Lekpark i Nya Hovås med ängsblommor och en bäck för öringen

LEKPARK I NYA HOVÅS

med ängsblommor och en bäck för öringen

Lekplatsen i Krogabäcksparken som nu uppförs i den nya stadsdelen Nya Hovås i Göteborg har länge stått högst upp på önskelistan hos de boende runt parken. Direkt efter sportlovet vecka åtta sattes spaden i marken och den sjunde juli invigde förskolebarnen på Pysslingen den nya lekplatsen.

AV KIM HALL

I STÄLLET FÖR traditionellt gräs har slänterna som omger lekplatsen, täckts med ängsblommor som främjar mångfalden av insekter och mycket av den befintliga vegetationen har bevarats för att gynna öringens fortplantning i Krogabäcken.

Lekparken byggs av Nya Hovås Projektutveckling, ett konsortium av Skanska, Next Step, HSB och Nordr. Parken kommer att underhållas av konsortiet fram till överlämningen till Göteborgs stad år 2024, som då tar över underhållet av den unika lekplatsen och parken.

Krogabäcksparken var tidigare bara en gräsyta efterlämnad från tiden då Kodiak hade sin tillverkning på industriområdet. Området har sedan bebyggts i etapper med flerfamiljshus för blandade åldrar. Första etappen i parkområdet var att bygga en stor gradäng, därefter lekplatsen och ett gångstråk med ängsblommor.

– Vi ville skapa en park med känslan av en oas mitt i stadsdelen, där det skulle vara naturligt att slå sig ner för exempelvis en fika eller socialt umgänge, medan barnen leker. I planprocessen hade vi även bra dialog med de boende i närområdet, som gav oss många tankar och åsikter, som vi tog till oss. Vi hade även tillgång till en masteruppsats där tillfrågade uttryckte sina önskemål om hur man bäst kunde nyttja grönområdet, säger Marcus Jonsson, projektchef för HSB. Detaljplanen tillät en park. I processen hade projektledningen bra samarbete med fastighetskontorets park- och naturförvaltning, som stöttade med goda råd om vad som håller över tid, länsstyrelsens miljöenhet i Göteborg samt Sportfiskarna som tipsade om bästa miljön för öringen i bäcken intill. Det ställdes krav på att lekredskapen skulle bestå av naturmaterial, i huvudsak av trä. Lekredskapstillverkaren Kompan levererade gungor, rutschkana, volträcken, hängställningar, sandlåda och en lekhydda som väckte nyfikenhet och lekfullhet hos barnen. Här finns även en pergola där man kan fika eller dra sig undan i skuggan, samt promenadstråk runt parken, med belysning som ger trygghet. – Lekparken blev en del i skapandet av vad vi kallar en småskalig blandstad i världsklass, där service och småskalig handel blandas med bostäder som håller en hög arkitektonisk nivå, och ett liv mellan husen som är till för alla åldrar, tillägger Marcus Jonsson.

FAKTA

Krogabäcksparken, Nya Hovås, Göteborg Byggperiod: februari–september 2021 Byggherre: Göteborg stad Entreprenör: Nya Hovås Projektutveckling

STOR SKILLNAD I SPRIDNING AV MIKROPLAST

från lekplatser och idrottsanläggningar

På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL i samarbete med KTH och företaget Sandmaster undersökt spridningen av mikroplast från lekplatser, idrottsanläggningar och granulatfria konstgräsplaner. Studien visar att det är stor skillnad mellan hur mycket mikroplast olika ytor släpper ut och att underhållet är viktigt för att minska utsläppen.

– VISSA konstgräsplaner släpper ut cirka 50 gånger mer mikroplaster än andra, så det är viktigt att identifiera dessa ytor och sätta in åtgärder. Med bra anläggningsteknik och regelbundet underhåll kan utsläppen minska markant, säger Mikael Olshammar, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet. I Sverige finns ungefär 1 200 000 kvadratmeter gjutet gummi på lekplatser och idrottsplatser. Ytan med konstgräs utan granulat uppskattas till cirka 450 000 kvadratmeter. I projektet har man analyserat tvättvatten från rengöringsmaskiner specialanpassade för dessa ytor. Utifrån det har man beräknat att utsläppen av mikroplast, per kvadratmeter, ligger på ungefär samma nivå som från trafikerade vägar. Men eftersom den sammanlagda ytan för dessa material är betydligt mindre än den totala vägytan blir bidraget till mikroplastspridningen inte lika stor.

Sammanlagt uppskattas utsläppen av mikroplast från Sveriges gummiytor till cirka 16 ton per år och för konstgräsytor utan granulat till cirka 2 ton per år. Det är avsevärt mindre än utsläppen från vägtrafiken (8 190 ton/år) eller konstgräsplaner med infill (676 ton/år) och ligger snarare i nivå med uppskattade mikroplastutsläpp från fiskenät och andra fiskeredskap (4-46 ton/år). – Jämfört med utsläppen av mikroplaster från vägtrafiken och från konstgräsplaner med infill är utsläppen från dessa ytor relativt små, men de är fortfarande långt ifrån försumbara och dessutom relativt lättåtgärdade då ytorna är väldefinierade, säger Mikael Olshammar.

Studien visar att material, konstruktion, användning och underhåll har stor påverkan på hur mycket mikroplast olika ytor släpper ut. Vissa konstgräsplaner släpper ut cirka 50 gånger mer mikroplaster än andra. – Bra anläggningsteknik och regelbundet underhåll är centrala delar för att minska utsläppen av mikroplaster. Vi behöver också ta fram standardiserade metoder för att identifiera och åtgärda de högutsläppande konstgräsplanerna, säger Mikael Olshammar.