 2050. Så sent

10

www.nordiskaprojekt.se

som 15 december förra året gav EU ut en ”road Map” för 2050. En faktapromemoria som nyligen kom från den svenska riks­ dagen sammanfattar arbetet på följande sätt: ”Europeiska rådet har både 2009 och 2011 antagit slutsatser om att EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 80­95 procent till 2050. Under 2011 har kommissionen lagt fram tre färdplaner för klimat, transport och energiområdena.

I mars presenterades ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050” (low Carbon roadmap) samt en vitbok om transporter med 2050­perspek­ tiv. Kommissionens meddelande ”Energy roadmap 2050” som presenterades 15 december är den tredje färdplanen.

Energy roadmap 2050 tar sin utgångs­ punkt i målet om 80­95 procent minsk­ ning i utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990. Färdplanen konstaterar att EU:s styr­ medel och åtgärder för att nå målen inom klimat­ och energiområdet till 2020 är ambitiösa, men att befintliga åtgärder måste stärkas och ytterligare åtgärder måste till för att målet till 2050 ska kunna uppnås. Med dagens åtgärder når vi enligt kommissionen endast 40 procent minskning till 2050.

I meddelandet presenterar kommissionen hur EU kan nå utsläppsmålet till 2050 sam­ tidigt som försörjningstrygghet och kon­ kurrenskraft säkras.

Kommissionen utgår från fem olika illus­ trativa scenarier för globala energitrender.

Utifrån dessa scenarier har kommissionen dragit tio slutsatser som kan bidra till att forma strategier för ett hållbart energi­ system. Slutsatserna säger bland annat att en politik för minskade växthusgasutsläpp är möjlig och kan på lång sikt bli mindre kostsamt än dagens politik, att el kom­ mer att ha en större betydelse i Europa, att energikostnaderna för hushållen kommer att öka, att energieffektivisering är nöd­ vändigt och att användningen av förnybar energi kommer att öka i betydande grad.”

Kort- och långsiKtigt Enligt en beskrivning som Statens Energi­ myndighet ger är den svenska energipoliti­ kens mål att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi. Detta ska ske på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Sveriges energipolitik – liksom EU:s – arbetar för: • ekologisk hållbarhet • konkurrenskraft • försörjningstrygghet

Sverige gör större åtaganden än EU i stort när det gäller flera av målen. Propositionen ”En sammanhållen klimat­ och energi­ politik” från 2009, innebar beslut om nya mål till 2020: • 50 procent förnybar energi, totalt alla sektorer • 10 procent förnybar energi i transport­ sektorn • 20 procent effektivare energianvändning, ett sektorövergripande mål om minskad energiintensitet med 20 procent mellan 2008 och 2020 • 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser för den icke handlande sektorn (den som inte handlar med utsläppsrätter), varav 2/3 inom Sverige Andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energian­ vändningen. Detta mål utgår från de krav som ställs på Sverige inom Förnybartdirek­ tivet (2009/28/EG). Målet för förnybar el i elcertifikatssystemet innebär en ökning med 25 TWh från 2002 till 2020. För vind­ kraften har riksdagen satt upp ett plane­ ringsmål på 10 TWh till 2015. riksdagen har beslutat om en nationell planeringsram för vindkraft på 30 TWh till 2020.

Sverige har också 16 nationella miljö­ kvalitetsmål, där flera har anknytning till energiområdet. Inom miljömål ”Begränsad klimatpåverkan” anges att de nationella ut­ släppen av växthusgaser bör vara 40 procent lägre 2020 jämfört med 1990 (målet gäller för verksamheter som inte omfattas av sys­ temet för handel med utsläppsrätter). Bland miljökvalitetsmålen finns också målet att den totala energianvändningen per upp­ värmd area i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och 50 procent till 2050, med 1995 som basår. Till 2020 ska beroendet av fossila bränslen i bebyggel­ sektorn vara brutet, samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.

Kraftvärmekonceptet innebär en effektiv energiomvandling med små förluster. År 2009 svarade kraftvärmen för nästan 38 procent av värmebehovet i de svenska fjärrvärmesystemen, vilket nästan är ett trefaldigande jämfört med 1990. Ser man till kraftvärmens andel av elanvändningen 2009 producerade kraftvärmen 11 procent av den el som användes. Det kan jämföras med endast 3.4 procent år 1990.

Kraftvärmen i Sverige har byggts ut successivt hos både energibolagen och in­ dustrin. Historiskt låga elpriser gjorde det tidigare olönsamt att investera i kraft­

FORTUM

Totalleverantàren Totalleverantören av av brânslehanteringar bränslehanteringar BMH levererar bränslehantering till Fortum Värtan KVV6

Fortum Czestochowa, Polen 2010

BMH Technology levererar kompletta bränslehanteringar till kraftvärmeverkens biobränsle eller avfallseldade FB-pannor.

Bränslemottagningssystem Bränsleberedning: sållning, krossning & magnetavskiljning Mellanlager av bränsle Bränsletransportörer Inre bränslehantering Botten- och flygaskhantering Sandhantering El- och automationssystem Montage & idrifttagning

Fortum Tartu, Estland 2009

BMH Service ansvarar för eftermarknaden.

BMH Technology Oy

Kontakt i Sverige:

Sinkokatu 11 Box 32 FI-26101 Rauma Tlf +358 20 486 6800 Fax +358 20 486 6990

Tlf 0171-243 74 BMH Service Tlf 0171-243 70

Czestochowa, Polen 2010 Fortum Högdalen, Sverige 2000

www.bmh.fi

FORTUM

värmeanläggningar. Men sedan har olika styrmedel, som lägre koldioxidbeskattning, tillsammans med stigande elpriser, stimu­ lerat utvecklingen. Staten har på olika sätt gynnat kraftvärmen. I början av 1990­talet infördes ett investeringsstöd för biobränsle­ baserad kraftvärme. År 1997 infördes ett nytt motsvarande stöd. Sedan maj 2003 finns elcertifikatssystemet som stöder kraft­ värmeproduktion med biobränslen. Styr­ medlet medför att biobränslebaserad kraft­ värme i normalfallet är det klart lönsam­ maste alternativet för ett energibolag som behöver ny fjärrvärmeproduktion. Före in­ förandet byggdes många biobränsleeldade anläggningar utan elproduktion. Elcertifi­ katssystemet har haft en stor inverkan på in­ vesteringsviljan i kraftvärmeanläggningar.

Mot bakgrund av kraftvärmekonceptets höga energieffektivitet vill EU stödja utbyg­ gandet. År 2004 införde man Kraftvärme­ direktivet (2004/8/EG). Det finns en lång rad ytterligare direktiv som rör produktion och användning av energi, bland annat Energiskattedirektivet (2003/96/EG) och Förnybartdirektivet (2009/28/EG).

Under tiden som kraftvärmen har byggts ut och utvecklats har bränslevalet förbätt­ rats. År 1983 var i Sverige drygt 7 procent av insatt bränsle biobränsle, medan oljor stod för 57 procent och kol för 36 procent.

Under 2009 stod biobränslet för 73 pro­ cent, oljan för mindre än 2 procent och kol för 9 procent. Totala insatta bränslen i el­ och värmeproduktionen i kraftvärmeverk 2009 motsvarade 45 TWh. initiativriK bransch Förutom EU och enskilda länder har också energibranschen tagit initiativ för hållbar utveckling och formulerat strategier. År 2009 deklarerade Fortum tillsammans med ett 60­tal andra energibolag i Europa att man strävar efter koldioxidneutral elproduk­ tion före 2050.

Fortum har egna strategier som utgör komplettering till EU:s strategier och skärp­ ningar på specifika punkter. Från 2007 hade koncernen mål för koldioxidutsläpp, som angavs separat för el­ och värmeproduktion.

I början av 2011 förnyades dessa mål i For­ tums road Map. Målen gäller i alla länder där Fortum är verksamt och målen är an­ givna som specifika utsläpp av koldioxid, per producerad kWh. Genomsnittet för de fem åren 2011­15 angavs för kraftproduktion inom EU till max 80 g/kWh och för total energiproduktion (alla länder) till max 200

12

www.nordiskaprojekt.se

För avfall som saknar alternativ användning kan energiutvinning vara ett bra alternativ.

g/kWh. Dessutom finns ett mål för energief­ fektivitet vid förbränning, verkningsgraden ska vara minst 70 procent (energiproduktion dividerad med primärenergi.)

Fortum Värme samägt med Stockholms Stad klarar redan maxvärdena på specifika koldioxidutsläpp. Som huvudsaklig värme­ producent har detta företag en road Map som är mer detaljerad än koncernens. Inves­ teringsplanen syftar till att fjärrvärmens miljöprestanda bland annat innebär cirka 90 % förnybart och återvunnet till 2020.

Målvärdet vid 2020 blir (redovisnings­ metod enligt VMK): cirka 50 gram/kWh. Målvärdet 2020 blir vad gäller systemeffekt: ­40 gram per kWh (värdet är under 0).

För att nå målen har Fortum Värme tre angreppssätt som kompletterar varandra: resurshushållning, klimateffektivitet och för­ nybara bränslen. resurshushållning innebär att använda en större andel avfall, returbränslen och spill­

värme. Man kommer samtidigt att dra ner på de egna värmepumpar som drivs av el, för fjärrvärmeproduktion. Andelen kraftvärme i företagets anläggningar ska öka mot 80% av total produktion. Detta minskar använd­ ningen av primärenergi för en given produk­ tion av värme och el, bland annat genom kraftvärmens höga verkningsgrad.

Klimateffektiviteten förbättras. Kraftvär­ men bidrar även till detta. Användningen av kol, fossil olja och torv ska minskas. Fossila bränslen ska vara praktiskt taget utfasade år 2030. De ska ersättas av förnybara bränslen som är koldioxidneutrala, samt energikällor såsom spillvärme.

De förnybara bränslena ska öka både i absoluta tal och som andel i bränsleunder­ laget. Samtidigt är det betydelsefullt att säkerställa att bränslena framställs på ett hållbart sätt som inte orsakar onödiga miljö­ belastningar. Det är viktigt att beakta vad bränslen och bränslehantering orsakar också

I NDUSTR I

SLÄPP LOSS KRAFTEN.

Säg ”bränna däck” och de flesta tänker på ränder i asfalten.

Från bark till kasserade möbler. Från slam till rivningsvirke.

Eller möjligen på gatukravaller. För oss på Foster Wheeler

Eller gamla däck som gjort sin sista burnout.

betyder det något helt annat. Nämligen kraft. Ren kraft.

Så om energi står på din agenda – ja, då har du mycket

Det beror på att våra cirkulerande fluidbäddspannor

att vinna på att slå oss en signal. Som en av världens ledande

inte bara är miljövänliga utan också osedvanligt bränsle-

leverantörer av fastbränsleeldade ångpannor gör vi det lätt

flexibla. De kan, helt enkelt, förbränna de flesta fasta bränslen.

att se nya möjligheter. Och att släppa loss kraften.

FOSTER WHEELER ENERGI AB

t

BOX 6071

t

L I N D Ö VÄ G E N 7 5

W W W. F O S T E R W H E E L E R . S E

t

t

600 06 NORRKÖPING

FWESWEDEN@FWSWE.FWC.COM

t

TEL: 011 – 28 53 30

FORTUM

”uppströms”. Det handlar om utvinning, upparbetning och transport av dem. investeringsprogram Fortum Värme samägt med Stockholms stad har tagit inriktningsbeslut om ett investerings­ program fram till 2020. Det innebär att ytter­ ligare fyra eller fem kraftvärmeanläggningar byggs. År 2020 kommer man att ha tolv. Dess­ utom ska några befintliga pannor modifieras för att man ska kunna elda mer förnybart.

– Att vi satsar på kraftvärmeverk bygger på tre grundbultar, berättar Ulf Wikström, miljöchef på Fortum Värme. Vi vill få ner koldioxidutsläppen kraftigt. Sveriges mål att minska utsläppet med 40 procent till 2020, jämfört med nivån 1990, är bra och det ska vi uppnå. Det är också bra att samhället har satt ett pris på koldioxidutsläpp. Vi vill att det ska löna sig att långsiktigt minska sin klimatpåverkan.

Den andra grundbulten innebär en systemsyn där en resurssnål och effektiv energiomvandling eftersträvas. Kraftvärme är ett energieffektivt koncept som minskar förbrukningen av primärenergi.

– Den tredje grundbulten handlar om att ta tillvara avfall, rester från skogsbruk, returträ och övriga material som har låga värden för andra verksamheter, fortsätter Ulf Wikström. Det är bra att det som inte går att materialåtervinna kan användas för energiutvinning. Vi vill ta vara på energi som annars skulle gå förlorad.

Investeringsprogrammet kommer samman­ taget att halvera behovet av primärenergi för uppvärmningen av Stockholm, och vid 2020 kommer behovet av primärenergi att vara ca 0,1 kWh per kWh levererad fjärrvärme.

– Vi har möjlighet att arbeta oss fram till klimatneutralitet och resursneutralitet, bland annat tack vare kraftvärmekonceptet, påpekar Ulf Wikström.

Ett varaktighetsdiagram visar vilka delar av året olika bränslen används. Kraftvärme baserad på avfall och returbränsle används som baslast hela året.

När värmeunderlaget är större kopplas kraftvärme in som baseras på biobränsle. Därefter hetvattenpannor som eldas med biobränsle och som spetslast pannor som eldas med fossil olja. (Diagrammet är förenklat.)

14

www.nordiskaprojekt.se

Tillgången på avfall och sammansättningen av det kan dock komma att se annorlunda ut i framtiden. Det kan bli ökad export och import av avfallsbränslen mellan länderna i Europa och där bör man se upp med miljöpåverkan ”uppströms”. Det är viktigt att man vid bedömningen har livscykelperspektiv.

– Avfallsimporten till Sverige är hittills blygsam, berättar Ulf Wikström. Men nations­ gränser är ingen naturlig gräns för en analys av klimatpåverkan eller effekter för resurs­ förbrukning och energisystem, och det finns inget som helst värde i att begränsa flöden av brännbart avfall mellan länder. resurs­ och klimatfrågan kräver global och internationell samverkan och att vi använder vår infrastruk­ tur effektivt.

Inom EU är det nu förbjudet att deponera avfall men länderna har svårt att leva upp till kravet och varje år deponeras 150 miljoner ton. Det kommer att krävas många sam­ verkande åtgärder för att sluta kretsloppen och öka återvinningen av material.

– Alla är överens om att deponering måste upphöra, inte minst av klimatskäl. Återvin­ ning av energi genom produktion av el och värme samtidigt är något som vi i vårt ganska kalla klimat kan lösa, och i ett kraftvärmeverk klarar vi kraven på minst 65 % energiutnytt­ jande, det vill säga det räknas som återvinning enligt EU:s krav, påpekar Ulf Wikström.

En kraftvärmeanläggning kan ha en roll i en eller flera typer av materialkretslopp, där två av dem är avfalls­kretsloppet och trä­ kretsloppet. En pappersfiber i ett papper kan återanvändas 5­7 gånger innan den måste tas ur kretsloppet, och får då utgöra energikälla i kraftvärmeanläggningen. En cellulosafiber från ett träd, kan exempelvis i form av träflis också bli energikälla i kraftvärmeanlägg­ ningen. Kolatomen i papperet går 7­9 varv i det industriella kretsloppet innan den släpps ut som koldioxid när el och värme produceras.

Kolatomen i cellulosafibern går ett varv i det industriella kretsloppet innan den släpps ut.

Båda återfår tack vare naturens fotosyntes sin roll i växternas biomassa och är därför koldioxidneutrala. nyttig och miljövänlig el Den ökade satsningen på kraftvärme hos Fortum Värme innebär mer elproduktion.

Stadigt ökat elnetto tränger på margina­ len ut el som produceras med dåliga miljö­ värden, exempelvis i kolkraftverk. I dessa är effektiviteten låg, förbrukningen av pri­ märenergi hög i förhållande till elproduk­ tionen. Schablonvärde för effektiviteten hos stenkol vid elproduktion är 0,44. Kol­ dioxidutsläppen är höga, i storleksordningen 800 g/kWh. Kraftvärmeverk däremot, har mycket hög verkningsgrad och utnyttjar primärenergin effektivt för samtidig pro­ duktion av el och värme.

– EU har ett perspektiv på primärenergi och det tycker jag är väldigt givande, säger Ulf Wikström. Det gör bland annat att EU gynnar kraftvärmekonceptet.

För att uppnå miljömål och samtidig sam­ hällsnytta har givetvis inte bara energipro­ duktionen betydelse, utan även energikon­ sumtionen. Där behövs olika strategier inom olika sektorer, men det går alltid att ta hjälp av primärenergiperspektivet. Energikonsum­ tionen i fastigheter står för cirka 40 procent av energiförbrukningen på våra breddgrader.

Våra byggnormer har skärpts och anger krav på isolering respektive på energiförbrukning uttryckt som max köpt energi per kvadrat­ meter och år. Det innebär tyvärr ett begrän­ sat sätt att se på energihushållning. Normer­ na tar bara hänsyn till mängden köpt energi, inte dess ursprung och väg till fastigheten.

Man glömmer både vad den köpta energin orsakat ”uppströms” och vilka eventuella vinster som skulle kunna ha gjorts någon annanstans i samhällets energiproduktions­ system om en annan primärenergikälla eller annan energibärare valts. olika bränslen uppvisar olika värden, utifrån ett synsätt baserat på primärenergi.

Branschorganisationen Svensk Fjärrvärme i samråd med kundorganisationer (Värme­ marknadskommittén VMK), Värmeforsk med flera har publicerat schablonvärden på Primärenergifaktorn – PEF – för olika bräns­ len. PEF är mängden primärenergi dividerad med mängden energi som finns i bränslet. För stenkol är PEF=1,15. Exempelvis har det för en viss mängd stenkol (3.68 kg) gått åt 115 Mj primärenergi för att producera, förädla

FORTUM

och få fram bränslet till pannan, medan bränslet i sig innehåller 100 Mj. (Hur stor andel av detta pannan/kraftvärmeanlägg­ ningen sedan kan omsätta till nyttig energi beror på dess verkningsgrad. Dessutom, fram till slutkund uppstår distributionsför­ luster.) lägre PEF­värde är bättre, eftersom det innebär att mindre mängd primärenergi går åt. PEF­värdena är < 1 för avfall och sekundära biobränslen, exempelvis 0.04 för avfall, tallbecksolja och annan bioolja samt 0.03 för sekundära träbränslen.

(Primärenergifaktorn för spillvärme är 0,00.

PEF för el är 1,9. Den baseras på nordisk resi­ dualmix med 39 procent fossilt bränsle.)

Det är möjligt att se längre i perspektiv av primärenergi. Givetvis är det i slutän­ den avgörande hur stor andel av energin som når kunden. För fjärrvärmekunder har Svensk Fjärrvärme på sin hemsida ett verktyg som presenterar de lokala miljövär­ dena för fjärrvärmenäten på de flesta orter (E.oN har eget verktyg att presentera vär­ dena). Det går lätt att se resurseffektiviteten i fjärr värmen på sin ort. resurseffektiviteten uttrycks som PEF, detta är då ett genom­ snittsvärde som avspeglar den för fjärrvär­ men på orten speci fika bränslemixen. Detta PEF­värde tar också hänsyn till energi­ förluster i värmeproduktion och distribu­ tion till kund. lägre PEF innebär bättre resursutnyttjande. Med Svensk Fjärrvärmes verktyg syns också andel fossila bränslen.

Dessutom klimat påverkan av energiom­ vand lingen som gram koldioxidekvivalen­ ter/kWh, samt övrig klimat påverkan (t.ex. produktion och transporter) som gram kol­ dioxidekvivalenter/kWh. KoldioxidKällor/-sänKor Varje energianläggning/fjärrvärmesystem som använder bränslen ger upphov till direkta koldioxidutsläpp. Storleken på dem beror på typ av bränslen, mängden av dem och hur fullständig förbränningen är. För att bedöma anläggningens totalt orsakade växthusgasut­ släpp måste både Scope 1, Scope 2 och Scope 3 beaktas; detta enligt principerna i Green­ house Gas Protocol som rekommenderas av Global reporting Initiative. Beräkningarna tar hänsyn även till utsläpp av dikväveoxid och metan, som också är växthusgaser, och räknar om dem till koldioxidekvivalenter.

Scope 1 är de direkta utsläppen från anlägg­ ningen. Där ingår också utsläpp från före­ tagets bilar och tjänstebilar. Scope 2 är de koldioxidutsläpp som energiföretaget orsakar genom att köpa in el och annan energi från

16

www.nordiskaprojekt.se

Fortum Värme har flera stora anläggningar i Storstockholm. På bilden Hammarbyverket. Foto: Kjell-Arne Larsson.

andra aktörer. För inköpt el används data på koldioxidutsläpp från residualmixen (337 g/ kWh), dvs. den el som är över sedan andra kunder köpt sin (ursprungsmärkta) el. Scope 3 är koldioxidutsläppet som orsakas av uttag och transport av bränsle. Där ingår också utsläpp från anställdas flygresor och från användningen av energibolagets produkter.

Scope 1+2+3 utgör totala belastningen av växthusgaser från det specifika fjärrvärme­ systemet/företaget.

De lokala utsläppen av koldioxid på grund av uppvärmning i Stockholm har minskat med 60 procent mellan 1980 och 2010.

Inför ett investeringsbeslut om en ny kraft­ värmeanläggning är också en annan fråge­ ställning viktig, förutom den om storleken på utsläppen.

– Kommer investeringen att bli robust ur klimatsynpunkt? frågar Ulf Wikström. Vi vill beräkna om projektet verkligen ger en minskning. Då betraktar vi hela vårt system samt elproduktionssystemen i Sverige och på kontinenten.

Målet för Fortum är att deras kraftproduktion inom EU maximalt ska ge upphov till 80 g kol­ dioxid/kWh. Fortum Värme i Stockholm ligger med 70 g/kWh redan under detta. Fortums anläggningar, befintliga som nytillkomna, ger upphov till växthusgasutsläpp enligt redovis­ ningen ovan. Samtidigt bidrar nytillkomna kraftvärmeanläggningar till ny elkraftproduk­ tion. Man antar att avsättning för den elen finns på kontinenten och att nya elen på marginalen ersätter el som produceras med dåliga miljö­ värden. Beräkningarna baseras på att nya elen tränger undan el som släpper ut 670 g/kWh. ”Undanträngningseffekten” är så stor att nya kraftvärmeanläggningarna innebär att kol­ dioxidsänkan globalt överträffar källan lokalt.

Med allt fler kraftvärmeanläggningar kommer el­nettot hos Fortum Värme att öka. Koldioxid­ belastningen från kraftproduktion i Stockholm kommer att minska från dagens 70 g/kWh ner till 0, kanske år 2017, för att därefter bli under 0.

Beräkningarna visar att 2020 har Fortum Värme ”för Europa” skapat en koldioxidsänka på 600 000 ton/år. Inte illa!

pelletS I hammarbyverket – ett av Fortum värmeS projekt

ERICHS - din samarbetspartner

inom ventiler, ställdon och service

hammarbyverket togs i drift 1986 och levererade då värme till Södermalm och de södra förorterna. i takt med utbyggnaden av fjärrvärmenätet ingår numera hammarbyverket som en integrerad anläggning i ett stort system som sträcker sig från Södertälje i söder till Lidingö och nacka i öster. hammarbyverket är världens största värmepumpsanläggning och en integrerad del av miljöstadsdelen hammarby Sjöstad. verket hämtar värme ur renat avloppsvatten från henriksdals reningsverk. Med samma teknik produceras fjärrkyla ur det kalla vatten som är resultatet av värmeproduktionen.

På så sätt utnyttjas energin maximalt – miljöanpassat och ekonomiskt. anläggningen består av sju värmepumpar samt två biooljeeldade pannor som används främst vintertid som komplement.värmepumparna producerar årligen 1 235 gWh, vilket räcker för att värma 95 000 tvårumslägenheter en normalkall vinter.

Från början eldades enbart fossil olja i anläggningen, men ganska snart övergick Fortum till att använda biooljor och var en pionjär i Sverige med att införa biobränsle. de senaste åren har tillgången på biooljor blivit alltmer osäker och för att säkra en fortsatt biobränsleförsörjning till hammarbyverket utreder Fortum möjligheten att ersätta bioolja med träpellets. två huvudalternativ för utvecklingen av hammarbyverket övervägs: 1: en eller två nya biooljeeldade pannor byggs och de två befintliga biooljeeldade pannorna byggs om för att eldas med pellets.

2: en eller två nya pelletseldade pannor byggs och de två befintliga pannorna eldas även fortsättningsvis med bioolja. i utvecklingsplanerna ingår också att byta köldmedium i resterande värmepumpar så att alla använder samma köldmedia.

Elektriska ställdon för styrning och reglering av ventiler.

Trippelexcentriska vridspjäll för avstängning med absolut täthet – noll läckage.

Vi har en väl utbyggd serviceorganisation bestående av servicetekniker med spetskompetens inom ventiler och ställdon. Förutom service & underhåll av ventiler utför vi mobil provning av säkerhetsventiler samt automatisering av ventiler i fält.

ERICHS ARMATUR AB Huvudkontor och besöksadress: Travbanegatan 8, 213 77 Malmö Postadress: Box 9144, 200 39 Malmö Telefon: 040 - 31 15 50 Fax: 040 - 94 55 15 info@erichsarmatur.se www.erichsarmatur.se

FORTUM

Strategiska analyser AV KjEll-ArNE lArSSoN

För att nå hållbarhetsmålen och samtidigt skapa mer kostnadseffektiv produktion har Fortum Värme länge arbetat med att utreda hur basproduktionen, produktion i kraftvärmeverk som producerar både el och värme, ska förstärkas och utvecklas.

Basproduktionen täcker basbehovet av värme i fjärrvärmenätet under hela året. Vintertid räcker inte kapaciteten i basproduktionen och då behövs även mellanlasten i form av

värmepumpar, pelletspannor och bioolja­ pannor. De kallaste perioderna behövs även anläggningarna för spetslast. Bränslet i dem är bioolja eller fossil olja (Eo1 och Eo5).

redan på ett tidigt stadium i Fortums dis­ kussioner inför utbyggnad av basproduktio­ nen väcktes idén att komplettera Värtaverket med en fliseldad kraftvärmeanläggning.

I september 2009 tog företagets styrelse ett strategiskt beslut om en utvecklings­ plan för hela Fortum Värmes fjärrvärmenät i Stockholm. Planens tidshorisont är till 2020 och innefattar ett flertal kraftvärme­ anläggningar. Anläggningarna planeras alla använda återvunna och förnybara bränslen.

Målen är bland andra att minska använd­ ningen av primärenergi, sänka utsläppen av koldioxid och öka elproduktionen. behov av analyser

I det Nordvästra nätet har Brista bästa miljövärdena och lägsta produktionskostnaderna.

18

www.nordiskaprojekt.se

Analyser inför investeringar i nya anlägg­ ningar görs vid Avdelningen för strategi och analys. En rad frågor måste utredas inför beslut om varje enskild anläggning. En förutsättning är dock klar, alla nya baspro­ duktionsanläggningar ska bygga på kraft­ värmekonceptet. Utredningar ska sedan leda till det optimala valet av bränsle, bredden på bränslespektrum, förbränningsteknik, stor­ lek på pannan och produktionsfördelning värme/el, samt var kraftvärmeanläggningen ska byggas och eventuella krav på utbyggd distributionskapacitet för värmen från den nya anläggningen.

– Vi utreder detta genom att använda simuleringsmodeller över fjärrvärmenäten i Stockholm. Modellerna visar hur för­ ändringar i kapacitet och prestanda i pro­ duktion och distribution påverkar bräns­ leanvändningen och el­nettot och därmed hållbarhet, lönsamhet och risk, berättar Anna Vidlund, enhetschef på avdelningen.

Som utgångspunkt för arbetet ligger den övergripande hållbarhetsvisionen och bränslestrategin som pekar mot effektiva produktionsanläggningar baserade på för­ nybara och återvunna bränslen.

– För att hitta rätt riktning långsiktigt börjar vi med en teoretisk optimering av ett helt nytt fjärrvärmenät för Stockholm.

Vi kan då se hur fjärrvärmenätet, utifrån

FORTUM

– Vi utreder olika investeringsalternativ genom att använda simuleringsmodeller över fjärrvärmenäten i Stockholm. Modellerna visar hur förändringar i kapacitet och prestanda i produktion och distribution påverkar bränsleanvändning och el-netto och därmed hållbarhet, lönsamhet och risk, berättar Anna Vidlund, enhetschef på Avdelningen för strategi och analys.

dagens kunskap om investeringskostnader, bränslepriser, skatter och styrmedel, kommer att vara uppbyggt om 30­40 år, då de anläggningar som finns idag är avvecklade.

Investeringar i kraftvärme är långsiktiga och tunga, så det gäller att välja rätt anlägg­ ningar då vi nu förnyar vår basproduktion.

De anläggningar som ligger i vår utveck­ lingsplan måste vara en del av resan mot det ”optimala fjärrvärmenätet”. avFallsbränslen/risKer Modelleringsberäkningarna ger siffervärden på hur rörliga kostnader och miljöparametrar i systemet förändras. Miljökrav och Fortums Värmes övergripande mål om resurshushåll­ ning, klimateffektivitet och förnybarhet, måste klaras i de nybyggnadsalternativ som prövas. Man använder simuleringsprogram­ met Martes (utvecklat av Profu) samt egenut­ vecklade kalkylverktyg för beräkningsarbetet.

20

www.nordiskaprojekt.se

Bland indata som påverkar utfallet hör bränslepriser, skatter och ekonomiska styr­ medel. Det är en utmaning att prognosticera framtida tillgång och priser på bränslen. riskanalyser måste genomföras för att se hur robusta de valda utbyggnadsstrategierna är.

– Vad gäller avfallsbränslen är tron att det även fortsatt kommer att finnas ett behov av en utökad förbränningskapacitet för att ta hand om lokala flöden i Stockholmsområdet även om avfallsmängderna, på grund av den pågående lågkonjunkturen, just nu ser ut att stagnera. Dessutom är behovet av behand­ lingskapacitet av avfall enormt i Europa och vi i Sverige har en unik möjlighet att utnyttja energin i avfallet på ett effektivt sätt i våra kraftvärmeverk, säger Anna Vidlund.

– De nya kraftvärmeanläggningar som kommer att byggas ger oss lägre produk­ tionskostnader samtidigt som flera miljö­ parametrar förbättras. De nya anläggning­ arna ökar andelen installerad kraftvärme, vilket minskar användningen av de befint­ liga anläggningarna för mellanlast och spetslast, förklarar Anna Vidlund. resultatet blir att bränslemixen i det totala produktionssystemet får en större andel återvunna och förnybara bränslen, mer el produceras i de nya kraftvärmean­ läggningarna och mindre el förbrukas i företagets värmepumpar. Den el som ändå behövs i värmepumparna kan helt eller del­ vis tas från kraftvärmeanläggningarna. Fos­ sila bränslen kommer bara att användas för spetslast och användningen blir marginell. distributionsKapacitet Vid lokalisering av nya anläggningar är de bränslelogistiska möjligheterna vid plat­ sen, närhet till annan bebyggelse samt den fysiska placeringen i näten viktig.

Det senare för att kunna utnyttja befint­ ligt distributionsnät på ett optimalt sätt.

Distributionskapaciteten beror förutom på rördimensionerna även på fjärrvärme­ vattnets temperatur, pumpkapaciteten och tryckregleringsstationer ute i näten. redan idag finns det på vissa ställen ”flaskhalsar” med begränsande rördimensioner, vilket gör att man måste ha högre framlednings­ temperatur på vissa sträckor för att kunna distribuera ett tillräckligt värmeflöde. För­ stärkningar i näten kommer att göras när de nya anläggningarna byggs, och lokalise­ ringen av dem påverkar förstås de nödvän­ diga investeringskostnaderna i näten.

Hur omgivningarna till en möjlig anlägg­ ningsplacering ser ut avgör förutsätt­

ningarna för bränsleval och anläggningens storlek. Vid Värtaverket finns hamn för att ta emot bränsle, vilket möjliggör bränslen med stor volym per energienhet, exempel­ vis flis. Närheten till bebyggelse och det lilla markutrymmet begränsar dock hur stort det går att bygga. Hässelbyverket ligger nära bostäder vilket hindrar använd­ ning av bränslen som luktar eller dammar.

Brista har inte dessa begränsningar, men ligger perifert i nätet.

– Utredning pågår om Hässelbyverket ska förstärkas med ytterligare anläggning eller om vi ska bygga på en ny site i lövsta en bit bort. Vi tittar på detta parallellt med en eventuell sammankoppling av det Nord­ västra nätet och det Södra/centrala nätet, berättar Anna Vidlund. Byggs en samman­ koppling mellan dessa nät är sedan hela Storstockholms fjärrvärmenät samman­ byggt, från Sigtuna till Södertälje.

– De analyser vi gör leder till fram till ett strategiskt underlag för val av inriktning på basproduktionen i Storstockholm samt så småningom till underlag för investeringsbeslut om ny produktionskapacitet. Det gäller att optimera hela systemet mot ökad lönsamhet och hållbarhet och samtidigt hitta en lämplig mix på bränslena med tanke på risker, avslutar Anna Vidlund, enhetschef på Avdelningen för strategi och analys.

Fortum och åF ÅF är en viktig partner till Fortum i arbetet för att nå hållbarhetsmål och kost­ nadseffektiva energisystem. Inom ÅF finns en lång erfarenhet av att genomföra såväl omvärldsanalyser som analyser av utveck­ ling av el­ och värmemarknaderna och till­ gången på olika bränslen som avfall och biobränslen. Genom de fortlöpande upp­ drag som ÅF genomfört åt Fortum, både på övergripande och detaljnivå, har ÅF en kunskap om produktionsanläggningar och distributionssystem. Denna kunskap kan inte bara användas för att lösa aktuella problem, utan även i strategiska analyser av hur Fortum kan nå miljömålen på bästa möjliga sätt och för optimal utveckling av systemen för fjärrvärme, el och fjärrkyla.

– Med ÅF har Fortum tillgång till en fullvärdig partner i arbetet för att strate­ giskt ta ett helhetsgrepp över produk­ tion och distribution av kraftvärme. Det menar både rickard lundborg och Cecilia Gullqvist som är sektionschefer på Kraft och Värme respektive Distributionssystem på ÅF i Stockholm.

INTELLIGENT INDUSTRISERVICE SOM SKAPAR AFFÄRSFÖRDELAR Till våra kunder inom kraft och värme utför vi installation, ombyggnader och reparationer av alla delar av anläggningen samt löpande insatser.

f ARBETSPLATSSERVICE f FASTIGHETSSERVICE f INDUSTRISERVICE f STRATEGISKRÅDGIVNING

Med strategisk underhållsutveckling stödjer Coor kundens underhållsstruktur för att garantera hög tillgänglighet och stabil drift över tid.

Coor Service Management är Nordens ledande serviceleverantör, och erbjuder alla de servicetjänster som krävs för att företag och offentliga verksamheter ska fungera bra och effektivt.

Vi kallar det intelligent service – SERVICE med IQ

NÅGRA AV VÅRA TJÄNSTER INOM INDUSTRISERVICE — — — —

Strategisk produktionsutveckling Industriella projekt Industriunderhåll Industriell rengöring och avfallshantering — Logistik Läs mer på www.coor.se/industriservice eller kontakta Urban Sjöström Telefon: 070 58 80 492 E-post: urban.sjostrom@coor.com

FORTUM

resurser idag AV KjEll-ArNE lArSSoN

Fortum Värme samägt med Stockholms stad har ca 9500 fjärrvärmekunder. Värme levereras till fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar, småhus, kontor, industrier m.fl. Årligen säljs cirka 9 TWh fjärrvärme.

Fortum har cirka 370 kunder för fjärrkyla, samtliga företag. Årligen säljs cirka 450 GWh kyla.

Både vid planering av den dagliga produk­ tionen och vid förstudier inför investeringar är det viktigt hur de olika pannorna och an­ läggningarna ska samverka i det totala pro­ duktionsmönstret. Produktionen delas upp i baslast, mellanlast och spetslast. Anlägg­ ningar för baslast har hög investeringskost­ nad, höga fasta kostnader och låga rörliga kostnader. De för mellanlast har medelhöga investeringskostnader, måttliga fasta kost­ nader och mellanhöga rörliga kostnader.

Anläggningar för spetslast har låga investe­ rings­ och fasta kostnader, men höga rörliga kostnader. Baslastanläggningar körs nästan hela året medan spetslastanläggningar körs bara några vinterdagar. Bränslen används i huvudsak med följande prioritet: hushålls­ avfall, returbränsle, skogsflis (samtliga i kraftvärmeproduktion), värmepumpar (som utnyttjar el), träpellets, bioolja, fossil olja (de tre sistnämnda i hetvattenproduktion).

22

www.nordiskaprojekt.se

Fjärrvärmenäten i Storstockholm består av två delar: Södra/centrala och Nordvästra.

De är idag separerade, men eventuellt kom­ mer de att förbindas. södra/centrala nätet Södra/centrala nätet sträcker sig ungefär från Bromma i nordväst, från lidingö i nord­ ost, från orminge i öst genom Stockholm, med förgreningar mot bland annat Farsta, också genom de sydvästra delarna av Stor­ stockholm ända ner till Skärholmen.

Värmebehovet i Södra/centrala är cirka 7 TWh och i Nordvästra cirka 2 TWh. Behovet i Södra/centrala fördelar sig med cirka 50 procent i centrala nätet och cirka 50 procent i södra nätet. I värmeproduk­ tionen samarbetar Fortum med andra energiföretag. Mest betydande är inköpen av värme från Söderenergi som Fortum

har avtal med. Årligen köper man 600­900 GWh. Fortum levererar värme till nätet i Skogås, som tillhör Södertörns Fjärrvärme AB. Fortum står för fjärrvärmeverksamheten i Täby, framförallt de centrala delarna, totalt handlar det om cirka 100 GWh. Södra/centrala nätet är vid Vårby/Skär­ holmen sammankopplat med nätet som tillhör SFAB. Tack vare detta kan fjärrvärme distribueras från Igelsta in mot Stockholm. År 2009 hade Södra/centrala nätet en längd (dubbelrör) på 965 km. Motsvarande för SFAB var 420 km. Andra resurser som berör prestanda på distributionen är ackumulatortankar, pumpstationer och styr­ system. Tryckregleringsutrustning behövs för att hålla rätt tryck i de olika delarna av nätet.

Alla dessa resurser behövs bland annat för att säkerställa att differenstrycket – skillnaden mellan fram­ och returtryck – är tillräckligt hos kund, vilket är minst 150 kPa.

FORTUM

Fjärrvärme utgör basen för en hållbar uppvärmning. Foto: Kjell-Arne Larsson.

Fortum Värmes produktionsresurser i Södra/ centrala nätet utgörs främst av anläggningarna i Högdalen, Värtan och Hammarby.

Högdalenverket togs i drift 1970. Det byggdes från början som förbränningsan­ läggning för avfall och producerade el från avfallet. År 1979 kompletterades det med flera pannor och kopplades in på det lokala fjärrvärmenätet. Sedan dess produceras både värme och el. Idag finns fyra pannor (P1­4) med hushållsavfall som bränsle och en panna (P6) för returbränsle. Panna P5 eldades ursprungligen med fossil olja, men konverterades 2005 till bioolja och eldas idag med finbio. P3 har renoverats och uppgraderats till något bättre verknings­ grad. Till pannorna P1­4 och P6 finns rök­ gaskondensering. Idag finns två turbiner för el­produktion från P1­6. De rörliga produktionskostnaderna vid Högdalen är negativa (mindre än 0), eftersom man får in mottagningsavgifter från avfallsleveran­ törerna som måste bli av med sitt material och dessutom säljs el från anläggningen.

Vid Värtan har energiverksamhet funnits sedan förra sekelskiftet. De idag äldsta en­ heterna som fortfarande används togs i drift 1969 och utgörs av två oljeeldade pan­ nor, P11 och 12. Det finns fler oljeeldade värmepannor samt den oljeeldade kraft­ värmeanläggningen KVV1 med turbin G1. En av oljepannorna har konverterats

till bioolja liksom KVV1. Det som ger största bidraget till produktionen i Värtan är det avancerade koleldade kraftvärme­ verket KVV6 som startades 1989 och har mycket högt elutbyte, med 145 MW el och 245 MW värme. År 2000 kompletterades utrustningen för att kunna blanda in 3.8 procent biobränsle i kolet. Man har provat med lignin respektive olivkärnor. Vid ett

försök hösten 2010 lyckades 32 procents in­ blandning av krossade olivkärnor. År 2009 byggdes en rökgaskondensering som utvin­ ner 50­55 MW extra värme från KVV6. lokaliseringen är bra bland annat så till vida att bränslet kan transporteras med båt, tåg och bil. Markytorna för att han­ tera bränsle är dock mycket begränsade.

Bergrum utnyttjas för lagring av kol och

Distribution av fjärrvärme är ett viktigt teknikområde. Foto: Kjell-Arne Larsson. www.nordiskaprojekt.se

23

FORTUM

Lokala miljöbelastningen blir allt lägre tack vare fjärrvärme.

har iordningsställts för att kunna hantera mer biobränsle.

Vid ropsten intill Värtaverket finns tio värmepumpar som utnyttjar sjövatten. De byggdes 1985­86. Eftersom sjövattnet oftast är kallare än avloppsvattnet i Hammarby får värmepumparna i ropsten sämre pre­ standa. I driftplaneringen prioriteras där­ för värmepumparna i Hammarby.

I Värtan/ropsten finns även fyra värme­ pumpar med kombinerad värme­ och kyl­ produktion. Möjlighet finns även för ut­ nyttjande av frikyla från sjövatten.

Hammarbyverket har förutom två pannor för biooljetypen MFA – Mixed Fatty Acid – sju värmepumpar som utnyttjar renat av­ loppsvatten från Henriksdalsverket. Vatt­ net leds till Hammarby i en tunnel. När värmepumparna vintertid inte kan leverera tillräckligt hög framledningstemperatur, då används de två pannorna för att höja temperaturen. År 1993­95 konverterades pannorna från fossil olja till bioolja. År 2003 ökade man kapaciteten på hetvatten­ produktionen i pannorna med 40 MW. Dessutom har Fortum ett antal mindre satellitpannor som går på fossil olja, bioolja eller el.

24

www.nordiskaprojekt.se

Varaktighetsdiagrammet för Södra/cen­ trala nätet visar körordningen. Först används avfallspannorna i Högdalen. De går hela året, vilket är lägligt bland an­ nat genom att hushållsavfall uppkommer året runt. Därefter kopplas Högdalens P6 in, som eldas med returbränsle. Sedan följer nya kraftvärmeverket i Igelsta, som eldas med returbränsle och flis. Därefter kommer Igelstas två hetvattenpannor som utnyttjar returbränsle och returflis. Näst i tur blir koleldade KVV6 i Värtan, som används 5000­6000 timmar per år, och därefter värmepumparna i Hammarby och ropsten. Övriga pannor med pellets, bioolja och eldningsolja i systemen används för mellanlast och spetslast, alltså under kortare drifttider. nordvästra nätet Nordvästra nätet sträcker sig från Hässelby i nordvästra delarna av Storstockholm norrut genom Akalla, Upplands­Väsby, till Brista och Märsta, med förgrening till luft­ fartsverkets nät i Arlanda. Nordvästra nätet är hopkopplat med E.oN:s nät i järfälla.

Företaget köper viss värmeproduktion från

Fortum. Fortums nät är också kopplat till nätet i Sollentuna, som ägs av Sollentuna Energi AB. Detta företag köper hela sitt värmebehov från Fortum. År 2009 hade Nordvästra nätet en längd (dubbelrör) på 325 km och i Sollentuna/rotebro var mot­ svarande siffra 55 km. En för investerings­ planeringen viktig omständighet är att den 24 km långa ledningen mellan Brista och Akalla begränsar storleken på basproduk­ tionen i Brista.

I alla fjärrvärmenät uppstår distributions­ förluster. För Nordvästra nätet uppskattas de till 9 procent – summan av termiska förlus­ ter och läckande vatten. För hela Storstock­ holm uppskattas förlusten till 7 procent.

Fortum Värmes produktionsresurser i Nordvästra nätet utgörs främst av anlägg­ ningarna i Brista, Hässelby och Akalla.

Brista har en kraftvärmeanläggning – Block 1 – som invigdes 1996 och eldas med skogsflis. År 2002 kompletterades anläggningen med en rökgaskondensor.

Värmeeffekten hos anläggningen är 104 MW och eleffekten 41 MW. Brista har lägst produktionskostnad och högst miljö­ prestanda av anläggningarna i Nordvästra nätet. Även utan el­certifikat skulle den

Förstärk din kommunikation ® – med MULTICAL 602

Med branschens bredaste utbud av kommunikationslösningar är nya MULTICAL® 602 ett givet val för kraftfull datakommunikation kombinerat med en bevisat överlägsen långtidsstabilitet för mätning av värme och kyla.

Få förlängd batterilivslängd, ny högeffektradio, GSM/GPRS, IP-kommunikation samt ett enklare användargränsnitt och låt MULTICAL® 602 förstärka din kommunikation.

Kamstrup AB · Enhagsslingan 2 · SE-187 68 Täby · Tel: 08-522 265 00 · info@kamstrup.se · w w w.kamstrup.se

FORTUM

FrIkyla på beckholmen – ett av De aktuella projekten efterfrågan på fjärrkyla ökar i Stockholm och Fortum planerar att bygga ut fjärrkylaproduktionen. genom att utnyttja kallt bottenvatten i Saltsjön kommer Fortum att förse Stockholms city med ännu mer miljövänlig fjärrkyla. det gör att Fortum kan öka kapaciteten i nätet med 90 MW och den totala kapaciteten efter utbyggnaden blir 355 MW. det innebär en utsläppsminskning med cirka 20 000 ton koldioxid per år jämfört med om man skulle använda egna kylmaskiner. anläggningen beräknas vara i full drift 2015.

Hur går det till?

Från 30 meters djup i Saltsjön och 100 meter söder om Beckholmen kommer man att ta havsvatten och leda det till produktionsanläggningen på Beckholmen. det kalla havsvattnet kyler fjärrkylavattnet genom värmeväxlare och därefter släpps havsvattnet ut på cirka 13 meters djup strax söder om Beckholmen. Man planerar att dra två ledningar på botten av Saltsjön från Beckholmssundet till Strömbrons

användas först i körordningen. Brista ligger i södra utkanten av Märsta i Sigtuna kommun. Brista har relativt gott om utrym me och det är också möjligt att han­ tera dammande och luktande bränslen som flis och hushållsavfall. Infrastrukturen för biltransporter är bra och den lokala infra­ strukturen förstärks nu, samtidigt med att ytterligare ett kraftvärmeblock byggs.

Hässelby är den äldsta anläggningen i Storstockholm och invigdes 1959 som Stockholms första kraftvärmeverk. Det har tre kraftvärmeblock som ursprung­ ligen eldades med olja och kol. De kon­ verterades i början av 1980­talet för att kunna använda enbart kol. År 1994­2005 byggdes de om för att elda träpellets. Nya ekonomisrar 2007 höjde värmeeffekten med 9 MW. Sammanlagda effekten är 197 MW värme och 73 MW el. Tillstånd, teknik och logistik begränsar bränslevalet till pellets av hög kvalitet. Produktionskostnaden är be­ tydligt högre än i Brista. En nackdel med Hässelby är också närheten till bostäder. En fördel är den egna hamnen.

Akallaverket invigdes 1971. Det är nätets största hetvattencentral med tre pannor som eldas med biooljor. De har effekt på sammanlagt 239 MW. I anläggningen finns också värmepumpar för kombinerad värme­ och kylaproduktion. Vintertid har de minimum 7 MW värmeeffekt.

I Nordvästra nätet finns dessutom ett antal hetvattenanläggningar, flera lokali­ serade som satelliter. De eldas med oljor eller pellets eller utgörs av värmepumpar.

Anläggningarna ägs av Fortum, E.oN, Sollentuna Energi AB och luftfartsverket.

26

www.nordiskaprojekt.se

norra fäste. därefter läggs ledningar i mark fram till Fortums fjärrkylanät vid kungsträdgården, Ud och tegelbacken.

Fjärrkyla ett miljövänligt alternativ Fjärrkyla är ett energieffektivt och miljövänligt alternativ till andra kylmetoder. Fjärrkyla ger en lägre elförbrukning jämfört med egna kylmaskiner, vilket minskar utsläppen av koldioxid. och varje enskild kund, nya såväl som befintliga, betyder effektivare energihushållning, minskad global resursförbrukning och mindre miljöpåverkan. andra miljöfördelar är möjligheten att minska köldmedieläckage, kemikalieförbrukning, störande buller från lokala kylanläggningars fläktar, samt att risken för legionellaspridning från dåligt skötta kyltorn minskar.

Fjärrkyla ligger även i linje med ”energiplan för Stockholm 2008” som Stockholms stad har tagit fram. där står det bland annat att: ”Staden ska verka för att fjärrkylan byggs ut och att principen frikyla används.”

Fortum har värmepumpar i Vilunda och E.oN i järfälla som utnyttjar sjövatten.

Fortum använder sina stora anläggningar med körordningen Brista­Hässelby­värme­ pumpar­Akalla. Det nya Block 2 i Brista kommer att ligga längst ner i varaktighets­ diagrammet och förskjuta andra produk­ tionsenheter uppåt. Block 2 som ska använda

hushållsavfall och annat blandat avfall ger lägre produktionskostnader än Block 1 och ska köras först. Tack vare Block 2 kommer användningen av bränslen i dagens mellan­ och spetslastanläggningar att minska betyd­ ligt. Detta rimmar väl med Fortums samtliga tre övergripande miljömål som är resurshus­ hållning, klimateffektivitet och förnybarhet.

Värtaverket är viktigt för basproduktion och för utveckling av kraftvärmen. Foto: Kjell-Arne Larsson.

FORTUM

Nu pågår bygget av kraftvärmeblock 2 i Brista. Foto: Kjell-Arne Larsson.

Investeringar till 2020 AV KjEll-ArNE lArSSoN

Företaget har en strategisk investeringsplan som främst omfattar ett antal nya kraftvärmeanläggningar.

Ett inriktningsbeslut har tagits om att satsa cirka 15 miljarder kronor fram till år 2020. Kraftvärmeproduktion ska ersätta en stor del av produktionen i dagens hetvattenpannor.

De nya kraftvärmeanläggningarna kommer att använda avfallsbränslen och biobräns­ len, som ställer höga krav på tekniken, men samtidigt medger lägre produktionskost­ nader. Nya anläggningarna gör att mer el produceras, förutom värmen. Samtidigt minskar användningen av primärenergi.

Investeringsplanen omfattar fler projekt förutom nya kraftvärmeanläggningar.

Första projektet färdigställdes 2010, då en rökgaskondensering togs i drift på Värta­ verket. Den utvinner extra värmeenergi ur rökgaserna från KVV6. Projekt nummer två pågår nu och innebär att ytterligare ett kraftvärmeblock byggs i Brista, vid Märsta i Nordvästra nätets norra utpost.

Nya Block 2 ska eldas med avfall och svara för baslasten i nordvästra nätet. Blocket ska vara klart 2013. Det bedöms årligen ge cirka 500 GWh värme och 150 GWh el.

I Värtan ska en ny fliseldad kraftvärme­ panna byggas, som kan stå klar 2015.

En viktig åtgärd är också ökad inblandning av biobränsle i befintliga KVV6. Från och med hösten 2013 kommer bränslet oliv­ kärnor att ge ytterligare förnybar kraft­ värme, motsvarande 80 MW effekt.

Vid Högdalenverket i Södra/centrala nätet ska ny kraftvärmepanna byggas som gör att ytterligare 300 000 ton av­ fallsbränsle kan användas. Därefter är planen att bygga ny kraftvärmepanna i Nordvästra nätet, antingen vid befintliga Hässelby verket eller en plats i närheten, kanske lövsta. Den stora satsningen kan sedan avslutas ungefär 2020 med att even­ tuellt ett ytterligare ett kraft värmeverk byggs någonstans i Storstockholm. Varje delprojekt utreds i detalj i förväg och i sitt sammanhang i hela fjärrvärmesystemet.

Efterhand anpassar man detaljprojekte­ ringen även till de tekniska framsteg som görs inom kraftvärmeområdet.

En plan finns att investera cirka 15 miljarder kronor fram till 2020, för att minska klimatpåverkan från uppvärmningen av hus i Stockholm. Tack vare satsningen kan koldioxidutsläppen i Europa minska med 1,2 miljoner ton/år jämfört med idag. Bilden visar de projekt som planeras. www.nordiskaprojekt.se

27

FORTUM

Stora förändringar av verksamheten vid värtan I östra delarna av Stockholm, på och kring kvarteret Nimrod ute vid Värtan, har Fortum idag flera stora produktionsanläggningar. På platsen har energiverksamhet förekommit sedan förra sekelskiftet, år 1903 togs ett kraftverk i drift här.

De äldsta idag använda pannorna är två olje­ pannor från 1969. Det finns fler oljeeldade pannor, elpannor och två kraftvärmeanlägg­ ningar. KVV1 använder fossil olja och bioolja som bränsle. KVV6 har kol som bränsle, med visst inslag av olivkärnekross, och är den enhet som ger det största bidraget till fjärrvärmeproduktionen och elproduk­ tionen vid Värtaverket. Ett normalår svarar KVV6 för ungefär hälften av värmepro­ duktionen i Värtan. Hanteringen av bräns­ len och avfallsprodukter som askor är helt slutna för att hindra damm och buller.

Till Värtaverket hör också värmepum­ parna vid ropsten. Kyla produceras som frikyla eller med hjälp av värmepumpar, som därmed kan producera både värme och kyla.

Maximala effekten för hela Värtan är cirka 2269 MW, varav 1755 MW värme, 389 MW el och 125 MW kyla. Under 2009 producerades 3287 GWh värme, 930 GWh el och 313 GWh kyla.

Introduktionen och utbyggnaden av fjärr­ värme i Stockholm och den höga miljö­ prestandan hos bland annat Värtaverket har gjort att Stockholm idag antagligen är den huvudstad i världen som har den renaste luften. Få stockholmare anar kanske vad som förborgas under den välkända stadsbilden med de två skorstenarna på berget i Värtan.

Huvuddelen av anläggningarna ligger i kvarteret Nimrod – där finns alla pannor.

Nära grannar uppe på bergshöjden finns i bostadsområdet Hjorthagen. Hit kan man ta tunnelbanan och stiga av vid ändhållplats

ropsten. Nära ligger också lidingöbron, Frihamnen och Värtahamnen. Närmast knutet till energianläggningens verksamhet är Energihamnen där kol och olja tas emot.

Kol transporteras i tunnlar och lagras i bergrum. olja lagras i cisterner. En del av oljan lastas om och körs med bil till andra anläggningar i Storstockholm. olja lastas också på en specialbyggd pråm som går till de övriga anläggningar som har kaj.

Fortum vill av flera skäl komma bort från koleldningen. Den ger koldioxidut­ släpp och användningen försämrar före­ tagets goodwill. Man kom tidigt fram till att en ny stor kraftvärmeanläggning behöv­ des och den skulle eldas med biobränsle – avverkningsrester, stubbar, bark och flis. Även torv och kol skulle vara möjliga. Ett

Vi utför alla typer av plåt och isoleringsarbeten, även byggnadsplåt Vår specialitet är platsskummad isolering och plåtbeklädnad

Tel: 08-760 32 70 info@belisol.se

www.belisol.se 28

www.nordiskaprojekt.se

FORTUM

Energihamnen i Värtan kommer att byggas om för att kunna hantera mer biobränsle. Foto: Kjell-Arne Larsson.

antal lokaliseringar utreddes, bland annat Brista, Igelsta, Nynäshamn och lövsta. Alla dessa alternativ skulle kräva omfattande förstärkning av fjärrvärmenätet. Värtan låg ganska centralt i nätet, hade tomtmark som gick att bygga på, nära till hamn och

järnväg. Kalkyler visade att lokalisering där skulle bli mest kostnadseffektivt.

Planerna var att bygga en stor panna, så stor som kanske 400 MW (tillfört bränsle).

För kraftproduktion skulle antingen be­ fintlig turbin G1 vid KVV1 användas, eller

så skulle ny turbin byggas. En miljöan­ sökan lämnades in om utbyggd verksam­ het i Värtan. Ansökan omfattade förutom ny kraftvärmepanna, även rökgaskonden­ seringsanläggning till KVV6, ökad in­ blandning av biobränslen i KVV6 samt

www.nordiskaprojekt.se

29

Vi har allt etableringen 1972 varit verksam i konsultbranschen, huvudsakligen inom områden som rör miljöstörningar.

Vi har arbetat åt Fortum Värme samägt med Stockholms stad samt dess föregångare Birka Energi / Stockholm Energi i många projekt sedan 1980-talet. Bland projekten finns bl a riskanalyser, besiktning, vibrationsmätning och tredjemanshantering.

• Riskanalys

• Mätning – vibration, buller,

• Besiktning

• 3:e-manshantering

sättningar, grundvatten

– juridik, skadehantering

• Rådgivning • IT/IS databassystemet VIPNET™

• Energideklaration med eller utan åtgärdsförslag

VIPNET™ är ett internetbaserat datasystem som hjälper till att hålla ordning på miljöstörningar – såsom bland annat buller, vibrationer, grundvatten, lutningar/sättningar och trafik.

VIPNET™ och våra andra tjänster används i projekt som Citybanan i Stockholm, Nya Karolinska Sjukhuset m fl.

Ansvarsbesiktning AB Tel 08-749 18 50

•

Heliosgatan 26 • Box 92066 • 120 07 Stockholm Fax 08-647 11 37 • info@ansvarbesiktning.se • www.ansvarsbesiktning.se

FORTUM

Enligt den Miljökonsekvensbeskrivning som gjordes 2006 skulle scenariot med Värtaver­ ket inklusive det nya kraftvärmeverket leda till att svavelutsläppen minskade cirka 10 pro­ cent och koldioxid(ekvivalenterna) med drygt 20 procent. I absoluta tal skulle koldioxidut­ släppet bli cirka 175 000 ton lägre. Detta är direkta utsläpp samt utsläpp från transporter lokalt. Ur ett globalt perspektiv kan hänsyn tas till att den ytterligare producerade elen på marginalen ersätter ”koldioxidtung” el på annat håll. Då skulle användningen av nya anläggningen bidra med en koldioxidminsk­ ning på 814 000 ton.

MKB:n redovisade också bränsleanvänd­ ningen för Värtaverket. Nollalternativet anges här först, det visar befintliga Värtan utan nya KVV8. Sedan visas det planerade Värtan med nya KVV8 och med antagan­ det att 5 procent olivkärnekross blandas in i kolet till KVV6. Alla siffror (GWh) avser ett normalår med avseende på fjärrvärmebehov.

Trädbränsle 0/2445 Kol 2473/1955 olivkärnekross 130/103 Tallbeckolja 0/28 Övrig bioolja 841/366 Eo1 40/10 Eo5 31/5 Totalt 3515/4912

Mer förnybart bränsle ska användas i Värtaverket. På sikt kommer fossila bränslen att avvecklas helt.

utbyggnad av Energihamnen och iord­ ningsställande av bergrum med mera för bränslehantering. Ett bergrum som tidigare använts för oljelager skulle användas för att lagra biobränslen. Enligt planerna skulle dessutom P17 (en hjälpångpanna för pro­ duktion av sotningsånga) modifieras för att

kunna eldas med biooljor.

Miljötillstånd beviljades i november 2007.

Miljödomen innehöll en mängd villkor, bland annat utsläppskrav för rökgaserna från rökgaskondenseringen och utsläppskrav för det renade kondensatvattnet. Bullerkrav var också viktiga.

Enligt den MKB som gjordes inför tillstånds­ ansökan är fjärrvärmeproduktionen för Söd­ ra/centrala nätet lika stor oavsett alternativ, vare sig Värtan kompletteras med ny panna eller inte – närmare bestämt 7140 GWh. Elproduktionen – i samtliga kraftvärmean­ läggningar som är kopplade till det Södra/ centrala nätet – bedömdes bli större om pro­ duktionsanläggningarna kompletteras med nytt kraftvärmeverk, 2055 GWh jämfört med 1585 GWh för befintlig anläggning.

Ursprungligen planerades att den nya an­ läggningen skulle vara driftklar i slutet av 2009. Det var bland annat högkonjunkturen fram till mitten av 2008 som gjorde att bygg­ starten sköts fram. Att upphandla anlägg­ ningen i högkonjunktur skulle ha gjort det svårt att få tag på konsulter och entreprenörer och drivit upp kostnaderna.

– Det är flera skäl till varför byggstarten av KVV8 blivit framskjuten, säger Anders Egelrud, vd för AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Hösten 2008 kom en orolig tid med kris på världens finans­ marknader. Dessutom var det svårt att hitta leverantörer som kunde komma med ”vassa” lösningar. www.nordiskaprojekt.se

31

FORTUM

Värtaverken utgör en välkänd Stockholmssiluett. Foto: Kjell-Arne Larsson.

– Nu fick vi i stället tid att söka efter ny bra teknik som gör att vi kan bygga en anlägg­ ning med mycket höga prestanda. Förhopp­ ningen är att ett investeringsbeslut för KVV8 kan tas under hösten, säger Anders Egelrud. i startgroparna För Kvv8 För några år sedan gjordes en smärre för­ beredelse för nya kraftvärmeverket. Ett berg­ rum för olja sanerades och iordningsställdes för att kunna användas till flislagring.

– Några fysiska arbeten har ännu inte satts igång för bygget av kraftvärmeverket.

Ansökan om bygglov har nyligen lämnats in och tidigast i september väntar vi inves­ teringsbeslut, berättar leif Evaldsson, chef Asset Management på Fortum Värme.

– Förprojekteringen och framtagandet av förfrågningsunderlagen pågår för de stora maskinleveranserna och vi går nu ut för att handla upp panna, turbinanlägg­ ning och rökgasrening. Det blir troligen en CFB­panna, men vi får se vilka anbud vi får in.

32

www.nordiskaprojekt.se

Pannans värmeeffekt blir i storleksordningen cirka 250 MW, varav cirka 80 MW i rökgaskon­ denseringen. El­effekten blir cirka 100 MW. – Bränslet blir huvudsakligen skogsflis och pannan ska klara fukthalt upp till 55­60 procent. Hur brett bränslespektrumet precis blir, beror på vilken pannleverantör vi slutligen väljer. Tanken är dock att pannan som reserv även ska klara kol och torv, avslu­ tar leif Evaldsson.

Projektteamet är väl förberett och bygg­ arbetena kan starta så snart investerings­

beslutet kommer. Det behövs en hel del ny logi stik för hanteringen av flisbränslet, bland annat ny hamnpir, lossnings­ och transportutrustning. Stor del av bränsle­ hanteringen och lagringen kommer att ske under jord, i bergrum.

Nya kraftvärmeanläggningen KVV8 kommer att kunna producera cirka 20 procent av Stockholms värmebehov. När anläggningen tas i drift i slutet av 2015 kommer den att vara Sveriges största kraft­ värmeverk som använder biobränsle.

FortumS verkSamhetSutvecklIng – kombination av värme, kyla och gas, är företagets sätt att stärka kundernas miljöprofil genom en miljömässigt optimal energilösning – miljöbedömning utgår från miljöpåverkans räckvidd. Fortum värderar därför verksamhet som har global miljöpåverkan med ett globalt perspektiv, som exempelvis växthuseffekt och kraftsystem – dialog med intressenter som exempelvis kunder, myndigheter och närboende är öppen och konstruktiv och är en del i företagets verksamhetsutveckling.

FORTUM

Vid Högdalenverket är man expert på att omvandla avfall till nyttig energi. Foto: Kjell-Arne Larsson.

omstuvning och nydaning i högdalens pannuppsättning Det berörda området i Högdalen har en mycket lång historia inom avfallshantering. Fortums anläggning ligger på ett markområde som till större delen är ett sedan länge avvecklat tippområde. Fastigheten heter betecknande nog Tippen 1. Marken består i huvudsak av schakt- och rivningsmassor samt grovsopor. Under dessa finns berg samt områden med morän.

Energiverksamheten i Högdalen startades 1970 med två anläggningar som eldades med hushållssopor. Att använda sådana bränslen kräver en särskild kompetens och ställer höga krav på pannorna. I Högdalen har man byggt vidare på traditionen. Idag finns fyra pannor för hushållsavfall, P1 – P4.

De har en sammanlagd effekt på cirka 170 MW. Alla fyra pannor är rosterpannor. P4 klarar särskilt krävande bränslen med höga halter av klor och svavel. Den klarar även

34

www.nordiskaprojekt.se

stora fasta ”partiklar” som skrymmande föremål, metallföremål, sten, glasbitar etc.

Bottenslaggen matas ut med två pushers till skakrännor som transporterar rostgenom­ fall och slagg, ut genom hål i pannväggen och till slaggbunker.

I Högdalen finns dessutom panna P6 för returbränsle (industriavfall, returträ) med effekten 90 MW. P6 är en CFB­panna.

Det finns två turbiner, G1 och G6, för elproduktion, som använder ånga från

P1­6. Sedan finns en oljepanna P5 med 80 MW effekt och en elpanna EP21 med 25 MW effekt. Elpannan används mest vid låga elpriser när det samtidigt finns behov av effekttillskott i nätet. basproduKtion En viktig resurs i Högdalen är en kom­ binerad hetvattenackumulator och expan­ sionstank. Den buffrar för svängningar

Breaking new ground and focusing on the environment

The construction of waste-to-energy plants is both our goal and our passion. However, we never stop looking to the future - it is of the utmost importance to us that our technologies undergo continuous further development.

For this reason, the newly developed MARTIN reverse-acting grate Vario is being used in the Brista 2 waste-to-energy plant that is currently being built. This grate is characterized by a high level of flexibility with a large variety of fuels. The result is excellent burnout and high efficiency levels.

www.martingmbh.de

FORTUM

I Högdalen ska ny panna byggas, med denna möjliga utformning.

i fjärrvärmebehov över dygnet och bidrar till en jämnare drift av pannorna.

Avfallsbränslet i Högdalen ger underlag till basproduktionen i Södra/centrala fjärr­ värmenätet. Därmed utnyttjas ett avfall med lågvärdiga materialegenskaper till hög­ värdig produktion av värme och el. I Nord­ västra nätet byggs just nu en ytterligare kraftvärmeanläggning – i Brista – och den ska eldas med bland annat hushållsavfall. På motsvarande sätt som i Södra/centrala nätet kommer den att ge underlag för basproduk­ tionen i Nordvästra nätet.

Ett problem idag i Högdalen är att tillgäng­ ligheten är dålig på P1 och P2. Under den se­ naste femårsperioden har tre större störning­ ar inträffat som inneburit påtagliga problem för avfallsleverantörerna och långa driftav­ brott i pannorna. Detta är en av orsakerna till att ny panna behövs. Denna ska ha tur­ binanläggning för elproduktion. Nya kraft­ värmeblocket går under arbetsnamnet KVV Högdalen 2 eller bara P7­projektet.

Avsikten är att bygga P7 i nytt hus. De äldsta pannorna ska behållas och kunna användas parallellt med P7. Planen är sedan att på sikt

ersätta P1 och P2 med en eller två pannor som motsvarar den tidigare kapaciteten.

Med bygget av P7 kommer totala kapa­ citeten för hela Högdalenverket att öka.

Nu gällande miljödom från 2002 tillåter förbränning av 700 000 ton/år avfallsbase­ rade fastbränslen. Det motsvarar en tillförd bränsleeffekt på cirka 270 MW. Den nya pannan planeras få cirka 100 MW effekt (tillfört bränsle) och använda cirka 300 000 ton bränsle. Fortum ansöker hos Miljödom­ stolen om prövning av hela Högdalenverkets verksamhet inklusive P7 samt möjlighet för framtida ersättning av P1 och P2 med en eller två nya pannor. Ny miljödom skulle göra det möjligt att årligen ta emot cirka 1 miljon ton hushållsavfall och returbränsle. aKtuellt läge – I december beslutade styrelsen att vi kan gå vidare i arbetet med förprojektering, berättar johan Alsparr, Asset Manager med ansvar för investeringar och långsiktig planering i det södra fjärrvärmenätet. Vi förbereder nu en

������������ • �������������� • �������������� • �������������� • ����������� • �����������

Kompletta lösningar för

rökgasanalys

Kontinuerlig emissionsmätning

Processkontroll

Läs mer på www.opsis.se • E-post: info@opsis.se • Tel: 046-72 25 00

36

www.nordiskaprojekt.se

Miljöredovisning

FORTUM

mindre justering av gällande detaljplan för området tillsammans med Stockholms stad och våra närmaste grannar. Denna process behöver vara igång innan vi lämnar ansökan till Miljödomstolen. Det kan ske under första eller andra kvartalet i år.

Den nya pannan kommer troligen att bli en rosterpanna. olja används som start­ och stödbränsle. lastbränsle blir huvudsakligen hushållsavfall. Eventuellt kan biobränsle bli aktuellt som kompletteringsbränsle.

– Vi tog redan tidigt kontakt med tänkbara leverantörer av panna och övrig maskinut­ rustning, berättar johan Alsparr. Det är viktigt att få leverantörer intresserade av de projekt vi planerar. De får chans att erbjuda nya lösningar. Vi har ambitionen att bygga en panna med höga prestanda, utan att det därför blir någon försöksanläggning. Det kan bli fråga om innovativa lösningar för höga ångdata, som medger en hög andel elproduktion.

Panna, turbinanläggning och utrustning ska huvudsakligen rymmas i en ny bygg­ nad. Det kommer att byggas bland annat

tipphall och avfallsbunker. Tomtens be­ gränsade utrymme har betydelse för valet av pannkoncept. Troligen blir det en roster­ panna och inte en CFB­panna som kräver mer omfattande bränsleberedning och där­ för mera plats.

Till pannanläggningen ska bland annat höra slaggutmatning, luftkanaler, rökgaskanaler och hjälputrustning. rök­

gaserna ska renas i slangfilter och skrub­ ber. För att utvinna så mycket energi som möjligt byggs även en rökgaskonden­ seringsanläggning.

– Investeringsbeslutet kan komma under kvartal 2 eller 3 nästa år. I företaget har vi rutinen att bindande offerter ska finns med de huvudsakliga leverantörerna innan be­ slut tas, avslutar johan Alsparr.

FortumS StrategI För att nå hållbarhet resurshushållning: Minskad förbrukning av primärenergiråvara genom att: • Öka andelen effektiv kraftvärmeproduktion för värmebehovet • Öka andelen energi från avfall – energi som annars går förlorad • Fortsatt engagemang för effektiv användning av energi hos kunderna klimateffektivitet: Minska utsläppen av växthusgaser genom att: • Minska andelen fossila bränslen – halvera mängden kol till 2015 • Öka andelen förnybar el producerad i kraftvärmeverk Förnybarhet: öka andelen förnybar energi genom att: • Öka andelen förnybara bränslen i produktionen • Säkerställa att förnybara bränslen framställs på ett hållbart sätt.

www.nordiskaprojekt.se

37

FORTUM

FortumS mIljöpolIcy – ser uppvärmningens energibehov som en potential för effektiv kraftproduktion – arbetar med mål och program för att ständigt minska inverkan på miljön och ser möjligheterna i att finna lösningar tillsammans med nuvarande och framtida kunder – driver och utvecklar sin verksamhet med stor hänsyn till nuvarande och framtida miljöpåverkan och ser möjligheter i att kombinera omtanken om miljön med affärsmässighet – klarar alltid lag- och myndighetskrav och överträffar dessa då Fortums marknad på kort och lång sikt gynnas av det – utnyttjar erfarenheterna från sina anläggningar och utvecklar arbetssätt och teknik så att onödig miljöpåverkan inte riskeras

Miljöeffekterna av fjärrvärmen beräknas noga.

miljööversikt 2011 AV ForTUM

Under året har arbetet med att verkställa investeringsplanen för ökad el- och värmeproduktion med förnybar eller återvunnen energi intensifierats. Enligt planen kommer arbetet med att anlägga ett helt nytt kraftvärmeverk i Värtan att inledas under 2012. .

Tillförd energi för Fortum Värmes leveranser av fjärrvärme och -kyla i Stockholm 2011. Fjärrvärme i vänstra figuren, grön=biobränslen, ljusblå=avfall o returbränsle, gul=energi ur sjö- o avloppsvatten samt spillvärme, röd=el, mörkblå=fossila bränslen. Fjärrkyla i högra figuren, ljusblå=frikyla, röd=spillkyla, grön=VP-kyla, gul=KM-kyla.

38

www.nordiskaprojekt.se

Man introducerade metoder för att säker­ ställa att de biobränslen som används är hållbara. Utsläppen av växthusgaser mins­ kade jämfört med det kalla året 2010 och på Fortum Värme är man givetvis nöjda med att vara tillbaka på spåret mot succes­ sivt min skad klimatpåverkan och lägre resursförbrukning. År 2011 var leveransvolymen fjärr­ värme 7 978 GWh, därav var 85 % för­ nybar och återvunnen energi (i egen produktion). leverans volymen fjärrkyla var 433 GWh, allt var förnybar/åter­ vunnen energi. leverans volymen el från kraftvärme var 1 504 GWh, därav var 63 % förnybar och återvunnen energi.

Den tillförda energin för fjärrvärme­ produktion bestod av 28 % biobränsle, 20 % avfall och returbränsle, 21 % energi ur sjö­ och avloppsvatten samt spillvärme, 16 % el och 15 % fossilt bränsle. Den tillförda energin för fjärrkylaproduktion bestod av 24 % frikyla, 35 % spillkyla, 30 % VP­kyla och 11 % KM­kyla.

Branschorganisationen Svensk Fjärr värme har tillsammans med Fastighets ägarna, HSB, Hyresgästföreningen, riksbyggen

REINERTSEN

- en teknikkonsult med gedigen erfarenhet av totalentreprenader för fjärrvärmeverk

Haraldsrud fjärrvärmeanläggning

Fjärrvärmeanläggning EGE2010

Reinertsen har en totalentreprenad som gäller byggnation av en ny bränslehanteringsbyggnad på Haraldsrud fjärrvärmeanläggning.

Oslo kommune, Energigjenvinningsetaten (EGE) har byggt två utsorteringsanläggningar, en ny förbränningsugn och en biogasanläggning och Reinertsen har stått för totalentreprenaden. Projektets omsättning var 1,2 miljarder NOK.

Ramavtal med Fortum Reinertsen har ramavtal med Fortum sedan 2010 och arbetar i olika projekt för Fortum. Bland annat i projektet ”Utveckling av Högdalenverket” där projektledaren är från Reinertsen. Vid Värtaverket i Energihamnen bistår Reinertsen med projektledare och är ansvariga för mark och bygg för en ny lossnings- och lagringsutrustning för fasta biobränslen.

Hela kedjan av kompetenser Reinertsen har hela kedjan av kompetens inom företaget, egna arkitekter, rådgivare, experter och egen entreprenadverksamhet.

REINERTSEN Sverige AB ingår i ett av Nordens största konsult- och entreprenadföretag REINERTSEN AS. I Sverige verkar vi inom affärsområdena Energi & Industri, Infrastruktur och Olja & Gas. Vi har 250 medarbetare i Göteborg, Stenungsund, Malmö och Stockholm. De senaste åren har koncernen haft en stark tillväxt och har idag ca 2100 anställda med en omsättning på 2,8 miljarder NOK.

Samspelsprojekt/parteringprojekt Projektet drevs som ett samspelsprojekt, även kallat parteringprojekt. Det betyder att man sätter upp gemensamma mål, har öppna böcker och en delning av det ekonomiska resultatet. Som leverantör kommer man in tidigare i projektet och kan bidra med sin kompetens exakt när den behövs och det öppna samarbetet leder till effektivare projekt. − Det viktigaste vi bidragit med är hur vi utvecklat projektet tillsammans med uppdragsgivaren under projektets gång, berättar Jard Bringedal, ledare för Landprojekt på Reinertsen i Oslo. Hela vägen med våra olika kompetenser från tidigt skede med planering, vidare med konstruktion och utförande genom vår egen entreprenadverksamhet.

www.reinertsen.se

• Förprojektering/upphandling • Projektgenomförande • Leveransuppföljning • Leveransprov/besiktningar • Rådgivning/utredningar

Box 8 161 26 BROMMA Tel: 08-564 104 30 Fax: 08-564 104 39

alsa@alsa.se • www.alsa.se

VÅR KUNSKAP, DIN TRYGGHET

CCH TransTech/GEMEX:

Med gemensamma krafter energioptimerar vi svenska värmeverk, bl a Fortums anläggning i Högdalen.

Läs mer på www.cchab.se och www.gemex.se Pannluftsfläkt på Fortum Högdalen.

FORTUM

I Hammarbyverket utnyttjas renat avloppsvatten från Henriksdals reningsverk för värmeproduktion. Foto: Kjell-Arne Larsson.

och SABo (som tillsammans utgör Värme­ marknadskommittén) enats om hur man ska värdera miljöpåverkan av energian­ vändningen i fastigheter som värms med fjärrvärme. I Miljööversikt 2011 visas för första gången miljövärden som följer rikt­ linjerna i överenskommelsen.

Miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme, nyckeltal för Fortum Värmes fjärrvärmenät: Utsläpp av växthusgaser, egna utsläpp och indirekta utsläpp för inköpt energi var 71 g/kWh fjärrvärme. Utsläpp av växt hus­ gaser, transport och produktion av bräns­

len var 7 g/kWh. Primärenergifaktorn var 0,2. Andelen fossila bränslen var 16 %. Övriga utsläpp från fjärrvärmepro­ duktion och importerad fjärrvärme per total leverans var 104 mg/kWh kväve­ oxider, 27 mg/kWh svaveldioxid och 3 mg/ kWh stoft.

Fortum beräknar hur utvecklingen påverkar berört energisystem. Då kan inte endast utsläppen i Stockholm beaktas, utan hela det berörda energisystemets utsläpp. Dels beräknas konsekvensen av att lokala enskilda värmeanläggningar – ofta oljeeldade – har ersatts av fjärrvärme. Dels beräknas effekten av att effektiv elproduktion i kraftvärme ersätter annan elproduktion. Det är i huvudsak fossileldade kraftverk med låg verkningsgrad och stora utsläpp som trängs undan om vi ökar elproduktionen i Stockholm. Figuren visar att den ackumulerade klimatnyttan ökar år för år, mycket tack vare att fjärrvärmen har kunnat ersätta en del småskalig oljeeldning, men även i ökande grad tack vare att fjärrvärmen nu ger ett elöverskott.

Röd: egna utsläpp, värme o elproduktion Blå: egna elanvändningens systemeffekt Orange: minskade utsläpp genom anslutning till fjärrvärme, ackumulerat från 1990 Gul: egna elproduktionens systemeffekt Kurva: summerad systemeffekt av fjärrvärme och elproduktion i Stockholm.Y-axel visar g koldioxid/kWh fjärrvärmeleverans.

www.nordiskaprojekt.se

41

FORTUM

Forskning och utveckling hos Fortum – beyond business as usual AV KjEll-ArNE lArSSoN

Genom fjärrvärmens utbyggnad har lokal värmeproduktion som i huvudsak varit baserad på oljepannor eller direktverkande el ersatts, vilket har lett till stora minskningar i utsläpp. Centrala anläggningar med effektiv rening är mycket bättre än lokala anläggningar utan rening. Därför är Stockholmsluften kanske världens renaste huvudstadsluft.

Framtidens energisystem har bland annat smarta elnät och intelligenta hus. Småskalig energiproduktion tas om hand. Illustration: Tomas Öhrling.

Boas Industriservice AB Din samarbetspartner inom:

VI SÄNKER ERA KOSTNADER !

VI HAR HELHETSLÖSNINGEN !

• Tryckkärl • Smide • Maskinservice • Rostfritt • Maskinflyttning • Tunnplåt

RENÖREN VI ÄR DEN ENDA TOTALENTREP INOM KEDJEBRANSCHEN ! örkedjor Sveriges största lager av transport Verkstäder. och rullkedjor. Egen hjultillverkning. t jour.

Besiktningar. Montage. Dygnet run

RING OSS !

Tel 0297 - 502 00

42

www.nordiskaprojekt.se

Dennis Tallberg Boas Industriservice AB Oxelgrensvägen 34 • 152 42 Södertälje Tel: 08-550 616 80 • www.boas.se

FORTUM

Men Fortum nöjer sig inte med detta.

Bränslen ska utnyttjas effektivare genom större andel kraftvärmeproduktion. och företaget hjälper kunderna att spara energi.

Nyligen presenterade Fortum en lösning för de kunder som får värme över, att kunna sälja överskottet till Fortum.

Företaget tar helhetsgrepp på sin produk­ tion, men också helhetsgrepp på hur städer ska byggas och stöder på flera sätt forskning om nya energisystem. Både i Finland och i Sverige deltar Fortum i utvecklandet av den hållbara staden, med framtidens energisys­ tem som är energisnålt och helst inte släp­ per ut någon koldioxid. I Stockholm finns utvecklingsområden i lindhagensterrassen, och framförallt i Norra Djurgårdsstaden, närmaste granne till Värtan. Stadsdelen blir föremål för stora ändringar i infrastruk­ turen de närmaste åren. Nya arbetsplatser och bostäder för 30 000 människor byggs.

Norra Djurgårdsstaden är platsen för bland annat forskningsprojektet ”Smarta elnät i stadsmiljö i Norra Djurgårdsstaden” som stöds av Vinnova och Energimyndig­

heten. Ny teknik ska provas och implemen­ teras. Första huset med nya tekniken blir klart 2013. Man inrättar smarta elnät och intelligenta hus/hem. parerar svängningar Man kan jämföra Djurgårdsstaden med ett konventionellt elnät, som har vanliga ställ­ verk och styrsystem. De distribuerar el, och nätet tillsammans med kraftproduktionen klarar normalt att parera svängningar i el­ behov. Ett smart elsystem ska dessutom kunna ta emot lokalt småskaligt producerad el, bland annat från konsumenterna själva.

Detta ska ske utan att skapa ytterligare svängningar i elnäten, snarare tvärtom.

Ett intelligent (aktivt) hus har styrsystem som gör att t.ex. tvättmaskinerna går när elen är som billigast och frysen då passar på att sänka temperaturen från ­18 till ­25, för att inte dra någon el alls när andra strömför­ brukare måste ha sitt. Det kapar topparna i elförbrukningen och fyller svackorna. Både elproducenter och konsumenter tjänar på

El-bilarna är redan på väg. I Stockholm sätter Fortum upp laddstolpar.

er

n o i t a l l a t s n i r Rö

VENTILER & INSTRUMENT

IVM - Industri- och värmemontage AB Lastbilsgatan 4 • 754 54 UPPSALA Tel 018-14 03 50 • Fax 018-14 03 51 Mobil, Jonny: 0708-87 83 81

www.ivmab.com

Beställ vår nya prisbok!

150 sidor med kortfakta och priser Telefon 08-555 247 00 www.axel-larsson.se

www.nordiskaprojekt.se

43

En säker bädd!

Våra fluid-bed-sander används på ca 100 anläggningar i Norden.

Hög prestanda i krävande förhållanden. t #BTLBSQTBOE t ,WBSUTTBOE t 0MJWJOTBOE

info.nordic@sibelco.com

nordiskaprojekt_1208_190x132mm.indd 1

www.sibelconordic.com

3/8/2012 2:58:09 PM

FORTUM

den nya tekniken. För att parera kvarstående svängningar i elkonsumtion och produktion kan ackumulatorer ingå i systemet. De kan lagra el i elektriska ackumulatorer eller som lägesenergi. Detta kan behövas för att klara att ta emot oregelbunden närproducerad el från vind­ och solkraft.

Allt detta kräver förfinad mätning av kon­ sumtion och produktion, och avancerade ställverksfunktioner. Det smarta systemet har realtidsövervakning av produktion och kon­ sumtion. Kundens system kan varje timme uppdateras på el­pris och miljöparametrar.

De boende kan genom val påverka sina energikostnader och sin klimatbelastning. brett samarbete I Norra Djurgårdsstaden samarbetar Fortum med KTH, ABB, Ericsson, Electrolux, jM, ByggVesta, NCC, HSB, och Interactive Institute. Stockholms Hamnar deltar; planen är att båtarna i Värtahamnen ska använda elnätet. Man skapar också Norra Djurgårds­ staden Innovation som är en arena för möten av aktörer inom hållbar stadsutveckling.

Ett av målen med stadsdelen är att kol­ dioxidutsläppet per person och år ska minska för att bli 1,5 ton år 2020. Det ska jäm­ föras med medelvärdet i Stockholm som är 4 ton. År 2025 ska byggnaderna generera mer el än de förbrukar och 2030 ska Norra Djurgårdsstaden vara fri från fossila bräns­ len. El­bilar blir ett självklart inslag. Fortum erbjuder laddstolpar. De går att köpa eller hyra och finns redan idag runt om i Stockholm. En iPhone­app visar var de finns och man låser upp stolpen och betalar med sin mobil.

Fortum satsar på en rad olika forsknings­ projekt. Det krävs för att nå visionen om ett energibolag som inte har några utsläpp av växthusgaser. Fortum betalar hälften i sats­ ningen på världens största vågkraftverk på 10 MW vid Bohuskusten. Forskningspart är Ångströmlaboratoriet i Uppsala. om det lyckas kan vågkraften bli en helt ny svensk industri!

Fortum är en av elva samarbetspartners i energiparken Glava Energy Center i Arvika kommun. Här finns Nordens största mark­ baserade sol­el­anläggning med en beräknad produktion på 105 000 kWh/år. Förutom att vara innovationscentrum för nya former av elproduktion är också Glava en testplats för smarta nät.

På koncernnivå kan nämnas att Fortum samarbetar med Mitsubishi om el­bilar, med Skanska om hållbara städer med projekt i Finland. Fortum, YIT och Uponor arbetar

Fortum är med och utvecklar vågkraften, som kan bli nästa stora svenska exportprodukt. Om vågkraften lyckas har den stor utvecklingspotential, även globalt.

www.nordiskaprojekt.se

45

FORTUM

Fortum deltar i utvecklingen av Lindhagensterrassen där nya energilösningar installeras.

tillsammans om bergvärme. Fortum, Metso, UPM och VTT utvecklar energianvänd­ ningen av bioolja. I projektet Biogrowth undersöks möjligheter att använda biomassa för produktion av biodrivmedel, pyrolysolja och kemikalier, samt förbränningstekniker som kan höja pannors miljöprestanda.

Biogasen är redan kommersialiserad. Vid Arlanda har Fortum byggt en stor biogasmack.

I Stockholm har Fortum byggt om den gamla anläggningen för produktion av stadsgas i Stockholm. För närvarande blandas naturgas och luft, men när biogasen blir mer tillgänglig kommer den att distribueras i stadsgasnätet.

Fortum strävar efter att skapa en framtida Solekonomi, en framtid där solen direkt – genom solkraft – och indirekt genom vatten­, våg­, vindkraft mm ligger till grund för hela energisystemet. Detta kräver dock stora för­ ändringar i hela sättet att tänka och samhällets energiomställning kommer att ta tid. Teknik ska uppfinnas, testas, skalas upp till produk­ tionsnivå och implementeras på bred front.

Innan vi når en solekonomi, och ett samhälle fritt från växthusgasutsläpp krävs övergångs­ lösningar. Fortum utforskar många olika lös­ ningar och arbetar för att steg för steg komma närmare framtidens energisystem.

Fortum hjälper sina kunder att spara energi. www.nordiskaprojekt.se

47

FORTUM

Fortum är ledande inom kraftvärme. Foto: Kjell-Arne Larsson.

värmeproduktion och kraftvärme AV ForTUM

Fortum producerar och säljer värme i Norden, Baltikum, Ryssland och Polen. Förutom fjärrvärme fokuserar företagets värmeverksamhet på industriånga, fjärrkyla, industrikyla och avfallsenergi.

Fortum division Heat producerar energi i flera hundra värmeverk och värmecentraler samt i 23 kraftvärmeanläggningar i sju län­ der (Finland, Sverige, Norge, Polen, Estland, lettland och litauen). För värmeverksam­ heten i Sverige svarar bolaget Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Bolagets kärn­ verksamhet är fjärrvärmeproduktion och för­ säljning i Stockholmsregionen.

Fortum division russia har sin verk­ samhet i välutvecklade industriregioner i Uralområdet och västra Sibirien och bola­

48

www.nordiskaprojekt.se

get är också ledande fjärrvärmeleverantör i sitt område. Värme produceras främst i kraftvärmeverk, men även i värmepannor.

Föregångare I värmeproduktionen använder företaget olika energikällor på ett mångsidigt sätt. Fortum ökar kontinuerligt användningen av biobräns­ len och planerar nya anläggningar som bättre kan utnyttja biobränslen. Företaget har tagit fram en egen framtidsinriktad teknik för bio­

bränsleanvändning i värmeproduktionen.

Fortum är en föregångare inom miljöan­ passad kraftvärmeproduktion. Vid sampro­ duktion av kraft och värme kan närmare 90 procent av bränslets energiinnehåll ut­ nyttjas. Med hjälp av den värme som upp­ står i samband med elproduktionen värms fjärrvärmevatten och leds ut i fjärrvärme­ nätet, alternativt produceras ånga till indu­ striella processer. Kraftvärmeproduktionen bidrar till att minska miljöutsläppen med 25­40 procent.

ÅF – Sveriges ledande teknikkonsult ÅF kombinerar gedigen erfarenhet, förnyelse och modernaste teknik med stort ingenjörskunnande inom projektledning, process, projektering, bygg, mekanik, el och styrsystem för bland annat skogsindustrin och energibranschen.

Vi vill bli din partner!

www.afconsult.com

FORTUM

Energilösningar är en viktig del i byggandet av det hållbara samhället.

Fortum och hållbar utveckling AV ForTUM

Det grundläggande syftet för Fortums verksamhet är att skapa energi som gör livet bättre i dag och för kommande generationer.

Fortum erbjuder hållbara lösningar som hjälper till att minska utsläppen, effektivi­ sera användningen av resurser och säkerställa tillgängligheten till energi. Samtidigt skapar företaget ett betydande mervärde för aktie­ ägarna. Fortum tror att hållbar utveckling är en av konkurrensfördelarna för verksamheten.

Fortum vill generera en konkurrensfördel ge­ nom att balanserat beakta alla tre områden inom hållbar utveckling: ekonomiskt ansvar, miljöansvar samt socialt ansvar.

Hållbara lösningar utgör en central del av Fortums strategi. Konkurrensförmåga, ut­ märkta prestationer och en marknadsdriven produktion kommer att ge värde och till­ växt inom det ekonomiska ansvarsområdet på lång sikt. Inom miljöansvarsområdet be­ tonas företagets kompetens inom koldioxid­ fri kärnkrafts­ och vattenkraftsproduktion samt energieffektiv kraftvärmeproduktion.

Forsknings­ och utvecklingsarbete lägger

50

www.nordiskaprojekt.se

grunden för klimatvänliga energilösningar.

Inom det sociala ansvarsområdet möjliggör Fortums innovationer, samt säker leverans av koldioxidsnål el och värme, en utveck­ ling av samhället och ger samtidigt ett ökat välbefinnande.

Hållbar utveckling innefattar även att vara en god samhällsmedborgare och att ta hand om den egna personalen samt om­ givande verksamhet.

nens övergripande mål, vilka styr divisio­ nernas årliga arbete med verksamhetsmål och verksamhetsplanering.

Varje kvartal följer man upp miljömålen inom ramen för Fortums interna resultatupp­ följning. Företaget berättar om framstegen i årsredovisningar, i särskilda rapporter om hållbar utveckling samt på sin webbplats.

policyn visar vägen Tillsammans med de relaterade verksam­ hetsprinciperna definierar Fortums policy för hållbar utveckling de fokusområden och metoder som ska tillämpas för att främja en hållbar utveckling.

Policyn för hållbar utveckling genomförs i praktiken enligt inriktningen för hållbar utveckling. Inriktningen definierar koncer­

Avfall utan alternativ användning är ett viktigt bränsle.

*JMF KONVENTIONELL GJUTNING - 12 DAGAR

*

FORTUM

Förnybara energikällor AV ForTUM

Fortums huvudområden inom förnybar energi är ökad användning av biomassa samt utveckling av vattenkraft och vindkraft.

Fortums viktigaste åtgärd för att motverka klimatförändringen är att öka den koldioxidfria energiproduktionen. Förnybara energikällor utgör en central del av framtida energilös­ ningar och användningen av dem ger For­ tum nya verksamhetsmöjligheter. I företagets energiproduktion använder man alltid förny­ bara energikällor när det är möjligt. Fortums fokusområden inom förnybar energi är ökad

Fortum satsar på flera nya energikällor, bland annat vindkraft.

användning av biomassa, utveckling av vatten­ kraft, bland annat genom grundrenovering av och effekthöjningar vid vattenkraftverken, och utveckling av vindkraft.

Fortum utvecklar också värmeproduktion som baseras på förnybara bränslen. De flesta sådana bränslen innehåller material som här­ stammar från förnybar biomassa, främst ved.

Användningen av bränslena minskar belast­

Vi har fått förtroendet av Fortum att utföra ställningsarbeten på samtliga värmeverk i Stockholm...

ningen på soptipparna och sparar naturresur­ ser samt minskar utsläppen eftersom de ersät­ ter fossila bränslen.

Fortum utvecklar och tillämpar ny teknik för att stödja utvecklingen mot ett koldioxid­ fritt energisystem. Alla åtgärder behövs, det är inte bara en fråga om teknik – det bästa sät­ tet att minska miljöeffekterna är att använda energin effektivt.

HELTÄCKANDE TÄTNINGSLÖSNINGAR Specma Seals och Dens är tillsammans din kompletta partner inom tätningsteknik.Vi har marknadens bredaste utbud av produkter och specialisttjänster. På så sätt kan vi hjälpa dig att skapa en tät applikation.

Vi gör det med hög tillgänglighet och stort branschkunnande – dygnet runt.

Mossvägen 4 177 41 Järfälla

Tel: 08-580 818 80 Mobil: 070-578 59 50, 070-578 59 51 070-578 59 52, 070-578 59 53

52

www.nordiskaprojekt.se

www.dens.se

www.specmaseals.se

FORTUM

Biobränsle är viktigt för bland annat mellanlast. Foto: Kjell-Arne Larsson.

Vi utför fjärrvärme, fjärrkyla, gas, vatten, sopsug i alla entreprenadformer 5|UERODJHW L 6WRFNKROP $%

ZZZ URUERODJHW VH www.nordiskaprojekt.se

53

FORTUM

Kondensatet från rökgaskondenseringen renas i flera steg.

rökgaskondensering i värtan – tar vara på den yttersta energin AV KjEll-ArNE lArSSoN

Vid Värtaverket i Stockholm byggdes under 2008-2009 en rökgaskondenseringsanläggning. Den renar rökgaserna från de koleldade pannorna och tar samtidigt tillvara ytterligare värmeenergi. Anläggningen beställdes som en Turn Key-anläggning och den levererades av Radscan Intervex. Den består av två kondenseringslinjer, en för respektive pannlinje i kraftvärmeverket.

Tack vare rökgaskondenseringsanläggning­ en får man ytterligare 52 MW effekt för­ utom de 390 MW som pannorna ger idag.

Miljötillståndsansökan beviljades våren 2008. I Miljödomen formulerades en mängd villkor, bland annat utsläppskrav för rök gaserna från rökgaskondenseringen

54

www.nordiskaprojekt.se

och utsläppskrav för det renade konden­ satvattnet.

– Kraven är mycket höga, säger jens Bjöörn, kommunikationschef på Fortum.

Villkoren baseras på den bästa teknik som finns att tillgå. Från vår tidigare verk­ samhet här i Värtan och i Högdalen, vet

vi att vi ändå lyckas komma klart under gränsvärdena.

De investeringar som gjordes vid Värta­ verket omfattade inte bara anläggningen för rökgaskondensering, utan ett helt paket av åtgärder. Man har redan investerat unge­ fär en halv miljard kronor. Då ingår förbe­

Stolt rörentreprenör åt Fortum Värme!

STOCKPIPE AB Gösta Ekmans väg 22 • 129 35 HÄGERSTEN Tel 08-449 40 30 • Fax 08-449 50 55 Mobil 070-787 97 10 • www.stockpipe.se

FORTUM

redelser inför det nya bioeldade verket, bland annat iordningställdes ett befintligt bergrum för bränsleförvaring. stor order För leverantören radscan Intervex är rökgas­ kondenseringsanläggningen en excellent refe­ rens. Uppdraget var det dittills största för före­ taget och ordersumman var mer än dubbelt så stor som radscans omsättning 2006. Som van­ ligt svarade radscan Intervex för en Turn Key­ leverans. Den omfattade praktiskt taget allt utom betongplatta och värmepumpar. Husbyggnaden ingick, liksom infodring av två nya skorstens­ pipor i Värtaverkets 130 meter höga skorsten.

Byggnadsarbetet startade i april 2008. Under sommaren samma år sattes de två skorstens­ piporna på plats. Under vintern 2008/2009 an­ lände de fyra tubkylarna och under våren 2009 var monteringsarbetena inne i en intensiv fas. två vinster på en gång Principen bakom en rökgaskondenseringsan­ läggning är att rökgaserna kyls ner tills fukten i dem kondenserar. Den värme som utvinns överförs till fjärrvärmevattnet. Föroreningar i rökgaserna följer i sin absoluta merpart med i kondensatet, som sedan renas. Det blir en kraftig reduktion av både partiklar, metaller samt försurande ämnen. En kondenseringsan­ läggning fungerar därmed som ett ytterligare rökgasreningssteg. Dubbel vinst alltså.

Den energi som erhålls ur rökgaserna har två källor. Sänkningen av temperaturen i sig i gasfasen gör att sensibelt värme kan utvin­ nas. Dessutom innehåller rökgaserna fukt.

När temperaturen sänks kondenserar fukten, och anläggningen tillgodogör sig sedan den frigjorda ångbildningsvärmen.

Hur mycket energi som kan utvinnas beror på vilket bränsle som används i pannan, bränslets fukthalt, temperatur och flöde på fjärrvärmereturvattnet med mera, i stort sett hela den termodynamik som är en konsekvens av energianläggningens layout, maskinut­ rustning och driftsätt. I kraftvärmeverk 6 – KVV6 – eldas kol. Kolet mals och blandas med kalk och vatten till en kolpasta. rökgaserna kommer att i genomsnitt ha en fukthalt på 11 volymprocent. Fukten är be­ tydande och den tillgodogjorda ångbildnings­ värmen är större än den sensibla värmen. bästa eFFeKtuttag För bästa effektuttag och kostnadseffek­ tivitet kyls rökgaserna i två steg, med var

56

www.nordiskaprojekt.se

Kondensatet pumpas mellan flera reningssteg.

sin kylare. Termodynamiska simuleringar och lCC­analyser visar att detta ger bäst lönsamhet. I första steget kyls rökgaserna av fjärrvärmereturvattnet. I andra steget fortsätter kylningen, men värmen därifrån värmer en vattenkrets som är kopplad till värmepumpar. Dessa överför sedan värmen till utgående fjärrvärmevatten. Därför är det två kylare i varje linje i rökgaskonden­ seringsanläggningen. två linjer Kraftvärmeverket i Värtan har två pann­ linjer. Efter pannan passerar rökgaserna bland annat partikelfilter och ekonomiser. rökgasflödet från varje kolpanna är 81 normalkubikmeter per sekund och rökgas­

temperaturen är 110 grader C in till rök­ gaskondenseringsanläggningen. rökgaserna från respektive pannlinje leds till var sin kondenseringslinje. Konsekvent håller man fast vid layouten med två linjer. rökgaserna leds till kondenseringen via ett antal spjäll. Det finns också bypass­spjäll som vid strömavbrott öppnar kanaler förbi kondenseringen. Möjlighet finns också att i vissa driftsituationer leda rökgaserna förbi.

Kylarna i kondenseringsanläggningen är monterade vertikalt med det första steget överst och rökgasen blåses in i toppen på första kylaren. Kylarna är byggda som tubkylare, där rökgasen strömmar inne i tuberna. rökgasen strömmar nedåt och vattnet strömmar tvärs i ett antal pass.

Ingående fjärrvärmereturvatten har i all­

tillförlitlig. robust. beprövad.

vacon ac drives 0.55kw — 5300kw AB Fortum har under många år använt Vacon frekvensomriktare till stora delar av Stockholms energiproduktion, fjärrvärme- och fjärrkylanät. Med Vacons frekvensomriktare sparar du energi och minskar resursslöseriet i tre steg: ɒ 'X DQY¦QGHU PLQGUH HQHUJL I¸U DWW I§ MREEHW JMRUW ɒ 'X ¸NDU OLYVO¦QJGHQ RFK WLOOJ¦QJOLJKHWHQ S§ GLQ XWUXVWQLQJ ɒ 'X RSWLPHUDU GLQ SURFHVV RFK ¸NDU NYDOLWHWVXWE\WHW Välkommen att kontakta oss via www.vacon.se eller ring 08-29 30 55 för att se hur vi tillsammans kan rädda vår planet och spara pengar.

FORTUM

mänhet en temperatur av 40 ­ 48 grader C. För att spola rent pumpas kondensat från nedre kylarens botten till övre kylarens överdel. För att inte spolvattnet ska kyla för mycket värms det av en del av det ingående fjärrvärmevattnet. Denna lösning ger bättre energiåtervinning i anläggningen. Även i driftlägen där fjärrvärmereturvattnet leds bypass förbi övre kylaren, så spolas denna, detta för att hålla rent samt minska korro­ sionsriskerna.

Tuberna är tillverkade av syrafast stål. Mate­ rialen påverkas både av sura föroreningar, slitande ström av media samt temperaturgra­ dienter. Flera samverkande faktorer sätter där­ med stålets hållfasthet på prov.

Vid tubkylarnas två utloppskammare är droppavskiljare anslutna. De har parallella droppavskiljarlameller som tar 98 procent av droppar större än 24 mikrometer. rökgaserna går sedan vidare ut i skor­ stenen. Därmed har man utvunnit nära 100 procent av den energi som är prak­ tiskt möjlig att utvinna. De nya skorstens­ piporna når en meter ovanför räcket på

58

www.nordiskaprojekt.se

skorstenens topp och kanterna på piporna har en droppkant med dränering, för att förhindra isbildning på piporna. vattenrening Nästan alla föroreningar som finns i rök­ gaserna på väg in i kondenseringsanlägg­ ningen, fångas i kondensatet. Detta används i processen för att tvätta gasen i kylarna och renspola kylarna. Överskott av kondensat i nedre kylarens nederdel tas till rening. Sex reningssteg används: • Mikrofilter • Ultrafilter 1 • Ultrafilter 2 • Omvänd osmos • Ammoniumavdrivning • Metallavskiljning Grovreningen sker i ett mikrofilter, som är uppbyggt av ett cirkulärt nät. Partiklarna rör sig ut mot periferin av filtret och avskiljs.

Kondensatet strömmar ner genom filterduken och till nästa reningssteg.

Vid Värtaverket installerades rökgaskondenseringsanläggning.

FORTUM

Sedan följer ultrafiltrering i två steg. Efter rening i dem är partikelhalten så låg att den inte är mätbar. I ultrafiltret renas kondensatet i membran. Partiklar som fastnar i ultrafiltret backspolas loss med permeatet och partik­ larna följer med rejektet. rejektet går vidare till nästa ultrafilter, där det koncentreras upp ytterligare, så att det kan deponeras.

Det delvis renade kondensatet (acceptet) från ultrafiltrering 1 och 2 går vidare till av­ saltning i ett steg med omvänd osmos – ro reverse osmosis. Kondensatet trycks genom ett membran, tack vare den osmotiska effek­ ten stannar jonerna på hitsidan, medan resten passerar igenom och kondensatet avsaltas på så sätt. Permeatet från detta steg – ro­perme­ atet – används i första hand för framställning av kolpastan och i andra hand blandas det med utgående vatten och släpps till recipient.

Koncentratet från ro­steget renas från ammonium med hjälp av ett ammonium­ kontaktmembran. Genom tillsats av natrium­ hydroxid höjs pH i koncentratet. Den alka­ liska miljön fångar protoner och driver därför jämvikten från ammonium till ammoniak.

Initialt finns inga ammoniakmolekyler på andra sidan membranet. För att upprätta jämvikt söker sig då ammoniak till andra sidan. Där möter en sur vätska. Den sura miljön ger protoner och driver jämvikten från ammoniak till ammonium. Ammonium­ och sulfatjoner bildar då ammoniumsulfat. Att den sura miljön fångar upp ammoniak och sulfatet fångar upp ammoniumjonerna på syrasidan gör att ammoniak fortsätter tränga genom membranet och till syrasidan. När koncentrationen av ammoniumsulfat ökat till ett förutbestämt värde – vilket detekteras med densitetsmätning – pumpas vätskan till en annan behållare och ny syralösning blandas.

Efter ammoniumreningen följer metall­ rening i ett särskilt steg. En kolonn är fylld med adsorptionsligand. Denna fungerar som en jon­ bytare och fångar upp tungmetaller och tung­ metallkomplex. reningen sker i flera steg, där kvicksilver tas bort i första steget. Kolonnma­ terialet ser initialt ut som vit sand, men ändrar färg efter upptagning av tungmetaller. Det renade vattnet blandas med ro­permeatet och slutkontrolleras innan utsläpp till recipient.

radscan Intervex lämnar givetvis garanti­ värden på det renade kondensatet. Partikel­ halten är som nämnts vid normala driftfall så låg att den inte är mätbar, men ett max­ värde är angivet för suspenderade ämnen på 8 mg per liter. Övriga max värden är 1 mikrogram per liter för kad mium, 0.5 mikrogram per l iter för kvicksilver och 12 milligram per liter för ammo­ nium. Anläggningen är dimensionerad för 40 kubikmeter per timme. byggproduKtionen på plats – Det svåraste med byggprojektet har kanske varit den trånga tomten, berättar Nils Eriksson, projektledare och inhyrd av radscan Intervex. Det var inte lätt att samordna de olika verksamheterna och när de stora kylarna skulle lyftas på plats var vi tvungna att göra ett tre dygn långt uppe­ håll i de flesta andra aktiviteter. Två kylare vägde cirka 100 ton styck och de två andra 50 ton styck, och vi fick faktiskt in dem på två och ett halvt dygn.

www.nordiskaprojekt.se

59

VI ÄLSKAR TEKNIK! I åratal har vi hjälpt Fortum att hyra såväl generalister som specialister. Gemensamt för oss på Snille är att vi alla är tekniker och ingenjörer som älskar teknik.

Tack för förtroendet som ramavtalsleverantör! Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ Ɣ

08 - 5 6 2 15 9 10

www.snille.se

S

Trygghet för Fortum med mekaniker på plats Stirep arbetar med såväl reparationer som förebyggande arbete på Högdalsverket. Patrik Näslund uppskattar att de alltid är en partner att räkna med, både i det dagliga underhållet och när snabba åtgärder behövs som mest.

– Vi valde Stirep eftersom de är en trygg och pålitlig samarbetspartner med duktiga medarbetare och just den kompetens vi efterfrågar. Personkemin funkar jättebra och vi har valt att ständigt ha en eller två mekaniker från Stirep på plats hos oss, säger Patrik Näslund, verkstadschef mekanik sektionen POD Söder på Fortum.

Stirep halvsida.indd 1

edan 1992 erbjuder vi service, reparationer, underhåll och processutveckling till processindustrier i hela Mälardalen. Vi är svetsare, mekaniker och maskinarbetare, men också problemlösare som agerar förebyggande och ständigt ligger steget före, vilket spar tid och pengar åt våra kunder. Vi på Stirep är specialister på revisioner och service samt alla former av reparationer.

Stirep står för långsiktiga och nära samarbeten. Vi är en liten och snabbfotad leverantör som kännetecknas av flexibilitet, lång erfarenhet och omfattande resurser. Vi anpassar vår personalstyrka och insats efter våra kunders behov, som ofta växlar utifrån säsong. Ambitionen är att vara en tillgänglig leverantör med korta beslutsvägar.

För mer information kontakta: Richard Olsson Telefon: 08 -778 73 11 Mobil: 070-339 24 01 Fax: 010-470 72 92 richard.olsson@midroc.se www.stirep.se

2012-03-22 11.18

FORTUM

Fjärrkylalager har byggts i berget. Foto: Kjell-Arne Larsson.

Fjärrkyla i hornsberg och fjärrkylaledning in till city – bättre utnyttjande av den produktionskapacitet Fortum redan har för fjärrkyla AV KjEll-ArNE lArSSoN

Ett fjärrkylalager i Hornsberg togs i drift 2009. Det är en unik anläggning i Storstockholms kylnät.

Detta i sin tur är kanske det största fjärrkylanätet i världen.

Fortum producerar kyla på flera sätt. En del är frikyla från kallt havs­ och sjövatten.

Annat är spillkyla från värmepumpar. Dessa källor står för större delen av produktionen. resten kommer från kylmaskiner.

Kyla produceras vid anläggningarna i ropsten, Värtan och Hammarby. Proble­ met för en leverantör av kyla är den ojämna efterfrågan, över året och över dygnet. Som buffert hade Fortum fram till 2009 endast en mindre akvifer i Brunkebergsåsen. Ett annat, men välkommet problem för Fortum är den ökande efterfrågan generellt på fjärrkyla. För att kunna tillgodose denna in­ ledde Fortum år 2005 ett projekt i fyra etap­

per, som gick ut på att öka kylproduktionen.

I första två etapperna byggdes produk­ tionskapaciteten ut, med bland annat nya förångare på värmepumparna i ropsten.

Tredje etappen startades 2007 och det var bygget av fjärrkylalagret i Hornsberg.

I det bergrum som man sprängde ut där ryms 50 000 kubikmeter vatten. Någon särskild tätning för att få vattnet att stanna kvar behövs inte. Det ligger där ungefär på samma sätt som ett grundvatten. Via värme­ växlare överförs kyla respektive värme från fjärrkylanätets vatten till ”det lokala vattnet” i lagret. Det normala driftfallet är att lagret laddas med kyla nattetid, och töms på kyla

dagtid. Eftersom hela volymen ska kunna pumpas både in och ut inom 10 timmar, behövs pumpar med sammanlagd kapacitet på 10 000 kubikmeter/timme. Några kom­ pletterande kylmaskiner behövs för att man alltid ska kunna leverera vatten på cirka 6 grader C. Dessa kylmaskiner har en sam­ manlagd effekt på 24 MW. ingen personal Ett viktigt moment när man började använda kyllagret var att trimma in styrsystemet, så att lagret laddas och laddas ur på rätt sätt.

Vattenmassan är ungefär 22 meter hög. www.nordiskaprojekt.se

61

FORTUM

Temperaturen är cirka 16 grader C upptill och cirka 5 grader C nertill. Temperaturskillnaden är därmed ganska liten och det är viktigt att förhindra vertikal omblandning. redan provkörningarna visade att man kunde behålla temperaturgradienten. I mit­ ten finns en omblandningszon med ungefär 1,5 meters höjd. Det varmare returvattnet håller sig ovanför zonen och det kallare håller sig kvar under.

Styrsystemet trimmades in för att klara att alltid bibehålla den vertikala temperatur­ gradienten. Vid normal drift ska opera­ tören välja bara mellan två lägen, att ladda upp eller ladda ur lagret. Distributionen av kylan ut från lagret sköts sedan helt av styrsystemet.

Vid normal drift finns ingen personal vid anläggningen. Driften sköts helt från kon­ trollrum i Värtan. Det är främst underhålls­ personal som kommer att besöka anlägg­ ningen i Hornsberg.

Tack vare fjärrkylalagret kan Fortum spara kyla som annars skulle gå förlorad.

Ny fjärrkylaledning dras från Hornsberg, via Karlbergssjön till Tegelbacken. Foto: Kjell-Arne Larsson.

Miljövänlig hantering!

Industridammsugare för stationära och mobila behov

DISAB-TELLA AB erbjuder säkra, rationella och ekonomiska lösningar av miljövänliga vakuumanläggningar för städning inom industrin. Applikationsområdena är oändliga, så låt våra aggregat och filteravskiljare vara en självklar del i er hantering av spillmaterial.

Det lönar sig att hålla rent!

DISAB-TELLA AB, Cedersdalsv. 1, 186 40 VALLENTUNA Tel: 08-514 505 70 • e-mail: industrial@disab.com • www.disab.com

Några av våra senaste leveranser: Hässelbyverket Fortum Värme, Kalmar Energi, Moskogen EGE, KA3, Klemensrud, Oslo E.ON, P15, Händelö Fortum Värme, Värtan Fiskeby Board AB, Norrköping Mölndal Energi AB, Mölndal Keravan Energia Oy, Helsingfors Övik Energi AB, Örnsköldsvik

FORTUM

På så sätt åstadkommer man ytterligare kyl­ effekt, utan att behöva producera ny kyla.

Företaget kommer dessutom att kunna leverera ännu mer kyleffekt tack vare den nya fjärrkylaledningen i Karlbergssjön och in till city. så Fungerar det: Problemet för en leverantör av fjärrkyla är den ojämna efterfrågan. Över året är för­ stås efterfrågan störst i juli och augusti. Över dygnet är efterfrågan större dagtid än nattetid. Det innebär att de kylprodu­ cerande enheterna har ett dåligt kapacitets­ utnyttjande. Fortum skaffade sig därför ett kyllager som nattetid tar hand om ”över­ skottskyla” som sedan levereras dagtid.

(Mellan kyllagrets krets och fjärrkylanätet finns värmeväxlare.) Med hänsyn till lagrets storlek, samt de pumpar och värmeväxlare som installerades fick Fortum en extra pro­ duktionskapacitet motsvarande 80 MW. Förutom kapitalkostnader åstadkom man

detta ”nästan gratis”. El­energi går dock åt i pumpar och i de kylmaskiner som behövs för att säkerställa en jämn temperatur på levererat fjärrkylavatten, cirka 6 grader C. in till tegelbacKen För att kunna ansluta fler kunder till fjärr­ kylanätet drar Fortum under perioden juni 2011 – juni 2012 ledningar i vattnet mellan kallvattenlagret i Hornsberg och in mot city där de flesta kunderna finns. När lagret är i full drift 2012 kommer de nya fjärrkylakunderna i Stockholm att minska utsläppet globalt av koldioxid med cirka 30 000 ton per år. ledningarna ligger på botten och går mellan kallvattenlagret i Hornsberg, via Karlbergssjön, Barnhusviken, Klara Sjö och riddarfjärden in till Tegelbacken framför Sheraton hotell. Fjorton stycken 500 meter långa ledningar har bogserats till riddar­ fjärden och fogats samman på plats. Sänk­ ningen av ledningarna skedde från ponto­

ner och båtar på kanalen. Viss schaktning behövdes och för att undvika att vattnet grumlades gjordes schaktningen innanför geotextildukar.

Fjärrkyla är ett energieffektivt och miljö­ vänligt alternativ till andra metoder. En betydande fördel med fjärrkyla är lagrings­ möjligheten. Behovet av fjärrkyla varierar mycket under dygnet. Nattetid är behovet lågt och på eftermiddagarna är det som störst. Med det nya kallvattenlagret och ledningsnätet kan man använda överkapaci­ teten som finns nattetid till att kyla vattnet i magasinet. När eftermiddagen närmar sig kan man använda det nedkylda vattnet för att producera fjärrkyla till Fortums kunder.

Utbyggnaden av ledningsnätet gör att fler kunder kan ansluta sig och få fjärrkyla.

Fjärrkyla ger en lägre elförbrukning jäm­ fört med kylmaskiner, vilket minskar utsläp­ pen av koldioxid. och varje enskild kund, nya såväl som befintliga, betyder effektivare energihushållning, minskad global resurs­ förbrukning och lägre miljöpåverkan.

Konsult för fjärrvärme och fjärrkyla – från idé till drift – Utredningar • Förstudier • Beslutsunderlag • Projektering • Projektledning Byggledning • Installationssamordning • Driftsättning

contact@termoekonomi.se • www.termoekonomi.se

FORTUM

”Stockholms ström” – framtidens elnät AV ForTUM

Stockholm växer. Om fyrtio år beräknas folkmängden ha ökat med cirka 30 procent. Det innebär drygt 2,5 miljoner människor som ska ta sig till och från jobb och skolor, promenera genom upplysta parker, värma upp sina hem, gå på bio, surfa på datorn med mera. Och ännu fler tunnelbanevagnar och serviceinrättningar som ska vara i gång dygnet runt. Med en växande befolkning, växer också behovet av el.

För att stockholmarnas vardag ska fungera även om tio, femtio och hundra år börjar Fortum bygga framtidens elnät redan nu. Under de kommande tio åren bygger företaget ett nytt och bättre nät. Förutom att elförsörjningen tryggas för en lång tid framöver blir staden också lite vackrare. När luftledningar för­ svinner kan marken användas till annat värde­ fullt, till exempel rekreation och bostäder.

Elnätet i Stockholmsregionen har byggts ut successivt under hela 1900­talet. Hittills har

det fungerat bra, men i takt med att Stock­ holm växer ökar också behovet av el. Därför vill man skapa ett elnät som säkrar elförsörj­ ningen i regionen för en lång tid framöver, till lägsta möjliga kostnad och med minsta möj­ liga påverkan på omgivningen.

Svenska Kraftnät har tillsammans med elnätsföretagen Vattenfall och Fortum före­ slagit en helt ny struktur för Stockholms elnät, projektet ”Stockholms Ström”. För att förverkliga detta behöver drygt femtio del­

projekt genomföras. Det är nya markkablar, sjökablar, luftledningar, tunnlar och trans­ formatorstationer. Projektet ”Stockholms Ström” beräknas pågå i tio år. marK Kan Frigöras I storstadsområden där avstånden är korta, bebyggelsen tät och markvärdena höga kan det vara ekonomiskt att ersätta luftled ningarna med nedgrävda kablar.

FORTUM KRAFTVÄRMEVERK 8 I VÄRTAN Ett WSP-projekt

UNITED

BY OUR DIFFERENCE

WSP har ett mångårigt samarbete med Fortum. Med innovativa lösningar, framsynthet och spetskompetens förfinar och anpassar vi konstruktioner till varje kund och uppdrag. Det tidiga skedet är avgörande i komplicerade projekt då program, tekniska system, byggnadsstomme, logistik och produktionsmetod ska vävas samman. Vårt team av experter lägger grunden för den optimala lösningen som ger väl genomförda projekt.

WSP Byggprojektering, Stockholm 08-688 60 00 Läs mer på www.wspgroup.se

64

www.nordiskaprojekt.se

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

Västerås: Brandthovdagatan 19A 721 35 Västerås Tel 021-757 20

Trollhättan: Kardanvägen 40 461 38 Trollhättan Tel 0520-171 50

info@termorak.se

www.termorak.se

FORTUM

Nu byggs framtidens elnät i Stockholm.

Marken som frigörs när luftledningarna rivs, totalt 15 mil, kan användas till annat.

Utanför stadsområdena bygger man nya luftledningar. De är lättare att reparera och kostar betydligt mindre.

Svenska Kraftnät och elnätsföretagen är skyldiga att förbättra och förstärka sina nät. Men Fortum kan inte själva finan­ siera hela projektet ”Stockholms Ström”.

Kommu nerna och andra markägare bidrar ekonomiskt i förhållande till det markvärde som frigörs när luftledningarna rivs. Dessa

får i sin tur igen pengarna om de väljer att sälja den värdefulla marken.

matas från flera håll. Det gör elleveransen mer tillförlitlig. När Citylink har byggts kan 15 mil luftledningar rivas.

elens nya motorväg Den viktigaste delen av ”Stockholms Ström” blir den nya ledningen Citylink.

Den binder samman norra och södra Stockholmsområdet från Hagby i Upplands Väsby till Ekudden i Haninge. Med en 400 kilovoltsring runt regionen och en ny tunnel under centrala Stockholm kan elen

drygt 20 Kommuner berörs Drygt 20 kommuner i Stockholmsregionen kommer att beröras av ombyggnaden. luftled­ ningar rivs i bland annat Danderyd, Stock­ holm, Sollentuna och Täby. Markkabel grävs ner i järfälla och på lidingö. Nya transformator­ stationer byggs i Danderyd och på Värmdö.

www.nordiskaprojekt.se

65

FORTUM

Hammarby Sjöstad är mönsterområde för energihushållning. Foto: Thomas Karlgren.

hammarby Sjöstad AV ForTUM

Hammarby Sjöstad är resultatet av ambitionen att bygga en attraktiv och modern stadsdel baserad på kretsloppstänkande.

I mitten av nittiotalet sökte Stockholm sommar­oS med ett erbjudande om en oS­by som också tog hänsyn till klimatet och miljön. När det trots allt inte blev något oS för Stockholm ville man ändå fullfölja tanken på att bygga en väl fungerande stadsdel med miljöprofil. Myndigheter och förvaltningar, som vanligtvis agerar i olika delar av processen, planerade stadsdelen tillsammans, vilket var unikt.

För att sprida kunskap om kretslopps­ tanken i allmänhet och området i synnerhet har Fortum, tillsammans med Stockholm Vatten och Exploateringskontoret verkat som finansiärer till det så kallade Glashus­ Ett. Tanken med huset är att det ska vara en lokal för utbildning och visningar om energieffektivisering, hållbar stadsutveck­ ling samt miljötekniska frågor.

66

www.nordiskaprojekt.se

Det miljöprogram som togs fram av Stock­ holm Vatten, renhållningsförvaltningen och Fortum har fått namnet Hammarby­ modellen. I Hammarbymodellen hanteras flöden av energi, vatten och avlopp/av­ fall i ett slutet kretslopp. Samarbetet, där Fortum står för energilösningarna, är en förutsättning för att kretsloppet ska fungera effektivt. Alla Fortums energislag finns representerade i Sjöstaden: gas, el, fjärrkyla och fjärrvärme.

I GlashusEtt i Hammarby sjöstad har Fortum demonstrerat vätgastekniken.

lägre KlimatpåverKan Hammarby Sjöstad får miljöskonsam fjärr­ värme från två håll – kraftvärmeverket i Högdalen och värmepumpverket i Ham­ marby. Allt hushållsavfall från Stockholm med omnejd tillsammans med utsorterat

bränsle ur industriavfall omvandlas till fjärrvärme och el i Högdalenverket. I Ham­ marbyverket utnyttjas spillvärme ur renat avloppsvatten för värmepumparnas fjärr­ värmeproduktion. Fortums fjärrvärme till­

verkas med nästan 80 procent fÜrnybara bränslen. jämfÜrt med 1990 har utsläppen av koldioxid minskats med 2,5 miljoner ton per ür tack vare Fortums fjärrvärme.

FjärrKyla Det behÜvs alltmer kylning av kontor, kÜpcentra och andra kommersiella lokaler.

Fortums fjärrkyla ersätter individuella kyl­ maskiner, vilket ger minskad belastning pü miljÜ och klimat. Pü kÜpet für kunderna enklare hantering och säkrare leveranser.

Fjärrkylan tillverkas av kallt sjÜvatten frün lilla Värtan och av kyla frün värmepum­ parna i Hammarbyverket. Kylan pumpas runt som kallvatten i separata rÜrsystem ungefär som fjärrvärme. biogas i hammarby sjÜstad Fortum distribuerar biogas som framställs i Henriksdals vattenreningsverk av Stock­ holm Vatten. Det är ocksü Fortum som

äger och driver biogasnätet medan fastig­ hetsägarna äger gasinstallationerna i husen.

Sickla Udde och Sickla Kaj har biogasfÜr­ sÜrjning till närmare 1100 apparater, varav det stora flertalet är gasspisar och gashällar.

Elkonsumtionen i bostäderna är cirka 20 procent lägre tack vare biogasen. Bio­

gasen används även i vattenvärmare, värme­ pannor och som fordonsbränsle i bilar och bütar. Fortum levererar ocksü biogas till Statoils anläggning i SjÜstaden. Fortum levererar även miljÜmärkt el till Hammarby SjÜstad. Under tiden som GlashusEtt bygg­ des var till och med bygg­elen miljÜmärkt!

KadesjĂśs ĂĽtaganden s "YGGPROJEKTERING s 0ROJEKTERING AV 63 6! SAMT 6ENTILATION s "ITRĂ&#x2039;DANDE DELPROJEKTLEDARE "YGG s +! 0", s "YGGLOVSHANDLINGAR s !RKITEKTPROJEKTERING s "YGGADMINISTRATION

www.kadesjos.se www.nordiskaprojekt.se

67

FORTUM

Vågornas energi kan tas tillvara både på och under vattnet.

vågkraft i Sverige, portugal och Frankrike AV KjEll-ArNE lArSSoN

En del av Fortums arbete med hållbar och förnyelsebar energi, utgörs av satsningar på vågkraft, tillsammans med partners i olika länder.

Under 2012 planeras sjösättningen av 42 vågkraftsbojar som en första etapp av det projekt som ska bli världens största våg­ kraftspark med cirka 420 bojar och en effekt på 10 MW. Efter en försöksperiod med efterföljande utvärdering under cirka ett år är det tänkt att resten av anläggningen ska installeras. Vågkraftsparken som ska vara helt utbyggd till år 2014­15 är ett samarbete mellan Fortum och teknikföretaget Seabased AB. Parken ligger i Sotenäs kommun på Västkusten.

I Peniche vid den portugisiska kusten på­ börjar vågkraftsbolaget AW­Energy oy, som Fortum är delägare i, fortsatta tester med

68

www.nordiskaprojekt.se

Waveroller – en anordning som genererar el från vågrörelser i närheten av stranden. Det handlar om tre så kallade Waveroller­enheter på tillsammans 300 kilowatt. Vågkraftsver­ ken kommer att placeras på havsbottnen före sommaren 2012. Sedan inleds de tester som beräknas pågå under cirka ett år. vågKraFt i FransKa vatten Under hösten 2011 skrev Fortum ett samar­ betsavtal med det franska företaget DCNS för att pröva vågkraftsteknik i franska vatten.

Nu söker man efter lämpliga platser för våg­ kraftsparker utmed den franska kusten.

Fortum satsar på vågkraft, tillsammans med flera olika partners. Foto: Stefan Sjödin/Fortum.

Pipelife vinner i längden Att transportera långa längder till havs, så kallade sjö- eller släplängder, är både kostnadseffektivt och miljövänligt.

Med en av fabrikerna strategiskt placerad vid havsbandet har Pipelife alla möjligheter att bistå med kompetens och logistik i samband med projekt världen över.

Antalet skarvar reduceras dramatiskt och projektet kan genomföras på kortast tänkbara tid. Pipelife har möjlighet att leverera tryckrör i 550-meterslängder upp till diameter 2500 mm.

Ett färskt exempel är Fortums projekt Fjärrkyla i Hornsberg dit Pipelife levererat över sex kilometer rör.

Kontakta Pipelife om du vill veta mer.

Specialisten på plaströrssystem Pipelife Sverige AB Telefon: 0513-221 00 www.pipelife.se E-post: info@pipelife.se

FORTUM

belysningsprojektet bidrar till ett ljusare Stockholm AV ForTUM

Sedan 2006 har Fortum ett långsiktigt projekt med Stockholm stad där man förbättrar belysningen i mörka och otrygga områden. Syftet är att skapa ett tryggare och trevligare Stockholm.

På sommaren lyser solen under stora delar av dygnet. Under vinterhalvåret tar mörk­ ret över och vi har bara ett fåtal timmar av dagsljus. Fortum vill förbättra belysningen i mörka och otrygga områden för att få en ljusare, tryggare och trevligare miljö året om. Under de senaste och kommande åren lyser Fortum upp många av stadens parker, gång­ och cykelstråk.

På Fortum är man duktig på energi och belysning, men när det gäller personlig trygghet och brottsbekämpning finns det

andra som vet mycket mer. För de första belysningsprojekten som genomfördes knöt Fortum en referensgrupp till sig som bidrar till att uppnå projektets grundläggande syfte – en ljusare, tryggare och trevligare stad. referensgruppen består av polisen, Farsor och Morsor på stan samt Alla kvin­ nors hus. Tillsammans utvärderar man vilka platser som är i störst behov av för­ bättrad belysning.

På Fortum anser man det också viktigt att stockholmarna får vara med och påverka vilka

platser de tycker behöver ny och förbättrad belysning och uppmanar dem att delta i vårt arbete att göra Stockholm ljusare. öKad belysning Belysningen som används är av senaste teknik inom energisnåla lampor och armaturer.

Det har visat sig att den nya belysningen är mer hållbar än den äldre. Därför kan skade­ görelse och sönderslagna lampor minska. Ett av de genomförda belysningsprojekten är

Pumpar Ventiler System N

N

KSB täcker hela ditt pump- och ventilbehov Vi hjälper dig med standardprodukter eller kundanpassade specialkonstruktioner. Våra produkter klarar de tuffaste driftförhållanden världen över. Som ett globalt företag är vi närvarande med rådgivning och service där ni behöver den - luta dig lugnt tillbaka mot KSB:s kompetens. Mer information om oss och våra produkter hittar du på www.ksb.se Normpump Etanorm och Kägelventil Nori

70

www.nordiskaprojekt.se

FORTUM

Ett av Fortums belysningsprojekt är Konradsbergsparken vid Thorildsplan i Stockholm. Foto: Alex Hinchcliffe.

Humlegården. Belysningen som till exempel används där har extremt energisnåla ljus­ källor som samtidigt ger bra ljusfärg och ljuskvalitet, vilket är till fördel för miljön.

Genom att använda armaturer med bra optik kan ljuset riktas där det gör nytta och man slipper onödigt så kallat spill­ljus.

Belysningen av Scheele­statyn i Humlegården

har exempelvis en ljuskälla som bara drar 20 W. Arbetet med förbättrad belysning på­ börjades under 2010. Stockholm går därmed mot ljusare tider.

Vi har lösningar för fjärrvärme, fjärrkyla och industri Powerpipe Systems AB, Box 44, 425 02 Hisings Kärra, www.powerpipe.se www.nordiskaprojekt.se

71

FORTUM

Allt som behövs måste handlas upp och det kräver bra rutiner som ständigt kan utvecklas.

Inköp och upphandling AV KjEll-ArNE lArSSoN

På Fortum Värme finns avdelningen Inköp – Purchasing – som arbetar med allt från inköp av förbrukningsmaterial till konsulter, entreprenader och hela projekt. Priset och produktens kvalité vid leverans har givetvis betydelse, men ännu viktigare är det långsiktiga utfallet av inköpen, det vill säga hur det inköpta påverkar driftkostnader, underhållskostnader, avkastning och livscykelkostnader. Sättet att handla kan ha stor betydelse för sådana faktorer. Målet är ”added values” åt både Fortum och kunderna.

För att förbättra alla de övriga värdena, utöver pris och levererad kvalité, arbetar Fortum ständigt med att utveckla rutinerna för inköp och upphandlingar. Företaget har ett team som letar efter nya former och nya leveransavtal, som dels kan underlätta in­ köpen, dels ge ”added values” bland annat i form av högre långsiktig avkastning. Mycket handlar om samarbete mellan beställare och leverantör.

– jag planterar gärna nya tankar när det gäller relationen mellan beställare och leve­ rantörer, säger Niklas Eriksson, chef för

72

www.nordiskaprojekt.se

Purchasing på Fortum Värme och ansvarig för upphandlingar. Samarbetet bör ha över­ gripande och långsiktiga perspektiv. Till­ sammans försöker vi skapa och stärka nya värderingar, som innebär gemensamma mål, ökat ansvar för båda parter, samarbetsanda och öppenhet.

Beställaren och leverantören bör mot bakgrund av gemensamma mål, som kan uttryckas både i avtal och muntligen, arbeta upp en laganda kring värderingar. leveran­ tören ska bredda sin roll från att endast leverera något vid en viss tidpunkt, till

någon som är delaktig i en process som ger ett långsiktigt resultat. Det är viktigt att be­ ställaren kommunicerar gemensamma mål i till exempel ett byggprojekt, och då tidigt i projektet. Motivationen att arbeta för målen kan ökas genom incitament. Många företag har provat partneringupplägg vid bygg­ projekt, ibland med ekonomiska incita­ ment, där båda parter kan vinna ekono­ miskt om projektet blir klart tidigare eller till lägre kostnad. Det är tänkbart att även konsulter kan arbeta under incitaments­ kontrakt. Andra typer av framsteg kan

Ett klokt val Söker du teknisk kompetens till dina värmeprojekt?

Rejlers erbjuder ett brett kunnande med lokal närvaro som stärker samarbetet och underlättar kontakten med kunden.

Ett utvecklat kvalitets- och miljöledningssystem garanterar genomförandet i projekten.

Välj Rejlers - du gör ett klokt val!

FORTUM

premieras, exempelvis en entreprenör som genomfört projektet utan personskador kan få bonus.

– Vi är alltid öppna för att diskutera nya former av leveranskontrakt och avtal, samt hur större projekt kan upphandlas och organiseras, säger Niklas Eriksson. handlar För miljarder Fortum Värme handlar förbrukningsma­ terial, reservdelar och andra varor, service, underhåll, konsulttjänster, entreprenader och hela projekt. Årligen använder man sig av cirka 1700 leverantörer. Många av dem har ramavtal. Inom varje område finns alltid några leverantörer att välja på. Varje år läggs mellan 15 000 och 20 000 order.

För närvarande fördelar sig kostnaderna på cirka 10 procent material, 10­15 procent konsulttjänster och 75­80 procent entrepre­ nader. Ungefär hälften av konsulttimmarna används i projekt, resten till utredningar m.m. Varje år handlar Fortum Värme för minst 2 miljarder kronor. Den utbyggnad av produktionskapaciteten som pågår nu och under cirka tio år innebär att upphand­ lingarna knutna till projekt ökar. I år hand­ lar Fortum Värme för mellan 2 och 3 miljar­ der kronor. (Kostnaderna för bränsle finns givetvis inte med i denna summa. Bränslein­ köp görs av en särskild personalgrupp.) uppFöljning Inköpsavdelningen hos Fortum Värme har flera team. Fyra personer arbetar i det Strategiska Teamet. Det har bland annat den nämnda arbetsuppgiften att leta efter nya former för inköp och upphandling.

Man sköter detta för hela affärsområdet Heat inom Fortumkoncernen. Inköpsav­ delningens Taktiska Team består av sju per­ soner som utför det operativa inköpsarbe­ tet. Det tredje teamet – Process and System Management – består av två personer som sköter utveckling och förvaltning av inköpsprocessen och tillhörande system, utbildning samt administrationen av order till leverantörerna.

Det Strategiska Teamet håller sig à jour med utvecklingen i omvärlden när det gäller rutiner för inköp och utvecklar även egna idéer. Viktiga frågeställningar är hur sättet att handla och kontraktens utformning på­ verkar det långsiktiga utfallet för drift och produktion i anläggningarna. Exempelvis ska maskinutrustning vara utförd så att tid och kostnader för underhåll hålls nere, man

74

www.nordiskaprojekt.se

Hur upphandlingar genomförs påverkar det långsiktiga utfallet.

ska inte sprida inköpen på alltför många ut­ föranden av maskinutrustning eftersom det ökar behövlig volym i reservdelslager. och livscykelkostnaderna för anläggningarna ska optimeras.

– Inte minst när det gäller projekt är det viktigt att se till utfallet på sikt, menar Niklas Eriksson. Sättet att handla upp pro­ jekt påverkar det långsiktiga utfallet.

Det Strategiska Teamet följer ständigt upp olika typer av avtal, ramavtal och olika tillvägagångssätt för att handla upp. Man bevakar de avtalsformer som finns och ser sig om efter nya former. Det gäller hela registret, från inköp av förbrukningsmate­ rial till hela projekt. gransKningar Det Taktiska Teamet utför det löpande arbetet att teckna avtal och göra inköp.

Nästan allt detta sker centralt och därför är det viktigt att man känner till kraven ute hos de lokala produktionsanläggningarna.

Givetvis försöker man handlägga de små och rutinmässiga inköpen snabbt, för att lägga mesta tiden på att planera de större.

Fortum Värme har idag som nämnts cirka 1700 leverantörer. Man strävar efter att få ner antalet. Det ger större volym per order, mindre risk för fel och bättre säker­ het. Samtidigt är det viktigt att ha mer än en leverantör inom varje produkt/tjänste­ område och att hela tiden vara öppen för nya leverantörer och nya avtalsformer.

– Konkurrens kan vara en drivkraft, men det handlar inte bara om pris, påpekar Niklas Eriksson. För oss gäller det att leverantörerna adderar värde långsiktigt.

Fortum gör återkommande granskning av leverantörerna – så kallade suppliers audit.

De som har avtal för minst 500 000 kr måste

Tempon AB Försäljning av BALTUR-brännare i Sverige

WIK TEKNIK AB Energi – Miljö – Process

Gas-, olja- och kombibrännare 2 kW – 45 MW

Vi tackar FORTUM för 10 års förtroende!

Service av gas och oljebrännare, utbyte av brännare, eldningsautomatik, gas och flytande bränslesystem, förbränningsoptimering

Tel 08-666 95 37, 0708-66 65 28, 070-441 17 89 • Starrängsringen 2, 115 50 Stockholm • www.tempon.se

FORTUM

– Tillsammans med våra leverantörer försöker vi skapa och stärka nya värderingar, som innebär gemensamma mål, ökat ansvar för båda parter, samarbetsanda och öppenhet, säger Niklas Eriksson, chef för Purchasing på Fortum Värme och ansvarig för upphandlingar.

76

www.nordiskaprojekt.se

följa Fortumkoncernens uppförandekod för varu­ och tjänsteleverantörer. Koden (Supplier Code of Conduct) knyts till av­ talen. Den bygger på de tio principerna i FN:s Global Compact. De avser områdena affärsprinciper, mänskliga rättigheter, arbetslivsnormer och miljö. I de specifika kontrakten går det att komplettera med att formulera gemensamma mål om ökat ansvar, ökad samarbetsanda och öppenhet.

Gemensamma mål är särskilt viktiga när man upphandlar entreprenader i projekt.

Målen måste kommuniceras både i avtals­ texter och muntligen. Avsikten är att alla entreprenörer och konsulter i projekten arbetar för samma mål. De ska inte bara ut­ föra sitt moment och sedan lämna ”stafett­ pinnen” till nästa. Kontrakt med incita­ ment kan användas för att leverantören ska ta del av både framgångar och motgångar för projektet. Kanske ska man inte bara mäta tid och pengar fram tills att projek­ tet är klart. En anläggning som långsiktigt presterar bättre bör ge utdelning även för leverantörerna.

– Vi har provat att i vissa former använda dels bonus, dels vite, men det är få som vågat ställa upp. De flesta vill fortfarande arbeta mot fast pris eller på timmar. Vi tror nog ändå på positiva incitament, och då är det viktigt att påminna leverantörerna om detta under projektets gång. inte bara reda pengar Inköpsavdelningen använder som ”verktyg” konventionella datorprogram för att kalkylera ekonomiska parametrar som nuvärdeskostnad och avkastning. Man använder ”verktygen” dels vid planering av upphandlingar, dels för att utvärdera anbud. Beräkningar görs också av livscykelkostnader.

– Vi har modeller som hjälper oss få fram det viktiga i varje upphandling, berättar Niklas Eriksson. Modellerna tar inte bara hänsyn till utfallen i reda pengar, utan även ”mjuka” vär­ den. Bland annat när vi bygger nya anlägg­ ningar är det viktigt att värna och utveckla vårt varumärke. Det gör att även utseendet på anläggningarna finns med i utvärderingen.

FORTUM

Personalen i det Taktiska Teamet, som ge­ nomför köpen och upphandlingarna, gör också utvärderingar av de olika arbetssätten och även av utfallet av större upphandlingar.

Man rapporterar sedan till Strategiteamet. administrationen De två personerna i teamet för Process and Sys­ tem Management stöttar organisationen i sys­ tem­ och processfrågor. Teamet bevakar bland annat ramavtalen och när de går ut, lägger in godkända leverantörer i register m.m.

Med tanke på den stora mängden order, är det viktigt att utveckla rationella rutiner.

För mindre ordersummor är det angeläget att förenkla rutinerna, betalning kan skötas betydligt smidigare än idag, bland annat genom e­fakturering. rätt Kompetens – rätt plats En viktig fråga är hur de stora investerings­ projekten ska handlas upp. Vad i projektet ska beställaren utföra själv och vad ska handlas

upp? Med anledning av den projektintensiva perioden fram till 2020, inrättade Fortum Värme för några år sedan en egen projektav­ delning – Project Management office – där det idag arbetar cirka 50 personer. Avdelning­ en leder och samordnar bland annat förstudier och projektering, sköter dokumentation och ansvarar för överlämnandet av anläggningarna från projekt­ till driftorganisation.

Projekt kan handlas upp på flera sätt.

Totalentreprenad och turn key­anläggning är bara några exempel. I det aktuella bygget av kraftvärmeanläggningen Block 2 i Brista, används konceptet EPCM – Engineering, Procurement and Construction Manage­ ment – med ramböll som EPCM­konsult.

Projektet är delat i åtta teknikområden, Fortums ledare för respektive område har en motsvarande ”speaking partner” i ramböll.

Inom Fortumkoncernen har EPCM använts tidigare, men inte i Sverige.

– Vi såg en chans att prova det här och utvärderar arbetssättet både under bygget och när anläggningen är klar, berättar Niklas Eriksson.

Särskilt när nya anläggningar byggs är det viktigt att inte all kompetens blir kvar hos utföraren. Inte minst de driftansvariga måste inhämta stora kunskaper om anlägg­ ningen. Detta måste finnas i bedömningen när projektorganisationen sätts på plats.

Driften ska vara med tidigt i projektet också för att kunna påverka projekteringen.

– EPCM innebär inte att vi släpper hel­ heten till konsulterna, påpekar Niklas Eriksson. Vi måste vara duktiga beställare som formulerar de rätta kraven och slut­ ligen är det vi som svarar för upphandling av respektive del i projektet och fattar beslut om övergripande tekniska lösningar m.m.

– Varje bra projekt måste ha en duktig beställare, men vi får heller inte vara så strikta att utförarna inte får svängrum att själva presentera alternativa lösningar. Här kan jag tänka mig att använda incitament.

Visar sig anläggningen ge bättre avkast­ ning och prestanda än väntat, kan utföra­ ren få bonus.

Därför är det betydelsefullt att beställaren i förväg formulerar övergripande krav och

www.nordiskaprojekt.se

77

FORTUM

Fortum arbetar för att säkra hållbar framställning av biobränslena. Foto: Kjell-Arne Larsson.

önskemål, när det gäller nyckelfaktorer för respektive anläggning, särskilt faktorer som det går att mäta utfallet av och relatera upp­ ställda mål till.

– Man måste se långsiktigt på projekt.

Upphandlingen av ett projekt och genom­ förandet av det påverkar anläggningens prestanda och ekonomi under hela dess livslängd. Vi försöker redan nu ta med detta i bedömningen av hur olika koncept fungerar, säger Niklas Eriksson.

78

www.nordiskaprojekt.se

En övergripande fråga är förstås vilka anlägg­ ningar som ska byggas. Här arbetar Fortum med simuleringsmodeller för hur de samlade produktionsanläggningarna, tillsammans med de tänkta nya anläggningarna, ska användas, i det Nordvästra respektive det Södra/centrala nätet. Det handlar om körordningen för pan­ norna, tillsammans med vilken bränslemix som ska användas. Både ekonomi och miljö­ aspekter tas med i detta övergripande analys­ arbete. Varje ny anläggning ska på flera sätt

bidra till både ekonomi och miljö.

– När vi nu planerar flera nya kraft­ värmeanläggningar är det viktigt att vi redan nu ”marknadsför” dem. Då kan vi tidigt hitta intresserade konsulter och entreprenörer som bidrar till lösningar som gynnar anläggningar med prestanda som ger långsiktigt varaktiga värden. Vår framgång sker genom gott sam­ arbete med leverantörerna och det ger också ett gott slutresultat, avslutar Niklas Eriksson, chef för Purchasing på Fortum Värme.

Problems with heavy metals?

TMT 15® – environmentally friendly separation of heavy metals from waste water

t 5.5 ǤǨ¥ JT B IJHIMZ FøFDUJWF BRVFPVT GPSNVMBUJPO GPS UIF QSFDJQJUBUJPO PG EJøFSFOU IFBWZ NFUBMT GSPN QSPDFTT PS XBTUF XBUFS t 3FEVDUJPO PG NFSDVSZ FNJTTJPO JO UIF DMFBOFE nVF HBT t 1SPWFO BQQMJDBUJPO JO WBSJPVT CSBODIFT PG JOEVTUSJFT F H ∘ 8BTUF JODJOFSBUJPO UIFSNBM VUJMJ[BUJPO 4UBUF PG UIF BSU #"5

∘ $PBM mSFE QPXFS TUBUJPOT ∘ 1MBUJOH BOE TVSGBDF mOJTIJOH ∘ .JOJOH t #FTU UPYJDPMPHJDBM BOE FDPMPHJDBM EBUB t /P SFMFBTF PG UPYJD TVCTUBODFT t )BSNMFTT UP UIF FOWJSPONFOU BOE OPU IB[BSEPVT t /PU DMBTTJmFE BT EBOHFSPVT HPPET t 2VBMJmFE BOE iVQ UP EBUFw TVQQPSU t &YQFSJFODFE BQQMJDBUJPO BOE UFDIOJDBM DPNQFUFODF www.evonik.com/tmt15

Our local distribution contact: Algol Chemicals AB +BO 0MPG #FOHUTTPO -BTUHBUBO 8 #PY 22202 ʼʿ˄ ʼʾ )FMTJOHCPSH 4XFEFO  ʾˀ ʾʼ ʼ˄ʽ˂ʿ˄  ʾˀ ʾʼ ʻˀʼ˃˄ʿ XXX BMHPDIFNJDBMT TF

FORTUM

termer CFB. Circulating Fluidized Bed. Bränslebädden i pannan är fluidiserad och bränslet blandat med sand. efter eldstaden passerar sanden och rökgaserna en cyklon där sanden avskiljs och återförs till bädden. ePCM. engineering, Procurement and Construction Management. ett koncept för upphandling och organisering av byggprojekt. ePCMkonsult anlitas.

Finbio. Bioolja med låg askhalt.

Förnybar energi. Biobränslen, biooljor, bioandel i avfall och returbränslen, energi lagrad i sjövatten. i redovisning av företagets bränsleanvändning adderas förnybar andel i inköpt el och importerad fjärrvärme.

rökgaskondensering. rökgaserna ut från en anläggning är fortfarande lite varma och innehåller fukt. Principen bakom en rökgaskondenseringsanläggning är att gaserna kyls ner (oftast av fjärrvärmereturen) tills fukten i dem kondenserar. värmen som utvinns överförs till fjärr värmevattnet. när rökgaserna kyls tillgodogörs två typer av energi. Själva temperatursänkningen av gasfasen, gör att sensibelt värme kan utnyttjas. kylningen gör också att vattenånga i rökgasen kondenserar, och det medger dessutom att frigjord ångbildningsvärme tas till vara. dessutom renar rökgaskondenseringssteget rökgasen. Föroreningar följer i sin absoluta merpart med i kondensatet, som sedan renas. det blir en kraftig reduktion av både partiklar, metaller samt försurande ämnen. en kondenseringsanläggning har därmed två fördelar.

Supplier Code of Conduct. Uppförandekod för leverantörer.

MFa. Mixed Fatty acid. Bioolja med förhållandevis högt askinnehåll.

Primärenergi. energi som inte genomgått någon omvandling. vid produktion och distribution sker förluster av primärenergi. Primärenergifaktorn PeF är kvoten mellan primärenergi och nyttiggjord energi.

80

nordiSka ProJekt nr1 2012 www.nordiskaprojekt.se

Återvunnen energi. Spillvärme, återvunnen energi i avloppsvatten, andel av avfall och returbränslen som inte definieras som förnybar energi. i redovisning av företagets bränsleanvändning adderas återvunnen energi i inköpt el och i importerad fjärrvärme.

FORTUM

Kundv책rd st책r i centrum. Senaste 책ret har Fortum V채rme haft personlig kontakt med samtliga kunder. www.nordiskaprojekt.se

81

FORTUM

nytt – Fortum först ut med öppen fjärrvärme AV ForTUM

Fortum tar nu de första stegen för att öppna fjärrvärmen. Den nya modellen innebär att kunder ska kunna sälja in sin egen överskottsvärme till marknadspris på Fortums nät. runt om i Stockholm finns fastigheter och anläggningar som genererar värme som går till spillo. Att nyttiggöra den i fjärrvärme­ nätet blir en vinst för fjärrvärmekunderna, företaget och miljön. redan i år kommer de första kunderna att kunna sälja sin över­ skottsvärme till Fortum. Målet är att alla med överskottsvärme ska kunna leverera in sitt överskott från 2013.

– Ska fjärrvärmen fortsätta vara det bästa uppvärmningsalternativet både för miljön och för plånboken så måste den utvecklas.

Därför öppnar vi näten så att fler kan bidra med värme, säger Anders Egelrud, VD Fortum Värme.

Fortum bjuder nu in ett antal kunder för att pröva tekniska och ekonomiska lös­

ningar som leder till mer kostnadseffektiv fjärrvärme. Målet med pilotprojektet är att fler aktörer ska kunna vara med och sälja in sin överskottsvärme på nätet. Det kan till exempel handla om köpcentra, industrier eller fastighetsägare.

– Vårt nya koncept Öppen fjärrvärme gör det möjligt för oss och våra kunder att bli ännu bättre på att ta tillvara all den energi som produceras runt om i Stockholm.

Därigenom minskar vi både kostnader och miljöbelastning, avslutar Anders Egelrud.

Enkelt uttryckt går modellen ut på att alla som i ett givet läge kan producera värme billigare än Fortum kan sälja sin värme till Fortum, till nytta för såväl samhällsekonomi som miljö.

Fortumkoncernen koncernens verksamhet fokuseras på de nordiska länderna, ryssland, Polen och Baltikum. Under 2011 slutade omsättningen på 6.2 miljarder €. Jämförbart resultat var 1.8 miljarder €. koncernen sysselsätter cirka 10 800 personer.

Fortum har fyra divisioner: Power, heat, russia och electricity solutions and distribution. heat har verksamhet i Finland, Sverige, norge, Polen, estland, Lettland och Litauen. Det finns 23 kraftvärmeverk i de sju länderna, och flera hundra värmepannor och värmeverk.

Fortum är en ledande värmeleverantör i de nordiska länderna och har växande marknadsposition i Polen och Baltikum. År 2011 omsatte division heat 1737 miljoner € och jämförbart resultat var 278 miljoner €. antalet anställda vid slutet av året var 2504. divisionen invigde en ny kraftvärmeanläggning i Pärnu i estland. Flera kraftvärmepannor är under uppförande i Baltikum, Finland och Sverige, till exempel klaipeda, Jelgava, Järvenpää och Brista. divisionen förvärvade två företag i Polen. i Sverige avslutades avyttringen av värmeverksamheten på orter utanför Storstockholm.

Fortumkoncernen har i Sverige en elproduktionskapacitet på 5875 MW och värmekapacitet på 3773 MW. På elmarknaden har man 12 procent av antalet konsumenter. Fortum sysselsätter 2040 personer i Sverige.

Fortum värme Samägt meD StockholmS StaD • Företaget omsatte 6.7 miljarder kronor 2011 • Resultatet var 2.1 miljarder kronor 2011 • Antal anställda vid utgången av 2011 var cirka 700 • Antalet fjärrvärmekunder cirka 9500, antalet fjärrkylakunder cirka 370.

82

www.nordiskaprojekt.se

Vi söker nya medarbetare Fjärrvärmeprojekt Sverige AB är ett konsultföretag med gedigen erfarenhet av såväl projektering, byggledning, besiktning samt projektledning inom verksamhetsområdena fjärrvärme-, fjärrkyla och gasdistribution.

Vi är i dagsläget 12 medarbetare och behöver förstärka vår personalstyrka med ytterligare en till två medarbetare med erfarenhet inom branschen eller liknande områden. Alternativt en nyutexaminerad som är motiverad och har viljan att lära sig fjärrvärme-, fjärrkyla- och gasdistribution. Vi har flyttat kontoret till nyrenoverade lokaler i Årstaberg med mycket goda kommunikationer (gångavstånd till pendeltåg, buss och spårvagn).

Vi söker dig med en utåtriktad och flexibel personlighet. Du är strukturerad, analytisk och kan prioritera. För att lyckas i rollen som projektör är det viktigt att du har ett helhetstänk och kan hantera ett flertal projekt samtidigt.

Vi erbjuder Arbetet är omväxlande, innebär stort eget ansvar och intellektuell stimulans. Du kommer på ett strukturerat sätt att leda och följa upp mindre som större projekt från början till slut i nära samarbete med beställare, entreprenörer, byggherrar och i samråd med dina kollegor.

Arbetet innebär att upprätta handlingar samt ritningar i AutoCad – miljö, för såväl markförlagda som inomhusförlagda ledningar. Införskaffa de tillstånd och avtal som erfordras inför en byggnation. Förekommande arbetsuppgifter är att delta i samordningsmöten och byggmöten, upprätta handlingar (Tekniska beskrivningar, mängdbeskrivningar), hållfasthetsberäkningar, tryckfallsberäkningar, inmätning och utsättning i fält, ekonomiska kalkyler och tidplaner m.m.

Arbetet bedrivs till ca 70 % på kontor och resterande del är fältarbete.

Kvalifikationer

• • • • • • • • •

Lämplig bakgrund är Teknisk linje/Högskola, Väg & vatten, VVS eller liknande.

Goda kunskap inom AutoCad, AutoCad 3D Office paketet Mycket goda kunskaper i både svenska och engelska Körkort B Goda kunskaper att upprätta handlingar i enlighet med AMA/ AF är meriterande.

Goda kunskaper i konstruktionsberäkningar, expansionsberäkningar är meriterande.

Erfarenhet av Ecopipe eller liknade är meriterande Arbete med totalstation, typ Leica.

Ansökan skickas till: stefan.bergerheim@fjarrvarmeprojekt.se

Po st t i d n i n g B l j u n gåfo r s M e d ia aB B ox 4 513 0 10 4 3 0 sto c k h o lM