Tidskriften Betong 1 2014

NR 1/Februari 2014 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

V

BY I ÖK GG A SE R M K T ES OR T I N!

Granskat

SANNINGEN OM LULEÅBRANDEN

Arkitektur

DEN VERTIKALA SKOGEN

Vagnen formar

– unikt i Årstaberg www.betong.se/ BETONGTIPS VARJE VECKA/NYHETSBREVET VARJE ONSDAG/ ÖVER 800 UNIKA BESÖKARE PER DAG/ BETONGBRANSCHENS STÖRSTA NYHETSSIDA

| INNEHÅLL |

FOTO: FREDDIE ERIKSSON

NR 1/Februari 2014

23

Granskat

ARTIKLAR & REPORTAGE

10 Årstaberg

Tidsplanen hålls trots konkurs

10 Sveriges fjärde längsta järnvägsbro

I Årstaberg i Stockholm gjuts en järnvägsbro rakt över 500 dagliga tåg.

23 Granskat Tidskriften Betong letar svar på viktiga brandfrågor i Luleåbrandens aska.

31 Miljö Väla Gård i Helsingborg är Skanskas spjutspetsprojekt.

57 Signerat

Det som döljs i aska måste upp till ytan.

Använd betongdistanser rätt för att undvika sprickor, menar Stefan Andersson.

6 Mixat Uppsala får betongjuvel och dansk digital betong.

41 Betongföreingen

34 Arkitektur I Milano byggs två betongtorn som ska få sällskap av 900 träd på balkongerna.

34

I VARJE NUMMER!

4 Ledare

Betongföreningens Forskningsråd är Sveriges nav för betongforskning.

54 Fråga Experten!

Arkitektur

Bo mitt i skogen i Milano

Vilken betong ska jag ha i stallgolv?

58 Teknikmix Ettringitbildning högintressant i nya cementsorter och gröna betongpluggar.

TEKNIK

44 Återvunnen betong i schweiz I Schweiz byggs det med upp till 45 procent återvunnen betong i ballasten.

48 Nya japanska simuleringsmodeller Modeller för att kunna se hur nya betongsorter förväntas fungera i verkligheten har tagits fram i Japan.

52 Roboten som slipar i ett På Kynningsrud Prefabs fabrik i Uddevalla finns en robot som slipar i sju steg på samma gång.

BETONG 1 | 2014

3

LEDARE UTGES AV BETONG MEDIA AB Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@formkult.se

REDAKTIONSRÅD Alf Aggring, Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Hans Hedlund, Arne Hellström, Kjell Larsson, Åsa Lehto, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin och Sigrid Zenger.

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Fredrik du Rietz fredrik.d@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Uppsalavägen 13 763 41 Hallstavik Telefon: 073-656 09 03, 08-559 216 50 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG & BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

» Som ni förstår blir frågetecknen runt byggregler och konsekvenser av brand som väcktes den där natten på Klintvägen i Luleå något som i allra högsta grad berör våra läsare. «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

REDAKTION

ROGER ANDERSSON

Brännande frågor kräver svar

på Klintvägen i Luleå den 31 augusti i fjol har väckt ett antal viktiga frågor. En kvarglömd kastrull med olja på en spis fick ett helt bostadshus med 65 lägenheter att totalförstöras. Räddningstjänsten var snabbt på plats och inget i deras arbete har kunnat kritiseras enligt en nyligen avslutad rapport som Tidskriften Betong tagit del av.

I stället riktas blicken mot konstruktionen som består av sammanfogade volymelement på 24 kvadratmeter med stomme av trä, där volymelementen ställts på varandra och sedan sammanfogats. Därefter har korridor och takkonstruktion monterats och fasaden beklätts med tegel. Byggsystemet kommer från Lindbäcks Bygg och är godkänt fullt ut enligt Boverkets byggregler i BBR 17.

Runt om i landet har det byggts och byggs fortfarande flerbostadshus enligt samma princip, påhejade av politiker och byggherrar som vill se konstruktioner i andra material än betong, som de tycker har för stor andel av marknaden. ”Trähusen är oerhört viktiga för att pressa byggpriserna i landet”, säger Petter Jurdell, chef för fastighetsutvecklingen för SABO, som har ett ramavtal med just Lindbäcks Bygg.

Som ni förstår blir frågetecknen runt byggregler och konsekvenser av brand som väcktes den där natten på Klintvägen i Luleå något som i allra högsta grad berör våra läsare. Vi har därför låtit den granskande frilansjournalisten Fredrik Nejman leta runt i askan och frågat samtliga personer som varit involverade i de tre olika undersökningar som har gjorts. Vi har även intervjuat Stefan Lindbäck på Lindbäcks Bygg för att få företagets syn. Jag tycker vi ger en bra bild över situationen.

I Luleå blev det mest bara materiella skador, men när ett behandlingshem i Norrtälje brann ner till grunden i augusti krävde det tre liv. Det huset var betydligt äldre än det i Luleå, men det uppfyllde alla brandkrav enligt den brandinspektion som gjordes året innan. Hur många liknande ”godkända” hus har vi runtom i Sverige?

HSB i Luleå har skjutit upp sin byggstart av nya lägenheter med Lindbäcks byggsystem. Det har inte Sigtunahem, Wallenstam och Oscar Properties gjort. Vi har frågat dem varför. Det hoppas jag fler gör. Inte minst de som ska flytta in där.

BRANDEN PÅ STUDENTBOENDET

ISSN 1101-9190

Roger Andersson, chefredaktör

TRYCKERI ÅTTA.45

Saxat Klippt & skuret

Karlsrogatan 2, 170 56 Solna

OMSLAGSBILD Årstabron Foto av Hans Ekestang/Trafikverket

”ANLEDNINGEN

att väggarna klarat sig är att flera av dem är av betong”

(Vattenläcka i Söderhamnsskola) Hela Hälsingland

4

BETONG 1 | 2014

i betong och det finns inte heller mycket annat som kan brinna.”

”BYGGNADEN ÄR

Skaraborgs läns tidning

MIXAT

Mixade nyheter från betongvärlden

Guldskola i Sjöstaden LUGNETS SKOLA flyttar in i nybyggda lokaler i Hammarby sjöstad i Stockholm. Det är den första skolan i Stockholm som tilldelats utmärkelsen Guld enligt miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Skolan har fått en del unika lösningar, bland annat ett uteklassrum på skolans tak. För att nå upp till kriterierna för Guld har SISAB och Skanska byggt en helt fuktsäker byggnad med bland annat höga krav på byggmaterial, den akustiska innemiljön och dagsljusinsläpp.

-Vi har undvikit alla organiska material och byggt med en prefabricerad betongstomme, HDF-bjälklag och betongelement med stenull

och luftspalt på utsidan med tegelbeklädnad, säger Jan-Olov Leijenquist, produktionschef på Skanska.

Under bottenplattan av betong har en betonitplatta lagts som är uppdragen på grundmuren utanför fasadliv. Därefter har en platon- och en acodrainmatta lagts med en pågjutning av en betongkaka på cirka tio centimeter gjutits.

– Det är både hängslen och livrem för att undvika fukt. Vi har lagt cellband i alla skarvar och har injekteringsslangar som extra säkerhet. Kommer det in fukt i plattan samlas

det upp i ett utrymme där vi sen kan pumpa ut vattnet, säger Jan-Olov Leijenquist.

RF, den relativa fuktigheten, har varit under 85 procent och vct har varit 0,30–0,40.

– I källardelen har vi murat utanpå betongen med lecablock och har en ventilerad luftspalt emellan där vi har givare som mäter fukthalten, säger Jan-Olov Leijenquist.

De akustiska problemen har lösts genom en pågjutning med Nanosilent avjämningsmassa som ger en stegljudsreduktion på 6 dB och uppfyller trumljudsnivå ljudklass B. Stommen har levererats av Strängbetong.

World of Concrete till Europa

Säker sänktunnel

Murblock blir filmstjärna

FÖRBINDELSEN UNDER Fehmarn Bält, blir inte

HISTORIEN OM Finjas murblock Fördel har nu

NÄR INFRASTRUKTURMÄSSAN Intermat arrang-

bara värdens längsta sänktunnel. Den ska också bli den säkraste. Det markeras i beställningen av de olika entreprenaderna. Bland annat kommer ingen mötande trafik att finnas och automatiska ventilationssystem ska styra så inte sikten blir dålig. Övervakningen av tunneln sker genom ett trafikkontrollsystem där tydlig skyltning och högtalarutrustning varnar trafikanterna vid fara och till exempel hänvisar till brandutrustning som finns utplacerade var 100:e meter. Det finns ett sprinklersystem i händelse av brand. En nyhet är att belysningen i tunneln har olika färger för bästa sikt.

Ett femte tunnelrör finns för utrymning.

blivit film. Filmen är upplagd på videotjänsten Youtube och visar på ett kul sätt fördelarna med murblocket. Sök på ”Murblock fördel” och se själv.

eras nästa gång den 20-25 april 2015 blir det världspremiär för World of Concrete Europe, en europeisk förgrening av världens största betongmässa World of Concrete som årligen arrangeras i Las Vegas.

Under Intermat, som hålls i Paris Nord Villepinte i Frankrike, flyttar World of Concrete in i huvudhallen nr 7. Dessutom kommer priset the INTERMAT Innovation Awards att få en ny kategori som heter The »World of Concrete Europe« Award.

6

BETONG 1 | 2014

| MIXAT |

Betongjuvel i Uppsala SKANSKA OCH UTOPIA Arkitekters bidrag Juvelen vann arkitekttävlingen för den nya kontorsbyggnaden vid Uppsala Resecentrum. Byggnaden är inte bara juvellik, den kommer också att placera sig som nummer ett i Norden och nummer två i världen när det gäller hållbarhet.

Juvelen är självförsörjande på energi över en årscykel och uppförs utan några miljöskadliga ämnen och utan något avfall som går till deponi. Byggnaden kommer att nå högsta nivå, Platinum, i det internationellt ledande certifieringssystemet LEED. – Stommen är i betong som sen kläs med metallkassetter, det blir en originell och iögonfallande byggnad som till på köpet är världsledande när det gäller hållbarhet, säger Emma Jonsteg, vd på Utopia Arkitekter.

Skanska kommer att utveckla Juvelen i egen regi och avsikten är att byggstart ska ske under fjärde kvartalet 2014.

Betongbalkonger till sekelskifteshus NÄR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN Plantagegatan 13-16 i centrala

Göteborg ville ha balkonger till sina sekelskifteshus från 1905 fick man tänka till lite. Valet föll på Finjas ROT-balkong Classic med en betongplatta och smidesräcken, men kanske framförallt med sina dolda infästningar.

– Med Classic gör man ingen åverkan på fasaden, balkongen ser ut som om den alltid har suttit där, säger Ove Mondej, vd på Balcona, som är entreprenör vid balkongmonteringen.

Balkongmodellen har också fördelen att vara lättare än många andra balkongtyper och kan därför monteras där husets väggkonstruktion inte tillåter tyngre balkonger.

Trafikverket säkrar projekten NU HAR BYGGBRANSCHEN samlats i ett arbetssäkerhetsforum och

ett 50-tal av landets ledande beslutsfattare och arbetsmiljöexperter har diskuterat åtgärder för säkrare arbetsplatser. Det blev ett av resultaten under Trafikverkets säkerhetsvecka som var en del av Trafikverkets säkerhetsår 2013 där målet är att ingen skadas allvarligt eller omkommer i transportsystemet eller på Trafikverkets arbetsplatser. Målet är att få igång åtgärder och förändringar som på sikt leder till att ingen skadas eller omkommer på våra arbetsplatser.

Säkerhetsfrågorna måste högst upp på agendan. Alla ska komma hem oskadda från jobbet varje dag, säger Per Sjöstrand, chef på Stora projekt i Trafikverket.

Fyra områden prioriteras: säkerhetskultur, ledarskap, riskhantering och upphandlingskrav och i mitten av februari ska specificerade åtgärder och löften inom områdena ha formulerats och sedan undertecknas av branschens högst ansvariga.

Digital dansk betong DET LILLA DANSKA företaget Dupont Lightstone

har med hjälp av EU-finansiering utvecklat ett material som kan fungera som en digital skärm.

Det består av betong med inbyggda optiska fibrer som gör att bilder och filmer kan visas direkt på betongytan. Reklambudskap kan därmed visas direkt på fasaden och även samhällsinformation. www.dupontlightstone.com

Ny marknadschef på Cementa FRÅN DEN 1 februari 2014 tillträdde Magnus Ohls-

son som ny marknadschef och vice vd på Cementa.

Magnus Ohlsson efterträder Fredrik Jansson som efter fem år slutar på Cementa och blir vd på Wåhlin Fastigheter. Magnus Ohlsson kommer från en roll som controller på Cementas moderbolag HeidelbergCement Northern Europe.

Den levande väggen DEN HÄR levande väggen designades för FRAC Centre i Orléans i Frankrike. Väggen är formgiven av Andrew Kudless och har tagits fram tillsammans med Concreteworks. Den är tillverkad i fiberarmerade betongelement med en tjocklek på två centimeter, vilket har gett en låg vikt på väggpanelerna. Väggen består totalt av 34 paneler som tillsammans bildar en organiskt formad yta med ett väldigt mjukt uttryck.

BETONG 1 | 2014

7

| ANSLAGSTAVLAN |

Betongsuggan fick liv!

JAG LÄSTE er artikel om Kalmars satsning på nya betonghinder. Det var min form, en Kalmartrissa, som blev vald av ”folket” och jag har nu tagit fram en prototyp eftersom jag fick en del beställningar, bland annat från företaget som tillverka jojos i Kalmar. Storleken är 50x100 centimeter i målad fiberbetong. www.edwinboeck.se

TACK FÖR FESTEN! GULL-BRITT JONASSON, vd på Finja och pristudelare

till Årets Montageledare, vill tacka för Betonggalan på sitt eget speciella sätt. Med en dikt: Till ung och tung-gänget med Roger i spetsen!

Stort tack för den härliga festen.

Vi kände oss alla som den speciella gästen.

Ni fick oss att ropa på hunden, Och visst hade vi roligt den stunden.

Med charm och på ert fantastiska sätt Såg ni till att betongen kom till sin rätt. Årets Tidskrift ni också vann, Samma succé nästa år?! Vi vet att ni kan. /Gull-Britt och Finjavännerna

Gerdt Lundeberg fick ta emot betongchihuahuan Berit av Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong, Mats Öberg, ordförande Betongföreningen och Fredrik Jansson, vice vd Cementa.

Tacktalet ni aldrig hörde…

PÅ BETONGGALAN delades ut ett

hederspris till Gerdt Lundeberg, fd Cementa och numer Betonggalleriet.

Motiveringen löd: ”För en kreativitet som år efter år kommit hela branschen till del. Med tunga idéer och en mjuk framtoning har han visat betongen från sin bästa sida” Gerdt blev så överraskad att han inte fick fram något tacktal, så därför får han chansen här: ”Vilken stor överraskning jag fick av att bli utsedd till vinnare av Tidskriften Betongs Hederspris. Då jag stod där längst bak i salen förstod jag inte att presentationen handlade om mig.

Förvirrad, omtöcknad och himla glad tog jag mig fram till scenen. Jag blev alldeles stum och något tacktal fanns inte att få fram. Jag ber om ursäkt för det.

Jag skulle vilja tacka er alla i betongbranschen för alla de fantastiska år som jag fått den stora förmånen

att arbeta med er trevliga, snälla och varma människor. Jag har alltid gillat utmaningar, kreativitet och att få visa betongen från den goda sidan.

Jag känner att betongbranschen har fått en själ, här finns det människor som trivs, gillar att arbeta och ta utmaningarna tillsammans. Kamratskap, kärlek och glädjen att arbeta tillsammans skapar denna själ – var rädd om den.

Sedan i juni i år är jag numera anställd i den stora koncernen som Anders Borg basar över, han är en snäll chef, han ger inte så stor lön, men å andra sidan bryr han sig inte så mycket om vad jag gör. Livet som senior är trevligt jag har fullt att göra, barn, barnbarn och Betonggalleriet håller mig sysselsatt.

Jag vill tacka för de 27 händelserika år som jag fått uppleva tillsammans med er i betongbranschen.”

för Urbilliglät sare! våra NU FÅR Tidskriften Betongs läsare 15 procent rabatt på Johan Forsbergs läckra bordsur. Bordsuren är 54 centimeter höga och gjutna i betong. De drivs med ett kvartsverk och finns i tre kulörer: vitt, antracit och grått. Butikspris ligger på 3 300 kr, men som läsare betalar du endast 2 790 kr inklusive moms och frakt.

Erbjudandet gäller till och med den 1 mars 2014. Mejla beställning med namn, leveransadress och telefonnummer till roger@betong.se.

Se även www.forsbergform.se

BETONG 1 | 2014

9

| PROJEKTET |

Mobil formvagn gjuter jättelång järnvägsbro Tätt spårområde, ny formteknik och revbensliknande pelare för brobanan gör byggandet av Sveriges fjärde längsta järnvägsbro extra intressant. Tidskriften Betong besöker broarna vid Årstaberg i Stockholm.

TEXT: MARGARETA REDLUND LANINGE FOTO: HANS EKESTANG/TRAFIKVERKET OCH MIKAEL ULLÉN/TRAFIKVERKET SKISSER: AHLQVIST & ALMQVIST ARKITEKTER.

D

EN SOM KLIVER av pendeltåget vid station Årstaberg i Stockholm märker inte mycket av det mångmiljonprojekt som pågår alldeles intill. Tågen dundrar förbi i hög hastighet, men av byggnadsarbetet av den blivande järnvägsbron hörs inget.

Det är bara de grå arbetsbodarna med sina Züblinskyltar som skvallrar om att här är en byggarbetsplats. Arbetsplatsen är långsträckt, hela 1 400 meter, som också är den blivande brons längd.

Bron, som blir Sveriges fjärde längsta järnvägsbro, är en viktig del av Citybanan och går mellan Årstaberg och Älvsjö godsbanegård. Bron behövs för att pendeltågen ska kunna ledas om från nuvarande två mittspår till den befintliga bron över Årstaviken, ner i Citybanans tunnel och vidare till station Stockholm södra.

Den nya järnvägsbron blir enkelspårig och byggs för den norrgående fjärr-, regional- och godstrafiken. Den stora utmaningen är att bron delvis passerar

10

BETONG 1 | 2014

över Sveriges tätaste spårområde med fyra huvudspår på vilka 500 tåg dagligen passerar. Dessutom är det så tätt mellan spåren där bron passerar över, att det inte finns plats för några bropelare. Så vad gör man? Jo, man bygger två portaler över spåren med brostöd som liknar revbenen på en val.

Bron är uppdelad i fem fristående betongkonstruktioner: norra bron, mellanbron, södra bron samt norra och södra spårportalen. De tre brodelarna byggs på traditionellt sätt med brobanan på raka pelare. Spårportalerna däremot byggs med parvisa, revbensliknande pelare som bildar stöd för brobanan.

– Vi har gjutit spårportalernas pelare med betong C50/60 med inblandning av polypropylenfibrer för att få konstruktionen brandhärdig. Jag har aldrig varit med om att gjuta med en sådan betong.

Det var inte helt lätt, erkänner Håkan Alzén, Trafikverket, och byggledare för betongkonstruktionerna, som jobbat med projektet i snart två år.

Bron mellan Årstaberg och Älvsjö godsbanegård blir med sina 1 400 meter Sveriges fjärde längsta järnvägsbro. Dagligen dundrar 500 tåg förbi arbetsplatsen i hög hastighet, vilket ställer höga krav på säkerheten.

BETONG 1 | 2014

11

| PROJEKTET |

Polypropylenfibrerna har en tendens att klumpa ihop sig och flyta upp till ytan vid vibrering.

– Efter omfattande fullskaleprov kom vi fram till hur betongen skulle proportioneras och bearbetas. Pelarna göts på marken på arbetsplatsen, lyftes med kran och monterades parvis med fem meters mellanrum varefter en överliggande tvärbalk göts, berättar han.

Pelarna är rejäla doningar med dimensionerna 1,5 meter x 1,2 meter och mellan nio och elva meter höga. För södra portalen krävdes 36 parvisa slakarmerade pelare, för den norras 17 parvisa pelare också de slakarmerade.

Brobanan byggs med en för Sverige ovanlig teknik. Den gjuts med en 70 meter lång mobil formvagn, monterad i en travers över brostöden och flyttas successivt allteftersom gjutetapperna blir klara. Ett par dagar efter gjutningen öppnas formvagnens nedre del, betongen efterspänns och formvagnen lanseras till nästa gjutetapp.

Första pelaren till den ena spårportalen lyfts på plats en novembernatt 2012.

» Brobanan gjuts med en 70 meter lång mobil formvagn, monterad i en travers över brostöden, och flyttas successivt allteftersom gjutetapperna blir klara. «

Håkan Alzén, Lars-Göran Berg och Lars Elmengård utgör en stark trio när järnvägsbron byggs.

12

BETONG 1 | 2014

Idén till formvagnen är ursprungligen norsk, men den är tillverkad i Kina och har monterats av asiatiska specialister som åker världen runt enbart med uppgift att sätta ihop vagnarna.

Formvagnen, som är vackert turkosgrön, kallas MSS, vilket betyder Moving Scaffolding System. Tekniken har stora fördelar gentemot traditionell formställning. Med formvagnen blir det fritt under arbetsstället och bilar och tåg kan passera under utan problem. Men tekniken är mest ekonomisk när det gäller långa broar.

– Tidscykeln för formvagnen var från början tre till fyra veckor per gjutetapp.

Nu har Züblin effektiviserat arbetet så vi är nere på två veckor, säger Håkan Alzén.

Tidseffektiviseringen är välbehövlig.

Som ett utropstecken i nattmörkret är första pelaren för ena spårportalen på plats.

| PROJEKTET |

Pelarna till spårporten är gjuten med en betong blandad med polypropylenfibrer för att konstruktionen ska vara brandhärdig.

Mer om

Järnvägsbron Årsta BESTÄLLARE: Trafikverket ARKITEKT: Rundquist arkitekter KONSTRUKTÖR: Cowi samt Centerlöf & Holmberg HUVUDENTREPRENÖR: Züblin, som tog över efter Pihl & Søns konkurs BETONGLEVERANTÖRER: Betongindustri och Luja Betong BETONGMÄNGD: 22 000 kubikmeter BYGGKOSTNAD: Runt 350 miljoner kronor BYGGTID: Januari 2011 till våren 2015 LÄNGD: 1 400 meter STRÄCKNING: Mellan Årstaberg och Älvsjö godsbanegård söder om Stockholm.

FEM FRISTÅENDE KONSTRUKTIONER: norra bron (60 meter), mellanbron (860 meter, spännarmerad kontinuerlig betongbalkbro), södra bron (225 meter), norra spårportalen (80 meter) och södra spårportalen (175 meter).

14

BETONG 1 | 2014

När danska Pihl & Søn, som hade totalentreprenaden, gick i konkurs i augusti 2013 var det kris. Projektet stod still och Trafikverket tappade värdefull tid. Diskussioner om hur arbetet skulle fortsätta inleddes omgående samtidigt som vissa pågående arbetsmoment säkrades. För att projektet skulle ha en rimlig chans att hålla tidplanen var det nödvändigt att fortsätta med vald teknik och att snabbt få till en lösning.

Pihl & Søns anställda bestod i huvudsak av projekt- och arbetsledare.

Beslutet blev därför att behålla underentreprenörerna och låta uppdraget som huvudentreprenör gå till Züblin, som var den största underentreprenören med sina mark- och pålningsarbeten. Lösningen accepterades av alla parter och sex veckor efter konkursen tecknades avtal med Züblin.

– Arbetet kunde fortsätta och den en och en halv månad vi tappade har vi kunnat ta igen. Så i dag är vi i fas med tidplanen tack vare beslutskraftiga che-

FORTS. SIDAN 16

| PROJEKTET |

Den färgglada formvagnen tillverkas i Kina, men är en norsk idé.

fer och att Züblin snabbt kunde ta över, säger samordnande byggledare LarsGöran Berg, Trafikverket.

En av dem som lämnade Pihl & Søn och gick över till Züblin är Lars Elmengård, idag projektchef för järnvägsbron.

– Jag hade just slutfört ett järnvägsbroprojekt i Göteborg, även det för Trafikverket. Pihl arbetade då tillsammans med Züblin för att lämna anbud på kommande broprojekt. När konkursen var ett faktum fick jag erbjudande om att börja på Züblin. Jag visste mycket litet om Årstaprojektet när jag kom hit i höstas, så det var en hel del att sätta sig in i. Det är ett intressant projekt med spännande utmaningar. Det är också en ständig kamp att hålla ihop projektets alla delar, säger han.

– Först nu, efter tre månader, har vi lyckats få hela teamet på plats. Det krävs mycket kompetenta medarbetare där alla tänker lika, analyserar och strävar mot samma mål, säger Lars Elmengård.

Arbetsstyrkan på som mest ett 70-tal yrkesarbetare och 15 tjänstemän är i högsta grad internationell eftersom järnvägsbron är ett så spännande projekt att många vill arbeta här. De kommer bland annat från Polen, Irland och Asien så det talas mycket engelska och en del tyska på bygget. Ett tag fanns några formsättare från Färöarna, men de drog vidare till Danmark för det var närmare hem.

På grund av byggets internationella karaktär är alla regler och säkerhetsföreskrifter skrivna på polska, engelska, tyska och givetvis också på svenska. Säkerheten är mycket viktig och dessbättre har olyckorna varit få vid brobygget.

– Vi har varit förskonade från svåra arbetsolyckor. En bruten arm är det värsta som hänt på projektet, men det var långt före min tid, säger Lars Elmengård.

Arkitektoniskt blir järnvägsbron elegant med sina elipsformade pelare, rundade former och reliefer som framhäver brons form. Arkitekten, Rundquist Arkitekter, har haft en ingående dialog med Trafikverket om utformningen och medvetet arbetat med arkitekturen och gestaltningen för att bron inte ska se ut som en lång betongbalk.

16

BETONG 1 | 2014

BETONG 1 | 2014

17

| PROJEKTET |

För att skydda tågen under byggtiden har ett antal skyddsportaler i stål byggts över spåren. Det gör att man kan jobba med den ovanförliggande brobanan utan hänsyn till tågtrafik och strömförande ledningar. Påsken 2015 ska portalerna tas bort och redan nu har projektet beställt tågfri tid.

– Det måste vi beställa långt i förväg.

För rivning av skyddsportalerna krävs en framförhållning på två år. För mindre avstängningar måste detta meddelas åtta veckor i förväg, säger Lars-Göran Berg.

Påsken 2015 är således ett fast datum som måste hållas. Då beräknas bron över Årsta spårområde vara klar och spårarbeten och installation av trafiksystem kan inledas. Men före dess ska bron dras över Årstalänken, Tvärbanan och fyrfiliga trafikleder.

– Det blir en av projektets stora utmaningar. Dessa arbeten börjar vi med i sommar. Det kommer att gå bra. Vi är ett väl sammansvetsat, kompetent gäng som samarbetar bra och drar åt samma håll, säger Lars Elmengård.

18

BETONG 1 | 2014

Den 70 meter långa, mobila formvagnen flyttas allteftersom gjutetapperna blir klara.

Spårportalerna har en elegant, teknisk lösning med parvisa revbensliknande pelare som bildar stöd för brobanan.

BETONG 1 | 2014

19

| PROJEKTET |

J

CITYBANAN I KORTHET ÄRNVÄGSBRON mellan Årstaberg och Älvsjö

godsbanegård ingår i Citybanan. Den sex kilometer långa Citybanan är en tunnel för pendeltåget mellan Tomteboda och Stockholm södra. Den får två stationer: en vid Odenplan och en vid T-centralen. Efter nio års byggtid är Citybanan klar 2017 till en kostnad av 17 miljarder kronoroch finansieras av staten, Stockholm stad, Stockholms läns landsting samt Mälar- och Östgötaregionerna. Citybanan är uppdelad i åtta stora entreprenader där både svenska och utländska bolag har upphandlats.

Station Stockholm Odenplan

STATION STOCKHOLM ODENPLAN byggs 35 meter under mark och under nuvarande tunnelbanestation. Den får två spår, gemensam entré med tunnelbanan vid Odenplan och ny entré vid Vanadisvägen/Dalagatan. Plattformen blir 250 meter lång, får en publik yta på 6 500 kvadratmeter, sex hissar och 21 rulltrappor. Stationen får glasväggar mellan spår och perrong och under spåren, liksom i hela tunnelns sträckning, läggs en matta som dämpar buller och vibrationer.

Station Stockholm City

STATIONEN VID T-CENTRALEN kommer att kallas Stockholm City. Den byggs 45 meter under mark och ersätter nuvarande pendeltågstation.

Stationen får tre entréer och två perronger med dubbelspår. De 250 meter långa plattformarna har en publik yta på 10 000 kvadratmeter. Det blir 44 rulltrappor, 17 hissar och plattformsavskiljande glasväggar mellan spår och plattform. Via mellanplan med rulltrappor och hissar förbinds stationen med tunnelbanans alla tre linjer.

Sänktunnel i Söderström

CITYBANANS MEST spektakulära del är den 300 meter långa sänktunneln under Söderström som förbinder Riddarholmen med Söder Mälarstrand. Tunneln består av tre betongelement med ytterhölje av plåt. De tre elementen sänktes under 2013 och vilar på betongstöd grundlagda med 40 stålkärnepålar som borrats ner till berg.

Källa: Trafikverket

20

BETONG 1 | 2014

| GRANSKAT |

Sanningens timme för

storbranden i Luleå

Branden som totalförstörde ett hus med 65 lägenheter i Luleå i höstas kan bli ett bakslag för satsningen på trähus.

HSB i Luleå har stoppat ett bygge och försäkringsbolagen har dragit öronen åt sig.

– Branschen är bekymrad. Ska man fortsätta satsa och bygga mer trähus måste man bygga in ett bättre brandskydd, säger Staffan Moberg, jurist på Svensk Försäkring.

TEXT: FREDRIK NEJMAN FOTO: EIJA DUNDER

hade precis börjat för studenterna på Klintvägen 91 i Luleå. Det skulle firas. Men när en 20-årig student skulle fixa lite nattamat orkade han inte längre. Han somnade på soffan. På spisen stod en kastrull med olja och puttrade.

Några timmar senare var hela huset med 65 studentlägenheter totalförstört.

Hur kunde det hända? Hur kunde en så liten brand få så katastrofala följder?

Sjabblade räddningstjänsten, berodde det på fel i konstruktionen eller att huset var av trä?

Tidskriften Betong har granskat vad som hände den ödesdigra natten den 31 augusti i fjol och vad det fått och kan få för konsekvenser för en uppåtgående trähusbransch.

En sak står klar. Det fem våningar höga modulhuset i stadsdelen Bergviken klarade Boverkets byggregler, BBR, när det gäller bärförmåga. Kravet säger att bjälklaget ska stå emot en brand i minst 60 minuter och övrig bärande konstruktion ska klara minst 90 minuter.

HÖSTTERMINEN

– Ja, här finns det inget att klaga på.

Huset höll måttet, säger Christer Björkman, brandingenjör i Umeå som gjort en 24-sidig rapport om branden på uppdrag av Luleå kommun.

Däremot höll, enligt Christer Björkmans utredning, huset knappast måttet på hur en brand får spridas mellan lägenheterna, det vill säga mellan brandcellerna. Enligt Boverkets krav ska brandcellerna stå emot branden i minst 60 minuter.

Men av allt att döma hade de klarat kravet om ventilationssystemet byggts enligt ritningar och projektering.

– Man kan säga att det handlade om dåligt hantverk att branden spred sig så snabbt, säger Christer Björkman.

Branden spred sig via ventilationskanalen upp till vinden. Enligt Christer Björkman fanns det brister i brandisoleringen runt ventilationskanalen. Dessutom var det avloppsrör i plast som fanns i ventilationskanalen brännbart. Runt avloppsröret kan det också ha funnits annat brännbart material.

– Brandlågor och varma brandgaser trängde upp i ventilationskanalen och antände brännbart material på vinden. Det har sannolikt skett via en otäthet i skarven på brandisoleringen mellan den vertikala och horisontella kanalen på vinden eller via den oisolerade rensluckan, säger Christer Björkman.

Att branden sedan spred sig neråt i huset berodde troligen på att isoleringen som fanns i spalterna mellan lägenhetsmodulerna var brännbar. Isoleringen bestod av mineralull klädd med plast.

Mycket olämpligt, men formellt inget brott mot regelverket. Dessutom gav det ventilerade klimatskalet ett bra luftflöde till branden.

Brandens spridning mellan ytterväggar och moduler gjorde den extremt svår att släcka.

– I stort sett var branden omöjlig att släcka, säger Mikael Andersson, ställföreträdande räddningschef i Luleå.

Men skötte ni ert jobb?

BETONG 1 | 2014

23

| GRANSKAT |

Huvudsektionsritning över byggnaden. Byggnaden inrymmer 65 lägenheter för studenter fördelade på fem våningsplan. På plan sex finns en kallvind med ett brandtekniskt avskilt fläktrum. (Från rapporten »Fördjupad olycksundersökning«)

IR-kamerabild över brandspridningen i utrymmet mellan lägenhetsmodulerna. (Från rapporten »Fördjupad olycksundersökning«)

– Ja, det hoppas jag att vi kommer fram till i vår pågående insatsutvärdering. Men samtidigt kan vi med säkerhet bli ännu bättre på att släcka bränder som är dolda i konstruktionen. Vi började med tio man, men kallade snabbt in personal från Boden. Så vi var 15-16 personer. Innan vi kunde börja släcka såg vi till att huset var tomt på människor. När vi sedan började släcka använde vi oss av IR-kameror mot fasaden. Då såg vi exakt var det brann mellan modulerna och klimatskalet. Men redan då hade stora skador i konstruktionen

24

BETONG 1 | 2014

uppstått, säger Mikael Andersson.

Utredningen om räddningsinsatsen i Luleå görs av Peter Wikström, räddningstjänsten i Kalix. Den beräknas vara klar i slutet av januari.

Den och Christer Björkmans utredning ligger också till grund för en tredje stor utredning om branden. Den görs av två av landets främsta trähusexperter – Lars Stehn, professor vid Lunds Tekniska Universitet, och Birgit Östman, senior advisor vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP.

– Egentligen strider den här branden mot alla naturlagar. Det handlar om ett brandförlopp som vi inte sett tidigare. Varm luft stiger alltid uppåt, men den här gången brann det uppifrån och ned, säger Lars Stehn, som räknar med att ha klart utredningen inom någon månad.

Både han och Birgit Östman är bekymrade över brandförloppet på Klintvägen.

Men båda menar att det inte bevisar att trähus på något sätt är brandfarligare än hus i betong eller andra material.

– Branden var allvarlig och måste tas

| GRANSKAT |

Brandplatsen vid undersökningstillfället när det mesta av rivningsmassorna transporterats bort.

på största allvar. I värsta fall kan det bli en backlash för trähusen. Det har ju länge florerat många mytbildningar om att det är så oerhört många flera bränder i trähus. Men moderna trähus är lika brandsäkra som betonghus, säger Birgit Östman.

Trots hennes påståenden har branden skapat en osäkerhet i branschen.

I Luleå har HSB beslutat att skjuta upp byggstarten på obestämd tid för kvarteret Lövskatan med drygt 40 lägenheter. Lövskatan ska byggas med samma modultek-

nik som studentbostäderna på Klintvägen.

– Vi vill avvakta och se vad de olika utredningarna kommer fram till och efter det få reda på hur leverantören, Lindbäcks Bygg, ska lösa dem. Kunderna ska inte behöva känna någon osäkerhet. Det är därför vi väntar med byggstart, säger Jesper Josbrant, vd för HSB norr.

Enligt Tidskriften Betongs undersökning är HSB i Luleå ensamt om att ha stoppat ett trähusbygge på grund av branden på Klintvägen.

HSB:s osäkerhet finns också bland för-

säkringsbolagen. Det säger Staffan Moberg, jurist på branschföreningen Svensk Försäkring: – Vi har diskuterat frågan med våra medlemsföretag och de är bekymrade. Det finns en viss oro för den här typen av byggnadskonstruktion. Ska man fortsätta satsa på trähus måste man bygga in ett bättre brandskydd i fastigheten.

Försäkringsbolagens osäkerhet kan i förlängningen betyda höjda premier på fastighetsförsäkringar för trähus. Däremot påverkas sannolikt inte premien för vanliga BETONG 1 | 2014

25

| GRANSKAT |

försäkringstagare som bor i trähus, menar Staffan Moberg.

En som är mån om att branden i Luleå inte får negativa konsekvenser för trähusbyggandet i Sverige är Petter Jurdell, chef för fastighetsutvecklingen för SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag.

– Trähusen är oerhört viktiga för att pressa byggpriserna i landet och för att utsätta betongbyggarna för konkurrens. Sverige har Europas nästa högsta byggpriser, vilket är vårt största hinder för ett ökat bostadsbyggande. Vi har följt vad som hänt efter branden noggrant och vi har bland annat träffat brandutredaren Christer Björkman tillsammans med åtta av våra medlemsföretag för att själva skapa oss en bild över händelsen. Men vi ser inget behov av att göra något just nu utan avvaktar pågående utredningar, säger Petter Jurdell.

SABO har två stora nationella ramavtal för färdigprojekterade flerbostadshus. Ett, som löper ut i år, omfattar ungefär 400 trähuslägenheter.

Hur många lägenheter i flerfamiljshus i trä som byggs i det nya ramavatalet på ungefär 5 000 lägenheter är inte klart.

– Lindbäcks är ett av tre upphandlade byggföretag. De andra är NCC och Skanska som bygger i betong. Så hur många lägenheter i flerfamiljshus i trä det blir beror på hur det går i våra medlemsföretags upphandlingar, säger Petter Jurdell.

.

Branden var svåråtkomlig för räddningstjänsten eftersom den spred sig nedåt i anslutning till de spalter som fanns mellan lägenhetsmodulerna. (Från rapporten »Fördjupad olycksundersökning«)

Mer om

Branden på Klintvägen DEN 31 AUGUSTI brann ett fem våningar högt modulhus i trä med 65 studentlägenheter ner till grunden i Luleå. Branden började på en spis och spred sig till vinden via ventilationskanaler. Branden fortsatte sedan neråt i huset via den brännbara värmeisoleringen som fanns både mellan modulerna och mellan modulerna och ytterväggen i tegel.

Den 20-åriga student som orsakade branden fick ett strafföreläggande på 50 dagsböter a´50 kronor plus 500 kronor till Brottsofferjouren. Byggföretaget Lindbäcks krav på att studenten skulle betala 120 000 kronor i skadestånd gick inte igenom.

Bygg- och projekteringskostnaderna för huset på Klintvägen var drygt 30 miljoner kronor.

Tre studenter fick föras till sjukhus efter branden med lättare skador.

Det görs tre större utredningar om branden. Den första –”Fördjupad olycksundersökning” blev klar i slutet av året. De två andra – Räddningstjänstens granskning av räddningsinsatsen – och en som görs i samarbete mellan Luleå Tekniska universitet och SP Trä, beräknas vara klar i början av 2014.

26

BETONG 1 | 2014

| GRANSKAT |

Storbranden förbättrar Lindbäcks produkter Lindbäcks Bygg tror att Luleåbranden inte påverkar trähusbranschen negativt. Tvärtom.

– Jag är positiv och tror snarare att det kan förbättra våra produkter, säger Stefan Lindbäck, vd för Lindbäcks Bygg.

TEXT: FREDRIK NEJMAN

STUDENTHUSET på Klintvägen höll inte måttet. Det erkänner Stefan Lindbäck utan omsvep.

– Det var rent slarv. Vi var inte tillräckligt noga med värmeisoleringen. Materialet var inte bra ur brandsäkerhetssynpunkt, säger Stefan Lindbäck, vd för företaget som bygger flest trähuslägenheter i landet.

Lindbäcks ska bygga ungefär hälften av de 1 600 trähuslägenheter som ska bli klara i Sverige i år. Och orderböckerna fortsätter att fyllas på. I början av året

fick de två storordrar en i Tyresö, 120 bostadsrätter, och en i Sigtuna, 210 hyreslägenheter.

Blir det ingen backlash för trähusen efter branden?

– Nej, jag ser det positivt, att vi kan dra lärdom av det här och förbättra våra produkter. Vi kommer att göra en egen sammanställning av de utredningar som görs och det ska hjälpa oss bli bättre. Men visst, branden har säkert spätt på misstänksamheten mot trähus i förhållande till andra

material. Men vi ser ingen avmattning på efterfrågan för våra produkter till följd av branden, säger Stefan Lindbäck, vars rekorddröm inte stoppats av branden.

I hemkommunen, Piteå, vill han bygga Sveriges största trähus i 13 våningar. Det är nästan dubbelt så högt mot vad de byggt hittills, sju våningar.

– Vi har idéer hur man kan bygga så högt i trä. Och det är bra att börja hemma i Piteå där vi kan ha bra kontroll, säger han.

.

BETONG 1 | 2014

27

| GRANSKAT |

Byggreglerna tar inte hänsyn till den långsamma brandspridningen i konstruktionen och den brandspridning som sker efter ett långvarigt brandförlopp så i det avseendet uppfylls Boverkets krav i den här typen av konstruktion.

Mer om

Så spred sig branden 1. STUDENTEN SOMNAR med kastrullen på spisen. Den fattar eld och sprider sig till skåpet och fläkten ovanför spisen.

2. SKÅPET BRINNER UPP och lågor och varma brandgaser tränger in i ventilationskanalen. En flexislang mellan köksfläkten och ventilationskanalen brinner upp. Fläkten är på och ser till att suga upp lågorna i ventilationskanalen.

3. I VENTILATIONSSCHAKTET finns ett avluftningsrör för avloppssystemet.

Röret ligger tre centimeter från ventilationskanalen. Ovanför röret finns brännbart material – både emballageplast och mineralullsisolering med vindpapp.

Det finns också en glipa i brandisoleringen med några centimeter.

4. BRANDEN SPRIDER SIG nu till viden. Den hålls i schack i minst 90 minuter. Men efter kraftigt släckande med vatten rasar takfoten ner och branden sprider sig ner till en lägenhet.

5. SAMTIDIGT SPRIDER sig värme och eld i isoleringen mellan modulerna och mellan modul och yttervägg i tegel. Isoleringsmaterialet är brännbart. Helt emot reglerna. Spridningen gör att huset i stort sett brinner ner till grunden, eftersom branden i stort sett är omöjlig att släcka.

28

BETONG 1 | 2014

Sigtunahem satsar på – VI HAR FULLT FÖRTROENDE för den här typen av hus och för Lindbäcks, säger Gustaf Lundin, fastighetschef på Sigtunahem.

I april sätts spaden i jorden för 210 hyresrätter i Valsta centrum i Märsta, några mil norr om Stockholm. Det blir sex punkthus i trä byggda av Lindbäcks.

Branden i Luleå har inte avskräckt.

– Nej, vi har självklart gått igenom den oberoende brandutredningen som gjordes och konstaterar att husen klarar både BBR-kraven om brandsäkerhet och utrymning. Dessutom vet vi att Lindbäcks hela tiden utvecklar och förbättra sina produkter, säger Gustaf Lundin.

Byggherre för projektet är Nya Valsta Centrum AB, som ägs av Sigtunahem, 51 procent, och Rikshem, som i sin tur ägs av 4:e AP fonden och AMF.

Det är andra trähusprojektet på kort tid för Sigtunahem. I höstas färdigställdes 96 lägenheter som också byggdes av Lindbäcks.

I Tyresö kommer Wallenstam och Oscar Properties att bygga 120 bostadsrättslägenheter i trä från Lindbäcks. Planerad byggstart i höst med inflyttning i november 2015.

– Vi har diskuterat vad som hände i Luleå inom projektet. Utifrån erfarenheterna där har Lindbäcks tagit fram en åtgärdsplan som nu kommer att tillämpas i vårt projekt. För oss är säkerheten central så vi skulle inte bygga ett hus om vi inte känner oss trygga i konstruktionen ur en brandsäkerhetssynpunkt, säger Elisabeth Vansvik, kommunikationsdirektör på Wallenstam.

.

Därför skriver vi om träbränder TIDSKRIFTEN BETONG bevakar heta betongfrågor och skriver helst inte om andra material. I detta nummer gör vi ett undantag eftersom kunskapen om olika materials egenskaper inte alltid kommer fram när byggherrar och politiker diskuterar materialval.

Helst hade jag ju förstås velat att någon annan facktidskrift hade gjort det granskande reportaget, men tyvärr finns ingen samhällsbyggnadstidskrift just nu med de ambitionerna. Men frågorna är för viktiga

för att undanhållas våra läsare, så då får vi göra vår journalistiska plikt. Vi får istället hoppas på följdartiklar i annan media.

Till exempel kvarstår frågorna om gällande byggkrav är tillräckliga när vi talar om hållbart byggande. Ska beräknad tid för utrymning vid brand vara kravet?

Ska ingen hänsyn tas till de materiella skadorna? Vem betalar kostnaderna när till exempel allmännyttan är beställare?

Vem betalar räddningstjänstens ökade kostnader och risker?

| MILJÖ |

Klimatsmarta Väla Gård är

Europas grönaste Väla Gård är Europas grönaste byggnad. Ingen annan europeisk nybyggnation har fått högre poäng i miljöcertifieringssystemet LEED. Kontorshusen i Helsingborg har solceller på taken och en betongstomme som ett välisolerat klimatskal – det gör husen självförsörjande på energi.

TEXT: MARIA HAGSTRÖM FOTO: SKANSKA

V

ID ETT naturreservat i Helsingborgs utkant, precis intill Väla skog, där ligger en av världens grönaste byggnader. I gammal gårdsmiljö finns det nybyggda arkitektritade kontorshuset Väla Gård. Det är från början den anrika gården Väla Gård som är en kulturmärkt gråstenslada från 1800–talet. Här har man nu utvecklat toppmoderna kontorsbyggnader som har kvar ladugårdskänslan från gården. Det nya möter det gamla och modernt möter natur.

Det första man ser när man kliver in genom entrédörrarna till byggnaden är ett slipat betonggolv som har låg andel flyktiga organiska ämnen och en syregivande och

luftrenande växtvägg. Och precis utanför fönstren, av passivhusstandard, finns grönskan.

Närheten till grönskan är viktig, men ännu viktigare har det varit att bygga grönt. Väla Gård är Skanskas största miljösatsning någonsin, miljön har varit viktig i varje beslut. Skanska har strävat efter att miljöcertifiera kontoret med den högsta nivån inom det internationella miljöcertifieringssystemet LEED. – Det ursprungliga målet var att nå nivå Platina, vi jobbade även med ett internt mål som kallas mörkgrönt.

Kombinationen av dessa mål gjorde att vi insåg att vi troligen skulle kunna nå ytterligare poäng inom LEED, vilket gjorde att vi reviderade målsättningen något och BETONG 1 | 2014

31

| MILJÖ |

Arkitekterna från Tengbom har utgått från en rumslig idé där två längsgående huskroppar bildar en gemensam foajé med transparens mot såväl bokskog som motorvägen vid entrén.

arbetade efter att nå så många poäng som möjligt, säger Andreas Andersson, projektchef på Skanska Sverige.

Det har de inte ångrat. Det gjorde nämligen att Väla Gård uppnådde 95 av 110 möjliga poäng. Det finns endast två byggnader i världen som fått högre poäng, ett projekt i Australien och ett i Dubai. I Europa är Väla Gård den nybyggnation som har högsta poäng enligt LEED. – Det är väldigt kul och inspirerande. Vi känner oss stolta över Väla Gård, säger Andreas Andersson.

Kontoren har byggts som lågenergihus som producerar sin egen energi. Fastigheten är självförsörjande på energi och producerar mer energi än den förbrukar. Överskottet kan levereras ut på det allmänna elnätet.

Byggnaden har 450 kvadratmeter solceller på taken som förser husen med el. Nyligen fick Skanska ta emot Solenergipriset 2013, som delas ut av Branschföreningen Svensk Solenergi till byggprojekt som använder solvärme och solenergi på ett tekniskt och ekonomiskt bra sätt.

Dessutom är husen vid Väla Gård välisolerade.

Grundplattan göts med betong från Sydsten. Och stommen består av Finja Prefabs Halvsandwich vägg – en 120 millimeter tjock betongskiva invändigt och 200 millimeter tjock isolering utvändigt och med en fasad som gör att byggnaden smälter in i miljön på ett bra sätt.

– Betongstommen är bra för att få huset lufttätt på ett enkelt sätt, vilket har stor påverkan på energiförbrukning.

För att minska klimatpåverkan har det används regionalt köpt betong, det gör att det blir mindre transporter bland annat, säger Andreas Andersson.

Betongen innehåller flygaska för att ytterligare minska miljöbelastningen.

En geoenergianläggning förser kontorshusen med

32

BETONG 1 | 2014

Mer om

Väla Gård Väla Gård vann Sweden Green Building Awards 2013 i klassen bästa LEEDbyggnad och var även nominerad till Tidskriften Betongs Miljöpris 2013.

VÄLA GÅRD är en kontorsbyggnad som färdigställdes 2012.

FASTIGHETEN är belägen på Kanongatan 100 i Helsingborg och ägs av Skanska Sverige AB. ÄR MILJÖCERTIFIERAD enligt LEED, nivå Platina, med högst poäng i Europa.

KONTORSFASTIGHETERNA är ritade av Tengbom Arkitekter VÄLA GÅRD är Skanskas första mörkgröna kontor i världen. Deep Green, mörkgrönt, är den grönaste nivån i Skanska Color Palette – ett strategiskt verktyg för gröna projekt.

bergvärme, kyla och varmvatten. Det är ett system med 22 borrhål som är cirka 150 meter djupa. Ur borrhålen utvinns värme och kyla till huset.

Kontoren på Väla Gård är byggda utan några farliga kemiska ämnen. Vid val av byggmaterial har Skanska använt en kemdatabas och har undvikit alla material som är på väg att fasas ut. Alla kemikalier som används i projektet registrerades i databasen och utvärderats mot Skanskas kemikaliekrav som baseras på kraven i REACH. Brandskyddssystem utan bromerade och klorerade flamskyddsmedel har använts och halogenfria material har valts.

För projektet sattes målet att inget avfall under byggproduktionen skulle gå till deponi.

– För att kunna nå det målet använde vi Sita, som arbetar med återvinning och avfallshantering och var vår avtalspart då detta byggdes. Vi analyserade vilka

avfall vi troligen skulle få och hur dessa skulle tas om hand och sorteras. Vi hade regelbunden uppföljning av avfallsstatistiken och även information och utbildning av våra yrkesarbetare och underentreprenörer, säger Andreas Andersson.

Allt det här, och mer därtill, gjorde att projektet kammade hem poäng efter poäng i certifieringen. Det gjorde också att Väla Gård är Skanskas första mörkgröna kontor i världen. Ett mörkgrönt projekt är framtidssäkrat, vilket innebär att både byggprocessen och slutprodukten har näst intill obefintlig negativ miljöpåverkan.

Kommer ni att göra liknande projekt som Väla Gård?

– Vår ambition är absolut att försöka göra fler ”spjutspetsprojekt” av den här typen. Skanska har som vision att bli ledande inom grönt byggande, säger Andreas Andersson.

BETONG 1 | 2014

33

| ARKITEKTUR |

Milanos vertikala betongskog Den som vill se skogen i Milano behöver snart bara titta upp, högt upp. Skyskraporna Il Bosco Verticale – den vertikala skogen - är precis vad det låter som: en skog på höjden. Senare i år kommer en hektar träd, buskar och plantor att täcka de två skyskraporna. Allt för att göra en av Europas smutsigaste städer renare.

TEXT: PETER LEANDER FOTO: PERI OCH BOERI STUDIO

I

CENTRALA MILANO växer just nu två skyskrapor fram, 80 och 112 meter höga, på vilka 730 små och stora träd, 110 00 plantor och 5 000 buskar planteras.

Bosco Verticale är den första vertikala skogen i världen att byggas. Sedan 2009 har de två husen vuxit fram och är i dag en del av Milanos skyline. Helt färdiga är husen däremot inte förrän i mitten av 2014.

Träden, som kommer att variera i höjd från tre till nio meter, planteras just nu på skyskrapornas balkonger och tak. Växterna är speciellt framtagna för att överleva värmen och den höga höjden. I olika chattforum på nätet diskuteras säkerheten med att ha hundratals stora träd planterade på hög höjd mitt i en miljonstad som Milano. Enligt arkitektbyrån, Boeri Studio, som ritat Bosco Verticale, har träden utsatts för tuffa vindtester på upp till 57 sekundmeter innan de planterats, bara för att man ska vara säker på att fotgängare på

34

BETONG 1 | 2014

De cirka 900 träden tar inte bara upp koldioxid, de hjälper även till att minska bullernivån i lägenheterna.

marken inte löper risk att få grenar och avbrutna träd i huvudet när det börjar blåsa.

Bosco Verticale är lika mycket ett bostadshus, för totalt 480 boende, som ett miljöprojekt. Milano är en av Europas mest förorenade städer. Träden och växterna på husen renar stadsluften från koldioxid och dammpartiklar samtidigt som de producerar syre. Tillsammans motsvarar växtligheten på husen en hektar skog. Även om det främst är träden och buskarna som kommer att dra till sig blickar när husen står klara, består bägge skyskraporna av en betongkropp som ska klara av att bära all växtlighet, för att inte nämna den blöta jorden.

Ferdinand Platter är ingenjör på det tyska byggföretaget Peri i Italien. Det var under hans ledning som Bosco Verticale göts, våning för våning.

– Den riktigt stora utmaningen var inte arbetet i sig, utan tiden. Det fick maximalt ta 14 dagar att gjuta

BETONG 1 | 2014

35

| ARKITEKTUR |

Som mest var 6 000 byggarbetare involverade i de båda tornen.

Konstruktionen blev klar i början av 2012 och nu återstår fasadmontering. Inflyttning beräknas till mitten av 2014.

Den myckna grönskan hjälper till att hålla ett jämnt klimat i lägenheterna. Som att bo i en skog...

varje våning. Men vi gjorde det på mellan tio och tolv dagar, säger han.

Att arbetslaget kunde klara av att gjuta en våning på mindre än 14 dagar beror till stor del på att de jobbade dag och natt.

Till Bosco Verticale användes tre sorters betong: C 32/40 för väggar och tak, C 50/55 användes till känsligare delar i väggarna och C 60/75 för pelare.

– Kostnaderna för C 50/55 och C 60/75 är klart högre, till och med mycket högre, jämfört med vanlig betong, men det blir en klar skillnad i resultat, säger Ferdinand Platter.

Upp till våning tio användes pumpar för att transportera betongen, men därefter övergick man till baskar

36

BETONG 1 | 2014

och lyftkranar. Förutom traditionell armering användes även spännarmering De nästan tre och en halv meter djupa balkongerna har också försetts med spännarmering. Balkongernas hållbarhet har varit extra viktig eftersom det är på dem som majoriteten av de upp till nio meter höga träden ska växa.

På balkongerna har byggföretaget planteringslådor platsgjutits. I botten av varje låda finns stålbalkar som håller fast träden vid rötterna. Träden är även surrade med stålvajrar för att inte slitas loss vid kraftig vind.

Huvudarkitekten bakom Bosco Verticale heter Stefano Boeri. Han säger till Tidskriften Betong att den största utmaningen med Bosco Verticale har varit att hitta

På grund av all växtlighet kommer de båda tornen att ändra utseende över årstiderna. Här ses fyra tänkta variationer.

BETONG 1 | 2014

37

| ARKITEKTUR |

Mer om

Il Bosco Verticale BESTÄLLARE: Hines ARKITEKT: Boeri Studio (Stefano Boeri, Gianandrea Barreca, Giovanni La Varra) KONSTRUKTÖR: PERI ENTREPRENÖR: ZH General Construction Company SPA BYGGKOSTNAD: 579 000 000 kr BYGGTID: 2007 - 2014 BETONGMÄNGD: 65 000 m3

Provningar i vindtunnel visar att konstruktionen där trädens rötter fästs i en stålbalk och hålls fast med stålvajrar räcker för kommande stormar.

rätt träd och växter som kan överleva på hög höjd och i den kraftiga hettan som Milano upplever varje sommar.

Bosco Verticale har inte klarat sig helskinnat från kritik. En del miljöbloggare och debattörer anser att husen kostar mer än vad det smakar. Den svenska miljöbloggaren och arkitekten Erik Berg skriver på sin blogg att: ”Träd är tunga och står i jord som också är tung – särskilt när den är blöt. Bevattningssystem måste byggas in i konstruktionen. För att klara hårda vindar på höga höjder behövs rejäla rotsystem. Ett torn som ska bära den här extra vikten måste dimensioneras med extra betong och extra stål. Vad blir fotavtrycket netto på det?”

Han konstaterar också att den investeringskostnad det innebär att klämma in en hektar skog i Bosco Verticale hade kunna användas till att plantera 850 hektar ny skog på marken.

Stefano Boeri menar att påståendet att Bosco Verticale krävt mer byggmaterial är felaktigt. Enligt honom har träden och växterna inte gjort att man använt mer betong.

– Lösningen låg i att hitta rätt sorts jord. Använde vi för tung jord skulle det bli ett problem för husets hållbarhet. Om vi, tvärtom, använde för lätt jord skulle träden riskera att lossna. Den jord vi har valt är tillräckligt lätt för att vi inte behövt ösa på med massa extra betong, men klarar också av att hålla kvar träden.

Skissen visar hur de träden som kommer ha tre olika höjder skyddar mot vind, buller och håller värmen borta.

38

BETONG 1 | 2014

V채lkomna till Betongklubben!

Betongkemi Nordic AB

L채s mer p책 www.betong.se/betongklubben

| BETONGFÖRENINGEN |

Sveriges nav för betongforskning Forskningsrådet har till uppgift att vara det främsta forumet för forskning och utveckling inom betongområdet.

Här sammanfattar rådets ordförande, professor Anders Ansell, det pågående arbetet och de mest aktuella frågeställningarna.

TEXT: ANDERS ANSELL, ORDFÖRANDE I FORSKNINGSRÅDET

RÅDET FÖR betongforskning är Sveriges viktigaste

gruppering med personer verksamma inom forskning och utveckling för betongområdet. Nätverket samlar forskare och specialister från högskolor, forskningsinstitut, myndigheter och näringsliv. Rådet arbetar aktivt med informationsutbyte och kontaktnätsbyggande med syfte att verka för att den svenska betongsektorn bygger upp och bibehåller ett högteknologiskt kunnande som är starkt även i ett internationellt perspektiv.

Av stor vikt är framtidsfrågor och hur betongforskningen ska kunna finansieras genom anslag från staten, stiftelser och näringslivet. Inom rådet arbetar forskare tillsammans och i dialog med representanter från näringslivet så att forskningen och utvecklingen inom betongområdet i Sverige kan ske effektivt och i riktning mot ökad produktivitet, hållbarhet och samhällsnytta.

Rådet arbetar för närvarande med att sammanställa ett nationellt forskningsprogram med förslag på projekt med inriktning mot resurssnålt betongbyggande, självkompakterande betong, reparation och förstärkning av konstruktioner, säkerhet och sårbarhet samt industriellt betongbyggande. Bland rådets stående arbetsuppgifter finns bland annat att nominera kandidater till Swedish Concrete Award och utse pristagare till Svenska Betongföreningens pris för bästa artikel publicerad i Nordic Concrete Research (NCR) av unga svenska forskare och doktorander.

Det sistnämnda är ett nyinrättat pris som syftar till att uppmuntra unga svenska forskare att publicera sig i den samnordiska vetenskapliga tidskriften som ges

ut två gånger per år. Hittills har priset delats ut till Majid Al-Gburi, Luleå Tekniska Universitet, för artikeln ”Simplified methods for crack risk analyses of early age concrete. Part 1: Development of equivalent restraint method” och till Lars Elof Bryne, Kungliga Tekniska Högskolan, för artikeln ”Laboratory testing of early age bond strength between concrete for shotcrete use and rock”.

Priset bidrar också till att sprida information om pågående svensk betongforskning, inom landet, i de övriga nordiska länderna och även internationellt.

Att unga forskare uppmärksammas och lyfts fram som förebilder är något som jag personligen som forskare och lärare inom högskolan vet är otroligt viktigt för att vi ska kunna attrahera och rekrytera duktiga unga studenter till att utbilda sig till de specialister som ska arbeta med framtidens forskning och utveckling inom betongområdet.

Forskningsrådet är också jury när nomineringarna till Tidskriften Betongs pris Årets Betongforskare tas fram. Förra året vanns det priset av Katja Fridh, LTH.

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

Hans Karlander, Thomas Concrete Group, Sigfrid Lindén Johansson, Gerdt Lundeberg, Betonggalleriet, Zeinab Shukur, Cowi, Stefan Svensson, Joakim Thilén, Thomas Voeler, Thovo och Bengt Jansson, Periform Sverige.

BETONG 1 | 2014

41

TEKNIK

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

» Eftersom beställaren av industrigolv oftast är en engångsbeställare som saknar egen erfarenhet att luta sig emot blir hon eller han enkel att övertala för en försäljare som utlovar ett fantastiskt golv till ett fantastiskt pris.«

Djungelns lag knäcker industrigolven vi fått ta del av en lång och hetsig debatt om skolan och skolresultaten i svallvågorna efter den famösa PISA-undersökningen. Det är inte bara tornet i Pisa som lutar utan även det sluttande plan som våra svenska elever befinner sig på…

Men på åtminstone en punkt verkar det som om många vuxna har lika stora kunskapsluckor som den unga generationen och det gäller statistik och sannolikhetslära. Jag kan nämna cancerrisker, pensioner, brottmål och klimatförändringar, men låt mig ta ett exempel från ett område som ligger mig nära, nämligen industrigolv av betong.

Eftersom industrigolvet tyvärr inte räknas som en bärande konstruktion råder här något av djungelns lag. Men det är inte den starkaste som vinner utan den billigaste. Eftersom beställaren av industrigolv oftast är en engångsbeställare som saknar egen erfarenhet att luta sig emot blir hon eller han enkel att övertala för en försäljare som utlovar ett fantastiskt golv till ett fantastiskt pris. På CBI Betonginstitutet har vi på senaste tiden haft två skadefall som båda bottnar i för tunna fiberbetonggolv med otillräcklig fibermängd.

Försäljaren hänvisar till några goda exempel nere på kontinenten där en tunn betongplatta med mängden x av fibern y fungerat väl. Fungerar lösningen i Bryssel skall den väl också kunna fungera i Grönköping menar man. Men det är här de otillräckliga kunskaperna i statistik och säkerhetsfilosofi kommer in. Grunden för all dimensionering är att risken för att en sällsynt stor last skall vara större än en sällsynt låg bärförmåga är försvinnande liten. För broar och bärande konstruktioner brukar denna risk vara 1/100 000, det vill säga en hundradels promille.

För ett industrigolv på mark kanske man kan ac-

I MEDIA HAR

ceptera en högre risk eftersom ingen kan få betong i huvudet vid ett brott. En beställare med en liten plånbok kanske är beredd att ta en risk på en eller till och med tio procent. Däremot är hon nog inte beredd att acceptera en risk på 25 eller kanske 50 procent. Men det är det hon i praktiken gör då hon väljer den övertygande, men mindre vederhäftige försäljarens billiga lösning.

Argumentationen är att det är just den aktuella fibern y som är nyckeln till framgång med den tunna betongplattan, men i verkligheten är det säkerhetsmarginalen som man tummar på. För att råda bot på detta gav Betongföreningen för ett par år sedan ut en rapport om industrigolv. I den tog vi fram en tabell med vars hjälp beställare, projektör, materialtillverkare och entreprenör gemensamt skulle välja säkerhet mot brott och okontrollerad sprickbildning på en nivå som svarade mot beställarens önskemål och budget.

Det tråkiga är att beställarna inte använder rapporten och antagligen inte ens vet att den finns.

Men alla beställare har gått i skolan. Tar vi fram barnens matematikbok och repeterar kapitlet om statistik och sannolikhetslära så kommer vi att stå bättre rustade. Ingen springer framför tåget om risken är 50 procent att bi överkörd. Låt oss använda samma enkla sannolikhetsresonemang när vi beställer nästa industrigolv. Ett tjockare golv med en högre fiberhalt fungerar nämligen bättre än ett tunnare golv med lägre fiberhalt.

Johan Silfwerbrand

BETONG 1 | 2014

43

1

2

3 1. Ett äldre betonghus rivs och genom provning tas betongkvaliteten fram.

2. Betongen rensas från armering och fraktas bort.

3. Betongen krossas som vanlig ballast.

Återvunnen betong

i schweiziskt recept I Schweiz byggs det för fullt med återvunnen betong.

Företaget Rampini Construction använder upp till 45 procent återvunnen betong i sina projekt. Resultatet är inte bara bättre miljö utan snygga ytor.

TEXT: ROGER ANDERSSON

44

BETONG 1 | 2014

| TEKNIK |

4

5

4. Betongen sorteras i olika "kornstorlekar".

5. Den krossade betongen blandas in i ny betong efter givna recept.

– I SCHWEIZ ÄR ballast ganska dyrt vilket driver fram användningen av återvunnen betong i ny betong, säger Raphaël Rampini, vd på Rampini Construction.

Senaste projekten är Centre International de Conferences i Geneve och en kraftverksstation i Grenoble.

– När man använder återvunnen betong som ballast i ny betong är det viktigt att veta betongreceptet på det hus som rivs. Det säkerställer vi genom provningar, säger Raphaël Rampini.

Den återvunna betongen krossas och skiktas till lämplig kornstorlek och används sen i ny betong.

– Du kan använda återvunnen betong till vilket recept som helst, det kan även användas i höghållfast betong, säger Raphaël Rampini. Ända upp till 45 procent återvunnen betong har använts i ett projekt.

– Beställarna i Schweiz ställer större och större krav på mindre energiåtgång

Tekniska egenskaper Armerad stomme, platta, bärande innervägg, bärande yttervägg med skydd Benämning: RC-B, C30/37 ; XC3 ; pompé ; Dmax 32 mm Rekommenderad cementsort : CEM II/A eller CEM II/B Material som rekommenderas av Minergie-ECO-Standard när man använder ”naturreserver”.

Återvunnen ballast

Elasticitetsmodul N/mm2

1. RC-B25

25 % ballast av betong ** 75 % naturlig ballast

30 000 *

2. RC-B40

40 % ballast av betong 60 % naturlig ballast

Cirka 28 000 *

* Värden som ska bekräftas av respektive fabrikant ** % tillräckligt för att uppfylla krav från Minergie ECO

BETONG 1 | 2014

45

| TEKNIK |

vid byggande. Det finns en standard i Schweiz som heter Minergie som ökar allt mer, säger Raphaël Rampini.

Till Minergie-standarden kan läggas till en nivå, Minergie-ECO-Standard, där till exempel byggnadsmaterialens möjligheter att återvinnas värderas.

– Därför är betong med återvunnen betong som ballast väldigt intressant, säger Raphaël Rampini.

Men förutom hållbarhetsvinsterna finns det en till, som dock inte kan räknas med någon annanstans än i arkitektens goda minne.

– Det blir faktiskt väldigt snygga ytor, säger Raphaël Rampini.

6 6. Upp till 45 procent av ballasten består av återvunnen betong.

7

7. Enligt standarden Minergie räknas materialens möjlighet att återvinnas, vilket gör den återvunna betongen högintressant.

8

8. Återvunnen betong som ballast kan användas i alla sorters betong, till exempel SKB.

9

9. En extra vinst är att ytorna blir väldigt bra.

46

BETONG 1 | 2014

| TEKNIK |

Nya simuleringsmodeller prisade i Japan Modeller för att kunna se hur nya betongsorter förväntas fungera i verkligheten har tagits fram av företaget Taiheiyo Cement som en komplettering till korttidstester i laboratorier. De nya modellerna belönades förra året med det japanska Kondopriset.

TEXT: BJÖRN JOHANNESSON, DANMARKS TEKNISKA UNIVERSITET

Mer om

Kondopriset KONDOPRISET är uppkallat efter dr.

Yoshio Kondo och delas ut årligen sen 2007. Det är instiftat vid Osaka University i Japan för att uppmärksamma unga forskares insatser. Förra året gick priset till Björn Johannesson, Kauzo Yamada och Yoshifumi Hosokawa för sin forskning vidrörande masstransport och kemisk jämvikt i cementbaserade material.

48

BETONG 1 | 2014

BETONGKONSTRUKTIONER exponeras för olika naturliga klimat som långsamt bryter ner betongen. Vanligt förekommande problem är kloridinitierad armeringskorrosion, frostskador med och utan salt, sulfatangrepp och urlakning av kalciumhydroxid. Dessa typer av mekanismer och de skador som de förorsakar kostar samhället stora pengar årligen i form av reparationer och återuppbyggnad.

Det är av intresse att bättre kunna bedöma hur olika typer av betongsammansättningar klarar av de naturliga klimat de utsätts för och på så sätt förbättra förutsättningarna att göra miljömässiga och tekniskt korrekta materialval från första början. Detta har på senare år blivit ännu viktigare då gamla beprövade betongtyper till stor del har blivit modifierade genom utökad andvändning av

cementersättningsmaterial såsom kalkfiller och pozzolaner.

Nya typer av betongsammansättningar undersöks normalt med olika korttidstester i laboratorier för att försöka skapa en bild av hur de kommer fungera i verkligheten under mycket långa användningsperioder. Det är viktigt att komplettera dessa experimentella undersökningar med kraftfulla teoretiskt baserade simuleringar då dessa många gånger kan ge värdefulla insikter som direkta korttidsmätningar inte kan ge.

Nu har helt nya modeller tagits fram för att bättre kunna göra tekniskt korrekta betongmaterialval. Modellerna är baserade på en kombination av masstransportekvationer och kemiska jämviktsekvationer som löses med avancerade numeriska verktyg. Masstransportdelen av modellen innehåller fukttransport-, gast-

Figur 1.

(OPC)

(RR)

A.

B.

C.

D.

E.

Figur 1: Exempel på resultat från simulering av havsvatteninträngning i två olika typer av betong: OPC, Ordinary Portland Cement och BB, en betong baserad på cement ersatt med en viss del flygaska.

F.

BETONG 1 | 2014

49

| TEKNIK |

» Simuleringsverktygen baseras på mängder av experimentella data som till en väsentlig del har tagits fram på Taiheiyo Cements laboratorium i Tokyo...« ransport- och jontransportekvationer.

Dessa typer av transportbeskrivningar är helt centrala för att kunna bedöma inträngningshastigheterna av till exempel klorider och koldioxid i betongen vilka båda verkar negativt på den armerade betongens beständighet.

Kemidelen av de etablerade modellerna ger svar på vilken jonsammansättning porlösningen i betongen har samt vilka solida faser som är i jämvikt med porlösningen. Det vill säga kemisimuleringsdelen ger svar på om cementhydraten går i lösning och bryts ner och om nya solida faser ger förutsättningar för nya transportmekanismer som förutom ångtransport och vätsketransport består av omkring 70 olika jontyper och jonkomplex. Transportproblemen löses med en avancerad finitaelementkod som har arbetats fram under en längre tid. Modellerna stegar fram med korta tidssteg där transportekvationer löses i kombination med kemiska jämvikter.

Kemidelen av modellen är ett modulbaserat system som är etablerat i ett datorprogram som heter PHREEQC. I detta öppna program har huvudsakligen två typer av cementkemiska beskrivningar blivit implementerade. De två implementerade kemibeskrivelningarna skiljer sig åt huvudsakligen vad gäller uppbyggnaden av C-S-H-gelen i betongen. Den ena av de två etablerade kemimodulerna baseras på en ”solid solution-beskrivelse” av C-S-H-gelen. I stora drag innebär det att kalcium och silikatinnehållet i C-S-Hgelen tillåts att variera och, till exempel, göra C-S-H-hydraten mindre kalciumrika under vissa typer av betingelser.

Den andra använda implementerade kemimodulen är baserad på reaktioner som äger rum på ytan av C-S-H ”partiklar”. Denna typ av modell tar höjd för viktiga mekanismer som alkali- och kloridbindning genom att inkludera elektriska dubbellagereffekter på ytan av CS-H-partiklarna.

I kemimodulen ingår typiskt omkring 30 olika solida faser samt de cirka 70 olika jontyperna som också ingår i masstransportberäkningarna. Typiskt ingår det 200 – 300 olika typer av kemiska reak-

50

BETONG 1 | 2014

tioner i modellerna. De kemiska reaktionerna är specificerade i olika typer av databaser som ständigt förfinas och utökas.

Det stora antalet obekanta tillståndsvariabler i kemidelen samt det stora antalet tillståndsvariabler och nodpunkter i transportdelen gör att en typisk beräkningstid med hjälp av en kraftfull dator tar ungefär en vecka att utföra i fallet då en simulering gällande 100 år studeras.

Simuleringsverktygen baseras på mängder av experimentella data som till en väsentlig del har tagits fram på Taiheiyo Cements laboratorium i Tokyo. Både ett stort antal fältexponeringsförsök och kontrollerade laboratorieförsök har utförts för att motivera valet av modellen och dess ingående materialparametrar.

I detta samanhang har ett skräddarsytt elektronmikroskop och metod etablerats som kan mäta inträngningsprofiler av många olika typer av jonslag i betong med mycket hög mätprecision.

Viktiga teoretiska överväganden tillsammans med mätresultat har vidare utarbetats tillsammans med Borgogne Universitete i Dion, speciellt de tekniska detaljerna associerade med mikroskopisk C-S-H-modellering som inkluderar ytreaktioner och elektriska dubbellagerformationer.

Modelleringsfilosofin är att indata och dess struktur skall vara väl förankrad i de faktiska förhållandena som gäller för olika situationer. I stora drag består indata av den kemiska sammansättningen av cement och cementersättningsmaterialen samt det gällande vattencementtalet som används till den betong som man vill studera. Med hjälp av väl dokumenterade kemiska löslighetsprodukter som beskriver jämviktsförhållandena för de inkluderade kemiska reaktionerna räknar modellen automatiskt ut både hydratationsprocessen samt den senare nedbrytningen av materialet.

Exponeringssituationen beskrivs genom att man mycket noga specificerar variationen av relativ fuktighet, direkt vattenexponering samt vattnets innehåll av olika typer av joner och den gällande temperaturen. För att kunna följa en realistisk exponeringssituation måste man

dela in simuleringen i relativt korta tidssteg vilket bidrar till att beräkningarna tar relativt lång tid att utföra.

I Figur 1 visas exempel på typiska beräkningsresultat från en simulering av inträngning och urlakning av joner i två olika typer av betonger, OPC, Ordinary Portland Cement, det vill säga normalbetong, och BB, en betong baserad på cement ersatt med en viss del flygaska, som resultatet av 50 års exponering i havsvatten. Simuleringen ger till exempel vid handen att betongen baserad på ren OPC får en större kloridinträngning jämfört med BB, se figur 1.

Mer om

Simuleringsverktygets framtid SIMULERINGSVERKTYGEN framtagna för fysikalist detaljerade beräkningar avseende nedbrytning och beständighetsproblem relaterade till effeker orsakade av jontransport och kemiska processer i betong är i en ännu inte helt färdig utvecklingsfas. De framtagna verktygen används dock för närvande aktivt i Japan på Taiheiyo Cement för att försöka optimera användandet av industrirestprodukter såsom flygaska i betong. Förhoppningen är att simuleringsverktyget till att börja med ska vinna en vidare acceptans i cementtillverkningsindustrin i syftet att optimera cementprodukter och dess miljöpåverkan. I ett senare stadie är förväntningen att entreprenörer och konstruktörer ska se nyttan med att i projekteringsskedet utvärdera och optimera användandet av cementprodukter med hjälp av avancerade och fysikaliskt väl förankrade simuleringsverktyg.

Joachim Lindroth, vd Kynningsrud Prefab, och Peter Andersson, fabrikschef, framför den K-märkta fabriken i Uddevalla.

Sjuhövdad robot slipar i ett

52

BETONG 1 | 2014

| TEKNIK |

I ett K-märkt gammalt varv i Uddevalla ligger numer Sveriges största betongfabrik. Åtminstone enligt Kynningsrud Prefab själva som menar att deras upp till 900 ton betongelement per dag är unikt. Tidskriften Betong är på plats för att se deras nya sliprobot som slipar i sju steg samtidigt.

TEXT OCH FOTO: ROGER ANDERSSON

produktionen på 700 ton per dag, men topparna når över 900 ton. Finns det någon som producerar mer i Sverige så blir jag förvånad, säger fabrikschef Peter Andersson, när vi sitter och tittar ut över den välfyllda lagergården som detta år fått tak över sig.

– Efter två snörika vintrar bestämde vi oss att bygga tak, fyller vd, Joachim Lindroth i. Men det har ju inte behövts förrän nu, säger han och nickar ut mot snövindarna som far runt bland betongelementen.

Allt vi ser är beställt, inget ligger egentligen på lager.

– Vi har haft en bra tillväxt, jag tittade på lite siffror innan du kom och 2010 omsatte vi 69 miljoner kronor, 2011 ökade vi till 121 miljoner, 2012 till 213 och förra året omsatte vi 285 miljoner, säger Peter Andersson – Vi har gått till att vara en komplett leverantör för att kunna få större entreprenader och idag tillverkar vi alla produkter utom trappor, säger Joachim Lindroth.

Det är just det som föranleder besöket här. Deras nyinköpta, italienska sliprobot som har fått in dem på fasadelementsmarknaden.

– Det började med att vi fick kontraktet till Angereds sjukhus den 21 december 2012, en vecka senare beslutade vi att köpa sliproboten och efter semestern 2013 var vi igång, säger Joachim Lindroth Det gamla varvet är onödigt högt i tak för att vara betongfabrik och traversen är klart överdimensionerad för dagens element. Annat var det 1978 när oljetankern

– I SNITT LIGGER

TT Nanny tillverkades här som med sin längd på 364 meter och bredd på 79 meter var världens största. 1986 stängdes varvet.

– En del företag gör reklam för att de ska gå över till helkrossballast, men det gjorde vi redan 2008, säger Peter Andersson.

Han visar systemet där all restbetong tas till vara, Den nya sliproboten som slipar i sju steg i samma rörelse. ballasten tvättas, spillvattnet återinförs och stelnad Sju slipsteg i ett och elementet skiner betong krossas och blir blankt som marmor. Om man nu vill det ballast i ny betong.

Vi passerar genom hallen för håldäcks- och det vill man med just det här eletillverkningen och kanske var det här TT mentet till Angereds sjukhus. Andra eleNanny monterades ihop till de 62 meter ment kan bli lite skrovliga eller ha frästa den hade från kölen till skorstenstoppen. mönster.

– Ett alternativ till grafisk betong där Som ett 20-våningshus. Nu produceras håldäck i hallen och produktionstakten lig- man gjuter mot ett papper med retarder ger på cirka 300 000 kvadratmeter. Fullt och sen spolar bort betong som inte brunutnyttjat kan man pressa ut 400 000 kva- nit. Här fräser du ut mönstret, säger Peter dratmeter. En av de nya profilerna är hd 50 Andersson.

Just nu fräser roboten stora ringar i ett som är en halvmeter tjock och spänner upp mönster på ett vitt element. Bredvid står till 20 meter.

Borta i nästa hall står då den omtalade ett element där den underliggande svarta betongen frästs fram genom den vita ovanroboten.

– Normalt ligger fasadelementet ner och liggande betongen och blivit ett murstensman får slipa det i ett steg i taget. Men som liknande mönster.

På Betonggalan på Berns i Stockholm du ser här står elementet upp och roboten går i ett räls som passerar en gång över ele- påstod Kynningsrud i sin liveannons rätt mentet medan de sju sliphuvudena rör sig kaxigt att framtiden redan var här. Ja, vad säger man? fram och tillbaka, säger Peter Andersson.

En bild av ett mönster har programmerats in i datorn...

...och har väl roboten fattat så fräser den ut det exakta mönstret i betongelementet.

BETONG 1 | 2014

53

EXPERTEN FUKT I EPOXIBEHANDLAD GRUNDPLATTA? En vattenskada av ett skadat rör har konstaterats och när innergolven avlägsnades visade sig bottenplattan av betong vara blöt. Denna är dock ytbehandlad med någon slags epoxy (gjordes på 80-talet och jag är osäker på hur det gjordes). Om plattan nu är blöt betyder det att epoxybehandlingen inte stod emot väta, eller att den är skadad på något ställe där vattnet kunnat tränga ned? Påverkar epoxin torktiden på något sätt när plattan nu ska torkas? /Sofia

Hur tunt kan jag gjuta?

Jag skulle vilja ha ett betonggolv i mitt vardagsrum. Jag ska gjuta en ny platta på en sprucken betongplatta och samtidigt passa på att gjuta in golvvärme. Höjden på den nya plattan är av största vikt och jag skulle helst inte vilja överstiga 50 mm. Är det möjligt att gjuta så pass tunt utan att riskera att plattan reser sig i kanterna? / Jakob

Hej Jakob, det går att gjuta ner till ca 50 mm, även om jag brukar rekom-

mendera mer för att inte få problem med kantresning och släpp. Du behöver då säkerställa vidhäftningen till underlaget och skydda betongen mot uttorkning direkt efter gjutning.

Om du beställer betongen från betongfabrik, kan du exempelvis välja en C30/37 med 8 mm stenmax, och möjligtvis med pp-fibrer och krympreducerare. För att underlätta utläggningen kan du välja en F5 eller självkompakterande betong. / Oskar Esping, tekn dr, Färdig Betong, Thomas Concrete Group

BETONGYTA MED STENKROSS? Jag tänker gjuta en yttertrappa, men jag vill inte att ytan skall vara betong, utan hade tänkt mig att få den med stenkross dels för att det ser snyggt ut, dels för att den skall bli mindre halkig. Kan man gjuta plattan, skura av ytan och sedan strö på krossen och jämna till ytan med en skurbräda? /Björn

Hej Björn, det finns lite olika sätt att uppnå den effekt du önskar. Viktigt när du “strör” ut stenkross på färsk betong är att du pressar ner stenen till ett såpass stort djup att den är rejält förankrad i betongmassan. Efterföljande härdning är nästan ännu vikti-

54

BETONG 1 | 2014

gare så att betongen runt stenkrossen inte torkar ut för snabbt som skapar en krympande egenskap och stenkrossen släpper.

Fortfarande är det vattenbegjutning och ovanpåliggande plastmembran som fungerar bäst enligt min åsikt, Det kan uppstå kalkutfällningar under plastmembranet, men de kan relativt lätt tvättas bort med en svag citronsyramix.

Det finns också alternativet att fästa den krossade ballasten på den härdade betongen med en UV-beständig epoxi- eller polyuretanplast. / Martin Hansson, FoU-chef för betongtillsatser Norden & Baltikum, Sika.

Hej Sofia, jag ställer mig lite frågande till varför plattan har epoxibehandlats. Det kan vara för att stoppa markfukt om det saknas underliggande isolering och/eller diffusionstät plastfolie. Om så är fallet behövs kanske inte någon större uttorkning, såvida du inte har potentiellt fukt-riskabla lösningar, såsom träsyll på betongen eller ingjutet trä. Då river du ut det gamla golvet, rengör ordentligt, och lägger på en tät byggplast och nytt innergolv.

Behöver däremot betonggolvet torkas ut kommer det sannolikt att ta lång tid med en tätande epoxi på. Och har du markfukt som kan tränga upp blir effekten av uttorkningen tveksam.

Jag skulle rekommendera att du anlitar en fuktkontrollant eller företag som arbetar med fuktskador eller liknande. De kan bedöma omfattningen av skadan, mäta fukt, och utifrån konstruktionslösningen kan de ge förslag på torkinsatser, åtgärder och materialval. Hör med ditt försäkringsbolag, de kan eventuellt ha avtal med eller hänvisa till lämpligt företag. / Oskar Esping, tekn dr, Färdig Betong, Thomas Concrete Group

BEHANDLING AV STALLGOLV? Jag håller på att renovera ett gammalt stall där vi gjutit om golven. Det är kvastat golv och i foderlängan är det glättat. Jag vill behandla golvet med något dammbindande som står emot hästgödseln. Har blivit rekommenderad lithorin eller betongets och betongolja men känner mig osäker. /Cecilia

Hej Cecilia, behandling med de olika materialbaser som du skriver hjälper till för att få ytan mindre dammig och mer lättstädad. Men det ökar inte motståndskraften nämnvärt emot kemiska angrepp som hästskötsel innebär. En kemikaliebeständig beläggning på betongytan vore mer lämplig. Oftast är dessa produkter baserad på epoxi och kräver en härdplastutbildning för beläggningsarbetet. Kontakta en golventreprenör. / Martin Hansson, FoU-chef för betongtillsatser Norden & Baltikum, Sika.

MARKNADSTORGET

MARKNADSTORGET

Betong

| SIGNERAT |

RENINGEN BETONGFĂ–RENINGEN /FRĂ…N BETONGFĂ– SEK /FRĂ…N 99 SEK PRIS: 99 5/2011 PRIS: NR NR 5/2011

M ED GĂ– TY R NG VI D BR OC AN H SC KR HE EA N TIV STO IT LT ET

M ED GĂ–

R

EN 5/2011 2/09 DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFT

M ED GĂ–

R

R

M ED GĂ–

UTVALD PERSON TYCKER TILL

M ED GĂ–

R

TY VI NG BR D OC AN H SC KR HE EA N TI ST VI OL TE T T

M ED GĂ– TY R NG VI BR D OC AN H SC KR HE EA N TI ST VI OL TY VI NG BR D OC AN H SC KR HE EA N TI ST VI OL TE T T

T

TE

TY VI NG BR D OC AN H SC KR HE EA N TI ST VI OL

TY VI NG BR D OC AN H SC KR HE EA N TI ST VI OL T

T

T

SPĂ„NNAND SPĂ„SP NNĂ„ANNNDE E VIDD SPĂ„SP NRek NĂ„ord iN He ANN lsin gborg DV EID D SPĂ„SP

ord

i Helsin NRek N gb Ă„ A

N N

N D

EIDorg V D

i Rek ord SPĂ„SP He

lsin

N gb Ă„

N org N

A N N V D EIDD ord

i Rek He

SP gborg

N Ă„ lsin N VID

D Rek ord

i He

STEFAN ANDERSSON,

6 SPĂ„NNANDE D NUMMER VID SPĂ„NN lsingborg

595 kr!

www.betong.se

/ 12 000

Designat / Manligt och kvinnlig Teknik / Pü t standardfronten onten Mänskligt / Jazzig Catherin nytt a Fored Fo Designat / Manligt

LĂ„SER NYHETSB Manligt och FORED / NĂ„STAN kvinnligt REVET

Teknik / Pü 500 BESÖKAR standard NS BLOGGA E PER DAG / / MÅNADE GGARE: fronten onten RE: CATHERIN BETONGP Mänskli nytt

gt / LAY: A : BETONGE Jazzig Catherin NS aFEM

rina www.be SINNEN Fored

ANVÄND PUNKTDISTANSER fÜr armering där de passar bäst och fastna inte vid användandet av armeringslinjaler. Speciellt nu när det finns nya armeringsdistanser som snabbar pü arbetet. Dü undviks sprickor och vi slipper onÜdigt mycket PVC i betongen.

Markdistanserna är en 60 ür gammal uppfinning där varje distans müste krokas fast en och en pü armeringen vilket är tidskrävande samtidigt som de har en fÜrmüga att lossna eller ställa sig snett när armeringen placeras ut pü underlaget. Man skall dü stü uppe pü armeringen, samtidigt som man skall lyfta den och rätta till distanserna.

DärfÜr slog distanslinjalerna igenom fÜr 30 ür sen. De är tvü meter lünga och man lägger fÜrst ut dem pü marken och sedan läggs nätet ovanpü. De senaste tio üren kan man säga att linjalerna växt kraftigt pü bekostnad av markdistanserna. Man har helt enkelt ansett dem enkla och snabba att arbeta med och det har bestämt valet. Arbetstiden har ungefär halverats och speciellt bland stÜrre byggbolag har man anammat idÊn trots ett hÜgre produktpris pü de vanligaste hÜjderna.

Mindre byggare räknar inte lika ofta med arbetstiden som en kostnadsparameter utan har istället jämfÜrt de büda produkterna rent prismässigt och dü stannat kvar vid markdistanserna som pü pappret kan se ut att vara billigare.

Pü ett sätt är det ingen nackdel. FÜrutom att linjalerna kan uppfattas som tunga att hantera rent viktmässigt sü finns det nügra saker som jag tycker borde minimera användningen av dem eller rentav eliminera dem. Det fÜrsta och kanske viktigaste är att det finns ett direkt motsatsfÜrhüllande mellan armeringen och linjalerna. Betong är trycktülig som den är även utan armering, sü huvudsyftet med att lägga in armering är nästan alltid att undvika sprickor i betongen. Här finns motsättningen med att använda linjaler som speciellt när det är tunna plattor istället skapar sprickanvisningar.

GÜr man en 100 millimeter tjock platta använder man ofta en linjal som har hÜjden 50 millimeter. Linjalerna är redan frün bÜrjan lünga och ibland lägger man dem ocksü efter varandra i lünga rader. Dü skapar de längsgüende sprickanvisningar i betongen. Det innebär att betongen just där linjalerna ligger endast är 50 millimeter tjock och Üvriga 50 millimeter i hÜjd bestür istället av plast.

DärfÜr är en punktdistans en bättre konstruktionslÜsning.

Vet inte hur medvetet Boverket är om detta, men byggarna själva brukar känna till problematiken.

Det andra som kanske kan gÜra dem olämpliga är att de oftast är tillverkade av PVC och ibland innehüller skadliga ämnen. Rekommendationen fÜr markdistanser är att använda 3-5 stycken per kvadratmeter medan rekommendationen att använda linjaler är cirka en meter per kvadratmeter.

Nu finns en ny armeringsdistans som enkelt läggs ut med en släppkäpp och därmed kan arbetstiden minskas radikalt. Ett arbete som tar tvü timmar att utfÜra med markdistanser tar cirka en timme att utfÜra med linjaler. Med de nya distanserna och utläggning med släppkäpp tar det istället cirka 15 minuter.

Sü fastna inte vid den ena eller andra metoden utan använd rätt distans vid rätt gjutning.

TE

T

EUROSPACERS

DISTANSERA RĂ„TT I BETONGEN

T

TE

Rekord i He

ium, sĂĽ Ăśkar du chansen

lsingborg

tong.se / 12 000 LĂ„SER NYHETSB FORED / NĂ„STAN Designa REVET 500 BESĂ–KAR / MĂ…NADE t / Manligt NS BLOGGA E PER DAGTeknik och kvinnlig

/ BETONGP RE: CATHERIN ligt t / Pü LAY: standard A BETONGE fronten onten NS FEM SINNEN Mänskligt /

Jazzig Catherin nytt www.betong.se a Fored / 12 000 LĂ„SER FORED / NĂ„STAN NYHETSBREVET Designa 500 BESĂ–KAR t / Manligt / MĂ…NADE NS BLOGGA ochRE: E PER DAG /Teknik kvinnlig ligt BETONGP t A CATHERIN / PĂĽ

standard LAY: BETONGE fronten onten NS FEMnytt Mänskligt SINNEN / Jazzig Catherin

www.be a Fored tong.se / 12 000 LÄSER FORED / NÄSTAN NYHETSBREVET 500 BESÖKAR / MÅNADENS E PER DAG /Designa BLOGGARE: t / Manligt BETONGP CATHERINA och kvinnlig Teknik BETONGE t / PüLAY: NS FEM SINNEN standard fronten Mänskligt / Jazzig Catherin nytt www.betong.se a Fored / 12 000 LÄSER FORED / NÄSTAN NYHETSB NY 500 BESÖKA BESÖKARE PER REVET / MÅNADENS BLOGGA DAG / BETONGP LAY: BETONGE RE: CATHERINA NS FEM SINNEN

gt och kvinnligt Designat / Manli ardfro nten nytt Teknik / Pü stand Catherina Fored Mänskligt / Jazzig

CATHERINA DENS BLOGGARE:FEM SINNEN SBREVET / MĂ…NA GENS / 12 000 LĂ„SER NYHET BETONGPLAY: BETON www.betong.se N 500 BESĂ–KARE PER DAG / FORED / NĂ„STA 11-10-06 14.07.50

PRENUMERERA pĂĽ Tidskriften Betong!

NAMN:_____________________________________________ FĂ–RETAG:___________________________________________ ADRESS:____________________________________________ TELEFON:___________________________________________ MEJL:______________________________________________ 6 nr av Tidskriften Betong Skicka namn och adress till Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

| TEKNIKMIX |

Nytt koncept för alternativa bindemedel ETT AV HTC:S, HeidelbergCement Technology Centers, mest lovande koncept med alternativa bindemedel som fungerar mer eller mindre utan konventionell klinker kretsar kring CSAB, kalciumsulfoaluminat-belitbindemedel. Kalciumsulfoaluminat, CSA-cement, har producerats för användning i byggnader under lång tid, framför allt i Kina. De används främst i lim, kakel och andra speciella produkter. Ett utmärkande drag är att de bildar ettringit mycket snabbt och därför uppvisar en mycket hög tidig hållfasthet. Experiment har redan utförts i syfte att använda de här cementsorterna för byggändamål, men deras hållbarhet har ännu inte varit tillräcklig.

– Om vi kombinerar CSA-cement och

deras höga och tidiga hållfasthet med belit, dikalciumsilikat, som står för den långsamt reagerande klinkerfasen i klassiskt portlandcement, kan det vara möjligt att kombinera fördelarna med båda systemen i en cement, säger Wolfgang Dienemann, chef för Global Research & Development HTC. Fördelarna med klinkerfasen i CSAB-klinker är uppenbara.

– Den här fasen reagerar inte med rent vatten i betongen, men finns det aluminium i porlösningen sker det en kemisk reaktion och ett fast material bildas, säger Wolfgang Dienemann.

På grund av sin kemiska sammansättning och tillverkning vid lägre temperaturer, genereras det upp till 30 procent mindre koldioxid

än normal portlandcementklinker. Det finns också en förbättring av energieffektiviteten, eftersom förbränningen är 150- 200 grader lägre och bränsleförbrukningen reduceras med cirka tio procent. Elkostnader för tillverkningsprocessen sänks därmed med cirka 15 procent, eftersom mindre energi krävs, särskilt för malningen.

– Att tillsätta högkvalitativa aluminiumbärare såsom bauxit är väldigt dyrt, vi experimenterar just nu i alternativa försök med tillsats av avfall som innehåller aluminium, till exempel flygaska och andra slagg. Dessutom kan användningen av andra industriella biprodukter, såsom IGF-gips, också beaktas, säger Wolfgang Dienemann.

Gröna pluggar från Fischer

Armeringen får nya distanser DET GÖTEBORGSBASERADE företaget Eurospacers har tagit fram en ny armeringsdis-

tans som kallas Speedies och som placeras ut med speciella släppkäppar. Därmed reduceras arbetstiden från två timmar till 15 minuter, enligt företaget. Distanserna är tillverkade så att armeringsnätet enkelt rullas ut ovanpå utan speciella fastsättningar. www.eurospacers.eu

58

BETONG 1 | 2014

FISCHER KOMMER NU med en miljövänlig version av sina universalpluggar som passar alla väggar från gips till betong. Färgen är förstås grön och den heter UX Green. Mer än 50 procent av pluggen är framställd av vegetabilisk olja.

Produktionsprocessen är miljöcertifierad enligt ISO 14001 och vid tillverkningen används en miljövänlig typ av formpressning, där energiåtgången endast är en tredjedel jämfört med en konventionell formpress.

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm