Tidskriften Betong nr 2, 2011 by Tidskriften Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR 2/2011 PRIS: 99 SEK / FRÅN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 2/2011

ED GÖ TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TIV ST IT OL ET T

MÄNSKLIGT

TEKNIK

Fredrik Jansson gillar sin frisyr och tycker allting går

Nya armeringsstandarder presenteras

DESIGN Nya betongur från Forsberg

Hallandsås Miljövänligare än förväntat

SLÅR BILINDUSTRIN PÅ FINGRARNA

BETONG KARBONATISERAR UNDER MARKEN

Arkitekturskolan EN ANKUNGE BLIR SVAN

www.betong.se / MÅNADENS BLOGGARE FREDRIK JANSSON / ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV / EXPERTERNA SVARAR / BETONGNYHETER / DEBATTERA PÅ EFTERSNACK BET0211_1_52_omslag.indd 1

2011-03-16 10:01:01

Specialisterna på flyttillsatser har också en standardlösning.

Grace Construction Products

N Y H E T - ADVA® XR™ 3018 ADVA® XR™ 3018 är en nyutvecklad flyttillsats till fabrikstillverkad betong där fokus ligger på förbättrad ekonomi för användaren utan att göra avkall på goda flytegenskaper och bra öppethållande. En andra stor fördel med produkten är att nygjutna ytor kan bearbetas med lätthet utan att klistra mot verktyg och annan utrustning. ADVA XR 3018 ger bra betong och god ekonomi till de flesta betongsorter, inklusive anläggningsbetong.

ireo.se

Kontakta Grace och boka din provning.

www.graceconstruction.com

BET0211_annons.indd 2

042-16 78 00

2011-03-14 15:14:33

| INNEHÅLL |

NR 2/2011

Arkitekturskolan

ARTIKLAR & REPORTAGE 11 Miljö | Karbonatisering Snart kan betongens karbonatisering tas med i livscykelanalyserna. En modell är klar i april, men forskarna är förvånade över den snabba karbonatiseringen under mark.

12 Projektet | Hallandsåsen Den berömda åsen får äntligen sin tunnel. Tidskriften Betong tar er med till Sveriges mest industrialiserade betongfabrik och förstås in i tunneln för att titta på skönheten Åsa.

22 Arkitektur | Arkitekturskolan I Stockholms fulaste byggnad utbildas en stor del av framtidens arkitekter. Följ med och träffa arkitekten bakom och övriga som berörs.

28 Granskat | Betongbranschen 2030 I fem artiklar kommer Tidskriften Betong granska vad betongsektorn måste göra för att vara i framkant om 20 år. Först ska vi förbättra vårt anseende, både externt och internt.

28 Granskat Tidskriften Betong följer upp Vision 2030. Hur höjer vi betongens anseende och status?

12 Hallandsåsen

Problembarnet växer upp. Efter allt strul är det nu full fart på Hallandsåsbygget. Tidskriften Betong på plats.

I VARJE NUMMER!

TEKNIK

4 Ledare

33 Beräkningsmodell löser tvärbalkssprickor

7 Mixat Villa utan energikostnader och två nya vd:ar i cementindustrin.

9 Designat Johan Forsberg leker med betongsorter och visar två nya klockor och ett bord i skärvor.

46 Inspiration Konstruktören Hans Lindewald tappade hakan när han såg ett 180 meter högt torn i Japan.

48 Betongförening

Förra årets bästa examensarbete handlade om sprickor i ändtvärbalkarna på förspända balkbroar.

Nästa år är Stockholm värd för fib-symposiet. Vad kan vi egentligen vänta oss?

37 Ny standard för armering

49 Anslagstavlan

Cementas förre vd Fredrik Winberg blir pensionär. Eller?

På Signerat skriver Mats Karlsson om varför Färdig Betong inte ställde sig bakom brandrapporten.Tips och beröm får också plats.

42 Aktuellt

50 Mänskligt

Fotografiska museet i Stockholm betalar hyra per besökare. För billigt eller skäligt?

Fredrik Jansson är ny marknadsdirektör och vice vd på Cementa. Han älskar NOx-reducerande betong.

41 Hallå där!

Nordcerts produktchef för armering, Jan Olof Johansson, skriver om Sveriges första standard för armeringsbalkar.

BETONG 2 | 2011

BET0211_03_innehall.indd 3

2011-03-16 10:38:41

LEDARE

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

UTGES AV

100-åringen som försvann

BETONGFÖRENINGEN Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 Fax: 08-762 62 39 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: jenny@betong.se Telefon: 0739-55 04 51

REDAKTIONSRÅD Kjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund, Lotta Niland, Hans Hedlund och Anders Rönneblad

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 Fax: 076-765 37 60 prenumeration@betong.se

Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann? Påhittade Allan Karlsson ska fylla hundra efter ett långt och rikt liv. Han har fortfarande en hälsa av relativt god kvalitet och istället för att vänta in döden på ålderdomshemmet tar han helt enkelt ett kliv ut genom fönstret och går en ny vår till mötes med massor av äventyr och nya människor att lära känna. Nästa år fyller Betongföreningen hundra. Och jag funderar lite över vad som ska hända med min förening. Jag säger min. För så känner jag. På kavajslaget blänker det nämligen av guld. Ett gyllene B som ett tecken på att jag är Stor Medlem i Betongföreningen. Ett B jag fått för mina insatser i olika råd och kommittéer och jag bär den med stolthet. Jag blev medlem i Betongföreningen för tio år sen. Det var en pigg 90-åring som levde i en sektor som brann av liv och lust. Som ville förändra sig och visa sina vackra sidor. Som skapade Betongfeber, sexdubblade antalet prenumeranter på Tidskriften Betong och skissade på betonghus ur kvinnligt perspektiv. Som ordnade Tunneldagar, konstutställningar och betongkanottävlingar. ”Betongföreningen har verkligen lyckats förvandla betong till högsta mode och det bara på ett par år”, skrev Helsingborgs Dagblad efter att vi vunnit pris som bästa inspirationsmonter på Nordiska Trädgårdar 2006. Tidningarna skrev spaltmeter. Men nu är nu. Sen 2001 har Betongföreningen tappat nästan 20 procent av sina medlemmar. Jag undrar varför. Jag tror att medlemmarna undrar varför. Jag hoppas styrelsen undrar varför. Och jag vet att nya vd:n Richard McCarthy undrar varför. Jag har nämligen pratat med honom. Jag tror Toyotamodellen kan hjälpa oss. Fem varför. Varför tappar vi medlemmar? De vill inte vara med. Varför? De tycker inte det är värt det. Varför? De får inget de inte får annars. Varför? Vi erbjuder dem inte det. Varför? Ja, varför? På sin hundraårsdag bestämde Allan Karlsson att han inte skulle skulle förfalla i en tynande tillvaro på ålderdomshemmet. Han rymde, hittade en ny kärlek och flyttade till Bali. Jag hoppas Betongföreningen gör samma sak.

HAR NI LÄST BOKEN

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. ISSN 1101-9190

Klippt och skuret är dessvärre inte ett materialbibliotek där du kan se vacker betong. Ett sånt behövs. Nej, Salong Betong är en tatueringsstudio i Stockholm som just fyllt två år. Grattis! SALONG BETONG

OMSLAGSBILD Hallandsåsen, foto av Boel Ferm

Saxat toppar när du söker på betong på Google. Tvåa ligger Wikipedia, följt av Finja, Färdig Betong och Betongindustri.

BETONG.SE

BETONG 2 | 2011

BET0211_04_ledare.indd 4

2011-03-15 12:29:14

Foto: Cecilia Larsson

Color- and Technologycenter

c.se

ente

.pigm www

BET0211_annons.indd 5

Pigmentec AB Sagsjövägen 1, 428 36 Kållered, Telefon: 031-25 79 00, www.pigmentec.se 2011-03-14 15:14:38

BET0211_annons.indd 6

2011-03-14 15:14:41

mixat

Mixade nyheter från betongvärlden

Äntligen betongvilla utan energikostnader Villa änTligen är lågenergihuset utan energikostnader. Bakom projektet står bygg- och mätkonsultföretaget ortogonal och arkitektbyrån Ross Arkitektur & Design. Huset byggs i Haninge och ska stå klart i år. grunden till den nya villan görs av Foamglas, men sen är det betong i hela huset. Mellanbjälklaget består av en betongplatta på 250 millimeter gjuten i det cementbaserade materialet träullit. Väggarna till bottenvåningen är byggda av cellplast-

block med en gjuten armerad betongkärna. Värmesystemet i huset består av en kakelugnskamin och solfångare på taket. tillsammans värmer kaminen och solfångarna upp vattnet i en ackumulatortank. Från tankens varma vatten utvinner man sedan värme till bland annat inomhusluft, radiatorer och golvvärmeslingor.”Allt material till huset är noga utvalt för att påverka miljön så lite som möjligt,” skriver företaget ortogonal, på sin hemsida. www.ortogonal.se

Det våras för byggbranschen

Betongvägar miljövänligt

Sjöbefäl ny vd för Cemex

Tidigare fälTförsök gjorda av VtI, Väg- och

BosTadsByggandeT spås öka med 12

transportforskningsinstitutet, visar att betongvägar avger färre partiklar än asfalt. Men nu gör VtI en mer kontrollerad forskning av olika vägmaterial. Hittills känner man väl till halter från asfalt, men nu ska man noggrannare kontrollera betong. Partiklar mindre än tio mikrometer tar sig in i blodomloppet via lungorna och kan orsaka andningsproblem.

den 4 april tillträder tomasz Borowiec som vd i Cemex Sverige efter Jan-Ingvar ohlsson som efter 20 år går i pension. för Cemex. tomasz Borowiec är 43 år och kommer närmast från Ystad Hamn där han har varit operativ chef. Före det var han sjöbefäl i 15 år och har arbetat sju år i trelleborgs Hamn med olika befattningar.

procent i år jämfört med förra året. Det visar årets första konjunkturprognos från Sveriges Byggindustrier. nästa år blir ökningen åtta procent. Prognosen visar också på en ökning för byggandet av lokaler, den första på många år, fyra procent för 2011. Även anläggningssidan förväntas öka med tre procent i år.

Energisnålt i Annedal sVenska BosTäder bygger just nu 113 energisnåla hyreslägenheter i det nya bostadsområdet

Annedal mellan Stockholm och Sundbyberg. -Husen byggs med plattbärlag i betong och lätta utfackningsväggar, säger Malin Fex, projektledare på Svenska Bostäder. De energisnåla lägenheterna har en beräknad energiförbrukning på 81 kilowattimmar per kvadratmeter och år vilket är drygt 20 procent under Boverkets norm.

Byggarna blir fler anTaleT ansTällda inom byggsektorn ökade med 4,3 procent under fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009, enlig SCB. en tydlig trend är att det är visstidsanställda som fått fast jobb, då antalet visstidsanställda minskat med 0,6 procent. totalt antal anställda i landet ökade med 1,6 procent till 4 078 000 personer under samma period. Mest ökade sektorn Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster med 9 procents ökning följt av Utbilning 8,9 procent och Vård 6 procent.

Gånge ny vd på Cementa CemenTas nuVarande

vd Fredrik Winberg går i pension och efterträds av Jan gånge, ekonomichef för Heidelberg Cement northern europe. ny vice vd och marknadsdirektör blir Fredrik Jansson, som för närvarande är försäljningschef. -Viktiga uppgifter i framtiden blir att bättra leveranskvaliteten och ta fram nya cementsorter som släpper ut mindre koldioxid vid tillverkningen, säger Fredrik Jansson.

Betong 2 | 2011

BET0211_07_mixat.indd 7

2011-03-15 12:53:11

Med Anläggningscement bygger vi vårt samhälle! Cement är den sammanhållande kraften i betong så också i Esbobron i Stockholm. Vårt cement används till att bygga, broar, dammar, tunnlar, vägar, flygfält, vattentorn, reningsverk mm.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

Fotograf: Daniel Hertzell

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder.

BET0211_annons.indd 8

2011-03-14 15:14:46

DESIGNAT Bord i skärvor SKÄRVOR I OLIKA betongnyanser bildar ett matbord som med tilläggsskivor i ask kan utökas från att rymma sex personer till tolv. Även underredet är ask. Måtten är 180 x 90 x 72 centimeter. Med tilläggskivorna blir bordet 280 centimeter långt. www.forsbergform.se

Tidvis efter Urbild JOHAN FORSBERGS populära golvur

Urbild har fått uppföljaren Tidvis. Urtavlan har en annan nyans än övriga uret. Höjden är 195 centimeter och priset 30 000 kr. www.forsbergform.se

Tidlösa nyheter

Vårens mässor, Möbelmässan och Formex, brukar innebära nyheter från de etablerade formgivarna. Detta år är inget undantag. Stina Lindholm har funderat fram ett nytt japaninspirerat kärl och Johan Forsberg kommer med ett bord och ett nytt golvur i två varianter.

Fåror formar funktionen

Ask och betong

MIZO BETYDER “fåra” på japanska och är ett räfflat nytillskott i

BETONGURET TIDVIS har en

Skulpturfabrikens utomhussortiment. Mizo är rak och funktionell i sin form men mjukas upp av taktila kurvor i betongen. Finns i två storlekar med längderna 690 centimeter respektive 890 centimeter. Den mindre kostar 2 240 kr och den större kostar 3 360 kr exklusive moms. www.skulpturfabriken.se

väggversion i såpad ask och betong. Höjden är densamma, 195 centimeter, men priset lägre. 10 000 kr. www.forsbergform.se

BETONG 2 | 2011

BET0211_09_designat.indd 9

2011-03-14 16:59:45

Den 11 april 2011 tillträder Färdig Betongs nya VD Carina Edblad. Hon efterträder nuvarande VD George Eliasson. AB Färdig Betong är en av Sveriges ledande leverantörer av betong, betongpumpning, plattbärlag, skalvägg och VST vägg. Färdig Betong tillverkar och levererar betong från minsta hemmagjutning till största bygge. Färdig Betong finns på ett 40-tal orter i Sverige – Alltid nära Dig.

AB Färdig Betong • Tfn 0104-50 50 00 • info@fardigbetong.se • www.fardigbetong.se BET0211_annons.indd 10

2011-03-14 15:14:49

| miljö |

Betong tar upp

koldioxid från marken just nu tas en modell fram för att uppskatta hur mycket koldioxid betongbeståndet upptar under sin livstid, både befintligt och i framtiden. Verifiering av modellen förvånade forskarna eftersom det visade att betong tar upp koldioxid under jord, vilket man inte visste tidigare. i april är modellen klar. text: RogeR AndeRsson Bild: KAtJA FRidh Katja Fridh på Lunds Tekniska Hög-

skola och Björn Lagerblad på CBI Betonginstitutet sammanställer just nu en rapport som beräknas vara färdig i april. De har tillsammans undersökt hur betong karbonatiserar, det vill säga tar upp koldioxid från sin omgivning. – Vi har gjort provningar i väggar och golv på Cementas gamla kontor i Limhamn, som ändå skulle rivas. Det som var intressant där var att det var byggt i så olika material, så vi fick ett bra, varierat underlag, säger Katja Fridh. Borrkärnorna spräcks och fenolftalein sprutas på som egentligen visar var pH är över respektive under nio. Blir betongen lila är pH fortfarande högt och betongen okarbonatiserad. Är den ofärgad har den karbonatiserat. – Syftet var att se hur det ser ut i verkligheten i inomhusmiljö för att få ett underlag för livscykelanalyser. Provningar

har gjorts för utomhusmiljöer eftersom det ökar risken för armeringskorrosion, men inomhus finns bara teorier sen tidigare, säger Katja Fridh. – Betong karbonatiserar med olika hastighet i olika miljöer, det visste vi och där hittade vi inget överraskande. Vad som däremot förvånade oss var att betong under mark karbonatiserar och tar upp koldioxid från jorden, vilket i och för sig är logiskt eftersom det förekommer en organisk nedbrytning till koldioxid i jorden, säger Björn Lagerblad. En förutsättning är att betongen är lagd på ett dräneringslager. Betong med hög RF, relativ fuktighet, karbonatiserar långsamt. – Betongkvaliteten är också en faktor. Lägre kvalitet på betongen ger snabbare karbonatisering, säger Björn Lagerblad. Provningarna visade också att betong som klätts med täta ytmaterial karbo-

mer om

Karbonatisering Av koldioxidutsläppen i samband med betongtillverkning kommer ungefär hälften från bränsleförbrukningen vid cementframställningen och hälften från kalcineringen, när koldioxiden drivs ut ur kalkstenen. Under sin livslängd tar sen betong upp koldioxid, karbonatiserar. I ett långt perspektiv tas all koldioxid upp som släppts ut vid kalcineringen.

natiserade långsamt, medan keramiska material ovanpå betongen påverkade karbonatiseringen relativt lite. Fortast karbonatisering får man förstås vid råa betongytor. Nu tas en modell fram som visar i vilken omfattning betong karbonatiseras under sin livstid. – Jag vill inte avslöja några siffror ännu eftersom modellen inte är klar. I april räknar vi med att vara färdiga, säger Katja Fridh.

Betong 2 | 2011

BET0211_11_miljo.indd 11

2011-03-14 17:07:23

TUNNLARNAS SVARTA Tredje gången gillt. Hallandås ska få sin tunnel efter två havererade entreprenadförsök. Nu blir det lining och den östra tunneln är igenom. Tunnelborrmaskinen Åsa tar sats för den västra tunneln och betongfabriken i Åstorp är inne på sina sista tusen segment. TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: BOEL FERM

BETONG 2 | 2011

BET0211_12-21_projektet.indd 12

2011-03-15 15:12:42

| PROJEKTET |

Tunneln genom Hallandsås har en teknisk livslängd på 120 år. Ärtsingel och injekteringsbetong låser ringen mot berget därför har varje segment en injekteringssockel. Vissa segment får airbag, Bullflex, som fylls med injekteringsbetong för att stoppa vattenflödet.

allandsås. Få namn ger så många associationer. De flesta förknippade med tunnelbygget. De flesta negativa. Men om man glömmer tunneln för ett tag kan man först konstatera att Hallandsås inte är någon ås. Det är en horst. Det innebär att den uppstått genom att landet på både sidor har sjunkit undan. Den är fyra mil lång och tar du dig upp till Högalteknall har du nått 226 meter över havet. Högre kommer du inte på åsen. Förlåt, horsten. Det är tillräckligt högt för att det ska rymmas två alpina nedfarter här. Men det är för tunneln vi är här. Och Hallandsås får för enkelhetens skull även i fortsättningen kallas en ås. – Jag har varit här i sex år nu, det skulle egentligen bara blivit fyra och ett halvt. Vill ni ha kaffe? Ronny Lindahl tar kannan ur elbryggaren i en av kontorsbarackerna utanför betongfabriken i Åstorp, lite söder om åsen. Här är han fabrikschef och ansvarig för de 40 468 tunnelsegment som med sina åtta olika delar ska bilda ringen i tunnelliningen. När segment nummer 40 468 lyfts ur fabriken återstår en tid av avveckling. Samtidigt avvecklar Ronny Lindahl sitt yrkesliv som började 1968 som anläggningssnickare och fortsatte som brobyggare. – Det har blivit mycket betong. Jag var med och göt grunden till Turning Torso, 5 300 kubik i en gjutning, säger Ronny Lindahl. Nu sitter han instängd sen sex år. Saknar han pulsen därute? – Ja, men det sliter på nacke och axlar. Sen är det skönt att komma hem varje kväll, säger Ronny Lindahl. – Segmenten gjuts med K65. Jag vet att det heter något annat numer, men jag är fast i det gamla. Vi använder anläggningscement från Degerhamn, tillsätter kalk och ett tillsatsmedel som tagits fram speciellt för oss, säger Ronny Lindahl. Vct är 0,42 och för att betongen inte ska spjälkas om det blir en brand i tunneln blandas polypropylenfibrer in, ett kilo per kubikmeter. Ronny visar två kuber som båda utsatts för 1 400 grader i ett testlab. Den ena har djupa urgröpningar ända in till armeringen. Den är utan fibrer. Den andra är intakt om än lite sotig. Ja, det är förstås den med ett kilo fibrer i. Kaffet smakar byggbod. Rundturen

börjar. Ronny hämtar skyddsglasögon och handskar som är obligatoriskt tillsammans med skyddskor, hjälm och väst. Just, ja. Vi är på en skanskafabrik. – Här ser ni de åtta segmenten när de är monterade till en ring, säger Ronny Lindahl och ställer sig framför den provring som monterats för att visa oss besökare verkligheten. Och vi är många. 13 olika nationaliteter har varit här. – Varje segment väger cirka tolv ton och toleransen är 0,5 millimeter, säger Ronny Lindahl. Dörren öppnas till fabriken, en byggnad som rests enkom för att tillverka 40 468 tunnelsegment. – Ingen har sysslat med sånt här tidigare, så vi hade inget att titta tillbaka på. I början gick det inte så bra, vi fick kassera 450 segment, tror jag. Men nu är vi nere på en promille i kassation, säger Ronny Lindahl. Det rasslar i armeringsrevolvern, åtta högar ligger prydligt uppradade med färdiga armeringskorgar och en kran lyfter upp rätt korg för att lägga i formen där segment 39 469 just ska få se dagens ljus. Det görs på station två. Station ett förbereder formen. På station tre fylls formen med 4,7 kubikmeter betong av den sort som i Ronny Lindahls hela liv har hetat K65, men som sen ett år tillbaka fått det europeiska standardnamnet C54/65. Vid station fyra står nästa gäng redo att efterbehandla segmentet som någon minut efter gjutningen håller sin ovala form trots att gjutformen lossats. De spolar av formen direkt på de ställen det går. Det spar tid. – Sån här betong ser du bara här. Den är så styv att sätter du ner en vibratorstav blir den kvar, säger Ronny Lindahl. På ett bord ligger det dokument som följer med varje segment. Tiden för vibrering fylls i, liksom klockslag för när det började tillverkas och när det är klart. ID-nummer för armeringskorg och gummipackning fylls i och om ytbehandling gjorts. Många dokument blir det. Ronny Lindahl pekar på gummilister som sitter nere på varje vagn och som tar upp stöten när de knappt märkbart slår ihop. – Förut ledde den lilla knuffen till att betongen sjönk ner lite och vi fick för litet täckskikt i toppen av elementet, säger Ronny Lindahl. Formen rullar iväg för att hinna tillbaka till station ett. Gick bandet snabbare här skulle hela produktionen gå fortare. BETONG 2 | 2011

BET0211_12-21_projektet.indd 13

2011-03-16 10:40:39

| PROJEKTET |

Segmenten på rad, redo för tunneln. Fabriken kräver 140 kubikmeter betong per dag. Totalt används 180 000 kubikmeter och 20 000 ton armeringsjärn.

Informationschef Ulf Angberg och fabrikschef Ronny Lindahl framför den prototyp av tunnelliningen som man stolt visar upp för omvärlden. I den övre ringen saknas segment åtta, den som kallas ”key” och låser fast det hela.

BETONG 2 | 2011

BET0211_12-21_projektet.indd 14

2011-03-16 10:08:35

| PROJEKTET |

Västra tunnelmynningen där borrmaskinen Åsa står beredd två kilometer in för att borra sig fram mot Båstad. Entreprenör för Hallandsås är Skanska-VINCI HB, som till 60 procent ägs av Skanska och till 40 procent av Vinci.

– Men hör och häpna, en gång spårade vagnen ur, så vi riskerar inget, säger Ronny Lindahl. I ett hörn står kaffekannan på, beredd för fi karasten som sker i skift. Formarna rullar ständigt. Fem dagar i veckan. Närmare bilindustrin än så här kommer aldrig betongbranschen. – Vi har ingen omsättning på personalen, de trivs och stannar kvar. De byter station med jämna mellanrum för att få variation. Men jag har ju själv varit arbetare och vet hur de ska trivas, säger Ronny Lindahl. Segment 39 469 ska få lite handpåläggning. Lim från Tyskland sprutas på längs sidorna för att fästa tätningslisten. – Vi hade en maskin som limmade, men det blev stopp i den hela tiden, så nu gör vi det för hand. Det går fortare, säger Ronny Lindahl. En vakuumlift svingar upp segmentet och lägger det i rätt hög. Tre dagar ska det brinna inomhus och 28 dagar totalt. Det får inte vara större skillnad än 20 grader mellan ute och inne, då får det bli några extra dagar inomhus tills den skånska vintern bedarrat något.

Utanför fabriken radar segmenten upp sig. Två förarlösa vagnar, kallade Trolley 1 och Trolley 2, svischar iväg med de olika segmenten som läggs i rader med tio i varje hög. – Vi hade 14 från början, men trälisterna som ligger mellan segmenten trycktes ihop och staplarna började luta, säger Ronny Lindahl.

ker upp på duken och går igenom säkerhetsföreskrifterna. Ingen film, inget besök i tunneln. Tröja med huva är förbjudet liksom alkohol, droger och rökning. Närmare än 2,2 meter från järnvägsspåren får man inte gå och vid larm ska man uppsöka närmaste räddningskammare. Tio minuter senare tänder Ulf Angberg

» Vi har ingen omsättning på personalen, de trivs och stannar kvar. De byter station med jämna mellanrum för att få variation... « Åstorp försvinner i backspegeln och utanför Förslöv ligger Ronny Lindahls segment uppradade längs med järnvägen. Redo att pusslas ihop i sina åtta delar och göra liningen ytterligare några meter längre. Här ligger också projektkontoret och en utställning med 15 000 årliga besökare. Ulf Angberg sätter igång filmen i den tomma biosalen. Själv går han ut. Som informationschef för projektet kan han den utantill. Projektchef Per Rydberg dy-

lamporna och fryser Per Rydberg mitt i en mening. – Resten gäller de delar ni inte kommer besöka, säger han. Skyddsglasögon, handskar, sändare och ifyllt formulär med närmaste anhörig och lite annat. Sen öppnas grindarna och tunnelmynningarna skymtar i början av åsen. Historisk mark. 1992 börjar Kraftbyggarna borra med Hallborr, en tunnelborrBETONG 2 | 2011

BET0211_12-21_projektet.indd 15

2011-03-16 10:41:34

1. 2. Ett sEgmEnt blir till 5. 6. 7.

Betong 2 | 2011

BET0211_12-21_projektet.indd 16

2011-03-14 16:43:38

| projektet |

4. 8.

1. Formen görs ren och sprutas med formolja. 2. Armeringskorgen placeras på rätt plats i formen. 3. Formen fylls med betong.

4. Någon minut efter gjutningen görs vissa efterarbeten. 5. Segmentet passerar en härdningskammare och utsätts för ånga för att förhindra sprickbildning. 6. Efter 24 timmar lossas segmentet från formen och efterarbetet börjar. Små lufthål spacklas igen och segmentet datummärks och numreras. 7. Gummilist klistras fast. 8.Under vintern lagras segmenten inomhus under fyra dygn. 9.Utomhus får segmentet brinna vidare i 28 dygn för att uppnå godkänn hållfasthet.

Betong 2 | 2011

BET0211_12-21_projektet.indd 17

2011-03-14 16:43:58

| PROJEKTET |

MER OM

Hallandsåstunneln BESTÄLLARE: Trafikverket ENTREPRENÖR: Skanska-Vinci KONSTRUKTÖRER: Skanska-Vinci BYGGTID: 1992-1997, 2004-2014 (Trafikstart juni 2015) BYGGKOSTNAD: 10,5 miljarder kr LÄNGD: Två parallella tunnlar, 8,7 km. Diameter 10,6 meter BETONGLEVERANTÖR: Skanska-Vinci och Sydsten BETONGMÄNGD: 180 000 m3 (segmenten) + 3 500 m3 (injektering och övrigt)

Den kritiska Möllebackszonen förbehandlas genom frysning och injektering. Horisontella borrhål på upp till 120 meter installeras med frysrör och en kylanläggning cirkulerar en blandning av kalciumklorid och vatten med temperatur på -40°C. Efter fyra till sex månader har berget fryst tillräckligt långt ut i periferin för att ett fruset skal ska kunna bära vattentryck och bergtryck medan tunnelborren passerar.

BETONG 2 | 2011

BET0211_12-21_projektet.indd 18

2011-03-14 16:44:04

Mysteriet på åsen Det är Den 9 juni 2008. ett

datum som Christer Möller och Stig eriksson kommer minnas hela livet. troligen även miljöåklagaren Ingvar Wennersten. Christer Möller handplockades från Öresundsbron för att bli Banverkets projektchef för den hårt misstrodda tunneln genom Hallandsåsen och Stig eriksson hade fått den fina titeln projektdirektör av Skanska-Vinci som skulle bygga vidare på tunneln efter nytt regeringsbeslut. Men det var då. Den 9 juni 2008 var ingen av dem kvar på sina arbetsplatser. Den 11 juli började Christer Möller och Stig eriksson att borra ett 400 meter långt hål genom åsen. Ja, de borrade inte personligen. till det hade de anlitat franska företaget BachySoletanche, på den tiden världsledande på just borrningar i åsar. På morgonen den 13 juli avbröts arbetet. någon hade sett att vattnet i Lyabäcken högre upp på åsen hade börjat grumla sig. Bäcken inspekterades, men Möller och eriksson beslutade att fortsätta borra och framåt klockan fem på eftermiddagen tryckte de i några kubikmeter injekteringsbetong. Lyabäcken kontrollerades då och då, men allt verkade okej så borren fortsatte neråt och kubikmeter efter kubikmeter med injekteringsbetong trycktes i. tills… Sjutiden på morgonen den 22 juli då Lyabäcken visade sig fylld med döda öringar och ett vatten som var grumligt och fullt av betongrester. Fiskar klarar pH-värden upp mot nio, men den basiska betongen hade höjt Lyabäckens pH-värde till elva.

högskolan, den i Stockholm, och Håkan Stille tar sig ner till Helsingborg. Stille granskar Möllers och erikssons underlag och både han och gustafson tycker att metodiken är vad som kan anses som gängse. Miljöåklagaren Ingvar Wennersten är arg och tycker det är konstigt att inga anteckningar gjorts om vilket tryck de använt när de injekterat. testplanen föreskriver max tre bars tryck och endast gjutningar med fem meter i taget. Vittnen berättar om kontinuerlig gjutning och upp mot tio bars tryck när hålet nått över 200 meter. gustafson och Stille tycker inte det är speciellt anmärkningsvärt. Det måste vara sabotage! Christer Möller och Stig eriksson kommer med en helt ny teori. Pölen och föroreningen har gjorts av motståndare till tunneln för att stoppa den. Men så mycket betong kan bara fraktas dit med bil och inga spår har hittats i närheten av pölen eller ån. Christer Möller och Stig eriksson håller andan. Åklagare Wennersten håller andan. Kanske håller även Bjelm, gustafson och Stille andan. Hemma på sina respektive högskolor. tingsrätten är rätt övertygad. Hålet som skulle injekteras rymmer cirka nio kubikmeter injekteringsbetong. Möller, eriksson och det världsledande företaget på borrningar, Bachy-Soletanche, har tryckt in 88 kubikmeter. Att Lyabäcken förorenas 30 meter ovanför samtidigt som man injekterar med tio gånger mer betong än vad som ryms i hålet är besvärande för Möller, eriksson, Skanska, Banverket och de franska experterna.

Helsingborgs tingsrätt har en hel del att ta ställning till. endast någon meter från Lyabäcken har upptäckts en pöl innehållande mellan fem och åtta kubikmeter injekteringsbetong. Professor Leif Bjelm vid LtH är övertygad att det kommer från Möllers och erikssons borrning. Han har själv på plats gjort undersökningar med tryckluft. Men Chalmersprofessorn gunnar gustafson underkänner Bjelms undersökning och menar att luft och vatten har olika egenskaper. Det Bjelm bevisat med luft behöver inte betyda att vatten innehållande betong gjort samma resa.

Men. Världsledande Bachy-Soletanche är Bachy-Soletanche. och professor gustafson är professor gustafson och professor Stille är professor Stille. Christer Möller och Stig eriksson frias från ansvar.

Lund mot Chalmers. nu behövs en professor från den kungliga tekniska

Källa: Dom B 737-07 från Helsingborgs tingsrätt.

Miljöåklagare Ingvar Wennersten beklagar. – tingsrätten har lagt nivån som svenska företag kan anpassa sig efter. Man behöver tydligen inte anstränga sig så väldigt mycket för att skydda naturen, säger han till Sydnytt.

Betong 2 | 2011

BET0211_12-21_projektet.indd 19

2011-03-14 16:44:14

I åsens hjärta. För att få tunnelborrmaskinen Åsa i rätt nivå och få något att ta borra sig fast i krävs 3 500 kubikmeter betong.

När RhocaGil slog till Rhoca-Gil är ett av de mest kända varumärkena i Sverige. Fast kanske inte det populäraste. Rhoca-Gil är ett tätningsmedel som består av två komponenter. De två komponenterna sprutas in var för sig och när de blandats och härdat är det ofarligt. Men i Hallandsåstunneln möttes aldrig de två komponenterna utan försvann ut i berget och hamnade i olika vattendrag. Rhoca-Gil innehåller akrylamid som i stora mängder är ett nervgift och i små mängder cancerogent. Tre kor fick avlivas och cirka 20 man visade symtom på akrylamidförgiftning. Två av dem har fortfarande symtom. Rhoca-Gilskandalen blev slutet för det andra försöket att bygga tunnel genom Hallandsås.

maskin som hinner 13 meter in i åsen innan den kör fast. Fel teknik, visar det sig, och man börjar spränga på traditionellt vis. Till sist kör hela företaget Kraftbyg-

som monterats ihop av segmenten från Åstorpsfabriken. Det var för tio år sen, 2001, som riksdag och regering, efter tre års utredning, beslutade att tunneln skulle

» Full aktivitet råder. Runt Åsa gjuts 350 kubikmeter betong för att hon ska få något att borra sig genom och träffa berget framför sig på rätt nivå... « garna fast och de lämnar projektet 1995. Skanska tar över och spränger vidare inåt i åsen 1996, men Hallandsås är en av de största grundvattenreservoarerna i södra Sverige och det inläckande vattnet överskrider projektets miljödom. Det är då man tar till Rhoca Gil (se separat ruta), akrylamid läcker ut i vattendragen på åsen och 1997 stoppas tunnelbygget. En tredjedel av tunneln är klar när Skanska packar ihop och åker hem. Ulf Angberg kör in i den östra tunneln. 8 710 meter på andra sidan ligger Båstad. De första 13 metrarna som borrats kör vi snabbt förbi i 30 kilometer i timmen och den sprängda delen tar vid med kubikmeter efter kubikmeter med sprutbetong. Efter ungefär två kilometer stannar Ulf Angberg. Det var så här långt Skanska hann innan bygget stoppades. Framför oss fortsätter det långa tunnelröret

färdigställas. Enkelspåret från 1885 där fyra tåg i timmen kan snirkla sig över åsen var trots allt inte tillräckligt. Med en tunnel kan 24 tåg i timmen forsa genom åsen i 200 kilometer i timmen mot nuvarande 80 och godstrafikens vikt kan fördubblas. Så exakt där vi står och stirrar bort mot Båstad i det mytomspunna röret började tunnelborrmaskinen Åsa att ta sig framåt vintern 2005 med Skanska som entreprenör tillsammans med franska Vinci. Ulf Angberg vänder bilen så att den står parkerad mot närmsta utgång. Nyckeln lämnas kvar i tändningslåset. Han har som sagt sett säkerhetsfilmen några gånger. Sen tar han oss genom en av tvärtunnlarna, som till slut kommer bli 19 till antalet, bort till västra tunneln. Och där står hon. Tunnelns skönhet. Åsa. 3 200 ton tung och 250 meter lång med servicedel och allt. Arbetande dygnet runt, sju

dagar i veckan. Borrar sig stadigt framåt samtidigt som hon klär tunneln med betongsegment. Full aktivitet råder. Runt Åsa gjuts 350 kubikmeter betong för att hon ska få något att borra sig genom och träffa berget framför sig på rätt nivå. Just nu står hon i ett bergrum som göts som en förberedelse 2005, precis i slutet av den tunnel som Skanska lämnade 1997. Ovanför ligger den besvärliga åsen som ett 150 meter tjockt lager. Ibland som ett berg av bra kvalitet, ibland uppsprucket och genomvittrat. Speciellt besvärligt är det på en sträcka av 300 meter, den så kallade Möllebackzonen. Här fryses berget ner genom att hål borras parallellt med berget och frysvätska pumpas runt. När Åsa kommer förbi har berget blivit genomfruset och liningen just här består av segment gjutna med K80. Ett fladdrande ljus syns i tunneln. En betongbil klyver vattenpölarna och backar till mot pumpbilen. På byggställningen som just nu klär in Åsa står produktionschef Peter Löfkvist och tittar ner i betongen som forsar ner i bergrummet. 20 man per skift kommer se till att Åsa inte är ensam. 20 man som inte kommer se en gnutta solljus under sina arbetspass. – Det krävs speciella människor som är vana. En husbyggare från Stockholm skulle inte stanna en vecka, säger Peter Löfkvist.

BETONG 2 | 2011

BET0211_12-21_projektet.indd 20

2011-03-14 16:44:21

| PROJEKTET | teknik |

AV MATS BURTU, SWECO

Siffrorna bakom ringen DE PREFABRICERADE ELEMENTEN sammanfogas till ringar som görs i direkt anslutning till borrmaskinen. Varje ring består av åtta element. Se figur 1. Läget för låselementet (”key”) kan roteras i steg om 24° vilket innebär att låselementet kan ha 15 olika positioner i en ring. Då elementen är svagt koniska i tunnelns tvärled kan ringarna kombineras så att betonginklädnaden följer tunnelns krökning. Två typer av betongringar används, en standardring och en specialring. Dessa är geometriskt identiska men med olika betonghållfasthet. Standardringen utförs i betong K65 och utgör cirka 95 procent av betonginklädnaden. Specialringen har betonghållfastheten K80 och används i Möllebackszonen. RINGARNA HAR FÖLJANDE DATA:

• Varje ring består av sju element och ett låselement (key stone). Ringens längd i tunnelns längdled är 2,2 meter. Varje element väger cirka tolv ton. Armeringsinnehållet är 116 kg/m3 för standardringen

Figur 1. Ringuppbyggnad. (Skanska-VINCI)

Figur 2. Ground reaction principen (Skanska-VINCI). pi=inneslutningstryck vid tiden för installation av betonginklädnaden. ps=kontakttryck mot betonginklädnaden vid jämvikt.

och 120 kg/m3 för specialringen. • Ringens inre diameter är 9,04 meter och tjockleken är 0,54 meter. • Fogarna mellan elementen är plana. • Ringen ﬁxeras temporärt med raka bultar. • I de vertikala fogarna (mellan ringarna) monteras koniska dymlingar av plast. • Fogarna är försedda med en tätningsbarriär av EPDM-gummi. • Brandmotståndet förbättras genom inblandning av 1 kg polypropylenfibrer per kubikmeter betong. Denna mängd har bestämts efter en omfattande brandprovning. För att öka produktionstakten värmehärdas betongelementen, vilket är en normal procedur i detta sammanhang. På grund av risken för försämrad beständighet på grund av värmehärdning ställs speciella krav vid tillverkning av betongelementen. Restriktioner för temperaturen vid värmehärdning är: • Maximal tillåten betongtemperatur under härdning är 55°C. Enstaka värde får uppnå maximalt 60°C. Vid användning av lågalkaliskt cement (LA) ändras ovan angivna temperaturkrav till 60°C respektive 65°C. • Maximal temperatur efter tre timmars förlagring är 30°C. • Temperaturökning under värmehärdning får uppgå till maximalt 15°C per timme. • Vid efterhärdning får skillnaden mellan betongtemperatur (betongens kärna) och omgivande luft (betongens yta) vara maximalt 20°C. Vid beräkning av lasten från bergmassan på betonginklädnaden har Skanska-VINCI använt den så kallade ”ground reaction” principen. Det vill säga belastningen på betonginklädnaden är beroende på vilka deformationer som sker innan betonginklädnaden installeras och betonginklädnadens styvhet, se figur 2. För att kunna basera beräkningarna på effektivspänningsanalys och ta hänsyn till samverkan mellan tunnlarna har Skanska-

Figur 3. Exempel på beräknad storlek på den plastiska zonen (röd) vid uttag av tunnel nr 2 (den högra tunneln). (Skanska-VINCI).

VINCI använt ﬁnita element programmet PLAXIS för beräkning av lasten från bergmassan på betonginklädnaden. Analyserna har utförts i plant deformationstillstånd. För att uppskatta storleken på de deformationer som sker innan betonginklädnaden installeras används tredimensionella lösningar som finns redovisade i litteraturen. I den tvådimensionella analysen får dessa deformationer ske innan betonginklädnaden förs in i modellen. I ﬁgur 3 visas exempel på den beräknade plastiska zonens storlek kring de betonginklädda tunnlarna i en av de sämre bergklasserna. Banverket har utfört egna oberoende tredimensionella analyser som visar god överensstämmelse med Skanska-VINCI´s beräkningar. Trycket i de radiella fogarna är mest kritiskt ur dimensioneringssynpunkt. Enligt kontraktet får ett förhöjt lokalt tryck lika med 1,5xfcc utnyttjas under förutsättning att tryckytan är ”innesluten” i tvärled. Det senare beaktas genom att den del av tryckytan som ligger utanför en tänkt 45-graders spricka försummas. En idealiserad rektangulär tryckfördelning förutsätts. Se figur 4. Spjälkarmeringen på grund av det lokala trycket beräknas för en rak beräkningsmodell med drag- och trycksträvor, det vill säga betonginklädnadens krökning tillgodoräknas inte. Spänningen i armeringen begränsas till 250 MPa. Den dimensionerande ringkraften i betonginklädnadens standardring uppgår till cirka 10,5 MN/m, vilket motsvarar ett yttre tryck mot betonginklädnaden på drygt två MPa. Ringkraftens excentricitet i förhållande till betonginklädnadens centrumlinje är endast några centimeter. I tunnelns längdled är ringen för normalfallet dimensionerad för en kraft från tunnelborrningsmaskinen på 146 MN fördelad på 15 punkter.

Figur 4. Tryck i radiell fog

BETONG 2 | 2011

BET0211_12-21_projektet.indd 21

2011-03-14 16:44:26

| ARKITEKTUR |

Arkitektu r

Alltid nominerad till Stockholms fulaste byggnad. Ibland vinnare. Men eleverna älskar sin skola och de som jobbar där trivs. Får arkitekten Thomas Sandell som han vill blir den Stockholms tuffaste. Välkommen till Arkitekturskolan. TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: BOEL FERM

et är examensdag. Dekanus Leif Brodersen står med champagneglaset höjt och berättar om de fantastiska möjligheter eleverna har. Konjunkturen vänder och miljonprogrammets ombyggnad har inte ens påbörjats. Skål! Pi Holmberg skiner. Konjunkturen, ja visst. Men hon har också fått ett speciellt omnämnande för sitt examensarbete där hon ritat om Sala Kalkbruks råa betongsilos

BETONG 2 | 2011

BET0211_22-26_arkitektur.indd 22

2011-03-15 13:03:28

S TO CKH OL M F UL AST S ANKUN GE E

u rskolan

till hotell och restaurang. Till och med ett gym får plats. Betongen har isolerats och våningsplanen har hon hängt i den bärande konstruktionen. Så bygger man om betong. Men 2014 finns inga elever kvar. Ingen dekanus heller. Då har verksamheten packats ner i lådor, flyttats över Valhallavägen och packats upp i Tham & Videgårds nya byggnad inne på KTH:s campus. – Vi har en detaljplan på campus där arkitekturskolan finns med. Byggstart

beräknas till 2012-2013, säger Jan Kron, fastighetschef på Akademiska Hus. Finns det någon risk att skolan går samma öde till mötes som sin föregångare på tomten, det gamla rivna kvinnohäktet? – Länsstyrelsen kommer utreda om arkitekturskolan kommer q-märkas. Den har ett högt kulturhistoriskt värde vilket vi värderar högst, men vi tar även hänsyn till vad fastighetsägaren vill, säger Kersti Lilja, förste antikvarie på Länsstyrelsens kulturmiljöenhet i Stockholm.

Utredningen beräknas vara klar inom ett år. Vad tycker då fastighetsägaren? – Finns det en anmälan att det ska qmärkas ska vi inte riva. Antingen hyr vi ut det eller också säljer vi det, men det beslutet tas först om ett par år, säger Jan Kron. En möjlig köpare är arkitekten Thomas Sandell. Enligt honom själv. Då vill han göra om det till Stockholms tuffaste hus. Kanske ankungen med tiden visar sig vara något annat. BETONG 2 | 2011

BET0211_22-26_arkitektur.indd 23

2011-03-15 13:04:00

| ARKITEKTUR |

Christina Holgersdotter Engdahl, arkitekt och professor emeritus ”Den där förskräckliga byggnaden!”. Det fick man höra ofta. Av taxichaufförer och när jag var på middagar med min man och konversationerna kom in på var jag arbetade.

”Det är jag som ritat det”, brukade jag svara och då tappade de förstås hakan. Jag var ju inte bara med och ritade skolan under Gunnar Henriksson. Jag arbetade även där som lärare i 30 år, den sista tiden som professor. Tanken med byggnadens planlösning var att varje lärare skulle ha 36 elever och ritsalarna skulle ligga i anslutning till lärarnas kontor. När det väl invigdes 1970 var organisationen en annan med fler än 90 elever i varje årskurs och idén med interiören fungerade inte riktigt. Jag utnämndes till universitetslektor 1970 och slutade som biträdande professor 2000. Att arbeta i en byggnad man varit med och ritat är litet speciellt. Jag minns de första årskurserna då på 70-talet, efter studentrevolutionen.

Eleverna var starkt samhällsengagerade och många vänsterradikala. Flera var vapenvägrare och struntade i att söka vapenfri tjänstgöring, så de hamnade i fängelse. Vi fick begära permission så de kunde göra sina tentor. Det var så mycket diskussioner, de ifrågasatte allt och vägrade helt plötsligt göra det vi kommit överens om. Det var en förlorad generation och många av dem fick aldrig jobb som arkitekter. Det nya arkitekturhuset stod klart 1970 och fick snabbt ett rykte om sig att vara Stockholms fulaste hus. Kar de Mumma avslutade ofta sina kåserier i Svenska Dagbladet med att påpeka arkitekturhusets fulhet. Men jag tycker inte det är fult. Det var tufft för sin tid. För slutet ut mot Rådmansgatan, men från Engelbrektskyrkan är det vackert. Vi fick inte bygga under mark eftersom det fanns en led planerad att gå under byggnaden och parkeringsplatserna måste vi ordna med på tomten. Följden blev garage i gatuplan och entrén en trappa upp. Så det är ganska trist i gatuplanet och ogästvänligt och slutet mot omgivningen. Materialet diskuterade vi förstås en del. Övriga KTH var i tegel, så att det skulle bli ett stenhus var mer eller mindre givet. Fast tegel var otänkbart eftersom den vackra Engelbrektskyrkan är i tegel. Så vi tog mer hänsyn till kyrkan än de boende i hyreshusen runtomkring. Le Corbusier var en förebild och även

Framliden Gunnar Henriksson ångerfull Ansvarig arkitekt för arkitekturskolan, Gunnar Henriksson, avled 2006. I en intervju i Archetur, KTH Arkitekturs tidning, säger han att ”jag tycker det är synd att jag har gjort många människor besvikna genom att åstadkomma ett hus många tycker illa om, det är inte precis vad man önskar sig som arkitekt.”

BETONG 2 | 2011

BET0211_22-26_arkitektur.indd 24

2011-03-15 13:04:22

S:t Görans gymnasium på Kungsholmen i Stockholm. Så vi bestämde oss för betong och betongsten. En liten fabrik på Södertörn göt stenarna med vikacement som var det ljusaste cementet som då fanns i Sverige. Vi hade en egen måttsättning på såväl stenar som fönster och dörrar och ritade så gott som allt i huset. Byggnaden har en pelar-balkstomme med utfackningsväggar i betongsten. Trapphus och gavlar är i bärande betong. Sen är det sparkroppsbjälklag med träullskassetter. Tanken var att det skulle vara rå betong utåt och att den bärande betongstommen skulle vara synlig interiört. Alla andra ytor skulle vara fina som kontrast. Jag hade ritat ett fint undertak i ritsalarna i en nätkonstruktion, men den blev aldrig tillverkad. I stället syns träullskassetterna och det är inte särskilt fint. Entréerna skulle egentligen vara tre, en i mitten och en i varje ände av skolan och med trapphusen mitt emellan. Av olika skäl är gavelentréerna idag låsta utifrån och mittentrén har blivit den enda egentliga ingången. Spiraltrappan man möts av skulle vara en intern trappa och inte gå ända ner, men nu gör den det. Därför är kommunikationen lite förvirrande. Byggnadens planlösning är i viss mån flexibel, den går att bygga om interiört. Fönstren är dock ritade för att bilda ett mönster i fasaden och är inte generellt

placerade vilket jag tyckte var mycket konstigt, funkisarkitekt som jag är. Det gör ombyggnader lite komplicerade. Utvändigt skulle klätterväxer slingra sig på fasaden, men det planterades rådhusvin som inte ville växa eftersom nedersta delen är parkering och det inte kom någon värme från fasaden. Sen kissade östermalmstanternas hundar på det. Vi borde planterat vildvin istället, som inte är lika ömtåligt.”

Fönstren är ritade för att bilda mönster i fasaden och är inte generellt placerade vilket gör ombyggnader lite komplicerade.

BETONG 2 | 2011

BET0211_22-26_arkitektur.indd 25

2011-03-15 13:04:56

| ARKITEKTUR |

Arkitekten hade ritat ett undertak som aldrig blev tillverkat. I stället syns träullskassetterna.

Leif Brodersen, dekanus, Arkitekturskolan Det är en hårt sliten skola, man har försökt underhålla, men vi har ju ett rivningskontrakt, kan man säga, så inga stora investeringar görs. Men det råa är bra, skolan är som en stor verkstad. Den är väldigt oöm. Helsingfors, till exempel, har fina delar med marmor och vissa delar som är verkstad. Här är allt verkstad. Idén med att lärare och elever ska mötas fungerar inte som arkitekterna trodde. Tyvärr. Brutalismen är väldigt pedagogisk, man ser stommen och hur den är uppbyggd. Det är ganska kul att elever i de lägre årskurserna gillar platsgjuten, rå, betong väldigt mycket, där tror jag byggnaden påverkar. De tänker inte på klimatkraven och att det krävs isolering. När de blir äldre ser de helheten mer. Nackdelen med byggnaden är att den är svårorienterad, det är svårt att hitta huvudingången och svårt att orientera sig inne i huset. Fördelar är innergården och den vackra vyn mot Engelbrektskyrkan. Vi blir ofta kontaktade om att vi är med i omröstningen om Stockholms fulaste hus och jag tror att byggnaden uppfattas som väldigt stängd och frånstötande. Det har spekulerats i att ta bort parkeringen i bottenvåningen och göra gallerier och mer publikvänliga utrymmen. Jag har jobbat här i 18 år och blir själv inspirerad av betongen. Men jag bekymrar mig över att det är svårt att hitta entreprenörer som kan gjuta vacker betong. Trots att vi har en tradition av anläggningsarbeten här i landet. Det blir ofta dyrare än det behöver vara.

BETONG 2 | 2011

BET0211_22-26_arkitektur.indd 26

2011-03-15 13:07:28

Pi Hedberg, nyutexaminerad elev Jag tycker om byggnaden. Den är pedagogisk i sin brutalitet, mycket att titta på med exponerad stomme. Jag gillar betongen, jag trivs här. Det är stora ritsalar, där man sitter tillsammans och får inspiration av varandra och kan överhöra andras handledning. Vi elever blir en del i ett sammanhang, det är väl så i utsatta situationer att man binds samman, och där tror jag att byggnaden spelar en viss roll. Det är vi mot dem. Jag har tänkt att det är något fel med utbildningen när vi alla som går här börjar tycka om byggnaden som alla andra hatar. Skolbyggnaden hade en viktig inverkan i mitt val av examensarbete, den väcker fantasin. Jag tror det finns stora möjligheter att göra något riktigt bra av denna struktur. Men jag ville inte ta mig an skolan, den var för nära inpå, så jag valde att jobba med en annan betongstomme som examensarbete. Fast det är kallt på vintern. Och logistiken är dålig. Men jag grät när jag rensade ut gamla saker här i veckan, gamla skisser och annat. Jag kommer sakna byggnaden. Sakna att klaga på den.

Thomas Sandell, hyresgäst Jag var elev här på skolan. Satt väl ungefär här där vi har kontoret. Jag sitter med i KTH:s styrelse som har hand om elva skolor och lokalsituationen för arkitekturskolan kom upp flera gånger. Den hade stora ytor som inte utnyttjades. Det tog väl tre möten innan jag tänkte ”aha”, vårt kontor söker nya lokaler, vi kanske ska flytta hit. Så det gjorde vi, nu har vi 1 200 kvadratmeter i tre plan. Spännvidden är 17 meter, det är exakt vad det ska vara i kontorsbyggnader. Vi har rivit ner några väggar och byggt upp några, bytt golv, ny belysning och monterat några extra kylaggregat. Värmen är bra, men det blir lite för varmt på sommaren. Det är en intressant byggnad som det skulle gå att göra om. Det är utfackningsväggar som man skulle kunna ta bort och sätta in glas i stället och garaget skulle kunna ersättas med kommersiella lokaler. Det skulle förvandla den från Stockholms fulaste till Stockholms tuffaste byggnad. Om jag skulle vilja köpa byggnaden? Ja, om priset är det rätta.

Nya Arkitekturskolan Den nya arkitekturskolan är ritad av Tham & Videgård. Huset kommer att ha takterrass och man kommer att bygga om infocenter som ligger bredvid, så att öppna utställningsytor frigörs för arkitekterna. Trappuppgångarna i det nya huset kommer att vara olåsta och således ge alla tillgång till takterrassen. Huset kommer till stor del att bestå av mycket öppet planerade ytor och våningsplanen kommer i många fall att motsvara hela rum. I bottenvåningen kommer utställningsytor, ritsalar och workshopytor innanför stora fönster att finnas för att skapa interaktion med och insyn för förbipasserande.

BETONG 2 | 2011

BET0211_22-26_arkitektur.indd 27

2011-03-15 13:05:22

| GRANSKAT |

Granskat special del 1

Vision 2030

Så ger vi betongen

STATUS Tidskriften Betong följer upp Vision 2030 efter avstampet på Betongbyggnadsdagen i Göteborg i fjol. Några områden framträdde som särskilt viktiga för branschen att arbeta med inför framtiden. Först ut är status. Hur höjer vi betongens anseende internt och externt? TEXT: CARINA TYSKBO BILD: CECILIA LUNDGREN

BETONG 2 | 2011

BET0211_32-35_granskat.indd 28

2011-03-15 10:42:29

ull-Britt Jonasson, vd på Finja menar att branschen måste börja med sin egen hållning och vara stolta över materialet som är det mest formbara av alla, men där vi kanske minst av allt utnyttjar just formbarheten. Hon tror att företagen behöver två personlighetstyper: Teknikern som kan allt om de hårda värdena och en kreativ personlighet som

för in de estetiska, mjuka värdena om färg, formbarhet, yta. – För många av oss i branschen kan de mjuka värdena framstå så självklara att vi glömmer att kommunicera dem. Därför behövs marknadsföringen, så att vi tar ut svängarna, säger Gull-Britt Jonasson. Anders Blomqvist på Arkitekterna Krook och Tjäder menar också att de estetiska värdena måste få ta plats i finrummet, vid sidan av att branschen blir bättre på att

kommunicera fördelarna om täthet, värmetröghet och säkerhet. Betong är ett fantastiskt material men i Sverige har vi problem med att få tillräckligt bra ytbehandling på både platsgjuten och prefabricerad betong, menar han. – Jag ser ett ökat intresse av betongbyggnader men också en oro från kunden kring slutfinishen. Det är en pedagogisk utmaning att hitta referenser och en utmaning för branschen att arbeta industriellt, men BETONG 2 | 2011

BET0211_32-35_granskat.indd 29

2011-03-15 10:42:34

| GRANSKAT |

utan känslan av klumpighet i elementen som fanns under 80- och 90-talen. Bostadsområden av betong har fortfarande en lågprisstämpel. Elementbranschen har inte fokuserat på att utveckla sig, industrin måste bli duktig på att ta fram annorlunda element utan att det blir dyrare, säger Anders Blomqvist. Gull-Britt Jonasson håller med om att arkitekterna är branschens bästa supportrar, men att entreprenörerna som ska utföra jobben inte tagits om hand på rätt sätt. Det är en av anledningarna till att

Betongbranschen i framkant 2030

» Det är en pedagogisk utmaning att hitta referenser och en utmaning för branschen att arbeta industriellt, men utan känslan av klumpighet i elementen som fanns under 1980- och 90-talen » Finja startade Betongens Hus, där man ska kunna se betongens alla möjligheter och bredda blicken. – Vi talar ofta om att man lämnar avtryck efter sig. Just som vi utomlands besöker gamla byggnader besöker man här i Sverige Turning Torso eller Globen och förknippar vårt land med de byggnaderna i framtiden, säger Gull-Britt Jonasson. Lise Langseth, vd för Svensk Betong, berättar att det under 2010 skett en stor satsning på att kommunicera både mjuka och hårda värden. Tillsammans med Cementa har hon besökt 14 av landets största kommuner för att, enligt en ny retorikplattform som tagits fram, prata om hur vi tillsammans kan spara skattepengar och bevara miljön genom att använda betong på rätt sätt. – Överlag har vi fått ett väldigt positivt bemötande och öppnat många ögon. Vi skalade av så mycket teknik som möjligt i kommunikationen eftersom kommunalråd sällan är tekniskt utbildade, men har stor kunskap kring och vilja i att samarbeta med näringslivet, säger Lise Langseth. Nu utbildas medlemsföretagen att använda retorikplattformen så att alla talar samma språk. Plattformen är baserad på teknik, forskning och fakta. Budskapet är enkelt: Med smarta tekniska och arkitektoniska lösningar kan vi spara pengar och miljö. Betong klarar EU:s byggproduktdirektivs sju krav utan problem. Det är viktigt att föra fram. – Vi räknar med att utbilda hundra personer i år och tanken är att följa upp kom-

TRE SAKER VI GJORT BRA: • Betongföreningens 90-årsjubileum 2002. Konstutställning i betong, tävling med betongkanoter, gjutning av modeller av Stockholms stadshus i betong och arkitektursightseeing i Stockholm. • Nordiska Trädgårdar 2006. En inspirationsmonter fylld av betong som blev utsedd till bästa monter. • Try and Buy. Alla vill provköra sin bil innan de köper, men hur många får provbo sitt hus? I Finjas kataloghus i betong var det möjligt. TRE SAKER VI MÅSTE GÖRA: • Satsa på tidig påverkan under utbildningen – ut med konsulter på skolorna som visar på och lockar till betong. • Förankra allt nytt internt, låt anställda få prova det vi talar om. Visa goda exempel internt och lyft fram betongens estetiska värden och inte bara de hårda värdena. • Bistå till exempel skapande yrkesgrupper och entreprenörer med förslag på vad som kan göras och kanske konkreta ”betongbibliotek” för lån av material och miljöer.

munbesöken. Främst undervisar vi dem som arbetar marknadsinriktat och har den största kundkontakten. Men alla som arbetar med betong är vandrande varumärken och ambassadörer. Om fem tusen personer säger bra saker om betong i sin omgivning får det en stor spridning, säger Lise Langseth. Utbildning ligger Mats Emborg, forskningschef på Betongindustri och professor vid Luleå Tekniska Universitet, varmt om hjärtat. Betong har hög status och är ett mycket intressant byggnadsmaterial med enorma potentialer i det hållbara samhället. Men att arbeta med betong har däremot låg status idag. Studenterna vill i första hand bli entreprenörer eller konstruktörer och företag som NCC, Skanska, Ramböll och WSP lockar de nyutexaminerade med sina brobyggen, bostads- och kontorsbyggen. Att arbeta som teknisk säljare av betong eller cementtillsatsmedel finns inte på världskartan för de unga, menar han. – Det är oerhört viktigt att Svensk Betong anlitar skickliga konsulter som kan arbeta mot att förändra det här mönstret genom till exempel väl genomförda aktiviteter och föreläsningar. Utöver en föreläsning med studiebesök på betongfabrik, som anordnas för KTH:s äldre elever, bör

de få träffa ambassadörer som visar riktigt fina betongbyggnader och konstruktioner. Jag själv har ibland föreläst under fjärde året, men det är för sent. Marknadsföringsinsatserna behöver komma strax innan och under universitets- och högskoletiden. Det finns ju även en kortare byggingenjörsutbildning på 180 poäng där man också kan göra reklam för eleverna, säger Mats Emborg. Henrik Carlsson, teknisk säljare på Färdig Betong bekräftar den dystra bilden av betong som ett lågstatusjobb. Under sina betongutbildningar på gymnasieskolornas bygg- och anläggningsprogram har högst en i varje klass velat bli betongare, resten vill bli snickare. Lärarna är också snickare, som ibland inte har baskunskaper inom betong, än mindre spetskompetens. – Vi kan väcka intresset genom att en passionerad och kunnig yrkesmänniska besöker skolorna. Men det måste vara längre än ett dagsbesök, som jag gjorde. Det behövs en bearbetning på alla nivåer, betongen borde komma in i läroplanen på ett annat sätt än nu. Dessutom kan vi redan på skolnivå visa träbyggnadsfolket allt man har gjort och kan göra med betong. En form behöver ju inte vara fyrkantig, säger Henrik Carlsson.

BETONG 2 | 2011

BET0211_32-35_granskat.indd 30

2011-03-15 10:42:36

Vilken status har betongen hos er? ERNST BILLGREN, KONSTNÄR, STOCKHOLM – Jag arbetar gärna med terrazzo, eller med cement och betong som stomme till mina mosaikskulpturer. Jag behöver material med korta torktider som inte krymper. Betong är numera vanligare för konstnärer, speciellt i kombination med arkitektur. Betongens rykte förstördes på 70-talet, men vettiga samarbeten med bra arkitekter kan göra att det bli hur snyggt som helst, med en varierad yta. En viktig aspekt är hållbarheten, tänk på romarnas byggnader - trä hade brutits ner för längesedan. Jag önskar att det fanns en plats med fysiska prover som visar vad som går att göra; ytor, olika gjutningar, mönster.

CAMILLA JONSSON, TILLFÖRORDNAD REKTOR PÅ LUDVIGSBORGS FRISKOLA I HÖRBY – År 2010 fick skolan statsbidrag för att stärka elevernas matematikkunskaper. Årskurs 4-6 fick göra ett betongprojekt tillsammans med en inköpt teknik- och naturlärare. Uppdraget var att tillverka ett växthus. De snickrade olika geometriska formar, göt grunden och arbetade vidare med plexiglas. Sedan var det sådd och utställning. Vi var osäkra om 10-11-åringar skulle vara för små för detta men teknikläraren stod på sig. Det var svårt i början men ett väldigt uppskattat sätt att lära sig geometri på.

rn Så blir betongsekto ! i framkant år 2030

nr av Betong) t och externt (i detta 1. Höj statusen intern eten (Betong nr 3) erh arbetsmiljön och säk 2. Utbilda och förbättra tong nr 4) 3. Hållbar produktion (Be n (Betong nr 5) in tidigt i byggprocesse kom och a iser 4. Industrial g nr 6) 5. Rekrytera rätt (Beton

Intern statushöjning hör intimt samman med hur omvärlden ser på vår bransch. Gull-Britt Jonasson berättar att förändringar hos Finja alltid börjar internt med information och inspiration. Vintertid ordnas frivilliga kvällskurser och under Try and Buy-satsningen, där potentiella köpare fick provbo en betongvilla, fick också personalen provbo husen. – Ledorden är ”Vi kan, vi vill, vi vågar”. Det innebär att alla oavsett position i företaget ska vara utbildade, skickliga och vara naturligt intresserade. Att våga handlar om projekt där vi utmanar oss själva och branschen, gör det som kanske ingen tror är gångbart. Nu satsar vi till exempel på Finja Skate, där vi erbjuda skateboardelement i prefab som kan byggas ihop till hela skateparker. Vår bransch behöver unga nyan-

ställda och då måste vi möta ungdomar där de befinner sig, säger Gull-Britt Jonasson. Trots en bitvis dyster bild har mycket ändå hänt inom och utom branschen. Gull-Britt Jonasson påminner sig om sitt brandtal till branschen för tio år sedan, då hon visade inspirerande betongbilder och talade om attitydförändring. Då var det väldigt ovanligt att fokusera på de estetiska värdena. – Många fick en aha-upplevelse, detta var ett nytt sätt att kommunicera. Nu upplever jag en helt annan öppenhet för de här frågorna och ett nytt sätt att arbeta internt och externt. Energi- och miljöfrågorna är ju till exempel väldigt aktuella, säger GullBritt Jonasson. – Ja, vi byggde nyligen en villa där kunden valde slipat betonggolv i hela

HELENA BIELKE, ART DIRECTOR PÅ REKLAMBYRÅN KING, TIDIGARE REPRESENTANT I GULDÄGGSJURYN, STOCKHOLM – Vi arbetar ofta med betong som bakgrund vid fotograferingar av mode, produkter och livsmedel, bland annat för Åhléns och ICA. Modellerna har fått stå i NK:s parkeringsgarage eller i SJ-hallarna och ibland lånar vi in oss i andra betongmiljöer. Betong kan skifta i form, är inte sterilt och ger en naturlig och personlig rumskänsla. Man kan arbeta med ljuset och kombinera det med andra material. Jag gillar att betongen har så många uttryck, krackeleringar och mönster och mötena mellan dem. Tänk om det fanns ett slags sten- och betongbibliotek med bara miljöer och prover där man kunde få låna material istället för att åka runt och leta.

huset. Det hade varit otänkbart för tio år sedan. Allmänheten tar alltid till sig nya trender senare än branschen, så det måste finnas goda exempel, säger Anders Blomqvist. För att vässa sina argument kan man behöva identifiera motståndarna. På senare år har mycket kommit att handla om trä- gentemot betongbranschen. Anders Blomqvist säger att vårt land visserligen har mycket skog och träbyggnader men att stenstaden ändå är förhärskande. Vårt urberg är ju också synonymt med Sverige, därför har betong lika mycket berättigande som skog. En statushöjning handlar definitivt om att lyfta fram betongens särskiljande och goda egenskaper, men Gull-Britt Jonasson tror inte på vässade krigsmetaforer. – Betongens motståndare ser jag inte som andra byggskrån, snarare resebyråbranschen. Stannar man hemma istället för att lägga pengarna på utlandssemestrar, så bygger man. Vad gör det om det byggs lite i trä, det viktiga är att det byggs så att andra inspireras, gärna till att bygga i betong. Städer med många byggkranar är vitala, nya landmärken skapas som gör att vi blir ännu stoltare över vårt land, säger Gull-Britt Jonasson.

BETONG 2 | 2011

BET0211_32-35_granskat.indd 31

2011-03-15 10:42:38

Den släta betongplattan Klassik är ett suveränt system - En klassiker inom svensk stadsbyggnad

Med sitt diskreta utseende, plana yta och användbara form har Klassik en självklar topplacering inom markbeläggning av offentliga miljöer. I systemet ingår många format och tjocklekar som gör det möjligt att tillgodose varje önskemål på t ex hållfasthetskrav eller mönstervariation. Sveriges ledande leverantör av Mark, Tak och VA system

Ingjutningsgods till betongindustrin

www.steriks.se

Let’s connect

Solbräckegatan 15 442 45 Kungälv Sweden Tel +46 303 24 30 80 E-mail info@pretec.se www.pretec.se

Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf +47 69 10 24 60

BET0211_annons.indd 32

2011-03-14 15:14:53

teknik

redaktör Johan Silfwerbrand info@betong.se

Fånga upp examensarbetarna i föreningen! av att bygga bryggor mellan industri och universitetsvärlden. Oftast tänker de nog på industrins möjligheter att ta tillvara de forskningsrön som kommer från högskolor och universitet. Ibland handlar det om samarbetsprojekt på hög nivå som engagerar rektorer, prefekter, direktörer och utvecklingschefer. Ett exempel som är värt all respekt är Sveriges Bygguniversitet med deltagande från Chalmers, KTH, LTH och LTU med industrin som påskyndare. Men samarbete finns även på lägre nivå.

MåNga talar oM behovet

Ett bra exempel är examensarbetet. Alla civilingenjörer och högskoleingenjörer avslutar sin utbildning med ett examensarbete. Inom byggområdet handlar det om hundratals varje år. Bedrivs arbetet på ett byggföretag skapas goda kontakter mellan examensarbetarna, industrihandledaren, högskolans handledare och examinator. Många företag är bra på detta men jag tror att ännu fler hittills inte insett vilken fantastisk chans detta är till att knyta kontakter och lära känna duktiga teknologer. Betongföreningen inrättade sitt pris till

Max fredriksson

Håkan yHlér

inhousetek

Port engineering

bästa examensarbete 1999. Sedan dess har totalt 17 unga civilingenjörer och en arkitekt belönats. I detta nummer av Tidskriften Betong skriver de två senaste, Max Fredriksson och Håkan Yhlén från Chalmers, om sitt examensarbete som belyser ett konstruktionstekniskt problem. Betongföreningen ger dem ett fint stipendium, men borde de inte också få ett flerårigt medlemskap i föreningen? Se där en väg att öka medlemsantalet och skaffa ambassadörer bland unga medarbetare i byggföretagen.

Ny beräkningsmodell löser tvärbalkssprickor Sprickor i ändtvärbalkarna på förspända balkbroar beror inte på trafiklaster utan på spännkraften i själva balken. Det visar ett examensarbete från två elever vid Chalmers. Därför är lösningen inte att dimensionera en grövre balk utan att förstärka med mer armering. UNDer SeNare år har SpriCkor upptäckts i ändtvärbalkar till förspända balkbroar i Sverige. Sprickorna har i många fall upptäckts kort tid efter att broarna har byggts och i vissa fall även innan de har tagits i bruk och belastats med trafiklast. Gemensamt för skadefallen har varit att sprickorna har börjat i underkant av ändtvärbalken, ofta precis ovanför lagren, och vandrat snett uppåt

mot huvudbalken. Brotypen där skador av detta slag har iakttagits är framför allt balkbroar med en förspänd huvudbalk som avslutas med en tvärbalk ovanför ändstödet. Lagren är då ofta placerade något utanför huvudbalken, vilket innebär att tvärbalken skall kunna bära hela stödreaktionen inifrån huvudbalken och ut till lagren. Orsaken till dessa sprickor har

varit oklar och en mer detaljerad studie av problemet har efterfrågats. Då stora vertikala krafter påförs ändtvärbalken och sprickorna har ett läge och utseende som påminner om skjuvsprickor har teorier funnits om att mängden vertikal armering i ändtvärbalken har varit för liten. Både enkla handberäkningar och tvådimensionella finita elementanalyser visade Betong 2 | 2011

BET0211_33-35_teknik1.indd 33

2011-03-15 11:54:04

| teknik |

Sprickmönster för de skadade broarna.

modellerades enbart halva bron, det vill säga symmetrirandvillkor sattes i mitten av det mittersta spannet. Detta var en nödvändighet då en analys för det aktuella fallet kunde ta upp till ett dygn att köra trots dessa förenklingar. I modellen inkluderades även samtliga spännkablar i bron samt den kraftupptagande slakarmeringen i tvärbalken. Då många av sprickorna verkar ha uppstått en kort tid efter att broarna byggts har de troligtvis inte blivit belastade med vare sig särskilt stor trafiklast eller några betydande stödsättningar före sprickbildningen. Då sprickorna är permanenta har de troligtvis även orsakats av permanenta laster. Därför inkluderades enbart förspänningskraft och egentyngd som laster i modellen. att göra både linjära och icke-linjära FE-analyser. En linjär FE-analys använder linjära materialmodeller, vilket innebär att om lasten i modellen ökas så ökar snittkrafter och andra utdatakomponenter direkt proportionellt mot den påförda lasten. Även fördelningen av snittkrafter inom modellen är densamma oberoende av storleken på den påförda lasten. En linjär FE-analys representerar därför en verklig betongkonstruktion dåligt eftersom fördelningen av snittkrafter inom konstruktionen ändras radikalt vid uppsprickning. I en linjär FE-analys kan inte heller brottfenomen studeras då de ingående materialegenskaperna inte ges någon övre gräns för hållfastheten. En icke-linjär analys använder däremot materialmodeller som representerar det verkliga beteendet hos materialet bättre. På så sätt kan betongen ges egenskaper som påminner om dem som man normalt ser vid drag- och tryckprovningar av betong. Detta innebär att de delar av konstruktionen som utnyttjas hårt kommer att plasticera, alternativt spricka, vilket i sin tur kommer att leda till omlagringar av snittkrafter beroende på hur mycket last som påförs konstruktionen. En icke-linjär analys innebär dock att lasten måste ökas i flera små steg för att kunna följa den icke-linjära responsen hos konstruktionen. Inom varje steg måste ett jämviktsläge hittas för att analysen skall kunna fortgå. Detta är den stora svårigheten med icke-linjära analyser eftersom man av numeriska skäl ofta har svårt att hitta jämvikt då modellen börjar uppföra sig icke-linjärt. Beräkningstiden för en

Modellen användes för

Resultatet av den icke-linjära FEanalysen visade ett sprickmönster som påminde om de verkliga sprickorna.

dock att de vertikala lasterna var för små för att dessa sprickor skulle uppstå. Utlåtanden från en del av de konstruktörer som konstruerat spruckna broar antydde även att förspänningskraften kunde bidra till sprickbildningen. För att gå djupare in i problemet valdes bro 16-935-1 över väg 49 vid trafikplats Axevalla för en mer avancerad FE-analys. Bron är en spännarmerad balkbro i tre spann där tydliga sprickor upptäcktes en kort tid efter att den byggts. Bron lämpade sig bra för analysen då bron byggdes så sent som 2009, vilket innebar att både beräkningsunderlag och dokumentation av sprickorna var lättillgängligt. För att simulera sprickbildningen användes en FE-modell bestående av solidelement närmast det spruckna området, medan övriga delar av bron modellerades med balkelement. Genom att göra denna typ av uppdelning kan mycket av beräkningstiden sparas, jämfört med om hela bron hade modellerats med solidelement som kräver betydligt mer beräkningskraft. För att ytterligare spara beräkningstid

icke-linjär FE-analys är dessutom flera gånger längre än för en linjär analys. För fallet med den aktuella bron gjordes därför till en början en linjär FEanalys. Den linjära analysen visade precis som handberäkning och tvådimensionella FE-analyser att egentyngden inte kunde ge betongspänningar som var i närheten av draghållfastheten. Spänningarna av egentyngd var så låga att även vertikal trafikbelastning enkelt kunde uteslutas som källa till problemet. Då även förspänningskraften applicerades visade det sig dock att betongspänningarna i framkant av ändtvärbalken överskred draghållfastheten hos betongen, vilket alltså indikerar att sprickor skulle uppstå i detta område. Då även en icke-linjär analys gjordes visade sig ett sprickmönster som överensstämde mycket väl med karteringen av sprickorna i den verkliga bron. Även den icke-linjära analysen visade att sprickorna uppstod under uppspänningsskedet, men att de till viss del även ökade i storlek av den vertikala belastningen. Studerar man de deformationer som uppstår till följd av uppspänningen så blir det mycket tydligt hur sprickorna har uppstått. Då spännkablarna är koncentrerade på en bredd som ungefär motsvarar huvudbalkens bredd, kommer tryckspänningarna att vara koncentrerade till mitten av tvärsnittet. En viss sträcka bort kommer dock spänningarna att ha förde-

Övre bilden visar deformationen av ändtvärbalken underifrån. Undre bilden visar hur tryckspänningarna är fördelade i konstruktionen sett ovanifrån, rött innebär hög tryckspänning, blått innebär låg tryckspänning.

Betong 2 | 2011

BET0211_33-35_teknik1.indd 34

2011-03-15 11:54:05

Dimensioneringen av ändtvärbalken kan göras med en beräkningsmodell där tvärbalken ligger på en fjädrande bädd, fjäderstyvheten baseras då på den axiella styvheten hos konsolerna respektive huvudbalken.

framtiden begränsa sprickbildningen i liknande broar. I parameterstudien gjordes ytterligare FE-analyser, i vilka delar av FEmodellen ändrades för att kunna studera vilken påverkan detta hade på sprickorna. De förändringar som gjordes var att bredda ändtvärbalken in mot mellanstödet, att lägga in voter i korsningen mellan huvudbalk och ändtvärbalk samt att lägga in mer armering i framsidan av ändtvärbalken där sprickorna hade uppstått. Det visade sig att det mest effektiva sättet att begränsa sprickornas utbredning och storlek var att lägga in mer armering i framsidan av ändtvärbalken. Voterna i korsningen mellan huvudbalken och ändtvärbalken flyttade enbart problemet till votslutet, och breddningen av huvudbalken skulle troligtvis bara försumbart minska sprickornas utbredning och storlek.

lats jämnt över tvärsnittet. Detta leder till att huvudbalken trycks samman mer än de omgivande konsolerna och resulterar därmed i en böjning av tvärbalken. En parameterstudie genomfördes för att se vilka åtgärder som kan vidtas för att i

FÖR ATT FORTSÄTTNINGSVIS kunna dimensionera ändtvärbalkar för denna belastning togs ett förslag fram på en enklare beräkningsmodell i vilken armeringen i tvärbalkens framkant kan dimensioneras. Tvärbalken ses som en balk på fjädrande bädd med olika fjäderstyvheter

för konsoler respektive huvudbalk. En rimlig ansats är att vikta fjädrarnas styvhet beroende på respektive dels area samt att uppskatta fjädrarnas längd, vilket ungefär bör motsvara den sträcka på vilken tryckspänningarna har fördelats jämnt över tvärsnittet. Betraktar man problemet på detta sätt inser man att böjstyvheten för tvärbalken (EItvärbalk) troligtvis är relativt låg i förhållande till den axiella styvheten hos konsolerna och huvudbalken (Kkonsol respektive Khuvudbalk), varför en breddning av tvärbalken har en relativt liten effekt i sammanhanget.

REFERENS: Fredriksson, M. & Yhlen, H. (2010): FEanalysis of cracking in transversal support beams of concrete bridges, investigation into the cause of detected cracks, Department of Civil and Environmental Engineering, Chalmers University of Technology, Master’s Thesis 2010:6, Göteborg, Sweden, 2010.

Ett skepp kommer lastat med något naturligt på B. Du har rätt, betong. Det är en ren naturprodukt som Betongindustri känner ansvar för att också leverera miljöanpassat. I Stockholm transporterar vi ballasten med båtar till våra sjönära fabriker. Framsynta lösningar inom tillverkning och transporter är en naturlig följd av vårt övergripande miljömål: vi ska bidra till att bevara naturens funktioner och mångfald.

BET0211_33-35_teknik1.indd 35

2011-03-15 11:54:06

vinjett

Betongkemi vinjett vinjett vinjett

Nordic AB

Betongkemi Nordic AB lanserar sin senaste produkt, Chryso Fluid Optima 248. En helt ny produkt utvecklad för svensk fabriksbetong. Nu kan vi också erbjuda stålfiber och PP-fiber.

Vi sätter PROFIL sätter PROFIL Vi sätter PROF Vi sätter PROFIL sätter PROFIL Vi sätter PROF Vi sätter PROFIL sätter PROFIL Vi sätter PROF på Sverige Vi har lösningarna på Sverige på Sverige Vi sätter PROFIL sätter PROFIL Vi sätter PROF för att bygga den framtid på Sverige på Sverige på Sverige på Sverige på Sverige på Sverige du drömmer om på Sverige på Sverige på Sverige

vinjett

Betongkemi Nordic AB ∙ Gråbo Industriväg 8C ∙ 443 40 Gråbo www.betongkemi.se ∙ info@betongkemi.se ∙ telefon: 031‐3525080 vinjett

vinjett

vinjett vinjett VårDå grundmurade kunskap Dågrundmurade handlade detkunskap hela om går ett genuint kap går tillbaka till1920-talet. handlade det hela omgår etttillbaka genuinttill1920-talet. Vår tillbaka till1920-talet. Då handlade hantverk. Idag är vår produktion, av fabrikstillverkade betongelement för alla typer avav fabrikstillverkade betongel produktion, av fabrikstillverkade betongelement för alla typer av hantverk. Idag är vår produktion, byggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet Vår grundmurade kunskap går tillbaka till1920-talet. Då handlade det hela ett el mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet byggnader, samspel mellan datoriserad högteknologi, vår lå ap går Då handlade hela ett genuint Vår grundmurade kunskap går tillbaka Vår grundmurade kunskap tillbaka till1920-talet. Då handladeett det helaom om ettgenuint genuint kap gårtillbaka tillbakatill1920-talet. till1920-talet. Då handladedet det helaom omgår ett genuint Vår grundmurade kunskap går tillbakatill1920-talet. till1920-talet.Då Dåhandlade handlade och ett fortsatt genuint hantverk. hantverk. Idag är vår produktion, av fabrikstillverkade betongelement för alla typer av och ettavfortsatt genuinthantverk. hantverk. och ett fortsatt genuint hantverk. roduktion, fabrikstillverkade betongelement för alla typer av Idag är vår produktion, av fabrikstillverkade betongele hantverk. Idag är vårförproduktion, av fabrikstillverkade betongelement förproduktion, alla typer avav fabrikstillverkade betongel produktion, av fabrikstillverkade betongelement alla typer av hantverk. Idag är vår byggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet lelmellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet byggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår byggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet VårDå grundmurade kunskap till1920-talet. Då handlade ett detsamspel hela om ett genuint datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet byggnader, mellan datoriserad högteknologi, vårlån lå ap mellan går tillbaka till1920-talet. handlade det hela omgår etttillbaka genuint Vår grundmurade kunskap går tillbaka till1920-talet. Då handlade och ett fortsatt genuint hantverk. och ett fortsatt genuint hantverk. och ett fortsatt genuint hantverk. och ett fortsatt genuint hantverk. Idag är vårförproduktion, av fabrikstillverkade betongelement förproduktion, alla typer avavfortsatt och ettavfortsatt genuinthantverk. hantverk. och ett genuint hantverk. roduktion, fabrikstillverkade betongelement alla typer av hantverk. Idag är vår fabrikstillverkade betongele byggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet l mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet byggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår lån Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs och ett fortsatt genuint hantverk. a med att anlita ett litet betongelementproffs Fördelarna med anlita genuint ett litethantverk. betongele och ett fortsatt genuint hantverk. och att ett fortsatt

Vi sätter PROFIL Vi sätter PROFIL Vi sä Vi sätter PROFIL Vi sätter PROFIL Vi sä Finish Funktion Kvalité på Sverige h Funktion Kvalité Finish Funktion K Vi sätter PROFIL på Sverige på PROFIL Vi sätter PROFIL Vi sätter PROFIL sätter PROFIL Vi sätter PRO Finish Funktion Kvalité Funktion Kvalité Finish Funktion K Finish Funktion Kvalité på Sverige h Funktion Kvalité Finish Funktion K Vi sätter PROFIL på Sverige på PROFIL Vi sätter PROFIL Vi sätter PROFIL sätter PROFIL Vi sätter PRO på Sverige verige på Sverige på Sverige på Sverige på Sverige Finish Funktion Kvalité Funktion Kvalité Finish Funktion K på Sverige verige på Sverige på Sverige på Sverige på Sverige

somi oss är många men kan sammanfattas är många men kan sammanfattas tre ord: somi tre ossord: är många men kan sammanfatta Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs med att anlita ett litet betongelementproffs Fördelarna Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs a med att anlita ett litet betongelementproffs Fördelarnamed medatt attanlita anlitaett ettlitet litetbetongelem betongele som oss är många men kan sammanfattas i tre ord: r många men kan sammanfattas i tre ord: som oss är många men kan sammanfattas som oss är många men kan sammanfattas i tre ord: är många men kan sammanfattas i tre ord: som oss är många men kan sammanfatta Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs med att anlita ett litet betongelementproffs Fördelarna med att anlita ett litet betongelem somi oss är många men kan sammanfattas r många men kan sammanfattas tre ord: somi tre ossord: är många men kan sammanfattas

11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesga 5/09 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 8 |Betong Telefon 0481-160 60 Telefax 0481-103 74 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se info@nybrocement.se | www.nybrocement.se info@nybrocement.se | www.nybrocement.se Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 11, Herkulesgatan 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1Box 11,382 38221 21Nybro Nybro| Besöksadress: | Besöksadress: Herkulesgatan11 Box 11, Box11, 11,382 38221 21Nybro Nybro| Besöksadress: | Besöksadress:Herkulesgat Herkulesga Betong 5/09 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 8 Betong 5/09 Telefon | Telefax Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 8 Telefon0481-160 0481-16060 60 | Telefax0481-103 0481-10374 74 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se nfo@nybrocement.se | www.nybrocement.se info@nybrocement.se | www.nybrocement.se info@nybrocement.se | www.nybrocement.se halvsidesannons_ncc.indd 50 2010-03-08 15:28:17 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se info@nybrocement.se | www.nybrocement.se Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgat 5/09 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 8 |Betong Telefon 0481-160 60 Telefax 0481-103 74 Telefon 0481-160 60 | Telefax 74 BET0211_annons.indd 36 2011-03-14 0481-103 15:14:58 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se nfo@nybrocement.se | www.nybrocement.se info@nybrocement.se | www.nybrocement.se

| teknik |

Jan OlOf JOhanssOn, Nordcert

Flera nyheter i ny

SvenSk nationell armeringSStandard En ny armeringsstandard har tagits fram för Sverige. Den innehåller flera nyheter, bland annat en standard för armeringsbalkar vilken är den första i Sverige någonsin. Nordcerts produktchef för armering, Jan Olof Johansson, summerar här det viktigaste.

I väNtaN på EN fullStäNDIg eu-

ropeisk armeringsstandard har vi i Sverige, i likhet med flera andra länder, utvecklat en ny nationell standard för att göra det tydligt för industrin vilka egenskapskrav som gäller här. Standarden har fått beteckningen SS 212540 – Produktspecifikation till SS-EN 10080:2005 - Armeringsstål, svetsbart armeringsstål – Tekniska leveransbestämmelser för stång, coil, spiralsvetsade nät och armeringsbalk. Behovet av produktstandarden har uppstått därför att europanormen EN 10080:2005 inte anger nivåer på armeringens mekaniska egenskaper, seghet, kamarea med mera, egenskaper som är helt avgörande för armeringens funktion i en byggnad. Som framgår av beteckningen är standarden en produktspecifikation till Europanormen. Utgångspunkten för valen av egenskaper har varit Eurokod 2, EN 1992-1-1, dess nationella val och svenska myn-

dighetskrav. SS 212540 omfattar armeringsprodukter som tidigare beskrevs i 13 olika standarder. Vid en jämförelse med tidigare armeringsstandarden så finner man flera väsentliga fördelar med SS:212540. Den nya standarden omfattar fler produkter, fler hållfasthetsklasser, fler seghetsklasser och ett nytt beteckningssystem. Produkterna som behandlas i standarden är kamstång, profilerad stång, nät och armeringsbalk. Armeringsbalk har inte tidigare kravsatts i någon svensk standard. SS 212540 behandlar armer-

ing tillverkad av varmvalsad eller kallvalsad stång eller tråd. Med ett spann av hållfasthetsklasser blir det möjligt för konstruktören att använda material med sträckgränser från 400 – 600 MPa. Vidare har nya seghetsklasser introducerats, AB och C vid sidan av B. Dessa två klasser går från myndigheternas minimikrav på seghet i klass AB till högsta seghetsklassen som förekommer på marknaden idag, C-klass. Införandet av AB-klassen är den viktigaste komponenten för att SS 212540 ska inkludera armering tillverkad av kalldragen tråd för svenska marknaden.

Krav på Rm/Re och Agt. Egenskap

Myndigheter EKS 7

SS 212540 klass AB

SS 212540 klass B

SS 212540 klass C

Rm/Re

≥ 1,08

≥ 1,15

Agt [%]

≥3

≥5

≥ 7,5

Betong 2 | 2011

BET0211_37-38_teknik2.indd 37

2011-03-15 12:50:44

Bild: anna simonsson

| teknik |

Mer oM

Fördelar med SS 212540 • Den nya standarden ger större flexibilitet att ta fram och beskriva produkter med olika kombinationer av hållfasthet och seghet. • En standard täcker in de flesta armeringsprodukter och har en omfattning som tidigare styrdes av 13 olika standarder. • En standard där fler av myndigheternas olika krav kan formuleras som en armeringskvalitet. • Standard för armeringsbalk. • På sikt kan nya tillämpningar utvecklas där den större flexibiliteten i standarden utnyttjas.

Det nya beteckningssystemet har samma grundstruktur som det gamla, men med delvis nya beteckningar för att beskriva armeringen. I likhet med det tidigare beteckningssystemet finns information om ytgeometri, sträckgräns, klass, leveranstillstånd och leveransform. Exempelvis har kamstångens geometribeteckning bytts till K för att associera med svenskans kamstång. Hållfasthetsklassen refererar alltid till enheten MPa. Vidare införs ett bindestreck mellan seghetsklassen och leveranstillstånd och leveransform för att göra beteckningen lättare att läsa. Exempelvis kommer de tidigare vanliga beteckningarna för armering B500BT att få beteckningen K500B-T och B500BKR kommer att anges som K500B-KR. Det är framför allt Boverket och Trafikverket som skapar de myndighetsregler vi har att följa. Sedan länge har vi haft myndighetskrav på segt beteende vid eventuellt brott. Detta åstadkoms genom miniminivåer på armeringens gränstöjning (Agt) och förhållandet mellan brottgräns och sträckgräns (Rm/ Re). Myndighetskraven formuleras bland

annat i EKS 7. En jämförelse av kraven i EKS 7 och SS 212540 ses i tabellen nedan. Kraven i EKS 7 uppfylls av klass AB i SS 212540. Trafikverket kräver generellt armering av klass B. För skyddsrum har myndigheten för samhällsskydd ställt krav på Rm/Re ≥ 1,15 vilket utesluter alla armeringsklasser förutom klass C. Trafikverket är den myndighet som aktivt har deltagit i arbetet och har varit noga med att standarden ska ansluta sig till de krav som ställs i SS-EN 10080. SS 212540 kommer att påverka samtliga led i kedjan, det vill säga ståltillverkare, armeringsverkstäder, distributörer, elementfabriker, konstruktörer och byggentreprenören. Den stora förändringen är att nya kvaliteter kommer att inverka på utbudet av lagerförda armeringskvaliteter. Detta genom att fler eller andra kvaliteter tillhandahålls jämfört med dagens B500B. Självklart påverkar fler kvaliteter logistiken inte bara hos distributörer utan även för armeringsproducenter, verkstäder, elementtillverkare och byggentreprenör. För konstruktören öppnas

nya möjligheter att anpassa konstruktionen utifrån de nya hållfasthets- och seghetsklasserna. Det nya beteckningssystemet kommer också att medföra att tidigare beteckningar på märkbrickor och konstruktionsritningar ändras. I praktiken kommer det att förekomma armering märkt enligt äldre märksystemet och det nya systemet under en övergångsperiod. Genom att nästan all ospänd armering innefattas i SS 212540 kommer det att bli enklare att referera till en standard än till den tidigare stora floran av armeringsstandarder. Övergången till den nya standarden kommer att ske successivt med början redan i år. Vi kommer att ha en dialog med våra certifierade företag om hur vi praktiskt löser övergången i varje enskilt fall. Under en övergångsperiod kommer det att förekomma armering som är certifierad antingen enligt äldre SS-ENV 10080:1995 eller den nya SS 212540. Det smidiga sättet att se om armeringen är certifierad kommer därför att vara SBS-märket.

Betong 2 | 2011

BET0211_37-38_teknik2.indd 38

2011-03-15 12:50:49

Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6 171 48 Solna Tel: 08-525 090 80 Fax: 08-525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

Rescon Mapei är en av Nordens största leverantörer av produkter till bygg- och anläggningsbranschen. Företaget expanderar och investerar kraftigt i forsknings-, produktionsutrustning och personal. Rescon Mapei har huvudkontor, produktions- och forskningslokaler i Nord-Odal, Norge, som ligger 50 km öst om Oslo flygplats Gardermoen. Omsättningen för 2010 var ca. 450 miljoner norska kronor, och antal anställda är 164. Rescon Mapei är en del av det Italienska Mapei koncernen, ett internationellt ledande sällskap med en totalomsättning på ca 1,7 miljarder Euro.

Rescon Mapei AB söker:

Teknisk säljare, BETONG TJÄNSTEN: Tjänsten omfattar försäljning och teknisk service inom området betong. I arbetsuppgifterna ingår teknisk support till befintliga kunder samt införsäljning av Rescon Mapeis produkter till nya och befintliga kunder. Våra kunder finns inom prefab och fabriksbetong-tillverkare. En bakgrund från detta område är meriterande. Du är en betongteknisk problemlösare, serviceinriktad och intresserad av införsäljning av nya produkter. Du har ett brinnande intresse för betongteknik och kundrelationer. KVALIFIKATIONER: • Betongutbildning klass I eller II • Engelska kunskaper är meriterande • Körkort B VI ERBJUDER: • En utmanande position med utvecklingspotential • En trevlig arbetsmiljö • Goda villkor • Ett företag i en positiv utveckling Arbetet innebär en hel del resor, framför allt i Sverige. För arbetet krävs en person med god känsla för ordning och noggrannhet. Du måste kunna arbeta självständigt. Placering; Mälardalen/Stor-Stockholm. Även annan placeringsort kan vara aktuell.

För mer information om tjänsten och ansökan, kontakta Staffan Hjertström, tel. 070-3065926 eller på mail, staffan.hjertstrom@resconmapei.se Alla förfrågningar är konfidentiella och vi kommer att kontakta referenser endast efter överenskommelse.

BET0211_annons.indd 39

2011-03-14 15:15:01

Nominera till

Årets

Betongpris För andra året i rad delar Tidskriften Betong ut pris i olika kategorier. Tre nomineringar görs i varje kategori och sen är det ni läsare som avgör vem vinnaren är genom röstning på hemsidan.

Följande kaTegorier kommer uppmärksammas: Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.

År ets bet on gp ris 201 1

Skicka din nominering med motivering senast den 29 april till chefredaktör Roger Andersson, roger@betong.se. Prisutdelning sker på BeTonggalan den 29 sepTemBer på Grand Hotell i Stockholm.

BET0211_40_annons_GALA.indd 40

2011-03-15 11:21:49

| HALLÅ DÄR |

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Fredrik Winberg som efter 19 år på Cementa lämnar vdposten för att ägna sig åt olika styrelseuppdrag.

Skakapparater

Siktar

Värmeskåp

Hallå där! FREDRIK WINBERG VD CEMENTA

Vågar

Från cement till flyg

Fukt/temperaturmätare

Tryckpressar

TEXT: ROGER ANDERSSON

Vad har du för bakgrund? Jag läste till civilekonom i Uppsala och jobbade sen med rostfritt stål inom Ratos och Avesta. Jag hade ansvaret för några av Avestas dotterbolag i Europa.

Kubformar

Hur hamnade du i cementbranschen? Jag blev headhuntad 1992 eftersom jag hade erfarenhet av att jobba i en internationell konkurrentutsatt bransch. Jag studsade väl inte till över ämnet, men möjligheten att jobba med hela värdekedjan från forskning och utveckling till marknad lockade. Sen när jag började så måste jag säga att hela branschen är väldigt varm och behaglig, men det visste jag inte då.

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

NR 6/2010

NR 1/2010

Johan Toorell

SKAT GRANav passivhus

TY R VINGD BR OC AN

Johan Toorell

SKRIFTE

N 1/2010 SKRIFTE A BYGGTID

DEN KREATIV

A BYGGTID

Illustratör:

TO OM BE RAS BESVA

MED GÖ

H SC KREA HE N STTIVITE T NINGEN OLGFÖRE BETON T

NS KL IGT sitt skägg

SEK /FRÅN

men

gillar offentligt

N DESIG ta kerna

Illustratör:

N 1/2010

Johan Toorell

Mänsk

Låt maka i vår ården

över trädg

Sikas ifria

alkal

erato ika.se HM. accel på www.sF hela it L54PA ria. Läs Sigun nog

x X

.sika.com,

Sika Sverige

AB, Tel:

08-621

www.sika.se

89 00, info@se

x X

ligt

x X

hela ria. Läs

ktarkite frågor Betong TONG OMbBE RAS 10 i kuSABERSVA

BET ALLT OM se / LÄS TV IGEN etong. ONG www.bBÖRJAR BET SNART

på www.s

AB, Tel:

08-621

www.sika.se

89 00, info@se

indd 1

omslag.

.sika.com,

Sika Sverige

AB, Tel:

08-621

www.sika.se

89 00, info@se

.sika.com,

indd 1

omslag.

0_1_52_

BET011

1 1 Betong.idndd mslag.ind nons _1_52_o klotteran Sika BET0610

DE SIG N

kommen Nu är julen tradition med ljus och

89 00, info@se

S VIKTIG

www.sika.se

på www.s

ONGBRA

ktarkite frågor NG

TO OM BE RAS BESVA

10 Tufft 20

ETE ASTE NYH

NSCHEN

NSCHEN G MEN BRA NDNIN PÅ VÄ TROR

Betongb i ku

R E SATSA NORG VILLOR PÅ

10 Tufft 20

NSCHEN G MEN BRA NDNIN PÅ VÄ TROR

-02 14:13:35

2010-02

S VIKTIG

ETE ASTE NYH

-02 14:13:35

2010-02

ETER E NYH TIGAST ETER HENS VIK BRANSC ASTE NYH BETONG -02 14:13:35 S VIKTIG 2010-02 HEN ALLT OM BRANSC se / LÄS TV IGEN BETONG etong. ONG ALLT OM www.bBÖRJAR BET se / LÄS TV IGEN SNART etong. ONG www.bBÖRJAR BET SNART

XXX

SOM GAV DROPPEN INPRISET KASPER SAL

-02 14:13:35

2010-02

SHUS K I BOSTAD TERMODEC GÅNGEN FÖR FÖRSTA

ETERNA AR PÅ NYH BETONGVINKL SVAR VARJE DAG EKTERAR / NYA AKTÖREN REFL R / FRÅGA EXPERTEN ng.se / RED TARE 2010-11-26 www.beto LÄSARNAS KOMMEN MED ACK RSN / EFTE

® -L får du ® och Sikagard-705 Med Sikagard-777 ation av skydd t effektiv kombin en dokumentera frost, salt och elände, från fukt, r mot allt möjligt konstruktione . Allt för att dina möjligt. smuts till klotter så länge som leva att n ska få chanse

AB, Tel:

08-621

89 00 AB, Tel: 08-621 Sika Sverige m, www.sika.se info@se.sika.co

2010-11-19

10.47

på Tidskriften Betong

Vad ska du göra nu? Jag har några förtroendeuppdrag för Cementa. Sen ska jag åta mig några styrelseuppdrag och utveckla de två företag inom kolfiberkompositbranschen som jag är delägare i. Vi medverkar till att utveckla bättre och bränslesnålare flygplan. Förra året blev ett av företagen utsett till årets supergassell av Dagens Industri.

NAMN:_____________________________________________

Vilken är din favoritbetong? Öresundsförbindelsen.

MEJL:______________________________________________

BET0211_41_hello_dar.indd 41

09:59:15

Prenumerera Sika Sverige

indd 1

omslag.

0_1_52_

X ika.se

hela ria. Läs

Baser

.sika.com,

Sika Sverige

HEN BRANSC X BETONG

Tufft t i Betong ligt Mänsk

EN E SAT CH RG NS NO Nyt G VILLO MEN BRA NDNINPÅ PÅ VÄ TROR UT ÄR FÖRST NGÅRDH WI GERT

ALLT OM se / LÄS TV IGEN t. ng. eto säker w.b BETONG är berg Det ww BÖRJAR SNART

ig histo

indd 1

x X

en verkl ad på

omslag.

x X

ig histo

en verkl ad på

FÖ NGÅR x RT WI GE

som g dag

ika.se

Baser

gforsk Årets beton sin mognad skriver om

Låt maka i vår ården

R E SATSA NORG VILLOR PÅ

lig skÄR änUT MRST DH

g Beton

en Färdi

antör

Sikas ifria alkal r erato accel F it L54PA Sigun e nog skull . susen göra

e skull . susen göra

ig histo

en verkl ad på

Baser

TE KN IKare

över trädg

ringsoch parke på vägen Betong emot salt som står garage

bara Det fiNNs ng på en lösni Kalla emet. probl an! hit SikaM

Hur ska till? det gå

lever en och Bolid idé. r med han en rbeta an sama Till sist får SikaM n. i gruva natt

bergsäker Det är

ng kunde HM. lösni Sikas de! Med och spara Det funkasäkerheten en öka Bolid tid. or av

H SC KREA HE N STTIVITE OL T T

N DESIG ta kerna

ktarkite frågor ng NG Beto IK OM BETORAS bBESVA TEKN ku i

r k 5 9 5 6

TY R VINGD BR OC AN

GGEN U K 5 PRIS: 95

kerna sministern Låt maka Bostad i vår ården sjunger inte över trädg

TÖR xxx KONSTRUK RKITEKT & MELLAN A xxx xxER xxx N NUMxM AOM H RDEN x ÖxXPXEUN KxX NDER J AMN H ORDEN x ÖxXPXEUN KxX NDER J N AM ENAMN NDH RDH erke i betong OnRDEN av KxxÖxXPXEK Ry UxN x E Öx EPREJUON Passivhus ND R J

t. bergsäker Det är ng kunde lösni Sikas de! Med och spara ika.se Det funkasäkerheten på www.s ng kunde hela lösni en öka Bolid ria. Läs Sikas tid. ig histo de! Med och spara or av en verkl maSS Det funkasäkerheten ad på Baser en öka Bolid tid. or av maSS

BET011

MED GÖ

N MÄ DESIG ta

ktarkite frågor NG

IK TEKNvägen och parkeringspå salt Beton!g står emot SKAT ong e som hus t i Bet 1garag GRANav passivNyt Certifiering prenörerna SKAT GRANav passivhus delar entre UT ÄR Certifiering prenörerna delar entre FÖRST NGÅRDH WI GERT

som g dag t. g Beton bergsäker en Färdi Det är antör Sikas lever en och ifria alkal med Bolid en idé. han

r r rbeta erato an sama accel sist fårF SikaM n. Till it L54PA i gruva Sigun natt e nog skull . susen göra

maSS

Vilket är ditt starkaste minne? När hela den samlade betongkompetensen i Sverige fick Öresundskonsortiet att byta recept på Öresundstunneln. Vi kunde visa att anläggningsbetong var lika bra som det recept som föreskrivits. Vad är du personligen stoltast över? Kollegorna på Cementa. Deras positiva attityd och kompetens, hur de prestigelöst jobbar tillsammans med kunderna och andra aktörer inom betongbranschen.

SEK /FRÅN

på Betong emot salt som står garage

Certifiering prenörerna delar entre

PRIS: 95

NR 1/2010

IK TEKNvägen och parkerings-

DEN KREATIV

HM. ng kunde lösni Sikas de! Med och spara Det funkasäkerheten en öka Bolid tid. or av

0_1_52_

EA N STTIVITE OL T T

Låt maka i vår ården NINGEN trädg GFÖRE över BETON

dd, och klottersky x ong! kända Impregnering Nytt i Bet X ligt mans och god nda SAT 20 skÄR rd. ENE VILLOR NO änUT Tufft NS CHRG testade tillsxXam ets PÅ x aste sta M G sen MEN BRA FÖRST NGÅRDH NDNIN erk WI PÅ VÄ GERT TROR enligt Trafikv . x oss x hos Betongb a ong! X bar X kuSAR Nytt i Bet Det hittar du 2010 t ! i

maSS

BET011

TY R VINGD BR OCH AN SC KR HE

NINGEN

6/2010

Illustratör:

N 1/2010 SKRIFTE A BYGGTID

av passiv Certifiering prenörerna delar entre

äNNu Hur ska till? det säkra dag: det gå att göra Boliden en och Men för bestämde gre beton säkra som e ha en en ger nya beg dag Vi måst som har g Beton man sprän r sprut ning t. bland en Färdi t på minst dag, när och väggamen viktig asthe antör r. Varje , e tak hållf lever tiMMa , måst ner. en och på fyra är svårt orter Bolid 4 MPa . Det r ramla idé. äkras r med stena bara han en rbeta tongs lösa Det fiNNs an sama Till n s kan sist får ng på SikaM ANNar n.uva en lösni Kalla i gruva i gr natt emet. rt äNNu Hur ska probl an! gsäke till? det säkra dag: n hit SikaM det gå ber att göra Boliden en gruva och Men för bestämde rt i gäNNu som re äke beton g dag säkra en gs det säkra dag: e ha en g Beton ger nya beber att göra Boliden en Vi måst som har en Färdi och man sprän r sprut ning Men för bestämde antör t. bland glever vägga t på minst re dag, när HM. viktig beton r. asthe en och säkra Varje tak och , men e Sikas Bolid tiMMa hållf nya e ha en en , måst fyra ner. r med är svårt en idé. påger Vi måst beorter som har sprän . Det han rbetaifria får man 4 MPa r ramla alkal ning r sprut t. äkras r an sama Tillerato stena sistnär bland vägga tongs t på minst dag, SikaM lösa n. viktig accel r. asthe F tak och s kan , men i gruvaVarje tiMMa hållf L54PAe ANNar it, måst svårt natt ner. på fyra Sigun orter Det är 4 MPa r ramla e nog . stena skulläkras lösa tongs . kan susen göra s ANNar

0_1_52_

GFÖRE

BYGGTIDSKRIFTEN

DEN KREATIV

N 1/2010

Johan Toorell

gruva rt i

gsäke

BETON

NR 1/2010

på Betong emot salt som står garage

ts bruti har det bly, nberg n. s zink, Garpe jorde hämta bara i under fiNNs ens gruva år. Idag Bolid på I Det ngundra 1100 meter i åttah guld en lösni malm r och Kalla emet. koPPa r, probl silve an! hit SikaM

Hur tror du branschen kommer utvecklas de närmaste 20 åren? Betong kommer fortfarande vara det dominerande byggmaterialet, men vi kommer att ha lärt oss hantera koldioxidfrågan och utvecklat koldioxidlagring och återtagning och vi får tillgodoräkna oss det i livscykelanalyser. Sen har imagen förbättrats genom vackrare byggnader och konstnärers verk.

ME D GÖ TYN R V GD IB O RA CH NS KR CH EA EN TIV ST ITE OLT T

NINGEN

EA N STTIVITE OL T T

SEK /FRÅN

SKRIFTE

Illustratör:

IK TEKNvägen och parkerings-

SKAT hus GRAN

bara Det fiNNs ng på en lösni Kalla emet. probl an! hit SikaM

Hur ska gå till?

äNNu dag:

PRIS: 95

A BYGGTID

det säkra

GFÖRE /FRÅN BETON

DEN KREATIVA

DEN KREATIV

ber

BET011

NINGEN

N DESIG ta kerna

det g, göra Boliden en GB ts för att mde bruti iften Beton POSTTIDNIN TidskrMen gre bestä har det bly, beton dress: säkra nberg Stockholm e ha en n. s zink, en i Garpe 102 15 jorde Vi måst g, hämta G Bgruva år. som har Idag ens ning IDNIN iften Beton1100 meter under Bolid bland påI minst undra tPOSTT Tidskr holm r. i åttah asthe guld dress: Stock tiMMa hållf malm r och Retura 102 15 på fyra r, ,koPPa 55684 4 MPa Boxsilve

nya gerRetura be- , man sprän r sprut Box 55684 t. dag, när och väggamen viktig Varje , e tak , måst ner. är svårt orter . Det r ramla äkras stena tongs lösa s kan ANNar

GFÖRE

PRIS: 99 SEK

MED GÖ TYNG R VI D BR OCH AN SC KR HE

MED GÖ

gsäke

ber

BETON

NR 1/2010

ts bruti har det bly, nberg n. s zink, i Garpe jorde hämta under ens gruva år. Idag I Bolid undra 1100 meter i åttah guld malm r och r, koPPa silve

gruva rt i

och

SEK /FRÅN

PRIS: 95

B , POSTTIDNING Tidskriften Betong Returadress: olm 102 15 Stockh Box 55684,

bruti har det bly, nberg n. s zink, i Garpe jorde hämta under ens gruva år. Idag I Bolid undra 1100 meter i åttah guld malm r och r, koPPa silve

GB Betong, POSTTIDNIN Tidskriften holm Returadress:, 102 15 Stock Box 55684

Sättmått

S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Vilken utveckling har du varit med om under dina 19 år? Miljöfrågorna har dykt upp. Tidigare var det teknik och livslängd. Cementa har idag ett helt annat fokus på bland annat bränslefrågor och energieffektivitet. Förr var det mest produktionseffektivitet. Men Sverige var tidigt att tänka på miljöfrågorna, så jag har haft förmånen att föra in miljöfrågorna på betong på Europanivå. Sen har betongtekniken utvecklats. Från mitt kontor ser jag två Årstabroar, de är ett bra exempel på att det sker utveckling. GB Betong, POSTTIDNIN Tidskriften holm Returadress:, 102 15 Stock Box 55684

Lufthaltsmätare

FÖRETAG:___________________________________________ ADRESS:____________________________________________ TELEFON:___________________________________________

6 nr av Tidskriften Betong Skicka namn och adress till Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

2011-03-14 17:32:20

| AKTUELLT |

Hyra per skalle -Fotografiska betalar för besökarna Fotografiska museet är en succé, även för fastighetsägarna Stockholms hamnar. Museet betalar nämligen extra hyra för varje besökare. TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: FOTOGRAFISKA

MER OM

Fotografiska

yran för Fotografiska museet grundar sig på en fast årsavgift på 6,2 miljoner kronor för de 4 494 kvadratmetrarna och en omsättningsbaserad delhyra där Stockholms hamnar får 15 kronor av de för närvarande 110 kronorna som varje besökare betalar. Men det är upp till 200 000 besökare. För besökare 200 001 och uppåt får Stockholms hamnar tio kronor och blir besökarna fler än 300 000 får de därefter åtta kronor per besökare. – Vi ser det som ett sätt att kunna tjäna pengar om det går bra. En sån här hyresfördelning är också rättvis eftersom många besökare ger mer slitage och byggnaden då kräver mer underhåll, säger Viktor Axelsson, fastighetschef, Stockholms hamnar. Men affären för Stockholms hamnar kunde varit bättre. Antalet besökare har ännu inte redovisats till hyresvärden och Fotografiska museet vill inte lämna ut några uppgifter, men en beräkning grundad på deras pressmeddelande tyder på cirka 270 000 besökare per år. Det ger en hyra på cirka 1 872 kronor per kvadratmeter och år, vilket kan jämföras med grannen ute på Skeppsholmen,

Arkitekturmuseet, som betalar 2 039 kronor per kvadratmeter och år till Statens Fastighetsverk. Den hyran skulle ge Stockholms hamnar en knapp miljon kronor extra per år. – Det känner jag inte till, men jag tycker hyran är rimlig för en nystartad verksamhet, den täcker de omkostnader vi har, säger Viktor Axelsson. Det var för några år sen som det gamla Tullhuset i Stockholm blev en av landets mest kända byggnader. Det var här det nya ABBA-museet skulle ligga. Sen kom fi nanskrisen och nu har istället det privata Fotografiska museet hamnat där och den 20 maj 2010 öppnades dörrarna till den 2 500 kvadratmeter stora utställningshallen som gör den till en av världens största samlingsplatser för fotografi. – Vi fick rätt bra marknadsföring när ABBA-museet havererade. Tidigare visste inte många var Tullhuset låg, säger Viktor Axelsson. Det gamla Tullhuset vid Stadsgårdskajen i Stockholm, som faktiskt fyllde hundra år förra året, rustades 2007 för 237 miljoner kronor. Det är ritat av Ferdinand Boberg, som även ritat NK-huset och fasaden är k-märkt för sin tidstypiska industriarkitektur i rött tegel och jugendutsmyckningar. Stockholms ham-

Fotografiska är en av världens största samlingsplatser för fotografi. Förutom utställningslokaler finns butik, bar och restaurang. Initiativtagare och grundare är Jan och Per Broman. Fotografiska huserar i en industriell byggnad uppförd 1906-1910 i Jugendstil. Byggnaden har använts som tullhus och är designad av Ferdinand Boberg. Den ursprungliga tegelfasaden av den vackra tullbyggnaden är intakt medan interiören är renoverad för att inhysa museet. Den sammanlagda ytan är 5 500 kvadratmeter.

nars strategi var att en kommersiell verksamhet skulle förläggas hit och att det inte skulle bli kontor. ABBA-museet var därför den perfekte hyresgästen. Men när konjunkturen sjönk försvann fi nansiärerna och Stockholms hamnar fick leta vidare. – Det var många olika som hörde av sig, de flesta med en verksamhet som är statisk och inte förändras över tiden vilket riskerar att förlora besökare. Det man har sett en gång vill man kanske inte se igen. Många var även bidragsberoende vilket också är en risk. Men Fotografiska museet hade starka fi nansiärer och fotografiska museer ute i världen har gått väldigt bra. Dessutom kommer det hela tiden nya utställningar och besökarna kommer tillbaka, säger Viktor Axelsson.

BETONG 2 | 2011

BET0211_42_aktuellt.indd 42

2011-03-16 10:43:18

Om hundra år kommer allt vara sig likt Förutsatt att du har ett bostadshus från Strängbetong förstås. En viktig faktor när du investerar i ett flerbostadshus är att det är av hög kvalitet. Det ska stå emot tidens tand och vara många människors hem i flera generationer. Det ska vara tyst, energisnålt och kräva minimalt med underhåll. Helst ska det gå snabbt att bygga också. Ett hus i prefabricerad betong har alla dessa egenskaper, och några till.

BET0211_annons.indd 43

Vem vet, om hundra år kanske din elbil laddas av solnedgången och kvällsbrisen. Och kanske har vi byggt det första astronautålderdomshemmet på Mars. En sak är vi dock säkra på: De bostadshus vi bygger idag kommer då vara pigga hundraåringar. Gå gärna in på strangbetong.se – där kan du se filmer om våra hållbara bostadshus och om vårt sätt att bygga.

2011-03-14 15:15:07

MARKNADSTORGET

SynkoFlex - för täta gjutfogar

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

EgcoBox sparar energi! EgcoBox minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon Fullständig svensk dokumentation och provningar! 040-947070

80, 100 & 120mm stenull www.rolf-dickman.se

040-947070

www.rolf-dickman.se

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0211_44-45_marknadstorg.indd 44

2011-03-14 15:13:38

MARKNADSTORGET

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong Box 55684, , 102 15 Stockh olm

nr 5/2010 den kreativa

99 sek /från nr 5/2010 pris:

5/2010

/från beton gföre

ningen

betongföreningen

99 sek /från nr 5/2010 pris:

betongföreningen

ningen betongföreningen /från betongföre 99 sek 5/2010 pris: 99 sek /från nr 5/2010 pris: nr

5/2010

Mänskl

igt Strängdesign

teknik

skligt den kreativa byggtidskriften

5Män

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst 5/2010

Mänskligt

den kreativa byggtidskriften

GB POSTTIDNING B POSTTIDNIN Betong, Betong, Returadress: Tidskriften Returadress: Tidskriften Stockholm Stockholm Box 55684, 102 15Box 55684, 102 15

5/2010

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15

den kreativa byggtidskriften

den kreativa byggtidskriften 5/2010

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15

den kreativa byggtidskriften

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15

pris: 99 sek

betongföreningen

byggtidskriften

nr 5/2010 pris: 99 sek /från betongföreningen

teknik

betongs vd räv Ann-Charlott Fornheds Charlotte Bergm an vill i Sumpan lägger betongägghelst vara läkare

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

Med tillsats material kan betongen lagra mer energi

design

teknik

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

ngs vd Charlotte 5 Strängbeto vara läkare Bergman vill helst

design

Ann-Charlot t Fornheds räv lägger beton gägg i Sumpa n

eell nnn ttuu CxCxit xy n xit C i y 595 kr/år! t yetnelu x x ytux xn nn n n el CxxCit x xC l l e n tutu xxxit xyxy xit teknik

MalM s gndesign MalMös nya nya 6 NUMMER at teknikteknik ödesi tsklig ny sklig ös Män Män lM Mal a ny ös lM l Ma världen ar pn öp x anyavärlden ny ös lM lM l Mal Maös pn öp x ar x x n x rldeö I Rom ar xxIvä pn ppnar vä MA x öp x x x Zaha hadid x x rlden erna Rom x r formI xxI tänje de MAar rl rlnden x vä vä x ar x hadid Zaha öppn öppn rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

5/2010

Mänskligt

Charlotte Strängbetongs vd 5 5 läkare vara Bergman vill helst

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

räv räv Ann-Charlott Fornheds Ann-Charlott Fornheds i Sumpan i Sumpan rial kan rial kan Med tillsatsmate Med tillsatsmate lägger betongägg lägger betongägg mer energi mer energi Charlotte Charlotte betongen lagra betongen lagra Strängbetongs vdSträngbetongs vd vara läkare vara läkare Bergman vill helst Bergman vill helst

Mänskligt

teknik

Strängbetongs vd Charlotte Bergman vill helst vara läkare

Med tillsatsmaterial kan betongen lagra mer energi

design Ann-Charlott Fornheds räv lägger betongägg i Sumpan

MalMös nya

Citytunnel xxx öppnar världen

x x x x

MAxxI I Rom

x x

Zaha hadid tänjer formerna

x x

22x0x0x 0x2 2 xx x 0x2 0xxx0 2 xx x xx xx x x

erna tänjer form

MAxxI I Rom hadid

Zaha erna tänjer form

Rom I Rom MAxxI MAIxxI hadid hadid

tänje x årx fyller x amu x seet Vas er år fyll na Bakom r människor Betong möte Vasamuseet na Bakom er år fyll r människor Betong möte våra experter Vasamuseet 95-årSfeSten/ fråga tv live se / Se filmen från n behöver/ betong na Bakom Sektor www.betong. iskor erfyll er llt betong r männ fyll klaSS/a årfråga år år g möte i världS fylle experter kunSkapSbank /enBeton rlive eSten/ tv från 95-årSf seet våra filmen Se / amu se Vas amu n behöver/ betong Vasseet SektorVa www.betong. klaSS/allt betong sa

xxx xxx xxx x g möter xxxxx Beton mä

xxx

Zaha Zaha formerna r tänje r formerna

MAxxI I Rom Zaha tänjer for hadid merna

museet

i världS Bakom na Bakom iskornaiskor /en kunSkapSbank r möterg männ möter männ fråga våra experte Betong Beton nneSten/ 95-årSf tv live isk ornr/abetong se / Se filmen från n behöve Bakom www.betong. llt betongSektor i världSklaSS/a /en kunSkapSbank r experter experte våra våra fråga fråga eSten/ eSten/ 95-årSf 95-årSf tv live tv live från Se filmen se / Se filmen se /från behöver/ betong n behöver/nbetong Sektor www.betong. www.betong. betongllt betongSektor llt klaSS/a klaSS/a världS världS i i pSbank kunSkapSbank /en kunSka/en

ww /en kunSka w.betong.se / Se film pSbank i vär en ldSklaSS/all från 95-årSfeSten / fråga vår t betongS ektorn beh a över/ beto experter ngtv live

Prenumerera på Tidskriften Betong!

NAMN:__________________________________________________

20 xxx xxx

år fyller Vasamuseet

Betong möter människorna Bakom

www.betong.se / Se filmen från 95-årSfeSten/ fråga våra experter /en kunSkapSbank i världSklaSS/allt betongSektorn behöver/ betongtv live

BET0211_44-45_marknadstorg.indd 45

FÖRETAG:_______________________________________________ ADRESS:________________________________________________ TELEFON:________________________________________________ MEJL:__________________________________________________________ SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

2011-03-14 15:13:45

| inspiration |

Japanskt Sprut När konstruktören Hans Lindewald var i Osaka och på håll såg PL Peace Tower trodde han inte sina ögon. 180 meter sprutbetong. Han blev fascinerad av både formen och av valet av byggnadsmaterial, inspirerad och förvånad över vad man kan göra med betong. TEXT: RogER AndERsson

ivet är konst. Det är grunden i den religiösa rörelsen Church of Perfect Liberty som grundades 1924. Och ett konstverk är PL Peace Tower som byggdes 1970 inne på kyrkans egendom utanför i Tondabayashi utanför Osaka i Japan. Tornet är 180 meter högt fördelat på åtta våningar. Det är byggt i betong och fasaden har klätts med ett armeringsnät och sprutats med sprutbetong som precis hade uppfunnits vid den tiden. Därför får tornet en nästan organisk form. Tornets tyngdpunkt ligger endast tolv meter över marken vilket gör att tornet kan tippa 45 grader utan att välta för att sen svänga tillbaks till sin ursprungsposition. Rätt jordbävningssäkert, med andra ord. Inuti tornet finns en gyllene container där namnen på alla personer som dödats i väpnade konflikter runt om i världen fotats på mikrofilm och sparas. Årsdagen av grundaren Tokuharu Mikis död firas med ett av världens största fyrverkerier. Så den 6 juli varje år fylls himlen av »PL Art of Fireworks« då 25 000 pjäser fyras av. Medan de flesta normala fyrverkerishower innehåller cirka 5 000 pjäser bränner de samlade medlemmarna av 7 000 raketer bara i den unisona finalen.

Betong 2 | 2011

BET0211_46_inspiration.indd 46

2011-03-14 17:16:40

Investera i framtiden - impregnera i tid. Oavsett om det handlar om impregnering av broar, tunnlar, parkeringshus eller vattentorn: Som betongspecialist garanterar Sto ett varaktigt skydd av de flesta betongkonstruktioner. Vi kan erbjuda ett patenterat djupimpregneringsmedel som uppfyller villkoren enligt EN1504-2 och TK Bro. Produkten hindrar nedbrytning orsakad av vatten- och kloridinträngning. Den förhindrar den kapillära vattenupptagningen och minskar därmed transporten av aggressiva ämnen och salter in till betongkonstruktionens inre delar. Mer om de ekonomiska och ekologiska fördelarna med gel-teknologi finns på vår hemsida. Sto Scandinavia AB | tel. 020-37 71 00 | www.sto.se

BET0211_annons.indd 47

2011-03-14 15:15:12

| betongföreningen |

KTH värd för fib text: RogeR AndeRsson

Fédération internationale du Beton förkortas fib och av historiska skäl har man valt ett franskt namn. På engelska är namnet International Federation for Structural Concrete. – Många har nog den uppfattningen att den är europeisk, men de försöker tvätta bort den stämpeln och försöker bli mer internationell, säger Sten Forsström, som är Betongföreningens representant i fib:s beslutande organ. Att anordna kongresser och symposium är en viktig del, men inte den viktigaste. – Den viktigaste är att skriva rapporter och förbereda nya normer. De nya Eurokoderna som vi just fått är delvis baserade på arbeten från fib. Fib bedriver ingen egen forskning, men sammanställer befintligt vetande, säger Sten Forsström. Den 11-14 juni 2012 står Stockholm som värd för symposiet med temat: Con-

crete Structures for Sustainable Community. – Vi ville gärna anordna symposiet eftersom Betongföreningen fyller 100 år nästa år. Andra länder stod egentligen på tur. Dessbättre blev det en lucka 2012 som hjälpte oss, säger Sten Forsström. Platsen blir KTH och just nu arbetar en

Förra året hölls en större fibkongress i Washington som Björn Engström, professor på Chalmers, närvarade vid. Han är själv med i kommissionen Prefabrication. – Kongresserna är stora med många parallella föreläsningar så det är lite svårt att orientera sig. Men i Stockholm

»Den11-14 juni 2012 står Stockholm som värd för symposiet med temat: Concrete Structures for Sustainable Community. « organisationskommitté ledd av Johan Silfwerbrand, som även han är Betongföreningens representant i fib, med programmet.

Årsmöte med seminarium MÅnDAgEn den 2 maj hålls Betongföreningens årsmöte på Försvarshögskolan i Stockholm. Programmet börjar kl 14.00 och temat i år är betongbeläggningar och inbjuden huvudtalare är amerikanen Leif Wathne från American Concrete Pavement Association som berättar om fördelarna med betongvägar. www.betongforeningen.se

är det ett symposium och det är en fördel. På symposierna presenteras ofta nyheter innan de publiceras i rapporterna, så man får ofta mycket material som är nyttigt, säger Björn Engström. – Man hinner inte läsa allt, därför är det effektivt att avsätta några dagar för att lyssna och suga i sig nya saker. Ofta kan man läsa i materialet medan man lyssnar. Träffa kollegor är också viktigt, säger Björn Engström. www.fibstockholm2012.se

Nyheter varje dag www.betong.se

Vi välkomnar våra nya medlemmar! 100 44 Stockholm

Alexander Dobo, Sweco Structures, Joakim Edmark, Skanska Stomsystem, Åsa Hedlund, Hedlunds Byggteknik & Besiktningar, Rickard Jonsson, Jn Mark & Betong, Bo Jönsson, Skanska Stomsystem, Mats Karlsson, Färdig Betong, Erik Löb, Byggnadstekniska Byrån, Thomas Svensson, Sika, Kurt Westerlund, Renson oy, Karin Pettersson, Weber Saint-gobain Byggprodukter och Erik Strandberg, Christer Westrin Bygg.

Betong 2 | 2011

BET0211_48-49_foreningen.indd 48

2011-03-15 12:10:12

ni säger att armerad betong belastar miljön, vad är det för gifter som släpps ut i miljön? /caroline Svar: Vid cementtillverkningen drivs koldioxid ut ur kalksten och ungefär lika mycket koldioxid kommer från bränsleanvändning. I det långa loppet återtas dock koldioxiden från utdrivningen. Men koldioxid finns naturligt i luften och kan knappast kallas gift. Vid produktion av stål och cement samt vid transporter släpps begränsade mängder kväveoxider ut. Betong belastar miljön förhållandevis lite om hänsyn tas till en genomsnittlig byggnads livscykel på åtminstone 100 år. /Arne Hellström

Läsarbrev:

Bra och tänkvärd ledare och mycket

intressanta och bra artiklar om tvärbanan och turebergskyrkan. Intressant att få mer fakta om det kontroversiella kommittéarbetet om brandspjälkning. tyvärr lite ”tråkiga” svar i ”mänskligt” men det kan ju inte ni rå för! /Lena

Visste du att… vår redaktionSrådSMedleM,

Sen sist…

Mikael Hallgren på tyréns, har blivit adjungerad professor i betongbyggnad på KtH med inriktning mot avancerade betongkonstruktioner. Mikael är också en av våra experter på hemsidan som svarar på läsarnas frågor om just konstruktion.

AnnA simonsson

»Fråga Experten« på Betong.se!

vi har Börjat med Månadens bloggare

på hemsidan. Just nu bloggar Cementas marknadsdirektör Fredrik Jansson och i april är det dags för Strängbetongs vd Lotta Bergman.

SEX i guldklubben företag är med , menta, grace hittills: BASF, Ce h oc ka Si , Färdig Betong . Strängbetong ong.se. et .b w w w Se mer på

Många läSare har hört av sig och undrar hur den spontant uppkomna jesusbilden på turebergskyrkan ser ut. Så här kommer den. Med betong är allt möjligt…

Missa inte…

aura gotlandica den 21 maj-25 september vid Sofiero Slott i Helsingborg. Årets betongdesigner 2010, Stina Lindholm, står för en betongutställning med inspiration från Medelhavet med ovanliga sorters lavendel och salvior. www.sofiero.helsingborg.se

| signerat | Utvald person tycker till Mats Karlsson färdig betong

Betongens brandmotstånd hett samtalsämne SvenSka Betongföreningen har gett ut en interimistisk version av Betongrapport nr 15 om betong och brand. Det har stundtals varit en intensiv debatt om rapportens avgränsningar samt dess tekniska och redaktionella kvalitet. Ledamöterna som sitter i kommittén deltar i egenskap av enskilda personer med specifika erfarenheter och ett specifikt kunnande från området. Personligen tycker jag det är förhastat att föreningens styrelse ger ut den rapport som flera av kommitténs medlemmar underkänner. Jag ser fram emot en fortsatt konstruktiv debatt i frågan och tycker det är viktigt att betongbranschen satsar ännu mer på

standardisering, forskning och fortsatt kommittéarbete inom detta område. Brandprovad betong har de senaste åren levererats till ett flertal stora tunnelprojekt, nämnas kan bland annat Citytunneln och norra Länken. Brandprovningen går ut på att med någon metod mäta spjälkningen på den aktuella betongsammansättningen som gjuts i en form med en viss geometri och täckskikt, därefter konditioneras till ett visst fukttillstånd och provas vid en viss given ålder med ett visst brandförlopp, brandprofil och belastning. I SP Rapport 2010:70 framgår att brandprovningen för

ett tunnelprojekt normalt måste anpassas till de förhållanden som råder i den aktuella tunneln. Beställaren av tunneln kommer att specificera dessa förhållanden i varje projekt och betongsammansättningen anpassas så att den möter ställda krav på brandsäkerhet såsom bärförmåga vid brand och motstånd mot brandspjälkning. Med bakgrund av detta har jag svårt att se i vilka fall man kan rekommendera en viss mängd pp-fibrer utan att verifiera brandmotståndet med en funktionsprovning. Jag sällar mig därför till den skara som vill se en fortsättning på det arbete som påbörjats.

Betong 2 | 2011

BET0211_48-49_foreningen.indd 49

2011-03-16 10:45:25

| MÄNSKLIGT |

Fredrik Jansson har precis blivit marknadsdirektör på Cementa. Dessutom är han vice vd. Han har svårt att svara på vad som är roligast i livet. Däremot svarar han gärna långt på hur betongsektorn ska förändras för att vara i framkant om 20 år. TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: KENT JOHANSSON

Fredriks

18 svar 1) Vilket är ditt favoritord? Ja! 2) Vad skulle du helst förändra med dig själv om det vore möjligt? Våga mer. 3) Om du dog och blev pånyttfödd, som vem eller vad skulle du återkomma? Mig själv. 4) Vad är det roligaste en människa kan vara med om? Svår fråga, men att bilda familj har gett väldigt många roliga stunder tillbaka. 5) Vad måste betongsektorn förändra för att vara i framkant i samhällsbyggnadssektorn om 20 år? Sektorn måste gemensamt få ut våra budskap. Vi måste utveckla våra produkter och system runt betongen och byggandet. Smartare och effektivare sätt att gjuta på

plats eller i fabrik. Jag tror också mycket på flerfunktionstänket, exempelvis NOxreducering, värmelagring med mera. 6) Har du någon förebild, i så fall vem? Inte direkt, men hämtar gärna inspiration från många i min omgivning. Har små förebilder lite här och var. 7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då? Inte speciellt ofta. Kan faktiskt inte komma på när jag senast gjorde det. Tycker att ärlighet varar längst. 8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Frisyren. 9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? Skidor på båda hållen under vinterhalvåret och båten

på sommaren. Alltid med familjen. 10) Vad tror du folk mest kommer ihåg dig för? Inte en aning, men jag hoppas att det kan vara att jag är positiv och social. 11) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken? Det skulle nog vara min pappa i så fall. 12) Känner du dig obekväm någon gång, i vilka sammanhang då? När man inte är ordentligt förberedd till ett möte eller föredrag som man ska hålla. 13) Finns det något du önskar ogjort? Nej. 14) Vilken är den största utmaningen för att få ett hållbart byggande i framtiden?

JOBB: Vice vd och marknadsdirektör på Cementa ÅLDER: 42 CIVILSTÅND: Gift BOR: Täby FAVORITBETONG: NOxreducerande flerfunktionsbetonger

Att gå från kvartalsekonomi till en ekonomi som stimulerar långsiktighet och LCA/ LCC- tänk. 15) Vilken byggnad eller konstruktion beundrar du mest? Hooverdam. 16) Vilken slogan lever du efter? Allting går! 17) Vad gör dig lycklig? En perfekt dag med familjen i pisten. 18) När gråter du? Jag gråter inte ofta, men när familjen eller nära vänner har det svårt av olika anledningar kan det vara nära en tår.

BETONG 2 | 2011

BET0211_50_manskligt.indd 50

2011-03-16 10:48:35

Dynamon System Polymerteknologi i betongens tjänst Dynamon-systemet

består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastrukturbyggande.

Superplasticerare för fabriksbetong För betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

Superplasticerare för prefab

För betong med stora krav på tidig hållfasthet.

Superplasticerare för SKB betong

För självkomprimerande betong utan separation.

Superplasticerare för golvbetong

För betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna Tel: 08-525 090 80 • Fax: 08-525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

www.mapei.com

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING

BET0211_annons.indd 51

2011-03-14 15:15:18

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR 2/2011 PRIS: 99 SEK / FRÅN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 2/2011

ED GÖ TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TIV ST IT OL ET T

MÄNSKLIGT

TEKNIK

Fredrik Jansson gillar sin frisyr och tycker allting går

Nya armeringsstandarder presenteras

DESIGN Nya betongur från Forsberg

Hallandsås Miljövänligare än förväntat

SLÅR BILINDUSTRIN PÅ FINGRARNA

BETONG KARBONATISERAR UNDER MARKEN

Arkitekturskolan EN ANKUNGE BLIR SVAN

www.betong.se / MÅNADENS BLOGGARE FREDRIK JANSSON / ANMÄL DIG TILL VÅRT NYHETSBREV / EXPERTERNA SVARAR / BETONGNYHETER / DEBATTERA PÅ EFTERSNACK BET0211_1_52_omslag.indd 1

2011-03-16 10:01:01