Cirkulär ekonomi hjälper Akademiska hus att nå klimatmål

CIRKULÄR EKONOMI

hjälper Akademiska hus att nå klimatmål

Bygg- och fastighetssektorn står för en tredjedel av Sveriges avfall och nästan en femtedel av växthusgasutsläppen. En övergång till cirkulär ekonomi kan minska detta slöseri. Som stor aktör på fastighetsmarknaden vill nu Akademiska Hus därför öka takten i detta arbete.

AV MARTINA NYHLIN

– VI HAR 3,3 MILJONER kvadratmeter befintlig yta inom Akademiska Hus, det är viktigt att vi förvaltar den på ett hållbart sätt. Även om vi har kunder som har behov av förnyelse, måste vi se till att detta sker på ett hållbart sätt, säger Mia Edofsson, hållbarhetschef på Akademiska Hus.

Akademiska Hus ingår i projektet Återbruk Väst, där fastighetsägare, arkitekter, offentliga aktörer och forskare i Västsverige tillsammans med IVL och Centrum för cirkulärt byggande (CCbuild) fokuserar på att hitta nya metoder för att skala upp återbruket inom byggsektorn.

Akademiska Hus har som förvaltare alltid jobbat med cirkulär ekonomi och återbruk i sin förvaltning på vissa sätt, men på senare år har drivkraften bakom arbetet allt mer gått från ekonomiska faktorer till hållbarhetsfaktorer och motiven till att välja detta arbetssätt har ökat. – I dag är drivkraften bakom vårt arbete med cirkulär ekonomi och återbruk att vi vill få ner klimatpåverkan i hela vår verksamhet och nå vårt beslutade mål om klimatneutralitet. Vi behöver jobba i allt från nybyggnationer till ombyggnationer, från stort till smått, säger Mia Edofsson.

Akademiska Hus har själva gjort utvärderingar av vilka klimatvinster återbruk kan ge, något som kan variera stort beroende på projekt. I Återbruk i Väst jobbar man bland annat för att man hitta standardmetoder för hur man kan värdera återbruk, något som Mia Edofsson definitivt tycker behövs om man ska kunna skala upp återbruket. – Motivationsfaktorn är viktig i projektet och då blir det viktigt att aktörer vet att om de gör på ett visst sätt kan de nå klimatnytta. De allra flesta människor vill hjälpa till, men om det blir superkrångligt, då tröttnar man, säger hon.

Problem som kan uppstå är hur man ska beräkna moms i ett projekt, eller om det är svårt att sälja vidare material, eller om material

behöver mellanlagras för dyra pengar. – Där har vi i branschen en stor uppgift att lösa de här frågorna, säger Mia Edofsson.

Just nu jobbar Akademiska Hus med en del olika pilotprojekt med olika utmaningar inom cirkulär ekonomi, alltså såväl hyresgästanpassningar, större ombyggnationer, och hela nybyggnationer.

Ett exempel är nya Handelshögskolan i Göteborg, där man i våras monterade ner interiöra delar av byggnaden för att göra plats för en ny byggnad. I det inledande skedet inventerade man byggnaden inför återbruk med fokus på ändliga resurser och oersättliga material, som till exempel sten, marmorgolv, kalkstensfasad och granitsten. – Marmorgolvet från den gamla byggnaden kommer att användas till en gångbro i den nya byggnaden för Handelshögskolan, säger Mia Edofsson.

Akademiska Hus sparar och lagrar en hel del material för återanvändning, men Mia Edofsson tror att en viktig faktor för att få fart på återbruket generellt är att återbrukat material kommer ut på marknaden. Företaget jobbar därför mycket med att utveckla CCbuild’s webbaserade marknadsplats för återbrukat material. – Om man säljer sitt eget material i stället för att ha det kvar i källaren kan man sedan köpa nytt återbrukat material när det behövs. Jag ser stor potential i detta för många material går att använda på annan plats. Det kan dock ibland behövas en mellanhantering, där man engagerar hantverkare för att rusta material för att återbruk ska vara möjligt, säger hon.

En utmaning för återbruk i både nybyggnation, ombyggnation och lokalanpassning är att företag måste få garantier för att material är sunda och hälsosamma. – Vi behöver ha kvalitetsgarantier för återbrukat material och där är vi inte än. Men jag är inte orolig, jag tror vi kommer lösa de utmaningarna.

Akademiska Hus kunder är helt klart med på det hållbara tåget och får allt större acceptans för att återbrukat material används. – Det är en intressant förflyttning att kunderna nu ser att man kan jobba med det man har snarare än att bygga nytt varje gång man behöver nåt, säger Mia Edofsson.

FAKTA

Akademiska Hus är ett av landets största fastighetsbolag. Företagets hus finns på orter över hela landet – från Luleå i norr till Malmö i söder. I fastighetsbolagets hus studerar, forskar och arbetar runt 300 000 personer varje dag. Fastighetsvärde: 95 miljarder Omsättning: 6,3 miljarder Marknadsandel: 60 procent Projektportfölj: 13 miljarder Källa: akademiskahus.se

TRE ÅTERBRUKSPROJEKT HOS AKADEMISKA HUS

Nybyggnad för Handelshögskolan i Göteborg

Akademiska hus låter bygga en ny byggnad för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och har bevarat oersättliga material som marmorgolv, kalkstensfasad och granitsten har bevarats för att återanvändas både på plats och i nya byggprojekt. Även växterna utanför Handelshögskolan har bevarats i en återbrukspark, i väntan på ny placering.

Ombyggnad av Retziuslaboratoriet på Campus Solna

I samarbete med Karolinska Institutet öppnar Akademiska Hus upp Campus Solna för nya aktörer, och bygger inför detta om det 24 000 kvadratmeter stora Retziuslaboratoriet.

Retziuslaboratoriet inventerats med målsättningen att ta tillvara och återbruka delar av de befintliga materialen i ombyggnationen.

Lokalanpassning av IVL:s kontor i Stockholm och Göteborg

Förutom att bevara kulturhistoriskt värdefulla detaljer behöll man även glaspartier i Göteborg, flyttade ljudisoleringsplattor av träullit till Stockholmskontoret och inredde med begagnade möbler och glaspartier. I projektet sparade man 20 procent av den totala budgeten och 30 ton i avfallsmängd.