Tidskriften Betong 2, 2012 by Tidskriften Betong

St Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

nr nr 2/2012 2/2012 pris: pris: 99 99 sek sek /från /från betongföreningen betongföreningen

den kreativa byggtidskriften 2/2012 2/09

rd 90 by 00 gg ex sn ! um

2 2

Betongföreningen 100 år Fem ordförande berättar

Miljön i Slite Hårda miljökrav utmanar Cementa

Vårda anden Renovering med omsorg

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00 info@se.sika.com, www.sika.se

BET0212_1b__omslag.indd 1

På Sika tillverkar vi vattenbaserade oljor som är enkla att hantera och som är skonsamma mot miljön. Välj mellan olika formoljor för olika typer av applikationer, allt för att få en jämnare, slätare, vackrare och mer uttrycksfull betongyta.

Designat / BIP och betongen Teknik / Världsrekord i SKB Arkitektur / Helgjutna nomineringar www.betong.se / Staffan Bengtsson bloggar/ Nyheter varje dag / Ny bloggare varje månad/ Experterna svarar/ 15 000 läser nyhetsbrevet 2012-03-05 15:04

Smidiga leveranser med Mapei!

Rätt mängd - rätt tid - rätt produkt! Mapei är världsledande inom tillverkning av kemiska produkter för byggindustrin. När det gäller tillsatsmedel för betong erbjuder Mapei ett brett spektra av produkter och en högklassig logistik. Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Mapeis bil är bland annat utrustad med vågceller vilket innebär att leveranssedel skrivs ut med information om levererad mängd, datum, klockslag och bilnummer.

Formsläppmedel i koncentrat PIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatten inför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö, minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning, färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligen kostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se. PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Formsläppkoncentrat levereras i behändiga enliterspåsar för platsgjutning eller i fat och bulk för automatiska blandarsystem.

Mapei. Våra erfarenheter - dina lösningar. www.mapei.se

www.graceconstruction.com +46 (0)42 - 16 78 00

BET0212_1b__omslag.indd 1

2012-03-05 15:04

| innehåll |

nr 2/2012

Projektet

ArTIklAr & rEPorTAgE 13 Projektet | Cementfabriken i Slite tidskriften Betong har varit på besök i en av europas modernaste cementfabriker. Lär dig hur cement blir till.

24 Inblick | Vildanden Studentområdet Vildanden i Lund fick Kasper Salinpriset 1968. när det skulle renoveras ville man bevara arkitekturen vilket ställde krav på betongreparationerna.

24 Vildanden

Miljonprogramsområdet Vildanden i Lund renoveras. I VArjE nummEr!

TEknIk

4 ledare

54 Fråga Experten

tre fel och tre rätt.

Hållfasthet i vitbetong och gradantal vid vintergjutning är numrets frågor till experterna.

44 Så gjuts ett vattentorn

31 Arkitektur | Helgjutna nomineringar

6 mixat

Fem totalt olika projekt har nominerats till Svensk Betongs pris Helgjutet. två kyrkor, ett passivhus, en station och ett utomhusbad.

tre nya ansikten i branschen och starka plattor från starkt företag.

37 Betongföreningen 100 år

11 Designat

Fem före detta ordföranden berättar sin historia om den hundraåriga föreningen.

Just nu ställer BIP, BrittIngrid Persson, ut på Betonggalleriet. Möt henne i ateljén.

Mixat

Nu kommer BetongAppen och blommiga väggar i Södertälje.

57 Signerat! Carlos Rojas, initiativtagare till Miljardprogrammet, ett projekt att utan politiker förändra miljonprogramsområdena, diskuterar om K-märkning av miljonprogrammet.

58 Teknikmix

Det nya vattentornet i enköping göts med en trattform som monterades direkt på skaftet. ovanligt men effektivt.

47 Erfarenheter från Trump Tower trump tower i Chicago har världsrekord i gjutning med SKB. Här berättar entreprenörerna och betongtillverkarna.

På tekniknyheternas nya sida presenteras konstruktionsprogrammens senaste uppdateringar.

Betong 2 | 2012

2012-03-05 13:01

ledare UTges av Betongföreningen

Trä fel och tre rätt

Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

chefredaktör Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ansvarig utgivare/ teknikredaktör Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

art director Jenny Almersdotter: info@frilanslayouten.se Telefon: 0739-55 04 51

redakTIonsråd Kjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Anna Rolf, Margareta Redlund Laninge, Åsa Lehto, Arne Hellström, Alf Aggring och Hans Hedlund

annonser annonshuset aB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

prenUmeraTIon Marie BrunnBerg aB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 pren@betong.se

CHEfREdAktöR föR tidskRiftEn BEtonG & BEtonG.sE | stoR MEdLEM i BEtonGföREninGEn

» Skulle trottoarerna runt Hornsgatan i Stockholm bestå av betong med titandioxid kunde de ta upp utsläpp av NOx från 4 000 av de 44 000 dagliga fordon som passerar där. «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

redakTIon

roger andersson

I en InformaTIonskampanj kallad ”Förnybart, återvinningsbart & underbart” marknadsför Svenskt Trä modernt träbyggande och skjuter in sig på en jämförelse med ett motsvarande betonghus. Ett sexvåningshus i trä binder 150 ton koldioxid per år medan ett betonghus släpper ut 90 ton per år. Vid en personlig kontakt med Svenskt Trä erkänner de tre fel i sin kampanj. 1. Det rör sig om ett fyravåningshus och inte ett sexvåningshus. 2. Beräknade utsläpp av koldioxid rör sig om en livscykel på 100 år, inte ett år. 3. Själva husen binder inte eller släpper ut koldioxid, det de menar är energianvändningen vid materialtillverkningen och produktion av husen. Jämförelsen, som nu blev lite fel, grundar sig på forskning vid Mittuniversitetet under professor Leif Gustavssons ledning och det är ingen säker grund. Betonghuset är fiktivt och IVL Svenska Miljöinstitutet som på uppdrag av Naturvårdsverket granskat Gustavssons forskningsrapporter menar att en del data och metodval som använts gynnar trä och med andra data och metodval kan träets påstådda miljöfördelar försvinna helt och hållet. Om detta skrev jag rätt utförligt om i nr 3 förra året. Detta om trä. Nu tre saker om betong. 1. En betongstomme kan minska energianvändningen med 8,2 kilowattimmar per kvadratmeter och år jämfört med en lätt stomme. 2. Befintliga betongbyggnader i Sverige tar upp 150 000 ton koldioxid per år eller 17 ton i timmen. 3. Skulle trottoarerna runt Hornsgatan i Stockholm bestå av betong med titandioxid kunde de ta upp utsläpp av NOx från 4 000 av de 44 000 dagliga fordon som passerar där. Uppseendeväckande uträkningar? Ja, det är tänkt så. Det är betongbranschen som räknat om forskningsrapporter till ögonfångare som presenteras på Nordbygg den 20-23 mars på Stockholmsmässan. I en 100 kvadratmeter stor monter kommer dessa miljöbudskap trummas ut. Hoppas de räknat rätt… Men. Framtidens hållbara byggande handlar inte om antingen eller, utan om både och. Rätt material på rätt plats. Byggbranschen behöver forskningspengar till materialutveckling och i den kommande forskningsproppen hoppas jag att vi lyckats övertyga politikerna om det. Jag tror vi lyckas bäst om vi gör det tillsammans, trä- och betongbranschen.

prIs Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Roger Andersson, chefredaktör

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

saxat

ISSN 1101-9190

TryckerI LjungBergs tryckeri aB Box 100, 264 22 Klippan

omslagsbIld av Boel Ferm

BEtonG 2 | 2012

BET0212_04_ledare.indd 4-5

år sedan gick arkitekterna tillbaka till betongen och nu börjar även gemene man inse hur vacker den är.” Arkitekten Håkan Cullberg i RUM nr 8/2011 ”FöR eTT AnTAL

klippt & skuret ”en SvenSkheTenS hypermaterialitet av linoleum, betong, Pippi Långstrump och Electrolux.” Recension av Jörgen Gassilewskis dikter i Aftonbladet

Fördelarna med VST Väggsystem är många.

Med platsgjutna ytterväggar ger den goda lufttätheten förbättrad energieffektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betongstomme ger lägre effektbehov. VST väggen har alla de fördelar som en traditionellt gjuten vägg har men med högre prefabriceringsgrad. De färdigarmerade väggformelementen är dessutom lätta att frakta och hantera på arbetsplatsen. För mer information besök: www.fardigbetong.se

Skyttevägen, Karlshamn

2012-03-05 15:05

mixat

Mixade nyheter från betongvärlden

Blommigt i Södertälje Hovsjöskolan, som får ersätta den tidigare nedbrunna skolan på samma plats, blir i blommig betong. Finja tillverkar två sorters fasadelement till skolan, den nedre gjuts mot en specialtillverkad gummimatris i svart infärgad betong och den övre delen gjuts i vitcement med frilagd yta. totalt består skolan av 2 000 kvadratmeter yttervägg, innervägg, bjälklag och trappor. Skolan, som ska rymma 650 elever, byggs som greenBuilding. entreprenör är nCC och arkitekt Scharc Arkitektur.

Betongpolitiker ny vd på Svensk Betong Den moDerata riksdagsledamoten Malin Löfsjögård blir ny vd på branschorganisationen Svensk Betong. Hon tillträder tjänsten den 1 april och efterträder Lise Langseth som blir vd på konsultföretaget Faveo. – Jag har trivts väldigt bra i riksdagen, men för mig är det här en spännande möjlighet. Jag tror också det är bra att gå emellan politiken och näringslivet, säger Malin Löfsjögård. Malin Löfsjögård är ledamot i trafikutskottet och ordförande i produktivitetskommittén som tillsatts för att förbättra produktiviteten och innovationsgraden i anläggningsbranschen. På grund av riksdagsarbetet är hon tjänstledig från Stockholms stads trafikkontor där hon är enhetschef. – Jag vet hur det politiska systemet fungerar, vilka beslutsvägarna är och när och till vem man ska vända sig. Står man utanför politiken blir man lätt frustrerad, men jag som arbetat politiskt har en förståelse för vilka problem politiker ställs inför och det kommer jag ha nytta av som vd på Svensk Betong, säger Malin Löfsjögård. tidigare arbetade Malin Löfsjögård under tio år på CBI Betonginstitutet och är även teknologie doktor med en avhandling om betongvägar. – Det är viktigt för trovärdigheten att jag kan betong och vet vad jag talar om, även om jag inte kan allt, säger Malin Löfsjögård. vilka blir de viktigaste frågorna att ta tag i? – Hållbarhet och miljö. Betong har fortfarande en negativ klang och det finns ett stort behov av kunskap. Svensk Betong har fått en bra grund, men varumärket måste stärkas ännu mer och möjligheterna med materialet måste nå beslutsfattare, säger Malin Löfsjögård.

Betong 2 | 2011

BET0212_06-09_mixat.indd 6-7

80-åring får betongapp när BetonginDustri fyller 80 i år firar man det med att ta fram en applikation till mobilen där man smidigt får veta vad man behöver om företagets produkter. BetongAppen, som den kallas, är gratis och berättar till exempel om egenskaper hos Betongindustris funktionsbetonger och hur dessa ska hanteras. Man kan även läsa om företagets egenutvecklade konceptlösningar och om tjänster som betongpumpning med tekniska produktdata. Därutöver finns bland annat exponeringsklasser, byggvarudeklarationer och säkerhetsdatablad till hands med ett klick. Appen laddas ner från både App Store och Android Market. Sök ”BetongAppen”.

| mixat |

Stora starka plattor nu kommer Starka med Siena Storplatta, en stilren platta med mycket betongkänsla. Formaten är 1167x787 mm och 787x583 mm. Även klassikern Bya-sten får ett tillskott i sortimentet med Bya nova i både standardstorlekar och en variant med blandade storlekar.

Rena kapet från Husqvarna nu kommer Husqvarna med modellen K 3000 Wet, en våtkap utrustad med ett dammhanteringssystem där en integrerad regulator styr vattenmängden, som blir precis tillräcklig för att binda dammet. Modellen fungerar även som torrkap, då sugs dammet upp genom en ansluten enhet.

Ny forskningsdirektör på BeFo

SCF Betongelement får ny vd

BeFo, Stiftelsen Bergteknisk Forskning, har fått en ny forskningsdirektör. Han heter Per tengborg, är 55 år med civilingenjörsexamen från LtH och kommer närmast från Pöyry SwedPower, f d Vattenfall Power Consultant. ett av BeFo:s mål är att utveckla bergbyggandet och bygga bättre berganläggningar i framtiden.

joHan reDHe har tillträtt

tjänsten som vd för SCF Betongelement i Strömsund den 13 februari. Johan som är 40 år kommer närmast från posten som vd på Bilbolaget nord där han arbetat de senaste tre åren. Innan dess jobbade han inom sågverksbranschen som vd för Persson Invest i gällö.

Betong 2 | 2012

2012-03-05 12:42

BET0212_06-09_mixat.indd 8-9

| mixat |

Betongindikator på gång nu Blir Det enklare att följa försäljningsut-

Ny samverkansbalk Företaget ConneCtor introducerar samverkansbalken CBS som består av en kallformad stålprofil som via blockankare samverkar med betongbjälklag. Den är inte låst för en typ av bjälklagssystem utan fungerar till både plattbärlag, samverkansbjälklag, HDF och platsgjutna bjälklag. CSB-balkens olika varianter följer eurokod 2-4 med tillhörande svenska nationella bilagor. Balken har låg konstruktionshöjd, max 120 millimeter och kan bli så låg som 30 millimeter. Den ger möjligheten att förlägga installationer inom bjälklagets konstruktionshöjd fullt inspekterbara eller i bjälklaget utan kollision med ingjutna balkliv. www.connector.nu

veckling på betong i Sverige. Svensk Betong kommer nämligen under våren att tillsammans med WSP Analys & Strategi ta fram Betongindikatorn, en månadsvis uppföljning av hur mycket betong som producerats i Sverige. Företagen rapporterar anonymt in produktionssiffrorna som sedan sammanställs. Syftet är, enligt Svensk Betong, att på ett trovärdigt och faktabaserat sätt sätta branschen på kartan.

Aitikfabrik får nytt liv när De stora byggena vid Aitikgruvan blev klara vid årsskiftet 2010-2011 var frågan vad man skulle göra med betongfabriken som gjort sitt. Cirka 112 000 kubikmeter betong hann den producera under 18 månader. Svaret blev en nedmontering och återmontering i Solna där Skanska är i full färd med att bygga universitetssjukhuset nya Karolinska Solna. nedmonteringen stod företaget tecwill för, som även var de som en gång levererade fabriken till Aitik. nu är fabriken i full gång igen och förser nKS, det största enskilda byggprojektet i Skanskas historia, med betong.

| anslagstavlan |

”Många lyckade nummer av tidskriften Betong har sett dagens ljus, men detta nummer är nog ändå rekord.” d.” /Arne

den kreativa byggtidskriften 2/09 1/2012

det betyget gav läsarna vårt förra nummer i läsarenkäten. Fem är det högsta betyget

Betong

4,1

M nr 1/2012 pris: 99 sek /från betongföreningen

ed gö ty r ng vi d br o an ch sc kr he ea n tiv st it olt l et

2 1

Betongföreningen 100 år Fem sidor extra!

Kraftiga vindar

Gotlän dsk vindkr aft

NaKet le Corbusiers bara betong jubilerar

Designat / Ulf Lundell vs Clark Kent Teknik / Specialgjutning i Uppsala Mänskligt / T Titos monument

www.betong.se / Staffan BengtSSon Bloggar/ nyheter varje dag/ redaktören reflekterar/ experterna Svarar/ 15 000 läSer nyhetSBre vet

Svävande balkonger i Detta BostaDsHus på Boulevard Malesherbes i Paris svävar balkongerna längs fasaden. Infästningarna vid sidorna har helt enkelt tagits bort. Magiskt!

Branschens tidning på Nordbygg tiDskriFten Betong blir hela betongbranschens tidskrift under nordbygg 20-23 mars på Stockholmsmässan. Branschen har samlats i två olika montrar, en med teknisk inriktning och en med inspiration. I båda montrarna kommer tidskriften Betong delas ut. Vi ses där!

Betong 2 | 2012

2012-03-05 12:42

FILMVISNING! e d n a l l å nh

a m m a s n

g n o t e b l l i t n e st

k l a k Från

Välkommen till vår monter och se filmen om cementtillverkning på Nordbyggmässan, Älvsjö, Stockholm. Den 20–23 mars 2012. Monternummer C05:39 och C05:41. För att beställa entrébiljett gå in på QR-koden eller länken www.nordbygg.se/for-besokare/entrebiljett

BET0212_11_designat.indd 10-11

www.cementa.se

designat Starka former i starkt material TexT: RogeR AndeRsson FoTo: dAniel HeRTzell

”BIP”, presenterar hon sig. Initialerna som tagit över. eller konstnärsnamnet. För Britt-Ingrid Persson har varit konstnär och skulptör ett helt liv. Sen första separatutställningen i Uppsala 1966 har hon endast haft några få jobb som lärare på arkitekturskolan på KtH och på Konstfack. ”Jag hinner inte, jag jobbar så långsamt”, motiverar hon det med. Hyllorna i ateljén på Kungsholmsstrand i Stockholm är fyllda med skulpturer och modeller. Brons, men mer och mer betong har det blivit med åren. ett material hon ofta tar bort tyngden ur och får att sväva. Skulpturerna är starka. Blicken fastnar ofta och funderingar och känslor tränger sig fram. Men så blir det väl när de är sprungna ur hennes egna, innersta frågor. Hon ställer sig vid en bronsstaty där två personer möter varandra. Den ena sluter sig, den andra öppnar upp för en omfamning. ”Utvidgning och sammandragning”, förkla-

rar hon. ”Det är motsatser som hela tiden kommer tillbaka. I olika länder, i synsätt, i huvudet. I döden och livet”. Som att vara konstnär och egenföretagare. ”Fördelarna är att ha utrymme för funderingar och egentid. Man hinner brotta ner tankarna. nackdelarna är att man får bekosta sina misstag själv. För misstag blir det.” ett halvt sekel har BIP varit skulptör. Hur utvecklas en skulptör med åren? Hon ser runt i ateljén bakom de tunnbågade, runda glasögonen som om svaret finns där bland alla materialiserade tankar. ”Största skillnaden ligger nog i hantverkserfarenheten. Jag har blivit bättre hantverkare. För jag har aldrig haft någon blå period, eller röd. Jag återkommer alltid till samma frågor och idéer.”

www.betonggalleriet.se

Betong 2 | 2012

2012-03-05 14:36

Pigg 80-åring Pigg 80-åring i täten igen!

NYHET! Alla betongfakta på ett klick! Ladda ner vår gratisapp med nyttig information vid alla betongbyggen. Innehåller produkter, egenskaper, användning, hantering samt bl a betongkalkylator, exponeringsklasser och byggvarudeklaration. Sök BetongAppen® i App Store eller på Android Market.

BET0212_13-22_projektet.indd 1-13

| Projektet |

Slite cement fabrik -

Cementas fabrik i Slite är en av a Europas Europas modernaste. Så när man ska berätta hur cement blir till är väl det en bra plats att börja på? Tidskriften Betong har varit där. TexT: TT: Maria HagsTröM HagsTrö T M Bild: MarTina TTina HolMBerg HolMBerg

Det gråa

guldET Betong 2 | 2012

2012-03-04 19:46

| Projektet |

Cementproduktionen står för cirka tio procent av de växthusgaser som en modern byggnad ger upphov till. Mest energikrävande är processen där råmjöl av krossad kaklsten bränns till klinker.

ägBESkriVningEn till Cementa i Slite var ganska onödig. Det finns bara en större väg som leder till Slite från Visby, väg 147. Och när man kommer fram till orten är det omöjligt att missa Cementa. På ena sidan av vägen breder det stora kalkbrottet ut sig och på andra sidan skjuter fabrikens höga torn upp. Det är en av Europas största och modernaste cementfabriker. Att den ligger just här beror på bra kalkstensråvara och en hamn som är en av Sveriges största. Vi träffar Kerstin Nyberg, avdelningschef Kvalitet och miljö. Med lånade stövlar kliver vi in i den nytvättade bilen. Den kommer inte se nytvättad ut länge till. – Vi spränger tre gånger i veckan, berättar hon när hon svänger ner i kalkbrottet. Ett gigantiskt ljusgrått område breder ut sig och runtom finns skarpa kanter där kalken brutits.

BET0212_13-22_projektet.indd 14-15

Två truckar kommer körandes på en lerig väg som leder till Cementas andra kalkbrott några kilometer bort. De är lastade med 95 ton kalksten. Vid en byggnad med ett blått utskjutande tak tippar de sin last i ett hål, en tippficka till krossen. – Där inne krossas kalkstenen, säger Kerstin och berättar att det sedan transorteras bort från täkten på band till utjämningslager där de läggs i långa limpor för att blandas och få en jämn kvalitet. Bakom Slitefabrikens stängsel syns det höga cyklontornet. Det är dit kalkstenen tas när det blivit malt till mjöl. Där möter råmjölet varma ugnsgaser och blir varmare och varmare för varje steg upp i tornet. Vi tar hissen upp, våning för våning, 100 meter. Trots det disiga vädret är utsikten bra. En bit bort ser man truckar köra runt i kalkbrottet. Och strax utanför fabriksområdet är bebyggelsen, Slite samhälle. Fabriken ligger mitt i samhället och det

är svårt att komma ner i de riktlinjer som Naturvårdsverket har satt för nivåer på buller och vibrationer. – Vi har lagt oerhört stora resurser på att minska damm och har åtgärdat de bullrande anläggningsdelar som går att åtgärda. De allra flesta i Slite är väldigt förstående. De är uppvuxna här och har någon relation till fabriken. Många jobbar hos oss, en tredjedel av vår personal bor i Slite, säger Kerstin Nyberg. Cementa försöker ge tillbaka till bygden. De har byggt kyrkan och förr brukade de städa stranden. De har varit med och bidragit till ombyggnaden av Slite torg. Fjärrvärmen till ishallen och den konstuppvärmda fotbollsplanen kommer från fabrikens överskottsvärme. Fabriken är idag en av de bästa cementfabriker i världen vad det gäller utsläpp och miljöhänsyn. Bland annat har man byggt en reningsanläggning för kväveoxider, NOx, som gör att Slitefabriken ligger

Cementa har som mål att i år ha minskat koldioxidutsläppen per ton cement med 23 procent jämfört med 1990.

Betong 2 | 2012

2012-03-04 19:46

långt under gränssnittet för den här typen av verksamhet. – Koldioxidutsläppen är den största utmaningen. Globalt sett kommer fem procent av koldioxidutsläppet från cementindustrin, så här finns en utmaning för hela branschen. Vi är den tredje största utsläpparen i Sverige på koldioxid. Men samtidigt kan man tänka på att om man bygger med betong så är koldioxidutsläppet från byggnaden lägre, på grund av mindre temperaturförändring jämfört med annat byggmaterial., säger Kerstin Nyberg. Här på toppen av tornet förändras temperaturen hela tiden, ibland av kyliga vindar från havet, ibland varm luft från fabrikens ugn. Det brukar vara ännu varmare här. Precis nedanför oss finns nämligen en ugn, men idag står den stilla. En lampa blinkar varnande och ett larm går. Kerstin lyfter telefonen. – Det larmar här. Jag är uppe i tornet, säger hon lugnt, lyssnar och vänder sig sedan till oss för att förklara. Ämnen, som bland annat alkalisalter, har klibbat ihop och har satt igen systemet i kylaren och

Fabriken i Slite är en av tre fabriker som finns i Sverige. De andra två finns i Skövde och Degerhamn.

Betong 1 | 2012

BET0212_13-22_projektet.indd 16-17

för att ta loss det skjuter de kolsyra på det nu. Då kan man inte vara i närheten. när Vi är nErE på marken igen går vi förbi den andra ugnen, den som är igång. Det är ett 80 meter långt och 3,4 meter tjockt brunt roterande rör och det är varmt i dess närhet. Inne i ugnen är det 1 450 grader varmt. Där omvandlas råmjölet till små hårda kulor - det sintrar ihop till cementmineraler, det som senare fungerar som lim i betongen. – Det som kommer ut ur ugnarna kallar man klinker. Klinkern kyls ner i kylaren till 150 grader. Det görs för att bibehålla mineralerna, säger Kerstin Nyberg. Bränslet som används till ugnarna är till cirka 40 procent alternativbränsle, bland annat hushållsavfall, framförallt plast. Det finns stora högar med bitar av smörpaket, mjölkförpackningar och blå plastsockar. Här luktar det sopor och det ryker lite från högarna. Utanför ligger rester av däck som också används som bränsle. – Traditionellt har man eldat cement-

ugnar med kol och olja. Vi har försökt frångå det så mycket som möjligt. Avfall som idag inte går att återvinna, till exempel nermalda bildäck, kan vi ta tillvara energi ifrån. Däcken innehåller också stål som fungerar som järnråvara i cementmineralerna. Vi får alltså både råvara och energi och vi minskar ett avfallsproblem i samhället med just däckensäger Kerstin Nyberg. Vi stoppar i öronproppar och går in i en byggnad där det dånar och bullrar starkt från en snurrande kvarn. När klinker kommer ut ur ugnen och kylaren förs den hit. Här mals det tillsammans med kalksten och gips ner till cement. Därefter är cementen klar att lastas ombord på fartyg. Nere vid piren står två båtar. Det är Sunnanvik och Östanvik. – Sunnanvik är vår största cementlastare, säger hamnchefen Christian Britse och berättar att fartyget kan ta uppåt 9 000 ton, men att hon i regel lastar 8 000 från Slite på grund av djupgåendet. Hade farleden varit djupare hade hon kunnat lasta mer.

| Projektet |

I Slite bor idag knappt 1 500 inv책nare. 200 av dem jobbar i cementfabriken.

Betong 2 | 2012

2012-03-04 19:46

Alternativ till fossila bränslen jagas ständigt. Bland annat är Cementa delägare i vindkraftsbolaget Vindin.

Förutom sin cementfabrik är Slite även kända för att ha fött upp de hockeyspelande bröderna Loob.

Betong 1 | 2012

BET0212_13-22_projektet.indd 18-19

I cementfabriken i Brevik pågår ett projekt att avskilja och lagra 100 000 ton koldioxid per år. Faller det väl ut kan det även bli något för Sveriges fabriker.

| Projektet |

Kerstin Nyberg, avdelningschef Kvalitet och Miljö.

– Sunnanviks trafikområde sträcker sig från Malmö i söder till Luleå i norr. Nu lastar hon till…, jag ska se här, säger Christian och kollar på veckans hamnschema som han har i handen. Hon lastar till Luleå och Umeå.

Båtarna Sunnanvik och Östanvik väntar på sina laster.

» Avfall som idag inte går att återvinna, till exempel nermalda bildäck, kan vi ta tillvara energi ifrån. « Cementen tas ombord via en blå strumpa, utlastningsstrumpa, som kopplas till fartyget. Det mesta går inom Sverige, men de har också många exportdestinationer som Litauen, Ryssland, Danmark och Finland. Då och då kommer också mycket stora fartyg som ska till USA och Afrika. – Det är stora 40 000-tons fartyg som ankrar en bit utanför, de är för stora för att gå in. Då kommer Sunnanvik in här, lastar och går ut och lägger sig jämsides med det stora fartyget och blåser över cementen. Hon gör fem resor fram och tillbaka. Det tar närmare en vecka, säger Christian som pratar om båtarna som om de vore personer. Snart är Östanvik lastad och beger sig till Sundsvall och Söderhamn. Ett halvt dygn senare det Sunnanviks tur. Med 8 000 ton cement lämnar hon hamnen och Slite. 

Gotlands största industrihamn ligger i Slite.

Betong 2 | 2012

2012-03-04 19:47

| Projektet |

Så tillverkas cement 1. För att tillverka cement behövs kalksten. Kalkstenen bryts genom sprängning i kalkstenstäkten. Transporten till fabriken sker i truckar som lastar 95 ton.

Betong 2 | 2012

BET0212_13-22_projektet.indd 20-21

3. Utjämningslagret fungerar som buffert till råkvarnen och som blandningsstation, där materialet får en så jämn kvalitet som möjligt. Från utjämningslagret fraktas stenarna till en råkvarn och mals till fint mjöl som är mindre än 0,09 millimeter. Kisel tillsätts i form av sand. Det färdigmalda mjölet transporteras med ugnsgaserna vidare genom ett elektrofilter, där gaserna avskiljs. 4. Rökgaserna ”tvättas” med hjälp av mald kalksten och vatten i en så kallad våtskrubber. Restprodukt blir gips som återanvänds i processen. Sen sker en förkalcinering av råmjölet vilket innebär att kalciumkarbonat delas upp i kalciumoxid och koldioxid. Därefter är det dags för ugnen som är cirka 80 meter lång och fem meter i diameter och består av ett långt roterande stålrör.

2. Stenen krossas till en storlek av max 80 millimeter och går sedan på en bandtransportör till ett utjämningslager.

5. I ugnen når materialet en temperatur runt 1 450 °C och råmjölet omvandlas till små hårda kulor, klinker. För hög halt av alkalier är negativt för cementets hållfasthetsutveckling därför passerar materialet ett filter där alkali kondenseras.

6. I cementkvarnen mals klinker tillsammans med gips och tillsatser för att bland annat justera cementets bindetid. Resultatet blir cement.

7. Från lagring i silor lastas det färdiga cementet i slutna system på båt eller bil.

Betong 2 | 2012

2012-03-04 19:47

| Projektet |

Nya basbränslens snåriga väg Basbränslena för framställning av cement är fossila, därför utvärderas hela tiden alternativa bränslen. Men det är många parametrar att ta hänsyn till, inte minst kvaliteten och priset. Här berättar Johan larsson, laboratoriechef på Cementa research, om den snåriga vägen ett nytt bränsle måste ta för att nå in i Cementas ugnar. TexT: RogeR AndeRsson Bild: MARTinA HolMBeRg

Betong 2 | 2012

BET0212_13-22_projektet.indd 22-23

Så bedöms ett nytt bränsle Materialegenskaper Kemisk analys, bränslevärde, vad ersätter materialet, fukt, lukt, klassning/kodning, form (fast, flytande etc.), storleksfördelning, variation och lagringsstabilitet.

– dET kan Ta tre år innan ett nytt

bränsle kan tas in i processen. Det tog det till exempel för gummidäcken, säger Johan Larsson. Han visar upp en lista med fem olika rubriker: materialegenskaper och bedömning av marknad, process, miljö och ekonomi. Under rubrikerna finns underrubriker där många kan dölja en hel del undersökningar som görs antingen på Cementas eget laboratorium i Slite eller läggs ut externt. – Exempel på material som vi ratar är plaster med PVC som innehåller klor och bränslen som innehåller höga halter av natrium och kalcium. Det är ämnen som ger ökad korrosion i armeringen, säger Johan Larsson. Andra ämnen som ratas är avfallsaskor med tungmetaller som påverkar produkten eller miljön. Ved och energiskog faller också bort. De ger för höga alkalinivåer i cementen vilket begränsar vilka ballastsorter man kan blanda i betongen. Höga alkalinivåer kan ge upphov till kemiska reaktioner som får ballasten att expandera och betongen kan då spricka med tiden. – Miljöpåverkan är också en viktig parameter. Cementindustrin omfattas av hårda miljökrav och vi begränsas av tillstånd för olika utsläpp. De måste vi hålla oss inom. Vi måste också tänka på eventuella risker i arbetsmiljön för vår personal, säger Johan Larsson. Idag har fabriken i Slite godkänt gummidäck, sorterat plast och papper, rester från sopsorteringsverk i form av pellets, torkat rötslam och lösningsmedel som alternativa bränslen. – Vi bygger transporter och inmatningssystem för att alla material ska kunna doseras in på ett drift- och miljömässigt säkert sätt. De fasta bränslena går in via transportband och de material som luktar eller är miljöfarliga hanterar vi i slutna system, säger Johan Larsson För att ett nytt bränsle ska komma in i systemet måste även logistiken ses över.

Mer om

MarknadsbedöMning Antal och vilka leverantörer, konkurrens om material, mängder, alternativkostnader för leverantör, egna tillstånd att hantera materialet och logistik. processbedöMning Hantering på fabrik, tillförsel till process, processpåverkan, produktionspåverkan, kvalitetspåverkan, kapacitet och förbrukning. MiljöbedöMning Lokalt, globalt, hantering, transport, tillstånd och skillnader mot befintligt material. ekonoMisk bedöMning Förväntad prisnivå kr/ton, leveranssäkerhet ton/år, investeringsbehov

Hur materialet ska lagras, hur det transporteras och hur doseringen ska gå till är viktiga frågor. – Ett nytt bränsle medför en investeringskostnad på 10-50 miljoner kronor. Jämför man till exempel plast med kol, så har kol tre gånger högre energivärde per volymenhet och kan lagras under bar himmel, medan plast måste lagras i hallar. Det innebär att vi måste bedöma kostnaden för att inomhus lagra tre gånger mer plast än kol, säger Johan Larsson. Investeringskostnaden innebär också att det måste finnas tillgång till bränslet över en längre tid. – Gränsen går vid minst 10 000 ton per

år. Idag bränner vi ungefär 25 000 ton däck, 50 000 ton plast och 55 000 ton pellets, säger Johan Larsson. Men att material godkänns innebär inte att kontrollen upphör. – Vi kollar förstås leveranserna på plats och det händer att vi skickar tillbaka material som inte håller den kvalitet som vi måste ha, säger Johan Larsson. Till sin hjälp har Cementa företaget HC Miljö, som ingår i Heidelbergkoncernen. De är ständigt på jakt efter nya material och har god koll på marknaden. Till exempel har fabriken i Degerhamn kunnat använda fjädrar från en intilliggande kycklingfarm. 

som gjutet. På Swerock utvecklar och tillverkar vi betong som anpassas efter dina byggkrav och speciella behov. För att våra produkter alltid ska uppfylla höga krav på kvalitet och miljö arbetar vi aktivt med produktutveckling och deltar i pågående forskningsprojekt.

Med 40 betongfabriker - från norr till söder - är vi en av Sveriges största leverantörer av fabriksbetong. Se till att ditt nästa projekt vilar på säker grund. Kontakta oss för rådgivning redan idag. www.swerock.se

Vi är kvalitets- och miljöcertfierade enligt ISO 9001 och 14001.

www.swerock.se

2012-03-04 19:47

| InblIck |

Betong 2 | 2012

BET0212_24-28_vildanden.indd 24-25

Miljonprogrammets

vilda ande

Miljonprogramsområdet Vildanden i Lund fick Kasper Salinpriset 1968. När det så var dags för renovering var frågan hur stor hänsyn som skulle tas till arkitekturen. Stor hänsyn, bestämde fastighetsägaren, vilket gör Vildanden till ett prejudikat för framtida renoveringar av miljonprogramsområden.

N VaNLig vintervardag är kvarteret Vildanden som vilket bostadsområde som helst. Slumrande, lite öde och fruset. Det är inte mycket på ytan som vittnar om dess bemärkthet, dess nybrutalism och Kasper Salinvinst. Eller dess varsamma renovering. Så man måste gräva lite under ytan, i rapporter och i gamla böcker. Men det är det värt. Det var när Lunds tekniska högskola bildades 1961 som behovet av Vildanden blev påtagligt. Antalet studenter ökade med ungefär 1 200 per år under 60-talet och studentbostäder blev snabbt en bristvara. Arkitekten Bengt Edman anlitades, 1962 ritade han skisserna och året efter började området byggas. Det stod klart 1966 och räknas till miljonprogrammet trots att det egentligen är några år för ungt för det. 1 066 bostäder blev det, idel betong och tegel. Bengt Edmans arkitektur anses tillhöra nybrutalismen, även om han själv ställde sig tvekande till det. Brutalism är ett uttryck för arkitektur där rå betong får råda fritt och tekniska och funktionella detaljer visas ärligt och öppet. Ledsen Edman, med det är faktiskt en perfekt beskrivning av Vildanden. I en intervju säger Bengt Edman att fasader är ”vibrationer av något inre, något

TexT: RogeR AndeRsson foTo: Boel feRm

som vill tränga ut i fasaden och beskriva ett inre skeende”. Vad finns då i Vildandens inre? Funktionella bostäder byggda industriellt med prefabricerade betongelement. Och visst, det märks tydligt och ärligt i fasaderna. Ingen vilseledande kosmetika. När Kasper Salinpriset skulle delas ut 1968 föll juryns val på Vildanden. En av jurymedlemmarna, Arne Rudberger, hade själv ritat ett bostadshus i Uppsala tillsammans med Bengt Edman 1960 och var förstås på samma arkitektoniska våglängd. Men att det skulle vara någon kompisutnämning är inte troligt när de övriga jurymedlemmarna bestod av bland andra Carl Nyrén och Whites vd och sedermera chalmersprofessorn, Rune Falk. Det juryn fastnade för, enligt motiveringen, var den rationella produktionen, för hur upprepade huskroppar bildade intima gårdsrum och för hur de robusta materialen höll samman mark och byggnader. Det talades om ”en förebild för det allmänna bostadsbyggandet”. Så lite före övriga miljonprogramsområdena blev det en föregångare för det industrialiserade byggandet. Skånska Cementgjuteriet hade utvecklat ett system kallat allbetongsystemet, där betongstommen göts på plats med standardiserade och återanvändbara formar. Det fick nu prövas i stor skala och fick mer eller mindre sitt genombrott. Fasaderna var prefa-

bricerade och fraktades dit med lastbilar och lyftes på plats, en syn som skulle bli rätt vanlig de närmaste tio åren. Allt detta låg i vågskålarna när Vildanden började närma sig de 40. Ägarna AF Bostäder var i valet och kvalet om de inte helt enkelt skulle byta ut och göra om. ”Rekordårens byggande har kanske inte i första hand varit omtalat för sin arkitektur”, skriver AF Bostäders vd Rolf Svensson i en rapport om renoveringen. Å ena sidan. ”Men efterhand har de arkitektoniska värdena lyfts fram alltmer som en kvalitet”, fortsätter han. Å andra sidan. Vilken sida blev det då? Det blev den andra. Med stöd från Boverkets Byggkostnadsforum beslutades att ge Vildanden en chans att bli ett prejudikat för hur man kombinerar en renoverings tekniska krav med hänsyn till arkitekturen. ”Renovera och laga” fick bli ledorden istället för de enklare ”byta ut och göra om”. Lärdomar skulle fås till gagn för hela miljonprogrammet, var det tänkt. Spelet kunde börja. Tyvärr var oddsen inte de bästa. Vildanden var i dålig form. Betongen hade börjat vittra och spricka sönder, PCB fanns i fogmassorna och de renoveringar som gjorts under åren hade inte alls tagit hänsyn till arkitekturen. En teknisk undersökning tog vid. Den platsgjutna betongen hade en föreskriven kvalitet på K250 enligt dåtidens klassifiBetong 2 | 2012

2012-03-05 15:02

|| InblIck | Projektet |

Mer om

Kasper Salinjuryns motivering 1968

Alla lägenheter har både kvälls- och morgonsol, något som Le Corbusier betonar ”Vildandens variationsrika bostadsmed ett eget litet miljö har skapats med enkla medel monument.

och utan avkall på saklighet eller rationell produktion. De intima gårdsrummen och gränderna bildas av regelbundna och upprepade huskroppar, murar och träddungar. Terrängens svaga lutning utnyttjas för att ge området karaktär. Materialen i mark och byggnader är robusta men har ett vänligt uttryck. Såväl utformning som material håller samman området till en helhet. Kvarteret är exempel på ett kategoriboende vars sociala berättigande vi ställer oss tveksamma till. Med avseende på utformningen av byggnader och gårdsrum, utemiljö, klarheten och enkelheten i uppbyggnaden vill vi emellertid se Vildanden som en förebild för det allmänna bostadsbyggandet.”

»Första åtgärden var att högtryckstvätta alla betongytor för att få bort smuts och algpåväxter.« cering. De prefabricerade elementen hade kvaliteten K300. Vct antogs ha legat på 0,55 eller mer. Karbonatiseringsdjupet undersöktes också på vissa kontrollpunkter. Man undersökte också om kloridhaltigt vatten använts, men det hade det dessbättre inte. En stor fördel med brutalism är att stommen ofta används som en identitetsskapare i arkitekturen och är därför ofta överdimensionerad. Så var det i Vildanden och det fanns breda marginaler för de statiska aspekterna. Rostsprängningarna som fanns här och där var med andra ord ingen fara för konstruktionen. En bra början. Då fick det bli fokus på det estetiska. Vissa ytor målades och slammades. Där var det inga direkta problem. De uppstod däremot där betongen fortsatt skulle vara rå. Betonglagning har tekniskt kommit långt, men däremot inte estetiskt. Att få fram lagningar som smälte in i den ursprungliga betongens kulör var inte helt lätt. Det visade de provlagningar som gjordes där olika företags produkter fick bekänna färg. De tidigare lagningar som gjorts på Vildandens betong visade också att en del

Betong 2 | 2012

BET0212_24-28_vildanden.indd 26-27

produkter åldrades isär med den ursprungliga betongen. Så fick det inte bli igen. Därför valdes till exempel pigmenterad betong borteftersom man ansåg att den gjorde just så, åldras isär från det ursprungliga. Sen ställdes man också inför faktumet att betong åldras olika. Väder och vind påverkar och samma fasad kan få olika uttryck beroende på hur de utsätts för sol och regn. Just i Vildandens betong hade ballasten fått en gul färgton med inslag av röda och svarta korn där skånevädret fått bita till som hårdast. Knepiga färgtoner att få till stånd. Första åtgärden var att högtryckstvätta alla betongytor för att få bort smuts och algpåväxter. Sen var det dags för hydrofobering, en behandling som kan liknas vid impregnering. Det skulle förhindra att betongytorna blev för fuktiga i framtiden, vilket skulle motverka algpåväxter. När renoveringen så började bestämde man att förutom omsorgsfullt val av material, det vill säga kulör och kornstorlek på betongen, skulle man även prioritera verktyg och hantverksutförande. Kulören kunde få avvika en del om bara formen

och ytstrukturen överensstämde med det ursprungliga. Lagningarna kunde rentav vara berikande om de bara hade fått en hantverksmässig omsorg, beslutade man. Till exempel lades stor omsorg att efterbearbeta lagningarna genom att ta bort det yttre lagret av cementpastan. Så kom skåneregnet. Skyarna tömdes över Vildanden och lagningarna fick kalkutfällningar. Även lagningar som sett bra ut de första dagarna fick så småningom utfällningar när regnet strilade på. Lagningarna sköts på framtiden och kalkutfällningarna syratvättades och fick utstå lite stålborstning. Stålborstandet gav utmärkt effekt och så även produkten ”Cementlösare” från Snöland. Allt enligt AF Bostäders dokumentation. Nu är Vildanden färdig. Betongen lagad. Tyvärr fick Bengt Edman aldrig se renässansen av sitt studentkvarter eftersom han gick bort år 2000. Men fastighetsägare från hela landet kommer snegla på den renoverade nybrutalismen och ta med sig lärdomarna. Åtminstone de närmaste 20 åren. Det är så länge som renoveringarna har beräknats hålla. 

Med passion för betong

Smart lösning nr

Vi kan erbjuda stora möjligheter med ytor och utformningar som underlättar för arkitekten att nå sina mål. Husets linjespel kan förstärkas med ingjutna spår, elementen kan ha permanenta mönster med hjälp av grafisk betong och fasadelementen kan även gjutas med vitcement som ger en vitfärgad och helt underhållsfri yta.

Grafisk betong är bara ett exempel på hur betongens egenskaper i kombination med vår kunskap kan skapa konkurrensmedel för dig. Fler exempel hittar du på www.abetong.se

Våra lösningar skapar värden för dig Betong är ett fantastiskt material som gör det möjligt att hitta smarta lösningar inom flera områden. Det ger oss möjlighet att skapa energisnåla och miljövänliga stommar för just dina projekt. Tllsammans med dig tar vi fram byggelement som förenklar och effektiviserar byggprocessen. Vår kunskap och erfarenhet tillsammans med betongens egenskaper ger dig många fördelar i ditt byggprojekt. Läs mer om oss, våra produkter och vår passion för det vi gör på abetong.se.

2012-03-05 15:02

| teknIk |

AV TomAs GusTAVsson, TG konsTrukTioner

Vildandens renovering berikar Renovera betong med hänsyn till arkitekturen har sina utmaningar. teknik och material är viktigt, men resultatet uteblir ändå om inte hantverkaren är skicklig. Här berättar tomas gustavsson, som var projektledare för renoveringen av kvarteret Vildanden i Lund, om sina erfarenheter. EN ViKtig utgångspunkt för renove-

ringen var insikten att lagningar av exponerade, omålade betongkonstruktioner oundvikligen kommer att avteckna sig. En annan var insikten att om lagningarna görs med hantverksmässig omsorg kan detta vara acceptabelt. Så här i efterhand skulle jag till och med drista mig till att påstå att väl utförda betonglagningar på ett verksamt sätt kan bidra till att ge betongbyggnader patina och att lagningarna på Vildanden är en indikation på det. En tredje viktig utgångspunkt var ställningstagandet ”lappa och laga framför att byta ut eller

som en del av förarbetena inför lagningarna utfördes prover med olika typer av bruk från olika leverantörer på baksidan av en mur på Vildanden.

Betong 2 | 2012

BET0212_24-28_vildanden.indd 28-29

förändra”, som framförallt motiverades av hänsyn till arkitektoniska värden. Det är självklart att man vid betonglagning ska bygga upp ursprunglig form igen, men för en rå betongkonstruktion räcker inte det. Det är inte heller tillräckligt att få fram rätt kulör, man måste också sikta på att få fram rätt ytmönster och struktur. Och hantverksmässigheten ligger i omsorgen att få fram bästa möjliga samlade resultat, inte i att man lyckas till 100 procent. Det lyckade resultatet ges av omsorgen att en skicklig hantverkare gjort sitt bästa, inom rimliga gränser. Fulheten skapas av saker som blev vad de råkade bli, som en effekt av att ingen brydde sig – man tog det man ”hade på hyllan”. I samarbete med Maxit (nuvarande Weber) valdes lagningsbruk med utgångspunkt från att detta opigmenterat skulle ligga så nära den aktuella betongen som möjligt. Först provades bruk på laboratorium, därefter i stödmurar på området. Avsikten med att välja opigmenterat bruk var att åldringsprocessen skulle medföra att lagningar och omgivande betong ska ”åldras ihop, inte isär”. Man kan annars pigmentera till rätt kulör, men val av lagningsbruk med rätt ballast är en mer hållbar metod. En minst lika viktig komponent som val av lagningsbruk är hur man går till väga, hur hantverkaren väljer att utföra lagningen. När lagningsbruket lagts på plats ska det bearbetas, så att det arbetas ihop med lagningsställets kanter. Tidig bearbetning,

Äldre betonglagningar på Vildanden där ingen hänsyn tagits till den ursprungliga betongens egenskaper när man valde lagningsbruk och därför åldras lagningarna isär från den ursprungliga ytan.

innan hållfastheten växt till sig, medför att mer bindemedelspasta kommer fram i ytan, vilket ger en slätare och ljusare yta. Samma effekt får ett slätt verktyg, till exempel av stål, medan träverktyg ger motsatt effekt. För att avvika mindre från orörda ställen bör finmaterial borstas bort från ytan, tidpunkten för när det är lämpligt avgörs av när hållfastheten växt till sig så mycket att borstningen inte medför att mer finmaterial kommer fram i ytan, men inte växt så mycket att finmaterial inte längre kan borstas bort. För detta krävs kunniga och engagerade hantverkare. Vi fick i projektet erfara att det är viktigt att skydda lagningar under den första tiden från regn, om det regnar innan hållfastheten växt till kan man få omfattande kalkutfällningar. En annan viktig erfarenhet vi gjort är att avvikelser i kulör hellre bör vara åt det mörkare hållet än mot det ljusare – ljusare kulörer blir mer iögonfallande. 

Kantjärnet 5. Arkitektbyrå: Bergkrantz arkitekter. Objektfotograf: Per Svensson, Fotovison. Fotomontage och annons: G R A N D

Hus byggda för största möjliga tystnad

Fler fördelar hittar du i vår nya bostadsbroschyr. Skanna koden eller kolla på strangbetong.se

I takt med att våra städer växer och förtätas kommer vi att ha mer och mer ljud omkring oss. De betongelement vi bygger våra hus av har en fantastisk förmåga att stänga ute störande oljud som kan göra dig trött, ge dig huvudvärk och på sikt till och med höja ditt blodtryck. Betongens tyngd och tjocklek gör att ett minimum av irriterande buller tränger igenom från utsidan eller mellan våningsplanen och du får en sund och ljudisolerad miljö att bo eller arbeta i. Det tycker vi är smartare byggande.

Smartare byggande

2012-03-05 15:02

TACK VARE EGEN PRODUKTION KAN VI LOVA

högsta kvalitet till marknadens konkurrenskraftigaste priser. Installerat på mer än

ab lindec ab lindec BET0212_31-34_helgjutet.indd 30-31

45 000 000

m2 betonggolv.

Box 5, 421 21 V.Frölunda, Sweden, Fax +46-31-298876, info@lindec.se,

Tfn +46-31-298810, www.betonggolv.com

Fax

www.betonggolv.com

+46-31-298876,

info@lindec.se,

| Arkitektur |

Helgjutna nomineringar Sen 2006 har Svensk Betong delat ut priset Helgjutet för att uppmärksamma de helgjutna lösningarnas möjligheter. Juryn bedömer arkitekturen, men också nydanande konstruktionslösningar och rationellt arbetsutförande. Torsdagen den 22 mars, i samband med Nordbygg på Stockholmsmässan, delas priset för 2012 ut. Här presenteras de nominerade. TexT: RogeR AndeRsson

Midgårdsbadet i Märsta NordeNs första biologiskt renade utomhusbad ligger i Märsta och invigdes i juli 2010. Det unika badet har fyra bassänger och en kapacitet för nästan 3 500 personer. Vattnet renas helt utan klor på biologiskt väg via en särskild reningsbassäng på 2 000 kvadratmeter. Ett grovfilter och en bädd av kiselstenar och särskilda vattenväxter får badet att fungera på samma sätt som i ett naturligt våtmarksekoystem. För att kunna gjuta strandbassängen med lutning togs en speciell betong fram, S3 med sättmått 120, som gick under smeknamnet ”SläntBI”. Hela badanläggningen krävde 1 700 kubikmeter betong och 160 ton armering totalt. Alla betongytor har täckts in med granitsten och i botten på bassängerna ligger en duk. För att öka värmen i badvattnet under vissa perioder har Sigtuna kommun valt en klimatsmart lösning. Från

kraftvärmeverket i Brista leds vattenburen värme till bostadsområden nära Midgårdsbadet. När returvattnet sedan leds tillbaka till Brista håller det en temperatur på cirka 40 grader. Genom att dra returledningarna via Midgårdsbadet används överskottsvärmen för uppvärmning av badvattnet. På så sätt förlängs också badsäsongen med flera månader och vattnet i bassängen kommer att ha en temperatur på 22-23 grader. Beställare: Sigtuna kommun eNtrepreNör: NCC KoNstruKtör: Bjerkings Ingenjörsfirma arKiteKt: Grafinger Naturbäder, Tyskland BetoNgleveraNtör: Betongindustri

Betong 2 | 2012

2012-03-05 14:03

| Arkitektur Projektet | |

årsta kyrka Årsta KyrKa i Stockholm invigdes i augusti 2011. Kyrkan har ett unikt murverk med bärande murade väggar, som ansluter väl till den befintliga församlingsbyggnaden och omgivningen. Kyrkorummet, med plats för 200 personer, har ett anslående betongtak som har tvärgående asymmetriska och bärande balkar, en meter höga och 20 centimeter breda. Balkarna är gjutna mot brädform med horisontell linjering. Takets övre horisontella yta är perforerat med små cirkulära hål, fördelade i ett rutsystem. Hålen har först och främst en akustisk funktion men i utbredningen över takets horisontella skikt ger de också en finfördelad mönsterbearbetning av betongens yta. -Taket är ett exempel på hur betongen kan användas både som statiskt, bärande konstruktion och som ett material där rumsliga och ytmässiga kvaliteter kan bearbetas, säger arkitekten Johan Celsing. Beställare: Enskede-Årsta församling eNtrepreNör: M3Bygg KoNstruKtör: Tyréns arKiteKt: Johan Celsing Arkitektbyrå BetoNgleveraNtör: Betongindustri

Nya statioN Hyllie Nya statioN Hyllie stod klart 2008 och efter Citytunnelns invigning reser dagligen 17 000 passagerare till och från stationen. Metro Arkitekter ritade lösningen, som är en delvis överbyggd station i ett öppet schakt sju meter under marken och som rymmer fyra spår med två mellanliggande plattformar. Betongtaket är gjutet mot ohyvlade brädor och pelarna mot vertikala ribbor som avslutas med ett kapitäl. En aspekt var att man genom ett omfattande projekteringsarbete skulle åstadkomma en sammanhängande torgyta utan dilatationsfogar. Detta eftersom en byggnad skulle placeras ovanpå överdäckningen. Ytterligare en svårighet var att skapa en så stor konstruktion utan sprickbildningar. Citytunnelprojektet tog fram en egen betongspecifikation som ställde högre krav än i normalfallet. Beställare: Malmö stad eNtrepreNör: NCC Construction KoNstruKtör: Centerlöf & Holmberg arKiteKt: Metro Arkitekter BetoNgleveraNtör: Sydsten

Betong 2 | 2012

BET0212_31-34_helgjutet.indd 32-33

Kan en betongv채gg se ut hur som helst?

2012-03-05 14:03

| Arkitektur |

Mer om

Tidigare vinnare 2009: Kv Halssmycket, Lerum 2008: Uppsala Konsert & Kongress 2007: Stadsbiblioteket, Halmstad 2006: VillAnn, Särö Priset delades inte ut 2010 på grund av sammanslagningen av Svenska Fabriksbetongföreningen och Betongvaruindustrin till Svensk Betong. Samtidigt beslutades att priset skulle delas ut vartannat år.

tureberskyrkaN i decemBer 2010 invigdes Turebergskyrkan mitt i Sollentuna centrum. Kyrkan är en platsgjuten konstruktion med höga väggjutningar och svängda former. Arkitekten Helena Tallius Myhrman blev 2011 utsedd till Årets betongarkitekt av Tidskriften Betongs läsare. Exteriört ger den ljusa och konkavt svängda betongfasaden med sina varierade glasade hörn och den stora lanterninen på taket byggnaden pregnans i det storskaliga centrumvimlet. Även invändigt, i det avskalade kyrkorummet är det den nakna, vackra betongen som får tala till besökarna från väggar, tak och terrazzogolv. KoNstruKtör: Rolf Johansson, Byggnadskonstruktioner Beställare: Svenska Kyrkan arKiteKt: Helena Tallius Myhrman, Tallius Myhrman Arkitekter AB eNtrepreNör: PEAB BetoNgleveraNtör: Swerock

blå JuNgfruN Kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen utanför Stockholm består av 97 hyresrätter fördelade på fyra huskroppar som är byggda med energieffektiva stommar av platsgjuten betong. Från början tänkte byggherren Svenska Bostäder bygga helt vanliga hyreshus med traditionell uppvärmning. Men planerna ändrades under resans gång och nu uppfyller husen alla de krav som ställs på passivhus. För att husen ska bli energisnåla krävs tät och välisolerad konstruktion. Valet föll på VST-systemet som är en variant av skalvägg, där formskivorna dock inte är tillverkade i betong, utan av cementbunden träfiber. De mätningar av tätheten som gjorts på husen i Hökarängen visar att luftläckaget ligger på mellan 0,05 till 0,11 liter/sek/kvm, vilket är väsentligt under kravet för passivhus på 0,3 l/ sek/kvm. Beställare: Svenska Bostäder eNtrepreNör: Skanska arKiteKt: Reflex Arkitekter BetoNgleveraNtör: Färdig Betong (plattbärlag), Skanska (fabriksbetong).

Betong 2 | 2012

BET0212_31-34_helgjutet.indd 34-35

Foto: Cecilia Larsson

Color- and Technologycenter

.s e ntec gme i p . www

Pigmentec AB Sagsjövägen 1, 428 36 Kållered, Telefon: 031-25 79 00, www.pigmentec.se

2012-03-05 14:03

Förstärkning med kolfiber Utsatta konstruktioner kan på ett flexibelt, snabbt och säkert sätt förstärkas med Stos kolfiberkomposit i form av laminat, väv, stavar eller nät. Kompositsystemen kan lätt integreras i Stos övriga ytskyddsprogram. Här ingår till exempel Stos patenterade impregneringsgel som används för att undvika kloridbaserad korrosion på befintlig armering. Sto Scandinavia AB | telefon 020-37 71 00 | www.sto.se

BET0212_36-37_betongforeningen.indd 36-37

191

100 år – 100 aktiviteter!

2-2

012

» Under året så hoppas jag vidare att vårt arbete kring brand och betong kan komma vidare samt att revideringen av Betonghandboken får en organisation och arbetsplattform som möjliggör detta viktiga arbete. «

Då är firandet på gång! VaD förVäntar sig föreningens ordförande av detta

100-års jubileum? Jag önskar att föreningen och allt som inryms i begreppet Betongföreningen ska träda fram i all den tydlighet som vår omfattande och betydelsefulla verksamhet förtjänar. Jag tänker på det arv av kompetens som samlats under åren i form av verksamma personer, arbetet med utbildningsfrågor, deltagande i forskningsprojekt, skrifter, möten och kontaktytor inom branschen. Vi ser idag ett stort nyvaknat intresse för föreningen. Ett antal nya korporativa och enskilda medlemmar har tillkommit. Mycket tror jag kan tillskrivas föreningens nyvunna mark via vår nya hemsida där vi på ett tydligt sätt lyfter fram vår verksamhet, vårt arbete med kunskapsspridning och det nätverk som knyter byggbranschens aktörer och intressenter till oss. Jag tror även här att föreningens ansträngning att lyfta fram den ideella och fristående sidan spelat en viktig roll. Många har också uppmärksammat det arv av kompetens som finns inom föreningen. En viktig del utgörs av det mycket aktiva seniorråd som föreningen har. Ett råd som har en viktig roll som tankesmedja och som initiativtagare för olika aktiviteter. Ett råd som givetvis är tillgängligt för alla inom föreningen. Jag garanterar att det finns mycket för oss alla medlemmar att ta del av i detta avseende. Inte minst vid framtida arbete kring premieringar av examensarbeten och hedersutmärkelser som föreningens guldmedalj och Swedish Concrete Award. Under året så hoppas jag vidare att vårt arbete kring brand och betong kan komma vidare samt att revideringen av Be-

tonghandboken får en organisation och arbetsplattform som möjliggör detta viktiga arbete. Det är viktigt att föreningen tar chansen under året att försöka stärka det nordiska och europeiska samarbetet. En uppstart på detta arbete kan vara den fib-konferens som kommer att genomföras under juni. Redan nu ser vi att fib 2012 kommer att resultera i en lyckad och intressant konferens. Detta framgår inte minst av det intresse som finns att delta med papers om hållbarhet, återvinning, koldioxid och energilagring. Det kommer även att bidra till en snabbare teknik- och marknadsutveckling. Något som med säkerhet även underlättar och breddar den framtida rekryteringsbasen av tekniker verksamma för betong och konstruktionssektorn. Något som jag tillsammans med många andra, som med ljus och lykta söker kompetent personal, vurmar för. Att i detta sammanhang inte nämna vårt internationella deltagande i ACI vore fel. Genom detta deltagande erbjuds våra medlemmar ta del av ACI:s världsomspännande bibliotek av publikationer, möten och konferenser. Glöm heller inte vår Betongbyggnadsdag den 27 september på Grand Hotel i Stockholm med en Galamiddag på kvällen. Boka denna dag och kväll. Den blir unik och ett steg mot nästa 100 år och föreningens mål om 1 000 medlemmar.

Michael Åhström Ordförande

Vi välkomnar våra nya medlemmar! Peter Andersson, Conbytec, Helena Cristiansson, ejlertslunds grus & Betong, Alexander Herlin, CBI Betonginstitutet, Robert Kyrkander, erahem entreprenad & Fastighet, Shahrzad Majlesi, Conbytec, Paula Starck, CBI Betonginstitutet, Juergen Scheibel, Schleibinger, Adam Van Eckmann, A V e Construction, David Werme, Johan Östlund, Forsmarks Kraftgrupp, Tomasz Borowiec, CeMeX, Daniel Ekström, Reinertsen och Johan Engdahl, Stan Byggnads.

Betong 2 | 2012

2012-03-05 14:43

Fem betongvinklar på betongens förening betongföreningen 100 år. Hur berättar man en sån historia? Här får fem tidigare ordföranden bidra med sina erfarenheter. det blev en del om föreningsarbetet, viktiga händelser och förändringar. och om föreningens framtida roll. TexT: AniTA STenler illuSTrATion: CeCiliA lundgren.

Betong 2 | 2012

BET0212_38-39_betongforeningen.indd 38-39

ingvAr börtemArk gick med i Betong-

föreningen redan 1975 och var ordförande 1983–1986. Under ordförandeperioden var han marknadsdirektör i Cementa. – På den tiden var de personliga medlemmarna fler. Mötena hölls i Stockholm på kvällstid, de började med ett föredrag som sedan ofta övergick i livlig diskussion, och avslutades med middag. Då kunde 30–40 personer vara med. Betongföreningen var då också ganska aktiv i nordisk samverkan. Det nya under den här tiden var att föreningen tillsammans med Cementa, Betongvaruindustrin och Svenska Fabriksbetongföreningen engagerade sig i att aktivt informera om betong också till andra än medlemmar. 1983 organiserades den första Betongbyggnadsdagen, ett samarrangemang mellan Betongföreningen och de tre nämnda industripartnerna. En mycket lyckad informationsdag speciellt riktad

till arkitekter hölls 1984 när Betongens Yta just kommit ut i sin första upplaga. En viktig teknisk nyhet som diskuterades var flytbetongen. – Det bästa med Betongföreningen är rollen att sammanföra personer med olika kompetenser och olika bakgrund. Ett forum för kunskapsutbyte för alla som arbetar med betong. Dessutom är umgänget med kollegor och andra personer mycket stimulerande. Kontaktytan har också varit nyttig i det vanliga arbetet. sten Forsström var ordförande 1991–

1995 men var sekreterare redan1977– 1980. Under ordförandetiden var han vd för Spännarmering och sista året för VBB Anläggning. Under de åren var tidskriftsfrågan särskilt viktig. 1990 var Nordisk Betongs sista år, och den svenska cement- och be-

100 år – 100 aktiviteter!

tongindustrin hade trots dåliga konjunkturer ställt upp för att starta Tidskriften Betong. Så nu gällde det att fixa till den nya tidningen. En speciell upplevelse var att dela ut Swedish Concrete Award till professor Joost Walraven. Prins Bertil delade ut priset, Hollands ambassadör var med och representanter för den holländska betongföreningen deltog. – Över huvud taget hade man roligt och konstruktivt arbete både som ordförande och styrelsemedlem. Och alla dessa människor har varit roliga att möta. Viktiga för mig var särskilt Poul Mortensen och föreningens direktör Patrik Hult, som var ett stort stöd i arbetet. – Jag vill gärna framhålla att om man är engagerad i den här föreningen finns det goda möjligheter att ta initiativ. Man kan starta projekt och utredningar och få stöd i ingångsfasen. Sedan går det att söka anslag från andra håll. – Men det viktiga i Betongföreningen är att både entreprenörer, forskare och konsulter har möjlighet att samarbeta. Fredrik Winberg var ordförande 1995–1999 medan han var marknadsdirektör vid Cementa. Han arbetade för att bredda föreningen och genomförde en viktig organisatorisk förändring. För att ta hand om aktuella frågor skapades inom olika områden permanenta råd. På så sätt blev 150–200 personer engagerade i råd, kommittéer och kommissioner. – En förbättring som man bör överväga är att öka stödet till de olika råden. Där finns bred kompetens och många idérika personer, men eftersom arbetet bygger på frivilliga insatser har man många gånger svårt att genomföra det man planerat. Föreningens rapporter har alltid varit betydelsefulla. I utredningsarbetet har man samlat alla experter på ett område – professorer, tekniska chefer, praktiker – och de har arbetat tills de kommer fram till konsensus. Därför är resultaten väl förankrade och får totalt stöd. Rapporterna har etablerat vissa nya teknikområden, och gett en fast gemensam grund att hantera svåra problem. – Att föreningen är ideell, fristående från kommersiella intressen och sakintressen är bra. Den knyter samman individer med intresse för betong och kunskap om betong. För att sprida föreningsverksamheten utanför Stockholm bildades lokala Programråd. Råden i Malmö och Göteborg har sedan varit mycket aktiva. – Vi arbetade också mycket med att förnya Betongbyggnadsdagen.

191 2-2 012

– Ett sådant arrangemang måste förnyas hela tiden, det gäller att lyssna på marknaden. Detta gäller hela verksamheten. Även om basverksamheten är bra efterlyser jag en mer detaljerad diskussion om målgrupper. Vilka vill man ha med? Och så får man anpassa program och verksamhet. Korporativa medlemmar behövs för finansiellt stöd, men det är viktigt att föreningen bygger på individuella medlemmar. Ett bra sätt att öka antalet medlemmar är att se till att företagen stöder att de anställda deltar i föreningens arbete. Den insatsen ger mycket tillbaka till företagen också, i form av kontakter, kunskapsutveckling och goodwill.

– Föreningsliv från 1912 när föreningen bildades har genomgått stora förändringar. De möten programråden arrangerar är givetvis betydelsefulla, men Betongföreningens arbete har fått ytterligare en viktig roll i vår avreglerade byggsektor. Den gäller samverkan mellan olika kompetenser för att få fram användbara och konkurrensneutrala regler när myndigheterna inte längre detaljstyr. Många bra rapporter har också tagits fram i detta syfte, inte minst de ovan nämnda. Personligen tycker Arne att de roligaste stunderna var när han fick dela ut föreningens guldmedaljer till tre mycket förtjänta personer: Bo Westerberg 2006 samt Åke Skarendahl och Örjan Petersson 2008.

Arne Hellström var med i styrelsen redan 1998 och ordförande 2005–2009. Han var till 2006 marknadschef vid Strängbetong och arbetar nu som konsult. I styrelsearbetet var föreningens energiske vd, Patrik Hult, ett stort stöd. Arbetet med permanenta råd fortsatte och Arne tog initiativ till föreningens kvinnliga nätverk, Bettan. – Särskilt roligt var när nätverket Bettan 2005 lanserade sitt koncepthus vid den första Betongfeber på Infra City. Det tilldrog sig stor uppmärksamhet från både rikspress och TV. – Betongfeber genomfördes ytterligare två gånger. Satsningarna var rejäla och mycket goda erfarenheter kom ut av dem att bygga vidare på. – Att arbeta med Tidskriften Betong var både roligt och jobbigt. Betongvaruindustrin, Svenska Fabriksbetongföreningen och Cementa ställde upp som garanter för en reformering av tidningen. Man kunde anställa personal, tidningen fick en god start med höga ambitioner och fick också fina utmärkelser inom mediabranschen. Under lågkonjunkturen 2008 minskade dock annonsintäkterna så att lönsamheten vek. Tidningen organiserades om, men vi har fortfarande stor glädje av satsningen eftersom tidningen då utvecklade sin moderna form under Roger Andersson. Det jobbiga var när Skattemyndigheten ville pungslå Betongföreningen på miljonbelopp i moms. Utan att gå in på detaljer löstes den problematiken med att Patrik kom på att det separata medlemsbladet undanröjde myndighetens krav. Fem omfattande kommittéer drevs under denna tid och rapporterna Eurokod II och Industrigolv kom ut. Själv arbetade Arne en del med Tage Hertzell och rapporten Att beskriva betongytor.

JoHAn silFWerbrAnd var ordförande 2000–2004. Han var långt dessförinnan medlem i styrelsen, valdes in som klubbmästare redan 1989. Fram till år 2000 arbetade han annars heltid vid KTH och från 2002 som chef för CBI. En rolig aktivitet under Johans tid var föreningens 90-årsfirande. Festbankett, utställning och många aktiviteter. Ungefär samtidigt ordnades i samarbete med övriga nordiska betongföreningar den första Nordiska Betongdagen, som efterträdde de tidigare Nordiska Betongkongresserna. Då framträdde föredragshållare från de olika länderna. Ett annat internationellt samarbete som etablerades av Johan var ett avtal med amerikanska ACI. Det gör att medlemmar får rabatt på deras skrifter och man kan utbyta och översätta artiklar och rapporter. En tråkig utveckling var att entreprenadföretagen beslöt att dra sig ur föreningen. Enskilda medlemmar i dessa deltar fortfarande, men med tanke på produktionens betydelse för betongmaterialet skulle större engagemang från dem som arbetar med den processen behövas i föreningens verksamhet. För att uppmärksamma personer som utfört viktiga uppgifter för föreningen införde Johan utmärkelsen ”Stor medlem”, som utdelas vid betongbyggnadsdagen. En annan nyhet var Rådet för estetik, som startades för att föra in de estetiska aspekterna i föreningens olika verksamheter. Också Johan betonar rapporternas stora betydelse. De har höjt föreningens anseende i det officiella Betongsverige, i och med att de sammanställer kunskap för att skapa enhetliga rekommendationer. Av rapporterna under Johans ordförandetid fick självkompakterande betong och exponeringsklasser stor betydelse.

Betong 2 | 2012

2012-03-05 13:25

Välj rätt byggmetod Vilken byggmetod passar ditt projekt bäst? Hur viktigt är det för dig att byggprocessen är snabb och resurssnål? Hur viktigt är det att hantverkarna på byggplatsen slipper olika tunga moment? Svara på några enkla frågor och få tips om lämplig byggmetod för ditt projekt.

Scanna koden eller gå in på byggelement.se och klicka på Metodvalsguiden.

www.byggelement.se

Stabil mur med T-stöd Bygg stödmurar för vägar, lastplatser, lastfickor och anpassa elementen efter användningsområde och omgivning. Våra prefabricerade T-stödmurar står lika stadigt vid höjdskillnader som på plan mark. Därför har de numera också en given plats i många typer av byggobjekt. T-stöd går också att få med en grafisk eller matrisgjuten framsida, vilket i sin tur gör det möjligt att använda betong på ett helt nytt och stilfullt sätt. Skönhet och funktion i samverkan skapar kvalité.

S:t Eriks - Sveriges ledande leverantör sedan 1888 av Mark, Tak och VA system för en bättre miljö

BET0212_41_betongforeningen.indd 40-41

www.steriks.se

100 år – 100 aktiviteter!

191 2-2 012

Kvalificerad studieresa till

Norge Uppmuntrade av den lyckade Schweizresan förra året anordnar Betongföreningens råd för estetik nu en ny resa, denna gång till vårt exotiska grannland Norge. Månadsskiftet maj–juni är en fin tid att resa. Vi får uppleva arkitektoniska mästerverk som demonstrerar betongens bärande förmåga och vi kan se betongmaterialets möjlighet att förmedla känsla och atmosfär. TexT: RådeT föR esTeTik

Vi färdaS i vackra fjällandskap, strosar i Oslo och vandrar

bland skulpturer ovanför fjorden. Förutom sentida byggnader i Oslo besöker vi Hamar och det berömda Hedmarksmuseet där nya konstruktioner kontrasterar mot murar från ett medeltida biskopssäte. Vi tar också chansen att se några av de spännande rastplatser som Statens vegvesen låtit uppföra i natursköna fjällandskap. Strax söder om Oslo kan vi studera en intressant gymnasieskola och därefter beundra en skulpturpark i betong och glas med ståtlig utsikt över Oslofjorden. Flertalet byggnader visas av arkitekter som medverkat vid byggnadens färdigställande. I några fall har vi anlitat andra kvalificerade guider.

Betongföreningens råd för estetik arbetar med att öka förståelsen för de estetiska aspekterna av betongbyggande. Vi vill också sprida kunskap och erfarenheter om tekniska lösningar och möjligheter att åstadkomma estetiskt tilltalande betongverk. Genom studiebesök där ansvariga tekniker och arkitekter kan visa och förklara sina tankar och lösningar hoppas vi att såväl betongtekniker som arkitekter och konstruktörer ska få ökad insikt och inspiration. Resan avgår torsdagen den 31:e maj med återkomst söndagen den 3:e juni. Program, anmälan och ytterligare information se www.betongforeningen.se

Betong 2 | 2012

2012-03-05 13:13

Kan en betongv채gg se ut hur som helst?

BET0212_41_teknikledare.indd 42-43

teknik Kort & gott Viktigast för just din yrkestyp! 44 Utförande Beställare: Det lönar sig att göra internationella utblickar vid ovanliga konstruktioner. enköpings vattentorn göts med österrikiska formar, därmed slapp man stämpning från marken. arkitekter: nytänkande inom formbyggandet kan ge arkitekten nya möjligheter. konstruktörer: enköpings vattentorn är inte förankrat i berggrunden, den vilar på en endast två meter djup sockel. entreprenörer: Klätterform valdes i stället för glidform och ett formsystem som möjliggjorde att formluckor monterades efterhand gjutningen pågick. Det möjliggjorde full kontroll under hela gjutningen.

47 Konstruktion Beställare: en viktig framgångsfaktor för trump tower var att konstruktör, entreprenör och betongtillverkare samarbetade tidigt i projektet. arkitekter: Indragna partier på olika våningar gör att det höga tornet ändå tar hänsyn till omgivande byggnader. konstruktörer: Konstruktionssystem i betong valdes med grävpålar och en tre meter djup grundplatta.

redaktör Johan Silfwerbrand info@betong.se

» Betongforskare och betongtillverkare har alltid varit lyhörda för samhällets utmaningar och det dröjde inte länge tills man utvecklat både snabbtorkande och självtorkande betong. «

Strö inte cement för kråkorna! HållbarHet Handlar mångt och mycket om att utnyttja den icke förnybara energin två gånger. Man fyller bilen med tidningar, returglas och plast innan man far till återvinningsstationen och passar på när man ändå har ett annat ärende med bilen. Detta är ett enkelt och vardagligt exempel. Luftvärmepumpen som låter den friska luften värmas upp av den gamla, varma luften som ventileras bort är ett annat exempel och litet mer avancerat. I detta nummer av Tidskriften Betong berättar Cementa om hur man arbetar för att minimera koldioxidutsläppen. Slitefabriken är ett bra exempel. Här eldar man cementugnarna med bildäck och returplast och värmen används sedan till uppvärmning av Slite samhälle. På den gamla, slösaktiga tiden hade cementfabriken enbart utnyttjat olja och kol, samhället värmts upp separat och bildäcken eldats för kråkorna någon annanstans. Här använder man alltså bildäckens energiinnehåll tre gånger. Låt oss ta ett annat exempel. Problem med fukt och mögel i bostäder och andra byggnader uppmärksammades på 1980- och 90-talen. Betongforskare och betongtillverkare har alltid varit lyhörda för samhällets utmaningar och det dröjde inte länge tills man utvecklat både snabbtorkande och självtorkande betong. Nu kunde man höja produktiviteten och påskynda inflyttningen utan att äventyra fuktsäkerheten. Men det finns ett problem: för att nå dessa goda egenskaper måste man blanda in mer cement i betongen. Och det tråkiga är att man inte utnyttjar det höjda cementinnehållet annat än under de första 100 dagarna trots att de flesta byggnader kommer att stå i minst 100 år. Teoretiskt kan man tänka sig att utnyttja den högre hållfastheten som det högre cementinnehållet ger i tunnare bjälklag. Men tjockleken bestäms inte med hänsyn till bärförmågan utan med hänsyn till ljudisoleringskrav. God ljudisolering är bland de värden de boende sätter högst. Men högre cementhalt ger också högre styvhet om än i mindre grad. Det borde man kunna utnyttja för längre spännvidder och det gör man alltför sällan. Jag efterlyser dock mer forskning kring alternativa metoder för att skapa fuktsäkra betongbyggnader. Kanaler i platsgjuten betong är en möjlighet som provats alltför få gånger, men det finns fler kända och säkert ytterligare några okända metoder. CBI fyller 70 år och firar det den 15 mars. Jag har gått igenom historiska dokument och funnit mycket intressant. Institutsbyggnaden som färdigställdes 1944 var i många avseenden ytterst modern. Men betongen göts med bara 275 kg cement per kubikmeter och det utan andra bindemedel. Varför gör vi inte det idag? Är det pumparna som styr?

entreprenörer: Självkompakterande betong med hållfasthet 110 MPa pumpades 198 meter upp i luften.

Johan Silfwerbrand PS. Är Du intresserad av betong och hållbarhet och vill veta vad som händer ute i världen? Då tycker jag att Du skall anmäla Dig till fib-Symposiet den 11-14 juni i Stockholm. Sista anmälningsdagen med reducerat pris är den 31 mars. DS.

Betong 2 | 2012

2012-03-05 13:34

de 35 centimeter tjocka väggarna göts mot westapan (spånskivor) i etapper på två meter med klätterform.

Mer oM

Vattentornet i Gånsta Byggtid: drygt ett år Beställare: Enköpings kommun entreprenör: NCC KonstruKtör: Sweco VBB Betongleverantör: Swerock (fabriksbetong), Färdig Betong (filigranbjälklag) och Abetong (balkar) Betongmängd: 750 m3 total höjd: 35 meter BetongKvalitet: skaft: C30/37 anl., tratt: C32/40 anl. mått sKaft: 20 meter högt, diameter 7,3 meter mått tratt: Höjd 15 meter, störst diameter 26 meter

Betong 2 | 2012

BET0212_44-46_teknik.indd 44-45

| teknik |

formGjuTen vaTTen-

TraTT Gjuta vattentorn med skaft och tratt kräver en del formtänkande. Normalt byggs formarna från marken och upp, men när vattentornet i Gånsta utanför enköping göts provade man ett nytt sätt. TexT: RogeR AndeRsson foTo: nCC

VatteNtorNet i Enköping är 35 meter högt med ett skaft på 20 meter och en tratt på 15 meter. Från skaftets ca sju meters diameter vidgar sig tornet till 26 meter upptill. Trots det finns ingen förankring ner till berggrunden, som visserligen är sprickinjekterat, utan endast en två meter djup sockel. Men eftersom trycket kommer uppifrån och det inte blir några större vindkrafter krävs inte någon förankring. Entreprenören skissade först på glidformsgjutning av skaftet och form med stämpning från marken för tratten. Men till slut valdes en klätterform för gjutning i etapper på två meter. För själva tratten

användes ett fribärande formsystem som bygger på stålbalkar IPE160. Balkarna för en gjutetapp monterades ihop med sina mellanliggande dragstag på marken i paket om sex och sex. Därefter lyftes de upp, bultades ihop med underliggande delar samt stagades med hjälp av vajrar. När samtliga balkpaket för en gjutetapp monterats blev cirkeln sluten och balksystemet därmed fribärande. Insidan av detta stålbalksskellett kläddes sedan med formplyfa. Gjutetappen armerades varefter ett liknande formsystem som ytterformen monterades fast på insidan som en dubbelform. En av de stora fördelarna med detta formBetong 2 | 2012

2012-03-05 12:33

| teknik |

Istället för att bygga formen från marken byggdes ett fribärande formsystem av stålbalkar som hölls ihop av spännlinor.

efter armering byggdes en liknande form på insidan. Med enkla kilar kläs formen in efter hand.

när gjutningen är klar lossas formen och lyfts ner. Med en sinnrik påhängd roterande trappa som går på en räls i toppen och en räls på skaftets arbetsplattform, kan arbetet på utsidan slutföras.

Öppningar lämnades på insidan av formen för att enkelt kunna vibrera och följa gjutningen.

Alternativet till formen vid vattentornet i gånsta hade varit att, som här, bygga formen från marken.

system är att de inre formluckorna med sin höjd av 50 centimeter kan monteras löpande i takt med att gjutningen fortskrider i höjd. Det medförde full kontroll på gjutningen och man slapp långa vibrostavar. Två kilometer spännlinor lagda i ursparningsrör, fördelade på var 30:e centimeter höll ihop tratten. För att minimera risken för temperatursprickor och även för att hantera betonggjutningarna

Betong 2 | 2012

BET0212_44-46_teknik.indd 46-47

under både vinter och sommar utfördes sprickberäkningar som resulterade i ingjutna värmekablar som värmdes upp i olika omfattning beroende på läget för den aktuella gjutetappen. Varje gjutetapp avslutades med att man monterade synkoflexband stående i den färska betongen hela varvet runt, varefter betongytan sprutades med ytretarder som tvättas bort med hög-

tryckstvätt dagen efter, för att få en bra fästyta att gjuta nästa etapp emot. Dessutom monterades injekteringsslangar med infästningspunkter var tionde centimeter i gjutfogarna. Då hela tratten var gjuten injekterades sedan dessa med injekteringsmassa. Med dessa fyra åtgärder tillsammans med omsorgsfull vibrering av betongen fick man en fyrfaldig säkerhet mot läckage i gjutfogarna.

Vi kan leverera produkter inom följande:

Vill du tillverka en betong med hög kvalitet? Våra tillsatsmedel håller en hög kvalitet och ger en betong som du kan lita på!

Tillsatsmedel Formoljor Rengöringprodukter Luftporbildare Pigment Fiber Reperationsbruk Mekaniska tillbehör

Ring oss så bertättar vi mer!

Betongkemi Nordic AB Gråbo Industriväg 8c · 443 40 GRÅBO www.betongkemi.se · Tel: 031-352 50 80 · info@betongkemi.se

CONCRETE CONNECTIONS Short spans restrict architectural freedom, use cost-efficient composite frames from Peikko!

www.peikko.se

2012-03-05 12:33

| teknik |

Trump Tower i Chicago är med sina 92 våningar stadens näst högsta byggnad efter det klassiska Sears Tower. Byggandet innebar bland annat världens troligen största gjutning med självkompakterande betong. Här berättar entreprenörerna och betongtillverkarna själva om utmaningarna. TexT: DAne RAnkIn, DAvID AlexAnDeR & PATRIck O’BRIen ÖveRsäTTnIng: FRIDA eRIkssOn Återgiven från concrete International nr 12 2011 tack vare Betongföreningens samarbete med AcI.

Krävande betong i

Trump Tower

Trump International Hotel & Tower sedd från taket på Aqua. Fasadens indragna partier (våning 16, 29 och 51) skapar en visuell kontinuitet med omgivningen genom att återspegla höjden på intilliggande byggnader.

Betong 2 | 2012

BET0212_48-52_teknik2.indd 48-49

| teknik |

rump International Hotel & Tower (Trump Tower) (2009), signerad Skidmore, Owings & Merrill LLP (SOM), ligger norr om floden Chicago River, mellan Wabash Avenue och Rush Street i Chicago. Trump Towers betongkonstruktion (fig. 1) är 354 meter, men med spiran inräknad mäter skyskrapan hela 423 meter och är därmed den högsta byggnaden som byggts i Nordamerika sedan SOM:s ikoniska Willis Tower (tidigare Sears Tower) 1975. De högpresterande betongblandningarna som specificerades av SOM, utformades av Prairie Material (Prairie) och göts av McHugh Construction (McHugh) kom att utmana den rådande tekniska kunskapsnivån och läran om betongmaterial. När Trump Tower färdigställdes 2008 var den 100 våningar höga skyskrapan världens högsta betongbyggnad. Konstruktionen beräknas bestå av cirka 138 000 kubikmeter betong och 23 000 ton stålarmering. Den restes med cykeltider på fem dagar per våning för de våningsplan på 3 700 kvadratmeter som utgör byggnadens bas och tre dagar per våning för de plan på 1 400 kvadratmeter som utgör skyskrapans övre delar. Konstruktionssystemet har stödben i betong som förbinder byggnadens hjärtväggar med tornets ytterpelare. Stödbenen utgörs av kompakta väggbalkar (upp till 1,7 meter breda och 5,3 meter djupa) i kraftigt armerad betong som sträcker sig från hjärtväggarnas flänsar till ytterpelarna på tre av de servicevåningar som har dubbel takhöjd. Vid uppbyggandet av dessa stödben pumpades en självkompakterande betongbland-

ning med hållfasthet på 110 MPa minst 198 meter vertikalt och 15 meter i sidled. Från grunden och hela vägen upp till toppen kom Trump Tower att medföra byggtekniska utmaningar. Vid gjutningen av det översta våningsplanet fraktades betongen från en pump, via en 600 meter lång linjär snabb ledning (slickline), till en kranarm vid väggformarna. Den snabba ledningen innehöll mer än elva kubikmeter betong och det tog 20 minuter för betongen att färdas från pump till utsläppspunkt.

En mängd olika betongblandningar användes eftersom: • Grävpålarna ställde krav på betong med en hållfasthet på 69 MPa. • Den hela grundplattan ställde krav på självkompakterande betong med hållfasthet på 69 MPa. • Pelare och hjärtväggar ställde krav på betong med hållfasthet på 55–83 MPa. • Stödbenen ställde krav på självkompakterande betong med hållfasthet på 83–110 MPa och elasticitetsmodul på 45 GPa. • Golvplanen ställde krav på betong med hållfasthet på 35 MPa. För att kunna möta de tekniska utmaningar som detta projekt innebar krävdes ett team bestående av individer med stor skicklighet och mycket kunskap samt med vilja att närma sig utmaningarna med hjälp av teamfokuserade lösningar. Projektets komplexitet krävde dessutom att teamet var införstått med vad det innebar att upprätthålla en godtagbar risknivå för team respektive projekt och samtidigt

Fig 2. konstruktionselement som denna stödbensbalk förstärktes rejält för att uppnå önskad hållfasthet och styvhet för tornets system för att motstå sidvindar. Betongblandningarna utformades för att kunna flyta genom partier lika svårgenomträngliga som det här och oavsett om den omgivande temperaturen var -21 eller 35 °c. (Foto med tillstånd från McHugh construction)

Fig 1. en betongfylld hink prydd med den amerikanska flaggan hissas under invigningsceremonin för Trump Tower, chicago. vid färdigställandet mätte skyskrapan (inklusive spira) 432,2 meter och var därmed den högsta byggnaden att färdigställas i nordamerika sedan Willis Tower (tidigare sears Tower) 1975. (Foto med tillstånd från McHugh construction)

sträva efter att uppfylla eller överträffa ägarens mål. I fallet Trump Tower bidrog utan tvekan samarbetet mellan byggnadsingenjören (SOM), betongentreprenören (McHugh) och betongtillverkaren (Prairie) till att projektet blev så lyckat. Redan i designfasen av Trump Tower övervägde vi en mängd olika konstruktionssystem och materialtyper. I slutändan valde vi ett konstruktionssystem i armerad betong eftersom det dels var det mest kostnadseffektiva alternativet, dels medförde önskade dämpningsegenskaper och hög styvhet. Ett konstruktionssystem i armerad betong tillät även optimala våningshöjder med pelardäckssystem (230 millimeter tjocka betongplattor) i byggnadens hotell- och bostadsdelar. Som framgår av översikten utgörs skyskrapans system för att motstå sidvindar av en bärande kärna och stödben. Den centrala kärnan är tillverkad av armerad betong och består av två C-formade och fyra I-formade väggar i varierande tjocklek (460-1 220 mm). Djupa stödbenselement på servicevåningarna binder samman betongkärnan med tornets ytterpelare och förstärker därmed byggnadens vindresistens och styvhet i sidled. Några av stödbenen fungerar dessutom som överföringsbalkar vid fasadens indragna partier, bland annat vid det nedersta där de möjliggör ett perlarfritt utrymme på byggnadens tio parkeringsplan. Betongtornets enorma tyngd vilar på grävpålar och på en tre meter djup hel Betong 2 | 2012

2012-03-05 12:21

| teknik |

Fig. 3. Den hela grundplattan krävde en sammanhängande gjutning (190 kubikmeter/timme) av 3800 kubikmeter självkompakterande betongblandning med hållfasthet på 69 MPa (10 000 PsI). strikta temperaturrestriktioner specificerades för den färska, hårdnande betongen och en hög elasticitetsmodul specificerades för den hårdnade betongen efter 90 dagar. Den levererade självkompakterande betongblandningen kunde flyta upp till tolv meter utan vibrering. (Foto med tillstånd från Jack gibbons)

grundplatta. SOM specificerade ett antal högpresterande egenskaper som påverkade entreprenörens utformning av betongen avsedd för denna hela grundplatta. För att underlätta gjutning och finish användes en självkompakterande betong med hållfasthet på 69 MPa. På grund av plattans enorma massa begränsade specifikationen betongen till en maximal temperatur på 27°C vid gjutningen, en maximal temperatur på 77°C vid hydratiseringen och en maximal temperaturdifferens på 22°C inom själva plattan. Trots att grund-

som plattan krävde. Vid tidpunkten var det förmodligen historiens dittills största, sammanhängande gjutning av självkompakterande betong. Betongspecifikationen för hjärtväggar och pelare i den nedre halvan av byggnaden krävde betong med hållfasthet på 83 MPa efter 90 dagar. Specifikationen för stödbenen krävde betong med hållfasthet på 110 MPa beroende på de stora påfrestningar som dessa element skulle komma att utsättas för. Entreprenören och betongtillverkaren utvecklade självkompakterande betongblandningar

» När Trump Tower färdigställdes 2008 var den 100 våningar höga skyskrapan världens högsta betongbyggnad. « plattan göts under en varm dag i slutet av september 2005 var den högsta uppmätta temperaturen i den isolerade plattan (cirka tre dagar efter gjutning) endast 69°C och den maximala temperaturdifferensen endast 16°C. gjuTningen av Hela grundplattan skedde under en sammanhängande 22-timmarsperiod och med hjälp av 15 meter långa transportörer som förflyttade betongen från roterbilarna till grundplattan. Nästan 600 roterbilar behövdes för att leverera de 3 800 kubikmeter betong

Betong 2 | 2012

BET0212_48-52_teknik2.indd 50-51

som säkerställde att betongen skulle kunna flyta även genom stödbenens mer svåråtkomliga partier (fig. 2). De tog också fram blandningar med höga halter slaggcement, flygaska och silikastoft i avsikt att uppfylla hållfasthetkraven och begränsa hydratiseringsvärmen. Trump Tower är ett mycket högt bostadshus och därför var det viktigt att försöka mildra de boendes uppfattning av rörelse i händelse av hård vind. Detta övervägande påverkade specifikationen för, och utformingen av, betongrecepten. Eftersom konstruktionselementens styv-

het är en viktig parameter som påverkar byggnadens acceleration och därmed uppfattningen av rörelse, krävde specifikationerna i recepten dels hållfasthet, dels minsta möjliga elasticitetsmodul. Den innovativa specifikationen för elasticitetsmodulen kunde verkställas tack vare ett gemensamt provningsprogram där Prairie, ägarens provningskonsult (STS Consultants) och en oberoende konsult anlitad av Prairie (CTL-Group) ingick. Försöksprogrammet genomfördes före konstruktionsfasen, i avsikt att upprätta en korrelation mellan de modulvärden som fastställts med hjälp av dynamiska och statiska provningsmetoder och tillåta STS Consultants att använda dynamiska tester av standardiserade betongcylindrar för acceptans. Det framgångsrika slutförandet av Trump Tower kan till stor del tillskrivas valet av armerad betong som huvudsakligt konstruktionsmaterial samt de högpresterande betongreceptens specifikation, design och gjutning. Eftersom den höghållfasta betongen med hög elasticitetsmodul effektivt kontrollerade byggnadens acceleration behövda man inte vidta ytterligare dämpningsåtgärder eller placera ut stora pelare på bostadsytorna. I alla projekt innebär de prestandabaserade kraven olika saker för de olika intressenterna. För en betongentreprenör handlar det i första hand om vilka egenskaper betongen kommer att ha innan den hårdnar. Entreprenörerna vill att betongen ska uppfylla alla specificerade krav, men de är särskilt intresserade av hur betongen uppträder i sitt formbara tillstånd och tidigt i härdningsprocessen. De tänker i termer av pump- och gjutförmåga, gjuthastighet, flytförmåga, härdningstid och finish. Utöver toleransgränser för gjutna delar är också andra faktorer av betydelse, däribland tidig hållfasthetstillväxt (för formrivning eller spänning) och tryckhållfasthet. Entreprenörer ägnar betydligt mindre tid (om ens någon) åt att fundera på betongtemperatur, elasticitetsmodul, blandningsproportioner, typ av cement eller flygaska, sand- och ballasttäkter, tillsatsdoseringar och andra eventuella föreskrivande krav. För närvarande är de flesta betongspecifikationer av föreskrivande karaktär. Sådana specifikationer definierar vanligtvis kraven för styvnad betong men alltför ofta inbegriper de även föreskrivande krav som påverkar verktyg och metoder. Dessutom behandlar de frågor som rör blandningsutformning utan hänsyn till byggbarhet eller till de tekniska framsteg som har gjorts inom områdena för betonggjutning och formsystem. Alltför fö-

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Modern Betong Maskiner och material för framtidens industrigolv

Skakapparater

Vågar

Siktar

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Tryckpressar

Lufthaltsmätare

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

RENINGEN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖ SEK /FRÅN 99 SEK PRIS: 99 5/2011 PRIS: NR NR 5/2011

ong

M ED GÖ TY R NG VI D BR OC AN H SC KR HE EA N TIV ST IT OLT ET

2/09 TEN 5/2011 DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIF

M ED G TY Ö R N VI G BR D O A CH N SC KR HE EA N TI ST VI O TE LT T

M ED G TY Ö R N VI G BR D O A CH N SC KR HE

2 5

M ED G TY Ö R N VI G BR D O A CH N SC KR HE

2 5

GAMM ALT MÖTER NYTT

2 5

Hotell Post ER NYTT

2 5

GAMMALT MÖT

Hotell Post GAMM ALT MÖTE Hotell Post R NYTT

Hotell Post

M ED G TY Ö R N VI G BR D O A CH N SC KR HE M ED G TY Ö R N VI G BR D O A CH N SC KR HE N

GAMM ALT MÖTER NYTT

EA TI ST VI O TE LT T

Modern betong har glädjen att presentera laserläggaren Somero S-840. Samt nya värstingen från Whiteman. Vi har som alltid ett brett sortiment av handverktyg och slodor. Samt slitdelar till maskinerna alltid på lager.

EA TI ST VI O TE LT T

SPÄNNAND SPÄS NP NÄANNNDVE E IDD SPÄS Re ko NP NÄ iN He Ard NN lsin gborg DV EID D ReAllt kord SPÄSNP omi Helsingb N Ä A org Bet N N ong N D gal V an E IDD Allt om ko rd SPÄSNRe iN He lsin PBet ong gb Ä gal N org N an A N V DEIDD Allt om ko rdgal He Bet ong SAlltRe gborg P Ä an lsin Ni N VID D om Re ko rdgal Bet i Helsingb ong Hotell Post

GAMM ALT MÖTER NYTT

Hotell Post

GAMM ALT MÖTER NYTT

6 SPÄNNANDE D NUMMER ID SPÄNNVbo rg

595 kr! VINNARNA MINGLARN OCH A

VINNARNA MINGLARN OCH A

Rekord i Helsing

Allt om Betonggalan VIN NAR NA OCH MINGLA RNA

Designat / Manligt och kvinnlig Teknik / På t standardfronte n nytt Mänskligt / Jazzig Catheri www.betong.se na Fored Designat / Manligt / 12 000 LÄSER FORED / NÄSTAN NYHETSBREVET och kvinnlig VINNARNA Teknik 500 BESÖKA / MÅNAD t / På standar ENS dfronte RE PER DAG / BETONGPLAY: BLOGGA RE:n CATHERI Mänskli nytt NA MINGLARN OCH gt / Jazzig BETONG ENS Catheri www.betong.seA naFEM SINNEN Fored / 12 000 LÄSER FORED / NÄSTAN NYHETSBREVET Designa 500 BESÖKA / MÅNAD t / Manligt ENS BLOGGA RE PER DAG och kvinnlig VINNARNA / BETONG RE: CATHERI Teknik t NA / PåPLAY: standar BETONG dfronte ENS n FEM Mänskligt / nytt MINGLARN OCH SINNEN Jazzig Catheri www.betong.se A na Fored / 12 000 LÄSER FORED / NÄSTAN NYHETSBREVET Designa 500 BESÖKA t / Manligt / MÅNAD ENS BLOGGA RE PER DAG Teknik ochRE: kvinnlig / BETONG t NA CATHERI / På VINNARNA PLAY: standar BETONG dfronte ENS FEM n nytt Mänskligt / SINNEN Jazzig Catheri MINGLARN OCH www.be na Fored tong.se A / 12 000 LÄSER FORED / NÄSTAN NYHETSBREVET 500 BESÖKA / MÅNADENS RE PER DAG Designa BLOGGA t / Manligt / BETONGPLAY: CATHERINA och RE: kvinnlig Teknik / På BETONG t ENS FEM SINNEN standar dfronte n nytt Mänskligt / Jazzig Catheri www.betong.se na Fored / 12 000 LÄSER FORED / NÄSTAN NYHETSBREVET 500 BESÖKA / MÅNADENS RE PER DAG / BETONGPLAY: BLOGGARE: CATHERI NA BETONGENS FEM SINNEN

Allt om Betonggalan

gborg

gt och kvinnligt Designat / Manli ardfronten nytt Teknik / På stand Catherina Fored Mänskligt / Jazzig

CATHERINA DENS BLOGGARE:FEM SINNEN SBREVET / MÅNA GENS / 12 000 LÄSER NYHET BETONGPLAY: BETON www.betong.se N 500 BESÖKARE PER DAG / FORED / NÄSTA 11-10-06 14.07.50

PRENUMERERA på Tidskriften Betong!

NAMN:_____________________________________________ FÖRETAG:___________________________________________ ADRESS:____________________________________________ TELEFON:___________________________________________

Välkommen till

Modern Betong

MEJL:______________________________________________ 6 nr av Tidskriften Betong Skicka namn och adress till Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

2012-03-05 12:21

| teknik |

krav. I de fall då de föreskrivande kraven riskerade medföra förändringar i formsättningssystem och konstruktionsförlopp – något som, i sin tur, skulle påverka projektets budget – såg teamet till att gemensamt modifiera kraven i syfte att tillgodose projektets mål. Bland de betongutmaningar som upp-

Fig. 4: Höghållfast betong har ringa värde om den inte går att få in i formen. Tack vare självkompakterande blandningar kunde betongen gjutas även i de mest svårgenomträngliga konstruktionsdelarna. (Foto med tillstånd från McHugh construction)

reskrivande specifikationer har en negativ inverkan på entreprenörens möjlighet att konstruera projekt som är kostnadseffektiva, högkvalitativa och möjliga att verkställa inom snäva tidsbegränsningar. preSTandaBaSerade betongkrav ger entreprenören och betongtillverkaren utrymme att undersöka hur man, så kostnadseffektivt som möjligt, kan uppnå ägarens önskade slutresultat. Prestandabaserade betongspecifikationer kan och bör tillåta kravspecificeraren att definiera parametrar som påverkar normöverensstämmelse och arkitektoniska krav. Men samtidigt bör de ge entreprenören och betongtillverkaren utrymme att fastställa de blandningsingredienser och proportioner som krävs för att projektet ska kunna förverkligas. Kort sagt bör specifikationerna definiera det önskade slutresultatet och sedan överlåta åt betongentreprenören och betongtillverkaren att lista ut hur detta resultat ska uppnås. Även om specifikationerna för Trump Tower i vissa avseenden var föreskrivande, fick Prairie ansvaret för betongens ingredienser och deras proportioner. Förprojektering och utveckling av testblandningar påbörjades nästan två år innan betongkonstruktionen började byggas. Ett omfattande och flexibelt samarbete mellan McHugh, Prairie och SOM resulterade i blandningar som uppfyllde intentionen med specifikationens föreskrivande

förandet av Trump Tower medförde och som McHugh tvingades övervinna (med hjälp av övriga berörda parter) ingick att: • Tillhandahålla en självkompakterande betongblandning med hållfasthet på 69 MPa för en hel grundplatta (3800 kubikmeter) med en gjutningshastighet på 190 kubikmeter/timme och i enlighet med strikta temperaturrestriktioner samt elasticitetsmodulkrav (fig. 3). • Pumpa vanliga betongblandningar (ej självkompakterande) genom 600 meter långa snabba ledningar för att sedan levereras med minst 165 millimeter sättmått vid utsläppspunkten, gjutas och ytbehandlas. • Gjuta golvdäck med möjlighet att stödja gångtrafik (utan avtryck) inom 3–4 timmar. • Gjuta betong för pelare och hjärtväggar som kunde uppnå hållfasthet på 14 MPa på tolv timmar och därmed möjliggöra gjutning kl. 18.00 och formrivning morgonen därpå. • Gjuta 7 650 kubikmeter självkompakterande betongblandning med hållfasthet på 110 MPa i mycket svårgenomträngliga stödbenskonstruktioner (fig.4); • Uppfylla samtliga ovanstående krav oavsett omgivande väderleks- och temperaturförhållanden (från -21 till 35°C). Samtliga listade krav uppfylldes av Prairie som arbetade med projektet på ett prestandasbaserat kontrakt enligt vilket betongtillverkaren hade utrymme att skapa och modifiera betongblandningarna. Under mer än två årtionden har Prairies laboratorieteam specialiserat sig på att ta fram höghållfasta betongblandningar avsedda att möta de komplexa krav som höghuskonstruktion innebär. Redan innan man hade fastslagit byggplanen för Trump Tower hade formgivarna på Prairie tagit fram och provat en mängd nya högpresterande blandningar. Provningsresultaten visades för SOM och när planerna för Trump Tower fortgick tillämpades de omedelbart vid konstruktionen av det nya tornets enorma grundplatta, stödben, hjärtväggar och däck. Prairies samarbete med SOM då det gäll-

de blandningsutformning var en dynamisk och framgångsrik process som gick ut på att SOM specificerade betongens prestandakrav men överlät åt Prairie att fastställa blandningsingredienserna. För att säkerställa en fortlöpande kommunikation höll Prairie och SOM intressentmöten minst var tredje vecka. Det fanns inga krav på en detaljerad blandningsdesign förrän Prairie överlämnade prestandaresultaten. SOM granskade då proportionerna under sekretess i avsikt att skydda Prairies 20 egenutvecklade blandningar. under projekTeTS inledande faser

utförde Prairie en provningsjämförelse av olika laboratorier. På grundval av resultatet utsågs sedan CTL-Group att tillhandahålla en oberoende verifiering av Prairies provningsresultat och därmed förse SOM med ytterligare försäkring i fråga om varje blandningsdesigns kapacitet. Att uppfylla SOM:s stränga designspecifikationer var emellertid inte tillräckligt för att garantera ett övergripande gott slutresultat. McHugh bidrog med ett utkast på ett aggressivt konstruktionsschema med detaljerade byggbarhetskrav. Allteftersom bygget fortskred och villkoren förändrades, fortsatte Prairie att förfina blandningarna i syfte att möta McHughs nya krav. I fråga om konstruktionsschema och tekniska krav var Trump Tower utan tvekan ett banbrytande projekt. McHugh var tvungna att slå pelarformerna vid en viss tidpunkt varje morgon, med 3–4 timmars härdningstid, oavsett om arbetet utfördes i december, mars eller juli. Lyckligtvis ställde sig alla parter bakom idén om prestandabaserade betongkrav och gav Prairie-teamet fritt utrymme att utforma och leverera blandningar anpassade efter projektets varierande krav. Under de två år som projektet pågick tillverkade Prairie konsekvent identiska blandningar med hög hållfasthet och hög elasticitetsmodul. Oavsett väderförhållanden uppfyllde blandningarna exakta temperaturkrav, både vid gjutningen och under den inledande härdningsperioden. Därutöver utformade Prairie särskilda självkompakterande blandningar för gjutningar på upp till 710 millimeter där betongen kunde flyta 15 meter i sidled från placeringspunkten. Ett fortlöpande samarbete mellan ingenjör, entreprenör och betongtillverkare resulterade i en samarbetsmiljö som än idag kvarstår som ett mönster av realiserad byggbarhet.

RefeRenseR – 1. Chrzanowski, M.F., “Performance-Based Requirements for Concrete 101”, Concrete International, V. 33, nr 5, maj 2011, sid 49–52. / 2. AC1 Innovation Task Group 8, “Report on Performance Based Requirements for Concrete (ITG-SR-10)”, American Concrete Institute, Farmington Hills, MI, 2010, sid 46. / 3. Carino, N.J., “Performance-Based Requirements for Concrete”, Concrete International, V. 33, nr 6, juni 2011, sid 47–51/ 4. Baker, W. et al., “Trump international Hotel and Tower”, Concrete International, V. 28, nr 7, juli 2006, sid 28–32.

Betong 2 | 2012

BET0212_48-52_teknik2.indd 52-53

vinjett

i sätter PROFIL på Sverige Vi sätter PROFIL PROFIL på Sverige Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se

2012-03-05 12:21

experten Fråga Experten på hemsidan har blivit så populär att vi i kommande nummer publicerar ett urval av svaren som vi tror intresserar även tidskriftens läsare. Det är också roligt att se att en del externa läsare kompletterar svaren med fakta. Våra experter är Oskar Esping, Färdig Betong, Martin Hansson, Sika, och Arne Hellström, fd Strängbetong, egen konsult. VilkEn hållfasthetsklass kan man

uppnå på “Vitbetong” med ballast dolomit och vit cement? /Bengt Man kan uppnå mycket hög hållfasthet med denna typ av cement och en fillermix. Vid ett vct, vattencemental, < 0,33 - 0,35 är C80/95 eller till och med C90/105 helt klart gångbart. När proportionering med vitcement sker måste man beakta vattenblödningseffekten hos denna typ av cement men med tillsats av dolomitmjöl/-filler kan detta motverkas nästan till 100 procent. Jag antar att du ska använda någon form av större ballastfraktion i denna typ av betong, om så är fallet är det den som sätter begränsningen för hållfastheter >100 – 120 MPa i tryckhållfasthet. Vill du uppnå hållfastheter >200 MPa krävs andra typer av både ballast, puzzolana material som till exempel silikastoft samt speciell härdningsmetodik. Studera gärna rapporterade om RPA (reactive powder concrete), där kan, med rätta förutsättningar, hållfastheter upp till 800 MPa uppnås. RPA är egentligen inte en “betong” längre utan mer åt keramiska hållet. Lycka till. /Martin Hansson Hur kAllt får det vara för en pågjutning på ett plattbjälklag utan värme underifrån? /Örjan

Vintertid skall man vara lite extra försiktig med gjutning utomhus, då betongen riskerar att frysa sönder i tidigt skede. Man brukar säga att betongen minst skall ha hunnit uppnå en hållfasthet på

Betong 2 | 2012

BET0212_56_experten.indd 54-55

ca 5 MPa innan den tillåts frysa. Vid tidig frysning (innan 5 MPa) orsakar isens expansion bestående skador på betongen, med en permanent hållfasthetsreduktion (både tryck och drag) på upp till 80 procent. Hur länge betongen varit fryst eller hur många minusgrader spelar ingen större roll. Ju högre hållfasthetsklass (ju lägre vct) ju snabbare når betongen 5 MPa, samtidigt som den också genererar mer egenvärme. Hållfasthetstillväxten beror även på konstruktionen (tjocklek, typ, mm), och hur väl man skyddar betongen och formen. Avkylning fördröjer härdningsprocessen, en vanlig husbyggnadsbetong vid 20 grader uppnår normalt 5 MPa under första dygnet, men är temperaturen strax över 0 kan det ta över en vecka. Givetvis inverkar lufttemperatur, blåst och solstrålning, mm, och gör man en motgjutning, gjuter på mark, eller en pågjutning påverkar dess temperatur betongens tillväxt också. Har underlaget en stor massa/värmetröghet och pågjutningen är tunn kommer betongen att direkt få i stort sett samma temperatur som underlaget. Betongleverantören kan göra ett antal åtgärder som minskar risken för tidig frysning. Exempelvis sänka vct (ökad betongkvalitet) och/eller värma betongen så den håller högre temperatur vid leverans. Man kan också tillsätta fryspunktnedsättande tillsatsmedel för att sänka betongens fryspunkt och få en hållfasthetstillväxt trots temperatur under 0 grader. Med en hög dosering kan man då klara temperaturer ner till ca minus 15 grader. En mycket hög dosering accelerator kan ha motsvarande effekt som en fryspunktnedsättare. I första hand bör man utnyttja betongens egen värmeutveckling så långt det är

möjligt. Många gånger kan detta vara den enda värme som behövs. Det gäller att isolera formytor och omgående täcka alla fria betongytor (gärna med högvärdig/isolerande täckning). Tunna konstruktioner, hörn, kanter, fria ytor, mm, är alltid mer utsatta för avkylning. Gjuter man mot betong, berg, mark, eller dylikt, kan denna behöva förvärmas. Formen skall givetvis tömmas på is, vatten och snö. Dessutom bör man tänka på vindens avkylande effekt och nattlig nedkylning. Det finns också möjlighet att gjuta in värmeslingor i betongen. Fryser betongen efter att den uppnått 5 MPa, så brukar det inte vara några problem. Men för utomhuskonstruktioner, där betongen exponeras för cyklisk nedfrysning under fuktiga förhållanden, bör man använda en frostresistent betong. För att klara att vara ute i frost tillsätter man då luftporbildande tillsatsmedel när man blandar betongen, så man får en lufthalt på över ca fyra procent. Utan att veta dina förutsättningar (betongkvalitet, konstruktionstyp, tjocklek, temperaturer, mm) kan jag tyvärr inte säga hur kallt det får vara för att gjuta. Vi levererar betong hela året till gjutningar utomhus, med rätt planering och åtgärder brukar det inte vara några problem trots att det är minusgrader ute. Det finns ett beräkningsprogram, som heter Hett97, för att prognosera betongs temperatur- och hållfasthetstillväxt och se vilka åtgärder man kan göra för att undvika tidig frysning. Här kan du se om betongen hinner nå 5 MPa innan den kommer ner under 0 grader. Hett97 finns att ladda ner på www.sbuf.se, är gratis och är enkelt att använda. Lycka till. /Oskar Esping

marknadstorget

NR NR 5/2011 5/2011 PRIS: PRIS: 99 99 SEK SEK /FRÅN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN BETONGFÖRENINGEN

M E GÖD TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TI ST VI OL TE T T

S 99 SEK /FRÅN 0 PRIS: NR 5/2010

NINGEN BETONGFÖRE BETON

S 99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

NINGEN BETONGFÖRE BETON

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

NINGEN BETONG BETONGFÖRE

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

NINGEN BETONGFÖRE BETONG

6 Num mer l e nnnnel l tu CxCit xy xit u t y x x uunnnneeel l x t y it CxCxxit xxyt x yxyttuunnnnel CxCit xt xit x x 99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

DESIGN

TEKNIK

SKLIGT 5 MÄN

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

SKLIGT 5 MÄN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

SKLIGT 5 MÄN

BETONGFÖRENINGEN

595 kr! DESIGN

TEKNIK

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

TEKNIK

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

TEKN T NYA MÄNSKLIG DESIGN MALMÖS TEKNIK NYTA MÄNSKLIG N DESIGN MALMÖS TEKNIK NYTA MÄNSKLIG MALMÖS A VÄRLDEN NY LMÖS AR MA ÖPPN NYA x VÄRLDEN MALMÖS ÖPPNAR x YA VÄRLDEN YA x NY MALMÖS X ÖPPNAR x I Rom x XXI MAPN VÄRLDEN x X ZAHA HADID ÖP AR X x I Rom x FORMERNA R XXI MA TÄNJE VÄRLDEN x AR PN x X ÖP ZAHA HADID X x I Rom EN x DE X FORMERNA LD RXXI RL R MA ÄR TÄNJE VÄ V x AR PN P x P N X ÖP Ö ZAHA HADID X x I Rom x XXI ERNA X IK

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

2 5

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

Hotell Post GAMMALT MÖTER NYTT

x X

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

0X0X 22 X2 0XX0X X X2 X2 0X0X X X2 XX XXX X

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

räv räv Ann-Charlott Fornheds an Sumpa i Sumpan lägger betongägg

TÄNJER FORM ZAHA HADID ERNA TÄNJER FORM ZAHA HADID ERNA TÄNJER FORM ZAHA HADID ERNA TÄNJER FORM

MAXXI I Rom MAXXI I Rom x er år fyll X seet x er Vasamu år fyll BAKOM ISKORNA X G MÖTER MÄNN Vas amu seet E BETON B er år fyll ISKORNA BAKOM G MÖTER MÄNN Vas amu seet E BETON B er år fyll R NA BAKOM FRÅGA VÅRA EXPERTE 95-ÅRSFESTEN/ R MÄNNISKOR TV LIVE FRÅNamu seet G MÖTE E www.b BETON B BEHÖVER/ BETONG Ner Vas etong.se / SE FILMEN fyll år SEKTOR LLT BETONG EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A NA BAKOM ISKOR ESTEN/ FRÅGA VÅRA TV LIVE /EN KUNSKAPSBANK G MÖTER MÄNN 95-ÅRSFseet FRÅN amu E BETON B se / SE FILMEN BEHÖVER/ BETONG N Vas er SEKTOR fyll www.betong. år LLT BETONG EXPERTER BAKOM I VÄRLDSKLASS/A NA FRÅGA PSBANK ISKOR ESTEN/ KUNSKA /EN R MÄNN 95-ÅRSF et R/VÅRA seet FRÅN use G MÖTE BETONGTV LIVE amu sam E BETON B Vas V Va etong.se / SE FILMEN SEKTORN BEHÖVE x X

x X

xxx xxx xxx xxx xxx xxx

www.b LLT BETONG EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A ISKORNA BAKOM ESTEN/ FRÅGA VÅRA TV LIVE /EN KUNSKAPSBANK G MÖTER MÄNN TONG etong.se / SE FILMEN FRÅN 95-ÅRSF BETON N BEHÖVER/ BETONG www.b LLT BETONGSEKTOR VÅRA EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG www.betong. LLT BETONGSEKTOR VÅRA EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A PSBANK /EN KUNSKA 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG etong..se w betong w. www.b www. L BETONGSEKTOR LT / LLT /A I VÄRLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK

SPÄNNANDE Prenumerera SPÄNNVIDD på Tidskriften Betong! Rekord i Helsingborg

företag:_______________________________________________

Allt om Betonggalan VINNARNA OCH MINGLARNA

NamN:__________________________________________________

adress:________________________________________________ Designat / Manligt och kvinnligt Teknik / På standardfronten nytt Mänskligt / Jazzig Catherina Fored

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

telefoN:________________________________________________ mejl:__________________________________________________________ skicka namn och adress till Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

2012-03-05 13:43

marknadstorget

SynkoFlex - för täta gjutfogar

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

EgcoBox sparar energi!

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon

EgcoBox minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Fullständig svensk dokumentation och provningar!

80, 100 & 120mm stenull

040-947070

www.rolf-dickman.se

Här syns du. Boka plats på marknadstorget. Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0212_57_signerat.indd 56-57

040-947070

www.rolf-dickman.se

A TRIMBLE COMPANY

| Signerat |

Utvald person tycker till Carlos rojas

projektledare, MiljardprograMMet

K-märk rätt miljonprogram! I tIll exempel Orminge och Tensta har hus från miljonprogrammet K-märkts och därmed skyddats för framtida förändringar i utseende. Jag gillar det, jag gillar att normalisera miljonprogrammen och tror och tycker att det är välbyggda hus som vi om 20-30 år kommer att idealisera istället för att som idag förakta. Se vad som hände med kulturhusen på Södermalm i Stockholm till exempel. Det som en bra bit in på andra halvan av nittonhundratalet sågs med förakt som fattigmanshus och ruckel, är idag bland de mest åtråvärda bostäderna i Stockholm och kostar skjortan. Dessutom ser man de idag som karaktäristiska för Stockholm och drar både inhemsk och utländsk turism som fascineras av att strosa runt på Mariaberget – en gammal småstadsbebyggelse mitt i en huvudstad. Jag är övertygad om att miljonprogramsområden går samma lysande framtid till mötes och tycker bara att det är deppigt att inte fler fattar det och kan se att vi upprepar samma mönster. K-märkningar och liknande är bra, men man måste också vara försiktig. Det finns fall då välviljan kan slå fel. I Fittja till exempel får inte det kommunala bostadsbolaget Botkyrkabyggen måla fasaderna som på de vita husen blivit så smutsiga att det inte spelar någon roll hur mycket de försöker tvätta dem, det blir inte märkbart renare. Stadsbyggnadsnämnden i Botkyrka kommun vill bevara husen i Fittja i sitt originalskick och har därför satt stopp för fastighetsbolagets önskan att måla dem för att göra dem fina igen. De håller säkert på sin princip av rätt princip – att det inte är fula hus och att de är stolta över dem. Men det slår fel, framförallt slår det fel för att Fittja är ett av de få miljonprogramsområden som har utmaningar som är i storlek större och som är i kanske mest behov av förändring. Folk skriker efter att få ett uppfräschat område, men för att bevara deras stolthet, säger kommunpolitikerna, som förstås inte bor i området, att de inte behöver det. Skulle jag vara Botkyrka kommun skulle jag bevara stoltheten i något av de andra fyra miljonprogramsområdena, där behovet av förändring för att få igång den positiva cirkeln som behövs, inte är lika starkt.

BIM

PÅ ENKELT SÄTT

Kostnadsfri BIM programvara för projektsamarbete

Ladda ner Tekla BIMsight på www.teklabimsight.com

Gör som tusentals andra konstruktionsproffs och minska oklarheterna kring ditt byggprojekt och gör ditt liv enklare med färre frågor om detaljer, sista minuten ändringar eller övergripande krångel. Kombinera modeller och dokument i ditt BIM projekt, kontrollera byggbarhetsfrågor och krockar och njut av sömlöst samarbete och kommunikation - helt gratis! Gör hanteringen av ditt byggprojekt enklare än någonsin tidigare med det prisbelönta * Tekla BIMsight!

*Batimat d´or 2011, 2011 MSC hot product

2012-03-05 14:50

| Teknikmix |

BIM blir pekande lätt Tekla kommer nu med ett användargränssnitt för sin produkt Tekla BIMSight 1.4 som är optimerat för Windowsbaserade pekdatorer. Tanken är att det ska kunna användas direkt ute på arbetsplatserna. Bland funktionerna finns stöd för flera olika sorters flerfingergester, användning av pekpenna och sparade vyer för effektiv projektnavigation. Med den nya bildspelsfunktionen kan man skapa animerade presentationer av modellen. Tekla BIMsight 1.4 kan laddas ner kostnadsfritt på www.teklabimsight.com

Autogenerering av vindlastfall I STruSofTS nya version av FEM-Design kommer funk-

tionen filtrera. I ett exempel där modellen har 345 pelare i 20 olika dimensioner och material kan man filtrera så att endast pelare av stål visas. En annan ny funktion är autogenerering av vindlastfall enligt EN1991-1-4, vilket underlättar mycket för konstruktören. FEM-Designs autogenerering tar hänsyn till byggnadens form, höjd, taktyp, rotation och skapar flera lastfall för varje riktning, där tryck och sug beaktas såväl som turbulens i olika zoner. www.strusoft.se

HŠ ngslen och livrem fš r att motverka vattenlŠ ckage Ð flexibel och billig lš sning! SvŠ llfogbandet Bentorub och/eller injekteringsslangen Infiltra Stop i gjutfogar i betong Š r en god lš sning pŒ ett irriterande problem. Injekteringsslangen injekteras inte fš rrŠ n vattenlŠ ckage uppstŒ r, till exempel p.g.a. betongens krympning eller sŠ ttningsrš relser.

BET0212_58_teknikmix.indd 58-59

www.deneef.se

Smidiga leveranser med Mapei!

Mapeis bil är bland annat utrustad med vågceller vilket innebär att leveranssedel skrivs ut med information om levererad mängd, datum, klockslag och bilnummer.

Formsläppkoncentrat levereras i behändiga enliterspåsar för platsgjutning eller i fat och bulk för automatiska blandarsystem.

Mapei. Våra erfarenheter - dina lösningar. www.mapei.se

www.graceconstruction.com +46 (0)42 - 16 78 00

BET0212_1b__omslag.indd 1

2012-03-05 15:04

St Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

nr nr 2/2012 2/2012 pris: pris: 99 99 sek sek /från /från betongföreningen betongföreningen

den kreativa byggtidskriften 2/2012 2/09

rd 90 by 00 gg ex sn ! um

2 2

Betongföreningen 100 år Fem ordförande berättar

Miljön i Slite Hårda miljökrav utmanar Cementa

Vårda anden Renovering med omsorg

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00 info@se.sika.com, www.sika.se

BET0212_1b__omslag.indd 1