Tidskriften Betong 3, 2012

M Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

ed gö ty r ng vi d br o an ch sc kr he ea n tiv st it ol et t

nr 3/2012 pris: 99 sek /från betongföreningen

den kreativa byggtidskriften 3/2012 2/09

2 3

Danmark krymper

+

KöpenhamNs snabba tåg

2000 ex!

Vi ökar mest i byggpressen!

Kriget om betongen

Garnisonen Vi kan även i färg Sika® ColorCrete - Infärgad betong ger nya möjligheter.

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, www.sika.se

BET0312_1__omslag.indd 1

Sika® ColorCrete finns i olika kulörer som kan ge betongkonstruktioner ett unikt utseende med kontraster och nyanser som dessutom är beständigt och hållbart.

40 år

Designat / Eviga dockor Teknik / SKB blir bättre Arkitektur / Äntligen Wingårdh!

www.betong.se / Följ Betonggalan / Månadens bloggare / Ny expert svarar / Nyhetsbrev varje vecka / Redaktören reflekterar 2012-05-16 11:40

Smidiga leveranser med Mapei!

Rätt mängd - rätt tid - rätt produkt!

Mapei är världsledande inom tillverkning av kemiska produkter för byggindustrin. När det gäller tillsatsmedel för betong erbjuder Mapei ett brett spektra av produkter och en högklassig logistik.

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Mapeis bil är bland annat utrustad med vågceller vilket innebär att leveranssedel skrivs ut med information om levererad mängd, datum, klockslag och bilnummer.

Formsläppmedel i koncentrat PIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatten inför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö, minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning, färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligen kostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se.

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Formsläppkoncentrat levereras i behändiga enliterspåsar för platsgjutning eller i fat och bulk för automatiska blandarsystem.

Mapei. Våra erfarenheter - dina lösningar. www.mapei.se

www.graceconstruction.com +46 (0)42 - 16 78 00

Namnlöst-5 1

2012-05-16 12:46:44

| innehåll |

nr 3/2012

13

Återblick

artiklar & Reportage 13 Återblick | Garnisonen Arkitekten Tage Hertzell tar oss med tillbaka till det 40-åriga Garnisonen i Stockholm. Hur blev det med den myckna betongen när hyresgästerna tog över?

32 Gyttorp

Bortglömd betongpärla putsas upp.

I varje nummer!

Teknik

Med Kungsholmsporten fick Gert Wingårdh det pris han aldrig vunnit, Svensk Betongs Arkitekturpris.

4 Ledare

55 Fråga Experten!

44 Röd lada gjuten vått i vått

32 Inblick | Gyttorp

6 Mixat

När Ralph Erskine ritade centrumet i Gyttorp i mitten på 90-talet var den ett levande samhälle runt vapenfabriken.

Sen stod lägenheterna tomma, tills…

Tillsatsmedelsföretag tar marknad och betongfabrik får guldmedalj.

Balkonglagningar och sulfatresistent injektering är frågor som experterna tar sig an i detta nummer.

Den inverterade ladan, kal�las den, faluröd betong som möter träkonstruktion.

37 Betongföreningen 100 år

11 Designat

Betongföreningen har alltid varit viktig för forskning och utbildning. Johan Silfwerbrand gör en tillbakablick.

Kaj Engströms dockor stirrar gåtfullt. Betongen har gett dem evigt liv.

28 Arkitektur | Wingårdh vinnare igen

6 Mixat

Betongbarriärer säkrare än vajerräcken och blomblad på rättspsyk.

Det våras för bostäderna!

56 Signerat Mats Björs, vd på Byggherrarna, efterlyser långsiktighet bland beställarna för att få ett hållbart byggande. Och så vill han att betongbranschen ska se längre än betongen.

58 Teknikmix Skumbetong som stoppar flygplan och nya produkter för fuktmätning.

47 SKB stabiliseras med rätt tillsatsmedel Stabiliserande tillsatsmedel kan förbättra självkompakterande betong. Det visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt.

51 Nya standarder ger rättvisa miljöbedömningar Att bedöma varje byggmaterial för sig med egna miljöredovisningar är inte lika rättvist som att sätta in allt i en hel byggnad.

Betong 3 | 2012

3

2012-05-16 11:42

ledare Utges av Betongföreningen

Skärpning byråkrater!

Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

chefredaktör Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

Ansvarig utgivare/ TeknikRedaktör Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

Art director Jenny Almersdotter: info@frilanslayouten.se

Redaktionsråd Kjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Anna Rolf, Margareta Redlund Laninge, Åsa Lehto, Arne Hellström, Alf Aggring och Hans Hedlund.

Annonser Annonshuset ab Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

Prenumeration Marie Brunnberg AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 pren@betong.se

chefredaktör för tidskriften betong & betong.se | stor medlem i betongföreningen

» Rapporter som Skärpning gubbar och Sega gubbar efterlyste ökad konkurrens på byggmarknaden. Perbo sökte på byggentreprenörer på Eniro och hittade 7 655 stycken. Bara i Stockholm. Snacka om konkurrens. «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

Redaktion

roger andersson

Nu ska regeringen lösa bostadsbristen. Det berättade bostadsministern Stefan Attefalls sakkunnige i frågan, Ulf Perbo, på Svensk Betongs Årsmöte på Clarion Hotell Skanstull den 10 maj. Befintligt bestånd ska utnyttjas bättre. Det ska bli lättare att hyra ut i andrahand genom lagförändring där inga särskilda argument behövs. Bara i Stockholm skulle 20 000 lägenheter frigöras, trodde Perbo. Med fler trygghetsboenden skulle även de äldre välja att flytta från sina stora villor till förmån för familjer.

Intressant idé. Men ingen nybyggnad, som den materialtillverkande åhörarskaran hade hoppats på. Men det kom mera. En andra åtgärd ska nämligen vara att förbättra byggmarknadens funktionssätt. Rapporter som Skärpning gubbar och Sega gubbar efterlyste ökad konkurrens på byggmarknaden. Perbo sökte på byggentreprenörer på Eniro och hittade 7 655 stycken. Bara i Stockholm. Snacka om konkurrens.

Ulf Perbo tyckte att rapporterna kanske borde ha hetat Skärpning byråkrater. Det som behövs är inte ökad konkurrens utan en förändring av systemet så att inte bara de allra största entreprenörerna gynnas. Till exempel ska de kommunala tekniska särkraven tas bort så att åtminstone nationella regler gäller.

Det sista Ulf Perbo hade att komma med var en förbättring av incitamentsstrukturen. Möjlighet att få ta ut mer hyra är en sådan, men inte marknadshyror. Det vore i och för sig ett utmärkt sätt att få fart på byggandet av hyresrätter, höll Perbo med om, men ingen politiker vågar föreslå det. Det vore det sista en politiker skulle säga, menade han. Det får bli andra incitament, som till exempel ett helt undantag från fastighetsavgift i 15 år.

Däremot kommer regeringen inte att bekosta upprustningen av miljonprogrammen, var han tydlig med. Undantag kan göras för kanske sex områden där de sociala problemen är så stora att det finns andra argument för statliga pengar än ren upprustning. Men det är de som äger bostäderna som äger problemet. Att bostäder faktiskt behöver rustas efter ett antal år borde de ha tänkt på tidigare och avsatt pengar för.

Så. Det finns en plan. Och en insikt om problemet. Alltid en bra början.

Pris Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Roger Andersson, chefredaktör

Saxat Klippt & skuret

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

Tryckeri Ljungbergs Tryckeri AB Box 100, 264 22 Klippan

Omslagsbild Skulptur av Kaj Engström.

Fotograf Daniel Hertzell.

4 Betong 3 | 2012

BET0312_04-05_ledare.indd 4-5

blir också själva byggandet klimatpositivt och därmed HELA byggfasen. Eftersom trä tar upp mängder av koldioxid och inte kräver mängder av energi vid tillverkningen minskar koldioxidutsläppen i byggandet med 90 procent.

Med trähus

Gert Wingårdh och Niclas Svensson i SvD Brännpunkt

byggande aldrig kan bli klimatpositivt så som det påstås i artikeln, måste en hållbarhetsbedömning göras utifrån byggnadens hela livslängd, från uttag av råmaterial till byggnadens livslängd är slut.

Förutom att

Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong, bemöter i SvD Brännpunkt

Foto: Cecilia Larsson

Color- and Technologycenter

e .p i g m www

ntec

.se

Pigmentec AB Sagsjövägen 1, 428 36 Kållered, Telefon: 031-25 79 00, www.pigmentec.se

2012-05-15 10:08

mixat

Mixade nyheter från betongvärlden

Trafikverket

Betongbarriärer säkrare än vajerräcken Vajerräcken är inte så säkra som det sägs. Och inte så billiga heller. Det hävdar Hawzheen Karim som i sin doktorsavhandling vid KTH undersökt vägräcken ur ett personskade- och livscykelperspektiv. Men han har också sett närmare på driftoch underhållsaspekter.

– Risken för personskador när ett fordon kolliderar med ett vägräcke är större på motorvägar som har vajerräcken än vid andra typer av räcken, säger Hawzheen Karim.

Orsaken är att Hawzheen Karim bedömt även skador som uppstår av sekundära påkörningar, det vill säga när fordonet studsar ut i trafiken. Han har också utgått

från sjukvårdens bedömningar av skador, inte från polisens bedömningar av personskador på plats, vilket är det vanligaste.

Enligt Hawzheen Karims avhandling är betongbarriär säkrast, därefter balkräcken och i tredje hand rörräcken.

Vajerräcken är heller inte billigare än andra alternativ, enligt Hawzheen Karim.

– Eftersom vajerräcken skadas oftare blir de sammanlagda reparationskostnaderna högre. Andra samhällskostnader som måste tas med i beräkningen är trafikförseningar i samband med reparationer samt olycksrisken för båda trafikanter och vägarbetare

som utför reparationerna, säger han. Även där är bästa alternativet betongbarriärer.

– Att betongbarriär är ett så bra alternativ på hårt trafikerade vägar beror bland annat på att det är en typ som kräver lite reparationer och därmed orsakar få störningar i trafiken, säger Hawzheen Karim.

Avhandlingen har titeln Road Design for Future Maintenance – Life-cycle Cost Analyses for Road Barriers.

Medfinansiär har varit Trafikverket inom ramen för det forskningssamarbete som går under namnet CDU, Centrum för Drift och Underhåll av Infrastrukturen.

Betongfabrik fick

Nordbyggs Guldmedalj Smidesproffsen i Umeå fick ta emot Nordbyggs guldmedalj för årets hetaste materialnyhet 2012. Materialnyheten, som ansågs hetare än övriga nio nominerade, är deras mobila betongfabrik Elvira, uppkallad efter tillverkarens dotter. Juryns motivering lyder: “Den innovativa moduluppbyggnaden innebär att stationen kan transporteras i standardiserad containerstorlek, vilket ger mycket effektiva transporter och avsevärda miljöfördelar.”

Nordbyggs guldmedalj instiftades 2010 av tidningen Byggindustrin, Svensk Byggtjänst och Nordbygg och delas ut varje år, alltså även de år då Nordbygg inte äger rum. Vinnaren utses genom röstning.

Nya kontrakt till Basf Tillsatsmedelstillverkaren Basf har skrivit avtal

med Peab och blir därmed ensamleverantör av tillsatsmedel till Peabägda Swerock. Även med Färdig Betong har ett avtal ingåtts som innebär att Basf blir huvudleverantör av cirka 70 procent av deras tillsatsmedelsbehov.

6 B e t o n g 3 | 2 0 1 1

BET0312_06-09_mixat.indd 6-7

| mixat |

Betonglöv på rättspsyk När rättspsykiatriska kliniken i Vänersborg utökade sin verksamhet med 82 nya vårdplatser i en helt ny byggnad fick konstnären Britt Ignell Karlbrand i uppdrag att skapa en utsmyckning i betong på husets tolv portar. Resultatet blev en relief med blad av de olika lövträden ek, björk, lönn, rönn, bok och asp på varje port.

Bohus Betongs fabrik blev därmed en tillfällig konstnärsateljé.

Intressant betong i

Annedal

Energisnåla betongbåtar

Den 16 till 26 augusti anordnas en Bomässa i Annedal i Stockholm. 21 olika byggherrar visar upp 25 visningslägenheter.

Ett av de bästa lägena har bostadsrättsföreningen Båtsman fått, ritat av Mats Egelius, White, med Besqab som byggherre. Alla lägenheterna har avskiljbar arbetsplats och mest spännande blir nog att se sexrummaren på bara 76 kvadratmeter.

– Stockholm stad skriver ofta i detaljplaner att betongelement med synliga fogar inte är tillåtet. Det här tycker jag är ett bra exempel där elementets rillor trollat bort fogarna, något som stadens planarkitekter är mycket nöjda med, säger Mats Egelius. www.annedal2012.se

Nu kommer Atlasområdet i Gävle att få sina egna flytande betongvillor.

Företaget Pampas Marina för just nu diskussioner om hur området ska kunna bli ett nytt ”Pampas” liknande en anläggning vid Ulvsundasjön i Solna kommun där åtta betongvillor med betongskrov ligger vid kajen. Villorna tillverkas numer i Västervik och har storlekar på mellan 95 till 180 kvadratmeter. De värms upp med vatten som med hjälp av värmepump står för upp till 70 procent av uppvärmningsbehovet. Omvänt kyls villan under sommaren. www.aquavilla.se

Betong 3 | 2012

7

2012-05-14 20:17

BET0312_06-09_mixat.indd 8-9

| mixat |

Blå Jungfrun helgjutet hus Det blev passivhuset Blå Jungfrun i Stockholm

Utopiska betongvillor Arkitekterna på Utopia har ritat tre vita betonghus som är tänkta att ligga längs

Bagargränd i Sköndal i södra Stockholm. Husen är framtagna i samarbete med Rydbergs Bygg och en ansökan om direkt markanvisning är inlämnad till Stockholms stad. Villorna har tre plan och består av 4-6 rum och kök à 125 kvadratmeter. Enheterna är identiska, men vridna på olika sätt på tomten för att ge ett varierat intryck. www.utopia.se

som fick ta emot Svensk Betongs pris Helgjutet när det delades ut i samband med Nordbygg på Stockholmsmässan. Blå Jungfrun, som ritats av Reflex Arkitekter åt byggherren Svenska Bostäder, består av 97 hyresrätter fördelade på fyra huskroppar. Mottagare var Pia Hedenskog, energiingejör på Svenska Bostäder och prisutdelare var Lise Langseth, dåvarande vd på Svensk Betong. Priset Helgjutet har delats ut av Svensk Betong sen 2006 för att uppmärksamma de helgjutna lösningarnas möjligheter.

| anslagstavlan |

Kommentarer från nätet…

Artikelserien på nätet om Natio-

Sommarens boktips!

Malena Skotes nya bok ”Stora betongboken” innehåller mängder av tips för hobbygjutningar i sommar. Intressanta inslag är hur man bygger silikon- och gipsform och även hur man gör tråg i hypertufa. Boken är utgiven på Norstedts förlag och kostar cirka 170 kronor.

nella träbyggnadsstrategin (som även publicerades i nr 3 2011) har fått en del kommentarer.

Till exempel invänder ”Jens” mot att Kopparstaden hade kunnat spara över 36 miljoner kronor åt sina hyresgäster om huset byggts i betong: ”WOW! Så du menar att man skulle spara 36 miljoner på en stomme för 46 lägenheter och 52 varmgarage.

Häftigt! Räkna igen är du snäll. Det är väl ingen som kan ta dig seriöst med dessa kalkyler. Jag har räknat på både betong- och träkonstruktioner och det skiljer sällan mer än nån procent åt vardera hållet.

Kom igen!” /Jens

”Jag redovisar helt öppet beräkningen som är ett exempel grundat på statistik.

Någon verklig offert finns förstås inte, men det tycker jag framgår rätt tydligt. I min omfattande granskning av Nationella Träbyggnadsstrategin har jag kollat flera träkonstruktioner som varit konkurrenskraftiga ekonomiskt sett. Problemet blir när en kommuns politiker bestämmer sig för att bygga med trä och tar in anbud från en lokal entreprenör som är ovan träbyggare. Då kan det bli, som i fallet med Kopparstaden, en mycket dyrare historia än om de tagit in anbud på konkurrerande material. Jag håller helt med om att det är typen av byggnad och konkurrensutsatta anbud som ska avgöra materialet. Inte politiker.” /Roger Andersson, chefredaktör

Betong 3 | 2012

9

2012-05-14 20:17

Fördelarna med VST Väggsystem är många.

Med platsgjutna ytterväggar ger den goda lufttätheten förbättrad energieffektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betongstomme ger lägre effektbehov. VST väggen har alla de fördelar som en traditionellt gjuten vägg har men med högre prefabriceringsgrad. De färdigarmerade väggformelementen är dessutom lätta att frakta och hantera på arbetsplatsen.

För mer information besök: www.fardigbetong.se

Skyttevägen, Karlshamn

BET0312_10-11_designat.indd 10-11

designat

Evigt liv i betongen Text: Roger Andersson Foto: Daniel Hertzell

Kaj Engström föddes 1948 på Fårö och växte under 50- och 60-talet upp på morföräldrarnas gård där. Fadern dog ung, men hann överföra sina konstnärliga anlag till Kaj. Som trettonåring lämnade Kaj Fårö och tog hyra som jungman på ett fartyg. Men målandet var viktigt och uppmuntrad av sjömännen gick han som artonåring iland och började studerade vid Hemse folkhögskola. Fast besluten att försörja sig på målningen fortsatte han till Forum och Grafikskolan i Malmö.

Senare flyttade han till Småland och bytte hav och tång mot djupa granskogar och svarta tjärnar. Skogarnas älgar är inspirerande motiv liksom sjöarnas gäddor och Fårös får.

Kaj vill förstärka djurens känsla, inte måla av.

I betongsammanhang är han mest känd för sina uttrycksfulla dockor som lånat ögonen från kasserade blunddockor.

– Det ofta förljugna idealet har fått ge vika för en blandning av glada, blyga, stolta eller ledsna själar, precis som i verkliga livet.

Formen var deras kropp, ögonen är deras själ. Räddade från en säker död på tippen, har de getts ett evigt liv i betong, förklarar Kaj Engström.

Fram till den 10 juni kan man se Kaj Engströms utställning ”Ögonblick i evighet” på Betonggalleriet i Stockholm.

www.betonggalleriet.se Betong 3 | 2012

11

2012-05-14 20:45

APPSOLUT

NYHET! Alla betongfakta på ett klick!

Ladda ner vår gratisapp med nyttig information vid alla betongbyggen. Innehåller produkter, egenskaper, användning, hantering samt bl a betongkalkylator, exponeringsklasser och byggvarudeklaration.

Sök ”BetongAppen” i App Store eller på Android Market.

BET0312_12-21_projektet.indd 12-13

| Återblick |

Kriget i Garnisonen Kvarteret Garnisonen i Stockholm fyller 40 år.

En betongbyggnad på beställarens villkor som skulle få leva med hyresgästernas behov. Hur blev det? Tidskriften Betong tog med arkitekten Tage Hertzell på återbesök.

Text: Roger Andersson Bild: Boel Ferm

Fundamentsbygge på Gotland anno 2012.

Men världens första vindkraftverk som producerade el-energi byggdes faktiskt redan 1887 i USA.

Betong 3 | 2012

13

2012-05-15 13:11

| Återblick |

E

n arkitekt vet vad som gäller. Brukarna intar och förändrar. Det som arkitekten inspirerat ritat fram och funderat ut kan bli något helt annat när folket som spenderar vardagens timmar i deras verk får säga sitt. Eller deras chefer. Som om en konstnär lämnar över en tavla som köparen målar vidare på. Även Tage Hertzell vet vad som gäller när han sitter och väntar på mig, tio minuter för tidig, i en av Garnisonens cafeterior vid huvudentrén. 40 år efter invigningen av det som då var Norra Europas största kontorshus, nu är han redo att återvända. Han tittar upp i det exponerade betongtaket och dess bärande TTkassetter. Precis som då, än så länge är allt väl. Snart öppnas dock ridån in mot SCB, Statistiska centralbyrån, och deras kontor. En hyresgäst som var med redan från början 1972 och som nu har 529 av sina 1347 medarbetare sittandes här.

Ungefär en sjättedel av husets kontorsplatser. Vad kommer Tage tycka då?

Jag skyndar ner för Karlavägen medan solen borta över Gärdet försöker ge våren fäste i Gustav Adolfsparken mittemot. Den långa pelargången som började på Karlavägen nummer 96 sträcker sig i det oändliga ner mot TV-huset i öster och kommer sluta efter 347 meter på nummer 112.

Nummer 98 syns tydligt på skylten över huvudet. IT-företaget i bottenvåningen har klistrat post-itlappar i ett mönster på glaset ut mot gatan, Bill Gates står inramad på ett av de stökiga skrivborden. Längre fram hörs dragspelsmusik, en gatumusikant som muntrar upp Systembolagets kunder. Det är en vanlig arbetsdag på Garnisonen.

Nummer 100. Ett rött, veckat plåttak leder in i byggnaden och visar att det är huvudentrén man kommit till. Tage Hertzell tittar upp från cafébordet. Är han inte lite spänd?

– Vi sa aldrig att något var vackert när vi ritade. Vi sa riktigt. Det var riktigt ur beställarens synvinkel, säger Tage Hertzell och rör om i kaffet.

Beställaren var statliga BS, Byggnadsstyrelsen som ville ha ”föränderbara kontor” i kolossalformat. 3 600 arbets-

14 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_12-21_projektet.indd 14-15

Missa inte!

Den 8 juni visar Tage Hertzell Garnisonen för Betongföreningens medlemmar. www.betongföreningen.se

Det krävs att man kommer in på gårdarna för att förstå hur Garnisonen är uppbyggd med sina olika enheter och hisstorn.

Betong 3 | 2012

15

2012-05-15 13:11

| Återblick |

Mer om

Tage Hertzell Föddes 1928 på en bondgård i Östergötland som yngst av tre syskon.

Gick tekniskt gymnasium i Norrköping och tog arkitektexamen på KTH 1953. Började sin arkitektbana hos Gösta Åbergh med Konstfackskolan, var sen med och startade kontoret A4. Ritade sulfat- och pappersfabriken i Skärblacka 59-61, Garnisonen 63-70 och hotellprojekt i Sierra Nevada 72-76. Författade boken Betongens yta 1983 som snart kommer ut i sin femte upplaga. Tage Hertzell mottog Betongföreningens Guldmedalj 1996.

Matsalen har kvar sina ursprungsfärger där utbytbara delar markeras med färger. Till höger Gösta Wallmarks polyestervägg.

Det tog sju år från det att Tage Hertzell fattade ritpennan till att Garnisonen stod färdig.

16 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_12-21_projektet.indd 16-17

platser och en utveckling av BS idé om en kontorsbygglåda, ett prefabricerat byggsätt där varaktiga, ”byggnadsknutna” delar skulle särskiljas från föränderliga, ”verksamhetsknutna”.

– Allt föll på plats över en helg. Det blev ett rutnät med TT-kassetter på 9,6 gånger 7,2 meter, säger Tage Hertzell och visar på en skiss hur rutorna blir små rum med en enhet eller landskap om fyra enheter.

Eller försörjningsenheter med sju enheters hjälp. Tage Hertzell kallar det att enheter blir helheter och berättar hur han strävat efter generalitet för att få största möjliga flexibilitet. Viktigt och riktigt ur beställarens perspektiv.

– De ifrågasatte aldrig det vi presenterade eftersom vi tog så stor hänsyn till beställningen. Vi gjorde riktigt, säger Tage Hertzell.

Resultatet är en byggnad som känns industriell och faktiskt futuristisk, trots sina 40 år, med installationer väl synliga i taken, lättåtkomliga och klart avskilda från stommen. TT-kassetterna är exponerade och bildar ett varierande, levande tak i hela byggnaden.

Tage Hertzell pekar på balkarna och berömmer lösningen som tillverkarna fick till där kassetterna får vila på kanter på

balkarna för att få tunnare bjälklag än vanliga TT-kassetter. Hans blick vandrar mot pelarna.

– De har små fasningar, men jag hade föredragit skarpa hörn, även om de blir skörare. Men det är ändå bra, nu upplevs de som ytor istället för volymer, säger Tage Hertzell.

Vi lämnar cafébordet och går in i matsalen bredvid. De röda installationerna har blivit blåa. Betongen är fortfarande vackert grå.

– Konstnären Gösta Wallmark har jobbat med färgerna som markerar det som är utbytbart, men som också är till för orienteringen, säger Tage Hertzell.

Varje del av byggnaden har sin färg.

Blå, röd, grön, gul.

Utanför matsalen tornar en böljande gul vägg i polyester upp sig i två våningar med en längd på nästan 39 meter.

– Här fick Gösta göra vad han ville.

Det är fantastiskt att den håller sitt lyster fortfarande efter 40 år, säger Tage Hertzell och pekar längs med väggen där ljuset utifrån blänker till i väggen.

Vi tar rulltrappan upp till våning två.

SCB: s kontor. Spänningen stiger. Hyresgästerna ska få presentera sin tolkning av Tage Hertzells byggnad som han ägnade sju år av sitt liv åt. Knack. Knack…

Herbert Keller på Strängbetong vidareutvecklade på 60-talet bjälklagselementet ’TT-kassetten” med så kallade t-ändar som läggs upp på en hylla utefter balkens underkant. Konstruktionens totala höjd minskar avsevärt och var en förutsättning för den konstruktiva uppbyggnaden av Garnisonen.

Statistiker Anders Norberg öppnar med pressveck, skjorta och diskret, beigefärgad Ganttröja. Han är en av alla de 529 SCBanställda som spenderar sitt yrkesliv här i Garnisonen.

– Jag började jobba här 1975 och har varit med om en hel del förändringar. Här, där vi står, har varit ett allmänt bibliotek, men nu är det kontorslandskap. Vi har haft enskilda rum också, tre moduler och två moduler. Även 2,5 moduler, men då delades rummen med en vinkelvägg för att passa

Betong 3 | 2012

17

2012-05-15 13:11

| Återblick |

Hyresgästen SCB har valt att klä in all betong.

De öppna ytorna runt konferensdelen har den ursprungliga betongen kvar.

» Det såg ju ut som vilken kontorsbyggnad som helst, hemskt. Det tråkigaste är att de försöker dölja betongytorna så mycket som möjligt.« fönstersättningen, säger Anders Norberg.

Tage tittar på mig. Jag tittar tillbaks.

Men mest tittar vi på allt det vita som skiner mot oss. Innertaket lyser vitt, väggarna lyser vita. Till och med betongen lyser vit, undanträngd och inlåst. Anders Norberg fortsätter utan att veta vad vi tänker.

– Från början var det betong och olika färger. Då var det något mörkare, nu har det blivit ljusare. Det blev väldigt varmt på sommaren, speciellt för kontoren mot söder. Nu är ventilationen bättre.

Korridoren som löpte rak i hela byggnaden har också dämts upp. SCB:s generaldirektör, Stefan Lundgren, behövde ett större kontorsrum än vad Tage Hertzell tänkt och tagit en bit av korridoren.

– Det såg ju ut som vilken kontorsbyggnad som helst, hemskt. Det tråkigaste är att de försöker dölja betongytorna så mycket som möjligt, säger Tage Hertzell

18 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_12-21_projektet.indd 18-19

när vi lämnat SCB och tagit oss vidare ut i betongtrapptornen där hissarna finns.

Hyresgästerna har målat över Hertzells tavla.

Trapptornen är platsgjutna mot klingsågade bräder med så kallad skränkt klinga. Sågtänderna har förstörts med en hammare så att mönstret blir hackigt.

Brädorna sattes i formen med varannan uppåt och varannan neråt så att det blir ett fiskbensmönster. En kontrast mot det släta i kassetter och pelare.

Vi går ut och ställer oss på Kar-

lavägen. Den slutna fasaden tornar upp sig ovanför. Dragspelsmusiken hörs glatt i bakgrunden.

– Jag ville inte ha en konstlad fasad som upplevs estetiskt annorlunda än vad huset är. Det är en generell anläggning och att göra en låtsad funktionell uppdelning i fasa-

den kändes onaturligt, säger Tage Hertzell.

Svenska Dagbladet, Radio Stockholm, Aftonbladet. Alla har de listat Stockholms fulaste byggnad genom åren. Garnisonen är ofta nominerad, ibland vinnare.

– Det är inte så förvånande, det är ett annorlunda hus. En del tycker det är enformigt, men jag tycker det är enhetligt, säger Tage Hertzell och börjar berätta om vad han en gång sagt när han fick frågan om varför huset är så här långt.

– Kvarteret var inte längre, svarade jag.

– Peter Celsing sa en gång att man borde hälla en hink med färg över fasaden och låta den rinna ner på något ställe.

Precis så gjorde förresten Gert Wingårdh på Ericssons kontor i Kista, han bröt upp fasaden så det ser ut som en spricka. Men så skicklig är inte jag, säger Tage Hertzell.

Vid huvudentrén på Karlavägen 100 finns en översiktsmodell av Garnisonen.

Idén med klingsågade bräder med så kallad skränkt klinga där sågtänderna har förstörts med en hammare så att mönstret blir hackigt kommer från Bengt Lindroos.

Jan Larsson

Gösta Wallmark

arkitekt dåvarande A4, var med och ritade Garnisonen.

konstnär, anställd på före detta A4 och ansvarig för färgsättningen på Garnisonen.

”Garnisonen var intressant och framåtsyftande med filosofi bakom. Vi utvecklade bygglådan där olika delar av huset hade olika avskrivningstid. Man skulle kunna riva bort elstegar utan att huset ramlade sönder och man skulle kunna flytta mellanväggar.

Idag byggs det mycket sämre, en massa själlösa hus överallt som ser likadana ut och som bara ska hysa kontor.

Garnisonen hade en vision, en bakomliggande idé.

Vi var ett väldigt ungt gäng, jag var 27 år och de flesta i min ålder. Tage Hertzell var väl tio år äldre. Men det var hemskt roligt, det var med spänstiga kliv jag gick till kontoret.

Tage Hertzell var väldigt juste mot mig, men på kontoret til�lämpade han en hierarkisk ord-

ning. Han ville bestämma det mesta. Men han var en tapper och envis kämpe i projektet.”

”Mitt jobb bestod i att ge liv åt denna enorma byggnad.

Så jag färgsatte efter husets struktur där allt utbytbart fick olika färger. Rören för luft blev klarblå, kabelstegarna klarröda, ljusarmaturerna rent gula. Jag minns en gång när vi hade ett sammanträde för att ett räcke i en trappa av betong blev helt matt, vilket jag inte kunde acceptera. Sammanträdet som följde drog ett tiotal män med representanter från byggnadsstyrelsen, färgfabrikanten och arkitektkontoret och målerifirman. Ingen kunde förklara hur det blivit så. Hade det varit för kallt? För dragit? Hade penseln varit smutsig eller hade damm blåst över det nymålade räcket?

Det var en enda oreda i flera

timmar, ingen ville säga ”vi har gjort fel”. Sen målades det till slut om och blev blankt, klart rött.

Men Garnisonen blev förbaskat bra, huset lever och det var det Tage Hertzell ville åt.

Tage var oerhört smart och noggrann. En särling med kombinationen duktig arkitekt och ödmjuk person. Tyvärr har han försvunnit in i betongfrågorna, begravts i betongen, Det är tråkigt att en sådan talang lämnat arkitekturen.”

Betong 3 | 2012

19

2012-05-15 13:11

| Återblick |

Tage Hertzells Garnisonen hade ett ursprungligt Garnisonen från 1886 att ta hänsyn till.

Fasadmaterialet blev aluminium.

– Det har åldrats bra och blivit jämnt brunt, säger Tage Hertzell.

Vi går runt till Banérgatan där man ser variationen i byggnaden tydligt och hur de olika innergårdarna ringlar sig fram. Även förhållningssättet mot de äldre kasernhusen från 1886 syns.

– Plåtbeslagen på betongtornens krön fick fel utformning. Det blev rinningar på betongen så de fick vi byta ut, säger Tage Hertzell.

– Ett annat fel märkte jag när jag ställde bilen nere i parkeringen som ligger under huset precis innan vi träffades. Pelarna är för stora, jag borde låtit dem smalna av till väggar så hade bilarna fått bättre plats. Jag var helt enkelt inte tillräckligt engagerad i vad som hände under marken, säger Tage Hertzell.

Vi är tillbaks vid Karlavägen 100.

Dragspelaren fortsätter ihärdigt. Här skiljs våra vägar, Tage ska ner i garaget till sina stora pelare, jag ska vandra uppåt Karlaplan.

– Min son bor på Banérgatan härintill och en gång när jag hämtade mitt sjuåriga barnbarn från lekskolan, en mörk höstkväll, gick vi förbi Garnisonen. ”Titta vilket stort hus”, sa jag. ”Men farfar”, svarade hon. ”Det är ju du som ritat det”. 

20 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_12-21_projektet.indd 20-21

Den slutna fasaden på 347 meter längs Karlavägen har upplevts olika.

En del tycker enformigt, andra enhetligt.

Förstärkning med kolfiber Utsatta konstruktioner kan på ett flexibelt, snabbt och säkert sätt förstärkas med Stos kolfiberkomposit i form av laminat, väv, stavar eller nät. Kompositsystemen kan lätt integreras i Stos övriga ytskyddsprogram.

Här ingår till exempel Stos patenterade impregneringsgel som används för att undvika kloridbaserad korrosion på befintlig armering.

Sto Scandinavia AB | telefon 020-37 71 00 | www.sto.se

2012-05-15 13:11

som gjutet.

På Swerock utvecklar och tillverkar vi betong som anpassas efter dina

Med 40 betongfabriker - från norr till söder - är vi en av Sveriges största

byggkrav och speciella behov. För att våra produkter alltid ska uppfylla

leverantörer av fabriksbetong. Se till att ditt nästa projekt vilar på säker

höga krav på kvalitet och miljö arbetar vi aktivt med produktutveckling

grund. Kontakta oss för rådgivning redan idag. www.swerock.se

och deltar i pågående forskningsprojekt.

Vi är kvalitets- och miljöcertfierade enligt ISO 9001 och 14001.

www.swerock.se BET0312_22-27_kopenhamn.indd 22-23

| Utblick |

Danskt snabbtåg

–dejligt & dyrt Vid Ny Ellebjerg ansluter den nya snabbspårvägen till det befintliga järnvägsnätet i Köpenhamn.

Nu får Danmark sitt första snabbtåg. En ny järnväg byggs mellan Köpenhamn och Ringstedt där tågen ska kunna köra i 250 kilometer i timmen. Nu hoppas man på utländsk konkurrens om kontrakten. Dansk infrastruktur är nämligen bland de dyraste att bygga i Europa.

Text och foto: Roger Andersson

”Danmark är ett litet land”. Banedanmarks vd Jesper Hansen säger det så ofta på den internationella presskonferensen att vi börjar undra om de behöver något snabbtåg. Men det behöver de försäkrar han. Det öppnar upp länken mot Tyskland och snabbar på tågen upp mot Sverige. Dessutom knyter det förorterna närmare Köpenhamn.

56 kilometer dubbla spår byggs för ändamålet till ett värde av 1,3 miljarder euro.

– Danmark har en fond för infrastruktur och blir projektet billigare återgår pengarna till fonden och vi kan bygga mer infrastruktur, säger Jesper Hansen.

En snabbare förbindelse kommer öka antalet passagerare, räknar man med, vilket delvis kommer finansiera satsningen.

– Till 2020 hoppas vi på att antalet tågresenärer i Danmark ska öka från dagens 170 miljoner per år till 340 miljoner.

Vi hoppas också på en fördubbling av frakten från dagens 15 miljoner ton till

30 miljoner 2030, säger Jesper Hansen. ”Men Danmark är ett litet land”, säger Jesper Hansen igen och nu kan det inte ha undgått vare sig den kinesiska nyhetsbyrån eller reportern från Moscow News.

– Därför behöver vi utländsk hjälp. Vi har aldrig byggt snabbspårväg tidigare och har inte råd med utvecklingskostnader. Därför vill vi ha färdiga lösningar och det ska vara ”Best-in-Class”, avslutar Jesper Hansen.

Projektchef Jan Schneider-Tilly tar vid Betong 3 | 2012

23

2012-05-14 19:15

| Utblick |

och presenterar hur det ska gå till. Kontrakten är uppdelade i små, medium och stora. De små understiger 30 miljoner euro, medium är sen upp till 80 miljoner och de stora från 80 till 200 miljoner euro.

– Det går att slå ihop flera små kontrakt till större, men för att få med de danska entreprenörerna kan man även räkna på små kontrakt. Å andra sidan är de stora, internationella företagen inte intresserade av kontrakt under 80 miljoner euro, säger Jan Schneider-Tilly.

Och internationell konkurrens vill man gärna ha. Jan Schneider-Tilly berättar att dansk infrastruktur har visat sig var ungefär 60 procent dyrare att bygga än till exempel den svenska.

B u s s en f y l l s med journalister och vi rullar ut ur Köpenhamn bort mot Ny Ellebjerg där den nya järnvägen ska börja byggas under året och där snabbtågen förbinds med det befintliga järnvägsnätet.

– Det är dyrt att bygga om den befintliga järnvägen. Då måste man delvis stänga av trafik, arbeta nattetid och utrymma arbetsplatsen dagtid. Det är billigare att bygga nytt, säger Jan Schneider-Tilly.

Vi åker söderut de cirka fyra kilometer som den nya järnvägen ska dras genom stadsbebyggelsen innan den kommer ut i mer tillgänglig terräng.

– Bensinmackar är ganska dyra att flytta, men här har vi inget val, säger Jan Schneider-Tilly och pekar på Shellmacken på vänster sida.

Ett trevånings bostadshus kommer bli av med de tre lägenheterna längst ut och ytterligare 30 privata bostäder kommer köpas ut.

– Det är marknadsvärdet som gäller.

Vi köpte ut en villaägare tidigare, men så fick järnvägen en annan sträckning och vi sålde huset. Det visade sig att köparen var samma familj som ägde huset tidigare, men nu var marknadsvärdet flera hundra tusen lägre, så de gjorde en god affär, säger Jan Schneider-Tilly.

Totalt blir det cirka 200 hus som får flytta, bland dem 150 kolonistugor.

Vi stannar till vid en liten oansenlig park i utkanten av Köpenhamn. Här kommer järnvägen komma upp ur en 700 meter lång tunnel, fortsätta exakt 462 meter över mark och sen ta vägen i ytterligare en 700 meter lång tunnel.

– Problemet är att hela sträckan räknas som en tunnel om sträckan ovan mark är mindre än 500 meter mellan tunnlarna, enligt internationella bestämmelser. Och om en tunnel är över en kilometer lång

24 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_22-27_kopenhamn.indd 24-25

Projektchef Jan Schneider-Tilly vill ha internationell hjälp. Dansk spårväg är nämligen 60 procent dyrare att bygga än den svenska, enligt en rapport från 2009.

» Danmark har en fond för infrastruktur och blir projektet billigare återgår pengarna till fonden och vi kan bygga mer infrastruktur, säger Jesper Hansen « måste den ha särskilda utrymmesvägar, säger Jan Schneider-Tilly.

Så just nu pågår en intensiv jakt att få till de där extra 38 metrarna ovan mark.

Nästa stopp blir vid en liten insjö där en vattenskidklubb håller till. Sjön anses så bra att VM i vattenskidor har anord-

nats där. Nu måste järnvägen skära in en bit i sjön så att den får flyttas något.

– Det fanns ingen annan möjlighet, men vi har haft ett nära samarbetet med klubben och nu är alla nöjda, säger Jan Schneider-Tilly.

Nöjda var man däremot inte nere i Sol-

Mer om

Behövs snabbtåg i Danmark?

Enligt en undersökning av DTU Transport kommer snitthastigheten på biltrafiken i Köpenhamn minska de närmsta tio åren från 33 km/h till 27 km/h. Det innebär att en vanlig vardag kommer köpenhamnarna tillbringa 110 000 timmar i kö, vilket innebär en samhällskostnad på cirka 1,3 miljarder euro per år, lika mycket som den budgeterade kostnaden för den nya snabbspårvägen mellan Köpenhamn och Ringstedt.

Danska staten har beslutat att satsa 3,2 miljarder euro för att byta ut befintligt signalsystem till ett helt nytt i hela Danmark fram till år 2021, vilket gör det lilla landet unikt i hela Europa. Ett system som behövs.

Dagens signalsystem beräknas åstadkomma 39 000 tågförseningar per år, hälften av alla tågförseningar.

Systemet heter- ERTMS level 2.

Banedanmark har drygt 2 000 anställda, att jämföra med SJ:s 4 000. Banedanmark transporterar dagligen 465 000 passagerare, vilket är mer än fyra gånger fler än SJ:s cirka 100 000.

Av kommunerna runt Köpenhamn är det bara Köge som får en station. De andra kommunerna får bara se snabbtågen hasta förbi i 250 km/h.

Betong 3 | 2012

25

2012-05-14 19:15

| Utblick |

Mer om I Köge byggs en ny station som sammanlänkas med den befintliga. Problemet är en motorväg (ovan) som skiljer stationerna åt, men det löses med en lång inbyggd gång (nedan).

röd, en av de tio kommuner som det nya snabbtåget ska swischa förbi. McDonald´s tyckte det var helt okej att flytta till andra sidan motorvägen, men lokalbefolkningen motsatte sig kraftigt att järnvägen måste ta sig igenom deras kommun.

– De tog hit en lyftkran med en container som skulle illustrera hur hög järnvägen skulle komma att bli och hur den skulle påverka de boendes utsikt. Kommunerna här har dessvärre ingen nytta av den nya snabbspårvägen, vi bygger ju inga stationer här, säger Jan SchneiderTilly.

Den enda stationen som byggs längs den 56 kilometer långa järnvägen blir i

26 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_22-27_kopenhamn.indd 26-27

Köge. Den stationen kommer förbinda den nya järnvägen med den befintliga.

Det är bara det att en motorväg skiljer dem åt, så stationen får en något märklig gångväg emellan.

Men Kögeborna är desto mer positiva. De får en nästan halverad restid in till Köpenhamn, från 38 minuter till 20. Men de får vänta till 2018. Då är banan inkörd och provad och det nya signalsystemet på plats. Ett signalsystem som för övrigt blir nytt i hela Danmarks 2 323 kilometer långa järnvägsnät. Och därmed blir man först i hela Europa att ha samma signalsystem i hela landet.

Danmarks första snabbtåg Beställare: Banedanmark Längd: 56 km Kostnad: 1,3 miljarder euro Sträckning: Köpenhamn-Ringstedt Tunnlar: 4 st Broar: 88 st

Längre bort ligger Ringstedt, fyra tunnlar och 88 broar bort från Ny Ellebjerg. Men dit tar oss inte bussen.

Där är bara åker och enkelt byggande.

Inget att se, tycker Jan Schneider-Tilly.

Förutom litet är Danmark nämligen  också väldigt platt.

TiOmix

®

− för bättre luft och renare fasader Betongtillsatsmaterial för reduktion av luftföroreningar och organiska ämnen

Fotograf: Daniel Hertzell

TiOmix är ett tillsatsmaterial som ger betong fotokatalytisk funktion.

TiOmix:s fotokatalytiska egenskaper kan tillsammans med solljus bryta ner ämnen som kväveoxider (NOx) och smuts (organiska föroreningar) till ofarliga produkter.

Kväveoxider bildas särskilt i gatutrafik och ökar risken för luftvägsinfektioner och skador på människors luftvägar. Betong med TiOmix kan alltså bidra till mer hälsosamm stadsmiljö.

TiOmix är ett nanokristallint fotokatalytiskt material som är speciellt modifierat för att effektivt kunna blandas och vara verksamt i betong och bruk.

Den rena fasaden på bilden är från Biltemas anläggning i Gävle. TiOmix tillverkas på Cementas specialfabrik i Skövde.

Produkter med detta certifieringsmärke har godkänd fotokatalytisk effekt.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 500 medarbetare i fler än 40 länder

2012-05-16 11:44

| arkitektur |

Gert Wingårdh vinner

Svensk Betongs Arkitekturpris Gert Wingårdh har vunnit det mesta, men aldrig Svensk Betongs Arkitekturpris. Men den 21 maj i Kulturhuset i Stockholm var det dags. Med sina två tvillingtorn vid Kungsholmsporten i Stockholm blev han juryns favorit. Övriga nominerade var förra vinnaren Rosenbergs Arkitekter med Lindhagsskrapan och Claesson Koivisto Rune med ett sommarhus på Öland. Här följer juryns beskrivningar.

TEXT: Roger Andersson

Kungsholmsporten Beställare: Wallenstam Arkitekt: Wingårdhs Arkitekkontor Konstruktör: Structor Eskilstuna Entreprenör: Mecon Bygg Betongleverantör: SCF Betongelement Fabriksbetong: Swerock Essingeleden genom Stockholm är en del av E4:an och Sveriges mest trafikerade väg.

Sedan i fjol kantas den av två stycken tjugovåningshus. Det är första gången en motorled av denna storlek flankeras av nya bostadshus. De har inte bara behövt tackla bullerproblemen utan också hantera risken för en exploderande tankbil.

Detta gav husens, såväl deras distans mot viadukten som deras planlösning och konstruktion.

De E-formade husen står rygg mot rygg, 35 meter från vägens kant. Innanför tunga fasader mot vägen ligger framför allt kommunikationsytor. Bostäderna öppnar sig mot de skyddande gårdssidorna, med boningsrummen orienterade bort från leden. Dialektiken speglas också i färgsättningen. Svarta och orubbliga står de båda tornen närmast det tuffa väglandskapet, medan husen ljusnar när miljön blir mildare. Ensemblen kröns av etagelägenheter med terrasser, vars högre höjd ger arkitekturen en avslutning uppåt.

Husen är byggda av slipade terrazzobetongelement. Fasaderna har gestaltats utifrån betongelementens mått och moduler, där elementens skarvar betraktats som en tillgång. Må-

28 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_28-31_arkpris.indd 28-29

Mer om

Arkitekturprisets jury let har varit ett klart, men samtidigt komplext, mönster som framhäver byggnadernas tektonik.

Tornen markerar kvartersstadens expansion över nordvästra Kungsholmen. Merparten av de 267 hyreslägenheterna ligger dock i låghusdelarna.

Juryn bestod i år av arkitekterna Sami Rintala, Rintala Eggertsson Architects, Bolle Tham, Tham & Videgård Arkitekter och Ibb Berglund, WärnBerglund Arkitektkontor

Ă…rets vinnare

KungsHolmsporten!

Betong 3 | 2012

†29

2012-05-15 12:50

| arkitektur |

Lindhagsskrapan Beställare: Familjebostäder Arkitekt: Rosenbergs Arkitekter Konstruktör: Tyrens, MB Eriksson och Strängbetong Entreprenör: Värmdö Bygg Betongleverantör: Strängbetong Fabriksbetong: Betongindustri Vid Moa Martinsons Torg vid Hornsbergs strand i Stockholm har Familjebostäder byggt 82 hyreslägenheter i ett höghus på 75 meter.

Det välbyggda tornets övre representativa del, formad av betongelement med storskalighet i fönstersättningen, vilar på en helglasad sockel.

De slipade betongelementens streckkodsliknande relief har en finess och skärpa som på nära håll ger fasaden ett rikt spel mellan ljus och skuggor.

Lägenheterna är väl lösta med långa siktlinjer och välproportionerade rum. De inglasade balkongerna, klädda med träfanérade skivor, utmärker sig som det mest storslagna rummet, effektivt tillvaratagande sitt läge i staden. Ett pionjärarbete som visat vägen för nya sätt att möta myndigheternas krav på accepterade värden för god boendemiljö i bullrig stadsmiljö.

Mer om

Tidigare års vinnare: 2010 Rosenbergs Arkitekter för Kv Klassföreståndaren i Stockholm 2008 Johan Celsing Arkitektkontor för Riksantivarieämbetet/Riksutställningar i Visby 2006 Johan Celsing Arkitektkontor för Skissernas Muséum i Lund 2004 White arkitekter för Kv Katsan Stockholm 2002 Utzon Arkitekter för Dunkers kulturhus Helsingborg 2000 Henrik Jais-Nielsen & Mats White Arkitekter för Institutionsbyggnad vid Växjö Universitet.

1998 Nyréns Arkitektkontor för Geovetenskapernas hus vid Stockholms Universitet i Frescati.

Villa Widlund Beställare: Karin Meindner och Jan Widlund Arkitekt: Claesson Koivisto Rune Konstruktör: Byggkonstruktörerna i Kalmar Entreprenör: Folke Nilsson Betongleverantör: Finja Fabriksbetong: Swerock Ett fritidshus som vid Ölands västra strandbrink visar på möjligheten att verkningsfullt och med precision använda betongelement även i liten skala. Byggnaden utgör en väl sammanfattad volym som kompliceras genom

30 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_28-31_arkpris.indd 30-31

elementens delningar och effektiva vinklingar i såväl plan som sektion. Volymens tydlighet och betongytans påtagliga materialitet låter byggnaden framstå som en förhöjning av den kalkstensgrund den till synes är sprungen ur.

De fullhöga elementens geometri kan föra tankarna till stora kalkstensskivor, abstraherade och lutade mot varandra. Byggnadens nedsänkta golv och rummens organisation maximerar dess användning och ljusföring på ett finurligt sätt inom den begränsade byggnadshöjden.

1996 Delat pris. Curt Lignells Arkitektkontor för en tillbyggd läktarsektion på Nya Ullevi och ArkitektMagasinet för det nya höglagret vid Iggesunds Bruk 1994 Arkitektlaget för Wallenbergsalen vid Göteborgs universitet.

1992 Rosenbergs Arkitekter för SE-Bankens kontorshus Bankhus 90 i Rissne 1990 White arkitekter för IBMs kontorshus Lilla Bommen i Göteborg

Kan en betongv채gg se ut hur som helst?

2012-05-15 12:51

| Inblick |

Bortglömd betongpärla putsas upp Ett av arkitekten Ralph Erskines mest särpräglade projekt ligger mitt i Bergslagsskogarna, det är ett litet samhälle helt byggt i betong. På 90-talet var området nedgånget, ödsligt och hotades av rivning. Men nu, lagom till 65årsjubileet lever Gyttorps centrum igen och så gott som allt är uthyrt. Text och foto: Stefan Johansson

I

G y t to rp f i c k den unge Er-

skine som invandrat till Sverige 1939 för första gången rita ett helt samhälle, fler skulle komma, till exempel Gästrike-Hammarby, Fors och Jädraås. Uppdragsgivare i Gyttorp var ortens stora arbetsgivare sprängmedelstillverkaren Nitro Nobel som ville ha moderna bostäder för sina anställda och de gav honom mycket fria tyglar.

Erskine ville att hans bostadsområden och samhällen till struktur och funktion skulle likna det gamla bysamhället, och på samma sätt som det, skapa möten och samhörighet mellan människor. I Gyttorp liksom i många av Erskines samhällen finns, där man kanske väntat sig ett stenlagt eller asfalterat torg, något han kal�lade ”The village green” ett grönområde för möten och rekreation. Begreppet är hämtat från den engelskspråkiga stadsplaneringsterminologin och beskriver de gamla byarnas mötes- och handelsplats.

Att Erskine såg många kvaliteter i det gamla bysamhället innebar inte att han vurmade för gamla formideal eller gammeldags byggmaterial. I Gyttorp valde han betong och den då moderna lättbetongen.

Husen har en stomme av platsgjuten betong och så gott som alla ytterväggar är av putsad lättbetong. Ralph Erskine berättar

32 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_30-33_gyttorp.indd 32-33

själv i tidskriften Byggmästaren 1950 att radhuslängan Kolmaskens böljande tak är gjutna i sex till åtta centimeter tjock betong, han konstaterar att konstruktionen blir billigare än vindsbjälklag av betong och yttertak av trä, han berättar också om ett av skälen till att konstruktionen valts: ”av hänsyn till risken för kringflygande bränder vid explosionsolyckor vid den närliggande sprängämnesfabriken.”

Att taken har en brandsäker konstruktion råder nog inget tvivel om. Det har också hävdats att den speciella bågformen valts av Erskine för att särskilt väl motstå splitter och tryckvåg från en explosion.

Anders Håberger som var kommunens stadsarkitekt under tiden för renoveringen berättar att han vid ett möte frågade Erskine om det verkligen var sant att han valt formen av den anledningen, Erskine svarade då ”Man är väl funktionalist så man måste väl hitta på nåt” och de välvda taken har senare dykt upp på många av Erskines hus, även på platser utan uppenbar explosionsrisk, till exempel på hans eget hus på Drottningholm.

F ö r u to m d e särpräglade formerna

gav Erskine husen starka färger som han tyckte kontrasterade fint mot snön på vintern. Projektet fick stor uppmärksamhet,

både positiv och negativ. Författaren Egil Holmsen skrev i en artikel 1955 i Året Runt att ”den mest angelägna uppgiften för närvarande i svensk kulturvård” var att stoppa Ralph Erskine.

För 65 år sedan, 1947 stod det första huset, ”Kolmasken” klart. Området var kvar i Nitro Nobels ägo till mitten av 70-talet, då det såldes till Riksbyggen. Under 80-talet ökade antalet outhyrda lägenheter och 1989 sålde man vidare husen till bostadsbolaget Eccere. De försökte sig på en rotrenovering som aldrig hann slutföras, 1992 gick bolaget i konkurs. Många av lägenheterna var då tomma, andra obeboeliga på grund av att renoveringen inte blivit klar, husen förföll och det talades om att riva delar av samhället.

1995 köpte Nora kommun Gyttorp och beslutade sig för att göra en grundlig renovering där man skulle återställa området till sitt ursprungliga skick från 50-talet. Beslutet väckte stora protester både från oppositionen och allmänheten.

Anders Håberger som var en av dem som argumenterade för renoveringen berättar.

– Många tyckte att det var förfallet och eländigt, konstiga hus, det hade dåligt rykte på alla vis.

Renoveringen genomfördes mycket omsorgsfullt med tio miljoner i stöd från

Mer om

Gyttorp Nitro Nobel startade 1858 en fabrik för dynamittillverkning i Gyttorp. 1955-1965 fick arkitekten Ralph Erskine uppdraget att rita ett centrum på orten.

Gyttorps centrum byggdes av Ralph Erskine 1945-1955. Där finns 125 lägenheter i två- till fyravåningshus. Alla hus har fått smeknamn som Kolmasken, Vinkelboda, Arken med mera. 1961 byggde Erskine även Gyttorps skola.

Betong 3 | 2012

33

2012-05-16 11:47

|| Inblick | Projektet |

Gyttorp är landets första byggnadsminnesmärkta bostadsområde från efterkrigstiden.

Mer om

Ralph Erskine Platta eller sluttande tak?

Varför inte vågformade?

Riksantikvarieämbetet och i nära samarbete med länsstyrelsen i Örebro.

Själva restaureringsarbetet ansvarade arkitekten Peter Ljungné för och han berättar i tidskriften Byggnadskultur 1999 att han såg en särskild utmaning i att få ett estetiskt tilltalande resultat vid renoveringen av de nakna betongytor som finns i Gyttorp: ”Inom projektet har vi i första hand – där vi tyckt att det varit absolut nödvändigt – prövat att laga sprickor och smärre skador med olika typer av lagningsbruk.

Metoden är dock besvärlig eftersom det alltid uppstår färgskillnad mellan lagningsbruk och den ursprungliga betongen.

För att slutresultatet inte skulle bli alltför oroligt har vissa ytor efter lagningen målats med silikatfärg. Skadad konstruktionsbetong i balkongplattor och murar har helt eller delvis ersatts med ny betong.”

1998 återinvigdes Gyttorp och blev

det första bostadsområde från efterkrigstiden som byggnadsminnesklassats. Fyra år senare, 2002, tilldelades Nora kommun det prestigefyllda Europa Nostrapriset för renoveringen och bevarandet av Gyttorps centrum. Men fortfarande gapade en fjärdedel av lägenheterna tomma.

Under de tio år som gått sedan dess har dock något hänt. På Norabostäder berättar man att det nu finns endast ett fåtal lediga lägenheter i Gyttorp och aldrig fler än tio lediga åt gången. Även lokalerna är uthyrda.

Anders Håberger gläds när han får höra att folk åter söker sig till Gyttorp.

34 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_30-33_gyttorp.indd 34-35

– Det är ju jättehärligt! Lite vad var det vi sa! Vi som sa att det här var värt att bevara.

Han tror att inflyttningen kan ha flera orsaker, förutom samhällsekonomiska faktorer.

– Efter renoveringen har ju området fått mycket positiv uppmärksamhet med till exempel Europa Nostra-priset. Väldigt många uppskattar ju också femtiotalet och modernismen idag, och så är ju förstås lägenheterna väldigt välplanerade.

Anders tar radhuslängan Kolmasken som exempel.

– Hela bottenplanet är en öppen yta med en flyttbar vikvägg som antingen kan skjutas in helt. Eller användas till att skapa ett litet eller stort kök avskilt från vardagsrummet. Det finns också hela fönsterväggar man kan öppna mot trädgården.

Att bygga i samklang med naturen var mycket viktigt för Erskine. I ett projekt blev entreprenören enligt kontraktet skyldig att böta för förstörda träd, så tidigt som 1958 skissade han också på en hel ekologisk stad i idéprojektet ”AN ECOLOGICAL ARCTIC TOWN”, där fanns både vindkraftverk och solfångare. Gyttorp byggdes några år innan detta, men hade många för sin tid radikala lösningar för att spara energi, bland annat ett av Sveriges allra första fjärrvärmenät. För att ta vara på solvärme byggdes också så gott som alla stora fönsterytor mot söder och fönstren mot norr minimerades, tankar som nog känns mer rätt i tiden idag än för 65 år sedan och kanske gäller det hela Gyttorp. 

B

Ralph Erskine föddes 1914 i London. 1939 invandrade han till Sverige, bland annat på grund av sitt stora intresse för den svenska funktionalismen och de svenska tankegångarna kring välfärdssamhället.

1963 stod hans ateljé och bostad på Drottningholm klar, där bodde han till sin död 2005.

Radhuslängan Kålmasken, populärast i Gyttorp.

...

Idag bor 661 personer i Gyttorp.

Bashallen finns från XXS...

Bashallen – den trygga hallen i betong ®

Bashallen® är ett byggkoncept i betong för logistik, industri och

Konstruktionen ger många starka fördelar:

näringsliv. Strängbetong har hittills levererat över 300 Bashallar

• Stor flexibilitet i planering och logistik invändigt

i storlekar från 500 m2 ända upp till 90.000 m2. Totalt mer än

• Upp till halverad kostnad för uppvärmning

1,3 miljoner m² hallyta! Vår framgång förklaras mycket av att vi

• Högt skydd mot inbrott och avsevärt lägre försäkringspremier

bygger Bashallen helt i betong med långa fria spännvidder.

• Extremt slitstark yta i betong ger låga underhållskostnader

Hallen klarar upp till 32 meter utan pelare, vare sig i byggnaden

• Jämn inomhustemperatur året runt

eller utmed väggarna.

• Färg och form – fantastiska möjligheter även för utsidan

®

För info och möte – ring Strängbetong på tel 08-615 82 00 eller maila info@strangbetong.se. Läs mer på strangbetong.se eller skanna koden för att komma direkt till Bashallensidan:

Smartare byggande

...till XXL

2012-05-14 21:23

Var med och fira Betongföreningens 100-årsjubileum!

BETONGBYGGNADSDAGEN 2012

”

”

Människan och betongen

ningskonstruktioner, forskning och innovation samt själva byggprocessen.

Efter dagens slut är du välkommen på en kort båttur där sponsorerna får möjlighet att bjuda på drinkar och tilltugg.

Kvällen avslutas med galamiddag i Vinterträdgården med storband och andra aktiviteter.

Programmet färdigställs under juni månad. Gå in på www.betongforeningen.se för mer information och anmälan!

Betongbyggnadsdagen arrangeras av Betongföreningen i samarbete med Cementa, Svensk Betong och CBI Betonginstitutet.

BET0312_37_betongforeningen.indd 36-37

Fotograf Bernth Johansson

Som en del i årets 100-årsfirande blir Betongbyggnadsdagen, som äger rum den 27 september på Grand Hotel i Stockholm, självaste kronan på verket. Vi celebrerar inte bara Betongföreningen utan också betongen, ett av världens vanligaste och i särklass viktigaste byggmaterial!

Med temat ”Människan och betongen” vill vi visa vilken betydelse betongen haft för människans utveckling. Vi kommer bland annat att tala om hus- och anlägg-

191

100 år – 100 aktiviteter!

2-2

012

» Betongbyggnadsdagen den 27 september fokuserar på att manifestera betongteknikens utveckling och vilken roll denna utveckling haft för oss människor och våra behov. «

Firandet fortsätter med full kraft!

Snart är det halvtid i vårt 100-årsfirande. Detta inne-

bär inte bara att vi närmar oss halvårsskiftet, vi har också så mycket mer att se fram emot i höst. Bland alla aktiviteter vill jag framför allt nämna Betongbyggnadsdagen den 27 september på Grand Hôtel i Stockholm. Inramningen känns helt rätt nu när vi fyller 100 år – pampiga lokaler, båttur med utställare och middag med storband i ståtliga Vinterträdgården.

De aktiviteter som genomförts hittills har varit välbesökta.

Det har varit otroligt stimulerande att arbeta med jubileet eftersom jag insett vilken styrka, bredd och geografisk spridning föreningen har. Gå gärna in på föreningens hemsida www.betongforeningen.se där vi har en lista med alla aktiviteter. Där kan du också hitta dokumentation från en del av aktiviteterna.

Eller ännu bättre – kom med i föreningen du också om du inte redan är medlem. Alla medlemmar går kostnadsfritt på de flesta av våra aktiviteter, en ganska trevlig tanke om man tänker efter en smula.

Betongbyggnadsagen den 27 september fokuserar på att manifestera betongteknikens utveckling och vilken roll denna utveckling haft för oss människor och våra behov. Dagen byggs upp med parallella sessioner som kommer att handla om höga hus, anläggningskonstruktioner, materialteknik, arkitektur och design, forskning och innovation samt själva byggprocessen. Vi kommer att ge utställare mer utrymme än tidigare år, där en ny idé är ”Speaker´s Corners”. Utställarna får under lunchtid möjlighet att kort berätta om sina tjänster och produkter runt

om i Vinterträdgården. Mellan klockan 17 och 19 ges ytterligare möjlighet att bekanta sig med utställarna under en båttur med drinkar och tilltugg. Kvällen avslutas med middag med storband och andra aktiviteter.

En annan aktivitet vi ser fram emot är fib-symposiet Concrete Structures for Sustainable Community den 11-14 juni i Stockholm. Jag är också mycket stolt över att meddela att våra studieresor numera är en årlig tradition. Rådet för estetik genomför för andra gången en resa och i år är det vårt grannland Norge som besöks den 31 maj. Inbjudan talar bland annat om ”arkitektoniska mästerverk och betongmaterialets möjlighet att förmedla känsla och atmosfär”. Det ser vi fram emot!

I övrigt jobbar vi förstås vidare med våra rapporter. Som exempel kan nämnas att rapport nr 17 i vår rapportserie snart ska ges ut, Betongteknisk ordlista. En revidering av handbok till Eurokod 2 har nyligen genomförts vilket kommer att resultera i en ny utgåva. Vi har också skrivit ett nytt samarbetsavtal med Cementa och Svensk Byggtjänst angående revidering av Betonghandbok Material.

Det finns betydligt mer att berätta om vår fina förening, men platsen räcker inte till. Kom in på vår hemsida och läs mer.

Varmt välkommen till andra halvlek!

Richard McCarthy VD

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

Carina Edblad, Färdig Betong, Ulrica Ericsson, Nemo Arkitekter, Peter Forsberg, TM Progress, Stefan Hedberg, S:t Eriks, Thure Holm, Creato Consult, Karolinn Jägemar, Peab Industri Sverige, Sofia Lindberg, Hedström & Taube Projektledning, Sofia Löfgren, Trafikverket, Malin Löfsjögård, Svensk Betong, Tobias Karlsson, Grontmij, Fredrik Ulgemo, Stockholm Betongkonsult, Mikael Westerholm, Cementa, Fredrik Öhlund, Stockholm Betongkonsult och Anders Svensson, Betongkemi Nordic.

Betong 3 | 2012

37

2012-05-14 20:26

gföreningens Betongrapporter i Beton 1991 publikationsserie från Nr 17 16

Årtal 2012 2011

15

2010

14 13

2008 2008

12

2007

11

2002

10

2002

9

2002

8

2000

7 6

1999 1997

5

1996

4

1995

3

1994

2

1992

1

1991

Titel Betongteknisk ordlista Betong och brand Svenska Betongföreningens handbok till Eurokod 2 Att beskriva betongytor

Industrigolv

Vägledning för

livslängdsdimensionering av betongkonstruktioner Vägledning för val av exponeringsklass enligt SS2009 EN 206-1 Självkompakterande betong

Fiberkompositer (FRP) för

betongkonstruktioner Vidareutbildning inom 2007, 2010 betongområdet FoU – Betong 2002

Betong för sunda golv

Civilingenjörsutbildningen

inom betongområdet Stålfiberbetong 1997 Sprickor i

betongkonstruktioner Considerations on the

neutrality of the ”Basic design principles”…

Beständiga 1998 betongkonstruktioner

Reviderad

Hundra år av forskning och utbildning Betongföreningen har under sina 100 år haft en viktig roll för forskning och utbildning. Till exempel har de givit ut flera rapporter där betongsektorns samlade kompetens tagits tillvara.

Här bidrar Johan Silfwerbrand, tidigare ordförande i Forskningsrådet, med historik ända från början.

Text: Johan Silfwerbrand Illustration: Cecilia Lundgren.

38 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_38-39_betongforeningen.indd 38-39

Ett av de viktigaste skälen till att

Svenska Betongföreningen grundades 1912 var att det saknades rekommendationer för att bygga med armerad betong.

Sveriges mest kände väg- och vattenbyggare Ivar Kreuger hade varit i Förenta Staterna och lärt sig hur man där arbetade med nya system för armering. Han tog med sig tekniken hem och hans firma Kreuger & Toll började tillämpa den med Ferdinand Bobergs NK på Hamngatan i Stockholm som bästa exempel.

Ivar Kreuger var själv med på restaurang Kronprinsen i Stockholm och det möte den 23 november 1911 då tretton herrar beslutade att starta föreningen.

Ivar Kreuger hade inte tid att medverka i styrelsen, men företaget Kreuger & Toll var jämte Skånska Cementgjuteriet två av

sex korporativa medlemmar redan från starten.

Redan 1915 tillsatte föreningen en kommitté som utarbetade ett förslag till enhetliga betongnormer för hela landet.

Ett annat exempel på föreningens arbete med normer är ett yttrande från föreningen år 1924 till Kungl. Maj:t angående nya byggnadsstadgan och dess bestämmelser om arbetsledarekompetens för betongoch armerade betongarbeten, men det finns många fler. Från och med 1991 har föreningens kommittéverksamhet vuxit kraftigt och resulterat i 17 rapporter (exklusive två översättningar till engelska), den första av dem handlade om beständiga betongkonstruktioner (tabell 1).

I äldre tider hade föreningen även möjlighet att stödja forskningsarbeten. År

100 år – 100 aktiviteter!

förspänt på den tiden och ytterligare under fyra decennier.

Då jag var doktorand på 1980-talet var lokalkostnaden noll. Min handledare professor Sven Sahlin fick statsanslag för sin lön, en sekreterare, en halv tekniker och två doktorander. Anslag sökte man för mätutrustning, givare och resekostnader.

Det är inte enbart Svenska Betongföreningen som jubilerar i år. CBI Betonginstitutet fyller 70 år och jag har därför ägnat en del tid åt att gå igenom dess historia.

Institutets forskning har finansierats på litet olika sätt under de sju decennierna.

Efter framställningar från industrin tillsatte BFR och STU år 1970 en kommitté med uppdrag ”att utreda förutsättningarna för en samordning av forskningsoch utvecklingsarbetet inom cement- och betongområdet i Sverige”. Kommittén föreslog att industrin skulle bilda en stiftelse i syfte att ”initiera, understödja och befordra teknisk-vetenskaplig forskning och utveckling rörande betongteknologi, betongbyggnadsteknik och betongtillverkningsteknik”.

1917 skänkte föreningen 3 000 kronor till KTH som bidrag till undervisningslaboratorier, år 1926 fick Statens Provningsanstalt 500 kronor för en undersökning av betongrörs beständighet och samma år fick professor Carl Forssell (föreningens förste sekreterare) 1 000 kronor för att studera hållfastheten hos betongplattor vid koncentrerad belastning.

Det var måhända embryot till den forskning om genomstansning i betongplattor som KTH bedrivit under hela andra hälften av 1900-talet. Under de första 25 åren delade föreningen ut anslag på sammanlagt 23 915 kr, men så var också den korporativa medlemsavgiften kopplad till företagens årsomsättning. 24 000 kr motsvarar ungefär 626 000 kr i dagens penningvärde så det handlade inte om några jättebelopp. Å andra sidan hade de tekniska högskolorna det mycket bättre

Stiftelsen Svenska Betongforskning skapades genom ett konstituerande sammanträde den 24 februari 1972. I nära anslutning till stiftelsen inrättades ett forskningsråd som fick namnet ”Programrådet för Svensk Betongforskning” som bestod av personer från forskarvärlden, industrin, BFR och STU. En av Programrådets huvuduppgifter var att skriva förslag till forskningsprogram inom betongområdet.

Ett sådant publicerades 1975 och ungefär tio år senare lanserades programmet ”Högpresterande betong” som blev mycket framgångsrikt även om användningen av höghållfast och högpresterande betong fortfarande är ganska liten. Men forskningsprojekten inom programmet ledde till mycket ny kunskap och utbildning av ett dussintal licentiater och doktorer som betongsamhället har haft och fortfarande har mycket glädje av.

Svenska Betongföreningen följde med intresse arbetet inom Programrådet och i föreningens styrelse fanns det flera personer som verkade för att Programrådet skulle samorganiseras med föreningen.

Ett starkare samarbete mellan alla som ”verkar för den svenska betongteknikens främjande och utveckling” (portalparagrafen i föreningens stadgar) gynnar hela betong-Sverige. År 1999 bytte Programrådet namn till Svenska Betongföreningens forskningsråd. Idag (2012) är professor Mats Emborg, LTU, rådets ordförande.

Svenska Betongföreningen har även

191

2-2

012

haft en viss betydelse för betongutbildningen. Ovan nämnde jag yttrandet från 1924 om arbetsledarkompetens som ett exempel. I flera länder är det betongföreningen som svarar för fort- och vidareutbildning inom betongområdet. USA (American Concrete Institute) och Norge (Norsk Betongforening) är två exempel. I vårt land har CBI haft den rollen ända sedan 1940-talet.

Men CBI har inget monopol och Svenska Betongföreningen har påtagit sig rollen som kvalitetssäkrare. År 2000 utkom en rapport om vidareutbildning. Rapporten innehåller utbildningsplaner, mål och examinationskrav för klass I- och klass II-utbildningarna. Samma år inrättades Vidareutbildningsrådet som diskuterar frågor inom detta område och arbetar för att befrämja en likvärdig kvalitetsnivå oavsett vem som är utbildningsgivare. År 2010 utkom tredje utgåvan av rapporten om vidareutbildning. Professor Håkan Sundquist, KTH, är sedan ett par år rådets ordförande.

Självfallet har Svenska Betongföreningen också ett intresse för civil- och högskoleingenjörsutbildningarna och dessa utbildningars betonginnehåll. Å ena sidan har civilingenjörsutbildningen utökats successivt från fyra till fem år men å andra sidan har stoffet utökats och breddats.

Det handlar både om nya teknikområden och ”mjuka” ämnen som till exempel ekonomi, management, miljövetenskap och u-landskunskap.

Det finns även en trend att många små, smala kurser ersätts av större och bredare kurser. På KTH har Lantmäteri och Vägoch vattenbyggnad fusionerats i ett samhällsbyggnadsprogram. ”Samhällsbyggnadsprocessen” är namnet på en relativt ny kurs i årskurs 1. År 1996 publicerade föreningen en rapport i vilken civilingenjörsutbildningen inom betongområdet i vårt land kartlagts och jämförts med förhållanden vid några utländska universitet.

Bland förslagen till förbättringar fanns inrättandet av ett råd, utveckling av gemensamma läromedel och en katalog över examensarbeten. Rådet för högskoleutbildning bildades 1998 och idag är universitetslektor Katja Fridh, LTH, ordförande.

För mig har Betongföreningen fortfarande en viktig roll att spela inom både forskning och utbildning. Jag tror inte att föreningen skall vara vare sig huvudrollsinnehavare, regissör eller mecenat, men väl en samlande kraft som tillhandahåller ett forum för landets utbildningsgivare och forskare inom högskola, institut, industri och samhälle.

.

Betong 3 | 2012

39

2012-05-16 11:48

26 januari

Föreläsning om betongstandarder I Swecos lokaler i Göteborg hölls den 26 januari en föreläsning om betongstandarder. Drygt 30 personer närvarade.

27 mars

Studiebesök hos Celsa Betongföreningen tar en tur runt till de korporativa medlemmarna som får berätta om sin verksamhet.

Först ut var Celsa Steel Services i Västerås. Sju medlemmar deltog.

14 mars

Våga vara chef Seminariet ”Våga vara chef” anordnades av Betongföreningens kvinnliga nätverk Bettan på Betonggalleriet i Stockholm. 21 deltagare lyssnade till de tre föreläsarna.

20 mars

Ny rapport om terminologi Den 20 mars arrangerade Betongföreningen ett frukostmöte tillsammans med TNC, Terminologicentrum, där föreningen presenterade den kommande rapporten Betongteknisk ordlista. Rapporten, som blir nr 17 i Betongföreningens serie, innehåller omkring 1 000 termer inom det betongtekniska området. Ordförande i den kommitté som tagit fram rapporten har varit Ingvar Börtemark.

Kalen

20 1-jan Jubileumsblogg på betong.se 18-jan Betonggjutning för arkitektstudenter hos CBI Betonginstitutet i Stockholm 26-jan Seminarium betongstandarder i Göteborg.

Jubileumskrönika på betong.se Studiebesök hos Betongindustri i Stockholm.

Tidskriften Betong nr 1 kommer ut.

Livslängd med hänsyn till risken för armeringskorrosion (Gästföreläsning LTH).

15-feb Betongtillverkning med hänsyn till funktionskrav (Gästföreläsning LTH).

16-feb Utveckling av betongrecept (Gästföreläsning LTH).

20-feb Betongtillsatsmedel (Gästföreläsning LTH).

Feb Studiebesök Celsa Steel Service i Västerås.

Feb Tillståndsbedömning av betongkonstruktioner (Gästföreläsning LTH).

1-mar Staffan Bengtsson Månadens bloggare på

1-feb Feb 03-feb 13-feb

betong.se. mar Studiebesök på Nationalarenan i Stockholm. mar Seminarium hos TNC i Stockholm, presentation av den nya publikationen "Betongtek-

nisk ordlista". mar Seminarium om den nya publikationen "Betongteknisk ordlista" i Malmö. mar Hur bygger vi våra nya simhallar? (Föredrag i

Malmö). mar Studiebesök Gamla och nya Årstabron i Stockholm.

05-mar Betongföreningens medlemsblad nr 1 12-mar Redovisning av kommittéarbete om certifieringssystem. (Seminarium i Stockholm) 14-mar Kvällsmöte "Att våga var chef" (Betonggalleriet Stockholm) 16-mar Tidskriften Betong nr 2 kommer ut. mar Studiebesök på projektet Citybanan i Stockholm.

20-mar Betongföreningens ställer ut på Nordbyggmässan i Stockholm.

21-mar Betongföreningens ställer ut på Nordbyggmässan i Stockholm.

1-apr Jubileumskrönika på betong.se apr Leverantörer i tidigt skede (Seminarium i Stockholm). apr Endagstur i Malmö. apr "Betongtur" i Stockholm.

13-apr Seminarium om didaktik för högskoleutbildning om betong. (Lund) apr Studiebesök på Nya Karolinska i Solna. apr Studiebesök på Cementas nya silo i Norra Hamnen i Malmö.

23 april

Nya Karolinska på Årsmötet På Betongföreningens årsmöte den 23 april på Försvarshögskolan i Stockholm anmälde sig 33 personer. De fick bland annat höra en föreläsning av Göran Sunesson, ansvarig för fabriksbetongen på Skanska, där han berättade om betonggjutningarna på 90 000 kubikmeter och HDF-bjälklag på 187 000 ton. För att säkerställa logistiken och även vinna miljöpoäng, eftersom Nya Karolinska Solna ska certifieras enligt Leed, har Skanska valt en betongfabrik på plats.

40 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_40-41_betongforeningen.indd 40-41

apr Seminarium om den nya publikationen "Betongteknisk ordlista" i Göteborg apr Betongbeläggningar (Seminarium i Stock-

apr maj maj maj

holm).

Betongföreningens årsmöte i Stockholm. ”Betongfrukost” (Studiebesök i Göteborg)

Studiebesök i Ørestad.

Beständighetsegenskaper hos slaggbetong (Presentation examensarbete i Göteborg).

31-maj Studieresa till Norge.

25-maj Studiebesök hos CBI Betonginstitutet i Borås. maj Seminarium på KTH. 31-maj Tidskriften Betong nr 3 kommer ut.

1-jun Jubileumskrönika på betong.se jun Seminarium hos betongkonstnär Johan Forsberg i Göteborg.

05-jun Betongföreningens medlemsblad nr 2.

11-jun fib 2012 11-14 juni. Stockholm.

14-jun Hearing i samband med fib 2012.

14-jun Studiebesök på Citybanan i samband med fib 2012. jun Presentation av examensarbete: Stabilitet hos luftporsystem i färsk betong (Presentation examensarbete i Göteborg). jul Lansering av projektresultatet inom projektet ”Miljöcertifiering för ökad hållbarhet”. aug Kommittéarbete: Revision av Betonghandbok

Material. aug Studiebesök Stockholms Hamnar.

1-sep Jubileumskrönika på betong.se sep Studiebesök vid något lämpligt projekt. Göteborg. sep Seminarium om sprickor i betong beroende på krympning och temporatur. Stockholm. sep Studiebesök i Point Hyllie. sep Vandring mellan butiksinredningar i Stock-

holm. sep Nya "Betongens yta" (Seminarium i Stockholm). sep Betongföreningens korporativa medlemmar föredrag och diskussion (Stockholm). sep "Betongtur" med guidning i Göteborg. sep Projektgenomgång av ”Rättvisande bedömning av material och konstruktioner med systemanalytiska verktyg”. I Stockholm.

10-sep Seminarium i Stockholm. sep Betongföreningens medlemsblad nr 3. sep Betongföreningens matrikel. sep ”Hur ska vi öka byggbranschens kompetens genom utbildning för att möta samhällets krav?” (Halvdagsseminarium i Stockholm).

31 maj

23 april

Nya i Betongföreningens styrelse Marie Bergman, Strängbetong, som på bilden hälsas välkommen av ordförande Michael Åhström, Trafikkontoret, har tillsammans med Mats Öberg, NCC, valts in i Betongföreningens styrelse vid årsmötet den 23 april.

Mats Öberg valdes även till vice ordförande och ersätter därmed Karin Pettersson, Weber, som lämnar styrelsen. Även Ulrika Nilsson, Sweco, lämnar styrelsen.

Studieresa Norge Rådet för estetik anordnar en studieresa till Norge med guide. 13 deltagare ur olika yrkesgrupper får se och diskutera byggnader tillsammans.

Vi firar 100 år | 1912-2012

191

2-2

012

n da rie

0 12

"Be-

ck-

m. org)

ong g).

Borås.

n Fors-

med

tet hos tion

ojektet . andbok

öteborg.

oende holm.

tock-

tock-

emmar -

rg. edömmed m.

3.

mpetens ällets holm).

sep Endagstur i Stockholm med middag.

20-sep Lansering av exempelsamling till Betongrapport nr 13.

21-sep Tidskriften Betong nr 4 kommer ut.. sep Betongrapport nr 13 (Seminarium i Göteborg).

25-sep ECSN Award juryarbete. sep Hur ska vi öka byggbranschens kompetens genom utbildning för att möta samhällets krav? (Halvdagsseminarium i Göteborg). sep 27-sep 27-sep 27-sep 27-sep okt okt

Endagstur i Göteborg.

Betongbyggnadsdagen Grand Hotell Stockholm.

Utdelning Betongföreningens Guldmedalj Pris Bästa examensarbete.

Prisutdelning Stor medlem.

Tillverkning vid Strängbetong.

Studiebesök hos betongkonstnär Mikael

Göransson i Stockholm.

05-okt Nya "Betongens yta" (Seminarium i Göteborg). okt Studiebesök Peter Celsings gamla kontor vid

Kornhamnstorg i Stockholm. okt Studiebesök på Nya Triangeln i Malmö. okt Betongworkshop i Göteborg: ”Skapa med betong”.

21-okt Tidskriften Betong nr 5 kommer ut. okt Reparation av betongkonstruktioner (Semina-

BETONG GALAN 2 20111 20

rium i Göteborg). okt Val av exponeringsklasser (Seminarium i Stockholm). okt Nya "Betongens yta" (Seminarium i Lund).

14 juni

1 nov Jubileumskrönika på betong.se nov Frukostseminarium för unga i betongbranschen (Stockholm). nov ”Väljer du rätt exponeringsklass?” (Semina-

Hållbart seminarium nov nov nov nov nov

nov nov 30-nov 01-dec dec 31-dec

rium i Göteborg).

ECSN Award 2012. Prisutdelning i Rotterdam.

Betonggalan.

Nya "Betongens yta" (Seminarium i Umeå).

Betongbeläggningar (Seminarium i Stockholm).

Kartläggning av betongforskning (Forskningsrådet).

Fehmarnbelt (Seminarium i Malmö).

Aktivitet för A-studenter CTH. Tidskriften Betong nr 6 kommer ut.

Betongföreningens medlemsblad nr 4.

Aktivitet för V-studenter CTH Nyårskrönika på betong.se

I ett samarbete med fib-symposiet i Stockholm bjuder Betongföreningens Hållbarhetsråd in till ett seminarium om hållbarhet och betong den 14 juni på KTH. De inbjudna talarna är verksamma inom detta område med Sverige som utgångspunkt. Föredragen kommer att hållas på engelska.

Program:

• Europeiska Byggproduktförordningen (CPR) och standardiseringsarbetet inom området Hållbarhet hos byggnadsverk • Standardpaketens uppbyggnad Rutger Gyllenram, Ordförande i SIS/TK 209 (den svenska spegelgruppen för CEN/TC 350), Kobolde & Partners, KTH • Byggprodukter (EPD’er etc.)

Datum: 14 juni 2012 Tid: 09:00 – 12:30 Plats: KTH Kostnad: Kostnadsfritt Registrering: http://betongföreningen.se/kalendarium/ Moderator: Fredrik Winberg 41

Lars-Gunnar Lindfors, IVL Bedömning av byggnadsverk Martin Erlandsson, IVL • Robust bedömning av material, byggnader och konstruktioner med systemanalytiska verktyg: Martin Erlandsson, IVL • Miljöcertifieringssystem för ökad hållbarhet – betongbyggande

Pia Öhrling, Piacon • Cementproduktion i norra Europa – CO2-vision Stefan Sandelin, Cementa • CO2-upptag i betong Christer Ljungkrantz, Cementa • Energieffektiva byggnader och stadsdelar Eva-Lotta Kurkinen, SP

Betong 3 | 2012

41

2012-05-14 21:29

VI PRESENTERAR STOLT NÅGRA PÅTAGLIGA FÖRBÄTTRINGAR.

Marknaden har efterfrågat formskivor som ger ännu bättre betongfinish och som har längre hållbarhet. Därför har Metsä Wood högkvalitativa plywood av björk och gran fått en termoplastbeläggning.

Nu kan vi stolt presentera aldrig tidigare skådad livslängd, hållfasthet, prestanda under tryck och

släthet. Idealiskt för en mängd krav, från systemskivor och speciella formsättningar, till användningsområden i betongelementindustrin och formsättning med lösa paneler.

VINN TILL ER ETT BILJ STORT G! ETT NEMAN VE om/ RTE od.c o w SPO a ts .me dura www en

www.metsawood.com/endura Finnforest är nu Metsä Wood

Nordic Fastening Group AB

Bult & Fästteknik och Neofac är certifierade mot EN 1090-1

EN 1090

Nordic Fastening Group AB med säljdivisionerna Bult & Fästteknik och Neofac kan nu erbjuda sina kunder CE-märkta gängstänger, grundbultar och dragstagskomponenter för stålkonstruktioner enligt EN 1090-1.

Material och hållfasthetsklasser är i utförande S355J2 och 8.8.

Certifieringen är utförd av A3Cert.

Certifieringen innebär att du som konstruktör och kund får en väl dokumenterad och kontrollerad produkt som uppfyller kraven i enlighet med EN 1090-1 och 2.

Samtliga produkter levereras med kostnadsfria certifikat enligt EN 10204:2005 3.1.

BET0312_41_teknikledare.indd 42-43

teknik

redaktör Johan Silfwerbrand info@betong.se

Kort & gott Viktigast för just din yrkestyp!

44 Utförande Beställare: Med en duktig nytänkande och visionär arkitekt skapas bra genomförbara och realistiska utföranden och lösningar.

Arkitekter: Att välja en bra enteprenör med kunskap, ambition och som samarbetar är grunden för ett lyckat utförande.

Konstruktörer: I detta projekt är konstruktionsinformationen integrerad i arkitektritningarna.

Entreprenörer: En bra dialog och samarbete med arkitekten och beställaren är viktigt. Ta noga reda på vad som eftersträvas och förväntas av slutresultatet.

Diskutera, föreslå och utför sedan provytor och provgjutningar. Alla hantverkare, arbetsledningen och betongleverantören medverkar.

47 Material Beställare: Ökat förtroende för SKB. Arkitekter: SKB ger möjligheter till mer utmanande byggnadsverk.

Konstruktörer: Artikeln visar på möjligheter med stabiliserare i SKB och bidrar till ökad kunskap om den bakomliggande mekanismen.

Entreprenörer: SKB nnebärförbättrad arbetsmiljö för byggarbetaren samt möjliggör ett effektivare och mer rationellt byggande vilket ger en lägre totalkostnad.

51 Standarder Samtliga fyra yrkeskategorier: beställare, arkitekter, konstruktörer och entreprenörer har nytta av de standarder som nu utvecklas för miljöbedömning av hela byggnader. De kan användas som underlag för miljöklassning enligt något av marknadens system som LEED och BREAM, användas som underlag för upphandling eller som stöd för hållbart byggande i allmänhet.

» Vi behöver berätta mer om den goda arbetsmiljön, produktivitetsförbättringarna och möjligheterna att få en hög och jämn kvalitet på gjutningarna. «

Hatten av för SKB! Självkompakterande betong kommer säkerligen att bli framtidens betong,

men varför är den inte det självklara valet redan idag? Visst, SKB som den brukar förkortas, används i stor utsträckning inom förtillverkad betong. Men i platsgjuten betong är den fortfarande sällsynt. SKB – eller vibreringsfri betong som den kallades först – utvecklades i Japan på tidigt 1990-tal och kom till vårt land bara några år senare. För denna snabba teknikinhämtning har Örjan Petersson och Åke Skarendahl fått Betongföreningens guldmedalj. Detta historiska år när Betongföreningen fyller 100 år är det intressant att blicka bakåt. På 1930-talet började man vibrera betongen i stället för stampning. I gamla nummer av Tidskriften Betong kan man se att tekniken mycket snabbt kom till användning i vårt land. Och detta på en tid då en nyhet var en nyhet och inte kallades innovation och inget verk för innovationssystem (Vinnova) eller professurer i innovationsteknik sett dagens ljus.

SKB introducerades i vårt land enligt innovationshandbokens kapitel 1A. Forskningsinstitutioner utvecklade recept för den svenska marknaden, dåvarande Vägverket tillämpade tidigt SKB i fullskala i brogjutningar, svenska institut, högskolor och företag tog täten i ett par EU-projekt bland annat ett om provningsmetoder, CBI bjöd in till den första internationella konferensen inom området och arrangerade kurser medan Betongföreningen tog fram rekommendationer.

Efter denna fantastiska start kom problemen. Mycket kraft har lagts på att eliminera dem. Formtryck, känslighet för variationer i delmaterialen och brandspjälkning är vid sidan av ett högre pris de tre största. I detta nummer redogör Mikael Westerholm för ett projekt om SKB:s statiska stabilitet och nu när det finns lösningar i form av förslag till nya beräkningsmetoder, nya tillsatsmedel och filler samt polypropylenfibrer tror jag att det är hög tid att fokusera på fördelarna i stället. Vi behöver berätta mer om den goda arbetsmiljön, produktivitetsförbättringarna och möjligheterna att få en hög och jämn kvalitet på gjutningarna. Ta av Dig tagelskjortan och sätt på finskjortan, men var beredd på att kavla upp ärmarna!

Johan Silfwerbrand

Betong 3 | 2012

43

2012-05-16 10:29

Färdig betongyta med den indragna sockeln.

Mer om

Sommarhus Svartnö Beställare: Privat Arkitekt: Arkitektstudio WRB (Byggfenomen/Arkitektstudio Widjedal Racki)

Allt är inte trä som glimmar. Det kan vara betong.

44 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_44-45_teknik1.indd 44-45

Betongentreprenör: APJ Betong & anläggningsteknik Betongleverantör: Skanska Byggtid betongarbeten: maj – oktober 2010

Väggar på betongbjälklaget är utförda med lösform, reglar och formplyfa mot insida vägg, reglar och bräder råplan 22 x 170 stående mot utsida vägg.

| teknik |

Röd betong

i inverterad lada Gjutning av betongbjälkaget med rödpigmenterad betong vått i vått med vanlig grå betong. Pevaplåten skymtar under armeringen.

Allt är inte trä som glimmar. Så beskriver arkitekterna bakom ett sommarhus ute på Svartnö sin faluröda skapelse.

Nederdelen av huset är nämligen betong som fått en faluröd färg efter åtskilliga provgjutningar. Här berättar entreprenören om utmaningarna.

Text: Roger Andersson & Alf Aggring Foto: David Larsson

På Svartnö i Norrtälje kommun har arkitekterna på WRB ritat ett fritidshus i rödpigmenterad betong. De beskriver det själva som ”en komposition av träytor vilka har antagit olika skepnader”. På terrassen återfinns massiv furu och även i väggar och inredning. Limträstomme i konstruktionen och gotländskt kärnfuru i extra utsatta lägen. Även det svävande underredet i betong antar träskepnad med sin faluröda infärgning och relief av träpanel.

Betongskalet, som bilder golv och väggar, svävar fritt över marken då sockeln är indragen 1,5 meter. Altanen i söder och entrén i norr är betongskivor klädda med en trall av kärnfuru. Samma material återfinns på vägg, undertak och tak, där fogen löper kontinuerligt från den ena till den andra sidan av huset. Brädor med samma dimension med råplan yta har använts för formsättningen av betongen.

– Spänningen uppstår genom att mycket av det förväntade visar sig vara helt annat än just det. Faluröd träfasad är genomfärgad betong, betong som brukar bära är helt befriad ifrån dessa funktioner och taket som bruka läggas tätt är träpanel lagd med glipa, säger Philip Bergerhoff, en av arkitekterna som ritat huset.

Betongarbetena omfattade form, armering och gjutning av ett betongbjälklag med väggar upplagd på en grund av sulor och grundmurar på mark. Sulor och grundmurar är utförda med lösform, reg-

lar och formplyfa. Formsättning av betongbjälklaget utfördes som samverkansbjälklag med kvarsittande form, Peva 45, profilerad stålplåt, på grund av den låga höjden över mark.

Väggar på betongbjälklaget är utförda med lösform, reglar och formplyfa mot insida vägg, reglar och bräder råplan 22 x 170 stående mot utsida vägg. Insidan isolerades senare med foamglas. Till formstag användes glasfiberstag med en diameter på nio millimeter som kapades försiktigt efter formrivningen.

Målet med formsättningen av väggarna var att efterlikna en vanlig faluröd stående träpanel.

Vid formarbetet överenskoms med arkitekten att: ”formen torkar isär – bra”, ”läckage mellan brädor vid gjutning – bra”. Ingen trekantlist användes i formen däremot silikonades formhörnen för att få skarpa hörn. Efter härdad gjutning utfördes försiktig formrivning – ingen efterlagning.

Genomgående användes betong C28/35 med luftporbildare. Vid väggjutningar användes självkompakterande betong, i övrigt S4. För synliga delar av betongkonstruktionen ville man hamna mot Falurödfärg och utförde en hel del tester och prover. Den pigmenterade betongen innehåller järnoxider.

Plana ytor stålglättades och fukthärdades till 55 procent hållfasthet med hjälp av täckning med plast och vattning.

.

Betong 3 | 2012

45

2012-05-14 20:04

DESIGN YOUR CONCRETE

B. Elvefors Marketing AB Leijons Kåseväg 18 · S-263 73 ARILD · Tel. +46 42 352100 · Fax +46 42 352040 · info@elvefors.se · www.elvefors.se

BET0312_46-50_teknik2.indd 46-47

| teknik |

Mikael Westerholm, Cementa FoU

Tillsatsmedels inverkan på SKB kartlagda Stabiliserande tillsatsmedel kan användas för att åstadkomma självkompakterande betong med förbättrad stabilitet avseende stenseparation. Det visar ett nyligen avslutat forskningsprojekt hos CBI Betonginstitutet. Forskningen visade även att fillertillsats ger en signifikant minskning av separerat vatten.

I denna artikel redogörs för en del av resultaten från ett nyligen avslutat forskningsprojekt om SKB:s, självkompakterande betongs, statiska stabilitet.

Syftet med projektet var att öka kunskapen om hur moderna tillsatsmedel och tillsatsmaterial kan användas för att åstadkomma SKB med bättre statisk stabilitet. Arbetet finansierades av Konsortiet för grundforskning inom betongområdet och utfördes vid CBI Betonginstitutet.

SKB är en lättflytande betong då den ska ha förmåga att fylla ut gjutformen utan att någon energi tillförs i form av till exempel vibrering. Att betong ska vara stabil utan att någon form av separation uppstår vid transport, pumpning och gjutning är ett självklart krav för både konventionell betong och SKB. Det är dock generellt svårare att proportionera en separationsstabil SKB än vanlig betong då risken för separation ökar med flytförmågan.

Separation i form av vatten, pasta eller ballast kan resultera i estetiska defekter och även medföra att konstruktionens förväntade livslängd förkortas på grund av till exempel försämrad slitstyrka och minskat motstånd mot inträngning av tösalter eller andra ämnen som kan ha en negativ inverkan på beständigheten.

Den litteraturstudie som utfördes i början av projektet visar att SKB:s stabilitet är en viktig egenskap som engagerar forskare runt om i världen [1]. Det märktes inte minst i det stadigt ökande antalet artiklar som berört ämnet vid de internationella konferenser om SKB som avverkats sedan den första i Stockholm 1999.

SKB:s stabilitet delas normalt in i statisk och dynamisk stabilitet, där den statiska avser betongens förmåga att förbli

homogen vid vila medan den dynamiska är dess förmåga att förbli homogen under gjutprocessen vid till exempel pumpning och passage genom tät armering.

Det vill säga när betongen är i rörelse.

Förutom densitetskillnaden mellan betongens mikrobruksfas och ballastfas påverkar följande reologiska egenskaper stabiliteten: • Flytgränsspänningen • Plastiska viskositeten • Graden av tixotropi Eftersom separation är ett flerfasfenomen är det inte betongens reologiska egenskaper som är styrande utan de reologiska egenskaperna hos pasta-/mikrobruksfasen då det är i den fasen ballasten sedimenterar. Flytgränsspänning är ett resultat av både cementets och andra finpartiklars flockulering och i betong även i viss mån av mekanisk låsning av grövre ballast. Den struktur som detta resulterar i bidrar till att förhindra ballastens sedimentation.

I SKB är flytgränsspänningen låg, särskilt i flytsättmåttsklassen SF3 där flytsättmåttet sträcker sig upp till 860 mm, vilket ökar risken för stensedimentation.

För varje betongsammansättning finns det en kritisk flytgränsspänning där separation uppstår. Ett flertal forskare har etablerat stabilitetskriterier som beskriver den kritiska ballaststorlek (Dc) över vilken sedimentation sker i betongens pasta-/mikrobruksfas. Stabilitetskriteriet kan sammanfattas i:

där K0 är en stabilitetskonstant, t0

är pastafasens flytgränsspänning och densitetsskillnaden mellan ballasten och pastafasen.

Den plastiska viskositeten är inte avgörande för om betongen är stabil eller inte utan styr snarare hur fort ballasten separerar om flytgränsspänningen är för låg. Sedimentationshastigheten brukar beskrivas med Stokes lag:

g där a är partikelradien, µ är viskositeten och ρp och ρl är partikelns respektive vätskans densitet. I SKB där det är önskvärt med mycket stora flytsättmått (SF3) är det inte ovanligt att ballastens Dmax begränsas till 8 mm jämfört med normala 16 mm. Detta gör att sedimentationshastigheten minskar väsentligt vid eventuell separation.

Tixotropi bidrar till bättre statisk stabilitet. Egenskapen innebär att en sammanhållande struktur, som kan bära upp ballasten, byggs upp när betongen hamnar i vila. De tixotropa egenskaperna hos mikrobruksfasen påverkas av partikelkoncentrationen, typ och finhet hos använda tillsatsmaterial, tillsats av luftporbildare, stabiliserande tillsatsmedel, flytmedelstyp och deras dosering [2].

Utöver nämnda egenskaper är den så kallade graderingseffekten (lattice effect) av betydelse för betongs stabilitet.

Den verkar över både mikrobruks- och ballastfasen och innebär att underliggande ballastfraktioner som är stabila i pastafasen bidrar till att bära upp grövre ballastkorn och på så sätt förhindrar sedimentation. Detta förklarar delvis varför det ur stabilitetssynpunkt är gynnsamt att använda ballast med kontinuerlig gradering framför ballast med partikelsprång. Genom att välja en bra ballast finns det mycket att vinna i stabilitet.

I föreliggande arbete fokuserades huvudsakligen på inverkan av stabiliserande tillsatsmedel på mikrobruks tixoBetong 3 | 2012

47

2012-05-14 19:57

| teknik | tropi, strukturuppbyggnad och förmåga att skapa stabilitet avseende vattenseparation och ballastseparation. Med stabiliserande tillsatsmedel avses oftast vattenlösliga syntetiska eller naturliga organiska polymerer som verkar i betongens vattenfas. Sex olika stabiliserande tillsatsmedel huvudsakligen från den svenska marknaden utvärderades i projektet, se tabell 1. De utvärderades i mikrobruk motsvarande mikrobruksoch bruksfasen hos anläggnings-SKB med 415 kg cement, 180 kg kalkstensfiller och vct 0,45. I figur 1 ses storleksfördelningen hos använda material.

Mikrobruken och bruken karakteriserades avseende deras reologiska egenskaper, vattenseparation och förmåga att bära grövre ballast och på så sätt förbli homogena. Mikrobrukens reologi följdes under 30 minuter med en reometer varvid flytgränsspänningen, plastiska viskositeten, statiska flytgränsspänningen och de tixotropa egenskaperna karakteriserades. Den använda metodiken är i princip densamma som utvecklades i [2]. Strukturuppbyggnaden och de tixotropa egenskaperna hos bruk med Dmax 4 mm karakteriserades endast

genom att mäta utbredningsmåttet direkt efter blandning samt efter fem minuters ostörd vila i en hägermannkon.

Detta är ett enkelt sätt att utvärdera effekten av olika stabiliserare på strukturuppbyggnad och vid provning på betong används den vanliga sättkonen.

Vattenseparationen mättes på både mikrobruk och bruk. Här redovisas endast försöken på bruk, men resultaten är samstämmiga med de för mikrobruken. Metoden baserades i princip på standarden för bestämning av vattenseparation hos betong (SS-EN 4804:2005). Det innebar att cirka 4 200 g bruk vägs upp i en plåthink med höjden 1 700 mm och diametern 200 mm. Därefter sugs eventuellt separerat vatten upp med en pipett var 30:e minut under

48 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_46-50_teknik2.indd 48-49

300 minuter varefter vattenseparationen beräknas enligt ekvationen nedan.

Där mw avser separerat vatten, w andelen vatten i bruket (%) och ms är uppvägd mängd prov.

Stabiliteten avseende brukens förmåga att hålla ballasten homogent fördelad utvärderades i sedimentationsförsök där sfärer med varierande densitet användes.

Vid dessa försök fylldes sex stycken plastcylindrar med bruk varefter de fick stå ostörda i 0, 2, 5, 10, 20 respektive 30 minuter innan en sfär placerades på brukets yta och tilläts sedimentera.

Sfärernas slutläge bestämdes genom att såga isär cylindrarna efter att bruket hårdnat varvid stabilitetsindexet beräknades enligt ekvationen nedan.

Där h avser hur långt sfären sedimenterat i bruket. Stabilitetsindex 100 % innebär att ingen sedimentation skett och 0 % att sfären sedimenterat till botten av cylindern.

Gemensamt för samtliga utvärderade stabiliserare var att de resulterade i högre flytgränsspänning och plastisk viskositet hos mikrobruken, vilket även innebar att utbredningsmåttet minskade, se figur 2.

Detta var väntat då stabiliseraren förväntas binda upp vatten och är helt samstämmigt med tidigare redovisade resultat.

Ett intressant resultat var att om jämförelsen gjordes vid samma utbredningsmått uppvisade mikrobruken med stabiliserare en lägre plastisk viskositet än referensbruket utan stabiliserare.

En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att stabiliseraren delvis förhindrar direktkontakt mellan cement, filler och ballastpartiklarna i mikrobruket och på så sätt reducerar friktionen och därmed viskositeten – det vill säga att den ger en viss smörjande effekt. I betongsammanhang kan denna effekt vara positiv då det skulle resultera i en smidigare och mer lättbearbetad betong, i synnerhet om stabiliseraren samtidigt möjliggör att fillerinnehållet kan minskas med bibehållen stabilitet.

Det var endast två av de utvärderade stabiliserarna (VMA5, VMA6) som gav

mikrobruken tydligt tixotropa egenskaper, de övriga vilka också var de som finns tillgängliga på den svenska marknaden hade liten tixotrop verkan vid använda doseringar, se figur 3. Detta indikerar att den stabilitetsskapande mekanismen för dessa stabiliserare inte huvudsakligen bygger på att ge betongen tixotropa egenskaper.

Resultaten indikerar även att strukturuppbyggnaden kan ske närapå omgående för vissa tillsatsmedel, vilket är mycket positivt med hänsyn till betongs motståndskraft mot stenseparation.

En nackdel kan vara att risken för gjutveck ökar om inte detta beaktas vid gjutningen. I figur 4 visas hur den statiska flytgränsspänningen förändras i vila (strukturuppbyggnaden) vid olika utbredningsmått. Av resultaten framgår att VMA5 ger snabbast strukturuppbyggnad, men också att vid ett visst utbredningsmått är den ungefär densamma för de olika stabiliserarna. För att erhålla önskad stabiliserande effekt är det därför viktigt att anpassa doseringen med hänsyn till flytsättmåttets målvärde. Ju större flytsättmått desto högre dosering krävs sannolikt för att få stabiliserande verkan.

Ballastseparation kan uppträda

ganska plötsligt i SKB när gränsen för stabilitet väl passerats. Samma fenomen observerades för glassfärers sedimentation i bruk (0/4 mm), se figur 5. Det kritiska utbredningsmåttet där sfären började sedimentera låg kring 300 mm för samtliga provade brukssammansättningar, med möjligen ett något större utbredningsmått för de fillerbaserade bruken. Även om inte de stabiliserande tillsatsmedlena påverkade det kristiska utbredningsmåttet i någon större utsträckning kan de bidra till stabiliteten genom att bygga upp en stabiliserande struktur i vila.

Det framgår av figur 6a, där stabiliseraren VMA6 påtagligt förbättrar stabiliteten, det vill säga minskar sfärens sedimentation, både direkt efter gjutning och efter en stunds vila. Effekten kan tillskrivas stabiliserarens tixotropiskapande egenskaper, vilket framgår av jämförelsen mellan utbredningsmåttet direkt efter blandning och efter 5 minuters ostörd vila i hägermannkonen, se figur 6b. Det mindre utbredningsmåttet efter 5 minuter i vila ska inte förväxlas med konsistensförlust då bruk återfår sin flytförmåga vid omblandning. Generellt ökade brukens öppethållandetid när stabiliserande tillsatsmedel användes och för vissa av dem ökade till och med flytförmågan något under mättiden.

Vattenseparationen hos mikrobruk och

Figur 1 Kornstorleksfördelning hos använda delmaterial.

Figur 3 Inverkan av olika stabiliserare på mikrobruks tixotropa egenskaper mätt som arean i en flytkurva efter en tid i vila. Mikrobrukens initiala utbredningsmått var jämförbara och den högsta rekommenderade doseringen stabiliserare användes.

Figur 2 Inverkan av stabiliseraren VMA2 på mikrobruks flytgränsspänning vid olika flytmedelsdoser.

Figur 4 a) Strukturuppbyggnad hos bruk innehållande olika stabiliserare vid olika utbredningsmått och b) mikrostrukturen karakteriserad som arean hos brukens flytkurva efter 30 minuter i vila. I figuren anges även det initiala utbredningsmåttet.

Figur 5 Stabilitetsindex för bruk med respektive utan stabiliserande tillsatsmedel och eller filler vid olika initiala utbredningsmått.

Figur 6 Inverkan av stabiliserare (VMA6) på a) stabilitetsindex vid respektive tidpunkter.

Figur 6 b Brukets utbredningsmått direkt efter blandning och efter 5 min i vila.

Figur 7a Vattenseparation hos bruk innehållande olika mängder av a) filler samt... (se fig 7b nästa sida)

Betong 3 | 2012

49

2012-05-16 12:03

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Figur 7b ...stabiliserande tillsatsmedel.

Referensen innehåller varken filler eller stabiliserare.

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

bruk innehållande kalkfiller (L25) och stabiliserande tillsatsmedel undersöktes. Resultaten visade att deras förmåga att hålla kvar det fria vattnet till stor del beror på finmaterialinnehållet och korrelerade väl med vattenpulvertalet (vpt), där minskande vpt leder till mindre vattenseparation, se figur 7a. Med ökande finmaterialinnehåll ökar den yta som kan binda upp vatten och därmed minskar mängden fritt vatten som kan separera. Tillsats av stabiliserande tillsatsmedel hade ingen positiv effekt på mikrobrukens eller brukens vattenseparation. Vattenseparationen pågick snarare under längre tid då öppethållandetiden förlängdes.

Slutsatserna från forskningsprojektet kan sammanfattas med följande punkter:

•Stabiliserande tillsatsmedel resulterar generellt i ökat flytmedelsbehov för att nå en given flytförmåga. Flytmedelsbehovet ökar dock inte i samma grad som vid tillsats av filler varför det inte behöver öka om det stabiliserande tillsatsmedlet delvis ersätter ett tillsatsmaterial.

•De stabiliserande tillsatsmedel som utvärderats gav en något lägre viskositet vid ett givet utbredningsmått än referensbruket utan tillsats.

•Öppethållandetiden ökade generellt något med stabiliserande tillsatsmedel.

•De provade stabiliserarna hade inte någon signifikant inverkan på det kritiska utbredningsmåttet där sedimentation sker. Tillsats av filler ökade däremot det kritiska utbredningsmåttet något.

•Stabiliserande tillsatsmedel med tixotropa egenskaper förbättrar stabiliteten och motverkar stenseparation.

•Strukturuppbyggnaden och de tixotropa egenskaperna minskar med ökande flytförmåga.

•Tillsats av stabiliserare förbättrade brukens sammanhållning genom att binda upp vatten. Men trots denna initiala effekt minskade inte vattenseparationen över tid med någon av de provade stabiliserarna.

•Vattenseparationen korrelerar med finmaterialinnehållet i bruket och fillertillsats ger en signifikant minskning av separerat vatten.

Sammantaget visar resultaten att stabiliserande tillsatsmedel kan användas för att åstadkomma självkompakterande betong med förbättrad stabilitet avseende stenseparation. Detta förutsätter dock att stabiliseraren ger betongen tixotropa egenskaper så att en stabiliserande struktur byggs upp så snart betongen hamnat i vila.

Vidare visar resultaten att det effektivaste sättet att minska risken för vattenseparation är att anpassa fillermängden och möjligen även finheten hos fillermaterialet.

.

Konsortiet för finansiering av grundforskning inom betongområdet utgörs av företagen: Abetong, Betongindustri, Cementa, Färdig Betong, Strängbetong och Swerock.

BET0312_46-50_teknik2.indd 50

2012-05-14 19:57

| teknik |

Rutger Gyllenram,

Markus Peterson,

Anders Rönneblad,

ordförande i SIS/TK 209, Hållbarhet hos Byggnadsverk

Betongforum

Cementa

Nya standarder mer rättvisa för bedömning av byggnader Det behövs nya standarder för att göra rättvisa miljöbedömningar av olika byggnader. Nu har metodstandarder kommit för beräkning av miljöbelastning för byggmaterial och byggnader som presenteras härnedan. Artikelförfattarna hoppas att de kommer bli en självklar del i projekteringsarbetet och naturligt integrerat i olika typer av datastöd i framtiden.

Byggande av hus och infrastruktur

svarar för en stor del av resursförbrukningen i världen. Miljöfrågor får därför en ökad betydelse vid projektering och upphandling men debatten får inte fördummas av förenklade uttalanden och förvirrande argument. Olika byggmaterial har olika miljöbelastning per kilo, men har i övrigt helt olika egenskaper. Nya standarder för bedömning av miljöprestanda hos hela byggnaden är därför en nödvändighet för ett systematiskt arbete med hållbart byggande.

Det är en grannlaga uppgift att jämföra olika alternativ vid till exempel en upphandling och då är särskilt hållbarhetsdata

svåra att jämföra. Den europeiska standardiseringsorganisationen, CEN, har sedan några år arbetat med hållbart byggande i kommittén ”CEN/TC 350 Sustainability of construction works” och i Sverige behandlas standarderna av SIS i kommittén ”SIS/TK 209 Hållbarhet hos byggnadsverk” med representanter för forskning, byggherrar, byggföretag, projektörer och byggmaterialindustri.

Begreppet hållbarhet innefattar de tre dimensionerna miljö, ekonomi och sociala aspekter vilket också avspeglas i standardiseringsarbetet, men det är miljöstandarderna som är färdiga först. Under hösten 2011 färdigställdes så metodstan-

darder för beräkning av miljöbelastning för byggmaterial och byggnader och de blir därmed automatiskt svenska standarder med beteckningarna och titlarna ”SSEN 15978 Assessment of environmental performance of buildings – Calculation method” respektive ”SS-EN 15804 Environmental product declarations – core rules for the product category of construction products”.

Standarderna talar om hur man skall göra för att beräkna eller på annat sätt fastställa och presentera ett bedömningsunderlag för hållbarhet. De talar däremot inte om vad som är bra eller dåligt till skillnad från de nu så aktuella miljöcer-

Betong 3 | 2012

BET0312_51-53_teknik3.indd 51

51

2012-05-15 13:22

| teknik |

Building assessment information

tifieringssystemen som Green Building, Miljöbyggnad, Leed och Breeam.

En utgångspunkt för hållbarhetsbedömningar är att betrakta miljöpåverkan och resursanvändning under hela byggnadens livslängd och därför arbetar man i standardsystemet med moduler som behandlar: A Framställning av byggmaterial och byggnad B Byggnadens brukarskede C Avveckling av byggnaden D Separat modul för tilläggsinformation bortom byggnadsverkets livscykel, till exempel återvinning av byggmaterial Dessa moduler som visas i figur 1 är i sin tur indelade i underavdelningar A1-A3 etc. och idén är att data skall redovisas för respektive modul och inte adderas ihop i en klumpsumma. En betongleverantör kan som komplement till att beskriva miljöbelastningen vid tillverkning (modul A1-A3, obligatorisk) och transport till byggarbetsplats (modul A4) även välja att redovisa data för andra moduler för att kunna visa på fördelar under bruksstadiet avseende till exempel drift och underhåll (modul B) och vinster med återvinning i modul D. Gemensamt är att dessa redovisningar endast har ett värde som egen intern uppföljning, för att jäm-

52 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_51-53_teknik3.indd 52-53

föra identiska produkter och som indata till en analys av den kompletta byggnadsverket. I en analys av ett helt byggnadsverk är man av förklarliga skäl tvungen att arbeta med olika scenarier för att kunna ta hänsyn till framtida utnyttjande och slitage på byggnaden.

En deklaration av miljöbelastning för ett byggmaterial som beskrivs ovan görs av leverantören i form av en EPD, Environmental Product Declaration. Dessa EPD:er utgör sedan indata för bedömning av hela byggnaden. Eftersom standarderna är för översiktliga för att säkerställa att deklarationerna blir jämförbara utvecklas för varje produktkategori så kallade PCR:er vilket står för Product Category Rules. En EPD från en leverantör granskas och certifieras således mot en given PCR. I Sverige har vi sedan länge arbetat med PCR:er i det så kallade ”Internationella EPD-systemet” som baseras på ISO-standarder och som i Sverige administreras av Miljöstyrningsrådet. Detta behandlar alla sorters varor och tjänster och således inte bara byggprodukter.

Eftersom internationella ISO-baserade EPD-system bygger på delvis olika principer jämfört med europeiska CEN-baserade EPD-system är en EPD framtagen i det ena systemet inte direkt jämförbar

med en EPD i det andra systemet.

Inom betongområdet används fortfarande de internationella ISO-baserade EPD-systemen. Det finns flera exempel på PCR:er och EPD:er för betong inom det internationella EPD-systemet, framförallt för olika typer av betongelement.

Men det finns även datorstödda EPDverktyg framtagna. Exempelvis har den norska fabriksbetongföreningen Fabeko utvecklat en Excel-modell så att EPD:er för betong kan erhållas och den franska fabriksbetongföreningen har nyligen lanserat ett web-baserat EPD-verktyg. Båda dessa verktyg bygger än så länge på ISOstandarder. Verktygen tar bland annat hänsyn till den aktuella betongsammansättningen samt data från transport- och produktionsprocessen. Ännu har inte de färska CEN-baserade EPD-systemen hunnit slå igenom, men på europeisk nivå pågår idag arbete med att utveckla CENbaserade EPD-verktyg såväl inom den europeiska prefabindustrin (BIBM) som den europeiska fabriksbetongindustrin (ERMCO).

Vad gäller cement har den europeiska cementorganisationen Cembureau (2008) tagit fram en ISO-baserad EPD för CEM I. Även CEN-anpassade förslag är under utarbetande.

Liksom andra byggmaterial är betong

| teknik | Figur 1. Moduluppbyggnaden i standarderna för hållbara byggnadsverk framtagna av kommittén CEN/ TC 350. Miljöbelastningarna anges för: framställning av byggmaterial (A1–3), byggnation (A4–5), byggnadsverkets brukande (B1–7), byggnadsverkets avveckling (C1–4) samt kompletterande information om t.ex återvinning av byggmaterialet (D). De delar som ligger i framtiden uppskattas genom att man gör scenarier. Miljöbelastningen anges per modul och får enligt standarderna inte räknas samman till en klumpsumma.

Mer om varken ”grön eller röd” innan den har satts in i sitt sammanhang. Vad gäller betongens miljöbelastning under tillverkningsstadiet (modul A1-A3) utgör cementtillverkning en avgörande del.

Betong har dock flera egenskaper, under framförallt bruksskedet, som kan ge utmärkta miljöprestanda hos byggnadsverket. Här är några exempel: • Om möjligt använda befintlig stomme till nya byggnader (modul A5) • Genom att utnyttja en betongstommes termiska massa kan behovet av uppvärmning och kylning av en byggnad reduceras (modul B6). Den inneboende värmetrögheten i betongen kan jämna ut temperaturtoppar och dalar vilket innebär förutom minskad energiförbrukning/miljöbelastning även kostnadsbesparingar och ökad komfort för brukarna.

• Betong är oorganiskt, tål fukt, möglar ej och har stor motståndskraft mot klimatförändringar, dvs har ett lågt underhållsbehov under hela livscykeln och därmed reducerar onödig resursförbrukning (B2-B5).

• Betongens goda brandegenskaper innebär att stora delar av en betongkonstruktion förblir oskadade även vid våldsamma bränder. Reparationer begränsas

därmed till ett minimum efter en brand.

Dessutom kan verksamheten snabbare återställas till det normala (B3).

• Utnyttjande av betongens positiva möjlighet att återuppta koldioxid genom karbonatisering under hela livscykeln bör beaktas (B1 och D). Eventuellt även C. • Betong går att återanvända genom att krossas och användas som ballast till ny betong alternativt användas som vägbyggnads- eller fyllnadsmaterial. (D) De EPD:er som tas fram för byggmaterial enligt standarderna från CEN är INTE avsedda för kommunikation mellan företag och privatpersoner utan ENDAST mellan företag, men den privata byggmaterialmarknaden är inte försumbar. Miljödata för byggprodukter har endast sin relevans som indata till bedömning av hela byggnader och kräver kompetens för att tolkas och utnyttjas.

Om inte byggmaterialföretagen idkar självdisciplin så riskerar vi att få en förvirrad debatt där äpplen jämförs med päron och de stora förlorarna är konsumenterna och miljön, åtminstone tills vi börjar mäta våra bostäder i kilogram.

Det är vår uppfattning att hållbarhetsbedömningar över ett byggnadsverks hela livscykel där ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer ställs

Läs mer på Internet Internationella EPD-systemet: http://www.environdec.com/ Svenskt standardiseringsarbete inom SIS/TK209: http://www.sis.se/byggnadsmaterial-och-byggnader/byggnader/ allmänt/sis-tk-209 Europeiskt standardiseringsarbete inom CEN/TC350: http://www.cen.eu/cen/ Sectors/Sectors/Construction/SustainableConstruction/Pages/CEN_TC350.aspx

samman kommer att bli en självklar del i projekteringsarbetet framöver och naturligt integrerat i olika typer av datastöd. Standarder utvecklas för att underlätta denna utveckling och när vi nu går in i ett skede med nyutvecklade standarder ligger fokus på tillämpning som underlag för kommande revisioner. Den som har önskemål rörande regelverkets utformning har goda möjligheter att påverka resultatet genom att delta i SISarbetet. Fast i slutändan gäller det att skapa byggnadsverk man blir glad och stolt över att se, bruka och till och med kan älska. Men för detta, byggfolkets verkliga mästarprov, har vi tyvärr ännu ingen standard.

.

Betong 3 | 2012

53

2012-05-15 13:22

experten Fråga Experten på hemsidan har blivit så populär att vi i kommande nummer publicerar ett urval av svaren som vi tror intresserar tidskriftens läsare. Våra experter är Oskar Esping, Färdig Betong, Martin Hansson, Sika, och Arne Hellström, fd Strängbetong, egen konsult.

Hur lagas sprickor i balkonger?

Vi har ungefär tio balkonger från 60-talet som har fått sprickor, mest på ovansidan. Sprickorna är inte så stora, men de släpper säkert in vatten som kan skada armeringen. Det finns också skador vid räckesinfästningarna. Hur skall man reparera dessa sprickor? /Guy Hej Guy! Att reparera balkonger kan utföras på en mängd olika sätt, men det finns vissa grundsteg som kan utföras: 1.

Gör en kartering av sprickornas vidd från min till max.

2. Med punkt 1 som utgångspunkt kan därefter valet göras för vilken typ av lagningsmaterial som kan användas.

3. För riktigt fina sprickor < 1,0 – 2,0mm kan det vara svårt att laga med ett cementbaserat system utan en lagviskös epoxi kan vara till fördel som har möjlighet att tränga ner i sprickan. Dock skall särskild noggrannhet iakttas då epoxi “gulnar” vid långvarig kontakt av solljus, men om detta inte har någon större betydelse, kan detta system användas med stor fördel.

Epoxi är en så kallad härdplast som kräver särskild utbildning för att hanteras på ett säkert sätt.

4. Vid större sprickor kan ett cementbaserat bruk användas för att laga och skydda eventuellt exponerad armering från korrosionsangrepp. Tänk på att det nya lagningsbruket kan ha en annan kulör gentemot den redan befintliga betongen.

5. Innan någon form av lagningsmetodik appliceras skall sprickan och betongen rengöras noga för att optimera vidhäftning mellan ny och gammal betong.

6. Vid större lagningar kan ett cementbaserat system användas, då med större ballastfraktion för att minimera uppkomsten av nya sprickor samt öka slitstyrkan hos den nya lagningen. Även här gäller att rengöring och förbehandling utförs mycket noggrant så att slutresultatet blir optimalt.

Ta med dig dessa punkter och konsultera en byggvaruhandel eller en yrkeskunnig

54 B e t o n g 3 | 2 0 1 2

BET0312_54-55_experten.indd 54-55

för ert fortsatta projekt. Hoppas att detta hjälper dig och lycka till. /Martin Hansson Sulfatresistent injektering?

Vi är två studenter från Chalmers som gör ett examensarbete om vattenkemi vid tunneldrivning och hur vattenkemin influerar val av material. Sulfatresistent injektering väljs som “standard” även om sulfathalten i mark och vatten är låga. Vi har en enkel fråga angående kostnader för sulfatresistent och icke sulfatresistent betong, hur ser prisskillnaderna ut mellan dem? /Sargon och Peter Hej Peter och Sargon! Det finns inget i standarden som säger att du måste använda Anläggningscement (Anl), som exempelvis när betongen blir exponerad för tösalter och frost. Anl-cement är ett «rent» (min 95% klinker) portlandcement som är klassat som lågalkaliskt (LA), sulfatresistent (SR) med måttligt värmeutveckling (MH). Det är framtaget för stora anläggningskonstruktioner där det finns risk för temperatursprickor, alkalikiselreaktioner med ballasten och inträngning av sulfater från mark och vatten. Men har du en normal ballast (ej alkali-reaktiv) och ej massiv konstruktion är det inga problem med andra cement. Skadliga mängder av sulfater från mark och vatten är ganska ovanligt i Sverige. Dessutom har Anl-cement en lägre kloridbindning på grund av sin låga aluminat-halt (för att klara SR), vilket är en nackdel.

Många gånger föreskrivs Anl-cement «slentrianmässigt», utan att man egentligen behöver detta cement. Dessutom kan man genom att använda tillsatsmaterial, typ slagg och flygaska, och på så sätt många gånger få en betong med likvärdig eller bättre egenskaper/beständighet än med Anl-cement. Om man använder andra cement (exempelvis Byggcement) än Anl kan man få högre värden när man provar frostavskalningen (enl SS 137244), vilket till stor del beror på att de luftporbildande tillsatsmedel vi an-

vänder är anpassade för cementkemin hos Anl. Men man brukar ändå klara de gränsvärden på avskalningen som gäller med andra cement. Anl-cement är ett mycket bra cement, men är relativt dyrt (ca 30% mer än Byggcement) och mer miljöbelastande.

Priset (levererat till betongfabrik, exkl moms) för Anläggningscement är ca 1,1 kr/kg och för Byggcement ca 0,8 kr/kg. Så en betong med Anl kostar ca 100 kr mer än med «standardcement» (Bygg).

Men många gånger är Anl-betongen ännu dyrare då denna oftast används till anläggningskonstruktioner där kraven gör att man har en frystestad betong med luftporbildande tillsatser samt med lågt vct (relativt mycket cement). Som exempel kostar en frystestad C32/40 vct 0,40 med Anl-cement ca 300 kr mer än en C32/40 standardbetong med Byggcement. Hoppas detta svarar på din fråga. /Oskar Esping Examensjobb om SKB? Hej! Jag studerar byggteknik och design på KTH. Vi ska börja med att skriva exjobbet och jag har tänkt mig att skriva om självkompakterande betong, men jag vet inte riktig hur jag ska börja med det hela.

Vad är de största frågorna i marknaden när det gäller självkompakterade betong? /Sewa Hej Sewa! Självkompakterande betong, SKB, har verkligen förändrat stora delar av betongindustrin. Framförallt används SKB vid nästan all betongelementtillverkning utom där man är betjänt av en betong som inte flyter som till exempel vid hålbjälklagstillverkning, men SKB har fortfarande en stor potential inom platsgjutna konstruktioner. Mitt förslag är därför att du tar kontakt med tekniska chefer i företag inom fabriksbetongtillverkning. Exempel på sådana är Betongindustri, Färdig Betong och Swerock. Kanske kan även tillsatsmedelstillverkarna BASF, Grace och Sika vara intresserade. /Arne Hellström

marknadstorget

NR NR 5/2011 5/2011 PRIS: PRIS: 99 99 SEK SEK /FRÅN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN BETONGFÖRENINGEN

M E GÖD TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TI ST VI OL TE T T

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

6 Num mer l e nnnnel l tu CxCit xy xit u t y x x uunnnneeel l x t y it CxCxxit xxyt x tunn el CxCit xy xit xytunn x x 99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

5

DESIGN

TEKNIK

SKLIGT 5 MÄN

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

SKLIGT 5 MÄN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

SKLIGT 5 MÄN

BETONGFÖRENINGEN

595 kr!

DESIGN

TEKNIK

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

TEKNIK

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

TEKN T NYA MÄNSKLIG DESIGN MALMÖS TEKNIK NYTA MÄNSKLIG DESIGN MALMÖS TEKNIK NYTA MÄNSKLIG MALMÖS NYA VÄRLDEN MALMÖS ÖPPNAR x A N NY DE RL ÖS MALM ÖPPNARAVÄ x x NY VÄRLDEN MALMÖS X ÖPPNAR x I Rom x XXI DEN MAPN RL VÄ x X ZAHA HADID ÖP AR X x I Rom x FORMERNA R XXI MA TÄNJE VÄRLDEN x AR PN x X ÖP ZAHA HADID X x I Rom x X FORMERNA RXXI RLDEN MA TÄNJE VÄ x AR PN HADID x X ÖP ZAHA X x I Rom x X FORMERNA RXXI IK

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

5

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

2 5

5

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

Hotell Post GAMMALT MÖTER NYTT

x X

x X

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

0X0X 22 X2 0XX0X X X2 X2 0X0X X X2 XX XXX X

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

MA

TÄNJE

ZAHA HADID

I Rom FORMERNA MARXXI TÄNJE ZAHA HADID I Rom FORMERNA MARXXI TÄNJE x er ZAHA HADID år fyll ERNA X TÄNJER FORM seet x er Vasamu fyll år NA BAKOM X R MÄNNISKOR amu seet BETONG MÖTE Vasår fyll er ISKORNA BAKOM MÄNN R seet amu BETONG MÖTE Vasår er fyll R NA BAKOM FRÅGA VÅRA EXPERTE ISKOR 95-ÅRSFESTEN/ TV LIVE FRÅNamu seet G MÖTERseMÄNN / SE FILMEN BETON BEHÖVER/ BETONG Ner Vas fyll www.betong. år SEKTOR LLT BETONG EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A NA BAKOM ISKOR ESTEN/ FRÅGA VÅRA TV LIVE /EN KUNSKAPSBANK G MÖTER MÄNN 95-ÅRSFseet FRÅN amu BETON se / SE FILMEN BEHÖVER/ BETONG N Vas er SEKTOR fyll www.betong. år LLT BETONG BAKOM I VÄRLDSKLASS/A VÅRA EXPERTER NA FRÅGA PSBANK ISKOR ESTEN/ KUNSKA /EN R MÄNN 95-ÅRSFseet FRÅN R/ BETONGTV LIVE amu BETONG MÖTE Vas etong.se / SE FILMEN SEKTORN BEHÖVE x X

x X

x X

x X

xxx xxx xxx xxx xxx xxx

www.b LLT BETONG EXPERTER BAKOM I VÄRLDSKLASS/A ISKORNA95-ÅRSF ESTEN/ FRÅGA VÅRA TV LIVE /EN KUNSKAPSBANK G MÖTER MÄNN BETON se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR VÅRA EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR VÅRA EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A PSBANK /EN KUNSKA 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR I VÄRLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK

SPÄNNANDE Prenumerera SPÄNNVIDD på Tidskriften Betong!

Rekord i Helsingborg

företag:_______________________________________________

Allt om Betonggalan VINNARNA OCH MINGLARNA

NamN:__________________________________________________

adress:________________________________________________ Designat / Manligt och kvinnligt Teknik / På standardfronten nytt Mänskligt / Jazzig Catherina Fored

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

telefoN:________________________________________________ mejl:__________________________________________________________ skicka namn och adress till Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

2012-05-14 20:40

marknadstorget

SynkoFlex - för täta gjutfogar

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

EgcoBox sparar energi!

EgcoBox minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon Fullständig svensk dokumentation och provningar!

040-947070

80, 100 & 120mm stenull www.rolf-dickman.se

Här syns du. Boka plats på marknadstorget.

Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, Allt inom städ & betongbranschen eller www.annonshuset.se

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0312_56-57_signerat.indd 56-57

040-947070

www.rolf-dickman.se

| Signerat |

Utvald person tycker till Mats Björs,

vd Byggherrarna

Se längre än betongen!

Under de närmaste tio åren behöver över 800 000 lägenheter byggda i miljonprogrammet genomgå omfattande renovering, ombyggnad och energieffektivisering. Det innebär 200 miljoner kvadratmeter. Lägg därtill 150 miljoner kvadratmeter lokaler och 190 miljoner kvadratmeter småhus som också behöver åtgärdas. Det kommer att krävas duktiga byggherrar som har tid, resurser och framför allt kompetens. Men personligen tror jag också att det kommer att krävas nytänkande, innovationer och en materialindustri som vill engagera sig i samma mål som byggherren.

Vad menar jag då med det? Jo, låt mig ta ett praktiskt exempel. Tänk dig bara att miljonprogrammens klimatskal ska bytas ut och tilläggsisoleras, dels för att uppnå de energimål regeringen satt, dels för att byggnaderna har ett stort behov av renovering. Detta ska göras samtidigt som människor helst bör kunna bo kvar i sina hem och till en ekonomi som tillåter dem att bo kvar även efter kompenserande hyreshöjningar. Detta är ett gigantiskt projekt som bland andra BeBo, Energimyndighetens beställargrupp för bostäder, arbetar med i ett projekt som kallas Turik2. Projektet genomförs i samarbete med bland andra Byggmaterialindustrierna och syftar till att göra en teknikupphandling för att hitta lösningar som fungerar både ekonomiskt, tekniskt och inte minst för de boende.

Här ser jag stora möjligheter för materialindustrin att ta en aktiv roll och bidra med sitt kunnande, sitt engagemang och sina erfarenheter för att skapa värden för brukarna. Se längre än betongen helt enkelt.

Men det finns två saker som förvånar mig. För det första de ekonomer som inte vill tänka längre än kalkyler för enskilda åtgärder. För det andra det enkla faktum att riksdagen har valt att ställa sig bakom EU:s miljömål, men regeringens åtgärder räcker inte till för att nå dem. För det sistnämnda är ett exempel den föreslagna tolkningen av NNE-byggnader där det märkliga inträffat att det är byggsektorn som driver på utvecklingen och inte regeringen. Vad beträffar ekonomerna är det tyvärr allt för få som funderar på kostnaderna för de skador växthuseffekten och den globala uppvärmningen kommer att åstadkomma och istället inskränker sig till de vinster man ser i enskilda kalkyler. Eller kanske snarare frånvaron av vinster när man räknar på energieffektivisering. Ändå är det så att det läggs ned mycket arbete och resurser på att hitta nya och ekonomiskt försvarabara sätt att energieffektivisera. Jag nämnde ovan BeBo som har visat att man kan genomföra både energi- och kostnadseffektiva renoveringar. Inom flerbostadsområdet har ett antal renoveringsprojekt genomförts där den uppmätta energibesparingen uppgått till minst 35 procent med lönsamhet. När det gäller fastigheter såsom kontor, sjukhus och övriga byggnader visar Belok: s totalprojekt att man kan göra stora vinster genom att använda metodiken Totalprojekt när man bygger om. Här finns exempel på projekt där energibehovet i byggnaden minskat med mer än hälften och med lönsamhet. För den som vill vara säker på att få vad man upphandlat finns Sveby som tagit fram en branschstandard för att säkerställa att byggnaden får den energianvändning man avtalat om.

Mitt i allt det här står byggherren. Den viktigaste rollen i ett byggprojekt.

Det är upp till byggherren att se till att brukarna får valuta för pengarna och att sätta tydliga mål för det färdiga projektet. Det gäller att tidigt och i konkurrens samla bred kompetens och samverka med leverantörerna.

Materialleverantörerna har sannolikt bäst kunnande att bidra med när det gäller produkter och systems prestanda och funktionella egenskaper. För det är genom samverkan mot samma mål som vi får fler byggprojekt som både är energieffektiva, attraktiva och ekonomiskt lönsamma för både leverantörer, brukaren och för fastighetsägarna.

Lars Henrik Persson VD i tredje generationen

vi skapar i betong för hus och mark!

Betong, rätt komponerat med grus, sten och cement, ger många positiva egenskaper. Det ger ett behagligt inneklimat. Det ruttnar inte. Det brinner inte. Ett naturmaterial som är beständigt och hållbart. En utmärkt grund att stå på i Starkas ständiga miljöarbete.

Betong uppfyller mycket högt ställda krav. Krav som vi ständigt uppfyller och vidareutvecklar.

Vi är privatägda sedan 80 år och har sakta men säkert vuxit.

Idag är vi en betydande aktör med prefabricerade betongprodukter inom vidsträckta tillämpningsområden för bygg- och anläggningsverksamhet. Tillsammans med ca 250 medarbetare tillverkar och levererar vi produkter för markbeläggning, VA-system, färdiga byggelement, stödmurar och fabriksbetong. Allt med utgångspunkt från naturen.

Välkommen till Starka!

VD Lars Henrik Persson www.starka.se www.facebook.com/starkabetong STARKA finns i Arboga, Kristianstad, Lund, Tyringe och Ängelholm

2012-05-14 20:09

mänskligt || | Teknikmix

Betong räddar flygplan På den kinesiska flygplatsen Jiuzhai

Huanglong Airport har man avslutat landningsbanan med skumbetong, skriver gizmondo.com. Det gör att flygplan som inte hinner stanna i tid fångas upp av den porösa betongen. Systemet kallas EMAS, Engineered Materials Arresting System, och tester visar att skumbetongen inte skadar flygplanen nämnvärt. Under de senaste 15 åren har det skett mer än 30 olyckor där flygplan har kanat för långt när de landat, så investeringen är kanske inte så dum.

Produktnyhet för skumbetong Företaget Peal har tagit fram en mobil anläggning för produktion av skumbetong med en patenterad blandningsteknik kal�lad sumptekniken. Anläggningen består av en blandarpump med cement som ansluts till en skumgenerator. Skummet kommer att bibehålla sina egenskaper tills det blandas med slurryn. Anläggningen producerar 45 liter cementslurry i minuten där man tillsätter önskad mängd skum beroende på vilken volymvikt man vill uppnå.

Enheterna styrs automatisk. www.peal.se

2013 års fib-symposium i Tel Aviv Den 11-14 juni står Sverige värd för årets

fib-symposium som har rubriken Concrete Structures for Sustainable Society. Men det är redan klart att nästa års fib-symposium kommer äga rum den 22-24 april i Tel Aviv i Israel. Temat blir »Engineering a Concrete Future: Technology, Modeling and Construction«.

För mer information: www.fib2013tel-aviv.co.il.

58

Betong

3 | 2012

BET0312_58_teknikmix.indd 58-59

DNA-test upptäcker hussvamp Företaget Dynamic Code har

tagit fram ett DNA-test som upptäcker hussvamp. Provtagningen sker genom ett dammprov med en bomullspinne på några olika ställen i byggnaden. Provet skickas i en returförpackning till företagets laboratorium för analys. Svaret hämtas efter 2-4 dagar på en hemsida.

Testet, som har en säkerhet på 98 procent, är ackrediterat av Swedac och kostar 1 250 kronor och beställs på Dynamic Codes hemsida.

Ny produkt för fuktmätning i betong Företaget Vaisala har tagit

fram en lösning för fuktmätning i betong och andra byggkonstruktioner. Produkten heter SHM40 och mäter enligt borrhålsmetoden. Setet består av mätprob, indikator och tillbehör för borrhålsmätning.

Vid mätning enligt borrhållsmetoden får mätproben sitta kvar i borrhålet tills fuktigheten i hålet har utjämnats och stabila fukt- och temperaturvärden kan avläsas. Det finns även tillbehör för montering i ohärdad betong. www.vaisala.com/SHM40

Smidiga leveranser med Mapei!

Rätt mängd - rätt tid - rätt produkt!

Mapei är världsledande inom tillverkning av kemiska produkter för byggindustrin. När det gäller tillsatsmedel för betong erbjuder Mapei ett brett spektra av produkter och en högklassig logistik.

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Mapeis bil är bland annat utrustad med vågceller vilket innebär att leveranssedel skrivs ut med information om levererad mängd, datum, klockslag och bilnummer.

Formsläppmedel i koncentrat PIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatten inför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö, minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning, färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligen kostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se.

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Formsläppkoncentrat levereras i behändiga enliterspåsar för platsgjutning eller i fat och bulk för automatiska blandarsystem.

Mapei. Våra erfarenheter - dina lösningar. www.mapei.se

www.graceconstruction.com +46 (0)42 - 16 78 00

Namnlöst-5 1

2012-05-16 12:46:44

M Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

ed gö ty r ng vi d br o an ch sc kr he ea n tiv st it ol et t

nr 3/2012 pris: 99 sek /från betongföreningen

den kreativa byggtidskriften 3/2012 2/09

2 3

Danmark krymper

+

KöpenhamNs snabba tåg

2000 ex!

Vi ökar mest i byggpressen!

Kriget om betongen

Garnisonen Vi kan även i färg Sika® ColorCrete - Infärgad betong ger nya möjligheter.

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, www.sika.se

BET0312_1__omslag.indd 1

Sika® ColorCrete finns i olika kulörer som kan ge betongkonstruktioner ett unikt utseende med kontraster och nyanser som dessutom är beständigt och hållbart.

40 år

Designat / Eviga dockor Teknik / SKB blir bättre Arkitektur / Äntligen Wingårdh!

www.betong.se / Följ Betonggalan / Månadens bloggare / Ny expert svarar / Nyhetsbrev varje vecka / Redaktören reflekterar 2012-05-16 11:40