LKAB vill återuppta
BLOCKRASBRYTNING
YTSKYDD
Mer lönsamt att renovera
FRAMTIDEN FÖR
VÄTGAS INOM FLYGET
med fokus på infrastrukturen
ÅNGTURBINDAGARNA
– nätverk som delar erfarenheter
NR 1 • 2025
Den växande VÄTGASMARKNADEN
Vätgasens roll i energiomställningen mot ett fossilfritt samhälle
gör sin största klimatinvestering hittills
Paint AP Multi och
Paint AP ESD är testade enl EN 1504-2.
Uppfyller kriterierna för CE-märkning.
färger och lacker med unikt framtagna egenskaper
Paint AP är en Akrylatfärg från Nils Malmgren AB. Det är ett enkelt färgsystem, framtaget med optimerade egenskaper.
I kombination med ett fantastiskt nyanseringssystem är det möjligt att få Paint AP i många kulörer inom NCS och RAL för systemen Multi, ESD och Anti-Rust.
Nils Malmgren AB har över 50 års erfarenhet av att skapa innovationer. Vi vet att vi kan garantera kvalitet.
Paint AP ESD är testad enl IEC 61340-5-1. Uppfyller kraven för ESD-beläggning samt EN 1081 klass II.
Diffusionsöppna akrylatsystem låter underlaget andas, vilket motverkar spänningar mellan underlag och färg.
Valnäsgatan 6, Ytterby || Tel: +46 (0)303
Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.
• Kemisk flockning
• Kemisk fällning
• Lamellsedimentering
• pH-justering
• Slamförtjockning
• Mobila filterpressar
• Kolfilter
• Rening tungmetaller
• Jonbytare
• Onlinemätning
• Övervakning
• Loggning
• Mobil vattenanalys
• Recirkulering
• Pumpar
Kontaktuppgifter: 08-4497112
www.alverdens.se
4 INNEHÅLL
5 LEDARE
6 NYHETER
GRUVA
14 LKAB tittar på möjligheter att återuppta blockrasbrytning
RYA KRAFTVÄRMEVERK
16 Göteborg Energi gör sin största klimatinvestering hittills
VÄTGAS
24 Den växande vätgasmarknaden
26 Vätgas har en nyckelroll i omställningen – flera hinder bromsar utvecklingen
27 RES satsar på anläggningar för grön vätgas i Ånge
27 Framtiden för vätgas inom flyget med fokus på infrastrukturen
30 Fokus vätgas för flyg
YTSKYDD
32 Reparbete på stark frammarch i Sverige
34 Mer lönsamt att renovera än att riva och bygga nytt
36 NHL-proffset Per Svartvadet om flytande sten och hockey
CYBERSÄKERHET
38 Cybersäkerhet i fokus för infrastrukturaktörer och techbranschen
ÅNGTURBIN
40 Ångturbindagarna – nätverk som delar erfarenheter och problemlösningar
UNDERHÅLL
44 Boliden centaliserar: ”Vi vill ha ett hållbart och klimatsmart underhåll”
AVFALLSSORTERING
46 Linköping bygger för automatisk sortering av hushållssopor
48 VI BYGGER INDUSTRISVERIGE
BIO-CCS
50 Stockholm Exergi tilldelas medel i auktion om statligt stöd för bio-CCS
UTGIVARE
Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Telefon: 08-5010 8710
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE Jan Åström jan.astrom@storkom.se
ART DIRECTOR
Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se
PRENUMERATION
Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se
TRYCK
Exakta Print AB, Malmö 2025
OMSLAGSBILD
Vid Rya Kraftvärmeverk uppförs en ny panna som ska använda biobränsle. Visionsbild: Paludan Architects + AFRY
BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.nordiskaprojekt.se facebook @nordiskaprojekt www.issuu.com/b2bnyheter.se/ stacks www.ocast.com/se/ stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/ stordaahd-kommunikation-ab
Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.
I SLUTET AV FEBRUARI släpptes 40 över 40, Sveriges tyngsta lista. Syftet är att uppmärksamma yrkesskickliga och erfarna kvinnor i de svenska gruv- och stålbranscherna. Bakom listan står organisationerna Jernkontoret, Svemin och Industriarbetsgivarna. Listan 40 över 40 har instiftats för att uppmärksamma och synliggöra kvinnor inom den tunga industrin som gjort särskilda insatser inom sitt fält och som är goda förebilder för gruv- och stålbranscherna. Bakom varje framgångsrik industri står skickliga och erfarna medarbetare. Listan 40 över 40 är ett viktigt initiativ för att synliggöra de kvinnor som med sin kompetens och sitt ledarskap driver utvecklingen framåt. Bakgrunden till listan är att kvinnor inom gruv- och stålbranscherna alltjämt utgör endast 23 procent av alla medarbetare. För att vara fortsatt konkurrenskraftig på en global marknad behöver industrin vara attraktiv för alla potentiella medarbetare med rätt kompetens.
En jämställd industri ska inte bara ses som en vision. Det är snarare en nödvändighet för hållbar utveckling där kreativiteten gror och där alla
känner sig lika delaktiga i att stärka svensk industris konkurrenskraft. Industrin behöver den bästa kompetensen oavsett man eller kvinna. Genom att attrahera fler kvinnor skapas ett större kompetensurval och en mer konkurrenskraftig industri. Ökad jämställdhet är en nyckel för att säkra industrins framtida tillväxt och attraktionskraft.
I aktuellt nummer kan man bland läsa mer om just en av kvinnorna i gruvbranschen. Malin Rosenius, numera underhållschef för hela Bolidenområdet säger att ”Vi vill ha ett hållbart och klimatsmart underhåll”. Mer om att LKAB tittar på möjligheter att återuppta blockrasbrytning. Att reparbete är på stark frammarsch i Sverige och Att det är billigare att ytskydda och renovera än att riva och bygga nytt var ett tema på Ytskyddsdagarna. Ångturbindagarna, ett nätverk som delar erfarenheter och problemlösningar. Göteborg Energi som gör sin största klimatinvestering hittills och mer om den växande vätgasmarknaden.
God läsning
Jan Åström
Chefredaktör, Nordiska Projekt
NU BYGGER LKAB ANLÄGGNING
FÖR KRITISKA MINERAL – DEN
FÖRSTA I SITT SLAG I EUROPA
LKAB ÄR NU igång med bygget av den nya demonstrationsanläggningen för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Anläggningen är den första i en planerad industripark och ett viktigt steg i bolagets ambition att bredda sin affär med nya mineral genom ökat resursutnyttjande.
VINDKRAFTVERK:
NY TYP AV VINDTURBINER FÅNGAR IN VIND EFFEKTIVARE
VERTICAL AXIS WIND Turbines (VAWT) är en typ av vindturbiner som kännetecknas av sin vertikala rotordesign, vilket gör att de kan utnyttja vindenergi från alla håll. Till skillnad från sina horisontella motsvarigheter har VAWT blad som roterar runt en vertikal axel, vilket gör att de kan fånga vind mer effektivt i turbulenta stadsmiljöer.
ORO OCH OTYDLIGHET
KRING JURIDIKEN BROMSAR SAMVERKAN MELLAN AKADEMI
I SVERIGE ÄR samarbeten mellan företag och universitet en viktig drivkraft för samhällsutveckling och kommersiellt lovande innovationer. Men bristande kommunikation kring juridiska frågor och otydlighet från ledningshåll riskerar att stoppa viktiga projekt och därmed bromsa Sveriges innovationskraft, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Läs mer på www.nordiskaprojekt.se
har signerat avtal om uppstart av renoveringen av Martinverket i Trollhättan och kulturinventarier. Bygglov har sökts och beviljats och startbesked lämnades sista oktober. – Vi är mycket glada och stolta över att vi får fortsatt förtroende från Kraftstaden att arbeta vidare med Martinverket. Vi går nu in i en produktionsfas och startar upp renoveringen av Martinverket. Förhoppningsvis kommer hyresgäster redan nu börja teckna avtal så att vi kan gå vidare med lokalanpassningar parallellt med att vi renoverar Martinverket, säger Julia Larsson, projektchef, Skanska.
KRAFTSTADEN OCH SKANSKA har under lite drygt ett års tid gemensamt arbetat med hur Martinverket kan transformeras från en tom industribyggnad till en byggnad som åter fylls av liv och fyller en funktion i dagens samhälle. Renoveringen beräknas vara klar oktober 2026. Projektering av systemhandling har utförts, vilket innebär att de bästa antikvariska, tekniska och ekonomiska lösningarna för projektet har fastställts. Det har gjorts platsundersökningar och utredningar av byggnadens stomme, fönster
för att öka cirkulariteten inom metall- och gruvbranschen
SVENSK PIONJÄR för fossilfri metallproduktion väljer ABB:s distribuerade styrsystem för att hantera och automatisera sina processer.
Ordern stöttar GreenIrons målsättning att leda branschens omvandling till en cirkulär ekonomi och minska koldioxidutsläpp.
Den senaste versionen av ABB:s teknik möjliggör ökad optimering och effektivitet och är avgörande för GreenIrons expansion och kommersialisering.
GreenIron, ett innovativt svenskt företag som arbetar inom gruv- och metallbranschen med egen patenterad teknik för materialreduktion, väljer ABB för att tillhandahålla lösningar för
automatisering och styrsystem till sin första kommersiella anläggning i Sandviken.
Så kan AI minska byggnaders koldioxidutsläpp, fjärrvärmeanvändning och energiförbrukning
EN NY RAPPORT från Schneider Electric visar att AI har stor potential att reducera byggnaders klimatpåverkan genom optimering av värme-, kyl- och ventilationssystem (HVAC). Studien demonstrerar hur AI kan bidra till lägre energianvändning, minskade koldioxidutsläpp och effektivare förbrukning av fjärrvärme.
Forskningsprojektet, som genomfördes mellan 2019 och 2023 i samarbete med SISAB, undersökte användningen av AI-drivna HVACsystem i 87 utbildningsbyggnader i Stockholm. Studien visade positiva resultat när det gäller att optimera energianvändningen och minska fastigheternas utsläpp med hjälp av AI.
Resultatet är av relevans inte minst utifrån de mål som fastställs i EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Enligt direktivet ska hela unionens byggnadsbestånd ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050, och alla nya byggnader ska vara utsläppsfria senast 2030.
att avyttra bergsbultenheten i Virsbo till Jennmar
SSAB HAR INGÅTT avtal i syfte om att avyttra produktionsenheten i Virsbo till det USA-baserade bolaget Jennmar. Totalt berörs 66 personer av den kommande försäljningen och samtliga har fått erbjudande om att fortsätta sin anställning hos Jennmar.
Tillverkningen av bergsbultar är inte en del av SSABs kärnverksamhet och Jennmar har redan idag en portfölj av produkter för gruvor och infrastruktur. Därför bedöms Jennmar ha bättre förutsättningar att utveckla verksamheten och få bättre tillväxt.
– Jag är väldigt glad att ett så etablerat företag är intresserad av att ta över produktionen av bergsbultar och fortsätta att utveckla den. De har lång erfarenhet av gruvindustrin och tillverkar även själva expanderbara bultar i USA, säger Sara Valentin Eklöw, ansvarig för verksamheten i Virsbo och försäljningsdirektör för SSABs expanderbara bergbultar.
När du har till uppgift att kontrollera viktiga processer och funktioner, underhålla, reparera och förhindra kostsamma driftsstopp, eller transportera material som snabbt och säkert måste komma på plats, har Alimak en viktig roll. Med stor effektivitet, hög kapacitet och en flexibel konstruktion som klarar även extrema miljöer löser våra hissar vertikala transportproblem över hela världen. Det har de gjort i mer än 65 år.
Några färska exempel på hissinstallationer: Hissar till Helsingborgs nya vattentorn, LKABs malmlada i Svappavaara, kokaren på Östrands pappersbruk, Söderenergi samt fyra hissar till Hisingsbron och tre hissar till nya pappersbruket Bracell Star, Brasilien. Kontakta oss på info@alimak.com för mer information www.alimak.se
”Främjar både företagets och våra
INSTALLATIONSGRUPPEN Currentum har förvärvat E.T.V. Elteknik AB, ett Mjölbybaserat företag specialiserat på el-, trycklufts- och värmesystem för den industriella sektorn.
Genom att ansluta till Currentum får E.T.V. Elteknik möjligheterna att stärka både företagets och medarbetarnas vidareutveckling.
ENERGIBOLAGET ELLEVIO förvärvar
Markbygden Net Väst AB, ett elnätsföretag med stor betydelse för den gröna ekonomin i Norrbotten.
Affären är nästa steg i Ellevios satsning på att etablera sig i regionen och följer förra årets förvärv av systernätet Markbygden Net som
ansluter vindkraftsklustret Markbygden 1101. – Vi tror på vindkraftparkernas och regionens betydelse i den svenska energiomställningen, och genom att förvärva Markbygden Net Väst vill vi medverka till framväxten av den gröna ekonomin i både Piteåbygden och Sverige, säger Johan Lindehag, vd på Ellevio.
– klarar de absolut tuffaste miljöerna
NU LANSERAR Swerock en ny betongprodukt speciellt framtagen för de allra tuffaste och mest krävande miljöerna i främst reningsverk, inom lantbruk och tung kemisk industri. Det är konceptet ECO SweKem som efter ett gediget utvecklingsarbete nu kan tas i bruk i det omfattande om- och nybyggnadsarbete som pågår i många reningsverk runt om i landet. – Den här nya och specialanpassade produkten ger oss fantastiska möjligheter, säger Patrik Larsson, avdelningschef för Swerock Region Väst.
ingår ramavtal för framtidens energilösningar
REJLERS OCH E.ON har ingått ett ramavtal som stärker samarbetet gällande tekniska konsulttjänster och hållbara energilösningar. Avtalet innebär att Rejlers och E.ON gemensamt tar viktiga steg mot framtidens energilandskap genom att bidra till omställningen mot en mer hållbar och klimatvänlig energiförsörjning. Ramavtalet omfattar E.ON Sverige AB och E.ON Energidistribution AB, och Rejlers kommer att bidra med teknikkonsulttjänster inom ett brett spektrum av kompetensområden som projektledning, bygg- och anläggning, IT, elkraft, dokumentation och HSE (hälsa, säkerhet och miljö).
UNDER 2025 SKA 20 000 ton använd sand från Scanias gjuteri bli till spackel för golvavjämning hos byggmaterialtillverkaren Weber Saint-Gobain istället för att hamna på deponi. Besparingen av jungfruliga material stärker cirkulariteten hos båda företagen.
Scanias syfte är att driva skiftet till ett hållbart transportsystem, och en viktig del är att anta cirkulära affärsmodeller med maximerad användning av befintliga resurser och minimerat avfall. Weber Saint-Gobains produkter består huvudsakligen av ändliga resurser såsom jungfrulig
sand och företaget arbetar därför med att hitta alternativ till denna sand för att minska sin miljöpåverkan och etablera en cirkulär ekonomi.
Transporterna har redan påbörjats, och 2025 kommer cirka 20 000 ton sand att transporteras de 150 kilometrarna mellan Scania i Södertälje och Weber Saint-Gobain i Vingåker. Detta motsvarar tre fullastade lastbilar varje dag. Alla transporter är returtransporter från Stockholm, vilket ger en minskad klimatpåverkan eftersom lastbilarna annars skulle återvända tomma.
Skyltar och dekaler – allt med snabba leveranser
VITE VID FELAKTIG MÄRKNING
Enligt CLP-förordningen skall alla rör märkas med faropiktogram enligt produktens säkerhetsdatablad. Vid utebliven/felaktig märkning kan vite utgå.
Energiantuotanto Oy för etablering av
LIQUID WIND och Turun Seudun Energiantuotanto Oy (TSE) har ingått ett samförståndsavtal för att tillsammans utveckla en elektrobränsleanläggning i Nådendal, Finland. Anläggningen är planerad att ligga i anslutning till TSE:s lokala kraftverk Naantali 4.
Avtalet innebär början på ett nära samarbete för att genomföra ett av Finlands mest betydelsefulla projekt inom grön vätgas.
Projektet syftar till att främja övergången till rent bränsle och stärka den inhemska kon -
kurrenskraften genom att använda befintlig infrastruktur.
Elektrobränsleanläggningen planeras ligga i anslutning till TSE:s lokala kraftverk Naantali 4, som kommer att leverera biogen koldioxid och ånga för produktion av e-metanol. Dessutom kommer process- och spillvärmen från Liquid Winds anläggning att användas för fjärrvärme, vilket minskar TSE:s beroende av förbränningsbaserad fjärrvärmeproduktion.
utvecklar sitt samarbete kring trolleysystemslösningar för gruvdrift underjord
ABB OCH EPIROC har tecknat en avsiktsförklaring (Memorandum of Understanding, MoU) kring underjordisk trolleyutrustning. Syftet är att samarbeta om gemensamma, heltäckande och integrerade lösningar för gruvbranschen som ökar produktiviteten och säkerheten, samtidigt som målen för minskade koldioxidutsläpp uppfylls.
Avsiktsförklaringen bygger på det tidigare framgångsrika införandet av denna teknik i svenska gruvor.
Enligt avtalet kommer team från de båda företagen att tillsammans genomföra en omfattande förstudie av företagens gemensamma erbjudanden. Granskningen syftar till att uppfylla de strikta kraven för industriella tillämpningar inom gruvdrift, med produktivitet, hållbarhet och kraftfull, automatiserad
och säker drift i åtanke. Eventuella lösningar som uppstår genom detta kommer att vara anpassade till de svåra miljöförhållandena i underjordiska gruvor och tillverkade enligt godkända standarder.
ETT VIKTIGT STEG tas nu mot att ytterligare förbättra kvalitetssäkring och produktionsoptimering inom träbranschen.
De två företagen LIMAB och Dynalyse går samman i en fusion som kommer att ge marknaden tillgång till fler och ännu mer precisa mätsystem.
– Tillsammans ska vi skapa avancerade system för mätning av trä som både förbättrar produktkvaliteten och ökar effektiviteten i hela tillverkningsprocessen, säger Mats Wedell, vd för Dynalyse.
Dynalyse har mer än 25 års erfarenhet av att utveckla och tillverka system för mätning av hållfasthet, densitet och fuktkvot på träindustrier. Sammanslagningen med LIMAB, som är experter på beröringsfri mätning, kommer att skapa förutsättningar för att lansera nya innovativa lösningar. LIMAB:s vd Lars Granlund berättar:
– Att vi nu slår samman våra bolag är en naturlig utveckling av våra gemensamma mål att sätta standarder för kvalitet inom träbranschen. Tillsammans är vi starkare och kan erbjuda våra kunder det mest omfattande utbudet av produkter och tjänster.
FÖR TREDJE ÅRET i rad väntas en minskning av investeringar i klimatteknikbolag, enligt
PwC:s globala rapport State of Climate Tech. Rapporten slår fast att det görs alldeles för få investeringar i teknik för grön omställning inom industri- och tillverkningssektorerna.
Under årets tre första kvartal genomfördes investeringar på 41 miljarder dollar i start up-bolag som arbetar med klimatteknik, vilket innebär att fjolårets 71 miljarder dollar knappast lär slås.
Som jämförelse investerades hela 145 miljarder dollar under rekordåret 2021.
– Tittar vi på geografiska skillnader så ser vi att Nordamerika står för cirka hälften av det investerade kapitalet (20 miljarder dollar). Mest anmärkningsvärt är det stora tappet i Asien inklusive Kina. Här har det satsats 11 miljarder dollar på klimatteknik till och med Q3 2024, vilket kan jämföras med 26 miljarder dollar under helåret 2023, berättar David Ringmar som är ansvarig för hållbarhetsrådgivning på PwC Sverige.
– Tittar vi på geografiska skillnader
ser vi att
för
av det investerade
(20 miljarder dollar). Mest anmärkningsvärt är det stora tappet i Asien inklusive Kina, berättar David Ringmar som är ansvarig för hållbarhetsrådgivning på PwC Sverige.
Ergonomin.
Flexibiliteten.
Effektiviseringen.
Tillsammans med en kättingtelfer ger våra lättraverser, lättportalkranar och svängkranar maximal rörelsefrihet för både produktion och personal.
Se ABUS produktprogram inom lätta lyft på abus-kransystem.se
DE DANSKA systemansvariga för distributionssystem, Cerius-Radius, och deras gemensamma servicebolag Nexel har valt Sweco som en viktig partner vid utvecklingen av elnätet i östra Danmark.
Ordervärdet för Sweco uppskattas till cirka 400 MDKK över fem år.
I takt med att Danmark höjer sina klimatambitioner börjar elektrifieringsresan ta fart, och de systemansvariga för distributionssystem, Cerius-Radius, och deras servicebolag Nexel står inför en enorm uppgift med att expandera och utveckla östra Danmarks elnät för att kunna tillgodose den ökade efterfrågan.
– Sweco spelar en viktig roll som rådgivare för att öka takten i den gröna energiomställningen i Danmark, och vi är glada att bidra med expertis i det här nya samarbetet för att framtidssäkra elnätet i östra Danmark, säger Dariush Rezai, vd för Sweco i Danmark.
Opima utökar sitt erbjudande inom service och underhåll genom förvärvet av GLM Ståhls Industriservice AB
GLM STÅHLS INDUSTRISERVICE, grundat 2005, utför industriservice inom ett flertal branscher.
Företaget drivs av Göran Lindberg och Kristoffer Ståhl som båda har lång erfarenhet av att arbeta med service och olika uppdrag för processindustrin.
Bolaget har en egen mekanisk verkstad
men verksamheten är främst ute hos kund där man utför arbeten med underhåll, reparationer samt ombyggnationer av maskiner och industrilinjer.
– Vi har en stabil tillväxt tack vare våra brett kunniga medarbetare som kan lösa det mesta, snabbt och med kvalitet. Vi kommer nu ta nästa steg iochmed att vi ansluter till Opimagruppen.
Vi ser fram emot att fortsätta driva verksamheten med en mycket hög servicegrad och kvalitet, kommenterar Göran Lindberg och Kristoffer Ståhl
GLM Ståhls Industriservice har sin utgångspunkt i Timrå utanför Sundsvall och arbetar över hela Sverige, och världen, åt sina internationella kunder.
Minimera risken för skador och stillestånd med brandskyddssystem från Fogmaker. Vi skyddar fordon och maskiner, även elektriska.
Fogmakers brandskyddssystem är designat för motorrum och andra slutna utrymmen, och finns installerat i mer än 300,000 fordon och maskiner i över 60 länder. Finfördelad vattenbaserad dimma kväver en brand snabbt och kyler området länge för att förhindra återantändning. Systemet är automatiskt, oberoende av elektricitet, alltid redo, och avpassat för elfordon. PFAS-Fritt med vår nya vätska, Eco 1
Under temat "Gruvor förr och nu" på Bergdagarna 2025 berättade Thomas Wettainen och Tristan
Jones om att LKAB tittar på möjligheter att återuppta användandet av blockrasbrytning.
Metoden användes i LKAB:s gruva i Malmberget under 1960- och 1970-talet. Blockrasbrytning kan vara ett alternativ om malm ska brytas djupare än dagens beräknade slutnivå.
AV LARS-OLOF TANDBERG
I DAG ANVÄNDER LKAB skivrasbrytning med borrning och sprängning i sina gruvor i Kiruna och Malmberget. Vid blockrasbrytning används borrning och sprängning endast i tillredningsskedet.
– Under malmkroppen gör man en så kallad underskärning, man tar bort stödet under malmen så att gravitationen gör att malmen rasar ner och sedan lastar man ut det som faller ner från malmkroppen. Det är ingen borrning och sprängning i brytningsskedet, berättade Thomas Wettainen, forskningsingenjör på LKAB i Malmberget.
Metoden fungerade bra och den utvecklades även till en metod kallad slitsbrottsbrytning. Även där tar man bort stödet för malmkroppen men med en vertikal underskärning i stället för en horisontell.
Efter en misslyckad slitsbrottsbrytning där de block som föll ner blev för stora att hantera övergav LKAB blockrasbrytning och slitsbrottsbrytning 1975. Nu finns planer på att eventuellt återuppväcka blockrasbrytning.
– Efter att vi slutade med blockrasbrytning utvecklades metoden av andra och i dag används den av stora gruvbolag över hela världen, eftersom det är en väldigt ekonomisk och väldigt stabil metod. Den är även väldigt säkert eftersom den inte kräver lika många människor i brytningsområdet. Vi vill gå tillbaka till det, sa Tristan Jones som är programchef på LKAB i Malmberget.
Dagens planerade slutnivån i gruvan i Malmberget är cirka 1 250 meter. För att kunna gå djupare tittar LKAB på möjligheterna att använda blockrasbrytning.
– Vi vill använda modern maskinteknologi och kombinera det med företagets egen expertis i borrteknologi för att skapa en säkrare och mer stabil form av blockrasbrytning.
Malmkroppen Fabian i gruvan i Malmberget anses lämplig för framtida blockrasbrytning. För att klara brytning på djup som 1 600 och 1 900 meter är tunnlarnas stabilitet avgörande. Spänningar
Thomas Wettainen och Tristan Jones berättade att LKAB tittar på möjligheter att åter använda blockrasbrytning, en metod som legat i malpåse sedan1970-talet. Bild: Lars-Olof Tandberg
i malmkroppen kan orsaka deformation av tunnlarna och även seismisk aktivitet. Därför undersöker LKAB alternativa tekniker som kan minska effekten av spänningarna vid blockrasbrytning.
Till exempel kan mindre tunnlar och större pelare mellan sprängkransarna minska instabilitet och koncentration av spänningar.
– Men mindre tunnlar kräver nya mindre maskiner som ändå är produktiva. Det är en teknologisk utmaning. Hydraulisk spräckning kan också vara ett alternativ för mjuka upp och lossa berget och minska spänningar och seismicitet i berget. Det är något av det vi experimenterar med i Malmberget och i Kiruna, berättade Tristan Jones.
LKAB tittar även på att utveckla borrteknik så att sprängkransarna kan borras från utlastningsnivån och därmed inte behöva någon underskärning.
– Det återstår mycket arbete för att hitta den rätta balansen mellan teknikutveckling och kostnader och de fördelar vi får av det. Vi måste balansera utmaningarna med djup, spänningar, seismicitet, vatten med mera. Det finns mycket vi kan göra för att förbättra stabilitet och säkerhet och även produktivitet, konstaterade Tristan Jones.
I och med läget vid inloppet till Göteborg var det särskilt angeläget med en snygg arkitektonisk utformning. En tävling utlystes där Paludan Architects + AFRY blev vinnare. Visionsbild.
Vid Rya Kraftvärmeverk uppförs en ny panna som ska använda biobränsle. Pannan ska bidra till att trygga behovet av förnybar och återvunnen fjärrvärme, samtidigt som nyttjandet kan öka av befintlig turbinanläggning. Planen är att koppla in den nya pannan till fjärrvärmenätet i december 2025.
AV KJELL-ARNE LARSSON
MOTIVEN TILL investeringen är flera. Nuvarande anläggningspark är gammal och behöver förnyas. Rya Kraftvärmeverk ska bestå och utvecklas, medan planen för Rosenlundsverket mitt i staden är att det ska avvecklas, åtminstone på sikt. De fossila
bränslen som återstår i företagets produktion måste fasas ut. I Göteborg Energis strategiska mål finns nämligen formuleringen ”Förutsättningarna för förnybar och återvunnen fjärrvärme 2025 är säkerställt”. Företaget är givetvis också mån om att upprätthålla leveranssäkerheten, ge göteborgarna prisvärd energi och att klara ekonomin. – I botten har vi en basproduktion med bland annat värme från Renovas avfallseldade anläggning och spillvärme från raffinaderierna. Dessutom stort bidrag
Resource efficiency, flexibility and clean solutions are the key for success in changing energy markets. Based on our decades-long experience, we have the know-how to deliver the best solutions based on biomass, waste or on a mixture of different fuels.
Valmet’s proven automation solutions help you to optimize your energy production and our network of service professionals is ready to recharge your competitiveness both on-site and remotely. Explore valmet.com/energy
Tursamt nog fanns en lämplig markyta att bygga på, som utan omfattande ingrepp kunde iordningsställas för nya pannhuset. Bild: Emelie Asplund
från värmepumpar som utvinner värme från Rya avloppsreningsverk. Sedan finns en biobränsleeldad panna som ursprungligen eldades med kol, berättar Daniel Eklund, affärsområdeschef värme och kyla, vid Göteborg Energi.
För att klara företagets strategiska mål måste fossileldade pannor för spetslast och reservpannor fasas ut och planen på sikt är att avveckla dessa, men detta beror en del på omvärldsläget.
– Mot den bakgrunden beslutades att investera i en ny modern panna för biobränsle, fortsätter Daniel Eklund. Som baslastpanna kommer den att användas ungefär från september till april, lite beroende på vädret förstås. Vi är angelägna att ha ett flexibelt energisystem och har därför beställt en panna som klarar ett brett spektrum av biobränsle, men i första hand ska vi använda skogsavfall och returträ. Andra biobränslen kan bli aktuella i framtiden.
Pannans storlek (140 + 42 MW värme) valdes efter att ha gjort scenarieanalyser i förstudier. Konstruktionen baseras på BFBkonceptet och leverantören Valmet har tidigare svarat för flera liknande pannor. – Viktiga aspekter är också leverans-
säkerhet i vår värmeverksamhet och att hela vårt energisystem byggs med redundans. Dessutom ska vi fortsatt erbjuda våra kunder prisvärd fjärrvärme, avslutar Daniel Eklund. Kraftvärmeverket har också en roll i elförsörjningen i regionen, bland annat på så sätt att Svenska Kraftnät har kontrakt med Göteborg Energi som erbjuder reservkraft till nätet i denna del av landet.
Lägg därtill att behovet av el ökar generellt i samhället, detta beroende på elektrifiering och elintensiva industrisatsningar. Behovet blir särskilt uttalat i regioner som Västsverige, med omfattande industri, men liten produktion av el. Därför blir det välkommet att den befintliga turbinen vid Rya Kraftvärmeverk kommer att nyttjas mera framöver. Turbinen är vid god vigör och några modifieringar behövs inte.
Mot denna breda bakgrund fattades beslut att investera i en ny panna vid Rya kraftvärmeverk. I projektets målformulering sägs ”Uppföra en ny bioångpanna som kopplas samman med befintligt kraftvärmeverk i Rya”. Projektet har benämnts med olika beteckningar, bland annat Panna 4.
Idén att bygga ny panna har funnits åtminstone sedan 2010. När väl beslut togs och spaden sattes i marken har det gått fort.
I oktober 2023 skrevs kontrakt med Valmet som leverantör av panna med kringutrustning. Arbeten med mark, betong och VA utfördes under 2024, och i november var bottenplattan till pannhuset klar. Nu pågår bygget av detta med all sin utrustning. Driftsättning är planerad till hösten och i december 2025 ska fjärrvärme kunna levereras till nätet. För närvarande håller projektet god framdrift med stora möjligheter att bli klart i tid.
I första hand kommer som nämnts biobränsle från skogen och returträ att användas som bränsle. Valmet konstruerar dock pannan för ett brett spektrum av biobränslen. Raumaster levererar den yttre bränslehanteringen, med bland annat rivare, kross, såll, bandmagneter och dammutsug. Bränsle lastas i tippficka och transporteras med kedjetransportör, bandtransportör och skruvar. Transporten sker delvis under jord. Det kommer att finnas två silor på vardera 10000 kubikmeter för mellanlagring av bränsle. För den inre bränslehanteringen i pannhuset svarar pannleverantören Valmet.
Inte minst mot bakgrund av det väl synliga läget för Rya kraftvärmeverk vid inloppet
till Göteborg, var det angeläget med en representativ exteriör för den nya anläggningen.
Därför utlystes en arkitekttävling. Vinnande bidrag kom från Gottlieb Paludan Architects + AFRY. Andra förslag kom från Bjarke Ingels Group + WSP Sverige, Liljewall Arkitekter + Ramboll respektive Urban Design + Sweco.
BUBBLANDE FLUIDBÄDDSPANNA
FRÅN VALMET
Valmet svarar för pannan med kringutrustning, inklusive inre bränslehantering och bland annat integreringen i sajtens befintliga styrsystem som är av ABB:s fabrikat. Pannan är av typen BFB – Bubbling
– Vi är angelägna att ha ett flexibelt energisystem och har därför beställt en panna som klarar ett brett spektrum av biobränsle, men i första hand ska vi använda skogsavfall och returträ. Andra biobränslen kan bli aktuella i framtiden, säger Daniel Eklund, affärsområdeschef värme och kyla, vid Göteborg Energi.
Fluidized Bed – där bränslet i bädden blandas upp med sand, för att ge effektiv och homogen förbränning. Pannan är konstruerad för en bred bränslemix, i första hand kommer biobränsle från skogen och returträ att användas.
Valmet har tidigare levererat många pannor med BFB-koncept. Pannans ångdata är 100 bar och 510° Celsius. Ångflödet är cirka 50 kg/sek. Pannan ger 140 MW värme. Därtill kommer 42 MW i en rökgaskondensor. Kondensat från denna renas i en särskild anläggning, med bland annat RO-steg och ultrafilter. Ånga till befintlig turbin beräknas ge 37 MW el.
Valmet svarar även för rökgasreningen, bestående av doseringsutrustning och textila slangfilter. Kväveoxider renas med SCR – Selective Catalytic Reduction.
– Anläggningen kommer att ha en hög verkningsgrad med möjlighet till flexibel drift inom ett stort lastområde. Även rökgasreningen är av vårt eget fabrikat. Vi svarar för hela pannanläggningen, från fundamentet och uppåt, hela pannhuset samt all kringutrustning till pannan. Samarbetet med Göteborg Energi är mycket bra och detta projekt är en fortsättning på en rad tidigare leveranser, berättar Juri Rouhiainen, projektledare, Valmet.
Valmet svarar för det nödvändiga gränssnittet till övrig utrustning, vilket innebär rördragningar, anslutningspunkter och allt som hör till. Det finns flera utmaningar med projektet. Bland annat att bygga en panna som ska användas tillsammans med andra anläggningar på sajten. Här tänker vi främst på den befintliga turbinen.
– Den nya anläggningens arkitektoniska utformning medför visst nytänkande och
det är trångt på Göteborg Energis tomt vilket också innebär vissa utmaningar samt kräver noggrann planering av oss, säger Juri Rouhiainen.
Drift- och underhållstjänster inklusive Valmets industriella internetlösningar kommer att maximera tillförlitligheten och optimera prestanda, och därigenom säkerställa säker och mer hållbar produktion under hela anläggningens livscykel.
I Sverige är Tapojärvi OY framför allt engagerat i ett flerårigt kontrakt om ortdrivning för LKAB vid järnmalmsgruvan i Malmberget i Gällivare. I det arbetet har man 60 personer engagerade.
Tapojärvi OY är ett privatägt företag, grundat 1955, med hemort i Torneå i norra Finland, nära svenska gränsen. Företaget har 800 anställda vid 13 verksamhetsställen i tre olika länder.
Föreslagna villkor, ett utdrag. Begränsningsvärden för utsläpp beräknas med följande processgränsvärden:
CO 150 mg/kbm, TOC 20 mg/kbm, HCl 20 mg/kbm, HF 2 mg/kbm.
NORD STEEL ansvarar för svetsning av en 10 000-tums kolfiber och rostfri stålrörledning, installera kanaler, montera utrustning och utföra andra kritiska uppgifter. Ett uppdrag där man visar upp sin expertis i att leverera komplexa konstruktions- och ståltillverkningslösningar.
FAKTA
Biokraftvärmeverk P4, nybyggnad av ångpanna
Byggtid: hösten 2023–hösten 2025
Byggherre: Göteborg Energi AB
Entreprenör, mark och betong: Veidekke
Arkitekt: Gottlieb Paludan Architects och AFRY
Leverantör, panna: Valmet
Leverantör, bränslehantering: Raumaster
Leverantör, elkraft: Granitor
Under hösten 2024 samlades företag och övriga intressenter av vätgas till en konferens på Älvsjömässan i Stockholm under parollen; ”Vätgasens roll i energiomställningen mot ett fossilfritt samhälle”.
AV MARIE LOUISE AARÖE
KONFERENSEN arrangerades av ett flertal olika aktörer inom vätgas. Målsättningen är att lyfta lösningar som skapar förändringar
med fokus på företag och organisationer som har gjort faktiska investeringar och har praktiska erfarenheter och lösningar att dela med
sig av. ”Styrmedel för en växande vätgasmarknad med målet som är 33 TWh fossil vätgas till
”Vi har satt upp tydliga
mål om produktionen av 33 TWh fossilfri vätgas till 2030 och att det ska finnas 100 mil vätgasnät i Sverige samma år.”
/Anna Wallentin på Energigas
Sverige som inledde ”Vätgaskonferensen 2024” på Älvsjömässan
Bild: Andrea Bille Pettersson
2030” inledde Anna Wallentin, avdelningschef, ansvarig el, värme och public affairs, Energigas Sverige, sin presentation med. – Syftet med denna konferens är att samla både branscher och forskare som arbetar med vätgas till en och samma konferens. Tidigare arrangerade alla sina egna konferenser, vilket har gjort det svårt för företag att hinna vara med på alla. Nu har vi gått ihop och arrangerar en gemensam konferens och det blev mycket uppskattat, säger Anna Wallentin.
– Politiker måste förstå att varje uttalande har betydelse och ger en indikation om vilken väg som politiken är på väg åt. Draghirapporten säger att EU måste investera stort för att möta konkurrensen från USA och Kina. EU måste satsa mer på innovation och identifiera nya tillväxtmotorer. De höga elpriserna har gjort att företag har tappat i konkurrenskraft, vilket innebär att fokus ligger på energipriserna som riskerar att överskugga arbetet med klimatomställningen. Det gäller att hitta vägar till lägre energipriser samtidigt som vi genomför en ambitiös klimatomställning, menar Anna Wallentin. Beskattningen är en hjärtefråga. EU:s energiskattedirektiv ligger till grund för den svenska energibeskattningen. Varken direktivet eller den nationella beskattningen är anpassad till vätgas. Ett exempel på det är att vätgas, som används i förbränningmotorer, beskattas med samma skatt som naturgas som är baserad på volym. Med hänsyn tagen till vätgasens energiinnehåll innebär det att skatten på vätgas i förbränningsmotorer beskattas 3,5 gånger högre än naturgas. Samtidigt beskattas inte vätgas som används i bränsleceller alls. Hur vätgas i tunga transporter beskattas beror idag alltså helt på teknikvalet; bränslecell eller förbränningsmotor.
EU Emission Trading System (ETS) är ett system för utsläppsrätter inom EU-området och det är Naturvårdsverket som har myndighetsuppdraget för detta i Sverige.
Systemet går ut på att sätta ett pris på koldioxid. De enheter som omfattas av systemet måste varje år köpa utsläppsrätter som motsvarar deras utsläpp av växthusgaser. Målsättningen är att minska utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt. Om reglerna utformas och implementeras på rätt sätt kan det gynna den fossilfria vätgasen.
– Vi har uppgraderat gasbranschens färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Det görs inom ramen för ”Fossilfritt Sverige”. Vi har
satt upp tydliga mål om produktionen av 33 TWh fossilfri vätgas till 2030 och att det ska finnas 100 mil vätgasnät i Sverige samma år. Vi har också tagit fram uppmaningar till politiken om vad som behöver åtgärdas för att målen ska kunna nås, säger Anna Wallentin.
Det var en mycket välbesökt konferens och många uppskattade föredrag och en viktig samtalsarena skapades.
Nya möten och kontakter uppstod. Som en plattform för fortsatt arbete och möten var konferensen mycket viktig och kommer anordnas igen 2025.
Några exempel på uppmaningar till politiken kopplat till styrmedel för vätgas:
PRODUKTION
• Inför en produktionspremie för fossilfri vätgas och/eller sänk gränsen för fri tilldelning för utsläppsfri teknik inom EU ETS 1.
DISTRIBUTION
• Genomför gasmarknadspaketet (direktiv och förordning) skyndsamt och inför tidig reglering för vätgasdelarna.
• Utse skyndsamt en huvudpart (Hydrogen Transmission Network Operator, HTNO) med ansvar för att bygga, investera och operera vätgasnät med tillhörande infrastruktur såsom lagringsanläggningar och kompressorer.
• Inför tydliga regler för tillstånd/ koncession för vätgasledningar.
ANVÄNDNING:
• Verka för att möjliggöra att fossilfri vätgas som används i fordon med förbränningsmotor skattebefrias i likhet med vätgas i bränsleceller.
• Säkerställ med långsiktiga styrmedel att totalkostnadskalkylen (TCO) för en biogas- eller vätgaslastbil är i paritet med en diesellastbil.
• EU ETS driver industrins omställning.
Vätgas aktualiseras mer och mer som en nödvändig komponent i många processer för den gröna omställningen. Vätgas är bland annat avgörande för att kunna tillverka fossilfritt stål och för att utveckla och tillverka nya fossilfria bränslen. För Linde Gas kommer det nyvaknade intresset för vätgas inte som någon överraskning.
– LINDE GAS HETTE tidigare AGA och vi har jobbat med vätgas i snart hundra år, så för oss är det inte så nytt som för många andra i branschen. Vi är dotterbolag till Linde plc som är världens största tillverkare av industrigaser och som omsätter cirka tre miljarder
dollar per år på vätgas, säger Ola Ritzén som är affärsutvecklare för den gröna omställningen på Linde Gas.
I Sverige har Linde Gas byggt fem fabriker med elektrolysörer för tillverkning av vätgas till kunder som är främst stålverk. En vätgas-
fabrik byggs i nära anslutning till kundens anläggning och gasen levereras genom rörledningar.
Till mindre kunder levererar Linde Gas komprimerad vätgas i flaskor, paket eller med så kallade tubetrailers.
– Vi tittar även på möjligheten att kunna leverera flytande vätgas som är betydligt effektivare att transportera.
Linde Gas har ett koncept kallat ”BuildOwn-Operate” som innebär att företaget bygger och äger en fabrik för tillverkning av vätgas åt en kund, men även att det sköter driften.
– Man kan säga att kunden outsourcar allt som har med vätgas att göra till oss som
– Vi kan leverera vätgas och övriga gaser som behövs för den gröna omställningen. Vi har erfarenhet, vi har leveranssäkerhet och det är vår kärnverksamhet. Vi har kunskap, kapital och vi kan hela värdekedjan., säger Ola Ritzén som är affärsutvecklare för den gröna omställningen på Linde Gas.
verkligen kan det. Vi garanterar att de har gas i rören när de behöver den, säger Ola Ritzén.
Vid sina vätgasfabriker har Linde Gas även lager med komprimerad gas som back up om något händer och extra gas behövs.
– Det gör även att vi kan köra vätgas från en fabrik till en annan om ett plötsligt behov uppstår. Kunden ska alltid känna att de har en trygg försörjning av vätgas, vad som än händer.
För Linde Gas är det avgörande att bygga sina vätgasfabriker tillsammans med kunderna.
– Vi behöver ett långsiktigt åtagande från en kund för att vi ska våga investera. Vi måste veta att vi har avsättning för vår gas under lång tid. Får vi det så lovar vi att kunden ska ha tillgång till gas hela tiden, förklarar Ola Ritzén.
Han konstaterar att många av de satsningar som gjorts i den gröna omställningens namn de senaste åren har varit baserade på glädjekalkyler.
– Nu verkar det dock ha skett en form av tillnyktring, och många dåligt underbyggda projekt har lagts ner. Tekniken för
grön omställning är dyr och det måste man inse. Bra projekt som har ekonomisk bärighet är de som klarar sig.
Ola Ritzén ser en spännande framtid för vätgas. Fossilfri järnframställning behöver vätgas för reduktion och värmning, även syrgas, kvävgas och argon behövs vid stålproduktion. För tillverkning av fossilfria bränslen som metanol och flygbränsle behövs stora mängder vätgas och koldioxid.
– Och vi kan leverera vätgas och övriga gaser som behövs för den gröna omställningen. Vi har erfarenhet, vi har leveranssäkerhet och det är vår kärnverksamhet. Vi har kunskap, kapital och vi kan hela värdekedjan. Dessutom kan vi hjälpa våra kunder med hur man använder vätgas. Från ax till limpa och allt från smått till stort, konstaterar Ola Ritzén.
– Den gröna omställningen är en förutsättning för att stärka Sveriges konkurrenskraft. I den omställningen spelar vätgasen en avgörande roll. Detta gäller särskilt för de sektorer där det är svårt att elektrifiera processerna och det inte finns andra gångbara alternativ. Det handlar framför allt om järn- och stålindustrin, kemiindustri och raffinaderier samt också vissa delar av transportsektorn - områden som dessutom är utsläppsintensiva, säger
Angelina Björklund projektledare på Energimyndigheten,
– JAG HAR HAFT ett samordningsuppdrag under två års tid och i december 2024 slutlevererade vi efter två års arbete resultatet av vårt arbete. Vi har kontinuerligt haft dialog med branschen om bland annat de hinder och utmaningar som man ser. Uppdragets syfte har varit att fokusera på olika delar genom samordning, dialog och kunskapsspridning och utreda hur infrastrukturen kan utvecklas. Vi kom med några förslag som landade väl men det har varit svårt då det saknas en tydlig inriktning. Vad vill man med vätgasen? Det måste finnas långsiktiga och stabila spelregler för att företag och andra aktörer ska våga investera. Vätgasen har en stor potential men det är svårt att navigera i det hela och bena ut vad staten vill ta för roll i den framtida utvecklingen.
– Någon sammanhängande lagstiftning finns inte för vätgas. Det är mycket som måste hända samtidigt för att man ska våga satsa och göra investeringar. Då det är svåra tider blir det också lätt negativa nyheter. När ny teknik utvecklas följer det många gånger samma mönster, med i början en ordentlig hype och sedan att de livskraftiga projekten
lever kvar. Jag tror på vätgasens framtid och EU driver på utvecklingen även för Sverige. Men detta betyder inte att alla projekt kommer till stånd. Vätgas passar inom vissa sektorer men alla kan inte elektrifieras. Det är många som använder vätgas; exempelvis kemiindustrin och framtiden visar på intresse från både sjöfarten och flyget.
– Vi kan konstatera att det finns hinder för vätgas som är samma som för elektrifieringen i stort, exempelvis när projekt för havsbaserad vindkraft inte blir av. Det är långa cykler för att ställa om industrin. Det krävs långsiktiga investeringar och tydliga mål. Det finns två olika stöd, Klimatklivet och Industriklivet, som kan bidra till att möjliggöra dessa investeringar, då det annars kan vara svårt att finansiera de långa projekten. Men dessa stöd måste förstärkas och förlängas. När vi pratar med branschen ser de också ett behov av breda energiöverenskommelser och man efterfrågar långsiktighet. Många företag som är internationella kan lätt flytta om de inte får rätt förutsättningar. Precis före jul kom Energiforskningspropositionen där just vätgas är utpekad som ett viktigt forskningsprojekt och intresse finns för pengar till vätgas. Det är positivt. Forskning pågår på olika universitet, bland annat vid Luleå Tekniska Universitet, avslutar Angelina Björklund.
Angelina Björklund är projektledare på Energimyndigheten och menar att den gröna omställningen är en förutsättning för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Bild: Energimyndigheten
Resultat från Energimyndighetens samordningsuppdrag
Energimyndigheten pekar på flera olika åtgärder som behöver komma till stånd för att främja vätgasens utveckling:
• En tydligare kommunicerad nationell inriktning
• Ett uppdrag om långsiktig samordning
• En systemstudie för att identifiera vätgasens samhällsekonomiska potential
• Snabba på arbetet med lagstiftning på vätgasområdet
• Förläng och förstärk Klimatklivet och Industriklivet för att möjliggöra stora satsningar
Ånge är en kommun i Medelpad som möjliggjort satsningar på storskaliga anläggningar för grön vätgas – en i Alby med en kapacitet på 500 MW och en i Ljungaverk med en kapacitet på 100 MW. Våren 2024 lämnades ansökningar in till Mark- och Miljödomstolen för tillstånd att producera vätgas vid de båda anläggningarna.
MARIE LOUISE AARÖE
– VI HAR HAFT ett mycket tätt samarbete med kommunen i Ånge, som är en viktig aktör i möjliggörandet av våra projekt, berättar Alexandra Angelbratt, ansvarig för vätgasutvecklingen på RES Group AB, som är ett familjeägt engelskt företag. Som företag har vi sedan länge varit engagerade i Ånge genom landbaserad vindkraft på Björnberget och Gubbaberget. Nu ville vi med kommunens hjälp ge tillbaka till bygden och började en dialog med kommunen för att hjälpa till att också förädla den förnybara energin på platsen, vilket skulle skapa arbetstillfällen på orten. I dagsläget exporteras mycket av den förnybara energin som produceras i regionen
till andra delar av Sverige. Målet för kommunen och oss på RES är att skapa en lokal värdebehållning.
– Kommunen har en stor landyta på 100 hektar som skulle kunna lämpa sig bra för en vätgasanläggning. Vi köpte 20 hektar av ytan och började med Albyprojektet där en närliggande industri sedan tidigare använder vätgas och kunde vara intresserade av grön vätgas. Till en början såg vi möjligheter på 20 - 100 MW men vi landade ganska snabbt i att vi skulle satsa storskaligt.
Viktigt i hela denna resa i Alby har varit samarbetet med kommunen. Nya industrier är på väg in i kommunen för att kunna dra nytta av denna anläggning exempelvis en fiskodling som behöver både värme och syrgas, samt även växthus som är intresserade av att etablera sig här.
Under 2024 såldes projektet till Prime Capital som är en mycket stark kapitalägare och tidigare kund till RES.
Nu pågår fortsatt utveckling av projektet med Prime som ägare och RES som utövare av vissa delar inom projektet i fortsatt nära samarbete med kommunen. Målet är en anläggning som producerar hållbart flygbränsle i Ånge. Parallellt med detta har också projektet i Alby utvecklats. Här fanns tidigare en petrokemisk industri som var nerlagd med gamla industribyggnader redo att kunna ta över.
En visionsbild av den ny/gamla anläggningen i Ånge kommun för grön vätgas. Bild: RES Group
– Vi köpte fastigheten för att anlägga en vätgasanläggning. Det var sedan tidigare ett järnvägsspår anlagt in i fastigheten, samt även vatten och energi på drygt 100 MW. Nu håller vi på och säljer projektet, där vätgasen i framtiden skulle kunna användas för produktion av fossilfritt stål.
– Det är kommunen som ansvarar för helheten på siten i Alby, därefter får varje verksamhet ansvara för sin yta som man äger. Vi utvecklar även ett par batterilagringsprojekt i kommunen. I januari 2025 hölls domstolsförhandlingar för miljötillståndet för vätgasdelen i Alby och besked väntas i mars i år. Vi och våra investerare anser att detta projekt ligger mycket bra i tiden då efterfrågan på hållbart flygbränsle ökar i takt med implementeringen av EU´s regelverk ReFuelEUAviation. Till stor del handlar det om samarbete och att hjälpas åt att skapa nya värdekedjor för att få allt på plats. För att dela på risken är det många olika kunskaper som behövs. Och det gäller att kroka arm med rätt partners och arbeta för något som har möjlighet att göra skillnad i den gröna omställningen som vi står mitt i nu, säger Alexandra Angelbratt. Nu siktar vi på en produktionsanläggning för hållbart flygplansbränsle som ska gå i drift i slutet av 2029.
I forskningsprojektet, som Anders Lundblad leder på RISE, är Umeå ett exempel på en mindre flygplats som är intressant för hur man på ett säkert sätt ska hantera framtidens bränsle för att sedan implementera vidare på andra mindre flygplatser. Bild: RISE
På ”Vätgaskonferensen 2024” gjorde Anders Lundblad på RISE samt John Nilsson på Swedavia en gemensam presentation om vätgasens framtid inom flyget utifrån lite olika perspektiv. Vi börjar här med Anders Lundblads presentation med utgångspunkt från flygplatsen i Umeå med projektnamnet ”FlyH2UME” med syfte att visa på hur vätgas och flytande väte i en framtid kan implementeras på Umeå flygplats. Andra projektpartners är Umeå kommun och Umeå Energi.
AV MARIE LOUISE AARÖE
– PROJEKTET, SOM finansieras av Energimyndigheten, har pågått sedan i början av 2024 och beräknas avslutas under 2026. Vi är alltså snart halvvägs, säger Anders Lundblad. Många projekt i dag inom vätgasflyg orienterar sig mot flygplanen. Vi har inte fokus
på utvecklandet av själva flygplanen, det är det andra aktörer som har, exempelvis pionjärföretaget ZeroAvia som samarbetar med svenska Powercell. De utvecklar bränslecellsdrivna vätgasflyg. Airbus är en stor flygplanstillverkare som satsar på att utveckla vätgasflyg under projektnamnet ZEROe. Det finns två varianter att välja mellan när det gäller flygplan. Man kan omvandla vätgasen till el i en bränslecell för att driva en elmotor som driver propellern på flygplanet. En annan variant är att man leder vätgasen
Anders Lundblad är forskare på RISE och arbetar bland annat med Swedavia om framtidens fossilfria bränslen för flygtrafiken med fokus på hur hanteringen ska ske på flygplatserna. Bild: RISE
direkt in i en jetmotor, men då måste också jetmotorerna vara designade för att kunna drivas på vätgas.
Vårt fokus ligger på flygplatsernas infrastruktur och frågeställningar kring hur man ska leverera vätgas och flytande väte till flygplatserna på ett säkert sätt. Det är viktigt med säkerheten, därför har vi också ett stort fokus på den. I första steget ser vi demonstrationslösningar för vätgasflyg och användning på flygplatsen i mindre omfattning. Följande steg, 2 och 3, när vätgasflyg kommersialiseras, kommer sannolikt att dröja till efter 2035. Vårt fokus är att se på de olika delarna och ta fram en färdplan och en utvecklingsstrategi med utgångspunkt från Umeå flygplats, som sedan kan användas på andra mindre flygplatser.
Skillnaden vätgas, flytande väte och eSAF
Man får in mer vätgas i flytande väte än i trycksatt vätgas. Enligt teorin är densiteten cirka dubbelt så hög för flytande väte jämfört med komprimerad vätgas, men i praktiken
kan flytande väte lagras i mycket större tankar än komprimerad gas. Därför kan exempelvis en lastbilstrailer med flytande väte bära med sig 3-4 gånger mer jämfört med en vätgastrailer.
– Vanligt flygplansbränsle är tyngre än vätgas, men också energitätare, berättar Anders Lundblad. För väte är det tanken som väger mest men för vanligt flygplansbränsle är det bränslet som väger mest. För flyg med flytande väte ser man i framtiden lite kortare sträckor inom Europa. Att kunna flyga passagerarflyg över Atlanten med väte är, som det ser ut i dag, osäkert. En del hävdar dock att det ska gå. Då får man ta till elektrolysbaserad Sustainable Aviation Fuel (eSAF). Denna utgår från vätgas tillverkad av ”grön” el via elektrolys och koldioxid som bildar metanol och, i efterföljande steg, flygbränslet eSAF.
– Vårt projekt i Umeå handlar om infrastrukturen och hur producerad vätgas eller flytande väte hanteras när det gäller distribution och förvaring samt försörjning av Umeå flygplats och andra mindre flygplatser
i Sverige. Vi är inte vana vid flytande väte i Sverige, men det används mycket i USA där man har erfarenhet av flytande väte från rymdindustrin. I USA transporteras flytande väte till flera vätgastankstationer som levererar flytande och komprimerad vätgas till lastbilar. Som exempel samarbetar Daimler med Volvo för att utveckla bränsleceller till lastbilar via samarbetsföretaget Cellcentric (joint venture). Daimler satsar på flytande väte direkt in i lastbilen. Det är intressant om flytande väte används för flera olika syften i samhället, säger Anders Lundblad. Då kan det också bli mer rationell tillverkning och lägre priser.
– Flyget är en konservativ bransch med mycket säkerhetstänk, säger Anders Lundblad. Det är självklart viktigt men innebär också att det kommer att ta tid. Men på ett eller annat sätt så kommer vätgasen in. Hur vätet kommer att ta plats i framtidens fossilfria flygplan är inte helt uppenbart och det kostar att producera flytande väte. eSAF, å andra sidan är ännu dyrare att tillverka men lättare att hantera.
– Swedavia har idag av vår ägare, den svenska staten, tio utpekade flygplatser runt om i Sverige, berättar John Nilsson, strategiskt ansvarig för el- och vätgasflyg på Swedavia AB. Vi är mycket engagerade i att driva på och stötta flygets omställning till framtidens fossilfria resande. Det är en komplex uppgift som kan innebära långa ledtider och mycket som ska klaffa för branschen. Det är flera delar som är viktiga för att ställa om. SAF, elflyg och vätgasflyg samt att vara redo för att anpassa flygplatserna efter ny relevant teknik.
AV MARIE LOUISE AARÖE
FLYGET ÄR EN av människans största innovationer och ett mycket viktigt transportslag. Det mesta vi gör har en inverkan på miljön så även flyget. Ibland lyfts frågan att totalt sluta flyga men flyget bidrar mycket både till människor och samhällen. Flyget gör det möjligt för människor att snabbt förflytta sig över stora avstånd. Ett mycket viktigt fokus för hela flygbranschen är att ställa om till ett fossilfritt flyg, vilket pågår för fullt. Swedavia har i flera år varit drivande i frågan. – Vi ser att lösningen består av flera olika delar. Vi tar nu fram strategier för att tillämpa detta och vad det innebär samt förändringarna som kommer på infrastruktursidan. Vilken omfattning handlar det om? Det är mycket som beror på olika medel för långdistans och regionala flygrutter. Vi samarbetar både med andra flygplatskoncerner och flygindustrin i Norden bland annat med SAS, Avinor i Norge, Vattenfall och Statkraft tillsammans med Airbus i en förstudie om vätgasens roll inom flyget. Frågor som vi ställer oss är; hur ska transporterna ske till flygplatserna? Vilken form, vätgas eller flytande väte? Och vad innebär detta för flygplatserna,
vilka blir konsekvenserna? Alla dessa frågor är viktiga att lösa. Vi gör exempelvis djupgående studier och har tagit fram tidiga underlag för att hantera vätgasflygplan på våra flygplatser. Flera flygbolag har uttryckt önskemål om att kunna ersätta vissa flyglinjer med fossilfritt bränsle fram till 2050 och då måste även infrastrukturen kopplad till vätgas anpassas.
– Vi deltar även i andra projekt och initiativ för att driva på flygets omställning. Tillsammans med RISE, Umeå kommun och Umeå Energi har vi ett regionalt projekt där vi ser på framtiden för Umeå flygplats och hur vi ska kunna anpassa flygplatsen utifrån olika framtidsscenarier kopplat till användningen av vätgas. Vad finns det för olika alternativ och varifrån produceras vätgasen, samt finns det möjlighet att samlokalisera med andra intressenter som behöver vätgas. Umeå flygplats kan därmed visa vägen för liknande regionala flygplatser som i framtiden vill anpassas till vätgasdrivna flygplan. Vi är även med i ett tredje projekt, ett EU-finansierat interregionalt treårigt projekt, BSR, HyAirport som står för Baltic Sea Region Hydrogen Airports. Ett flertal länder runt Östersjön är involverade i projektet. Här ser vi på vätgasens roll på regionala kortare distanser. Det händer som sagt mycket inom
vätgas för flyg, säger John Nilsson. – Det som framkommit i alla projekten är hur komplext det är att hantera nya procedurer på flygplatserna för att handskas med vätgas och man får inte tumma på den viktiga säkerheten. Vi ser vätgasen som en del av flera som är nödvändig om branschen ska nå målet på noll utsläpp av koldioxid. Därför är vi mycket måna om att vi ska lyckas med dessa projekt. Till en början fokuserar vi på mindre regionala flygplan, för att det i framtiden ska bli möjligt att flyga medellånga distanser med större flygplan som kan ta 180 eller fler passagerare.
– Vi är positivt inställda till vätgas som en av flera lösningar för flygets omställning och det gäller att hitta rätt balansgång för att inte missa tillfället och samtidigt vara försiktiga och göra realistiska investeringar vid rätt tidpunkt och inte låta något bromsa utvecklingen med vätgas som flygbränsle. Vi måste också se konsekvenserna för flygplatserna och ställa frågor och hjälpa till i ett tidigt skede för att få det rätt. Det behöver fungera tillsammans med flygplatsens struktur. Ju mer vi arbetar med projekten ser vi att detta är möjligt. Och för oss på Swedavia ser vi ingen annan möjlighet än att få ett fossilfritt flyg för att kunna fortsätta att flyga i framtiden, säger John Nilsson.
Entreprenad Live är den regionala mässan för entreprenad, mark- och grönytor samt bygg- och anläggningsbranschen. Här kan du inspireras, bygga relationer, generera affärer, delta i seminarier och provköra maskiner och fordon i utställarnas demoområden. Entrén är kostnadsfri.
Varmt välkommen till Entreprenad Live i Göteborg Landvetter, 11-13 september 2025.
Göteborg – Landvetter 11-13 september
– Reparbete är på stark frammarsch och beställarna börjar inse dess möjligheter. Det kommer framöver att bli ett naturligt alternativ för åtkomst, sa Fredrik Nilsson från Proaccess på Ytskyddsdagarna. Bild: ProAccess
Svenska repteknikföretag har sedan slutet av 90-talet jobbat för att övertyga beställare om fördelarna med reparbete som alternativ till att bygga ställningar för åtkomst vid renovering eller ytskydd. Vändningen kom med pandemin då branschen började få upp ögonen för den nya metoden. Det berättade Fredrik Nilsson på Ytskyddsdagarna.
AV LARS-OLOF TANDBERG
FREDRIK NILSSON DRIVER repteknikföretaget Proaccess och är även ordförande i Branschföreningen Svenskt Reparbete (BFSR).
Han berättade att reparbete omsätter 26,4 miljarder kronor globalt varje år. Sverige ligger långt efter och står för endast 5 promille av den globala omsättningen. De första svenska repteknikföretagen startade 1997 men det dröjde till 2015 innan den nya metoden började växa till sig.
– Reparbete är på stark frammarsch och beställarna börjar inse dess möjligheter. Det kommer framöver att bli ett naturligt
alternativ för åtkomst, sa Fredrik Nilsson.
Han berättade att den stora vändningen kom med pandemin. Underhållsarbetet var tvunget att fortsätta men gränserna stängdes och det fanns inte längre tillgång till utländsk arbetskraft.
– Vi kunde erbjuda arbetskraft och fick chansen att göra jobb åt beställare som tidigare inte prövat reparbete. Då fick de se att metoden verkligen fungerar.
Den här utvecklingen gjorde att branschen för reparbete nu växer rejält. Proaccess är ett av de repteknikföretag som nu växer
”Involvera personalen och anställ de som är bättre och smartare
än du. Ofta underskattas de anställdas möjligheter att påverka kunder. Det är de som gör störst intryck på beställarna.”
/Fredrik Nilsson, vd, Proaccess och ordförande i Branschföreningen Svenskt Reparbete (BFSR)
med den ökande marknaden och Fredrik Nilsson berättade om sina och företagets erfarenheter av att vara med och införa en ny metod på marknaden.
Han konstaterade att det är viktigt att förstå och ha tålamod med att det finns invanda beteenden i en bransch som bygg och anläggning. Ett vanligt resonemang är att man använder ställningar för åtkomst eftersom man alltid gjort det.
– Men att behöva bygga ställningar tar tid och kostar och kan därför bli en tröskel som gör att man skjuter på inspektioner, vilket gör att åtgärder sätts in allt för sent. Och det kostar också pengar, sa Fredrik Nilsson.
För att lyckas bör man ha en tydlig affärsplan. Det gäller att förankra affärsplanen i organisationen. Det ska vara tydligt
vad företaget ska göra men också vad det inte ska göra.
– Affärsplaner är ofta chefsproducerade och innehåller trista siffror som gör den tråkig, och då vill ingen läsa den.
Bra samarbete inom företaget är också viktigt. Att jobba tight ihop, lära känna varandra och hitta synergier.
– Involvera personalen och anställ de som är bättre och smartare än du. Ofta underskattas de anställdas möjligheter att påverka kunder. Det är de som gör störst intryck på beställarna.
Fredrik Nilsson påpekade att när man vill införa en ny metod eller ett nytt sätt att arbeta är det viktigt att vara med och påverka, inte bara den egna verksamheten utan även branschen i stort.
– Vi är till exempel med i styrgruppen för utbildningen till ytskyddsspecialist, vi var med och startade Branschföreningen Svenskt Reparbete (BFSR) tillsammans med två andra reparbetsföretag. Vi sitter i branschrådet för Underhållsmässan och i marknadsgruppen för auktorisationen för rostskyddsmålning med flera. På så sätt kan vi vara med och påverka förutsättningarna för vår bransch.
Fredrik Nilsson understryker att man inte ska vara rädd för konkurrens.
– Om beställare ser att det finns många företag som jobbar med repteknik kanske de tänker att det här är något vi borde titta på. Man måste också våga tro på sig själv och sin produkt. Våga säga nej om det är ett projekt som inte passar er affärsidé, även om det innebär att man går miste om snabba pengar.
Fredriks avslutande råd till andra företagsledare är att satsa på en chefsoberoende organisation.
– Allt ska kunna fungera utan att chefen är där. Som chef är det också bra att inte fastna i detaljer. Försök att ha ett helikopterperspektiv. Stanna upp ibland och få en överblick.
Svensk B
Byggtidning
Svensk B
Byggtidning
än att riva och bygga nytt
än att riva och bygga nytt
Att det är billigare att ytskydda och renovera än att riva och bygga nytt är ett återkommande tema på Ytskyddsdagarna. Nu verkar det som att såväl tillverkare och beställare som forskare sakta börjar få upp ögonen för värdet att ytskydda. Det konstaterades på Ytskyddsdagarna som i år var tillbaka i Göteborg efter utflykten till Stockholm i fjol.
AV LARS-OLOF TANDBERG
YTSKYDDSDAGARNA FÖRMEDLAR kunskap om att det är möjligt att öka livslängden på befintliga utrustningar och konstruktioner och hur det ska göras. På årets upplaga kunde arrangören Tommy Thörn på Ytskyddsakademien berätta om flera positiva tecken på att vetskapen om att det är mer lönsamt att renovera än att bygga nytt börjar sprida sig.
– Att öka livslängden på det vi har är självklart mer miljövänligt än att köpa in eller bygga nytt. När jag började med komposit för 35 år sedan sa tillverkarna av pumpar att det där vill vi inte ha, vi vill tjäna pengar på reservdelar. I dag belägger Flygt sina pumpar med komposit när kunden vill ha det eller när de själva ser att det är bättre än med bara stål. Det är rätt fantastiskt att vi kommit dit. Men det är beställaren som måste sätta kravet och först då vaknar pumpföretagen, sa Tommy Thörn i sitt inledningstal.
INTRESSE FRÅN FORSKARE
Han konstaterade att även om stål framöver kommer att tillverkas utsläppsfritt så kommer det fortfarande att byggas och rivas och då kommer ytskydd fortsatt att vara väldigt viktigt för att förlänga livslängden på konstruktioner och maskiner.
– Nu börjar även universitet och högskolor titta på det här med Agenda 2030 och att det kan vara bra att öka livslängden med ytskydd. Det vi har vetat i många år konstaterade Linköpings Universitet i en undersökning 2023 som visade att miljöpåverkan minskar med 80 procent när man renoverar i stället för att bygga nytt.
Tommy Thörn berättade även om en ny studie som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort inom projektet Bruka Halland. Den visar att om man bevarar stommen och återbrukar byggdelar och interiör vid en ombyggnation ger det 60 procent lägre klimatpåverkan och 76 procent mindre avfallsmängder och materialförbrukning jämfört med om man river och bygger nytt.
– Det är en insikt som fler borde ta till sig om man menar allvar med att vi måste ta vara på natur och miljö.
MER KUNSKAP BEHÖVS
I en annan undersökning gjord av SKF och Svenskt Underhåll bland underhållschefer i svensk industri svarar 52 procent att de behöver mer kunskap om grundorsaksanalyser för att driva ett hållbart underhåll.
– Underhåll är ju slitage, och många enheter som skadas kan ytskyddas och få öka livslängd, om man får in det tänkandet och förstår. Underhållscheferna säger även att bristen på tid är ett stort hinder till vidare utbildning, sa Tommy Thörn.
Han berättade att det genom åren varit svårt att få konsulter att intressera sig för ytskydd och att komma till Ytskyddsdagarna.
– Det har blivit lite bättre och vi ser fler konsulter här i dag. Men vi saknar fortfarande beställare och folk från kommuner. Det pratas mycket om Agenda 30 och att vi måste ställa om för att rädda miljön, men om de som tar besluten om det ska rivas eller renoveras inte har kunskapen om fördelarna med att renovera och ytskydda så kommer inte mycket att hända.
Botanisera bland alla våra magasin.
Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.
https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs
– när du behöver ett tätt och flexibelt ytskydd
Härdar extremt snabbt, 5-20 sekunder
Det tidigare NHL-proffset Per Svartvadet var ett udda inslag bland föreläsarna på Ytskyddsdagarna i Göteborg. Han berättade om golvbeläggningen
Eco Silicate Systems som är flytande sten i beläggningsform. Publiken fick även höra en del om hans hockeykarriär och förhållandet till tidigare lagkamraten Peter Forsberg.
AV LARS-OLOF TANDBERG
PER SVARTVADET hör till den gyllene generation ishockeyspelare födda 1973–1975 som fostrades i Modo, varav flera blev proffs i NHL, bland andra Peter Forsberg och Markus Näslund.
– Ett tag var vi 10–12 spelare från Örnsköldsvik i NHL. Folk i USA trodde att Örnsköldsvik måste vara en stad med 8–9 miljoner innevånare som får fram den här mängden hockeyspelare. De blev rätt förvånade när de fick veta att det bara bor 56 000 personer där, berättade Per Svartvadet som spelade fem år i NHL. Han har ett SM-guld med Modo och spelade nästan 100 landskamper för Tre Kronor.
Efter hockeykarriären ville Per behålla
den lagkänsla han upplevt inom hockeyn. Han konstaterade att det finns många likheter mellan en lagsport som ishockey och att driva företag.
– Jag levde min dröm och jag har tagit med mig mycket av det jag tyckte var positivt inom hockeyn. Att spela i ett lag handlar om att prestera, kvalitet, uppföljning, stolthet och resultat. Det gäller även i framgångsrika företag som är en form av lag.
I dag har Per Svartvadet ett golvföretag där han bland annat säljer den miljövänliga tät- och ytskiktsbeläggningen Eco Silicate
Systems som företaget Core World och presenterade på Ytskyddsdagarna. Det är en självutjämnande golvbeläggning för krävande miljöer som läggs som en tre millimeters ytbeläggning för skydd mot slitage. Materialet presenteras som flytande sten i beläggningsform. Det består av nermald sten, silikater och vulkanaska. Vid utläggning blandas det med vatten och därefter pumpas det ut och dras ut med rakor.
– Materialet går lätt och snabbt att lägga och det blir stenhårt. Det är vattentätt men samtidigt diffusionsöppet. Då materialet enbart innehåller sten och ingen cement så blir det ingen expansion och ingen krympning. Det gör det även väldigt miljövänligt, förklarade Per Svartvadet.
Han berättade även om sitt förhållande till Peter Forsberg som också ingår i den gyllene generationen.
– Jag har spelat flest matcher i Modo och det svider för Peter. Jag har ett SM-guld med Modo och det har inte han. Det svider oerhört för honom. Han har mer pengar än mig just nu, men slår det här materialet igenom då kommer jag att slå honom på det också, konstaterade Per Svartvadet.
för
NIS2-direktivet från EU syftar till att säkerställa en hög nivå av informationssäkerhet i hela EU.
Frågan om cybersäkerhet blir alltmer komplex och kräver ett stort engagemang av många.
TechSverige lyfter bland annat vikten av de nya EU-reglerna som går under namnet NIS2.
Regeringen får både ris och ros av organisationen när det gäller cybersäkerhetsarbetet.
AV GÖSTA LÖFSTRÖM
NIS2-DIREKTIVET från EU syftar till att säkerställa en hög nivå av informationssäkerhet i hela EU. Skyddet av samhällsviktiga tjänster behöver förstärkas som en följd av den ökade digitaliseringen och den ökande cyberhotbilden. NIS2 berör 18 olika sektorer, bland annat energiförsörjning, finansiella tjänster, sjukvårds- och transportsektorn.
– Det här är den stora frågan inom digitalisering just nu. Det har varit en lång resa och de nya reglerna har redan börjat gälla, men mer lagstiftning kommer också, säger Fredrik Sand, näringspolitisk expert vid branschorganisationen TechSverige, som organiserar 1 400 företag med närmare 100 000 anställda.
–Cybersäkerhetslandskapet börjar bli ganska komplext. S anktionsavgifterna i NIS2 och annan lagstiftning är höga. TechSverige har medlemmar som erbjuder tjänster för att införa och efterleva de krav som NIS2 ställer. Det är viktigt att alla berörda engagerar sig i de här frågorna. Rätt hanterat kan höjd säkerhet förstås förbättra affären och lönsamheten inom många områden. Avancerad digitalisering kräver hög säkerhet för att fungera och vara pålitligt.
Ros och en del ris
Utöver att EU lyfter frågan om cybersäkerhet har den svenska regeringen, enligt TechSverige, visat ett uppriktigt intresse för frågor om informations- och cybersäkerhet – och vidtagit åtgärder.
– Dessa frågor har hanterats tillräckligt väl av skilda regeringar under mer än 20 år, säger Fredrik Sand och menar att delar av det regeringen nu gör är i linje med förslagen i TechSveriges rapport ”Techbranschens förslag för att möta cyberhoten” med mer resurser, tydligare ansvarsfördelning, vikten av samarbete med näringslivet och kopplingen till Natomedlemskapet.
–Men regeringen har också fattat strategiska beslut utan att ha tagit ställning om den nu försenade nya nationella strategin
för informations- och cybersäkerhet, säger han och hävdar att regeringen också tagit genvägar i andra frågor.
– Inför förslaget om flytten av Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) till FRA (Försvarets radioanstalt) tillfrågades endast elva statliga myndigheter, medan näringslivsintressen och en bredare del av den offentliga inte fick vara med i processen.
–Det är i stark kontrast till hur införandet av NIS2-reglerna hanterades. Då bjöds över 210 remissinstanser in att ge sina synpunkter. Hela samhället måste med i cybersäkerhetsarbetet, detta är inte en fråga bara för säkerhets- och underrättelsemyndigheter, säger Fredrik Sand.
”Delvis en ny kultur”
TechSverige betonar att regeringen behöver verka för ett förtroendefullt samarbete mellan företag och tillsynsmyndigheter inom techområdet.
–Säkerhetsarbete är en lagsport och här har Sverige och techsektorn en lång tradition med nära och konstruktivt samarbete mellan myndigheter och företag. Men i arbetet med den nya säkerhetsskyddslagen är det tydligt att en delvis ny kultur har etablerats, som inte gynnar utvecklingen av ett motståndskraftigt digitalt Sverige.
–Trots att regelverket är komplext finns det en motvilja bland ansvariga myndigheter att vägleda och ge råd till de företag som har att tolka och leva upp till den nya lagen. När lagen nu utvärderas har regeringen inte frågat företagen som utsätts för tillsynen om deras erfarenheter.
– Våra medlemmar är mycket engagerade i de här frågorna och tar dem på stort allvar. Vi tycker det vore på sin plats att man också lyssnade på vad de kan bidra med i utvärderingen.
TechSverige anser att den rådgivning som i dag lämnas av myndigheter är av generell karaktär och inte ger något faktiskt stöd till privata verksamhetsutövare. De verksamhetsspecifika
bedömningarna kring skyddsvärden och konsekvenser för Sveriges säkerhet måste verksamhetsutövaren i stället svara för helt själv, utan möjlighet att diskutera de många frågorna med experter som har erfarenhet av ämnet, arbetsmetoderna och tillsynen.
– Regelverket lägger hela ansvaret på enskilda företag att bedöma verksamhetens betydelse för Sveriges säkerhet. Tillgängliga vägledningar är inte tillräckligt konkreta och tillsynsmyndigheterna upplevs som svårtillgängliga och avvisande när de får verksamhetsspecifika frågor. Detta står i kontrast till hur motsvarande regelverk fungerar i våra grannländer och på EU-nivå. Det ska vara lätt att göra rätt, även för Sveriges säkerhet, säger Fredrik Sand. Kompetensfrågor högaktuella
Cybersäkerhetsfrågorna är högaktuella, men även kompetensförsörjningen inom techbranschen står högt på agendan för branschen.
– Brist på it-kompetens är en av de största utmaningarna över lag i branschen, inte minst kopplat till informations- och cybersäkerhet, säger Fredrik Sand, som bland annat har välkomnat regeringens förslag att etablera Cybercampus Sverige vid KTH i Stockholm. Här har regeringen lyssnat på branschen, både vad gäller behovet av utbildning och forskning och vikten av att inkludera näringslivet. 2024 publicerade TechSverige rapporten Kompetensbehoven inom tech, som belyser den akuta bristen på kvalificerad arbetskraft inom techsektorn och andra branscher. Rapporten pekar på behovet av 18 000 personer med techkompetens till år 2028. Särskilt oroade bristen inom informations- och cybersäkerhet. – Branschen behöver en rad olika utbildningar och det behöver det allmänna arbeta mer på, gärna i samverkan med näringslivet.
– Cybersäkerhetslandskapet börjar bli ganska komplext, säger Fredrik Sand, näringspolitisk expert inom TechSverige.
Enligt TechSverige behövs mer kompetens på alla nivåer om både verksamheter och branschen ska kunna ta sin del av ansvaret för svensk it-säkerhet. Men det brister bland annat avseende en enhetlig bild av efterfrågan och tillräckligt utbud av utbildning på eftergymnasial nivå, vilket staten och utbildningsanordnare behöver ta tag i.
Swepos är Lantmäteriets system för satellitpositionering som snabbt och enkelt ger exakt positionering. Precis där diket ska börja. Tjänsten används därför bland annat i grävmaskiner och resulterar i stora tids- och kostnadsbesparingar, vilket dessutom är bra för miljön. Läs mer på www.swepos.se
Gör tillståndskontroller för att minska riskerna i era maskiner! Utvärdera driftdata, mät lyftoljetryck under baxning, ta tid på synkronisering, utrullningstid, med mera.
Ångturbindagarna är ett arrangemang som startade 2011 och har utvecklats till det givna forumet för alla som driftar och underhåller ångturbiner, och dessutom serviceföretag som anlitas av anläggningsägare. Arrangemanget bygger ett nätverk mellan landets kraftvärmeanläggningar och etablerar kontakter med flertalet förekommande turbinleverantörer.
AV KJELL-ARNE LARSSON
FORUMET ARRANGERAS av Anders
Linnakangas och Thomas Berglund som också står bakom företaget TurbinePro –ett konsultföretag som arbetar med inspektioner, utredningar och utbildningar, när det handlar om ångturbiner och synkrongeneratorer.
I nätverket samlas deltagare från landets kraftvärmeanläggningar hos både energiföretag och massabruk. Man lyssnar på aktuella föredrag och flera av de representerade företagen går igenom incidenter och skador som inträffat sedan sist.
SKADEMEKANISMER I TURBINER
Vi fick bland annat höra ett föredrag om skademekanismer som kan drabba turbinanläggningar. Presentatör var Magnus Hellsing, vd för Materiex i Borlänge. Företaget gör utredningar av haverier och skador, där industrier och försäkringsbolag är kunder. Dessutom utförs material- och ytanalyser för flera branscher. I företagets laboratorium finns bland annat svepelektronmikroskop och ljusmikroskop, det senare även i en version för stereobilder. Kemisk analys görs med bland annat Auger elektronspektroskop. Ytor kan analyseras till några atomlagers djup. Beträffande mekanisk provning utförs dragprov och mätning av hårdhet.
Magnus Hellsing berättade om flera skademekanismer. En sådan mekanism är kryp, vilket är en långsam plastisk deformation som kan drabba ångturbinkomponenter vid temperaturer över cirka 400 °C. På ett atomärt plan (kristallgittret) förklarade han skillnaden mellan elastisk deformation – där materialet återtar sin form när lasten lättar – och plastisk deformation där formförändringen kvarstår. Ett exempel visade kryp i fästskruvar i en labyrintskiva i en ångturbin.
HÖG- OCH LÅGCYKELUTMATTNING
Maskindetaljer kan drabbas av högcykel-
utmattning, som beror på kombination av spänningskoncentration och pulserande belastning. Sådan belastning kan vara en följd av vibrationer som uppstår när man passerar kritiskt varvtal vid start/stopp av turbinanläggning. Magnus Hellsing visade exempel på utmattningsbrott av en generatorrotor.
Vidare fick vi se bilder av en skada på grund av lågcykelutmattning, gällande axeländen på en turbin. Brottet hade skett efter ungefär 100 lastcykler. Genom undersökning av brottytor och material kan Materiex skilja på hög- och lågcykelutmattning.
En skadetyp som kan drabba turbiner är också alkalisk spänningskorrosion. Den kallas alkalisk därför att den sker i alkalisk miljö där hydroxidjoner angriper stålet. Samtidigt är detta utsatt för hög dragspänning
under lång tid. Ett exempel visade spänningskorrosion vid skovelinfästningar.
Notera att ett flertal faktorer – ensamma eller i kombination – kan initiera eller förstärka en skademekanism. Här kan nämnas att exempelvis spänningskoncentrationer kan bero på geometri (bristfälligt konstruktionsarbete) och gjutfel. Det är därför viktigt att agera förebyggande och inte enbart tillämpa materialkunskaper när ett haveri redan skett.
VIBRATIONSÖVERVAKNING OCH FJÄRRANALYS
Adam Napiorkowski och John Andersson från Siemens Energy berättade om övervakning av vibrationer i ångturbiner med kringutrustning. Vi fick veta vilken utrustning som behövs och hur mätningarna går till,
samt fick exempel på utfall och analyser. Siemens erbjuder också tjänsten fjärrövervakning, och för närvarande finns uppkoppling från Siemens i Sverige till 189 ångturbiner ute i världen.
Bently Nevada (Baker Hughes) presenterade utrustning och tjänster för maskindiagnos av ångturbiner, växellådor och generatorer. Diagnosen baseras på vibrationsanalys, temperatursensorer och andra typer av sensorer. En jämförelse gjordes mellan Orbit 60 och 3500, samt hur system S1 kan byggas upp, lokalt på sajt eller för fjärranalys. Presentatörerna gick igenom ett flertal case och slutligen rekommenderades två böcker: Fundamentals of Rotating Machinery Diagnostics (med Donald E Bently som författare) och Machinery Malfunction Diagnosis and Correction.
LASERSVETSNING
AV TURBINSKOVLAR
Vi fick också höra om möjligheterna med lasersvetsning, som presenterades av Carl Möller, tidigare TGS Fortum, en verksamhet som sedan årsskiftet i form av företaget TGS tillhör Elcoline.
Lasersvetsning har tidigare varit komplicerad och den krävde nästan laboratoriemiljö för att kunna utföras med jämn kvalitet. Idag är metoden väl utvecklad och används både manuellt och med robotar, både i verkstad och på sajt. Lasersvetsning har en rad fördelar. Nästan alla stållegeringar kan svetsas, liksom aluminium, koppar, brons, titan med flera metaller och legeringar. Påverkan på grundmaterialet är liten och möjligheterna är stora att välja tillsatsmaterial. I många lägen står valet mellan lasersvetsning och metallisk sprutning eller slunggjutning (glidlager). Den förstnämnda ger metallurgisk bindning med komponenten, vilket inte gäller de andra. Sprutningar blir ganska porösa, medan lasersvetsning ger homogena pålägg. Med rätt tillsatsmaterial erhålls ett förbättrat erosionsskydd med längre livslängd som följd. Det finns nästan inga begränsningar gällande komponentstorlek, däremot är skikttjockleken begränsad, oftast till 5 mm.
När det handlar om turbiner används metoden för delningsplan, lagergångar, rotorkopplingar, ventilspindlar, ventilsäten, bussningar, skovlar med mera. Carl Möller visade hur erosionsskador på avloppsskovlar reparerades. Skadorna gick ner till 5–10 mm djup. Skovlarna var tillverkade av X20Cr13 (rostfritt stål med 13 % krom) och tillsatsmaterialet var Colmonoy 62-SA (en nickellegering med 14 % krom). Samtliga skovlar svetsades. Därefter skannades de och jämfördes med en 3D-modell och slipades till rätt form. Sedan skannades samtliga skovlar för slutlig kvalitetssäkring.
Med lasersvetsning går det att klara många reparationer som tidigare varit svåra och dyra att utföra. Att laga erosionsskador går
Turbinreglering för stödtjänster till SvK. Siemens har utvecklat ett blockbibliotek för PCS7 som kopplas mot befintlig effektregulator.
Med lasersvetsning går det att klara många reparationer som tidigare varit
utmärkt, men däremot är det inte möjligt att åtgärda sprickor i skovlar.
Niclas Krantz från Solvina samt Magnus Johansson och Johan Wing, båda från Siemens Energy, berättade om ångturbinanläggningars möjligheter att sälja stödtjänster till Svenska Kraftnät. De båda företagen samarbetar och erbjuder en paketlösning för anläggningar där man överväger att leverera stödtjänster. Solvina och Siemens Energy hjälper till med allt från förstudier, till planering och slutligen att komma igång. Företag som ansöker hos SvK och blir förkvalificerade, förpliktigar sig inte att alltid leverera, men får möjlighet att buda.
– Vår paketlösning innebär att vi hjälper till att anpassa anläggningar till stödtjänsterna, att optimera regleringen och genomföra kvalificeringsprocessen, berättar Niclas Krantz.
Det finns sex etablerade stödtjänster. FFR är för snabbt avhjälpande, och inte aktuellt för turbinanläggningar vi har i åtanke idag. FCR har tre typer av frekvenshållningsreserver, medan FRR har två typer av frekvensåterställningsreserver.
Den förstudie som görs undersöker vilka stödtjänster som varje turbin kan erbjuda och vilka investeringar/åtgärder som behövs. Man implementerar reglerfunktioner i turbinregulator och övriga processreglersystem. Efter åtgärder görs kvalificeringsprov och eventuell intrimning.
Att driva sin anläggning så den levererar stödtjänster påverkar ångsystemet.
– Bland annat måste man tänka på anläggningens möjlighet att ta hand om ångöverskott från turbinen, och möjligheten att ha ett ångöverskott vid drift för att turbinen ska kunna mata ut mer effekt vid behov. Till hjälp finns exempelvis ett blockbibliotek utvecklat för Siemens PCS7 som kopplas mot befintlig effektregulator, berättar Magnus Johansson.
Niclas Krantz berättade också om förutsättningarna för ö-drift. Att elproducerande anläggningar kan fungera avskilt från omvärlden är viktigt ur beredskapssynpunkt, för att kunna upprätthålla driften i en fabrik eller förse en hel stad med nöd-el. Vid normal drift kopplad till lokal- och regionnät, hjälper dessa till att stabilisera frekvensen. Vid ö-drift däremot måste frekvensen hållas lokalt.
Generellt sett är ångturbinanläggningar ganska bra för ö-drift, men en lång rad tekniska och organisatoriska krav måste uppfyllas, bland annat automatik för spänningsupptagning/fasning, och väl intrimmad utrustning för frekvens och spänning. Test av anläggningen kan göras vid olika laster.
Vi fick också veta vad som gäller för att uppfylla EU 2016/631 förordning om fastställande av nätföreskrifter med krav för nätanslutning av generatorer, RfG – Requirements for Generators. RfG ingår i ett system med koder för elkraft och elmarknad. För det svenska nätet beskrivs förutsättningar i Energimarknadsinspektionens föreskrifter om fastställande av generellt tillämpliga krav för nätanslutning av generatorer EIFS 2018:2. Alla som bygger nytt eller förnyar avgörande delar av sin anläggning måste följa RfG.
HUR UTBILDA PERSONAL?
Branschen har stort behov av ny personal närmaste åren. Den senaste kartläggningen över kompetensbehovet som Energiföretagen Sverige utförde (2022) visade att drygt 1700 tekniker och ingenjörer kommer att gå i pension de närmaste tre åren, och att totalt cirka 8000 beräknas rekryteras under samma period. Hela 76 procent av de svarande behöver ersätta de flesta eller samtliga av de som går i pension. Ungefär 65 procent av företagen bedömer att de kommer att öka antalet anställda på tio års sikt.
Så hur utbilda och rekrytera alla nya som behövs? Ulf Söderlind som är utbildare/utvecklare hos Heta Utbildningar Yrkeshögskolan i Härnösand, belyste problem och möjligheter, samt kom med ett antal förslag.
– Jag ser svårigheterna att hitta kompetens. Det började kanske för tio år sedan med större pensionsavgångar. De som slutade hade haft stor lojalitet med sina arbetsgivare, men inte fått uppskattning och en lön som motsvarade kompetens. Detta skapar problem vid rekrytering eftersom man får svårare att möta lönekrav från personer med rätt profil.
Yrkeshögskolans utbildning till drifttekniker erbjuder 275 platser där bara hälften utnyttjas. Ungefär 60 procent klarar utbildningen, vilket innebär att bara 83 tar examen. En del studerande anställs innan de gått klart. Ett gott råd till företagen är att undvika detta. De som lyckas ta examen behöver sedan ett bra mottagande hos sin kommande arbetsgivare; on-boardingen måste lära ut bland annat systemförståelse för varje anläggning. Det ställs särskilt stora krav på on-boardingen för elever från distansutbildningar, eftersom labtimmarna där är begränsade.
Utbildningsformen Accelerated Learning, är mycket intensiv och ställer extrema krav på arbetsmoral hos eleverna, och där urvalsprocessen är mycket viktig. Det är ett snabbutbildningsspår som bemanningsföretag nyttjar för att ”skapa” konsulter att hyra ut till branschen. Accelerated Learning är betald utbildning utan examen. Medelåldern på eleverna är relativt hög och de flesta är yrkesbytare.
Tursamt så är energibranschen öppen för flera alternativa lösningar. Ulf Söderlind skissade på ett förslag till en tre terminer lång utbildning som inkluderar en sommar med sommarjobb. Detta skulle kunna bli branschens ”elitskola”. Han visade också hur finansieringen kan gå till. Om företagen kan locka med anställning, lånefri utbildning och med riktig examen borde detta alternativ bli attraktivt.
– En lösning kan vara att ni kör teori på er ort och gör laborationerna hos oss i Härnösand. Vi har landets största ångpannelabb med axialturbin med mera. Vi kan ge företagen den typ av kurs eller längre program som de vill ha om de tar kontakt med oss, det är inte låst till just detta förslag.
Anders Linnakangas och Thomas Berglund som står bakom företaget TurbinePro, ordnar de årliga Ångturbindagarna.
Detta erbjudande avslutade Ulf Söderlinds redogörelse för utmaningarna med kompetensförsörjning. Hög tid alltså för bruken och energiföretagen att se över behoven av utbildning och rekrytering, om de inte redan är på gång.
Tyvärr har sedan nyheten kommit att Yrkeshögskolemyndigheten dragit in medlen till driftteknikerutbildningen. Till hösten 2025 kan därför inga utbildningsplatser erbjudas. En chock som drabbar inte bara driftteknikerutbildningen.
ANALYSERA OCH FÖREBYGG
Anders Linnakangas gav många goda råd under rubriken ”Hur undviker vi framtida problem?” Han vill inte att ni ändrar hur ni underhåller turbin och generator, men problemet är att ni får skador som ni inte går till botten med. Gör en rot-orsaks-analys! Hur ska ni åtgärda så att skadan inte uppkommer igen?
Ifall ni förlänger underhållsintervall, måste det finnas en ordentlig analys som motiverar förlängningen och anger när ni ska gå tillbaka till rekommenderade underhållsintervall. Använd riskreducerande åtgärder som vibrationsanalys, PD-mätning och endoskopi. Dokumentera och spara dokumenten, för er och för den personal som kommer efter er.
Gör tillståndskontroller för att minska riskerna i era maskiner! Här nämnde Anders bland annat att utvärdera driftdata (Ni har massor av data!!), att mäta lyftoljetryck under baxning, ta tid på synkronisering, utrullningstid med mera. Han tipsade också om att använda ultraljud för att spåra vakuumläckor och kontrollera ventiler, samt att göra en enkel vakuumläcksökning med koldioxid.
– Var mer ifrågasättande, en anläggning går inte sönder av sig själv. Känn din anläggning och våga jobba med den, betonade Anders. Flera av de nämnda metoderna är enkla, andra svåra. Gällande vibrationsanalyser går det att göra en del själv med engagerad personal, anlita i övrigt expertis hos Siemens, Bently Nevada och Emerson. Tänk på att vibrationsanalys av maskiner med glidlager är extremt svårt.
Anders Linnakangas med företaget TurbinePro stöder turbinanläggningar med utbildning, support och utredningar, både förebyggande och i samband med incidenter och skador.
”Vi vill ha ett hållbart och klimatsmart underhåll”
När tre gruvor och ett anrikningsverk, som var och en jobbat på sitt sätt, ska samordna underhållet – ja, vad händer då?
– Klart att det är lite skakigt nu i början. Men vi gör det här tillsammans, det är enda sättet att nå våra långsiktiga mål, säger Malin Rosenius, numera underhållschef för hela Bolidenområdet.
AV BJÖRN HULTMAN
PÅ KONFERENSEN Underhållsstrategi 2 april i Skellefteå, som arrangeras av Underhållsmässan i samarbete med Riksorganisationen Svenskt Underhåll, berättar Malin Rosenius mer om den utmanande processen.
–Det startade med att vi lade om organisationen i fjol och lyfte underhållet till strategisk nivå. På konferensen delar jag med mig av våra erfarenheter.
VILL BLI MEST KLIMATVÄNLIG
Boliden, som i fjol firade 100 år, har en vision om att vara den mest klimatvänliga och respekterade metalleverantören i världen.
Skelleftefältet är ”hjärtat” i företaget. Här finns idag tre aktiva gruvor: Renström, Kristineberg och Kankberg, samt ett anrikningsverk. Fram till maj i fjol skötte varje enhet sitt underhåll på egen hand.
Malin jobbade tidigare i en av gruvorna. Vid omorganisationen skapades en gemensam underhållsavdelning, som hon sedan augusti är chef för.
–Målet var att säkerställa att Bolidenområdet förblir produktivt och hållbart flera år framåt, genom att centralisera och öka fokuset på underhåll.
MÅLET: ATT JOBBA MINDRE AKUT
Målsättningen är att jobba mer planerat och strategiskt i underhållsfrågor.
–Tack vare tillståndskontroller och förebyggande underhåll kan vi jobba mindre
Skelleftefältet är ”hjärtat” i företaget. Här finns idag tre aktiva gruvor: Renström, Kristineberg och Kankberg, samt ett anrikningsverk. Bild: Boliden
akut, vilket har en direkt koppling till hållbarhetsfrågan, säger Malin.
–Vi ska ta hand om våra anläggningar och våra maskiner på ett bättre sätt. Vilket minskar risken för onödiga arbeten och slöserier. Fungerar maskinerna optimalt från ena servicen till den andra har vi gjort ett bra jobb tillsammans.
SAMSYN – EN STOR UTMANING
Malin Rosenius leder en stor och viktig organisation. Av Bolidenområdets närmare 700 anställda jobbar ca 200 på underhållsavdelningen.
– Det har inte varit mycket samverkan tidigare, konstaterar hon.
– Vi har många kompetenta och engagerade medarbetare och nu har vi möjlighet på ett helt annat sätt att samordna kunskap och kompetens i hela området för att förbättra kvaliteten. Till exempel genom gemensamma riskanalyser för jobb som vi alla gör på de olika sajterna.
Men att jobba tillsammans, som ett team, är inte alltid problemfritt.
– För mig är underhåll något vi alla jobbar med, oavsett vilken avdelning man tillhör. De vanligaste underhållsuppgifterna, att rengöra och smörja, görs ju oftast av operatörer på
driftavdelningarna. Medan vi underhållsspecialister gör det mer djuplodande.
– Att få till den samsynen och kulturen är en jätteviktig strategisk fråga – och en stor utmaning för oss.
UNDERHÅLLSFRÅGAN UPPGRADERAS
Det kan vara lite skakigt innan de nya rutinerna satt sig, medger Malin.
– Men vi börjar redan se påtagliga positiva effekter. Vi hjälps åt på ett helt annat sätt än tidigare. Det kan gälla allt från gemensamma reservdelar till att skapa gemensamma arbetssätt, så vi gör lika på alla ställen.
– En annan stor förbättring är att vi fått in det strategiska tänket på högre nivå. Idag pratar vi betydligt mer underhållsfrågor i den högsta ledningsgruppen för Bolidenområdet än vad som gjordes tidigare.
SER FRAM EMOT KONFERENSEN
Hon välkomnar att Underhållsstrategi i år arrangeras i hennes hemstad.
– Jätteroligt att den läggs här i Skellefteå, med tanke på alla stora industrisatsningar i norr. Och för min egen del passar det perfekt: jag har faktiskt närmare till konferensanläggningen än till min egen arbetsplats …
Byggnaden är färdig och nu pågår montaget av sorteringsutrustningen vid Gärstad sorteringsanläggning i Linköping. Bild: Tekniska verken
Linköping bygger för
Tekniska verken i Linköping bygger en högteknologisk automatiserad sorteringsanläggning för hushållsavfall. I Gärstad sorteringsanläggning ska plast, papper och kartong, magnetisk metall, omagnetisk metall samt organiskt material sorteras ur hushållssopor för att återvinnas.
AV LARS-OLOF TANDBERG
MED DEN NYA sorteringsanläggningen vill Tekniska verken i Linköping öka andelen material som återvinns. Även om de flesta hushåll källsorterar och använder återvinningsstationer så hamnar vissa saker fel. Sådant som ska källsorteras eller köras till återvinningsstationer hamnar i hushållssoporna.
– Okunskap och slarv gör att det blir fel ibland. Den nya sorteringsanläggningen blir som ett extra skydd där vi kan plocka ut det som hamnat fel. Det andra målet med anläggningen är att minska utsläppen av koldioxid. Det gör vi främst genom att sortera ut plast så att den i stället för att förbrännas kan återvinnas, säger Christer
Kjellberg som är huvudprojektledare på Tekniska verken i Linköping.
Den nya sorteringsanläggningen kommer att sortera ut fem olika fraktioner för återvinning – plast, papper och kartong, magnetisk metall, omagnetisk metall samt organiskt material. Det organiska materialet går till rötning och tanken är att det i framtiden ska kunna användas för tillverkning av biogas. Det som är kvar efter sorteringen är sådant som inte går att materialåtervinna och det går vidare till energiåtervinning genom förbränning i kraftvärmeverket. Den nya sorteringsanläggningen har en yta på 8 000 kvadratmeter och är byggd på betongplatta med betongstomme och
väggar bestående av en sex meter hög betongsockel och sedan sandwichelement. Byggnaden är knappt 20 meter hög.
Sopbilarna kör in i en mottagningshall där hushållsavfallet tippas ner i en bunker på 3 500 kubikmeter i golvet.
– Det är viktigt att tippningen sker inomhus med stängda dörrar för att förhindra lukt och damm i närområdet.
En stor gripklo hämtar avfall i bunkern och lastar in det i processen. Först går avfallet genom en kross, där det finfördelas. Därefter transporteras materialet på band och en infraröd NIR-läsare detekterar vilken typ av material som passerar. De olika materialen tas sedan ur flödet med hjälp av tryckluftsstrålar.
– Det ser ut som en osynlig hand som lyfter materialet och lägger det på rätt ställe. Bandet går med en hastighet på två till tre meter i sekunden och anläggningen klarar att sortera cirka 40 ton sopor per timme, berättar Christer Kjellberg.
En risk i den här typen av anläggning är batterier som slängts i hushållssoporna.
– Moderna litiumjonbatterier kan börja brinna när de utsätts för tryck. Det kan ske i krossen eller om batterierna blir klämda under processen. För att skydda mot brand är i princip varje utrymme i anläggningen sprinklat.
En stor utmaning i projektet är att det är uppdelat i 15 olika entreprenader. Till exempel är enbart installation av sprinklers uppdelat på fyra olika entreprenader. Det är även separata entreprenader för el, ventilation, rördragning, ställverk med mera.
– För att få anläggningen precis som vi vill ha den beställdes byggnaden som ett tomt skal. Sedan har vi anpassat alla installationer för att passa processen.
De många entreprenaderna ställer höga krav på organisationen.
Tekniska verken i Linköping bygger en högteknologisk automatiserad sorteringsanläggning för hushållsavfall. Bild: Tekniska verken
Christer Kjellberg fungerar som huvudprojektledare och till sin hjälp har han fem delprojektledare.
– Det behövs för att samordna alla entreprenader och få arbetet att flyta bra. Det som gör det här projektet lite extra kul är att vi gör det för framtiden. Det känns bra, understryker Christer Kjellberg.
Nybyggnad anläggning för avfallssortering, Linköping
Tidplan: september 2023–augusti 2025
Byggherre: Tekniska verken i Linköping AB
Arkitekt: Winell & Jern Arkitekter AB
Kostnad: 634 Mkr (varav 134 Mkr genom Klimatklivet)
med automation från
EKT Svenska El och Kraftteknik AB
På EKT Svenska El och Kraftteknik AB är vi specialister på skräddarsydda automationslösningar som optimerar din produktion, sänker kostnader och ökar driftsäkerheten.
Genom att implementera intelligenta styrsystem och PLC-programmering hjälpar vi företag att ta nästa steg mot en mer automatiserad och hållbar produktion.
Vi erbjuder helhetslösningar inom:
• Industriell Automation
• Processautomation
• El- och kraftteknik
EKT har lång erfarenhet inom el- och kraftteknik samt automation.
Varje projekt anpassas efter dina specifika krav och mål.
Våra lösningar är byggda för att hålla och vi finns alltid tillgängliga för support och service.
Kontakta oss idag för en kostnadsfri konsultation!
Actemium Norrköping har utfört el- och kraftinstallationerna i den nya sorteringsanläggningen.
Eitech Electro AB verkar under varumärket Actemium sedan 2024-11-01.
TEKNOS AB www.teknos.com/sv-SE/Industri/Industrier/ energi/
Vi är en global färgproducent som erbjuder ett brett sortiment av färger och ytbehandlingar för tillverkningsindustrin, byggbranschen och konsumenter.
Vi arbetar i nära samarbete med våra kunder och strävar alltid efter att hjälpa dem hitta den idealiska lösningen för just deras ändamål. Tack vare grundlig forskning och feedback från olika marknadsområden kan vi fortlöpande utveckla vårt produktsortiment och vår service för att säkerställa största möjliga kundnöjdhet. Våra breda kunskaper, tillsammans med decennier av branschledande kvalitet, gör oss övertygade om att vårt produktsortiment kan lösa alla ytbehandlingsutmaningar, i alla situationer.
We make the world last longer.
AXJO EUROPE AB www.axjo.com
Hållbarhet möter innovation! Vi tillverkar kabeltrummor och förvaringslösningar i 100 procent återvunnet material, anpassade för branscher världen över.
Vi är också Skandinaviens enda tillverkare av AutoStore lådor.
Med vårt smarta cirkulära system och vår användarvänliga app kan produkterna återlämnas och få nytt liv – enkelt och effektivt. För oss är Zero waste en viktig vision där vi skapar maximal effektivitet med minimal negativ påverkan.
Kontakta oss för hållbara lösningar som skapar nytta och gör skillnad!
OLSSONS ELEKTROMEKANISKA AB www.olssonselektromekaniska.se
Olssons helhetslösningar tryggar livsviktig reservkraft.
Välkommen till en trygg och kompetent partner när det gäller skräddarsydd reservkraft.
Vi finns med er hela vägen från planering till installation och löpande service. Kundspecifika reservkraftsaggregat är vår styrka och vi åtar oss gärna totalentreprenader.Fördelen är att du får en leverantör som samordnar och säkerställer hela leveransen av reservkraft. Oavsett om din anläggning är stationär, mobil eller i en container. Reservkraft du kan lita på. Skräddarsytt för dina behov.
SK LICENSSVETS FRÖLUNDA AB www.sklicenssvets.se
SK Licenssvets är en trygg och pålitlig partner med 35 års erfarenhet av rörinstallationer, reparation/underhållsarbeten samt tillverkning av tryckkärl för industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp.
Vi värnar om långsiktiga relationer och hållbarhet och jobbar med allt från mindre åtaganden till större entreprenader, främst inom Norden men även i Europa.
Vi är certifierade för EN 1090-1 samt ISO 3834-2 och möter dagligen högt ställda krav.
Därför lägger vi stor vikt vid vår personal, planering, beredning och uppföljning, för att kunna hålla utsatta tider samt en hög kvalitetsnivå.
Med bred kompetens och behörigheter har vi en organisation som gör oss slagkraftiga.
JFK SWEDEN AB jfksweden.se, info@jfksweden.se
Kursen vänder sig till Er som söker efter slinger / signaller (SLS) för era medarbetare inom vindkraftsindustrin.
Utbildningen vänder sig till de som arbetar med lyftoperationer. Detta innebär lyft som genomförs baserat på lyftplaner och utförs säkert genom att kontrollera och planera för faror som kan uppkomma vid en lyftoperation.
Se vår informationsfilm: www.youtu.be/6TkQcpUD-q8
SCANDINOX AB www.scandinox.se
Vi är verksamma på den skandinaviska och nordiska marknaden med rostfria produkter och är en personlig projektpartner som sätter kunden i centrum.
I nära dialog med dig som kund säkerställer vi bästa lösningen både ur ekonomiskt och tekniskt perspektiv.
Vårt breda sortiment av rör, rördelar, smide, flänsar och stångmaterial från Europas ledande producenter gör oss till en stabil leverantör.
Austenitiska stål, 254 SMO, Duplex, Superduplex, Nickelbaslegeringar, Titan, Värmebeständiga material
HUSUMS MEKANISKA AB www.husumsmek.se
Vi är en mekanisk verkstad med reparationer och tillverkning som huvudsyssla.
Vi kan även erbjuda helhetslösningar från att beställa material till färdig slutprodukt.
Vi utför även service- och underhållsarbeten, såväl som i verkstad som ute hos kund –exempelvis demontage och montage av maskiner och maskinutrustning.
Vi söker fler medarbetare, vill du bli en av oss, maila Conny@husumsmek.se eller ring 070-604 38 47
BELISOL www.belisol.se
Belisol utför alla typer av plåt och isoleringsarbeten.
Arbeten utförs med plåt i alla tjocklekar och färger, samt koppar och rostfritt.
Vi på Belisol har utbildning för att arbeta med alla temperaturer, inklusive extremkyla.
Belisol tar miljöpåverkan på allvar och har olika tillvägagångsätt för att minska den negativa påverkan.
MATERIALHANTERING
NOXOR AB
www.noxor.se
Med ett brett och gediget kunnande förser Noxor, och syterbolaget Bameco, kunder inom olika typer av branscher med kundanpassade lösningar för materialhantering, såväl kompletta linjer som enstaka maskiner. Vi tillhandahåller även eftermarknadstjänster i form av förebyggande underhåll, service, utbyte av slitdelar, reparationer och modernisering av befintliga anläggningar.
AIRWATERGREEN
www.airwatergreen.com
Vi är ett innovativt svenskt företag som specialiserar oss på energieffektiva avfuktningslösningar för olika industrier. Med fokus på hållbarhet utvecklar vi avancerade system som effektivt hanterar fukt i allt från livsmedelsproduktion till fastighetsförvaltning och vattenrening. Våra lösningar använder den senaste teknologin för att säkerställa optimal luftkvalitet och minska energiförbrukningen, vilket bidrar till både bättre produktkvalitet och minskade driftkostnader.
Airwatergreen är engagerade i att leverera pålitliga och miljövänliga avfuktningssystem som uppfyller de strängaste kraven i dagens moderna industrimiljöer.
IDUS AB
0611-275 30, www.idus.se
Vi hjälper våra kunder stärka sin driftsäkerhet, motverka resursslöseri och tillämpa teknisk kompetens genom att göra rätt underhåll i rätt tid med hjälp av Idus underhållssystem. Koppla våra smarta sensorer med AI funktionalitet till systemet för ett förutsägbart underhåll eller ta in signaler från PLC, Scada mm. Vi erbjuder både moln- och serverbaserade lösningar.
ROSLAGENS VÄRMEMONTAGE AB www.rvm.nu
Roslagens Värmemontage AB är ett familjeföretag som grundades redan 1988.
Vi är en totalentreprenör när det kommer till fjärrvärme och VA entreprenader och är certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 samt ISO 3834-2.
Vi löser helt enkelt våra kunders problem genom att alltid göra det där lilla extra och med hög kvalitet samtidigt som vi värnar om miljön.
Ända sedan starten har vi byggt mer än 100 000 km kulvertledningar, samt inomhusledningar, pumpstationer, växlarinstallationer och andra tillhörande specialarbeten.
PROREG CONTROL AB www.proregcontrol.se
Vi har ett stort utbud av portabla och stationära gaslarm med sensorer för detektering av de flesta förekommande gaserna som är brandfarliga, giftiga, kvävande eller explosiva. Produkterna är robusta och fungerar bra i alla sorters miljöer så som industrier, garage, tunnlar, gruvor, laboratorier, kontorsmiljöer etc. Våra gaslarm håller hög kvalitet och kommer från tillverkare som har funnits länge på den svenska marknaden.
Vi har egen serviceavdelning som ger er support, kalibrering och underhåll runt om i hela landet. Kontakta oss så hjälper vi er gärna med ert val av gaslarm!
CCVE SVENSKA AB
+46 26 14 18 14, ccve.se
Har sedan 1984 levererat kameraövervakning för varierande applikationer, både till den svenska och internationella marknaden. Vårt kunnande sträcker sig från den tidigare analoga tekniken till dagens IP-baserade system. Processbevakning i industriell miljö
Kontrollrum
Områdesbevakning
Radar
Mätande värmekameror
Mobila lösningar
Fordonslösningar
Nummerplåtsläsning
Bildanalys
OCR Läsning
Kameror som fungerar i ugnar och pannor med upp till 2 000˚c
Med modern teknik och vår kunskap, löser vi våra kunders önskemål.
OPSIS AB www.opsis.se
OPSIS AB är ett globalt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför innovativa system för gasanalys. Systemen, som är internationellt testade och godkända, används bl.a. för kontinuerlig emissionsmätning. Tack vare att OPSIS-systemet kontinuerligt kan mäta flera gaser på flera mätsträckor samtidigt med låga drifts- och underhållskostnader, blir en OPSIS-installation både tekniskt och ekonomiskt effektiv. Vi tillhandahåller även mjukvarurelaterade tjänster och tjänster som kvalitetssäkring och kvalitetsstyrning, övervakning av mätdata, mä tjänster, framtagning av emissionsdatabaser, dispersionsmodellering och studier av miljöpåverkan.
Vi är certifierade enligt standarderna för ledningssystem ISO 9001, ISO 14001, ISO 27001 och ISO 45001 samt har ett ISO 17025-ackrediterat kalibreringslaboratorium.
KL INDUSTRI AB 022-243 00, www.kl-industri.se
Nordens ledande nätstationsleverantör skapar möjligheter för smarta elnät.
Våra flexibla stationer möjliggör hantering av nya tekniska lösningar för olika typer av elproduktion där förändringar i förbrukningsmönster och produktion fortgår.
Samhällets ökade krav på hela kraftsystemets effektivitet och tillförlitlighet behöver smarta stationer för sektionering av stads-, tätorts- och landsbygdsnät med lastfrånskiljare alternativt fulleffektbrytare.
Dessa direktanpassas med utrustning för bland annat mätning, kommunikation och fjärrstyrning samt övervakning av till exempel över- och underspänning, jordfelsindikering, brytarindikering, överströmslarm, total förbrukning och skalskydd.
Skisss BECCS – Stockholm Exergis nästa steg i processen blir att fatta ett investeringsbeslut, vilket beräknas ske så snart som möjligt under 2025. Bild: Stockholm Exergi
Egelrud, vd
Stockholm Exergi har tilldelats stöd i Energimyndighetens omvända auktion för bio-CCS. Det beviljade stödet uppgår till drygt 20 miljarder kronor och kommer att betalas ut löpande under max 15 år, från påbörjad geologisk lagring. Stödet är en viktig del av finansieringen för att möjliggöra 800 000 ton koldioxid i minusutsläpp per år, vilket är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under ett år.
– DET ÄR ETT mycket efterlängtat besked som vi har jobbat hårt för. Stödet är en förutsättning för att vi ska kunna bygga Europas största anläggning för infångning av biogen koldioxid, säger Anders Egelrud, vd för Stockholm Exergi.
Det råder idag bred enighet om att den globala uppvärmningen inte kan begränsas till 1,5 °C eller under 2 °C utan minusutsläpp. Tillsammans med utsläppsminskningar och landbaserade kolsänkor, till exempel den
kolsänka som svenskt skogsbruk skapar behövs också permanenta minusutsläpp, så kallade geologiska kolsänkor, för att uppnå målen i Parisavtalet och motverka klimatförändringarna. I så gott som samtliga av FN:s klimatpanel IPCC:s scenarion som klarar Parisavtalets klimatmål behövs bioCCS i stora volymer.
– Regeringens satsning på bio-CCS tillsammans med privat finansiering från klimatambitiösa företag innebär startskottet
för en ny grön industri. Nu läggs grunden för att Sverige och EU ska kunna nå sina långsiktiga klimatmål samtidigt som företag ges en reell möjlighet att nå netto-noll genom att sluta avtal med oss om köp av permanenta minusutsläpp, säger Anders Egelrud. Stockholm Exergis nästa steg i processen blir att fatta ett investeringsbeslut, vilket beräknas ske så snart som möjligt under 2025 för att börja fånga in koldioxid inom tre år från och med nu.
Flexibiliteten.
Effektiviseringen.
Tillsammans med en kättingtelfer ger våra lättraverser, lättportalkranar och svängkranar maximal rörelsefrihet för både produktion och personal.
Se ABUS produktprogram inom lätta lyft på abus-kransystem.se
Sveavägen 159, 113 46 Stockholm
Eurocon gör skillnad - vi erbjuder säkra, lönsamma, effektiva och hållbara tekniska helhetslösningar som skapar långsiktig nytta för framtidens industri. Tillsammans med Rejlers breddar vi vårt erbjudande inom hållbar industriomvandling och ökar leveranskapaciteten.
Läs mer om våra kompetenser, uppdrag och lediga jobb på eurocon.se
Är du vår nästa kollega? Läs mer på eurocon.se/karriär