Stora utmaningar för VA-näten

STORA UTMANINGAR

för VA-näten

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar, investeringar och behov av kompetens när det gäller förnyelse av Sveriges VA-nät. När teknisk livslängd uppnås och samhället förändras måste ledningsnäten i högre takt uppgraderas.

AV MARIE LOUISE AARÖE

NU PLANERAR KOMMUNERNA en förnyelse som kan göras på olika sätt. Vi börjar med att ställa frågan till branschorganisationen Svenskt Vatten för att sedan ställa frågor till forskningsinstitutet RISE.

Ett viktigt spörsmål är om vi klarar av att leverera säkert vatten till Sveriges befolkning? Om inte satsningar på VA-systemen i vattenverk och ledningsnät görs riskerar vi en försämring av dagens höga nivå av leveranssäkerhet. Det är många frågor att ta ställning till som handlar om förvaltning, underhåll, renovering, bygga nya ledningsnät samt kompetens. – Vi har cirka 20 000 mil ledningsnät för VA i Sverige, berättar Magnus Bäckström, expert på rörnät, klimatfrågor och dagvatten på Svenskt Vatten. Då samtliga rör ligger nergrävda i marken måste vi vara trygga med rörens kvalitet och standard och vara säkra på vad vi gräver ner och skapa en medveten materialvalspolicy. Därför är det viktigt att tänka på rörens 100-åriga livslängd då varje uppgrävning medför en obekväm driftstörning.

LIVSCYKEL ÄR NYCKELORDET

Det är många viktiga delar i hela värdekedjan att tänka på. Man måste tänka långsiktigt både när det gäller materialval, hur man planerar, projekterar, bygger och underhåller. Och det är den svagaste länken som bestämmer livslängden. – Det är viktigt att tänka på ”att det är jag som äger näten” och våga ställa krav då man är ansvarig under många år, säger Magnus Bäckström. Det handlar om hur man lägger rören, vilket rörmaterial man väljer och vad som passar bäst just här, att välja besiktigade, godkända och certifierade rör oavsett material då det är olika krav och olika fördelar med materialen. Det finns många material på marknaden men det finns också utarbetade standarder och kontroller att kunna förlita sig på.

När det gäller rör för dricksvattensystem ska materialet inte påverka kvaliteten på vattnet. Det finns också standarder för material utifrån geotekniken, med andra ord; rätt material på rätt plats. – Vi har ett viktigt samarbete och dialog med tillverkare och olika testinstitut samt även med Svenskt Vattens medlemmar. Det gynnar alla för att vi ska kunna få fram bra kvalitet. Man får inte heller glömma bort den viktiga kompetensen för att kunna beställa rätt typ av rör och här finns stöd för att hitta rätt. En process som pågår är märkning av rör.

Magnus Bäckström är expert på rörnät, klimatfrågor och dagvatten på branschorganisationen Svenskt Vatten.

”Vi testar olika material och ser vad som sker i olika situationer och arbetar sedan vidare med de resultat vi får. Kompetensen är här otroligt viktig den kan man inte nog poängtera.”

/Annika Talus, projektledare, RISE

De vanligaste alternativen för dricksvattenrör är plast och segjärn. För avloppsrör är de dominerade materialen plast och betong. Vad ska man välja? Man måste utgå från projektet. – Det generella budskapet är att varje ledningsägare bör skaffa sig en strategi för sina materialval och den kunskap man besitter. Större organisationer har specialistkompetens inom olika områden medan det kan vara svårt för mindre kommuner. Därför är det viktigt att samarbeta och nätverka. Det är tillsammans som man blir stark. Rörtillverkarna är också intresserade av vad vi vill ha och få till sig våra erfarenheter. I det stora hela är själva rörkostnaden en liten del i ett projekt därför är det viktig att från början köpa bra och certifierade rör, säger Magnus Bäckström. Vi ser därför fram emot att hjälpa aktörerna att formulera krav och en strategi.

CERTIFIERING INNEBÄR EN TRYGGHET

Det är mycket att tänka på, som att ha kontrollfunktioner, kunna skicka provbitar för kontroll, stoppa material som inte är okej, att samarbeta med andra VA-organisationer som är intresserade av dessa frågor.

Konkurrensen på marknaden är viktig och fler privata aktörer behövs som kan hjälpa till att bygga hållbart. Man arbetar på olika metoder för att minska koldioxidutsläpp och den fossila användningen. Nya krav ställs och det är många nya parametrar som kommer in och som kommer att bli spännande och viktiga framöver. – Därför är de gemensamma ambitionerna så viktiga. För att gå in på detaljer handlar det om temperatur, schaktdjupen, ju större desto högre krav. Vi har en bra kvalitetskultur i Sverige och övriga Norden som vi kan bygga vidare på. Certifieringen är viktigt då det inte är rimligt att varje beställare ska behöva åka till fabriken för att kontrollera. Man ska vara trygg i sitt materialval och inte snåla på rörmaterialet. Det är inte rören som är den stora kostnaden, säger Magnus Bäckström. Vi är neutrala när det gäller tillverkare och det är bra att det finns konkurrens men det måste vara höga krav på materialet.

RISE CERTIFIERAR OCH UTREDER

– Vi arbetar brett inom vattenfrågor, berättar Annika Talus, projektledare på RISE. Just nu ligger tyngdpunkten på att utreda olika frågeställningar kopplade till VA-system och framtida miljöfrågeställningar och nya direktiv. Det handlar bland annat om olika materials beständighet i förhållande till vattenkvaliteten och urlakning till vatten. Att svetsningen av rören görs på ett professionellt sätt är också mycket viktigt för att undvika haverier och läckage i VA-systemet. Ämnet är en stor framtida utmaning då man stramar åt parametrarna över vilka ämnen som får påverka dricksvattnet från rör och kopplingar. Det kommer att vara en viktig fråga under de närmaste åren.

Underhållet får man inte glömma bort och att man gör insatser på rätt ställe och definierar var behoven finns. I forskningen skapar man olika scenarier för att kunna hitta nya möjligheter. Även inom avloppssystemen är det viktigt att göra tester. Då många aktörer har liknande frågeställningar försöker RISE ofta samverka med företag längs hela värdekedjan i nationella projekt för att lösa olika frågor.

KOMPETENSEN ÄR GRUNDEN

– Vi testar olika material och ser vad som sker i olika situationer och arbetar sedan vidare med de resultat vi får. Kompetensen är här otroligt viktig den kan man inte nog poängtera, säger Annika Talus. – Hållbara VA-system är grunden och att det sker en samverkan mellan kommuner, distributörer och leverantörer. Hela kedjan måste vara delaktig och insatserna vara smarta. Det nya drickvattendirektivet antogs i januari 2021. Nu är nästa steg att implementera detta inom EU. Det ställer nya krav på vilka material och substanser som får finnas i kontakt med dricksvatten med fokus på de som anses hälsovådliga. I och med denna implementering kommer man också att föreslå testmetoder på hur material ska testas för att bli godkända.