Upplevelsebaserat Lärande - Tvättkorgen

Tv채tt korgen

Tvättkorgen

Copyright Denna simulation är © Copyright GRUL 2010.

Speldesign:

Materialet får fritt kopieras och användas i

Niklas Lindblad

utbildningsverksamhet så länge källa anges.

Josefin Westborg Syfte Syftet med spelet är att eleven ska kunna tolka och

Version 1.0

hantera algebraiska uttryck och formler. Deltagarna Tack till:

kommer att laborera och fundera i algebraiska

Alexander Hallberg

mönster

i

en

konkret

situation.

Under

efterdiskussionen kopplas sedan kunskapen till abstrakta situationer.

Tidsåtgång: Ca 20 minuter inklusive efterdiskussion

Bakgrund Antal deltagare

Tvättkorgen

tillsammans

med

fyra

andra

10-30 Deltagare

matematikspel har utvecklats som en del av projektet GRowth. GRowth är ett projekt som skall

Målgrupp

öka kompetens och kunskap kring entreprenöriellt

Gymnasiets Matematik A och Grundskolans

lärande inom gymnasie- och vuxenutbildning.

senare del.

Projektet startade i januari 2009 och för utformning och processledning står projektgruppen GRowth på GR Utbildning, GRUL. GRowth sträcker sig

GR Upplevelsebaserat Lärande GR

Utbildning

(GRUL)

syftar

genomföra

till

Upplevelsebaserat att

utveckla,

verksamhet

Lärande

utbilda

med

och den

upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt. GRUL sätter det livslånga lärandet i fokus och vänder sig till alla verksamheter inom utbildningssektorn. Den primära målgruppen är pedagogisk personal inom grundskolans senare år, gymnasieskolan, vuxenutbildning och högskola.

GRUL har fyra verksamhetsområden; forskning, utveckling, utbildning och aktion.

www.grul.se

över två år och finansieras med medel från Europeiska socialfonden (ESF).

(x + 2). Medan fem andra elever som är

Handledningsinstruktioner

högerstrumpor ställer sig på andra sidan linjen (= 5). Resten av eleverna är blandat höger- och

Introduktion

vänsterstrumpor men är inte med i ekvationen

Tvättkorgen är en ekvationsövning där elever

ännu. Därefter ska eleverna tillsammans försöka

hjälps åt att sortera tåstrumpor för att se hur

att para ihop strumpor så att tvättkorgen är kvar

många som ligger kvar i tvättkorgen. Tvättkorgen

själv på ena sidan. Enda sättet att ta bort strumpor

representerar X medan strumporna representerar

är att matcha ihop dem så att sockorna bildar par,

plus ett eller minus ett. Genom att para ihop en

det vill säga en höger- och en vänsterstrumpa.

plus socka med en minus socka tar de ut varandra

Men ändras en sak på ena sidan linjen måste det

och tas ur ekvationen. Men alla förändringar som

ändras på samma sätt på andra sidan. Så om det

görs på ena sidan av ekvationen måste även

läggs till två vänsterstrumpor på tvättkorgens sida

utföras på den andra sidan.

måste det läggas till två vänsterstrumpor på den andra sidan också.

Förarbete

För att para ihop ett par strumpor måste en av de

Förbered genom att ta med ett vitt papper för varje

elever som inte är med i ekvationen ställa sig på

elev i klassen. Dela ut alla papper så att eleverna

ena sidan av bänkraden varpå en annan elev av

får varsitt papper. Välj en elev som ritar en

samma strumpsort måste ställa sig på andra sidan

tvättkorg på sitt papper. Be hälften av de övriga

bänkraden. Innan en elev ställer sig på någon sida

eleverna att skriva ett stort H på sitt papper och be

måste de se till så att en strumpa av samma

den andra hälften av klassen att skriva ett stort V

motsvarighet läggs in på andra sidan. Var tydlig i

på sitt papper. Symbolen på deras papper avgör

förklaringen att det måste utföras på båda sidor av

vilken roll de har i övningen.

bänkraden.

H står för högerstrumpa (som fungerar som plus ett) och V står för vänsterstrumpa (som fungerar som minus ett).

Andra ekvationer Om du som lärare vill anpassa ekvationen går det bra att göra. Viktigt att tänka på är att inte för

Att spela Tvättkorgen

många strumpor används eftersom det kan bli

För att spela Tvättkorgen behövs ett stort utrymme

svårt att lösa ekvationen.

som klassen kommer att använda som utrymme för att lösa en ekvation. Läraren väljer ut en enkel ekvation som till exempel x + 2 = 5. Klassrummet delas av i mitten av en linje med bänkar eller stolar. Tre elever, en som tvättkorg och två som högerstrumpor ställer sig på ena sidan av linjen

Efterarbete När spelet är slut är det dags för efterdiskussionen.

Här bör nästan hälften av tiden läggas, minst 10 minuter. Sätt deltagarna på ett sätt så att det enkelt går att genomföra en bra gruppdiskussion där alla kan delta. Har du möjlighet kan det vara bra att placera deltagarna i en cirkel, som är indelad gruppvis så att man kan överlägga inom den grupp som man precis jobbat med. Då blir det ett öppet och gemensamt samtalsklimat. Tänk på att bord skapar distans mellan individer. Se därför gärna till

Ordningen i efterdiskussionen I många fall är det svårt för eleverna att se kopplingen mellan övningen och matematiken medan de är inne i övningen. Därför är det viktigt att avmaskera spelet med hjälp av efterdiskussionen. Börja med att utgå ifrån de handlingar som deltagarna utförde under övningen.

Detta kallas för Reflektion. Här är några frågor som du kan ställa i den reflekterande fasen av efterdiskussionen:

att cirkeln bara består av stolar.

Reflektion Det viktiga är att uppmuntra till diskussion och att hålla den levande genom att inte värdera vad eleverna säger och låta alla komma till tals om hur de upplevde övningen. Det är en god idé att utgå ifrån varje individs upplevelse i diskussionen för att på ett bra sätt fånga in gruppens upplevelse. I

• Hur var det att göra övningen?

• Hur kändes svårighetsgraden?

• Hur tänkte ni när ni skulle få tvättkorgen själva?

• Hur var det att vara en tvättkorg?

• Var det fler eller färre strumpor kvar i slutet jämfört med början?

samband med varje fråga är det naturligtvis viktigt att ställa följdfrågor och följa upp det som

När deltagarna har reflekterat kring sina handlingar

deltagarna säger eller vad deltagarna faktiskt

och dess betydelse är det bra att gå vidare i

gjorde. Om det t.ex. visar sig att deltagarna har

diskussionen. Låt deltagarna själva fundera på vad

olika uppfattningar i en viss fråga så får man

de har gjort. Kom ihåg att det är viktigt att inte

fundera på vad det beror på och om det går att

”skynda fram” i diskussionen för att klargöra

göra jämförelser med andra frågor. I diskussionen

poänger. Stötta deltagarna i deras tankar med

är det viktigt att alla får komma till tals och beskriva

frågor som ”hur tänker du då?” eller ”kan du

sin bild av vad som hände. Det är också viktigt att

utveckla den tanken?”. Denna fas kallas för

inte ”skynda fram” i diskussionen för att klargöra

Tolkning. Här är några frågor som du kan ställa i

poänger. Deltagarna behöver ofta ”prata av sig”

den tolkande fasen av efterdiskussionen.

innan man kan gå in djupare i simuleringens poänger.

Tolkning • Hur gjorde ni för att få tvättkorgen ensam på ena sidan?

• Vad representerade sockorna?

• Vad representerade tvättkorgen?

• Vad tror ni att vi precis har gjort?

Om deltagarna har svårt att komma fram till vad de

Tips och förslag

har gjort fråga en fråga i stil med:

• Fundera gärna över vilken möblering som krävs

• Det här är en matematiklektion, vilken koppling

inför simuleringen.

tror ni att det vi har gjort har med matematiken?

• Tänk på att anteckna vad som sker under själva aktiviteten,

vad deltagarna gör

När deltagarna börjar få en idé om vad övningen

resonerar

kring

handlar om är det dags att gå in i nästa fas,

underlättar mycket i efterdiskussionen.

generalisering. Börja med att antingen be någon

• En bra uppföljning av spelet kan vara att beskriva

av deltagarna att förklara vad övningen handlade

uppkomna tankar och idéer ur efterdiskussionen i

om eller förklara själv för gruppen.

text.

Generaliseringen syftar till att lyfta lärandet till nästa nivå och ge deltagarna en möjlighet att använda sin kunskap i en ny kontext. Här är några frågor som du kan ställa i generaliseringen:

Generalisering • Vad är en ekvation?

• Hur används sockorna i en ekvation?

• Hur fungerar högersockorna?

• Hur fungerar vänstersockorna?

• Varför behövde ni lägga till en socka av samma sort på varje sida?

• Vad är tvättkorgen i en ekvation?

• Hur skulle en ekvation se ut om man bytte ut sockarna och tvättkorgen?

• Kan ni lösa ekvationen på tavlan?

• Skulle ni kunna lösa en annan ekvation?

Efter avslöjandet, fortsätt att diskutera kring användandet i matematiken. Visa gärna med exempel och låt därefter deltagarna pröva att lösa några uppgifter som inkluderar ekvationer.

de

olika

och hur

alternativen.

de Det

Bilaga 1 - Strumpkort