Tidskriften Betong nr 1, 2010 by Tidskriften Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

ED GÖ TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TIV ST IT OL ET T

NR 1/2010 PRIS: 95 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

Illustratör: Johan Toorell

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 1/2010

I Bolidens gruva i Garpenberg har det brutits malm i åttahundra år. Idag hämtas zink, bly, silver, koPPar och guld 1100 meter under jorden.

1 i gruvan och bergsäkert

Varje dag, när man spränger nya orter, måste tak och väggar sprutbetongsäkras. Det är svårt, men viktigt. ANNars kan lösa stenar ramla ner.

Men för att göra det säkra äNNu säkrare bestämde Boliden en dag: Vi måste ha en betongblandning som har en hållfasthet på minst 4 MPa på fyra tiMMar.

Hur ska det gå till?

GRANSKAT

TEKNIK

Certifiering av passivhus delar entreprenörerna

Betong på vägen och parkeringsgarage som står emot salt

Det fiNNs bara en lösning på problemet. Kalla hit SikaMan!

SikaMan samarbetar med Boliden och leverantören Färdig Betong dag som natt i gruvan. Till sist får han en idé.

xxx x

HM.

Sikas alkalifria accelerator Sigunit L54PAF skulle nog göra susen.

Det funkade! Med Sikas lösning kunde Boliden öka säkerheten och spara maSSor av tid.

Det är bergsäkert.

x X x X x X

DESIGN Låt makakerna ta över trädgården i vår

arkitektfrågor OM BETONG BESVARAS

Nytt i Betong!

Mänskligt FÖRST UT ÄR GERT WINGÅRDH

Betong i kub

NORGE SATSAR PÅ VILLOR

Tufft 2010

MEN BRANSCHEN TROR PÅ VÄNDNING

Baserad på en verklig historia. Läs hela på www.sika.se

xxx KÖPENHAMN

XXX UNDER JORDEN

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, info@se.sika.com, www.sika.se

BET0110_1_52_omslag.indd 1

www.betong.se / LÄS ALLT OM BETONGBRANSCHENS VIKTIGASTE NYHETER SNART BÖRJAR BETONGTV IGEN 2010-02-02 14:13:35

Varför vänta på betong som brinner?

Grace Construction Products ADVA® Floor 241 Genom att använda flytbetong med ADVA Floor 241 kan gjutlag gjuta två plattor eller fler under samma tid. Vid ett praktiskt test en februaridag göts två parallella plattor varav den ena innehöll betong med ADVA Floor 241. Rotorbilen tömde flytbetongen mellan 7 och 10 på morgonen. Klockan 14 kunde plattan med ADVA Floor 241 skuras och arbetet kunde avslutas tidigt, medan betongarna vid den andra plattan inte kunde gå hem förrän kl. 21.

ireo.se

Vi ses på BETONGFEBER i Älvsjö - så berättar vi mer om de många fördelarna med ADVA Floor 241.

www.graceconstruction.com

BET0110_annonser.indd 2

042-16 78 00

2010-02-02 13:19:54

nr 1/2010 innehåll

projektet: Tidskriften Betong reser till kontinenten för att ta tempen på Köpenhamns betongmiljö, sidan 12.

Designat: Fransk möbeldesign med tyngd, sidan 9.

Ledare

Kort och roterat

4 Konjunkturen vänder,

41 Hallå där

det är inget vi behöver oroa oss för. Däremot borde man fundera på varför träindustrin är på frammarsch och anledningen till att så få ungdomar väljer att jobba i vår bransch. Det anser chefredaktören Roger Andersson.

Mixat 7 Nytt, designat och personligt Betongtåg i Belgien, röd bro i Södertälje och betongstudier i ett badhus. Detta och lite mer får du läsa om på mixat. Sedan visar vi makaker, tvålkoppar och fåtöljer av betong – formgivarna visar det senaste.

11 aktuellt Häng med till ett betonglandskap i Östersund.

Reportage 12 Projektet Tidskriften Betong gör ett djupdyk i Köpenhamns betongmiljö. Bland annat visas Danmarks första helautomatiska parkeringsgarage, betongexperten Ulf Jönsson som är engagerad i Fehmarn Bält och Den Sorte Diamanten.

ED-bjälklag är ett system som gör att betong sparas och vikten blir lättare, men skepsisen är lika stor som de positiva orden.

42 Inspiration Ulf Magnefors tar oss med till en fårfarm utanför Melbourne. Den är platsgjuten och kan nästan klassas som ekologisk.

44 Vimlet Chefredaktörer, marknadschefer, direktörer, arkitekter och konstruktörer siar om nästa år, vad händer då?

48 Betongföreningen Ingvar Börtemark redogör för den senaste betongterminologin.

49 signerat Betongfebers projektledare Arne Hellström, försvarar “jättarna” - det vill säga det beslut de stora företagen fattade - om att inte delta i årets mässa.

50 Mänskligt Gert Wingårdh är först ut att våga svara på arton personliga frågor.

23 arkitektur Runda bordsdiskussioner med betongexperter och arkitekter på senaste Betongfeber.

28 Granskat miljö Hur ska ett passivhus certifieras, det går ju att göra på två sätt. Varför väljer inte fler byggherrar att uppföra passivhus?

arkitektur: Albert Williamson-Taylor

deltar i Runda bordsdiskussionerna, sidan 23.

Teknik 32 Garage och P-hus Ylva Edwards, Lars Johansson, och Anders Thorsén anser att miljön för parkeringsgarage kan liknas vid den marina. Tösalter dras nämligen in med bildäcken och orsaker kloridinträngningar. Här presenteras olika sätt att undvika misstag i nyproduktion.

37 Betongbeläggningar i tunnlar Johan Silfwerbrand berättar om varför betong är ett bättre alternativ än asfalt då man jobbar med förbifart Stockholm.

BET0110_03_innehall.indd 3

2010-02-02 15:54:15

vinjett

» Det tål att tänka på att endast tolv procent av ungdomarna ser det hos byggbranschen. «

Vision Med tyngd och kreativitet ska vi göra branschen stolt.

Utgiven av

ledare

Betongföreningen Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 Fax: 08-762 62 39 www.betong.se

roger andersson chefredaktör för tidskriften betong och mellanrum, Bloggar på betong.se stor medlem i betongföreningen

Ansvarig utgivare Johan Silfwerbrand

Roger

Redaktion chefredaktör Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

Redaktör

Alexandra

Alexandra Cederquist: alexandra@betong.se Telefon: 0733-80 80 52

Ad Jenny Almersdotter: jenny@betong.se Telefon: 0733-40 40 95

Jenny

TeknikRedaktör Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

webbredaktör Julia Persson: föräldraledig Telefon: 0702-34 35 38

Johan

Julia

Redaktionsråd Kjell Wallin, Nathalie Bellan, Mats Emborg, Sten Forsström, Lennart Lif, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund och Anders Rönneblad.

Annonser Annonshuset ab Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

Prenumeration Marie Brunnberg AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 Fax: 076-765 37 60 prenumeration@betong.se

Framtida rekrytering Nu kan vi sluta oroa oss för lågkonjunkturen. Enligt Industrifaktas senaste rapport är vi på väg mot en konjunkturtopp. De största kommunerna har bostadsbrist och fram till 2014 behövs minst 35 000-40 000 nya lägenheter per år och prognoserna pekar på att ungefär hälften kommer att byggas. Rapporten beskriver att det samtidigt behövs en tredubbling av ombyggnadsinvesteringarna i de äldre flerbostadshusen och energianvändningen ska halveras i omkring 15 miljoner kvadratmeter byggnadsyta per år ända fram till 2050. Att konjunkturen börjar vända uppåt stämmer även rätt väl med vår egen enkät i detta nummer. Även om ordet tufft används av flera företagsledare tror så gott som alla på en uppgång. Så vad ska vi då oroa oss för om inte konjunkturen? Tja, framtida rekrytering, till exempel. Endast tolv procent av ungdomar mellan 15 och 19 år vill jobba inom samhällsbyggnadssektorn, enligt en undersökning från Svensk Byggtjänst. Hur många som vill jobba inom betongsektorn vet vi inte. Den frågan ställdes inte i undersökningen. Däremot ställdes frågan om vad ungdomar helst vill ha på en arbetsplats och det är bra löner, kompetenta chefer, kul kollegor och bra social gemenskap, starka varumärken, företag som tar socialt ansvar och utmanande uppgifter. Det tål att tänka på att endast tolv procent av ungdomarna ser det hos byggbranschen. En annan undersökning från SCB visar att det kommer att saknas 110 000 personer inom vår sektor om 20 år om inte intresset bland unga ökar. Kommer det dessutom en konjunkturtopp som är 20 procent högre än den förra toppen, som Industrifakta förutspår, kommer det att saknas ännu fler. Kan inte vi i byggsektorn erbjuda det som unga vill ha? Då måste vi ändra oss. Har vi det redan? Då måste vi tala om det. Tänker också på vår egen undersökning från förra året som visar att politiker blivit mer positiva till träbyggande. På två år har kommunpolitikerna svängt till att tycka att trä är bättre för miljön än betong och mer än tre gånger fler prioriterar trähus i sin kommun än för två år sen. Det oroar. Och det oroar också att tidningen Byggvärlden i senaste numret tagit med trä på sin heta lista och kallar det ”hett material i energibesparingstider”. Är trä bättre för miljön än betong? Då måste vi ändra oss. Är betong bättre? Då måste vi tala om det.

Pris Lösnummerpris: 95 SEK, finns även att köpa i utvalda presstop-butiker. Prenumeration: 595 SEK/år för tio nummer. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. ISSN 1101-9190

Omslagsbild Gert Wingårdh av Jonas Lindstedt

Guld värda Tidskriften Betong har startat en klubb för de företag som tycker extra mycket om oss och köpt vårt guldpaket. Guldklubben är det lyxiga namnet och hittills har vi fyra medlemmar: BASF, Cementa, Grace och Sika.

Klippt och skuren Alliansen värnar om oss. I januaris sista partiledardebatt berättade de att en betongarbetare numer får 1 700 kronor mer i månaden på grund av skattesänkningar. Får se vad oppositionen kontrar med när valet närmar sig?

4 Betong 1/10

BET0110_04_ledare.indd 4

2010-02-02 13:41:33

Pigment och maskiner för betongproduktion. Med lång erfarenhet från branschen har vi noga valt de företag vi samarbetar med idag. Det är viktigt att våra kunder får ut maximalt av sina investeringar. Då är det angeläget att vi och våra partners har en gemensam syn på vad som är betydelsefullt. Kombinerar vi detta med en nära kontakt med kunderna, kan vi leva upp till vårt motto, att det långsiktigt alltid skall vara lönsammare att vara kund till Pigmentec.

Color- and Technologycenter

BET0110_annonser.indd 5

.se

ntec

gme w.pi

Pigmentec AB Sagsjövägen 1, 428 36 Kållered, Telefon: 031-25 79 00, www.pigmentec.se

2010-02-02 13:19:55

Driftsikkert udstyr karakteriserer alle Haarup anlæg - uanset størrelsen.

Effektivt, driftsikkert og nemt Haarup er specialiseret i effektivt at producere, montere og servicere driftsikre betonblande- og doseringsanlæg. På Haarups fabrik i Danmark fremstilles blandere, ophejs, doserings- og vejeudstyr, betontransportvogne, bånd og styringer. Haarup gør det nemt for Dem at modernisere eller bygge nyt.

BET0110_annonser.indd 6

Haarup Maskinfabrik a/s Haarupvej 20 DK-8600 Silkeborg Fax: +45 86 84 53 77 Tlf.: +45 86 84 62 55 E-mail: haarup@haarup.dk Web: www.haarup.dk

2010-02-02 13:19:56

MIXAT Utvalt & designat

redaktör alexandra cederquist mejla alexandra@betong.se

Sikaexpansion Efter den kraftiga tillväxten de senaste åren blev Sikas anläggning för liten. I 40 år har företaget suttit i Veddesta men nu finns i stället ett Sikahus med kontor, laboratorier, en modern produktionsanläggning och lager för betongtillsatsmedel i Lunda, strax norr om Stockholm. Kontor och lager har redan flyttat in och installation och provkörningar i den nya produktionsanläggningen pågår för fullt.

Tåg av betong Fejmer Mixer har precis avslu-

tat ett uppdrag åt den belgiska stadsjärnvägen och levererat en maskin med blandare, vågar och cementskruvar till ett av järnvägens två betongtåg. Uppdragsgivare är Wolf-Zondervan och de båda företagen har jobbat ihop tidigare - för tjugofem år sen - då de levererade motsvarande system. En Utmaning har varit att lyfta upp och baxa in maskinen i tåget, en stålkonstruktion på fem ton. Ytterligare en har varit att montera den på plats med mycket små marginaler. Tåget med betongstationen på ska se till att den belgiska stadsjärnvägen underhålls.

Finland tar över Finska Lujabetong vill växa på

stockholmsmarknaden och har köpt Nettobetongs verksamhet. Företagen har samarbetat tidigare och då har Lujabetong

producerat betongen medan Nettobetong ansvarat för transporter och pumpar. Lujabetong AB tillhör Lujagruppen, ett familjeföretag som drivs av tredje

generationen och är en av Finlands största byggentreprenörer. Lujakoncernen omsätter cirka fyra miljarder kronor och har 2 100 anställda.

Betong med kulör

Betongstudie av bad

Pigmentec har fått i uppdrag

Karlskronabaserade företa-

att infärga den järnvägsbro som håller på att byggas i Södertälje med sexprocentig, röd, järnoxid. Vd Lars-Olof Eliasson, tror att Pigmentec valdes som leverantör, tack vare sitt täta samarbete med Banverket och Vägverket. Den största utmaningen har varit att hålla tillbaka kalkutfällningarna och därför har formarna behandlats. För att åstadkomma en jämn infärgning har pigmentet blandats väl med betongen. Det är inte den första bron i Sverige att få en annan kulör än den betonggrå. Även till exempel Årstabron, Ramlösa station och Åbromotet är infärgade. Kontraktssumman är en miljon kronor.

get BetongCentrum har precis genomfört en omfattande undersökning av Högevallsbadet i Lund. Simhallen ska byggas ut och renoveras för cirka 250 miljoner kronor och främst är det badets befintliga betongkonstruktioner som synats i fogarna. Undersökningen har utförts tillsammans med Dansk Teknologisk Institut, BetongCentrums moderbolag. Företaget har även tidigare jobbat med tillståndsbedömningar av betongkonstruktioner, inte minst av simhallar eftersom de är hårt utsatta i sina ofta aggressiva miljöer. I det egna laboratoriet undersöks uttagna prover. Företaget har agerat betongsakkunnig

under projekteringen av den kommande utbyggnaden och ska vara det även senare i byggfasen. Uppdragsgivare är Lundafastigheter.

Betong 1/10

BET0110_07_mixat.indd 7

2010-02-02 13:12:19

BET0110_annonser.indd 8

2010-02-02 13:20:01

DESIGNAT

Solitär fåtölj OPPOCEMENT är en fåtölj ritad av Stefan Borselius på

uppdrag av Blå Station. Uppdraget handlade om att göra en möbel som skulle kunna vara solitär och samtidigt fungera i grupp. På samma sätt som en person kan fylla ett rum ska fåtöljen kunna göra det. De flesta rum består av lod- eller vågräta linjer men dessa har Stefan Borselius försökt undvika med en volym som ska ge rummen liv. stefan@borselius.com

Betongtvål HANNA ZETTERLUND tycker betong är stilrent, tungt, spännande och oförutsägbart. Resultatet blir olika varje gång trots att samma formar använts. Inspirationen hittar hon överallt: inne, ute i naturen och hos människor omkring sig. Tvålkoppen är hennes senaste objekt och den kostar 150 kronor. www.fargoformideer.dinstudio.se

Galleri Karleby

Trädgårdsbetong

GUNILLA LUNDELL har verkstad och galleri i Karleby och här jobbar hon med konst, kursverksamhet, föredrag och trädgårdskonst. Här finns en trädgård att vandra runt och fika i. De nya projekten är en utomhustavla och ett bord av betong, keramik och ek. lundellskagalleriet.se

CATTIS STEFFENSEN tillverkar tavlor, lampetter, ljusstakar, ramar, trampstenar, betongbänkar, krukor med mera i sin betongateljé. Möjligheterna med betong är oändliga och går att kombinera på spännande sätt med tyg, metall och glas. Här visas det senaste för trädgården. www.former.nu

Apcement MARIA COTELLESSA jobbar mest med

Duka parisiskt JEAN-FRANÇOIS BELLEMÈRE har designat bordet som finns i två storlekar, 130 x 70 centimeter och 170 x 85 centimeter. Båda säljs av parisföretaget Editioncompagnie, det mindre kostar 1380 Euro och det större 2700 Euro. www.editioncompagnie.fr

keramik men även med betong. Här har hon gjort snömakaker som hon fått idén till från boken »en hyllning till aporna”. I boken visas bilder av Steve Bloom som hon menar inte bara är foton utan porträtt av apor. Snömakakerna är gjorda av specialbetongen emako s88c, utom ansiktena som är gjorda av keramik.

BETONG 1/10

BET0110_09_designat.indd 9

2010-02-02 13:15:05

TiOmix

− för bättre luft och renare fasader Betongtillsatsmaterial för reduktion av luftföroreningar och organiska ämnen TiOmix är ett tillsatsmaterial som ger betong fotokatalytisk funktion. TiOmix:s fotokatalytiska egenskaper kan tillsammans med solljus bryta ner ämnen som kväveoxider (NOx) och smuts (organiska föroreningar) till ofarliga produkter. Kväveoxider bildas särskilt i gatutrafik och ökar risken för luftvägsinfektioner och skador på människors luftvägar. Betong med TiOmix kan alltså bidra till mer hälsosamm stadsmiljö. TiOmix är ett nanokristallint fotokatalytiskt material som är speciellt modifierat för att effektivt kunna blandas och vara verksamt i betong och bruk. Den rena fasaden på bilden är från Biltemas anläggning i Gävle. TiOmix tillverkas på Cementas specialfabrik i Skövde.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder.

BET0110_annonser.indd 10

Fotograf: Daniel Hertzell

Produkter med detta certifieringsmärke har godkänd fotokatalytisk effekt.

2010-02-02 13:20:02

aktuellt

Hem till

boxen mer om

The Box Nu lanseras nyckelfärdiga betongvillor i Norge. Bakom står Betongelementforeningen som tagit fram modellen kallad the Box som finns i tre varianter och kan beställas av 15 olika företag. Första villan är precis såld. /text: roger andersson bild: ed-system

in och konkurrerar på marknaden för nyckelfärdiga hus. Elva betongföretag har tillsammans med Ramböll och Multiconsult tagit fram tre modeller i den norska elementföreningens regi. Modellen kallas the Box. – Nyckelfärdiga hus i betong har inte kunnat köpas tidigare och därför har elementtillverkarna helt stått utanför privatmarknaden för småhus. Privata köpare har ofta skrämts bort av att de måste engagera sig för mycket i husköpandet eller av priset för att anlita en arkitekt till ett enstaka projekt, säger John-Erik Reiersen på Betongelementforeningen. Boxens tre modeller är alla på 232 kvadratmeter fördelat på tre plan och kan varieras för en vanlig plan tomt eller suterräng med ingång antingen på första våningen eller i källarplanet. Ytterväggarna

Nu ger sig norrmännen

består av bärande sandwichelement och bjälklagen är gjorda av håldäck så inga bärande innervägg finns vilket gör att planlösningen kan varieras efter behov och enkelt byggas om. Fasaden kan varieras och kunden kan få allt från frilagd eller borstad yta till slipad med glasinläggningar eller matrisgjuten som ger grafiska avtryck. En intressant detalj är de stora fönstren som sträcker sig över två våningsplan och som ska ge solen möjlighet att dagtid värma betongväggarna som därmed lagrar värmen och avger den nattetid. Enligt tillverkarna ska detta ge en energibesparing på 2,5 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Priset är satt till nästan 4,5 miljoner svenska kronor, första villan är såld och tillverkningen är snart igång. www.tbox.no.

Bebyggd areal: 112,6 m2 Bruksareal: 232,5 m2 Etageindelningar: 93,2m2+93,2m2+46,1m2 Kostnad: 4,47 miljoner kronor Tillverkande företag: Spenncon, AS Betong, Contiga, Helgeland Betong, Overhalla Cementvare, Egersund Betongteknik, Grytnes Betong, Element Nor, Block Berge Bygg, Opplandske Betongindustri, Voss Cementvare, Systemblokk Telemark, Sandeide Cement, Con-Form Oslo och VS Element.

Betong 1/10

BET0110_11_aktuellt.indd 11

2010-02-02 13:13:22

projektet

Det er fedt!

Danskt

I Köpenhamn byggs Danmarks tre första helautomatiska parkeringsgarage. Tidskriften Betong var på plats och passade på att kolla upp det senaste om Fehmarn Bält och tioåringen Den Sorte Diamanten. /text: roger andersson bild: kent johansson

sida Köpenhamn från Kastrup sett. Taxin hittar fort och mitt bland boulevarder och sekelskifteshus öppnar sig en kvadratisk yta med byggkranar och bodar. Platsen är funnen för ett av Köpenhamns tre första helautomatiska parkeringsgarage. Jesper Boilesen finns inte i någon av bodarna. Han är en av de 3 600 som är anställda hos Pihl & Son, Danmarks näst

Leifsgade är på rätt

12 Betong 1/10

BET0110_12-22_projektet.indd 12

2010-02-02 14:18:07

Betong 1/10

BET0110_12-22_projektet.indd 13

â&#x20AC; 13

2010-02-02 14:18:21

projektet

största entreprenadföretag efter MT Højgaard. Han är också ansvarig för uppförandet av de tre garagen. Fast egentligen borde kanske Pihl & Son heta Langvad & Son. Det är nämligen 123 år sen som murarmästare Lauritz Emil Pihl startade företaget och så småningom tog in sonen Carl. Sen dess har Kay Langvad köpt in sig och lämnat över till sin son Sören och kvar av Pihlarna finns bara namnet. Så kommer Jesper genom grindarna, delar ut vita hjälmar och gula västar och berättar om vad som döljer sig under ytan på den 40 gånger 50 meter stora platsen. – Här fanns tidigare en lekplats, så det vi gör är att helt enkelt plocka bort den och bygga 400 parkeringsplatser under marken och sen återställa allt, säger Jesper Boilesen. Jesper är fåordig ovanför marken. Det är inte mycket att se här ovan jord, tycker han nog. Han vill snabbt ner där det finns något att visa, så vi klättrar rakt ner i ett av hålen som kommer att bli en av de fyra hissar som blir det enda som syns när allt är klart. Det är som att kliva ner i en stor betonglåda med locket på. Väggar och golv är platsgjutna medan pelare och takbalkar är prefabricerade. Taket, som ska bära lekparken ovanför, består av filigranbjälklag. – Den här parkeringen på Leifsgade och den vi ska se på senare vid Under Elmene och ytterligare en är en del av en satsning på att hitta nya parkeringsplatser i Köpenhamn. Ekonomiskt sett är förstås ett helautomatiskt system dyrare, men hade vi byggt traditionella garage hade vi fått bara hälften så många parkeringsplatser på samma yta, säger Jesper Boilesen. 840 nya parkeringsplatser i de tre garagen. Rätt långt ifrån de 4 000 som var tanken när staten 2005 avsatte 1,2 miljarder danska kronor för att få nya parkeringsplatser centralt i staden. Nu har man reviderat visionen till 3 000 platser och de som inte ryms i de automatiska garagen blir parkeringsplatser ovan mark. Innan år 2014 tagit slut ska allt vara klart. Nere i betonglådan håller de som bäst på att montera stålskenor i alla riktningar och det skruvas och kapas. Centralt beläget står ett gäng batteriladdare för skruvdragarnas batterier, redo att växla så fort det börjar gå trögt. – Bilarna kommer att stå i fyra våningar och det tar max fyra minuter för

Sammanlagt blir det

14 Betong 1/10

BET0110_12-22_projektet.indd 14

2010-02-02 14:18:41

»Hade vi byggt traditionella garage hade vi fått hälften så många parkeringsplatser« Mer om:

Köpenhamns parkeringsgarage: Byggherre: Köpenhamns kommun Entreprenörer: E. Pihl & Son Arkitekter: Creo arkitekter Landskapsarkitekter: Preben

Skaarup Betongmängd: 20 000 kubikmeter (tre

anläggningar) Parkeringsmaskinen håller som bäst på att monteras. Sen läggs ett filigranlock på och en lekpark och en basketplan anläggs.

Betongleverantör: Unicon Byggtid: November 2007-augusti 2010

Betong 1/10

BET0110_12-22_projektet.indd 15

2010-02-02 14:18:52

projektet

»Det är första gången vi bygger så nära befintliga byggnader, säger Jesper Boilesen och det känns som de boende i husen bredvid kan titta rätt ner i skjortkragen.« en bil att skickas upp när föraren beställt den. Den kommer ner i någon av de fyra hissarna, men innan har den kontrollerats med kamera att den inte är för lång eller för hög, säger Jesper Boilesen. också svara på en rad frågor, till exempel om du har glömt något husdjur i bilen och om du dragit åt handbromsen. Som en extra säkerhetsåtgärd finns en värmekamera som säger stopp när något levande verkar finnas kvar. Vi tar byggtrappan upp och Jesper håller undan presenningen så att vi kan kliva ut på betongplattan. – Jaha, ni ska till den Sorte Diamant efter det här, hörde jag. Där var jag ansvarig

Man måste

för betonggjutningarna. Det var en väldigt speciell gjutning med tolv centimeters brädor som var datorkapade och eftersom gjutningen lutade åt olika håll var alla brädor olika, säger Jesper Boilesen. Men åter till parkeringsvärlden. Vi lastar in kameror och hjälmar i Jespers gråa Mazda för att titta på nästa projekt, det vid Under Elmene. Här är förutsättningarna annorlunda. Ett avlångt tomrum mellan två hus som har huserat skyddsrum sedan andra världskriget ska bli 260 parkeringsplatser. Det avlånga, underjordiska garaget blir 80 gånger 14 meter. – Det är första gången vi bygger så nära befintliga byggnader, säger Jesper Boilesen

och det känns verkligen som de boende i husen bredvid kan titta rätt ner i skjortkragen. – Vi har fått bygga in byggplatsen med isolerade väggar för att fånga upp alla ljud. Sen arbetar vi bara mellan sju och 18 för att inte störa de boende, säger Jesper Boilesen. Tolv meter ner är det full aktivitet. Stämp som fogats samman till vad som kan liknas vid stora torn rullas i nya lägen för nya gjutningar. Tolv meter är högt när man ska ta sig neråt i en sviktande byggtrappa och tolv meter är högt när man står och tittar rakt upp längs en gjutform. Uppifrån hälls SKB och Jesper visar oss tryckmätarna på formen. – Trycket ligger bra här under 2 000 kg/cm2 som ni ser. Det får inte gå över 9 000, börjar det stiga för mycket får vi avbryta eller sänka gjuthastigheten, säger Jesper Boilesen. Stämptorn efter stämptorn börjar kom-

16 Betong 1/10

BET0110_12-22_projektet.indd 16

2010-02-02 14:19:06

»Har du glömt något husdjur i bilen?« Max fyra minuter får man vänta på att få sin bil upp till ytan. I gengäld kommer ingen åt att repa eller göra inbrott.

Ett avlångt tomrum med gamla skyddsrum från andra världskriget blir 260 osynliga parkeringsplatser och en vacker park.

Betong 1/10

BET0110_12-22_projektet.indd 17

2010-02-02 14:19:27

projektet

Mer om:

Automatiska parkeringshus Sveriges första helautomatiska parkeringshus stod färdigt 2003 på Rörstrandsgatan i Stockholm och har plats för 46 bilar. Den fick smeknamnet ”P-snurran” eftersom den är en cylindrisk byggnad med en diameter på 18 meter.

Så här är det tänkt att det danska parkeringshuset ska se ut.

Illustration av byggnadsfaser Fas 1

Sekantpålar gjuts. På skissen visas garaget vid Under Elmene som är en avlång rektangel på 80X14 meter, men tekniken är densamma för alla tre garagen. Vid Under Elemen gjuts 188 pålar ned till 17 meters djup. Därefter vibreras spontplattor ned i marken som blir teknikrummets väggar.

Fas 2

Permanenta jordankare (86 stycken vid Under Elmene) borras lodrätt ner i marken. De blir förankrade i kalkstenen som senare ska hålla nere betonglådans botten. Fas 4

Fas 3

Den översta delen av sekantpålarna huggs av så armeringsjärnet frigörs. Ovanpå gjuts en balk som binder samman sekantpålarna. Därefter grävs det ut för tvärgående balkar som gjuts med nio meters mellanrum.

Utgrävning sker ner till ett djup på 6,5 meter där den första nivån för snedgående jordankare borras. Grundvattensänkningen är nu etablerad så att nibvån ligger 0,5 meter under den slutliga utgrävningsnivån.

Fas 5

Fas 6

Utgrävningen fortsätter till ett djup av nio meter där den undre nivån för snedgående jordankare borras. Dessa ska hålla väggarna på plats under utgrävningen.

Utgrävningen fortsätter till det slutliga djupet och en 60 centimeter tjock bottenplatta gjuts där de permanenta jordankarna fästs. Därefter gjuts innerväggarna och överdäcket på anläggningen. De tvärgående jordankarna har nu inte längre någon funktion.

18 Betong 1/10

BET0110_12-22_projektet.indd 18

2010-02-02 14:43:10

Jesper Boilesen på Pihl & Son har betydligt lättare gjutningar att hantera på de tre underjordiska garagen än han hade på Den Sorte Diamant för tio år sen.

»Formbyggarna trasslar lite med livlinorna och i bakgrunden brummar pumparna« ma på plats och formarna börjar byggas för att gjuta taket. Formbyggarna trasslar lite med livlinorna och i bakgrunden brummar pumparna som kämpar med det sipprande grundvattnet som kommer från sekantpålarnas skarvar. – Förutom att du vinner parkeringsplatser med de här helautomatiska garagen så är de helt säkra eftersom ingen människa kan stjäla din bil eller vandalisera den. Det finns heller inga risker för sammanstötningar eller kollisioner, säger Jesper Boilesen. Jesper samlar in hjälmarna, tar i hand och lämnar oss själva i Köpenhamn. Vi frågar oss fram till Metron för att ta oss till Kongens Nytorv och restaurang La Porta. Där har vi stämt träff med Ulf Jönsson, som är betongexpert på Fehmarn Bält-förbindelsen. När säkerhetsdörrarna av glas nere i Metron glider åt sidan för att släppa på oss på det förarlösa tunnelbanetåget tänker jag på skillnaderna mellan Köpenhamn och Stockholm. Köpenhamn har sedan 2001 en lokal arkitekturpolitik som klart och tydligt uttrycker att Köpenhamn ska bli en arkitekturstad i världsklass.

Medan Stockholm backar och velar om slussar och bibliotek låter Köpenhamn sina arkitekter bygga allt från operor och konserthus till Bjarke Ingels spektakulära bostadshus. Och hypermoderna tunnelbanor. Stockholm har också ambitioner att få invånarantalet att växa och vill förtäta och bygga högt. Köpenhamn har bestämt att invånarantalet är bra som det är och har sagt nej till högre hus än 60 meter. Hm, kvantitet eller kvalitet? Jag rycks ur mina tankar när Kongens Nytorv ropas ut i högtalarna. Ulf Jönsson är en modern Öresundsbo. Han bor billigt på svenska sidan men uppbringar danskarnas högre lön. Jag vet givetvis inget om vare sig hans boendekostnader eller inkomster, men fenomenet är tydligt. Hela 94 procent av de dagliga pendlarna över Öresundsbron bor i Skåne. – Vårt stora mål för Fehmarn Bält-förbindelsen just nu är att få ett godkännande av både de tyska och de danska myndigheterna år 2012, berättar Ulf Jönsson medan kyparen på La Porta dukar fram rödspätta och Carlsberg. – Det är ett speciellt arbete, båda länderna har sina politiska kulturer och det

gäller att inte få förseningar för att vi inte har rätt presentationer eller underlag. I Danmark har vi ju erfarenhet av stora broprojekt över vatten och mellan länder, men Tyskland har inte det. Därför har vi anställt tyskar som hjälper oss, säger Ulf Jönsson. Ja, denna märkliga förbindelse mellan Danmark och Tyskland. Danskarna har länge varit drivande i frågan att ersätta den täta färjetrafiken mellan Rødby och Puttgarden med en fast förbindelse, som om den blir en bro, blir 19 kilometer lång och Europas längsta. Men tyskarna har varit ointresserade och först när Danmark erbjöd sig att finansiera hela den beräknade kostnaden på 33 miljarder danska kronor kunde den tyska Förbundsdagen godkänna det framtagna brofördraget. Men Fehmarn Bält-förbindelsens beräknade byggstart är först 2013. Så vad gör en betongexpert så här i början av 2010? – Ja, det kan man fråga sig. Vi vet ju inte ens om det blir stål eller betong, säger Ulf Jönsson och skrattar. – Brons beräknade livslängd är 120 år och det ska vara minimalt med under-

Betong 1/10

BET0110_12-22_projektet.indd 19

2010-02-02 14:43:21

projektet

Nordens mest välbesökta bibliotek lockar 3 000 besökare per dag mycket tack vare sina kulturevenemang. Man har till och med en speciell kulturklubb kallad Diamantklubben.

»Fungerar svart, polerad granit som en förlängning av åldrat, rött tegel?« hållsåtgärder, därför är valen vi gör nu väldigt viktiga. Så det vi gör är att granska internationella rapporter om tidigare projekt. Vi går igenom Öresundsdokumentationen till exempel och funderar över hur en kravspecifikation ska se ut, säger Ulf Jönsson. – På bron över Stora Bält gjordes misstaget att det sattes för snäva restriktioner. Då tyckte man att man visste mycket om betong, cementhalter, ballastsorter ochvattencementtal. På Öresundsbron hade vi en öppnare kravspecifikation. Det strävar vi efter här också. Det ska vara beprövade metoder och beprövad teknologi i liknande miljö. Kan man bevisa det är vi öppna, säger Ulf Jönsson. – Vi vill också ge en möjlighet för entreprenören att använda SKB och funderar hur det kan specificeras. Därför tittar vi på internationella projekt och rapporter på anläggningssidan, säger Ulf Jönsson. Förutom ovissheten om materialval återstår också att besluta om det blir tunnel eller bro. En sänktunnel skulle innebära nytt världsrekord. Den skulle bli tre till fyra gånger längre än någon som hit-

tills byggts. – Vi funderar även på en snedkabelbros egenskaper kontra en hängbros. Vi har skeppare som datorsimulerar hur man seglar under respektive bro och hur broarna skulle påverkas av en påsegling, säger Ulf Jönsson. En betongbro skulle innebära cirka en miljon kubikmeter betong medan en tunnel skulle kräva tre eller fyra miljoner kubikmeter. Även en stålbro kräver en hel del betong till fundamenten. Så Ulf blir inte arbetslös hur det än blir. – Något som blir intressant att följa är en undersökning vi gör i samarbete med DTI, Dansk Teknologisk Institut, där vi hänger ut 15 betongpaneler i vatten för att se hur de påverkas av den exponeringen. Kommande entreprenörers betong ska också exponeras här i samband med deras fullskalegjutningar. Det är första gången som det sker inom ramen för ett bro- eller tunnelprojekt. Det är givetvis för kort tid för att helt säkert kunna bedöma livslängden, men vi hoppas kunna få några tidiga indikationer och vara steget före när det

gäller drift och underhåll, vilket är viktigt, säger Ulf Jönsson. La Portas nota är betald och vägen utstakad mot det kungliga biblioteket och dess tillbyggnad, Den Sorte Diamant. Tio år gammal har den hunnit bli, namngiven efter graniten från Zimbabwe som via tillskärning och polering i norra Italien hängts upp på byggnadens 2 500 kvadratmeter stora fasad. Den Sorte Diamant är resultatet av en allmän internationell tävling som fick 179 deltagare och som 1993 vanns av danska kontoret SHL, Schmidt, Hammer & Lassen. Diamanten är en tillbyggnad till det ursprungliga tegelförsedda Kungliga biblioteket från 1906 och därför extra intressant. Fungerar svart, polerad granit som en förlängning av åldrat, rött tegel? – Det är menat som en kontrast, förstås. Det är förstärkt genom formen på den nya byggnaden, men även hur den upplevs exteriört kontra interiört. Utvändigt är den kantig och sluten, men invändigt öppen och böljande i formerna, säger Kim Holst Jensen, ansvarig arkitekt på Schmidt,

20 Betong 1/10

BET0110_12-22_projektet.indd 20

2010-02-02 14:43:35

»Har du glömt något husdjur i bilen?« Max fyra minuter får man vänta på att få sin bil upp till ytan. I gengäld kommer ingen åt att repa eller göra inbrott.

Ett avlångt tomrum med gamla skyddsrum från andra världskriget blir 260 osynliga parkeringsplatser och en vacker park.

Betong 1/10

BET0110_12-22_projektet.indd 17

2010-02-02 14:19:27

projektet

Nordens mest välbesökta bibliotek lockar 3 000 besökare per dag mycket tack vare sina kulturevenemang. Man har till och med en speciell kulturklubb kallad Diamantklubben.

20 Betong 1/10

BET0110_12-22_projektet.indd 20

2010-02-02 14:43:35

FEBRIGA

rundabordssamtal

FRÅGA 1

Kan betongens klimatpåverkan i form av koldioxid minskas genom användning av flygaska och slagg. Påverkas den estetiskt och tekniskt?

FRÅGA 2

Hur kan vi effektivisera processen mellan arkitekt – konstruktör– produktion?

Inför Betongfeber 2009 ledande arkitektkontor förbereda varsin fråga som representanter från betongindustrin fick svara på. Frågorna blev sedan föremål för diskussioner som hölls vid fem olika bord där var och en fick berätta om sin erfarenhet. /TEXT: ALEXANDRA CEDERQUIST BILD: ANNA SIMONSSON

FRÅGA 3

Hur kan vi säkerställa att vi får den finish vi vill ha på betong?

FRÅGA 4

Vad är berikande patina och vad är ett oönskat, förfulande slitage? Hur påverkas betongen av skyddande ytbeläggningar? Påskyndar syratvättning åldrandet?

FRÅGA 5

Hur kan vi möjligöra betong med organiska former, stora överhäng och fina ytor samtidigt som det blir kostnadseffektivt?

BETONG 1/10

BET0110_23-27_rundabord.indd 23

2010-02-02 13:15:42

/Betongexpert, fd VD SFF

frågeställning.

Flygasaka och slagg kan minska betongens klimatpåverkan genom lägre koldioxid-utsläpp. Hur påverkar detta betongens tekniska och estetiska kvaliteter? resonemang.

Det är korrekt att inblandning av tillsatsmaterial som flygaska och mald granulerad masugnsslagg - antingen i form av blandcement eller vid inblandning på betongfabriken - kan minska en betongkonstruktions »carbon footprint«. De tekniska egenskaperna är i stort sett samma som för betong med portlandcement. Vid slagginblandning kan det finnas vissa problem med frostbeständigheten för extremt utsatta konstruktiner. Dessutom minskar korttidshållfastheten men detta kan kompenseras med till

Janne A Mattsson A G R Bränd F /Arkitekt, Berg

Arkitektkontor

frågeställning

Hur kan vi effektivisera processen mellan arkitekt – konstruktör– produktion? Kan betongföretagen i utvecklingssyfte knyta till sig arkitekter som strategiska samarbetspartner? resonemang.

– Jag har hållit på länge. Det finns väldigt få kunniga personer som kan göra platsbyggda konstruktioner. Om man har en idé till en tävling till exempel, som kanske innehåller sådant som byggts i Danmark, så går det oftast inte att göra här. Erfarenhet saknas, och kostnader överdrivs. Till slut blir det prefab i alla fall. Entreprenörer vill inte gärna ge sig på tunnare bjälklag, nättare hus, etc. Man kan säga att det bara är två avdelningar på NCC som kan det här, och det är den i Linköping och den i Umeå, men utöver dessa finns ingen som är bra.

exempel varmare betong eller användning av snabbcement. Vid inblandning av mald granulerad masugnsslagg visar det sig att betongytornas utseende kan förbättras avsevärt. Ytorna blir ljusare och färgvariatonerna minskar samtidigt som antalet blåsor reduceras. Det finns mycket goda exempel. Även vid inblandning av flygaska blir betongen mer lättbearbetad på grund av att flygaska fungerar som »kullager« i den färska betongen och detta ger färre blåsor i ytan. tillämpning.

Om man önskar reducera betongens klimatpåverkan så kan man kräva att entreprenören/betongleverantören redovisar koldioxid-utsläppen för den betong man tänker använda. Detta bör i så fall framgå av förfrågningsunderlaget där det även ska framgå hur en minskad klimatpåverkan värderas ekonomiskt. När man önskar använda slagginblandning för att förbättra ytans utseende så måste man i ett tidigt skede ta upp en diskussion med leverantören av element eller fabriksbetong och göra provgjutningar.

Jonas Falk /Arkitekt, Strategisk Arkitektur frågeställning.

5 FRAGA

Evert Sandal

FRAGA

arkitektur

Betong har fantastiska möjligheter vad gäller organiska former, stora överhäng, fin yta, etc. Det gäller inte minst platsgjuten betong. Tyvärr anses denna byggmetod så dyr och omständlig att vi ytterst sällan eller aldrig kan använda den i ”normala” fastighetsutvecklingsprojekt (läs kontorshus). Betongen används i dessa projekt i huvudsak som prefabhåldäck, pelare och fasadelement. I bästa fall finns kreativitet kring fasadelementens yta. Hur kan vi i dessa ”normala projekt” möjliggöra betong med organiska former, stora överhäng och fina ytor? Handlar det om att göra platsgjutning mer kostnadseffektivt och rationellt eller handlar det om nytänkande i prefab? resonemang.

Formar görs knappt i Sverige och därför blir det oftast prefab. Det finns inget som utvecklar branschen. Även prefabindustrin borde pressas att göra bättre. – Industrin har inga krav på sig, den behöver inte göra något. Det gynnar varken konstruktören, leverantören eller arkitekten och beställaren och konstruktören förlorar mest på det. Vi får inte rita det som arkitekter i andra länder får. Beställarna borde ta hjälp av konstruktörer och arkitekter utanför företaget och låta utvärdera de diskuterade förslagen. Vi skulle gärna vilja platsgjuta men det finns inget folk, det handlar nästan alltid om ekonomiska avvägningar. Det borde finnas många fler företag på marknaden.

– Vi jobbar ofta, nästan alltid till och med, med prefabbetong i våra nybyggnadsprojekt. Jag har mer och mer funderat på hur lite utveckling som sker trots att tekniken och materialet används så mycket. Jag tror att alla arkitekter drömmer om att kunna jobba mer med den platsgjutna betongen (organiska former, stora överhäng, med mera). Många arkitekter vill även ha större frihet vid gestaltning med prefabbetong. Det finns mycket större möjligheter med prefab betong än vi tror. Problemet verkar ofta handla om kunskapsbrist. Betongbranschen väntar på att konkreta projekt kommer. Kanske kunde vi tillsammans prata om möjligheterna mer generellt - långt tidigare i processerna. Idéer framkom som handlade om att vi som arkitekter skulle bli bättre på att jobba tillsammans med kreativa konstruktörer i ett tidigt skede (såsom i England till exempel).

Tillämpning

Tillämpning.

– Vi är specialiserade på stora projekt och vid nästan varje tävling utmanar vi entreprenörerna vilket gör att vi ibland både är dyra och jobbiga. Vi är nyfikna och vill ha stora förslag och får många erfarenheter utomlands. Bland annat har vi diskuterat Hotell Kontinental som har en platsgjuten lösning. Den funkar i England. I Sverige saknas viljan att importera kunskap. Vi kan inte fortsätta slå oss för bröstet för 60-talet, idag är det förlorad kunskap. Efter diskussionen på Betongfeber har jag gett alla på kontoret feedback.

Signalen från betongbranschen var tydlig, de kan mer än vi tror! Givetvis kommer vi att ta till oss detta. Det finns redan tankar i konkreta, pågående projekt där detta kommer synas!

24 Betong 1/10

BET0110_23-27_rundabord.indd 24

2010-02-02 13:15:45

Lars-Lukas Thiel

/arkitekt, Nyréns Arkitektkontor

/Betongexpert, Prefabsystem AB

fråge-

ställning.

– Uppfattningen vid bordet var att i Sverige har de stora entreprenörerna en mycket stark ställning på grund av våra entreprenadformer. De exempel på avancerade platsgjutna huskonstruktioner från England som visades är svåra att få någon entreprenör intresserad av. resonemang.

– Ibland annat England finns företag som enbart utför avancerade platsgjutna stomkonstruktioner och utvecklar nya lösningar exempelvis BubbleDeck och så vidare. Tillämpning.

– Prefabföretagen skulle i ett tidigare skede kunna lämna förslag till arkitekterna med sitt företags sortiment men har ofta haft svårt att informera om priser under konjunkturcykler.

/Arkitekt,

White arkitekter frågeställning.

FRAGA

Susanna von Eyben

Betong är ett material där man inte riktigt vet slutresultatet oavsett prefab eller platsgjuten. Det finns inte så stor möjlighet att göra om. Andra materialval är mer exakta. Hur kan vi säkerställa att vi får de ytkvalitéer vi vill ha på platsgjuten betong respektive prefabbetong, där det platsgjutna har störst osäkerhetsmarginal vad gäller ytan?

FRAGA

LarsGunnar Lindber

FRÅGESTÄLLNInG.

Kan man minska betongens klimatpåverkan i form av koldioxid genom att använda flygaska och slagg. Vad händer i så fall ur ett estetiskt och tekniskt perspektiv? resonemang?

– Jag tycker att det är tacksamt att forma hus och rum med betong, gärna exponerade ytor och har undrat om det finns ett sätt att göra det på ett mer uthålligt sätt. När jag arbetade med Kalmar konstmuseum som är platsgjutet blev mitt tekniska kunnande större, men fokus var framför allt på estetik, dammbindning och uttorkning. Först senare när jag såg ett program om grön arkitektur på Manhattan insåg jag att vi hade kunnat prata mer om betongens fotavtryck. – Diskussionen visade att det är möjligt att kombinera ett mindre fotavtryck med vackrare gjutningar vilket är fantastiskt. Nivån på expertisen var hög och vi belyste frågan från många håll. Tillämpning.

– Vi ska göra en dragning på kontoret.

»Betong är ett material där man inte riktigt vet slutresultatet«

ter - men som blir tydliga bilder av barn när man kommer närmare. Projektet är Frölunda Torg Köpcentrum, Göteborg. Betongen är ju ett naturmaterial med till viss del spelrum i kvalitétenn. Svårt att ändra eller rätta till i efterhand. Provet vi godkände höll aningen högre kvalitén än alla delar av slutresultatet – I gruppen kom vi fram till att kommunikationen måste vara tydlig och att små bärbara prover inte räcker för att bestämma stora ytor. Det behövs stora referensprover för att kunna vara överens före beslut. Detta görs oftast idag. Ett större engagemang från arkitekternas sida efterfrågades, om man kommer ut i tillverkningen och berättar om visionen och vad det är man skapar, kommer engagemanget ner till produktionsnivån troligtvis att öka. Att visa respekt för de olika yrkeskunskaperna inom hela ledet är viktigt för slutresultatet.

resonemang.

Tillämpning.

– Detta blev aktuellt då jag skapat designen för 250 kvadratmeter betongväggar i grafisk betong. Motiven bygger på cirkeln de bildar på avstånd - just bara ett möns-

– Jag har redan vidarebefordrat denna kunskap inom kontoret. Nu finns ju också Svenska Betongföreningens »rapport Nr 14« att nyttja.

Betong 1/10

BET0110_23-27_rundabord.indd 25

2010-02-02 13:15:48

Diskussionerna gick varma vid bord nummer två och frågor om hur processen mellan arkitekt – konstruktör– produktion kan effektiviseras avhandlades.

Sirpa Sergejeff /Betongexpert, Forssells-trappan

Inga Varg /Arkitekt, Rosenbergs arkitekter FRÅGESTÄLLNING.

Vad är berikande patina och vad är ett oönskat, förfulande slitage? Vilka erfarenheter finns? Skyddande ytbeläggningar, klotterskydd, målning? Syratvättning, påskyndar det åldrandet? RESONEMANG.

– Med erfarenhet från ganska många projekt med synlig betong i fasaden vet jag att frågan om kalkutfällningar, tvättning med mera är en återkommande fråga. Osäkerheten om hur betongytan kan förändras bidrar till materialets - ibland - dåliga rykte. Frågan är komplicerad, ett bra slutresultat beror på insikten om problemen

FRÅGESTÄLLNING.

i alla led (projektering, tillverkning och montage). Det är svårt att hitta någon som har överblick över samtliga skeden. – Jag lärde mig bland annat att kalkutfällningar huvudsakligen är en fråga om tillräcklig härdning. Formen ska sitta kvar länge, elementet ska därefter gärna ha en period med kontrollerad temperatur och luftfuktighet. Fick också höra om titandioxid som inte bara är ett pigment utan också något som gör betongytan smutsavstötande och till och med självrengörande. Tillämpning.

– Vi har planer på att ha ett internseminarium för att delge övriga på kontoret vår nyvunna kunskap. Informationen kommer därvid till nytta i kommande projekt. Vi är mycket beroende av den egna kunskapen på kontoret. Samlad dokumentation finns endast i Tage Hertzells bok avseende betongens yta, övriga områden saknar dokumentation. Så vitt jag vet.

– Den kretsade mycket kring betongens möjligheter till olika ytor. Slipat, olika slags ballast, pigmenterat, frilagt, slätgjutet, gjutet mot formsida och grafisk betong. RESONEMANG.

– Då den synliga överytan är en viktig del av byggnadens gestaltning är det väldigt viktigt att väcka frågan redan i ett tidigt skede i projekteringen. Det är inte alls säkert att en »vanlig grå betongyta« är »billig« . Troligen blir den kostsammare att ta fram än en bearbetad yta på grund av att hela produktionskedjan måste vara varsammare och att efterlagningar är svåra att utföra. TILLÄMPNING.

– Våga fråga och göra besök i fabrikerna som tillverkar element av alla de slag. Höja statusen för »prefabprodukter« och se deras möjligheter.

26 Betong 1/10

BET0110_23-27_rundabord.indd 26

2010-02-02 13:15:55

arkitektur

Albert Williamson-Taylor /Betongexpert, Akt FRÅGESTÄLLNING.

– En av nycklarna är alltså att arkitekterna bör bli bättre på att försvara sitt arbete, en annan att samarbetet mellan arkitekter och tekniker ska förbättras och en tredje att ansvariga personer ges möjlighet att följa projektet från början till slut. Vårt kontor börjar alltid arbeta med ett oskrivet blad, de är med från början av projekteringen tillsammans med arkitekten. När det gäller överhäng så flyttar stålindustrin fram sina positioner. De har verktyg för att snabbt få upp en byggnad. Betongindustrin kan verka fragmentiserad med begränsad forskning och utveckling. Till exempel skulle man önska att ny typ av armering utvecklades, så att man kan få till ett överhäng på 100 meter. Brobyggandet skulle då utvecklas enormt. RESONEMANG.

»Här verkar det som om arkitekterna behöver utbildas till att vara modigare och stå på sig.«

»Många tror till exempel att ballast av en viss kulör kommer få stora konsekvenser för färgen när de önskar en ljusare betong. De tror att stenkross eller marmor åstadkommer detta.«

– Min erfarenhet är att byggherren har konsulter med fokus på kostnaden som bara ser siffror. Om det behövs en särskild konstruktion som kostar pengar måste detta kunna motiveras. Annars blir det standardform med avstängare. Att finna lösningen på frågorna är ett kollektivt problem. En fastighetsutvecklare är intresserad av pengar. Han måste övertygas om att han får en produkt med större värde om den har en intressant gestaltning. I Storbritannien kan detta vara mindre svårt än i Sverige – där har man en kultur av excentriker: ingen vill ha likadant som den andre. Här verkar det som om arkitekterna behöver utbildas till att vara modigare och stå på sig. En fastighetsutvecklare uppskattar höga värden och dessa skapas av arkitekten. Att lägga pengar på projektering är då lönsamt – själva byggnaden be-

Lars-olof Eliasson /Betongexpert, Pigmentec AB FRÅGESTÄLLNING.

– Vi pratade om infärgad betong, att pigment bör vara c-märkta och använda på rätt sätt. RESONEMANG.

– Det går inte använda vilka pigment som helst i vilka situationer som helst. Idag används ofta fel typ av pigment för den alkaliska miljön och det är inte alltid c-märkta pigment heller. Detta är min synpunkt som leverantör. Vi pratade om att dialogen

höver inte bli dyrare. TILLÄMPNING.

– Arkitekten måste kunna säga ”vi kan skapa större värde i fastigheten. Det kan innebära högre kostnad, men ni kommer att få en mycket mer värdefull byggnad.” Samarbete mellan arkitekt och konstruktör och byggare. Arkitekten bör utveckla ett nätverk och hitta rätt konstruktör att samarbeta med. Ingenjörer behöver också höja sin standard – det handlar om utbildning Ansvarig projektör ”responsible design engineer” behöver följa projektet hela vägen och kunna kontrollera att kvaliteten upprätthålls. Huvudkonsulten måste vara arkitekten, som ska stå för ”Design lead”.

med betongleverantören måste bli bättre. Ibland gör arkitekten en arbetsbeskrivning som inte stämmer överens med verkligheten. Många tror till exempel att ballast av en viss kulör kommer få stora konsekvenser för färgen när de önskar en ljusare betong. De tror att stenkross eller marmor åstadkommer detta. Den ljusare kulören träder dock aldrig fram, färgen påverkas inte särskilt mycket. Endast i väldigt liten utsträckning. Använder man i stället titanoxid eller vitcement blir resultatet ett helt annat. TILLÄMPNING.

– Jag vill inte klaga på arkitekters kompetens, men ibland krävs fler detaljkunskaper.

Betong 1/10

BET0110_23-27_rundabord.indd 27

2010-02-02 15:39:38

GRANSKAT MILJÖ

Energilös

certifiering Nu har Sverige fått sitt första certifierade passivhus, men det är inte bara applåder och öppna ridåer. Det finns olika åsikter om hur en certifiering ska gå till och landets största bostadsbyggare tycker passivhus är ointressanta. /TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: EVA EDBERG

DET FINNS TVÅ konkurrerande sätt att de-

MER OM

Passivhus ETT HUS som genom att vara välisolerat, ha stor täthet och värmeåtervinning endast kräver en energiåtgång lägre än 15 kWh/m2/år eller en effektåtgång på 10-14 W/m2 beroende på vilken beräkningsmodell du använder.

finiera ett passivhus. Det ena är den tyska modellen där det ställs ett energikrav, det andra är den vi nu certifierar efter som ställer ett effektkrav, säger Svein Ruud, energiexpert på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. SP är en av aktörerna i samarbetet FEBY, Forum för Energieffektiva Byggnader, som sen hösten 2009 ger möjligheten att certifiera passivhus. De andra aktörerna inom FEBS är IVL Miljöinstitutet, ATON Teknikkonsult och Lunds Tekniska Högskola. – Syftet är att kunden ska veta att det inte bara är tomma ord, utan att det verkligen är en byggnad som uppfyller kraven för passivhus, säger Svein Ruud.

Vad är då kraven för att få kalla sig passivhus enligt FEBY:s modell? – Vi ställer ett effektkrav som är på 10-14 watt per kvadratmeter, säger Svein Ruud. Den lägre gränsen är för södra Sverige och för hus större än 200 kvadratmeter. Den övre gränsen gäller hus i norra Sverige som är mindre 200 kvadratmeter. – Vi följer samma regionsindelning som BBR, Boverkets byggregler, vilket förenklar för entreprenörerna, säger Svein Ruud. Först ut att få stämpeln ”Certifierad enligt FEBY” är ett bostadshus i Beckomberga utanför Stockholm som byggts av NCC. – Huset står på en platta på mark som

BETONG 1/10

BET0110_28-31_passivhus.indd 28

2010-02-02 14:03:20

BETONG 1/10

BET0110_28-31_passivhus.indd 29

2010-02-02 14:03:23

GRANSKAT MILJÖ

vi extraisolerat med tio centimeter. Bjälklagen består av filigran och väggarna är utfackningsväggar med stålreglar, även de med tio centimeter extra isolering. I taket har vi 20 centimeter extra isolering, säger Tommy Guttén, entreprenadchef, avdelning Bostad Stockholm på NCC. Förutom isolering är det en annan viktig sak som varit en förutsättning för att få till ett passivhus, enligt Tommy Guttén. – Information till arbetarna. Vi har tagit tid att berätta hur viktigt det är att huset är tätt och vad att knivstick eller en dålig tejpning pajar hela huset. Efter två år kan ett FEBY-certifierat hus få en verifikation efter en uppföljande mätning. Till skillnad från FEBY:s svenska modell finns det en internationell, tysk modell att certifiera efter som tagits fram av Passivhusinstitutet i Darmstadt. Där ställs ett energikrav på 15 kilowattimmar per kvadratmeter och år. – Jag förstår inte varför vi i Sverige ska ta fram en egen standard när det finns en internationellt erkänd standard som är utvecklad och beprövad sen nästan 20 år och som flera hundra hus har certifierats efter, säger Simone Kreutzer, passivhuskonsult och energiexpert på Tyréns.

MER OM

5 myter om passivhus • PASSIVHUS MÅSTE HA STORA FÖNSTER ÅT SÖDER OCH GLUGGAR ÅT NORR

För energiförsörjningen spelar det ingen roll. Det viktiga med fönstren är att ta vara på en god dagsljusbelysning och att inte få in oönskad solvärme på sommaren. • PASSIVHUS ÄR VÄSENTLIGT MYCKET DYRARE

HON MENAR att den svenska modellen där man lägger tyngdpunkten på effektkravet (W/m²) kan bli för luddigt eftersom det är svårt att begripa för brukarna. Den internationella modellen som dessutom räknar på energikrav (kWh/år/m2) gör det betydligt enklare då man ser värmeenergiförbrukningen på fakturan varje månad. – En annan skillnad är att i den svenska definitionen pratar man om energianvändning inklusive till exempel varmvattenanvändning och fastighetsel, vilket är väldigt beteendebetingat, säger Simone Kreutzer. I den tyska definitionen specificerar man värmebehovet separat från det totala primärenergibehovet för byggnaden, vilket fokuserar på det som är det viktigaste i passivhuset, nämligen klimatskärmen, menar hon. – För den internationella certifieringen krävs dessutom en hög lufttäthet. Det framräknade effektbehovet används bara för att kolla om byggnaden kan värmas via luft eller om man behöver ett vattenburet värmesystem, det vill säga för dimensionering av värmesystemet, säger Simone Kreutzer. Men Simone Kreutzer tycker inte att skillnaden bara ligger i de olika sätten att räkna och värdera. Hon tycker den internationella certifieringen är mer noggrann och kräver en högre kvalitetssäkring både under projektering och byggnation. För den certifieringen krävs kunskaper om ett framtaget beräkningsprogram, PHPP (passivhusprojekteringspaket), som nu i februari även finns på svenska. Även cer-

tifieringsprocessen är betydligt mer omfattande och mer verklighetsbaserande. Sveriges första certifierade byggnad enligt den internationella modellen står färdigt under sommaren 2010. Det är förskolan Skogslunden i Åkersberga, ett hus med betongstomme och lätta träväggar, en blandad konstruktion. – I definitionen av ett passivhus finns inga krav på materialval, det är värmeenergianvändningen under drifttiden som ska vara så låg som möjligt, men betong kan ha fördelar när det gäller att bygga passivhus. Det är till exempel enklare att få huset lufttätt. Däremot är det svårt att ta tillvara betongens värmelagringsförmåga i ett passivhus. Med tanke på extra isolering och fönstrens placering väger betongens värmelagringsförmåga inte lika högt som i vanliga byggnader, säger Simone Kreutzer. Att det finns två certifieringsmodeller på den svenska marknaden beklagar hon. – Det är tråkigt att vi inte kan hitta en gemensam väg, beställaren kommer bara bli irriterad och osäker. I slutändan kommer det bara finnas plats för en certifieringsmodell och med tanke på att gränserna står öppna och EU bjuder på nya affärsmöjligheter tror jag att på sikt kommer den internationella definitionen även få acceptanser i Sverige. Jag tror att kvaliteten kommer vinna, säger Simone Kreutzer. Hur ställer sig då entreprenörerna till de olika certifieringsmodellerna? – I projektet i Beckomberga har vi följt den svenska kravspecifikationen, vilket är lättast att marknadsföra. Finns det en

»Det är tråkigt att vi inte kan hitta en gemensam väg, beställaren kommer bara bli irriterad och osäker.«

Passivhus kostar några procent mer än vanliga byggnader. • PASSIVHUS ÄR TEKNISKT KOMPLICERADE

Ett passivhus har som enda apparat en värmeväxlare för ventilationsluften. • PASSIVHUS STÄLLER STORA KRAV PÅ DE BOENDE

Passivhuset bygger på ett tätt hus. Öppna fönster och tvärdrag bör undvikas. • TÄTA HUS MÖGLAR

Det är tvärtom. Täta hus med en bra ventilation är en förutsättning för att slippa mögel. Används dessutom oorganiska material i huset finns ingen risk för mögel. Källa: Passivhuscentrum

BETONG 1/10

BET0110_28-31_passivhus.indd 30

2010-02-02 14:03:25

svensk certifiering så tycker jag att man ska använda den, det skulle vara svårt för våra kunder att förstå varför vi certifierar oss enligt tysk modell. Men jag är inte tillräckligt insatt i de olika beräkningarna för respektive certifiering och vi har inte gjort ett vägval, säger Svante Wijk, energisamordnare, NCC Construction. Skanska utvecklar just nu en villa, Öresund Green, som uppfyller FEBY:s kravspecifikation för passivhus, men de har inte bestämt sig om de ska certifiera dem eller inte. Däremot kommer de certifiera de passivhushyresrätter som de bygger åt Svenska Bostäder i Hökarängen i Stockholm. – Vi har inte tagit ett generellt beslut om vi ska certifiera våra passivhus enligt FEBY:s modell, men tanken med certifikatet är god, eftersom det ger en extern granskning av våra beräkningar och tekniska lösningar. Dessutom gör det nya certifierings- och verifieringssystemet att ordet passivhus löper mindre risk att urlakas, vilket i sig är positivt, säger Peter Gimbe, presschef på Skanska. Medan NCC och Skanska har anammat certifieringsmodellen avvaktar Peab. – Vi på Peab byggde ju Sveriges första passivhus i Lindås och har byggt flera sen

dess, men vi har inte tagit ställning till om vi ska börja certifiera våra hus. Den tyska modellen är ursprunget till den svenska modellen, där en anpassning till klimatet i Sverige och de svenska byggreglerna har gjorts, vilket innebär vissa skillnader i modellerna, men kriterierna ligger rätt nära varandra. Men vi får inte glömma att för miljön är det bättre att bygga energisnåla hus generellt än enstaka passivhus och därför har vi som mål på Peab att alla våra egenutvecklade bostäder projekteras som lågenergihus, säger Kristina Gabrielii, miljöchef på Peab. JM, Sveriges största bostadsbyggare, har dock tagit en klar ställning. Och det är emot hela passivhusmodellen. – För oss är certifiering av passivhus helt ointressant. Vi är inte intresserade av ett pilotprojekt här och ett där, utan vi bygger alla våra bostäder som lågenergihus, vilket innebär att vi har som mål en energiåtgång som är 35 procent mindre än BBR:s krav. Det gör oss till ledande i Europa. Det svåra är inte att tekniskt bygga ett hus med låg energiförbrukning, utan att bygga ett hus som är lönsamt för alla, kunden, företaget, samhället och klimatet, säger Lennart Henriz, miljödirektör, JM.

BET0110_28-31_passivhus.indd 31

FORUM FÖR ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER, bildades i januari 2007

av IVL Svenska Miljöinstitutet, Aton Teknikkonsult, Lunds Tekniska Högskola och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Forumet bildades i samförstånd med Energimyndigheten och Västra Götalandsregionen, Boverket, Formas och Sveriges Byggindustrier vilka ingår i styrgruppen för energimyndighetens externa program för Passivhus och Lågenergihus.

Vi finns i Gråbo, 3 mil öster om Göteborg. Vi finns i Gråbo, 3 mil öster om Göteborg. Vi har ett samarbete med det franska företaget Chryso, de är verksamma i Vi ett länder samarbete medi världen. det franska ett har 30-tal runt om företaget Chryso, de är verksamma i www.chryso.com ett 30-tal länder runt om i världen. www.chryso.com Vi kommer att under februari månad sätta upp ett betonglabb anslutande Vi kommer att under februari månad till vårt lager. sätta upp ett betonglabb anslutande till kan vårt lager. Vi leverera produkter inom följande: Vi kan leverera produkter inom -Tillsatsmedel följande: -formoljor -Tillsatsmedel -rengöringsoljor -formoljor -luftporbildare -rengöringsoljor -pigment -luftporbildare -fiber -pigment -repament -fiber -lagertankar -repament tillbehör, som tex -mekaniska -lagertankar formoljesprutor -mekaniska tillbehör, som tex formoljesprutor Mer information om oss och våra produkter finns på våran hemsida: Mer information om oss och våra www.betongkemi.se produkter finns på våran hemsida: www.betongkemi.se

-Ger en snabbare -Spara energi hållfasthettillväxt -Ger en snabbare -Reducera cementhalten hållfasthettillväxt -Minskad värmehärdning -Reducera cementhalten -Få ut mer av din formpark -Minskad värmehärdning -Minska kostnader för -Få ut mer av din formpark forminvesteringar -Minska kostnader för forminvesteringar

info@betongkemi.se Tfn: 031- 352 50 80 info@betongkemi.se Tfn: 031- 352 50 80

FEBY,

Med vårt nya accelerator koncept TurboCast® kan du: Med vårt nya accelerator koncept TurboCast® kan du: -Spara energi

Betongkemi Nordic AB Gråbo Industriväg 8c Betongkemi Nordic AB 443 40 Gråbo Gråbo Industriväg 8c www.betongkemi.se 2010-01-26 443 40 Gråbo www.betongkemi.se 2010-01-26

MER OM

Anders Svensson 0736-79 29 90 Anders Svensson Svensson Linnéa 0736-79 69 29 90 0736-26 Linnéa Svensson 0736-26 69 90

BETONG 1/10

2010-02-02 14:03:27

vinjett

teknik Produktion & konstruktion

teknikredaktör Johan Silfwerbrand mejla info@betong.se I samarbete med cbi betonginstitutet ab och dti

Främja teknikutvecklingen

venska Betongföreningens ”ändamål är att verka för den svenska betongteknikens främjande och utveckling” står det i föreningens stadgar. Ett mycket viktigt led i att främja teknikutvecklingen är att sprida kunskap om ny forskning och ny teknik. Tidskriften Betong har alltsedan 1915 varit föreningens viktigaste verktyg för att nå ut med information. I dagens Betong samlas de mer tekniska artiklarna i en egen del av tidskriften, redaktionen kallar den ”mittvagnen”. För en person som är mycket road av både teknik och språk

är det en ära att få ta över stafettpinnen som teknisk redaktör efter teknisk doktor Ingvar Börtemark. Bland hans företrädare märks sådana stora namn som professor Hjalmar Granholm, Chalmers, professor Sven Gabriel Bergström, CBI, civilingenjör Sten Forsström, Sweco, och professor Bo Göran Hellers, KTH, de två sistnämnda hedersledamöter i föreningen. Det är forskarna och teknikerna själva som skriver de tekniska artiklarna. För att kunna belysa den spännande utvecklingen som pågår både inom material, konstruktion och produktion behöver vi

på redaktionen hjälp av personer på högskolor, institut, företag, verk och myndigheter. Själv har jag nära till CBI Betonginstitutet och KTH men bidrag från andra håll är lika välkomna. Om Du har något intressant att berätta så skicka ett e-brev till info@betong,se, så är det troligt att det kommer in i hela betong-Sveriges egen tidning. Just nu är frågor kring miljö och hållbarhet brännheta, men tidskriften är öppen för alla ämnen och infallsvinklar.

/Johan Silfwerbrand

av Ylva Edwards

av Lars Johansson

av Anders Thorsén

cbi betonginstitutet

Garage och p-hus Parkeringsgarage kan liknas vid marina miljöer eftersom tösalter dras in med bildäcken och orsakar kloridinträngningar. Följande artikel innehåller rekommendationer från Lars Johansson och Anders Thorsén på CBI Betonginstitutet för att undvika misstag i nyproduktion. Inledning Skador på betongkonstruktioner i garage

och p-hus är ett mycket vanligt förekommande problem. I de allra flesta fallen orsakas skadorna av de tösalter som bilarna vintertid drar med sig in i anläggningarna. Klorider i tösalterna tränger in i betongen och medför att armeringen rostar. Saltet ger i vissa fall också upphov till frysskador på ouppvärmda p-däck. Armeringskorrosion är allvarligt eftersom det kan nedsätta konstruktionernas bärförmåga och det är inte alltid skadeomfattningen

syns utanpå. Det har hänt att tillståndet varit så dåligt för p-däck att vi rekommenderat omedelbar avstängning. När skadorna gått långt krävs i regel stora ingrepp vid en reparation och det blir därmed kostsamt. Det är främst beståndet från 1960- och --70-talet som uppvisar skador, men även senare byggnation har i vissa fall problem och i nyproduktionen ses exempel på utföranden som är olämpliga mot bakgrund av den erfarenhet som nu finns. Armeringskorrosion och betongskador

till följd av kloridinträngning kan emellertid förhindras med lämplig tätskiktsbeläggning. Det finns inga direkta kravspecifikationer för tätskiktsbeläggning i garage och p-hus, men olika typer av härdplast eller bitumenbaserade material används ofta för detta ändamål. Polymermodifierad tätskiktsmatta i kombination med polymermodifierad gjutasfaltbeläggning har använts under många år med gott resultat, och specificeras även som tätskiktsbeläggning på betongbroar under Vägverkets ansvar (VVTBT).

32 Betong 1/10

BET0110_32-35_teknik1.indd 32

2010-02-02 14:05:27

teknik

Bild 1.

Bild 3.

Tätskiktssystem med asfaltmastix och/ eller asfaltbetong som slitlager används även, men mindre ofta i garage och pdäck. I föreliggande artikel har rekommendationer för utförande av garage och p-hus sammanställts i syfte att de misstag som orsakat skador i tidigare produktion skall kunna undvikas i nyproduktionen. Rekommendationerna har i huvudsak baserats på CBIs erfarenheter från uppdragsverksamheten.

Förekommande problem och skador stått emot saltangreppen så dåligt beror till viss del på att de tekniska bestämmelser som gällde vid tiden för byggandet hade för låga krav

Att konstruktionerna

Bild 2.

Bild 4.

på betongkvalitet och tjocklek för armeringens täckande betongskikt för att avsedd livslängd i den aktuella miljön skulle kunna uppnås. Senare forskning om kloridinträngning i betong och dess påverkan på armeringen har gett nya kunskaper, vilka medfört att kraven skärpts alltmer i senare års bestämmelser. Andra orsaker är sannolikt okunskap hos projektörer och byggare om betydelsen av betongkvalitet och täckskikt för garage och p-hus. Dessa anläggningar har oftast varit uppförda av husbyggare, vilka inte haft samma förståelse för detta som anläggningsbyggare, dvs. de som bygger broar och liknande objekt. De senare har i regel haft en högre kravnivå med avseende på kvalitet och noggrannhet. Skadorna utgörs i första hand av ros-

tande armering i bjälklag, ramper och de nedre delarna av väggar och pelare. I många fall saknar bjälklagen tätskikt eller har försetts med tätskikt som inte fungerar, så att kloridhaltigt vatten kunnat tränga in i betongen. Under torra väderförhållanden torkar det i betongen tillförda vattnet ut, men kloriderna stannar kvar. Kloridhalterna ökar på detta sätt för varje säsong och blir till sist så höga att armeringen börjar rosta. Pga. att korrosionsprodukterna har större volym än det ursprungliga stålet spjälkas betongtäckskiktet över armeringen efter viss tids korrosion bort lokalt, Bild 1, eller lösgörs över en större yta så att det uppstår s.k. bom, Bild 2. Genom sprickor i bjälklagen transporteras vatten även till undersidan, Bild 3,

Betong 1/10

BET0110_32-35_teknik1.indd 33

2010-02-02 14:05:34

vinjett

Bild 6.

Bild 5.

vilket medför kloridanrikning närmast sprickorna och på sikt korrosion på underkantsarmeringen, Bild 4. Kloridhaltigt vatten sugs också upp i väggar och pelare och orsakar armeringskorrosion i de nedre delarna närmast golvet, Bild 5 och 6. För de nedersta planen förekommer det att kloridhaltigt vatten har trängt ner även under bjälklaget och där orsakat korrosion, Bild 7.

Rekommendationer Tätskikt

Bjälklagen i garage och p-hus bör förses med lämplig tätskiktsbeläggning så att korrosion på överkantsarmeringen och skador till följd av sprickor i bjälklagen kan undvikas. Erfarenheten visar att i stort sett alla garage och p-hus har mer eller mindre genomgående sprickor i bjälklagen. Sprickorna orsakar läckage ner på parkerade bilar, med lackskador som följd, och på sikt även korrosion på underkantsarmeringen. Vid valet av tätskiktssystem bör beaktas att systemet, förutom att vara vattentätt, bör uppfylla en rad krav beträffande beständighet, vidhäftning, spricköverbryggande förmåga, skjuvhållfasthet, kompatibilitet, stabilitet m.m. Bitumenbaserat tätskiktssystem bestående av polymerbi-

Bild 7.

tumenmatta (4 mm) och polymermodifierad gjutasfalt (25-40 mm) har visat sig fungera väl under lång tid, för broar såväl som garage och parkeringsdäck. Om en ljus yta efterfrågas kan gjutasfalten ytbehandlas med ljus polyuretan. Tätskiktsmattan svetsas (i vald omfattning) fast vid primerbehandlat betongunderlag och gjutasfalten läggs därefter ut i lämplig tjocklek. Gjutasfalt karakteriseras bl. a. av att den gjuts och är helt tät. Hela systemet kan därför betraktas som ett tätskikt. Vaxtillsats i gjutasfalt introducerades under år 2009 på den svenska marknaden. Vaxtillsatsen medför att gjutasfaltens utläggningstemperatur kan sänkas betydligt (med 20-30°C) och rökutvecklingen därmed minskar avsevärt. Detta har tidigare varit ett arbetsmiljömässigt problem i inomhusmiljö. Härdplastsystem av varierande tjocklek och typ har visat sig flagna och/eller spricka över tiden i garage och parkeringsdäck. Blåsbildning kan också uppstå vid appliceringen. Tätskiktet bör dras upp minst 20-30 cm på anslutande pelare och väggar, så att även dessa skyddas. Särskild omsorg bör läggas på tätning runt brunnar och andra genomföringar, eftersom läckage erfarenhetsmässigt ofta förekommer på dessa

ställen. Vid val av tätskiktsbeläggning bör slutligen beaktas att vissa typer inte är lämpliga för lutande ytor, dvs. i ramper.

Avrinning Bjälklagen bör utföras med lutning så att vatten kan rinna av.

Formar Det förekommer att man gjuter bjälklagsplattor på kvarsittande stålformar. Sådana konstruktioner bör undvikas. Kloridhaltigt vatten som tränger ner genom sprickor i bjälklaget blir stående i formen som på sikt rostar sönder på dessa ställen.

Betongkvalitet Garage och p-däck tillhör den mest utsatta typen av konstruktioner när det gäller armeringskorrosion orsakad av klorider. Betongen bör därmed motsvara kraven för den högsta exponeringsklassen avseende kloridhaltiga miljöer enligt SS EN 206-1, dvs. XD3, vilket medför att betongen skall ha ett vattencementtal, vct, på högst 0,40 enligt SS 13 70 03. För ej uppvärmda anläggningar bör krav ställas också på saltfrostbeständighet, dvs. enligt exponeringsklass XF4, vilket innebär att endast betong som blivit godkänd vid frysprovning skall användas.

34 Betong 1/10

BET0110_32-35_teknik1.indd 34

2010-02-02 14:05:40

teknik

Täckande betongskikt Enligt SS 13 70 10 gäller för vct=0,40 följande minsta täckskikt (i mm) med hänsyn till armeringens korrosionsskydd Exponeringsklass

Livslängd L 100

Livslängd L 50

Typ av angrepp

Miljö

XD3

Korrosion orsakad av andra klorider än från havsvatten

Cykliskt våt och torr

XC3, XC4

Korrosion orsakad av karbonatisering

Måttlig fuktighet resp. cykliskt våt och torr

XC11)

Korrosion orsakad av karbonatisering

Torr eller ständigt våt

1) Avser ständigt torra (eller våta) miljöer, dvs. vissa delar i uppvärmda garage. Dvs. täckskiktet för saltutsatta ytor i garage och p-däck skall vara minst 35 eller 45 mm, beroende på vald livslängdsklass, 50 eller 100 år. För ytor som inte utsätts för tösalter gäller minst 15 eller 20 mm. Detta ger följande uppdelning: Konstruktionsdel

L 100

L 50

Översida bjälklag och ramper, dvs. parkeringsytor och körytor

351)

Undersida bjälklag och ramper

Vertikala konstr.delar, dvs. pelare och väggar ovanför ”stänkzonen”

Vertikala konstr.delar, dvs. pelare och väggar i ”stänkzonen”2)

451)

351)

Utsida väggar ej utsatta för saltstänk

Undersida bjälklag, insida väggar och pelare i uppvärmda garage, ovanför ”stänkzonen”

1) Med ett fungerande tätskikt skyddas betongen mot fukt och salt, varför täckskikten i princip skulle kunna vara mindre. Med hänsyn till att livslängden hos ett tätskikt är begränsad och att skador medförande läckage i ”förtid” av olika skäl kan uppstå på detta, rekommenderas att täckskikten enligt standarden tillämpas, även om tätskikt appliceras.

Bild 8.

För konstruktionsdelar som inte blir utsatta för tösalter kan lägre betongkvalitet vara tillräcklig. I princip skulle man därför kunna välja lägre betongkvalitet för konstruktionsdelar som befinner sig på viss höjd över parkeringsytorna än för själva bjälklagen. Eftersom de olika konstruktionsdelarna i garage och p-hus oftast bildar en sammanhängande enhet torde det emellertid i de flesta fall ur praktisk synpunkt inte vara möjligt eller lämpligt att utföra konstruktionen med olika betongkvaliteter. Däremot kan täckande betongskiktet vara olika beroende på att exponeringsklassen kan variera, se tabell ovan.

Dilatationsfogar Ouppvärmda garage och p-hus och till viss del även ytterväggar i uppvärmda garage utsätts för temperaturväxlingar, vilket kan medföra relativt stora temperaturrörelser mellan sommar och vinter. Dessa rörelser adderas till de initiella krymprörelser som uppkommer pga. betongens uttorkning efter hårdnandet. Om konstruktionen innehåller olika slag av ”fastlåsningar” kan detta leda till kraftig sprickbildning. Detta ses ofta på korta pelare i ytterväggar, Bild 8. För att undvika sådana skador bör kon-

2) I Svenska Betongföreningens rapport nr 11 ”Vägledning för val av exponeringsklasser enligt SS-EN 206-1” dras gränsen för ”stänkzonen” vid 1 meter över golv. Erfarenhetsmässigt brukar korrosionsskador på väggar och pelare orsakade av klorider begränsa sig till ca 0,5 m över golvet och kloridupptagningen sker snarare genom uppsugning via bjälklaget än genom ”stänk”. Detta spelar emellertid mindre roll eftersom det ur praktisk synpunkt knappast är möjligt att låta täckskiktstjockleken variera med höjden i en vägg eller pelare. Det bör uppmärksammas att angivet täckskikt på ritning, det s.k. basmåttet, skall vara minsta täckskikt enligt ovan plus aktuell tolerans för armeringens placering i formen. ”Normal” utförandetolerans är enligt standarden 10 mm.

struktionen delas upp med rörelsefogar på lämpliga ställen.

Sammanfattning Baserat på dagens erfarenheter och kunnande kan man förvänta sig att avsedd livslängd för garage och p-hus uppnås, om betongkvaliteten och täckskikten minst uppfyller kraven enligt ovan nämnda standarder. Dessa krav grundar sig i första hand på erfarenheter från marina konstruktioner. För garage och p-hus kan miljön vara ännu aggressivare. Vidare är det så att även om p-hus och garage formellt anses tillhöra samma exponeringsklass kan dock miljön i verkligheten variera kraftigt. I ett uppvärmt ”kommersiellt” garage med stor omsättning på bilar kan miljön ur korrosionssynpunkt vara mycket aggressivare än i ett ouppvärmt ”bostadsgarage” med liten omsättning. Det är därför inte absolut säkert att livslängden blir den avsedda i det förstnämnda fallet, även om kraven uppfylls. Detta kan motivera att tätskikt används för de mest aggressiva miljöerna. För de mindre aggressiva miljöerna, typ ”bostadsgarage”, skulle tätskikt inte behövas under förutsättning att betongen är osprucken, vilket dock sällan är fallet. Sprickor i bjälklagen kan medföra att

armeringen ändå rostar, i första hand underkantsarmeringen. Därför bör tätskikt användas även i dessa fall. Tätskikt eliminerar också problem med läckage som kan orsaka skador på bilarna. Typen av tätskikt varierar emellertid och bör väljas med omsorg. Inga direkta kravspecifikationer för tätskiktsbeläggning i garage och p-hus existerar. Tätskiktsbeläggning bestående av tätskiktsmatta i kombination med gjutasfaltbeläggning ger större säkerhet och längre livslängd än t. ex en betydligt tunnare epoxi- eller polyuretanbaserad tätskiktsbeläggning. Med ett väl fungerande tätskikt skulle i princip kraven på betongkvalitet och täckskikt kunna vara lägre än i nämnda standarder. Erfarenhetsmässigt har pdäck som är utförda med lutning och fungerande tätskikt klarat sig mycket bra, trots att betongkvaliteten är väsentligt lägre och täckskikten mindre än enligt dessa standarder. Tätskikt har dock begränsad livslängd och skador kan uppstå i förtid varför man ändå bör följa gällande standard för betongkvalitet och täckskikt. Skillnaden i kostnad mellan en något lägre betongkvalitet och kvalitet enligt standarden är dessutom så liten att det knappast motiverar det risktagande det ändå innebär att välja en lägre kvalitet.

Betong 1/10

BET0110_32-35_teknik1.indd 35

2010-02-02 14:05:43

Läge för klimatsmarta transporter.

Betong är en naturprodukt och inget miljöproblem. Också betongleveranserna ska vara miljöanpassade. Vi finns nära dig, var du än befinner dig. Våra 32 fabriker ligger strategiskt till för att erbjuda kundnära service och minimera transporter på vägarna. Självklart har vi samma höga krav på produkter och service till våra kunder överallt där Betongindustri verkar.

ST-systemet är en metod för att bygga platsgjutna väggar. De kvarsittande formelementen i väggsystemet består av två 24 mm tjocka cementbundna fiberskivor. Skivorna sammanbinds av patenterade vinkeljärn och förbindelsestag. Formelementen tillverkas för både mellan- och fasfas adväggar enligt det aktuella projektets förutsättningar inklusive öppningar för fönster och dörrar. Elementen levereras med erforderlig armering enligt konstruktören.Den cementbaserade fiberfiber skivan har undersökts med avseende på mögelpåväxt på laboratorium i en fuktkammare under ett års tid. Prover har även tagits på skivorna under uppförandet av ett flerbostadshus i Stockholm. Resultaten från dessa undersökningar visar på att skivorna inte angrips av mögelsvamp under hög fuktbelastning. Skivorna används även som underlag i våtrum. Beräkningar och mätningar av ljudegenskaperna för VST-systemet med olika väggtjocklekar har utförts. Mätningar har utut förts både på laboratorium och i fält. Enligt fältmätningar i ett projekt kan ljudklass B hållas vid en total väggtjocklek på 200 mm. Fördelen med de plastgjutna ytterväggarna är att tätheten blir god och därmed förbättras energi-effektiviteten. ggarna monteras isolering och väggsystemet har använts i flera passivhusprojekt. Brandprovningar har utförts av den cementbundna fiberskivan och den är klassificerad i Euroklass A2-s1,d0. Före montage av formelementen på byggarbetsplatsen ska underlaget vara uppbyggt och avvägt med pallningsbrickor och avstängningslister. Formstöden skruvas först fast i fiberskivorna ungefär 2/3 upp på väggelementet och därefter skruvas stödet fast i betongbjälklaget. Element högre än 4 m ska stagas i två nivåer.

Platsgjutet industriellt byggande med VST Väggsystem

Tfn 0104-50 50 00 • www.fardigbetong.se • info@fardigbetong.se

BET0110_annonser.indd 36

2010-02-02 13:20:03

TEKNIK

AV JOHAN SILFWERBRAND, CBI BETONGINSTITUTET

Betongbeläggningar i tunnlar Storstockholm fortsätter att växa och därmed också behovet av resor och transporter. Sedan Essingeleden byggdes på 1960-talet har inga nya vägar, broar eller tunnlar byggts mellan stadens södra och norra delar. nya trafikströmmar från Södra Länken och trängselskatt har ytterligare ökat trycket på denna redan tidigare mycket hårt belastade pulsåder. När Lodbrok kolliderade med Essingeleden för ett par år sedan blev trafiken närmast kaotisk och vad som kommer att ske den dagen man behöver inleda de stora reparationerna på den åldrande spännbetongskonstruktionen vill de stressade stockholmsbilisterna inte tänka på. Därför var det glädjande att notera att Regeringen den 3 september 2009 fattade beslut att bygga Förbifart Stockholm, ett 21 km långt vägprojekt av vilket 17 km skall gå i tunnel. Enligt uppgift kommer tunnlarna att bestå av två rör, ett åt vardera hållet, med tre körfält i varje. Projektet kommer inte att börja byggas förrän år 2012 men utredningsarbetet är i full gång. En fråga som diskuteras är valet av beläggningsmaterial; betong eller asfalt.

TVÅ NYA KÖRFÄLT,

KVALITATIV JÄMFÖRELSE MELLAN BETONG OCH ASFALT gäller beläggningen står valet alltså mellan betong eller asfalt. I vårt land har asfalten en nästan fullständig dominans på vägnätet, mer än 99 % utgörs av asfalt. I flera länder på kontinenten är betong mycket vanligare på det högtrafikerade vägnätet; Frankrike har 10 %, Schweiz 22 % och Tyskland 28 % betongvägar [1]. I vårt

NÄR DET

land finns totalt 87 km betong-motorväg, den längsta är den 23 km långa sträckan Uppsala-Björklinge som öppnades 2007. Varför är betongvägarna så få och korta? De vanligaste svaren är att betongvägen är dyrare att bygga, att den är krångligare att reparera och att vi har en mycket stark asfaltindustri som dessutom successivt förbättrat sin produkt, inte minst genom att Vägverket sedan 1990 har bjudit in betongvägen att konkurrera på vissa utvalda sträckor. Att en stark asfaltindustri innebär mer asfaltvägar visar en jämförelse mellan Nederländerna och Belgien. I Holland är 96 % av vägarna av asfalt medan motsvarande andel i grannlandet bara är 87 %. Vilka är då de stora för- och nackdelarna med asfalt och betong? Asfaltens fördelar är främst att den är billigare att producera, enkel att reparera, fungerar tillfredställande även på ojämnt underlag samt att den är relativt sett tålig mot dragpåkänningar. Betongens fördelar är hög bärförmåga, stort motstånd mot koncentrerade och stillastående later, slitstyrka och beständighet. Litet förenklat är sedan asfaltens fördelar betongens nackdelar och vice versa. Tabell 1 innehåller ett försök till en kvalitativ jämförelse som omfattar ett större antal faktorer. Sammantaget ser vi att betongen har fler fördelar och färre nackdelar än asfalten. Det kan dock inte automatiskt tol-

Figur 1 – Trafiken ger via hjulen upphov till trafikspänningar i betongen. Dimensionerande är de böjdragspänningar som uppkommer i betongens undersida rakt under lasten.

kas som om betongen alltid är det bättre alternativet eftersom de olika faktorerna har olika vikt. Vikterna varierar också från objekt till objekt. För vägar med mindre trafikmängder kommer betongens högre byggkostnad inte att kunna kompenseras av bättre slitstyrka och längre livslängd. I motorvägstunnlar är betongen däremot ett mycket starkt alternativ.

TUNNELN ÄNDRAR JÄMVIKTEN FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR VALET av beläggning ändras på flera sätt då en väg går in i en tunnel: • Underlaget, dvs. terrassen, består av berg och krossat berg eller konstruktionsbetong som alla ger hög och jämn styvhet för vägöverbyggnaden. • Klimatet i tunneln är jämnare än utanför tunneln, dvs. tunnelklimatet är varmare på vintern och kallare på sommaren. Dessutom varken regnar eller snöar det i tunneln. • En vägtunnel kräver 24-timmarsbelysning för att ge erforderlig trafiksäkerhet och trafikkomfort. • Reparationer i tunneln är omständligare än utanför tunneln. • En brand i tunneln är allvarligare än en brand utanför tunneln. Totalt sett blir förutsättningarna för både betong och asfalt bättre i tunneln än utanför, men detta gäller speciellt för betongbeläggningen, se tabell 1. Låt oss systematiskt gå igenom de faktorer där förutsättningarna förändras.

SPÄNNINGAR BLIR MINDRE dimensioneras för en kombination av trafik- (figur 1) och temperaturspänningar (figur 2). Trafikspänningarna ökar med ökande axellaster, tunnare beläggning och en mer eftergivlig terrass. Om beläggningen är lika tjock i tunneln som utanför sjunker spänningarna i tunneln eftersom berg och krossat berg (osorterade tunnelmassor skall schaktas bort) är styvare än material som grus, lera och silt som förekommer utanför tunneln. Temperaturspänningar uppstår på grund

BETONGBELÄGGNINGAR

Figur 2 – Temperaturskillnader mellan en soluppvärmd ovansida och betongens undersida leder till att betongplattan strävar efter att krökas uppåt. Denna strävan motverkas av betongens egentyngd som ger upphov till böjdragspänningar på betongens undersida.

BETONG 1/10

BET0110_37-39_teknik_tunnlar.indd 37

2010-02-02 14:08:27

av positiva temperaturgradienter, dvs. att temperaturen är högre på ovansidan än på undersidan av beläggningen. Det är dygnsvariationerna som styr dessa spänningar och inne i tunneln är dessa nära noll eftersom solljuset inte tränger in i tunneln. Både trafik- och temperaturspänningen minskar alltså i tunneln. Beräkningar i [2] visar att betongbeläggningen kan göras 20-25 % tunnare (10-15 % om tunnelmassorna inte schaktas bort) i tunneln än utanför. I normalfallet väljer man antagligen att ha samma tjocklek i tunneln som utanför. Då får man i stället en mycket högre säkerhet mot sprickbildning i tunneln än utanför vilket kan vara värdefullt då tunnelbeläggningen är omständligare att reparera. Att kvantifiera den ökade säkerheten är inte trivialt. Vägbeläggningar dimensioneras med hänsyn till utmattning. Då blir antalet tillåtna standaraxlar ett mått på säkerheten mot sprickor eller stora deformationer. I fallet med den jämntjocka betongbeläggningen ökar antalet tillåtna standardaxlar med en faktor i storleksordningen 1000 då man går in i tunneln. Det jämnare klimatet är gynnsammare också för asfaltbeläggningen. Att solljuset inte når beläggningen innebär att ovansidan inte kommer att utsättas för extrema temperaturer vilket i sin tur innebär att bärigheten ökar och att spårbildningen till följd av deformationer i beläggningen minskar. Asfalttjockleken brukar ändå vara så minimerad att ingen projektör kommer att föreslå en tunnare beläggning. Reparationsintervallet kan dock förväntas utsträckas något, men förbättringen blir inte lika dramatisk som den ökade säkerheten för betongen.

Slitstyrka & beständighet nämnts leder reparation i tunnlarna till stora problem för trafiken, större än problemen ifall man reparerar beläggningen utanför tunneln. Orsakerna är främst två. För det första är det svårare att komma åt beläggningen i tunneln, det finns inga ytor som kan användas för uppställning av fordon och utrustning eller tillförsel av nytt material. För det andra blir trafikomläggningen mycket omständligare, det finns inga lokalgator att utnyttja intill en tunnel som förbinder två öar. Detta innebär att man så långt det är möjligt bör undvika både reparation och litet mer omfattande underhållsåtgärder. Rätt proportionerad och rätt utförd betong har mycket god beständighet och mycket hög slitstyrka vilket alltså ökar betongens konkurrenskraft i tunneln. Eftersom klimatet i tunnlarna är jämnare än utanför kommer även rörelserna i fogarna att vara mindre vilket innebär att material som används

Som tidigare

Tabell 1. Värdering av viktiga egenskaper för två beläggningsalternativ. Egenskap

Platsgjuten betongbeläggning

Asfaltbeläggning

Generellt (utomhus)

Förändring i tunneln

Summa

Förändring i tunneln

Summa

Bärförmåga

+++

Motstånd mot koncentrerade laster

+++

−

Motstånd mot långtidslaster

+++

−

Funktion på ojämnt underlag

−

(0)*

(−)

(0)*

(++)

Böjdraghållfasthet = tålighet mot böjpåkänningar

−

Motstånd mot deformation vid hög temperatur

−

Motstånd mot påkänningar vid låg temperatur

−

Slitstyrka

Motstånd mot kemikalier

−

Jämnhet

Friktion

Buller

Bränsleförbrukning

Ljushet

−

−−

Byggkostnad

−

Fogkostnad

−

Underhållskostnad

−

Brandtålighet

+++

−

−−

Enkelhet vid reparation

−

−−

+++

Möjlighet till återvinning

Estetiska möjligheter

−

Summa +

Summa −

Anmärkning: ++ = Mycket god, + = god eller förbättring, 0 = ingen förändring, − = dålig eller försämring. * = faktorn har försumbar betydelse i tunneln.

för foglister eller fogmassor kan förväntas hålla längre. Omfogning är annars en underhållsåtgärd som kommer relativt tidigt på en betongväg. Att man inte pressar ned betongtjockleken till ett minimum innebär att betongen kan slipas två gånger för att eliminera hjulspår. Genom att man väljer en höghållfast betong och en slitstark ballast (porfyr, kvarts, hälleflinta m.fl.) kan intervallet mellan slipningarna sträckas ut. Ifall kritiken mot dubbdäckens miljöfarlighet får genomslag i en övergång till dubbdäcksfria vinterdäck kommer slitaget att minska vilket innebär att tiden mellan slipningarna kan förlängas ytterligare.

Ljushet ljusare än asfalt även om skillnaden är störst mellan nygjuten betong och nylagd asfalt. Beläggningens ljushet påverkar dels effektbehovet på upplysta vägar, dels synbarheten och därmed trafiksäkerheten under mörkerkörning på obelyst väg. I vägtrafik belyser man vägen under hela dygnet. Det betyder att energibesparingen blir stor då effektbehovet minskar. Teoretiskt kan man tänka

Generellt är betong

sig att antingen reducera antalet lampor eller minska effekten i varje lampa. För att säkerställa kravet på tillräcklig jämnhet i belysningen utefter vägen kan man inte minska antalet lampor ifall man väljer betong. Däremot kan man minska effekten i varje lampa. Forskning vid CBI Betonginstitutet [3] visar att besparingarna ligger så pass högt som 20-30 %.

behöver inte repareras En fördel med asfaltbeläggningen är att den är enklare att reparera. Det vanliga är att man fräser bort en del av befintlig asfalt och lägger på ett nytt lager. Denna reparationsåtgärd kan utföras under ett antal nätter. För betongen gäller det att undvika reparationer. Genom att välja höghållfast betong och slitstark ballast, göra den lika tjock som utanför tunneln, välja fogmaterial eller foglister som klarar de relativt måttliga påkänningarna i tunneln samt ha ett rigoröst kvalitetsprogram för produktionen bör man kunna nå 60 års livslängd utan andra åtgärder än två slipningar vilka också kan genomföras under ett antal nätter. Om ändå enstaka betongplattor

38 Betong 1/10

BET0110_37-39_teknik_tunnlar.indd 38

2010-02-02 14:08:27

teknik

skulle behöva repareras i förtid finns det internationella tekniker att byta ut dessa mot förtillverkade plattor under några nattliga timmar, tekniker som av allt att döma kommer att vara ytterligare vidareutvecklade på 2020- eller 2030-talet när de för första gången möjligen kan komma att behövas.

Betong kan inte brinna Enligt brandforskare skall man inte överdriva riskerna med att asfalten kan börja brinna i samband med en tunnelbrand. Asfaltens bidrag till brandbelastningen är trots allt begränsad och tunneln behöver alltid repareras efter branden. Men andra hävdar att räddningsarbetet försvåras (brandbilarna kan inte köra in) och att brinnande asfalt ger upphov till hälsovådliga gaser. Otvetydigt är att flera länder på kontinenten – Spanien, Slovenien och Österrike är tre exempel – föreskriver betongbeläggningar i tunnlar, åtminstone i tunnlar med längder över 1 km. Orsaken är just brandfrågan.

Andra faktorer trafiken och deras konsekvenser på trafikanters och boendes hälsa är en fråga som diskuteras intensivt just nu. I Stockholm kommer man att inte längre att tillåta dubbdäck på Hornsgatan därför att partikelhalterna där är särskilt höga. Partiklarna kommer från både däcken och vägbeläggningen. Teoretiskt kan man tänka sig att däcken slits olika mycket och på olika sätt ifall de rullar och bromsas på betong eller asfalt. Partiklarna från vägbeläggningar av betong och asfalt består av delvis olika material och kan även finnas i olika mängder med olika kornstorleksfördelningar. Dessa skillnader kan leda till att de båda materialen skadar hälsan olika mycket. I tunneln är partikelhalterna högre än utanför men å andra sidan finns det varken boende eller gående i en motorvägstunnel utan det är partiklarna som tar sig in i fordonen som kan skapa problem för förare och passagerare. För närvarande pågår en hel del forskning kring karakterisering av partiklar och partiklarnas inverkan på hälsan. CBI Betonginstitutet har t.ex. ett sådant projekt på uppdrag av Vägverket. I dagsläget går det inte att entydigt säga vilket beläggningsmaterial som är bäst i detta avseende, men Vägverkets egna mätningar [4] ger vid handen att mängden partiklar mindre än 10 mm (PM10) är 25-30 % lägre på betong än på asfalt. Forskning vid VTI [5] visar att betong och asfalt är ungefär lika bra vad gäller funktions-egenskaper som jämnhet, friktion mellan däck och vägbana samt bulleralstring.

Partiklar från

koldioxidneutral Betong har en fördel mot asfalt när det

gäller driften, dvs. trafikeringen av tunneln. Bränsleförbrukningen är lägre på betong- än asfaltbeläggningar. Förklaringen är att hjulen sjunker ned litet mer i asfalten än i betongen eftersom asfalten är mer eftergivlig, i synnerhet sommartid. Populärt och förenklat kan man säga att man befinner sig en ”ständig uppförsbacke” när man kör på asfalt. Kanadensiska studier pekar på att skillnaden för tunga fordon är 11 % [6]. För personbilar visar nya svenska mätningar [7] att bränsleförbrukningen är drygt 1 % lägre på betongbeläggningar än på asfaltbeläggningar. Att skillnaden är större för tunga fordon är naturligt eftersom både hjullasterna och hjultrycken är större, men den kanadensiska studien kan ändå vara i överkant. Vi undersöker genomslaget bränslebesparingen får genom att analysera den 17 km långa tunneln för Förbifart Stockholm. När det gäller betongtillverkning dominerar koldioxidutsläppen från cementtillverkning. Vi uppskattar koldioxidutsläppen med hjälp av följande ekvation: där N = antalet körfält (6), L = tunnelns längd (17 km), b = körfältsbredd (3,5 m), h = betongens tjocklek (0,22 m), c = cementinnehållet (400 kg/m3) och  = mängden CO2 per kg cement (0,8). Vi får mCO2 = 25 100 ton. Anta att vi har blandad trafik och att andelen tunga fordon är  = 10 %, dvs. 0,1. Årsdygnstrafiken antas vara ÅDT = 140 000 räknat sammanlagt för alla sex körfält. Vi antar vidare att varje tungt fordon släpper ut 1 = 1023 g/km och varje personbil 1 = 182 g/km. Mängden koldioxidutsläpp av trafikering under 1 år kan då uppskattas med följande ekvation:

Vi ser att utsläppen under endast ett år är nästan tio gånger större än koldioxidutsläppen från cementtillverkningen. Om vi nu antar att vi (konservativt) kan spara p1 = 2 % av drivmedlet för lastbilarna och p2 = 1,1 % för personbilarna genom att välja betong, kan vi uppskatta den årliga besparingen mCO2 av CO2-utsläpp med följande ekvation:

Genom att jämföra mängden CO2-utsläpp från cementtillverkningen med den årliga besparingen finner vi att det tar knappt åtta år innan besparingen är lika stor som utsläppen vid tillverkningen (25100/3340 = 7,5). Och även om asfalten brukar göras tunnare än betongen leder produktionen av den också till CO2-utsläpp, så en mer innehållsrik beräkning borde ställa betongen i en ännu bättre dager. Dessa beräkningar gör inte anspråk på att vara fullständiga – alla antaganden kan vara behäftade med fel och vi har inte beaktat byggtransporternas utsläpp – men de pekar hur viktigt det är att man bedömer alla relevanta faktorer på ett korrekt och rättvisande sätt. Väljer man betong kommer det minskade effektbehovet av belysning att vara en viktig pluspost. Färre reparationer kommer att bli en annan pluspost, färre partiklar kan kanske vara en tredje. Självfallet kan det även finnas plusposter om man väljer asfalt, men som slutord vill artikelförfattaren framhålla det viktiga i att beställaren (Vägverket) – som är skattebetalarnas förlängda arm – genomför ordentliga livscykelkostnadsberäkningar (LCC) och livscykelanalyser (LCA) innan man fattar beslut. Att mycket talar för att betongen kommer att klara sig väl i en sådan jämförelse är en annan sak.

Referenser 1.European Commission, Directorate General Transport (1999), COST 333: Development of New Bituminous Pavement Design Method. Office for Official Publications of the European Communities, Luxembourg, 373 s. 2.Silfwerbrand, J., (1993): Betongbeläggningar i tunnlar. CBI-rapport nr 5:93, Cement och Betong Institutet, Stockholm, 41 s. 3.Löfsjögård, M., (2003): Functional Properties of Concrete Roads. Bulletin No. 73 (doktorsavhandling), Dept. of Structural Engineering, Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden. 4.Johansson, C., (2009): Vägtrafikens partikelföroreningar. Föredrag, Svenska Betongföreningens kommissions höstmöte, Stockholm, 11 nov. 2009. 5.Hultqvist, B.-Å., (2004): Test Sections of Rigid and Fexible Pavements. Proceedings, 9th International Symposium on Concrete Roads, Istanbul, Turkey, April 3-7, 2004, 11 pp. 6.Magnusson, T., (2009): Betongvägar spar bränsle. VTI -Aktuellt, nr 2, s. 25. 7.NRC-CSTT (2000): Effect of Pavement Surface Type on Fuel Consumption – Phase 2: Seasonal Tests. CSTT-HWV-CTR-041, National Research Council of Canada, Centre for Surface Transportation Technology, Ottawa. 8.Noumowe, A., (2004): Combustion of Asphalt and Concrete in Case of Fire in Roads. Proceedings, 9th International Symposium on Concrete Roads, Istanbul, Turkey, April 3-7, 2004.

Betong 1/10

BET0110_37-39_teknik_tunnlar.indd 39

2010-02-02 14:08:28

Systemlösningar till broar, estetiskt utformade dragstag, vindavstyvningar… eller stag för längsgående kraftöverföring? Vi kan garanterar dig dragstagssystem som ger dig en optimal lösning när det gäller • kvalitet • funktionalitet estetik • • säkerhet • bärförmåga • ekonomi LET’S CONNECT!

System ASDO

System BB

Let’s connect Solbräckegatan 15 442 45 Kungälv Sweden Tel +46 303 24 30 80 E-mail info@pretec.se www.pretec.se

Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf +47 69 10 24 60

System PDS

Du och ditt team BIM-programmet Tekla Structures utvecklas efter en långsiktig plan för ökad användarupplevelse, förbättrad process och förstaklassig funktionalitet. Detta för att erbjuda dig och ditt team ett unik modellbaserat samarbete.

www.teklastructures.com Paulig’s kafferosteri, Finland, av Lemcon Oy

Vattenfall Research & Development AB söker:

BESIKTNINGSMAN fABrIKSBEToNG och BAllAST Söker du ett utmanande arbete ute på fältet? Vi erbjuder dig ett spännande arbete inom ett snabbt växande område. Läs mer om tjänsten och ansök på www.vattenfall.se/jobb Sista ansökningsdag är den 21 februari 2010.

Vi ser fram emot din ansökan!

BET0110_annonser.indd 40

2010-02-02 13:20:05

HALLÅ DÄR

»Vi har tänkt på hållbarheten och att byggnaderna ska vara energisnåla..« Hallå där! CORD SIEGEL OCH RESTEN AV GÄNGET BAKOM »URBANA VILLKOR«

Prisad arkitektur CORD SIEGEL TILLSAMMANS MED PONTUS ÅQVIST är de ansvariga ar-

kitekterna bakom »urbana villor« som 2009 fick ta emot Sveriges mest prestigefulla arkitekturpris, Kasper Salin. Berätta om betongen i »urbana villor«! Det är så mycket betong, ni måste komma och göra ett långt reportage, inte bara en notis! Vi har kök, handfat, diskbänk, golv och väggar av betong. I golvet ingår även diabaskross.

6 NUMMER

495kr/år

Varför fick ni Kasper Salin-priset? På grund av villorna som helhet, men även detaljerna, såsom de gröna balkongerna och sandblästrade betongväggarna. Vad är det som är speciellt? Vi har tänkt på hållbarheten och att byggnaderna ska vara energisnåla. Det är treglasfönster och tjock isolering i väggarna. Naturvårdsverket i Skåne har gett oss ett pris för det, en »guldklimp«. När fick ni idén till urbana villor? 2003 fick vi en tomt av Malmö Stad, det gick rätt fort. Staden vill ha arkitektonisk mångfald. Om du får spåna lite, vilken roll kommer betong spela i de byggnader du ritar framöver? Kunder kommer att vara mer intresserade av individuellt byggande, av ärlighet. De kommer inte längre att fråga efter en imitationslös identitet med plastgolv som ser ut som trä och så vidare, och det är här som betong kommer att ha en viktig roll. Genom slipning, nanoteknik och olika betongblandningar kommer den få allt större betydelse. Kanske kommer det finnas betonggolv även i badrum framöver. Vilken detalj tycker du mest om? De gröna balkongerna, hur väl de leker med betongen och motsatsen där mjukt möter hårt. Vilken roll kommer betong spela 2010? Den kommer utgöra en allt större del av interiören. Hur ska ni bräcka detta, vinner ni Kasper Salin-priset igen? Det viktigaste är vad man själv tycker om. Nu har vi, Hauschild och Siegel precis lämnat in ett bygglov på ett stort bostadshus i Tyskland. Det är ett hyreshus med 60 lägenheter som ska ingå i en internationell byggutställning i Hamburg 2013. Vad betyder Kasper Salin-priset? Det är särskilt roligt för mig eftersom jag bara bott i Sverige i tio /ALEXANDRA CEDERQUIST år! Priset är ett erkännande!

Prenumerera på Tidskriften Betong

NAMN:_____________________________________________ FÖRETAG:___________________________________________ ADRESS:____________________________________________ TELEFON:___________________________________________ MEJL:______________________________________________ 6 nr betong Skicka namn och adress till Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

BETONG 1/10

BET0110_41_hello_dar.indd 41

2010-02-02 13:36:14

inspiration

Fårfarmens blandning Det här helt nybyggda huset tillhör en fårfarma-

re nära den lilla staden Keyneton norr om Melbourne. Alla väggar är gjutna på plats med stålformar, enligt samma metod som den japanske arkitekten Tadao Ando använder sig av. Betongen består av cement blandad med den lokala sandstenssanden, som syns på marken, vilket ger ett tilltalande resultat i landskapet. Betongen komprimeras uppifrån successivt. Därav den randiga karaktären. Innerytorna har sedan klarlackats. Väggarna uppges även kunna isoleras mot en högre kostnad. Metoden praktiseras av en lokal byggare i trakten. /Text och bild: Ulf Mangefors

42 Betong 1/10

BET0110_42_Inspiration.indd 42

2010-02-02 13:38:34

Gröna skott inom betong och berg CBI:s informationsdag 18 mars 2010 Citykonferensen, Stockholm Foto: www.fotoakuten.se

Förmiddag

Den som är intresserad av att presentera ett inlägg vid något av förmiddagens seminarier kan skicka in ett förslag på titel + någon mening som beskriver innehållet till cbi@cbi.se senast 12 februari.

Seminarium 1 – Modern betongs krympning Seminarium 2 – Innovativt betongbyggande för ökad tillväxt Eftermiddag

Gröna skott handlar både om tillväxt och miljö och årets föredrag rymmer just både och. Här några av dagens föredrag:

– Så får vi fart på bostadsbyggandet – Cementindustrin reducerar CO2-utsläpp – Hållbart byggande (rapport från SP:s plattform Zero Energy Building) – Betong och textilarmering – Självläkande betong – Energilagring i betong Kväll – Buffé och mingel på CBI På www.cbi.se finns mer information och där du även anmäler dig. Sista anmälningsdag är 8 mars men anmäl dig senast 24 februari och betala en lägre avgift! CBI Betonginstitutet 100 44 Stockholm cbi@cbi.se

BET0110_annonser.indd 43

tel 010-516 68 00 www.cbi.se

ingår i SP-koncernen

2010-02-02 13:20:05

vimlet

Väntar ett

tufft

2010?

Chefredaktörer, marknadschefer, direktörer, arkitekter och konstruktörer – alla siar de om framtiden. Kommer nästa år att gå i betongens tecken? Hur mår landets ekonomi? /Text: alexandra cederquist

Anna Rolf, arkitekt, BSK

Jag har två önskningar för 2010: Livlig offentlig debatt och mer engagemang om stadsbyggnad, byggande och arkitektur. Mer utveckling och användning av smarta lösningar för miljöriktigt byggande. Vad sägs om ett snyggt platsgjutet hus i betong med bra u-värden? Ett material rätt igenom?

Alf Rytter, Senior Advisor, Finja Prefab AB

Anläggning, men även bostäder kommer att öka tack vare efterfrågan och det låga ränteläget. När det gäller lokaler är jag tveksam, även om jag tror att nivån blir oförändrad. 2009 kan man se som ett borttappat år, men 2010 tror jag att det ökar för oss, ungefär 5-10 procent. Ett visst hot utgörs av lågprisprodukter från Baltikum som inte behöver kontrolleras på samma sätt - eller följa samma normer - som i Sverige.

»Ett visst hot utgörs av lågprisprodukter från Baltikum«

Fredrik Karlsson, chefredaktör, Byggvärlden

Det blir fortsatt tuffa tider för betongvaruindustrin men branschen har redan anpassat sig till låga volymer. Bostadsbyggandet har tagit fart igen så det kommer att finnas en efterfrågan på betongvaror. Energifrågorna kommer att prägla branschen allt mer. Och där får betongvaruindustrin det tufft eftersom det blåser medvind för trä. Många beställare väljer bort betong av miljöskäl.

»Många beställare väljer bort betong av miljöskäl.«

Marie Bergman, marknadschef, Strängbetong

2010 blir ungefär lika tufft som 2009. Tack vare att en del stora jobb startar nu under 2010 känner vi oss trots allt försiktigt optimistiska. Det största för vår del är Nationalarenan i Solna och köpcentret Emporia i Malmö. Vi ser även ett fortsatt ökat intresse för våra energieffektiva betonghus. Den stora bostadsbristen i större delen av landet gör att det finns ett stort behov av bostäder och nu gäller det att byggandet kommer igång, vi ser positiva tecken på detta.

44 Betong 1/10

BET0110_44-45_enkat.indd 44

2010-02-02 13:26:57

Per Johansson, vd, Gustav R. Johansson AB

2010 kommer att präglas av lågkonjunkturen, naturligtvis med stora geografiska skillnader. Volymerna på anläggningssidan är fortsatt höga, men också koncentrerade till ett fåtal stora jobb. Det är först nu som byggbranschen påverkas av lågkonjunkturen. I Småland extra hårt med tanke på alla varsel och nedläggningar som har varit och fortfarande droppar in. Den tunga industrin går inte ens på halvfart och arbetslöshe-

ten ökar hela tiden. Efterfrågan på nya bostäder samt industriytor och affärslokaler/ kontor kommer att vara minimal. Konkurrensen mellan entreprenörerna blir stenhård vilket innebär pressade priser men också utkristallisering av de billigaste byggsystemen. Den platsgjutna konstruktionen är lämplig att använda under nedgångsfasen medan den prefabricerade gynnas i uppgångar och vid kapacitetsbrister. Platsgjutna konstruktioner kommer att behålla eller öka sina andelar gentemot prefab. 2010 går vi med enad front emot träklustret för att övertyga politiker och övriga beslutsfattare om fördelen med att bygga med tung stomme, både ur komfortoch miljösynpunkt.

Gull-Britt Jonasson, vd och ägare för Finja AB.

Det blir ett tufft första halvår, sen lossnar det lite efterhand, men visst det gäller att kavla upp ärmarna och jobba intensivt så vi får en större andel än substituten.

Stefan Engdahl, Chef Väg, Vägverket

2010 blir ett positivt år för betongindustrin. Vi har en stabil investeringsvolym framöver, cirka 20 miljarder nästa år. Närtidssatsningen rullar på med hög produktionsintensitet. Exempel på projekt som är omfattande och kräver stora volymer betong är bland annat väg 50 Mjölby - Motala och E4 Sundsvall, men även andra riktigt stora projekt diskuteras just nu.

Fredrik Holst, vd, Abetong AB

Fler och fler blir varse betongens fördelar i byggandet. Därför kommer materialet stärka sin position som det naturliga förstahandsvalet. Under 2010 kommer alltfler byggherrar att tänka betong när de planerar nya passivhus tack vare deras höga värmekapacitet. Byggherrar kommer

också välja betong i andra nya stommar och fasader då buller minimeras och man får en inbyggd säkerhet mot fuktproblem och brandspridning. Även inom anläggningsbyggandet kommer betong att öka eftersom det är lätt att räkna hem en riktigt lång livslängd jämfört med alternativen. Det kommer att ge ökade volymer. Jag tror Sverige kommer att ha positiv byggvolymutveckling flera år framöver och att betongbyggandet stärks ytterligare.

Ulla Bergström, arkitekt, White Bent Johannesson, vd, Ramböll Sverige AB

Med tanke på att industrin inte bygger särskilt mycket nytt och betongindustrin är beroende av stora anläggningsprojekt så tror jag att det kan bli ett tungt år. Det dröjer innan vi ser stora volymer inom detta område igen. Läget kan vägas upp något av de infrastrukturprojekt som genomförs och kanske blir inte läget lika allvarligt som för den övriga byggindustrin.

Peter Erséus, vd, Erséus Arkitekter

Efter ett par år med ovanligt mycket utredande och projekt i tidiga skeden ser 2010 ut att innebära mer projektering för oss arkitekter. I sin tur leder detta naturligtvis till att fler byggen startar. Det ljusnar för både entreprenörer och materialtillverkare!

Vårt fokus 2010 är hållbart byggande! Vi vill skapa bra och uthålliga miljöer för människor att arbeta och vistas i. Tidigt i projekten jobbar vi i workshops för att hitta nya innovativa lösningar. Där utvecklar vi val av material och byggteknik. Betong känns helt rätt! Jag drömmer om att rita ett kontorshus med exponerad betong i fasad och interiör. Betongytor som bildar relief och fångar solljuset!

» Jag drömmer om att rita ett kontorshus med exponerad betong i fasad och interiör.«

Betong 1/10

BET0110_44-45_enkat.indd 45

2010-02-02 13:27:12

MARKNADSTORGET

EgcoBox - Isolerad balkonginfĂ¤stning EgcoBox sparar energi! EgcoBox minskar kĂśldbryggan vid balkonger och loftgĂĽngar

Vi har stĂśrst sortiment av prefab: Markbetong, stĂśdmurar, VA, jĂ¤rnvĂ¤gsprodukter, parkmĂśbler, VA-stationer och objektanpassade betongprodukter.

80, 100 & 120mm stenull 040-947070

Missa inte vĂĽr nya hemsida www.steriks.se IndustrivĂ¤gen 4, 245 34 Staffanstorp, tel 046-23 33 00 fax 046-254 734, info@steriks.se

www.rolf-dickman.se

alternativ kunna vara att berĂ¤kna ett hĂśgt vĂ¤rde med utgĂĽngspunkt i betongens tryckhĂĽllfasthet ReFeReNseR: och en uppskattning av dess Ăśvre kvartilvĂ¤rden, t.ex. som

KreĂźger H. (1931) de tekniska 0,30 Â&#x2DC; ( f cch ) 2 / 3 | 0,30 Â&#x2DC; ( f cck 6 MPa ) 2 / 3

vetenskaperna. Husbyggnadsteknik, stockholm dĂ¤r fcck Ă¤r karakteristiskt och fcch ett hĂśgt vĂ¤rde pĂĽ betongens tryckhĂĽllfasthet. f cth

(MPa)

Hallgren M. (1996) Punching

TryckhĂĽllfasthet (MPa)TryckhĂĽllfasthet

120 shear capacity of reinforced alternativ kunna vara att berĂ¤kna ett hĂśgt vĂ¤rde med utgĂĽngspunkt i betongens tryckhĂĽllfasthet BHB 100 och en uppskattning av dess Ăśvre kvartilvĂ¤rden, t.ex. som high strength concrete slabs, 80 CBI/ KTH KTH, inst fĂśr byggkonstruktion, 60 f cth 0,30 Â&#x2DC; ( f cch ) 2 / 3 | 0,30 Â&#x2DC; ( f cck 6 MPa ) 2 / 3

stockholm, issN 1103-4270 40 dĂ¤r fcck Ă¤r 20karakteristiskt och fcch ett hĂśgt vĂ¤rde pĂĽ betongens tryckhĂĽllfasthet. 0 Krossat berg och ĂĽtervunnet 0,4 0,6 0,8 1 1,2 120 0,2

Platsblandad betong

material ersĂ¤tter grus. Faktaâ&#x20AC;&#x201C; den bĂ¤sta grunden fĂśr tillvĂ¤xt.

100 vct (vbt)BHB blad 2003:06. LĂ¤nsstyrelsen i 80 CBI/ KTH Betong PĂĽ VĂ¤g AB. 60 lĂ¤n Tel: +46 (0)227 155 40. Fax: +46(0)227stockholms 155 40 Figur 340â&#x20AC;&#x201C; Sambandet www.betongpavag.se mellan vattencementtal (eller vattenbindemedelstal) och tryckhĂĽllfasthet Kungsgatan 10. 736 36 KungsĂśr 20 enligt Betonghandboken Material [3] och nĂĽgra moderna recept frĂĽn CBI och KTH. Vct = 0,4 0 Bagheri H. (2006) Prestressed svarar ungefĂ¤r mot tryckhĂĽllfastheten 60 MPa. 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

hybrids of AAC and HPC â&#x20AC;&#x201C; The vct (vbt) Composed ele-pĂĽ nĂ¤r En annan nyhet i BBK 04 angĂĽende minimiarmering BCe Ă¤r att(Block man formulerat ett krav minimiarmeringen fĂĽr reduceras med faktorn 0,7. I avsnitt detta som KTH, Figur 3 â&#x20AC;&#x201C; Sambandet mellan vattencementtal (eller vattenbindemedelstal) och anges tryckhĂĽllfasthet ment)4.5.6 building system, enligt Betonghandboken Material [3]betongplatta och nĂĽgra moderna frĂĽn CBI KTH. Vct = till 0,4 minst 1,0â&#x20AC;?. Det â&#x20AC;?friktionskoefficienten mellan och recept underlag kan visas uppgĂĽ inst fĂśroch arkitektur, stockholm, svararingen ungefĂ¤ruppgift mot tryckhĂĽllfastheten 60 koefficient MPa. finns om hur denna skall bestĂ¤mmas. GĂśr man laboratoriefĂśrsĂśk sĂĽ issN 1402-7453 Ă¤rEndet viktigt att pĂĽpeka att belastningshastigheten har en mycket stor inverkan. CBI tolkar annan nyhet i BBK 04 angĂĽende minimiarmering Ă¤r att man formulerat ett krav pĂĽ nĂ¤r uppgiften som attfĂĽrdereduceras fĂśrsĂśk somfaktorn finns 0,7. i litteraturen Kalkstensfiller â&#x20AC;&#x201C; [4-5] det naturliga valet fĂśr kan minimiarmeringen med I avsnitt 4.5.6 angesoch dettaavser som just laboratoriefĂśrsĂśk stockholm, 2006-11-03 anvĂ¤ndas (figur 4). mellan betongplatta och underlag kan visas â&#x20AC;?friktionskoefficienten uppgĂĽ till minst 1,0â&#x20AC;?. Det

sjĂ¤lvkompakterande betong!

Friktionskoefficient Friktionskoefficient

finns ingen uppgift om hur denna koefficient skall bestĂ¤mmas. GĂśr man laboratoriefĂśrsĂśk sĂĽ Ă¤r det viktigt att pĂĽpeka att belastningshastigheten har en mycket stor inverkan. CBI tolkar uppgiften som att de fĂśrsĂśk som finns i litteraturen [4-5] och avser just laboratoriefĂśrsĂśk kan 3 www.nordkalk.com anvĂ¤ndas (figur 4). 3

NR4 /2006

1 1

FĂśrsĂ¤ljning: Tel Tel 031 031 746 746 84 84 90 90 Fax Fax 031 031 706 706 06 06 10 10 FĂśrsĂ¤ljning: Reservdelar & & Service: Service: Tel Tel 0705 0705 61 61 67 67 89 89 Fax Fax 08 08 55 55 65 65 82 82 01 01 Reservdelar www.schwingstetter.se info@schwingstetter.se www.schwingstetter.se info@schwingstetter.se

Lyft &

Lyft & sĂ¤nk sĂ¤nk

Dubbel

Sand + Singel + Singel + Packad plastplast plast singel

Dubbel Sand + plastplast plast

Packad Singel singel

Singel

P mellan betonggolv underlag fĂśr nĂĽgra Figur 44 â&#x20AC;&#x201C;â&#x20AC;&#x201C;Uppskattning av friktionskoefficienten P mellan och betonggolv och underlag fĂśr Figur Uppskattning av friktionskoefficienten VATTENFALL RESEARCH & deDEVELOPMENT ABnĂĽgra olika underlag baserat pĂĽ uppgifter i [3-4]. Singel och packad singel Ă¤r hĂ¤r enda olika underlag baserat pĂĽ uppgifter i [3-4]. Singel och packad singel Ă¤r hĂ¤r de enda alternativen som uppfyller kravet att P > 1. > 1. alternativen som uppfyller kravet att PBetongprovning/Certifiering

Ackrediterat laboratorium fĂśr betong och sprutbetong Certifieringsorgan fĂśr fabriksbetong och ballast

SpĂ¤nnsystem CONA CMI SpĂ¤nnsystem CONA CMM Brolager TOBE & LASTO Fogar TENSA-LASTIC

Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0110_46-47_marknadstorg.indd 46

2010-02-02 15:47:11

marknadstorget

Instrument för betongprovning

ngens tryckhållfasthet

• TÄCKSKIKTSMÄTARE • BETONGHAMMARE • FUKTMÄTARE • VIDHÄFTNINGSMÄTARE • SKIKTTJOCKLEKSMÄTARE FÖR

Cementa AB, Årstaängsvägen 25, Box 47210, 100 74 Stockholm, Telefon 08-625 68 00, Fax 08-753 36 20, info@cementa.se, www.cementa.se

KONTROLL AV TAKPLÅT OCH

Cementa ingår i HeidelbergCement-koncernen, en av de ledande byggmaterialproducenterna i världen, med kärnverksamheterna cement, betong & ballast och prefabricerade betongprodukter. Koncernen omsätter cirka 83 miljarder SEK och har 46 000 medarbetare i 50 länder.

thet.

BRANDSKYDD MM

Sigurdsgatan 6 721 30 Västerås Tel: 021-35 70 00 Fax: 021-35 90 10 E-post: kdn@kdn.se

asthet

ngens tryckhållfasthet

edag

Certifierat tillsatsmaterial För högkvalitetsbetong För högkvalitetsbetong

thet.

) och tryckhållfasthet och KTH. Vct = 0,4

asthet

Kontakt: Jarl Larsson Mobiltelefon: +46 705 46 14 68, Elcem Nordic A/S 2950 Vedbæk, Danmark, Telefon: +45 45 66 12 12

at ett krav på när

tta som asthet 0,4 minst å= till

1,0”. Det laboratorieförsök så erkan. CBI tolkar r aboratorieförsök kan

Bindemedlet som ger b�ttre flytegenskaper, h˛gre best�ndighet och ...

Det k så ) och tryckhållfasthet ar I kan och KTH. Vct = 0,4

at ett krav på när etta asthetsom 0,4 minst 1,0”. Det å= till laboratorieförsök så erkan. CBI tolkar r aboratorieförsök kan

Det k så ar kan

hågra underlag

är de enda

några h underlag

är de enda

kdn.se

SSAB Merox AB Tel. 0155-25 44 00

Fax 0155-25 52 21

�

www.merox.se

Söker du labbutrustning för ReFeReNseR: BETONG och BALLAST? Kreüger H. (1931) de tekniska vetenskaperna. Husbyggnadsteknik, stockholm

här syns du. Boka plats på marknadstorget.

Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

Välkommen!

för några

�

e r a s g u n j l . .. beto

Skakapparater

SynkoFlex - för täta gjutfogar SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning! SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon Fullständig svensk dokumentation och provningar! 040-947070

Vågar www.rolf-dickman.se

för några

betong_marknadsoversikt_nr1_6_2010_sv_byggtjanst.indd 2

BET0110_46-47_marknadstorg.indd 47

1/11/2010

Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced Siktarhigh strength Värmeskåp concrete slabs, KTH, inst för byggkonstruktion, stockholm, issN 1103-4270 ReFeReNseR:

Kreügerberg H. (1931) de tekniska Krossat och återvunnet vetenskaperna. Husbyggmaterial ersätter grus. Faktanadsteknik, blad 2003:06.stockholm Länsstyrelsen i stockholms län Fukt/temperaturmätare Tryckpressar Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced Bagheri H. (2006) Prestressed high strength concrete slabs, hybrids of AAC and HPC – The KTH, inst för byggkonstruktion, BCe (Block Composed elestockholm, issNsystem, 1103-4270 ment) building KTH,

inst för arkitektur, stockholm, Krossat berg och återvunnet issN 1402-7453 Kubformar Lufthaltsmätare material ersätterSättmått grus. Faktablad 2003:06. Länsstyrelsen i stockholm, 2006-11-03 stockholms län Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18Bagheri • 421 32 H.Västra (2006)Frölunda Prestressed Tel 031-748 52 50 •hybrids www.kontrollmetod.se of AAC and HPC – The BCe (Block Composed element) building system, KTH, 9:36:23 AM inst för arkitektur, stockholm, issN 1402-7453 stockholm, 2006-11-03

2010-02-02 15:47:40

VINJETT BETONGFÖRENINGEN

ORDFÖRANDEN HAR ORDET

»Åtskilliga termer har blivit omoderna och kan tas bort men i gengäld har nya tillkommit. «

INGVAR BÖRTEMARK ORDFÖRANDE I KOMMITTÉN FÖR BETONGTERMINOLOGI

Betongterminologi Betongterminologi, en kommande rapport från Svenska Betongföreningen som ersätter Betongteknisk ordlista från TNC 1971 DEN SENASTE TILLGÄNGLIGA terminologin för betong finns i Betongteknisk ordlista, som gavs ut 1971 av TNC. Betongtekniken i och utanför Sverige har utvecklats kraftfullt sedan dess och det finns i dag ett antal delområden som inte alls behandlas. Efter initiativ från styrelsen inom Svenska Betongföreningen startade under 2007 ett kommittéarbete som syftar till att sammanställa en aktuell terminologi för betongområdet. Eftersom svenska företag ofta har behov av termer även på engelska kommer den nya betongterminologin att omfatta svenska och engelska. Flera av föreningens medlemmar anmält sin medverkan i arbetet och arbetet leds av en arbetsgrupp bestående av Ingvar Börtemark (ordförande), Johan Silfwerbrand och Evert Sandahl. Arbetet har gjorts möjligt genom att följande organisationer och företag beviljade ekonomiska bidrag med tillsammans 640 kkr: Banverket, Betongvaruindustrin, Cementa, Formgruppen, SFF, Skanska/ SBUF, Vattenfall och Vägverket. Arbetsgruppen hade gjort en bedömning av det totala behovet till 800 – 900 kkr, men föreningen beslutade att inleda projektet med nämnda

förutsättningar och en budget utformades därefter. Nyligen har arbetsgruppen konstaterat att arbetets omfattning är så stort att föreningen nu vädjar om ekonomiska bidrag från ytterligare några intressenter. Medverkande företag och organisationer kan utse deltagare i projektets referensgrupp. Cirka 30 personer medverkar som skribenter, vilket innebär att var och en av dessa ansvarar för ett eller flera delområden enligt den gruppindelning som används i TNC 46. Flertalet av skribenterna har sin dagliga gärning i företag eller organisationer där deras medverkan kan hanteras av respektive arbetsgivare, dvs. utan kostnader för projektet. Några personer har inte sådan anställning och i dessa fall kommer en viss författarersättning att utgå för nedlagd tid. Nämnda arbetsgrupp/ redaktionskommitté med tre personer leder arbetet och dessutom finns det en referensgrupp på cirka 25 personer som till Betongföreningen anmält sitt intresse av att medverka i kommittéarbetet. Nyligen kunde en första remissomgång, som omfattar åtta delavsnitt, sändas till referensgruppen. Dessa avsnitt har bearbetats i ett par etapper av skribenterna, arbetsgruppen

och slutligen även av TNC, som medverkar med terminologisk sakkunskap. Arbetsgruppen inriktar sig nu på att kunna slutföra projektet under 2010. Den befintliga ordlistan TNC 46 omfattar cirka 1 100 termer och det är arbetsgruppens preliminära bedömning att den nya utgåvan kommer att innehålla ytterligare 200 – 300 termer. Åtskilliga termer har blivit omoderna och kan tas bort men i gengäld har nya tillkommit. Ett av de tidigare avsnitten får utgå helt men i stället kommer några nya avsnitt att läggas till för att ordlistan ska vara aktuell och rimligt heltäckande. Vi planerar för att terminologin ska ges ut

som en tryckt rapport men att den också ska finnas tillgänglig i elektronisk form. Här kommer vi att samarbeta med TNC, som på uppdrag av regeringen som bäst arbetar med en Rikstermbank som avses omfatta alla teknikområden. Du kan läsa och lära mera om detta på www. rikstermbanken.se

OM DU HAR FRÅGOR ÄR DU VÄLKOMMEN ATT VÄNDA DIG TILL

Patrik Hult, VD i Svenska Betongföreningen, patrik.hult@telia. com, tfn 0705-956464, eller Ingvar Börtemark, ordförande i kommittén, ingvar.bortemark@ transit.se, tfn 0708-408154 l.

Månadens tips Att beskriva betongytor

Ett viktigt verktyg för att få arkitekten och betongleverantören ska kunna kommunicera och resultatet ska bli det önskade. Tage Hertzell, författaren till Betongens yta, är en av huvudmännen bakom rapporten. Kan beställas på hemsidan www.betong.se

100 44 STOCKHOLM

BETONG 1/10

BET0110_48-49_signerat.indd 48

2010-02-02 13:36:50

anslagstavlan

redaktion@betong.se Tidskriften Betong Box 55 684 102 15 Stockholm

länder finns bland prenumeranterna. Längst når tidskriften vår prenumerant i Argentina.

Läsarbrev En del synpunkter har kommit in på förra numrets artiklar om brittisk betong. Till exempel har flera läsare upptäckt felet i tabellen på sid 22 där temperaturstegringen för betong typ A ska vara 14,4 och inget annat. I övrigt har vi valt några frågor som författaren Christer Isgren besvarar här nedan. Fråga: Under ”Mer om försöks-

serien” redovisas i mix C att om man tar bort 27 % OPC (med CO2 = 300) återstår 200 kg CO2/ m3. Det borde väl stå ca 220? /Anders

Tips! Den 13 februari öppnar vad som sägs vara världens första betonggalleri. Namnet är CAGA som står för Concrete Art Gallery & Academy, adressen är Lövholmsbrinken 4 i Stockholm och bakom står bland andra Cementa. Galleriet kommer förutom utställningar även att ha en butik och ett café.

Svar: Enligt europeisk standard, EN 206, beräknas cementinnehållet på de två största cementfraktionerna. Mix C (73% OPC+ 27% GGBS) är en trippelblandning med 10% kalkstensfiller som den tredje bindmedels fraktionen. Med denna bindmedels komposition blir det 200 kg CO2/m3. /Christer Isgren Fråga: Det anges att glidforms-

gjutning med 25 % slagg ger halva “carbon footprint”. Hur får man ihop det räknestycket? / Christer

Nyheter varje dag www.betong.se

signerat

Svar: För fundament kan 75% GGBS användas med ca 1/4 del av OPC betong. För traditionella bjälklag och väggar 50% GGBS med 1/2 del av OPC betong.

Vissa specialtillämpningar som efterspända bjälklag och slipform har lägre GGBS-halt, ca 15% till 25%. Detta blir ca hälften av CO2 påverkan av hela betongåtgången på ett project jämfört med OPC betong. /Christer Isgren Fråga: Jag har en fråga angående grafisk betong med retarder på vertikal platsgjuten yta. Det gäller en mur på en bro som är cirka 50 centimeter hög där sidorna om möjligt ska ha grafik på. Har detta gjorts tidigare eller är det bara vid prefab man kan säkertställa ett gott resultat? /Anders Svar: Konstnären Mikael Göransson, som gjort prefabricerade fasader med grafisk betong, har även provat att platsgjuta med gott resultat. Kontakta gärna honom. /Roger Andersson

Utvald person tycker till arne hellström projektledare betongfeber

I ledaren i förra numret av

Betong kan det uppfattas som om nämnda företag hängs ut för att de inte deltog såsom utställare på mässan Betongfeber. Som projektledare för Betongfeber har jag några synpunkter. Att det är ett problem när Betongfeber inte lyckas locka viktiga målgrupper som ledaren framhåller tycker jag är relevant. Då blir det en fråga om Betongfebers otillräcklighet. Dessvärre är det svårt att tolka helheten i ledaren på det sättet. Istället lägger den en otillräcklighetsskuld på två

betongföretag trots att båda på andra sätt än att vara utställare har satsat pengar och resurser på Betongfeber. Det finns ett antal faktorer som jag anser att ledaren inte beaktat. I realiteten besöks Betongfeber i mycket liten utsträckning av företagens målgrupper, vilka främst är beställare och arkitekter. När innehållet i företagets marknadsföring övervägs beaktar man utfallet av olika åtgärder och kostnaden för åtgärderna. För det belopp som det kostar att vara sponsor och utställare kan företaget nå

mångfalt fler ur sin prioriterade målgrupp genom andra kundmötesarrangemang. Båda företagen, tror jag, ser på Betongfeber som en intressant företeelse ur andra aspekter än att enbart möta kunder. Man får möta leverantörer, umgås i betongbranschen och man får del av intressanta föreläsningar inom bygg- och betongområdena. Det är mycket värt i sig och jag tror att många betongföretag resonerar just på det sättet. Närvarolistorna vid såväl Betongbyggnadsdagar som Betongfeber tyder på det.

Det här hänger samman med frågor som är viktiga när vi ser på Betongfebers framtid. Ska vi med Betongfeber också nå andra målgrupper än dem närmast betongbranschen behöver vi utveckla konceptet och dess former ytterligare. Betongfeber lockar alltfler besökare för varje gång. Till exempel deltog nästan 200 personer från byggentreprenörsföretag, men det tar tid att finna de rätta formerna för ett sådant här omfattande evenemang. Självprövning och nya idéer är grunden för fortsatt framgång.

Betong 1/10

BET0110_48-49_signerat.indd 49

2010-02-02 15:41:05

MÄNSKLIGT

Gerts

svar

GERT WINGÅRDH Var bor du? Centralt i Göteborg under veckan. På landet i mötet mellan hav och land på helgen. Ålder? 58 år. Förhoppningsvis 59 under 2010. Civilstånd? Gift med Karin, ett gemensamt barn och vardera två från tidigare äktenskap. Tre levande föräldrar. Yrke? Arkitekt och VD på Wingårdh Arkitektkontor Favoritbetong? Vit

Gert Wingårdh bor centralt i Göteborg under veckan, ”på landet mellan hav och land på helgen” och är den första att svara på arton frågor. /TEXT: ALEXANDRA CEDERQUIST FOTO: JONAS LINDSTEDT

1) Vilket är ditt favoritord? – Varför (jag kan aldrig sluta att ifrågasätta). 2) Vad skulle du förändra med dig själv om det var möjligt? – Min lust att disciplinera min kropp (jag är för fet). 3) Om du dog och blev pånyttfödd, som vem eller vad skulle du återkomma? – Som kvinna. 4) Vad är det roligaste en män-

niska kan vara med om? – Möten med andra (när själarna möts). 5) Vilken egenskap hos dig själv tycker du sämst om? – Brist på empati (insamlingar är inte min grej). 6) Har du någon förebild, i så fall vem? – Tecknaren OAs gestalt, ”Mannen som gör vad som faller honom in”. 7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då i så fall? – Vad är en vit lögn? En lögn är en lögn, är en lögn. 8) Vad tycker du mest om med dig utseende?

– Att det skiftar. 9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? – Läsa, äta och bara vara (ensam tillsammans med familjen). 10) Vad tror du folk mest kommer ihåg dig för? – Att tiden gick fort. 11) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken? – Min farfarsfar till utseendet, min far i tanken och min mor i talet. 12) Känner du dig obekväm någon gång, i vilka sammanhang då i så fall? – När jag ska hitta en anledning att gå före i någon kö (jag HATAR att köa till vadsomhelst).

13) Finns det något du önskar ogjort? – Alla jag sårat. 14) I vilken miljö trivs du bäst? – I Bohuslän. Ensam, i mötet mellan hav och land. 15) Vilken genre inom kulturen tilltalar dig mest? – Arkitektur förstås, all konsts moder. 16) Vilken slogan lever du efter? – Varför inte tvärtom? 17) Vad gör dig lycklig? – Möten (de oväntade). 18) Vad gör dig rädd? – Möss och döden.

BETONG 1/10

BET0110_50_manskligt.indd 50

2010-02-02 13:43:06

Dynamon System Polymer teknologi i betongens tjänst Dynamon-systemet består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastruktur byggande.

3Superplasticerare för fabriksbetong För betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

3Superplasticerare för prefab

För betong med stora krav på tidig hållfasthet.

3Superplasticerare för SKB betong

För självkomprimerande betong utan separation.

3Superplasticerare för golvbetong

För betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna Tel: 08-525 090 80 • Fax: 08-525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

www.mapei.com

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING

BET0110_annonser.indd 51

2010-02-02 13:20:07

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

ED GÖ TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TIV ST IT OL ET T

NR 1/2010 PRIS: 95 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

Illustratör: Johan Toorell

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 1/2010

I Bolidens gruva i Garpenberg har det brutits malm i åttahundra år. Idag hämtas zink, bly, silver, koPPar och guld 1100 meter under jorden.

1 i gruvan och bergsäkert

Varje dag, när man spränger nya orter, måste tak och väggar sprutbetongsäkras. Det är svårt, men viktigt. ANNars kan lösa stenar ramla ner.

Men för att göra det säkra äNNu säkrare bestämde Boliden en dag: Vi måste ha en betongblandning som har en hållfasthet på minst 4 MPa på fyra tiMMar.

Hur ska det gå till?

GRANSKAT

TEKNIK

Certifiering av passivhus delar entreprenörerna

Betong på vägen och parkeringsgarage som står emot salt

Det fiNNs bara en lösning på problemet. Kalla hit SikaMan!

SikaMan samarbetar med Boliden och leverantören Färdig Betong dag som natt i gruvan. Till sist får han en idé.

xxx x

HM.

Sikas alkalifria accelerator Sigunit L54PAF skulle nog göra susen.

Det funkade! Med Sikas lösning kunde Boliden öka säkerheten och spara maSSor av tid.

Det är bergsäkert.

x X x X x X

DESIGN Låt makakerna ta över trädgården i vår

arkitektfrågor OM BETONG BESVARAS

Nytt i Betong!

Mänskligt FÖRST UT ÄR GERT WINGÅRDH

Betong i kub

NORGE SATSAR PÅ VILLOR

Tufft 2010

MEN BRANSCHEN TROR PÅ VÄNDNING

Baserad på en verklig historia. Läs hela på www.sika.se

xxx KÖPENHAMN

XXX UNDER JORDEN

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, info@se.sika.com, www.sika.se

BET0110_1_52_omslag.indd 1

www.betong.se / LÄS ALLT OM BETONGBRANSCHENS VIKTIGASTE NYHETER SNART BÖRJAR BETONGTV IGEN 2010-02-02 14:13:35