Tidskriften Betong 3 2014 by Tidskriften Betong

BE NR 3/Juni 2014 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

NORDBYGG SUCCÉ!

NGKOM PR M EM ED IU I M

SKOGSKYRKOGÅRDEN

Konstruktionen i krematoriet

CEMENTETS GÅTA

Löses med simulering

KVÄVEOXIDENS FIENDE

Gert Wingårdh

Titandioxid stort i Japan

Klädhandlarens bästa vän www.betong.se/ KOM MEDVARJE I BETONG PREMIUM CLUB/ NÄSTAN 000 BESÖKARE www.betong.se/ BETONGTIPS VECKA/NYHETSBREVET VARJE1ONSDAG/ ÖVER PER DAG/ NYHETER VARJE DAG/ FÖLJ OSS I NYHETSBREVET/ EXPERTERNA SVARAR 800 UNIKA BESÖKARE PER DAG/ BETONGBRANSCHENS STÖRSTA NYHETSSIDA

| INNEHÅLL |

NR 3/Juni 2013

Gert Wingårdh

ARTIKLAR & REPORTAGE 10 Projektet Krematoriet i Skogskyrkogården är känt för sin arkitektur, men vad vet du om konstruktionen? Tidskriften Betong är på plats.

10 Projektet

Se den intressanta betongen i det nya krematoriet i Skogskyrkogården.

23 Gert Wingårdh Sveriges synligaste arkitekt syns lika mycket som sin arkitektur. Men vem är Gert Wingårdh bakom standardcitaten.

29 Inblick Betongfabriken i Glumslöv brann ner till grunden. Möt människorna som reste sig ur askan.

33 Utblick Tidskriften Betong hade en av de mest uppmärksammade montrarna på Nordbygg.

36 Miljö Betong med titandioxid tar bort kväveoxid vilket utnyttjas på Amiralsgatan i Malmö. Men vi är långt efter japanerna.

I VARJE NUMMER

TEKNIK

4 Ledare

48 Cementets tillkomst simuleras

Vi är redo för generationerna Y och Z.

6 Mixat Nordens största solcellsfasad och gravstenar i betong.

41 Betongföreningen Nu har Programråd Öst fått luft under vingarna igen med flera nya medlemmar.

54 Fråga Experten! Hur lagar man en betongbåt? Våra experter vet.

43 Arkitektur

57 Signerat

Trollstigen Plateau vann ECSN-award för bästa byggnad. Tror inte ni protesterar när ni ser de här bilderna.

Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong, är inte nöjd med IT- och energiminister Anna-Karin Hatts debattartikel i Barometern.

I Bodil Hökfors nya doktorsavhandling presenteras ett simuleringsverktyg som visar hur cementtillverkningen påverkas av nya bränslen och råmaterial.

52 En 100 år gammal bro blir som ny Den nästan 100 år gamla Mizen Head Bridge på Irland behövde rustas upp. Lösningen blev en exakt kopia.

58 Teknikmix Sockersött tillsatsmedel och betongentreprenörerna får nytt datorprogram.

BETONG 3 | 2014

LEDARE UTGES AV BETONG MEDIA AB Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@formkult.se

REDAKTIONSRÅD Alf Aggring, Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Hans Hedlund, Arne Hellström, Kjell Larsson, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin och Sigrid Zenger.

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Fredrik du Rietz fredrik.d@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Uppsalavägen 13 763 41 Hallstavik Telefon: 073-656 09 03, 08-559 216 50 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG & BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

» Ingen frågade min generation vad vi tyckte. Det var bara att knöka in sig i den färdiga form som 40-talisterna hade skapat. Men jag är inte bitter... «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

REDAKTION

ROGER ANDERSSON

Redo för Y och Z avundsjuk på Generation Y. Och när jag tänker på millennieskiftesfödda Generation Z blir jag grön. Har just läst tre olika undersökningar som företag lagt ner miljoner och åter miljoner kronor på för att få reda på vad de gör på fritiden, vart de vill resa och hur de vill att arbetsgivaren ska vara, hur deras arbetsuppgifter ska se ut och när de kan tänka sig komma till arbetet. Om de nu överhuvudtaget kan tänka sig arbeta istället för att resa jorden runt. Ingen frågade min generation vad vi tyckte. Det var bara att knöka in sig i den färdiga form som 40-talisterna hade skapat. Men jag är inte bitter… Vad tycker då Y och Z? De umgås hellre med vänner och sportar än har ett intressant jobb. Helst vill de jobba med kultur och inom media. Och allra helst utomlands, det vill över 70 procent. Ungefär 90 procent tittar i mobilen flera gånger per timme, 95 procent finns på Facebook och det är i sociala medier och i mobilen de får sina uppdateringar om vad som händer i samhället. De är gameficerade, det måste finnas en nästa level med nya utmaningar. Feedback ska komma direkt, man vill inte vänta. Har man lagt ut en skojig bild på Instagram ska gillaknappens siffra stiga snabbt. Därför röstar man inte, vad får man ut av det? Man väntar heller inte in någon guldklocka, 25 procent kommer ha minst sex arbetsgivare under karriären. Och alla vill jobba på Google. Så nu vet ni det. Det är de här som ska bli de nya montageledarna, betongentreprenörerna och skiftarbetarna i era fabriker. Lycka till! Men det finns andra sidor i undersökningarna. Till exempel vill 34 procent bo på landsbygden eller i en mindre stad eftersom de anser sig lugna, blyga och är intresserade av att snickra och måla. Två tredjedelar tycker ekonomisk trygghet och fast arbete är bland det viktigaste. Men man vill ha flexibla arbetstider med fokus på balans mellan fritid och arbetsliv och mest av allt trevliga arbetskompisar. Tre av fyra ungdomar tar hellre ett roligt jobb än ett välbetalt. En stor minoritet föredrar jobb med enkla arbetsuppgifter och fasta rutiner även om jobbet blir rutinartat. Låter inte det som en grupp Y:are som skulle passa perfekt i vår trevliga bransch? Med en kreativare personalavdelning från samma generation som tillåter friskvård under arbetstid, ordnar digitala personalevents och har schemalagda tider då personalen spelar World of Warcraft. Dessvärre visade en av undersökningarna att sex av tio arbetsgivare inte gör någonting alls för att blir mer attraktiva som arbetsgivare för unga. Men dit hör väl inte vi?

JAG ÄR LITE

ISSN 1101-9190

Roger Andersson, chefredaktör

TRYCKERI ÅTTA.45 Karlsrogatan 2, 170 56 Solna

OMSLAGSBILD Gert Wingårdh Foto av Boel Ferm

4 BETONG 3 | 2014

Saxat Klippt & skuret 80 pannor hela högen, det blir till att lyfta betong. – Damkronorna om OS-semin mot USA.

DE VÄGER

till största delen naturmaterial som sand, cement, vatten och kalk. –Fiskarhedenvillan gör även stenhus

HUSET INNEHÅLLER

MIXAT

Mixade nyheter från betongvärlden

Helena Hed vann Guldhuset FOTO: JOHANNES LILJESON

I KONKURRENS med bland andra Joakim Bjelkstam, Färdig Betong, blev det till slut Sweco Environments regionchef Helena Hed som tog hem utmärkelsen Guldhuset, ett pris för unga ledare i samhällsbyggnadsbranschen. Helena har arbetat på Sweco i tolv år och sedan sex år är hon regionchef för Swecos vatten- och miljöenhet i Nord. Helena har med sin ledarstil bland annat lyckats vända en nedåtgående ekonomisk trend i sin region och ökat såväl resultatutveckling och rörelsemarginal, som tillväxt i antal årsanställda. Guldhuset delas ut av CMB, Centre for Management of the Built Environment, i samarbete med tidningen Byggindustrin, Byggherrarna, Fastighetsägarna, Svenska Teknik och Designföretagen och Sveriges Byggindustrier.

Per Åkerman ny vd på Skanska Betong PER ÅKERMAN tillträdde den 1 maj tjänsten som vd för

Skanska Asfalt och Betong och han blir samtidigt även vice vd i Skanska Sverige AB. Per Åkerman har arbetat inom Skanska i 23 år, och har under 13 år av den tiden haft olika tjänster inom Skanska i Europa. Han har bland annat arbetat sju år som vice vd inom Skanskas affärsenhet i Polen, med ansvar för verksamheterna inom väg och anläggning samt asfalt och betong. Per Åkerman kommer närmast från uppdraget som arbetsmiljödirektör inom Skanska Sverige, ett område som han kommer att ansvara för även i fortsättningen.

Länge leve betongen! NU HAR Abetongs första plansilo tillverkat av den nya produkten LLC-betong monterats. LLC, står för Long Life Concrete, och är helt underhållsfri. – Den nya produkten klarar den tuffa miljön i plansilon utan någon ytbehandling som annars krävs. Normalt måste en plansilo tömmas varje år och ytbehandlingen förbättras eftersom lastare ofta skaver bort behandlingen, säger Mikael Lindvall, marknadschef Lantbruksprodukter på Abetong. LLC-betongen, som är 10-15 procent dyrare än produkter med annan betong, är testad av CBI Betonginstitutet och har även testats flera år i verklig miljö. Men vad den innehåller och hur den tillverkas vill Mikael Lindvall inte avslöja. – Det är en unik tillverkningsprocess och receptet är vårt eget, mer vill jag inte säga.

6 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

Kaj Grönvall ny ordförande i Svensk Betong KAJ GRÖNVALL, vd på Sydsten, (till

vänster) valdes till ny ordförande i Svensk Betong på stämman i Näringslivets Hus i Stockholm den 10 april. Han ersätter Fredrik Holst, före detta vd på Abetong och blivande vd på Strängbetong, (till höger) som lämnar uppdraget efter fyra år. Fredrik Holst sitter dock kvar i styrelsen.

Ny vd på Strängbetong FREDRIK HOLST blir ny vd på Strängbetong. Han var fram till

den 30 april vd på Abetong men har nu utsetts till ny vd på Strängbetong efter Charlotte Bergman som slutar på egen begäran. Fredrik Holst tillträder sin tjänst den 1 oktober.

| MIXAT |

FOTO: THOMAS ZAAR

NORDENS STÖRSTA SOLCELLSFASAD DEN 9 APRIL invigde bostadsminister Stefan Attefall kvarteret Frodeparken i Uppsala, ett bostadshus med 70 hyreslägenheter och med en fasad med 1 800 solcellspaneler som producerar 70 000 kWh el om året. Det gör den till Nordens största fasad med integrerade solceller. – Bakom cellerna blir det väldigt varmt och betongväggen värms därför upp och lagrar värmen. På det viset använder vi betongstommens fördelar, säger Mats Egelius, ansvarig arkitekt på White, som ritat huset.

De 1 800 solcellspanelerna i fasaden producerar el som räcker för att täcka husets behov av fastighetsel för hissar, belysning och ventilation. Solcellernas långa livslängd gör att satsningen betalar sig själv och att den kan räknas hem ekonomiskt. Uppsalahems hus har 70 hyreslägenheter, från ett rum och kök till fem rum och kök. De flesta lägenheterna är genomgående med vardagsrum och kök i söderläge mot gatan och en tyst sida med sovrum och balkonger mot Frodepar-

Fabriken direkt i appen NU FLYTTAR betongfabriken ut i mobiltelefonen. Med appen Be-

tongOnline från Betongindustri kan kunderna se sina beställningar av volymer, betongkvalitet och pumpar och även beställningstider. – Jag tycker den är kanon. Nu har jag järnkoll på leveranserna och är vi fler arbetsledare är det lätt att ta över gjutningar för man kan se vad de andra beställt, säger Pär Gustafsson, arbetsledare på NCC. Ett sms går ut från fabriken med beräknad ankomsttid och det går att ställa in om man vill ha koll på alla lass eller bara första lasset. – Det gör att man slipper störa fabriken, säger Pär Gustafsson. I appen kan man även boka provtagning och sprickriskberäkningar. – Men du kan inte göra beställningar. Jag förstår om man inte kan beställa hela brogjutningar, men enklare beställningar vore bra, säger Pär Gustafsson.

ken i norr. I bottevåningen finns en förskola och butiker, på taket ligger en gemensamhetslokal som gör att alla hyresgäster kan ta del av utsikten. Stommen har byggts med håldäck och sandwichväggar av betong där lettiska UPB varit leverantör. Badrummen har byggts i moduler av Partab. – I botten är det en förskola och på gården en lekpark som används av alla boende i huset. Den är vi rätt stolta över, säger Mats Egelius.

Mats Hellström och Katja Fridh i Betongföreningens styrelse UNDER BETONGFÖRENINGENS årsmöte som hölls på Garnisonen i Stockholm, valdes Katja Fridh, lektor Byggnadsmaterial LTH, och Mats Hellström, försäljningschef, Cementa, till nya ledamoter i styrelsen. De ersätter Anders Rönneblad, Cementa, och Ulf Jönsson, Construction Manager, Portal & Ramps and Land Works på Femern A/S. Därmed ser Betongföreningens styrelse ut enligt följande: Mats Öberg, NCC (ordf.), Peter Utgenannt, CBI Betonginstitutet (vice ordf.), Henrik Wenngren, Sweco (kassaförvaltare), Anders Lindvall, Thomas Concrete Group (sekr.), Malin Löfsjögård, Svensk Betong, Marie Bergman, Strängbetong, Katja Fridh, LTH och Mats Hellström, Cementa.

Samma LCA för alla material BEDÖMNINGSMETODIKEN FÖR LCA, livscykelanalyser, varierar

en hel del och därför har IVL Svenska Miljöinstitutet, tillsammans med NCC, Cementa och Svenskt Trä skapat en branschgemensam tolkning kallat ”Robust LCA”. Det har som mål att beskriva förutsättningar för hur ett entydigt LCA-resultat ska uppnås, det vill säga att samma resultat ska erhållas oavsett vem som gör analysen. Speciellt viktigt är detta om LCA används i jämförande syfte, så att material- och konkurrensneutrala beslutsunderlag erhålls.

BETONG 3 | 2014

| MIXAT |

Norge och Österrike vann ECSN-Award DET BLEV Trollstigsplatån i Norge och Lehen Riverbed i Österrike (på bilden) som blev utsedda till Europas bästa projekt när ECSN-Award delades ut den 3 april i Wien i Österike. Trollstigsplatån vann i kategorin Buildings och Lehen Riverbed i kategorin Civil Engineering. Universitetsbiblioteket i finska Kaisatalo och European Central Bank i Tyskland fick hedersomnämnade i kategorin Buildings och norska Selvika Road Stop och österrikiska ÖBB Rhein Bridge fick hedersomnämnade i kategorin Civil Engineering. Sverige var nominerade med Widerströmska Huset ritat av Kod Arkitekter som vann Årets Betongarkitekt förra året samt Villa Lagnö och Tensta Parkourpark. Svensk jurymedlem var Arne Hellström, Tidskriften Betongs expert på arkitekturfrågor på betong.se. ECSN-Award delas ut av European Concrete Societies Network där Betongföreningen är en av medlemmarna.

| ANSLAGSTAVLAN |

Kom med i Betong Premium Club NU KOMMER VI göra vår rapportering om betong ännu

Betong en skön produkt! VINNAREN I vår raptävling som pågick under Nordbygg vanns av Mats Hellström, Cementa. Enväldig domare var Dogge Doggelito och priset bestod av en signerad Sverigetröja som Dogge burit alla de fyra dagarna på Nordbyggmässan. Grattis Mats! Här är det vinnande bidraget:

Betong en skön produkt, betong, en grön produkt

Vill du bo bra, som ja! Vill du va’ grön, och skön! Tänk till, va du vill! Bo i betong, helt rätt! Betong en skön produkt, betong, en grön produkt Om du vill, va chill med din granne Om du vill, din familj ska va’ trygg Välj rätt, välj betongen Bo i betongen, helt rätt!

bättre och erbjuder därför våra prenumeranter att bli medlemmar i Betong Premium Club. Det innebär att du får en helårsprenumeration av Tidskriften Betong samtidigt som du får ett exklusivt nyhetsbrev där vi rapporterar och sammanfattar de sex viktigaste branschdagarna. De branschdagar vi valt ut är Arkitekturdagen, Anläggningsdagen, Brobyggardagen, Samhällsbyggardagen, Swedish Greenbuilding Conference och Betongbyggnadsdagen. Du kan alltså spara dyra anmälningsavgifter och ändå få de största betongnyheterna i ett bra format. Rapporterat från våra kunniga journalister. Dessutom får du en personlig biljett till årets stora betongevent Betonggalan som äger rum på Berns i Stockholm den 13 november. Den biljetten ska du vara rädd om. Betonggalan har varit slutsåld de senaste två åren. Det exklusiva priset är endast 395 kr Läs mer på www.betong.se/premiumclub

Stenen i skogen Det är en sakral, rofylld stämning runt Skogskyrkogårdens nybyggda krematorium. Det tog flera år innan krematoriet var klart och turerna runt projektet har varit många. Vit betong i alla synliga ytor, komplicerad takkonstruktion och avancerade gjutningar är betecknande för byggnaden. TEXT: MARGARETA REDLUND LANINGE FOTO: HOLGER STAFFANSSON

| PROJEKTET |

BETONG 3 | 2014

| PROJEKTET |

fågelkvitter. Vilda djur och lummighet. Det är den perfekta inramningen för Skogskyrkogårdens Nya Krematorium i Stockholm. Det är en vacker byggnad som ligger så inbäddad i naturen att den knappt syns. Först när man kommer nära uppfattar man de mörkbruna tegelfasaderna och ser hur den till synes låga byggnaden reser sig upp ur marken. Nya Krematoriet invigdes i maj 2013. Det har varit en lång process som startade 2006 med en förstudie. Studien skulle visa om det befintliga Skogskrematoriet kunde rustas upp eller om ett nytt måste byggas. Orsaken var att Skogskrematoriet behövde moderniseras i flera avseenden inte minst av miljöskäl och för att skapa en bra arbetsmiljö för de anställda. Studien visade att en ombyggnad krävde så stora ingrepp att arkitekturen skulle förstöras alltför mycket. Stockholms stads kyrkogårdsförvaltning beslöt därför att uppföra ett nytt krematorium några hundra meter från det befintliga. En internationell arkitekttävling utlystes där det i slutskedet stod mellan fem arkitektkontor varav två svenska. Vem som hade ritat det vinnande förslaget var hemligt in i det sista. Den 18 december 2010 öppnades kuverten och vinnare var Johan Celsings arkitektkontor med förslaget ”En sten i skogen”. Det andra tävlande svenska företaget var White. Egentligen skulle byggnaden vara klar redan 2012. Men resan blev längre och vingligare än beräknat eftersom projektet hela tiden växte i förhållande till ursprungsplanen. –Projektet blev mer och mer omfattande med ökade krav, fler bygghandlingar och tillstånd som följd. Allt tog längre tid än beräknat, säger Christer Knutås, projektledare vid Stockholms Kyrkogårdsförvaltning. Han nämner som exempel att kulverten för värmetransport mellan nya och gamla krematoriet måste göras längre, den avancerade takkonstruktionen krävde extra omtanke liksom gjutningarna med vit betong. Och inte blev det bättre av att upphandlingen av Skanska som entreprenör överklagades, vilket redan från början rubbade tidplanen med tre månader. Budgeten var också ett krux. Vid starten låg den på 130 miljoner kronor. Men ytterligare 45 miljoner kronor behövdes, pengar som Stockholms stad beviljade. Trots många och långa turer från start till mål är alla överens om att slutresultatet är precis så sakralt och vackert som ALLSKOG OCH

12 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

Det är en lisa för själen att titta ut genom krematoriets stora fönster.

Hanteringen av kistorna är datoriserad med in- och utcheckningssystem, scanner för streckkodsläsning med mera. Christer Knutås demonstrerar.

Den låga, tegelklädda byggnaden är ett med naturen med höga tallar inpå knutarna.

Skogskyrkogården – ett världsarv

SKOGSKYRKOGÅRDEN i Stockholm är sedan 1994 ett världsarv och är ett 100 ha stort markområde med över 90 000 gravar. Det ritades av arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz och 1920 invigdes kyrkogården och dess första kapell, Skogskapellet. Fem år senare var Uppståndelsekapellet klart. Skogskrematoriet med de tre kapellen Trons, Hoppats och Heliga korsets kapell stod färdigt 1940. Skogskremstoriet kommer även i fortsättningen att användas med den skillnaden att kremering och urnhantering flyttats till Nya Krematoriet ritat av Johan Celsing.

Takfönstret i anhörigrummet ger den ro en sörjande behöver.

BETONG 3 | 2014

| PROJEKTET |

Anhörigrummet är sparsmakat möblerat och har släta väggar gjutna med vit betong.

Kyrkogårdsförvaltningen hoppats på vilket också utmärkelsen Kasper Salin–priset är bevis på. –Värdighet och respekt har varit två ledord i hela processen, både gentemot anhöriga, anställda och dem som kremeras. Därför har mycket krut lagts på anhörigrummet där anhöriga kan ta ett värdigt farväl, ha ceremonier oavsett tro, ta emot av urnor och liknande, säger Christer Knutås. När man närmar sig Nya Krematoriet på en skogsväg kantad av tallar ser man först bara en låg byggnad. Men den växer

14 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

nästan omärkbart på höjden allteftersom, från tre meter till knappt nio meter. –Det mörkbruna danska fasadteglet harmoniserar med tallarna och fasaderna övergår direkt i taket som lagts med samma tegel fast på flatsidan. Takfot, hängrännor och stuprör saknas. I stället är avvattningssystemet inbyggt i takkonstruktionen, berättar Christer Knutås. Inne i byggnaden råder ro och harmoni tack vare sparsmakad inredning, överallt vita betongytor och polerade, ljusgrå golv. Hjärtat i byggnaden är den 350 kvadratmeter stora kremeringshallen med fyra

gråmålade ugnar och panoramafönster genom vilka personalen kan blicka ut mot talltopparna. Hallens tak med fyra olika lutningar, stora spännvidder på upp mot 50 meter och en takyta på 350 kvadratmeter har varit en teknisk utmaning. Innan arbetet med innertaket påbörjades gjordes en provgjutning på backen som skulle ge svar på hur gjutning och vibrering skulle ske. Det Skanska ville studera var hur man bäst skulle gjuta taket för att få betonglagret jämnt och inte glida och hamna vid takfoten. –Vi fann att gjutningen skulle ske om-

Fondväggen nedanför takfönstret i anhörigrummet är klätt med glaserat, vitt håltegel.

| PROJEKTET |

Krematoriet innehåller fyra ugnar och ligger i anslutning till de två kylrummen.

»Vi fann att gjutningen skulle ske omvänt, det vill säga uppifrån och ner. Vibrobryggan försågs med medar och vi använde armeringen som avdragsbana, vilket var ett nytänkande...«

vänt, det vill säga uppifrån och ner. Vibrobryggan försågs med medar och vi använde armeringen som avdragsbana, vilket var ett nytänkande, säger Ove Rinnbäck, Skanska, som var ansvarig för betongarbetena. För att klara takets stora spännvidder gällde det att få ner dess vikt så mycket som möjligt. Därför placerades 270 sparkroppar av cellplast, 60 x 60 centimeter i det undre lagret betong. Därefter monterades överkantsarmeringen varefter det yttre betonglagret göts. –Metoden med sparkroppar av cellplast är ovanlig. Det var spännande att pröva en ny metod och se att den fungerade, säger Ove Rinnbäck. Alla synliga betongytor, utom de i installationsutrymmet som ligger under

16 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

mark, är gjutna med vit betong. Ytorna är sammetsmjuka, nästan marmorlika. Vit betong har man fått genom att använda vit cement och krossad dolomit från Turkiet som ballast. Men det var inte gratis. 10 miljoner extra kostade det. Men att måla betongen var aldrig aktuellt. Skanska hade vissa problem vid gjutningen. Betongen kunde inte pumpas på grund av krosset, så gjutningen krävde kran och bask, vilket var tidsödande. Betongens sammansättning måste vara perfekt. Var den för lös separerade den. Var den för stabbig kunde den inte hanteras. De vita betongytorna har inte efterbehandlats på något sätt, vilket var ett krav från arkitekten. Ändå är de släta som en barnkind tack vare plyfaform och Dokas gjutform Framax.

–Stålform hade inte varit möjlig på grund av risk för rostfläckar. Vi var alla förväntansfulla när formarna revs och kände glädje när vi såg de släta och jämna ytorna utan ”råttbon”, vilket vi uppnådde tack vare den mycket noggranna vibreringen, säger Ove Rinnbäck. Även krematoriets golv är en viktig del av designen. Dessa är ljust grå och har ett pågjutningslager på 20 millimeter hårdbetong. Produkten har funnits ett tag på marknaden men det är först nu den börjar användas i större utsträckning. Ytan har polerats maskinellt med en trissa som till sina egenskaper kan liknas vid en grön skotte–svamp man använder hemma i köket för att blanka kastruller. Resultatet har blivit en vacker, hård och dammfri yta med den lätta flammighet arkitekten

| PROJEKTET |

Mer om

Nya krematoriet

Den inglasade innergården med sin dekoration av natursten är både vacker och stilren.

BYGGHERRE: Stockholms stads kyrkogårdsförvaltning ARKITEKT: Johan Celsing arkitektkontor i samarbete med Müller Illien Landschaftsarkitekten, Schweiz KONSTRUKTÖR: Tyréns ENTREPRENÖR: Skanska BETONGSLIPNING GOLV: Industrigolv BETONGLEVERANTÖR: Betongindustri, Modern Betong YTA: 1 800 kvadratmeter MÄNGD VIT BETONG: 350 kubikmeter VIT BETONG: C32/40, S4 0–12, vct 0,55

Taket i kremeringshallen var den stora utmaningen på grund av stora spännvidder och många vinklar.

ville ha. Dessutom har vissa golvpartier sågats vilket ger ett intryck av marmorplattor. – Mastertop är en cementbaserad produkt med tumlad kvartssand som ballast. Det används mest för industrigolv men arkitekter har på senare tid upptäckt materialet och vill gärna ha det på golv i offentliga miljöer och designade projekt, säger Carl-Fredrik Söderberg, vd Modern Betong. – Materialet går att få i vilken kulör som helst men arkitekter föredrar oftast olika grå nyanser. Personligen gillar jag exempel-

18 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

vis gula industrigolv som har en varm ton och ger vilken industrimiljö som helst ett lyft, säger Carl-Fredrik Söderberg. Nya Krematoriet kan, trots sitt sakrala innehåll, liknas vid en processindustri med avancerad rökugnsteknik, tekniska installationer, kylrum och streckkodsmärkta kistor som scannas vid in- och utcheckning. Intressant är att Nya Krematoriet även är ett värmeverk. Värmen från ugnarna tas tillvara genom att den lagras i två ackumulatortankar på vardera 25 kubikmeter som räcker att värma både det nya och gamla krematoriet. 

| PROJEKTET TEKNIK |

Förtillverkad rökgaskulvert och platsgjuten inspektionsbrunn.

Stor utmaning under tegelskalet P Spännvidder på 24 meter, lutande tak på 19 grader och belastning av krematorieugnar på 20 ton var några av utmaningarna när det Nya Krematoriet på Skogskyrkogården i Stockholm skulle konstrueras. Här beskriver konstruktör Hans Lanevik från Tyréns några detaljer. TEXT OCH BILD: HANS LANEVIK, THYRÉNS

finns sedan länge ett krematorium i souterrängvåningen under begravningskapellen. Det skapades av arkitekten Gunnar Asplund, men det uppfyller inte dagens krav på arbetsmiljö. Därför beslöts att bygga ett nytt krematorium i skogen 150 meter öster om det nuvarande. En internationell tävling vanns av Johan Celsings förslag ”En sten i skogen”. Krematoriet är nu byggt och har belönats med Kasper Salin-priset. Exteriört är byggnaden klädd med Å SKOGSKYRKOGÅRDEN

murtegel, på såväl väggar som det flacka taket. Men innanför tegelskalet finns en betongstomme, som medförde ett antal konstruktiva utmaningar. I ugnshallen ryms de fyra krematorieugnarna. Av logistikskäl behövs vissa fria mått framför och bakom ugnarna. Det har medfört en ugnshall med måtten 24x15 meter. Ugnshallen är utförd med tak och tre av fyra väggar i vitbetong. Taket är också genombrutet av ett antal fönster. Även över de intilliggande kylrummen är spännvidden ganska stor. BETONG 3 | 2014

| PROJEKTET |

Byggnadens tak är i princip ett uppåtvänt kuverttak, med olika mått och olika lutningar för alla fyra delar. För att minska egentyngden valdes att utföra takkonstruktionen med sparkroppar av cellplast. Det är utfört i princip likt ett platsgjutet plattbärlag. Det understa skiktet är mellan 75 och 90 mm tjockt, av vitbetong där så krävdes, och med borstad överyta. På detta placerades de 150-200 mm tjocka sparkropparna, varefter betong mellan och över sparkropparna göts. Gjutning 1 och 2 är förbundna med armeringsbalkar. För att dimensionera hela taket, modellerades detta först upp i en FEM-modell i Atena för icke–linjär analys. Resultatet från denna beräkning visade förutom bärförmåga även deformationer, behov av överhöjning och sprickbild. För att få en mer detaljerad bild av armeringsbehovet gjordes en FEM-beräkning med StruSoft FEM-design. Entreprenören var osäker på möjligheten att gjuta denna konstruktion i lutning, som mest 19°. Därför utfördes provgjutning av ett mindre takutsnitt, med deltagande av de flesta inblandade parterna. Den visade dock att det föreslagna utförandet var fullt genomförbart. I källarplanet under ugnshallen finns ett stort teknikrum, innehållande utrustning för rökgasrening för varje ugn. Utrustningen är placerad under respektive ugn, vilket medför att bärning rakt under ugnarna inte är möjlig. På grund av mängden kanaldragningar, är bärande väggar inte möjliga i detta utrymme. Därför är bjälklaget under ugnarna utformat som ett pelardäck, där pelare med kapitäl är placerade mellan ugnarna. Eftersom varje ugn väger 20 ton, motsvarande en halv stridsvagn, var detta något av en utmaning. Pelardäck känns för övrigt som något man alltför sällan får dimensionera, då de flesta byggnaderna idag utförs med stomme av förtillverkade betongelement. Av miljömässiga skäl valdes att leda de renade rökgaserna till de nuvarande skorstenarna, som står strax utanför det nuvarande krematoriet. Rökgasen leds i en isolerad rökgaskanal i en 200 meter lång kulvert. I vissa fall kan rökgasen bli cirka 350 grader. Därför tog vi fram ett kulvertelement av förtillverkad betong. Kulverten är nedschaktad i marken, och täcks av förtillverkade betonglock, med tätskikt och matjord över. På vägen finns också fyra inspektionsbrunnar av platsgjuten betong. Där finns fixpunkter för rökgaskanalen, liksom bälgar för att möjliggöra expansion. 

20 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

Pelare under ugnsbjälklag, innan rökgasrening kommit på plats.

Provgjutning av lutande takkonstruktion.

Resultat av FEM–beräkning med Atena.

| MÄNSKLIGT |

Cirkus Wingårdhs clown

En arkitekt syns genom sin arkitektur, men Gert Wingårdh syns lika mycket själv. Ett medvetet val där media får sina älsklingscitat och sina unika bilder i en marknadsföringscirkus där Wingårdhs arkitektkontor är vinnaren. Men även clowner gråter. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: BOEL FERM

BETONG 3 | 2014

WINGÅRDH sätter upp glasögonen med de svarta, grova bågarna på det kala huvudet. Redo för ytterligare en intervju. Allt har en färdig historia, ett uttänkt citat där gränsen mellan underhållning och verklighet flyter ihop. Gert Wingårdh är en artist, en underhållare som ger folket vad folket vill ha. Och vad som är till nytta för Wingårdhs kontor, förstås. ”Jag vill att människor vid anblicken av mina byggnader ska få samma ahaupplevelse som då en DC9:a en dimmig och mörk vinterdag sticker upp från Landvetter genom molnen och hela kabinen plötsligt bländas av solljus.” Citatet är från Svenska Dagbladet 1984 och världen börjar sakta få upp ögonen för arkitekten Gert Wingårdh. Han beskrivs som vital och nyfiken med en frustande aptit på arkitektur. Och med en vilja att uttrycka sig med poesins knapphet. Journalisten förfördes av citatmaskinen Gert Wingårdh. Ungefär 20 år senare målar han ut i intervjuer att han fick idén till det höga, glittrande hotellet Victoria Tower i Kista när han såg Charlotte Perrellis glittrande mikrofon när hon vann Eurovision Song Contest 1999. Och de runda fönstren i Quality Hotel Friends i Solna kom till när Gert såg Zlatan Ibrahimovics svettdroppar i pannan framför sig. – Det är klart att det inte var så det gick till, det är efterhandskonstruktioner, erkänner han vid det ovala björkbordet i mötesrummet på våning sex, högst upp på kontoret på Kungsgatan 10A i Göteborg. – Men det är alltid bra att hänga upp arkitekturen på bilder. Gert Wingårdh som arkitekt är omtvistad. Förstås. Arkitektur berör, handlar om tycke och smak och att bli en allmän kändis väcker känslor i den annars så strama arkitektkåren. Det viskas om att hans första frus marknadsföringsinsatser och hans mediala ådra gör honom till en större arkitekt än han är. Som kontrast kan nämnas att Johan Celsing aldrig ringer upp hur många meddelanden man än lämnar och Bolle Tham och Martin Videgård svarar aldrig på personliga frågor. En arkitekt är en arkitekt. Men Gert Wingårdh är alltid tillgänglig. Han svarar i telefon när han är i Cannes på den stora fastighetsmässan MIPIM och bokar tider via både sms och Facebook. Han syns och hörs på branschdagar, på debattsidor och i alla möjliga media. Han gör TV, radio och hade faktiskt långtgående planer på att starta en egen arkitekturtidskrift tillsammans med ERT

24 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

dåvarande redaktören på Arkitektur Rasmus Waern. Den skulle marknadsföra alla nordiska arkitekter, inklusive Gert Wingårdh själv, och slå ut alla andra nordiska konkurrenter. Men Gert skulle snabbt dra sig ur för att inte minska trovärdigheten. – Gränsen för vad jag ger mig in på går vid vad som gagnar mitt kontor, säger Gert Wingårdh. Men åter till arkitekten Gert Wingårdh och då håller vi oss till råa fakta. Gert Wingårdh har vunnit Sveriges finaste arkitekturpris Kasper Salin fem gånger, någon enstaka arkitekt har vunnit det två gånger. Han har vunnit första pris i World Architecture Festival tre gånger och MIPIM-Award två gånger. Han har vunnit Helge Zimdals pris en gång och fått Svensk Betongs Arkitekturpris, Plåtpriset och Träpriset. Han har Sveriges femte största arkitektkontor med 150 anställda och vinner enligt egen uträkning var tredje arkitekttävling han ställer upp i. Det kanske räcker? Gert Wingårdh är ensam ägare till sitt kontor, men han har förstås en handfull arkitekter som får stort förtroende i projekten. – Ja, men jag är inte orolig att någon ska lämna kontoret och starta eget. Det är bara roligt om någon känner att de vill gå vidare. Jag är fullt kapabel att genomföra min arkitektur själv, så jag står inte och faller med någon, säger Gert Wingårdh. Några favoriter bland sina egna projekt har han inte. – Jag kan känna mig nöjd när något är klart, men sen övergår det till att jag grämer mig. Kan till och med känna äckel. Universeum i Göteborg ligger på vägen från hans bostad till flygplatsen och i intervjuer har han sagt att han ett tag tog omvägar för att slippa se det. Är det verkligen sant? – Nja, känslan var absolut så. Andras arkitektur som han fascineras av finns inte heller. Egentligen. Det finns standardsvar som Chrysler Building i New York och det gamla kejsarpalatset i Kyoto. Men Gert erkänner att det är svar som han ”brukar” ge. Några svenska arkitekter som hade kunnat bli en Gert Wingårdh under rätt förutsättningar, tror han inte finns. Han imponeras inte av någon. Möjligen av Anders Wilhelmsson som han hade anställd under en tid på 1980-talet. – Han kan jag tycka är bättre än jag. Men det var svårt att samarbeta när han var anställd. Jag tror han tyckte jag fick för mycket ”cred” när vi ritade Scandic Slussen ihop och jag kompromissade ald-

Mer om

Gert Wingårdh 1) Vilket är ditt favoritord? Varför (jag kan aldrig sluta att ifrågasätta). 2) Vad skulle du helst förändra med dig själv om det var möjligt? Min lust att disciplinera min kropp (jag är för fet). 3) Om du dog och blev pånyttfödd, som vem eller vad skulle du återkomma? Som kvinna. 4) Vad är det roligaste en människa kan vara med om? Möten med andra (när själarna möts). 5) Vilken egenskap hos dig själv tycker du sämst om? Brist på empati (insamlingar är inte min grej). 6) Har du någon förebild, i så fall vem? Tecknaren OAs gestalt, ”Mannen som gör vad som faller honom in”. 7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då i så fall? Vad är en vit lögn? En lögn är en lögn, är en lögn. 8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Att det skiftar. 9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? Läsa, äta och bara vara (ensam tillsammans med familjen). 10) Vad tror du folk mest kommer ihåg dig för? Att tiden gick fort. 11) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken? Min farfarsfar till utseendet, min far i tanken och min mor i talet. 12) Känner du dig obekväm någon gång, i vilka sammanhang då i så fall? När jag ska hitta en anledning att gå före i någon kö (jag HATAR att köa till vadsomhelst). 13) Finns det något du önskar ogjort? Alla jag sårat. 14) I vilken miljö trivs du bäst? I Bohuslän. Ensam, i mötet mellan hav och land. 15) Vilken genre inom kulturen tilltalar dig mest? Arkitektur förstås, all konsts moder. 16) Vilken slogan lever du efter? Varför inte tvärtom? 17) Vad gör dig lycklig? Möten (de oväntade). 18) Vad gör dig rädd? Möss och döden.

| MÄNSKLIGT |

Arkitekten Gert Wingårdh på sin hemmaplan i Göteborg som han tycker skulle må bra av lite höga hus. Själv bor han i ett ombyggt soldattorp från 1600-talet.

rig när jag tyckte något. Sen blev jag lite trött när han ringde klockan sju på morgonen hela tiden och hade någon idé. Numera träffas de aldrig. – Nej, men vi gjorde några tävlingar ihop efter det han slutade hos mig. restaurang Kometen väntar två av Gert Wingårdhs äldsta vänner, Gunnar och Jörgen. – De är klädhandlare, jag känner bara klädhandlare. Jag har inga vänner som är arkitekter, säger Gert vid presentationen. När Gert Wingårdh började läsa till arkitekt på Chalmers 1971 valde han bort ekonomi- och konststudierna. – Men jag festade alltid med tjejerna från Konstfack och Handels. Jag tyckte arkitekterna var tråkiga. Jag gillade uppmärksamheten från tjejerna, kanske för att jag är ensambarn, säger Gert. Det pratas centrumhandelns nedgång och butikflyttar. Gert blir retad för sina sandaler som han bär till de urtvättade

UTANFÖR LEIF MANNERSTRÖMS

jeansen, svarta t-shirten och säckiga linnekavajen. Enligt Gert äger han bara två par sandaler och ett par Ballykängor. Det kan åtgärdas tycker hans vänner, han är välkommen till deras butiker, men Gert bara skrattar. SVT sänder just nu programmet Husdrömmar på måndagar där Gert är programledare. Gunnar missade måndagens avsnitt, Jörgen visste inte ens att programmet fanns. Det är kanske skönt att vara sig själv för en stund. – Det var Gunnar jag ringde 1983 och frågade om jag verkligen skulle våga anställa någon. Arkitekten Gert Wingårdh var inte en självklarhet. Efter två år på kontor som skissarkitekt tillsammans med professor Johannes Olivengren, där Wingårdhs självständighet inte uppskattades, enligt honom själv, öppnade han eget kontor. För tidigt, tycker han nu i efterhand. Men han tvekade aldrig att fortsätta. Det var alltid roligt, inredningar av en salladsbar och en skoaffär gav inkomster, hans då-

varande fru var reklamare och tjänade mer pengar och Gert kunde vara arkitekt och pappa åt sina två barn som föddes 1975 och 1980. Det blev också några villor, en åt hans frus chef, och så här i efterhand berättar Gert Wingårdh gärna om läckage och stora kompletteringsbehov. Det var först i mitten av 80-talet som arkitektkarriären började peka mot den nivå den är på idag. År 1988 vann han Kasper Salinpriset för Öijared Executive Country Club strax utanför Göteborg. Nu visade han vem han var, driven av ett inre som ville visa mobbarna från grundskolan och gymnasium vad han kunde. I en radiointervju med Ulf Elfving talar han öppet om just de jobbiga åren efter flytten som tioåring från Skövde till Göteborg med knuffar och stenkastning som återkommande inslag. Ulf och Gert enas om att revanschlust är en stor drivkraft. – Fast arkitektur är inte som konst där ett trauma driver fram något. Men jag kan nog ändå försätta mig i ett tillstånd där jag frammanar känslor som jag BETONG 3 | 2014

Mer om

Familjen Wingårdh Gerts farfarsfar, CARL AUGUST BERNHARD WINGÅRDH, började som springpojke och blev senare grosshandlare. Fick sju barn, blev konsul, förmögen och överlevde flera av sina barn. Farfar CARL AUGUST ERIK WINGÅRDH var utbildad kemiingenjör och övertog ett kalkbrott i Skövde, kvittat i en spelskuld, och utvecklade det till Gullhögens cementfabrik, sedermera Cementas Skövdefabrik. Far CARL AUGUST BO WINGÅRDH är idag 87 år och blev även han kemiingenjör på sin pappas begäran. Han sålde cementfabriken 1961 och blev ekonomiskt oberoende. Flyttade till Göteborg och studerade sociologi. Mor ULLA WINGÅRDH, föddes Andersson, och växte upp med föräldrar som hade speceributik i Borås. Med ANNICKA WINGÅRDH, född Egenwall, musiker respektive servitris, från Göteborg, har Gert två barn. Sonen RASMUS WINGÅRDH är 39 år, utbildad på textilhögskolan i Borås, har jobbat som herrmodeformgivare på HM, JC och mest på Filippa K. Har numera det egna märket Simplicité Complique. Dottern MARIKKA WINGÅRDH, är snart 34 år, fotograf och äventyrerska. Gert är gift med KARIN MAGNUSSON, född Carlsson, vars pappa var konditor och mamma var lärare i Kungsbacka. Karin är arkitekt och idag anställd på Wingårdhs kontor. Tillsammans har de CARL AUGUST BERNHARD WINGÅRDH, snart 21 år, som drömmer om film, har gått medialinjen och jobbar nu på Wingårdhs kontor med diverse filmprojekt. Karin har sen tidigare äktenskap EBBA MAGNUSSON, 33 år, textilingenjör och ELSA MAGNUSSON, 29 år, datagrafiker.

kände när jag ritade något bra. Kanske känslorna från ett telefonsamtal som var riktigt jobbigt som jag förknippar med det jag höll på med just då. På väg tillbaka längs Avenyn börjar Gert och Jörgen planera resor. – Vi ska åka till Georgia och lyssna på soul. Målet är att hitta ställen där vi är de enda vita männen. Ska du med Gunnar? Men soul är inte Gunnars grej. Vi följer med in i Gunnars butik på Södra Larmgatan och Gert börjar prova slipsar till fotografens förtjusning. – Det var över fyra år sen jag köpte

26 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

slips. Då hittade jag en i Paris, men den har jag aldrig använt. Slipsprovningen spårar snabbt ur och Gert tycker det är roligare att prova slipsar på Gunnar. Slipsarna flyger i luften och fotografen får kanonbilder. – Han ska alltid skämta, jag brukar gå därifrån när det blir för mycket. Vi skulle göra en film med Gert för att marknadsföra butiken, men vi lade ner det. Det blev för tramsigt, säger Gunnar. I hissen upp till våning sex igen får vi sällskap av en av Gert Wingårdhs närmsta medarbetare, den som han tillbringar mest tid tillsammans med. En av dem som Gert klarar sig utan och som han skulle önska lycka till någon annanstans. – Sakligt sett är min relation till de anställda så. Men jag är känslomännis-

då flyttade vi från Skövde till Göteborg och det var rätt känsligt. Så våra döttrar har haft rätt mycket taggarna utåt mot respektive förälder. Därför har det varit viktigt att det är rättvist. Anledningen till den nya familjekonstellationen var Gerts stora livskris, strax innan han fyllde 40. Inne på en flygplanstoalett kom panikattacken, följd av flygrädsla. Scandic Slussen var ett enda stort problem med ny ledning hos beställaren i två omgångar och förutsättningar som ständigt ändrades. Gert åkte bil, och inte flyg, fram och tillbaka mellan Stockholm och Göteborg. – Jag blev utbränd, helt enkelt, och började gå i terapi. Instängdheten i äktenskapet kunde kopplas till instängdhetskänslan i ett flygplan. Så jag gjorde

» Fast arkitektur är inte som konst där ett trauma driver fram något. Men jag kan nog ändå försätta mig i ett tillstånd där jag frammanar känslor som jag kände när jag ritade något bra....« ka och känner nästan alla anställda vid namn, säg 95 procent. Det är några nyanställda som jag inte har riktigt koll på vilket beror på att jag personligen har slutat anställa för massor av år sen, helt enkelt för att jag inte är bra på det. Kanske för att jag är just känslomänniska. En enda gång under intervjun är Gert Wingårdh tvungen att ta ett mobilsamtal. Det är när hans far ringer. Gert lyssnar uppmärksamt och bekräftar en bokad tid och avhandlar lite andra vardagliga ärenden. – Han är över 80 nu och har börjat ge upp, säger Gert och sätter sig tillrätta vid björkbordet igen. Eftersom familjen blev introducerad börjar vi prata barn. Arbete och barn, frånvarande föräldrar. – Jag har aldrig tänkt på det, barn är formbara. Min äldste son, Rasmus, föddes 1975, jag startade eget och han fick vara med mig. Min fru jobbade mer än jag, för hon tjänade mer pengar. Min son i det senare äktenskapet har jag förstås varit mer borta ifrån. Gert har även två bonusbarn, ”mina barn och andras ungar”. – Min dotter och min nuvarande frus dotter var ungefär tio år när vi flyttade ihop. Jag minns själv när jag var tio år,

som så många andra, jag flydde till ett annat förhållande. Flygrädslan botades, flykten tog slut ett par förhållande senare och Gert fick ihop det med nuvarande frun Karin som han arbetat med i ett projekt tidigare och lagt på minnet. Hon hade dock inte lagt Gert på minnet, men det löste sig med åren, som Gert säger. Numer är hon anställd hos Wingårdhs arkitekter. I början av 2000-talet snuddade Gert

Arkitekten GERT WINGÅRDH

VINNER var tredje tävling han ställer upp i (egen undersökning), vunnit fem Kasper Salinpris, vann nyligen tillbyggnad av Liljevalchs Konstmuseum i Stockholm, har vunnit första pris i World Architecture Festival två gånger. Vann Årets Bygge i år med Aula Medica…

| MÄNSKLIGT |

igen vid utbrändheten. Kajplats 01, Chalmers Kårhus och Universeum var projekt som slukade honom och efter några nätter utan sömn var det nära. – Det var tjockt med möten och jag hade varit i Baltikum och fått hotell bredvid en spårvagn som höll mig vaken hela natten och så kom jag till Stockholm och Hotell Lydmar, som var ett enda stort festställe på den tiden. Dagen efter fick jag resa mig och gå mitt i ett möte och sen fick jag ställa in allt under några dagar, säger Gert. Han lutar sig tillbaka och sätter händerna bakom huvudet. Den slarvigt behandlade psoriasisen lyser rosa från armbågarna ner över underarmarna. – Men sen dess har det gått bra. Jag lägger mig vid 22.15 och går upp 6.15 varje dag. Fast det har funnits perioder då jag har haft svårt när det är fler än en person i ett sånt här rum. Men jag har dolt det väl. ÅRETS BYGGE ska utses på Cirkus i Stockholm. Gert Wingårdh är på plats, nominerad med två projekt, Tingshuset i Örnsköldsvik och Aula Medica i Stockholm. Innan prisutdelningen ska Gert ha en presentation och han börjar med en egen producerad film om Tellus Tower, norra Europas högsta bostadshus som på sina 237 meter och 75 våningar ska rymma 700 lägenheter. Gerts säckiga, svarta kostymbyxor täcker nästan sandalerna helt och till kavajen bär han svart t-shirt. Inget manus, ingen tvekan. Han visar nästa höga hus, Victoria Tower i Kista med sin blänkande fasad. – Idén fick jag när jag såg Charlotte  Perrellis gnistande mikrofon…

Underhållaren GERT WINGÅRDH

SOMMARPRATARE 2003, Jurymedlem i TV8:s Hustoppen, programledare i SVT:s Husdrömmar, författare till boken ”Vad är arkitektur och 100 andra jätteviktiga frågor”, visar sitt hem för Aftonbladets Härligt Hemma…

Underhållaren Gert Wingårdh är generös med tid och citat. Han är dessutom lättfotograferad.

BETONG 3 | 2014

| INBLICK |

Onsdag den 13 mars 2013 blev en ödesdiger dag för Betongfabriken i Glumslöv. Då brann det privatägda företaget ner till grunden. Kundregistret var i stort sett det enda som räddades. TEXT OCH FOTO: BOEL FERM

UR ASKAN I ELDEN Makarna Christer och Lena Olsson framför den nya fabriken som byggts upp på rekordtid. – Man måste knyta näven och kämpa. Det här blir så mycket bättre.

BETONG 3 | 2014

FOTO: HANS BOGREN, KULLASTUDIOS

| INBLICK |

Dagen efter branden. Den 13 mars 2013 brann företaget ner till grunden. Förkolnade skelett är allt som återstår. Brandorsaken är oklar, det kan har varit en kompressor, airotemper eller lastbil som självantänt.

Mer om

LILLA skånska samhället Glumslöv, som mest består av åkrar och bostadshus, startade Betongfabriken för nio år sedan med Christer Thornqvist och Christer Olsson som ägare. Christer Olsson startade sitt första företag när han var 18 år. Det börjar med importerade cyklar, återvinning av byggmaterial, åkeriverksamhet och lantbruk. När Betongfabriken startade 2005 var det svårt att få hjälp med betongtransporter. – Fler egna bilar var lösningen för att kunna leverera till kund på rätt tid och rätt plats, säger Christer Olsson. Den där onsdagen i mars förra året började med att telefonen ringde hos Christer Olsson klockan 02.30. – Det var larmet från fabriken. Jag trodde det var inbrott, men jag möttes av ett eldhav, säger Christer Olsson. Hans första tanke var att rädda så mycket som möjligt. Lastbilarna var bortom räddning på grund av all rök och eld. När brandkåren kom slog Christer Olsson sönder en ruta och hoppade in till kontoret. – Då visste jag det fanns rökdykare tillgängliga om jag inte skulle hinna ut. Det fanns inte mycket tid, det brann överallt, men fyra datorer med bokföring, kundregister och blandningsdata med recepten lyckades han rädda, allt annat brann inne. DET

30 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

– Man tänker ”det händer inte mig”, säger Christer Olsson eftertänksamt. Förutom fabriken totalförstördes fyra lastbilar, alla verktyg och ett stort gjutbord som smälte i hettan. Gitt Christensen är betongbilschaufför på Betongfabriken. Hon minns branddagen. – God morgon god morgon! sa jag glatt när Christer ringde. Jag trodde det gällde jobb. När hon fick höra vad som hänt blev hon chockad. – Vad sa du?! Jag kände att det brände i ögonen på mig. Jag är glad jag slapp se själva branden. Gitt Christensen tvivlade aldrig på att hon skulle ha något jobb att gå till i framtiden. – Av någon anledning tänkte jag aldrig så. Självklart skulle det bli en ny fabrik. Kanske att den skulle stå stilla någon månad eller två men det slog mig aldrig att jag skulle bli arbetslös. Och på fredag körde jag igen. Bara två dagar efter branden levererade Betongfabriken betong igen. – Kunderna har ju köpt en produkt av mig och jag måste se till att fixa det. Vi köpte in begagnade bilar av LM-Transport i Kristianstad och Swerock i Helsingborg sålde betong till oss. Valet stod mellan en ny fabrik eller ett mobilt verk. – Vi satsade på en ny fabrik. Begagnat

Betongfabriken ÄGARE: Christer Olsson och Christer Thornqvist. Lena Olsson sköter administration och marknadsföring. YTA: 1,5 hektar fabriksområde. PERSONAL: 12 anställda samt rottweilern Chilly, vakthund. PRODUCERAR: Fabriksbetong, fiberbetong, självkompakterande, markbetong, torrbruk och prefabricerade betongelement för till exempel poolväggar. KAPACITET: Mellan 12 000 till 15 000 kubikmeter per år. OMSÄTTNING: 15 till 20 miljoner kronor de sista åren.

höll för dålig kvalitet och det är svårt att hitta reservdelar, säger Christer Olsson. Att finansiera det nya bygget visade sig bli det största problemet. Banken var negativt inställd, trots att Betongfabriken var skuldfri före branden. – När ett företag har brunnit går det i konkurs i 90 procent av fallen, sa de till mig. – Den banken har vi inte i dag. Försäkringsbolaget hjälpte till och en ny bank ställde upp med lån och den 31 maj körde vi betong från nya fabriken, drygt två månader efter branden, säger Christer  Olsson.

| INBLICK |

– Vi har fått en bättre fabrik, säger Christer Olsson. Bland annat har man ett nytt inmatningssystem med transportband. Förr körde lastarna uppför en backe och tippade.

FOTO: LENA OLSSON

Mitt i den lantliga skånska idyllen, Betongfabriken fotograferad den 24 augusti 2011. I dag har en ny och modern fabrik byggts upp.

– Det var en mardröm att vakna till. De första timmarna var fruktansvärda, minns Christer Olsson. I mars förra året brann hela Betongfabriken i skånska Glumslöv ner. TV och radio rapporterade om stora störningar i båd bil- och tågtrafik på grund av den stora branden.

BETONG 3 | 2014

Tidskriften Betongs smakfulla vardagsrum under Nordbygg designat av Carina Tyskbo.

Dogge Doggelito intervjuas av frilansjournalist Carina Tyskbo.

Tidskriften Betong på

Nordbygg Precis vid Stockholmsmässans huvudentré hade Tidskriften Betong sin monter under Nordbygg. Klockan 15.00 varje dag kom Dogge Doggelito och träffade våra läsare och delade ut tidskrifter. Hela extra upplagan på 2 000 exemplar tog slut. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: BOEL FERM

Anders Svensson, Betongkemi, var en av alla personer som intervjuades i vår ”Tunga Stolen”.

En annan besökare i ”Tunga Stolen” var Per Berglund, Basf.

BETONG 3 | 2014

Niclas Andersen, Bosch, visar betongslipen GBR 15 CAG som med ett enkelt frånskjut av skyddet når ända in till kanten och som kan återstartas med ett knapptryck om strömmen bryts. Du behöver alltså inte vara rädd längre att den börjar slipa av sig själv medan du är och sätter i sladden.

Arkitektstudenterna Daniel Elis Karlsson och Pauline Algeröd vann tävlingen om att få utforma Nordbyggs café. Förslaget heter ”Bärande möte” och består av bärande glasväggar som håller upp breda betongbalkar.

Erik Öhman och CarlFredrik Söderberg i Modern Betongs monter.

På besök i Basf:s monter. Dennis Aregarn och Per Berglund tar emot .

Sven Olsson med kollegor i Sto Scandinavias monter.

34 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

| MILJÖ |

Ljus och spetsad

BETONG räddar våra lungor Med titandioxid i betongen kan halten kväveoxider i luften sänkas dramatiskt. Japan är världsledande på metoden och i ett europeiskt forskningsprojekt kommer nya titandioxidbaserade tillsatsmedel att utvecklas. TEXT MARGARETA REDLUND LANINGE FOTO STARKA

36 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

| MILJÖ |

V DEN TOTALA världsproduktionen på 4 000 ton fotokatalytisk titandioxid som tillsatsmaterial i betong går 3 000 ton till Japan. Anledningen är att Japan var först med att upptäcka titandioxidens positiva effekter på miljön i form av sänkta halter kväveoxid. Detta har lett till att det idag finns en japansk lag som säger att betongytor utefter trafikerade leder ska ha ett yttre skikt av betong med inblandning av fotokatalytisk titandioxid. När solens strålar kommer i kontakt med titandioxiden sker en kemisk reaktion varvid kväveoxider och smuts bryts ner. Om miljöföroreningarna i Japan är ett stort problem är de lika stora i övriga världen. London, Paris, Köpenhamn, Stockholm, Helsingborg är bara några exempel på städer inom Europa där EU har utfärdat direktiv att föroreningarna måste sänkas. Vid sidan av bestämmelser som trängselavgifter och dubbförbud är betong blandad med fotokatalytisk titandioxid ett gott komplement i kampen mot luftföroreningar. En föregångskommun är Malmö som för flera år sedan satte in åtgärder för att minska trafikföroreningarna genom att bland annat sänka halten kväveoxider. 400 kvadratmeter på Amiralsgatan belades med markstenar med tillsats av fotokatalytisk titandioxid i ytan. – Åtgärden gav omedelbar effekt. På den aktuella sträckan sänktes halten kväveoxid per dygn med motsvarande 2 000 fordon, säger Åsa Nilsson, projektledare på Cementa som arbetar med utvecklingen av Tiomix. Tiomix är ett tillsatsmaterial som ingår i ett av Cementas specialcement och används i Starkas markbetongprodukter Econox. Trots att fotokatalytisk titandioxid i betong är ett bra sätt att få ner halten föroreningar används metoden bara i ringa utsträckning.

BETONG 3 | 2014

| MILJÖ |

MER OM

Projekt Light2Cat LIGHT2CAT är ett europeiskt forskningsprojekt som pågått i två år och sker inom EU:s sjunde ramprogram. I projektet deltar 13 forskningsinstitut, tillverkare av titandioxid, cementtillverkare och tillverkare av betongprodukter, bland andra Starka och Cementa från Sverige. Även Danmark, Italien, Storbritannien och Spanien deltar. Målet är bland annat att utveckla och optimera cement- och betongprodukter med fotokatalytisk titandioxid och få titandioxiden att reagera med alla typer av ljus, inte bara med uv-strålning. Fältförsök ska också ske med de utvecklade produkterna. Även livscykelanalyser är en viktig del av forskningen.

– Åtgärden är enkel och merkostnaderna i sammanhanget obetydliga. Dessutom finns produkten Econox redan på marknaden. Försöken i Malmö visar att produkten fungerar och är en del av lösningen för att komma till rätta med trafikens utsläpp av kväveoxid. Tyvärr är intresset bland Sveriges kommuner svalt, men vi jobbar vidare för att sprida information, säger Jan Lang, Starka, projektansvarig för Econox. Redan 2009 lanserade Cementa produkten Tiomix som innehåller fotokatalytiskt pigment av titandioxid. Det ska inte sammanblandas med vanligt titandioxid, som används till exempel i vitt pigment och i tandkräm. Den fotokatalytiska titandioxiden fungerar som en fotokatalysator under inverkan av dagsljuset varvid kväveoxider och organiska föroreningar bryts ner. Produkten utvecklades i ett svensk-finskt forskningsprojekt, ett Eureka-projekt, vilket i Sverige finansiellt stöttades av Vinnova. – Styrkan i projektet var att både forskare och producenter deltog i såväl laboratoriestudierna som i fullskaleförsöken, säger Åsa Nilsson. I dagsläget kan den fotokatalytiskt titandioxiden bara bryta ner kväveoxiderna tillsammans med uv-strålar. Ett internationellt forskningsprojekt bestående av 13 euro-

peiska institut och tillverkare har därför inletts för att få fram nya sammansättningar, som reagerar på andra typer av synligt ljus i våglängder som gör att vanliga lampors ljus räcker för en reaktion. Projektet heter Light2Cat (fritt översatt Ljus för katalysering) och två av deltagarna, Starka och Cementa, är svenska företag. Solen lyser olika mycket i olika länder. Norden har färre soltimmar än södra Europa. I forskningsprojektet ska produkter utvecklas som är anpassade till varje lands förutsättningar. Halten kväveoxider i luften kan minskas med mellan 15 och 40 procent beroende på det geografiska läget. Tillsättning av titandioxid krävs bara i betongens yttre skikt. Max en centimeters tjocklek räcker. – Att göra tjockare skikt ger ingen ökad effekt, säger Åsa Nilsson, och påpekar att så länge ytan hålls ren kan effekten hålla en byggnads hela livstid. Den katalytiska effekten försvinner inte med åren. Kväveoxider påverkar människans hälsa. Risk finns att andningsorganen skadas och att personer med astma blir sämre. Den största mängden kväveoxider kommer från gatutrafiken. Speciellt under sommaren utlöser kväveoxiderna ett hälsofarligt, marknära ozon. Betongprodukter lämpade för Tiomix som tillsatsmaterial är exempelvis takpannor, marksten, vägbeläggningar, bullerskydd, parkeringshus och fasadelement. – Produkten är även lämplig i tunnlar oavsett om det gäller element eller sprutbetong. Att använda Tiomix i tunnlarna för Förbifart Stockholm skulle vara ett bra komplement till övriga åtgärder för att skapa en bättre miljö, säger Stefan Sandelin, utvecklingschef på Cementa. En positiv effekt av den fotokatalytiska titandioxiden, förutom miljöaspekten, är att organisk smuts bryts ner av  fotokatalysen och sköljs bort av regnvattnet.

Amiralsgatan i Malmö belönades med Årets Miljöpris 2010 framröstat av Tidskriften Betongs läsare.

| BETONGFÖRENINGEN |

Programråd Öst tar ny sat

Efter några år i träda tar nu Betongföreningens program Öst ny fart med flera nya medlemmar. Första mötet efter nystarten har ägt rum och till hösten kommer det märkas. Vi ser fram emot en trevlig höst. Här nedan följer en presentation av rådets medlemmar. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: HENRIK VINELL

Richard Malm, ordförande Richard arbetar som forskare vid KTH Betongbyggnad (60 %) och som specialist vid Sweco Vattenkraft och Dammar (40 %). Han även är ansvarig seniorforskare för konstruktionsforskningen inom Svenskt Vattenkraftcentrum.

Anders Ingnäs Anders är biträdande produktionschef på Betongindustri Region Stockholm. Arbetar med de stora och komplicerade projekten i Stockholm bland andra Söderströmstunneln och koordinerar kontakt mellan fabrik och arbetsplats. Har varit med i Betongföreningens programråd Öst sedan 2002.

Niklas Magnusson Niklas arbetar som kommunikatör på Cementa sedan ett år tillbaka. Är även delaktig i branschföreningen Svensk Betongs kommunikationsutskott och hjälper till med branschevent såsom Träffpunkt Betong (tidigare Betongbyggnadsdagen).

Nils Davant Nils är kursledare på CBI Betonginstitutet och är byggnadsingenjör med lång erfarenhet av tillsatsmedelsanvändning i betong. Förutom kursledare är han även engagerad i Rebet, nätverket för betongreparationer samt flera pågående forskningsprojekt.

Iad Saleh Iad är utbildad civilingenjör med inriktning mot konstruktion och tanken var att han skulle bli brokonstruktör. Istället hamnade han inom materialteknik och betong. Han har alltid älskat materialet betong för att det är spännande och det är alltid nya utmaningar, vilket gör att man utvecklas.

Henrik Wenngren Henrik arbetar på Hamnar och Byggkonstruktioner på Sweco i Stockholm, som gruppchef samt konstruktör och uppdragsledare, gärna för större multidisciplinära uppdrag. Han är även kassör i Betongföreningens styrelse sedan 2013 och har varit med i programråd Öst sedan 2011.

Henrik Vinell Henrik jobbar med marknadsföring och kommunikation på Strängbetong och är engagerad i hållbarhets-, miljö- och certifieringsfrågor. Han älskar färg och form, design och gestaltning. Gärna i materialet betong.

Stefan Björs Stefan arbetar som försäljningschef på Webers anläggningsavdelning. Han har varit på Weber sedan 2001 och har tidigare ett förflutet inom betongentreprenad, armering och gjutarbeten.

Vi välkomnar våra nya medlemmar! Jesper Ahlquist, Sweco Structures, Sofia Ericsson, Integra Engineering, Pär Fjellström, Betongsprutnings AB, Husam Haseeb Khamees, Claes Hellsten, Citec, Kamal Hussein Alwan, Bodil Hökfors, Cementa, Jonatan Ledin, KTH, Erik Mild, Sika Sverige och Fredrik Nygren, Con-Element.

BETONG 3 | 2014

| ARKITEKTUR |

Norge tog hem priset ECSN-Award för bästa betongbyggnad i år. Priset gick till Trollstigen Plateau som är en betongskapelse belägen där Norge är som vackrast och ritat av arkitekten Reiulf Ramstad. Följ med på klättringen uppför trollens stege. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: REIULF RAMSTAD ARKITEKTER

En av utsiktsplatserna i projektet Trollstigen Plateau som vann ECSNAward.

Norges vackra betongstege BETONG 3 | 2014

| ARKITEKTUR |

Den dramatiska naturen återspeglas i arkitekturen med kantiga betongblock och forsande vatten.

en vägsträcka på riksväg 63 längs den norska västkusten. När vi svenskar tänker på en slingrande stig tänker norrmännen på en klättrande stege. Det norska ordet stig betyder nämligen stege. Vägen, vars högsta punkt ligger 850 meter över havet, öppnades av kung Håkon VII den 31 juli 1936 efter en byggtid på åtta år. Vägen är öppen mellan mitten av maj och mitten av oktober, beroende på snömängden. Den är också Norges tredje turistattraktion med 529 800 årliga besökare fördelade på cirka 100 000 fordon. På 700 meters höjd ligger Trollstigen Plateau som består av en lodge med restaurant och utsiktsplats ut över dalen och vattenfallet Stigfossen med dess fall på 320 meter. Projektet stod färdigt 2012 och var rätt utmanande med sju meter snö på vintern och stora vårfloder som förändrar landskapet. Därför blev valet av material viktigt och platsgjuten betong och Cortenstål är huvudmaterialen. Betongen har getts flera olika ytor som hamrad, träformsgjuten, polerad eller med frilagd ballast. Huvudbyggnaden är på 1 200 kvadratmeter men hela platån omfattar 600 000 kvadratmeter och det tar ungefär 20 minuter att gå från ena änden till den andra. Den arkitektoniska idén var att få byggnader och utsiktplatser att smälta in i den dramatiska naturen och inte konkurrera med den. Byggnaden och gångarna har därför skarpa, sicksackande linjer som om de var uthuggna ur klippblock. Även forsande vatten som får omge byggnaden har tagits till hjälp. För att nå ut till utsiktplatserna med byggmaterial har  helikoptrar fått användas. ROLLSTIGEN ÄR

44 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

Lodge och restaurang är huvudnavet bland utsiktsplatserna.

| ARKITEKTUR |

Utsikt över Stigfossens fall på 320 meter.

Mer om

Trollstigen Plateau BESTÄLLARE: Norska Vägverket ARKITEKT: Reiulf Ramstad Arkitekter KONSTRUKTÖR: Kristoffer Apeland, Christie & Opsahl

Huvudbyggnaden på 1 200 kvadratmeter består till största delen av ruff betong.

BETONG 3 | 2014

En del av Skanskas Gröna Initiativ

Vår betong är allt annat än grå Betong är ett fantastiskt byggnadsmaterial. Starkt, formbart och lättarbetat... ...men även betong har en baksida. Därför effektiviserar vi energianvändningen i våra fabriker och köper bara el med Naturskyddsföreningens miljömärkning. Vi reducerar utsläppen av växthusgaser, bland annat genom vår pelletspanna i Umeå. Vi sparar naturgrus genom att utveckla ersättningsmaterial. På de anläggningar där det är möjligt återvinner vi vatten och har slutna reningssystem till våra betongbilar.

Läs mer om vårt gröna arbete på: skanska.se/betong

Vill du bygga med gröna lösningar? Du hittar våra betongfabriker och lokala säljare på skanska.se/betong.

skanska.se

TEKNIK

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

» När man talar om kultur brukar man börja med litteratur, teater, musik, dans, konst och arkitektur. För betongen ligger naturligtvis arkitekturen närmast. «

Betong är ingen kulturkrock kultur kommer ifrån latinet och betyder odling. Betong består av oorganiska ämnen och kan naturligtvis inte odlas, så här kan den renläriga läsaren sluta att läsa om hon så vill. När man talar om kultur brukar man börja med litteratur, teater, musik, dans, konst och arkitektur. För betongen ligger naturligtvis arkitekturen närmast. I detta nummer av Tidskriften Betong finns ett längre reporatage om Johan Celsings nya och prisbelönta krematorium på Skogskyrkogården som i sin tur är ett världsarv. Betong är det mest använda byggmaterialet så självklart är en mycket stor del av vår arkitektur betongarkitektur. Även de så kallade betongförorterna som skapades i miljonprogrammet har på senare tid både kult- och kulturförklarats. Kanske läste du reportaget om artisten Dogge Doggelito i föregående nummer? ”Hela världen bor tillsammans här bland betongen och lever som en stor familj.” På senare år har betong också kommit att bli ett material som i händerna på ett antal duktiga konstnärer blir till skulpturer och dekorativa bruksföremål som kontinuerligt presenteras i tidskriften. Detta är naturligtvis en mycket smal nisch men i och med utvecklingen av grafisk betong finns det möjligheter att integrera konsten i betongfasaderna. Talar man om fasader kan man inte glömma arkitekten och Betongföreningens guldmedaljör Tage Hertzell. Han är en av dem som betytt mest för betongestetiken i vårt land. Förra året kom hans mästerverk Betongens yta ut i en femte och väsentligen omarbetad utgåva. Även historieämnet brukar ofta räknas till kulturen. Betongens historia är rik och har rötter som sträcker sig flera tusen år tillbaka men det är antikens betongkonstruktioner som vi fortfarande kan beundra. Pantheon i Rom är kanske det förnämsta exemplet. Det som är särskilt spännande med betongens historia är att nya kapitel hela tiden behöver läggas till. På 1960-talet fanns det representanter för statliga forskningsfinansiärer som hävdade att ämnet

ORDET

betong var slutforskat. Men där högg de i betong. Vad visste de om höghållfast, snabbtorkande, högpresterande, självkompakterande, grön eller självläkande betong? Litteraturen om betong är naturligtvis mycket omfattande, CBI Betonginstitutets bibliotek har till exempel över 10 000 volymer. Nästan alla är mycket tekniska och långt från det populärvetenskapliga men på senare år har det kommit ut flera lättlästa böcker om betong och handledningar i hur man själv kan gjuta enklare föremål för hem och trädgård. Jag vill här lyfta fram Margareta Redlund Laninge, en gång chefredaktör för Tidskriften Betong och idag frilansare, som skrivit ett par av de bästa betongböckerna. En annan tidigare redaktör, professor emeritus Bo Göran Hellers är kanske den som nått längs i att kombinera betong och kultur i vårt land. Som professor i konstruktionslära vid KTH har han handlett doktorandprojekt om betongbyggandets svenska historia. Han har även lyckat publicera två artiklar på vårt lands kanske främsta kultursida; Under strecket i Svenska Dagbladet. Betongens betydelse för musik och dans är mer blygsam men betonghögtalarna som beskrevs i förra numret är i alla fall ett exempel på vad betong kan bidra till. Jag har två gånger föreslagit inrättandet av ett betongens kulturpris, en gång i Betongföreningen, en gång på CBI Betonginstitutet. Båda gångerna har styrelserna röstat emot. Det har blivit två populära priser till bästa examensarbeten i stället. Gillar inte betongteknikerna kultur? Jag hoppas att jag har fel.

Johan Silfwerbrand BETONG 3 | 2014

| TEKNIK |

Cementets tillkomst simuleras i ny avhandling Nu kan tillverkning av cementklinker datorsimuleras. I sin doktorsavhandling har Bodil Hökfors tagit fram ett simuleringsverktyg där förändringar vid användning av nya bränslen och råmaterial kan bedömas. Med simuleringen kan en minskning av miljöbelastningen planeras och förutses och antalet fullskaleförsök kan minskas. TEXT: BODIL HÖKFORS,CEMENTA

FÖR ATT KUNNA möjliggöra en mer effektiv och miljövänlig tillverkning av cement krävs det att processen förändras. Det kan vara problematiskt utifrån både ett tids- och resursperspektiv. Med hjälp av en utvecklad simuleringsmodell löser vi detta problem. I avhandlingen ”Phase chemistry in process models for cement clinker and lime production” visas det att tillverkning av cementklinker kan simuleras i datormiljö. Med ett fungerande simuleringsverktyg kan produktionen miljöanpassas samtidigt som kvaliteten på cementklinkern bibehålls. Införandet av helt nya förbränningskoncept kan utvärderas och fullskaliga kostnadskrävande produktionsförsök kan minska i antal genom att i datamiljö först zooma in vilka förändringar som kan tänkas fungera ur ett kvalitets- och miljöperspektiv. Arbete med att utveckla verktyget har pågått i sju år i nära samarbete mellan Cementa, Umeå Universitet och Nordkalk. Koldioxidemissionerna som uppstår vid cementklinkertillverkning kommer från två källor, nämligen bränslet och råmaterialet. Mer än 60 procent av koldioxiden i rökgaserna härrör från kalkstenen i råmaterialet och resterande kommer från bränslet. För att minska koldioxidemissionerna från bränslet kan man energieffektivisera tillverkningsprocessen, minska

48 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

andelen koldioxidintensiva bränslen eller ersätta fossila bränslen med biobränslen. För att minska koldioxidemissionerna från råmaterialet finns idag endast möjligheten att använda råmaterial utan koldioxid. Då krävs råmaterial som utsatts för höga temperaturer där koldioxid har avdrivits. För att få koldioxidminskning måste alltså förändringar införas. Dessa förändringar påverkar tillverkningsprocessen, kvaliteten på klinkern och därmed cementet samt rökgasernas sammansättning. Med hjälp av simuleringsverktyget kan förändringar införas och i datamiljö utvärderas innan de införs i full skala. Cementtillverkning innefattar många delsteg, vilka illustrerats i bild 1. Kalksten bryts i en täkt och transporteras därefter till en kross för krossning. Nästa steg är att lägga materialet i ett lager där ytterligare komponenter tillsätts för att få önskad sammansättning av huvudelementen kalcium, kisel, aluminium och järn och för att erhålla en homogen blandning. Därefter mals materialet till en partikelstorlek mindre än 100 µm i en kvarn. Sedan matas materialet in i en värmeväxlare som består av ett cyklontorn och eventuellt kalcinatorer. I roterugnen värms materialet ytterligare. Vid maxtemperaturen har de önskade klinkermineralen bildats varför klinkern snabbkyls

för att frysa mineralet så att det inte faller sönder i sina beståndsdelar. Sista steget för att erhålla cement är att mala klinker med bland annat gips i cementkvarnen. Därefter sker utlastning av cementet till kund per båt eller lastbil. I motsatt riktning mot materialet i cementtillverkningen dras rökgas genom systemet. Luft tillförs processen för förbränning i huvudbrännare och eventuellt i kalcinator om processen är utrustad med sådana. Rökgaserna som lämnar processen på toppen av värmeväxlaren renas på bland annat stoft och svavel. De kemiska reaktionerna vid cementtillverkning är komplexa och svåra att följa, eftersom allt sker i en sluten process där materialet går in från ena hållet och luften för förbränningen från det andra. För att verifiera simuleringsmodeller har processdata från tre fullskaliga fabriksmätningar vid fem olika tillfällen sammanställts och jämförts med simulerade resultat. Fokus för simuleringsverktyget är energiflöden och kemiska förlopp. Modellen inkluderar cykloner, stigarschakt, kalcinatorer och roterugn, se bild 2. Det är i den här delen som merparten av de kemiska reaktionerna sker. Verktyget baseras på termodynamiska teorier som beskriver de komplexa kemiska reaktionerna i både gas och material.

Modellerna utgår från naturvetenskapliga grundregler vilket ger en generell predikterbarhet för nya system som ännu inte testats i verkliga fall. Tillgängliga kemiska grunddata är utvärderad och förbättrad för att bättre passa för dagens cementtillverkning. Resultat från modellen är detaljerad kemisk sammansättning av material och gaser samt energiflöden i olika delar av processen. De gröna boxarna i bild 2 motsvarar de platser där kemin och temperaturer noggrant kan utvärderas. Resultatet av uppvärmning av ett råmjöl för cementtillverkning med endast fyra grundämnen visas i bild 3. Den önskade kemiska sammansättningen av klinkern erhålls vid maxtemperaturen 1500ºC. För att behålla aliten (i bilden benämnd utifrån dess kemiska sammansättning Ca3SiO5) kyls materialet snabbt. Om inte snabbkylningen av produkten görs, så skulle fasernas sammansättning bli en spegelbild av uppvärmningsförloppet, vilket alltså inte är önskvärt. Vid långsam kylning skulle alit då falla sönder i belit (α’C2S i bild 3) och i fri kalk (CaO i bild 3). I samband med att nya bränslen och råmaterial används vid tillverkning av cement introduceras nya ämnen i processerna såsom magnesium, fosfor och klor. Halterna av ämnena är låga, men kan påverka de kemiska reaktionerna avsevärt genom att stabilisera bildandet av icke önskade produkter på bekostnad av dem som önskas. De faser som bildas när kemin i ingående råmaterial och bränsle förändras visas i bild 4. I bild 4 ingår förutom kalcium, kisel, aluminium och järn även magnesium, natrium, kalium, svavel, klor, fluor, zink, titan och fosfor. De sistnämnda nio grundämnena utgör endast två procent av det ingående materialet, men förändrar bildade fasmängder och temperaturintervall. Fler faser bildas (jämför uppvärmning i bild 3 med bild 4), mängden oxidsmälta ökar och bildas vid 1200ºC jämfört med vid 1400ºC när endast fyra grundämnen tas med i beräkningarna.

Bild 1: Processchema över cementtillverkning.

Bild 2: Schematisk bild över simuleringsverktyget.

RÖKGASER

RÅMATERIAL

CYKLONER

STIGARSCHAKT

BRÄNSLE+LUFT BRÄNSLE+LUFT

KALCINATOR

ROTERUGN

KLINKER

BETONG 3 | 2014

| TEKNIK |

Uppvärmning

Ca Si Al Fe+Mg K Na S Cl F Zn Ti P

Snabbkylning

α-C2S

α-C2S α'-C2S

50 α'-C2S

40 30

Ca3SiO5

20 10

50 Amount of phases (g)

Mängder bildade faser (g)

Ca3SiO5

CaO C2(A,F)

C2(A,F) C3(A,F) 1100

α'-C2S

CaO

0 1000

α-C2S

1200

1300

oxide melt

1400

C2(A,F)

oxide melt

1500

1400

1300

1200

1100

1000

Bild 3: Bildandet av kemiska faser vid uppvärmning och nedkylning av ett råmjöl bestående av kalcium, kisel, aluminium och järn.

0 1000

oxide melt

C3(A,F)

PERO

MgO 1100

salt melt 1200 1300 Equilibrium temperature (°C)

1400

1500

Bild 4: Bildandet av kemiska faser vid uppvärmning av ett råmjöl bestående av kalcium, kisel, aluminium, järn samt små mängder av magnesium, natrium, kalium, svavel, klor, fluor, zink, titan och fosfor.

Mer om

Simuleringsmodellen

Bild 5: Rökgassammansättning vid referens och vid införande av syrgasförbränning med 20, 40, 60 och 80 procent återcirkulering av rökgaser.

Då förändringar av bränsle och råmaterial inte beräknas ge tillräckliga minskningar av koldioxidemissionerna så förutspås i framtiden CCS (Carbon Capture and Storage) bli en viktig del för att stabilisera nivåerna av växthusgaser i atmosfären. CCS innebär att fånga koldioxid ur rökgaserna från industriprocessen, komprimera och lagra dessa djupt ned i geologiska formationer. Med simuleringsverktyget har en speciell CCS-teknik utvärderats, nämligen syrgasförbränning. Eftersom det för cementtillverkning inte finns någon fullskalig fabrik med CCS idag så ger datormodellerna värdefull information. Målet med syrgasförbränning är att öka koncentrationerna av koldioxid i rökgaserna och på så sätt förenkla en fortsatt rening av dessa. Genom att istället för luft använda rent syre för förbränning så ökar koncentrationen av koldioxid i rökgaserna avsevärt. Då man ersätter luft som innehåller 21 procent syre med ren syrgas

50 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

ökar förbränningstemperaturen med flera hundra grader. Den höga temperaturen orsakar problem på utrustningen och kvaliteten på klinker blir undermålig. Genom att cirkulera tillräckligt stora volymer rökgaser nås lämpliga temperaturer samtidigt som koldioxidhalten i rökgaserna blir hög. I bild 5 visas resultat på rökgassammansättning från fem simuleringar. Första simuleringen är en referens-simulering som innebär förbränning med luft och de efterföljande är simuleringar med olika nivåer av återcirkulerad rökgas (20, 40, 60 och 80 procent). Målet är att återcirkulera så lite rökgas som möjligt, men samtidigt tillräcklig mängd så att temperaturen vid huvudbrännaren sänks till den erhållna i referensfallet. Vid 60 procent återcirkulering är temperaturerna i huvudbrännaren likvärdiga med referensfallets. Koldioxidhalten har i rökgasen då ökat från 33 till 76 procent. Om gasen torkas

HUVUDSAKLIGA nyttan med den utvecklade simuleringsmodellen är minskad miljöbelastning vid tillverkning av cement samtidigt som produktkvaliteten bibehålls. Med hjälp av simuleringsverktyget kan de förändringar som användningen av nya bränslen och råmaterial ger bedömas innan de tas i bruk i produktionen. På så sätt kan minskning i miljöbelastning planeras och förutses. Antalet fullskaleförsök kan minskas genom att först i datamiljö reda ut hur cementklinkern, tillverkningsprocessen och omgivande miljö påverkas. Fullskaleförsök kommer även att fortsättningsvis behövas, men simuleringsverktyget kan ringa in vilka förändringar som är möjliga och inom vilket område försöken bör göras.

så blir koldioxidhalten drygt 90 procent. Flera möjligheter av syrgasförbränning för cementtillverkning har utvärderats och visar på att goda resultat kan uppnås för effektiv koldioxidavskiljning samtidigt som produktkvaliteten behålls. För att möjliggöra införandet av syrgasförbränning krävs tillgång till ren syrgas, stora ombyggnationer av tillverkningsprocessen i form av gasledningar och logistik för att transportera den komprimerade koldioxi den till långtidsförvaring.

| TEKNIK |

In med det gamla!

Betongbro i faksimil På Irland fanns till helt nyligen en riktig betongrelik, en gångbro från 1909. När det var dags för bron att gå i pension beslutades att den skulle få 120 år till i tjänst genom att en exakt kopia skulle placeras på samma plats. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: IRISH CEMENT

är Irlands sydvästligaste utpost. Här byggdes 1909 en gångbro i armerad betong och som då var den längsta betongbron i ett spann i Europa. Den kom till genom en designtävling som vanns av Noel Ridley från Westminster i London i början av 1900-talet. När den väl skulle byggas anlitades Alfred Thorne and Sons of Westminster för kontraktsumman 12 000 kronor. Men 100 år senare började åldern ta ut sin rätt och efter flera olika kontroller bestämdes det att bron hade gjort sitt. Visserligen ansågs betongen ha klarat sig bra hållfasthetsmässigt med utborrade kärnor som efter tryckprover visade resultat på mellan 27,5 och 72,9 MPa. Däremot visade sig armeringskorrosionen vara värre. Till exempel visade ett borrprov att armeringen på vissa ställen hade förvandlats till ett svart pulver utan att spränga betongen och utan att det utsatts för syre, vilket är ganska ovanligt. Betongproverna visade sig också innehålla snäckor vilket väckte misstanken om att ballast använts från stranden nedIZEN HEAD

52 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

| TEKNIK |

Ställningsbygget bestod av en fackverkskonsol ovanför bron som höll uppe den övriga ställningen.

anför, vilket också bevisade sig vara sant. Frågan återstod då vad som skulle göras. Reparera eller bygga nytt? Beslutet togs att bygga nytt, men att göra det med finess. Nämligen genom att ersätta den gamla med en exakt kopia. Mizen Head är klassat som SAC, Special Areas of Conservation, därför måste rivningen av den gamla bron göras utan att några delar föll ner i havet. Ganska komplicerat i den utmanande miljön med höga klippor och djupa stup. Enda tillfartsvägen de sista 300 metrarna var en meterbred gångväg och brons spann var på 50 meter beläget 45 meter ovanför vattnet. Men trots det monterades hela bron ner för hand och transporterades bort av en liten frontlastare. Den nedmonterade bron var förstås högintressant för forskning, det är inte var dag man kan få tag på hundraårig betong. Både Cork Institute of Technology och University College of Dublin kastar sig nu över betongresterna i ett forskningsprojekt på Masternivå. Sen återstod då att bygga den nya kopian. Mizen Head lockar varje år 65 000 turister så tidsfaktorn var rätt viktig. Bron är

förstås en stor attraktion, men det är också via den som man når den gamla fyren som var den sista utposten som utvandrarna till Amerika kunde se från sina fartyg och som numer är ett museum. Den nya bron gjordes 70 centimeter bredare än den gamla. På det sättet kunde den gamla brons båge tjäna som ställning när den nya bågen byggdes. Den nya bågen kunde sen i sin tur användas som ställning när den gamla bron demonterades. För att lyckas med projektet byggdes en temporär fackverkskonsol ovanför den gamla bron som höll uppe ett ställningssystem som gjorde att arbetarna kunde arbeta under och på sidorna av den nya bron. Ett betongrecept baserat på slaggcement valdes för att reducera koldioxidutsläppen. Vanligt portlandcement och slagg blandades i proportionerna 50/50, betongklassen blev C40/50. Rostfritt stål valdes till armeringen och med noggrann avrinning beräknas livslängden till 120 år. Den nya Mizen Head Bridge färdigställdes till St Patricks Day den 17 mars 2011 och var nominerad till ECSN Award 2013. 

Den nya bågen göts utanpå den gamla som fick vara en del av formen.

Mer om

Mizen Head Bridge BESTÄLLARE: Cork County Council KONSTRUKTÖR: Kieran Ruane, RPS Consulting Engineers ENTREPRENÖR: Kill Co. Kildare BYGGKOSTNAD: 17,3 miljoner kr BETONGLEVERANTÖR: Irish Cement

BETONG 3 | 2014

EXPERTEN HUR FÅR JAG MÖRKGRÅTT GOLV?

HUR LAGAR JAG EN BETONGBÅT? Funderar på att köpa ett fartyg tillverkat av ferrocement. För några år sedan gick fartyget på grund och skadade fören. Det har nu lagats men jag upplever att fartyget blivit tyngre i fören och balansen är fel. Vad är dina tankar kring detta? Om en månad lägger vi upp skeppet i torrdocka, då ser man eventuella sprickor etc. Hur lagar jag sprickor för att garantera hållbarhet? /Felix

Hej Felix, jag tror att man vid reparationen helt enkelt lagt på mer betong än vad som var skadat. Ferrocement är en teknik där man har en non-wovenmatta av stål och betongen pressas på mellan mattans fibrer, så det kanske inte är helt enkelt då bruket är ganska torrt och kräver kraft att bearbetas. När du ska reparera och täta eventuella sprickor är det av stor vikt att du håller utkik efter rost i sprickorna. Finns det rost ska den och betongen knackas bort för då har betongen karbonatiserat. Karbonatiseringen sänker betongens pH och den skyddande hinnan av basisk betong är förstörd och då rostar stålet när vattnet tränger in. Rost kan fortsätta även efter tätning av sprickorna om du inte har knackat bort allt och då finns det risk att sprickbildningen fortsätter. Det är lämpligast att laga sprickan med en betong som har lågt vct. I ditt fall ska betongens vct vara lågt, ca 0,22 – 0,25 för att hålla betongen tät och förhindra karbonatisering av den nya betongen som ligger runt stålet. Det låga vct-talet gör det möjligt att jobba med ett tunt lager betong innan du målar på med plast och färg. /Erik Viggh, Cementa

LJUDFOG MOT GRANNEN?

Hur får jag en bra mörkgrå nyans? Jag vill ju inte blanda i 3-5 procent svart så att jag får ett svart golv. Mörkgrått skulle jag kalla det, närmare betongens naturliga färg än svart. Jag tänker mig 0,5 – 1 procent? /Patrik

Hej Patrik, vid inblandning av 3 – 5 viktprocent av cementinnehållet räknat i kg får du inte ett svart golv, mer åt det mörkgrå/grafitfärgade utseendet. Tänk på att golvet blir ljusare med tiden då det karbonatiserar. Att uppnå ett helt svart

54 B E T O N G 3 | 2 0 1 4

golv med endast infärgning av betongmassan är i princip omöjligt, då måste samtliga delmaterial i den färska betongmatrisen vara svarta från början, det vill säga ballast och cement eller att helt vit betong infärgas med en kraftig dosering svart pigment. Ett bra sätt att uppnå den nyans du önskar är att försöka sätta ett NCS-nummer till ditt önskemål, sedan diskutera olika alternativ med företag som säljer pigment till betongproduktion. /Martin Hansson, Sika

Vi ska bygga till vårt kedjehus mot grannen. Vi är nu angelägna om att det blir en bra ljudisolering mot grannen eftersom vi kommer att gjuta upp en ny betongplatta mot deras betongplatta. Hur ska vi få till en bra ljudfog mellan betongplattorna så att överföring av stomljud mellan husen kan undvikas? Duger det med frigolit eller måste det vara ett porösare material? /Lisa

Hej Lisa, att bryta av plattan med en cellplastskiva (typ Frigolit, Sundolit, mm) fungerar utmärkt för att hindra ljudet att fortplanta sig i betongen. Porösare material kan ha svårt att vid gjutning behålla formen och inte vara vattensugande. Och jag tror inte de hindrar stomljud så mycket bättre än cellplasten. /Oskar Esping, tekn dr, Färdig Betong, Thomas Concrete Group

MARKNADSTORGET

| SIGNERAT |

UTVALD PERSON TYCKER TILL MALIN LÖFSJÖGÅRD, VD SVENSK BETONG

Välkomna till Betongklubben!

FRAMTIDEN ÄR INTE ENSKILDA MATERIAL IT- OCH ENERGIMINISTER Anna-Karin Hatt skriver på Uppsala Nya Tidnings debattsida den 7 maj att ”Skogen är framtiden”. I inlägget hänvisas till miljöfördelar med träbyggande jämfört med betong. Men ur ett livscykelperspektiv finns inga sådana belägg. De flesta livscykelanalyser bedömer trä, betong och stål som likvärdiga, däribland rapporter från Institutionen för miljösystemanalys vid Chalmers och IVL Miljöinstitutet. Rapporter som är framtagna på uppdrag av regeringen. Istället för att se till en byggnads hela livslängd jämförs i många fall bara koldioxidutsläpp i produktionsfasen. Det är en fråga som cementindustrin arbetar intensivt med och tills nu har utsläppen reducerats med upp till 20 procent och arbetet fortsätter med att sänka utsläppen ytterligare genom den nollvision som svensk cementindustri antagit. På samma sätt som skogen tar också befintliga betongkonstruktioner upp koldioxid. Forskning visar att det handlar om ca 300 000 ton koldioxid per år. Det är också på sin plats att tydliggöra vad för slags konstruktioner som Anna-Karin Hatt jämför. I en träkonstruktion ska klimatskalet förlita sig på att 0,2 mm plastfolie tillsammans med fogskum och tejp ska behålla sin tätande funktion under byggnadens hela livslängd. Det ska jämföras med en tät betongkonstruktion. Just detta med plastfolier och livslängd och risker är något som aktivt diskuteras inom byggforskningen. Hatt fortsätter skriva om livslängder för träbyggnader som ”kommer stå i årtionden”. I betongbranschen nöjer vi oss inte med det. I Sverige finns idag hus med betongstomme som är mer än 100 år och fortfarande är i full funktion. Sannolikt kommer de att vara det i minst 100 år till. Vi står inför klimatförändringar som kommer innebära fler och kraftigare väderhändelser, till exempel stormar och översvämningar. Och en ökad utomhustemperatur vilket kan förändra de byggnadsfysiska egenskaperna – och beständigheten hos klimatskalen. Det är därmed extra viktigt att använda robusta material och byggmetoder som ger täta och fukttåliga hus som behåller den egenskapen över lång tid. Menar Anna-Karin Hatt allvar med att vilja arbeta för ett mer hållbart byggande är inte vägen för att nå det att favorisera ett enskilt byggmaterial framför andra. Det är istället att skapa förutsättningar och ställa krav på livscykelperspektiv med fokus på robusthet och  långsiktig hållbarhet.

Betongkemi Nordic AB

Läs mer på www.betong.se/betongklubben

| TEKNIKMIX |

INNOVATIV INJEKTERING

SBUF, SVENSKA Byggbranschens Utvecklingsfond, har utsett Årets Innovation 2013. Vinnare bland de omkring 100 SBUF-finansierade utvecklingsprojekt som slutfördes under året blev ”Injektering – styrning och kontroll”. Projektledare för projektet var Ulf Håkansson, Skanska, som mottog priset vid en tillställning den 8 april på Ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm. Priset instiftades i samband med sitt 20-årsjubileum och delas ut årligen till bästa

utvecklingsprojekt inom bygg, installation eller anläggning. Priset består av ett stipendium på 50 000 kronor samt diplom. – Årets Innovation 2013 tar oss ett steg framåt när det gäller förbättrad injektering av berg. Den nya injekteringsmetoden innebär mindre risk för grundvattenproblem vid undermarksbyggande och stora kostnadsbesparingar samtidigt som arbetsmiljön förbättras, säger Ruben Aronsson, vd för SBUF.

Slitstarkt parkeringsgolv

Lättare betongplanering

NU FINNS en ny lösning för uttjänta

ETT NYTT modulbaserat verktyg för branschens aktörer har tagits

parkeringsgolv i betong. Tidigare har ett polyuretanmembran lagts ovanpå det gamla betonggolvet. Problemet har varit att det slitits ut efter några år. – Istället lägger vi nu ett hårdbetonggolv ovanpå membranet och får en mycket längre livlängd, säger Carl-Fredrik Söderberg, på Modern Betong. Membranet är flexibelt till 100 procent och det gamla betonggolvet kan spricka utan att membranet släpper igenom vatten. Med ett hårdbetonggolv fås dessutom en stark slityta. – Vi håller just på och ska göra vår första gjutning i ett parkeringshus i Örnsköldsvik, säger Carl-Fredrik Söderberg. Den nya lösningen kostar 500 kronor per kvadratmeter.

fram av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF. Det heter Produktionsplanering Betong och innehåller många nya funktioner för att hjälpa och stödja platschefens planering av sina gjutningar. Det nya verktyget ger även ett stöd till betongtillverkare och projekterande och föreskrivande konsulter. Det nya verktyget Produktionsplanering Betong finns tillgängligt för nedladdning från SBUF:s webbplats (www.sbuf.se under fliken Aktuellt). Genom några enkla simuleringar kan platschefen eliminera riskerna för överraskningar, som risk för frysning vintertid eller att formrivning inte kan ske på ett säkert sätt. Produktionsplanering Betong innehåller ett stort antal 2D-typfall av olika tvärsnitt av konstruktioner. Anser användaren att typfallet inte stämmer överens med den aktuella konstruktionen kan ett fritt och mer avancerat läge aktiveras. I programpaketet medföljer även en modul för utvärdering av materialparametrar som temperatur- och hållfasthetsutveckling för en provad betongmix. Genom egenskapsprovning av ett betongrecept kan entreprenören och betongtillverkaren tillvarata och möjliggöra en förbättrad kvalitet, bättre utnyttjad byggtid, sänkta kostnader och förbättra ekonomin i samband med betonggjutningar. Vidare kan betongleverantören lättare ge instruktioner till entreprenören hur den aktuella betongmixen bör hanteras för optimalt gjutresultat.

Sockersött tillsatsmedel NU KOMMER tillsatsmedelstillverkaren Sika med produkten ViscoCrete som till största delen innehåller vegetabiliska ämnen som är avfall från sockerproduktion. De viktigaste komponenterna i vanliga betongtillsatsmedel är polymer som är kemiskt framställda av oljebaserade råvaror, men i den nya produkten har över 80 procent av de oljebaserade råvarorna ersatts av förnyelsebara ämnen. Produkten lanserades i slutet av 2013 i Indien och kommer att introduceras i Nordamerika och Europa under 2014. Sika har även utvecklat ett beräkningsprogram som jämför olika formuleringar enligt deras ekologiska fördelar. Programmet heter MixDesign Beräkning.

Pluggat direkt NU FINNS en betongplugg tillverkad av fiberarmerad

betong och silikongummi för tätning av distansrör. Materialkombinationen tillåter vattentätning av distansrör genom att pluggen enkelt slås in med hjälp av en gummihammare. Eftersom effekten av betongpluggen är omedelbar kan nästa gjutning påbörjas direkt och pluggen kan utsättas för vattentryck. Dessutom skapar betongpluggen en enhetlig betongyta. Betongpluggen tillverkas av Max Frank.

BETONG

3 | 2014

Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm