Boverket utreder socialt hållbar renovering

Boverket utreder

SOCIALT HÅLLBAR RENOVERING

Två av vår tids viktigaste bostadsfrågor är hur vårt fastighetsbestånd ska kunna renoveras och hur hyresgäster ska ha råd att bo kvar efter renoveringarna. Boverket jobbar just nu för högtryck med båda frågor och senare i år väntas det komma ett moderniserat stöd för energirenovering från Regeringskansliet.

AV MARTINA NYHLIN

– DET ÄR KNEPIGT att få ihop dessa parametrar, säger Linda Lagnerö, projektledare för det uppdrag att utvärdera stödet för renovering och energieffektivisering och att analysera ägarförhållanden på hyresbostadsmarknaden som Boverket ska rapportera den sista maj i år.

Många av Sveriges fastigheter byggdes på 60-70 talet och är nu i dåligt skick, samtidigt gör klimatmål att fastigheterna måste energirenoveras. Standardhöjningar i en fastighet kan motivera hyresökningar, men inte energieffektivisering. Detta ställer till det för fastighetsägare som ofta inte kan hämta hem en energirenovering ekonomiskt. I uppdraget tittar Boverket nu på styrmedel och åtgärder för ökad renovering och ökad energieffektivisering, framför allt i hyresrätter. Tanken är att man ska komma fram till vad som kan göras för att öka renoveringstakten och öka energieffektiviseringen utan att äventyra hyresgästernas trygghet.

Under perioden 2016–2018 fanns det ett stöd för att stimulera renovering och energieffektivisering av hyresbostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Stödet var samtidigt utformat för att skydda hyresgästerna mot orimliga hyreshöjningar, genom att en del av det sökbara stödet skulle användas som hyresrabatt till de boende. Linda Lagnerö har varit med och lett arbetet att utvärdera det tidigare stödet. – Motkravet att en del av stödet skulle gå till hyresgästerna upplevdes som krångligt av många, det kan ha varit en av anledningarna till att det var så få som var intresserade av bidraget. Dessutom är det alltid knepigt med styrmedel som har flera mål, säger hon.

Gruppen som utredde stödet från Boverkets sida föreslog bland annat att ett nytt, liknande stöd skulle renodlas till att handla om att möjliggöra lönsamt arbete med ökad energieffektivisering i flerbostadshus men att hyresrabatten bör utgå. De poängterade dock att skyddet mot oönskade standard-höjande åtgärder måste hanteras på något sätt även i framtiden. Stödet bör riktas till byggnader med sämst energiprestanda och störst potential för energieffektivisering.

Nu har Riksdagen tagit beslut om att ett nytt stöd för energirenovering ska utformas, och hur det ska se ut utreds just nu på regeringskansliet. – Det har ännu inte kommit ut på remiss, säger Linda Lagnerö.

Hennes arbetsgrupp jobbar vidare med del två och tre i sitt uppdrag - att analysera vilka styrmedel eller kombinationer av styrmedel som är mest relevanta för att främja renoveringar och miljö- och energieffektiviserande åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet utan att äventyra hyresgästernas trygghet. Målet är att lämna förslag på sådana åtgärder

Det gäller att hitta koncept där man återbrukar invändigt så mycket som möjligt och med ganska små medel fräschar upp husen, säger Kristina Mjörnell på RISE Bild: RISE

som myndigheten bedömer kan medföra att kostnadseffektiva renoveringar och energieffektiviseringar genomförs i en högre takt än för närvarande. – Rent praktiskt gör vi detta bland annat genom att ha kontakt med RISE som genomför en hel del forskning inom det här området. Det ingår också i vårt uppdrag att samråda med andra myndigheter och hämta synpunkter från olika organisationer, något vi också kommer göra under våren, säger Linda Lagnerö.

Kristina Mjörnell är affärs- och innovationsområdeschef på statliga forskningsinstitutet RISE som genomfört många forskningsprojekt om hållbar renovering. De tittar bland annat på nya innovationer för hur man kan höja energiprestandan i husen, till exempel med nya eller uppgraderade klimatskal, och fönster, och värmeåtervinning på till och frånluft. Men de följer också de innovativa sätt på vilka fastighetsägare kan renovera utan höga hyreshöjningar. – Vi ser att olika företag har olika strategier för hur de jobbar med hållbar renovering, man gör inte längre alltid omfattande renoveringar utan vi ser mer och mer att man erbjuder hyresgästerna att själva välja mellan ”mini- midi maxi- och till och med nollalternativ” vid renovering vilket innebär olika grad av standardhöjning. Fler företag har bättre kännedom om och dialog med sina hyresgäster, om vad de har för möjlighet att betala och vad de egentligen önskar för åtgärder, säger hon. Kristina Mjörnell tror det är viktigt att fastighetsägare slutar se på renovering av miljonprogrammen som ”makeovers” och i stället tänker mer på vad som är viktig för långsiktig förvaltning och då handlar det att underhålla och göra åtgärder för att upprätthålla en teknisk status och bevara goda livsmiljöer. – Det gäller att hitta koncept där man återbrukar invändigt så mycket som möjligt och med ganska små medel fräschar upp husen. Det kan bidra till att så många som möjligt kan bo kvar i sina hem, säger hon.

Linda Lagnerö, Boverket. Bild: Privat

SJU GODA SKÄL

att erbjuda ett boendeinflytande utöver vad lagen kräver

1. BOENDES KUNSKAPER kan tas tillvara inför insatser. 2. INFLYTANDE KRÄVER – och föder – delaktighet. 3. ENGAGEMANG GER ökad gemenskap och ofta ökad trygghet. 4. HYRESGÄSTERNA känner sig sedda.

5. BOENDEINFLYTANDE kan bidra till en smidigare process genom större acceptans för förändringar. 6. SKADEGÖRELSEN kan minska om åtgärderna är väl förankrade bland de boende.

7. BOENDEINFLYTANDE kan bidra till en ökad attraktivitet och status för bostadsområdet.

Källa: Boverkets webbaserade vägledning till fastighetsägare som står i begrepp att bygga om.