Tidskriften Betong nr 4 2011

NO Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR NR 4/2011 4/2011 PRIS: PRIS: 99 99 SEK SEK /FRÅN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 4/2011 2/09

M DEINE SI RA GN D PR TIL IS L S ET V 20 EN 11 SK A

2 4

ISLANDS

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering.

Impregnering. Membran. Förankring.

Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

KRIS När finanskrisen slår till

Tomtar på posten ROSENBERG BERÄTTAR

Förspänd fiberarmering KAN ERSÄTTA STÅLET

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00 info@se.sika.com, www.sika.se

BET0411_1_68_omslag.indd 1

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap för den delen.

Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

Designat / Bok i betong Teknik / Mönsternorm i Prag Mänskligt / Dubbelbokad Fredrik Holst

www.betong.se / ÖVER 6000 LÄSARE AV NYHETSBREVET / RÖSTA FRAM VINNARNA TILL BETONGGALAN / MÅNADENS BLOGGARE / ÖVER 300 DAGLIGA BESÖKARE

11-08-30 13.45.13

Specialisterna på flyttillsatser har också en standardlösning.

Grace Construction Products

N Y H E T - ADVA® XR™ 3018 ADVA® XR™ 3018 är en nyutvecklad flyttillsats till fabrikstillverkad betong där fokus ligger på förbättrad ekonomi för användaren utan att göra avkall på goda flytegenskaper och bra öppethållande.

En andra stor fördel med produkten är att nygjutna ytor kan bearbetas med lätthet utan att klistra mot verktyg och annan utrustning. ADVA XR 3018 ger bra betong och god ekonomi till de flesta betongsorter, inklusive anläggningsbetong.

ireo.se

Kontakta Grace och boka din provning.

www.graceconstruction.com

BET0411_annons.indd 2

042-16 78 00

11-08-28 23.46.35

| INNEHÅLL |

NR 4/2011

51

Hoover Dam

ARTIKLAR & REPORTAGE 10 Projektet | Island Tidskriften Betong besöker lågkonjunkturens Island där byggbranschen kämpar för sin överlevnad.

11 Miljö | 100Hus

10 Island

Vi besöker ett Island där byggindustrin fortfarande är lamslagen av finanskrisen.

En tom betongbunker blir miljöutställning.

I VARJE NUMMER!

TEKNIK

23 Återblick | Tomteboda

4 Ledare

51 Utblick

Följ med till Sveriges största byggnad Tomteboda postterminal och möt människorna bakom.

Jag är stolt över miljonprogrammet.

Hoover Dam får ny passage.

33 Sprutbetongens historia

28 Granskat | Betongbranschen 2030

7 Mixat

60 Aktuellt

Ska betongsektorn vara i framkant om 20 år måste vi utbilda och höja säkerheten.

Svensk arkitekt ritar Tiger Woods villa.

64 Betonggalan!

9 Designat

Konstnären Line Kramhøft ger exempel på prefabricerade betongytor.

SE VILKA SOM ÄR NOMINERADE TILL ÅRETS PRISER...

28 Granskat Tidskriften Betong följer upp Vision 2030 med fokus på utbildning och säkerhet.

Möss i Tromsö och nytt från Adman.

46 Inspiration Betonggolv i Denver inspirerar Pontus Lomar.

48 Betongförening Rapport från fib-möte i Prag.

63 Hallå där!

Professor Jonas Holmgren har forskat om sprutbetong under nästan 40 år. I två delar berättar han om sina erfarenheter och i detta nummer tar han oss fram till nutiden.

Höga trähus granskas i examens-jobb.

37 Förspänning av fiberkompositer

66 Mänskligt

Forskning vid LTU visar att fiberkompositer kan ersätta förspänd stålarmering.

Abetongs vd Fredrik Holst vill återfödas som Adolf Hitler.

49 Anslagstavlan Reaktioner på träartiklar och konstiga betongord ur ordlistor.

BETONG 3 | 2011

BET0411_04_innehall.indd 3

3

11-08-30 13.27.22

LEDARE

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

UTGES AV

Betongfolket res er!

BETONGFÖRENINGEN Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@frilanslayouten.se Telefon: 0739-55 04 51

REDAKTIONSRÅD Kjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund, Lotta Niland och Hans Hedlund

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

sedan mitten av 1800-talet kallats den tredje statsmakten. Den första makten är regeringen och den andra riksdagen och den tredje statsmaktens uppgift skulle vara att granska de två andra.

Vackert så. Men ibland undrar jag om rangordningen är korrekt. Eller om massmedias rapportering inte har större effekter på hur vi upplever omvärlden än vad vi verkligen vet om.

Står det ”Ekonomisk kris” med stora rubriker så är det så. Vi skjuter upp våra stora inköp och ställer in semesterresorna. Och vem mördade egentligen Olof Palme? Var det inte den där Christer Pettersson? Trots att han blev frikänd, tror nog många det. Antagligen för att rubriker med ”Palmes mördare” och ”Christer Pettersson” syns för ofta ihop.

Just nu pågår ett intressant projekt där den mediebild ungdomar får när det gäller sina uppväxtområden granskas. De som växer upp på landsbygden och i miljonprogrammen upplever samma sak – att de växer upp i områden som de älskar och har en lycklig barndom i, där de känner sig som ”king of the world.”

Jag tänker på rapparen Jaccos textrader: ”För det är här där vi bor, mitt i Sveriges betongmiljonprogram, och vi försöker hålla ihop, en för alla och alla för varann, så betongfolket res er, och slå tillbaks mot all misär, så Sverige kan se exakt hur många betongyouths vi är.”

Men den där positiva, stolta känslan för hembygden blir så småningom ifrågasatt och svartmålad av medier och av folk påverkade av medierna och deras överdrivet negativa eller dramatiska rapportering. Den som tar sig därifrån har lyckats, den som blir kvar har förlorat. Och att flytta tillbaka när du bildat familj är inte att tänka på.

Ibland hör jag också folk inom betongsektorn som ber om ursäkt för miljonprogrammet. Kanske inte direkt, men genom sin attityd. Varför? Antagligen påverkade av medias bild, den tredje statsmakten.

Men vad var det Jacco sa? ”Betongfolket res er.” Visserligen kan vi så mycket mer nu än för 40 år sen, men vi fanns där när Sverige reste sig ur trångboddheten och behövde en miljon bostäder. Vi skrev ett stycke modern historia. Det är vi stolta för och gör gärna om.

MASSMEDIA HAR ÄNDA

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Klippt och skuret ISSN 1101-9190

OMSLAGSBILD

tyckt väldigt mycket om betong,” skriver arkitekten Gert Wingårdh. Var? Jo, i ledaren i tidskriften Träinformation.

”JAG HAR ALLTID

Saxat orsakar översvämningar, skriver DN.se.

En forskare menar att betong och asfalt inte tillåter vattnet att rinna undan. Kanske lite bättre dränering i framtiden?

BETONG

Island av Martina Holmberg

4

BETONG 4 | 2011

BET0411_04_ledare.indd 4

11-08-30 13.28.19

Foto: Cecilia Larsson

Color- and Technologycenter

c.se

ente

.pigm www

BET0411_annons.indd 5

Pigmentec AB Sagsjövägen 1, 428 36 Kållered, Telefon: 031-25 79 00, www.pigmentec.se

11-08-28 23.46.38

BET0411_annons.indd 6

11-08-28 23.46.39

MIXAT

Mixade nyheter från betongvärlden

Betongelement ända till nocken FINJA PREFAB har tillsammans med arkitekt Ola

Torrång tagit fram ett typhus med stomme av 50 centimeter tjocka betongelement inklusive taket.

Stommen är helt fribärande vilket ger maximal flexibilitet.

-Ett betonghus har en livslängd på hundra år, kanske mer, och kommer att bebos under många generationer. Därför är flexibiliteten viktig, säger Ola Torrång.

Inspirationen till hustypen har han fått från sina år som arkitekt i Japan.

-Där har man, i traditionella hus, inga bärande mellanväggar utan i stället ett stolpsystem med skjutväggar. I det här typhuset behövs inte ens stolparna, säger Ola Torrång.

Alla laster förs ned i stommens åtta hörn vilka grundläggs på plintar. Väggelementens utform-

ning gör att man med samma grundläggning kan välja mellan torpargrund och platta på mark. Vid platta på mark gjuts plattan med betongstommen som form.

-Betongelementen, av sandwichtyp, har ett invändigt betongskikt på 13 centimeter i väggar och 15 centimeter i tak vilket ger en invändig betongvolym på över 20 kubikmeter där överskottsvärme kan lagras. Det ger ett behagligt och jämnt inneklimat, säger Ola Torrång.

Den stora flexibiliteten och det snabba montaget gör betongstommen speciellt lämpad för individuella grupphus. Oavsett planlösning är stommen alltid densamma.

Priset för ett enskilt hus ligger på cirka 3,5 miljoner kronor och hittills har 20 hus sålts. www.betongstomme.otark.se

Vindkraften får egen bult NU LANSERAR PEIKKO bulten Fatbar, en huvudkomponent för förankring av landbaserade vindkraftstorn. Den är tillverkad för bultgruppskonstruktioner som måste efterspännas för exempel infästning av vindkraftstorn eller skorstenar. Bulten, som i april fick godkännande av ETA, European Technical Approval, kan också fås med korrosionsbeständig ytbehandling.

Stort miljösteg för cement CEMENTAS SYSTERFÖRETAG i Norge, Norcem,

startar just nu upp ett pilotprojekt för att avskilja koldioxiden vid utsläppen från skorstenarna för att istället lagra den. Försöket görs i fabriken i Brevik och fungerar det som det ska kan cementindustrin inte bara bli klimatneutral utan också ta hand om mer koldioxid än den släpper ut, tror Per Ole Morksen, fabrikschef på Cementas fabrik i Slite.

Jättepump räddar Japan HJÄLPSÄNDNINGARNA till Japan efter den stora jordbävningen var inte alla så traditionella. För att få bukt med problemen kring kärnkraftverket i Fukushima skickade USA världens största betongpump, tillverkad av Putzmeister, med världens största fraktplan, en Antonov 225.

Pumpen, som är ett av tre exemplar i världen, väger 86 ton och fick i det första skedet pumpa vatten för att kyla reaktorn. Men så småningom blir det även betongpumpning.

Tiger Woods bygger i betong SVENSKA ARKITEKTEN Pontus Lomar har ritat Tiger Woods nya hus på Jupiter Island i Florida. Hela byggnaden är omgiven av stor sekretess och alla inblandade har undertecknat ett sekretessavtal. Att det är den svenske arkitekten Pontus Lomar som anlitats avslöjas dock av inlämnade bygglovshandlingar. Villan som består av flera byggnader är cirka 2 700 kvadratmeter och byggda i platsgjuten betong. På tidiga flygbilder kan man se att gjutningstekniken är så kallad CME, concrete masorny units, alltså gråsuggor i väggar som fylls med armering och betong.

BETONG 4 | 2011

BET0411_07_mixat.indd 7

7

11-08-28 22.51.10

Fotograf: Pierre Mens

Cementa sticker upp Som ett mindre syskon till Turning Torso kommer Cementas ny terminal att synas över hela Malmö. Med sina 93 meter blir silon den näst högsta byggnaden i Malmö. I slutet av november ska den nya anläggningen tas i drift och den i Limhamn avvecklas. Kapaciteten blir totalt 30 000 kubikmeter fördelat på sex silokammare. En stor kammare rymmer 10 000 kubikmeter, de övriga 4 000 kubikmeter vardera. Diameter är 27 meter. Driftledningscentralen kommer att miljöcertifieras och vara utsmyckad med grafisk betong, som visar bilder från den äldre anläggningen i Limhamn. Terminalen kommer att sysselsätta tre personer, som kör anläggningen och jobbar med lossning av båtar.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder.

BET0411_annons.indd 8

11-08-28 23.46.40

DESIGNAT Hösten snart här Så här till hösten bjuder vi på en fruktskål som är en bänk. Eller är det en bänk som är en fruktskål? Och från Tove Adman får vi två nyheter som är så nya att de inte finns i butik ännu.

Exklusivt från Adman Smäcker fruktskål TYSKA DESIGNFÖRETAGET Paulsberg har tillverkat ett cof-

fee table i betong och trä. Namnet “Fruits“ för tankarna till att det också kan vara en fruktkorg, åtminstone finns en nedsänkning i sitsen för det. Endast sex millimeter tjock är den och väger 50 kilo. Pris 2 400 euro. www.paulsberg.co

ÄNNU INTE i butik, utan exklusivt för Tidskrif-

ten Betong, presenterar Tove Adman sina senaste skapelser: vasen Solokvist och boken som är ett skrin. Priser är ännu inte satta. www.toveadman.se

Möss och människor I NORSKA TROMSÖ har konstnärerna Inghild Karlsen och Bo Bisgaard bidragit med verket De syv musene og teater maskottene. De har stått där sen 2005 ocza gjutna i vit betong. www.bobisgaard.no www.inghildkarlsen.net

BETONG 4 | 2011

BET0411_09_designat.indd 9

9

11-08-27 14.57.40

Tätare stomme Lagrar värme Lätta att frakta Fördelarna med VST Väggsystem är många. Den goda lufttätheten ger förbättrad energieffektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betongstomme ger lägre effektbehov. Väggarna är dessutom lättare att frakta och hantera på arbetsplatsen än en skalvägg. Undersökningar visar även att väggarna tål fukt och kan stå emot brand.

Information: www.fardigbetong.se

AB Färdig Betong • Tfn 0104-50 50 00 • info@fardigbetong.se • www.fardigbetong.se

BET0411_annons.indd 10

11-08-30 10.05.30

|| MILJÖ MILJÖ ||

MER OM

100Hus DEN IDEELLA föreningen 100Hus startades av John Higson som hade en idé att ge Hornstullsbor möjligheten att uttrycka sin unikhet genom fasadkonst på deras husfasader. Förutom projektet 100Hus Miljö som beskrivs nedan anordnar man Återvinningsfesten den sista söndagen i maj varje år, som är Nordens största loppmarknad. 100Hus driver även projekt i Rinkeby, Tumba, Hultsfred och i Nairobi i Kenya.

EN BUNKER FÖR MILJÖN

Vid Hornstull i Stockholm låg en övergiven platsgjuten betonglokal som består av några våningar kontor och en stor uteterrass på taket. Det tyckte föreningen 100Hus var en utmärkt plats för ett showroom för miljöprodukter. I slutet av september är det invigning.

TEXT OCH FOTO: ROGER ANDERSSON

– ÄNDA SEDAN 60-talet har det här

varit stängt för allmänheten, säger Marie Eriksson, projektansvarig för Hornstullsprojektet.

Hon pekar på den 720 kvadratmeter stora takterrassen som gränsar till Högalidsparken intill och som endast varit rökruta för de kontorsanställda i huset.

Men i slutet av september blir det ändring. Hela terrassen har byggts om och öppnar då en utställning där svenska miljöteknikföretag visar upp sina produkter som man kan känna och lukta på.

– Företagen kan ta hit kunder och visa på nära håll hur deras produkter fungerar, säger Marie Eriksson och rör med handen på ett fasadsystem där växter klättrar upp på väggen och vattnas automatiskt. Även sedumtak och fem olika solcellsmodeller kan beskådas. Betongens miljöbidrag består av ett nygjutet, slipat golv.

Föreningen 100Hus är en ideell förening som ska främja närdemokrati, kul-

turyttryck och miljöprojekt i Hornstull i Stockholm. Med den här takutställningen hoppas de inspirera till fler förändringar och trevligare miljö.

Marie Eriksson hoppas att Svenska Bostäder och andra fastighetsägare kommer till utställningen och ser vad som går att göra. På takterrassen har nämligen 25 hyresgäster startat en odling som de sköter själva.

Hon tittar på den långa raden hus mitt emot som i raka fasader försvinner ner längs Hornsbruksgatan.

– Alla har platta tak, tänk vad det går att odla där.

Utställningen drivs tillsammans med en restaurang som gör det möjligt att ordna konferenser och evenemang under vinterhalvåret. På sommaren skryter man med att det kommer bli en av Stockholms största och soligaste uteserveringar.

– Vi försöker hitta så många sätt som möjligt för att få hit folk. Sen har de förhopp-

Före: En öde terass dit ingen kom....

Efter: En levande miljöteknikutställning.

ningsvis blivit inspirerade och tar något med sig härifrån, säger Marie Eriksson.

Fast de har bara några år på sig. Sedan ska hela byggnaden rivas och ge plats åt nya lokaler.

.

BETONG 4 | 2011

BET0411_11_miljo.indd 11

11

11-08-27 15.09.13

| Projektet |

12

Betong 4 | 2011

BET0411_12-22_projektet.indd 12

11-08-27 15.49.52

Betong på Island!

Leirvogstunga

Island

Frusna

BYGGEN Tre år har snart gått sedan finanskrisen chockade Island.

Värst drabbades byggbranschen. Många bostadsområden lämnades halvfärdiga. Platser som var avsedda för boende, liv och rörelse, står öde. Tidskriften Betong besöker ett Island där byggindustrin fortfarande är lamslagen.

TEXT: MARIA HAGSTRÖM FOTO: MARTINA HOLMBERG

Förra året sattes rekord i antalet konkurser på Island.

Allt talar för att 2011 blir ännu värre och byggbranschen är den som drabbats hårdast.

L E I R VO G S T U N G A var Bjarni Guðmundssons drömprojekt. På mark som hans familj ägt i flera generationer skulle han skapa en barnvänlig villaförort.

Men så kollapsade Islands banker hösten 2008. Ungefär en tredjedel av husen i Leirvogstunga lämnades halvfärdiga. Där står de än idag. Och skolan som planerades finns inte.

På en inramad karta visar Bjarni hur han tänkt sig området vid kusten utanför staden Mosfellsbær ett par kilometer norr om Reykjavik. Mellan två fjordar i närheten av bergen, nära till naturen och med hästar betande i hagar, skulle det bli ett trevligt bostadsområde för människor som gillar utomhusaktiviteter.

Med hjälp av papper och penna ritar Bjarni upp en tidslinje för att försöka förklara vad som hände. I början av 2000talet började planerna ta form och sex år senare sattes första spaden i marken.

Vintern 2008 gick allt fortfarande enligt planerna och det var, som Bjarni beskriver det, en trevlig upplevelse.

– De gamla bankerna hade redan förstått att något inte stod rätt till, men de sa det inte till någon. Vintern 2008 kände jag på mig att något var fel men, jag trodde ändå inte att något sådant här kunde hända. Jag minns att jag pratade med fastighetsmäklaren som jobbade för mig om hur det blir om bankerna skulle gå i konkurs, att då skulle allt kollapsa. Men det var inte på riktigt, det var mer som ett skämt då, säger Bjarni Guðmundsson.

Våren 2008 gick premiärministern ut i media och sa att Islands banker var okej och att allt var bra. Men hösten 2008 brakade allt samman. Finanskrisen drog med den uppsvällda byggbranschen i fallet. Och byggandet i Leirvogstunga stoppades.

– Det kändes inte bra. Jag tror att alla gjorde många misstag och jag skulle ha BETONG 4 | 2011

BET0411_12-22_projektet.indd 13

13

11-08-30 13.55.50

Bjarni Guðmundssons drömprojekt Leivogstunga ligger just nu i dimma.

följt instinkten som jag hade om att något var fel, säger Bjarni Guðmundsson.

I Leirvogstunga lämnades många hus halvfärdiga, några hade knappt påbörjats.

De flesta av byggarbetarna som jobbade där lämnade landet och åkte till Norge för att arbeta, för sedan dess har det knappt funnits något att göra för människor inom byggbranschen på Island.

– Det går fortfarande väldigt dåligt för hela byggbranschen och det är inte på väg att bli bättre, absolut inte. Det finns inga stora projekt, ingenting. Jag tror att vi kommer igenom det, men det kommer att ta många år, säger Bjarni Guðmundsson.

De familjer som skulle flytta in i Leirvogstunga fick hitta en annan boen-

BET0411_12-22_projektet.indd 14

delösning. Och de som redan flyttat in i området blir ständigt påminda om grannar som förlorat sina blivande hem.

– Det värsta är att träffa familjerna som inte har kunnat flytta dit. De bor kvar i sina tidigare lägenheter, i något annat boende eller har flyttat utomlands. Men när något katastrofalt händer är människor förstående. Jag känner de flesta som bor i Leirvogstunga och det är klart att de i slutändan vill ha ett färdigt bostadsområde, säger Bjarni Guðmundsson.

Bjarni lämnar sitt kontor och sätter sig i bilen för att visa dagens Leirvogstunga.

– Många företag har gått i konkurs efter kollapsen, säger han när han kör ut från industriområdet där hans företag ligger.

11-08-30 13.11.32

| Projektet |

» ...det går fortfarande väldigt dåligt för hela byggbranschen och det är inte på väg att bli bättre, absolut inte. Det finns inga stora projekt, ingenting.... «

I fabriken Esjueiningar är det lugnaste perioden på 30 år.

Betong 4 | 2011

BET0411_12-22_projektet.indd 15

15

11-08-27 15.50.03

| Projektet |

Mer om

Finanskrisen på Island Arbetslöshet på IslAnd: 8,1 procent, 13 262 personer (Sverige 6,9 procent) april 2011 Arbetslöshet blAnd män: 8,6 procent. Att den är något högre bland män beror främst på att många saknar jobb inom byggindustrin.

Karen Rùnarsdòttìr och Jòhanna Pòrdardòttìr har trots att huset inte är riktigt färdigt valt att flytta in. Färdigställandet får bli i den takt pengar kommer in.

–Ser ni det där företaget, det har gått i konkurs. Och det där och det där. Hur det kommer att gå med mitt företag vet jag inte riktigt. Det är dåligt nu och det finns risk att det också går i konkurs längre fram. Jag kan inte göra något just nu, jag bara väntar och hoppas. Så ser situationen ut för oss, ingen vet någonting, ingen har en plan, säger Bjarni Guðmundsson.

Antalet bolag som sätts i konkurs på Island har aldrig varit så högt som nu. År 2010 sattes nytt konkursrekord med 982 företag. Den ser ut att bli värre i år. Bara under det första kvartalet gick 433 bolag omkull, en ökning med 47 procent jämfört

16

Mer än en tredjedel har varit arbetslösa i mer än ett år.

med samma period förra året. Och konkurserna är flest inom byggbranschen.

Bjarni kör en liten omväg för att visa en plats som har drabbats värre än Leirvogstunga. Där ute breder ett tomt område ut sig, med grus och jord.

– Där skulle det ha byggts tusen lägenheter. Inget blev av, säger han och svänger ut på den stora vägen igen.

Leirvogstunga står det på en skylt.

Bakom den finns ett litet bostadsområde.

Många hus står där nya och moderna.

Andra är inte riktigt färdiga, men en del av dem är ändå bebodda. En liten flicka springer runt på en tomt till ett hus som

Under finanskrisens första månader minskade antalet sysselsatta inom byggindustrin med över 30 procent.

2009 var de 11 700 personer. Under 2010 fortsatte det att minska.

De totala bygginvesteringarna halverades under 2009, vilket främst berodde på en nedgång inom bostäder, endast 200 lägenheter påbörjades.

Källa: Islands Arbetsförmedling Vinnumálastofnun, Federation of Icelandic Industries, Sveriges Byggindustrier.

Betong 4 | 2011

BET0411_12-22_projektet.indd 16

11-08-30 13.10.46

» Bjarni kör en liten omväg för att visa en plats som har drabbats värre än Leirvogstunga.

Där ute breder ett tomt område ut sig, med grus och jord.« Betong 4 | 2011

BET0411_12-22_projektet.indd 17

17

11-08-27 15.50.08

| Projektet |

Mer om

Arbetet har flyttat utomlands Ett av Islands största byggföretag, ÍSTAK, har klarat av krisen bättre än de flesta. Anledningen är att de har flyttat 75 procent av sin verksamhet utomlands.

– På så sätt har vi kunnat ha liknande antal arbetstagare som tidigare, men två tredjedelar av dem arbetar nu utomlands. Detta har självklart enorm inverkan på deras dagliga liv, eftersom de mycket hellre skulle vilja arbeta närmare sina familjer, säger Kolbeinn Kolbeinsson, verkställande direktör på ÍSTAK. Byggande på Island kommer naturligtvis att återupptas så småningom, men på grund av att lågkonjunkturen har varit så djup att en del kompetens och skicklighet har lämnat branschen kommer det att ta tid att återhämta sig.

– Finanskrisen har på många sätt vänt vår värld upp och ner. Fortfarande fokuserar vi och våra arbetstagare på överlevnad och väntar på att allt ska vända tillbaka till något mer normalt. Vi gissar att det kommer ta två till tre år, säger Kolbeinn Kolbeinsson

mer ser ut som en betongklump. Framför huset står hennes lekstuga i plast. En färgglad kontrast till det grå huset.

Här finns också en del husskelett. Utanför ett av dem står en blå lyftkran kvar.

Plasten som täckt fönstren har spruckit och fladdrar i den kraftiga vinden. Där inne ligger brädor och en trasig tumstock.

Där står också en rosa leksakskanna. Här skulle egentligen barn bo, springa runt och leka. Men nu är det inte mycket liv och rörelse i huset.

I ett rum hänger byggarbetarnas overaller, en kaffekopp står på ett plastbord bredvid en tallrik med gammal ingrodd mat, det gurglar från ett avlopp och på golvet står gamla soppåsar. Där ligger också några gulnade tidningar med datum från 2008. Det är som att arbetarna

18

Betong 4 | 2011

BET0411_12-22_projektet.indd 18

11-08-27 15.50.11

I Lervogstunga har arbetarna lämnat byggplatsen som över en natt. Kranar och material står kvar.

Betong 4 | 2011

BET0411_12-22_projektet.indd 19

19

11-08-27 15.50.16

| Projektet | | Projektet |

plötsligt en dag bara gav sig av och aldrig kom tillbaka.

Men visst finns det liv i Leirvogstunga.

Några människor är på väg hem i sina bilar, islandshästar töltar förbi utanför området och träd har vuxit sig nästan två meter höga sedan de planterats längs gatorna. Utanför ett hus jobbar Karen Rùnarsdòttìr och hennes mamma Jòhanna Pòrdardòttìr i trädgården.

Karen och hennes man flyttade hit en månad före finanskrisen. Hon bjuder på kaffe i huset med stora fönster som vetter ut mot den kala isländska naturen. Det mesta är klart i huset, men det finns en hel del att fixa.

– Vi hade en budget på hur mycket vi kunde lägga på huset, men när finanskrisen kom och allt blev dyrt så tog pengarna slut innan vi hade hunnit få allt klart. Vi får nu ta det steg för steg, säger Karen Rùnarsdòttìr.

På båda sidor om deras hus skulle det byggas hus, men på ena sidan är bara plattformen färdig och på den andra finns det bara jord.

– Det är farligt för barn att leka utomhus där och när jag öppnar fönstret och det är blåsigt så får jag smuts in i huset, säger Karen.

20

Betong 4 | 2011

BET0411_12-22_projektet.indd 20

11-08-27 15.50.20

Betong 4 | 2011

BET0411_12-22_projektet.indd 21

21

11-08-27 15.50.23

| Projektet |

Stefan Paulsson, skuldfri betongfabriksägare.

– Det är tråkigt, för det hade kunnat bli ett fint område. Det kommer det att bli en dag, det är jag säker på, men det kommer att ta tid. Det är frustrerande. Människor väntar och man måste ha tålamod, säger Karen Rùnarsdòttìr.

Tålamod. Det ordet återkommer gång på gång när man pratar med islänningar. Tålamod, säger också Stefan Palsson på Prefabfabriken Esjueiningar EHF som ligger en liten bit från Leirvogstunga. Men där pågår i alla fall aktivitet.

– Telefonen har börjat ringa igen, säger Stefan Palsson.

Han har jobbat inom branschen i trettio år och aldrig har han varit med om en tid då det varit så långsamt.

– Nästan allt har stannat av. Det är väldigt ledsamt. Men det har börjat komma igång, sakta, steg för steg, säger Stefan Palsson.

Före finanskrisen jobbade 20-25 personer i fabriken och de hade fullt upp. Men efter finanskrisen gick det företag som då drev fabriken i konkurs. Stefan vet också minst tre betongfabriker som har gått i konkurs.

– Byggbranschen är värst drabbad av

22

finanskrisen. Jag tror att det är för att det byggdes alldeles för snabbt. Det var många människor som förväntade sig att de skulle bli rika och byggde, byggde och byggde. Men så kollapsade det. Och det fanns faktiskt inga pengar i det, det var bara lån, säger Stefan Palsson.

Lån på Island är ofta kopplade till inflationen och därför har de bara vuxit sig större.

Trots krisen köpte Stefan och en kollega den här fabriken när företaget som hade det innan gick i konkurs. De klarar sig helt okej, för det finns något som skiljer dem från andra – de har inga lån.

– Det här är den enda fabriken på Island, tror jag, som inte har några skulder.

Vi hade redan tillräckligt med pengar för

att kunna köpa den utan att ta lån. Vi köpte också maskinerna till ett bra pris från ett annat företag som gick i konkurs.

Vi klarar oss, men vi är bara fem personer här nu, hade vi varit 20 personer som förr så hade vi suttit här och gjort ingenting, säger Stefan Palsson.

Inne i fabriken gör de denna dag delar till ett hus, samt små hus som ska stå som skydd runt stora soptunnor.

– Det här är en liten fabrik. I framtiden vill vi göra den större, så fort vi har mer att göra. Jag tror på det här. Det kommer att bli bättre, men vi måste ha tålamod, det kommer att ta några år. Det har redan gått tre år och kanske är det som en del säger; det tar sju år att glömma, säger Stefan Palsson. 

Betong 4 | 2011

BET0411_12-22_projektet.indd 22

11-08-27 15.50.30

| ARKITEKTUR |

A D O B E T TåOhäM r blev postterminalen till!

S

Arkitekt Gustaf Rosenberg återvänder till Tomtebodas postterminal.

För 30 år sen började Tomteboda postterminal byggas utanför Stockholm. Sveriges största byggnad tog form med en satsning på konsten som fortfarande gör den unik i Sverige. Här berättar de inblandade i projektet om hur en av Sveriges mest fascinerande betongbyggnader kom till. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: KENT JOHANSSON

BETONG 4 | 2011

BET0411_23_27_arkitektur.indd 23

23

11-08-30 13.07.40

Mer om

Tomteboda Postterminal

BESTÄLLARE: Poststyrelsen genom Byggnadsstyrelsen ARKITEKT: Rosenberg och Stål Arkitektkontor (Gustaf Rosenberg och Bo Zachrisson) LANDSKAPSARKITEKT: Gunnar Martinsson ENTREPRENÖR: ABV och Skanska KONSTRUKTÖR: BS-konsult BETONGLEVERANTÖR: Abetong, Strängbetong och Raskenusdallmist (Finland) BYGGKOSTNAD: 625 miljoner BYGGAREA: 115 000 kvm BYGGTID: 1979-1983

24

Rosenberg är elementbyggandets mästare. Med speciella kantelement löste han problemet med hörnmötena.

Med 104 000 kvadratmeter golvyta och en volym på cirka 630 000 kubikmeter är Tomteboda en av Sveriges största byggnader. Till vänster ses den släta ramen på de räfflade elementen som framhäver skarvarna och betonar att det är ett elementbygge.

BETONG 4 | 2011

BET0411_23_27_arkitektur.indd 24

11-08-30 13.07.57

| ARKITEKTUR |

År 1984 tilldelades Tomteboda Postterminal Tengbompriset.

GUSTAF ROSENBERG, ARKITEKT: TOMTEN, strax norr om Karlberg slott, var ur postal synpunkt nära nog idealisk. Den låg i korsningen mellan E3, E4, E18 och stambanan.

Samtidigt som den bananformade tomten var svårhanterlig så var den bättre för arkitekturen.

Nu fi ck vi dela upp anläggningen i fl era byggnadskroppar efter dess olika funktioner och bröt på så sätt även ner den stora skalan.

Huvudfasaderna har olika karaktär och kontrasterar med varandra. Den slutna, strama fasen mot bangården och den mera upplösta fasaden mot sydväst med huvudentrén, personalrum med uteplatser på planterade terrasser och med varm färgsättning.

Betong och stockholmsgult skulle det vara.

Stockholm kallades ”the yellow city” av sjömännen som anlände till Stockholm på 1700-talet eftersom de kalkputsade fasaderna beströks med en färglös vätska med järnvitriol och järnoxid som med tiden gav den lejongula färgen. Vi tog färgprov bland annat från Arvfurstens palats vid Gustaf Adolfs torg för att få rätt nyans. Så det är alltså inte postgult, vilket man kan tro.

Speciellt för detta lustbetonade uppdrag var att Postverket och Statens konstråd fastslog att terminalen skulle vara ett ”pilotprojekt för konstnärlig utsmyckning i industriell miljö”.

Därför tog jag hjälp av konstnären Åke Pallarp redan på skisstadiet och han var också med över till Finland för att utforma detaljer i betongelementen.

Byggnaden är ett prefabhus och ett problem

inträffar ofta när fasadelement ska mötas i hörnen. Men vi tog fram ett speciellt hörnelement som ger byggnaden rundade hörn. Ut mot Terminalvägen ser man byggnaden på nära håll, antingen till fots eller med bil och där har vi räfflat elementen diagonalt. När det regnar följer vattnet linjerna i elementet och det blir väldigt snyggt. Snöar det lägger sig snön lite lätt i räfflorna och då blir det enormt snyggt. Sen planterade vi björkar som vid solljus ger intressant skuggbildning på elementen.

Vi gjorde också en slät ram i varje element vilket framhäver fogarna istället för att dölja dem.

Det ger ett speciellt mönster och det syns att det är ett prefabhus.

Ut mot järnvägen har vi byggt in all ventilationsutrustning i översta våningen. Luftkanalerna ligger utanför fasaden och smalnar av i de lägre våningarna medan fönsterytorna ökar.

Vi har också lagt två kommunikationsgångar utanpå byggnaden mot järnvägen så att personalen inte ska behöva korsa andras arbetsplatser för att komma till sin. Även restaurangen har fått ett litet uthäng på fasaden. Jag tycker byggnaden sedd från järnvägen har en stark karaktär.

Det var en utmaning att montera elementen ut mot järnvägen. Vi fick använda det närmaste spåret som var spår 51 mot Västerås. Varje element på fasadritningarna var numrerat med exakt beräknad tidsavgång från fabriken i Finland, vilken färja det skulle med över Ålands

hav och när det skulle monteras på plats. Vi hade ingen plats att lagra på så allt måste sättas upp direkt då det anlände.

Entrébyggnaden är platsgjuten, men där misslyckades entreprenörerna så vi fi ck svampa ytorna. Vi har vridit entrén så den står snett i förhållande till byggnaden för att markera den.

Taket över rulltrappan är också vinklat lite uppkäftigt.

I entréhuset har vi också gjutit in byggnadsritningar och några frimärksamlingar som någon kanske hittar i framtiden när byggnaden rivs.

Tidigare låg det som kallas Ingentingskogen här. Carl Michael Bellman hade en stuga och Johan Tobias Sergel sin sommarateljé som båda revs när terminalen byggdes. Men Bellmans kakelugn och en typisk sergelmedaljong föreställande Bellman har vi sparat och placerat i det som tidigare var biblioteket, men som nu är personalmatsal.

Förutom betongen är det furu och aluzinkplåt som använts. På innergården försvinner det stockholmsgula och ersätts av gröna färger vilket passar bra till grönskan. På ett flertal ställen har betongen målats över, vilket självklart inte var tanken från början. Vi ville ju visa upp och framhäva betongens kvaliteter.

Om Posten fl yttar ut vet jag inte vad byggnaden ska användas till. Den är rätt specialiserad för sitt ändamål, men kanske kan de stora spännvidderna och de stora takhöjderna erbjuda många andra användningsområden.

BETONG 4 | 2011

BET0411_23_27_arkitektur.indd 25

25

11-08-30 13.08.14

En ursp vid föns men gö Intrycke ter beto

En planskiss med det tänkta parkeringshuset som aldrig byggdes.

ÖSTEN INNALA, BS, ANSVARIG FÖR INSTALLATIONER: DET BLEV VÄLDIGT bråttom med Tomteboda.

Posten skulle automatisera paketsorteringen och jag tror politiska beslut låg bakom att det måste gå fort. Traditionellt tog vi fram en programhandling med krav från beställaren, sen en systemhandling och en kalkyl som sen ledde fram till en bygghandling som entreprenörerna fick räkna på. Men nu skedde allt parallellt, vi fick upphandla från programhandlingen och fick leverera ritningar allt eftersom. Sen ritade vi inte förrän vi var säkra på hur det skulle bli. Istället fick entreprenören räkna efter en lista där vi preciserat hur mycket material som skulle behövas istället för exakt var de skulle sitta. Det var lite ovant för entreprenören som är van att titta på ritningar. Men jag tror tidspressen gjorde att vi blev ett team. Vi var tvungna att lösa det tillsammans istället för att bråka. Projektledaren Göran Träff var också bra på att svetsa oss samman. Han gjorde en hel del med oss utanför kavajmötena.

Sen hade vi två killar ute på arbetsplatsen som snabbt kunde ringa till kontoret och föreslå förändringar. Det är normalt inte så populärt.

Entreprenörer lägger ett lågt bud och tar igen

pengarna på ändringar, men nu blev det inte så många ändringar.

De olika entreprenörerna är också vana vid att få borra hål för upphängningar var och en för sig och ta betalt för det. Men här lade vi ner ett oerhört jobb för att samordna så rör, ventilation, elektricitet och så vidare fi ck använda samma upphängningar. Det sparade tid.

Göran Träff var tvungen att skriva under alla ritningar och jag minns när han kom in på kontoret och rev åt sig ritningarna och skrev på dem under bilfärden ut mot bygget.

Stora projekt är speciella, det handlar hela tiden om informationsöverföring och att hantera verkligheten som dyker upp. Det krävs en kompetens som framförallt Göran Träff hade.

Tomteboda och vår metodik att jobba gav också ringar på vattnet, vi fi ck rita alla nya terminaler ute på Arlanda åt Luftfartsverket.

Jag minns också när den första gropen sprängdes och cheferna firade byggstarten. Efteråt dukade Gusti (Gustaf Rosenberg) upp bord i gropen åt oss andra med brännvinsflaskor som han hade lagt gurka i. Vaxdukar täckte borden, men vi hade inga tallrikar så Gusti slevade upp pölsklickar åt oss direkt på duken. Alla skulle vara med och det bidrog till att allt gick så bra. Det var partnering på riktigt, fast vi inte visste om det då.

SVERIGES BORTGLÖMDA KONSTSAMLING DÄR PERSONALPARKERINGEN ligger var det tänkt att det skulle bli ett parkeringshus som skulle nås av en utvändig gång. I gången finns olika gipsavgjutningar av Johan Tobias Sergels skulpturer föreställande gudinnan Ceres som med tända facklor söker efter sin dotter Proserpina som försvunnit ner i underjorden. Originalen stod i Gustav III:s bibliotek på Stockholm slott.

Ute i sorteringshallarna hänger Åke Pallarps stora tavlor som täcker elinstallationerna och på en gård utanför matsalen har P O Ultvedt bidragit med en barockträdgård med fem betongskulpturer varav den ena föreställer ett misslyckat överfall på en postryttare 1648. Enligt historien faller den stora tallen som ska spärra vägen för ryttaren på de två rånarna själva som avlider av skadorna.

Andra kända namn bland de över 40 konstnärer som bidragit till utställning är Hertha Hillfon, Marie Louise Ekman och Lennart Rodhe.

26

BETONG 4 | 2011

BET0411_23_27_arkitektur.indd 26

11-08-30 13.08.27

| ARKITEKTUR |

Utanför matsalen har P O Ultvedt utfört en stor barockträdgård.

KARL-GUSTAF LYE, ORDFÖRANDE I KONSULTGRUPPEN OCH VD FÖR BSK: PROJEKTLEDARE för hela Postenprojektet var Göran Träff ifrån Byggnadsstyrelsen. Göran var synnerligen kompetent och hade erfarenhet från flera av den tidens megaprojekt. Vi på BSK anlitades för del av arkitektuppdraget samt K- och VVS-projektering. Själv blev jag ordförande för den konsultgrupp som bildades. Gustaf Rosenberg kom in först i projektet, han hade ritat flera postterminaler tidigare. Men det blev problem att fördela arkitektuppdragen. Det blir alltid problem när många arkitekter är inblandade.

Alla arkitekter är nämligen världsmästare på utformning. Nu fi ck Gustaf Rosenberg bevaka ursprungsidén, men hans närmaste man Bo Zachrisson blev ansvarig för utformning och Anders Marking på BSK för projektledning.

Posten var en väldigt bra beställare, de hade en kille som lyckades samordna all input från postens personal, som annars hade ett aggressivt fackförbund. Tidspressen var hård, det är den alltid på stora projekt. Man räknar ofta fel i inledningsskedet. Vi fick göra många ändringar innan vi började bygga.

Flera av de inblandade i projektet var intresserade av segling och vi höll många projektmöten ute i en stuga på en ö som en biträdande projektledare ägde. Vi seglade dit, hade möte och så festade vi. Jag tror man festade mer förr.

Göran Träff deltog ofta på min båt då vi seglade Åland Sea Race, bland annat tillsammans med Östen Innala. Samtidigt som han var kompisarnas kompis, så var han lite divig. Han var ju beställare. Så när vi kämpade på kryss en natt gick han och lade sig. Han kom upp först när vi hade spinnakern uppe och seglade med fulla segel mot mål. Vi vann och var mycket spefulla mot Göran efteråt.

Jag minns naturligtvis också den strålande invigningen då drottning Silvia var där. Hon var i sin bästa form och trollband hela publiken.

GÖRAN TRÄFF, PROJEKTLEDARE, BYGGNADSSTYRELSEN: JAG HADE TIDIGARE arbetat med utrikesterminalen, dagens terminal 5 på Arlanda. Jag fi ck tillsammans med bland andra arkitekten Gustav Rosenberg börja projektera Postterminalen Tomteboda 1978. Jag var anställd på Byggnadsstyrelsen som var det statliga verk som försåg övriga statliga verk med lokaler. Uppgiften var att Postterminalen skulle invigas hösten 1983. Utifrån systemhandlingar tog vi fram en kostnadskalkyl som fi nansdepartementet godkände.

SSAB ville lansera en ny produkt, Aluzink. De ville gärna ha in den på marknaden och Tomteboda var ett perfekt projekt för dem. ”Ja, om vi får tio års garanti”, sa jag. Det satt långt inne, men vi fick det och idag är Aluzink ett etablerat varumärke.

Vi satsade mycket på konst och representanter från Statens Konstråd, Gustav Rosenberg och jag var ute på stan på lördagarna och tittade på konst. Jag har aldrig upplevt så mycket konstigt varken förr eller senare.

Arbetet upptog hela ens liv och jag tog med mina barn som då var fem och sex år ut på bygget. Den yngsta utbrast: ”Pappa, har du byggt allt det här?”. Den äldsta fi ck frågan när hon kom hem om hur det var på pappas jobb. ”Jobb? Han pratade bara i telefon och satt i möten!”.

Ove Rainer var generaldirektör på Posten då och Ulf Adelsohn var kommunikationsminister.

Till invigningen hade de fått SJ att leta fram ett ånglok där de själva körde gästerna från Stockholm Central till Tomteboda, iförda lokförarmössor.

Det var ett kul gäng. Två gånger om året seglade ut vi ut i skärgården och hade våra projekteringsmöten. Det var viktigt att även ha kul tillsammans, för att skapa ett bra lag med de pressade betingelser projektet projekterades under.

BÖRGE ÖSTERHOLM, FD KONCERNCHEF PÅ POSTEN: POSTEN HADE en terminal där Stockholm Waterfront ligger nu som var en otroligt charmig tegelbyggnad med tågen som passerade under och med rembanor där post och paket ramlade ner i vagnarna. Den byggdes 1945 och det var mycket handarbete. I mitten av 60-talet var det också en fantastiskt mångkulturell arbetsplats.

Men med tanke på expansionen av Stockholm så insåg vi att den snart skulle vara för liten och vi hade planer på en stor terminal på Järvafältet. Men så vann borgarna valet 1976 och Elvy Olsson, centerpartiet, blev bostadsminister. Därmed blev det bostäder på Järvafältet och vi fi ck leta ny mark för vår terminal. Man tycker att det borde kunna gå att hitta mark på kartor, men det togs faktiskt flygfoton över hela Stockholm och det var då man upptäckte den långsmala fliken vid Tomteboda.

Den långsmala tomten var dock ingen höjdare, för terminalen tvingades upp i höjden. En optimal postterminal är i ett plan så du slipper frakta post och paket mellan våningarna. Nu blev det pakethantering i bottenvåningen och breven togs om hand på våning två och tre. Allt måste gå via hissar och det blev enorma problem.

Dessutom började Posten 1984 med paketleverans från dörr till dörr och tog stora marknadsandelar. Därför blev Tomteboda nästan direkt för litet och pakethanteringen fick flytta till två mindre terminaler i Stockholmsområdet. För breven byggdes en ny terminal vid Centralen samt en på Årstafältet.

Men det var en härlig tid med en enorm tillväxt i Stockholm. Tomtebodaterminalen revolutionerade brevhanteringen med nya automatiska sorteringsmaskiner och terminalen blev ett skyltfönster för många andra länder. Det blev startskottet för en ny era, posthanteringen industrialiserades kan man säga.

BETONG 4 | 2011

BET0411_23_27_arkitektur.indd 27

27

11-08-30 13.08.39

| GRANSKAT |

28

BETONG 4 | 2011

BET0411_28_32_granskat.indd 28

11-08-30 13.25.58

Granskat special del 3

Vision 2030

UNGAS KUNSKAP Tidskriften Betong följer upp Vision 2030 och tar ett spadtag ner i de livsviktiga frågorna om utbildning, säkerhet, och arbetsmiljö. Vi lät några initierade branschpersoner reflektera kring nuläget och hur vi blir ännu bättre om tjugo år. Kunskap tydligare kopplad till verksamheten, tydlig ansvarsfördelning i säkerhetsfrågor och förebyggande hälsoarbete är några av nycklarna.

TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: CECILIA LUNDGREN

UTBILDNING MOT FRAMTIDEN På Färdig Betong lyser flitens lampa. Utbildningsdelen är ett av företagets flaggskepp och Johanna Hagström, HR-chef på Färdig Betong, berättar att företaget totalt har 276 olika utbildningar registrerade på sina medarbetare. Färdig Betong-skolan startade år 2003 och syftet är att stärka det platsgjutna betongbyggandet genom att öka kunskapen om materialet betong, dess hantering och användning.

Skolan har två ben.

Det externa vänder sig till kunder, samarbetspartners och skolor, med utbildningar som Grundkurs i betong, Vintergjutning 2) nr t och externt (Betong och Självkompakte1. Höj statusen intern (Betong nr 3) rande betong, SKB. 2. Hållbar produktion säkerheten tra arbetsmiljön och Ett av målen är att 3. Utbilda och förbät väcka gymnasiesko5) (i detta nr av Betong) nr g ton (Be n in tidigt i byggprocesse lornas intresse för 4. Industrialisera och kom g nr 6) betong och nyligen 5. Rekrytera rätt (Beton gjordes en lyckad

rn Så blir betongsekto ! i framkant år 2030

satsning på betongslöjd vid två Göteborgsskolor, där elever fick gjuta och lärarna erbjöds en grundläggande betongutbildning.

– Utbildningarna ska uppfylla behov men också sprida lärdomarna internt, det andra benet. Det är viktigt för skolans varumärke att visa medarbetarna att företaget satsar på personalen och når upp till kompetensmålet.

Vår försäljningsorganisation har också gått igenom en stor satsning där syftet är att fokusera mer på kundens behov, säger Johanna Hagström.

Nysatsningen handlar om allt från rena säljmanualer till hur man kommunicerar idéer inom bolaget och säkrar att alla arbetar åt samma håll. Under lågkonjunkturen handplockades medarbetare med stor kunskap till att driva internutbildningar. På så sätt kunde man minska på externa konsulter och utnyttja dem som lärt känna bolaget under lång tid.

För Färdig Betong är det viktigare att nyrekryterade passar in i gruppen än att de är färdigutbildade från start. Majoriteten av de nyanställda utbildas på plats.

BETONG 4 | 2011

BET0411_28_32_granskat.indd 29

29

11-08-30 13.26.03

| GRANSKAT |

Johanna Hagström, Färdig Betong

– Det ger förstås en längre inkörssträcka med större påfrestning för personalen, men i längden vinner vi på det arbetssättet. Vi vill vara humana och låta gruppen tycka till om nya personer, säger Johanna Hagström.

Alla utbildningar i Färdig Betong-skolans regi utvärderas regelbundet. Nästa steg blir att arbeta mot en modell för att tydligare koppla kompetensen med verksamheten. Äldst i utbildningsstallet är Betong klass II, som funnits sedan tidigt 70-tal. Färskast är en internutbildning i Quick Viet, ett verktyg som ger Business Intelligence-information.

– Om 20 år tror jag definitivt att våra gedigna betongutbildningar lever kvar, de är ett lyft för hela branschen och kommer att utvecklas hela tiden, inte minst åt miljöhållet. Ballastutbildningar ökar förmodligen medan traditionella datautbildningar i skolsittning ersätts av nätinteraktiva utbildningar, där man lär på egen hand.

Idag har vi till exempel en kompletterande brandutbildning via e-learning, säger Johanna Hagström.

RUTINER SOM SÄKRAR För ett antal år sedan välte en betongvägg från en lastbil i samband med montage.

Väggen levererades av Abetong och tillbudet ledde till krav från Arbetsmiljöverket på förtydligande av instruktioner och rutiner. En grupp inom Abetong såg över säkerhetsrutinerna vid elementtransporter och formulerade nya interna föreskrifter. År 2010 startade Svensk Betong och flera representanter från branschen ett projekt för transportsäkring av last. Arbetet resulterade i en ny säkerhetsbroschyr.

– Vi frågade oss när ansva-

ret övergår från tillverkaren till transportören och vidare till brukaren. När elementet lämnar oss, lastas på bilen, fraktas och lossas på byggplatsen - hur gör man de övergångarna så säkra som möjligt? En lastbil på ojämnt underlag kan göra att ett tungt element stjälper då tyngdpunkten förändras, med risk för skador på både person och egendom, säger Mattias Nilsson, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöchef på Abetong.

Med tanke på mängden leveranser är tillbuden få, men tillräckligt allvarliga när de sker. Problemet måste lösas inom branschen, menar Mattias Nilsson. Varje länk måste veta sitt ansvar, kunna kommunicera och avgöra hur man tillsammans genomför en säker lastning eller lossning. Att bli säkrare kan innebära mer ”krångel” som skapar motstånd och gör att man tvingas tänka om. Projektet ledde bland annat fram till regeln om att inte lossa alla band innan elementet kopplats för avlyftning. Därför är texterna i broschyren väl bearbetade för att bli så förankrade som möjligt.

– Det tar tid att komma fram till en ge-

Mattias Nilsson, Abetong

mensam nämnare. Vi behövde hitta något som skulle minska riskerna, vara så enkelt som möjligt och fungera i ett längre perspektiv, säger Mattias Nilsson.

Broschyren ”Säkring av last – krav på förare och fordon som ska lasta och lossa betongelement” gavs ut 2011 av Svensk Betong i samarbete med Abetong, KC Betong, Atlas Logistik, Contiga och Strängbetong samt Svensk Betongs Montagesektion.

MORGONGYMPA MOT OHÄLSA För 20 år sedan fanns ingen företagshälsovård på Skanska, bara en Bygghälsa som ägdes av medlemmarna själva. Ett försök till att lansera morgongympa på arbetsplatserna startades och dog ut. Ett par decennier senare togs bollen upp på nytt av Pernilla Törnros på Svensk Byggindustri

30

BETONG 4 | 2011

BET0411_28_32_granskat.indd 30

11-08-30 13.26.13

Vilka FRAMTIDA UTMANINGAR står betongbranschen inför när det gäller…. …UTBILDNING?

…ARBETSMILJÖ?

JAN LAGERSTEDT, vd, Contiga och ordförande i utbildningsutskottet vid Svensk Betong – En viktig del i vårt nya utbildningsutskott blir att rekrytera till branschen. Vi måste behålla attraktionskraften och lägga krutet på att vinna talanger framförallt till kollektivsidans fabriksoch monteringspersonal.

– Vi är bättre på att utbilda oss, likväl dör folk på jobbet och det är inte acceptabelt. Det finns ett stort behov av kunskap och utbildning hos alla, inte bara de drabbade. Framförallt små, hårt arbetande företag kan uppleva att de inte hinner eller har råd. Vår bransch är ganska statisk och mogen, tekniken rusar inte ifrån oss. Vi borde ha större möjlighet att utveckla människorna i branschen. Därför är det en viss besvikelse att det inte har hänt mer inom säkerhet.

– Utbildningar behöver en ständig översyn och uppgradering. I framtiden behöver vi fokusera på ledarskap, systematiskt kvalitetsarbete, arbetsmiljö och miljö.

– Tidspress är en viktig faktor när det gäller misstag. Projekteringstiden kortas av, byggnaderna blir mer komplexa, byggarbetet startar för tidigt, allt detta kan leda till forceringar av arbeten. Visst ska vi bli bättre och mer rationella men inte på bekostnad av den goda arbetsmiljön.

HANS KARLSSON, arbetsmiljöinspektör, Arbetsmiljöverket – Chefer i maskinlinjen måste få kunskap och insikt om hur man bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och vilket ansvar de faktiskt har. Arbetsmiljökunskaperna tenderar att bli personburna och en kompetent person kan bli attraktiv för andra företag och lockas bort. Då förlorar man all kunskap.

– Krav på arbetsmiljökompetens borde formuleras redan i befattningsbeskrivningarna så att blivande chefer förutsätts ligga på en viss nivå. Alternativet är att ha en plan för omgående utbildning. Detta berör även delegering. För att kunna fullfölja delegering måste befogenheter, kompetens och resurser följa med, annars ligger ansvaret kvar på högre instans.

– Tidspressen på våra byggen innebär stora problem. Högkonjunktur ger fler olyckor och på 20 år har vi fått mycket tajtare tider på arbetsplatserna. Säkerhetsfaktorn bör komma in på projekteringsstadiet, redan när man lägger anbud borde kostnaderna för säkerhetsanordningar, hjälpmedel och redskap tas upp.

– Förutom rehabiliteringsdelen tittar Arbetsmiljöverket på rutinerna för förebyggande arbetsmiljöarbete. Ett projekt som Skanskas morgongympa är en viktig pusselbit för att minska ohälsotalet.

…SÄKERHET? PO AXELSSON, teknisk doktor i byggsäkerhet och olycksfallsforskare, KTH – Om 20 år har hela byggbranschen lyft säkerhetsfrågan inifrån, istället för att uppleva att kraven kommer utifrån. På 80-talet snickrade vi själva våra skyddsräcken, idag ifrågasätter ingen de monterbara skyddssystemen. Då var det motigt att prata säkerhet, nu är trenden att företaget är med och gör riskanalysen.

Det leder till ökat ansvar och engagemang. Utbildade, aktiva företag drabbas inte av olycksfall. Den utvecklingen måste föras över till de företag som ställer sig utanför och som riskerar att svärta ner hela branschen när olyckan är framme. Tidsaspekten ska inte användas som ett konkurrensmedel, det måste vara lika villkor.

– När det gäller stegar, som är en av de vanligaste källorna till olyckor på byggarbetsplatser, är det beklagligt att det inte hänt mer under två decennier. Flera aktörer har brustit, Arbetsmiljöverket och facket har blundat och motarbetat utvecklingen. Vi behöver hitta alternativ och själva utveckla rutiner kring steganvändandet.

– Efter en olycka i slutet av 2010 förbjöd Arbetsmiljöverket branschen att använda sax- och skylift som tillträde till första plattan.

Sådana åtgärder är förstås en utmaning, men det går att lösa och det finns idéer.

*Från 2007 och framåt har Arbetsmiljöverket gjort omfattande inspektioner av Stockholms betongfabriker.

Syftet var att efter ett antal anmärkningar och tillbud räta upp det systematiska arbetsmiljöarbetet.

De största felen handlade om kunskapsbrister kring arbetsmiljö och om maskinlinjer, där felaktiga kopplingar skapade öppningar med risk för bland annat klämning.

BETONG 4 | 2011

BET0411_28_32_granskat.indd 31

31

11-08-30 13.26.26

| GRANSKAT |

GJORT BRA: TRE SAKER VsedI an starten 2003 utbildat personalen kring

lan, som Färdig Betong-sko . vänds och hanteras an n de n och under betong, hur a inifrån företage rn go frå ets erh säk t ma am an av last. t g Mer tydlig schyren om säkrin fram den nya bro t eta fri från pornoarb ljö 11 mi -20 ets 2010 r 2010 om en arb de un ar ikl art gs .

Tidskriften Beton nschen som i media nomslag i såväl bra grafi fick stort ge

: EHÖVER GÖRinAför sent B I V R E K A S E TR iet. Förs de projekteringsstad

gorna redan på slarvas över.

Få in säkerhetsfrå s sparas in på eller med ökad tidspres att n och uppdaete g erh nin ild säk riskerar inställningen till utb att så rer nö pre törerna.

Stötta mindre entre m för de stora ak blir lika naturlig so nster eller utbilda tjä efs ch r terade kunskaper ke hos dem som sö ns ete mp ko ljö mi Kräv arbets efer. omgående nya ch

Det blev Concretal från Keim när operahuset i Sydney skulle renoveras

Keim Conretal är en grupp produkter för mineralisk betongrenovering och ytskydd. Hög kvalité, lättarbetat system, stor öppenhet och överlägsna möjligheter till infärgning och lasering har gjort Concretal-systemen till en global framgång.

Det som duger för operan i Sydney duger gott och väl också för svensk verklighet.

“Vi håller det andra bara lovar”

KEIMSCANDINAVIA A/S

32

Telefon 0303–74 23 40 Telefax 0303–74 23 01, www.keim.se

Bo Sandström, Skanska

tillsammans med friskvårdsansvariga från JM och NCC. År 2006 anslöt Peab och Skanska, företagen hade nu en samlad kompetens med sjukgymnast, träningsinstruktör, hälsopedagoger och företagssköterska.

Byggbranschens egna gympaprogram gavs ut på CD-skiva tillsammans med en broschyr om hur man äter, tränar och vilar för att må bra som byggare. Nyckelpersoner internutbildades och programmet spreds.

– Nu är även Friskis och Svettis inkopplade och vi har totalt tio morgonuppvärmningar att växla mellan. Tidigare hade vi mest arbetat med rehabilitering och inriktat oss på att få tillbaka folk till jobbet. Nu har de förebyggande friskvårdsåtgärderna kommit i förgrunden, säger Bo Sandström, Skanska, en av initiativtagarna till morgongymnastiken.

Från att tycka: ”Aldrig i livet morgongympa!” har anställda numera bara positivt att säga om den tio minuter långa morgonuppvärmningen. Bo Sandström kan inte bekräfta att skadorna minskar, men responsen är väldigt positiv. Somliga har till exempel dragit ner på sina ständiga naprapatbesök.

– Uppvärmd klarar du bättre att parera, balansera och lyfta rätt. Jag är envis nog att tro att detta påverkar och den upplevda effekten är också viktig.

En annan oväntad fördel som gymnastikstunderna innebär är att man får koll på gruppen, ser vem som fattas och hinner ställa frågor.

– Varje företag ska ha en friskvårdsenhet men tyvärr dras aktiviteten ofta ner under lågkonjunktur. Det har varit en lång resa att ta sig hit och vi hoppas att förebyggande friskvård mer och mer involveras i säkerhetstänkandet i byggbranschen. Jag önskar att morgongympan vore obligatorisk, men det är svårt att driva igenom.

Man får inte heller glömma att företaget visserligen ansvarar för arbetsmiljön, men att individen ändå har ansvar för sin egen hälsa, säger Bo Sandström.

.

BETONG 4 | 2011

BET0411_28_32_granskat.indd 32

11-08-30 13.26.27

TEKNIK

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

Snåla inte med beröm!

ALLA TYCKER VI om att få uppskattning, inte bara Pavlovs hund. Handen på hjärtat, när gav du en medarbetare, kollega, chef eller konkurrent beröm senast? Med ena foten i universitetsvärlden vet jag att många professorer och forskare sällan ger kollegor eller andra ett erkännande.

Professorn är per definition den bäste inom sitt specialområde (åtminstone bland dem som sökte hans eller hennes tjänst) och vem skall man då harrangera?

Självklart finns det undantag, jag kän-

ner flera. Och jag är ganska säker på att byggbranschen inte är så mycket bättre än universitet och högskolor.

Många av våra gamla traditioner försvann på 1960- och 70-talen, så också ordnarna. Jag tror att dagens fokus på höga löner är ett resultat av att det finns så få andra medel att visa uppskattning.

Men det finns nya trender. På de senaste tjugo åren har galorna som delar ut priser till framstående personer inom respektive bransch blivit allt fler. Det var länge

sedan Oscarsgalan i Förenta Staterna var den enda. Svenska Betongföreningen har delat ut sin guldmedalj sedan 1952, Swedish Concrete Award sedan 1985 och pris till bästa examensarbete sedan 1999. Utmärkelserna blir successivt fler. Ifjol delade Tidskriften Betong ut priser i sju olika kategorier. Den 29 september är det dags igen på Grand Hôtel i Stockholm. Gå dit och gratulera årets pristagare, men glöm inte att ge någon kollega nära dig ett par uppskattningens ord så fort anledning finns.

JONAS HOLMGREN, BETONGBYGGNAD, KTH

35-årig kunskap om sprutbetong Jonas Holmgren har forskat om sprutbetong i snart 40 år.

Till Tidskriften Betongs läsare delar han här med sig av sina erfarenheter och åsikter. I förra numret skrev han om 60-80-talet och här följer nu den moderna historien på 90och 2000-talen.

PYRAMIDFORMADE BLOCKET, som 1990-talet präglades av hade problem i samband med sprutbetongdräner. De gamla typerna som bygger på mineralull och plastfolie fungerade inte bra. Eftersom stora infrastrukturprojekt planerades i Sverige var det absolut nödvändigt att utveckla en förbättrad sprutbetongdrän.

I ett stort FoU-projekt undersökte och utvärderade Vägverket ett antal olika utföranden med avseende på byggbarhet, beteende vid frysning, utmattning och möjlighet att spola dem rena på insidan, (Fredriksson m. fl . 1996). Den grundläggande utformningen bestod av en isoleringsskiva med slutna porer som är täckt med en stålfiberarmerad sprutbetong som fi xeras vid bergets yta på båda sidor av isoleringsskivan med enbart vidhäftning.

Se Figur 1.

Detta dränkoncept användes i ett järnvägstunnelprojekt innan den slutgiltiga

DET

rapporten från Fredriksson m. fl. publicerades. Mätningar av tryckvariationer i luft och dränens accelerationer utfördes på några av dessa, (Holmgren, 1994) och (Bäck & Oscarsson, 1995). År 1996 erhöll jag professuren i Betongbyggnad, KTH, vilket gav mig en möjlighet att anställa doktorander och fokusera lite mer på sprutbetongproblem.

En viktig fråga i alla tunnelprojekt är påverkan av vibrationer från sprängningar på nyligen sprutad betong. Detta har studerats till en del i en avhandling från avdelningen för Betongbyggnad (Ansell, 1999). Ett intressant resultat var att tjockare sprutbetongskikt är mer känsliga för vibrationer än tunnare sådana. Denna forskning pågår fortfarande med en doktorand under handledning av Ansell. År 1998 fick jag svenskt patent på en energiupptagande bergbult som var avsedd att användas som plasticerande

Del 2 ! element i en dynamiskt belastad sprutbetongförstärkning. Bulten studerades både experimentellt och teoretiskt av Ansell i en del av hans doktorsavhandling. Bergbulten användes av det svenska försvaret i vissa bergrum tillsammans med stålfiberarmerad sprutbetong.

Standarden ASTM C-1018 för krav på sprutbetong antogs. Den var olämplig att använda i bygghandlingar i Sverige eftersom den inte gjorde det möjligt att definiera dimensionerande hållfasthet för stålfiberarmerad sprutbetong från seghetsparametrarna In. Efter kommunikation mellan Colin Johnston, Åke Skarendahl och mig introducerades residualhållfasthetsparametrar Rm,n. Genom att multiplicera denna parameter med böjspänningen vid första spricka var det möjligt att fastställa en residualhållfasthet, som kunde användas för brottlinjeberäkningar. År 1992 publicerades en handbok om BETONG 4 | 2011

BET0411_33_35_teknik.indd 33

33

11-08-30 13.31.00

| teknik |

Figur 1. Den svenska dränen består av ett perforerat plaströr vid den vattenförande sprickan, som täcks av en isolerskiva med slutna porer. Denna är fäst i berget med korta bultar och armeringsstänger. Skivan är täckt med stålfiberarmerad sprutbetong som har vidhäftning till bergytan i kanterna. Den stålfiberarmerade sprutbetongen täcks ofta med oarmerad sprutbetong.

utformning av sprutbetongförstärkning i hårt berg av Vattenfall (Holmgren, 1992).

Den accepterades också som handbok av Vägverket och Banverket i flera år innan de hade skrivit sina egna handböcker för bergtunnlar. Handboken innehåller rekommendationer för utformningen av sprutbetongförstärkning vid olika typer av sprucket berg och diagram för beräkning av dimensionerna på sprutbetongskikt och bergbultar för både statisk och dynamisk belastning. Ett särskilt kapitel skrevs om hantering av fel. Jag hade observerat många gånger att beställarna ofta var illa förberedda när kraven inte var uppfyllda. I sådana situationer är det mycket viktigt att agera på ett rationellt sätt, så att de nödvändiga åtgärderna betraktas som logiska i förhållande till de ursprungliga kraven. Annars kommer det att uppstå en onödig diskussion med entreprenören och kanske även misstankar om att ägaren vill straffa entreprenören. Enligt min erfarenhet finns det sällan något problem att övertyga entreprenören att han måste ta ansvar för sina misstag om man kan förklara varför de ursprungliga kraven är rimliga och varför ytterligare åtgärder är nödvändiga för att återställa funktionaliteten hos förstärkningen.

Under nittiotalet utvecklas en mer

eller mindre standardiserad utformning för trafiktunnlar. Dessa tunnlar är alltid helinsprutade med vidhäftande, stålfiberarmerad sprutbetong i den lägsta förstärkningsklassen. Ingen oarmerad sprutbetong eller oinsprutade väggar var tillåtet längre!

I nästa förstärkningsklass är sprutbetongen lite tjockare och kombinerad med bergbult och bricka utanför sprutbetongskiktet. Den tredje klassen liknar den andra klassen men sprutbetongskiktet är tjockare och bultarna har mindre c-avstånd. En fjärde klass består ofta av en sprutbetongbåge och skall tillämpas när bergförankring inte kan användas, exempelvis där bergtäckningen är liten.

Handboken om provning och värde-

34

ring av stålfiberarmerad sprutbetong var reviderad och omskriven, (Holmgren m. fl. 1997). Denna upplaga var mer inriktad på bergförstärkning än den tidigare.

Hänvisningar till de faktiska normerna infördes liksom den ändrade ASTM C-1018. JH- metoden var nu övergiven sedan den modifierade ASTM gjort det möjligt att definiera en residualhållfasthet, som skulle kunna användas i brottlinjeberäkningar.

Entreprenörerna hade nu förstått att beställarna inte accepterar misstag i kontrollförfarandena. Vidhäftningsprovning samt utsågning och provning av provkuber och -balkar utförs nu av specialiserade företag. Det mest problematiska kravet är det på residualhållfasthet. På grund av den stora spridningen i denna parameter ligger ofta en balk av tre för långt under kravet. Övriga krav på sprutbetongen är normalt uppfyllda. i ett doktorandprojekt som inled-

des före 2000, undersöktes verkningssättet hos bultförankrad, stålfiberarmerad sprutbetong (Nilsson, 2000 & 2003). Nilsson visade både experimentellt och med FEMberäkningar hur genomstansningsbrottet i stålfiberarmerad sprutbetong i närheten av en bricka utvecklas. Han förklarade också varför den ökade bärförmågan på grund av kupoleffekt från förhindrad horisontell deformation av en stålfiberarmerad sprutbetongplatta var mycket större än väntat från teorier och erfarenheter från provning av konventionellt armerade betongplattor.

Denna period dominerades annars av krympning och sprickbildning. När trafiktunnelsystemet Södra Länken söder om Stockholm byggdes, framfördes många klagomål på omfattande sprickbildning i vidhäftande sprutbetong. Man antog att vattenhärdningen av sprutbetongen var dåligt utförd. Sprickbildningen tycktes minska, när speciella arbetslag sattes in för att genomföra vattenhärdningen.

När tunnlarna var färdiga upptäckte man att ett stort antal dräner, särskilt kon-

tinuerliga sådana, var kraftigt uppspruckna. Även i Botniabanan, upplevde man att sprickproblemen var allvarligare än normalt. Misstankarna riktades snart mot de alkalifria acceleratorer som introducerades ungefär samtidigt som den ökade frekvensen av sprickor observerades. Alla vet att vattenhärdning av sprutbetong sällan sker i tillräcklig omfattning, men detta var annorlunda än vanligt. Kanske sprutbetong med alkalifri accelerator var mer vattenkrävande och mer benägen att krympa.

Ett projekt startades där struktur och krympning av olika accelererade sprutbetonger studerades av professor Björn Lagerblad och hans team på Cement och Betong Institutet och problemet med krympsprickor studerades av docent Anders Ansell och mig.

Det första projektet visade att ettringitkristaller, som bildas av alkalifria acceleratorer, bildar en öppen struktur som ger en större vattenförlust än i normal betong. Det visade sig också att den nya typen av sprutbetongs krympning var större än hos vanlig sprutbetong.

Med vanliga cement för sprutbetong i Sverige (CEM I, MH, LA, SR) och normal bergtemperatur kommer det att ta mer än 24 timmar innan en sprutbetong får någon betydande hållfasthet. I normal betong uppträder cementreaktioner i en plastisk struktur, vilket innebär att den kemiska krympningen kan ske utan att orsaka några problem. I accelererad sprutbetong förekommer cementreaktionerna i en redan existerande, »stel« struktur bestående av ettringitkristaller, varför den kemiska krympningen kommer att påverka mikrosprickbildningen.

En effekt av detta är en autogen krympning på cirka 0,5 promille. Således behövs vatten som tillsätts tidigt. Dessutom kommer den härdade sprutbetongen att få en grövre porstruktur, vilket kommer att öka uttorkningskrympningen med mellan 15 och 20 procent. Tillsammans ger detta krympningsnivåer, som kan för-

Betong 4 | 2011

BET0411_33_35_teknik.indd 34

11-08-30 13.31.01

klara den ökade sprickbildning, som observerats.

Storleken hos krympningen beror på mängden cement i blandningen. Normal sprutbetong innehåller mer cement (och vatten) än normal betong. Genom noggrann proportionering med ökade mängder av fi ller är det möjligt att minska mängden cement med cirka 20 procent, men man får problem vid låga vct. En effektiv metod är att tillsätta en stor mängd luft till blandningen, luft som försvinner under sprutprocessen. En annan effektiv metod är att tillsätta krympreducerare till blandningen, (Lagerblad m. fl. 2007).

I krympspricksprojektet utfördes vissa preliminära provningar med krympringar.

Den betong som användes var en sprutbetongblandning som göts i stället för att sprutas. Provningarna visade att en normal mängd stålfi brer inte kan förhindra sprickbildning, men om glasfibrer också tillsätts kan kombinationen av fibrer effektivt förhindra bildandet av mikrosprickor, så att större sprickor aldrig bildas. Förklaringen är troligen att krympspänningarna successivt relaxerar, medan glasfi brerna håller ihop mikrosprickorna, eftersom krympningen är en långsam process. När balkprover med stålfi brer och glasfi brer belastades med korttidslast sprack samtliga på ett sätt som är typiskt för ett töjningsmjuknande material och det föreföll inte som om glasfi brerna gjorde någon skillnad, (Ansell & Holmgren, 2007a, Holmgren & Ansell, 2008).

Forskningen av Ansell på ung sprutbetong utsatt för vibrationer från sprängning fortsätter, (Ansell 2004, 2007b). En FE-modell har utvecklats och förfi nas nu.

En doktorand arbetar också i detta projekt sedan 2008.

Införandet av höghastighetståg fäste uppmärksamheten vid utformningen av sprutbetongdräner. Banverket ökade dimensionerande last för dränerna vid minst två tillfällen, så nu måste sprutbetongdräner vara konstruerade för ett lufttryck på mellan ± 3 kPa vid enkelspårstunnlar och farter från 170 till 219 km/h upp till ± 5 kPa vid dubbelspårstunnlar och farter från 220 till 270 km/h. Konstruktionen skall också dimensioneras för utmattning.

I standardutförandet är dränen fixerad vid berget med enbart vidhäftning, men även andra utföranden förekommer, där olika typer av förankringskomponenter sprutas in.

Dränen måste antingen vara beräknad med antagandet att en krympspricka har bildats i ett ogynnsamt läge eller så skall sprickanvisningar installeras så att läget

Det har varit krävande och utmanande för en krympspricka är känt i förväg.

Sprutbetongdräner har kontinuerligt att arbeta med problem i samband med orsakat praktiska problem under detta år- sprutbetong i tunnlar. Kraven kommer tionde. Det första problemet har samband från det faktum att människor inom tunmed krympsprickor. Frågan är huruvida nelbranschen är mycket pragmatiska och sprickorna har minskat dränens bärför- att många av dem är mycket erfarna. måga eller inte. Ett mycket stort arbete Forskningen måste därför ge svar på fråhar utförts med kartläggning av sprickor gor, som anses vara realistiska av personer i dräner. Många sprickor är parallella med som arbetar praktiskt med sprutbetong.

Utmaningen kommer från det faktum tunnelns längdriktning och därmed mer eller mindre harmlösa. Andra är vinkel- att bergproblemen är så komplexa att räta mot tunnelns riktning, men mycket de sällan kan beskrivas med någon nogbegränsade i längd och kan därmed också grannhet. Men lösningarna måste vara betraktas som harmlösa. Vissa är både rik- möjliga att tillämpa i varierande praktiska tade vinkelrätt mot tunnelns riktning och situationer. Det är också viktigt att minnas flera meter långa och betraktas därmed att villkoren i en tunnel är sådana att åtgärder som verkar vara enkla och tydliga som en potentiell fara.

I det sista fallet beräknades dränens på en ritning eller i en beskrivning, kanske bärförmåga med sprickan i beaktande inte är möjliga att utföra i praktiken.

Jag är mycket glad att slumpen en gång och om tjockleken var minst lika med det nominella beloppet kunde vissa av dem ledde mig in på detta teknikområde och godtas eftersom sprutbetongens hållfast- att jag inte bara har fått bidra till utveckhet ökat kraftigt med tiden. I det motsatta lingen av tekniken utan också till lösningfallet har dränerna gjorts tjockare genom ar på praktiska problem. ytterligare sprutning.

Det andra problemet är anknutet till det Referenser: Referenslistan finns på Eftersnack på första och har att göra med sprutteknik. www.betong.se.

Betongsprutare har inte gjorts medvetna om att det finns Built for power en skillnad mellan Engineered to last! sprutbetong på bergytan och sprutbetong på en drän.

Din kompletta leverantör!

I det senare fallet I mer än 50 år har vi levererat betongfabriker för hårt är sprutbetongen Nordiskt klimat byggda för att hålla. dimensionerad för att uppta ett relaFabriker – Blandare - Transportörer – Conveyorbanor tivt stort böjande Energibesiktning – Styrsystem - Serviceavtal – Vågkontroll moment och därRenovering - Ombyggnad - Reservdelar med får tjockleken stor betydelse.

Traditionellt mäts tjockleken på sprutbetong enligt Utökat program med blandare ett standardise•Frifallsblandare nu upp till 9 m3 rat mönster. Det •Twins shaft 1-9 m3 mönstret beaktar •Planblandare 0,5 – 3 m3 inte funktionen av Värmesystem för biobränslen en drän. I en drän Sänk din energikostnad med 50% är tjockleken viktigast där böjmomenten är störst, men det måste också beaktas att Ytbehandling av betongelement tjockleken skall Höj förädlingsvärdet vara konstant över dränen för att miNy hemsida! nimera risken för Besök oss på robacks.se att krympsprickor koncentreras till de RÖBÄCKS SWEDEN AB Tel +46-90 428 00 svaga delarna.

.

Nyheter!

BETONG 4 | 2011

BET0411_33_35_teknik.indd 35

35

11-08-30 13.31.02

!"#$%&#'(()%*)+,-,(.#/"#0%1#(2)&"&3%1#421#56)*#7"&#8,*9&3: !"#$%&%'%'('#)$$*(+*,%-%$ ./'#.(0'"1*0%+2345 6'%.(0"3-7*+'"3#289# :&%3#./'#,20"$(#0%+234 )$$&%'1('%;

!"#)$$9(3-(9A$$%'#:&%3#.2',2$O2'5#P0'%'5#'%6%'()23*0'715#'%34/'"34*6'2-71+%'#,;, <%+2341%,"#=2'-"8#><#?#@'A02#B3-7*+'"&:4#CD#?#EEF#EG#@'A02 HHH;0%+2341%,";*%#?#"3.2I0%+2341%,";*%#?#+%$%.23J#GFKLFMNMGCG

Stabil mur med T-stöd Bygg stödmurar för vägar, lastplatser, lastfickor och anpassa elementen efter användningsområde och omgivning. Våra prefabricerade T-stödmurar står lika stadigt vid höjdskillnader som på plan mark. Därför har de numera också en given plats i många typer av byggobjekt. T-stöd går också att få med en grafisk eller matrisgjuten framsida, vilket i sin tur gör det möjligt att använda betong på ett helt nytt och stilfullt sätt. Skönhet och funktion i samverkan skapar kvalité.

S:t Eriks - Sveriges ledande leverantör sedan 1888 av Mark, Tak och VA system för en bättre miljö

BET0411_annons.indd 36

www.steriks.se

11-08-28 23.46.44

| TEKNIK |

ANDERS BENNITZ ,

THOMAS BLANKSVÄRD,

TEKN. DR, LTU

TEKN. DR, LTU

Förspännning av fiberkompositer kan ersätta stål Förspänd kolfiber kan ersätta stålet som armering, visar unik forskning vid Luleå tekniska universitet. Själva infästningen av kolfibern stötte på vissa problem, men löstes med ett kilelement av aluminium.

FIBERKOMPOSITER är en grupp av ma-

terial bestående av lastbärande fibrer och en sammanhållande matris med samlingsnamnet FRP, från engelskans Fibre Reinforced Polymers. Typiska fibermaterial är glas, aramid (kevlar) och kol, medan matrisen mest fördelaktigt utgörs av epoxi.

Beroende på vilka beståndsdelar som väljs kan kompositen ges olika egenskaper, till exempel ger aramidfibern ett mycket slitstarkt material med hög töjbarhet, därav dess användning ibland annat skyddskläder, glasfibrer ger stor elasticitet och kolfibrer ger ett starkt och styvt beteende. Gemensamt för dem är den låga vikten och att de inte korroderar.

Tack vare de här egenskaperna är kompositerna också i många fall ett mycket bra alternativ till stål för armering och förstärkning av betongkonstruktioner, där kolfibrer är bäst lämpad av de tre och klarar både fukt och betongens höga pH. Tillämpningen av kompositmaterial i byggindustrin har ökat under de senaste åren i flertalet länder vilket resulterat i ett dagligt användande. Detta kan man se i till exempel ACI:s (American Concrete Institute) rapporter.

Den övergripande, med avseende på fiberkompositer, är rapport nr 440R1 . Till det kommer rapporter för dimensionering av betongkonstruktioner med fiberkompositstänger, 440.1R, och epoxylimmad fiberkomposit som förstärkning av betongkonstruktioner, 440.2R, samt för provning av fiberkompositerna, 440.3R och för förspänning av betongkonstruktioner med fiberkompositer, 440.4R. Internationellt såväl som i Sverige har tillämpningarna nästan uteslutande handlat om limmad, utanpåliggande förstärkning av redan befintliga konstruktioner och då i första hand betongkonstruktioner. Så var fallet vid det uppmärksammade förstärk-

ningsarbetet av Alviks- och Gröndalsbroarna för snabbspårvägen i Stockholm i början av 2000-talet i,2 , figur 1.

Så har också fallet varit vid broförstärkningar längs med Malmbanan, vid renoveringar av korrosionsskadade parkeringshus och för förstärkningar kring håltagningar gjorda i befintliga väggar och tak. Vid den här typen av förstärkningsåtgärder är det svårt att tillgodogöra sig fibrernas hela potential. I de flesta fall är den ursprungliga konstruktionen, tack vare väl tilltagna säkerhetsfaktorer, kapabel att hantera även de laster som förstärkningen dimensioneras för. I praktiken kommer inte kolfibern att belastas med mer än någon procent av sin faktiska kapacitet.

Om man räknar med större påfrestning krävs istället ordentliga åtgärder för att undvika förankringsbrott mellan pålimmad kolfiber och betong. Alternativt försänks stänger i betongens ytskikt, NSMR (Near Surface Mounted Reinforcement).

Just NSMR är kanske en av de mest använda, och användbara, metoderna för förstärkning som hittills tagits i bruk av byggindustrin.

När stängerna försänks ökar ytan för vidhäftning och risken för att de ska lossna minskar, de är också skyddade mot mekanisk åverkan, så som uppstickande laster och skadegörelse, dessutom förblir ytan slät och tål att beläggas. Används de här förstärkningsmetoderna behöver trafiken sällan avbrytas, ett exempel på det är den järnvägsbro i Frövi3 (Örebro län) som enligt nya klassningsberäkningar behövde förstärkas för böjning i tvärled såväl i översom underkant. Där användes NSMR i underkant medan hål borrades genom överkanten av plattan för att inhysa inlimmade kolfiberrör, figur 2. Under ingen del av arbetet behövde den hårt belastade järn-

Figur 1 - Invändig skjuvförstärkning av Gröndalsbron med limmad och ändförankrad kolfiberkomposit, från referens 3.

vägssträckan stängas för trafik.

Då användandet av epoxilimmer i vissa fall kan vara förknippat med restriktioner gällande miljö och arbetsmiljö så finns det alternativa bindemedel till hands. Det finns alltså möjligheter till att använda traditionellt reparationsbruk eller betong tillsammans med fibrer eller fiberkompositer, vanligtvis utformade som nät. Dessa system behöver inte enbart tillämpas i samband med förstärkning utan kan med fördel användas i nyproduktion av platsgjutna eller prefabricerade betongelement.

Ett steg för att ytterligare öka möjligheterna till utnyttjande av fiberkompositerna vid förstärkning är att förspänna dem. Kolfiberkompositer är i det avseendet överlägsna såväl glas som aramid, de står emot i stort sett all typ av nedbrytning4 och kolfibern tappar heller inte sin lastbärande förmåga vid en eventuell brand, så länge fibrerna fortfarande är ordentligt förankrade i sina ändar.

I fallet med järnvägsbron i Frövi, och liknande trågbroar med enkla och dubbla tråg, skulle man med en god förankring BETONG 4 | 2011

BET0411_37-39_teknik2.indd 37

37

11-08-30 13.29.34

| TEKNIK |

Figur 2 - Dimensionering av böjförstärkning i tvärled i över- och underkant på järnvägsbro med dubbla tråg.

av kolfibern i ändarna, utöver att ge bron en högre brottlast, också kunna minska sprickbildningen och reducera befintliga sprickvidder om fibrerna förspändes vid montering. Likaså skulle förspänningen ge en ökad skjuvkapacitet hos trågbottnen och hos slankare konstruktioner en minskad nedböjning i bruksgränstillståndet.

Försök som nyligen genomförts vid Luleå tekniska universitet för att utveckla metoden visar att den önskade effekten uppnås med avseende på ökad spricklast och minskad nedböjning. Resultaten är inte överraskande och ses som allmänt vedertagna då förspänningskablar i stål används. Det unika är att kolfiber nu för första gången förspänts i det här syftet.

När det höghållfasta förspänningsstålet ersätts med kolfibrer krävs provningar för att säkerställa att gamla beräkningsmodeller också i fortsättningen kan användas.

Också de detaljer som ersätter delarna hos ett förspänningssystem för stål måste utvecklas och provas även om konstruktionen i sin helhet kommer att uppvisa ett likvärdigt beteende i de båda fallen.

Försöken i Luleå5 bestod av en serie på sju dubbelarmerade T-balkar, varav en provades utan förstärkning. De fritt upplagda balkarna hade ett spann på 3 000 mm och en höjd på 300 mm. De förstärktes med hjälp av två stycken fritt löpande, åtta mm tjocka och cirkulära kolfiberkablar, en på respektive sida av livet, figur 3. Kablarna

Figur 3 - Belastning till brott av 3,3 meter lång T-balk förspänd med utanpåliggande kolfiberkabel utan deviator.

förankrades i båda ändar med ett koniskt killås och förspändes därefter till önskad kraft, mellan 14 och 50 procent av kolfiberns brottstyrka.

Också kolfiberns placering i höjdled varierades. På fyra av balkarna placerades en så kallad deviator, nedhållande anliggningspunkt, i balkens mitt för att hålla kablarnas hävarm konstant under belastningsförloppet. Som figur 4 visar, jmf. balk B6 med B2 och B7 med B3, så minskar förspänningens effekt annars en aning när den inre armeringen flyter och balken närmar sig sin brottgräns.

LAST-NEDBÖJNINGSKURVOR från försöken visar, som tidigare nämnts, att ökad förspänning ger möjlighet till ökad last innan uppsprickning av balkens underkant sker (bruksgränstillstånd), liksom en ökad last för att nå flytning i den inre armeringen (brottgräns). Samtliga försök avslutades med krossbrott i balkens överkant vid en nedböjning mer än dubbelt så stor som då den inre armeringen flöt. Att få konstruktionen i sin helhet att bete sig segt och säkert när kolfibrer används som förspänningsmaterial är alltså fullt möjligt.

Det som däremot visat sig försvåra den nya tillämpningen har varit förankringen av kolfiberkablarna. Vid traditionell förspänning med stålkablar används ett cirkulärt killås med räfflad inneryta för att greppa kring kabeln och hindra den från att glida

när spännkraften ökas. Används samma lås på kolfiberkabeln skapas spänningskoncentrationer som är svåra att omfördela och i de allra flesta fall leder det till ett lokalt brott vid relativt låga belastningar.

Används istället lås där insidan noggrant dimensionerats för att undvika spänningskoncentrationer glider kolfibern ut ur låset.

Efter en hel del tankearbete och laboratorieförsök nåddes en lösning där de traditionella låsen kraftigt modifierades. Vanligtvis används 3-4 kilar, i det nya låset har dessa kombinerats till en kil bestående av tre sektioner, figur 5. Materialet i kilen har bytts ut till aluminium och en skillnad i lutningen mellan hylsans inre och kilens yttre yta förflyttar en stor del av de radiella krafterna från spetsen av kilen till dess andra ände, där dragkrafterna i kabeln är lägre.

Tack vare designen med ett kilelement ger den nya kilen en gynnsam omslutning av kolfiberkabeln och en större friktionsyta. Aluminiumet ger en mjukare kil i jämförelse med traditionella stålkilar och fördelar därmed spänningarna jämnare över kabelns yta. När de greppande krafterna flyttas bakåt jämnas också fördelningen av huvudspänningar ut och eventuella spänningstoppar där kabeln går in i killåset försvinner.

Med det nya låset är det möjligt att belasta kolfiberkablar till brott utan att använda oproportionerligt stora förankringar. Förhoppningen är att den möjligheten nu ska

KORT & GOTT BESTÄLLARE: Här finns stora möjligheter att kapa kostnader, att förstärka en gammal konstruktion är ett ofta bortglömt alternativ till att bygga nytt och att förstärka med förspänd armering ökar utnyttjandegraden ytterligare.

KONSTRUKTÖR: Att byta ut stål mot kolfibrer i spännkablar minskar vikt och eliminerar risken för korrosion.

ARKITEKTER: Nya slankare konstruktioner där armeringen och spännkablarna kan utgöra ytmönster och framhäva konstruktionens bärande system.

ENTREPRENÖR: Färre trafikavbrott, kortare projekttider och färre tunga lyft.

Figur 4 - Nedböjning då förspänningen varierades för balkar med respektive utan deviator.

38

BETONG 4 | 2011

BET0411_37-39_teknik2.indd 38

11-08-30 13.29.35

Figur 5 - Nyutvecklad förankring för kolfiberkablar.

dan där på ett enkelt sätt reducera vikten.

Med ett minskande behov av täckskikt på grund av att behovet mot yttre miljöpåverkan är obefintligt kan både volym och vikt minskas ytterligare, vilket kan reducera påverkan på vår miljö. Här finns utrymme för nya idéer att utvecklas. Hur skulle till exempel volym, vikt och pris hos spännarmerade håldäck och T-bjälklag påverkas om stålet i spännlinorna byttes ut mot kolfibrer?

.

REFERENSER:

komma till användning för att öka kolfiberns utnyttjandegrad ytterligare. Områden inom betongbyggandet där det är möjligt att nu effektivt utnyttja kolfiberns fulla kapacitet är att dels använda den som utanpåliggande förstärknings- och reparationsmaterial för befintliga konstruktioner, dels som armeringsmaterial i prefabindustrin.

Med möjligheten att förspänna och även låta ändförankring sitta kvar går det nu att förstärka med en högre effektivitet och bättre utnyttja kolfiberns goda egenskaper.

Framförallt kommer det att minska mängden kolfibrer som behöver användas och därmed kostnaderna. Det går också att re-

ducera sprickvidder och i nya forskningsprojekt undersöks möjligheten att med hjälp av förspända kablar öka skjuvkapaciteten hos bottenplattan på trågbroar.

För prefabindustrin bör materialet och förspänningsmöjligheterna också innebära nya och intressanta möjligheter. Tunna kolfiberkablar fungerar som en utmärkt ersättning för stål där det finns önskemål om vikt- och volymsminskning hos produkterna. Tack vare att kolfibern har en densitet som endast är en femtedel av stålets och kan hantera spänningar upp till dubbelt så höga som förspänningsstål (nästan åtta gånger kapaciteten hos traditionellt armeringsstål) kan en tillverkare re-

1.Report on Fiber-Reinforced Polymer (FRP) Reinforcement for Concrete Structures, ACI 440R-07, American Concrete Institute, Farmington Hills, USA, 2007. ISBN 978-0-87031-259-5 2.Eriksson, L. Kolfibertejp och stålstag håller ihop skandalbroar, Ny Teknik, 25 sept., 2002.

3.Bennitz, A.; Täljsten, B. och Danielsson, G. 2010. CFRP strengthening of a railway concrete trough bridge - a case study, Structure and Infrastructure Engineering. Publicerad online 16 juni 2010 i väntan på tryck. http://dx.doi.org/10.

1080/15732479.2010.489787 4.Bennitz, A. 2009. Polymerbaserade kompositspänntag. Litteratursammanställning, Elforsk rapport nr 09:75. 80 s.

5.Bennitz, A. 2011. Externally Unbonded PostTensioned CFRP Tendons - A System Solution, Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet, Inst. för samhällsbyggnad och naturresurser, Avd. för konstruktionsteknik, Luleå.

Ingjutningsgods till betongindustrin

Let’s connect

Solbräckegatan 15 442 45 Kungälv Sweden Tel +46 303 24 30 80 E-mail info@pretec.se www.pretec.se

Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf +47 69 10 24 60

BET0411_37-39_teknik2.indd 39

11-08-30 13.29.37

Betongbyggnadsdagen samt Betonggalan 2011

BETONG EN LÖNSAM AFFÄR Vi samkör de två evenemangen på Grand Hotel i Stockholm den 29 september.

Betongbyggnadsdagen är den självklara mötesplatsen för betongsektorns alla aktörer och årets tema är ”Betong – en lönsam affär”.

Vi har alla ett ansvar att se till att utvecklingen är hållbar. Vi inleder dagen med att redogöra för de krav som samhället och våra myndigheter ställer på oss i byggsektorn. Vi har valt ut ett antal projekt där vi belyser betongens styrka vad gäller bland annat värmelagringsförmåga, ekonomi, hållfasthet, flexibilitet, arbetsmiljö, luftmiljö (vägar) och estetik.

Till kvällens Betonggala bjuder branschens företag in sina kunder och andra viktiga personer till ett trevligt mingel med underhållning och prisutdelning.

Betongbyggnadsdagen arrangeras av Betongföreningen i samarbete med Cementa, Svensk Betong och CBI Betonginstitutet.

BET0411_annons.indd 40

Fotograf: Daniel Hertzell

Anmäl dig senast den 15 september på: www.betongforeningen.se

11-08-28 23.46.47

| TEKNIK | Grafisk betong på en fasad på ett hus i centrala Tavastehus.

Hetaste ämnena på

NORDISKA BETONGFORSKNINGSMÖTET Magnesiumdioxid som bindemedel och skrotning av tvåstegsmodellen för att dimensionera betong var heta ämnen på Nordiska Betongforskningsmötet i Tavastehus i Finland. Tidskriften Betongs teknikredaktör Johan Silfwerbrand rapporterar på plats. TEXT: JOHAN SILFWERBRAND FOTO: TANG LUPING.

BETONG 4 | 2011

BET0411_41_44_teknik3.indd 41

41

11-08-26 19.19.35

| TEKNIK |

NORDISKA BETONGFÖRBUNDET och Finska Betongföreningen arrangerade XXI Nordic Concrete Research (NCR) Symposium i Tavastehus eller Hämeenlinna ungefär tio mil in i landet från Helsingfors.

Finska Betongföreningens nye ordförande Jussi Mattila kunde berätta att deltagarantalet var över 150 personer, vilket är det högsta sedan Reykjavik 1999 (figur 1).

En förklaring till det höga deltagarantalet är att betongforskningen fortfarande står sig relativt stark i Norden, en annan att Finska Betongföreningen bjudit in deltagare och accepterat bidrag från författare utanför Norden i större utsträckning än vad tidigare arrangörer gjort. Man kan naturligtvis fråga sig om detta är bra eller om det riskerar att tunna ut den nordiska dimensionen. Jag tror tvärtom att det är värdefullt att symposiet besöks av icke nordbor som kan ta del av vad vi gör här nära polcirkeln och kan föra det vidare till sina egna länder. Symposiespråket är ju sedan länge engelska.

Förra gången arrangerades NCR Symposium i svenska Bålsta (2008). Jag sammanfattade det symposiet på avslutningsdagen och hade fått samma uppdrag även denna gång. Bålstamötet visade att miljö och hållbarhet är allt viktigare, att teknik håller på att ta vid efter hantverk och att kvinnliga forskare är alltmer framträdande. Inför Finland 2011 ställde jag tre frågor: • Vilka resultat kommer det norska megaprojektet COIN leda till?

• Kommer danska, finska och svenska forskningsråd bara titta på?

• Vilka hemligheter gömmer islänningarna (som inte deltog i Bålsta)?

Figur 1: Antalet deltagare och antalet artiklar på de åtta senaste NCR-symposierna.

att blicka bakåt (figur 2). Vi kan konstatera följande: • Konstruktionsforskningen har numerärt minskat med mer än 50 procent mellan 1990 och 2011.

• Forskningen om höghållfast och högpresterande betong nådde sin kulmen 1996.

• Beständighet pendlar litet, men fångar fortfarande forskarnas (och finansiärernas) intresse. Skall det ses som en styrka (betong har god hållbarhet och lång livslängd) eller svaghet (betongen bryts så småningom ned)?

• Miljö- och hållbarhetsfrågorna ökar långsiktigt (knappast kortsiktigt) men dominerar långt ifrån ännu. fått en mindre andel beror sannolikt på att industrin för närvarande prioriterar mate-

ATT KONSTRUKTIONSFORSKNINGEN

Tre år senare kan man ge följande svar: • COIN-projektet har inte varat tillräckligt länge för att ge konkreta resultat – återkom 2013.

• Inga motsvarigheter till COIN finns utanför Norge, men dansk, finsk och svensk betongforskning är ändå ungefär lika stor som den norska. Finansieringen kommer däremot från många fler källor. I Norge är finansieringen utanför COIN väldigt liten.

• Inte heller i Tavastehus var den isländska närvaron numerärt stor, men den världsberömde isländske reologiforskaren Olafur Wallevik deltog och blev dessutom belönad med Nordiska Betongförbundets medalj för sina insatser om färsk betong.

TITELN PÅ MITT FÖREDRAG var Overview of the Symposium: Future Trends in Concrete Research and Concrete Technology.

Det klassiska sättet att studera trender är

42

rialfrågor. Här finns en naturlig industriell bas i tillverkarna av cement, andra delmaterial, fabriksbetong och förtillverkade betongvaror. Någon motsvarande bas finns inte inom konstruktionsområdet. Trots det pågår en hel del riktigt intressant konstruktionsforskning.

Tidskriften NCR:s pris till bästa artikel under den senaste treårsperioden gick till chalmersforskaren Rasmus Rempling för en artikel om modellering av betong utsatt för dragspänningar. Han fick även chansen att berätta mer om sitt projekt (= hans doktorandprojekt) under öppningssessionen. I projektet utvecklade han en lovande modell som kombinerar skademekanik med plasticitetsteori.

Symposiet innehöll ett antal nyheter, ett fåtal utgör nyheter för forskarsamhället medan några fler handlar om nyheter som tidigare inte presenterats vid ett NCR sym-

Figur 2 – Antalet artiklar inom sju olika områden vid åtta NCR-symposier under perioden 1990-2011.

BETONG 4 | 2011

BET0411_41_44_teknik3.indd 42

11-08-30 13.32.53

När kommer gästerna?

När vi på Strängbetong bygger hus går det undan. Det är en del av poängen med vårt sätt att bygga. Vi tillverkar betongelement i våra

och uppvärmda lokaler. Resultatet blir en byggnad med högre kvalitet som står klar mycket snabbare och är fri från problem med

fabriker, transporterar de färdiga delarna och monterar ihop dem där huset ska stå. Det gör byggtiden för husets stomme rekordkort och

fukt och mögel. Dessutom kommer förväntansfulla, betalande hyresgäster att kunna flytta in i huset betydligt snabbare. Det tycker

installatörer och hantverkare kan snabbt påbörja sitt arbete i torra

vi är smartare byggande. Läs mer på www.strangbetong.se.

BET0411_annons.indd 43

11-08-28 23.46.48

| teknik |

posium. I de flesta fall handlar det om nya rön som ger litet mer information än vad vi hade tidigare, man brukar tala om inkrementell forskning.

Tre riktiga nyheter utgjordes av användning av optiska fibrer för att överföra bilder till dubbelkrökta betongytor, utveckling av basaltfibrer i betong samt betong för Fehmarn Bält. Analys av SKB:s rörelse, armering med textilier och fotokatalytiska betongytor var nytt sedan sist (2008). Ett bidrag som väckte uppmärksamhet var Hendrik Schlunes och Mario Plos (båda Chalmers) bidrag om en ny säkerhetsfilosofi för betongdimensionering.

De föreslår att den traditionella tvåstegsmodellen (analys + tvärsnittsdimensionering) ersätts av en integrerad process.

Med den nya modellen skulle det också bli möjligt att värdera spridningen där

»En annan trend handlar om estetik.

Skräddarsydd betong sysselsätter ett antal danska forskare i projektet Taylorcrete...« den hör hemma i processen (ofta i den mekaniska modellen) och inte sprida ut den jämnt över alla delar.

Temperaturspänningar i betong uppmärksammades i flera föredrag om bland annat inneslutningar för kärnkraftsverk, lådbroar och lamelldammar. Forskarnas resultat visar att man behöver behandla icke-linjära temperatureffekter för att få rimliga resultat. Men alla forskarna hade valt att välja tabellvärdet på betongens termiska längdutvidgningskoefficient (1*10-6 per °C) trots att koefficienten kan variera med en faktor två beroende

44

på val av ballastmaterial. Fortfarande verkar steget mellan material- och konstruktionsforskarna väl långt.

omfattande i Norden. Klorider och armeringskorrosion var föremål för 15 artiklar medan frost figurerade i 12 stycken.

Betongens utveckling brukar främst åskådliggöras med utvecklingen av betong med allt högre tryckhållfasthet. I Tavastehus uttrycktes detta litet annorlunda. För 100 år sedan räknade man med en tryckhållfasthet på 15 MPa, nu arbetar norrmännen inom COIN för en betong med draghållfastheten 15 MPa. Denna betong skall dessutom kunna pumpas. Men kommer tidtabellen till 2015 att kunna hållas?

Utvecklingen av nordisk anläggningsbetong har i stor utsträckning letts av utvecklingen av offshorekonstruktioner och avancerade broar. Broarna över Stora Bält och Öresund följs nu av en tunnel under Fehrman Bält. Medan Carmen Andrade (ES) berättade om hur väl den spanska betong som användes till Öresundsbron fungerar på en marin, spansk fältexponeringsplats berättade bland annat Martin Kaasgaard (DK), Marianne Tange Hasholt (DK) och Ulf Jönsson (SE) om planeringen för förbindelsen mellan Danmark och Tyskland och kraven på den betong som skall användas till tunneln. En ny fältprovningsplats vid det danska brofästet (läs: tunnelfästet) i Rødby ingår också.

en annan trend

internationellt sett handlar miljöfrågan i betongsammanhang ofta om alternativa bindemedel. Självklart var det också ett ämne i Tavastehus och här uppstod en debatt som var så vanlig vid tidigare symposier, men numera är så sällsynt. Gnistan som tände debatten handlade om utnyttjandet av magnesiumoxid MgO som bindemedel. Även om tryckhållfastheten för en sådan betong påvisades vara god var många oroliga för andra egenskaper. Och hur mycket koldioxid kostar transporterna från fyndigheten till byggplatsen?

Det är här vi behöver en livscykelanalys (LCA) för att svara på frågan på ett neutralt och riktigt sätt.

LCA handlar inte bara om alternativa bindemedel utan också om optimerade betongrecept, optimerade tvärsnitt, användarfasen, optimala drifts-, underhållsoch reparationsstrategier med mera. Men i takt med att användarfasens energianvändning minskar (vi bygger nollenerighus till exempel) så kommer produktionen att få ökad tyngd. Men produktionen skall divideras med livslängdens antal år.

Då blir beständigheten åter den viktigaste egenskapen. Kanske är det därför som beständighetsforskningen fortfarande är så

handlar om estetik.

Skräddarsydd betong sysselsätter ett antal danska forskare i projektet Taylorcrete (som handlar om nya formar, nya armeringstyper och SKB). Vi har redan nämnt optiska fibrer. Mari Bøhnsdalen Eide berättade om ett norskt projekt att klassificera betongytor med hänsyn till gråton och defekter (porer).

På väg till mottagningen hos vice borgmästare i Tavastehus fick alla deltagare beskåda en vacker betongfasad där den finska specialiteten grafisk betong demonstrerades.

Vad skall vi arbeta vidare med? Tom Lundin (FI) menade i sitt inlägg om ny mätteknik att ”cementets hydratation är ännu inte fullständigt känd”. Man kan då naturligtvis fråga sig hur vi över huvud taget kan bygga något i betong utan denna fundamentala kunskap. Å andra sidan byggde romarna sitt mästerverk och vår turistattraktion Pantheon med en uppsättning siffror som enbart fungerar för att skriva årtal med.

Mot bakgrund av de nyheter och tankar som presenterades vid symposiet verkar utmaningarna handla om följande ting: • Betong med reducerad krympning.

• Betong med ökad draghållfasthet och töjbarhet.

• Betongkonstruktioner som tillvaratar alla fördelar (styrka, styvhet, beständighet, användarfasens egenskaper) till minsta möjliga koldioxid-utsläpp.

• Slutliga lösningen för genomstansning av betongplattor.

• Utveckling av ett antal olika men tillgängliga betongtyper som uppfyller olika krav och som möjliggör nyansering och val av rätt betong till rätt objekt eller del av objekt, vi kan sammanfatta det i skräddarsydd betong.

• Betongrecept och betongkonstruktioner som dimensioneras för 120 år och inte bara för den knappa procent som utgör produktionsfasen.

Slutsatserna från Tavastehus 2011 är att det höga deltagarantalet visar att vi fortfarande har en stark betongforskning i Norden och att det relativt stora antalet unga forskare visar att betongforskningen även har en lovande framtid.

.

Fotnot: Samtliga artiklar finns publicerade i en specialutgåva av Nordic Concrete Research: Research Projects 2011. Proceedings of the XXI Nordic Concrete Research Symposium, Hämeenlinna, Finland, 2011. (Publication No. 43, 536 pp.). Publikationen kan beställas via www.nordicconcrete.org.

Betong 4 | 2011

BET0411_41_44_teknik3.indd 44

11-08-26 19.19.37

Vinnare av juryns röster och på delad förstaplats i publikomröstningen i Tekla Sverige modelltävling 2011:

Strängbetong med Swedbank Arena i Stockholm

Användningen av Tekla BIMprogramvara påverkar vår omgivning över hela världen. Tävlingen skapar mer medieexponering och blir mer populär för varje år. Vinnarna av årets tävling går automatiskt vidare till Tekla Global BIM Awards. De globala vinnarna bestäms av en jury bestående av ledande BIM-experter inom och utanför Tekla.

a www.tekla.com/se Delad förstaplats:

COWI med Holmenkollen hoppbacke i Oslo

BET0411_annons.indd 45

11-08-28 23.46.51

| inspiration |

Betonggolv

en konst Arkitekten Pontus Lomar hade svårt att hitta referensobjekt till sitt betonggolv till det nya spritmuseet ute på Djurgården i Stockholm. Men så kom han till Museum of Contemporary Art i Denver och där fanns det.

TEXT: PonTus Lomar

D

et nya Spritmuseet öppnar under våren 2012 i Galärskjulen på Djurgården som ursprungligen uppfördes 1765. Det kommer att inrymma tillfälliga utställningar, en permanent sprithistorisk utställning, provningsrum för dryck och en museibutik. I museet kommer även den världsberömda konstsamlingen Absolut Art Collection att inhysas och på kajen kommer det att finnas en sommarservering med utblickar över Saltsjön.

Vi har valt att särskilja den ursprungliga byggnadens formspråk från det nya museets arkitektoniska utryck. De befintliga byggnadsdelarna bevaras både utvändigt och invändigt i deras originalskick, medan

46

vi sökt inspiration i samtiden när det gäller nytillkomna ytskikt.

Vi har valt en rustik karaktär i väggbeklädnader av svart laserad plywood med inslag av koppar som skall återkoppla till sprittillverkningens kolonner.

När det gäller golvytorna så kommer stora delar av entrévåningen att få betonggolv, liksom delar av kajen i anslutning till entréfasaden. Vi ville få till ett mörkt golv med relativt lite synlig ballast. Det visade sig vara svårt att hitta ett bra referensprojekt och vi fick leta både länge och väl innan vi hittade rätt inspiration.

Det var under en resa till Colorado i USA som jag besökte det nya konstmuseet i Denver, ritat av David Adjaye, jag kände att jag hittat rätt. Alla museets golv hade

en mörk grafitgrå och jämn kulör som varierade beroende på hur dagsljuset föll eller hur konstljuset belyste golvytorna. Bilderna tog jag med mig hem till Sverige och vi började arbetet med att finna ett lämpligt recept för att uppnå en liknande effekt.

De invändiga golvytorna har precis gjutits med mycket fin ballast med en mörk infärgning av sex procent svart järnoxid. Ytan är träriven före slipning och kommer efter slipning att förseglas med vattenglasslipning. www.mcadenver.com

.

Betong 4 | 2011

BET0411_46_inspiration.indd 46

11-08-27 14.51.01

%¼QRS«QJMHMF LDC JNKÃ&#x2014;ADQ 4SR@SS@ JNMRSQTJSHNMDQ J@M O¬ DSS Ã&#x2014;DWHADKS RM@AAS NBG R«JDQS R«SS E¼QRS«QJ@R LDC 2SNR JNKÃ&#x2013;ADQJNLONRHS H ENQL @U K@LHM@S U«U RS@U@Q DKKDQ M«S *NLONRHSRXRSDLDM J@M K«SS HMSDFQDQ@R H 2SNR ¼UQHF@ XSRJXCCROQNFQ@L '«Q HMF¬Q SHKK DWDLODK 2SNR O@SDMSDQ@CD HLOQDFMDQHMFRFDK RNL @MU«MCR E¼Q @SS TMCUHJ@ JKNQHCA@RDQ@C JNQQNRHNM O¬ ADÃ&#x2013;MSKHF @QLDQHMF Sto Scandinavia AB [ SDKDENM [ VVV RSN RD

BET0411_annons.indd 47

11-08-28 23.46.54

| betongföreningen |

Ny mönsternorm presenterad i Prag text: Johan Silfwerbrand

Den 8-10 juni arrangerade Tjeckien

årets fib Symposium på det stora kongresshotellet Clarion i Prag. Symposiet samlade 430 deltagare plus 40 medföljare och utställare. Temat för symposiet var Concrete Engineering for Excellence and Efficiency. Symposiet innehöll ovanligt många bidrag, totalt närmare 300 av

mer om

Betongföreningen och fib BeTongFöReningen har två representanter i fib: Johan Silfwerbrand och Sten Forsström. Den 11-14 juni 2012 står Stockholm som värd för symposiet med temat Concrete Structures for Sustainable Community. www.fibstockholm2012.se

vilka huvuddelen presenterades muntligt under fyra parallella sessioner medan nära 40 st presenterades som posters.

Intressantast i Prag var nog den gedigna presentationen av den nya mönsternormen MC 2010. Vad menas med en mönsternorm? Ja, denna norm är resultatet av ett stort antal forskares arbete i ett antal kommittéer och arbetsgrupper inom fib. Förra gången forskarna tog fram en mönsternorm i Europa var i slutet av 1980-talet i och med publiceringen av CEB-FIP MC 1990 som utgjorde slutprodukten av ett samarbete mellan de båda organisationerna CEB och FIP som gick upp i fib vid samgåendet 1998.

MC 1990 har sedan legat till grund för Eurokod 2. Mönsternormen har ingen juridisk status i något land, men utgör grund och inspirationskälla för normförfattarna inom CEN och andra standardiseringsorgan.

Ordförande i arbetet med MC 2010 har den tidigare Swedish Concrete Awardvinnaren professor Joost Walraven, Delft,

Vi minns sVen sahlin PRoFeSSoR eMeRiTuS Sven Sahlin,

göteborg, har gått ur tiden i en ålder av 85 år. Han avled den 18 maj 2011 och efterlämnar hustrun Kerstin, två söner, en dotter samt barnbarn. Sven Sahlin ägnade hela sitt yrkesverksamma liv och många år efter pensionen åt betongkonstruktioner och murverk. Han disputerade vid KtH 1959 och hade därefter olika tjänster som lektor, laborator och professor vid KtH och Chalmers. Han var ordförande i Svenska Betongföreningen mellan 1987 och 1991, dvs. under den tid som föreningen omor-

ganiserades, startade Service AB, åter började ge ut tidskriften Betong och påbörjade den moderna kommittéverksamheten.

Han fick Betongföreningens guldmedalj 1992 för att under sin forskargärning ha ”demonstrerat en särskild förmåga att kombinera god teoretisk skicklighet med experimentell metodik för att bygga upp kunskaper i nya betongteknikområden”.

Sven var intelligent, intellektuell och internationell. Under olika perioder var han gästforskare i USA och han blev fellow i American Concrete Institute. Vi saknar en pedagogisk lärare, en vänlig kollega och en god vän.

Johan Silfwerbrand

varit. Han höll en lysande nyckelföreläsning där han sammanfattade arbetet och de båda volymerna som tillsammans omfattar 600 sidor. Arbetet påbörjades 2002 och man hoppas att fib:s medlemsländer skall kunna godkänna MC 2010 genom en omröstning i oktober 2011.

De viktigaste nyheterna jämfört med MC 1990 är livslängdsdimensionering, ultrahöghållfast betong, FEM, dimensionering av befintliga konstruktioner och ”konceptuell design”. Vad det sista är lyckades han inte riktigt hinna med att förklara, men han antydde att det bland annat. handlar om att hushålla med naturresurser och begränsa koldioxidutsläppen.

MC 2010 innehåller fem delar: 1. Principer, 2. Material- och andra data för dimensionering, 3. Dimensionering, 4. Produktion eller byggande och 5. Åtgärder för bevarande och rivning.

Det andra kapitlet innehåller egenskaper inte enbart för betong, armering och spännarmering utan också för fibrer, fiberbetong och icke-metallisk armering.

En annan nyhet är att mönsternormen ger tre möjligheter (eller nivåer) till tvärkraftsdimensionering av betongbalkar.

Den lägsta nivån innehåller den enklaste ekvationen och förväntas ge ett resultat som är kraftigt på säker sida.

Genom att använda mer komplicerade ekvationer kan fler mekanismer beaktas och man förväntas spara material men ändå hamna på tillräcklig säkerhet. Från BBK är vi vana att betongen själv ger ett tillskott till tvärkraftskapaciteten även i skjuvarmerade balkar. Så är inte fallet i EK 2. På den högsta nivån i MC 2010 ger betongen åter ett bidrag samtidigt som bidraget från skjuvarmeringen begränsas något. För genomstansning av betongplattor finns på motsvarande sätt två nivåer.

Läs utförligare reportage på Eftersnack på www.betong.se

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

100 44 Stockholm

48

Anders Bondemark, Tua Franklin, nyréns arkitektkontor, Roger Johnsson, Harsco Infrastructure, Mario Moglia, Statech, och Roger Strömberg, Sanpro.

Betong 4 | 2011

BET0411_48-49_foreningen.indd 48

11-08-29 11.08.36

| anslagstavlan |

»Fråga Experten« på Betong.se!

Jag är arkitekt och har föreskrivit att en betongyta ska vara infärgad med fyra procent kimrök. totalentreprenören menar att ingen som de har pratat med har en aning om vad “kimrök” skulle vara. /Håkan SvAr: Förr användes kimrök i betong, men det är ett organiskt material som inte var så bra. Idag använder man järnoxid, varvid 4 – 5 procent av cementvikten är vanlig inblandning.

Betongföreningen gav 2008 ut “Rapport nr 14 Att beskriva betongytor”. Den kan jag rekommendera till läsning. /Arne Hellström

86%

av de som svarat på vår enkät på hemsidan tycker att sammanslagningen av Betonggalan och Betongbyggnadsdagen är bra.

Nyheter varje dag www.betong.se

Läsarbrev:

Mycket är ambitiöst och bra, men tidningens nuvarande karaktär passar inte mig. Jag vill ha tekniskt vetenskapliga jämte praktiska artiklar om material, konstruktioner, produktion och utförda konstruktioner. För att budskapet skall framstå som seriöst bör utformningen vara enkel: inga stora bilder eller färgglada utsmyckningar, gärna figurer och bilder, men endast relevanta sådana, inga färgbakgrunder i texten. /Lars SvAr: tack för att du läser oss ändå. Den typ av tidskrift du verkar vilja ha finns det gott om inom byggsektorn. Vi satsar mer på en mix av berättande texter och vetenskaplig fakta. /Roger Andersson, chefredaktör

SkrIv tILL tidskriften Betong | Box 55 684 |102 15 Stockholm | redaktion@betong.se

Det var med stort intresse jag läste artikelserien i förra numret om den nationella träbyggnadsstrategin. Jag hade nämligen hört att flera av miljöargumenten för träbyggande är tvivelaktiga, men aldrig fått kläm på vilka och varför. tack tidskriften Betong för att ni klargjorde detta på ett så objektivt och bra sätt! /Fredrik Jag tycker att det är olyckligt att man ger sig in i »materialkriget« vilket är fallet i senaste numrets artiklar om nationella träbyggnadsstrategin. Allt som skrivs i dessa artiklar kan inte uppfattas annat än som ensidiga partsinlagor. /Mikael SvAr: Jag tycker historien om tillkomsten av

den nationella träbyggnadsstrategin och det faktum att träbyggande kan marknadsföras med Regeringskansliets logotyp är alltför fantastisk för att inte berätta. /Roger Andersson, chefredaktör

| signerat | Utvald perSon tycker till Tage HerTzell

FörFattare av Betongens yta

I SAOL, Svenska Akademiens ordlista, andra

upplagan, finns 29 ord med betong som förled, till exempel betongarbetare, betongbalk och betongbelägga. Dessutom upptas i So, Svensk ordbok, betongbädd, betonggris och betongparti. om de flesta orden är ingenting speciellt att säga, annat än att vissa av dem inte används särskilt ofta. Betongering hör man sällan att någon sysslar med. ordformen torde utgöra en substantivering av verbet betongera, som enligt Svensk ordbok skulle betyda belägga med betong. Inte att förväxla med det vi nu kan sägas uppleva: en betongera.

Flera ord används med nedsättande innebörd och det tydligen med den åsikten att orddelen betong förnedrar begreppet. I ordet betonggris är dock förleden en materialbestämning som inte torde vara diskriminerande. Men varför gris? ordet betonggris ges i So betydelsen ”(prismaformat) betongblock som används för att stänga av fordonstrafik el. leda den i annan riktning”. Borde inte ordet betongpolis vara mera rättvisande i sistnämnda ords båda betydelser, om man nu ska ta till ett så varnande ord som polis.

Språket diskriminerar betongen en gris påverkar väl sällan trafiken, möjligen gör den det i sin vilda variant. ord där förleden betong ger nedsättande innebörd är också betongkoloss. Koloss är enligt So: ”äv. stor person eller stort föremål”. Detsamma torde också gälla betongöken och betonghäck.

Den ena kan man vandra igenom med individuella upplevelser, men den andra torde man, om man inte avser en mängd betong, definitivt inte kunna klippa, varför det uppenbarligen är illa menat. Även ordet betongparti används i nedsättande betydelse, men misskrediteringen går i detta fall mera ut över partiet än över materialet i politisk mening, speciellt som materialet i alla händelser skulle göra partiet starkare. ordet betongyta upphöjs inte till rangen av officiellt svenskt ord, något som känns förnedrande för den som gör denna analys. Det känns orättvist, speciellt som betongord med slutleden balk, block, element, golv, grund, mur, pelare, platta, påle, sten och vägg släpps in i Akademiens finrum.

Inte heller ballast accepteras av SAoL som ett svenskt originalord utan ges betydelsen barlast, som man anser innebära ”fyllnadsmaterial i be-

tong t.ex. sand, sten etc.” Men barlast har också en negativ klang, som i So:s exempel: ”boken tyngs av en barlast av utländska termer.” Därför borde ordet ballast inte enbart vara en kortform av barlast utan i första hand ges den betydelse som är självklar för en stor bransch i näringslivet. ordet fyllnadsmaterial borde dessutom bytas ut mot delmaterial, eftersom det är likvärdigt med övriga delmaterial. Ballast är ju inte till för att ’dryga ut’! Vad vore betong utan ballast? Ballast är ingen barlast!

BeTongord i Saol: betongarbetare, betongbalk och betongbelägga, betongbeläggning, betongblandare, betongbock, betongbro, betongelement, betongera, betongering, betongfundament, betongförort, betongg(h)etto, betonggjutning, betonggolv, betonggrund, betonghus, betonghäck, betongkloss, betongklump, betongkoloss, betongmur, betongpelare, betongplatta, betongpåle, betongsten, betongtråg, betongvägg och betongöken.

Betong 4 |2011

BET0411_48-49_foreningen.indd 49

49

11-08-30 13.33.44

Vårt miljöarbete går med fuglesång.

Det är lätt att bli upprymd av vårt arbete för ett miljömässigt hållbart samhälle.

I all vår verksamhet ska vi bidra till att bevara naturens funktioner och mångfald.

Vi minskar transporterna genom kundnära fabriker över landet. Snålar med och återvinner vatten genom hela tillverkningen. Ersätter fossila bränslen med miljöanpassade. Till exempel.

SOM GJUTET. På Swerock utvecklar och tillverkar vi betong som anpassas efter dina byggkrav och speciella behov. För att våra produkter alltid ska uppfylla höga krav på kvalitet och miljö arbetar vi aktivt med produktutveckling och deltar i pågående forskningsprojekt.

Med mer än 40 betongfabriker – från norr till söder – är vi en av Sveriges största leverantör av fabriksbetong. Se till att ditt nästa projekt vilar på säker grund. Kontakta oss för rådgivning redan idag.

9L lU NYDOLWHWV RFK PLOM|FHUWL¿HUDGH enligt ISO 9001 och 14001.

www.swerock.se

BET0411_annons.indd 50

11-08-28 23.46.56

| utblick |

Bro över n e d o fl o d a r lo o C

Förbifart

Hoover Dam

– utmaningen upprepas Hoover Dam har fascinerat konstruktörer och entreprenörer ända sedan den byggdes för 70 år sen. När en ny bro, Hoover Dam Bypass, skulle byggas ställdes konstruktörerna för samma problem som då. Här berättar den tekniske chefen om hur problemen löstes. text: Jeff St John överSättning: ellen robertS. foto med tillStånd av obayaShi/PSm Jv Publicerad med tillStånd av concrete international.

Betong 4 | 2011

BET0411_51_56_utblick.indd 51

51

11-08-30 13.34.36

| UTBLICK |

Flytande kväve som injiceras i en betongbil .

S

edan Hoover Dam färdigställandes på 1930-talet har vägbanan vid toppen varit en primär trafikled över Coloradofloden. Med ökad trafik och turism skapades ofta långa köer och förseningar. Trycket på vägbanan ökade ännu mer när U.S. route 93 under 1990-talet gick med i det Nordamerikanska frihetshandelsavtalet (North American Free Trade Agreement). När man som en säkerhetsåtgärd efter 9/11attackerna även förbjöd all lastbiltrafi k att använda överfarten så var detta ytterligare en faktor som motiverade projektering och konstruktion av Hoover Dam Bypass (Mike O’Callaghan - Pat Tillman Memorial Bridge) med sin överfart mitt över floden.

Inför arbetet med den nya överfarten väcktes många frågor kring Hoover Dams konstruktion, som utan tvekan är en av 1900-talets största tekniska bedrifter. Hur hade man hanterat den intensiva hettan på en plats där temperaturen kan uppnå 54°C. Hur hade man lyckats få arbetarna, utrustningen och materialet på plats? Ar-

52

betsgruppen stod nu inför samma utmaningar som man hade haft 70 år tidigare.

Den i särklass största utmaningen var att bygga betongvalven med själva betongen som ett stort orosmoment, med sättmåttförhållanden, temperaturkontroll, leverans och gjutning, hårdnande och det kanske största orosmomentet - kvalitetskontrollen.

Utvecklingen av betongblandningen började två år innan det första valvet göts.

Många av kraven för denna högpresterande betong hade fastställts av projekt- och ägargruppen. Kraven innefattade faktorer som hållfasthet, val av ballastmaterial och behov av temperaturkontroll. Arbetsgruppen lade till ytterligare krav för att kunna möta utmaningar vid leverans och gjutning (pumpbarhet, flytegenskaper och lång tillstyvandetid) samt för att snabbt kunna vinna hållfasthet och minimera tiden för flytt av gjutformarna. Betongens avsedda hållfasthet bestämdes till 69 MPa på 56 dagar.

Specifikationerna för projektet inkluderade detaljerad värmereglering för betongmassan (huvudsakligen 28 MPa i grunden

och 41MPa i överdelen likväl som för den höghållfasta betongen i valven). Kraven inkluderade en högsta tillåten inre temperatur på 68°C och en högsta tillåten temperaturskillnad på 20°C, om inte en alternativ plan med en godkänd datormodell accepterats.

För att göra det möjligt att riva formar eller flytta glidformar behövde man uppnå tidig hållfasthet på 28 MPa och för att efterspänna betongen och bibehålla formstabilitet behövdes hållfasthet på 41 MPa. Målet var därför 28MPa på tolv timmar och 41 MPa på 24 timmar. På grund av de svåra omständigheterna vid gjutning och konsolidering var målet för sättmåttet vid gjutning 200 millimeter till 250 millimeter. Målet för tillstyvandetiden var minst tre timmar med utrymme för förseningar eller missöden vid leverans och gjutning.

Slutligen uppfyllde betongblandningen samtliga kriterier. Korta och långsiktiga mål för hållfastheten uppnåddes i och med ett material med högt cementinnehåll på 476 hg/m3 cement, 54 hg/m3 flygaska och ett mycket lågt vattencementtal (mindre än 0.31). Normalt uppnåddes hållfasthe-

BETONG 4 | 2011

BET0411_51_56_utblick.indd 52

11-08-30 13.34.41

» Utvecklingen av betongblandningen började två år innan det första valvet göts. «

Betongbil som tömmer ut betong till pumpen .

BETONG 4 | 2011

BET0411_51_56_utblick.indd 53

53

11-08-30 13.34.45

| UTBLICK |

En utsikt från Arizonasidans bågvalv. Betongslangen kan ses precis vid sidan av valvet till höger (Foto med tillstånd av Obayashi/PSM JV)

En översikt över den nästan färdiga bron, 20 augusti 2010.

54

BETONG 4 | 2011

BET0411_51_56_utblick.indd 54

11-08-30 13.34.47

Mer om…

Hoover Dam Bypass ÄGARE: Centrala Federala Lands Division, Federal Highway administration.

DESIGNGRUPPEN: T.Y. Lin International, HDR Engineering och Sverdrup Civil, Inc. HUVUDENTREPRENÖR: Obayashi Coproration/PSM Entreprenad USA, Inc. ett JV samarbete.

BETONGLEVERANTÖRER: Obayashi/PSM JV för de dubbla valven och överbyggnad, Casino Redi-Mix och Silver State Material för fundament och förtillverkade segment.

TILLSATSMEDELSLEVERANTÖR: Sika Corporation

ter på 28 MPa på drygt tolv timmar (under sommaren) och över 83 MPa på 56 dagar.

Pumpbarhet och fl ytegenskaper kontrollerades med hjälp av en vätskeminskande tillsats, vilken resulterade i att betongens sättmått översteg 250 millimeter. Sättmåttet var dock kontinuerligt övervakat av driftansvarig och kvalitetschef då man efter omfattande tester hade konstaterat att separation kunde uppstå om betongens sättmått tilläts närma sig 280 millimeter.

Tillstyvandetider på över två till två och en halv timme uppnåddes med hjälp av ett retarderingsmedel.

Den mycket fylliga betongblandningen hade en negativ aspekt. Utan speciella åtgärder hade betongens inre härdningstemperaturer överstigit 88°C, vilket låg långt över det gränsvärde på 68°C som angetts i avtalet. Åtgärder som att använda kylt gjutvatten, isblock, skuggning av ballastlagret och gjutning under nattetid prövades, men man var långt ifrån att lyckas med att minska den högsta härdningstemperaturen till överrenskommen nivå.

Endast två realistiska alternativ kvarstod: cirkulerande kallt vatten genom ingjutna ledningar i betongen alternativt kylning av betongen med flytande kväve.

Under byggandet av Hoover Dam användes kilometervis av kylrör för att styra temperaturer. Kylrör kom även att användas för stor del av brons underbyggnad och överbyggnad, men när det kom till konstruktion av valven kunde man på grund av rörens placering, cykeltid, installationer, reparationer och underhållsfrågor dessvärre inte nyttja kylrören. Det

enda alternativet som kvarstod var kylning med flytande kväve.

Genom att tillföra flytande kväve i lastbilarnas blandningstrummor strax efter dosering kunde man under sommaren sänka temperaturen i betongen från 29°C till 4°C. Temperaturen vid gjutning var ursprungligen cirka 16°C, vilket resulterade i en maximal härdningstemperatur under 66°C. Kvävekylningen var det enda hållbara alternativet på grund av byggandets unika struktur och arbetsplatsens svåra framkomlighet. Ytterligare en fördel var att den sannolikt bidrog till att förhindra problem med gjutningssystemet och tillstyvandet under de mycket varma sommarmånaderna, då nattemperaturen inte alltid understeg 38°C. Under de varmaste perioderna av sommaren var det nödvändigt att i förväg kyla betongpumparnas slangar. Detta gjordes genom att fylla dem med kylt vatten före gjutning och genom att slå in dem i speciella filtar indränka med kylt vatten för att minska värmeupptagningen genom gjutningssystemet.

PUMPNINGSSYSTEMETS utmaning låg

i att klara av såväl friktionen från ballastmaterialet, som de långa pumpslangarna som betongen pumpas igenom, exaktheten i att få betongen i de mindre gjutöppningarna, samt leverans av betongen till pumpen. De mobila betongpumparna var speciellt anpassade för att hantera det sträva lokala ballastmaterialet och valdes ut efter hur pass bra de passade in i de trånga utrymmen som förelåg på arbetsplatsen.

Själva leveransen av betong till pumpen var lätt att genomföra på Nevadasidan av klyftan. Betongpumpen kunde placeras vid sidan av en väg i närheten av valven och betongen kunde levereras direkt med lastbil. Arizonasidan med dess oerhört branta klippor var dock en helt annan sak (bild 5). Där ställde man istället en mobil betongpump vid foten av valvet tillsammans med en 3,8 kubikmeter stor efterblandare. Betongen tömdes från lastbilarna i en sex kubikmeter stor betongficka, som hängandes i en linbana sänktes till foten av valvet och därefter tömdes i efterblandaren. Användning av efterblandaren tillät betongfickorna att omedelbart hissas upp igen för att ta emot nästa lass betong. Att gjuta hälften av brons valv med hjälp av linbanorna var ett omfattande arbete, men inga andra realistiska alternativ fanns att tillgå.

Genom en 127 millimeter i diameter tjock pumpslang kunde betongen pumpas från den mobila betongpumpen upp till

toppen av valvet (bild 6). Avståndet var 185 meter horisontellt och 77 meter vertikalt till ett 32 meter långt gjutrör (bild 7) monterat ovanpå valvet nära glidformen.

Gjutröret tillät exakt kontroll av tömning och en normal valvsegmentgjutning tog mellan fyra och fem timmar. För att undvika leveransförseningar på grund av trafiken ägde alla större gjutarbeten rum nattetid (Bild 8). Detta var också ett tvunget krav för värmeregleringen under de varma månaderna (april-oktober).

Fundamentet i det framgångsrika byggandet av Hoover Dam ByPass var högpresterande betong (HPC). Det nästan åtta kilometer långa bygget omfattar hela åtta betydande broar, inklusive Central Colorado River Bridge vid Hoover Dam. Denna monumentala, 581 meter långa konstruktion består av ett tvådelat valv som är det längsta i västvärlden. Valvens spann är 323 meter och reser sig nästan 274 meter över Coloradofloden. Formen på valvet var idealisk för betong på grund av den primära tryckhållfastheten i den enkla lådkonstruktion som användes framför allt för valvets båge.

Platsens topografi krävde ett högt lyft till bågens krön. De höga bågspannen i kombination med användning av sammansatt körfältkonstruktion och glidformens logistik ledde till bruk av en öppen spandrill i motsats till en integrerad. Detta innebar att bågens stabilitet för asymmetriska, rörliga laster inte var beroende av att integreras i körfältets uppstyvande förmåga.

Denna geometri påverkade också kraven på att valvbågen skulle kunna motstå jordbävningar. Det möjliggjordes med en mer flexibel ramkonstruktion med större deformation längs med bron.

Bågens nedböjningar kontrollerade också pelarnas spandrillutformning. Sekundära moment i pelarnas spandrill på grund av långtidsbågdeformation utgjorde en betydande del av kravspecifikationen.

Den överlägsna styvheten hos HPC var nyckeln till att använda samma prismatiska sektion ända ner till infästning och integrerad utformning av de sista pelarnas spandrill.

En annan viktig fråga var konsolideringen av betongen i gjutformarna. Spannets geometri (många segment var placerade i 45 graders vinkel) krävde användande av gjutformar med täckt översida vid alla gjutningar. Gjuthål placerades på formöversidan, inte bara för gjutningens skull, utan även för att möjliggöra användande av högfrekventa betongvibratorer. Därtill monterades externa vibratorer under det BETONG 4 | 2011

BET0411_51_56_utblick.indd 55

55

11-08-30 13.34.51

| UTBLICK |

understa bjälklaget och längs sidorna för att förbättra konsolideringen. När gjutformarna togs bort observerades mycket få luftporer.

Som tidigare nämnts var kvalitetskontrollen den största utmaningen. En dålig leverans av betong kunde plugga upp hela gjutningssystemet och riskerade leda till ett halvfärdigt segment som blev tvunget att tas bort. Skulle dessutom en sats betong inte uppnå önskad hållfasthet och detta inte upptäckas förrän flera nya segment gjutits, skulle de tids- och kostnadsrelaterade konsekvenserna bli katastrofala. Av dessa anledningar var det av största vikt att insatserna för kvalitetskontroller långt överskred normal branschstandard.

Dragen erfarenhet från arbetet med grundläggningen var att traditionell färdigblandad betonggjutning inte uppfyllde kvalitetskraven. Det fanns för många riskabla variabler, såsom ojämn blandningseffektivitet i lastbilarnas blandningstrummor och varierande transporttider. En mobil blandningsstation som inklude-

56

rande en 3,8 kubikmeter tvångsblandare införskaffades istället till byggplatsen.

En tvångsblandare använder höghastighetsspadar för att blanda betongen innan den lastas in i betongbilen. Även om de traditionellt används enbart i stationära betongstationer var de i detta fall perfekta för ändamålet, där kvalitet och inte produktionstakt var avgörande. Vid en gjutning kunde driftansvarige med tvångsblandarens hjälp bibehålla betongens sättmått inom +/- 13 millimeter. Kvalitetschefen kontrollerade sättmåttet för varje betonglass innan det skickades iväg till arbetsplatsen. Var tredje betongbil testades på arbetsplatsen strax före pumpning. I och med att tvångsblandaren fanns i anknytning till anläggningen kunde man lätt och smidigt göra justeringar under gjutningens gång.

Resultatet av alla dessa ansträngningar och utmaningar kan nu ses i den färdiga konstruktionen som öppnades för trafik den 19 oktober 2010. Under byggtiden uppstod inga förseningar till följd av svå-

righeter vid pumpning eller gjutning och inte heller upptäcktes några kvalitetsproblem. Brokonstruktionen gick snabbare än förväntat och resulterade i ett monument som kan konkurrera med sin granne i skönhet.

.

Mer om…

Artikelförfattaren JEFF ST JOHN var teknisk chef och senare projektledare för Obayashi/ PSM JV, generalentreprenören för Mike O’Callaghan-Pat Tillman Memorial Bridge vid Hoover Dam. Han är för närvarande Engineering & Planning Manager för Shimmick/ Obayashi, generalentreprenören för fas IIIA av den seismiska ombyggnaden av Golden Gate-bron i San Francisco.

BETONG 4 | 2011

BET0411_51_56_utblick.indd 56

11-08-30 13.34.57

Inläckande vatten blir dyrt i längden

Vattenläckage genom krympsprickor eller fogar i betong leder till t.ex. rostskador på installationer, förstörd betong och armeringskorrosion. För ett fullgott, varaktigt tätningsresultat krävs injektering på djupet istället för försegling av ytan. En djupinjektering med polyuretan innebär att inte bara stora, synliga sprickor tätas, utan att även små sprickor och porer fylls med injekteringsmaterial.

Under 2010 lanserade vi en helt ny generation injekteringspolyuretan med produktnamnet HAG (Hydro-Active Grout). Produkterna är ftalatfria, uppfyller krav enligt REACH och klassas inte som farligt gods. Som tidigare härdar våra polyuretaner till skum med slutna celler, vilket ger ett effektivt tätningsresultat i en omgång. Slå en signal eller ta kontakt med oss under Betongbyggnadsdagen, så hjälper vi er att göra betong till en verkligt lönsam affär!

www.deneef.se Kort om DE NEEF Scandinavia AB DE NEEF Scandinavia AB har under sina 27 år på marknaden vuxit till ett stabilt företag med kunskap om och produkter för grundförstärkning, injektering och tunnelförstärkning. Vi bedriver intern forskning och teknikutveckling inom dessa områden, samt tar löpande fram nya lösningar och applikationer tillsammans med våra kunder. Med kontor i Göteborg, Malmö, Stockholm och Örnsköldsvik är DE NEEF Scandinavia AB alltid en lokal aktör i Sverige.

BET0411_annons.indd 57

11-08-28 23.46.57

MARKNADSTORGET

SynkoFlex - för täta gjutfogar

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

EgcoBox sparar energi!

EgcoBox minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon Fullständig svensk dokumentation och provningar!

040-947070

80, 100 & 120mm stenull www.rolf-dickman.se

040-947070

www.rolf-dickman.se

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0411_58_59_marknadstorg.indd 58

11-08-28 23.57.11

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15 GB POSTTIDNING B POSTTIDNIN Betong, Betong, Returadress: Tidskriften Returadress: Tidskriften Stockholm Stockholm Box 55684, 102 15Box 55684, 102 15

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15

BETONGFÖRENINGEN

NINGEN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖRE 99 SEK 5/2010 PRIS: 99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS: NR

5

DESIGN

TEKNIK

SKLIGT

5MÄN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

ngs vd Charlotte 5 Strängbeto vara läkare Bergman vill helst

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

TEKNIK

MÄNSKLIGT

DESIGN

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

ttuunnnneell 595 kr/år!

CxCxit xy xit y x ytunnel CxxCit x it xC elel nnn tutu xxxxyxy xit TEKNIK

MALMÖS NYA DESIGNDESIGN 6 NUMMER AT TEKNIKTEKNIK TSKLIG NY SKLIG ÖS MÄN MÄN LM MAL LMÖS NYA AR VÄRLDEN MAL ÖPPN A A x NY ÖS LM LM L AR VÄRLDEN MAL MAÖS PNNY ÖP x x X RLDEN I Rom AR XXIVÄ MA x ÖPPN x x ZAHA HADID X X ERNA Rom R FORMI XXI TÄNJE DE MAAR RL RLNDEN x VÄ VÄ x AR x HADID ZAHA ÖPPN ÖPPN X x x X ERNA X MÄNSKLIGT

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

Charlotte Strängbetongs vd 5 5 läkare vara Bergman vill helst

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

räv räv Ann-Charlott Fornheds Ann-Charlott Fornheds i Sumpan i Sumpan rial kan rial kan Med tillsatsmate Med tillsatsmate lägger betongägg lägger betongägg mer energi mer energi Charlotte Charlotte betongen lagra betongen lagra Strängbetongs vdSträngbetongs vd vara läkare vara läkare Bergman vill helst Bergman vill helst

x X

x X

MAXXI I Rom HADID

TÄNJER FORM

x X

x X

x X

x X

22X0X0X 0X2 2 XX 0XX0XXX 2 XX XX x X

ZAHA ERNA TÄNJER FORM

Rom I Rom MAXXI MAIXXI HADID HADID

TÄNJE x årx fyller X amu X seet Vas er år fyll NA BAKOM R MÄNNISKOR BETONG MÖTE Vasamuseet BAKOM NA er år fyll R MÄNNISKOR BETONG MÖTE VÅRA EXPERTER Vasamuseet 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG NA BAKOM SEKTOR www.betong.

ISKOR erfyll er LLT BETONG R MÄNN fyll KLASS/A år år R G MÖTE I VÄRLDS KUNSKAPSBANK FRÅGA VÅRA EXPERTE /ENBETON ESTEN/ FRÅN 95-ÅRSF seet R/ BETONGTV LIVE SE FILMEN amu amu se / Vas Vasseet SEKTORN BEHÖVE www.betong.

ZAHA ZAHA FORMERNA R TÄNJE R FORMERNA

xxx xxx xxx xxxxxx

LLT BETONG I VÄRLDSKLASS/A BAKOM NA BAKOM ISKORNAISKOR /EN KUNSKAPSBANK MÖTERG MÄNN MÖTER MÄNN VÅRA EXPERTER BETONG BETON 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR I VÄRLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK R EXPERTER EXPERTE VÅRA VÅRA FRÅGA FRÅGA ESTEN/ ESTEN/ 95-ÅRSF 95-ÅRSF FRÅN BETONGTV LIVE R/ BETONGTV R/ LIVE SE FILMEN se / SE FILMEN se /FRÅN N BEHÖVE SEKTOR SEKTORN BEHÖVE www.betong. www.betong.

BETONG BETONG LLT LLT I VÄRLDSKLASS/A I VÄRLDSKLASS/A PSBANK KUNSKAPSBANK /EN KUNSKA/EN

Prenumerera på Tidskriften Betong!

NAMN:__________________________________________________ FÖRETAG:_______________________________________________ ADRESS:________________________________________________ TELEFON:________________________________________________ MEJL:__________________________________________________________ SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

BET0411_58_59_marknadstorg.indd 59

11-08-28 23.57.17

| AKTUELLT |

Poetiska betongytor Tillsammans med Strängbetong har konstnären Line Kramhøft tagit fram ett antal betongytor som kanske kan inspirera till fasadelement i framtiden. Ytorna har ställts ut på Strängbetongs kontor i Stockholm och på Umeå arkitektskola.

För er som missat den visar vi ett urval här.

TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: STRÄNGBETONG

60

– HUR KAN JAG tillföra skönhet till betong och göra materialet mer närvarande så det skapar en positiv upplevelse för dem som bor, arbetar och lever i betong? frågade sig konstnären Line Kramhøft.

Resultatet blev en unik samling betongytor som hon hoppas ska kunna användas i framtidens elementtillverkning.

– Jag hoppas kunna ge betongen en lätt beröring av poesi, säger Line Kramhøft.

.

BETONG 4 | 2011

BET0411_60_61_utblick.indd 60

11-08-26 18.49.49

elementannons betong 1011_starka annons tidningen betong 2010-11-08 10:05 Sida 1

SKAPAR I BETONG FĂ&#x2013;R HUS OCH MARK

Starka Betongelement AB Tel. 044-20 25 00 Fax. 044-20 26 40 www.starka.se info@starka.se BETONG 4 | 2011

BET0411_60_61_utblick.indd 61

61

11-08-26 18.49.56

V채lkomna till

BETONG GALAN

2011

Missa inte Betonggalan p책 Grand Hotell i Stockholm den 29 september!

LIVETIDNING och underh책llning med bandet UPSTAIRS Se mer p책 WWW.BETONG.SE

BET0411_62_galanannons.indd 62

11-08-30 13.36.02

| HALLĂ&#x2026; DĂ&#x201E;R |

Olle HervĂŠn och Viktor Hansson som i vĂĽras skrev examensarbetet â&#x20AC;?Sverige bygger hĂśgt i trä - Myter som pĂĽverkar branschenâ&#x20AC;? vid LTH IngenjĂśrshĂśgskolan vid Campus Helsingborg

3Ă&#x161;KER DU LABBUTRUSTNING FĂ&#x161;R "%4/.' OCH "!,,!34

3KAKAPPARATER 3IKTAR 6Ă&#x160;RMESKĂ&#x152;P

6Ă&#x152;GAR &UKT TEMPERATURMĂ&#x160;TARE 4RYCKPRESSAR

Hallü där!

OLLE HERVĂ&#x2030;N, VIKTOR HANSSON VID LTH INGENJĂ&#x2013;RSHĂ&#x2013;GSKOLAN

Unga visonärer TEXT: ROGER ANDERSSON

Ni granskade brand och akustik. Vad kom ni fram till när det gäller brand?

Trä är inte bättre än betong, men klarar utan problem den brandklass som krävs vid nybyggnation idag.

I er sammanfattning skriver ni att trä är känsligt fÜr felmontering och nämner det kritiska monteringsmomentet. Hur kom ni fram till det?

En träkonstruktion är beroende av att det är helt tätt in till virket och isoleringen i konstruktionen. Det krävs dü att man är noggrann vid montering fÜr att undvika brister i brandskyddet, det som kan bli fel är ofta otäta installationsgenomfÜringar, felen kan gÜras büde vid byggnation eller vid eftermontering av nügot som kräver genomfÜringar i brandskyddet. Dessa problem har man inte alls i samma utsträckning i betongkonstruktioner.

Vad kom ni fram till när det gäller akustik?

Träkonstruktioner presterar bra vad det gäller isolering av vanligt ljud süsom tal, men har problem med lüga frekvenser och stegljud pü grund av träets lüga densitet. En träkonstruktion sätts lätt i svängning. Här presterar hus med trästomme inte lika bra som en tung betongkonstruktion. I teorin har man lÜst problemen, men mycket üterstür fÜr att fü systemen att fungera pü bästa sätt. Dessutom medfÜr det stora kostnader om ett trähus ska fü lika bra ljudklass som ett betonghus.

Trähuset blir ofta precis godkänt, medan betonghuset klarar kravet med marginal.

Ni skriver i er slutsats att ni ändü är hoppfulla om trästommar i hÜga hus. VarfÜr dü?

Det finns forskning som pügür och kan en branschstandard sättas fÜr att lÜsa problemen med lügfrekventa ljud till rimlig kostnad kan hÜga hus i trä bli allt vanligare.

Vad gĂśr ni nu?

Olle: Jobbar som entreprenadingenjÜr hos Byggmästar´n i Sküne.

Viktor: Jobbar som arbetsledare hos Peab Sverige.

Vilken är er favoritbetong?

Fiberbetong, sĂĽ slipper man stĂĽlarmering.

BET0411_63_hello.indd 63

+UBFORMAR ,UFTHALTSMĂ&#x160;TARE 3Ă&#x160;TTMĂ&#x152;TT

5TRUSTNING FĂ&#x161;R MATERIALPROVNING 3 ,Ă&#x152;NGEBERGSGATAN s 6Ă&#x160;STRA &RĂ&#x161;LUNDA

4EL s WWW KONTROLLMETOD SE

e Ihr Parkttnu Archite Ob Standard- oder Individualdesign,

RECKLI -Strukturmatri ÂŽ

bringen Ihren Beton in Form.

In der Elementvorfertigung und im Ort

RECKLI GmbH

EschstraĂ&#x;e 30 ¡ 44629 Herne ¡ Telefon +49 2323 1706-0 ¡ Telefax +49 2323 1706-50 ¡ www.reckli.de ¡ info@

11-08-29 12.36.38

Betonggalan 2011 går av stapeln på Grand Hotel i Stockholm den 29 september.

Då kommer vinnarna av Tidskriften Betongs priser tillkännages. Juryarbetet är klart och här nedan presenteras de nominerade.

Vinnaren utser ni läsare genom att rösta på vår hemsida. Där kan ni också se motiveringarna och bilder på de nominerade. Röstningen startar den 1 september.

BETONG GALAN

2011

De nominerade är... ÅRETS BETONGFORSKARE: • Kamyab Zandi Hanjari, tekn dr Chalmers • Peter Simonsen, tekn dr LTU • Magnus Åhs, tekn dr, LTH ÅRETS BETONGARKITEKT • Alessandro Ripellino, Rosenbergs arkitekter • Helena Tallius Myhrman, Tallius Myhrman arkitekter • Håkan Widjedal, Arkitektstudio WRB ÅRETS BETONGKONSTRUKTÖR • Torbjörn Dorbell, NCC • Richard Lundmark, Ramböll • Jan Olofsson, Skanska ÅRETS BETONGENTREPRENÖR • Bengt Strengbom, NCC, Malmö • Kai Simfors, HA-Bygg, Göteborg • Björn Syvertsen, Betongteknik, Nacka.

64

ÅRETS MONTAGELEDARE • Jan Karlsson, Strängbetong • Krister Collin, Starka Betongelement • Jon Grönborg, Contiga ÅRETS BETONGDESIGNER • Stina Lindholm • Tove Adman • Johan Forsberg ÅRETS MILJÖPRIS • Norra länken (NL12), Entreprenör: Bilfinger Berger, Betongleverantör: Färdig Betong, Materialleverantör: Thomas Cement • Fredrik Winberg, fd vd på Cementa • Ytskiktsrenovering Gamla Årstabron Entreprenör: NCC Construction Sverige

Vi ses på ! l e t o H d n Gra BETONG 4 | 2011

BET0411_nominerade_62.indd 64

11-08-29 15.38.57

VINJETT VINJETT

CAD IQsystem AB /<9 7961,2;,9(9 50 ,9( :;g3 ),;65./<: 0+(.& )HZLYHK Wr

Vi sätter PROFIL sätter PROFIL Vi sätter PRO Vi sätter PROFIL sätter PROFIL PROF pü SverigeVi sätter pü Sverige pü Sverige pü Sverige pü Sverige pü Sverige

INJETT

Structures

/LS[ LUZHT P ZPU M\UR[PVUHSP[L[ VJO M\UR[PVUZp[[

(SKYPN OHY ;,23( :[Y\J[\YLZ ]HYP[ Zr Sp[[ H[[ HU]pUKH =pNSLKLY HU]pUKHYLU MYHT [PSS *9,(;, RUHWWLU

)LZÂ&#x20AC;R VJO ZL VZZ SP]L

27 September pĂĽ ;,23( Z]LUZRH HU]pUKHYKHN , GĂśteborg 29 September pĂĽ )L[VUNI`NNUHKZKHNLU , Stockholm 4-5 Oktober pĂĽ -YHT[PKLUZ I`NNHUKL , Stockholm

20 Oktober pĂĽ :)0 :[rSI`NNUHKZKHNLU , Stockholm

2VU[HR[H VZZ

Hemsida: ^^^ JHKPXZ`Z[LT ZL Tel:

E-post: PUMV'JHKPXZ`Z[LT ZL

VINJETT

VINJETT

VĂĽrDĂĽ grundmurade kunskap DĂĽgrundmurade handlade detkunskap hela om gĂĽr ett genuint ap gĂĽr tillbaka till1920-talet. handlade det hela omgĂĽr etttillbaka genuinttill1920-talet.

VĂĽr tillbaka till1920-talet. DĂĽ handlad hantverk.

Idag är vürfÜrproduktion, av fabrikstillverkade betongelement fÜrproduktion, alla typer avav fabrikstillverkade betonge roduktion, av fabrikstillverkade betongelement alla typer av hantverk.

Idag är vür byggnader, ett samspel datoriserad hÜgteknologi, vür lünga branscherfarenhet VürDü grundmurade kunskap gür till1920-talet.

DĂĽ handlade detsamspel hela ommellan ett genuint datoriserad hĂśgteknologi, vĂĽr lĂĽnga branscherfarenhet byggnader, ett datoriserad hĂśgteknologi, vĂĽr l pl mellan gĂĽr tillbaka till1920-talet. handlade det hela ommellan etttillbaka genuint VĂĽr grundmurade kunskap gĂĽr tillbaka till1920-talet.

DĂĽ handlade och ett fortsatt genuint hantverk.

Idag är vürfÜrproduktion, av fabrikstillverkade betongelement fÜrproduktion, alla typer avavfortsatt och ettavfortsatt genuinthantverk. hantverk. och ett genuint hantverk. oduktion, fabrikstillverkade betongelement alla typer av hantverk.

Idag är vür fabrikstillverkade betongel byggnader, ett samspel mellan datoriserad hÜgteknologi, vür lünga branscherfarenhet mellan datoriserad hÜgteknologi, vür lünga branscherfarenhet byggnader, ett samspel mellan datoriserad hÜgteknologi, vür lü och ett fortsatt genuint hantverk. och ett fortsatt genuint hantverk. och ett fortsatt genuint hantverk.

Vi sätter PROFIL Vi sätter PROFIL Vi sä Finish Funktion KvalitÊ pü Sverige Funktion KvalitÊ Finish Funktion Vi sätter PROFIL pü pK PROFIL ViPROFIL sätter PROFIL ViSverige sätter ätter PROFIL Vi sätter PRO FunktionFinish KvalitÊ FunktionFinish KvalitÊ Funktion K pü Sverige erige pü Sverige pü Sverige pü Sverige pü Sverig

FÜrdelarna med att anlita ett litet betongelementproffs med att anlita ett litet betongelementproffs FÜrdelarna med att anlita ett litet betongel somi oss är münga men kan sammanfattas r münga men kan sammanfattas tre ord: somi tre ossord: är münga men kan sammanfatta FÜrdelarna med att anlita ett litet betongelementproffs med att anlita ett litet betongelementproffs FÜrdelarna med att anlita ett litet betongele somi oss är münga men kan sammanfattas münga men kan sammanfattas tre ord: somi tre ossord: är münga men kan sammanfatta

1, 382 21 Nybro | BesĂśksadress: Herkulesgatan 1 Box 11, 382 21 Nybro | BesĂśksadress: Herkulesgatan 1 Box 11, 382 21 Nybro | BesĂśksadress: Herkulesg 5/09 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 8 |BETONG Telefon 0481-160 60 Telefax 0481-103 74 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se nfo@nybrocement.se | www.nybrocement.se info@nybrocement.se | www.nybrocement.s Box 11, 382 21 Nybro | BesĂśksadress: Herkulesgatan 1 , 382 21 Nybro | BesĂśksadress: Herkulesgatan 1 Box 11, 382 21 Nybro | BesĂśksadress: Herkulesga BETONG 5/09 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 8 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se fo@nybrocement.se | www.nybrocement.se info@nybrocement.se2010-03-08 | www.nybrocement.se halvsidesannons_ncc.indd 50 15:28:17 BET0411_annons.indd 65

11-08-28 23.47.00

| MÄNSKLIGT |

JOBB: vd på Abetong ÅLDER: 43 CIVILSTÅND: Gift BOR: Strängnäs, Stockholm och Växjö FAVORITBETONG: Snabbhärdande betong

Fredriks 18 svar Abetongs vd Fredrik Holst dansar inte, hur vacker bordsdamen än är. Däremot vindsurfar han gärna och är ganska lik Barack Obama. Tycker han själv.

TEXT: ROGER ANDERSSON

1) Vilket är ditt favoritord?

Jag har inget särskilt favoritord, men dock en ovana att blanda in engelska ord i det svenska talet.

2) Vad skulle du helst förändra med dig själv?

Jag skulle vilja kunna trolla på riktigt så att det till exempel blev fred på jorden och så att alla lever i ett enda stort paradis!

3) Om du dog och blev pånyttfödd, som vem eller vad skulle du återkomma?

Födas som Adolf Hitler och se till att utvecklas från snäll liten pojke till en beskedlig man som ägnar sig åt välgörenhet.

4) Vad är det roligaste en människa kan vara med om?

Att göra andra människor glada och lyckliga.

5) Vad måste betongsektorn förändra för att vara i framkant?

Betongsektorn behöver genomföra de förbättringsmöjligheter som finns inom klimatområdet så att betongen kommer ut som det otvivelaktigt och oantastligt bästa byggmaterialet för ett hållbart byggande. Därtill har samhället nytta av ökad arkitektonisk variation i nybyggandet.

66

6) Har du någon förebild?

Flera av mina tidigare och nuvarande chefer är goda förebilder.

7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då?

Om jag får frågan: ”Hur är läget?” …och inte tycker att det är relevant att berätta hur läget är för frågeställaren, så svarar jag ibland bara kort: ”Bra!” 8) Vad tycker du mest om med ditt utseende?

Jag tycker varken att jag är högattraktiv eller avskyvärt ful. MedelHolst helt enkelt!

9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden?

Jag gillar verkligen att vindsurfa.

Det är lyxigt att unna sig en aktivitet bara för att det är roligt och det är lyxigt att unna sig att falla av från vinden och plana i okontrollerad hastighet med brädan.

10) Vad tror du folk mest kommer ihåg dig för?

Jag hoppas att det allmänna omdömet om mig är att jag är entusiasmerande, glad och trevlig som person. Sedan tror jag att jag också kan uppfattas som drivande, uppföljande och envis av några medan andra kan uppfatta mig

som en lättjefull livsnjutare!

11) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken?

Jag blir mer och mer lik min pappa, som dog i en hästolycka för sex år sedan. Flertalet läsare kan troligen inte relatera till honom så därför ger jag mig ut i kändisvärlden och säger Bo Lundgren, Göran Hägglund och Barack Obama, som är lång och håller tal liksom jag gör!

12) Känner du dig obekväm någon gång?

Ja, det kan hända. Till exempel när jag till middagen har haft en underbar bordsdam, som önskar dansa.

Dansa är nämligen inte min grej.

13) Finns det något du önskar ogjort?

Ja, det finns det säkert. Just nu kom jag på att jag har dubbelbokat mig i morgon bitti. Två viktiga aktiviteter och ingen av dem kan flyttas. What to do?

14) Vilken är den största utmaningen för att få ett hållbart byggande i framtiden?

Jag tycker att vi har en god samsyn bland samhällsbyggarnas alla aktörer att utveckla branschen för ett hållbart byggande. Utmaningen ligger i att komma över trösklar

som är förknippade med stora kostnader.

15) Vilken byggnad eller konstruktion beundrar du mest?

Jag är väldigt fascinerad över att Aztekerna redan för över två tusen år sedan byggde så medvetet, storslaget och vackert i Teotihuacan, Mexico City. Mina favoritbyggnader i det moderna snittet finns främst i Mellanöstern, till exempel Burj Al Arab i Dubai och Kingdom Tower i Riyadh.

16) Vilken slogan lever du efter?

Jag lever inte efter någon slogan.

Vem gör det förresten? Hur som helst så tycker jag att det är bra att bemöta andra människor så som man själv skulle vilja bli bemött och se till att trivas med sitt liv.

17) Vad gör dig lycklig?

Livet självt. Det är roligt att leva!

Att se sina närmaste trivas och vara lyckliga gör förstås också mig lycklig.

18) När gråter du?

Jag gråter väldigt sällan, men det kan, liksom ofrivilligt, komma tårar i samband med vackra och gripande filmer och när någon jag samtalar med blir rörd!

.

BETONG 4 | 2011

BET0411_66_manskligt.indd 66

11-08-26 18.35.46

Dynamon System Polymerteknologi i betongens tjänst Dynamon-systemet

består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastrukturbyggande.

3Superplasticerare för fabriksbetong För betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

3Superplasticerare för prefab

För betong med stora krav på tidig hållfasthet.

3Superplasticerare för SKB betong

För självkomprimerande betong utan separation.

3Superplasticerare för golvbetong

För betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna Tel: 08-525 090 80 • Fax: 08-525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

www.mapei.com

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING

BET0411_annons.indd 67

11-08-28 23.47.03

NO Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR NR 4/2011 4/2011 PRIS: PRIS: 99 99 SEK SEK /FRÅN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 4/2011 2/09

M DEINE SI RA GN D PR TIL IS L S ET V 20 EN 11 SK A

2 4

ISLANDS

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering.

Impregnering. Membran. Förankring.

Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

KRIS När finanskrisen slår till

Tomtar på posten ROSENBERG BERÄTTAR

Förspänd fiberarmering KAN ERSÄTTA STÅLET

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00 info@se.sika.com, www.sika.se

BET0411_1_68_omslag.indd 1

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap för den delen.

Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

Designat / Bok i betong Teknik / Mönsternorm i Prag Mänskligt / Dubbelbokad Fredrik Holst

www.betong.se / ÖVER 6000 LÄSARE AV NYHETSBREVET / RÖSTA FRAM VINNARNA TILL BETONGGALAN / MÅNADENS BLOGGARE / ÖVER 300 DAGLIGA BESÖKARE

11-08-30 13.45.13