Tidskriften Betong 1, 2012

Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR 1/2012 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 1/2012 2/09

Vi ök ar m ed

65 %

2 1

BETONGFÖRENINGEN 100 ÅR Fem sidor extra!

Kraftiga vindar GOTLÄNDSK VINDKRAFT

NAKET Le Corbusiers bara betong jubilerar

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00 info@se.sika.com, www.sika.se

BET0112_1__omslag.indd 3

På Sika tillverkar vi vattenbaserade oljor som är enkla att hantera och som är skonsamma mot miljön. Välj mellan olika formoljor för olika typer av applikationer, allt för att få en jämnare, slätare, vackrare och mer uttrycksfull betongyta.

Designat / Ulf Lundell vs Clark Kent Teknik / Specialgjutning i Uppsala Mänskligt / Titos monument www.betong.se / STAFFAN BENGTSSON BLOGGAR/ NYHETER VARJE DAG/ REDAKTÖREN REFLEKTERAR/ EXPERTERNA SVARAR/ 15 000 LÄSER NYHETSBREVET

12-01-25 11.25.29

Dynamon NRG FÜrbättrade lÜsningar fÜr prefab-industrin Snabb tillväxt av den tidiga hüllfastheten Ökad produktivitet genom en snabbare härdningsprocess !

!

DYNAMON NRG

! !

www.mapei.se

Upptäck de münga fÜrdelarna fÜr miljÜ och ekonomi

Formsläppmedel i koncentrat PIERIŽ DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatten infÜr applicering pü gjutformen, vilket ger en rad stora fÜrdelar: bättre arbetsmiljÜ, minskad CO2-fÜrbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhüllning, färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligen kostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska rüvaror, uppfyller kraven fÜr BASTA och är registrerade pü bastaonline.se.

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Formsläppkoncentrat levereras i behändiga enliterspüsar fÜr platsgjutning eller i fat och bulk fÜr automatiska blandarsystem.

www.graceconstruction.com +46 (0)42 - 16 78 00

Omslag_insida.indd 1

2012-01-25 07:15:33

| INNEHÅLL |

NR 1/2012

24

Utblick

ARTIKLAR & REPORTAGE 12 Projektet | Vindkraft på Gotland Tidskriften Betong har varit ute på den vindrika ön i Östersjön och kollat vindkraftens utbredning.

24 Utblick | Le Corbusier

12 Projektet

Följ med Tidskriften Betong till den vindrika ön Gotland.

L’Unité d’habitation fyller 60 år i år. Ett betongkomplex där de boende skulle kunna göra allt. Dags för en återblick.

I VARJE NUMMER!

TEKNIK

4 Ledare

31 Arkitektur | Titos monument

6 Mixat

44 Estetiken driver formbyggandet

Runtom i det forna Jugoslavien reste president Tito sina monument över de viktigaste krigshändelserna. Alla är i betong och riktigt inspirerande.

Tysta skateboardparker och prisvinnande betong.

37 Betongföreningen 100 år

Tårtor, tavlor och nallar. Nytt samarbete med Betonggalleriet.

Nu börjar Betongföreningens 100-årsfirande och i varje nummer bjuder vi på fem extrasidor.

6 Mixat

I detta nummer bjuder vi på fyra sidor Mixat, bland annat med Anslagstavlan och Designat.

Så firas en hundraåring.

11 Designat

56 Nytt: Fråga Experten!

Våra experter på hemsidan bidrar med Sveriges bästa kunskapsbank om betong.

Nu får de en egen sida i Tidskriften Betong.

57 Signerat!

När en tunnel genom Röboåsen i Uppsala skulle få estetiska prioriteringar fick entreprenören använda sin kreativitet lite extra.

Malin Löfsjögård, är riksdagsledamot och ordförande för regeringens Produktivitetskommitté. På Signerat berättar hon om hur anläggningsbranschen ska kunna öka produktiviteten.

46 Beekman Tower

58 Nytt: Teknikmix

Årets Betongforskare 2011, Kamyab Zandi Hanjari, berättar hur nedbrytningseffekterna påverkar betongkonstruktioners bärförmåga.

Nu får tekniknyheterna en egen Mixatsida med de senaste nyheterna.

Vackra byggnader kräver smart konstruktion. Skyskrapan Beekman Tower vann pris vid World Architecture Festival.

51 Rostande armering

BETONG 1 | 2012

BET0112_03_innehall.indd 3

3

12-01-24 16.48.35

LEDARE UTGES AV BETONGFÖRENINGEN

100 år och full rulle

Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@frilanslayouten.se Telefon: 0739-55 04 51

REDAKTIONSRÅD Kjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Anna Rolf, Margareta Redlund Laninge, Åsa Lehto, Arne Hellström, Alf Aggring och Hans Hedlund

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 pren@betong.se

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

» Vid ett möte i Betongföreningen den 2 november 1920 beklagade sig järnförespråkande civilingenjör John Björk över att betongbroarna höll på att slå ut järnbroarna... «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

REDAKTION

ROGER ANDERSSON

FÖRRA ÅRET FYLLDE Chevrolet 100 år. Mer exakt den 3 november. För det var då för

hundra år sen som grundaren, den schweizfödde racingföraren Louis Chevrolet, tog upp kampen med T-Forden och fick fram den första chevan. Redan året efter, 1912, kom den femsitsiga modellen Classic Six med fem cylindrar och en toppfart på 105 kilometer i timmen. Inte illa.

När så modellen Blue Beauty gjorde entré 1925 kunde inte T-Forden längre konkurrera med vare sig pris eller skönhet och tillverkningen lades därför ner.

Några månader efter Chevrolets grundande, den 15 januari 1912, bildades Betongföreningen. Uppkallad efter dåtiden framtidsmaterial, betong, som på allvar tog upp kampen med stålet. Vid ett möte i Betongföreningen den 2 november 1920 beklagade sig järnförespråkande civilingenjör John Björk över att betongbroarna höll på att slå ut järnbroarna. Betong var ett modematerial, menade han, och byggherrarna tyckte att betongbroarna var mycket vackrare.

Vilket de i och för sig var, erkände han…

Chevrolet firade sitt 100-årsjubileum med att ge ut en ny modell av den klassiska Camaron från 1967. Det är den femte generationen av modellen med en motor på 432 hästkrafter som gör noll till hundra på 5,2 sekunder. Det gör den till en av de vassaste bilarna i sin klass.

Förstås.

Betongföreningen visar musklerna på ett annat sätt. Med 100 aktiviteter. Allt från en ny rapport till studieresor. Allt från aktiviteter på högskolor till studiebesök på de mest intressanta projekten. Med jubileumsmiddag på Stockholm Stadshus som höjdpunkten.

Det låter som reklam, eller hur? Men jag är faktiskt lite imponerad över vad föreningen planerar att göra detta år. Beroende på var gränserna dras är det den femte generationen av Betongföreningen vi ser med en motor på 660 medlemmars människokrafter. Och i år kommer den vara en av de vassaste i sin klass.

På en hemsida för födelsedagspresenter kan man få förslag för olika åldersgrupper. Tips för hundraåringar är idolbild signerad Arne Tammer, baka ett gott bröd eller värmetofflor. Hm. Vad ska vi ge Betongföreningen?

Jag tycker 1 000 medlemmar. Det är den väl värd? Anmäl dig på www.betongforeningen.se och var med och fira.

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Guldkant

ISSN 1101-9190

TRYCKERI LJUNGBERGS TRYCKERI AB Box 100, 264 22 Klippan

OMSLAGSBILD

företag nappat på vårt paket kallat Guldklubben. Tack till BASF, Betongindustri, Cementa, Finja, Färdig Betong, Grace, Sika, Sto Scandinavia, Strängbetong och Swerock.

NU HAR TIO

Rekordupplaga upplagan med 2 200 exemplar till 5 700. Nu har vi över 1 000 platschefer som läser oss och 1 000 beställare.

I ÅR ÖKAR VI

av Stefan Johansson

4

BETONG 1 | 2012

BET0112_04_ledare.indd 4

12-01-24 11.39.25

Invigning av Cementas terminal Malmö Den 15 mars invigs Cementas och norra Europas modernaste cementterminal i Malmö.

I Norra hamn startar en ny cementepok och Malmöborna får ytterligare en hög, estetiskt vacker byggnad att vila ögonen på, med sina 93 meter över havet är det Malmös näst högsta byggnad.

Cementa och Cementas kunder får effektivare transporter; sjötransporter i hamnen, närhet till Malmös ringleder och ett eget industrispår direkt till den nya terminalen som möjliggör transporter med tåg.

Den nya silon är en modern, energieffektiv, flexibel och helautomatiskanläggning med sex olika silokammare. Kapaciteten är 30 000 ton.

Lastbilarna kör in i anläggningen och chaufförerna knappar själva in sina leveranser. Lastningen sker helt automatiskt. Ett par gånger i veckan fylls silon på av båtar från Slite och Degerhamn.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

Fotograf: Pierre Mens

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 54 000 medarbetare i fler än 40 länder.

BET0112_annons.indd 8

12-01-24 12.45.41

MIXAT

Mixade nyheter från betongvärlden

Tysta ramper från Finja FINJA GER SIG nu in på skateboardmarknaden med Finja Skate

som är ett nytt komplett sortiment med prefabricerade betongramper. Våren 2011 levererades två skateboardramper till stadsdelen Bäckby i Västerås som senare under hösten kompletterades till fullskalig skateboardpark.

– Det är enkelt och snabbt att montera vår skateboardpark som även är flyttbar och därför passar bra som temporärlösning, säger Gull-Britt Jonasson, vd på Finja.

Enligt en ljudmätning från en skateboardpark i Bjärred, Bjärehovsparken, genomförd av företaget Jupiter i Lund, påvisas att ramperna inte ger dova lågfrekventa ljud som sprids på längre avstånd, något som omkringboende förstås uppskattar.

NCC bygger Sveriges största vindkraftpark NCC CONSTRUCTION ska bygga betongfundament och vägar till den planerade

vindkraftsparken i Jädraås utanför Gävle. Byggstart är november och kraftverken ska tas i drift våren 2013. Kund är vindkraftsbolaget Arise Windpower AB som ska bygga 43 vindkraftverk i en första etapp. Dessa beräknas stå driftklara under 2012. Därefter planeras ytterligare 23 verk som ska sättas i drift under våren 2013. De totalt 66 vindkraftverken i Jädraås kommer att kunna producera 570 GWh ren och förnyelsebar energi. Det täcker årsbehovet av hushållsel för cirka 115 000 villor. Fullt utbyggd kommer den här vindkraftsparken vara en av norra Europas största. Ordervärdet för första etappen är 157 miljoner kronor. NCC har även option på nästa etapp om 87 miljoner kronor.

Sweco mest jämställt SWECOS LEDNINGSGRUPP består till 55 procent av män. Det lägger dem i toppen av tidningen På Vägs granskning av de stora bygg- och anläggningsföretagen.

Tyréns hamnar på andra plats med 56 procent män. Bland entreprenadföretagen placerar sig Svevia högst med 69 procent män, medan Peab, 89, Veidekke, 86, och NCC, 83, har mindre jämnställda ledningsgrupper. I botten hamnar Sveab, Rekab och Cowi där alla i ledningsgrupperna är män. I det sällskapet hamnar även både Sveriges Byggindustriers och Byggnads styrelser medan Svensk Betong, som också finns med i undersökningen, har 78 procent män i sin styrelse.

Åsa Bergman ny vd på Sweco ÅSA BERGMAN har utsetts till ny vd för Sweco Sverige. Hon var tidigare vd för Sweco Management och hon tillträder sin nya befattning snarast. Åsa Bergman är 44 år och civilingenjör från KTH och har arbetat i Sweco-koncernen sedan 1990.

1999 utsågs hon till regionchef med ansvar för Swecos projektledare i norra Sverige. Sedan 2006 har hon arbetat som vd för Sweco Management och ansvarat för Swecos projektledningsverksamhet. Åsa Bergman efterträder Eva Nygren, som lämnar Sweco och går till en befattning som vd och koncernchef i Rejlers.

6 BETONG 1 | 2012

BET0112_06-09_mixat.indd 6

12-01-24 16.44.46

Branschen vill fördubbla forskningen SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTORN vill att regeringen

ska fördubbla sin satsning på forskning och innovationer inom samhällsbyggnad och även inrätta ett FoI-råd Samhällsbyggnad. Så lyder det samordnade inspelet till regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition 2012 som presenteras via IQ Samhällsbyggnad.

Förslaget innebär att regeringen ökar de årliga insatserna så att de efter en inledande fyraårsperiod uppgår till minst en miljard årligen. I gengäld lovar de privata aktörerna att matcha satsningen, något som är en förutsättning för att klara framtida utmaningar inom samhällsbyggnadssektorn, menar de.

Reningsverk och skrapa vinnare i Göteborg Två byggnader får dela på Göteborgs arkitekturpris 2011.

Ryaverket, ritat av KUB arkitekter, delar priset med det 60 meter höga huset Gröna Skrapan i Gårda som ritats av White. Ansvarig arkitekt hos White är Åke Johansson som även vann priset i mitten av 80-talet med postterminalen i Göteborg. Göteborgs arkitekturpris har sin grund i avkastningen av makarna Per och Alma Olssons donation för drygt 40 år sedan till Göteborgs Stad. Priset har delats ut sedan 1965.

Miljarder till Skanska SKANSKA har fått uppdrag

White sofftar i Uppsala WHITE LYCKADES med

Sveriges längsta soffa vinna arkitekttävlingen om hur Forumtorget i Uppsala ska utformas. Förslaget kallas ”Soffta” och består av en orange supersoffa.

-Vi har ritat den 75 meter lång, den runda platån med en diameter på 7,5 meter tänker vi ska bli i terrazzo, säger Gustav Jarlöv, landskapsarkitekt på White.

att designa och bygga en 16 kilometer lång utbyggnad av ett snabbspårvägssystem i norra Kalifornien. Skanskas andel av kontraktet motsvarar cirka 2,2 miljarder svenska kronor. De har också fått ett kontrakt värt 3 miljarder svenska kronor för att bygga fas 1 av det nya University Medical Center i New Orleans, åt staten Louisiana.

I New York har Skanska fått ytterligare tre miljardkontrakt, campusområdet på City University i New York för cirka 2,4 miljarder kronor, ett tunnelbanekontrakt värt cirka 2,4 miljarder kronor och en tunnelbanestation värt 1,3 miljarder kronor.

Skanska USA har totalt cirka 7 400 medarbetare och 2010 uppgick intäkterna i till cirka 34 miljarder kronor.

Vd-skifte på Kynningsrud JOACHIM LINDROTH, tidigare vd på Lastbilscentralen i Uddevalla blir ny vd på Kynningsrud Prefab. Han ersätter 63-årige Tommy Sigurdsson som varit vd de senaste sex åren, men som nu väljer att trappa ner. Tommy Sigurdsson kommer dock ingå i styrelsen för Kynningsrud Prefab Holding AS och ansvarar för arbetet kring utbyggnaden av fabriken i Uddevalla.

Joachim Lindroth tillträder sin tjänst den 1 maj 2012.

BETONG 1 | 2012

BET0112_06-09_mixat.indd 7

7

12-01-24 16.44.47

Nyhe

t

Glenium SKY 684 För optimerad glättning vintertid · Nytt flyttillsatsmedel med kort bindetid · Skapar krämig robust betong, även SKB · Optimerat för golvbetong vintertid

BET0112_annons.indd 5

12-01-24 12.45.41

| MIXAT |

ROT-avdraget ger vita jobb ROT-AVDRAGET har skapat närmare 25 000 nya vita jobb och samtidigt förändrat attityderna till att köpa byggtjänster svart. Det visar en ny rapport från Byggbranschen i samverkan och Företagarna.

Undersökningen visar att 90 procent av företagen anser att ROT-avdraget bidrar till en minskning av svartjobben i byggbranschen. Det är en ökning från en redan hög nivå på 78 procent 2009 när företagen fick samma fråga.

– Bara tre procent av företagen uppger idag att det är vanligt eller mycket vanligt att kunder frågar om att få arbetet utfört utan kvitto. Innan ROT-avdraget infördes var nivån 45 procent, säger Björn Wellhagen, projektledare för Byggbranschen i samverkan.

Läs hela rapporten på www. betong.se/eftersnack

Renovera ryktet viktigast OM DE BOENDE i miljonprogamsområdena själva får bestämma vad som är viktigast att förbättra så svarar de ryktet. Det visar en studie som genomförts av Tyréns. Drygt 3 400 personer i områden belägna i Malmö-, Göteborgsoch Stockholmsregionen fick svara på frågor om sin bostad samt områdets bebyggelse, tillgänglighet, trygghet, identitet och integration. Viktigast för de boende var tryggheten och ryktet och därefter integration. Syftet med studien är att analysera vilka faktorer som är av störst vikt för att skapa attraktiva bostadsområden.

Bostadstätast i Åre

Cementa modernast i Europa

ÅRE KOMMUN har flest bostäder per invånare. Detta

DEN 15 MARS invigs Cementas nya silo i Malmö som även är norra Europas modernaste cementterminal. Silon är med sina 93 meter över havet Malmös näst högsta byggnad efter Turning Torso. Den nya silon har sex olika silokammare och kapaciteten är 30 000 ton. Lastningen sker helt automatiskt då chaufförerna själva knappar in sin leverans.

enligt Boverkets rapport ”Bostadsmarknaderna i Norden och regionalt”. Storstockholm, som låg i toppen för 20 år sen, har nu bara 46,8 bostäder per 100 invånare att jämföra med Åres 75,8 lägenheter per 100 invånare. Längst ner i listan hamnar Öckerö med 36,9.

| ANSLAGSTAVLAN |

Hurra för chefredaktören!

Förra numrets ledare, där chefredaktören tycker det är dags att försvara vår bransch där inte alla är korrupta och ansvarslösa, fick många positiva reaktioner. Här följer några: ”Bra att du, som åtminstone kan göra din röst hörd, reagerar på dessa förtal om hela vår branschen. Mer av detta.” /Fredrik ”Bra! Den stora frågan är väl hur vi alldeles vanliga hederliga och effektiva medarbetare i byggbranschen kan få vår bransch att våga säga vad den är och vad den vill vara.” /Kaisa ”Väl skrivet! Det finns mängder av seriösa, ambitiösa och engagerade människor på alla arbetsplatser och ’nivåer’ även i byggbranschen. Utan dessa skulle inget vettigt bli gjort.

Självfallet blir undantagen intressantare och branschen kan definitivt bli mer ’transparent’ och mindre gubbig. Men all heder åt den majoritet som faktiskt gör ett hederligt gott arbete!” /Mikael

Tips MISSA INTE Fotografiska Museets

utställning av den spanske arkitekturfotografen Aitor Ortiz. Fast kalla honom arkitekturfotograf är inte riktigt korrekt. Han är helt enkelt en

konstnär som tillägnar sig arkitektoniska former för att skapa sina verk, enligt utställningen. Mycket vacker betong är det. Utställningen pågår fram till den 4 mars. www.fotografiska .eu

BETONG 1 | 2012

BET0112_06-09_mixat.indd 9

9

12-01-24 16.42.26

Fördelarna med VST Väggsystem är många.

Med platsgjutna y erväggar ger den goda lu tätheten förbä rad energieffek vitet. Lagringen av värme och kyla i tung betong-­‐ stomme ger lägre effektbehov. VST väggen har alla de fördelar som en tradi onellt gjuten vägg har men med högre prefabri-­‐ ceringsgrad. De färdigarmerade väggformelementen är dessutom lä a a frakta och hantera på arbetsplatsen.

För mer informa on besök: www.fardigbetong.se

Sky evägen, Karlshamn

BET0112_annons.indd 10

12-01-24 12.45.42

DESIGNAT Betong från galleriet Tidskriften Betong inleder ett samarbete med Betonggalleriet i Stockholm och kommer presentera det senaste från galleriets utställningar. Samtliga saker finns att köpa där, plus mycket mer.

”FÖRVRIDENHETENS landskap” kan ge associationer såväl till utplånande smärta som till mänsklig lekfullhet.

Designer är Lars Olsson.

Pris: Tårtan 4 700 kr och Fotografiskt stilleben 6 500 kr

ÅSA LANDSTRÖM försöker

intuitivt finna det meningsfulla i det lekfulla. En resa som går genom minnet, genom glädje, oroar och ger sinnet vingar. Till vänster Ulf Lundell 3 500 kr, John Pohlman 3 500 kr och sittande Clark Kent 2 500 kr.

MARIE KAUPPI tycker om alla kombinationer av olika material för att lära sig deras gränser och möjligheter i både form och språk. Lotus och Kärl av ljus, glas och betong 2 500 kr.

Utställning med BIP NÄSTA UTSTÄLLARE på Betonggal-

leriet är med Britt-Ingrid Persson, BIP kallad. Britt-Ingrid Persson är representerad på bland annat Moderna Museet, Nationalmuseum, Röhsska museet och Bildmuseet i Umeå. Hon har också utfört offentliga uppdrag på ett trettiotal platser i Sverige.

Utställningen pågår från den 18 februari till den 1 april.

Annmari Reich är illustratör och konstnär och säger sig ha ohyggligt svårt att hålla fingrarna borta från betong. Fatet ”I never said I could Swim” kostar 3 200 kr.

www.betonggalleriet.se BETONG 1 | 2012

BET0112_11_designat.indd 11

11

12-01-23 17.31.51

g n o t e B nd a l t o på G

Kraft i Gotlands vindar På Gotland byggdes ett av Sveriges två första vindkraftverk. Nu 30 år senare finns många vindsnurror på den platta ön och förhoppningen är att antalet ska mer än fördubblas. Men då krävs en kabel till fastlandet, för de nuvarande är fulla.

TEXT: MARIA HAGSTRÖM BILD: MARTINA HOLMBERG

P

Å LANTLIGA VÄGAR

någon mil från Visby följer vi efter den röda Forden, den bil som har åkt många mil runtom på Gotland för att söka platser med bra vindläge, bra platser för vindkraftverk.

I bilen sitter Marcus Sirland från företaget Siral som bygger vindkraft. Han stannar vid en stor öppen slätt. Det här är en bra plats. Vinden är bra, den kan blåsa fram fritt över landskapet utan att stöta på motstånd. Den får det att kännas kyligt trots att solen lyser och det skrapar i diktafonen som ska spela in intervjun.

Idag är det lugnt på vindkraftsbygget.

– De blev klara med armeringen tidigare än vi trott. Det är ju bra för ”mi” men dåligt för ”di”, säger Marcus med sin gotländska dialekt och syftar på att det kanske inte blir så kul att fotografera bygget som ligger öde idag.

12

BETONG 1 | 2012

BET0112_12-22_projektet.indd 12-13

Han stänger dörren till den röda bilen och visar oss fundamentet som byggs ute på slätten. Det är grunden till ett framtida vindkraftverk och just nu handlar det om cirka 37-40 tons armering som har fraktats med båtar till ön. Vindläget är perfekt på Gotland, men logistiken är lite krånglig. Det finns ingen armeringstillverkare på ön. Den här armeringen kommer från Halmstad och det krävs två transporter över vattnet för att få hit allt.

På marken runtom fundamentet ligger rester av pålar. Tio meter långa. 84 stycken liknande sitter redan i marken.

– Det här är ett specifikt fundament, det är ett pålningsfundament. Det är långt ner till berg och det problemet har vi aldrig varit med om förut. När vi har jobbat med vindkraft tidigare på Gotland har det knappt gått att få ner en tältpinne i marken, säger Marcus Sirland.

Vindkraftverk brukar vanligtvis byg-

gas längs kusten och Siral har aldrig sett ett pålningsfundament på Gotland förut.

Mobjer entreprenad i Falkenberg, som Siral har ett 20-årigt samarbete med, lämnade offert och Siral hjälper till då fundamentet är en ny konstruktion.

I framtiden kommer det bli fler pålningsfundament på ön. Planen är att det ska satsas stort på att utöka vindkraften här och då kommer de inte kunna bygga bara längs kusterna.

– Vi har bra förutsättningar för vindkraft här. Gotland är platt, det finns stora ytor utan bebyggelse och det är långt från Öland och Sverige så vinden hinner hämta sig över havet, säger han. Vi har bra medelvind och det känns som att opinionen är med oss, säger Marcus Sirland.

Idag finns 156 vindsnurror i drift på Gotland och tanken är att de ska mer än fördubblas. Men det finns ett hinder. För att det ska bli mer vindkraft på ön krävs en för-

| PROJEKTET |

Fundamentsbygge på Gotland anno 2012.

Men världens första vindkraftverk som producerade el-energi byggdes faktiskt redan 1887 i USA.

12-01-24 16.36.24

| PROJEKTET |

Fรถrberedande schaktarbete infรถr morgondagens gjutning.

BET0112_12-22_projektet.indd 14

12-01-24 16.34.16

bindelse till fastlandet i form av en ny kabel som gör att Gotland kan exportera mer el.

– De nuvarande kablarna som finns idag är fulla. Efter det här är det stopp, säger Marcus Sirland.

Taket är nått för den gotländska vindkraften.

– Blir det ingen kabel, då är det här en döende marknad. Blir det kabel, då är det tvärtom en växande marknad. Det är liksom allt eller inget, säger Marcus Sirland.

Siral har historiskt sett varit en av få om att bygga vindkraft på Gotland. Men med en förväntan på en framtida expansion har det börjat förändrats.

– Vi är bara glada att det har kommit hit stora företag som projekterar, för om kabeln ska kunna bli verklighet måste det finnas underlag till att den kan fyllas. Och vi kan inte fylla den själva, säger Marcus Sirland.

Det enda som rör sig på bygget idag är en ensam gul traktor som fyller på med jord runtom fundamentet. Imorgon bitti Den mest ekonomiska höjden för ett vindkraftverk är där rotoraxeln är placerad mellan 75 och 120 meter över marknivå och där rotordiametern är mellan 40 och 80 meter.

BETONG 1 | 2012

BET0112_12-22_projektet.indd 15

15

12-01-23 16.59.33

Mer om

Vindkraft I ETT GOTT VINDLÄGE på land ger ett modernt vindkraftverk drygt 2 000 MWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen i cirka 100 eluppvärmda villor.

I Sverige vaknade intresset för vindkraft som möjlig energikälla på allvar i samband med oljekrisen på 1970-talet. I och med debatten inför kärnkraftsomröstningen 1980 började vindkraften byggas.

Första satsningen på vindkraft ägde rum vid Näsudden på Gotland av Vattenfall och i Skånes Maglarp av Sydkraft 1982.

Sedan mitten av 80-talet har vindkraftverken fördubblats i storlek ungefär vart fjärde år.

Oktober 2011 fanns det 1884 vindkraftverk i Sverige.

De största verk om är i drift i Sverige idag har 108 meter högt torn, 100 meter rotordiameter, 3 MW effekt och producerar ca 8 000 MWh el per år.

I genomsnitt dödar varje verk 2,3 fåglar och 2,9 fladdermöss per år, vilket betyder att verken totalt dödar uppemot 4 000 fåglar och 5 000 fladdermöss årligen. Bland fåglarna är rovfåglar, måsfåglar, vadare, hönsfåglar och möjligen också seglare och svalor mest utsatta.

I Altamont pass i Kalifornien, som tillhör världens största vindkraftparker sett till antalet kraftverk med 4 900 kraftverk, dödas i genomsnitt 1 300 rovfåglar årligen.

Källa: Svensk Vindkraftförening

Betongbilarna anländer med tio minuters mellanrum för att fylla fundamentets 540 kubikmeter.

BET0112_12-22_projektet.indd 16-17

| PROJEKTET |

Vindkraftverk byggs ofta på ensligt belägna platser och är ett dyrare sätt att producera el per kilowattimme än kärnkraft. Ändå fördubblas produktionen av el med vindkraft vart tredje år världen över, detta tack vare statliga subventioner. Danmark producerar 22 procent av all el med vindkraft, jämfört med Sveriges 1,3 procent.

kommer ett betongtryck inifrån och det måste finnas något som håller emot så att muren inte rasar.

De är i slutskedet av jobbet. Det mesta av arbetet sker innan ”en spade sätts i marken”. Det handlar framförallt om en mängd olika tillstånd. Alla tillståndsärenden gör att det blir en lång process. Det är mycket som ska stämma och godkännas.

– Men jag uppfattar Gotland som en av de bättre regionerna. Det finns en välvilja för vindkraft här. Vi har fått ut ett fantastiskt material där man pekat ut platser där det absolut inte får byggas vindkraft,

sen har de pekat ut platser där det avsätts mark till det, säger Marcus Sirland. Även om många är positiva till vindkraften kan det bli protester. Bland annat för eventuell påverkan på fågellivet. Men fågelforskare vid Lunds universitet har i en färsk forskningsrapport, på uppdrag av Naturvårdsverket, kommit fram till att fågelbeståndet endast påverkas marginellt.

Enstaka individer kan dö, men populationen är inte i fara.

Fladdermöss kan också dö av vindsnurrorna. Risken är störst under sensommaren då de samlas runt tornen och jagar in-

sekter. De förolyckas genom att de träffas av rotorbladen.

Riskerna för fåglar och fladdermöss verkar ändå vara mycket mindre än att de krockar med andra mänskliga samhällsyttringar som tåg, bilar, hus och broar, enligt forskningsrapporten.

– Vi har haft några örnfall på Gotland och det är himla tråkigt. Det är ju en sällsynt fågel. Som jag har förstått det så ligger de ovanför och när de ser sitt byte så fokuserar de bara på det, dyker för att fånga det och flyger in i vindsnurran, säger Marcus Sirland.

BETONG 1 | 2012

17

12-01-25 11.39.34

» Jag tycker att det skulle vara tufft om Gotland kunde vakna upp en dag och vara självförsörjande på el helt och hållet. «

Marcus Sirland

Det finns människor som av andra anledningar protesterar mot vindkraft, som inte vill ha vindkraftverken nära sig och tycker att de är fula och störande.

– De vill ha elen men ”not in my backyard”. Jag tycker att det skulle vara tufft om Gotland kunde vakna upp en dag och vara självförsörjande på el helt och hållet.

Förra torsdagen var vi nästintill självförsörjande på vindkraften. Det är rätt härligt om man tänker på hela miljödebatten, säger Marcus Sirland.

VINDKRAFTVERKET DE bygger just nu är åt ägaren till den närmsta gården som också ska äga vindkraftverket.

Det finns flera gårdar på Gotland som

18

BETONG 1 | 2012

BET0112_12-22_projektet.indd 18-19

äger sina egna verk. Lantbruk och vindkraft hör ihop här.

– Lantbrukarna vet att det är svårt att få det att gå ihop. Om en lantbrukare får ett vindkraftverk på sin mark börjar man helt plötsligt få bättre siffror, säger Marcus och berättar att det faktum att gotlänningarna själva kan äga eller har möjlighet att köpa in sig i verken gör att det blir en snabbare process, då finns det ju ett ekonomiskt intresse.

Siral äger också egna vindkraftverk.

Det är ett familjeföretag och Marcus Sirland är tredje generationen.

– Jag har ätit och sovit vindkraft i hela mitt liv, säger han, men berättar att han ändå gjorde allt för att hålla sig borta från familjeföretaget.

Under en period bodde han i Stockholm och hade ett snickeri. Han har också jobbat på stålgjuteri i Småland. Men till slut kom han tillbaka och har svårt att tänka sig att jobba med något annat.

Visst finns det stunder när han önskar att han hade ett jobb där han kunde komma till jobbet klockan åtta, ha lunch mellan tolv och ett och gå hem klockan fem. När de är mitt inne i ett projekt kan det innebära jobb dygnet runt; alltid finnas tillgänglig om något skulle hända, om båtturer skulle vara försenade eller om vägarna blir svåra att ta sig fram på för betongbilarna under vinter och snöyra.

– Det kan låta som ett skämt, men när vi har varit inne på gjutningar har det hänt att jag har sett soluppgång, solnedgång, soluppgång och solnedgång innan jag kunnat åka hem. Så visst kan man bli less, men jag kommer nog aldrig att sluta jobba med det här. Jag tycker om variationen, ena stunden i ett möte på banken och nästa på bygget. Det har funnits gånger då jag stått i finskor och gjutit fundament, säger han och skrattar.

Nästa morgon ringer väckarklockan redan före tre, inte för Marcus men för de

| PROJEKTET |

Det ska vara öppet runt ett vindkraftverk för att få lönsamhet. Den undre gränsen för genomsnittlig vindhastighet som ger en kommersiellt lönsam elproduktion med vindkraft är i Sverige cirka 6,5 meter/ sekund i medelvind över året vid rotorns centrum. Tyskland har större statliga subventioner och där är gränsen betydligt lägre.

Gjuthastigheten är 40-45 kubikmeter per timme vilket är max vad Gotland klarar av.

andra som jobbar med vindkraftbygget på plats. En av dem är Rudi Åkerman, som är fast anställd på Siral. Han har, tillsammans med Sirals projektanställda Hampus Larsson och Rasmus Öjefors och arbetare från fastlandet, jobbat i nio timmar sedan strax före fyra på morgonen när vi anländer till bygget igen. Idag är det mer aktivitet. Fundamentet ska fyllas med 540 kubik betong. Det är inte helt enkelt att få dit all betong. Då vindkraft måste ligga långt från bebyggelse hamnar de ofta på landsbygden. Sällan ligger någon betongstation nära.

De har behov att få in mellan 40-45 kubik betong i timmen och det är vad som max går att leverera på Gotland för tillfället. Det krävs att allt flyter på vägarna. Betongbilar går i skytteltrafik till vindkraftbygget under dagen. Det anländer en bil var tionde minut.

På plats finns också ett gäng från fastlandet, från Mobjer entreprenad i Falkenberg. De är polacker och kan ingen engelska. Men kommunikationen är inte så viktig. När en betongbil närmar sig på vägen ställer arbetarna sig redo.

– Det är som att trycka på knapp, de vet exakt vad de ska göra, säger Rudi Åkerman.

Betongbilen töms. Sedan följer en kort

BETONG 1 | 2012

19

12-01-24 16.32.55

| PROJEKTET |

paus för cigarett eller vila innan nästa bil skymtar långt borta. Det går på ett löpande band hela dagen. Förhoppningsvis kommer det att se ut så även i framtiden.

På många fler ställen. Om allt går som planerat finns det en ny kabel till fastlandet om fem år.

– Som jag uppfattar det är det otroligt stor chans att det blir en kabel och i så fall är målet högt satt för vindkraft på Gotland. Vi på Siral utgår från det, annars får vi lägga ner nu. Vi har valt att se positivt på det. Det är ju inte bara kabeln och el det handlar om, det är en samhällsnyckel.

Det skulle ge otroligt många arbetstillfällen.

Region Gotland vill att vi ska vara 65 000 invånare, men om det inte finns jobb till dem är det svårt.

Förhoppningsvis ska vi gotlänningar ha tre ben att stå på; turismen, lantbruket och vindkraften, säger Marcus Sirland.

20

BETONG 1 | 2012

BET0112_12-22_projektet.indd 20

12-01-24 09.29.13

AV TORBJÖRN JONSSON, NCC TUNG INDUSTRI

Framtidens vindkrafttorn är i betong Vindkraftsbyggandet har snart nått en ny nivå då de bästa lägena redan är inmutade. Då kan det bli aktuellt med högre torn och på NCC har man redan börjat undersöka hur torn på upp till 150 meter ska byggas. Här berättar Torbjörn Jonsson om en idé att bygga dem i betong.

MAN KAN FUNDERA över det faktum

att vi i Sverige, vid uppförande av vindkraftverk, anlitar utländska leverantörer till cirka 85-90 procent av ordervärdet.

Kan inte svensk industri klara en utökad del av investeringen och finns det någon möjlighet att bygga effektivare vindkraftverk? Kan man kanske bygga tornen i betong och hur mycket finns att vinna i form av ökad elproduktion om man bygger högre torn? Snart nog är väl de bästa vindlägena intecknade.

Då får man nöja sig med de näst bästa, men kan man kanske kompensera detta med högre torn? Målet kanske borde vara torn med navhöjd om 150 meter, vilket vi tyckte var intressant att titta närmare på.

Som utgångspunkt kan man tänka på detta faktum: fungerar det att stapla betongringar till torn, som sedan spänns

ihop, borde det fungera lika bra med ett glidformsgjutet betongtorn, som spänns ihop med spännstag eller eventuellt som bara slakarmeras. Några välrenommerade konsulter anlitades att analysera armeringsfrågan liksom studier av egenfrekvenser. Samarbete med en utvecklare av vindkraftverk ledde till analys av för tornet lämplig egenfrekvensvärden med just deras vindkraftverk. Egenfrekvensen går att anpassa inom vissa gränser.

Vindgradienter studerades och funktioner formulerades för att analytiskt beräkna vindhastigheter på högre höjder. Mätningar på högre höjd görs vanligtvis inte så ofta. I något fall gavs möjlighet att få beräkningarna verifierade genom mätningar vilka, förutom god överensstämmelse, visade på cirka 30-40 procents högre vindhastigheter i förhållande till navhöjden 100 meter. Beräk-

ningar pekade på drygt 40 procent ökad elproduktion. En satsning på senaste generationen lågvindsturbiner med större rotor och högre effekt skulle öka elproduktionen med över 100 procent gentemot dagens gängse vindkraftverk.

Tidigt identifierades ett fundamentalt problem, nämligen lyft av maskinhuset upp till denna höjd. Mobilkranar var otillräckliga. Ett antal olika patent studerades, ofta innehållande olika grad av fantasifullhet, men knappast användbara. Med erfarenheter från norsk off shore-industri skissades istället på en hydrauliskt självklättrande plattform med kapacitet om 150 ton vilken kontrolldimensionerades med hjälp av extern hjälp.

Den hydrauliska plattformen var emellertid lite långsam. En plattform manövrerad med linspel studerades till-

BETONG 1 | 2012

BET0112_12-22_projektet.indd 21

21

12-01-24 16.21.00

| PROJEKTET |

sammans med ett specialistföretag med world wide-erfarenheter av tunga och höga lyft. Det visade sig vara en betydligt snabbare metod som dessutom möjligen kunde uppfylla hissdirektiven, vilket skulle vara en fördel.

EKONOMISKA KALKYLER visade att kostnaden för betongtornet var högre än dito i stål vid lägre höjder. Bland annat beroende på en del fasta kostnader för betongalternativet. Men då kostnaden för ståltornet ökar svagt exponentiellt med ökad höjd medan kostnaden för betongtornet ökar i princip linjärt, kunde en brytpunkt urskiljas strax ovan 100 metersnivån, där betongtornet blir fördelaktigare.

Slutsatsen blev så småningom att det är tekniskt möjligt att bygga för ändamålet höga betongtorn och att dessa genom sin styvhet är fördelaktigare i avseende på egenfrekvenser i förhållande till slankare konstruktioner.

För att ett sådant projekt skall komma till stånd krävs dock vissa förutsättningar. Först och främst måste förstudier, vindmätningar och tillstånd för projektet vara inriktad på högre totalhöjd än hittills. Beställaren har således en nyckelroll. Han måste dessutom upphandla maskineriet exklusive torn och maskinleverantören måste bidra med uppgifter för slutlig dimensionering av tornet i avseende på kraftupptagning och egenfrekvenser.

Projektet måste därutöver vara lämpligt stort, det vill säga ett projekt med enstaka verk blir ekonomiskt ofördelaktigt då investering i en del specialutrustning krävs. Andelen av totalinvesteringen som utförs i ett tidigt skede ökar. Avkastningskrav och ränteläge kan då vara viktiga, men skall balanseras gentemot ökad elproduktion. Men framförallt kan en icke verifierad teknik med gjutning av så höga torn samt lyftplattformar vara en osäkerhet av betydelse. Utvecklingen på mobilkranssidan mot större kranar kan kanske förändra bilden så att det i högre grad är en beprövad teknik. Dock torde lyftplattformen kunna konkurrera vad gäller kostnaderna. Så sammantaget med högre elproduktion, ett kostnadseffektivare torn och billigare lyfthjälpmedel så förefaller betongtornet vara en intressant lösning.

22

BETONG 1 | 2012

BET0112_12-22_projektet.indd 22

12-01-24 16.29.52

SOM GJUTET. På Swerock utvecklar och tillverkar vi betong som anpassas efter dina byggkrav och speciella behov. För att våra produkter alltid ska uppfylla höga krav på kvalitet och miljö arbetar vi aktivt med produktutveckling och deltar i pågående forskningsprojekt.

Med 40 betongfabriker - från norr till söder - är vi en av Sveriges största leverantörer av fabriksbetong. Se till att ditt nästa projekt vilar på säker grund. Kontakta oss för rådgivning redan idag. www.swerock.se

enligt ISO 9001 och 14001.

www.swerock.se

BET0112_annons.indd 23

12-01-24 12.45.42

| UTBLICK |

L´Unité

d´habitation När L´Unité d´habitation stod klart 1952 chockerades omvärlden av proportionerna och den nakna betongen. Arkitekten Le Corbusier kallades bland annat antipatriot, men idag ses huset som stilbildande och är på god väg att bli världsarv.

TEXT & BILD: STEFAN JOHANSSON

BET0112_24-29_LeC.indd 24-25

1

Unité d’Habitation, ritat av Le Corbusier, eller CharlesÉdouard Jeanneret, som han egentligen hette när han föddes 1887 i Schweiz.

Förutom självlärd arkitekt var han även konstnär och författare.

9 4 5 L Å G E U R O PA i spillror och bostadsbristen var akut. Det franska återuppbyggnadsministeriet MRU gav då arkitekten Le Corbusier dennes första uppdrag åt den Franska staten. Tanken var att han skulle använda experimentell teknik för att bygga ett storskaligt bostadshus, något han skissat på i många år. En tomt i Marseilles anvisades och två år senare, 1947 var bygget igång.

Le Corbusier hade en vision om att göra bostadsbyggandet mer effektivt genom att industrialisera det. Vid en presskonferens 1947 uttalade han sig så här om den franska byggbranschen: ”Byggbranschen är idag småskalig och splittrad, med 450 000 anställda i 250 000 firmor, motsvarande ett genomsnitt på två anställda per firma. Detta resulterar i höga priser och förseningar...Vi måste förenkla, massproducera, mekanisera och standardisera till varje pris.”

Hans lösning för att närma sig detta mål var ett hus, 137 meter långt, 24 meter djupt och 56 meter högt. Byggnaden ritades från början med en bärande konstruktion av stålbalkar, men för att bygga mer kostnadseffektiv bytte han ut den mot en stomme helt i platsgjuten armerad betong.

En stor del av fasadbeklädnaden kom också som prefabricerade betongelement.

För att utnyttja husets volym maximalt byggde Corbusier bara tre trapphus, dessa endast tänkta som brandtrappor. Lägenheterna i det 18 våningar höga huset nås i stället via fyra hissar och fem ”interna gator”, en på var tredje våning, något som är möjligt tack vare att de flesta av husets lägenheter är byggda i etage.

Huset ger sin massiva skala till trots ett lätt intryck där det vilar upplyft på åtta meter höga pelare. De flesta av husets 337 lägenheter går igenom hela byggnadens djup och avslutas med en balkong på varje sida. På så vis får lägenheterna både kvälls- och morgonsol, något Le Corbusier illustrerar med sin 24 timmars solcykel på ”grundstenen”. Den ena av lägenhetens balkonger, av Corbusier kallad loggia, har skjutbara glasväggar och dubbel höjd. Rummet innanför har också dubbel takhöjd vilket ger ett stort ljusinsläpp och en känsla av rymd. För att lägenheten inte skall bli för varm är varje loggia försedd med ett horisontellt solskydd av betong. ”De viktigaste materialen för planering av en stad är sol, himmel, träd, stål och

BETONG 1 | 2012

25

12-01-23 16.30.48

UTBLICK | | | PROJEKTET

Unité d’Habitation var namnet på en byggnadstyp och i Marseille är det egentliga namnet Cité Radieuse. Andra typer av Unité d’Habitation finns i Nantes, Firminy-Vert, Briey-en-Fôret och Berlin.

cement i denna strikta ordning sorterade efter hur viktiga de är”, skrev Le Corbusier i sin text ”Den strålande staden” 1964.

För att alla lägenheter ska ha fri utsikt mot grönska har Unité d´habitation placerats i en park på nästan fyra hektar.

Le Corbusier jämförde sitt hus med en liten stad eller by och använde ett eget begrepp för att illustrera detta, ”den vertikala trädgårdsstaden”. Med detta menade han att Unité d´habitation var en liten stad eller by, bara att den var byggd vertikalt i stället för horisontellt.

I sin jämförelse påpekade han att byns 330 små hus skulle ta upp betydligt mer yta än vad hans byggnad och kringliggande park gjorde. Han menade också att i den traditionella byn eller staden såg de flesta bara gator och andra hus när de tittade ut, medan i hans ”vertikala trädgårdsstad” hade alla från sin ”hängande trädgård”, loggian, utsikt över träd och grönska.

Le Corbusier hade tänkt, att precis som i byn eller den lilla staden, skulle man kunna leva i princip hela sitt liv i Unité d´habitation. Där skulle finnas allt man behövde. På 17:e och 18:e våningen byggdes ett dagis. I byggnaden fanns också kontor, hotell, restaurang och butiker.

Idag står många av husets små butikslokaler tomma, kanske för att huset inte

26

Alla lägenheter har både kvälls- och morgonsol, något som Le Corbusier betonar med ett eget litet monument.

BETONG 1 | 2012

BET0112_24-29_LeC.indd 26

12-01-25 11.33.35

Åtta meter höga pelare ger fritt utrymme under byggnaden och huset får vila i den nästan fyra hektar stora parken som det ligger i.

BET0112_24-29_LeC.indd 27

Putpatum nit, quatis accum ver sit lobor suscidunt ute mincips

12-01-23 16.31.23

| UTBLICK | | PROJEKTET

»...omvärlden var närmast i chock över huset och exponeringen av den råa betongen...«

Unité d´habitation skulle vara en egen stad, därför finns löparbana, träningshall och pool på taket.

längre ligger i utkanten av Marseille och det nu finns ett gott utbud av större butiker i närheten. Bland annat bageri och hotell finns dock kvar. På varje våningsplan finns också en lokal avsedd för att användas gemensamt av husets innevånare, till exempel används dessa som filmklubb, fritids och bibliotek. På taket finner man också en allmän pool, en gymnastiksal och en löparbana.

E N AV D E M S O M antas ha inspirerat

till de många gemensamma lösningarna i Unité d ´habitation är Corbusiers vän, den svenske arkitekten Sven Markelius som under 30-talet ritade och byggde flera hus med många kollektiva lösningar för de boende.

28

”När vi tog bort formen kunde vi se formvirkets finaste detaljer, inklusive varje fiber i träet. Sågens minsta felskär var tydligt. Betong, det trognaste av material – Kanske till och med mer troget än brons - kan ta sin plats inom arkitektonisk konst, uttryckande skulptörens intentioner.” Orden är Corbusiers egna och beskriver ögonblicket då de tar bort formen från några skulpturala element på Unité d´habitations fasad.

Arkitekten själv var entusiastisk men omvärlden var närmast i chock över huset och exponeringen av den råa betongen. Huset kallades ”den galne hattmakarens hus” och den franska läkarföreningen varnade för att antalet

sinnessjuka skulle tiodubblas om hus som detta fick byggas.

Sedan 1986 åtnjuter Unité d´habitation en byggnadsminnesklassning på samma nivå som Versailles och i samband med Unescos världsarvskommités möte i juni 2011 så skrev Unescos egen rådgivande instans ICOMOS att Unité d´habitation i Marseille uppfyller kraven för att bli världsarv och rekommenderade den franska staten att nominera huset till världsarvslistan. Så inför husets 60-års jubileum nästa år kan man konstatera att det skett en kraftig omvärdering av det en gång så ifrågasatta huset, men många skulle nog fortfarande efter 60 år kalla det avant garde..

BETONG 1 | 2012

BET0112_24-29_LeC.indd 28

12-01-23 16.31.25

Läs mer!

Om P-hus på nya strangbetong.se:

Gör en insats för miljön. Bygg ett parkeringshus!

Kan en betongyta verkligen ge ett aktivt bidrag till en bättre luft? Ja,

trafikintensiva miljöer. Processen gör dessutom att organisk smuts

visst kan den det. När vi blandar pigmentet TiOmix i betongen till ditt

som förorenar fasadytan bryts ner till ofarliga föreningar som sköljs

nästa byggprojekt får du som kund flera smått fantastiska fördelar.

bort vid nästa regn. Betongen blir alltså självrengörande samtidigt

Pigmentet innehåller titandioxid med fotokatalytiska egenskaper.

Den reaktion som uppstår under inverkan av dagsljuset ”äter” kväve-

som den aktivt förbättrar luften.

Man kan tycka att det nästan låter för bra för att vara sant. Vi ser

oxider i den omgivande luften och betongen fungerar på så sätt som

det som ett exempel på hur modern teknik kan visa vägen till ett

luftrenare. Helt perfekt för parkeringshus eller andra konstruktioner i

smartare byggande.

Smartare byggande

BET0112_annons.indd 29

12-01-24 12.45.46

KAN EN BETONGVÄGG SE UT HUR SOM HELST?

BET0112_annons.indd 30

12-01-24 12.45.46

| MILJÖ | | | ARKITEKTUR

MONUMENTAL

POLITIK

Betongpolitik får en speciell innebörd när man tittar på framlidne president Titos monument över andra världskrigets viktigaste händelser.

Betong tar er med på en rundtur i det forna Jugoslavien.

TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: WWW.CRACKTWO.COM

P

RESIDENT JOSIP Broz Tito i det forna Jugoslavien lät resa en serie om 25 betongmonument under 1960- och 70-talet till minne av de stora krigslag som ägde rum under andra världskriget. Även platser där koncentrationslägren i Jasenovac och Niš låg fick minnesmonument. Olika konstnärer och arkitekter anlitades, däribland Dušan Džamonja, Mi-

odrag Živković och Bogdan Bogdanović.

Syftet med monumenten var att visa den socialistiska statens styrka och under 80-talet besöktes platserna av miljontals människor, speciellt unga pionjärer som ville värna om patriotismen. Efter Jugoslaviens sönderfall har monumenten förlorat sin politiska betydelse, men ett stycke betonghistoria är alltid värd att lyfta fram.

BETONG 1 | 2012

BET0112_31-34_Arkitektur.indd 31

31

12-01-24 15.51.11

| ARKITEKTUR |

FÖREGÅENDE SIDA: I kroatiska Podgari finns ett monument uppfört 1967 av Dušan Džamonja. En del ser likheter mellan monumentet och Han Solos rymdskepp i Stjärnornas krig. Fast monumentet uppfördes före filmen som hade premiär 1977.

32

OVAN: Lilla staden Kolašin i Montenegro har endast 3 000 invånare. Under andra världskriget bombades Kolašin 18 gånger av tyskarna och italienarna. 400 soldater och 250 civila satte livet till.

OVAN TILL HÖGER: Kruševo ligger 1 350 meter över havet och är Makedoniens högst belägna stad med 5 500 invånare. Den 2 augusti 1903 förklarade sig staden självständig och frigjorde sig från det osmanska riket och turkarna. Självständigheten varade i tio dagar innan turkarna skickade 15 000 soldater. Kruševo är även hemstad för låtskrivaren och artisten Toše Proeski som avled i en bilolycka 2007.

NEDAN TILL HÖGER: Slaget vid Sutjeska har fått ett minnesmonument i Tjentište i Bosnien-Herzegovina designat av Miodrag Živkovi . Vid slaget vid floden Sutjeska i Bosnien 1943 landsatte axelmakterna 127 000 landtrupper och över 300 flygplan deltog i striderna.

Jugoslaviska frihetsarmén hade endast drygt 22 000 soldater men lyckades ändå besegra de numerärt överlägsna trupperna.

BETONG 1 | 2012

BET0112_31-34_Arkitektur.indd 32

12-01-24 15.51.13

BETONG 1 | 2012

BET0112_31-34_Arkitektur.indd 33

33

12-01-24 15.51.15

| ARKITEKTUR |

Slovenska Ilirska Bistrica ockuperades av italienarna under andra världskriget. Idag är den utgångspunkt för fotvandrare som ska bestiga toppen på Snežnikplatån på 1 796 meters höjd.

Vi kan leverera produkter inom följande:

Vi kan tillsatsmedel

Genom vårt goda samarbete med franska Chryso har vi tillgång till de seanste produkterna både på prefab och fabriksbetongsidan.

Tillsatsmedel Formoljor Rengöringprodukter Luftporbildare Pigment Fiber Reperationsbruk Mekaniska tillbehör

Vi hjälper Dig att hitta den bästa lösningen för just Dig och Din betong.

Betongkemi Noric AB Gråbo Industriväg 8c · 443 40 GRÅBO www.betongkemi.se · Tel: 031-352 50 80 · info@betongkemi.se

BET0112_31-34_Arkitektur.indd 34

12-01-25 11.30.11

Injektera med Sika iSystem Sika iSystem - den nya generationens injekteringstillsatsmedel.

Sika iSystem består av ett dispergeringsmedel, Sika® iFlow-1 och en bindetidsaccelerator, Sika® iAcc-1. Med Sika iSystem kan injekteringsbruk utformas så att det motsvarar de tekniska krav som ställs i projektet.

Sika iSystem styr brukets reologiska egenskaper och därmed spridningen i bergssprickor.

Oberoende av brukets reologi kan bindetiden justeras med bibehållen inträngningsförmåga.

Som leverantör av cementbaserad injektering har Sika nu ett komplett system för tunnelbyggnad.

Sika Sverige AB, Domnarvsgatan 15, Box 8061, 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00, Fax: 08-621 89 89, www.sika.se, info@se.sika.com

BET0112_annons.indd 35

12-01-24 12.45.46

Investera i framtiden - impregnera i tid.

Oavsett om det handlar om impregnering av broar, tunnlar, parkeringshus eller vattentorn: Som betongspecialist garanterar Sto ett varaktigt skydd av de flesta betongkonstruktioner. Vi kan erbjuda ett patenterat djupimpregneringsmedel som uppfyller villkoren enligt EN1504-2 och TK Bro. Produkten hindrar nedbrytning orsakad av vatten- och kloridinträngning.

Den förhindrar den kapillära vattenupptagningen och minskar därmed transporten av aggressiva ämnen och salter in till betongkonstruktionens inre delar. Mer om de ekonomiska och ekologiska fördelarna med gel-teknologi finns på vår hemsida.

Sto Scandinavia AB | tel. 020-37 71 00 | www.sto.se

BET0112_annons.indd 36

12-01-24 12.45.47

191

100 år – 100 aktiviteter!

2-2

012

» För 100 år sedan (15 januari 1912) tog Ivar Kreuger initiativet till bildandet av Svenska Betongföreningen, en opartisk förening vars ändamål är att verka för den svenska betongteknikens främjande riktig kraftsamling - under 2012 har vi planerat för 100 olika jubileumsaktiviteter! «

Svenska Betongföreningen – ett hundraårigt nätverk av betongkunskap!

DEN 9 JUNI 2011 träffades Betongföreningens råd, kommittéer och kommissioner för att planera för kommande jubileumsår. Någon kom på en alldeles lysande idé. Varför inte försöka hitta 100 olika aktiviteter runt om i vårt avlånga land som ska pågå under hela året? Visst kunde vi det! Det visar vilken styrka, bredd och geografisk spridning vår förening har!

I Tidskriften Betong har vi reserverat ett block i varje nummer för att berätta om våra aktiviteter under året. Vi kommer också att ha olika teman såsom kommittéarbeten, publikationer (betongrapporter), forskning, utbildning och den svenska teknikutvecklingen. Tänker man efter en smula så är utgivandet av våra betongrapporter kanske det allra viktigaste föreningen gör. Där samhällets regelverk haft luckor har våra betongrapporter kunnat göra stor nytta. Som exempel kan nämnas längre livslängder, minskad miljöbelastning, ökad produktivitet och kostnadsbesparingar. Nätverkande, initiering av diskussioner, informationsspridning samt kompetens- och utbildningsfrågor är andra viktiga uppgifter för Betongföreningen. Vi kommer också att ta upp vårt kontinuerliga och långsiktiga strategiarbete för att bli bättre på det vi gör. Sist men inte minst kommer vi givetvis att beröra vår långa historia – vi fyller ju 100 år!

Förutom att Tidskriften Betong bevakar årets händelser

kan du också följa händelseutvecklingen på föreningens nya hemsida, www.betongforeningen.se. Där har vi den fullständiga listan med alla 100 aktiviteter och anmälningsformulär.

Passa på att bli medlem så får du gå kostnadsfritt på de flesta aktiviteterna under året. Som enskild medlem får du även bland annat rabatt på Betongbyggnadsdagar, prenumerationsrabatt på Tidskriften Betong samt tillgång till vårt nätverk via medlemsmatrikeln. Väljer ditt företag att istället bli korporativ medlem får de anställda samma förmåner som ovan, dock inte på personlig basis. Dessutom får ditt företag sin logotype exponerad på föreningens hemsida.

Under året kan du se fram emot ett stort antal intressanta seminarier och studiebesök, sådana som också våra korporativa medlemmar erbjudits att arrangera. En av vårens höjdpunkter torde vara fib-symposiet Concrete Structures for Sustainable Community den 11-14 juni.

Varmt välkommen till Betongföreningens 100-årsjubileum!

Ett jubileum som egentligen tjänar två syften. Det ena är att manifestera det som varit. Men, kanske ännu viktigare, det är också en start för nästa århundrades betongnätverk.

Richard McCarthy VD

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

Egil Bartos, Bartos Entreprenad, Ahmed Barzangi, Sweco Infrastructure, Johan Blomdahl,ÅF, Hossein Hakami, Bergsskolan i Filipstad, Sam Hatami, ÅF, Kristina Isaksson, Skanska Sverige, Nela Kapic, Prekon i Syd, Anders Lindberg, SF Marina Wallhamn, Rickard Nilsson, Storstockholms Lokaltrafik, Christian Olson, Skanska Sverige, Samir Redha, Stockholms Stad, Trafikkontoret, Carl-Johan Tingström, AHEAD Rekrytering, Leonor Österberg, Lincona Byggonsult och Mats Pettersson, Arcelor Mittal

BETONG 1 | 2012

BET0112_37_betongforeningen.indd 37

37

12-01-24 16.25.32

Betongteknisk ordlista D – ny rapport från Betongföreningen TEXT: INGVAR BÖRTEMARK ILLUSTRATION: ANNELI OLANDER

38

BETONG 1 | 2012

BET0112_38-39_betongforeningen.indd 38-39

EN SENASTE tillgängliga terminologin för betong i Sverige finns i Betongteknisk ordlista, TNC 46, som gavs ut 1971, det vill säga för fyrtio år sedan. Arbetet initierades då av Tekniska nomenklaturcentralen, TNC, och kunde genomföras tack vare ekonomiskt stöd från dåvarande Skånska Cementaktiebolaget och Svenska Cementföreningen med Viktor Bährner som sakkunnig utredningsman. Svenska Cementföreningen, bildad 1926, var en samarbetsorganisation för den svenska cementindustrins information om cement och dess användning i betong. Föreningen gav ut ett stort antal handböcker för materialval och konstruktionslösningar.

Vi firar 100 ĂĽr | 1912-2012

Den serie av rapporter som sedan bÜrjan av 90-talet ges ut av Svenska BetongfÜreningen kan i viss mün ses som en fortsättning pü detta arbete inom den tidigare CementfÜreningen.

Betongtekniken har sedan 1971 utvecklats kraftfullt büde i och utanfÜr Sverige och det finns i dag ett antal delomrüden som inte alls behandlas i nämnda ordlista. Behovet av en uppdatering konstaterades vid en diskussion inom styrelsen fÜr Svenska BetongfÜreningen fÜr nügra sedan. FÜreningen beslutade att genomfÜra ett kommittÊarbete i syfte att sammanställa en aktuell terminologi fÜr betongomrüdet och arbetet inleddes i slutet av 2006.

Ett stort antal av fÜreningens medlemmar anmälde tidigt intresse av att medverka i arbetet och fÜr att leda detta utsügs en redaktionskommittÊ bestüende av Ingvar BÜrtemark (ordfÜrande), Johan Silfwerbrand och Evert Sandahl. En referensgrupp bildades genom att de som var intresserade själva anmälde sig, sammanlagt cirka 20 personer. Efter kontakter med dessa och andra kvalificerade personer inom BetongfÜreningens stora kontaktnät har drygt 30 personer engagerats som skribenter. Dessa skribenter har var och en haft huvudansvaret fÜr termerna inom ett eller flera avsnitt där de har relevant och aktuell kompetens. I de flesta fall har deras enskilda arbetsinsatser bekostats av respektive arbetsgivare.

TNC, som numer stür fÜr Terminologicentrum, är Sveriges nationella centrum fÜr terminologi och har specialkompetens i systematiskt terminologiarbete vilket bland annat innefattar begreppsanalys och definitionsskrivning. BetongfÜreningen etablerade därfÜr tidigt ett samarbete pü konsultbas med TNC, där i fÜrsta hand deras terminolog Gunnel Johansson engagerats fÜr systematisk och terminologisk granskning av innehüllet. Flera av skribenterna har vid projektets start även deltagit i introduktionskurser om terminologiarbete anordnade av TNC. KommittÊarbetet har vidare krävt extern finansiering fÜr konsulttjänster och ersättning till vissa skribenter och till redaktionskommittÊn. Enskilda fÜretag, branschorganisationer och myndigheter har här välvilligt bidragit sü att projektet kunnat genomfÜras.

EFTER EN MINDRE fĂśrstudie och ett inledande mĂśte med referensgruppen beslu-

tades att den tidigare TNC 46 skulle användas som underlag fÜr arbetet. Denna ordlista är indelad efter ämnesomrüden med totalt cirka 40 undergrupper. Kompletterande informationskällor är i fÜrsta hand standarder inom de olika ämnesomrüdena och fÜr engelska termer även en rapport frün ACI Committee 116, Cement & Concrete Terminology 2010. Eftersom svenska fÜretag ofta har behov av termer även pü engelska och allt fler internationella aktÜrer etablerar sig här omfattar den nya betongterminologin svenska och engelska.

I ett fÜrsta steg fick skribenterna granska termerna ur TNC 46 och fÜreslü fÜrändringar genom att stryka gamla eller lägga till nya. I nästa steg sammanställdes och systematiserades dessa underlag av redaktionskommittÊn varefter skribenterna üter fick sina avsnitt fÜr en mera grundlig genomgüng. Frün och med detta steg har varje term hanterats som en sü kallad termpost, och en südan innehüller alltid fÜljande element: r UFSN r EFà OJUJPO r UFSN QÇ FOHFMTLB Vid behov kompletteras termposten med eventuella synonymer pü svenska och engelska samt fÜrklarande text angiven som �kommentar�. FÜr att fü Ükad Üversküdlighet finns även hänvisningar till näraliggande termer markerade med �jämfÜr�. Som exempel visas nedan den aktuella texten fÜr termen betong. r UFSN CFUPOH r EFà OJUJPO NBUFSJBM TPN VUWFDLMBS TJOB egenskaper genom hydratisering och som bestür av en blandning av cement, ballast och vatten samt eventuella tillsatsmedel och tillsatsmaterial r KÅNGÕS CJOEFNFEFM CSVL DFNFOUCSVL färsk betong, tillsatsmaterial, tillsatsmedel r LPNNFOUBS .FE CFUPOH BWTFT J denna ordlista betong fÜr byggändamül.

Betong fÜrekommer även utan tillsatsmedel eller tillsatsmaterial.

Termen används fÜr materialet büde i hürdnat och icke hürdnat tillstünd. r FOH UFSN DPODSFUF Avsnitten har efter denna granskning och komplettering sänts till redaktionskommittÊn fÜr en detaljerad genomgüng av det sakliga innehüllet, fÜreslagna Üversättningar och redaktionell utformning.

Efter denna bearbetning har en termino-

191

2-2

012

logisk granskning skett med hjälp frün TNC och i flera fall tillsammans med respektive skribent.

I den nya rapporten kommer samtliga termer att presenteras i alfabetisk ordning med sina kompletta termposter enligt ovan. Dessutom innehüller rapporten en systematisk termfÜrteckning enligt den indelning i ämnesgrupper som gjorts och ett engelskt alfabetiskt register. Pü detta sätt finns det flera olika alternativ att i det praktiska användandet finna de termer som man sÜker.

Rapporten ges ut gemensamt av BetongfÜreningen och TNC, den kommer att heta �Betongteknisk ordlista�, med underrubiken �Glossary of concrete terms�, och den blir nr 17 i BetongfÜreningens rapportserie och samtidigt rapport nr 103 fÜr TNC. BetongfÜreningen kommer fÜrutom den tryckta rapporten även att ge ut en digital version i form av en pdf-fil med särskild användarlicens. Innehüllet kommer av TNC ocksü att infÜras i Rikstermbanken, www. rikstermbanken.se. Rikstermbanken är Sveriges nationella termbank och den innehüller termposter frün ett stort antal ämnesomrüden. Denna termbank är en gratis webbtjänst, vars uppbyggnad finansierats av Näringsdepartementet genom uppdrag till TNC och som successivt byggs ut fÜr att omfatta süväl münga teknikomrüden som andra samhällsomrüden.

BETONGTEKNISK ORDLISTA kommer

att vara värdefull i münga verksamheter och därmed fÜr münga personer. Sammanlagt beskrivs och definieras omkring 1 000 termer inom det betongtekniska omrüdet. Generella tekniska termer har som regel inte tagits med dü de ofta kan hämtas frün andra källor. Av samma skäl üterfinns inte de termer som bedÜmts ha sitt stÜrsta intresse fÜr laboratorieverksamhet. Termer som kan betraktas som självfÜrklarande har heller inte tagits med i ordlistan.

Det är vür bedÜmning att Betongteknisk ordlista ska vara till stor nytta fÜr verksamma tekniker inom alla byggandets led - frün projektÜrer och planerare via materialleverantÜrer till entreprenÜrer, byggherrar och fÜrvaltare. Tillgüng till korrekta termer är givetvis mycket väsentlig inom utbildning och forskning där det internationella erfarenhetsutbytet ocksü har stor betydelse.

.

BETONG 1 | 2012

39

12-01-24 13.50.26

20

KALEN 1-jan Jubileumsblogg på betong.se

18-jan Betonggjutning för arkitektstudenter hos CBI Betonginstitutet i Stockholm 26-jan Seminarium betongstandarder i Göteborg.

1-feb Jubileumskrönika på betong.se Feb Studiebesök hos Betongindustri i Stockholm.

03-feb Tidskriften Betong nr 1 kommer ut.

13-feb Livslängd med hänsyn till risken för armeringskorrosion (Gästföreläsning LTH).

15-feb Betongtillverkning med hänsyn till funktionskrav (Gästföreläsning LTH).

16-feb Utveckling av betongrecept (Gästföreläsning LTH).

20-feb Betongtillsatsmedel (Gästföreläsning LTH).

Feb Studiebesök Celsa Steel Service i Västerås.

Feb Tillståndsbedömning av betongkonstruktioner (Gästföreläsning LTH).

1-mar Staffan Bengtsson Månadens bloggare på betong.se. mar Studiebesök på Nationalarenan i Stockholm. mar Seminarium hos TNC i Stockholm, presentation av den nya publikationen "Betongteknisk ordlista". mar Seminarium om den nya publikationen "Betongteknisk ordlista" i Malmö. mar Hur bygger vi våra nya simhallar? (Föredrag i Malmö). mar Studiebesök Gamla och nya Årstabron i Stockholm.

05-mar Betongföreningens medlemsblad nr 1 12-mar Redovisning av kommittéarbete om certifieringssystem. (Seminarium i Stockholm) 14-mar Kvällsmöte "Att våga var chef" (Betonggalleriet Stockholm) 16-mar Tidskriften Betong nr 2 kommer ut. mar Studiebesök på projektet Citybanan i Stockholm.

20-mar Betongföreningens ställer ut på Nordbyggmässan i Stockholm.

21-mar Betongföreningens ställer ut på Nordbyggmässan i Stockholm.

1-apr Jubileumskrönika på betong.se apr Leverantörer i tidigt skede (Seminarium i Stockholm). apr Endagstur i Malmö. apr "Betongtur" i Stockholm.

13-apr Seminarium om didaktik för högskoleutbildning om betong. (Lund) apr Studiebesök på Nya Karolinska i Solna. apr Studiebesök på Cementas nya silo i Norra Hamnen i Malmö.

40

BETONG 1 | 2012

BET0112_40-41_betongforeningen.indd 40-41

apr Seminarium om den nya publikationen "Betongteknisk ordlista" i Göteborg apr Betongbeläggningar (Seminarium i Stockholm). apr Betongföreningens årsmöte i Stockholm. maj ”Betongfrukost” (Studiebesök i Göteborg) maj Studiebesök i Ørestad. maj Beständighetsegenskaper hos slaggbetong (Presentation examensarbete i Göteborg).

31-maj Studieresa till Norge.

25-maj Studiebesök hos CBI Betonginstitutet i Borås. maj Seminarium på KTH. 31-maj Tidskriften Betong nr 3 kommer ut.

1-jun Jubileumskrönika på betong.se jun Seminarium hos betongkonstnär Johan Forsberg i Göteborg.

05-jun Betongföreningens medlemsblad nr 2.

11-jun fib 2012 11-14 juni. Stockholm.

14-jun Hearing i samband med fib 2012.

14-jun Studiebesök på Citybanan i samband med fib 2012. jun Presentation av examensarbete: Stabilitet hos luftporsystem i färsk betong (Presentation examensarbete i Göteborg). jul Lansering av projektresultatet inom projektet ”Miljöcertifiering för ökad hållbarhet”. aug Kommittéarbete: Revision av Betonghandbok Material. aug Studiebesök Stockholms Hamnar.

1-sep Jubileumskrönika på betong.se sep Studiebesök vid något lämpligt projekt. Göteborg. sep Seminarium om sprickor i betong beroende på krympning och temporatur. Stockholm. sep Studiebesök i Point Hyllie. sep Vandring mellan butiksinredningar i Stockholm. sep Nya "Betongens yta" (Seminarium i Stockholm). sep Betongföreningens korporativa medlemmar föredrag och diskussion (Stockholm). sep "Betongtur" med guidning i Göteborg. sep Projektgenomgång av ”Rättvisande bedömning av material och konstruktioner med systemanalytiska verktyg”. I Stockholm.

10-sep Seminarium i Stockholm. sep Betongföreningens medlemsblad nr 3. sep Betongföreningens matrikel. sep ”Hur ska vi öka byggbranschens kompetens genom utbildning för att möta samhällets krav?” (Halvdagsseminarium i Stockholm).

191

2-2

012

012

N DARIE Vi firar 100 år | 1912-2012

sep Endagstur i Stockholm med middag.

20-sep Lansering av exempelsamling till Betongrapport nr 13.

21-sep Tidskriften Betong nr 4 kommer ut.. sep Betongrapport nr 13 (Seminarium i Göteborg).

25-sep ECSN Award juryarbete. sep Hur ska vi öka byggbranschens kompetens genom utbildning för att möta samhällets krav? (Halvdagsseminarium i Göteborg). sep Endagstur i Göteborg.

27-sep Betongbyggnadsdagen Grand Hotell Stockholm.

27-sep Utdelning Betongföreningens Guldmedalj 27-sep Pris Bästa examensarbete.

27-sep Prisutdelning Stor medlem. okt Tillverkning vid Strängbetong. okt Studiebesök hos betongkonstnär Mikael Göransson i Stockholm.

05-okt Nya "Betongens yta" (Seminarium i Göteborg). okt Studiebesök Peter Celsings gamla kontor vid Kornhamnstorg i Stockholm. okt Studiebesök på Nya Triangeln i Malmö. okt Betongworkshop i Göteborg: ”Skapa med betong”.

21-okt Tidskriften Betong nr 5 kommer ut. okt Reparation av betongkonstruktioner (Seminarium i Göteborg). okt Val av exponeringsklasser (Seminarium i Stockholm). okt Nya "Betongens yta" (Seminarium i Lund).

1 nov Jubileumskrönika på betong.se nov Frukostseminarium för unga i betongbranschen (Stockholm). nov ”Väljer du rätt exponeringsklass?” (Seminarium i Göteborg). nov ECSN Award 2012. Prisutdelning i Rotterdam. nov Betonggalan. nov Nya "Betongens yta" (Seminarium i Umeå). nov Betongbeläggningar (Seminarium i Stockholm). nov Kartläggning av betongforskning (Forskningsrådet). nov Fehmarnbelt (Seminarium i Malmö). nov Aktivitet för A-studenter CTH. 30-nov Tidskriften Betong nr 6 kommer ut.

01-dec Betongföreningens medlemsblad nr 4. dec Aktivitet för V-studenter CTH 31-dec Nyårskrönika på betong.se

BETON BETONG G A L AN 22012

BETONG 1 | 2012

41

12-01-24 13.51.16

CBI Betonginstitutet 70 år i betongen s tjänst!

15 mars 2012 CBI:s informationsdag Citykonferensen, Stockholm

Snabbare, högre, starkare ”Snabbare, högre, starkare” är de olympiska spelens paroll. Det passar även bra in på betongbyggandet. Vi strävar efter att bygga snabbare (ökad produktivitet), bygga allt högre byggnader och utveckla en allt mer hållfast betong.

Programmet innehåller även en tillbakablick på vår historia då CBI fyller 70 år 2012.

Träffa gamla och nya branschkollegor under en hel dag med avslutande buffé och mingelkväll på CBI. Mer information www.cbi.se

BET0112_annons.indd 42

12-01-24 12.45.47

TEKNIK KORT & GOTT Viktigast för din yrkestyp!

44 Utförande BESTÄLLARE: Med duktiga entreprenörer behöver inte satsningar på estetik inom anläggningsbyggandet medföra stora kostnader.

ARKITEKTER: Arkitekters idéer kan tas tillvara om bara entreprenören är kreativ.

KONSTRUKTÖRER: Två tunnelrör på 65 meter vardera som svänger med en radie på 813 meter.

ENTREPRENÖRER: Inåt lutande väggar krävde en del tänkande vid formbygget.

46 Konstruktion BESTÄLLARE: Anlitar man arkitekten Frank Gehry till att rita ett bostadshus på Manhattan blir förstås inte hyrorna speciellt billiga. En lägenhet på 46 kvadratmeter kostar 21 000 kronor per månad.

ARKITEKTER: Beekman Tower i New York ger en hel del inspiration, inte minst genom den sinnrika konstruktionen.

KONSTRUKTÖRER: Beekman Towers 260 meter hålls uppe med en betongstomme och genom att koncentrera skjuvväggar kring denna kärna har man lyckats undvika att avdela bostadsvåningarna.

ENTREPRENÖRER: Elliptiska betongpelare och pumpning upp till över 200 meter med höghållfast betong hörde till utmaningarna i detta projekt.

51 Forskning BESTÄLLARE: Sveriges brobestånd börjar bli relativt gammalt och det är därför viktigt att kunna utröna effekten av armeringskorrosion på broars verkningssätt och bärförmåga. Kan användas i livslängdsdimensionering.

ARKITEKTER: Att kunna analysera en konstruktions verkningssätt och hur denna påverkas under livslängden, kommer att bli ett viktigt instrument för att kunna värdera och jämföra olika konstruktiva lösningar.

KONSTRUKTÖRER: Metoden kan också användas då konstruktörer värderar och optimerar olika reparationsoch underhållsåtgärder för befintliga konstruktioners.

ENTREPRENÖRER: Genom användning av de beräkningsmodeller som skall tas fram, kommer ett bättre underlag för att bedöma bärförmågan hos befintliga konstruktioner. Därigenom behöver beställare inte reparera eller ersätta konstruktioner mer än vad som verkligen är nödvändigt.

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

» Det intressanta med spörsmålet är det stora gapet mellan konstruktionsområdet och materialområdet, ett gap som var stort när frågan ställdes för 20 år sedan och är lika stort idag. «

Tryck på draget! ”HÖR DU, MICKE, vilket värde skall jag sätta på E-modulen?” Frågan ställdes av en fram-

stående strukturmekaniker till Mikael Hallgren som numera är medlem i denna tidskrifts redaktionsråd och känd bland de teknikintresserade som en av dem som bevarar frågor till ”Fråga experten” på Betong.se, så troligen fick den ett bra svar. Men det intressanta med spörsmålet är det stora gapet mellan konstruktionsområdet och materialområdet, ett gap som var stort när frågan ställdes för 20 år sedan och är lika stort idag. Konstruktionsforskarna använder alltmer avancerade modeller och allt snabbare datorer för att lösa komplicerade strukturella problem medan materialforskarna fokuserar på alternativa bindemedel, fukt, beständighet, återvinning, energilagring och andra frågor som ligger i tiden.

Alltsedan 1660 har vi använt ett enkelt rätlinjigt samband mellan töjning och spänning.

Sambandet kallas Hookes lag efter den engelske fysikern Robert Hooke (1635-1703) som var en pionjär inom hållfasthetsläran. Man behöver bara en enda parameter för att beskriva sambandet, elasticitetsmodulen eller E-modulen. Men konstruktionsforskarna behöver mer sofistikerade materialsamband för att få god överensstämmelse mellan teori och försök i synnerhet då belastningen närmar sig brott i materialet. Så fort man lämnar den räta linjen för krökta kurvor behöver man fler materialparametrar och här saknas normalt kunskap. I nya Eurokod 2 finns fem parametrar som skall användas vid icke-linjär analys eller beräkning. Det märkliga är att alla fem kan beräknas med utgångspunkt från en enda parameter, betongens tryckhållfasthet. Även betongens draghållfasthet och E-modul kan erhållas ur tryckhållfastheten, EK 2-författarna är tjänstvilliga och tillhandahåller praktiska formler.

För mig känns detta som ett steg framåt och ett steg bakåt. Kan alla egenskaper bestämmas ur tryckhållfastheten finns inget incitament att utveckla en betong som har extra hög draghållfasthet eller E-modul eller ovanligt goda egenskaper efter uppsprickning. Skall det vara meningsfullt att använda icke-linjära hållfasthetssamband måste en del materialforskare rikta in sig på att utveckla material som har hög prestanda när det gäller de nya parametrarna utan att tryckhållfastheten behöver vara involverad. Fler konstruktörer måste lära sig mer om materialet betong. Vi behöver också nya provningsmetoder för att bestämma och verifiera dessa parametrar.

Karin Lundgren och Kamyab Zandi Hanjari på Chalmers utgör ett utmärkt undantag.

De har sökt kombinera material- och konstruktionsforskning vad gäller armeringskorrosion och efterföljande spjälkning. I detta nummer av Betong sammanfattar den senare sin doktorsavhandling som också gav honom priset som Årets Betongforskare 2011.

Johan Silfwerbrand

BETONG 1 | 2012

BET0112_43_teknikledare.indd 43

43

12-01-24 13.53.58

Peabs bidrag till Uppsala. En återställd ås och en designad tunnel.

Figur 1: Först lossas de båda formarna mot de något inåtlutande väggarna cirka 15 centimeter.

44

BETONG 1 | 2012

BET0112_44-45_teknik1.indd 44-45

Figur 2: Därefter viks de rundade formarna ner och får hänga i vagnställningen.

| TEKNIK |

Specialform när

RULLSTENSÅS ÅTERSTÄLLS När Bärbyleden i Uppsala fick en förlängning passade man på att återställa Röboåsen som grävdes upp på 60-talet.

Men först byggdes två välvda tunnelrör som satte entreprenören på prov.

TEXT OCH FOTO: ROGER ANDERSSON ILLUSTRATION: JOHANNES WESSMARK

NÄR DEN GAMLA E4:an genom Uppsala

byggdes på 60-talet klyvdes rullstensåsen vid Röbo mitt itu. När det så var dags för den nya dragningen av E4:an utanför Uppsala passade man på att förlänga Bärbyleden och samtidigt göra den gamla E4:an till en påfart.

Vägverket, som satsar mer på utformning och miljöåtgärder nu för tiden, beslutade att det var dags att städa upp efter sig och därför beslutades att återställa åsen så att uppsalaborna kan ströva fritt över den som i forna dagar.

Först göts två tunnelrör på 65 meter vardera som sen överfylldes med 450 000

Figur 3: Nu är det de båda takformarnas tur att sänkas ner cirka tre centimeter.

kubikmeter schaktmassor. Tunnlarna göts i fem etapper var där varje etapp krävde 500 kubikmeter betong av kvaliteten C35/45 med ett vct på 0,40.

Så långt inga märkvärdigheter. Det speciella med tunneln är att den svänger med en radie på 813 meter och att väggarna, av estetiska skäl, lutar inåt med 2,79 grader. Därför kunde inte formen sänkas rakt ner. Problemet löstes med en specialbyggd form som hölls upp av byggnadsställningar och som rullades på räls. Först lossades sidorna inåt, därefter veks de rundade hörnen in och sist lossades takformen.

.

Figur 4 Därefter skjuts formväggarna fram i läge för nästa gjutetapp.

BETONG 1 | 2012

45

12-01-23 17.57.24

8

Spruce Street Höjdare i betong Arkitekten Frank Gehrys första skyskrapa har en kärna av höghållfast betong. Men den rymmer annat också. En kvicksilverlik fasad i stål, New Yorks högsta bostadshus och priset World Structure of the Year vid World Architecture Festival i Barcelona förra året.

TEXT: WORLD ARCHITECTURE FESTIVAL ÖVERSÄTTNING: FRIDA ERIKSSON

46

BETONG 6 | 2011

BET0112_46-48_teknik2.indd 46

12-01-23 16.16.44

till helkross | TEKNIK |

D

skyskrapan Eight Spruce Street, tidigare känd som Beekman Tower, är New Yorks högsta bostadshus. Belägen, som namnet avslöjar, på Spruce Street, strax söder om Brooklyn Bridge, har denna 260 meter höga byggnad omdefinierat nedre Manhattans siluett. Skyskrapans dryga 100 000 kvadratmeter är fördelade över 76 våningsplan som erbjuder 903 exklusiva bostäder och 360-gradersutsikt över staden. Allt detta vilar på ett 30 meter högt sexvåningspodium som omfattar en nybyggd skola på drygt 9 000 kvadratmeter samt en 2 000 kvadratmeter stor öppen vårdcentral tillhörande New York Downtown Hospital.

Det som estetiskt främst utmärker byggnaden är den böljande, asymmetriska utfackningsväggen vars veck och rynkor för tankarna till ett mjukt, draperat tygstycke. Den skulpterade fasaden utgörs av paneler i glas och rostfritt stål EN LEGENDARISKA

byggnadens stomme och att man därmed kunnat undvika att avdela bostadsvåningarna, har inneburit fantastiska designmöjligheter för arkitekten och exploatören.

Väggar med utriggare är mycket verkningsfulla då det gäller att minska både byggnadens utböjning och böjmomenten på grunden orsakade av laterala krafter.

Till följd av detta har man kunnat minska skjuvväggarnas tjocklek och samtidigt säkerställt ett effektivt system. I syfte att uppnå adekvat styvhet i sidled och ändå kunde tillgodose de arkitektoniska effekterna har man använt höghållfast betong med hållfastheten 83 MPa (12 000 psi) för pelare och skjuvväggar medan specifikationen för betongplattorna sträcker sig från 34 till 60 MPa. Väggarna med utriggare användes också som överföringsanordningar för de yttre pelarna.

Axiell sammantryckning utgjorde ytterligare en utmaning. Undersökningar utfördes och övergjutningsvärden för pelarna specificerades i syfte att mildra effekten av en differentierad axiell sammantryckning

» Systemet som har utformats för att motstå sidvindar och jordbävningar består av skjuvväggar i armerad betong som omsluter byggnadens stomme. « som tillsammans ger ett intryck av rörelse.

Bakom Frank Gehrys ”Bernini-veck” döljer sig dock en mängd olika utmaningar som alla övervanns tack vare innovativa, byggnadstekniska lösningar.

Skyskrapan är byggd i armerad betong, strukturen består av platsgjutna betongpelardäck understödda av pelare i armerad betong och skjuvväggar. Den drygt 1,5 meter djupa, massiva grundplattan vilar på betonginfattade stålpålar, cirka 45 centimeter i diameter, samt på kassuner av varierande storlek belägna intill en tunnelbanetunnel.

Systemet som har utformats för att motstå sidvindar och jordbävningar består av skjuvväggar i armerad betong som omsluter byggnadens stomme. För ytterligare systemeffektivitet har väggar med utriggare använts på servicevåningarna sex, 38 och 76 där de vidhäftar i de yttre pelarna. Dessa betongväggar har utplacerats ytterst strategiskt i syfte att minimera inverkan från den maskintekniska serviceutrustningen. Faktumet att samtliga skjuvväggar har koncentrerats kring

mellan hjärtväggar och pelare, både vad gällde den färdiga byggnaden och uppförandets olika steg. utmaning det innebar att tillgodose både den mjukt böljande fasaden och de varierande lägenhetslayouterna övervanns genom att ”bredda” pelarna på ett flertal olika platser och våningar.

Ingen av skyskrapans alla golvplattor är den andra lik och plattkanterna ligger på olika nivåer på varje våning.

I syfte att förenkla formsättningen tillverkade man därför pelare som på var åttonde till tolfte våning kunde placeras ut på samma nivå. På de våningar där hjärtväggarna förändrades breddade man pelarna tillräckligt mycket för att omfatta pelarplaceringen på våningen ovanför respektive nedanför. Tack vare denna strategi kunde man bevara byggnadens ”rytm” och samtidigt undvika att behöva använda överföringsbalkar.

Dessutom medförde det att man slapp fasa av pelarna vilket skulle ha krävt ytterligare komplicerat och tidskrävande

DEN BYGGTEKNISKA

En närmare granskning uppenbarar fönster som getts olika vinklar för att ge största möjliga komfort för de boende. Solen reflekteras i många olika vinklar, snyggt men jobbigt för fönsterputsarna.

BETONG 1 | 2012

BET0112_46-48_teknik2.indd 47

47

12-01-23 16.16.45

| TEKNIK |

MER OM

8 Spruce Street BESTÄLLARE: Forest City Ratner ARKITEKT: Frank Gehry KONSTRUKTÖR: Kreisler Borg Florman, WSP VÅNINGAR: 72 HÖJD: 260 meter ANTAL BOSTÄDER: 903 GOLVYTA. 102 000 m2 SKOLA: 9 300 m2 SJUKHUS 2000 m2 AFFÄRER: 1 200 m2 PARKERINGSPLATSER: 175 st med olika kombinationer av hållfasthet och seghet.

formsättningsarbete. Tredimensionell cadutformning tillämpades för de vågformiga plattkanternas gjutformar samt för att upprätthålla betonggolvens skulpterade kantdetaljer.

Till följd av de mycket varierande utformningarna av lägenheterna och de segmenterade, utstickande plattkanterna var man tvungen att utföra en stor del av formsättningsarbetet för hand. En exakt placering av de 14 000 utfackningsväggarna på de segmenterade plattkanterna var nödvändig för att korrekt förankra fasadelementen och hålla tidsplanen för bygget.

Skyskrapans rätlinjiga podium är klätt i terrakottafärgat murverk. Det formgavs i Trots att byggnaden fick skattereduktion för att få fram billiga hyresbostäder i NewYork kostar den billigaste lägenheten över 21 000 kronor per månad för 46 kvadratmeter. Den största lägenheten är på 150 kvadratmeter.

nära samarbete med arkitekterna Swanke Hayden Connell, som ritade den del av byggnaden som utgör skola, för att säkerställa en optimal utformning med hänsyn till de 72 våningar som podiet i princip bär upp. För att få fria spännvidder i de delar där skolan och sjukhuset finns användes 25-30 centimeter tjocka pelardäck, medan pelardäcken i de ovanliggande bostadsytorna var 20 centimeter tjocka.

För att tillverka de gigantiska, elliptiska betongpelare som reser sig i Eight Spruce Streets imponerande lobby, använde man sig av specialdesignade, drygt 5,5 meter långa pelargjutformar av fiberarmerad polymer (FRP).

Själva byggplatsen ligger inklämd mellan ett sjukhus, ett universitet, två betydande historiska byggnader och en tunnelbanetunnel. De logistiska utmaningar som detta medförde bemästrades genom att se till att två betongbilar hela tiden fanns på plats inne på byggnadens västra torg, som utformats särskilt för att kunna bära denna last. På så vis kunde gjutningen fortgå kontinuerligt.

Bygglaget lyckades upprätthålla en tvådagarscykel på de högsta våningarna genom att pumpa betong hela vägen upp i byggnadens översta delar. Fullständig samordning och kommunikation med myndigheterna var också en förutsättning för att man skulle kunna övervinna de hinder som pågående vägarbeten och den intilliggande tunnelbanetunneln utgjorde.

Arbetet med grunden startade i oktober 2006 och överbyggnaden påbörjades i april 2008. Strukturen för den översta våningen var klar i november 2009 och projektet avslutades under budget och i tid, trots ett tre månader långt arbetsuppehåll i samband med lågkonjunkturen.

Skolan öppnades i september 2011 och lägenheterna började hyras ut och bebos redan under februari 2011.

Tack vare den vågformiga fasaden har byggnaden över 600 olika lägenhetsplaneringar.

Fasaden består av rostfritt stål som ser ut som kvicksilver som rinner över byggnaden i ultra rapid.

Kärnan består av platsgjutna pelardäck, betongpelare och skjuvväggar.

.

BET0112_46-48_teknik2.indd 48

12-01-25 11.35.10

Vi ser till att vĂĽra kunder kommer fĂśrst i mĂĽl

Pelmatic Sweden AB är ett konsultbolag med ett brett startfält inom kompetensomrüdena Service och Industri. Pelmatic Sweden AB har ca 350 medarbetare och huvudkontoret finns i Karlskrona.

Vi sĂśker CivilingenjĂśr Bygg

Vinnare av Arkitekturpriset 2010 Flat Iron Building Stockholm

fÜr kunds räkning

med placeringsort Stockholm Läs mer pü www.pelmatic.se FÜr mer info kontakta: Karsten 0733-24 83 86 E-post: karsten.hanewinkel@pelmatic.se Adress: Krister Hornsgatan 2 Tel: 0455-300 465 Internet: www.pelmatic.se Postnr: 371 36 Karlskrona Fax: 0455-300 455 E-post: info@pelmatic.se

3ĂšKER DU LABBUTRUSTNING FĂšR "%4/.' OCH "!,,!34

3KAKAPPARATER 3IKTAR 6ĂŠRMESKĂŒP

Inbjudan till Arkitekturpriset 2012 Svensk Betong inbjuder dig att anmäla fÜrslag till 2012 ürs Arkitekturpris. Priset som delas ut vartannat ür är instiftat fÜr främjande av god arkitektur. Prissumman pü 150 000 kr delas ut till den vinnande arkitekten fÜr ett nyligen uppfÜrt svenskt byggnadsverk, där betongelement bidragit till en hÜg arkitektonisk klass fÜr byggnadsverket som helhet. Juryn nominerar minst tre fÜrslag, varav ett blir vinnare.

Priset delas ut den 21 maj 2012 i Kulturhuset, Stockholm. Pü www.svenskbetong.se hittar du information om anmälan och tävlingsunderlag.

6ĂŒGAR &UKT TEMPERATURMĂŠTARE 6ĂŒGAR &UKT TEMPERATURMĂŠTARE 4RYCKPRESSAR KPRESSAR

2012 ürs jury bestür av arkitekterna Sami Rintala, Rintala Eggertsson Architects, Bolle Tham, Tham & Videgürd Arkitekter, Ibb Berglund, WärnBerglund Arkitektkontor

+UBFORMAR ,UFTHALTSMĂŠTARE 3ĂŠTTMĂŒTT ORMAR ,UFTHALTSMĂŠTARE 3ĂŠTTMĂŒTT

5TRUSTNING FĂšR MATERIALPROVNING 3 ,ĂŒNGEBERGSGATAN s 6ĂŠSTRA &RĂšLUNDA

4EL s WWW KONTROLLMETOD SE

BET0112_annons.indd 46

12-01-24 09.42.14

Lekande lätt att bygga för tillväxt Betongindustri är Sveriges ledande tillverkare och leverantör av fabrikstillverkad betong. Fabriksbetong ger förutsättningar för ett effektivt och arbetsmiljövänligt industrialiserat byggande. De arkitektoniska och tekniska möjligheterna gör platsgjutet byggande både bäst och billigast.

Med betong bygger vi vårt framtida samhälle.

BET0112_annons.indd 50

12-01-24 09.40.50

| TEKNIK |

KAMYAB ZANDI HANJARI, CBI BETONGINSTITUTET, BORÅS OCH CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Effekterna av rostande armering kartlagda Svaret på frågan hur nedbrytningseffekter påverkar betongkonstruktioners bärförmåga har kommit ett steg längre. Årets betongforskare Kamyab Zandi Hanjari presenterar här sin forskning som resulterat i en korrosionsmodell.

kunna utvärdera befintliga betongkonstruktioner behövs en ökad förståelse av nedbrytningens konstruktionstekniska effekter. Den vanligaste orsaken till nedbrytning i betongkonstruktioner är korrosion av armeringen.

Det leder till volymökning av stålet, vilket kan orsaka uppsprickning och spjälkning av täckskiktet. Avsikten med denna artikel är att fördjupa förståelsen för nedbrytningens effekt på de konstruktionstekniska egenskaperna med särskilt fokus på vidhäftningen mellan armering och betong.

För stora korrosionsangrepp krävs detaljerad modellering. När stora sprickor utvecklas, kan rost flöda ut genom sprickorna. Detta är en gynnsam effekt då det minskar spjälkspänningarna. En tidigare utvecklad korrosionsmodell vidareutvecklades till att inkludera detta fenomen.

Volymsflödet av rost genom en spricka antogs bero på spjälkspänningen och sprickvidden. Spjälkspänningen beräknades från rostens töjning och sprickvidden från noddeformationer tvärs sprickan.

Den vidareutvecklade modellen gav resultat med fler men mindre sprickor, vilket stämmer med mätningar som utförts.

De svåraste skadorna i betongkonstruktioner hör samman med volymexpansion, som vid armeringskorrosion och frostskador. Vid korrosion omvandlas stål till rost, vilket (a) minskar den verksamma armeringens area och seghet och (b) ger en volymexpansion som genererar spjälkspänningar i betongen. Detta kan dels resultera i sprickor och avspjälkade betongtäckskikt, dels påverka vidhäftningen mellan armering och betong. Därigenom

FÖR ATT BÄTTRE

påverkas det mekaniska verkningssättet för armerade betongkonstruktioner när det gäller bärförmåga, styvhet och lastfördelning, se figur 1. Både allmän korrosion och gropfrätning minskar armeringens area och seghet och orsakar volymexpansion. Minskning av armeringens area leder till minskad tvärkrafts- och momentkapacitet samt minskad styvhet i konstruktionen. Minskning av armeringens seghet försämrar konstruktionens förmåga till lastomfördelning och begränsar till viss del även momentkapaciteten.

TREDIMENSIONELLA ickelinjära finita elementanalyser (FE-analyser) har visat sig kunna beskriva verkningssättet hos armerad betong på ett övergripande sätt, förutsatt att lämpliga konstitutiva modeller är anpassade. Dessutom kan effekten av korrosion på armeringen, omgivande betong och deras interaktion simuleras mer realistiskt. Även om detaljerade finita elementanalyser är omfattande, borgar de för en mer exakt beskrivning av korrosionsskador på materialet och strukturella nivåer. Volymexpansion av rost, som leder till uppsprickning och spjälkning av täckskiktet, påverkar omslutningsvillkor och därmed vidhäftningen mellan armering och betong. Dessa effekter har beaktats i vidhäftnings -och korrosionsmodeller vilka tidigare utarbetats av Lundgren (2005a) och Lundgren (2005b). Vidhäftningsspänningen berodde inte bara på glidning, utan också på den radiella deformationen mellan armering och betong.

Således kunde förlusten av vidhäftningen vid spräckbrott eller armeringsflytning simuleras. Vidhäftningsmodellen kombi-

nerades med en korrosionsmodell där volymexpansionen av rost simulerades. De modeller som användes i tredimensionella finita elementanalyser av korroderade betongprov visade god överensstämmelse med experimentresultaten för mindre korrosionsangrepp, se Lundgren (2005b), Coronelli med flera (2010) och Zandi Hanjari med flera (2011). korrosionsangrepp, som i Coronelli med flera (2010) och Zandi Hanjari med flera (2011), var korrosionsskadorna som erhållits i analysen betydligt större än i experimenten. Den kan förklaras av tendensen för rost att tränga in i sprickor för att sedan nå yttre täckskicket, se Berra med flera (2003). Detta är en gynnsam effekt då den minskar spjälkspänningarna runt korroderande armering och därmed minskar skadorna på den omgivande betongen. Långsamma korrosionshastigheter ger tillräcklig tid för att rosten effektivt ska tränga in i sprickor.

Detta har setts i verkliga konstruktioner som utsatts för naturligt aggressiva miljöer. I Zandi Hanjari med flera (2010) utvidgades korrosionsmodellen till att omfatta detta fenomen. Den teoretiska ramen för vidhäftning- och korrosionsmodellerna, såväl som principerna för vidareutveckling av korrosionsmodellen för att förklara inverkan av rost som flödar genom en spricka, diskuteras i Zandi Hanjari (2010).

En experimentell undersökning utfördes i samarbete med professor Dario Coronelli från Politecnico di Milano, se Zandi Hanjari and Coronelli (2010). Provkropparna var utformade som balkändar.

MEN FÖR STORA

BETONG 1 | 2012

BET0112_51-53_teknik3.indd 51

51

12-01-24 10.24.24

| TEKNIK |

Figur 2. Schematisk illustration av (a) balkändar (b) typ A och (c) typ B och C. .

a

b

c

Figur 1. Effekter av armeringskorrosion på betongkonstruktioners bärförmåga.

De utsattes för accelererad korrosion av varierande grad, med korrosionsangrepp som initierar sprickor och slutligen leder till spjälkning av täckskiktet. Tre typer av provkroppar studerades: Typ A - prover där byglarna ej korroderar, Typ B - prover utan byglar och typ C - prover med korroderade byglar; se figur 2.

Sprickvidderna mättes och resultaten visar på tydliga skillnader mellan prov med och utan byglar och när byglarna korroderar eller inte. Därefter har provkropparna belastats i utdragsförsök. Dessutom har effekterna av korrosion simulerats som expansion av korrosionsprodukterna (rosten) i finit elementanalyser, se figur 3 och 4, och resultaten jämförs med tidigare provresultat. Detaljer från experiment och modellering har presenterats i en doktorsavhandling, Zandi Hanjari (2010), i december 2010.

Den tidigare utvecklade korrosionsmodellen, Lundgren (2005b), utvidgades till att omfatta rostinträngningseffekterna.

Den utökade modellen och resultat från analyser där den används presenteras här.

Uppgifter om antaganden och härledning av ekvationer tillsammans med fler resultat redovisas i Zandi Hanjari med flera (2010). Det antogs att volymsflödet av rost beror på korrosionstid, sprickbredd och normalspänning i rostlagret. Korrosionstiden och korrosionshastigheten gavs som indata till modellen. Korrosionsdjupet har fastställts teoretiskt baserar på Faradays lag enligt: (1) där x är korrosionsdjupet i µm, t är korrosionstid i år, och I är elektrisk ström i μA/ cm2. Sprickbredden, wcr, beräknades från noddeformationer tvärs över sprickan.

Tvärsnittarean av sprickan, genom vil-

52

BETONG 1 | 2012

BET0112_51-53_teknik3.indd 52-53

Figur 3. FEmodellen med gränsvillkor på (a) stöder och (b) symmetriplan.

Figur 4. FEmodell av det excentriska utdragsprovet.

De svarta delarna av armeringen och byglarna har utsatts för korrosion.

Illustration av korrosion.

ken rost flödar, beräknades som: (2)

av rost genom en spricka under ett tidsintervall, ∆ti, uttrycktes som: (4)

där Acr är tvärsnittarean av sprickan, wcr är sprickbredden och e är elementstorleken längs sprickan, se figur 5. Spräckspänningen utvärderades från töjningen i rosten. Den totala volymsflödet av rost, V, genom en spricka beräknas som summan av volymsflöde av rost över samtliga tidsintervall, ΔVi, som (3)

där v är hastigheten av rostflödet; σn är spräckspänningen, och ρ är densiteten hos rost. Med hänsyn till volymsflöde av rost, var den fria ökningen av radien på den korroderade armering uträknad geometriskt som: (5)

där index i är tidsintervall. Volymsflödet

där yext är den fria ökningen av radien av den kvarvarande rosten runt den korro-

a

b

c

Figur 5. (a) Fysisk tolkning av variablerna i den utökade korrosionsmodellen, (b) tvärsnittsarea av sprickan där rost trängt in och (c) sprickbredd beräknad från noddeformationer.

Figur 6. Genomsnittlig vidhäftningsspänning och glidning från FE-analyser och experiment. Utdrag gjordes för det korrosionsangrepp som anges i de små siffrorna.

REFERENSER: Figur 7. Sprickbildning av prover som har utsatts för utdragsprov.

Viktminskningen av armeringen visas under varje bild. De svarta delarna av armeringen och byglarna har utsatts för korrosion.

derade armeringen, r är den ursprungliga armeringsradien och υrs är volymen av rost i förhållande till oanfrätt stål. Därefter är töjningen i rosten, εcor, beräknad på samma sätt som in den ursprungliga modellen. Deformationen i gränsskiktet, fördelat på vidhäftningslagret och korrosionslagret, beräknas med jämviktsvillkor med hjälp av en iterativ procedur. Närmare uppgifter om antaganden och härledning av ekvationerna finns i Zandi Hanjari med flera (2010).

Excentriska utdragsförsök utfördes för att göra det möjligt att studera inverkan av byglar och spruckna täckskikt på korroderade stängers vidhäftning. Den vidareutvecklade korrosionsmodellen användes i detaljerade tredimensionella FE-analyser av försöken. Försöken och analyserna visade en betydande effekt av spruckna täckskikt i form av förlorad omslutningsförmåga och rostflöde genom sprickorna. De visade även att vidhäftningen påverkades mycket av den förankrade stångens position, det vill säga om det var en hörnstång eller en mittstång, och av graden av korrosionsangrepp, se figur 6. Byglar var viktiga efter det att täckskiktet spruckit, eftersom de då blev primär orsak till omslutning. Vidare ledde även ganska små korrosionsangrepp på byglarna till omfattande uppsprickning av täckskiktet.

Försöksresultaten visade en betydande inverkan av byglarna inte bara på korrosionsinducerad sprickbildning, se figur 7, utan också på förankringskapacitet och brottmod i utdragsförsöken, se figur 6. En slutsats från arbetet är vikten av att ta hänsyn till både korrosion av huvudarmeringen och korrosion i byglarna vid utvärdering av skadade konstruktioner. Detta arbete har bidragit till en bättre förståelse av nedbrytningseffekter på konstruktioner och har givit viktig kunskap för utvärdering av befintliga betongkonstruktioners bärförmåga.

Det är värt att notera att i stort sett all den kunskap som finns tillgänglig idag om bärförmåga för betongkonstruktioner med korroderad armering härrör sig från försök där provkroppar utsatts för accelererad korrosion under laboratorieförhållanden. I ett pågående projekt utförs försök på Chalmers Tekniska Högskola på betongbalkar med naturligt korroderad armering. Provkroppar har tagits från kantbalkarna på Stallbackabron i Trollhättan i samband med att de byts ut. Korrosionsgraden varierar från i stort sett okorroderad armering till långtgående rostangrepp med täckskiktsavspjälkning. Avsikten är att producera försöksdata för jämförelse med försök med accelererad korrosion.

Berra, M., Castellani, A., Coronelli, D., Zanni, S. and Zhang, G. (2003). Steelconcrete bond deterioration due to corrosion: Finite-element analysis for different confinement levels. Magazine of Concrete Research, Vol. 55, No. 3, pp. 237.

Coronelli, D., Zandi Hanjari, K. and Lundgren, K. Severely corroded reinforced concrete with cover cracking. submitted to ASCE Journal of Structural Engineering, 2010.

Lundgren, K. (2005a). Bond between ribbed bars and concrete. Part 1: Modified model. Magazine of Concrete Research, Vol. 57, No. 7, pp. 371-382.

Lundgren, K. (2005b). Bond between ribbed bars and concrete. Part 2: The effect of corrosion. Magazine of Concrete Research, Vol. 57, No. 7, pp.

383-395.

Zandi Hanjari, K. (2010): Structural Behaviour of Deteriorated Concrete Structures. Doctoral thesis, Department of Civil and Environmental Engineering, Chalmers University of Technology, Göteborg, 257.

Zandi Hanjari, K. and Coronelli, D. (2010). Anchorage Capacity of Corroded Reinforcement: Eccentric Pull-out Tests. Report No 2010-06. Chalmers University of Technology, Politecnico di Milano.

Zandi Hanjari, K., Coronelli, D. and Lundgren, K. (2011). Bond capacity of severely corroded bars with corroded stirrups. Magazine of Concrete Research, Vol. 63, No. 12, pp. 953-968.

Zandi Hanjari, K., Lundgren, K., Plos, M. and Coronelli, D. (2010). Threedimensional modeling of corroded reinforcement in concrete. Structure and Infrastructure Engineering, DOI:10 .1080/15732479.2011.607830.

.

BETONG 1 | 2012

53

12-01-24 14.45.21

MARKNADSTORGET

SynkoFlex - för täta gjutfogar

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

EgcoBox sparar energi!

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon

EgcoBox minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Fullständig svensk dokumentation och provningar!

80, 100 & 120mm stenull

040-947070

www.rolf-dickman.se

HÄR SYNS DU. Boka plats på marknadstorget.

Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongpr ongpro ovning/ vning/C Cer ertifiering tifiering Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0112_54_55_marknadstorg.indd 54-55

040-947070

www.rolf-dickman.se

MARKNADSTORGET

NR NR 5/2011 5/2011 PRIS: PRIS: 99 99 SEK SEK /FRĂ…N /FRĂ…N BETONGFĂ–RENINGEN BETONGFĂ–R BETONGFĂ–RENINGEN Ă–RENINGEN

M E GĂ–D TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TI ST VI OL TE T T

99 SEK /FRĂ…N NR 5/2010 PRIS:

BETONGFĂ–RENINGEN

99 SEK /FRĂ…N NR 5/2010 PRIS:

BETONGFĂ–RENINGEN

99 SEK /FRĂ…N NR 5/2010 PRIS:

BETONGFĂ–RENINGEN

99 SEK /FRĂ…N NR 5/2010 PRIS:

BETONGFĂ–RENINGEN

6 NUM MER

NINGEN 99 SEK /FRĂ…N BETONGFĂ–RE NR 5/2010 PRIS:

99 SEK /FRĂ…N NR 5/2010 PRIS:

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

595 kr! räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

BETONGFĂ–RENINGEN

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

DE

TEKN T NYA MĂ„NSKLIG DESIGN MALMĂ–S TEKNIK NYTA MĂ„NSKLIG DESIGN MALMĂ–S TEKNIK MALMĂ–S NYA A NY VĂ„RLDEN MALMĂ–S Ă–PPNAR

A NY VĂ„RLDEN MALMĂ–S Ă–PPNAR

NYA VĂ„RLDEN MALMĂ–S

Ă–PPNAR

PN VĂ„RLDEN

AR

Ă–P

VĂ„RLDEN

AR PN

Ă–P

VĂ„RLDEN

AR

Ă–PPN

IK

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

0 0 22 2 0 0

2 2 0 0

2

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

EXPERTER

ESTEN/ FRĂ…GA VĂ…RA TV LIVE

R/ BETONG FILMEN FRĂ…N 95-Ă…RSF

se / SE N BEHĂ–VE www.betong.

LLT BETONGSEKTOR EXPERTER

I VĂ„RLDSKLASS/A 95-Ă…RSF ESTEN/ FRĂ…GA VĂ…RA TV LIVE /EN KUNSKAPSBANK

se / SE FILMEN FRĂ…N N BEHĂ–VER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR I VĂ„RLDSKLASS/A VĂ…RA EXPERTER

/EN KUNSKAPSBANK

95-Ă…RSFESTEN/ FRĂ…GA TV LIVE

se / SE FILMEN FRĂ…N N BEHĂ–VER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR VĂ…RA EXPERTER I VĂ„RLDSKLASS/A

/EN KUNSKAPSBANK

95-Ă…RSFESTEN/ FRĂ…GA TV LIVE FRĂ…N FILMEN

se / SE N BEHĂ–VER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR VĂ…RA EXPERTER I VĂ„RLDSKLASS/A PSBANK /EN KUNSKA 95-Ă…RSFESTEN/ FRĂ…GA TV LIVE se / SE FILMEN FRĂ…N N BEHĂ–VER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR KLASS/A VĂ…RA EXPERTER I VĂ„RLDS /EN KUNSKAPSBANK 95-Ă…RSFESTEN/ FRĂ…GA R/ BETONGTV LIVE se / SE FILMEN FRĂ…N BEHĂ–VE N etong. www.b LLT BETONGSEKTOR I VĂ„RLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK

SPĂ„NNANDE PRENUMERERA SPĂ„NNVIDD pĂĽ Tidskriften Betong!

Rekord i Helsingborg

FĂ–RETAG:_______________________________________________

NAMN:__________________________________________________

ADRESS:________________________________________________ Designat / Manligt och kvinnligt Teknik / Pü standardfronten nytt Mänskligt / Jazzig Catherina Fored

www.betong.se / 12 000 LĂ„SER NYHETSBREVET / MĂ…NADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NĂ„STAN 500 BESĂ–KARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

TELEFON:________________________________________________ MEJL:__________________________________________________________ SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

12-01-25 11.44.02

EXPERTEN Anläggningscement eller inte?

Fråga Experten på hemsidan har blivit så populär att vi i kommande nummer publicerar ett urval av svaren som vi tror intresserar även tidskriftens läsare. Det är också roligt att se att en del externa läsare kompletterar svaren med fakta. Våra experter är Oskar Esping, Färdig Betong, Martin Hansson, Sika, och Arne Hellström, Strängbetong.

J

AG HAR JOBBAT med betong i

20 år och har utbildning klass 1. Varför är det inte tydligare om vilken cement som skall gälla för exponeringsklasserna? Idag ser jag det som en bedömning av entreprenören. Betongen får olika egenskaper beroende på vilken cement man använder, hur varmt det är med mera. Det är ju förståeligt. Men det jag funderar mer på är frostbeständighet och frystestad betong. När skall anläggningscement användas och inte? Som jag förstår det kan man använda standardcement i EX4 bara man gör frystestet enligt gällande standard. Dock brukar man använda anläggningcement. Vad anser ni gäller för XC3/XF3? /Hans EXPERTEN SVARAR: Hej Hans,

Det är ofta beställaren eller konstruktören som föreskriver vilken exponeringsklass som gäller. Men även de som säljer betong brukar kunna vägleda dig i vilken klass du bör välja. Du kan också titta i Betongföreningens rapport (nr 11) “Vägledning för val av exponeringsklass enligt SS-EN 206-1”.

Vilket cement som gäller för respektive exponeringsklass står i tabell 5.3.2a i SS 137003, men samtliga cement på svenska marknaden uppfyller kraven i alla klasser (förutom de extrema klasserna XA2 och XA3, kemiskt angrepp).

Dock skall man vara försiktig med cement som innehåller mycket kalkfiller (betecknas LL, exempelvis byggcement) i marin miljö längs västkusten (enl. SS 137244).

Det finns inget i standarden som säger att du måste använda anläggningsce-

56

ment (Anl), som exempelvis när betongen blir exponerad för tösalter och frost. Anlcement är ett “rent” (min 95% klinker) portlandcement som är klassat som lågalkaliskt (LA), sulfatresistent (SR) och måttligt värmeutveckling (MH). Det är framtaget för stora anläggningskonstruktioner där det finns risk för temperatursprickor, alkalikiselreaktioner med ballasten och inträngning av sulfater från mark och vatten. Men har du en normal ballast (ej alkali-reaktiv) och ej massiv konstruktion är det inga problem med andra cement.

Skadliga mängder av sulfater från mark och vatten är ovanligt i Sverige. Dessutom har Anl-cement en lägre kloridbindning på grund av sin låga aluminat-halt (för att klara SR), vilket är en nackdel.

Många gånger föreskrivs Anl-cement “slentrianmässigt”, utan att man egentligen behöver detta cement. Dessutom kan man genom att använda tillsatsmaterial, typ slagg och flygaska många gånger få en betong med likvärdig eller bättre egenskaper/beständighet än med Anl-cement.

Om man använder andra cement än Anl kan man få högre värden när man provar frostavskalningen (enl SS 137244), vilket till största del beror på att de luftporbildande tillsatsmedel vi använder är anpassade för cementkemin hos Anl. Men man brukar ändå klara de gränsvärden på avskalningen som gäller mad andra cement.

Anl-cement är ett mycket bra cement, men är relativt dyrt (ca 30 procent dyrare än Bygg) och mer miljöbelastande.

Om AMA Anläggning (eller Bro) föreskrivs av beställaren, så är det bara Anlcement som uppfyller kraven i detta regelverk. Detta kan man givetvis ifrågasätta i enskilda fall.

För XF4 (hög vattenmättnad i kombi-

Oskar Esping, Färdig Betong, svarar på detta nummers fråga.

nation med klorider) skall betongen frystestas och klara kraven enl SS 137244 (frostavskalning med saltvatten), men för XF2 och XF3 är det endast krav på en minsta lufthalt som gäller (4,0-5,0 % beroende på ballaststorlek, enl SS 137003).

För XF1 anses betongen vara frostresistent utan tillsatt luftporbildare då vct är max 0,60. För XF4 har generellt betongstationerna endast förprovad/frystestad betong med Anl-cement, trots att man mycket väl skulle kunna använda Byggcement (men det efterfrågas normalt inte).

Klassen EX4 känner jag inte till, men det finns EX klasser för explosion och brand. Vad gäller XC3/XF3 är det en ovanlig kombination (både måttlig fuktighet och hög vattenmättnad), men förekommer på vissa horisontella ytor i garage utomhus. Annars är XC3/XF1 alternativt XC4/XF3 vanliga kombinationer.

Det blev ett ganska långt svar, och jag hoppas jag svarade på din fråga.

Lycka till! /Oskar Esping

BETONG 1 | 2012

BET0112_56_experten.indd 56

12-01-24 16.59.32

| SIGNERAT |

UTVALD PERSON TYCKER TILL MALIN LĂ–FSJĂ–GĂ…RD

RIKSDAGSLEDAMOT, MODERATERNA

FÜrbättra produktiviteten i anläggningsbranschen!

SEDAN VÅREN 2010 är jag ordfÜrande fÜr regeringens ProduktivitetskommittÊ som jobbar med produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen. KommittÊns uppdrag lÜper till sista juni i ür dü vi ska lämna vür slutrapport. I uppdraget ingür att fÜrst och främst granska och fÜlja upp vad statens beställare, det vill säga Trafikverket, gÜr. Men vi tar även fram kunskapsunderlag och har dialog med marknadens aktÜrer.

En del känslor väcks alltid när man pratar om att nügot müste bli bättre.

Det betyder, om man vill vara lite pessimistisk, att det inte är tillräckligt bra idag. Anläggningsbranschen gÜr väldigt mycket bra och har münga bra medarbetare. Men jag tror att vi kan ännu mer. Jag vet själv hur det var när jag forskade om betongvägar. Det fanns en del skeptiker och pessimister dü. Vad var det fÜr nytta med att forska om betongvägar, vi hade ju knappt nügra sade de. Just att tänka sü tycker jag leder fel. Vi ska vara stolta Üver vad vi gÜr, men som bransch müste vi lyfta blicken. Se att det finns olika material, metoder eller annat och att allt kan utvecklas. Även om det idag inte finns färdiga och klara modeller fÜr att mäta produktiviteten i anläggningsbranschen finns det ett klart utrymme fÜr fÜrbättring. Regeringen har uttalat att produktiviteten bÜr Üka med tvü procent per ür och Trafikverket har nu satt i güng ett omfattande arbete med hÜgt ställda mül.

Ett antal rapporter finns som fÜrsÜker beskriva hur det ser ut inom bygg- och anläggningsbranschen inte minst dü Skärpning gubbar och Sega gubbar. Det finns de som tycker att det inte händer nügot och det finns andra som inte alls hüller med. Jag tror att det är viktigt att se att allt inte är nattsvart, men allt är inte heller rosenrÜtt.

Anläggningsbranschen är mer konservativ än andra branscher vilket nog varit bra i münga lägen – vi vet vad vi gÜr fÜr vi använder gamla beprÜvade metoder – men det für inte hindra branschen att utvecklas. En reflektion som jag gjort (och fler med mig) är att det pratas ganska mycket om nya metoder, ändrade arbetssätt med mera, men sen händer det inte sü mycket eller att det gür fÜr lüngsamt. FIA, FÜrnyelse i Anläggningsbranschen, har nu sin grand final i ür. Under sin tid har FIA sett till att man inte bara pratat utan ocksü bÜrjat handla. Det här är jätteviktigt – vi müste gü frün ord till handling. Vi müste ocksü bli mycket bättre pü att lyfta fram alla goda exempel och den utveckling som faktiskt sker.

Idag hÜr vi mer att projekt blir klara fÜre utsatt tid och under budget till skillnad mot fÜr nügra ür sedan. Det är lätt att säga att vi har fÜr lüg produktivitet i anläggningsbranschen, jag själv har sagt sü. Men jag tror att istället fÜr att prata om att produktiviteten är lüg är det bättre att vi pratar om att den kan fÜrbättras. Det ger ett mer positivt uttryck och lyfter även upp att det faktiskt händer en hel del i branschen även om mycket kunde gü snabbare.

En stor del av de pengar som omsätts inom anläggningsbranschen är offentliga medel – bara staten satsar runt 40 miljarder kronor ürligen pü infrastruktur. Behoven är münga och stora, men pengarna inte oändliga. Vi müste helt enkelt se till att fü ut mer nytta fÜr pengarna. Det handlar om utveckling, innovationer och fÜrbättrad produktivitet i allt ifrün material till processer och metoder - ett mer industrialiserat anläggningsbyggande helt enkelt.

Livscykelperspektivet müste vara det centrala och vi für inte bara fokusera pü själva investeringar utan hela kedjan ocksü med drift och underhüll. Betong som material har en given plats i anläggningsbranschen och betongbranschen har en viktig roll att spela i det arbete som nu pügür med att fÜrbättra produktiviteten.

BET0112_57_signerat.indd 57

#

!

%$#%

! "

!

! ! !

!

! #

! ! " " !

$% $& $%'$

!

# " "

12-01-24 16.13.46

| TEKNIKMIX |

Specialfabrik för vindkraft Trådlös betongmätning

SMIDESPROFFSEN lanserar nu en betongfabrik kallad Elvira som är specialdesignad för satsningar på vindkraft. I tillverkningsprocessen vägs de olika materialen upp enligt förutbestämda recept för att sedan transporteras via ett premixsystem ner i betongbilen som sedan färdigblandar delmaterialen. Fabriken hanterar alla tillsatsmedel via koncentrat och blandningen av betongen kan ske i bilarna under transport. Produktionskapaciteten är cirka 120 kubikmeter per timme.

FÖRETAGET PAAB presenterar ett mät-

system kallat PAAB PWTT-CM som är ett trådlöst temperaturmätsystem framtaget för temperaturmätning i roterande betongblandare. Systemet består av en rostfri mätfläns med temperaturgivare, sändare och mottagare.

Mätflänsen monteras på betongblandarens innervägg och temperaturgivaren monteras i mätflänsen som är placerad på blandarens utsida. Signalen överförs sedan trådlöst till mottagaren med ett upptagningsområde på upp till 150 meter i öppen terräng. Mätområdet är grundinställt till 0-80 grader, men kan ändras på begäran från kunden. www.paab.com

Komplett injektering TILLSATSMEDELSFÖRETAGET Sika har tagit över försäljningen

av Cementas mikrocement och lanserar samtidigt ett nytt tillsatsmedelssystem för injektering som de kallar Sika iSystem.

- När vi nu tillhandahåller både cementen och tillsatsmedlen kan vi arbeta med hela bruksprodukten och utveckla tillsatsmedlen, för det är ju trots allt det sammansatta injekteringsbruket som räknas. Det nya tillsatsmedelssystemet styr brukets reologiska egenskaper och därmed spridningen i bergssprickor, men oberoende av brukets reologi kan bindetiden justeras med bibehållen inträngningsförmåga, säger Pernilla Petersén, produktchef på Sika.

58

Återvinning av betong FÖRETAGET BIBKO, som tillverkar betongfabriker, har nyligen installerat ett återvinningssystem åt en betongtillverkare i tyska Kirchheim. Systemet har installerats i marknivå vilket gör att betongpumpar och roterbilar kan tvättas ur på samma ställe. Kapaciteten för systemet är tolv kubikmeter i timmen. Ballast med en kornstorlek över 0,2 millimeter separeras och vattnet med partiklar under 0,2 millimeter samlas upp i en tank och återförs i betongtillverkningen.

BETONG 1 | 2012

BET0112_58_teknikmix.indd 58

12-01-24 12.18.18

Dynamon NRG FÜrbättrade lÜsningar fÜr prefab-industrin Snabb tillväxt av den tidiga hüllfastheten Ökad produktivitet genom en snabbare härdningsprocess !

!

DYNAMON NRG

! !

www.mapei.se

Upptäck de münga fÜrdelarna fÜr miljÜ och ekonomi

Formsläppmedel i koncentrat PIERIŽ DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatten infÜr applicering pü gjutformen, vilket ger en rad stora fÜrdelar: bättre arbetsmiljÜ, minskad CO2-fÜrbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhüllning, färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligen kostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska rüvaror, uppfyller kraven fÜr BASTA och är registrerade pü bastaonline.se.

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Formsläppkoncentrat levereras i behändiga enliterspüsar fÜr platsgjutning eller i fat och bulk fÜr automatiska blandarsystem.

www.graceconstruction.com +46 (0)42 - 16 78 00

Omslag_insida.indd 1

2012-01-25 07:15:33

Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR 1/2012 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 1/2012 2/09

Vi ök ar m ed

65 %

2 1

BETONGFÖRENINGEN 100 ÅR Fem sidor extra!

Kraftiga vindar GOTLÄNDSK VINDKRAFT

NAKET Le Corbusiers bara betong jubilerar

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00 info@se.sika.com, www.sika.se

BET0112_1__omslag.indd 3

På Sika tillverkar vi vattenbaserade oljor som är enkla att hantera och som är skonsamma mot miljön. Välj mellan olika formoljor för olika typer av applikationer, allt för att få en jämnare, slätare, vackrare och mer uttrycksfull betongyta.

Designat / Ulf Lundell vs Clark Kent Teknik / Specialgjutning i Uppsala Mänskligt / Titos monument www.betong.se / STAFFAN BENGTSSON BLOGGAR/ NYHETER VARJE DAG/ REDAKTÖREN REFLEKTERAR/ EXPERTERNA SVARAR/ 15 000 LÄSER NYHETSBREVET

12-01-25 11.25.29