Tidskriften Betong nr 3, 2011 by Tidskriften Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR 3/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 3/2011 2/09

ED GÖ TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TIV ST IT OL ET T

2 3

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering. Impregnering. Membran. Förankring. Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

MÄNSKLIGT

TEKNIK

DESIGN

Lite Diana, lite Streisand blir Carina Edblad

Injekteringsbetongen ger fördelar

Nya och gamla möbler i betong

»EGEN HÄRD ÄR GULD VÄRD«

DRÖMVILLAN Rosengårds bokaler HÅLLBART BYGGANDE I FOKUS

Kampen för trä

TRÄKÄRLEK FÅR MOTSTÅND

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00 info@se.sika.com, www.sika.se

BET0311_1_52_omslag.indd 1

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap för den delen. Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

www.betong.se / 1500 LÄSER VÅRT NYHETSBREV/ MÅNADENS BLOGGARE SUCCÉ/ EXPERTERNA SVARAR/ REDAKTÖREN REFLEKTERAR/ ÖVER 300 DAGLIGA BESÖKARE

11-05-27 09.35.33

Specialisterna på flyttillsatser har också en standardlösning.

Grace Construction Products

N Y H E T - ADVA® XR™ 3018 ADVA® XR™ 3018 är en nyutvecklad flyttillsats till fabrikstillverkad betong där fokus ligger på förbättrad ekonomi för användaren utan att göra avkall på goda flytegenskaper och bra öppethållande. En andra stor fördel med produkten är att nygjutna ytor kan bearbetas med lätthet utan att klistra mot verktyg och annan utrustning. ADVA XR 3018 ger bra betong och god ekonomi till de flesta betongsorter, inklusive anläggningsbetong.

ireo.se

Kontakta Grace och boka din provning.

www.graceconstruction.com

BET0311_annons.indd 2

042-16 78 00

11-05-25 10.59.05

| INNEHÅLL |

BILD: CECILIA LUNDGREN

NR 3/2011

Statligt träbygg

ARTIKLAR & REPORTAGE 10 Projektet | Villa Bergerhoff När arkitekten Philip Bergerhoff får bygga sin drömvilla och satsar över sex miljoner ur egen ficka blir det betong. Hälften av pengarna lägger han på de exklusiva gjutningarna.

20 Återblick | Träbyggnadsstrategin fyller tio år För tio år sen kom de första motionerna om ett nationellt träbyggnadsprogram. Tidskriften Betong gör en återblick på hur det var och hur det blev. För Falun kostade det 33 miljoner kronor.

27 Miljö | Betongvägar Betongvägar har tre stora fördelar gentemot asfalt. Amerikanen Leif Wathne berättar.

28 Granskat | Betongbranschen 2030 Hållbarhet är ett område där betongsektorn måste vara i framkant om 20 år. Läs hur vi ska bli det och vårt exempel från Rosengård på social hållbarhet.

28 Granskat Tidskriften Betong följer upp Vision 2030 med fokus på social hållbarhet.

10 Drömvillan

Arkitekten Philip Bergerhoff bygger värsta villan i betong. I VARJE NUMMER!

TEKNIK

4 Ledare

33 Sprutbetongens historia

Ge betongen en chans!

7 Mixat Internationellt pris till svensk brandforskning.

9 Designat Fokus möbler. Mörk ek och betong och en kopia av Le Corbusiers 20-tals stol.

41 Hallå där! Olof Johansson SVR:s nya vd.

42 Utblick Åldrad betong. Just nu rustas ett monument upp inför 200-årsjubileet av slaget vid Leipzig.

46 Inspiration Arkitekten Markus Aerni

har hämtat inspiration från en nedlagd nitroglycerinfabrik.

48 Betongförening Rådet för estetik vill gärna att du följer med till Schweiz. Läs mer om deras studieresa.

Professor Jonas Holmgren har forskat om sprutbetong i 40 år. I två delar berättar han om sina erfarenheter och i detta nummer tar han oss fram till 80-talet.

49 Anslagstavlan

37 Injekteringsbetong på gång

På Signerat försvarar Kai Ödeen Betongföreningens brandrapport. Vi tipsar också om kurs i grafisk betong och rättar våra fel.

I förra numret skrev vi om injekteringsbetongens miljöfördelar. Här får ni ta del av Pernillas Petersens examensarbete i samma ämne.

50 Mänskligt Tvåbarnsmamman Carina Edblad är ny vd på Färdig Betong. Hon gillar all betong som säljer. Läs hennes 18 svar.

BETONG 3 | 2011

BET0311_03_innehall.indd 3

11-05-25 14.04.34

LEDARE

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

Ge betongen en chans!

UTGES AV BETONGFÖRENINGEN Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: jenny@betong.se Telefon: 0739-55 04 51

REDAKTIONSRÅD Kjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund, Lotta Niland och Hans Hedlund

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

OMSLAGSBILD Foto av Boel Ferm

min återblick om hur den nationella träbyggnadsstrategin gjorde sin entré i Sverige för tio år sen. Framtidens byggmaterial med potential, utvecklingsmöjligheter och miljöfördelar målas upp. I kontrast till betong som det bara byggs med för att byggbranschen inte vill utveckla sig utan göra som de alltid har gjort. Ingenstans nämns betongens potential, utvecklingsmöjligheter och miljöfördelar. Så därför ska jag göra det nu. Betong för tio år sen är inte samma som betong idag. Cementa berättade nyligen att de minskat koldioxidutsläppen i samband med cementframställningen med tio procent de senaste tio åren. Och 23 procent på 20 år. Målet är att minska utsläppen ytterligare med tio procent inom fyra år. Snacka om potential. Förutom att cementen blir miljövänligare bubblar det av potential att ersätta portlandcementet med miljövänligare material. I Storbritannien används till exempel betong med ända upp till 75 procent slagg och endast 25 procent portlandcement mot normalt. Forskare i Tyskland har utvecklat en teknik där cement kan tillverkas vid bara 200 graders temperatur. Det innebär att energiåtgången och därmed koldioxidutsläppen minskas till hälften jämfört med hur cement idag tillverkas. Ett brittiskt företag tillverkar betong av magnesiumsilikat i stället för kalksten. Snacka om utvecklingsmöjligheter. Och så har vi det här med karbonatiseringen som är ett område i sig. Ungefär 60 procent av koldioxidutsläppen vid cementframställning kommer från kalcineringen när kalkstenens karbonat omvandlas. Men under sin livslängd genomgår betongen en omvänd process, den karbonatiserar, och tar upp koldioxid. I det mycket långa perspektivet 100 procent. Men under en normal livslängd på ett hus kanske karbonatiseringen kan vara så hög som 25 procent. Börjar man dessutom bygga med hänsyn till betongs förmåga att ta upp koldioxid, med exponerade ytor och porösare betongsorter där hållfastheten inte kräver det och krossar betongen i slutet av livscykeln och exponerar den mot luften kan karbonatiseringen bli ännu högre, kanske 50 procent. Och till sist måste jag bara nämna Göteborgs Energi som i egna undersökningar kommit fram till att betonghusen lagrar värme upp till sex gånger längre än trähus vilket minskar koldioxidutsläppen. Snacka om miljöfördelar. Så ge betongen en chans. Vi är framtidens hållbara material.

HAR PRECIS SKRIVIT KLART

Det våras för betongen I ARVIKA KONSTHALL hade konstnär Marie Isaksson en utställning under perioden 26 mars-17 april 2011. Utställningen hette Som ur ett frö och bestod av en installation bestående av 20 frön i betong. Fröna är cirka 17 centimeter och är gjutna i vitcement och målade med en linoljebaserad färg. Kanske innehåller betongfröna morgondagens hållbara betong… www.marie-isaksson.se

BETONG 3 | 2011

BET0311_04_ledare.indd 4

11-05-25 12.59.48

Har du också passion för betong? Betong är ett fantastiskt material med många möjligheter. Vi ser innovativt på betongens olika användningsområden och utvecklar ständigt nya idéer. Delar du vår passion ser vi fram emot ett framtida samarbete, som kund, som partner eller som medarbetare. Läs mer om oss, våra produkter och vår passion för det vi gör på abetong.se

BET0311_annons.indd 5

11-05-25 10.59.06

BET0311_annons.indd 6

11-05-25 10.59.08

MIXAT

Mixade nyheter från betongvärlden

Internationellt pris till svensk brandforskning ROBERT JANSSON och

Lars Boström på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har tilldelats utmärkelsen Bigglestone Award for Excellence in Communication of Fire Protection Concepts. Bakom utmärkelsen står USA-baserade Fire Robert Jansson Protection Research Foundation, the National Fire Protection Association och den vetenskapliga tidskriften Fire Technology. Priset delas ut

för artikeln “The Influence of Pressure in the Pore System on Fire Spalling of Concrete” som publicerades under 2010 i Fire Technology. -Vår artikel blev framröstad som bästa artikel bland 45 andra som publicerades förra året. Det är de olika redaktörerna som tar emot artiklarna och sen bestämmer vilka experter som ska granska dem före publicering som har röstat, säger Robert Jansson. Priset på 5 000 dollar hämtar Robert, som är huvudförfattare till artikeln, vid en ceremoni i Boston i juni. -I artikeln presenterar vi experimentella resultat som visar att ångtrycket inte är den

dominerande faktorn bakom fenomenet brandspjälkning. En alternativ teori till ångtrycksteorin, baserad på influensen av uppkomst av en fuktmättad zon med betydligt lägre hållfasthet, presenteras också. Brandspjälkningsfenomenet kan i de flesta fall undvikas genom att stoppa i polypropylenfibrer i betongen, säger Robert Jansson, som just nu arbetar på sin doktorsavhandling kring den brandspjälkningshämmande funktionen hos polypropylenfibrer vid KTH. Robert Jansson har varit sekreterare i Betongföreningens brandkommitté och en viktig kugge i Betongföreningens nyligen utgivna brandrapport.

Lättviktigt från Finja

Betongvillor är framtiden

Betongsektorns storsatsning

NU LANSERAR FINJA lättklinkerblocket

OM TIO ÅR BYGGS de flesta villor med träpanel,

Ergotherm Plus 400 med en isoleringsförmåga på 0,13 W/m2K, enligt Finja. Den utlovade isoleringsförmågan uppnås genom en tjockare cellplastkärna än sina föregångare i Ergothermserien. Längden på det nya blocket har reducerats till 500 millimeter, istället för 600 millimeter för att lättare kunna hanteras.

men betongvillorna ger minst problem. Det visar en undersökning gjord av PFM Research på uppdrag av fasadskivstillverkaren Cembrit där 100 arkitekter som ritar hus tillfrågats. På frågan om vilket fasadmaterial som ger flest problem under en livscykel på 50 år svarar 35 procent puts och 22 procent träpanel. Endast en av de 100 arkitekterna svarade betong.

DEN 29 SEPTEMBER inträffar betongsektorns viktigaste dag på Grand Hotell i Stockholm. Då arrangeras Betongbyggnadsdagen 2011 tillsammans med Betonggalan, Tidskriften Betongs stora event. Betongbyggnadsdagen, som är betongsektorns stora dag, räknar med över 300 besökare och Betonggalan räknar med att de större lokalerna på Grand ska ge fler gäster än de 600 som förra året närvarade vid Berns.

Konstig byggnad är svart DEN VÄRLDSBERÖMDE KONSTNÄREN

Ända ut i kanten GOLVSLIPNINGSFÖRETAGET HTC presenterar en ny produkt som ska underlätta kantslipningen av betonggolv. Maskinen heter HTC 270 EG och har ett sliphuvud som är tio centimeter och når hela 26 centimeter in under hyllor och element. Sliphuvudet går också att justera i både X- och Y-led och hela maskinen är delbar vilket gör den transportvänlig.

Antony Gormleys 18 meter höga betongtorn i skulpturparken Kivik Art Centre ska betraktas som en byggnad. Det fastslår Kammarrätten och därmed får rocklegenden Ulf Lundell rätt. Tornet som restes 2008 har väckt starka känslor. Skulpturparkens närmaste granne, den riksbekante artisten Ulf Lundell, har flera gånger överklagat de beslut som gett Kivik Art Centre rätt att behålla konstverket. Enligt Kammarrättens beslut måste nu Simrishamns kommun betrakta verket som ett svartbygge eftersom Kivik saknar bygglov för tornet. Ulf Lundell, som blev berömd för sin sjungande uppmaning om att åka upp i Kaknästornet och slita sönder molnen, har tydligen ändrat inställning till både konsten och betongen.

BETONG 3 | 2011

BET0311_07_mixat.indd 7

11-05-26 13.04.05

Med Anläggningscement bygger vi vårt samhälle! Cement är den sammanhållande kraften i betong så också i Esbobron i Stockholm. Vårt cement används till att bygga, broar, dammar, tunnlar, vägar, flygfält, vattentorn, reningsverk mm.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

Fotograf: Daniel Hertzell

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder.

BET0311_annons.indd 8

11-05-25 10.59.09

DESIGNAT Möblera för sommaren Så här till sommaren bjuder vi på lite möbler. En del ska nog stå inne medan andra med fördel kan stå i trädgården. Inte minst med tanke på vikten... Träig betong PÅ SENASTE MÖBELMÄSSAN i Stockholm

visade Tony Abrahamsson på Vigrum KonstForm upp nya möbler där ek och betong kombineras. Förutom betong arbetar han med järn och rakubränd keramik. Ateljén hittar man på gården Vigrum i Hovby strax söder om Lidköping. Det lilla bordet kostar cirka 6 000 kr i butik och buffén, som tillverkats i 20 numrerade exemplar kostar cirka 30 000 kr. www.vigrum.com

Sömnig betong BERIT LINDFELDT hade sin första separatutställning redan 1978. Hon har gjort en rad offentliga utsmyckningar och är ledamot i Kungliga Akademien för de fria konsterna. Till vår möbelsamling bidrar hon med Sömnen, en betongsäng som köpts av en privat person. www.beritlindfeldt.se

Påkörbar natthimmel VID MALMÖ CENTRAL finns

fem olika statyer i välvd svart betong varav två är sittbara. Formgivare är Nina Lindegaard och förutom statyer fungerar de som påkörningsskydd. Kvällstid belyses skulpturerna inifrån via fiberoptik för att skapa känslan av en natthimmel med stjärnor som tindrar oregelbundet.

Tung och anrik CONFORT HAR SEN 1980 tillverkats i 35 exemplar.

De är exakta kopior av Le Corbusiers stol från 1928. Den väger 250 kilo och alla exemplar är sålda. Inom kort kommer dock produktionen återupptas och fem stolar tillverkas. De kostar då circa 322 000 kronor styck. www.stefanzwicky.ch

BETONG 3 | 2011

BET0311_09_designat.indd 9

11-05-25 13.04.36

| Projektet |

10â&#x20AC; B e t o n g 3 | 2 0 1 1

BET0311_10-18_projektet.indd 10

11-05-26 14.14.19

Fyra klossar och en

passion Med en tydlig idé och stort tålamod bygger Philip Bergerhoff och frun Paula sin drömvilla 46 meter över havet. En synligt bärande struktur ställde höga krav på både betongentreprenör och byggherre. Text: Carina Tyskbo Foto: Boel Ferm

- Välkomna! Arkitekten Philip Ber-

gerhoff har rosa pikétröja och ett nästan lika starkt handslag som betonggjutarna från APJ. Kanske inte så konstigt. Han har själv deltagit i arbetet otaliga timmar det senaste året, när skalet till hans tio år långa vision i Tyresö Strand utanför Stockholm tagit form. Ett hem för familjen, en villa så rå, grundläggande och naturnära som möjligt, varvad med kloka tekniska lösningar, hänsyn till grannar och några rejäla skopor extraordinära detaljer förstås. Aprilsolen strålar över uteplatsen i östläge och poolen, gjuten i ett stycke. Nedanför oss brer Baltiska sjön ut sig - sämre placering av ett hem kan man ju tänka sig. -Ja, visst finns här lyxiga inslag , men vi är inte rika. Det tror alla när man gjuter ett så här speciellt hus. Men de här katalogvillorna omkring kostade säkert lika mycket, säger Philip och pekar på grannkåkarna som tappert klättrar runtom i de branta sluttningarna. Det var för tio år sedan som Philip och Paula köpte den drygt 3 000 kvadratmeter stora skogstomten. Planerna för ett framtida hem i synlig rå betong började skissas fram och förra våren revs de två bruna stugorna på bergsknallen. Philip var mån om att det 210 kvadratmeter stora huset skulle påverka naturen så lite som möjligt, bli en ö i skogen, som han säger. Att huset liksom ”klistrats” på skogshällen gör också att det från gatan inte ser mycket större ut än det gamla fritidshuset, något som gläder utsiktssuktande grannar. För att skapa en trekantsformad kil i berget för souterrängdelen sprängde man etappvis bakåt, nerifrån och upp. Nu täcker huset hela sprängkanten och har bara ett begränsat sprängsår vid östgaveln. Det kommer att återfyllas och planteras med blåbärsris och mossa. Nej, inga gräsplättar, rabatter eller ens entrégångar här inte. Betong 3 | 2011

BET0311_10-18_projektet.indd 11

11-05-26 14.14.24

| Projektet |

Formarna bestod av vaxad plywood för att få så släta ytor som möjligt. Socklar och bjälklag göts mot råplan träyta för att få en råare kontrast och markera funktioner.

-Huset har ett principiellt förhållande till tomten. Allt som händer sker innanför väggen, direkt utanför börjar skogen. Därför utgick jag från en yttre mur som skapar en ram och begränsar intrycket. I husets krets finns inom- och utomhusdelarna. Skjutdörrar leder ut mot en solaltan, poolen och en grusad altan med en växtlåda. Utomhusdelen är ungefär lika stor som den invändiga ytan. Här innanför muren slipper grannarna se oss och vi dem, skrattar Philip. Dags för lunch. En ranglig järntrappa leder upp till APJ:s byggbarack där vi dricker kaffe och äter köttbullsmacka. Philip visar husmodell och planlösningar och berättar att grundtanken med villan innanför muren är fyra uppställda klossar: En kloss för matrum och kök, nästa för garderob och gästtoalett, den tredje klossen för arbetsrum och trappa och den sista för förråd och två eldstäder, invändigt och utvändigt. På nedre plan finns två barnsovrum, badrum med badkar, ett allrum med teve, teknikrum för bland annat bergvärmen och en sängkammare med eget bad. -Varje kloss har en total omkrets som är delbar med 1,20 meter. Formsättningen jobbar hela vägen runt och skapar ett tegelliknande mönster på ytan. För att bli helt släta göts de mot vaxade plywoodformar. Bröstning, sockel och bjälklag göts

» Varje kloss har en total omkrets som är delbar med 1,20 meter. Formsättningen jobbar hela vägen runt och skapar ett tegelliknande mönster... «

Foto: Philip Bergerhoff

Att gjuta den 6,6 meter långa poolen på utomhusaltanen var en väldigt speciell utmaning. En tjock vägg/ stödmur löper runt hela poolen. Stödmuren mot marken övergår till att bli väggen som bär bjälklaget, vilket är särskilt från poolen. Arbetet genomfördes genom en tvådelad gjutning. Först väggjutning för rumsväggen, innanför den en isodränskiva och därefter en 25 cm tjock betonggjutning. Hela poolens insida skulle vara fri från formstagshål. Formen som gjordes för poolväggen kunde alltså inte förankras i plattan, den satt löst och flöt. För att hindra formen från att glida runt av betongtrycket var man tvungen att gjuta väldigt långsamt, en halv meters steghöjd per timme, cirka 2,25 meter. 13 kubikmeter betong gick åt för arbetet, allt i en och samma gjutning. Bottenplattan är 25 cm tjock, under poolen ligger återfyllning och 20 cm isolering. Syftet med poolen är inte bara njutning – vattenspegeln kommer även reflektera solljuset upp i taket inne i det norrorienterade vardagsrummet. Poolen blev djup, vattendjupet ligger på 2,10 meter för att passa en två meter lång villaägare. Poolens norrvägg utgör också vägg till sängkammaren. Tanken på ett undervattensfönster var lite lockande, medger Philip Bergerhoff. Men utan James Bond-budget får sådana idéer vila tills vidare…

istället mot råplan träyta i fallande längder. På så sätt har huset två olika uttryck som signalerar funktionen. Samma tanke ska finnas inomhus. Utanför klossen: skiffergolv och trätak, inuti trägolv och gipstak, säger Philip. Med grannar så nära inpå var förutsättningarna för bygget klara från början. Väder, vind, sol och orientering på tomten gav resten av pusselbitarna. Husets norrvända läge kräver ett så stort ljusinsläpp som möjligt. Glaspartierna blir minst lika imponerande som utsikten, i vardagsrummet kommer skjutfönstren att mäta närmare sju kvadratmeter. Så där behövs ingen teve, menar Philip. –Treglasfönstren i klossarna saknar karmar och ska silikonlimmas helt i liv med fasaden. Kopplingarna mellan dem däremot – entrén, poolen, vardagsrummet och växtlådan på västsidan - är indragna olika

12 B e t o n g 3 | 2 0 1 1

BET0311_10-18_projektet.indd 12

11-05-26 14.14.35

Mer om

Villa Bergerhoff Beställare: Philip Bergerhoff och Paula Söderman Bergerhoff. Arkitekt: Philip Bergerhoff. Konstruktör: Peter Karlström, Konkret Stockholm. Entreprenör: APJ Betong & anläggningsteknik. Byggstart: Augusti 2010. Kostnad: 3 miljoner kronor för betongarbeten, 1 miljon kronor för markarbeten. Betongleverantör: Skanska. Betongmängd: 270 kubikmeter.

Ovan: Philip Bergerhoff har placerat fönstren i de olika rummen efter vad de ska innehålla. Sovrummet får ett långsmalt fönster i sänghöjd. Medan barnrummen och vardagsrummet får fönster med stora ljusinsläpp. Till vänster: Formstagshålen är ren kosmetika och har skapats genom att konerna har sågats av, fyllts med fogskum och limmats fast i formen på exakta avstånd. Till höger: C28/35 har använts genomgående utom vid valv och till poolen där C32/40 använts.

Betong 3 | 2011

BET0311_10-18_projektet.indd 13

11-05-26 14.14.44

| Projektet | Byggnaden är ritad efter formskivornas mått på 120 centimeter. Det gör att mönstren alltid slutar i hörnen med måtten 30, 60, 90 eller 120 centimeter.

Mer om

Philip Bergerhoff Ålder: 40 Familj: fru och en son, 2,5 år Karriär: Studier vid Bauhausuniversitet i Weimar, Atlanta och Stockholm. Arbete hos Rupert Gardner Design, Dudley Böhm Arkitekter samt sedan januari 2004 med egna arkitektstudion WRB. Arbetsplats: Arkitektstudio WRB (Widjedal Racki Bergerhoff). Favoritarkitekt: Luigi Snozzi, HdM, Peter Märkli och många andra som går den extra milen och inte låter begränsa sig av förutfattade meningar, tekniska begränsningar eller trångsinta lagstiftningar. De som gör sin egen sak även om det innebär ett risktagande. Bästa yrkesminne: Mitt eget bygge. Bäst med mitt hus: Engagemang och entusiasmen hos alla inblandade! Favoritbetong: Salk Insitute i La Jolla i Kalifornien ritad av Louis Kahn.

mycket. På så sätt förstärker jag klossarna och skapar variation i uttrycket. Uttrycket ja. I de flesta fall kläs betongstommen in men Philip ville ha en helt synlig bärande struktur på sitt hus. Det kräver sina gjutare - mycket står på spel, inte minst en privatpersons plånbok och en arkitekts ära. Är du nöjd med utförandet? -Mycket. Det är nästan omöjligt att hitta en entreprenör i Sverige som kan den här typen av avancerad platsgjutning. Jag fann APJ via ett tidigare samarbete och det har fungerat väldigt bra att jobba så nära varandra som vi gjort. Jag har inte gjutit men varit med i allt runtomkring under nästan ett års tid, då krävs en hel del av samarbetet. Ytskiktet blev mycket bra, bara vid entrén har ballast och cement delat sig lite. Men betong är ett levande material där olika nyanser är en del av uttrycket. Platschefen David Larsson kommer för att önska trevlig helg och ta staffordshireterriern Doddo med sig till bilen. Han hinner återgälda uppskattningen medan han byter om: - I våra projekt har vi oftare kontakt med konstruktören än med arkitekten, men Philip tog hand om både det arkitektoniska och konstruktiva. Det har varit väldigt kul att jobba åt honom. Hela grejen med synliga betongytor var en stor

utmaning för oss, i vanliga fall kläs ju betongstommen in. Jag har inte sett något liknande i vårt land. Jodå, jag skulle gärna bo här själv, säger David Larsson. Vi lämnar baracken och går på ytterligare en husesyn, nu till nedre plan. Philip vänder snabbt tillbaka och hämtar en tröja, det är isande kallt i skuggorna på norrsidan. Passande då att tala köldbryggor och värmesystem. Den största utmaningen i en lösning som den här är att mellanbjälklaget är varmt, men ansluter till en kall utomhusvägg. För att reducera köldbryggan har huset isolerats med trycktålig foamglasisolering, både över och under mellanbjälklaget. -Det blir samtidig en ångspärr, ett mer pragmatiskt sätt att bygga i betong. Standardisoleringen i foamglas tål tio gånger så mycket tryck som motsvarande cellplastisolering. Två bergvärmehål är borrade och klara, 160 meter ner i granithällen. Kapaciteten är rejält tilltagen, hela tolv kilowatt. Det räcker för att värma poolen och hela huset med vattenburen golvvärme, på så sätt slipper man radiatorer. Den svagaste länken energimässigt blir inte betongväggarna utan glaspartierna, framförallt i teverummet som har stora fönster mot norr och bara minimal isolering ovanpå taket. I vardagsrummet på övervåningen kommer eldstaden att värma ”förråds- och

14 B e t o n g 3 | 2 0 1 1

BET0311_10-18_projektet.indd 14

11-05-26 14.14.50

En ursparning på insidan vid fönstren gör att karmen göms sett utifrån. Intrycket blir att glaset möter betongen.

Betongen innehåller sex procent titandioxid.

eldstadsklossen”, som ventileras för att ge värmen vidare till hela våningen. - Men också väggen ovanför blir en värmebunker i sig. Utrymmet ovanför insatsspisen ska vara helt öppet med isolering först uppe vid taket. Den värmen som uppstår runt skorstenen värmer upp hela betongväggen. Det varar långt in på natten, som en gammal kakelugn, säger Philip. Ljusinsläppet för rummen på nedre plan blev också en praktisk och estetisk utmaning. Förutom väl tilltagna fönster i de två barnrummen och ett långsmalt fönster i sängkammaren har tre vertikala fönster placerats uppe i bröstningen mot altangolvet. Där lyser södersolen in och ljustvättar norrväggarna på nedre plan. Så här vid

tvåtiden på eftermiddagen flödar rummet av ljus, fastän vi står på skuggsidan och huttrar. Smart. Vi funderar över föräldrarnas ganska lågt liggande, avlånga fönster som liksom kapar av utsikten – hur tänkte han där…? -Att man ska ligga ner i sängen för att se havet förstås. Här inne vistas vi bara i sängen. Varför placera stora utsiktsfönster i ståhöjd då? Uppe på altanen igen. Solen har flyttat sig, fjärden blånat och skuggorna ändrar form över fasaderna. Vi stryker över de släta, mjuka klossytorna med de konformade ”plupparna”, som blev en medveten detalj i ytan. Varifrån kommer betongkunskaperna och hängivenheten? -Det är en lång relation. Jag kommer

från Tyskland och där finns en annan tradition kring att bygga med synlig betong. Till Sverige kom jag 1999, efter att ha avslutat arkitektutbildningen på Bauhausuniversitetet i Weimar. Fem år senare startade vi Arkitektstudio WRB, där jag är en av delägarna. Flera av våra projekt har varit i betong i både Sverige och Norge. Men det var ingen självklarhet för Philips fru Paula att det framtida hemmet skulle bestå av fyra betongklossar. Han tog henne med på en studieresa till Lago Maggiore i Schweiz, välkänt för sin betongarkitektur. De kom, såg och imponerades – och Paula övertygades. En rätt stor portion tålamod har behövts sedan dess. Timmarna på vägen mellan hemmet i Märsta och bygget i Tyresö går inte längre att räkna. Att det är en äkta passion förstår man när tre miljoner av totalbudgeten på 6,5 miljoner har gått till betonggjutningen. Sista gjutningen sker på måndag. Två skorstenar, en odlingslåda på altanen och trappan ner till nedre våningen. Sedan står skalet där, precis som Philip ville ha det, men det ska kläs med allt annat som gör det till ett hem. -Jag har jobbat på bygge i Tyskland, så jag räknar med att göra det mesta själv, utom tätskiktet. Invigningsfest? Lär nog dröja... och med tanke på budgeten får det bli knytistema, säger han och skrattar.  Betong 3 | 2011

BET0311_10-18_projektet.indd 15

11-05-26 14.14.59

| Projektet |

En betongens Tidskriften Betong har studerat marknaden för nya betongvillor och bjuder på en exposé av såväl funktionella som mer experimentella hus. Med hållbarhetstemat i fokus har vi speciellt frågat tillverkarna hur de arbetat för att lösa problem med köldbryggor och energisystem. Text: Carina Tyskbo

Fjällhuset 1.1

Lanserades 2009 av KAWA Arkitektur. Ett annorlunda fjällhus framtaget utifrån ett flexibelt byggsystem där väggar tak och golv förtillverkas av korslimmat massivträ. Fundament och förtillverkad kärna helt gjuten i betong. Konstruktionen ger ett välisolerat klimatskal och ett hus som är förberett för miljömässig uppvärmning. Byggsystemet förkortar byggtiden och ger hög byggkvalitet. Huset är anpassat för fritidsboende året om. Det har gott om förråd för den som vill låsa in sina egna saker och hyra ut under delar av året. Fjällhuset är inte ett typhus men ett byggkoncept som kan anpassas till platsen. Så löstes köldbryggan: Betongfundamentet som bär huset har en nedre del exponerad för utomhusluften innehållande entré och kärna med förråd och en övre, som utgör våtrumskärna med köksdel. Den nedre delen består av en yttre betongfasad med isolering in mot kärnan, som aldrig möter det yttre skalet. Den isolerade trävolymen ligger upplagd på fundamentet med isolering i anslutningen. Trapphuset utgör en klimatsluss och kan hållas mindre uppvärmd, där hänger man av sig utrustning i en nedre hall och ytterkläder i dess övre varmare del. www.howkawa.se

16 B e t o n g 3 | 2 0 1 1

BET0311_10-18_projektet.indd 16

11-05-25 14.46.31

s villakavalkad Villa Åbo

Lanserades i april 2011, beräknas stå klar i höst utanför Lund. Av Fojab arkitekter. Tvåplansvilla, sex rum och kök, cirka 180 kvm, betong och PIR-isolering, U-värdefönster med lucka: Cirka 0,47 W/kvmK (vanligt fönster 1,3 W/kvmK). Betongstomme och fönsterluckor som stängs när det blir för kallt eller för varmt och ger möjlighet till dubbelt så stora fönsterytor jämfört med vanliga passivhus. Stomme och bjälklag är i betong, organiska material har undvikits i hela huset. I yttervägg och yttertak används så kallad PIR-isolering (polyisocyanurat) som har cirka 50 procent bättre isolerförmåga än vanlig isolering. www.fojab.se

Finja AB ”Kubhuset”

Lanserades först 2007 men har vidareutvecklats. Tvåplanshus, sex rum, inomhusyta cirka 217 kvm. Huset presenteras som ett försök att utifrån ett fåtal standardelement kunna bygga ihop spännande arkitektoniska lösningar och få symbios mellan valmöjlighet och standardprodukter. Så löstes köldbryggan: Byggt med sandwichelement där förbindelserna mellan ytter- och innerskal minimeras och där isoleringen har förskjutna skarvar i flera lager. All genomgående betong undviks så långt det är möjligt. www.finja.se

Betong 3 | 2011

BET0311_10-18_projektet.indd 17

11-05-25 14.46.34

| Projektet |

“Hutznhaisl” – tillbaka till rötterna

Tyska arkitektbyrån AFF Architekten presenterade vintern 2010 en massiv fritidsstuga i Fichtelberg i Sachsen. Här i den avskilda skogs- och bergsmiljön har arkitekterna experimenterat med hur mycket vi kan vara utan och ändå ha ett meningsfullt och fritt liv, som Lycko-Hans i Bröderna Grimms saga. Naket, rent och utan störande detaljer. Boendeyta 57 kvm och 6 kvm materialförråd. Öppen planlösning med stort vardagsrums-, köks- och matdel i ett, plus två sovrum. Väggar av 20 cm oisolerad betong, tak av 240 cm vattentät, stålarmerad betong. Timmergolv från lokala träd, inredning av återvunnet material, väl tilltagna tvåglasfönster med laminerat säkerhetsglas. Som en hälsning till rötterna göts dessutom väggarna mot den gamla trästugan som stått på platsen, lämnad åt sitt öde i skogen. www.aff-architekten.com Foto: Christian Schink

Hjohuset

Lanserades i början av 2011 av Aristotelis Magoulis. Enplanshus,

180 kvm, fyra sovrum, öppen planlösning, platta på mark, energieffektiv U-min-grund och randisolering. Väggar av högisolerade betongelement. Hjohuset ska utmärka sig genom miljövänlig byggnation, hälsosamt och jämnt inomhusklimat, mycket lågt energibehov, hög fuktsäkerhet, minimalt underhållsbehov. Så löstes köldbryggan: Grunden: Utvändig randisolering. Väggar: Två väggelement av betong monteras väldigt exakt med 15 cm spalt och isolering dikt an. Fogas med mjukfog. Fönster: underhållsfria lågenergifönster, mycket lågt U-värde. Monteras mycket tätt och fogas ytterligare mot en klack för att få optimal tätning. Tak: Förhöjda takstolar med 60 cm lösullisolering, takkonstruktion med diffusionsöppen underlagsduk gör att hela taket andas. Takpannor med titandioxid neutraliserar kväveoxid och motverkar påväxt av mossa. Mer information: Aristotelis Magoulis, tel 0735-754107.

18 B e t o n g 3 | 2 0 1 1

BET0311_10-18_projektet.indd 18

11-05-25 14.46.38

Betongbyggnadsdagen samt Betonggalan 2011

BETONG EN LÖNSAM AFFÄR Vi samkör de två evenemangen på Grand Hotel i Stockholm den 29 september. Betongbyggnadsdagen är den självklara mötesplatsen för betongsektorns alla aktörer och årets tema är ”Betong – en lönsam affär”. Vi har alla ett ansvar att se till att utvecklingen är hållbar. Vi inleder dagen med att redogöra för de krav som samhället och våra myndigheter ställer på oss i byggsektorn. Vi har valt ut ett antal projekt där vi belyser betongens styrka vad gäller bland annat värmelagringsförmåga, ekonomi, hållfasthet, flexibilitet, arbetsmiljö, luftmiljö (vägar) och estetik. Till kvällens Betonggala bjuder branschens företag in sina kunder och andra viktiga personer till ett trevligt mingel med underhållning och prisutdelning.

Betongbyggnadsdagen arrangeras av Betongföreningen i samarbete med Cementa, Svensk Betong och CBI Betonginstitutet.

BET0311_annons.indd 19

Fotograf: Daniel Hertzell

Anmäl dig senast den 15 september på: www.betongforeningen.se

11-05-26 09.47.57

| granskat |

tio år Statligt träbyggande

Politikernas kamp att få fler träbyggnader i Sverige har inte varit lätt. Man har fått köra över såväl Konkurrensverket som Statskontoret och Kommerskollegium. Dessutom har forskarna gett dem bakläxa på deras miljöargument. Text: Roger Andersson Bild: Cecilia Lundgren

Betong 3 | 2011

BET0311_20-26_tra_granskat.indd 20

11-05-25 12.53.40

januari 2004 lämnade Fredrik von Platen, tjänstledig från sitt arbete som biträdande generaldirektör på Boverket, över underlaget ”Mer trä i byggandet” till Närings- och Miljödepartementen. Ett underlag som finansierats med statliga medel och som framförde visionen att 30 procent av flerbostadshusen skulle byggas med trästomme inom några år mot dåvarande tio procent. En vision som helt enkelt innebar en minskad marknad för konkurrerande material. I underlaget hade det tidigare så starka argumentet att trä är bättre för miljön än stål och betong tonats ner. Anledningen var rapporten Vad innebär ett ökat träbyggande i Sverige för miljön?

framtagen vid Institution för Miljösystemanalys på Chalmers på uppdrag av Miljödepartementet. Rapporten granskade befintliga livscykelanalyser och slutsatsen löd: ”Universitetsstudierna ser inga skillnader mellan trä eller andra material sett över husens livslängd” och ”om man vill uppnå minskad energianvändning och minskade koldioxidutsläpp i samband med hus, så är det mycket viktigare att göra insatser rörande användningsfasen (uppvärmningssystem, el, varmvatten) än materialval vid byggandet.” Istället hävdade man att ett ökat träbyggande

BETONG 3 | 2011

BET0311_20-26_tra_granskat.indd 21

11-05-25 12.53.45

| GRANSKAT |

Mer om…

Trästad 2012 TRÄSTAD 2012 ska tjäna som en inspirationskälla för lokala byggare, arkitekter, planerare och politiker. Syftet är att utveckla svensk kompetens och teknik, och på sikt skapa en europeisk och global marknad för modern industriell träbyggnadsteknik. 16 kommuner har anslutit sig: Växjö, Västervik, Eksjö, Skövde, Borås, Trollhättan, Mora, Orsa, Falun, Älvdalen, Rättvik, Umeå, Lycksele, Skellefteå, Piteå och Kalix. www.trastad2012.se

var bra för konkurrensen, något som Kommerskollegium inte höll med om. Kommerskollegium är Sveriges myndighet för handelspolitik med uppgift att se till en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU och de kom med ett starkt yttrande som tvingade ut hela underlaget för den nationella träbyggnadsstrategin på remiss. – Vi blev förvånade över förslaget, vi tyckte det var problem att regeringen valde att stödja en viss del inom byggsektorn, säger Inga Rosenlund, utredare på Kommerskollegium. Statskontoret, som arbetar på regeringens uppdrag med att på olika sätt främja utvecklingen av en rättsäker, demokratisk och effektiv offentlig sektor, var också kritiskt. ”Det är olämpligt att staten tar den aktiva roll som föreslås… Statskontoret har svårt att förstå varför inte marknaden själv förmår utveckla och exploatera den stora marknadspotential som beskrivs i rapporten”, skriver de i sitt remissvar. Även på Konkurrensverket var man kritisk. ”Ett alltför intimt samarbete mellan stat och näringsliv kan skada medborgarnas och konsumenternas förtroende för förvaltning, demokrati och företagande genom de intressekonflikter som kan uppkomma på olika plan”, varnar man för i sitt remissvar. – Vi tycker inte det finns någon ursäkt att premiera ett byggmaterial framför några andra. Träindustrin har dessutom tillräckligt med pengar att marknadsföra sig själv, säger Anders Gerde, handläggare på Konkurrensverket. Trots de tunga instansernas reaktioner och de många negativa remissvaren beslu-

tade regeringen att bilda en kommitté med namnet Nationella Träbyggnadsstrategin den 21 oktober 2004. En ordförande, en sekreterare och ett kansli bekostades med statliga pengar. Förutom att arrangera Träbyggnadsdagar med Regeringskansliets logotyp på inbjudningarna innebar uppdraget att uppvakta de statliga forskningsfinansiärerna Vinnova och Formas för att få dem att skjuta till pengar till forskning om träbyggande. Man skulle också uppvakta statliga och kommunala byggherrar för att få dem att uppföra pilotprojekt. Naturvårdsverket hade i sitt tidigare remissvar efterlyst en mer noggrann analys av de påstådda miljöfördelarna av träbyggandet, vilket det skyltats tydligt med på de träbyggnadsdagar som Regeringskansliet varit med att anordna. Därför fick Tomas Ekvall på IVL, Svenska Miljöinstitutet uppdraget att granska de livscykelanalyser, som då fanns tillgängliga. Tomas Ekvall blev klar med sin rapport i januari 2006 som då överlämnades till kommittén Nationella träbyggnadsstrategin och i sin redogörelse för arbetsläget till Näringsdepartementet den 26 oktober 2007 skriver kommittén själv så här: ”Slutsatsen i studien är att det inte går att få objektiva svar på hur mycket koldioxidutsläppen minskar då trä används som stommaterial.” Hösten 2006 är det riksdagsval och Fredrik Reinfeldt blir statsminister. Han har tidigare varit mycket kritisk till den socialdemokratiska regeringens träbyggnadsstrategi och sa vid ett framträdande på mässan Betongfeber den 10 november 2005 i Infra City i Upplands Väsby att ”den nationella träbyggnadsstrategin grundats på ett felaktigt tänkesätt och att skattepengar inte ska användas för att uppmuntra till byggande i trä. De som är professionellt kunniga ska själva avgöra vilket material som passar bäst i varje enskilt fall.” Men trots Fredrik Reinfeldts löften till betongbranschen förlängdes Nationella träbyggnadsstrategin år 2007 och fler statliga miljoner satsades för att öka träbyggandet. Kommittén Nationella träbyggnadsstrategin kom med sin slutrapport i slutet av 2008 och regeringen lämnade bort huvudansvaret för ett ökat träbyggande i Sverige till kommuner och länsstyrelser under namnet Trästad 2012. Landshövdingarna i Västerbotten, Dalarna och Kronoberg bildar tillsammans med regionrådet i Västra Götalandsregionen en ledningsgrupp för projektet och 16 kommuner har anslutit sig.

» Vi tycker inte det finns någon ursäkt att premiera ett byggmaterial framför några andra. Träindustrin har dessutom tillräckligt med pengar att marknadsföra sig själv...«

BETONG 3 | 2011

BET0311_20-26_tra_granskat.indd 22

11-05-25 12.53.53

Träbygg kostar flis Det blir dyrt när politiker väljer byggmaterial. I över sju år har regering och kommuner engagerat sig för att bygga mer i trä på bekostnad av betong och stål. I Åre och Nybro backade kommunen ur, men Falun valde att satsa upp mot 30 miljoner extra för att få en träbyggnad.

en 3 maj 2006 är det Träbyggnadsdag i Åre. Kl 11.00 kliver Leif Saletti, vd på Årehus, upp på scenen och berättar om Åres satsning på modernt träbyggande inför alpina VM 2007. 36 lägenheter med trästommar ska uppföras. Leif Saletti såg materialvalet som självklart. – Jämtland är trälänet. Men vi har en outvecklad träindustri och ville påvisa möjligheterna att förädla träet lokalt. När anbuden kom in var det dock ingen munter läsning och den 29 augusti kallar Leif Saletti styrelsen till ett extra telefonmöte där han berättar att anbuden ligger fyra miljoner kronor över projektbudgeten. Enhälligt beslutas att projektet ska läggas på is. Efter valet 2006 fick Åre en borgerlig majoritet. Samarbetet med den Nationella träbyggnadsstrategin, som var Socialdemokraternas baby, var inte längre lika självklar och nya, materialneutrala anbud togs in för de tänkta bostadshusen. Istället för 36 trälägenheter blev det nu ett betonghus med 43 lägenheter. – Betongbjälklagen är tunnare och vi fick ut ett helt våningsplan extra. Istället för fem våningar blev det nu sex så vi fick ett helt våningsplan extra för samma pengar. Ja, till och med lite mindre, säger Leif Saletti. Ungefär samtidigt motionerar s-politikern Lennart Storm i Nybro om att det kommunala bostadsbolaget Nybro Bostad ska bygga ett planerat hyreshus i trä. I motionen står det bland annat att ”byggherrar, inte minst statliga och kommunala måste lära sig att bygga fler stora byggnader i trä. Trä är ju ett material som speglar den svenska folksjälen.” Stefan Henrixon, vd på Nybro Bostad, ställde sig mycket frågande till motionen. – Det är ju fel att kommunen ska börja bestämma vilka material bostadsbolagen ska bygga i. Därför svarade han i ett yttrande att han vill använda betong till stomme och väggar och att rätt material ska användas till rätt saker. – Men kommunledningen struntade i vårt svar på motionen och fattade ändå beslut att bostäderna skulle byggas i trä, säger Stefan Henrixon. Men som gammal byggnadsarbetare såg han många nackdelar med att bygga i trä och han valde därför att ta strid och begärde in kompletterande anbud i andra material. Eftersom han fick lägre pris med betongstomme måste kommunstyrelsen backa.

Text: Roger Andersson

– Vad blir nästa steg om politikerna som inte kan något om byggnadsmaterial ska bestämma vilka material vi ska använda. Även om det är kommunen som äger lägenheterna är det vi som ska hyra ut dem och ta ansvar för att det är bra byggt och då kan vi inte bygga i trä när det i många fall är ett sämre och dyrare material än betong, säger Stefan Henrixon. Men det är inte alla kommuner som tycker prislappen är för hög. När det kommunala bostadsbolaget i Falun, Kopparstaden, skulle uppföra kvarteret Hyttkammaren hade kommunstyrelsen beslutat att det skulle uppföras med trästommar. Resultatet blev 46 lägenheter och 52 varmgarage till ett pris av 24 488 kronor per kvadratmeter boarea, när Boverkets investeringsbidrag och investeringsstöd på knappt fem miljoner kronor räknats bort. Samma år, 2008, var snittpriset i motsvarande del av landet 19 916 kronor enligt SCB, Statistiska centralbyrån. Det innebär att Hyttkammaren blev drygt 15 800 000 kronor dyrare än vad övriga flerbostadshus i området kostade i snitt det året. Hade man vänt sig till någon av de största bostadsbyggarna i Sverige som Tidskriften Betong talat med hade man idag fått ett flerbostadshus med hyresrätter för i snitt 14 000 kronor per kvadratmeter boarea. Det innebär att Kopparstaden hade kunnat spara över 36 miljoner kronor åt sina hyresgäster. Men då hade huset blivit i betong. Nu fick det Falubaserade företaget HMB Construction totalentreprenaden utan att några andra anbud togs in. – Vi tyckte det blev dyrt, men å andra sidan fick vi 52 varmgarage, säger Ingrid Forsell, teknisk chef på Kopparstaden. Elke Herbst, informationschef på Kopparstaden, berättar om varför det blev en träbyggnad utan konkurrerande anbud. – Kommunstyrelsen har gjort en avsiktsförklaring att vi ska ta tillbaka trälandet Sverige, till och med Holland som inte har någon skog bygger mer i trä än vad vi gör. Trähus är bra för miljön och vi kommunala bolag har muskler, vi behöver inte ta ut någon vinst på kanske tio år, så jag tycker det är naturligt att vi är med och ger uppmärksamhet åt träbyggande. Om hyresgästerna tycker samma sak vet hon inte. – Det är ju bara indirekt hyresgästernas pengar. Det behövs flera former att bygga eftersom det är så dyrt och den extra kostnaden för Hyttkammaren kan man se som läropengar, säger Elke Herbst.

Betong 3 | 2011

BET0311_20-26_tra_granskat.indd 23

11-05-25 12.53.56

| GRANSKAT |

Träforskning får mothugg Trä i stommar innebär minskade koldioxidutsläpp. Detta enligt professor Leif Gustavsson vid Mittuniversitetet i Östersund. Tomas Ekvall, miljöforskare på IVL, som på Naturvårdsverkets uppdrag granskat hans forskning menar dock att rapporterna bygger mer på antagen potential än sannolikhet.

TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: CECILIA LUNDGREN

nligt en jämförande studie mellan ett hus med betongstommar och ett hus med trästommar minskar utsläppen av koldioxid vid val av trästomme med vad som motsvarar utsläppen från 60 ton kol. Studien är gjord av Leif Gustavsson vid Mittuniversitetet i Östersund. Leif Gustavsson får dock en hel del kritik av miljöforskaren Tomas Ekvall på IVL Svenska Miljöinstitutet som på Naturvårdsverkets uppdrag granskat innehållet i Gustavssons rapporter. Tomas Ekvall menar att en del data och metodval som använts gynnar trä och med andra data och metodval kan träets påstådda miljöfördelar försvinna helt och hållet. – Det är felaktigt att en del av våra data och metodval gynnar trä. Vi är oberoende forskare som publicerar i välrenommerade internationella tidskrifter där andra forskare och vetenskapliga redaktörer granskar våra artiklar. I detta sammanhang är det ingen som har påstått att vi gynnar trä, säger Leif Gustavsson. En sak Tomas Ekvall slår ner på är Leif Gustavssons procentval för betongens karbonatisering. Gustavsson räknar på åtta procent. – Uppgifterna är baserade på material från Portland Cement Association i USA, säger Leif Gustavsson. Björn Gillberg på Miljöcentrum hävdar att betongen tar upp hundra procent av den koldioxid som den avgett vid kalcineringen när den karbonatiseras. – Det är ett kemiskt faktum. Betongen upphör inte när byggnaden rivs så sett ur evighetsperspektivet är det så och det är det som styr koldioxidperspektivet, säger Björn Gillberg.

Olika nordiska studier framtagna av cement- och betongindustrin visar att mellan 30 och 70 procents karbonatisering kan medräknas i dagens livscykelanalyser. Tomas Ekvall påpekar dessutom i sin rapport att Gustavssons analys inte inkluderar karbonatisering som sker efter att huset rivits eller effekterna av eventuell återvinning av betongen. En annan viktig uppgift i Gustavssons forskning är beräkningen av hur mycket av skogsbiprodukterna som kan användas och till vad. Gustavsson beräknar att 70 procent av toppar och grenar tas tillvara. Han beräknar också att övriga skogsbiprodukter tas tillvara till 100 procent. Gustavssons beräkningar grundar sig på den miljövinst som biprodukterna ger om de används som biobränsle och då ersätter fossila bränslen. – Det är felaktigt att våra beräkningar grundar sig på den miljövinst som biprodukterna ger. Vi beräknar de minskade koldioxidutsläpp som blir om biprodukter används för att ersätta fossila bränslen, men vi visar också resultat om inga biprodukter används. Vi antar att 70 procent av toppar och grenar kan tas till vara, inte att de tas till vara. Vad gäller sågspån, bark och annat från träbearbetning antar vi att 100 procent kan tas till vara efter avdrag för intern användning och för råvara till produktion av spånskivor, säger Leif Gustavsson. I rapporten ”Biobränsle från skogen tillgång och efterfrågan” utgiven av Skogsindustrierna 2006, bedöms utvinningen till biobränsle från de skogsbiprodukter som

» Vi anger inte vad som kommer att hända med en viss sannolikhet utan vad som är möjligt att göra...«

BETONG 3 | 2011

BET0311_20-26_tra_granskat.indd 24

11-05-26 13.04.53

Mer om…

Nationella träbyggnadsstrategin Det var för tio år sen det började. Flera motioner ledde till slut fram till ett riksdagsbeslut. Utdrag ur motion inlämnad den 1 oktober 2001 av Lennart Beijer (V), Kjell-Erik Karlsson (V), Maggi Mikaelsson (V), Jonas Ringqvist (V), Gunilla Wahlén (V) och Lennart Värmby (V): ”Byggbranschen i Sverige är – av olika skäl – inriktad på betong- och stålkonstruktioner. För att bryta denna utveckling och ändra inriktning krävs det nationella programmet för ökad träanvändning. Det är inte på något sätt orimligt att träanvändningen kan öka med 25 procent på fem år i Sverige. I delar av byggsektorn är andelen trä så låg att en ökning med 50 procent ter sig fullt möjlig att nå under samma period. En ökad användning av den svenska skogsråvaran är bra för svensk ekonomi, sysselsättning och miljö. Det är av nationellt intresse att på olika sätt underlätta en sådan utveckling.” Utdrag ur motion inlämnad den 3 oktober 2001 av Carina Adolfsson Elgestam (S) och Sven-Erik Österberg (S) ”Byggandet av offentliga lokaler och

kommer från avverkningen kunna fördubblas. Det innebär att dagens utvinning max kan ligga på 50 procent. Stefan Wirtén, skogsdirektör på Skogsindustrierna, kommenterar Leif Gustavssons siffror: – Vi har bara beräknat vad som utvinns idag och vad som skulle kunna utvinnas i framtiden. Någon beräkning av hur mycket av de totala skogsbiprodukterna vi utvinner har vi inte gjort, men vi kommer aldrig komma i närheten av de siffrorna. ”Allt biobränsle antas ersätta kol eller naturgas. Det gör att produktion av biobränsle samt förbränning av träavfall och biprodukter leder till en rejäl miljövinst i koldioxidanalysen”, skriver Tomas Ekvall i sin rapport. Tomas Ekvall tycker i sin granskning att metoden är rimlig om syftet är att undersöka vilken potential trästommar har att minska koldioxidutsläppen. Däremot inte om man vill veta vad som sannolikt händer. – Vi anger inte vad som kommer att hända med en viss sannolikhet utan vad som är

flervåningshus är två viktiga områden som uppvisar en låg träandel. Enligt vår uppfattning beror det på att branschen inte haft möjligheter att konkurrera inom framför allt delar av byggsektorn. Mer avancerade träkonstruktioner har under lång tid varit uteslutna från viktiga områden inom bygg- och infrastruktursektorn såsom flervåningshus, större offentliga byggnader och väg- och järnvägsbroar. Till viss del handlar det även om gamla fördomar som har med brand att göra. Idag med den kunskap och utveckling som skett inom branschen är dock inte det hotet större än med annat material. Stål och betong smälter vid en brand vilket kan utgöra minst lika stor fara. Att en ökad användning av trä har odiskutabla positiva effekter på klimatet har således ett flertal länder i Europa redan konstaterat. För att få framför allt byggsektorn – som är fast i traditionell betong- och stålbyggnadsteknik – att på allvar använda träbyggnadstekniken i större skala krävs en satsning på utbildning inom både arkitektur och design. Trä borde vara framtidens byggmaterial. Det är det enda förnyelsebara byggmaterialet.”

möjligt att göra, säger Leif Gustavsson. Leif Gustavsson beräknar även att 90 procent av träet används som bränsle efter rivning och då ersätter fossilt bränsle. Storleken på den beräknade miljövinsten ställer sig Tomas Ekvall sig tvivlande till. – Vi tar idag emot utsorterade avfallsfraktioner från andra länder till vår avfallsförbränning. Skulle vi använda mer rivningsavfall kan vi komma att ta emot mindre utifrån som då läggs på deponi. Om vi istället hanterar det extra rivningsavfallet genom att bygga ut avfallsförbränningen, tränger den främst ut biobränsle från fjärrvärmenäten. Biprodukterna från skogen ersätter kanske också förnybart bränsle, säger Tomas Ekvall. Rivningsvirke som läggs på deponi riskerar att leda till betydande utsläpp av metan, vilket helt kan eliminera trästommarnas potential till att reducera utsläppen av växthusgaser, skriver Tomas Ekvall i sin rapport. – Varför skall vi lägga rivningsvirket på

en deponi som genererar metan som sedan släpps ut i atmosfären? Om vi önskar minska utsläppen av växthusgaser och oljeberoendet varför skall biprodukterna från skogen ersätta förnybart bränsle och inte fossilt? säger Leif Gustavsson. Tomas Ekvall konstaterar också att Gustavssons studier inte tar någon hänsyn till användningsfasen och inte heller renoveringar under byggnadens livstid. Inte heller tas någon hänsyn till konstruktionernas värmelagringsförmåga eller precision, påpekar Ekvall i sin granskning. Leif Gustavsson motiverar avgränsningen med att de har utgått från två likvärdiga hus vad gäller boendeservice och energianvändning i användarfasen. Rätt använd kan dock en betongstomme spara mycket energi under användningsfasen, visar en del studier. I Sverre Fossdals rapport ”Miljömässiga aspekter vid bruk av betong”, framtagen vid Sintef Byggforsk i Norge hänvisas till simuleringar som visar att man kan minska kylningen i hus med betongstomme med 25 procent. Studier vid Lunds universitet visar på upp till 30 procent mindre energianvändning vid tung stomme. – Våra analyser inklusive osäkerhetsanalyser visar att trähus ger lägre nettoutsläpp av koldioxid än betonghuset, där en byggnad med samma boendeservice och energianvändning i brukarfasen uppförs med betongstomme respektive med trästomme. Vi välkomnar en saklig kritik och debatt, men att vi gynnar trä och därmed är osakliga och att internationella tidskrifter i så fall inte har sakligt granskat vårt material är naturligtvis mycket allvarligt. Det tar vi helt avstånd ifrån, säger Leif Gustavsson.

Referenser: 1 Gustavsson L., Pingoud K. and Sathre R. (2006) Carbon dioxide balance of wood substitution: comparing concrete and wood framed buildings, Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change Vol. 11, No. 3, pp 667-691 2 Gustavsson L. and Sathre R. (2006) Variability in energy and carbon dioxide balances of wood and concrete building materials. Building and Environment Vol. 41, No. 7, pp 940-951 3 Eriksson, E., Gillespie, A., Gustavsson, L., Langvall, O., Olsson, M., Sathre, R. and Stendahl, J. Integrated carbon analysis of forest management practices and wood substitution. Canadian Journal of Forest Research (accepted for publication). Artikeln är publicerad i E. Eriksson’s doktorsavhandling, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala i en slags omvänd process.

Betong 3 | 2011

BET0311_20-26_tra_granskat.indd 25

11-05-25 12.54.00

| GRANSKAT |

Kåseri TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: JENNY ALMERSDOTTER

DET VAR EN GÅNG två grisar. De bestämde sig för att bygga var sitt hus innan vintern kom. Det skulle bli så skönt att sitta inne i värmen och höra vargarna yla i vintermörkret utanför. I landet där de bodde fanns en varg som genast fick reda på deras planer. Vargen jobbade på den kungliga träbyggnadsbyrån och uppbar lön från självaste kungen. Allt han behövde göra var att få lättlurade grisar att bygga sina hus i trä istället för betong. Ju fler trähus, desto bättre. Det hade kungen bestämt. Kungen visste i och för sig inget om husbyggnad, men han tyckte mycket om att vistas ute i det gröna bland alla träden. Dessutom var han lite rädd för sin granne, Skogens Drottning. Hon var mycket inflytelserik och hade många beundrare som lätt skulle gå i krig med henne om hon bara vinkade lite med lillfingret. Och det gjorde hon ofta. Kungen var faktiskt lite osäker på om han överhuvudtaget skulle kunna sitta kvar på tronen utan hennes stöd. Vargen kom med fina broschyrer med kungliga sigill som lovade guld och gröna skogar. Allt blev bättre med trähus: gräset grönare, plånboken större och grisarna gladare. Och även kungen, inte att förakta. Den ena grisen tyckte att trähusuppmålandet lät grymt. Den andra grisen tänkte på historien om de tre små grisarna och valde betong. När vintern kom var de båda husen klara. Trähusgrisen var lite förvånad. Hans räkning var dyrare än betonghusgrisens. ”Det är inte mitt fel”, sa vargen, ”det är för att det byggs för få trähus”. När trähusgrisen räknade våningar hade han bara fyra medan betonghusgrisen hade fått fem trots att båda husen var lika höga. ”Du bor lite mindre men får den varma träkänslan”, svarade vargen. Fast så särskilt varmt var det inte trots att trähusgrisen bar in mycket mer ved än betonghusgrisen. Väggarna kändes kalla och här och var kunde Nordanvinden smyga in. Någon vidare träkänsla var det inte heller. Alla väggar var klädda med gips. ”Det är för brandrisken, du får tänka dig träet bakom”, svarade vargen. Snart behövde trähuset målas om. ”Behöver inte du måla om?” frågade trähusgrisen sin betonggranne. ”Måla? Betong infärgas”, svarade betonghusgrisen. När målningen var klar fick de båda grisarna var sin vattenläcka. Betonghusgrisen rev ut det lilla trä han hade i lister och karmar och satte in en värmefläkt. Trähusgrisen fick det lite svårare. All gips måste ut, likaså trägolvet. Träreglarna vred sig i fukten och måste bytas ut, väggarna började mögla. ”Klaga inte, ditt hus blir ju som nytt, och skattebetalarna pröjsar”, sa vargen. ”Men var ska jag bo under tiden?” ”Hos betonghusgrisen. Kungen har hyrt ett rum åt dig där.” Så blev det att de båda grisarna tillbringade vintern tillsammans nöjda och glada. Men några ylande vargar hörde de inte i vintermörkret utanför. Ett betonghus håller nämligen högsta ljudklass.

Mer om…

Regeringens förlängning ”Under den period som träbyggandet har förhindrats har andra materialslag erhållit statligt stöd till forskning, utveckling och utbildning. Nu yrkesverksamma arkitekter, konstruktörer, byggentreprenörer och beställare har under sin studietid inte bibringats kunskaper i det moderna träbyggandet. En viktig del i träbyggnadsstrategin är därför att genomföra fortbildning inom modernt träbyggande för yrkesverksamma.” /Maud Olofsson (C), näringsminister.

Gustavsson vs Ekvall Tomas Ekvall på IVL Miljöinstitutet fick av Naturvårdsverket i uppdrag att göra en genomgång av befintliga livscykelanalyser. Det resulterade i rapporten ”Miljöaspekter på val av stommaterial i byggnader – kompletterande kartläggning av kunskapsläget” som överlämnades 2006. I rapporten granskar Tomas Ekvall åtta olika analyser. I sitt förord skriver han ”att det inte går att få objektiva svar på om koldioxidutsläppen minskar då trä används som stommaterial”.

(ÅTERPUBLICERAT FRÅN NR 3 2008)

BETONG 3 | 2011

BET0311_20-26_tra_granskat.indd 26

11-05-25 12.54.01

|| MILJÖ MILJÖ ||

n e g ä v g n o Bet Ö J IL M E R T T Ä B L IL T R BÄ MER OM

3 fördelar med betongvägar • Hårdare vägbana minskar friktion

Betongvägar kan rädda miljön. Det var budskapet när Leif Wathne från American Concrete Pavement Association var på besök i Sverige och berättade om aktuell forskning. Här kommer tre skäl för betongen och miljön.

• Slätare vägbana under hela livslängden • Ljusare vägbana reflekterar ljus bättre

TEXT: ROGER ANDERSSON

LEIF WATHNE tittar upp på de 83 besökarna som satt sig i den biosalsliknande lokalen på Betongföreningens årsmöte på Försvarshögskolan i Stockholm den 2 maj. Så börjar han sin engelska vägbeskrivning om fördelarna med betongvägar. – När vi diskuterar hållbarhet och vägar är det viktigt att tänka på vad som händer på vägen under de cirka 30 år som den har som livslängd. Själva produktionen av vägen är inte lika viktig. Den energiförbrukning som produktionsfasen gör av med är bara två procent av hela livslängden, säger Leif Wathne och visar en powerpointbild med forskningsresultat. Kan man få ner bränsleförbrukningen på fordonen som trafi kerar vägen med två till tre procent motsvarar det hela produktionsfasen. Och det kan man med betongvägar. – Det finns forskning som visar att bränsleförbrukningen i vissa fall kan minska med upp till 20 procent på en betongväg jämfört med en väg av asfalt, säger Leif Wathne och bläddrar fram nästa bild. National Research Council i Kanada

mätte bränsleförbrukningen på två olika lastbilar och kom fram till att på betongvägen minskade förbrukningen med mellan en och sex procent jämfört med en asfaltsväg. VTI i Sverige gjorde motsvarande mätning på personbilar och kom fram till en minskad bränsleförbrukning på 1,1 procent på betongvägen. Även i stadstrafi k kan betongvägar minska bränsleförbrukningen med mellan 3,2 och 4,7 procent visar en rapport från The University of Texas. Nyckelfaktorn för lägre bränsleförbrukning är att vägen är slät och hård. Leif Wathne illustrerar det med ett bowlingklot som rullar bättre på ett trägolv än på en gummimatta. Rörelseenergin försvinner med friktionen. – En asfaltsväg är mjukare än en betongväg och en betongväg håller sig slät under en längre tid. Även om en asfaltsväg från början är slät och fi n blir det snabbt spår och bränsleförbrukningen blir högre, säger Leif Wathne. Han tar ett räkneexempel från en väg med 20 000 fordon per dygn och en minskad bränsleförbrukning på en procent.

Under 30 år sparar man då 220 000 liter bränsle per kilometer. Det kan man sen räkna om till antal mil väg som fi nns i landet. Leif Wathne byter spår och börjar tala om albedo, ett mått på förmågan att reflektera ljus. Ett är en absolut reflektionsförmåga, som i en spegel. Noll innebär absolut absorption av ljuset. Betong har albedo mellan 0,25 och 0,45 i olika rapporter medan asfalt har mellan 0,05 och 0,20. – Det innebär att du kan spara 40-50 procent i belysningskostnader på en betongväg, vilket är en stor besparing. För många kommuner är belysning av vägar den tredje största kostnaden efter kostnader för skolor och anställda, säger Leif Wathne. Förutom minskade beslysningskostnader berättar Leif Wathne också om vikten av att reflektera solens energi tillbaka ut i rymden. Det minskar uppvärmningen av jorden som är ett stort miljöproblem. I flera amerikanska städer, till exempel Chicago och Miami, fi nns krav på lägsta albedo på vägar och trottoarer.

BETONG 3 | 2011

BET0311_27_miljo.indd 27

11-05-25 13.55.25

Granskat special del 2

Vision 2030

l a i c So t e h r a b l hål I vår serie Vision 2030 har turen kommit till tema hållbarhet. Först granskas hållbarheten ur det sociala perspektivet. Arkitekten Kenji Miyazu på Jaenecke Arkitekter gestaltade en tillbyggnad i miljonprogramområdet Rosengård. Målet var att skapa en trygg mötesplats där boende trivs och entreprenörer vågar satsa. TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JESPER BLOMQVIST OCH JAENECKE ARKITEKTER

rn Så blir betongsekto ! i framkant år 2030

nr 2) t och externt (Betong 1. Höj statusen intern g) on Bet av nr ta det (i 2. Hållbar produktion eten (Betong nr 4) arbetsmiljön och säkerh 3. Utbilda och förbättra n (Betong nr 5) in tidigt i byggprocesse 4. Industrialisera och kom g nr 6) 5. Rekrytera rätt (Beton

BETONG 3 | 2011

BET0311_28-32_granskat.indd 28

11-05-26 11.40.51

| GRANSKAT |

FOTO: JESPER BLOMQVIST

ilka bostadsområden står kvar fysiskt om 20 år - eller om 120? Och har människorna valt att stanna kvar där, leva, verka och lämna avtryck? Betongbranschen blir allt skickligare på att beskriva hållbarhet rent fysiskt, vi har goda argument kring robusthet, värmelagringsförmåga och minskad energiåtgång. Men vilken betydelse har betongen för den sociala hållbarheten, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle och uppfylla mänskliga behov? Inte lika lätt att beskriva eller förutse. Det vet arkitekten och vd:n Kenji Miyazu på Jaenecke Arkitekter i Malmö. Han fick av MKB Fastighets AB uppdraget att göra en tillbyggnad i kvarteret Törnrosen i Rosengård. Projektets syfte var att främja entreprenörskap, etablera vinstdrivande affärsverksamheter och skapa goda förebilder i området. En basar på Bennets väg som kallas bokal (bo+lokal), stod färdig år 2010 och belönades samma år med Skånes Arkitekturpris. Utgångspunkten var ett stråk utanför ett trevåningshus i rött tegel, byggt på 60-talet. En smal gräsremsa skilde huset från en cykelväg, och det ”rummet”, som Kenji Miyazu kallar det, saknade vettiga lokaler för näringsidkarna i området. Affärerna ägde rum i källare, garage och inne i lägenheter. MKB ville bygga en varierad och rik stadsmiljö, där handeln kan kopplas till boendet och komma upp i ljuset. – Fenomenet att bo vid arbetet är ju egentligen gammalt. Tänk på tobakshandlaren som nyduschad kliver ut i sin affär på morgonen via bakdörren, från sin egen bostad. Det fysiska rummet saknades men viljan fanns bland människorna att stå i solskenet, prata, handla, fika och se barnen leka, menar Kenji Miyazu. Miljonprogrammen har varit debatterade i princip sedan de byggdes, med alla åsiktsytterligheter från rivning till K-märkning. Områdena präglas av sin starka funktionsuppdelning mellan bostäder, grönytor, cykelvägar och bilvägar. Till miljonprogrammets försvar menar Kenji Miyazu att planeringen utgick från den tidens byggforskning och de boregler, en planideologi som tog avstånd från missförhållanden med trångboddhet, mörker och dålig hygien. – Men områdena blev uppväxtmaskiner med standardiserade lösningar. Byggnadernas utformning ger få möjligheter om du vill förändra livet och kanske starta eget. Alla förutsätts ha samma behov: Komma

hem från jobbet, laga middag, se på teve och sova, säger Kenji Miyazu. För stadsplanerarna är det en helig graal att skapa stadsliv och urbanitet, men det finns ingen manual för hur en plats ska fungera när den är klar. Trots många års erfarenhet måste magkänslan till, och de faktiska trådar som finns att tillgå. Det gränsar till konstnärlig verksamhet, som när en musiker, matkreatör eller konstnär kan sina grepp, sitt hantverk. – Så fort man tror att man ”kan” det, faller det platt. I Rosengård förde vi en dialog med näringsidkarna som visade att det behövdes verksamhet. Man saknade ett stabilt samhälle, en komplett levnadsmiljö, något som förstås också hänger samman med socioekonomiska faktorer. Vi ville skapa en hybrid mellan förortsmiljö och vanlig gatumiljö. Men jag tror inte att stormöten med brukare är hela lösningen– det blir lätt en pseudodemokrati där vi som tjänstemannatolkar frågar: Hur vill ni ha det? Om resultatet sedan blir dåligt säger vi: Men ni ville ju ha det så! Då avhänder man sig ansvaret man har som yrkesutövare, säger Kenji Miyazu. När ett område ska projekteras har alla som arbetar i processen en tendens att alltid se till mätbara behov före andra kriterier, eftersom det är svårt att sätta en peng på det omätbara. Det blir ett instrumentellt sätt att se sammanhangen, menar Kenji Miyazu. Stadsutveckling handlar inte längre bara om teknik, det sociala och det tekniska måste hänga ihop. – Byggnaden som sådan skapar inte livet vi är ute efter, det gör människorna själva. Det enda vi som arkitekter, fastighetsbolag och stadsplanerare kan göra är att ge förutsättningarna som underlättar för det livet. De flesta av oss kan inte beskriva det goda stadslivet. Det handlar om mer än njutning, trevnad eller bekvämlighet. Välbefinnande tycker jag är det bästa ordet. Lösningen som Jaenecke presenterade var en basartillbyggnad till huset, ett välvt skärmtak som möter omgivningens fyrkantiga storskalighet med en småskalig form som ändå kunde ta för sig. Det svävande taket skulle vara lätt och vänligt att gå in under. – Vi visste också att de olika butikerna skulle ge ett väldigt brokigt intryck. Somliga ägare är intresserade av design och att hålla snyggt, andra inte. Därför behövdes ett ramverk för att möta den brokigheten innan den blir rörig. Det handlar om en värdighet och en acceptans för idkarnas olikheter, säger Kenji Miyazu. Betong var ett givet material för arbetet BETONG 3 | 2011

BET0311_28-32_granskat.indd 29

11-05-26 11.40.56

| GRANSKAT |

med de svävande taken. Betong har en hög plasticitet, ger ett homogent intryck och tillåter stora spännvidder. Varje element väger strax under 30 ton, de fick inte bli för höga och gå över trevåningshusets första plan. – Takens välvda form är inspirerad av arkitekten Jørn Utzon, som ritade Sydneys operahus. Den svängda formen har mer formenergi än en rak form, på så sätt får taken ett pregnant uttryck och öppnar sig mot ljuset. För att ta vara på ljuset och gynna kaféverksamhet blev bokalerna södervända.

SOCIAL HÅLLBARHET handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett av villkoren för att uppnå social hållbarhet, är att inte hindra människor att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling innefattar även delarna ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Källa: Wikipedia

FÖRUTOM SJÄLVA tillbyggnaden ytskiktsrenoverades lägenheterna och byggdes om invändigt. Man direktkopplade dem till affärslokalen via en egen ingång. Kenji Miyazu är väldigt nöjd med Starka som projekterat, tillverkat och monterat all betongprefab. Det mindre lyckade handlar snarare om hans egen oerfarenhet kring att skapa betongelement från grunden.

»Fenomenet att bo vid arbetet är ju egentligen gammalt. Tänk på tobakshandlaren som nyduschad kliver ut i sin affär på morgonen via bakdörren, från sin egen bostad«

Hållbarhet TRE SAKER VI GJORT BRA: • Cementa har minskat sina koldioxidutsläpp med tio procent samtidigt som man har ökat användningen av alternativa bränslen med 34 procent, båda siffrorna jämfört med 2004. •Max Hamburgerrestauranger valde exponerad betong i såväl byggnation som inredning till sin nya, unikt miljöprofilerade restaurang ritad av Lomar Arkitekter. Beräknad energiförbrukning per kvm och år: 65 kWh. • Strängbetongs Termodeck, ett kombinerat ventilations- och uppvärmningssystem som ger ett stabilt och dragfritt inomhusklimat och som utnyttjar betongens värmelagrande förmåga. Fanns redan på 1980-talet, men upplever med nya energikrav vid byggande en renässans.

– Kanske var min utformning en för stor utmaning för tekniken, jag hade velat ha mer kontroll över icke formsatta ytor. Men den här tillbyggnaden kommer att hålla länge ur ett stadslivsperspektiv, hundra år eller mer, säger Kenji Miyazu. Apropå Vision 2030 tror Kenji Miyazu absolut att hans grundidé kan kopieras till liknande bostadsområden i framtiden. Betongens robusthet och mjuka ytor gör att man kan anpassa den till varje situation. De estetiska uttrycksmöjligheterna är mycket stora. – Det som kan ligga betongen i fatet är kostnaden – det här blev ganska dyra tak generellt. Jag är nyfiken på om man kan hitta sätt att göra formbyggandet billigare, så att korta serier också kan bli kostnadseffektiva, säger Kenji Miyazu. Kenji Miyazu.

TRE SAKER VI BEHÖVER GÖRA: •Minska koldioxidutsläppen i tillverkningsskedet av cement genom forskning. • Betongkompetensen måste in tidigt i byggskedet för att minska överdimensionering, få lättare konstruktioner och påverka transporterna. •Utnyttja karbonatiseringen, det vill säga betongens förmåga att ta upp koldioxid.

BETONG 3 | 2011

BET0311_28-32_granskat.indd 30

11-05-26 13.40.42

Ghenwa Nahim, driver Blomstergården i Bennets Bazar ”Jag trivs jättebra här i bokalen. Med tre barn är det perfekt att jobba så nära hemmet, nackdelen är att jag lätt jobbar för mycket. Jag uppskattar att det har blivit liv och rörelse här, men vissa tycker inte om att ungdomarna samlas – till och med på de sedumklädda betongtaken utanför våra köksfönster. Men inget förstörs eller stjäls och nu slipper folk bedriva verksamhet i källarplanen eller i lägenheterna. Min affärslokal är på 79 kvm, ljus och fin. Jag gillar betongarkitekturen och det asiatiska utseendet på de välvda taken, men vi skulle behöva lite mer hemtrevligt grönt kring entréerna. Vår lägenhet bakom affären är på 125 kvm fördelad på två våningar. Hyran är bra, 5000 kr för bokalen och 8200 kr för lägenheten. Affärerna går lite trögt, i Rosengård är snittblommor en lyxvara. Men många som cyklar förbi från stan stannar och handlar. Mina grannar driver bland annat herrfrisör, juicebar och konditori och efter stängning på kvällen sitter vi utanför entréerna och småpratar. Min familj bodde tidigare inne i Malmö centrum men vi trivs bättre här, det är lugnare och tryggare för barnen.”

Margaretha Söderström, informationschef MKB Fastighets AB ”Från vår sida är vi otroligt nöjda med bokalerna på Bennets väg. Vi tycket att den välvda betongen är väldigt snygg och formen passar utmärkt in i området. Betongen är inte ett signum för bokalen som idé men jag kan tänka mig att andra arkitekter som eventuellt får utmaningen att bygga om andra miljonprogramområden kommer att inspireras av Jaeneckes lösning. Vi har skapat en mötesplats, det är liv och rörelse i området och bättre service för de boende. Att främja entreprenörskap var ett av målen och det har lyckats, även om det blev dyrare än projekterat. Nu har bokalerna använts i drygt ett år, om ett par år utvärderar vi projektet och ser hur vi kan gå vidare. Bokalerna har rönt stort intresse både inom Sverige och i utlandet. Nu senast var bostadsministern på besök.” Maria Nilsson, projektledare, Starka Betongelement ”Arbetet med bokalerna visar verkligen betongens möjligheter och formbarhet. Att tillverka de stora, svängda elementen på närmare 30 ton styck var en riktig utmaning och ett handarbete för våra duktiga konstruktörer, formbyggare och montörer. Varje takelement är 10,2 meter långt och består av två svängda delar som fogats samman med en rak del till ett element. Materialet är infärgad vit betong med vit ballast. De är klotterskyddsbehandlade och väldigt lättskötta - rinningar från regnvatten kan lätt tvättas bort av affärsinnehavarna. Syftet med bokalerna var tydligt från början och mitt intryck är att de passar den typen av umgänge som man kan se i södra Europa. Flera av oss har rest ner till Malmö och tittat på resultatet och upplevt den sociala torgkänslan på plats. Då känner vi oss stolta. Det är svårare att fördärva en butik när man personifierar platsen och när den som driver butiken bor alldeles intill. Man kan absolut göra större serier av bokalutbyggnaderna men då måste man få beställning på flera projekt samtidigt för att kunna industrialisera det hela och slå ut formpriset.”

Betong 3 | 2011

BET0311_28-32_granskat.indd 31

11-05-26 11.41.09

| granskat |

! a n r e t n e r u k n Koll på ko 1.Vilka utmaningar står betongbranschen inför när det gäller hållbarhet? 2. Vad behöver din bransch arbeta med? Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret, Stålbranschens branschorganisation 1. -Generellt måste vi titta mer på byggnadens hela livscykel. Koldioxidproblematiken är ett globalt problem. Även om vi får striktare regler här drabbas vi av koldioxidutsläppen från andra länder. Lagarna som styr utsläppen måste formuleras på ett sätt som inte snedvrider vår konkurrenskraft. Risken finns att den svenska marknaden slås ut av länder med lägre koldioxidbegränsningar, detta måste politikerna förstå. Basindustrin i Sverige står för mer än 90 procent av nettoexporten, slarvas det bort har vi inget kassaflöde. 2. -I produktionsfasen då järnmalmen smälts ner och reduceras till järn har vi ett koldioxidutsläpp, men vi arbetar kontinuerligt med att effektivisera och koldioxidrena den processen. Efter ca 20-30 år, när produkten skrotas återvinns stålet och då går det i allmänhet att göra ännu bättre stål än ursprunget. -Stål står inte emot brand så bra, det måste bäddas in om det används i byggkonstruktioner. Där har betong fler fördelar. Men stålet har en utomordentlig förmåga att ta upp laster, vibrationer och rörelser. Kombinationer av stål och betong kan ge väldigt bra lösningar.

Niclas Svensson, kanslichef, Sveriges Träbyggnadskansli 1. -Cementproduktionen är självfallet den största boven, men betongbranschen behöver även förnya byggprocessen för att komma ner i klimatpåverkan. 2. -Vi har haft ett dimensionsproblem när det gäller höga trästommar, men nu kan vi bygga upp till 20 våningar utan problem. Vi har väl så goda hållbarhetsargument som andra branscher och det är en jättemyt att trä exempelvis skulle ha sämre värmelagringsförmåga än andra material. Utmaningen för oss är att se till att industriellt byggande ges en snabb utveckling i byggsektorn. Det är klart att det finns mer att göra också inom träbyggandet; utveckling av fasadsystem, smartare installationer med mera.

Tommy Bisgaard, direktör för den svensk-danska branschorganisationen Tegelinformation. 1 - Visst finns problemet med koldioxidutsläpp vid cementtillverkningen, men den koldioxid som släpps ut vid till exempel lättbetongstillverkningen återtas på 10-12 år. 2. -Vi har ett koldioxidutsläpp i produktionsfasen då teglet i de flesta fall måste brännas i höga temperaturer för att säkra frostbeständigheten och den långa livslängden. -Vi har dessutom tillsatt träspån till byggmurstenarna. Det ger en lägre energiförbrukning eftersom man transporterar hälften så mycket i vikt. På den danska marknaden motsvarar sågspåns-teglet mer än hälften av

allt tegel som används i bakmurar eller innerväggar På det sättet hjälper vi också träbranschen eftersom det sågspån vi använder är skräp från träindustrin.

-Lerbrytningen har ibland ifrågasatts, men lera finns inte på listan av begränsade naturtillgångar, inte heller kalk som används till cementtillverkningen. Vi bryter nära fabriken för att korta transporter, får inget avfall och åter-

Tekniska Institutet i Köpenhamn visar genom många undersökningar att man sparar från tio procent och upp till 50 procent av energikostnaderna med tunga stommar, beroende på väder och vind och byggnadens placering.

Kommentar, Ronny Andersson, gästprofessor, Cementa - Framförda kommentarer visar att de senaste årens miljödebatt lett till en mer trovärdig och nyanserad bild av de olika materialens miljöpåverkan. Betong ger ett hållbart och miljöriktigt byggande. I relation till Sveriges 16 nationella miljömål är inget annat material mer miljöriktigt än betong. När det gäller byggfysik, installationer och energiprojektering har det på senare år legat stort fokus på energi och klimat. Det har på nytt lärt oss att den tunga stommens höga värmelagring är betydelsefull för inomhusklimat, energiåtgång samt effektbehov. Vi måste

också se till att till exempel lufttätheten, som är avgörande för energieffektiviteten i lågenergioch passivhus, både byggs rätt och är beständig under sin livstid. Betonglösningar ger i sådana här byggen både säkra och robusta konstruktioner. Utsläppen av koldioxid per ton cement har minskats med mer än 20 procent och ännu ambitiösare mål för fortsatta minskningar driver utvecklingen. Betong tar också upp koldioxid när den karbonatiseras under användningstiden. När betongen efter sin livstid krossas och återvinns tar den upp ännu mer koldioxid. Tar man hänsyn till detta blir jämförelser med andra material mer rättvis. Men betongbyggandet har också stora utvecklingsmöjligheter och genom sin utbredda

användning ett stort ansvar och del i samhällets hållbarhet. Detta gäller under produktionen/ bygget men även användningen av våra produkter. Vi måste fortsätta minska våra koldioxidutsläpp. Vi måste använda verktyg som miljöklassningssystem och »hållbarhetsstandarden« TC/CEN 350 för att kvantifiera och följa upp vårt miljöarbete, och delta i övriga samhällsbyggandets utveckling, bland annat genom informationshantering via IT och BIM. Framförallt måste vi bli ännu mer brukar- och kunddrivna. Det kan vi bara bli genom att fortsätta utveckla våra processer och produkter. Vi måste utveckla material, konstruktioner och system som inte bara uppfyller samhällets minimikrav och normer utan fullt ut brukarnas krav. Först då är betongbyggandet hållbart även framöver.

ställer marken efteråt. Dessutom används 100 procent av leran. Tegel har lång livslängd, låga underhållsbehov och god värmelagringsförmåga.

» Visst finns problemet med koldioxidutsläpp vid cementtillverkningen, men den koldioxid som släpps ut vid till exempel lättbetongstillverkningen återtas på 10-12 år. «

32 B e t o n g 3 | 2 0 1 1

BET0311_28-32_granskat.indd 32

11-05-26 13.42.08

TEKNIK

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

Hållbar livslängd modeord. Vi talar om ett hållbart samhälle och ett hållbart byggande. En del fokuserar enbart på cementtillverkningen och lika sätt att minska koldioxidutsläppen medan andra uppehåller sig vid användarfasen. Självklart måste vi satsa på båda två, men vi får inte glömma en tredje möjlighet. Det är att förlänga livslängden. För mig associerar hållbarhet mest till lång livslängd och stryktålighet. Här har betongen en fantastisk potential. Romarna byggde mycket i betong och det är inte bara Pantheon i Rom som är 2000 år gammal.

HÅLLBART ÄR ETT AV DAGENS

Hela CBI Betonginstitutet var nyligen på Öland. Öland ger flera tankar om långa perspektiv. Kalkstenen är 500 miljoner år gammal och i Degerhamn har man brutit den och bränt den till cement i 100 år. Kalkbrottet som vi såg ut över från nära håll räcker för 200 års produktion. Sedan kan cementet användas i en anläggning som skall stå minst 100 år. Vi blickar 300 år framåt i tiden. Borgholms slottsruin byggdes senast om på 1600-talet. Visserligen brann taket ned på 1800-talet, men stenstommen står kvar. På 1600-talet planterade man ekar som skulle användas till flottan 300 år senare.

Men Öland är också Ölandsbron. Den invigdes 1972. Den ena entreprenören byggde den medan den andra reparerar den. Även denna vår pågår reparationer, nu av kantbalkar. Jag tycker att Ölandsbron är elegant och jag vet att den har betytt mycket för Öland, men idémässigt hör den till 1960-talet då ”slit och släng” var modeord. Nu vet vi mer och dagens broar byggs för 120 år. Men jag tror inte att vi får slå oss till ro. Kunskapen om beständighet, underhåll och reparation måste fortsätta att öka om vi skall nå det hållbara samhället

JONAS HOLMGREN, BETONGBYGGNAD, KTH

35-årig kunskap om sprutbetong Jonas Holmgren har forskat om sprutbetong i snart 40 år. Till Tidskriften Betongs läsare delar han här med sig av sina erfarenheter och åsikter. I detta nummer skriver han om 1960-80-talet och i nästa nummer om 1990-2000-talet. normalt ingen typ av beräkningar för en sprutbetongförstärkning, men det fanns givetvis idéer om dess mekaniska verkningssätt i ett hårt berg. Man ansåg att sprutbetong kunde tränga in i sprickor samt hålla större eller mindre låsstenar på plats och därigenom hjälpa till att stabilisera berget. Det pyramidformade blocket, som stansar sig igenom ett sprutbetongskikt, introducerades tidigt som en modell för sprutbetongs förstärkningsverkan. Normalt dimensionerades sprutbetongförstärkningen på basis av erfarenhet och därför blev förstärkningsskiktet tjockare ju sämre berget ansågs vara. Vid riktigt dåliga bergförhållanden användes armeringsnät tillsammans med ökad sprutbetongtjocklek. I andra fall infördes armeringsnät utan motsvarande ökning av skikttjockleken.

PÅ 60-TALET GJORDES

Bergbultningen var normalt inte utformad för statisk samverkan med sprutbetongförstärkningen vare sig denna var armerad eller inte. utfördes med torrmetoden. Vid vattenförande sprickor användes mineralullsremsor täckta med plastfolie, armeringsnät och sprutbetong. Ibland accelererades sprutbetongen genom att pulveraccelerator skyffelvis blandades in i torrbruket, som ofta blandades på plats i en frifallsblandare. Det var många gånger enda möjligheten att få stopp på inläckande vatten. En sådan sprutbetong stoppade visserligen vattnet, men den bröts ned kemiskt ganska snabbt. Om denna sprutbetong sedan täcktes med riktig sprutbetong, så maskerade man att det viktiga, vidhäftande lagret var av undermålig kvalitet.

ALL SPRUTNING

Del 1 ! Vid University of Illinois i Champaign-Urbana hade ett omfattande forskningsprogram om sprutbetong inletts. Detta inspirerade Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo) och Fortifikationsförvaltningen (FortF) att inleda diskussioner om ett svenskt forskningsprojekt rörande samspelet mellan sprutbetong och hårt berg. Jag blev ombedd att vara ledare för det projektet. Efter några inledande diskussioner beslöts att en serie av väl kontrollerade försök på en enkel blockmodell skulle utföras i full skala. Anledningen var bland annat att den pyramidformade blockmodellen antogs ge ett skjuvbrott då blocket stansade igenom sprutbetongen vid blockets perimeter, men att det var tveksamt om detta faktiskt inträffar i verkligheten. Anledningen till att fullskaliga försök valdes var i första hand peda1970-TALET FORSKNING.

BETONG 3 | 2011

BET0311_33-35_teknik1.indd 33

11-05-26 10.20.00

| teknik |

Metoden att blanda in fibrerna var också föremål för en hel del experimenterande. Kalldragna fibrer med vågform, som tillsattes med hjälp av ett vibrerande bord gav en fiberarmerad sprutbetong av acceptabel kvalitet. En entreprenör ersatte sådana fibrer med fibrer som klipptes från ett stålband i en av Vägverkets entreprenader. Det gav en extremt spröd sprutbetong, vilket medförde att Vägverket förbjöd stålfibrer i sina entreprenader under nära tio års tid. Figur 1. Storskalig provningsanordning för experimentella undersökningar av verkningssättet hos sprutbetong på hårt berg.

gogisk: man trodde att praktikens folk skulle vara lättare att övertyga om relevansen i försöken om dessa genomfördes i full skala. Ett stort stålstativ med tre granitblock på totalt fem ton byggdes, se figur 1. Det var möjligt att luta det så att den övre ytan på granitblocken kunde sprutas i vertikalt läge. Före provning tippades den så att sprutbetongen var överst och mittblocket kunde tryckas uppåt under provning. Provningsanordningen användes under flera år. Provning av oarmerade, nätarmerade, stångarmerade och fiberarmerade, plana och bågformade sprutbetongskikt utfördes (Holmgren, 1979, 1985a). Många av provkropparna var också bergförankrade med bult. De viktigaste resultaten var att vidhäftningen mellan sprutbetong och berg utgör ett mycket starkt förband mellan de två materialen och att det är en svag korrelation mellan tjockleken på lagret och dess lastöverföringskapacitet över en spricka. Detta ämne är fortfarande under diskussion och inte alla håller med om min slutsats. Provningarna visade också tydligt att bergförankrad sprutbetong har en gynnsam effekt både när vidhäftningen är otillförlitlig och när ett plastiskt beteende krävs. Resultaten av detta projekt sätter fokus på vidhäftningsförbandet mellan sprutbetong och berg. Hahn genomförde en grundlig laboratorieundersökning av vidhäftningen mellan sprutbetong och olika bergarter (Hahn, T. 1983). Denna studie visade att mycket god vidhäftning (över 1 MPa) är att vänta mot de flesta vanliga bergarter i Sverige med undantag för glimmerskiffer och, naturligtvis, också alltför svaga bergarter. vikten av vidhäftningen och började ställa krav på denna i bygghandlingar. Detta orsakade

Några konsulter insåg

viss förvirring i början, men när regler hade fastställts för bedömningen av provresultaten och hur provningsutrustning bör utformas, accepterades kravet på 0,5 MPa vidhäftningshållfasthet, något som fortfarande används. Värdet 0,5 MPa var avsiktligt valt, eftersom det är ett lågt värde jämfört med vad som är praktiskt nåbart. Tanken är att varje entreprenör, som gör ett bra jobb, inte skall misslyckas i detta avseende. Å andra sidan bör entreprenörer, som inte rengör berget eller inte informerar beställaren om dåliga bergförhållanden, straffas genom denna regel. Denna bakgrund är viktig att känna till när en del personer idag vill dividera detta värde med partialkoefficienter, något som redan är inbyggt i detta ganska låga värde. Fortifikationsförvaltningen (FortF), som hade särskilda typer av bergrum dimensionerade för explosionslaster, beslöt att endast ”enkla« bergförstärkningar var tillåtna att betongspruta utan stödjande konstruktionsberäkningar. Mer avancerade typer av förstärkningar skulle utformas genom modeller där förstärkningen var tänkt att bära en viss »berglast«. Detta tvingade konstruktören att gå igenom alla detaljer i förstärkningen och visa genom beräkningar att den kunde bära den antagna lasten. Således skulle bärförmågan hos bergbultar, brickor på dem, den armerade sprutbetongen mellan bultarna balanseras mot varandra. Om den erforderliga kapaciteten hos någon del av systemet inte befanns vara tillräcklig så skulle en omdimensionering lätt kunna utföras. Under detta årtionde blev våtsprutningsmetoden mer och mer använd. Experiment med stålfiberarmerad sprutbetong utfördes också. Till att börja med användes korta fibrer av kalldragen tråd.

Forskning. Stålfiberarmerad sprutbetong i den stora provriggen som beskrivs ovan, tyder på att en sådan sprutbetong kan uppvisa ett plastiskt beteende i skjuvning i sprucket stadium. Småskaliga skjuvförsök utfördes och de visade att stålfiberarmerad sprutbetong visar mycket god deformationsförmåga i skjuvning och att den uppvisar plastiska egenskaper med en last-nedböjningskurva, som inte slutar förrän de flesta fibrerna dragits ut ur betongen(Holmgren, 1985a). Frågor om utformningen av skyddsrum och militära bergrum, som ligger nära markytan var mycket aktuella särskilt eftersom stålfibrer hade blivit den dominerande armeringen i sprutbetongförstärkningar. Ett forskningsprojekt genomfördes i syfte att ta reda på optimal utformning av sådana anläggningar. I detta projekt utfördes en stor försöksserie på dynamiskt belastad, oarmerad och armerad sprutbetong (Holmgren, 1985b, även Holmgren & Ansell, 2006). Projektet resulterade i några viktiga principer för konstruktion av dynamiskt belastad sprutbetongförstärkning. Dynamisk belastning från bergblock som exciterats av bombdetonationer orsakar i första hand ett vidhäftningsbrott i gränssnittet mellan berget och sprutbetong. Den lossnade sprutbetongen har i sig en låg energiabsorberande kapacitet, så rörelseenergin från bergblocket måste absorberas av bergbultar med tillräcklig deformationsförmåga. Sprutbetongskiktet skall alltså vara konstruerat för en fördelad last som motsvarar flytlasten hos bultarna. Denna last skall överföras till bergbultarna av en komponent, som har en större lastkapacitet än bulten för att undvika ett lokaliserat, sprött brott. Sprutbetongskiktet kan utformas med hjälp av brottlinjeberäkningar där residualböjhållfastheten används för beräkning av flytlasten i en brottlinje.

1980-talet

Stålfiberbetong

har utvecklats av ma-

Betong 3 | 2011

BET0311_33-35_teknik1.indd 34

11-05-26 10.20.01

terialforskare som inte var fokuserade på konstruktörens behov av att ha ett hållfasthetsvärde för bestämning av dimensionerna hos en bärande konstruktion. För stålfiberarmerad sprutbetong i applikationer där brottlinjeberäkningar utförs, behövs kunskap om flytmomentet hos en fiberbetongbalk eller -platta. Det stod också helt klart att stålfiberarmerad betong inte kan definieras i bygghandlingar efter typ och mängd av fibrer, utan att ett krav bör bygga på den momentkapacitet som krävs av konstruktionen. För svenska bygghandlingar formulerades ett krav utifrån last-

deformationskurva för en balk försedd med en brottanvisning (JH-metoden), (Holmgren 1985c). Kravet var mycket Figur 2. Tidig enkelt att använda svensk metod för att definiera för bedömning av kraven för stål- det aktuella materiafiberarmerad let. Balkens kurva sprutbetong skall passera över en (JH-metoden). viss miniminivå och även hålla sig ovanför en viss nivå vid en given deformation. Nivån valdes så att sprutbetong med låg böjdraghållfasthet uteslöts och läget för deformationspunkten valdes så att en sprutbetong med låg residualhållfasthet uteslöts. Se figur 2. Detta koncept är mycket likt det som nu införs i Eurokoderna. hade nu blivit den dominerande sprutmetoden i Sverige. På fibermarknaden var Bekaerts zl-fibrer och EE-fibrer de mest använda. Betongsprutningsföretaget Besab experimenterade med en specialdesignad fibermatare,

VÅTSPRUTNINGSMETODEN

som kunde hålla fibrerna isär och transportera dem till ett specialutformat munstycke, till vilket också betong pumpades. Med hjälp av tryckluft accelererades sedan den färska betongen så att den lämnade munstycket med tillräcklig fart. Fibermataren krävde en extra operatör och därmed blev metoden för dyr. En annan entreprenör, Ekebro, experimenterade med en anordning, som kapade fibrer från en kalldragen ståltråd under sprutning. Fibrerna måste transporteras med en mycket hög fart till munstycket, vilket ofta medförde störningar. Denna utrustning användes i en fabrik där balkongfasader producerades, men den användes aldrig i produktion under mark. Bekaerts fibrer och EE- fibrerna kunde lätt tillsättas betong, vilket gav dem en marknadsfördel. Behovet av en handbok för provning av sprutbetongs egenskaper kändes starkt under detta årtionde och det skrevs en som innehöll råd om sprutning av provlådor, urvaskningsprov för bestämning av fiberinnehåll och utförandet av balkprover (Alemo et al, 1986 ). Balkprovning enligt ASTM C-1018 och bestämning av seghetsindex beskrevs liksom JH-metoden.

”När jag blir stor ska jag transportera miljösmart som pappa.” Vi ska vara ett föredöme i aktivt miljöarbete. Bland annat ansvarar vi för att hushålla med naturens resurser vid transporter. Våra fabriker är strategiskt spridda över landet, nära byggarbetsplatserna då korta körsträckor ger långtgående miljövinster.

BET0311_33-35_teknik1.indd 35

11-05-26 10.20.02

Betongkemi

Nordic AB

Betongkemi Nordic AB lanserar sin senaste produkt, Chryso Fluid Optima 248. En helt ny produkt utvecklad för svensk fabriksbetong. Nu kan vi också erbjuda stålfiber och PP-fiber.

Vi har lösningarna för att bygga den framtid du drömmer om Betongkemi Nordic AB ͼ Gråbo Industriväg 8C ͼ 443 40 Gråbo www.betongkemi.se ͼ info@betongkemi.se ͼ telefon: 031Ͳ3525080

Vi tar fasta på dina idéer Vi erbjuder produkter inom marbeläggning, murar, utsmyckning och tak kompletterat med nyckelfärdiga VA-stationer och andra anläggningsprodukter. Vi är duktiga på design och vi kan betong, vi gjuter unika specialprodukter och hjälper dig att utveckla dina kreativa idéer till fast form.

S:T Eriks - Sveriges ledande leverantör sedan 1888 av Mark, Tak och VA system för en bättre miljö

www.steriks.se

BET0311_annons.indd 36

11-05-25 10.59.18

| TEKNIK |

PERNILLA PETERSEN, SIKA

Injekteringsbetong - en gammal goding i ny skepnad Injekteringsbetong minskar krympning och temperaturutveckling i betongen och därmed också risken för sprickbildning. Den har också betydligt lägre cementhalt vilket är en miljöfördel. Här skriver Pernilla Petersen om sitt examensarbete som grundar sig på ett praktikfall där en bro reparerades. INJEKTERINGSBETONG har använts i Sverige sedan 1930-talet. Gjutmetoden användes från början, och ett antal årtionden framåt, främst för gjutning av grova konstruktioner som exempelvis hamnkonstruktioner. Metoden kom sedan att glömmas bort under en period men har nu åter tagits i bruk, bland annat vid reparationen av Gamla Årstabron i Stockholm. Injekteringsbetong innebär att formen först fylls med tvättad ballast varefter ett cementbruk injekteras och fyller ut hålrummet mellan ballastkornen. Ballasten skall vara tvättad för att en god vidhäftning mellan ballastkornens yta och cementpastan skall erhållas. Att formen först packas med enbart ballast leder till en hög stenhalt och en hålrumsvolym på endast cirka 35 procent. Hålrumsvolymen blir efter injekteringen den färdiga betongens pastavolym vilken därmed blir mycket liten och innebär en kraftigt reducerad krympning jämfört med konventionell betong. Det stenskellett som ballasten skapar verkar också mothållande på krympningen. Den låga krympningen leder till minskad sprickrisk (krympsprickor), mindre erforderlig armeringsmängd (krymparmering), minskad risk för vidhäftningsbrott samt ger möjlighet att förlänga gjutetapperna. Mätningar har visat att injekteringsbetongens krympning är ca 0,15 ‰ vilket är mindre än 25 procent av den konventionella betongens krympning som oftast ligger inom intervallet 0,6-0,8 promille. Den minskade pastavolymen leder också till lägre värmeutveckling i betongen under härdningen och därmed reducerad risk för temperatursprickor men också för sekundär ettringitbildning. Den låga cementpastavolymen ger ett cementinnehåll på endast

cirka 250 kg per kubikmeter betong, vilket är betydligt mindre än hos konventionell betong där mängden oftast är 350-450 kg. En lägre cementförbrukning är positivt ur miljöhänseende då det minskar avtrycket i form av koldioxidemission. Förutom de tekniska, ekonomiska och miljömässiga fördelarna finns också produktionstekniska fördelar. Val av tillfälle för ballastfyllning är inte låst som i fallet med konventionell betong då betongleveransen bokas i förväg. Med injekteringsmetoden fylls formen med ballast när det passar i produktionen och i den takt man önskar utan tidspress eftersom öppethållandetiden inte blir begränsande. Det man bör tänka på är att den låga värmeutvecklingen kan innebära ett behov av stödvärme som värmekabel och värmefläkt med intäckning vintertid. En annan sak att tänka på vintertid är att möjligheterna att kontrollera huruvida isbildning skett i formen minskar när den är ballastfylld och bruket bör därför injekteras i samband med ballastfyllningen. Jag arbetade tidigare som arbetsledare och entreprenadingenjör på broreparationsprojekt. Parallellt gjorde jag också mitt examensarbete; en jämförande studie mellan konventionell fabriksbetong och injekteringsbetong avseende konstruktionskvalitet men också ur ett arbetsmiljömässigt och ett ekonomiskt perspektiv. Här kommer en beskrivning av ett praktikfall där broreparationen var projekterad att utföras med konventionell betong men där stora problem uppkom och injekteringsbetong därför implementerades. Reparationen utfördes på två konstruktionsdelar; kantbalken som höjdes jämfört med tidigare och vars tätskikt förnyades

Bild 1. Uppmätt krympning hos injekteringsbetong med olika ballasttyp, K för krossad och N för naturgrus, samt med olika fraktion och packad respektive opackad. Samtliga prover är vattenlagrade innan långsam uttorkning sker. Betongprover sågades ut ur en gjuten betongmassa och krympningen mättes enligt SS 13 17 15.

samt undersidan av brokonsolen vars tätskikt också förnyades. Efter vattenbilning längs brokonsolens undersida och kantbalk samt montage av ny armering formsattes brokonsolens undersida. 1. Gjutning med konventionell betong

Understycket göts separat och formrevs innan formsättning för kantbalk. Understyckena göts i ca tio meter långa etapper medan kantbalkarna göts i etapper om cirka 15 meter. Vid gjutning av undersida brokonsol efterspändes formen efter avslutad gjutning för att pågjutningen skulle pressas upp mot motgjutningsytan och vidhäftningen förbättras. Svårigheter uppstod redan från början och problemen återupprepades gjutning efter gjutning. De två huvudsakliga problemen var sprickbildning c/c 1,8 meter längs kantbalken samt inhomogen betong och svårighet BETONG 3 | 2011

BET0311_37-39_teknik2.indd 37

11-05-25 15.20.05

| TEKNIK |

Bild 2. Skiss över broreparationen

att uppnå tillräcklig vidhäftning uppåt på undersidan av brokonsolen. Betongen separerade på grund av den komplicerade gjutformen. Dels skedde stenseparation då betongen skulle ta sig ned i den svagt lutande, endast 100 millimeter tjocka formen och förbi fem centrerade a-järn. Stenen tenderade att stanna längst ut medan cementpastan rann in mot brolådan. Dels orsakade vibratorstavarna, som till viss del kunde hjälpa till att förflytta betongen in mot brolådan, att det tunna skiktet av färsk betong istället vibrerades sönder. Det slam som bildades lade sig som ett skikt närmast motgjutningsytan och flertalet borrkärnor visade att pågjutningen antingen inte hade någon eller mycket liten kontakt med denna.

på c/c tre meter och i två rader på formen. Injekteringen skedde underifrån, på undersidan först och allt eftersom bruket steg i nivå på kantbalkens utsida flyttades slangen successivt uppåt tills bruket fyllt hela formen. Genom att starta underifrån, byggs en front upp med vätsketryck som för luft eller eventuellt vatten framför sig och upp till ytan. Det är därmed viktigt att avståndet mellan nipplarna inte blir allt för stort då möjligheten att föra fronten stabilt framåt minskar. Som riktvärde bör avståndet vara max cirka fyra meter i horisontell led respektive cirka två meter vertikalt. Om man använder makadam istället för naturgrus åtgår en större mängd cementbruk. Kornens råhet och form gör det också svårare att fylla besvärliga formkonstruktioner. Både den relativt sett ökade cementhalten och försvårade stenfyllningen skulle kunna motverkas genom en minskning av stenstorlek hos krossmaterialet. Makadamkornen närmast formytan tenderar också att lägga sig med en platt sida mot formen vilket påverkar utseendet på den färdiga konstruktionen. Injekteringsbruket som användes är baserat på lågalkaliskt portlandcement. Tack vare cementtypen och den låga

KORT & GOTT BESTÄLLARE: Möjlighet att erhålla god konstruktionskvalitet och till ekonomisk besparing genom minskad erforderlig armeringsmängd, eliminerat behov av kylning samt längre/större gjutetapper. KONSTRUKTÖR: Reducerad krymparmering. ARKITEKTER: Minskad risk för uppseendeväckande sprickmönster. ENTREPRENÖR: Möjlighet till en skräddarsydd produktion med låg ljudvolym och utan vibreringsinsats vid gjutning.

pastamängden blir temperaturutvecklingen i betongen låg och långsam vilket är en fördel vid gjutning av grova konstruktioner. Injekteringsbruket är ett torrbruk som platsblandas i en automatisk blandarpump och injekteras i formen med övertryck. Det färdigblandade bruket bör ha ett viktförhållande mellan vatten och torrbruk inom 0,18–0,20. Då blir betongens egenskaper optimala med låg krympning och hög hållfasthet samtidigt som

2. Gjutning med injekteringsbetong

Ballasten blåstes via en 3-tumslang ner i formen på undersidan av brokonsolen med hjälp av blåsutrustning. Enligt litteraturuppgifter rekommenderas att ballastens dmin vid injekteringsgjutning inte bör vara mindre än tolv millimeter och att dmax bör väljas så stort som möjligt med hänsyn till dimensionen hos sektionen som ska gjutas. Ballastens dmax bör vara minst 8–10 gånger större än injekteringsbrukets dmax. Detta för att säkerställa att bruket har möjlighet att tränga in i alla hålrum mellan ballastkornen. Vid projektet användes natursingel i fraktionen 20–27 millimeter, av kvalitativa och estetiska skäl. Med singel är en liten vibreringsinsats tillräcklig för att bruk ska hitta in i utrymmet mellan formen och den intilliggande stenen. Undersidan av brokonsolen och kantbalken kunde efter stenfyllningen injekteras i ett stycke, vilket var en fördel. Detta gjordes genom en 1,5-tumslang och ventil som fästes i nipplar monterade

Bild 3 Sprickbildning längs den nygjutna kantbalken

Bild 4 Till vänster: Stora problem med utfyllnad och vidhäftning med konventionell betong. Till höger: Borrkärna som visar på mycket god vidhäftning med injekteringsbetongen.

BETONG 3 | 2011

BET0311_37-39_teknik2.indd 38

11-05-25 15.20.06

konsistensen gör bruket lätt att injektera. Resultaten från injekteringsgjutningarna på bron var mycket goda. Uttagna borrkärnor visade på mycket god vidhäftning och dessa gjutetapper är de enda som inte har kantbalkar med sprickbildning. Man kan dra slutsatsen att Injekteringsbetong är ett mycket bra komplement till den konventionella betongen. I vissa konstruktionstyper kan man förbättra kvalitetssäkringen med hjälp av injekteringsbetongens egenskaper. Konstruktioner som är särskilt väl lämpade för injekteringsbetong är 1. Grova konstruktioner tack vare injekteringsbetongens låga värmeutveckling. 2. Tunna konstruktioner på grund av den låga krympningen. 3. Komplicerade gjutformar tack vare minskad tidspress och ett stabilt injekteringsbruk som fyller ut formen väl. En annan viktig aspekt är den miljömässiga tack vare att cementhalten per kubikmeter betong reduceras betydligt. För mer detaljerad information samt referenser, se examensarbetet ”Undersökning av gjutmetodens inverkan på vidhäftning och sprickrisk vid reparation av en betongbro”, KTH 2010.

MARKUS PETERSON, STANDARDISERINGSEXPERT, BETONGFORUM

Standardiseringsnytt REVIDERING AV EN 206-1 ”För-remiss” pågår. Ett officiellt utkast har skickats till alla nationella spegelkommittéer inför CEN/TC104/SC1-mötet den 29-30 juni. TK 190 håller just nu på att sammanställa senaste synpunkterna. De viktigaste ändringarna rör användande av tillsatsmaterial (framförallt slagg) och användning av återvunnen betong samt nya alternativa metoder för utvärdering av överensstämmelse. Arbetet följer denna tidplan: - april 2011: Officiellt utkast har nu skickats till de nationella standardiseringskommittéerna. - 29-30 juni 2011: SC 1-möte, inkomna synpunkter ska diskuteras. - 23-24 nov 2011: TC104-plenarmöte, beslut fattas kring att skicka på remiss (CEN Enquiry). UTFÖRANDESTANDARDEN SS-EN 13670 är översatt till svenska och håller på att slutgranskas av SIS inför publicering sommaren 2011. Ett förslag på svensk

tillämpningsstandard SS 137006 har tagits fram och var ute på remiss t.o.m 27/5-2011. PROVNINGSSTANDARDER Arbetet håller på att avslutas avseende den nya upplagan av boken ”betongprovning”. Alla översättningar av de nya och reviderade provningsstandarderna är gjorda. BETONGELEMENT SS 137005 Svensk tillämpningsstandard för Common rules (EN 13369:2004) - En helt ny tillämpningsstandard för tillämpning av ”Common Rules” i Sverige har tagits fram. Denna har varit ute på remiss och beräknas kunna publiceras i sommar. SÄKERHET VID LYFT AV BETONGELEMENT (val av dynamikfaktorer) - Den europeiska rapporten CEN/TR 15728 handlar om säkerhetsaspekter vid lyft av betongelement. Rapporten kommer att publiceras efter sommaren med ett svenskt förord som bl.a beskriver rekommenderade värden på dynamikfaktorer som SIS/TK191 har arbetat fram med stöd av Arbetsmiljöverket.

Ingjutningsgods till betongindustrin

Let’s connect

Solbräckegatan 15 442 45 Kungälv Sweden Tel +46 303 24 30 80 E-mail info@pretec.se www.pretec.se

Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf +47 69 10 24 60

BETONG 3 | 2011

BET0311_37-39_teknik2.indd 39

11-05-25 15.20.08

Nominera till

Årets

Betongpris För andra året i rad delar Tidskriften Betong ut pris i olika kategorier. Tre nomineringar görs i varje kategori och sen är det ni läsare som avgör vem vinnaren är genom röstning på hemsidan.

FÖLJANDE KATEGORIER KAT KA TEGORIER kommer uppmärksammas: FÖLJANDE KATEGORIER kommer uppmärksammas: Årets Årets betongarkitekt, betongarkitekt,Årets Årets Årets betongforskare, betongforskare, Årets betongkonstruktör, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, betongentreprenör,Årets Årets montageledare, Årets montageledare, Årets betongdesigner betongdesigneroch ochÅrets Åretsmiljöpris. miljöpris.

ÅR ETS BET ON GP RIS 201 1

Skicka DIN DIN NOMINERING med motivering senast denden 29 NOMINERING med motivering senast Skicka 23 juni till chefredaktör Roger Andersson, roger@betong.se. april till chefredaktör Roger Andersson, roger@betong.se. Prisutdelning sker på BETONGGALAN den BETONGGALAN BE BET TONGGALAN ONGGALAN den Prisutdelning skerpåpåGrand 29 SEPTEMBER Hotell i Stockholm. 29 SEP SEPTEMBER ER på Grand Hotell i Stockholm.

6 BETONG 1 | 2011

BET0211_40_annons_GALA.indd 40 BET0311_41_hello.indd 6

2011-03-15 11:21:49 11-05-27 09.59.11

| HALLĂ&#x2026; DĂ&#x201E;R |

Olof Johansson, 28 ĂĽr, som den 16 juni tar Ăśver som vd fĂśr bĂĽde vĂ¤goch vattenbyggarnas fĂśrening SVR och lantmĂ¤tarnas Aspect.

3Ă&#x161;KER DU LABBUTRUSTNING FĂ&#x161;R "%4/.' OCH "!,,!34

3KAKAPPARATER 3IKTAR 6Ă&#x160;RMESKĂ&#x152;P

HallĂĽ dĂ¤r! OLOF JOHANSSON VD SVR OCH ASPECT

Ung visonĂ¤r vd

6Ă&#x152;GAR &UKT TEMPERATURMĂ&#x160;TARE 4RYCKPRESSAR

TEXT: ROGER ANDERSSON

VarfĂśr nappade du pĂĽ det hĂ¤r jobbet? Det blir en rolig utmaning att driva vidare en bransch under utveckling, pĂĽ samma gĂĽng som jag hoppas fĂĽ bidra till en sammanslagning av de tvĂĽ fĂśrbunden. Sedan Ă¤r det spĂ¤nnande att de visar att en fĂśrĂ¤ndring Ă¤r i antĂĽgande genom att satsa pĂĽ en ung person som mig i ledarrollen. Planer finns att de bĂĽda fĂśreningarna SVR och Aspect ska slĂĽs ihop, vilka blir de stĂśrsta utmaningarna? Jag gick pĂĽ KTH mellan 2004 och 2009 dĂĽ VĂ¤g- och Vatten och LantmĂ¤teri nyligen slagits ihop till SamhĂ¤llsbyggnadslinjen, sĂĽ fĂśr mig kĂ¤nns det naturligt att slĂĽ ihop fĂśreningarna. Men bĂĽda Ă¤r anrika fĂśreningar med mĂĽnga Ă¤ldre medlemmar, sĂĽ det gĂ¤ller att var lyhĂśrd.

+UBFORMAR ,UFTHALTSMĂ&#x160;TARE 3Ă&#x160;TTMĂ&#x152;TT

5TRUSTNING FĂ&#x161;R MATERIALPROVNING 3 ,Ă&#x152;NGEBERGSGATAN s 6Ă&#x160;STRA &RĂ&#x161;LUNDA

4EL s WWW KONTROLLMETOD SE

Kan det leda till fler medlemmar? Ja, det tror jag. FĂśrut tror jag en del funderade pĂĽ om de skulle gĂĽ med i Aspect eller SVR, men nu blir det tydligare. Vi har potential fĂśr att bli 20 000 medlemmar, men det gĂĽr inte i en handvĂ¤ndning. MĂĽlet Ă¤r att de som gĂĽr ut utbildningen nu ska kĂ¤nna det som naturligt att gĂĽ med. Det gĂśr de om vi har bra utbildningar, seminarier och bidrar med ett kontaktnĂ¤t dĂ¤r de kan trĂ¤ffa sina blivande arbetsgivare. Tidskriften Betong skriver nu om vision 2030 och hur samhĂ¤llsbyggnadssektorn ska vara i framkant om 20 ĂĽr. Vad tror du krĂ¤vs fĂśr det? Oj, det var en omfattande frĂĽga. Men miljĂśfrĂĽgorna Ă¤r vĂ¤ldigt viktiga och att kunna tillgodose kompetensfĂśrsĂśrjningen. Vi Ă¤r en bransch som pĂĽverkar mĂĽnga mĂ¤nniskor, men de som inte Ă¤r engagerade inom branschen har ofta inte koll pĂĽ dess omfattning och dess pĂĽverkan pĂĽ samhĂ¤llet. SĂĽ att synas i samhĂ¤llsbyggnadsdebatten, bĂĽde lokalt och nationellt, Ă¤r ocksĂĽ av stor vikt. Vilken Ă¤r din hjĂ¤rtefrĂĽga som du vill driva? Kompetensutveckling, bĂĽde bland yngre och Ă¤ldre. Utbildning och rekrytering vĂ¤rnar jag om.

M 6 NUM

r k 5 9 5 Prenumerera

I pressmeddelandet som skickades ut beskrivs du som social med en framĂĽtstrĂ¤vande personlighet, stĂ¤mmer det? Ha, ha, det var roligt att hĂśra. Men jag hĂĽller nog med. Jag Ă¤r drivande och engagerad och gillar nĂ¤tverk och att anta utmaningar. Till Studentresurs kom jag och bĂśrjade frĂĽn noll, men det har gĂĽtt rĂ¤tt bra och vi har samarbetat med mĂĽnga inom branschen.

NAMN:_____________________________________________

Vilken Ă¤r din favoritbetong? FrĂĽn utbildningen minns jag blĂĽbetong, men den var vĂ¤l inte sĂĽ bra. Jag sĂ¤ger lĂ¤ttbetong.

TELEFON:___________________________________________

pĂĽ Tidskriften Betong

FĂ&#x2013;RETAG:___________________________________________ ADRESS:____________________________________________

MEJL:______________________________________________ 6 nr av Tidskriften Betong Skicka namn och adress till Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se BETONG 3 | 2011

BET0311_41_hello.indd 41

11-05-27 09.48.53

| UTBLICK |

Minne i betong I tyska Leipzig finns det 91 meter höga betongmonumentet Völkerschlachtdenkmal. Över hundra år gammalt renoveras det för fullt till 200-årsdagen till minne av slaget vid Leipzig. Men kommunisterna var på vippen att riva det. TEXT: CHRISTER HUGERTH

MER OM

Völkerschlachtdenkmal ARKITEKT: Bruno Schmitz STOMME: Betong FASAD: Granitblock LÄNGD: 80 meter BREDD: 70 meter HÖJD: 91 meter BYGGTID: 1898-1913

uropas största monument, Völkerschlachtdenkmal i Leipzig, är byggt av betong. Så här hänger det ihop. År 1813 stod slaget vid Leipzig, en blodig historia med mer än 110 000 döda och ett oräkneligt antal skadade och försvunna. Napoleons armé stod mot en övermäktig motståndare bestående av ryssar, preussare, österrikare och faktiskt en handfull svenskar under ledning av forne franske marskalken Bernadotte. Napoleon förlorade i stort sett hela sin armé och fick fly till Paris. En av hans marskalkar, Poniatowski, red ner sig i en flod och drunknade. Frågan om ett nationellt minnesmonument över slaget vid Leipzig diskuterades länge men år 1900 kunde slutligen grundstenen läggas sedan de lokala myndigheterna ställt ett markområde till förfogande. Arkitekten som utsetts hette Bruno Schmitz som med rätta kan kalla sig monumentarkitekt. Han har nämligen även ritat Kyffhäuser Monument och Kaiser Wilhelm Monumentet vilket innebär att de tre största monumenten i Tyskland har kommit till med hjälp av Bruno Scmitz.

Att monumentet skulle bli stort och dominera sin omgivning stod klart från början. Men det var ingalunda självklart att man skulle använda betong - en så omfattande byggnad i betong fanns inte någonstans. I USA hade man börjat bygga höga hus med stålkonstruktioner och många menade att stål var det enda rimliga materialet. Men trots att betong använts mycket sparsamt sedan romartiden fick det bli så. En 70 x 80 meters betongplatta med en tjocklek av två meter göts. På betongfundamentet placerades ett gigantiskt system med 65 betongpelare, 26 meter höga som skulle bära den kommande konstruktionen. I fem år pågick byggandet och dagligen förbrukades 100 kubikmeter betong. Den färdiga byggnaden kom att väga cirka 300 000 ton, inkluderat de stora, huggna granitblock som täcker utsidan. Byggandet av Völkerschlachtdenkmal med dess dimensioner medförde också att man lärde sig logistik. För att få fram grovsanden just-in-time byggdes en linbana direkt från den närbelägna sandtäkten till en gigantisk betongblandare. Särskilda tåg transporterade annat material, nykon-

struerade elektriska motorer vinschade upp material och människor upp till 91 meters höjd. Framför monumentet anlades en större damm, erinrande om det blod som flöt vid bataljen. 500 trappsteg tar besökaren upp till en utsiktsplattform på toppen där man kan se ut över hela Leipzig. Monumentet kostade cirka 31 miljoner euro att bygga vilket finansierades till största delen genom donationer och ett stort lotteri. Därmed behövde Leipzig stad bara skjuta till en del. Den högtidliga invigningen skedde 1913, hundra år efter slaget vid Leipzig. Adolf Hitler höll gärna sina tal vid monumentet när han besökte Leipzig. Det fick kommunistregimen efter andra världskriget att fundera på att riva det eftersom det var ett monument över det tyska riket. Men till slut fick det stå kvar. I dag pågår omfattande renoveringar, experter putsar på alla porträtten i natursten och byggare är i full färd med att återkonstruera den betongblandning som en gång användes. Återinvigningen är planerad till 2013, två hundra år efter slaget om Leipzig.

BETONG 3 | 2011

BET0311_42_utblick.indd 42

11-05-25 13.26.08

Ett bygge fyllt av mänsklig värme Dina hyresgäster är en fantastisk energikälla. Med sandwichväggar och TermoDeck kan vi skapa hus som tar vara på den värme som människorna och deras maskiner avger. Resultatet blir hus med minimala krav på energitillförsel och som till och med klarar kraven för passivhus. Läs mer om smartare (och grönare) byggande på www.strangbetong.se.

BET0311_annons.indd 43

11-05-25 10.59.22

MARKNADSTORGET

SynkoFlex - för täta gjutfogar

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

EgcoBox sparar energi! EgcoBox minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon Fullständig svensk dokumentation och provningar! 040-947070

80, 100 & 120mm stenull www.rolf-dickman.se

040-947070

www.rolf-dickman.se

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0211_44-45_marknadstorg.indd 44

2011-03-14 15:13:38

MARKNADSTORGET

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong Box 55684, , 102 15 Stockh olm

NR 5/2010 DEN KREATIVA

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

5/2010

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 5/2010

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15 POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15 GB POSTTIDNING B POSTTIDNIN Betong, Betong, Returadress: Tidskriften Returadress: Tidskriften Stockholm Stockholm Box 55684, 102 15Box 55684, 102 15

PRIS: 99 SEK

/FRÅN BETON GFÖRE

NINGEN

BETONGFÖRENINGEN

BYGGTIDSKRIFTEN

NR 5/2010 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

NINGEN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖRE 99 SEK 5/2010 PRIS: 99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS: NR

MÄNSKL

IGT

GN SträngDESI betongs vd räv Bergmantt Fornheds Charlotte läkare

TEKNIK

SKLIGT

5MÄN

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

ngs vd Charlotte 5 Strängbeto vara läkare Bergman vill helst

Med tillsats material kan betongen lagra mer energi

DESIGN

TEKNIK

MÄNSKLIGT

TEKNIK

Ann-Charlo vill i Sumpan lägger betongägghelst vara

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

DESIGN

Ann-Charlot t Fornheds räv lägger beton gägg i Sumpa n

eell nnn ttuu CxCxit xy n xit C i y 595 kr/år! t yetnelu x ytx x xn nn n u n el CxxCit x xC l l e tutun xxxit xyxy xit TEKNIK

MALM S GNDESIGN MALMÖS NYA NYA 6 NUMMER AT TEKNIKTEKNIK ÖDESI TSKLIG NY SKLIG ÖS MÄN MÄN LM MAL A LMÖS NY AR VÄRLDEN MAL ÖPPN A A x NY NY VÄRLDEN ÖS LM LM L MAL MAÖS PN ÖP x AR x x N X RLDEÖ I Rom AR XXIVÄ PN PPNAR VÄ MA x ÖP x x x ZAHA HADID X X RLDEN ERNA Rom X R FORMI XXI TÄNJE DE MAAR RL RLNDEN x VÄ VÄ x AR x HADID ZAHA ÖPPN ÖPPN X x x x X ERNA X MÄNSKLIGT

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

Charlotte Strängbetongs vd 5 5 läkare vara Bergman vill helst

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

räv räv Ann-Charlott Fornheds Ann-Charlott Fornheds i Sumpan i Sumpan rial kan rial kan Med tillsatsmate Med tillsatsmate lägger betongägg lägger betongägg mer energi mer energi Charlotte Charlotte betongen lagra betongen lagra Strängbetongs vdSträngbetongs vd vara läkare vara läkare Bergman vill helst Bergman vill helst

MÄNSKLIGT

TEKNIK

Strängbetongs vd Charlotte Bergman vill helst vara läkare

Med tillsatsmaterial kan betongen lagra mer energi

DESIGN Ann-Charlott Fornheds räv lägger betongägg i Sumpan

x X

MALMÖS NYA

Citytunnel xxx ÖPPNAR VÄRLDEN

x X x X

MAXXI I Rom

x X

ZAHA HADID TÄNJER FORMERNA

x X

MAXXI I Rom HADID

TÄNJER FORM

x X

22X0X0X 0X2 2 XX x 0X2 0xXx0 2 XX XX XX XX x X

ZAHA ERNA TÄNJER FORM

Rom I Rom MAXXI MAIXXI HADID HADID

TÄNJE x årx fyller X amu X seet Vas er år fyll NA BAKOM R MÄNNISKOR BETONG MÖTE Vasamuseet BAKOM NA er år fyll R MÄNNISKOR BETONG MÖTE VÅRA EXPERTER Vasamuseet 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG NA BAKOM SEKTOR www.betong. ISKOR erfyll er LLT BETONG R MÄNN fyll KLASS/A årFRÅGA år år G MÖTE I VÄRLDS fyBETONG EXPERTER lle KUNSKAPSBANK /ENBETON rLIVE ESTEN/ TV FRÅN 95-ÅRSF seetR/VÅRA SE FILMEN amu amu se / Vas Vasseet SEKTORN BEHÖVE www.betong.

ZAHA ZAHA FORMERNA R TÄNJE R FORMERNA

xxx xxx xxx x G MÖTER Vasamuseet xxxxx BETON MÄ

MAXXI I Rom ZAHA TÄNJER FOR HADID MERNA

LLT BETONG I VÄRLDSKLASS/A BAKOM NA BAKOM ISKORNAISKOR /EN KUNSKAPSBANK R MÖTERG MÄNN MÖTER MÄNN FRÅGA VÅRA EXPERTE BETONG BETON NNESTEN/ 95-ÅRSF TV LIVE ISK ORNR/ABETONG se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVE BAKOM www.betong. LLT BETONGSEKTOR I VÄRLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK R EXPERTER EXPERTE VÅRA VÅRA FRÅGA FRÅGA ESTEN/ ESTEN/ 95-ÅRSF 95-ÅRSF FRÅN BETONGTV LIVE R/ BETONGTV R/ LIVE SE FILMEN se / SE FILMEN se /FRÅN N BEHÖVE SEKTOR SEKTORN BEHÖVE www.betong. www.betong. BETONG BETONG LLT LLT I VÄRLDSKLASS/A I VÄRLDSKLASS/A PSBANK KUNSKAPSBANK /EN KUNSKA/EN

ww /EN KUNSKA w.betong.se / SE FILM PSBANK I VÄR EN LDSKLASS/ALL FRÅN 95-ÅRSFESTEN / FRÅGA VÅR T BETONGS EKTORN BEH A ÖVER/ BETO EXPERTER NGTV LIVE

Prenumerera på Tidskriften Betong!

NAMN:__________________________________________________

20 XXX xxx

år fyller Vasamuseet

BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOM

www.betong.se / SE FILMEN FRÅN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER /EN KUNSKAPSBANK I VÄRLDSKLASS/ALLT BETONGSEKTORN BEHÖVER/ BETONGTV LIVE

BET0311_44-45_marknadstorg.indd 45

FÖRETAG:_______________________________________________ ADRESS:________________________________________________ TELEFON:________________________________________________ MEJL:__________________________________________________________ SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

11-05-26 10.02.09

| inspiration |

Fläckad skönhet Arkitekt Markus Aerni undervisar på halvtid på Arkitekturskolan på KTH samtidigt som han driver eget kontor. I detta nummer bidrar han med inspiration från en nedlagd nitroglycerinfabrik i Schweiz. TEXT: Markus aerni

ilden har följt med mig över en lång tid och fortsätter att inspirera mig genom dess rumsliga djuphet och struktur. Den kaputta, fläckiga skönheten närmast frilägger materialens själ. Vi ser den utslaktade interiören av en nerlagd nitoglycerinfabrik i Worblaufen nära Bern i Schweiz. Byggd 1924 i vertikalt terrasserade led har strukturen huserat stora (rivna) kopparkärl i vilka produktionen av nitroglycerin flöt på uppifrån och ned från 1927, utan dyra och riskabla elpumpar. Nitroglycerin är bas för dynamit och bakelit. Bakeliten exporterades till Tyskland, som i Versaillefördragets kölvatten inte fick ha någon sprängämnesproduktion. Bilden vi går in i är en fotad fotokopia av ett svartvitt foto från ca 1989 innan fabriken byggdes om till olika stora lokaler och ateljéer.

Betong

3 | 2011

BET0311_46_inspiration.indd 46

11-05-25 13.19.30

Tätare stomme Lagrar värme Lätta att frakta Fördelarna med VST Väggsystem är många. Den goda lufttätheten ger förbättrad energieffektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betongstomme ger lägre effektbehov. Väggarna är dessutom lättare att frakta och hantera på arbetsplatsen än en skalvägg. Undersökningar visar även att väggarna tål fukt och kan stå emot brand. Information: www.fardigbetong.se

AB Färdig Betong • Tfn 0104-50 50 00 • info@fardigbetong.se • www.fardigbetong.se BET0311_annons.indd 47

11-05-25 10.59.23

| betongföreningen |

Låt schweizarna lära oss betongbyggande text: Roger Andersson

Den 6-9 oktober

anordnar Betongföreningens råd för estetik en studieresa till Schweiz. – Vi anser att Schweiz är tekniskt, ingenjörsmässigt och esteAnita Stenler. tiskt väldigt bra på betongbyggande. Det beror väl på att de historiskt har byggt broar i spännande terräng och överfört det kunnandet på husbyggande, säger Anita Stenler, ordförande i Rådet för estetik. Under hela studieresan guidar arkitekterna Katarina Lundeberg och Fredric Benesch som driver arkitektkontoret In Praise of Shadows. Fredric Benesch har själv arbetat i regionen tillsammans med den schweiziske konstruktören Jürg Conzett, vinnare av Swedish Concrete Award

2009. Både Fredrik Benesch och Katarina Lundeberg är även lärare på Arkitekturskolan vid KTH och de har flera gånger besökt Schweiz med sina studenter. – Med studieresan vill vi visa exempel på byggnadsverk som förenar intressant teknik med god estetisk utformning. Under resan hoppas vi på ett intressant tankeutbyte mellan tekniskt och estetiskt intresserade personer som behövs för att förbättra byggandet i Sverige säger Anita Stenler. Resan är avsedd för alla som på något

Ulrica Nilsson ny i styrelsen På Betongföreningens årsmöte den 2 maj valdes Ulrica

Nilsson, regionchef anläggning Stockholm, Sweco, in i styrelsen. Hon ersätter Richard McCarthy som i egenskap av ny vd för föreningen lämnar sin tidigare plats som ledamot. Tidigare vd Patrik Hult lämnar därmed styrelsen. -Jag har flera konstruktionsgrupper i min region och kände att det passar mig bra att vara med där det händer. Sen sa min kollega på Sweco, Sten Forsström, att det är det finaste man kan göra i karriären och då kunde jag inte tacka nej, säger Ulrica Nilsson.

sätt arbetar med betong: entreprenörer, materialtekniker, konstruktörer och arkitekter. Betongföreningens råd för estetik har funnits sen 2002 och har ägnat sig åt frågor som gäller de estetiska aspekterna på betongbyggande. Ett viktigt arbete har varit att ta fram rapporten Att beskriva betongytor där rådets medlem Tage Hertzell varit huvudförfattare. – I rådet har vi medlemmar från arkitekturskolorna vid Chalmers och KTH och där har vi haft ett viktigt utbyte av kunskaper, säger Anita Stenler. Rådet för estetik kommer även vara nomineringsjury för Tidskriften Betongs pris Årets betongarkitekt 2011 som delas ut på Betonggalan den 29 september på Grand Hotel i Stockholm. Anmälan till studieresan görs senast den 24 juni på Betongföreningens hemsida www.betongforeningen.se där även mer information om resan finns.

Vi välkomnar våra nya medlemmar! 100 44 Stockholm

Betong

Tomasz Borowiec, Cemex, Anders Bäckman, Sto Scandinavia, Cezanne Liljenberg, Svecon Steel, Karin Comstedt, HeidelbergCement, Katja Fridh, Lunds Universitet, Dan Havner, Färdig Betong, Bengt Johansson, Tyrens, Jörgen Krus, Sto Scandinavia, Tomas Lagerbeck, Weber Saint-Gobain Byggprodukter, Staffan Larsson, Färdig Betong, Ulf Nilsson, Ramböll, Jan-Olof Nylander, Gustaf Ossmer, Skanska Sverige, Svein Inge Petterteig, SurfaProducts Scandinavia, Thony Sigmund, Saint-Gobain Byggproduker, Rolf Svensson, Rolf Torjesen, Elkem Nordic, Thomas Österberg, Svevia och Johan Söderqvist, Celsa Steel Service.

3 | 2011

BET0311_48-49_foreningen.indd 48

11-05-26 14.08.49

»Fråga Experten« på Betong.se! Vad ska man ha för lägsta kvalitet på platsgjuten markbetong. /Peter Svar: Gå in på Cementas hemsida, www. cementa.se, under “Våra tjänster” (finns som rubrik på den övre raden) och sök dig där vidare till handboken “Betong på mark”. Där kan du läsa allt om platsgjuten markbetong och under rubriken “typritningar” får du svar på dina frågor. /Stig Jansson

Rättare sagt…

Trevlig artikel om Arkitekturskolan i förra

numret. Men uppgiften att byggnaden har en pelar-balkstomme är direkt felaktig. Det är en stomme av pelardäck med ränderna vilande på fönsterbalkar. /Bo Göran

134% Så mycket har annonsförsäljningen på hemsidan ökat med i år...

Tips! Konstnären Mikael Göransson kommer under hösten att hålla kurser i grafisk

betong på Konstnärernas Kollektivverkstad i Nacka. Kursen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om tekniken men även att ge impulser för att vidareutveckla den i kombination med andra metoder. www.mikaelgoransson.com

Visste du att…

Betong.se har över 300 unika besökare per vardag och att 1 420 personer prenumererar på vårt nyhetsbrev.

Nyheter varje dag www.betong.se

| signerat | Utvald person tycker till Kai Ödeen

Professor em. KTH

Satsa på förklaringsmodell Det var med intresse och viss förund-

ran som jag lyssnade till diskussionen vid Betongföreningens hearing på KTH den 14 mars. Min förundran gällde främst den kraftiga kritik som några deltagare gav uttryck för och som jag uppfattade som att Betongföreningens rapport riskerade att ge onödig offentlighet åt en brandteknisk svaghet hos betongen och därmed ge bränsle (ursäkta den oavsiktliga vitsen) åt konkurrentmaterialen. Det tror jag inte alls. Tvärtom är det min bestämda uppfattning att rapporten, med den fylliga redovisningen av kunskapsläget samt förslag till hur fenomenet kan hanteras, med rätta kommer att uppfattas

som att betongbranschen kraftfullt tar tag i ett viktigt problemområde. Fenomenet spjälkning är genom sin plötsliga och i vissa fall oförutsägbara karaktär ett oroande inslag i den brandtekniska analysen av betongkonstruktioner. Det är därför angeläget att branschen visar att man tar frågan på stort allvar. Under de senaste 40 åren har många forskare arbetat med frågan och man är väl någorlunda överens om att fuktinnehåll, betongkvalité och tvärsnittsgeometri är viktiga parametrar. Man har också visat att inblandning av polypropylenfibrer avsevärt minskar eller helt eliminerar fenomenet. Problemet är

att man ännu inte riktigt har kunnat förklara varför. Avsaknaden av en relevant förklaringsmodell är besvärande och jag tycker att man skall lägga rejäla resurser på att få fram en sådan. Problemet har med säkerhet hög svårighetsgrad och jag har i några sammanhang lite raljant sagt att uppgiften antagligen kräver unga, modiga forskare med svagt utvecklad självbevarelsedrift. Det arbete som pågår vid SP tycker jag väcker en del förhoppningar i sammanhanget. Mats Karlsson efterlyser i sitt debattinlägg i nr 3 2/2011 en fortsättning på det påbörjade arbetet och jag kan bara instämma helhjärtat.

Betong 3 | 2011

BET0311_48-49_foreningen.indd 49

11-05-26 14.08.50

| MÄNSKLIGT |

Carinas 18 svar Carina Edblad är nytillträdd vd på Färdig Betong och beundrar grundarfamiljen Thomas som utvecklat företaget till en stor koncern. Utseendemässigt är hon en blandning av Barbara Streisand och prinsessan Diana och fick hon en chans skulle hon gärna vara sjöjungfru.

JOBB: VD Färdig Betong sedan april i år ÅLDER: 48 i juli CIVILSTÅND: Gift och två tonårsdöttrar BOR: Villa i Brottkärr, Göteborg FAVORITBETONG: Alla som säljer bra…

TEXT: TEXT: ROGER ROGER ANDERSSON ANDERSSON

1) Vilket är ditt favoritord? ”Go” klingar göteborgskt och betyder både ”snäll, schysst” och ”energifylld, handlingskraftig” (tyvärr använder jag det för sällan…). 2) Vad skulle du helst förändra med dig själv om det var möjligt? Borde tona ner Luther i mig och skulle gärna addera en musikalisk talang. 3) Om du dog och blev pånyttfödd, som vem eller vad skulle du återkomma? Som sjöjungfru, skulle varit spännande att leva i världen under vattenytan. 4) Vad är det roligaste en människa kan vara med om? Ömsesidig kärlek till någon annan människa och att bli mamma. 5) Vad måste betongsektorn förändra för att vara i framkant i samhällsbyggnadssektorn om 20 år? Känner mig lite för ny i sektorn för att svara på det… Men det är viktigt att det finns en attityd i sektorn

som attraherar kompetenta medarbetare. Annars är det omöjligt att vara i framkant om 20 år. 6) Har du någon förebild, i så fall vem? Har under åren haft olika förebilder, beroende på vilken fas jag varit i. Just nu är det familjen Thomas, som startat och utvecklat en fantastisk koncern där jag nu fått möjligheten att vara delaktig och leda den svenska verksamheten. 7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då? Jag är väldigt mån om att hålla mig till sanningen, möjligen kan jag ha mörkat sanningen någon gång för att inte såra. 8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Att det har attraherat min man… 9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? Vara ute. I skogen, på havet eller fjället. Gärna med familj eller goda vänner. 10) Vad tror du folk mest kommer ihåg dig för?

Att jag är energifylld, positiv och orädd. 11) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken? Utseendemässigt har jag under åren fått höra att jag är lik både Barbara Streisand och prinsessan Diana…(beror nog på näsan). Till sättet är jag lik min pappa. 12) Känner du dig obekväm någon gång, i vilka sammanhang då? Känner mig sällan obekväm, möjligen när jag inte är påläst och borde vara det. 13) Finns det något du önskar ogjort? Inget jag tänker på. Jag försöker se framåt och lära av misstag jag gjort. Det är ju så man utvecklas. 14) Vilken är den största utmaningen för att få ett hållbart byggande i framtiden? Att få byggherrar att investera långsiktigt och efterfråga hållbart byggande. Forskning inom hållbart byggande är i framkant, men det finns mycket bra teknik och

kompetens som inte tas tillvara i kortsiktiga investeringar. 15) Vilken byggnad eller konstruktion beundrar du mest? Oj, det finns många häftiga byggnader. Var nyss i Dubai och måste säga att Burj Khalifa är imponerande. Jag har också stor förkärlek till broar: Öresund, Uddevalla och Höga Kusten är alla mycket fina. 16) Vilken slogan lever du efter? Försöker leva efter ”Carpe Diem”, en bra balans när man är hårt uppbokad i arbetet. 17) Vad gör dig lycklig? När jag känner mig älskad, när jag ser att jag förbättrar något, när jag upplever något roligt tillsammans med vänner, … kan till och med få lyckokänsla av en ”klapp på axeln” 18) När gråter du? Jag gråter ofta när jag tittar på drama-filmer, då skrattar familjen åt mig. Kan också gråta när jag ser idrottssegrar på TV och förstås om någon/något sårar mig riktigt mycket.

BETONG 3 | 2011

BET0311_50_manskligt.indd 50

11-05-26 13.08.53

Dynamon System Polymerteknologi i betongens tjänst Dynamon-systemet

består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastrukturbyggande.

3Superplasticerare för fabriksbetong För betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

3Superplasticerare för prefab

För betong med stora krav på tidig hållfasthet.

3Superplasticerare för SKB betong

För självkomprimerande betong utan separation.

3Superplasticerare för golvbetong

För betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna Tel: 08-525 090 80 • Fax: 08-525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

www.mapei.com

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING

BET0311_annons.indd 51

11-05-25 10.59.28

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR 3/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 3/2011 2/09

ED GÖ TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TIV ST IT OL ET T

2 3

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering. Impregnering. Membran. Förankring. Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

MÄNSKLIGT

TEKNIK

DESIGN

Lite Diana, lite Streisand blir Carina Edblad

Injekteringsbetongen ger fördelar

Nya och gamla möbler i betong

»EGEN HÄRD ÄR GULD VÄRD«

DRÖMVILLAN Rosengårds bokaler HÅLLBART BYGGANDE I FOKUS

Kampen för trä

TRÄKÄRLEK FÅR MOTSTÅND

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00 info@se.sika.com, www.sika.se

BET0311_1_52_omslag.indd 1

www.betong.se / 1500 LÄSER VÅRT NYHETSBREV/ MÅNADENS BLOGGARE SUCCÉ/ EXPERTERNA SVARAR/ REDAKTÖREN REFLEKTERAR/ ÖVER 300 DAGLIGA BESÖKARE

11-05-27 09.35.33