Tidskriften Betong 2 2014 by Tidskriften Betong

M NR 2/April 2014 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

ÄS BE SA TON PÅ GF HE EBE M R SI DA

Granskat

SKANDALEN I VÄXJÖ

Arkitektur

HERMOD TAR PLATS

Bland betongen i

Kristianstad I E G G O D T MÖ R E T N O M VÅR G G Y B D R O N PÅ

www.betong.se/ BETONGTIPS VARJE VECKA/NYHETSBREVET VARJE ONSDAG/ ÖVER 800 UNIKA BESÖKARE PER DAG/ BETONGBRANSCHENS STÖRSTA NYHETSSIDA

| INNEHÅLL |

NR 2/April 2014

Hermods plats

ARTIKLAR & REPORTAGE 13 Arkitektur På Hermods Plats i Klagshamn får den platsgjutna betongen prova ny teknik.

17 Kristianstad på läsarnas villkor Kristianstad blev den tredje staden ni läsare röstade fram för en betongspaning. Det här är vad ni får!

31 Aktuellt I Hagfors rivs Monica Zetterlunds födelsehus för att bli fyllnadsmaterial och stödmurer.

39 Utblick Kinas byggboom kan vara över då de statliga subventionerna dras in. Vad händer då med all cement?

45 Inblick Dogge Doggelito har vunnit två Grammy och nyligen blivit invald i Music Hall of Fame. Tack vare betongen, menar han själv.

51 Miljö Tidskriften Betong ger en snabböversikt över olika livscykelanalyser som bedömer stommaterial.

54 Utblick Följ med till Zanzibar, kryddornas och betongens ö.

57 Aktuellt Efter år i träda börjar nu de svenska betonghögtalarna Rauna att tillverkas igen. Ljudgourmeterna jublar.

80 Mänskligt Betongdrottningen Gull-Britt Jonasson, vd på Finja, vill ha betongslöjd i skolorna och fler ungdomar i branschen.

17 Kristianstad

Kristianstad Skola, arena, rådhus, galleria, konst och höghus. Det bjuds på mycket i vår betongspaning! I VARJE NUMMER

TEKNIK

4 Ledare

64 World of Concrete i Las Vegas fyller 40 år

Betongbranschens nya träffpunkt!

6 Mixat Emporia samlar priser och Liljevalchs får tillbyggnad i världsklass.

61 Betongföreningen Betonghandbok Material revideras som bäst. Här kommer en statusrapport.

76 Fråga Experten! Frågor om additiv och lekskulptur.

79 Signerat Fredrik Holst, vd på Abetong, tycker Erik Lindbäck är nonchalant i sina kommentarer om storbranden i Luleå.

82 Teknikmix Självläkande betong och unik kalkputs från 1700-talet återskapas.

Betongföreningens vd Richard McCarthy var med och firade World of Concretes 40 år. Läs hans reseberättelse.

70 Pågjutningar på gammal betong under luppen Trots att nya pågjutningar på gammal betong är så vanligt har egentligen ingen forskning gjorts på området. Johan Silfwerbrand har lett ett examensarbete i ämnet.

74 Höghastighetståg bildar nordisk storregion Med höghastighetståg och 100 miljarder kronor skulle Oslo och Köpenhamn kunna knytas samman till en storregion med åtta miljoner invånare.

BETONG 2 | 2014

LEDARE

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG & BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

» Den stora betongnyheten är Träffpunkt Betong 14. Det är den klassiska Betongbyggnadsdagen som nu blir något mer. Något nytt. «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

UTGES AV BETONG MEDIA AB Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@formkult.se

REDAKTIONSRÅD Alf Aggring, Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Hans Hedlund, Arne Hellström, Kjell Larsson, Åsa Lehto, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin och Sigrid Zenger.

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Fredrik du Rietz fredrik.d@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Uppsalavägen 13 763 41 Hallstavik Telefon: 073-656 09 03, 08-559 216 50 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Ny träffpunkt för betongbranschen BEHOVET AV det personliga mötet ska inte underskattas. Även om det mesta finns att tillgå på nätet så besöker folk fortfarande världens olika mässor. Fastighetsmässan MIPIM i Cannes är den bästa mötesplatsen för att göra affärer för svenska arkitekter. Även affärer i Sverige. Det är där man träffar svenska beställare. Så svenska arkitekter åker till Cannes och gör affärer med svenska beställare. Varför då? För att det inte finns någon plats i Sverige där alla är. World of Concrete i Las Vegas fyller 40 år i år. Lite nedgångar i lågkonjunkturer följs av uppgångar när det vänder och ska man komma in på den amerikanska marknaden är World of Concrete platsen att vara på. Därför ser man många svenska företag där. Och även svenska inköpare. Kanske blir Las Vegas betongbranschens Cannes. Eller kanske inte. Nästa år kommer World of Concrete till Europa i form av en delmässa i Paris i samband med Intermat. Europas stora betongmässa brukar annars vara under Bauma i München där ett antal hallar brukar fyllas av formar, fordon och maskiner. Men Bauma hålls först 2016 så kanske Paris har en chans. Samtidigt som det här numret kommer ut pågår Nordbygg på Stockholmsmässan. Den hålls vartannat år och följer inga konjunkturer överhuvudtaget. Det blir fler och fler utställare. I år har till och med Tidskriften Betong en egen monter. Varför då? Det är den bästa platsen att fånga upp Samhällsbyggnadsbranschen. Samtidigt med Nordbygg har vi skakat liv i den gamla betongmässan Betongfeber. Den fick tre gånger på sig mellan 2005 och 2009 innan den gick i ide. Det var synd, tycker jag. Och kanske även ni som var bland de 2 000 besökarna. Nu får Betongfeber en andra chans på nätet, utan personliga möten men med många andra inslag. Kolla själv på vår hemsida www.betong.se. Kanske kan det ge mersmak och ett fysiskt Betongfeber i framtiden. Eller kanske inte. För den stora betongnyheten är Träffpunkt Betong 14. Det är den klassiska Betongbyggnadsdagen som nu blir något mer. Något nytt. Det blir betongbranschens stora träffpunkt där vi möts, informeras och inspireras. Datum är satt till den 25 september och platsen är Clarion Sign i Stockholm. Så boka redan nu. Glöm Cannes, Vegas och Paris. Det är på Sign det händer…

ISSN 1101-9190

Roger Andersson, chefredaktör

TRYCKERI ÅTTA.45

Saxat Klippt & skuret

Karlsrogatan 2, 170 56 Solna

OMSLAGSBILD Starka Kristianstad Foto av Boel Ferm

4 BETONG 2 | 2014

fanns ingen risk för spridning av elden, det här handlar om säkra hus i betong.” (Brand i Partille).

”NEJ, DET

betong igen!” (Gert Wingårdh vinner tävlingen om tillbyggnaden av Liljevalchs)

”SKÖNT MED

MIXAT

Mixade nyheter från betongvärlden

Wingårdh åter bland betongen DET BLEV Gert Wingårdh som vann den prestigefyllda arkitekttävlingen om en utbyggnad av Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm. Hans förslag som kallas ”Liten” är en platsgjuten betongbyggnad med ingjutna buteljer i olika nyanser. – Med en tillbyggnad i världs-

klass har Liljevalchs klivit in i ett nytt århundrade. Den uttrycker både vår egen tid och respekterar den mycket vackra byggnad som Liljevalchs är, säger kultur- och fastighetsborgarrådet Madeleine Sjöstedt. Juryns motivering lyder bland annat: Ett förslag som med ett lätt

och lekfullt uttryck anknyter till Liljevalchs folkliga anda. Tillbyggnaden har skickligt utförda ljusinsläpp till de stora utställningshallarna och gör det möjligt att variera utställningar flexibelt och varierat. Den lovar en vacker, glittrande och varierad färgsättning. Fasadens karaktär av snillrik lekfullhet och

hantverk stämmer väl överens med Liljevalchs tradition. Årets Betongarkitekt 2012 Petra Gipp fick ett hedersomnämnande för sitt förslag som hon gjort tillsammans med Ulf Nordfjell och Sune Nordgren. Hedersomnämnade gick även till Snøhetta/Sannes/Nilsson.

Basf samlar sig

Finskt företag prisat

Modern chef nominerad

BASF SAMLAR nu sina produk-

DET FINSKA företaget Polarmatic säljer

ter för byggindustrin under ett namn. Med namnet Master Builders Solutions vill man visa att kunderna inte bara kan handla kemiska tillsatsmedel utan också dra nytta av företagets kunskaper.

95 procent av sina uppvärmnings- och mätningslösningar för betongtillverkning utomlands. Det har uppmärksammats på hemmafronten och företaget har därför tilldelats Tammerfors Handelskammares exportpris för bästa exportföretag 2013.

DEN 12 mars utsågs årets chefer på Chefsgalan på Grand Hôtel i Stockholm. Sex olika kategorier fick veta vilka chefer som är bäst och i kategorin Årets Framtidschef var Modern Betongs chef Carl-Fredrik Söderberg nominerad. Någon vinst blev det dock inte utan Sara Berglund, Semcon, var den som juryn tyckte var något bättre.

6 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

| MIXAT |

NY SLIPERORDER TILL ABETONG ABETONG HAR fått en stor beställning på be-

tongsliprar från Trafikverket utöver de leveranser man redan har avtal med Trafikverket om att leverera. Bakgrunden till den stora beställningen är att Trafikverket tidigarelägger underhållsprojekt i spår och genomför dessa under 2014 istället för 2015. – Totalt handlar det om en 25-procentig ökning av slipersproduktionen mellan vecka tio då produktionsökningen startar och vecka 40, då leveranserna ska vara avslutade, säger Fredrik Holst, vd för Abetong. För att klara produktionsökningen kommer företaget att anställa ytterligare personal samt sätta in ett helgskift. Totalt handlar det om cirka tolv personer som ska nyanställas med omedelbar verkan vid företagets fabrik i Vislanda utanför Växjö, där sliprarna tillverkas.

Nytt cement bättre än väntat CEMENTAS NYA cementprodukt

Bascement ger tio procent mindre koldioxidutsläpp än det Byggcement som det ska ersätta. Det är till och med bättre än vad som utlovats, nämligen åtta procent. Det visar Cementas egna

undersökningar från november 2013. − Att vi nu får ytterligare stöd för att vi har ett cement med bättre miljöprofil med bibehållen cementkvalitet är såklart positivt, säger Stefan Sandelin, Utvecklingschef på Cementa.

Europas botten nådd EUROPAS BYGGFÖRETAG fortsatte att

ha stora problem under 2013, visar en branschanalys från Euler Hermes, världens största kreditförsäkringsbolag. Nybyggnationen minskade med 28 procent i Spanien, med 21 procent i Portugal och fortsatte att rasa i Grekland. Branschen hade också svårigheter i länder som Holland, Belgien, Polen och Finland.

terna till att vinna årets Lean-pris. De övriga är Veidekke, Addera Badrumsrenovering och Gyproc. Vinnaren utses på Årets Bygge-galan den 31 mars. Strängbetong är nominerat för Leantänket på sin fabrik i Kungsör. Fabrikens arbete med Lean har utkristalliserat sju

Det akuta behovet just nu är 440 stycken, enligt en undersökning gjord av Ny Teknik. Noterbart är att Skanska behöver 800 ingenjörer i år medan NCC bara efterlyser 50 stycken. De byggrelaterade företag som deltagit i undersökningen är Skanska, NCC, ÅF, Sweco, WSP och Ramböll. Men byggbranschen får slåss om ingenjörerna. Övriga 21 företag som deltog i undersökningen behöver även de 3 470 ingenjörer.

Sammantaget minskade omsättningen i byggindustrin med 3 procent under året. Analysen visar dock att det finns tecken på att botten nu är nådd. I Storbritannien fortsätter nybyggnationen att öka och i Tyskland ökade antalet bygglov med 12 procent. Tillväxten för Europas byggindustri 2014 bedöms hamna på mellan -1 och +1 procent.

Strängbetong tänkbar vinnare STRÄNGBETONG ÄR en av fyra kandida-

3 000 ingenjörer efterlyses BYGGBRANSCHEN behöver 3 000 ingenjörer bara i år.

vägledade principer för verksamheten. Det handlar bland annat om att ha rätt ordning och struktur på arbetsprocessen och om att bli lite bättre varje dag. Lean-priset delas sedan 2010 ut av tidningen Byggindustrin och föreningen Lean Forum Bygg.

Carina Edblad i NCC:s styrelse ONSDAGEN DEN 2 april 2014 håller NCC AB årsstämma på Grand Hôtel i Stockholm och troligen väljs då Färdig Betongs vd Carina Edblad in i styrelsen. Valberedningen har nämligen föreslagit en utökning av styrelsen till sju ordinarie ledamöter där Carina Edblad och Viveca Ax:son Johnson ska ta plats som nya ledamöter. Övriga föreslås bli, efter omval, Tomas Billing, Ulla Litzén, Olof Johansson, Sven-Olof Johansson och Christoph Vitzthum. Antonia Ax:son Johnson har efter 15 år i NCC AB:s styrelse avböjt omval. Till styrelsens ordförande föreslås Tomas Billing.

BETONG 2 | 2014

| MIXAT |

Drivved och betong Positiv analys från BI DEN NYA konjunkturbedömningen från Sve-

riges Byggindustrier har titeln "Byggindustrin mot nya höjder" och som ni förstår är den ganska positiv. Nya bostäder förväntas eftersom den svenska ekonomin går bättre och nästa år väntas även infrastrukturinvesteringarna utgöra en viktig motor för branschen. – För byggindustrin ser vi en bred uppgång som i år drivs av bostadsbyggandet. Nästa år ökar aktiviteten på infrastruktursidan, vilket leder till att den totala investeringsvolymen 2015 kommer att slå den tidigare högsta noteringen från 2007, säger Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier.

CATHERINE OP DE BEECK har designat en möbelserie som tillverkas av driv-

ved, betong och stål. Tanken är att objekten ska ge en tidlös inredning som håller i längden. Alla delar i möbelserien ger ett rått uttryck och en känsla av naturen, tack vare drivveden. Genom att kombinera de olika materialen skapas unika möbler som går att använda både inomhus och ute. Möblerna, som fått namnet Zatara, kan tillverkas på beställning. www.conceptsbycatherine.be

Nytt pris till Emporia EMPORIA I Malmö vann MIPIM Awards 2014 i kategorin

Best Shopping Centre. Priset delades ut under den stora fastighetsmässan, MIPIM, den 11-14 mars i Cannes i Frankrike. Emporia som öppnade 25 oktober 2012, har även uppmärksammats för sin marknadsföring och belönades med ett guld och ett silver vid ICSC Solal Marketing Award i London 2013. I september 2013 mottog Emporia dessutom den fina utmärkelsen Scandinavian Green Roof Award för sin takpark. I oktober 2013 utsågs Emporia till världens bästa shoppingcenter under World Architecture Festival och under Mapic i november 2013 vann Emporia priset ”Most Innovative Shopping Centre”.

BETONG 2 | 2014

| MIXAT |

Betongskola får Erskines stipendium DET BLIR en kinesisk skola i betong som får årets Ralph Erskine-stipendium. Arkitekterna bakom skolan är Joshua Bolchover och John Lin som är verksamma vid Hongkongs universitet. Genom sin arkitektur visar de på nya vägar att skapa bättre levnadsvillkor för människor på den kinesiska landsbygden.

– Det är en stor ära att få denna utmärkelse på Ralph Erskines 100-årsdag. Erskines solidariska inställning till arkitektur i kombination med hans oblyga och djärva stil är något som vi strävar efter i vårt eget arbete. Vi kommer att fortsätta i samma anda, säger Joshua Bolchover.

Juryns motivering lyder: För skapandet av en rad skolor och andra byggnader som utvecklar välfärden för den kinesiska landsbygden med en nydanande hållbar arkitektur. Deras arkitektoniska lösningar visar en innovativ förmåga att utifrån lokala tekniker och material, återanvändning och en robust

klimatanpassning gestalta viktiga funktioner i byarna. Den 24 februari skulle den världsberömde svensk-brittiske arkitekten Ralph Erskine ha fyllt 100 år. Han har bland annat ritat Aula Magna på Stockholms universitet, World Trade Center i Stockholm och Bruket i Sandviken.

| ANSLAGSTAVLAN |

Läsvärt för oss utanför JAG JOBBAR inte alls med betong, men ändå får jag din publikation. Och

det roliga är att jag läser varje nummer med samma intresse. Jag vill bara gratulera dig till ett riktigt bra nyhetsbrev, läsvärt även för den som inte till vardags gjuter. Grattis! /Johan Aspegren

Nu slutar jag prenumerera! JAG HAR prenumererat på era digitala nyhetsbrev ett bra tag. Men nu har jag

slutat. Er ”digitala tidning” känns tyvärr inte seriös. Ni vinklar era artiklar för att gång på gång visa fördelar med betong. Känns mer Expressen än en seriös facktidning. Oavsett om ni är utsedd till Årets tidskrift. Även Janne Josefsson får priser, men som de flesta nog vet är även deras inlägg mycket starkt vinklade. Det är bättre att låta betongens egna fördelar tala. Det hade gett ett betydligt proffsigare intryck.

Betongspaningarna fortsätter

DET BLIR Varberg, Gävle och Borås som blir Tidskriften Betongs nästa anhalter i vår betongspaning. Det blev resultatet sedan 120 av er läsare röstat här på hemsidan. Nu hoppas vi på många bra tips. Mejla roger@betong.se.

/Cathrine Gerle Hej Cathrine, du har rätt i att betongens egna fördelar ska tala. Men vi skriver många gånger om betongens nackdelar också. Kolla till exempel frågorna till experterna där alla möjliga problem med betong belyses. Så jag måste nog säga att jag är lite överraskad över din reaktion. Jag har tvärtom fått mycket beröm för vår saklighet från många olika håll. Tråkigt att du slutar prenumerera, jag tror du missar en hel del som du skulle ha nytta av. /Roger Andersson, chefredaktör ”TIDSKRIFTEN BETONG har i sitt senaste nummer en ambitiös genomgång av

Luleåbranden och beskriver brandförloppet. I artikel medger Stefan Lindbäck flera misstag. Tidskriften Betong och har även intervjuat flera av Lindbäcks omkring 30 större fastighetskunder”. /Byggindustrin nr 5 2014

Träiga inslag får kritik JAG TYCKER att det är trist med alla artiklar rörande trä överhuvudtaget och

denna brand i synnerhet. Betongföreningen och Tidskriften Betong ska väl verka för materialet betong? Inte behandla andra material och då endast dess eventuella brister. Till sist. Jag läser och tycker om mycket i tidskriften. /Anders Lindkvist Hej Anders, branden i Luleå sätter fingret på en väldigt viktig fråga, nämligen vad händer med byggnaden när den är utrymd? Hur påverkar materialet möjligheterna att återställa byggnaden och till vilka kostnader? Viktiga frågor för våra läsare och för hela samhällsbyggnadssektorn. Alla våra artiklar har varit väldigt bra journalistiskt sett med helt oredigerade svar från alla berörda. Lindbäcks Bygg har fått stort utrymme att beskriva vad de vidtagit för åtgärder, så även de byggherrar som valt deras byggsystem. Trevligt att du hittar annat du tycker om i tidskriften. /Roger Andersson, chefredaktör

Dags för Betongfeber igen! DEN 31 MARS-4 april återupplivar vi Betongfeber –

Norra Europas största betongmässa. Vi kör den mitt under Nordbygg, där Tidskriften Betong har en väl placerad monter, för att få största möjliga genomslag. Fast denna gång kör vi Betongfeber här på hemsidan. Var 30:e minut varje dag mellan kl. 9.00 och 17.00 kör vi tävlingar, nyheter, inspiration och allt annat som kan ge Betongfeber. Det innebär 85 inlägg. Om betong. Det kan väl ge vem som helst feber… Vi räknar med över 1 000 besökare per dag, dvs 5 000 under hela Betongfeber vilket skulle slå det gamla rekordet från den fysiska mässan 2007 då över 2 000 besökte oss under två dagar. www.betong.se

| AKTUELLT |

Egentligen kan man inte ge Hermods plats rättvisa förrän om några år när vegetationen och de planterade träden vuxit upp. Fyra olika trädsorter har använts: Ginnalalönn som är mest förekommande, SvarFall, Robinia och Rönnsumak.

Det gamla cementsamhället Klagshamn har fått ett litet uppsving. Nya bostäder, glidformsgjuten betong och ett nytt torg. Välkomna till Hermods plats. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: DAVID DUDZIK OCH MANDAWORKS

Hermod tar plats

i Klagshamn

BETONG 2 | 2014

Murarna gjuts med en maskin som rör sig sakta framåt och mjuka höjdförskjutningar är inga problem.

Små betongstubbar visar att betongen tagit över den ursprungliga skogen som var här innan.

Hermods plats omges av fyra hus med mest bostäder, men även två forskolor finns här. Kvällstid lyses torget upp av spotlights placerade på nio master samt av upplysta gräsytor och träd. Asfalten har lagts i tre nyanser: grå, rött och brunt för att bryta upp linjärerna i området.

Mer om

Hermods plats BESTÄLLARE: Malmö kommun genom Pernilla Theselius

utanför Malmö hade storslagna planer i början av 1900-talet. Klagshamns Cementverk gav arbetstillfällen i kalkbrotten och järnväg drogs fram. 1938 köptes cementfabriken upp av Skånska Cement och lades ner, kalkbrotten fylldes med vatten och järnvägen blev gräsbevuxen. Men de senaste åren har intresset för Klagshamn förnyats. Nya bostäder, nya invånare och ett nytt liv i byn. Men framförallt har landskapsarkitekturen fått ett spännande utrymme som gjort Klagshamn omtalat internationellt. Det är Hermods plats och arkitekterna på Mandaworks som skapat en liten fyrkant med mycket omtanke och betong. LAGSHAMN STRAX

14 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

ARKITEKT: Mandaworks

– Malmö Gatukontor med Peab som medfinansiär har varit beställare av detta lilla torg på 3 600 kvadratmeter, säger Martin Arfalk på Mandaworks. Torget omges av fyra hus med entréer mot torget, parkering, bilväg och busslinje. – Vi har försökt bryta korset av vägar med ett skelett av betong som har ett innehåll av flinta, gräs och grus, säger Martin Arfalk. Betongen är något så ovanligt som glidformsgjuten diagonalt. Det är danska företaget Kantdesign som har en liten maskin som är både form och uthällare. Den glider sakta fram och lämnar efter sig en betongmur. – Betongmuren varierar mellan 50 och 30 centimeter i bredd och fortsätter

ENTREPRENÖR: Veidekke BYGGTID: 2012-2013 BYGGKOSTNAD: 8,1 miljoner kr (1 860 kr/m2)

sen ner i marknivå så att höjden varierar från 45 centimeter till 0. Det finns också ursparningar för möbler, säger Martin Arfalk. Här och var sticker små betongstubbar upp. – Det är en liten filosofisk idé bakom dem. Förut var området skogsbevuxet, nu har betongen tagit över och lämnat stubbar efter sig. Dessa får då vara i just  betong, säger Martin Arfalk.

| SEX STÄDER |

Livsmedelsstaden Kristianstad är Sveriges 30:e största tätort med Sveriges lägsta punkt. Men när Tidskriften Betong är där på betongspaning är det betong vi letar efter. Vi hittade Sveriges första visningshus i hampbetong. Och mycket mer. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: BOEL FERM

Ett nollgradigt Kristianstad tog emot Tidskriften Betong. Guiderna bestod av Starkas engagerade personal: Björn Schoug, Björn Olsson, Cezanne Liljenberg och Sussie Schwab.

Turné våra läsnatrilel favoritstäd s fortsättere! r

Varierande betongexposé i

Kristianstad BETONG 2 | 2014

| SEX STÄDER |

Håldäcksavdelningen i Starkas fabrik i Kristianstad.

i Skåne när planet skumpar till på Kristianstad Airports nysopade landningsbana. Tio grader varmare än i Stockholm har piloten lovat, men det känns som motsatsen. Kylan liksom börjar inifrån.

DET ÄR NOLLGRADIGT

I Starkas fabrik inne i Kristianstad är kaffet varmt och betongen likaså. Den brinner för fullt. Håldäck, pelare och balkar, men mest intressant är de olika väggelement som står uppradade och som ska ut till Kristianstads väggar. Till exempel fasadelementen med små fyrkanter som ska till Lerum. Hade vi varit här för 80 år sen hade vi varit i Kristianstad Cementgjuteri och blivit guidade av grundaren Yngve Persson, farfar till nuvarande vd Lars-Henrik Persson. Det var först 1996 som namnet ändrades till Starka Betongindustrier. Familjeägandet finns dock kvar. Letar man runt i Starkas styrelse hittar man Yngves son Bengt Persson och dessutom ett antal Perssonkusiner: Lars-Henrik, Lena Holst, Ingrid Tjersland, Maria Nilsson och Mats Persson.

18 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

I Hammar strax utanför Kristianstads tätort har de 2 000 invånarna fått en ny grundskola som ritats av Mikael Gustafsson på Horisont Arkitekter som ansvarig arkitekt. Gröna element täcker fasaden i skärvliknande mönster, med klargröna, målade accenter. – Det kom som en blixt, säger Mikael Gustafsson och skrattar när han kommenterar mönstret, men rättar till att det bara är just ett mönster. – Det kom delvis till genom en diskussion med leverantören om vinklar i linjeringarna, vad som passade formrivning och så vidare. Jag ville kanske ha 20 grader, men tillverkaren tyckte 40-45 grader, så kunde snacket gå och idéerna fick omprövas, säger Mikael Gustafsson. Att det skulle bli en betongbyggnad med prefabstomme var ett tidigt val. – Beställaren ville ha ett rationellt bygge med låg underhållsnivå, säger Mikael Gustafsson. Skolan invigdes i början av året och just nu är det lektionsdags och skolgården tom. Tomma skolgårdar, isande vinter och betong. Men med den gröna kulören kommer trots allt lite värme.

Mer om

Hammar skola BESTÄLLARE: Kristianstads kommun ARKITEKT: Mikael Gustafsson, Horisont Arkitekter ENTREPRENÖR: Skanska Hus Syd KONSTRUKTÖR: WSP Byggprojektering BYGGTID: Tre olika färdigställandetider på de tre olika huvuddelarna varav den sista klar maj 2014. BYGGKOSTNAD: 110 miljoner kronor STOMENTREPRENÖR: Starka Betongelement

Blixtarna som pryder fasaden är egentligen bara ett mönster som anpassat sig efter bästa tekniska lösningar.

Infärgade, gröna fasader är det inte var dag man ser, men i Hammar skola har man vågat.

BETONG 2 | 2014

| SEX STÄDER | – Det är lite för stor variation i kulörerna mellan elementen för att jag ska vara helt nöjd. Vi har också valt att måla vissa delar för att få kontrast, vilket inte gick att få till riktigt med infärgning. Ja, man får tycka vad man vill, säger Mikael Gustafsson. – Kulörerna kommer jämna ut sig när kalken fått tränga ut, säger Cezanne Liljenberg, projektledare på Starka, och lägger ett lugnande lock på betongresonemanget.

Betong är betong. Och det märker vi när vi kommer till Kanalhusen på Kockumsgatan 2 och 4. – Det blev riktigt lyckat, säger Mats Svensson på Sesam Arkitektkontor, om betongen i de tre kulörerna på de båda tiovåningshusen. En gul sandnyans och vitt reser sig upp från en svart sockel. – Det var väldigt högt ställda krav på ekonomin, jag häpnade när jag jämförde med byggkostnaderna i Malmö, säger Mats Svensson. Pengarna sparades genom fasad av sandwichelement med fönster monterade på fabrik, bärande innerväggar av massiv betong och bjälklag av förspända håldäcksplattor. Badrummen kom som förtillverkade moduler i plåt med kakel och klinker på plats. Då, 2005, var det första gången det användes i ett bostadshus. På hotell var det inte så ovanligt. – Det var även ett prefabricerat, lutande betongtak, säger Mats Svensson. På HSB:s hemsida skryter man med de ”inglasade balkongerna med vidunderlig utsikt”. Per-Ola Martinsson, affärschef på NCC, ville skryta om något annat när Kristianstadsbladet var på besök under byggtiden: ”Här finns inget trä som

Skiss över hörnlösningen som ger fina prefabmöten.

Mer om

Kanalhusen på Kockumsgatan BESTÄLLARE: HSB ARKITEKT: Mats Svensson, Sesam Arkitektkontor ENTREPRENÖR: NCC KONSTRUKTÖR: WSP Byggprojektering BYGGTID: 2005 BYGGKOSTNAD: 58 miljoner kronor STOMENTREPRENÖR: Starka Betongelement

20 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

Kanalhusen i Kristianstad består av två stycken 10-våningshus med infärgade sandwichväggar i kulörerna grafitgrå, sandgult samt gräddvit.

Mer om

Kristianstad Arena BESTÄLLARE: SIKAB, Kristianstad ARKITEKT: Tengbom Arkitekter ENTREPRENÖR: NCC KONSTRUKTÖR: WSP Byggprojektering BYGGTID: februari 2009 – oktober 2010 BYGGKOSTNAD: 230 miljoner kronor BETONGSTOMENTREPRENÖR: Starka Betongelement

Kristianstad Arena har flyttbara läktarsektioner och delbara väggar vilket gör att den passar till lite av varje. Som mest ryms 5 000 åhörare vid konsert. Utanför anläggs en parkeringsplats för 1000 fordon.

kan ta skada under byggtiden och mögla. Det ger en klimattröghet med svalka under sommaren och värme på vintern.” Kristianstad är döpt efter den danske kungen Kristian IV. Undrar om vår kung Carl-Gustaf vet om det? Men Karlstad finns ju redan. Det har kallats Lilla Paris för sina boulevarder, Lilla Aten för sina stenhus och Militärstaden för sina många regementen. Men Livsmedelsstaden är nog mer korrekt då hela 3 500 av stadens 34 000 invånare är sysselsatta inom livsmedelsindustrin. Här finns Swedish Meats, Skånemejerier och Campbells. Bullens Pilsnerkorv, Mor Annas gurkor och Norrlandspölsa tillverkas alla här. Läser också någonstans att den lokala curryn exporteras till Indien. Men nu kom vi långt bort från betongen.

Mitt emot Järnvägsmuseet ligger Kristianstads nya arena. Trollkarlen från Oz med Markoolio och Tobbe Trollkarl kommer hit om några veckor enligt affischerna. Platser finns BETONG 2 | 2014

| SEX STÄDER |

» Det sägs att det första verket med grafisk betong som tas fram med retarder var vid Stadhagens tunnelbanestation i Stockholm 2003, men jag gjorde det redan 2001 i Lomma...«

Ett fruset ögonblick, baserat på ett foto där Börje Berglunds fru hjälper barnen med skridskorna.

I Börje Berglunds ateljé eller kanske rättare betongforskningscentrum. Börje Berglund var tidig med grafisk betong som görs med schabloner, inte att förväxlas med teknik med rastrerade bilder som används av Mikael Göransson.

22 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

kvar. Däremot är alla 4 700 biljetterna slutsålda till Skånederbyt i handbollens elitserie mellan IFK Kristianstad och Lugi två veckor senare. Trolleri med boll är tydligen att föredra här i stan. Arenan består av stomme i betong med stora, svängda sandwichelement i vitbetong och mycket glas. Den är byggd så att man utifrån kan se vad som pågår inne i arenan. Fast bara skymta. De som tänkt sig se något av handbollen kan möjligen se en lobb över mittplan. Tobbe och Markoolio kommer inte synas alls. Möjligen kommer man kunna ana lite trolskt ljus från landet Oz.

Utanför ishallen står den stora betongtavlan Fruset Ögonblick som gjorts av konstnären Börje Berglund år 2011. I formatet fyra gånger sex meter har han frusit ett ögonblick där en mamma hjälper sina två barn med skridskorna. – Idén till motivet kommer från ett foto av familjen för 20 år sedan, berättar han i sin ateljé på Näsbychaussén 10 när vi tittar runt på den experimentella betongen som han gärna visar. – Det sägs att det första verket med grafisk betong som tas fram med retarder var vid Stadhagens tunnelbanestation i Stockholm 2003, men jag gjorde det redan 2001 i Lomma, säger Börje Berglund. Som komplement till grafisk betong som tas fram med retarder visar han exempel där bilder tagits fram med två-

komponentsfärg som sedan sugits in i betongen. Börje Berglund visar en bild på konstverket ”Förspel” som placerats i parken utanför gamla läkarvillan i Jämshög nära Olofström. Det liknar en plog, men är två sidor ur Sven Edvin Saljes ungdomsverk »Förspel« som stuckits ner i jorden. Boksidorna i betong är två och en halv meter höga och mellan dem finns ett äppelträd planterat. En sittplats inbjuder besökare till eftertanke och meditation. – Betong kräver mycket, det kräver en del kranlyft, säger Börje Berglund och skrattar.

På den undangömda Hämplingevägen står Remi Loren från företaget Ekolution och väntar. Vi är lite efter tidsschemat, men vill inte missa Sveriges första visningshus i hampbetong. – Hampbetong består i huvudsak av hampans vedämnen och kalk. Hampbetong har inte slagit i Sverige, men sen 1990-talet har den använts i Frankrike och Storbritannien, främst i småhus, berättar Remi Loren när vi trängs i det lilla visningshuset som är av en Friggebods storlek. Väggarna har gjutits i en form där träreglar applicerats och där sen hampbetongen fyllts i. Efter tre dagar rivs formen. – Den ljudisolerande förmågan är en stor fördel, hör ni hur tyst det är, frågar

Remi Loren, till höger, visar sitt hus gjort i hampbetong. Hampbetongens densitet är endast 450 kg/m3 vilken medör en låg vikt.

Ett viktigt mål för Remi Loren är att undersöka om det går att få ner cementmängden genom att blanda in tegelkross i hampbetongen. Tidskriften Betong hade en längre artikel om hampbetong i nr 4 2013.

BETONG 2 | 2014

| SEX STÄDER |

Galleria Boulevard med detaljer i grafisk betong. Till exempel vajande vass ner mot åkanten.

Mer om

Galleria Boulevard BESTÄLLARE: Steen & Ström ARKITEKT: Fojab Arkitekter ENTREPRENÖR: Peab KONSTRUKTÖR: WSP Byggprojektering BYGGTID: 2013-2014 BETONGSTOMENTREPRENÖR: Strängbetong

Remi Loren och berättar att Medborgarskolan beställt sju replokaler i form av moduler som ska byggas i ett tomt godsmagasin. Även Miljöpartiet diskuterar att beställa valstugor. Till våren utökar enmansföretaget genom att anställa två personer. – Då kommer vi kunna hålla byggkurser ute i landet på 15-20 platser, främst i Stockholm, Göteborg och Malmö, men även norrut, kanske Sundsvall vore roligt, säger Remi Loren.

Dagens sista besök blir den nya gallerian. Det är köpcentrumexperterna Steen & Ström som bygger 28 000 kvadratmeter åt 70 butiker. Första etappen är klar, två återstår och hela gallerian öppnar till hösten. I en namntävling har gallerian döpts till Galleria Boulevard. Hela gallerian är en betongskapelse

24 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

Kultstatus… Kvarteret Finland

KRISTIANSTADSBYGGEN har lagt ner nästan 97 miljoner kronor för att rusta upp kvarteret Finland vars betongelement med tidstypisk, frilagd ballast putsades upp rent bokstavligt med puts utanpå allt. Arkitekterna på Q2 arkitekter ritade dit några smakfulla balkonger också.

Med putsade fasader och inglasade balkonger fick kvarteret Finland ett nytt liv.

Miljonprogrammet blir som nytt med puts på den gamla elementfasaden.

Mycket betong har gått åt till Absolut Vodkas olika fabriksdelar i Åhus.

Värt en omväg… Spritkyrkan i Åhus

TILL ABSOLUT VODKA har Roger Röing på Röing Arkitekter ritat en 27 meter hög, slakarmerad fabriksbyggnad som är så pampig att åhusborna kallar den Spritkyrkan. Den stod färdig 1996 och en rundtur i fabriken kan man också kosta på sig när man ändå är där.

BETONG 2 | 2014

| SEX STÄDER |

Under byggtiden fick fasaden stagas upp för att inte rasa.

Missa inte… Rådhuset

GREGER Dahlström på Fojab Arkitekter har ritat om hela Rådhuset som egentligen bara fick behålla sina k-märkta fasader. På insidan har däremot allt förändrats med öppna kontorsytor för mer än 700 anställda och många andra öppna ytor för utställningar och konferenser. Som ni förstår ett ganska komplicerat arbete.

Rustat till tänderna är Kristianstads Rådhus. Endast fasaden har sparats.

med stomme i prefabricerad betong. – Kristianstad kallas även för Vattenriket så sandwichväggarna i första kvarteret har utformats i grafisk betong med motiv av vajande vass som en visuell förlängning av åstranden vid sidan om, säger Niklas Sonestad på Fojab Arkitekter som är en av arkitekterna bakom Galleria Boulevard. I etapp två är fasaderna utförda i en hydrofoberad och syratvättad betongrelief gjord på sandsten från Kristianstad. – Reliefens mönster är inspirerad av renässansstaden och visar Kristianstads gamla rutnätsplan med de fyra boulevarder som ramar in den gamla stadskärnan, fortsätter Niklas Sonestad. Sverige anses ha endast sju boulevarder och fyra av dessa finns alltså i Kristianstad. De övriga är boulevarden i Kvidinge, Östra Boulevarden i Eslöv och Gustav III:s Boulevard i Solna. Vi måste även berätta om Sveriges lägsta punkt, 2,41 meter under nivån för havets yta, som ligger i Kristianstad. Det är dock inte helt oemotsagt. Nivåer under havsytan fylls med regnvatten och räknas därför bort som lägsta punkter. I Kristianstad tar man hjälp av en pump som håller platsen torr. Strunt samma, Tidskriften Betong var där. 

26 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

Det gamla vattentornet blir en ljusinstallation till hösten.

Konstnärer går loss på vattentornet Det 47 meter höga vattentornet i Kristianstad som är byggt 1965 står inför sitt livs ansiktslyft. Efter en öppen inbjudan där 62 intresseanmälningar kom in har nu en jury tagit ut tre konstnärer som ska få ett skissuppdrag på temat ”resande – ljus – vatten”. Uppgiften består i att förvandla vattentornet till ett ljuskonstverk och de tre konstnärerna är Katarina Löfström, Hanna Stahle tillsammans med Anna Waernborg och till sist Olov Tällström. Vinnande förslag utses i augusti 2014.

| INBLICK |

Hyreshusen blir till

De senaste åren har stora delar av bruksorternas bebyggelse försvunnit. Främst är det hyreshusen som försvinner när kommunerna ska komma tillrätta med ett överskott på bostäder. Stabila hus i betong blir ljudvallar och pulkabackar i städer som sett sina bästa dagar. TEXT OCH FOTO: KRISTINA MÖRCK

BETONG 2 | 2014

milsvida värmländska skogarna, älven och det aktiva musiklivet ville jazzsångerskan Monica Zetterlund långt bort från barndomsstaden Hagfors. När Zetterlund lämnade Hagfors bakom sig i slutet på 50-talet var hon en främmande fågel. De flesta stannade kvar, tog jobb på järnbruket och bildade familj. Inflyttningen var stor och det byggdes som aldrig förr. Idag är det ingen som höjer på ögonbrynen när någon packar sin resväska för att aldrig mer återvända. Sedan stålindustrins krisår i slutet av 70-talet har stadens befolkning minskat stadigt för varje år. Och Hagfors är långt ifrån ensam om en historia av befolkningsminskning. I många bruksorter har den stora industrin effektiviserats eller flyttats, jobben blivit färre och människorna börjat söka sig bort. Med befolkningsminskning följer ett annat stort problem – tomma bostäder. I bruksorterna byggdes många nya hyreshus på 50-, 60- och 70-talet, hus som idag inte kan fyllas med hyresgäster. På slutet av 90-talet började de tomma hyreshusen rivas och arbetet pågår fortfarande. När 13-åriga Monica och hennes familj i början på 50-talet flyttade in på Norra Gärdet var hyreshusen nya och fräscha. De hade moderna kök och badrum – vissa till och med öppen spis. Koreakriget hade precis börjat och området fick därför smeknamnet Korea. Det berodde inte bara på att området byggdes under ROTS DE

32 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

kriget, utan också på att två tanter i hyreshusen råkat i luven på varandra och dagligen bråkade från sina balkonger. Området var levande. En idyll, enligt dem som minns. Januari 2014 är de sista 50-talshusen på Norra Gärdet evakuerade. Några av dem står fortfarande. De har inga fönster kvar och liknar mest hålögda vålnader. Andra har redan förvandlats till högar av krossad betong. En grävmaskin äter sig långsamt in i det ena husets gavel och betongen rasar, tillsammans med takstolar och tegelpannor, ner i en kaotisk hög. Med jämna mellanrum hörs dunsen från stålkulan när den slår ner mot rivningsmassorna. När rivningen är klar ska materialet sorteras, betongen befrias från armering, krossas och lastas ner i det som tills nu varit husens källare. Sedan kommer gräset så sakteliga att växa upp och mycket lite kommer att påminna om att det i mer än 60 år stod ett helt hyreskvarter här. Sören Haglund är vd på Emtbjörks AB och den som ansvarar för rivningarna på Norra Gärdet. Under de senaste åren har det blivit många rivningsuppdrag. Företaget har rivit hyreshus i både Hagfors och Karlskoga. Sören Haglund menar att det är uppdrag som görs med blandade känslor. Det är alltid roligare att bygga upp än att riva. Han berättar att det tar ungefär tre dagar att slå ner ett hyreshus betongstomme. Men det är mycket som ska göras innan själva nedtagningen kan

I porten till höger, Asplundsvägen 3, bodde Monica Zetterlund under sin ungdomstid. Hennes föräldrar bodde kvar i huset hela livet.

Mer om

Rivningsvågen ÅR 1990 fanns endast 3 600 lediga hyreslägenheter i landet. Med den finansiella krisen i början på 90-talet ändrades balansen mellan utbud och efterfrågan. År1998 var andelen tomma hyreslägenheter uppe i hela 62 000. Staten lanserade 1998 Bostadsdelegationen, som skulle hjälpa kommunerna att komma tillrätta med bostadsöverskotten. Kommunerna skrev avtal med staten och förband sig att mot statliga bidrag riva eller bygga om hyreshus. Örebro och Gävleborgs län har de senaste tio åren varit de län som rivit mest i vårt land. Karlskoga är den kommun som rivit flest hyreshus, ungefär 1 500 lägenheter. Merparten är hus från miljonprogrammet. Under rivningsvågen har både gamla och nya hyreshus rivits. I Gällivare revs hyreshus som endast var ett tiotal år gamla. Oftast är det dock husen från 50- 60- och 70-talet som försvinner. I ett flertal fall har rivningarna senare lett till bostadsbrist, till exempel i Gällivare, Kiruna, Oxelösund och Sandviken.

| INBLICK |

Attityden till husen förändras över tid. På 50-talet revs stora delar av Hagfors gamla bruksbebyggelse. Idag är det efterkrigstidens hyreshus som offras först.

starta. Dörrar och fönster ska tas bort, inredningen rivas ut och köras till återvinning. Allt som allt tar ett hyreshus ungefär tre veckor att ta ner. – Så länge huset är relativt lågt och inte ligger nära hus som ska bevaras är rivningen ett lätt arbete. Att ta ner ett höghus är mycket mer komplicerat, säger Sören Haglund. Husen på Norra Gärdet faller, men de faller inte utan strid. Många av de boende hade bott i området länge och protesterade på möten och i TV-inslag. Det

fanns en ilska mot ett bostadsbolag som inte lyssnade, som hänsynslöst tvingade gamla människor bort från sina hem. Det sista bakslaget för Norra Gärdet kom ironiskt nog i samma veva som filmen Monica Z med pompa och ståt hade världspremiär på en fullsatt biograf i Hagfors gamla Folkets hus. Hagforsbon och den före detta järnverksarbetaren Peter H Jansson kämpade för att kommunen åtminstone skulle spara just det hyreshus där sångerskan vuxit upp. Men det var förgäves.

Jansson har under många år dokumenterat rivningarna och lagt ut bilder på sin Facebooksida “Hagfors skall leva”. Reaktionerna i stan har varit blandade. – Vissa tycker att det är bra att jag visar vad som händer med vår ort. Men andra tycker inte att man ska visa det dåliga. Jag brukar dock försöka visa det fina också, för det finns många bra saker här, säger Peter H Jansson. Men måste hyreshusen rivas? Kommunernas svar på frågan är att det kostar för mycket att underhålla och värma upp läBETONG 2 | 2014

| INBLICK |

Mer om

Betongen blir fyllnadsmaterial

En del kommuner kritiseras för att de hellre river hyreshus än säljer dem. I vissa fall finns köpare som vill rusta eller bygga om.

Sören Haglund på Emtbjörks river ett betonghus på tre dagar.

genheter som inte används. Att kallställa hus i väntan på bättre tider är också svårt eftersom husen lätt tar skada. Många av husen är dessutom i behov av renoveringar och rivning blir ett alternativ till andra dyra åtgärder. Enligt Caj Olsson, som är chef på Hagfors kommunala bostadsbolag och blivit något av symbolen för rivningarna i stan, finns det även psykologiska aspekter som spelar in. – Det är fel att låta hus med många tomma lägenheter stå kvar. De ger fel

34 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

signaler, säger han och hänvisar till att tomma hyresområden alltför ofta blir vandaliserade spökstäder. Att riva hyreshus är dock inte oproblematiskt. Husen vittnar om den tid då bruksorterna växte och när husen rivs suddas många spår ut. Att tomma hyreshus i vissa fall måste rivas är det få som protesterar mot. Men länsmuseerna i de drabbade länen har påpekat att många av husen inte hunnit värderas. Risken är stor att värdefull bebyggelse går förlorad. – Ofta har vi fått information om rivningarna väldigt sent i processen, när tanken redan satt sig. Då är det väldigt svårt att påverka utgången. Många av husen som rivits har haft fina kvaliteter som kommunerna inte tagit tillräcklig hänsyn till, säger Ulrika Olsson, byggnadsantikvarie på Länsmuseet Gävleborg. Enligt etnologen Maria Vallström, som skrivit om rivningar i Jämtland, säger den modernistiska bebyggelsen i mindre orter mycket om det moderna samhällets framväxt. Stadsbebyggelsen här har ofta

BETONGEN från rivningshusen återanvänds på olika sätt. Oftast blir den kvar på platsen som fyllnadsmaterial. Sören Haglund på Emtbjörks AB berättar att betongen krossas på olika sätt beroende på vad den ska användas till. Den betong som läggs i husens källare krossas extra fint, eftersom det ska finnas möjlighet att bygga på platsen vid ett senare tillfälle. Om det återstår betong kan den användas på andra sätt. I Söderhamn har den använts till att bygga ut Orrskärshamnen, i Karlskoga vid väggbyggen och i Hagfors har betongmassorna blivit fyllnadsmaterial i pulkabackar och ljudvallar. I Karlskoga har även hela betongelement från rivningshus använts till att bygga stödmurar. Att återanvända betong är riskfritt, eftersom det är ett naturmaterial. Undantaget skulle vara blåbetong, som avger mer radon än vanlig betong. Flera kommuner har dock även använt denna betongsort som fyllnadsmaterial.

byggts upp från grunden under en intensiv period och är därför särpräglad. Men trots det har kommunerna inte tagit hjälp av bebyggelsehistorisk kompetens för att avgöra vilka hus som är viktiga att spara och vilka hus som kan tas bort. Husen har helt enkelt inte betraktats som historiskt värdefulla, eftersom de inte är riktigt gamla. Enligt Maria Vallström förändrar rivningarna också den lilla stadens identitet. När bebyggelsen ersätts av tomma grönområden går den stadsmässiga kompakta karaktären förlorad. Orten blir varken stad eller by, utan någonting mittemellan. 

| UTBLICK |

Trots finanskrisen har den globala produktionen av cement ökat sedan 2007. Detta beror främst på Kina där statligt stöd gett en byggboom som inneburit kraftigt ökad tillverkning. Men nu ska Kina ställa om sin ekonomiska modell och de statliga investeringarna ska minska. TEXT: JOJJE OLSSON FOTO: CREATIVE COMMONS OCH JOJJE OLSSON

Cementjätten Cementjätten

Kina i gungning BETONG 2 | 2014

Cementproduktionen i Kina är energikrävande. Medan genomsnittet i världen ligger på 90 kilo kol per ton klinker ligger Kinas genomsnitt på 110 kilo per ton klinker.

klart att världen var på väg in i en finanskris, sjösatte Kina 2008 ett enormt stimulanspaket på över 4 000 miljarder kronor. Då export och utländska investeringar beräknades minska ville myndigheterna istället säkra landets tillväxt med hjälp av statliga investeringar. En stor del av stimulanserna gick till att göda en byggboom av bostäder och snabbtåg. Bara under 2010 byggdes cirka 15 miljoner bostäder i Kina och utbyggnaden av snabbtåg har inneburit att otaliga broar och viadukter förts upp landet över. Denna utveckling har fått cementproduktionen i Kina att öka med 800 miljoner ton sedan 2007. I fjol producerades här 2,2 miljarder ton cement, mer än hälften av den globala produktionen på 3,7 miljarder ton. Fyra av världens tio största cementtillverkare är nu kinesiska. Världens största tillverkare 2013 blev Anhui Conch med en produktion på 217 miljoner ton, vilket var en ökning från 180 miljoner ton från året innan. Under första halvåret 2013 ökade Anhui Conch sin försäljning av cement och klinker med 28,3 procent och planerar nu även att bygga faciliteter i Indonesien. Men mycket tyder på att Kinas dominans inom cementmarknaden snart är på väg mot sitt slut. Redan i maj förra året klargjorde landets myndigheter att cement är en av fem industrier med en överkapacitet så allvarlig att centrala åtgärder måste till för att stoppa ytterligare expansion. Den mäktiga Nationella kommissionen för utveckling och reform hade då redan utformat en plan tillsammans med Kinas ministerium för industri och IT. Å DET STOD

40 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

Enligt planen ska kinesiska cementtillverkare inte längre få starta några nya utbyggnader och de projekt som redan är planerade, men ännu inte fått alla tillstånd, ska också stoppas. Dessutom listades 527 cementfabriker, med en samlad kapacitet på 92,8 miljoner ton om året, för stängning under 2013, eftersom de sågs som särskilt ineffektiva såväl energisom miljömässigt. Kina har nämligen även satt upp en rad ambitiösa miljömål. Under den pågående femårsplanen, som antogs 2011, har man som mål att minska den totala mängden koldioxidutsläpp 2011-2015 med 40 procent. Fram till år 2020 vill man också minska utsläppen per BNP-enhet med 45 procent jämfört med 2005 års nivåer. Detta kommer slå hårt i provinser som Guangdong, vars ekonomi är baserad på cementtillverkning. För att möta målen tvingas de lokala myndigheterna nu stänga eller begränsa produktionen i en rad fabriker. Guangdong är också Kinas näst största producent av cement med en kapacitet på 132,7 miljoner ton om året, en siffra som nu måste minska. Initiativet att hindra överkapaciteten är ett steg i Kinas ambition att ändra på sin ekonomiska modell. Man vill ställa om tillväxten från att vara driven av investeringar, till att få konsumtionen att utgöra en större del. Det kommer innebära en lägre men mer hållbar tillväxt, vilket redan märks. 2012 var första gången sedan 1999 som Kinas ekonomi växte med mindre än åtta procent. – Kinas tillväxt 2013 kommer landa på cirka sju procent, för att sedan sjunka ytterligare under 2014. Och under det närmaste årtiondet kommer tillväxten i

Mellan åren 1980 och 2013 ökade cementproduktionen i Kina från 80 miljoner ton per år till 2,2 miljarder ton.

Mer om

Kvalitet på kinesisk betong DET RÅDER stora frågetecken vad gäller kvaliteten på kinesisk betong. En vanlig åtgärd för att spara pengar är att blanda cement med obehandlad sand från sjöbotten. Nyligen avbröts bygget av en 660 meter hög skyskrapa i staden Shenzhen för att man fruktade att betongen var av så dålig kvalitet att den kunde rasa. Efter vidare undersökningar visade det sig att minst 15 skyskrapor i Shenzhen byggts med sådan olaglig sand. Då Kina är det land i världen som har överlägset mest skyskrapor under byggnation så är risken stor att detta slags fusk är utbrett.

| UTBLICK |

Mer om

Världens största cementtillverkare 2013 snitt ligga på omkring tre procent, säger Michael Pettis, ekonomiprofessor vid Peking University, och aktuell med boken ”The Great Rebalancing”. Som bokens titel antyder, menar Michael Pettis att Kina står inför en jätteuppgift med att ställa om sin ekonomi. De senaste årens investeringsvåg har inneburit att Kinas BNP i dag endast till 35 procent utgörs av konsumtion, vilket kan jämföras med cirka 50 procent i Sverige och över 70 procent i USA. Om Kina vill fortsätta växa utan konsumtion måste man alltså komma med mer stimulanser, vilket enligt Michael Pettis inte är hållbart i längden. – De senaste åren har Kinas tillväxt till 70 procent utgjorts av statliga investeringar. Expansionen av billiga krediter kan inte fortsätta, eftersom även statens pengar någon gång tar slut. Detta gäller särskilt då många av investeringarna har

skapat skulder för lokala myndigheter, snarare än genererat faktiskt ekonomiskt värde, säger Michael Pettis. Kinas nya ledare, med president Xi Jinping och premiärminister Li Keqiang i spetsen, är medvetna om problemet och har varit särskilt tydliga med nödvändigheten av en justering. Inför det tredje plenumet, ett viktigt politiskt möte som ägde rum i november 2013, återupprepades ambitionen att ta i med hårdhandskarna mot sektorer som cement, stål och skeppsvarv, vilka alla fått stora statliga subventioner i och med de senaste årens stimulanser. Kinas statsråd presenterade i oktober en femårsplan, där man bland annat klargjorde att alla dessa sektorer redan i dag producerar mindre än 70 procent av sin kapacitet. Statsrådet menar därför att drastiska åtgärder genast måste vidtas. Förlusterna riskerar annars att bli ännu

ANHUI Conch (Kina) 217 miljoner ton LAFARGE (Frankrike) 205 miljoner ton HOLCIM (Schweiz) 174 miljoner ton CNBM (Kina) 128 miljoner ton HEIDELBERGCEMENT (Tyskland) 90 miljoner ton ITALCEMENTI (Italien) 80 miljoner ton CEMEX (Mexico) 76 miljoner ton TAIWAN CEMENT CORP (Taiwan) 64 miljoner ton CHINA RESOURCES (Kina) 59 miljoner ton SINOMA (Kina) 53 miljoner ton Källa: Global Cement Directory

BETONG 2 | 2014

| UTBLICK |

större med prispress följd av massavskedningar och dåliga banklån. Dessutom råder det stor osäkerhet när det gäller Kinas fastighetsmarknad. Dess andel av BNP har mer än fördubblats sedan år 2000, vilket har inneburit ökad efterfrågan på cement. På senare tid har det talats om en kinesisk fastighetsbubbla, särskilt som bopriserna har mer än trefaldigats sedan 2005. – Kinas överhettade fastighetsmarknad kommer hamna under press nästa år, då lokala myndigheter planerar flera åtgärder för att lugna ner prisökningen, säger Esther Fung, som täcker Kinas fastighetsmarknad för Wall Street Journal. Det rör sig främst om en eventuell fastighetsskatt, samt restriktioner för perso-

Mer om

Antal cementfabriker i Kina Det är inte helt lätt att få fram säkra uppgifter om hur många cementfabriker som finns i Kina. Enligt SAC TC 184, National Cement Standardization Technology Committee, fanns det 1 300 cementugnar igång i Kina år 2011, vilket kan jämföras med Sveriges fem, varav två finns i Slite, två i Degerhamn och en i Skövde. Enligt Global Cement finns det 798 cementfabriker i Kina, enligt China Daily 3 800 och enligt WBSCD Cement 9 300.

42 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

ner som vill köpa flera bostäder i investeringssyfte, eftersom spekulation ligger bakom de höga priserna. Totalt står omkring 60 miljoner bostäder tomma i Kina. Esther Fung säger sig redan i slutet av fjolåret ha sett tecken på att marknaden mattats av något. Även om Kinas fastighetspriser fortfarande ökade i december 2012, så var ökningen något långsammare än tidigare. Fung har talat med analytiker som tror att priserna på bostadsmarknaden ”bara” kommer stiga med 5-8 procent under 2014, jämfört med över tio procent i fjol, och över 20 procent som varit snittet under det senaste årtiondet. – Detta beror främst på att fastighetsbolag har köpt mer mark under 2013 än någonsin tidigare. De tio största byggföretagen investerade under fjolåret 250 miljarder kronor i ny mark, vilket kan jämföras med 100 miljarder kronor året innan, säger Esther Fung. Av detta kan man dra slutsatsen att behovet av cement under nästa år kommer fortsätta vara stort. Produktionen av cement steg i Kina med nio procent under 2013 års tio första månader. Det är en något snabbare ökning än under 2012. Men om fastighetsmarknaden inte längre blir attraktiv att spekulera i och med minskad prisökning, samtidigt som de statliga initiativen att hindra överkapacitet sätter in, så kan fallet istället bli ännu större. Hur siffrorna för tillväxt än ser ut, så måste statistik i Kina alltid tas med en nypa salt. Till och med premiärminister Li Keqiang har sagt att provinsernas siffror bör användas främst som referens och att exempelvis energiförbrukning eller tågfrakt är ett mer pålitligt tillväxtmått. Det gör att tvivel uttrycks även vad gäller landets cementtillverkning. Under 2012 exporterade Kina endast 16,6 miljoner ton cement, resten användes inom landet vilket i så fall innebär en konsumtion på 1 650 ton cement per capita. Det är betydligt mer än de 1 000 ton per capita som är vanligt i andra snabbt växande ekonomier. Det finns mycket riktigt också en stor diskrepans mellan den produktionsmängd som de kinesiska företagen själva

uppger och den uppskattning som publikationen Global Cement Directory gör. Exempelvis sätter tillverkaren Jindong Development sin egen produktion 2013 till 130 miljoner ton, medan Global Cement Directory vid årets slut gjorde en uppskattning på blott 37 miljoner ton. Om man vidare gick enligt prognoserna för 2013 års produktion som de står på respektive företags hemsidor skulle sex av världens tio största tillverkare vara kinesiska. Minskat behov av cement skulle dock få störst följder i Kina. Byggboomen har nämligen lett till att många småentreprenörer har köpt egna betongblandare och sedan hyr ut sina tjänster till byggföretagen. Liksom är fallet med anläggningsmaskiner så äger byggbolagen i Kina väldigt få betongblandare och föredrar istället att hyra in mindre entreprenörer. Många betongblandare har köpts på kredit. Det är också vanligt att entreprenörer köper fler maskiner än de behöver för att kunna använda dessa som säkerhet för nya lån. Enligt Financial Times har över hälften av alla betongblandare som såldes i Kina i början av 2013 inte ens slagits på. Utvecklingen kan givetvis drabba entreprenörerna, men även större företag som Zoomlion, som kommit att dominera marknaden för betong och cement i Kina. Företagets försäljning har femdubblats åren 2007-2011 och växte med cirka åtta procent i fjol. Men många analytiker och sparare ser en bubbla i cementutrustning och fruktar dessutom att denna till stor del finansierats av låneverksamhet utanför banksektorn. Zoomlion är nu därför den mest blankade aktien på hela Hongkong-börsen. En krasch i Kinas cementtillverkning skulle alltså främst drabba inhemska entreprenörer och företag. Men något annat som skulle kunna ske om efterfrågan mattas av i Kina är en ökad kinesisk export av billig cement. Det har skett vad gäller stål där flera utländska tillverkare, inklusive svenska SSAB, de senaste åren har tappat stora marknadsandelar till kinesiska konkurrenter. 

| INBLICK |

Ingen kan säga att de älskar betong så övertygande som Dogge Doggelito. Tack och lov växte jag upp bland betongen och kreativiteten, säger han och tar oss på en rundtur i det Alby som han aldrig lämnat och alltid kommer tillbaks till. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO BIOLA KADIRI

Dogge BETONG 2 | 2014

LBY CENTRUM vaknar till liv. Butiken mitt emot innetorgets centralpunkt, caféet, rullar ut hängare med väskor och kläder. Tre åldriga män i säckiga byxor sitter och rör slött i sitt te. Dogge är sen, han har varit uppe tidigt och varit med i morgonradion. Men så dyker han upp, blå keps, säckiga jeans och vinkar åt tjejen i klädbutiken. Välkommen till Doggeland! – Det är klart jag ställer upp, jag är ju betongen, säger han när vi lämnar de vitmålade betongbalkarna och halmskivorna i Alby Centrums tak. Böcker och skivor stuvas om och så rul�lar vi iväg i Dogges Volvo på upptäcksfärd bland betongen. Latinsk salsa tar allt ljudrum och det är bara att tyst titta ut mot Hydromacken som vi just passerar. Dogge kommer på sig och sänker volymen. – Är det för högt? Du vet jag har jobbat med musik hela livet och är nästan döv. Vi passerar Albyskolan, som fick nio år av Dogges liv och som fick se lille Douglas Léon förvandlas till Dogge Doggelito. Dogges musikintresse placerade sig tidigt i det tidstypiska hiphopfacket och med Latin Kings blev det en tredjeplats i rapSM 1992 och ett skivkontrakt med jätten Warner. Dogge ställer ifrån sig Volvon på en handikapparkering och öppnar dörrarna till Subtopia, ett gammalt kostall, som nu blivit Albys uppskjutningsramp för kreativitet och idéer. – Har du nyckel jag har tappat min? ropar Dogge till en kvinna som just går förbi. – Kolla mellan sätena i bilen, den ligger säkert där, säger kvinnan som låser upp och ler. Dogge öppnar dörren till Studio Barbarella, hans gåva till Albys ungdomar. Här får de chansen, en frizon, ett alternativ. Musiken ska ge visioner, plantskolan för framtidens hiphoppare, en hjärtesak för Dogge. En unken doft av gammal öl kommer från sopkorgen där tomma Koff-burkar sticker upp. Dogge slår sig ner i en soffa med en vägskylt ovanför: Alby med pilen till höger. Vägverket ovetande, men säkert överseende om de mäter reklamvärdet. – Alby är fantastiskt. Lägenheterna är välplanerade, stora och håller. Hela världen bor tillsammans här bland betongen och lever som en stor familj. Människor har en översocial kompetens, de lär känna olika kulturer hela tiden. Det tar år av universitetsstudier att få samma kompetens. Här finns läkare, jurister, det är bara att sätta dem i arbete. Framtiden finns här, multikulturellt är business, svenskar idag ser inte ut som du, de ser ut som jag. Det

46 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

är här man ska bygga och satsa. Jane Fonda tittar ner från affischen på väggen. Just där är hon Barbarella, den sexiga rymdförföriskan som var alldeles för vågad för 1968 när filmen kom. Nu lever hon vidare i den här studion i Alby som hon fått ge namn åt. – Jag försöker få folk här att förstå att de kan lyckas. Jag är från Alby, jag var 17 år när jag vann två Grammys, Carola är från Norsborg, Jan-Ove Waldner från Fittja. Men det krävs lite också. En del kommer hit för att spela in en låt och jag frågar om de har något mer. Men de har bara en låt, jag hade hundra låter innan jag började spelade in. Dogge beskrivs ofta som en samhällsdebattör, kanske för att han spontant blir en så god ambassadör för förorten. De första

Mer om

Dogge Doggelito NAMN: Douglas Léon FAMILJ: Fyra barn och en hund. BOR: Alby i Botkyrka kommun. BAKGRUND: Pappa venezuelan, mamma svensk. ÅLDER: 38 år. GÖT BETONG SENAST: Ett fundament till brevlådan. (Frigolitformen sprack, men med lite mer tejp och sanering av gatan, så lyckades det). FAVORITBETONG: Graffititimålningen i Fittja till minne av sin bästa vän. AKTUELL: Invald i Music Hall of Fame med Latin Kings. Kommer med grillbok i april.

Två gånger har Dogge vunnit en Grammy, nu är han och Latin Kings invalda i Swedish Music Hall of Fame. Tack vare betongen, enligt Dogge.

albumen med Latin Kings hette för övrigt Välkommen till förorten och I skuggan av betongen. Men det ler Dogge åt nu. – När man var 15 var allt på liv och

död, nu är det bara musiken som gäller. När man blir professionell blir man lat. Dogge vill visa mer. Subtopia och Barbarella bakom och Dogges Volvo på väg

| INBLICK |

mot platserna där det började, Albys trappuppgångar. Portarna har kod, men Dogge stoppar en bovärd på gatan som öppnar. Putsen har lossnat på ena väggen och innertaksplåtarna är lite buckliga. Sex våningar, tolv familjer, tre har svenska namn. – Här satt man. Trappuppgångarna är som en enda stor labyrint, det ger inspiration. Det är också ett bra ekoljud, perfekt för att rappa i. Vi satt ofta uppe på taket, nyårsnätterna finns det inget bättre ställe.

Du ser hela stan här uppifrån och sjöarna runt omkring. Här är mina barndomsminnen, vi var fattiga och satt här och rappade. Om Dogge fick ta hit någon, vem som helst, och visa tre saker i Alby, då skulle han ta hit Nelson Mandela, även om han är död. – Så skulle jag visa honom Studio Barbarella och Botkyrkaskogarna, de är oändliga och så vackra. Sen vet jag inte. Kanske Alby Centrum, inte så

märkvärdigt, men det har en själ. Men förorten är inte bara betong, solsken och sagor som blir verklighet. Dogges bästa kompis dog i en överdos, något som han berättar som en självklarhet, en del av allt det andra. – Han tog för mycket så att hjärnan sprängdes. I rapvärlden hör det till att man gör en memorial, ett minne, så vi ordnade en graffiti i Fittja, olaglig förstås. Men den har blivit k-märkt nu och finns förhoppningsvis kvar.  BETONG 2 | 2014

| MILJÖ |

Märkligt underlag för Växjös träbyggnadsstrategi Den 13 augusti förra året antog en enhällig kommunfullmäktige i Växjö en träbyggnadsstrategi kallad ”Växjö den moderna trästaden”. Trots underlag från flera forskare med motstridiga uppgifter valde man att stödja sig på Leif Gustavsson från Linnéuniversitet och presentera strategin som bevisligen bra för miljön. TEXT: ROGER ANDERSSON

I ETT 12-SIDIGT dokument presenterar Växjö kommun sin nya träbyggnadsstrategi. ”För att underlätta utvecklingen av träbyggnation behöver kommunen skapa lab-miljöer, dvs områden där hela eller delar av marken vigs åt träbyggande”, står det bland annat. – Det är framförallt ett näringspolitiskt beslut, säger Kristina Thorvaldsson, planeringschef på Växjö kommun. I dokumentet hänvisar man till att cirka 5 000 personer jobbar inom träsektorn i Kronobergs län. Det räknas upp skogsmaskiner, träbearbetningsmaskiner, sågade trävaror, småhus, trähuselement och möbler. Men enligt dokumentet är det också bättre för miljön att bygga med trä. ”Med livscykelperspektiv visar forskningen att en byggnad med trästomme har lägre primärenergianvändning och lägre koldioxidbalans än ett motsvarande hus uppfört i traditionellt byggmaterial.” Frågan är vad som döljer sig bakom ”forskningen”. I ett beslutsunderlag står att läsa att två olika forskningsrapporter undersökts före kommunens beslut.

Den ena kommer från Leif Gustavsson, tidigare Mittuniversitetet, numer Linnéuniversitetet. Den andra kommer från Institutionen för miljösystemanalys vid Chalmers. I beslutsunderlaget står att läsa att ”Chalmers och Leif Gustafssons forskning kommit till olika slutsatser.” Så när Växjö kommun hänvisar till ”forskningen” vad menar man då egentligen? – Vi menar Leif Gustavssons forskning, säger Kristina Thorvaldsson. Vad hände med Chalmersrapporten? – Leif Gustavsson är världsledande i sin forskning, så vi valde att lita på honom, säger Kristna Thorvaldsson. Känner ni till att Leif Gustavssons forskning skarpt kritiserats i en rapport från IVL Miljöinstitutet som grundad mer på ”antagen potential än sannolikhet”? Det gör inte Kristina Thorvaldsson utan hänvisar till Jan Johansson, energiplanerare på planeringskontoret, som tagit fram underlaget. – Ja, vi tittade på IVL Miljöinstitutets rapport, säger Jan Johansson. I den rapporten granskas åtta olika

Växjö

den moderna trästaden Växjö kommuns träbyggnadsstrategi

Antagen av kommunfullmäktige 2013-08-26 §170

analyser och slutsatsen dras ”att det inte går att få objektiva svar på om koldioxidutsläppen minskar då trä används som stommaterial”. Ändå skriver ni att ”forskningen” visar att trästomme är ett bättre miljöval än andra material? – Ja, Leif Gustavsson är ju världsledande i sin forskning, säger Jan Johansson. REFERENSER Gustavsson L. (2013). ”Fokus på byggnaders livscykel!”. I Teleman, H. (ed) ”Hållbarhetens Villkor”, 142-155. ISBN: 978-91-7843-412-1 Ekvall T. (2006) ”Miljöaspekter på val av stommaterial i byggnader – kompletterande kartläggning av kunskapsläget”. B1663, IVL Miljöinstitutet, Göteborg. Brunklaus, B. & Baumann, H. (2002). Vad innebär ett ökat träbyggande i Sverige för miljön? – Granskning av jämförande LCA-studier av stombyggnadsmaterial i hus. ESA-rapport 2002:6. Chalmers, Göteborg

BETONG 2 | 2014

VI HJÄLPER DIG! Vi erbjuder en mängd olika konsulttjänster inom såväl nyproduktion som reparation, genomför laboratorieprovningar och skadeanalyser samt besiktigar olika typer av anläggningar.

VI GER DIG KUNSKAP!

VI TÄNKER FRAMÅT!

VI HAR INFORMATIONEN!

Vi erbjuder högkvalitativa kurser inom hela betongområdet och de genomförs öppet eller företagsinternt, antingen i sal eller via internet.

Sveriges största miljö för forskning och utveckling inom betong- och bergmaterialområdet. Såväl grundläggande som tilllämpade frågeställningar.

Vi har landets största betongbibliotek. Vi säljer forskningsrapporter och publikationer samt utför informationssökningar på uppdragsbasis.

CBI Betonginstitutet är ett oberoende industriforskningsinstitut. Vi bedriver forskning, utveckling, materialprovning, konsultverksamhet och utbildning inom betong- och bergmaterialområdet. Vi finns i Stockholm, Borås och Lund. Tel: 010-516 68 00. e-post: cbi@cbi.se. www.cbi.se

| FORSKNING |

Livscykelanalyser berättar

Sanningen om stommaterialen Val av stommaterial ur ett miljöperspektiv är omdebatterat. Ska valet vara bra för miljön måste hänsyn tas till hela livscykeln. Hilda Karlsson, forskare i logistik på Handelshögskolan i Göteborg, gör här en sammanställning över olika livscykelanalyser. TEXT: HILDA KARLSSON

BYGGNORMEN FÖRBJÖD trä som stommaterial i större hus fram till och med 1994, då normen ändrades till mer tekniskt funktionsstyrande. Trenden att bygga stål- och betongkonstruktioner har dock levt kvar trots att normen ändrades 1994. Effekten har blivit att träbranschen har velat skapa incitament och ramverk för ett ökat byggande i trä genom ett nationellt program. Ett ökat träbyggande och vad det skulle kunna få för positiva effekter på miljön är dock ett relativt outforskat område. Det kräver en kartläggning av kunskapsbehovet och översyn av studier som jämför trähus med betong- och stålkonstruktioner samt deras effekter på miljön (ESA-rapport 2002:6). Livscykelanalyser, LCA, används för att man ska kunna se hur stor en produkts miljöpåverkan är totalt sett eller vilken del som har störst miljöpåverkan. Miljöpåverkan omfattar alltifrån resursuttag, energi, material, vatten och farliga ämnen till utsläpp till luft, vatten och mark, men även effekter såsom resursförbrukning, övergödning, försurning, växthuseffekt, marknära ozon, mänsklig toxicitet och tungmetaller. Underlaget

kan användas vid beslutsfattande, för miljömärkning samt vid utvecklingen av produkter och tillverkningsprocessen (Baumann & Tillman, 2004). Norén & Jarnehammar (2001) har gjort en LCA-jämförelse och miljöbedömning av flervåningshus med träoch betongkonstruktioner. Studien visar träkonstruktionens mervärde när det kommer till miljö genom mindre koldioxidutsläpp och materialets förnyelsebara resurs. Rapporterna Björkman & Tillman (1996) och Björklund med flera (1997) jämför stomkonstruktioner i betong, stål och trä. Användningsfasen är den del som har störst miljöpåverkan sett till hela livscykeln, men enbart sett till tillverkningsfasen så är trä mer miljövänligt jämfört med betong- och stålkonstruktioner. Enligt båda studierna, och sett till hela livscykeln, så är trähus lika miljövänliga som betong- och stålkonstruktioner. Rapporten Forsberg & Johansson (1999) visar att trä är mer miljövänligt än stål, då trä är en förnyelsebar resurs och bidrar till mindre koldioxidutsläpp under tillverkningsprocessen. Det är dock värt

att beakta att studien inte är en LCAjämförelse och att trä- och stålkonstruktionerna som har jämförts skiljer sig åt. Adalberth (2000) har jämfört energianvändningen under hela livscykeln i fyra flervåningsbostadhus med trä- och betongkonstruktioner som upprättades 1996. Sett till hela livscykeln så var energianvändningen och miljöpåverkan i princip lika stor vid en jämförelse av träoch betongkonstruktioner. Däremot har trä en något mindre energianvändning och miljöpåverkan om man ser till enbart tillverkningsfasen. Driften är den fas som har den största miljöpåverkan under hela livscykeln. Graulich (2001) har gjort en miljöstudie och LCA-jämförelse av tegel- och träradhus. Tidigare studier med LCAjämförelser fokuserar ofta på husens energianvändning och tar sällan hänsyn till skadliga ämnen i konstruktionsmaterial (Graulich, 2001). Enligt Graulich (2001) har skadliga ämnen inte ett direkt samband med trä- och tegelkonstruktioner utan snarare till om kemikaler används vid uppförandet och underhållet av byggnaden.

BETONG 2 | 2014

| FORSKNING |

Både Björklund, Jönsson, & Tillman (1996) och (1997), Quack (2001) och Adalberth (2000) visar att användningsfasen, det vill säga själva driften av husen, är den fas i livscykeln som påverkar miljön mest. Quack (2001) visar genom en LCA-jämförelse av radhus i betong, tegel och trä samt med olika energisystem att valet av energisystem påverkar hur stor effekten blir på miljön. Enligt en studie av både Norén & Jarnehammar (2001), utifrån tillverkning och avfallsförbränning, Adalberth (2000), sett till enbart tillverkning, Björklund, T., Jönsson, Å. & Tillman, A.-M (1996) och (1997), sett till enbart tillverkning, och Forsberg, C. & Johansson (1999), utifrån hela livscykeln, har trä en mindre miljöpåverkan än stål i egenskap av förnyelsebar resurs och mindre koldioxidutsläpp. Däremot visar även Björklund, Jönsson & Tillman (1996) och (1997) att sett till hela livscykeln så är skillnaden i miljöpåverkan mellan trä-, betong- och stålkonstruktioner försumbar. Likaså Adalberth (2000) visar att miljöpåverkan är i princip lika stor vid en jämförelse av trä- och betongkonstruktioner och sett till hela livscykeln. Enligt både Graulich (2001) och Quack (2001) är miljöpåverkan av skadliga ämnen, sett till hela livscykeln, oberoende av konstruktionsmaterial såsom trä och tegel. att ett flertal tidigare studier visar, sett till hela livscykeln, att trä inte behöver ha en mindre miljöpåverkan jämfört med betong, stål och tegel. Däremot visar Norén & Jarnehammar (2001) och Forsberg & Johansson (1999) på fördelarna med trä som förnyelsebar resurs genom att skapa energi

KONTENTAN ÄR

REFERENSER Adalberth, K. (2000). Energy Use and Environmental Impact of New Residential Buildings. TVBH-1012. Department of Building Physics, LTH. Lund. Baumann & Tillman (2004). Hitch Hiker’s Guide to LCA. Studentlitteratur, Lund. Björklund, T. & Tillman, A.-M. (1997). LCA of Building Frame Structures – Environmental Impact over the Life Cycle of Wooden and Concrete Frames. Report 1997:2. Technical Environmental Planning, now: Environmental System Analysis, CTH. Göteborg. Björklund, T., Jönsson, Å. & Tillman, A.-M. (1996). LCA of Building Frame Structures – Environmental Impact over the Life Cycle of Concrete and Steel Frames. Report 1996:8. Technical Environmental Planning, now: Environmental System Analysis,CTH. Göteborg. Brunklaus, B. & Baumann, H. (2002). Vad innebär ett ökat träbyggande i Sverige för miljön? – Gransk-

52 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

vid sluthanteringen och mindre koldioxidutsläpp genom avfallsförbränning. Värt att beakta är dock att de LCA-analyser som har behandlats inte har tagit hänsyn till den senaste forskningen om karbonatisering det vill säga betongens förmåga att under sin livslängd ta upp koldioxid (Stripple med flera 2013). Följande faktorer bör dock vara uppfyllda för att trä skall ha en mindre miljöpåverkan vid byggkonstruktioner jämfört med betong, stål och tegel: • Givet att skogsbruket är hållbart samt att trä är en förnyelsebar resurs och inte bidrar till ökade koldioxidutsläpp. • Förutsätter framtida avfallsförbränning med energiutvinning och givet att inte miljövänligare alternativ tillämpas. Träkonstruktioner kan ha en mindre miljöpåverkan totalt sett i hela livscykeln, men kan dock innebära att miljöskadliga ämnen i form av färg, lim, spackel och så vidare tillkommer. Val av energisystem i användningsfasen är därför mer avgörande än valet av byggmaterial för en minskad energianvändning och koldioxidutsläpp vid huskonstruktioner samtidigt som ju mer energisnål en byggnad är desto större betydelse får materialvalet. Om materialvalet inte påverkar slutresultatet nämnvärt för en standardbyggnads miljöpåverkan, till exempel dess energianvändning med mera under drift, så får det desto större roll om huset är ett passiv- eller ett lågenergihus, eftersom miljöpåverkan av driften är så mycket lägre än för vanliga standardhus. (ESA-rapport 2002:6) En studie av Thormark (2007) visar också att valet av energisystem har en stor betydelse vid miljöpåverkan från byggnader, i synnerhet vid utform-

ningen av nya byggnader för att kunna minska energianvändningen för drift, välja rätt byggnadsmaterial och skapa återanvändning/återvinning. Vid valet av byggnadsmaterial är ofta dess underhållsbehov en avgörande faktor vid bedömningen. Material och komponenter med långa underhållsintervall i kombination med mindre förkroppsligad energi, det vill säga all energi som en produkt kräver under dess livscykel från tillverkning till skrotning/återvinning, kan minska underhållsbehovet. Återvinningsbara material och demontering kan öka återanvändningen/återvinningen och därmed minska miljöpåverkan. Trots att passiva hus har en låg energiförbrukning så innebär inte det per automatik att miljöpåverkan är lägre. Dessutom så kan samtliga aktörer i livscykeln förbättra en byggnads miljöeffekter. Det handlar om att kunna se till hela livscykeln och ställa krav på energi både för materialproduktion, utrymme för värme det vill säga el eller fjärrvärme och hushållsel. Det är därför viktigt att materialproducenter blir medvetna om att valet av energisystem påverkar miljön (Brunklaus, Thormark & Baumann, 2010). Enligt Heiskanen (1997) är aktörerna och deras miljöpåverkan komplex då tidigare studier ofta enbart ser till aktören och energikällan när det gäller byggnader, men således även bör se till kopplingen mellan energi och miljö. Det kräver en samordning mellan olika aktörer för mer miljövänliga komponenter och material, låg miljöpåverkan vid användning av fjärrvärme och ett bättre framtida system för el- och energiför sörjning.

ning av jämförande LCA-studier av stombyggnadsmaterial i hus. ESA-rapport 2002:6. CTH. Göteborg

Heiskanen, E. (1997). The social shaping of a technique for environment assessment. Science Studies, 11(1), 27–51.

Brunklaus, B., Thormark, C. & Baumann, H, (2010). llustrating limitations of energy studies of buildings with LCA and actor analysis. Environmental Systems Analysis, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden Culture and Society, Urban Studies, Malmö University, Malmö Forsberg, C. & Johansson, V. (1999). Projekt Vetenskapscentrum Korsvägen - Miljömässig jämförelse mellan limträ och stål i fackverkstak. 1214073-16/4/ Miljö-rap001. FB Engineering AB. Göteborg. (förhandskopia). Graulich, K. (2001). Vom Nierdrig-Energihaus zum Niedrig Schadstoffhaus - Integration von schadstoffbezogenen Bilanzierungen in die Okobilanzen von Wohngebäuden. Bestell-Nr. 420128. Öko-Institut e.V. Freiburg. Tyskland.

Norén, J. & Jarnehammar, A. (2001). Miljöbedömning av Trähus 2001 - bakgrundsfakta. Rapport P 0105010. Trätek - Institutet för träteknisk forskning. Stockholm. Thormark, C. (2007). Energy and resources, material choice and recycling potential in low energy buildings. Construction Management, Lund Institute of Technology, Lund University, Sweden. Quack, D. (2001). Einfluss von Energistandard und konstruktiven Faktoren auf die Umweltauswirkungen von Wohngebäuden - eine Ökobilanz. Bestell-Nr. 420126. Öko-Institut e.V. Freiburg. Tyskland. Stripple, Fridh, Andersson, Hägglund. Environmental Science Technology 2013, 47 (20), pp 11625–11633

Zanzibar – krydd och betongön byn Matemwe på Zanzibar ligger betongfabriken centralt, mittemot en av byns två små kiosker där matolja och samtalstid till mobilkortet är de vanligaste inköpen. Den största och enda tillverkningen består av betongstenar som nästan alla hus på Zanzibar är byggda av. De muras upp till små villor med balkar över fönstren och får sen se ut som de gör utvändigt. Tufft och rått. Allt arbete sker utvändigt så lokalerna är välventilerade. De har också kommit långt när det gäller hållbara transporter. All betongsten fraktas med åsnor. 

I DEN LILLA

54 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

Det är mycket som är av betong på Zanzibar, till och med solstolarna.

| UTBLICK |

Det finns två sätt att bygga bostäder på i Tanzania. Den enklaste metoden består i att bygga ett nätverk av trästänger som får vara armering i lerväggar. Den mer avancerade består av staplade betongblock, med inslag av platsgjutna pelare och balkar.

BETONG 2 | 2014

| INBLICK |

Under tidigt 1980-tal började Rauna of Sweden formgjuta högtalare i betong och blev ett fenomen i hifi-världen med sin nyskapande design och genomtänkta teknik. Men 1990-talets ekonomiska svårigheter fick produktionen att upphöra och högtalarna fick därmed extra kultstatus. Men nu är produktionen åter igång i Trollhättan. TEXT: KRISTIN MÖRCK FOTO: OLLE NECKMAN OCH KRISTIN MÖRCK

BETONGHÖGTALARNAS

Återkomst L

Högtalarelement monteras på löpande band på Raunas fabrik i Åtorp.

Lennart Niklasson arbetar fram nya Raunahögtalare i verkstaden i Trollhättan. Snart kommer en till montör att anställas.

ENNART NIKLASSON tar några snabba kliv nerför trappan i Hifi-punktens butik. I ett rum täckt av heltäckningsmattor och ljuddämpande draperier slår han sig ner i en tvåsitssoffa av svart skinn. Framför honom står en silverfärgad dansk ljudanläggning och på var sida om den en riktig 80-talsklassiker – Raunas betonghögtalare Njord. Deep purples “Highway star” från liveplattan “Made in Japan” går igång på högsta volym. Ljudet är klart och närvarokänslan stark. Den som blundar riktigt hårt transporteras direkt från källaren på Storgatan i Trollhättan till Osaka. Året är 1972 och rösten Ian Gillans. Lennart och Martin Niklasson har i många år drivit hifi-butiker. Under 80-talet sålde de Raunas betonghögtalare och lärde då känna konstruktören, Bo Hansson. 2011 gick han plötsligt bort och bröderna Niklasson erbjöds att överta det smått legendariska högtalarmärket, känt för sitt autentiska ljud. Martin och Lennart Niklasson tackade ja. Deras första steg blev att tillverka elementsatser så att Raunaägare ska kunna uppdatera ljudet i sina gamla högtalare. – Många som köpte högtalarna på 80-talet har dem fortfarande kvar. De förbättrar dem hellre än att köpa nya, säger Lennart Niklasson. Redan när köpekontraktet skrevs under fanns tanken på att börja gjuta nya högtalare. Gjutformarna hade

BETONG 2 | 2014

Mer om

Rauna of Sweden RAUNA OF SWEDEN startades 1982. 1984 gick Bo Hansson över till att tillverka högtalare under namnet Opus3. Syftet med båda företagens högtalartillverkning var att erbjuda bra ljud till ett lågt pris. Som mest hade både Rauna of Sweden och Opus3 högtalartillverkning ett tiotal anställda. Raunas rekordår var 1988 då de sålde ungefär 15000 högtalare. Tillsammans med Jan-Eric Persson drev Bo Hansson skivbolaget Opus3, som blev ett internationellt erkänt bolag för akustisk musik. De gjorde inspelningar i konsertlokaler och kyrkor. Musiken producerades utan konstgjord reverb eller komprimeringar – lyssnarna skulle känna det som att de befann sig i konsertlokalen. Trots Bo Hanssons bortgång har verksamheterna levt vidare: Skivbolaget Opus3 delades 1989 upp i två bolag med samma namn. Jan-Eric Persson driver fortfarande sin del. Continuo skivspelartillverkning ägs av Nykroppa snickeri och högtalartillverkningen har tagits över av Lennart och Martin Niklasson. De nya Raunahögtalarna kommer, liksom de gamla, att vara en svensk produkt. Cementet kommer från Cementa i Skövde, gjutningen görs i Lidköping och monteringen i Trollhättan. Högtalarelement och delningsfilter kommer från norska SEAS.-farligt bygg- och rivningsavfall.

sparats och följde med i köpet, några i glasfibrer och några i rostfritt stål. Vissa modeller har redan provgjutits och om allt går som det ska kommer några högtalare stå färdiga i slutet av året. Martin Niklasson tror på Raunas framtid. – Nästan allt tillverkas i Kina nuförtiden. Vi kan inte konkurrera med deras låga löner, men eftersom vi använder ett billigt material har vi ett försprång. Det kostar mycket att stadga upp högtalarkabinetter i trä. Så varför den tunga betongen? För Rauna of Sweden var det udda materialvalet självklart. En slogan från den första reklamen förklarar vad allt handlar om: “Det sämsta du kan göra med sex spånskivor är en högtalare!”. Det var en amerikansk mässbesökare som entusiastiskt uttalade de bevingade orden när han såg

58 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

Tidiga reklambilder. Olle Neckman var grafiskt kunnig och hade de rätta kontakterna. Rauna of Sweden fick en flygande start i reklamsammanhang.

betonghögtalarna första gången. Men orden hade lika gärna kunnat komma direkt från konstruktören själv. Under 70-talet byggde Bo Hansson högtalare i sin hifi-butik på Kungsvägen i Karlskoga och producerade, tillsammans med Jan-Eric Persson, akustisk musik på skivbolaget Opus3. Han insåg att andra material än trä behövdes för att ljudet inte ska studsa runt i högtalaren innan det når lyssnaren. Ett experiment hemma i villan på Blåbärsvägen blev det första betongprojektet. Han göt ett bashorn som började i källarens gillestuga och mynnade ut bakom ett galler i vardagsrummet en trappa upp. Enligt dem som fick lyssna är ljudet något helt unikt. 1981 lanserade han också Chaconne, en högtalare i trä med inbyggd betongskiva. I samma veva blev han kontaktad av Olle Neckman, på storföretaget Luxor, som hade hört talas om honom och vill starta ett nytt högtalarmärke. – Bo tackade först nej. Han tyckte inte att han hade tid. Men någonstans i honom såddes ett frö, säger Martin Niklasson. Bo Hansson ville gärna arbeta vidare med betong, det material som han menade gav det i särklass renaste ljudet. Just välljud är något som han intresserade sig mycket för. Han ville att musiken skulle återges så naturtroget som möjligt och målet var därför att skapa produkter i alla led – från musikinspelningar till tillverkning av skivspelare, förstärkare och

högtalare. Det kom han sedermera även att göra. – Bo var en förkämpe för välljud. Han älskade orgelmusik och ville att den skulle låta bra, berättar Lennart Niklasson. B O H A N S S O N slipade på en idé och tog åter kontakt med Luxor, men samarbetet rann ut i sanden. Olle Neckman, som hunnit sluta på Luxor, var dock fortfarande intresserad och Bo Hansson och han bestämde sig för att gå vidare på egen hand. Lennart Bergstedt, som byggt högtalare tillsammans med Bo Hansson, blev den tredje delägaren. Företaget fick namnet Rauna of Sweden, efter Bo Hanssons finska släktnamn Raunavaara. I logotypen fanns en runsten för att symbolisera den stabila betongen. Modellerna fick namn som Njord, Leira och Tyr. Rauna of Sweden valde att gjuta hela högtalarlådan i betong. De tre ägarna jobbade hårt för att ta fram de första modellerna. De provade olika betongblandningar, byggde formar och utvecklade verktyg. Avancerade beräkningar gjordes i datorprogram som köpts för en förmögenhet i USA. – Att bygga betonghögtalare var inget vi gjorde över en natt. Produktionsmetoderna uppfann vi själva. Ingen hade ju använt betongen på detta sätt innan, säger Olle Neckman. 1983 lanserades så den första model-

| INBLICK |

Några anställda spacklar Raunahögtalare i fabriken i Åtorp. Just spacklingen blev tidsödande när produktionen ökade. Det nya färgsystemet var tänkt att minska den arbetsbördan, men blev istället slutet för Rauna.

len, Leira. Med ett för branschen helt nytt material och en modern periskopliknande form pockade Leira på uppmärksamhet. – Högtalaren blev en succé. Under många år var vi marknadsledande för högkvalitativa högtalare i landet, säger Olle Neckman. Trots att varje högtalare vägde lika mycket som en lågstadieelev gick Rauna på export. Ungefär 80 procent hamnade i andra länder. Betongen lackades med vit färg, men i Tyskland såldes de även i rå betongfinish i exklusiva inredningsaffärer. Versionerna om vad som sedan händer skiljer sig åt, men vad man kan konstatera är att Bo Hansson lämnade bolaget. Han började i mitten av 80-talet istället tillverka betonghögtalare under samma namn som skivbolaget Opus3. De fick en lite mer kantig form och namn som Chaconne, Chorus och Credo. Continuo, en skivspelare helt i betong, togs också fram. Samtidigt fortsatte Raunas segertåg och nya modeller togs fram: Freja, Balder och Ymer. Framgångarna för betonghögtalarna ledde till att fler företag ville vara med och konkurrera. Till och med Skanska gav sig in i leken med Cheops, en pyramidformad högtalare i ett betongliknande kompositmaterial, kallat flexosite. Men tuffa tider väntade både Rauna och Opus3. Precis när 1980-talet skulle gå över till 1990-tal fick Bo Hansson sitt lån indraget, vilket var början till slutet

för Opushögtalarna. Rauna gjorde några år senare ett ödesdigert val, de bestämde sig för att byta lack. Vad de inte visste var att den nya lacken varken tålde kalk eller den fukt som betongen ger ifrån sig. Färgen släppte i stora sjok. – Vi hade betalat 300 000 till Svenska Färginstitutet för att de skulle arbeta fram ett enklare färgsystem. Efteråt stämde vi dem, men fick inga pengar tillbaka. Om vi hade behållit den gamla färgen hade vi kanske fortfarande tillverkat högtalare. Vi hade inga tankar på att lägga av, säger Olle Neckman. Rauna of Sweden låg i dvala under många år. 2003 köpte Bo Hansson utrustningen och blev ägare till båda företagens högtalarmaterial. Under 2010 års sista skälvande timmar avslöjade han att han skulle börja gjuta en ny serie Opushögtalare. Men inga nya högtalare hann komma ut på marknaden. Några månader senare gick han bort. På Hifi-punkten i Trollhättan funderar Lennart Niklasson vidare. Han har bestämt sig för vilka modeller som ska få nytt liv, men vissa detaljer återstår att hitta lösningar på. Bland annat saknas innerformar till Raunahögtalarna. Opushögtalarna kan i princip tillverkas omgående. Men Lennart Niklasson har en förkärlek för Leirahögtalarens form och vill gjuta även den. Han visar smulor av frigolit som sitter kvar inne i en gammal Leira. Troligtvis fungerade frigoliten som

Mer om

Betong & ljud BETONG PASSAR bra i ljudutrustning eftersom det är ett dött och resonansfritt material. Ljudet som kommer ut ur högtalaren blir ovanligt rent. Med betongen kunde Rauna och Opus3-högtalarna få en rundare form än vanliga högtalare, vilket gör att ljudvågorna inte böjer sig i kanter och hörn och reflekteras i okontrollerade riktningar. Betongens tyngd gör också att högtalaren står stadigt. Det motverkar den kraft som kommer från högtalarelementen. Nackdelarna är att högtalaren är tung att flytta och att betongens låga egendämpning i vissa fall kan ge en ringande klang. Det finns även en risk att betongen spricker.

form för att sedan gröpas ur och slängas. – Vi funderar på att göra några modeller i rå betongfinish, säger han medan han försiktigt känner på betongen med fingerspetsarna för att kontrollera om den nygjutna Credos yta är slät. Har betongen små luftporer kan den inte förbli rå, utan måste spacklas och målas. Lennart Niklasson har många idéer för framtiden. En modell ska få en smäckrare fot. En annan en aluminiumlist. Kanske kommer arbetet till och med mynna ut i en helt ny Raunamodell. Det rör på sig. 2014 blir året då be tonghögtalaren återuppstår. BETONG 2 | 2014

| BETONGFÖRENINGEN |

Revidering av Betonghandbok Material Betonghandbok Material, utgåva 2 från 1994, har blivit inaktuell och behöver revideras. Därför har ett projekt initierats av Betongföreningen, Cementa och CBI Betonginstitutet. Arbetet började i mars 2013 och flera kapitel är under färdigställande. TEXT: GUNILLA TEOFILUSSON, CBI BETONGINSTITUTET, PROJEKTLEDARE OCH RICHARD MCCARTHY, BETONGFÖRENINGEN, ORDFÖRANDE

ARBETET MED Betonghandbok Material har pågått sedan mars 2013.

Kapitlen om tillsatsmedel, cement och proportionering kommer att färdigställas under våren 2014. I kapitlen om tillsatsmedel och cement är de mest betydande förändringarna nya typer av produkter samt uppdatering av regelverk. I proportioneringskapitlet har man bland annat beskrivit hur krossat material påverkar betongmassans egenskaper. Dessutom har man infört exponeringsklasser och hur dessa påverkar proportioneringsmodellen. Kapitel som kommer att revideras härnäst är om betongmassa, tillsatsmaterial och armering. Handboken har varit unik internationellt sett genom sin omfattning och höga nivå. Kvaliteten har säkerställts genom att texterna försätts med omfattande källhänvisningar till forskningsartiklar och undersökningar. Inte bara materialtillverkare och materialutvecklare har användning av boken, utan också konstruktörer och framför allt entreprenörer. Val av betong och utförandeteknik kräver en gedigen kunskap om betongens materialegenskaper. Drygt 200 handböcker säljs årligen av Svensk Byggtjänst och den är i särklass den viktigaste kurslitteraturen i Betongkurs Klass I (alla inriktningar). Mer fakta om projektet Finansiärer är i nuläget Cementa, Svensk Betong, SBUF, några av Betongföreningens korporativa medlemmar, Byggråd Syd samt Trafikverket. Projektet går ut på att revidera handboken löpande under sex år, cirka sex kapitel om året. Varje reviderat kapitel ska ges ut i tryckt form samt digitalt som ett komplement till nuvarande Betonghandbok. När projektet är slutfört ges hela boken ut på nytt som utgåva 3, både i  tryckt och digitalt format.

Vi välkomnar våra nya medlemmar! Anders Svensson, EQC Management, Mehdi Bagheri, URS Nordic, Anna Brinkhagen, Cementa, Andrée Carlsson, E&D, Christoff Hagelin, Peikko, Johnny Hansson, Betongakuten i Sverige, Lars Hellman, Karigo Byggprojektering, Henrik Nilsson, Nilsson Teknik, Peter Johansson, Swerock, Henrik Lindberg, TH Konsult, Louisa Thomas, Färdig Betong, Fredrik Ohlsson, Peikko, Marcus Olsson, Rain Siling, Entreprenadgruppen Sverige, Veronika Sjödin, Marcos Valles Ferrer. Korporativ medlem: RKE Constructor.

BETONG 2 | 2014

V채lkomna till Betongklubben! Betongkemi Nordic AB

L채s mer p책 www.betong.se/betongklubben

TEKNIK

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

» Det vi behöver är tydliga, neutrala och vederhäftiga spelregler så att jämförelserna mellan olika lösningar blir rättvisa och meningsfulla. «

Låt byggmaterialen spela i samma rink! Ryssland. Sverige mot Tjeckien. Sverige mot Finland. Ishockeymatcher som engagerar många och konkurrensen är hård men fri. Så här under Ukrainakrisen kommer jag att tänka på ishockey-VM 1969 i Stockholm. Tjeckoslovakien vann båda matcherna mot Sovjet och vägrade därefter att tacka ryssarna för matchen, året efter Pragvåren och halvåret efter Sovjets invasion. Sverige vann båda matcherna mot Tjeckoslovakien – även om några tyckte att svenskarna skulle lagt sig. Men Sovjet vann till slut båda matcherna mot Sverige och guldet gick som vanligt till Sovjet som var mest effektivt och gjorde flest mål. Betong mot stål. Betong mot asfalt. Betong mot trä. Tre andra matcher där konkurrensen är hård men inte alltid fri. På 1970-talet ökade andelen stålbroar plötsligt. Konkursmässiga varv fick statliga beställningar på broar som kompensation för de båtar som ingen ville köpa. Det statliga regelverket för vägar anger att livslängden för asfaltvägar skall vara 20 år men 40 för betongvägar. Sedan har monopolbeställaren normalt varit organiserad så att en plånbok används för nybyggnad och en annan för reparation och underhåll. Från början görs en asfaltbeläggning alltid tunnare än en betongbeläggning, men skillnaden minskar efter varje beläggningsarbete (då ny asfalt läggs på den gamla). På 1970-talet kom livscykelkostnaden upp som ny måttstock vid jämförelser mellan olika material. Men kalkylräntan ger de nya skikten som kommer efter 7, 15, 22 år och så vidare, allt mindre ekonomisk vikt vilket gör att alternativ som bygger på slit och släng blir mest kokurrenskraftiga. Alla som läser Tidskriften Betong vet en hel del om det statliga träprogrammet som stötts av såväl röda som blå regeringar. I detta nummer uppmärksammas hur Växjö kommun favoriserar ett material. I våra dagar

SVERIGE MOT

kompletteras livscykelkostnaden med en livscykelanalys och i den senare sätts kalkylräntan till noll. Rent instinktivt borde det gynna material med god beständighet och lång livslängd men så enkelt är det inte. Fokus ligger på koldioxidutsläpp och här är frågorna många. Hur beaktar man bruksstadiet? Får man tillgodoräkna sig betongens koldioxidupptag till följd av karbonatisering? Är det en fördel att fånga in koldioxid och lagra den i bergrum? Hur skall man se på de växande och koldioxidupptagande träd som måste sågas ned för att ge timmer till trädhusen? Och när man till sist eldar upp trähuset är det positivt eller negativt för miljön? Glädjande nog finns sedan en tid tillbaka både nationella och internationella standardiseringskommittéer med experter från olika läger, experter som söker finna gemensamma synsätt och konsensus. Det vi behöver är tydliga, neutrala och vederhäftiga spelregler så att jämförelserna mellan olika lösningar blir rättvisa och meningsfulla. Nordamerika och Europa har olika mått på sina ishockeyrinkar men då Canada och Sovjet möttes i en klassisk och prestigefylld serie 1972 spelades hälften av matcherna i vartdera landet. En rink som sett ut som en fiollåda hade varit otänkbar. Betongen måste också få spela i en symmetrisk arena. Statligt och kommunalt stöd till utvalda material måste bort, säkerhetstänkandet måste harmoniseras och djungeln inom livscykelanalysen måste ansas.

Johan Silfwerbrand

BETONG 2 | 2014

| TEKNIK |

World of Concrete Världens största betongmässa 40 år

I slutet av januari besökte Betongföreningen World of Concrete i Las Vegas, världens största betongmässa. 17 medlemmar följde med på resan och här berättar Betongföreningens vd Richard McCarthy om sina många intryck från den 40:e mässan i Las Vegas. TEXT OCH FOTO: RICHARD MCCARTHY

och pustade ut på en parkbänk invid mässans utomhusområde kunde jag inte göra annat än att konstatera att World of Concrete är ett otroligt väloljat maskineri. Organisationen, strukturen och informationsflödet gjorde det enkelt för besökare och utställare att navigera sig runt. Inte ens övergångsställena utanför mässhallarna var obemannade. Så fort man närmade sig ett övergångsställe möttes man av vakter med jättelika stoppskyltar som stoppade all trafik. Kändes lite som i skolan. Jag lyckades hitta de ansvariga för mässan och intervjuade dem i pressrummet. Detta efter att en vänlig anställd kompletterade min besöksbricka med ordet ”Press”. De tyckte det var skoj att bli intervjuade av Sveriges betongtidskrift. Kort sagt, jag kände mig

NÄR JAG SATT

64 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

nöjd med 2014 års upplaga av World of Concrete. Jag var på denna mässa för sju år sedan. Som brukligt visades det upp otroligt många välpolerade fordon och maskiner, pumpbilar, mobila betongfabriker, utläggningsmaskiner med mera. En påtaglig skillnad var att mycket handlade om reparation, ytor och estetik denna gång. Även andelen svenska utställande företag verkar ha ökat, likväl som svenska besökare. Några exempel var Blåkläder, Björnkläder och Husqvarna med flera. Vill man veta intressanta nyheter finns det en hemsida med nominerade bidrag, som kallas ”Most Innovative Products”. On-lineröstning har skett på votemip.com och nu finns det ett antal vinnande bidrag i ett flertal olika kategorier. 

World of Concrete hade i år 48 000 besökare och 1 250 utställare.

BETONG 2 | 2014

| TEKNIK |

World of Concrete 40 år STEVEN POMERANTZ är marknadschef på Hanley Wood och ansvarar för själva utställningsdelen av World of Concrete. Det som är unikt med WOC är inte bara antalet besökare och utställare, utan också utomhusutställningarna med alla aktiviteter och demonstrationer. World of Concrete har också en väldigt stor seminarieverksamhet. – Vi firar 40–årsjubileum i år, vilket känns jätteroligt. För fem år sedan hade vi ett dåligt ekonomiskt läge på grund av den amerikanska ekonomiska krisen, men sedan två till tre år tillbaka ökar vi stadigt. I år har vi haft över 48 000 registrerade besökare och 1 250 utställare på en 53 000 m2 stor yta, säger Steven Pomerantz. Stevens allmänna uppfattning är att människor reparerar mer idag p.g.a den sämre ekonomin, vilket bland annat har resulterat i

att utställningen ”Concrete repair and demolition” har ökat otroligt mycket. Det är det heta just nu, det som trendar mest. Även ”Concrete surfaces and decorative” har ökat mycket, likväl som ”Computer software”. Enligt Steven är World of Concrete världens största mässa, i kategorin årliga mässor som riktar in sig på enbart betong och murverk. Det är 18 medarrangörer, exempelvis den amerikanska betongföreningen som bidrar till att mässan och seminariedelen blir bra. Antalet internationella mässdeltagare och utställare är stort. I början flyttade de runt till olika städer, men sedan 2005 är de alltid i Las Vegas. Första gången mässan hölls i Las Vegas var 1976, med 103 utställare.

Seminarierna viktiga för WOC BONNIE KING ansvarar för seminaridelen av

World of Concrete och hon menar att de många seminarierna har bidragit till att göra World of Concrete framgångsrikt. Med dessa lockas många studenter, även utländska. De enkäter som årligen genomförs bland besökare av World of Concrete visar att ”Education and training” är ett av huvudskälen till att man åker dit. Seminarieverksamheten har sedan ett antal år tillbaka kompletterats med mer renodlade kurser, där Hanley Wood agerar som utbildningsgivare. Ett nytt utbildningskoncept är ”Train-the-trainer”, där man utbildar personer som i sin tur ska utbilda sina kollegor inom framför allt säkerhetsområdet. De utbildade blir certifierade ”In-house instructors”. En annan nyhet är uppdateringskurser inom ett flertal olika områden.

Ett flertal utställare hade olika typer av golvbeläggningssystem som var estetiskt tilltalande. En av utställarna kallade sitt system för ”Metal FX – Metallic Effect Epoxy Flooring System”. Direkt på betongytan appliceras epoxi med metallic-pulver varpå man sedan applicerar ett ytskydd av genomskinlig epoxi, vattenbaserad uretan eller vax.

66 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

| TEKNIK |

Vinnande bidrag

Most Innovative Products

DENNA PIGMENTERADE produkt penetrerar och färgar både nya och gamla betongytor före slipning, polering eller försegling.

PLASTPROFILER som sätts samman för gjutning av sulor och som samtidigt ger dränering och radonventilation. Ett alternativ till traditionella träformar.

DETTA ÄR omflyttningsbara armeringsjärnshållare. Varje hållare är anpassad för en viss väggtjocklek och ett visst täckande betongskikt.

WEBBASERAD programvara för projektledning och kontroll – hanterar ritningar, dokument, e-post och kontrakt med mera.

BETONG 2 | 2014

| TEKNIK |

US Air Force på plats ATT SE militärklädda officerare på mässan var ingen ovanlighet. En av dem var Shawn Hartford som till vardags är Master Sergeant i US Air Force, 820th Red Horse Squadron. De tillverkar betong och bygger flygplatser och andra anläggningar under mycket svåra förhållanden, exempelvis i Irak och Afghanistan. Ballasten tar de dock hemifrån USA, för att säkerställa god betongkvalitet. Jag fick den uppfattningen att de verkar vara väldigt kunniga inom betongområdet. Shawn berättade att deltagarna i hans enhet har tillåtelse att bära röd keps, och en viss stolthet kunde skönjas.

Ett flertal smarta byggsystem visades upp på mässan. Dessa var uppbyggda av polystyrenpaneler med inre distanshållare. På detta vis erhålls kvarsittande form med isolerande egenskaper, en yta som sedan kan beläggas med någon form av puts eller tegel.

68 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

Med en sond monterad i roteraren på en betongbil finns möjligheter att mäta, visa och kontinuerligt registrera några av betongens färska egenskaper.

Renhet viktig faktor för vidhäftning mellan gammal och ny betong Även om renhet anses vara en viktig faktor för god vidhäftning mellan gammal betong och pågjutning har nästan ingen forskning gjorts på området. Men nu har ett examensarbete på KTH Haninge kastat vetenskapligt ljus över frågan och även undersökt ett förslag till provningsmetod för att avgöra motgjutningsytans renhet. TEXT: JOHAN SILFWERBRAND, KTH BYGGVETENSKAP BROBYGGNAD FOTO: ABDIRAXMAN & NDAYIZEYE

RENHETEN HAR identifierats som en

av de viktigaste faktorerna för god vidhäftning mellan gammal betong och pågjutning (Silfwerbrand & Beushausen, 2005). Trots det finns nästan ingen forskning som kvantifierar hur renheten – eller dess motsats föroreningar – påverkar vidhäftningen. Under våren 2012 genomfördes ett examensarbete vid KTH i Haninge (Abdiraxman & Ndayizeye, 2012) i syfte att undersöka detta. I arbetet ingick även att undersöka ett förslag till provningsmetod för att avgöra motgjutningsytans renhet. Vid provningen förs en mikrofiberduk i ett S-format mönster över en bestämd area av ytan varefter nedsmutsningen på duken bedöms okulärt. Abdiraxman och Ndayizeye fann att metoden fungerar väl både vad gäller repeterbarhet och reproducerbarhet, se även Silfwerbrand (2012).

70 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

Andra delen av examensarbetet handlade alltså om att studera renhetens inverkan på vidhäftningen. Abdiraxman och Ndayizeye genomförde försök på två pågjutna betongplattor där motgjutningsytan behandlats på fem olika sätt. Examensarbeten inom kandidatprogrammet skall genomföras under tolv veckor vilket innebar en viss tidspress i synnerhet vid dubbla gjutningar och avvaktan för 28 dygns hållfasthetstillväxt. Abdiraxman och Ndayizeye hann prova vidhäftningen på tolv betongcylindrar, men därefter utborrades ytterligare sju betongcylindrar som provats vid CBI Betonginstitutet (Olsson, 2012). Denna artikel innehåller en utvärdering av samtliga resultat. Det finns många olika provningsmetoder som utvecklats för att man skall kunna bestämma vidhäftningen mellan gammal och ny betong. Den vanligaste

metoden är att man borrar en kärna genom fogen och sedan belastar kärnan med en dragkraft. Antingen använder man en portabel utrustning som man placerar över kärnan eller så knackar man loss kärnan, tar hem den till laboratorier, jämnar av ovan- och undersidan, klistrar fast stålplattor och placerar kärnan i en dragprovmaskin. Man måste alltid ha kontroll över var dragbrottet sker. I laboratoriet finns fyra möjligheter: (1) brott i gammal betong, (2) brott i fogen, (3) brott i ny betong och (4) brott i limfogen mellan betongcylinder och stålplatta. Det är endast i fall 2 som man får ett rent mätvärde på vidhäftningen, i alla övriga fall vet man endast att vidhäftningen är minst lika god som mätvärdet. Detta förhållande gör att bedömningen av vidhäftningen med statistiska metoder inte blir lika enkel som

| TEKNIK |

Tabell 1 – Använd provningsmetodik Steg 1

Datum

Ort

Rubrik

Anmärkning

mars 2012

Vetlanda

Bygge av formar för två betongplattor

Träformar 1,2×1,5×0,3 m3 I längdriktningen: 10 ø 16 s 120 mm i ök & uk

mars

Vetlanda

Armering

I tvärriktningen: 13 ø 12 s 110 mm i ök & uk TB = 30 mm i både ök & uk

28 mars

Vetlanda

april

Vetlanda

3 maj

Vetlanda

6 7 8

4 maj 7 maj maj

Vetlanda Vetlanda Vetlanda

4 juni

Vetlanda

4 juni

Vetlanda

juni

Vetlanda

8 juni

4 juli 2012

Stockholm

Gjutning av två betongplattor (Pl 1 & Pl 2) Härdning Vattenbilning av Pl 1 & Pl 2 Nedsmutsning Pågjutning Härdning Borrning av sex kärnor ur Pl 1 och sex ut Pl 2 Vidhäftningsprovning Borrning av ytterligare sju borrkärnor Transport av kärnorna från Vetlanda till Stockholm Vidhäftningsprovning av fem av kärnorna

Betong C 30/42 S3, se tabell 2

Robot: Aqua Cutter Evolution + renspolning med högtrycksvatten En volym = 0,88×0,84×0,15 m3 bilades bort. Enligt tabell 3 Betong C 30/42 S3 Borrning med en borrkrona med diametern 92 mm ned till djupet c:a 200 mm. Dragning på plats mha trefot. Stålplattor med diameter ≈ 50 mm limmades på kärnornas ovansida. Borrning med en borrkrona med diametern 92 mm genom hela plattan, dvs c:a 300 mm.

Provningen genomfördes i dragprovningsmaskin.

Tabell 2 – Betongrecept för gjutning av plattorna och sannolikt också för pågjutningen

vid bestämning av tryckhållfasthet. Jag har skrivit en artikel om detta tidigare (Silfwerbrand, 2009). Ett annat problem vid bedömning av vidhäftning är att provningen är relativt känslig för excentricitet. Så fort lasten ligger vid sidan av borrkärnans centrumaxel uppstår ett böjande moment och därmed en största dragspänning som överstiger medeldragspänningen. Felet är systematiskt, avläst mätvärde underskattar konsekvent verklig draghållfasthet. Storleken kan uppskattas med följande ekvation:

där σ = dragspänning, P = dragkraft, d = cylinderns diameter och e = excentriciteten samt Δσ = felet i spänningen och Δe = felet i excentricitet. Ekvationen baseras

Delmaterial

Mängd (kg/m3)

Grus 0-8 mm

1043

Sten 8-16 mm

250

Sten 16-32 mm

622

Cement

365

Vatten

139

Flytmedel

0,73

vct

0,38

Tabell 3 – Typ av förorening och märkning Platta

Area (m2)

Typ av förorening

Färgmärkning

Pl 1

0,44×0,84

Ingen (ren yta)

Ofärgad

Pl 1

0,44×0,42

Fläckig med motorolja

Grön

Pl 1

0,44×0,42

Heltäckande motorolja

Röd

Pl 2

0,44×0,84

Ingen (ren yta)

Ofärgad

Pl 2

0,44×0,42

Byggsmuts

Gul

Pl 2

0,44×0,42

Fläckig med motorolja + byggsmuts

Svart

BETONG 2 | 2014

| TEKNIK |

Figur 1 – Dragprovning i fält.

Figur 2 – Gjutning av provplattor.

Tabell 4 – Sammanställning av resultat från vidhäftningsprovning Pl 1 – 1 Pl 1 – 2 Pl 1 – 1 Pl 1 – 2 Pl 1 – 1 Pl 1 – 2 Pl 2 – 1 Pl 2 – 2 Pl 2 – 1 Pl 2 – 2

Färgmärk ning Ofärgad Ofärgad Grön Grön Röd Röd Ofärgad Ofärgad Gul Gul

Pl 2 – 1

Svart

Pl 2 – 2

Svart

Gul + svart

Gul

Gul + svart

4 5 6 7

Gul Röd + grön Röd Röd

Prov nr

Typ av förorening Ren yta Ren yta Fläckig olja Fläckig olja Täckande olja Täckande olja Ren yta Ren yta Byggdamm Byggdamm Byggdamm + fläckig olja Byggdamm + fläckig olja Byggdamm + fläckig olja Byggdamm Byggdamm + fläckig olja Byggdamm Fläckig olja Olja Olja

Ålder dygn 28 28 28 28 28 28 28 28 28 28

Diameter vid brottytan c:a 50 c:a 50 c:a 80 c:a 80 c:a 80 c:a 80 c:a 50 c:a 50 c:a 50 c:a 50

Maximal belastning (N) 4913 6260 3164 2088 1949 3976

Draghållfast het (MPa) 2,50 3,19

1,61 1,06 0,99 2,02

Överst i pågjutning Överst i pågjutning Fog Brott i fog pga borrning Fog Fog Överst i pågjutning Överst i pågjutning Överst i pågjutning Överst i pågjutning

c:a 80

1345

0,27

Fog

c:a 80

77-83

9990

2,00

I eller intill fog

79-83

2750

0,55

I eller intill fog

83,0

10780

2,00

I eller intill fog

58 58 58 58

83,5 84,0 c:a 80 c:a 80

6340 12040 -

1,15 > 2,15

I eller intill fog Underliggande betong Fog Fog

Brottmod

Brott i fog pga borrning

Tabell 5 – Vidhäftningsprov fördelade på resp. förorening Typ av förorening

Antal prov

Högsta värde (MPa)

Medelvärde m (MPa)

Lägsta värde (MPa)

Standardavvikelse s (MPa)

m– 1,65×s

Ren yta Byggdamm Byggdamm + fläckig olja Fläckig olja Täckande olja Totalt

4 4 4

3,19 2,02 2,00

2,09 1,18 1,06

1,06 0,55 0,00

0,94 0,62 1,08

0,53 0,16 <0

Andel (%) prov med värde < 0,5 MPa 0 0 50

3 4

2,15 0

0,72 0

0,00 0

1,24 0

<0 0

67 100

3,19

1,03

0,00

72 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

| TEKNIK |

Figur 3 – Vattenbilning utfördes med roboten Aqua Cutter Evolution.

på Naviers ekvation och uttryck för tvärsnittsdata (area och tröghetsmoment) återgivna i till exempel Handboken Bygg 1A (1971). 1 % excentricitet ger 8 % fel och 5 % excentricitet ger 40 % fel. Metodiken sammanfattas i tabell 1, betongreceptet i tabell 2 och de olika typerna av artificiella föroreningar i tabell 3. Gjutningarna genomfördes hos Aquajet Systems i Vetlanda. För ytterligare information se Abdiraxman & Ndayizeye (2012). Vid provning av vidhäftningen i fält används en portabel domkraft med givare och mätutrustning för registrering av dragkraft, en trefot samt stålplattor som limmas på borrkärnornas ovansida medan kärnorna ännu sitter fast i underlaget (figur 1). Ett problem som uppstod här var att stålplattornas dimension (diameter ≈ 50 mm) var väsentligt mindre än borrkronans diameter (92 mm) vilket resulterar i kärnor med diameter på drygt 80 mm. Det är svårt att limma små plattor centriskt på större kärnor. I det här fallet måste man

REFERENSER Abdiraxman M & Ndayizeye F (2012): Renhetens inverkan på vidhäftningen mellan gammal betong och pågjutning. Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design i Haninge, Skolan för arkitektur och samhälls byggnad, KTH. Handboken Bygg (1971), Huvuddel 1 A Allmänna grunder. (Handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad). AB

Figur 4 – Pågjutning efter vattenbilning.

nog räkna med att det relativa felet kan ha uppgått till 30 procent. Utöver detta är sannolikheten stor att brottet sker i eller intill gränsytan mellan borrkärna och stålplatta eftersom arean där är mindre än vid fogen mellan gammal och ny betong och påkänningen därför större. Jämför man diametrarna 50 och 80 mm innebär det en 2,6 gånger större påkänning i den mindre cirkelytan. För att eliminera problemet borrades ytterligare kärnor ur de båda plattorna. Dessa sändes till CBI Betonginstitutets laboratorium och provades i en dragprovningsmaskin. Från provningarna kan följande slutsatser dras: • Föroreningar i form av täckande olja innebär en väsentlig reduktion av vidhäftningen, i många fall kan vidhäftningen helt försvinna. • Föroreningar i form av byggdamm (betongdamm och träflis) eller fläckvis olja ökar risken för dålig vidhäftning även om inte varje enskilt prov nödvändigtvis behöver uppvisa låga värden.

Byggmästarens förlag, Stockholm, 845 s. Olsson G (2012): Vidhäftningshållfasthet hos betongborrkärnor. Rapport nr FX201830, CBI Betonginstitutet, Stockholm, 3 s. Silfwerbrand J (1992): The Influence of Traffic-Induced Vibrations on the Bond between Old and New Concrete. Meddelande

• Pågjutningsbetongen verkar under vissa omständigheter kunna absorbera en viss mängd föroreningar så att god vidhäftning uppnås. Hur detta sker – och om huruvida det är beroende av typ av förorening, typ av betong (läst: konsistens) och typ av vibrationsinsats – bör vara föremål för fortsatta studier. • Föroreningar måste elimineras ifall man vill säkerställa god vidhäftning generellt över en yta. • Försöken bör upprepas i en större serie där bristerna (såsom fel dimension för stålplattorna vid dragprovningen) i dessa pilotförsök elimineras. • Kriterier som bygger på ekvationer innehållande medelvärden och standardavvikelse är olämpliga i som grund för utvärdering av vidhäftning då brottmoderna varierar och då enskilda borrkärnor till och med (som här) kan falla sönder redan under provningen (jämför slutsatserna i Silfwerbrand [2005]).

nr 158, institutionen för byggnadsstatik, KTH, Stockholm, 78 s. Silfwerbrand J & Beushausen H (2005): Bonded Concrete Overlays – Bond Strength Issues. Proceedings, International Conference on Concrete Repair, Rehabilitation and Retrofitting. Cape Town, South Africa, November 21-23, 2005, pp. 19-21. (Extended version on conference CD, 10 pp.)

Silfwerbrand J (2009): Bättre bedömning av vidhäftning mellan betong och betong. Tidskriften Bygg & Teknik, vol. 101, nr. 7/09, s. 12-14. Silfwerbrand J (2012): Funktionskrav för pågjutningar som reparationsåtgärd. Tidskriften Bygg & teknik, vol. 104, nr 7, oktober 2012, s. 25-27.

BETONG 2 | 2014

| TEKNIK |

Skandinavisk storregion med

höghastighetståg För 100 miljarder kronor skulle en restid på två och en halv timme kunna uppnås mellan Oslo och Köpenhamn. Det visar en rapport från Ramböll som skulle skapa en nordisk storregion på åtta miljoner invånare. Men då krävs högshastighetståg och 27 miljoner ton betongelement. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: RAMBÖLL ”THE SCANDINAVIAN 8 million city, COINCO”, är ett projekt där regioner och kommuner mellan Oslo och Köpenhamn deltar och där syftet är att knyta samman regionen tidsmässigt med höghastighetståg. COINCO står för Corridor of Innovation and Cooperation och förhoppningen är att en region med restid på två och halv timme mellan Köpenhamn och Oslo ska ge global konkurrenskraft. På uppdrag av COINCO har Ramböll sett över möjligheterna som presenterades i en rapport för två år sen. Rapporten tror att en planeringstid på tre år ska räcka och därefter en byggtid på fyra år. En framtidsvision som tål att dammas av och diskuteras. Författarna till rapporten har undersökt befintliga höghastighetsspår som återfinns i främst i Japan, Kina och Tyskland men även i Frankrike, Storbritannien och Spanien. Det har gjort dem övertygade om att ett ballastfritt spår, så kallat slab-track, är att föredra och därför behöver tågsträckningen 30 000 broelement som består av 27 miljoner ton betong. Ballastfritt spår kostar lika mycket att bygga som traditionellt spår men kräver

nästan bara hälften av markytan. Basen för traditionellt dubbelspår blir vid tre meters höjd 21 meter medan basen för ett slab-track blir endast tolv meter. Förläggs det till en bro blir basen endast sex meter. Slab-track behöver nästan inget underhåll alls under sin livslängd på 60 år och dominerar därför i Japan, Kina och Tyskland. Frankrike och Spanien kör dock sina höghastighetståg på ballastspår. Slab-track kräver frostpassivt material ner till två meter under banvallen, men i gengäld kan tunnelarealen minskas när såna behövs. Och lite tunnlar kommer förstås att behövas för att få fram snabbtågen. Ett förslag är att bygga kombinerad väg- och järnvägstunnel utmed Lisebergstunneln i Göteborg för att slippa köra in till Göteborg Central. Tunnel skulle det också kunna bli mellan Helsingborg och Helsingör, men den täta bebyggelsen ner mot Köpenhamn på Danmarkssidan gör det svårt att hålla önskade hastigheter mot upp till 360 kilometer i timmen. På den svenska sidan skulle det dock kunna gå bättre. Och med så höga hastigheter skulle Hallandsåsen kunna passeras utan tunnel då

Jämförelse mellan slabtrack förlagd till bro och traditionell ballastbädd.

74 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

höghastighetståg tillåter högre stigningsprocent. Vanliga tåg begränsar lutningen till 1,25 procent medan höghastighetståg kan ta sig uppför lutningar på 2,5 procent och kortare sträckor även 3,5 procent. Det gör att en bana över Hallandsås inte behöver en längre broramp än tre till fyra kilometer. Stationerna tål också att tänka på. Det är inte lämpligt att passera underjordiska stationer som inte utgör hållplatser då tryckvågen för väntade passagerare blir för stor. Då måste farten sänkas och tid förloras. Standarden för höghastighetståg är 400 meter och många svenska stationer har bara drygt 300 meter perrong. Det innebär att tågen då får kortas till 200 meter vilket gör att passagerarkapaciteten minskar. Alla detaljer som spar tid är viktiga då en restid under tre timmar kan konkurrera med flyget. Undersökningar visar att blir restiden upp mot fyra timmar kommer folk välja att flyga istället. Till sist är säkerheten med höghastighetståg noterbart hög. Under de 50 år som de funnits har bara två allvarliga olyckor skett med dödlig utgång. En i Tyskland 2003 och en i Kina 2011. 

Let’s connect

Pretec Monteringsstöd Finns på lager! Lätta och smidiga • Snabba leveranser

Längder: Kort 2,1 – 3,2 m • Lång 3,0 – 5,0 m

Testade på SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut)

www.pretec.se

EXPERTEN BETONG TILL EN LEKSKULPTUR PÅ OFFENTLIG PLATS? Jag ska formge en lekskulptur till en offentlig mötesplats på en yta ca 10x8 meter. Jag tänker att den ska göras i huvudsak i betong och trä och undrar vilken betong jag ska använda för att gjuta formerna, vilka jag vill ska vara i putsad ljus, slät betong? /Malin

Syratvätt av berg med betongrester? Renoverar just nu källaren i en 100 år gammal fastighet som står på berg. Berget sticker ut i källaren och jag avser dels få bort betongrester, dels snygga till berget till en vacker dekoration i källaren. Hur bör jag gå tillväga? /Jan-Eric

Hej Jan-Eric, det finns många produkter avsedda för att avlägsna betongrester. Det kan innehålla ättiksyra, saltsyra eller fosforsyra tillsammans med tensider och vatten. Ditt val av produkt borde bero på bergarten, hur mycket som ska tvättas, kan det rinna ut i avloppet, tål resten av käl-

laren eventuell spill och behöver du ha skyddsutrustning. Är berget kalksten eller sandsten är det inte så lyckat med syror som rengöringsmedel. Var medveten om att berget kan missfärgas. Försök att undvika produkter med fosforsyra då den kan vara svår att dosera rätt. En enkel lösning är ättika 1:4 med vatten som du avkalkar i kaffebryggaren om ytan inte är för stor. Kom ihåg att använda rätt skyddsutrustning då syrornas reaktion med betong utvecklar gas, läs anvisningar och ta hänsyn till miljön. /Erik Viggh, R&D Cement Chemistry, Cementa

Hej Malin, betong som skall vara utomhus i fuktig miljö behöver vara frosttålig, vilket uppnås med luftporbildande tillsatsmedel så lufthalten blir ca 4,5%. Exponeras den inte för klorider från tösalter/havsvatten klarar man sig med vatten-cement-tal (vct) 0,55. Men om klorider förekommer behöver man ha lägre vct (0,40-0,45 beroende på exponering), samt att betongen är frystestad och som regel med Anläggnings- eller Infracement. Är din konstruktion oarmerad behöver du inte tänka så mycket på vct. Om man antar att du klarar dig med en vanlig betong med vct 0,55 med förhöjd lufthalt, så motsvarar det hållfasthetsklass C28/35. Vanligtvis används konsistens S4 (sättmått 160-210 mm) och största stenstorlek 16 mm. Men har du en detaljerad form kan man fundera på att använda en självkompakterande betong (SKB), dessutom ger denna betong som regel en mer porfri och slät yta. En SKB med vct 0,55 och luft kan ibland hamna i hållfasthetsklass C30/37. Vill man ha betongen lite ljusare brukar man tillsätta lite vitt pigment (titanoxid eller zinkoxid), alternativt kan man välja en betong med slagg. Man kan också få betongen ljus med vitcement, men jag vet ingen som har detta som standard på fabrik (möjligtvis har prefabtillverkare). /Oskar Esping, tekn dr, Färdig Betong, Thomas Concrete Group

MEST POPULÄRA ADDITIVEN FÖR ATT FUKTSPÄRRA BETONG? Jag arbetar med ett nytt betongadditiv som består av en polymer som fuktspärrar betong, hjälper den att härda snabbare utan krympning och med balanserad fukthalt. Undrar vilka produkter som vanligtvis används och vilka fördelar och nackdelar dessa har? /Martin

Hej Martin, de flesta som utvecklar additiv för cementbundna material använder sig just av polymerer av olika

76 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

kemiska baser och verkningssätt, dessa kan både bestå av både organiska och oorganiska komponenter. Organiska baser för ”fuktspärrar” genererar ofta en hydrofob struktur i betongmatrisen som verkar vattenavstötande, men också vattenkvarhållande utav den vattenvolym som redan tillsatts betongen under blandningsfasen. Denna typ av additiv kan påverka andra additiv för betongproduktion som är tillsatta för att öka olika typer av bestän-

dighet hos den hydratiserade/ härdade betongen, kompabilitetstester är av yttersta vikt för att inte både korttids- och långtidsbeständighet ska påverkas negativt. Detta är av största vikt för anläggningskonstruktioner där ett livslängdskrav upp till 120 år är fastslagna i enlighet med gällande regelverk. Även oorganiska baser används som fuktspärrar som i sin tur ofta skapar en tätare struktur i cementpastan som leder till reducerad vat-

tentransport genom betongmatrisen. Dessa produkter kristalliserar med likande formation som CSH (Kalcium Silikat Hydrat) med olika storleksgradient som kraftigt reducerar transport av vatten i betong. Även här måste stor vikt läggas på beständighet och kompabilitet för att säkerställa betongens beständighet. /Martin Hansson, Sika, F&U Chef för betongtillsatser Norden & Baltikum

MARKNADSTORGET

HÄR SYNS DU.

Boka plats på marknadstorget. Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

| SIGNERAT |

UTVALD PERSON TYCKER TILL FREDRIK HOLST, VD ABETONG

ÄRLIGHET VARAR LÄNGST! SKÄRPNING! Vi måste vara helt ärliga när vi pratar materialval i byggbranschen. Speciellt när vi diskuterar så viktiga ämnen som brand där stora summor pengar i from av materiella skador står på spel och i värsta fall även människoliv. Det tycker jag inte att Stefan Lindbäck gör i nr 1 av Tidskriften Betong och i Byggindustrins nr 5 i år och det ger ett sken av ansvarslöshet över oss andra samhällsbyggare. Trä är ett material som innehåller cirka två megawatttimmar energi per kubikmeter och antänds vid cirka 300 grader C. Av dessa två anledingar behöver träkonstruktioner i byggnader skyddas mot höga temperaturer. Stefan Lindbäck uttalar i artikeln ”Storbranden hade positiva effekter”, Bygindustrin 5/14, att skydd mot brand inte handlar om materialval och hänvisar till att en brand i flerbostadshus byggt med betongstomme i Umeå faktiskt spreds sig på liknande sätt som den i Luleå i fjol. Vidare säger Stefan Lindbäck i artikeln att han har lärt sig mycket av branden i Luleå och att företagets produkter nu har förbättrats från brandsynpunkt med hängslen och livrem på ett sätt som närmast liknar, citat: ”overkill”. I den fördjupade olycksundersökningen från den brand i Umeå 2008, som Lindbäck hänvisar till som stöd för sin tes att materialvalet inte spelar roll i fråga om skydd mot brand, skriver brandingenjören Magnus Lundqvist att, ”Brandspridningen i byggnaden skedde huvudsakligen via ytterväggarna. … Inga tankar fanns på att ytterväggarna skulle kunna vara av ett brännbart material. Detta grundar sig i sin tur på vetskapen om andra byggnader på Ålidhem som man visste var uppförda helt i betong.” Ytterväggarna var utförda med reglar av trä. Uppenbarligen delas inte Stefan Lindbäcks nya brandskyddstes av experter eftersom det ju är helt självklart att trä i byggnader innebär en potentiell brandrisk. Stefan Lindbäck har dragit en grovt felaktig slutsats av branden i Umeå 2008. Har han då dragit en korrekt slutsats av fjolårsbranden i Luleå? Det som har resulterat i, citat: ”både hängslen och livrem, det är närmast ”overkill”” vad gäller brandskydd. Jag hoppas det, för storbrän der har huvudsakligen mycket stora negativa effekter.

| MÄNSKLIGT |

Gull-Britt Jonasson, vd på Finja, har många gånger korats till Betongdrottning, senast av Dagens Industri. Viktigaste framtidsfrågan för branschen är att locka ungdomar, tror hon, och helst vill hon ha lite mer tålamod. TEXT: ROGER ANDERSSION FOTO ANNA BERTRAM

Gull-Britts 18 svar NAMN: Gull-Britt Jonasson

1) Vilket är ditt favoritord? Fascinerad. 2) Vad skulle du helst förändra med dig själv om det var möjligt? Att lära mig själv att ha liiiiiite mer tålamod… 3) Vem tycker du lever ett så pass intressant liv att du blir lite avundsjuk? Dalai Lama som har möjlighet att verkligen beröra andra människor positivt och guida dem med sin kunskap. Det är beundransvärt. 4) Vad finns det som vi inte vet om dig? Jag är fenomenal på att sluka böcker, det blir några stycken varje vecka. Jag kan sova överallt, oavsett en hård hotellsäng, trång flygplatsstol eller i en skumpig jeep. 5) Vad vill du ändra i betongsektorn för att vi ska vara i framkant i samhällsbyggnadssektorn om 20 år? Vi behöver intressera ungdomar för branschen, då får vi med håll-

80 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

barhetsfrågorna på ett naturligt sätt. Ett annat exempel är att införa betongslöjd i skolorna så att man får en känsla för materialet. 6) Vem är din förebild? Min mor Majvi. 87 år och kör fortfarande till bilbesiktningen själv, byggde nytt hus för några år sen (i betong givetvis), är ute med sin hund ett par gånger om dagen, bjuder på god mat i tid och otid, är skärpt, rolig, intressant och är alltid positiv! 7) Vad är du mest stolt över? Privat barnen naturligtvis, i yrkeslivet alla medarbetare som ställer upp i alla väder. 8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Tja, vad finns här att gilla? Mitt leende kanske? 9) Vad gör du helst när du inte jobbar? Motionerar med min schäfer Tina. 10) Vad tror du folk kommer minnas dig för? Troligtvis för att föra fram kvinnor i en tidigare mansdominerad

bransch, men vill nog helst att det ska vara att ha fått oss alla att uppskatta betongen i alla dess möjliga former och våga ta in betongen i finrummet! 11) Vem är du lik? Någon har sagt Filippa Knutsson, kvinnan bakom Filippa K, och då menades inte utseendet. Det är väl för att jag lyckats med ett starkt varumärke och en lite mytomspunnen bild av företaget. 12) Känner du dig obekväm någon gång, i vilka sammanhang då? Nej, inte vad jag kan komma på i rappet. 13) Finns det något du önskar ogjort? Jag är inte den person som går omkring och tänker på det som har varit, utan tvärtom tänker ”så mycket roligt det finns att göra”. 14) Vilken är den största utmaningen för att få ett hållbart byggande i framtiden? Att återanvända byggmaterial och få bygga byggnader som är flexi-

JOBB: VD på Finja ÅLDER: 63 år CIVILSTÅND: Gift BOR: Både vid havet och på landet. FAVORITBETONG: Grafisk betong

bla i sin framtida användning. 15) Vilken byggnad eller konstruktion beundrar du mest? Beundrar mest vet jag inte, det finns många jag beundrar, men att se Burj Al Arab i Dubai var mäktigt liksom pyramiderna i Egypten. 16) Vilken slogan lever du efter? Vi kan, vi vill, vi vågar! Det är ju företagets slogan. Ett annat jag lever efter är ”en gång är ingen gång, men två gånger är en vana”. 17) Vad gör dig lycklig? Att bli väckt på morgonen av barnbarnen som kryper upp i sängen. 18) När gråter du? Mycket sällan och då i mycket privata sammanhang, mest lyckliga ögonblick såsom vid bröllop.

2014 DAGS ATT NOMINERA TILL ÅRETS BETONGPRISER! DEN 13 NOVEMBER är det Betonggalan på Berns i Stockholm då Tidskriften Betong delar ut sina sju betongpriser. Men Betonggalan börjar redan nu. De sju juryna är tillsatta och nu är det dags att börja skicka in förslag på nomineringar. I juryn till Årets Betongdesigner återfinns i år Stina Lindholm, Skulpturfabriken, som själv vunnit priset två år. En nyhet för i år är Årets Betongarkitekt som får lite ny inriktning då vi letar efter en ”komet” som fått sitt genombrott i sin yrkesroll. Juryn för det priset är i år helt ny och består av Henrik Rundquist, Rundquist arkitekter, Håkan Cullberg, Cullberg arkitekter och Ulf Mangefors, BSK.

Senast den 25 april måste förslag vara inskickade. Dessa skickas till roger@betong.se. Nedan följer juryna för alla priser samt riktlinjer:

ÅRETS BETONGFORSKARE

Jury: Betongföreningens Forskningsråd, ordf. Johan Silfwerbrand. Riktlinjer: I första hand ansvarig för viktig forskning det senaste året. I andra hand vägs även tidigare forskningsinsatser in. ÅRETS BETONGARKITEKT

Jury: Henrik Rundquist, Håkan Cullberg och Ulf Mangefors. Sekreterare Arne Hellström. Riktlinjer: Årets arkitektkomet som visat på betongen i arkitekturen. Utgångspunkt för bedömningen ska vara genomförda och färdigställda byggprojekt under senaste året (med viss tolerans tidsmässigt) där betong väsentligen bidragit till god arkitektur. Tilldelas en arkitekt som gjort genombrott i sin yrkesroll. Det kan handla såväl om en ung arkitekt, som en äldre, men valet ska förutsätta en prestation som innebär att personen tagit ett betydande steg framåt i sin utveckling.

ÅRETS BETONGKONSTRUKTÖR

Jury: Martin Ålenius, Tyréns, Henrik Wenngren, Sweco och Christer Carlsson, Ramböll. Riktlinjer: Har under året varit konstruktionsansvarig för ett projekt där avancerade konstruktionslösningar i betong varit mest adekvata eller gjort stora insatser för betongkonstruktionens utveckling

ÅRETS BETONGENTREPRENÖR

Jury: Joakim Bjelkstam, Färdig Betong, Johan Ahlqvist, Skanska och Akin Barin, Swerock. Riktlinjer: Har under året aktivt bidragit till att ett speciellt projekt fått ett utmärkt betongutförande, estetiskt och funktionellt eller på annat sätt bidragit till gjutteknikens utveckling. ÅRETS MONTAGELEDARE

Jury: Erik Sandberg, Finja, Fredrik Holst, Abetong och Charlotte Bergman, Strängbetong. Riktlinjer: Har under året ak-

tivt bidragit till att ett speciellt projekt har lyckats utmärkt med prefabricerade betonglösningar. ÅRETS BETONGDESIGNER

Jury: Sigrid Zenger, Oxygen Architects, Jenny Almersdotter, Formkult och Stina Lindholm, Skulpturfabriken. Riktlinjer: Har under året aktivt bidragit med kreativ betongdesign eller konst som sticker ut. ÅRETS MILJÖPRIS

Jury: Anders Rönneblad, Cementa, Pia Öhrling, Piacon och Kajsa Byfors, Svensk Betong. Riktlinjer: Person, företag eller institution som under året aktivt bidragit till miljöförbättrande åtgärder eller kunskaper som inspirerar till miljöförbättring där betong varit en viktig del.

| TEKNIKMIX |

Oklarheter kring fasadfärgs egenskaper ÅF HAR på uppdrag av Botkyrkabyggen genomfört en energiuppföljning för åren 2011 – 2013 på två av Botkyrkabyggens fastigheter i Tumba. ÅF-rapporten presenterar utfall i energianvändning före och efter byggnaderna målats med fasadfärgen Termoskydd och en jämförelse med hus som inte målats. Rapporten visar då på energibesparingar på drygt tio procent för målade hus. Det betvivlar Folke Björk, professor, Byggnadsteknik, KTH. – Min slutsats efter att ha tittat på de data som redovisas är att byte av radiatorventiler, injustering och tätningen av fönster har haft en god effekt. Någon ytterligare effekt på energibehovet på grund av behandling med fasadfärg är inte uppenbar, säger han. I rapporten redovisas energianvändningen månadsvis för åren 2006-2008 och 2011-2013. – Att utelämna energidata för 2009 och 2010 döljer effekterna av injusteringen och fönstertätningen. Eller som faktiskt sägs i rapporten ”vi har inte mätt eller beräknat respektive åtgärds bidrag”, säger Folke Björk. Läs rapporten och kommentarer på www.betong.se/eftersnack.

Ljus framtid för forskningen

ANSLAGEN TILL forskning och innovation inom samhällsbygg-

nadsområdet ökar med cirka 80 procent fram till 2016. Det framkom på CBI Betonginstitutets informationsdag den 13 mars i Stockholm. Forskningsmedlen förmedlas huvudsakligen via Formas, Vinnova och Energimyndigheten, men även Trafikverket stöder FoU. Under 2014 börjar även ett nytt ramprogram inom EU, Horisont 2020. Visserligen går lejonparten till breda projekt, men betongforskningen har goda möjligheter att få utrymme, tror Ronny Andersson från Cementa som är ordförande i Konsortiet för finansiering av grundläggande forskning inom betongområdet och styrelseledamot i IQS Samhällsbyggnad.

Unik kalkputs funnen I SAMBAND med fasadrenovering av de två tullhusen vid Norrtull i Stockholm har man upptäckt kalkputs med husens ursprungliga kulörer från 1730-talet. Delar av fasaden har så kallad spritputs i äldre utförande som är helt unik. Vid renoveringen avlägsnades slätputsen som lagts ovanpå och originalputsen rengjordes för hand. Efter analys

tillverkades ett liknande putsbruk på plats. Renoveringen är precis avslutad och nu får den nya stadsdelen som växer fram vid Norrtull ett påtagligt minne om stadens historia precis vid knuten.

När lek blir allvar

NU KAN vem som helst vara med och bygga Stockholm. När Markus Bohm och Mats Karlsson satt och spelade Minecraft med sina barn såg de likheterna med hur arkitekter sitter och leker fram låtsatsvärldar och så startade de Blockholm. Med spelet Minecraft som plattform undersöks idéer som demokrati och dialog i stadsplaneringen. Spelplanen är enkel och samma förutsättningar gäller för alla, stadsplanerare som skolbarn. Men bara lek är det inte. Spelet ger också idéer hur Stockholm skulle kunna se ut i en annan verklighet. www.blockholm.se

82 B E T O N G 2 | 2 0 1 4

Självläkande betong på gång

PÅ UNIVERSITY of Bath i Storbritannien pågår ett forskningsprojekt för att utveckla självläkande betong med ett eget inbyggt immunsystem. Det är faktiskt inget aprilskämt utan hemligheten ligger i att bakterier i mikrokapslar gjuts in i betongen som vid kontakt med vatten reagerar och bildar kalcium. Sprickan där vatten tränger in täpps då till innan någon skada kan tillfogas på armeringen. – Cement är högalkaliskt och är därför en gynnsam miljö för bakterier. Vi provar nu olika bakteriesorter för att hitta den som bäst överlever i betong, säger dr Richard Cooper på University of Bath.

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm