Ubesvart anrop/U. Ekelund Andersson

Ubesvart anrop

Ubesvart anrop Nora Dåsnes Aschehoug 2021

Ulrika Ekelund Andersson

Ubesvart anrop” är vad som står på de norska telefonerna, när en har missat samtal. En strålande sommardag, några veckor innan skolstarten på en ny skola, är huvudpersonen Rebekka i en skatepark med sin bästa vän Fariba. De hör en explosion på avstånd och ser svarta fåglar som flyr över himlen. När de plockar upp sina mobiler så har de båda mängder av missade samtal från sina föräldrar.

I Norge är den 22 juli 2011 ett datum som alla vet innebörden av - dagen då Norge drabbades av inhemsk terror och 8 personer miste livet på grund av en bilbomb vid regeringsbyggnaden och 69 personer, de flesta barn, i mardrömmen på Utøya. Den här grafiska romanen handlar om några ungdomar i femton-sextonårsåldern och hur deras liv påverkas tiden efter de hemska dåden. Vi är nog många som uppskattade mellanåldersboken Vita hjärtan, röda lögner som förra året kom på svenska (en rätt tam titel, då den i originalet heter Ti kniver i hjertet). Ubesvart anrop är dock en helt annan typ av berättelse. Nora Dåsnes berättar lågmält, allvarligt och eftertänksamt. Det finns en angelägenhet att nå fram och att vara sann.

Vännen Fariba engagerar sig politiskt och menar att det är viktigt att ta tillbaka vardagen. En terrorhandlings syfte är ju just att riva sönder känslan av trygghet och skapa rädsla. Men för Rebekka går det inte lika enkelt. De vuxna är oroliga och överbeskyddande. När rektorn vid skolstarten börjar prata om Utøya, klarar hon inte av att sitta kvar i aulan. Rebekka försöker engagera sig i skolans teatergrupp och i den nya pojkvännen, men lyckas inte riktigt vara närvarande. Hon tänker ständigt på det som hände och plågas av mardrömmar och ångest.

Kanske titeln också anspelar på hennes egna frågor som hon inte hittar något svar på. Vad har hon för rätt att vara så upptagen av det som hände. Hon var inte där själv och inte kände hon någon som var där heller. Men det finns ändå nära i omgivningen. Bekantas bekanta hade barn som inte överlevde. För att försöka förstå, samlar Rebekka fakta och skriver på nätterna. På så sätt uppdateras yngre läsare, som kanske inte vet så mycket om vad som hände den där julidagen för 11 år sedan. Hemma hos Rebekka finns också en deprimerad vuxen storebror som isolerar sig framför datorn på sitt rum. Hon tassar utanför hans halvöppna dörr och lyssnar till de aggressiva harangerna av grova svordomar. Vad är det som händer därinne? Vilka forum vistas han i egentligen? Skulle han kunna...?

Nora Dåsnes utnyttjar effektivt olika färgscheman i berättandet. Nuet är i blågrått, minnen och tillbakablickar ångestfyllt röda och mardrömmarna är svarta och suddiga. När Rebekka och hennes bror äntligen når fram till varandra, bryts det grå och tre hela uppslag fylls av ett blomsterhav i alla färger! Författaren var själv i samma ålder som huvudpersonen då berättelsen utspelar sig och hon beskriver empatiskt tiden efter 22:a juli och hur den påverkade hennes generation. Slutet är starkt då Rebekka läser upp texten hon arbetat på i teatergruppens föreställning. Den sätter till sist ord på rädslorna och insikten om att de som ska skydda oss mot de mörka krafterna i världen också bara är helt vanliga människor. Ubesvart anrop är nominerad till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris och fick även Norska Kultur¬departementets Tegneseriepris for barne- og ungdoms¬litteratur 2021.

Ur: Ubesvart anrop, Nora Dåsnes. Aschehoug 2021 Mer norskt: Uppsa av Hilde Hodnefjæll tilldelades Norska Kulturdepartementets bilderbokspris förra året. Med rufsiga och uttrycksfulla teckningar berättas här om ett barn som råkar illa ut stup i kvarten. Olyckor händer hela tiden runt den lilla huvudpersonen, som får rejält med skäll av pappan. Fast är det inte olycksfågel Uppsa (en osynlig fantasivän) som ställer till det egentligen? En överraskande vändning sker när barnet blir förstådd av en granne vid sommarstugan, som faktiskt på riktigt kan se barnets fågel. Han har också haft en sådan fågel.