Tidskriften Betong 4, 2012

M Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

nr 4/2012 pris: 99 sek /från betongföreningen

den kreativa byggtidskriften 4/2012 2/09

ed gö ty r ng vi d br o an ch sc kr he ea n tiv st it ol et t

2 4

Annedal Betong på flera sätt

Designat / Pusslande hyllor Teknik / Temperaturmodell Arkitektur / Betong vs Asfalt

Vi kan även i färg Sika® ColorCrete - Infärgad betong ger nya möjligheter.

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, www.sika.se

BET0412_1_60_omslag.indd 1

Sika® ColorCrete finns i olika kulörer som kan ge betongkonstruktioner ett unikt utseende med kontraster och nyanser som dessutom är beständigt och hållbart.

Lärdomar från Haiti och Japan www.betong.se / Rösta på Årets nominerade till Betonggalan/ Onsdagsbloggen/Nyhetsbrev varje vecka/Experterna svarar 2012-09-10 14:55

T!

NYHE

Viscofluid SCC/10 Stabilisator för självkomprimerande betong (SKB)

Viscofluid SCC/10 är en ny tillsats som kan förbättra stabiliteten och homogeniteten och öka motståndet mot separation utan att ändra betongens färska egenskaper.

När betongen är i vila skapas ett slags tredimentionellt gitter som stabilserar betongen.

• Finns för leverans • Kompatibel med Mapeis övriga produkter

Viscofluid SCC/10 polymerer i betong som är i rörelse.

Viscofluid SCC/10 polymerer i stillastående betong.

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Formsläppmedel i koncentrat PIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatten inför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö, minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning, färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligen kostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se.

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

www.graceconstruction.com +46 (0)42 - 16 78 00

Formsläppkoncentrat levereras i behändiga enliterspåsar för platsgjutning eller i fat och bulk för automatiska blandarsystem.

Se mer information om produkten på www.mapei.se

| innehåll |

nr 4/2012

13

Utblick

artiklar & Reportage 13 Utblick | Haiti Haiti bygger upp sig efter den förödande jordbävningen.

Tidskriften Betong har varit där och sätter jordbävningssäkert byggande i fokus.

3 Inblick | Förbifart Stockholm En grundlig utredning av fördelarna med asfalt respektive betong utföll till betongens fördel.

29 Arkitektur | Annedal Boutställningen i Annedal i Stockholm bjuder på en mångfald av betongarkitektur. Tidskriften Betong var på plats.

37 Betongföreningen 100 år Varför vara med i en hundraårig förening? Svaret ges i den enkät som Tidskriften Betong gjort med föreningens medlemmar.

6 Mixat

29 Annedal

Mångfaldig och ny betongarkitektur.

I varje nummer!

Teknik

4 Ledare

44 Oskar Larsson

Arbetslöshet är som betong.

52 Nytt: Fråga Experten!

6 Mixat

Max tillåten lutning för L-stöd och minsta tjocklek på ett betongelement.

Nya produkter, nya vd:ar och nya broar.

57 Signerat

11 Designat Birgitta Stenberg är nominerad till Årets Betongdesigner.

Färdig Betong kommer med en ny produkt som reducerar koldioxidutsläppen med upp till 50 procent.

Arne Hellström tycker att betydelsen av köldbryggor underskattas inom byggbranschen. Till och med av Boverket.

58 Nytt: Teknikmix Betongen bakom WTC i USA redovisas och även nya betongbanan på JFK i USA.

Ny modell för att beräkna klimatrelaterade temperaturlaster.

48 Karlsruhe Doktorandsymposiet i Karlsruhe bjöd på nya intressanta rön. Johan Silfwerbrand var på plats och berättar.

55 Utförandefel på E4 utanför Uppsala Betongen måste åtgärdas på nya E4 norr om Uppsala redan efter sex år. Trafikverket hävdar att det är ett utförandefel.

Betong 4 | 2012

3

2012-09-11 12:44

ledare Utges av Betongföreningen

Betong mot arbetslöshet!

Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

chefredaktör Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

Ansvarig utgivare/ TeknikRedaktör Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

Art director Jenny Almersdotter: info@formkult.se

Redaktionsråd Kjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Anna Rolf, Margareta Redlund Laninge, Åsa Lehto, Arne Hellström, Alf Aggring och Hans Hedlund.

Annonser Annonshuset ab Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

Prenumeration Marie Brunnberg AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 pren@betong.se

Pris Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

Tryckeri Ljungbergs Tryckeri AB Box 100, 264 22 Klippan

Omslagsbild

Fotograf Erland Segerstedt.

4 Betong 4 | 2012

BET0412_04-05_ledare.indd 4-5

chefredaktör för tidskriften betong & betong.se | stor medlem i betongföreningen

» Arbetsförmedlingen berättar också att arbetslösheten bland betongarbetare är mycket lägre än den genomsnittliga arbetslösheten i Sverige. «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

Redaktion

roger andersson

Arbetslöshet är som betong. Ja, det är inte mina ord. Jag skulle aldrig nämna ordet betong tillsammans med något negativt. Som betongpolitiker. Nu var det kanske ett dåligt exempel, politiker kan vara riktigt trevliga. Bara de betalar sin TV-licens och inte börjar välja byggmaterial åt folket.

Otrolig tanke i och för sig. Ja, inte det där med TV-licensen. Det har vi vant oss vid. Men tänk er om politikerna skulle få för sig att bestämma att ett visst hyreshus eller en viss skola skulle byggas i ett visst material. Kosta vad det kosta vill. Såna politiker skulle jag aldrig sammanknippa med betong. Nej, träpolitiker skulle jag kalla dem… Åter till arbetslösheten och betongen. Just nu ligger den i Sverige på 8,8 procent. Det är högt om man jämför med vad vi hade 1990. Då var den på två procent. Och det är högt om man jämför med Norge. De har tre procent.

Men det är lågt om man jämför med Sverige 1997. Då var den på nästan tolv procent. Och det är lågt om man jämför med Spanien. 25 procent är inte så roligt.

Men den socialdemokratiska riksdagsledamoten Ylva Johansson tycker vi ska jämföra oss med de låga talen. Därför vill hon reformera Arbetsförmedlingen. Det skriver hon på Brännpunkt, SvD:s debattsida. Hon vill också reformera arbetsmarknadspolitiken. Jo, det är sant. Hon är inte bara missnöjd med arbetslösheten och Arbetsförmedlingen, utan hela regeringens politik.

Mitt i spalten blir hon lite poetisk. ”Arbetslöshet är som betong”, skriver hon. Hur då? ”Lös i början och allt fastare ju längre tiden går”, fortsätter hon.

Beskrivningen är bra, tycker jag. Ut med de arbetslösa i arbetslivet innan de styvnar och stelnar. Medan de är färska, lösa och självkompakterande.

Men till vad? Enligt Arbetsförmedlingen, som visserligen behöver reformeras och förbättras, enligt Ylva, så är betongarbetare framtidsyrket. Just idag söks det 30 betongarbetare på Platsbanken vilket är en kraftig minskning jämfört med förra året. Arbetsförmedlingen berättar också att arbetslösheten bland betongarbetare är mycket lägre än den genomsnittliga arbetslösheten i Sverige. Och de närmsta tio åren kommer det vara mycket liten konkurrens om betongjobben. I hela landet, men speciellt på västkusten.

Så nu riktar jag mig till er, ni i åldern 15-24, ni som är bland de 28,3 procent i den åldersgruppen som är utan arbete, fler än i Spanien för Roger Andersson, chefredaktör övrigt: Låt inte arbetslösheten bli som betong, bli betongarbetare!

Saxat Klippt & skuret bok har utsetts i Norge av Grafill, organisasjonen for visuell kommunikasjon. Vann gjorde Betongoverflater, en bok om betongytor. Grattis Norge! Årets vackraste

Nu finns Betongparkföreningen. Inte 100 år gammal som Betongföreningen, men nästan lika aktiv. Med ideella resurser försöker den få Ljusdals kommun att bygga en betongpark för alla skejtare i omgivningarna. Arbetet uppmärksammades nyligen och de tilldelades ett pris och ett litet stipendium.

Foto: Cecilia Larsson

Color- and Technologycenter

.p i g m www

ente

c.se

Pigmentec AB Sagsjövägen 1, 428 36 Kållered, Telefon: 031-25 79 00, www.pigmentec.se

2012-09-10 12:32

mixat

Mixade nyheter från betongvärlden

Färdig miljövänlig betong Färdig Betong tar nu i med hårdhandskarna för att få ned betongens koldioxidbelastning. Lösningen är en ny produkt som kallas FBLC10, FBLC20 och så vidare där siffran anger den reduktion av koldioxid i procent som åstadkoms jämfört med motsvarande standardprodukt.

-Reduktionen av koldioxid kan nå ända upp till 50 procent, men begränsas av vissa riktlinjer i normen och av de användningsområden och de väderförhållanden som råder vid gjutning, säger Curt Arne Carlsson, chef för Affärsutveckling på Färdig Betong.

Bakom koldioxidreduktionen gömmer sig en ersättning av cementet mot andra bindemedel som till exempel masugnsslagg

från järntillverkning. Men Färdig Betong vill betona att deras nya produkt inte låser sig till ett visst bindemedel.

- Reaktionsprodukterna är i stort sett identiska med de från portlandcement, men reaktionerna kan vara lite långsammare. Vi får emellertid många andra fina egenskaper på köpet som bättre pump- och bearbetbarhet, mindre risk för temperatursprickor, mindre risk för kemiska angrepp, ljusare betong och så vidare, säger Curt Arne Carlsson.

-Viss försiktighet bör dock iakttas vid krav på saltfrostbeständighet, varför också normen här ger en begränsad inblandningsmängd på 25 procent av cementvikten, säger Curt Arne Carlsson.

Betong tål mer än vi tror

Med den nya produkten hoppas Curt Arne Carlsson att betongbranschen följer bilindustrin och börjar fokusera mer på koldioxidutsläpp och andra relevanta egenskaper än på hästkrafter som motsvaras av 28-dygnshållfasthet.

-Andra krav på betong, som till exempel uttorkning i vissa inomhuskonstruktioner ger ändå så höga hållfastheter i konstruktionen att föreskriven 28-dygnshållfasthet ibland överskrids med bortåt 100 procent. Det innebär i sin tur, att cementhalten och därmed koldioxidbelastningen blir onödigt hög. I sådana fall kan vår nya betong åstadkomma samma prestanda, men med halverad koldioxidbelastning, säger Curt Arne Carlsson.

Grace släpper året runt Nu kommer tillsatsmedelstillverkaren Grace med en formolja som fungerar att använda året runt. Precis som företagets tidigare formoljor är den vegetabilisk och uppfyller kraven enligt BASTA. Den nya produkten får namnet Pieri Decobio S-34 och är en vidareutveckling av klassikern Pieri Decobio S-32.

Ny vd på Bohus Betong

Landets järnvägsbroar i betong tål högre belastning än vad vi tidigare trott, visar en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet.

Dessutom går det nu att beräkna hur förstärkning med kolfiberstänger påverkar möjligheterna att öka belastningen.

- Jag har utvecklat en ny beräkningsmetod med vilken man kan

6 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_06-09_mixat.indd 6-7

bedöma bärförmågan hos betongbroar med betydligt större noggrannhet än tidigare och jag har kommit fram till att många järnvägsbroar kan klara högre axellaster än idag vilket innebär betydande besparingar, säger teknologie doktor Arto Puurula vid Luleå tekniska universitet.

Arto Puurula presenterar sin forskning närmare i årets sista nummer, nr 6.

Lars Brask, som tidigare jobbade på Halfen, blir ny vd på Bohus Betong.

Han tillträdde sin tjänst den 1 september. Nuvarande vd och ägare, Peder Gustavsson förvärvade Bohus Betong 2004 och har sedan dess sett företaget femdubbla sin omsättning till 25 miljoner kronor per år och gå från sex anställda till 15. Målet är att företaget ska öka omsättningen ytterligare, till 45 miljoner under en femårsperiod.

Betongmästarna blir Prefabmästarna De finska företagen Lujabetoni och YBT köper upp det

konkursdrabbade företaget Betongmästarna i Sverige AB. Det innebär att verksamheten vid fabriken i Öjebyn utanför Piteå fortsätter även om det är oklart hur många av de 82 anställda som får jobba kvar. Även projekteringskontoret i Sundsvall räddas. Det nya namnet blir Prefabmästarna.

| mixat |

Rolf Dickman blir tyskägt Familjeföretaget Rolf Dickman AB som grundades 1964 köptes i maj

upp av tyska företaget Max Frank, ett av Europas största specialistföretag för tillverkning av tekniska lösningar för betongkonstruktioner.

– Vi har tidigare varit återförsäljare, men nu har vi tillgång till Max Franks tillverkning och utveckling och kan erbjuda produkterna direkt till entreprenörerna utan mellanhänder, säger Mats Dickman, vd och son till grundaren Rolf Dickman.

Max Frank finns i tio länder i Europa och har idag 560 anställda och Rolf Dickman har sedan uppköpet utökat sina anställda från tolv till 14.

– Vi har etablerat oss i Danmark och planerar för fullt att nyanställa fler i Sverige och även etablera oss i Finland, säger Mats Dickman.

– Max Frank är ledande uppfinnare när det gäller tekniska lösningar för byggindustrin och nu får vi på ett tidigt stadium del av deras kunskaper, något vi inte fick i samma utsträckning när vi var återförsäljare, säger Mats Dickman.

Rekordorder till Strängbetong Tillsammans med Ruuki har Strängbetong fått i uppdrag av Peab att bygga stommen till Mall of Scandinavia, Skandinaviens största köpcentrum i Arenastaden i Solna. Ordens värde uppgår till ungefär 740 miljoner kronor och blir därmed Strängbetongs hittills största entreprenad någonsin. 260 000 kvadratmeter betongbjälklag och 40 000 kvadratmeter väggar kommer levereras. Mall of Scandinavia kommer att bli sju våningar hög, varav tre plan förväntas innehålla ungefär 250 butiker och ett antal restauranger.

Kalhyggen miljöbov Kalhyggen släpper ut enorma mängder koldioxid de första 10-15 åren. Det skriver klimatfoskarna Anders Lindroth, Ben Smith, Martin Sykes, Håkan Wallander och Patrik Westin på DN Debatt. Studier i Europa visar att kalhyggen släpper ut 7-18 ton koldioxid per hektar under det första året och mätningar i Sverige visar att svenska kalhyggen ligger i överkant av dessa siffror. Utifrån den beräkningen och med tanke på att vi i Sverige kalavverkar 200 000 hektar varje år, motsvarar det 18 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar cirka 27 procent av det totala årliga koldioxidutsläppet i Sverige, enligt artikeln.

EU satsar på betong Nu ska EU satsa på mer miljövänlig betong ute i de europeiska städerna. Projektet Light2CAT har beviljats EU-medel för att utveckla en ny klass av betongkonstruktioner som ska bidra till att minska koncentrationen av luftföroreningar. Projektet består i att utveckla ett titanbaserat (TiO 2) material som blandas i betongen och när solljuset träffar betongytan utlöses en reaktion som tillsammans med syre och vatten leder till en minskad koncentration av luftföroreningar, däribland Nox. Projektet Light2cat förväntas pågå i tre år och drivs av tolv samarbetspartner däribland Cementa och Starka.

Tung sömn I företaget Nordic Design Collectives kollektion ”Making hard

things soft” kan man välja ett kuddfodral med betongmotiv. Antingen en vägg eller ett golv om man hellre vill. Fodralet passar kuddar med måtten 50x50 centimeter och kostar 600 kronor. www.nordicdesigncollective.se

Betongtorn högst i

Stockholm Kista Torn blir med sina 120 meter Stockholms högsta bostadshus. Något högre än grannen Kista Science Tower som är 117 meter och lika hög som andra grannen Victoria Tower.

Därmed blir det delad andraplats i listan över Stockholms högsta byggnader som toppas av Kaknästornet på 155 meter. Bakom tornet står JM som hoppas på en första inflyttning om drygt två år och produktionsstart nu i höst. Tornet innehåller 266 lägenheter fördelat på 40 våningar.

Alla lägenheter är bostadsrätter med inglasad balkong och har en fasad av betong och glas. Ännu en titel som Kista Torn kommer få är Sveriges näst högsta bostadshus, efter Turning Torso som är högsta byggnaden i Sverige med sina 190 meter.

Betong 4 | 2012

7

2012-09-11 12:46

BET0412_06-09_mixat.indd 8-9

| mixat |

Molnig betong i London Svenske designern Oscar

Bauer från designbyrån Oscar & Ewan har på uppdrag av The Olympic Delivery Authority tagit fram en väggmålning till den nybyggda betongbron på Angel Lane på väg in till den Olympiska parken. Väggmålningen är 200 meter lång och 2,2 meter hög.

Inspirationen för designen togs från himlen över Stratford och speciellt över den olympiska parken där byggnader inte står så tätt som i resten av London.

Därför har bron fått namnet the Clouds Bridge i folkmun.

Motivet har tagits fram med små kvadrater där moln framträder ju längre ifrån man kommer designen.

| anslagstavlan |

Sales Engineer construction products

Mälardalen and North Grace, a leading global supplier to the construction industry, has an exciting opportunity in its Concrete Products Division for a Sales Engineer. Your primary responsibility will be to maintain sales and build existing customer relationships whilst identifying and pursuing new areas of sales growth & contacts within the territory. Additionally, you will be required to provide technical service support to our customers, working closely with our European Technical Department. The role is an important part of our Swedish sales operation with potential growth into sales management for the right candidate.

Bevara betongen väl!

Betong ur en bebyggelseantikvaries perspektiv. Nu finns den. Sven-Olof Ahlberg är författare och Byggtjänst är förlaget. Boken är på 472 sidor och tar ett ambitiöst avstamp i betongens historia. Priset är 750 kr plus moms och finns att köpa på Svensk Byggtjänst hemsida.

Läs Bo Göran Hellers recension på www.betong.se/eftersnack.

For more information, please visit our website graceconstruction.com or contact • HR Manager Karen Christian, +44 1753 490003 • Sales Manager Per Davoust, +46 42 167809

About Grace Grace is a leading global supplier and employs 6,000 people in over 40 countries and had 2011 net sales of $3.2 billion.

2012-09-10 13:18

Nu minskar vi CO2 med upp till 50% i våra FBLC betonger!

För mer info, besök vår hemsida: www.fardigbetong.se

Våra miljöbetonger FBLC (Färdig Betong Low Carbon) har potential att reducera CO2 med upp till 50% i produktionsskedet. Vi tillverkar FBLC-betongen genom att delvis ersätta vanligt cement, som har ett högt CO2-avtryck med andra alternativa bindmedel med ringa eller inget CO2-avtryck. Beståndsdelarna i dessa bindemedel påminner mycket om det vanliga cementets och reaktionsprodukterna är i stort sett identiska med dem för vanlig betong.

Våra FBLC betonger erbjuds idag på våra huvudorter samt på förfrågan.

AB Färdig Betong • Tfn 0104-50 50 00 • info@fardigbetong.se • www.fardigbetong.se

BET0412_10-11_designat.indd 10-11

designat

Trädgårdsformer får betongliv Text: Roger Andersson Foto: Gerdt Lundeberg Birgit ta Stenberg har varit skulptör och

designer sedan mitten av 60-talet. Tyvärr har hon varit overksam några år efter en tids sjukdom.

– Men nu är jag frisk och har börjat skapa igen. Har dessutom tagit kontakt med min gjutare, säger hon.

Hon är känd genom sina offentliga uppdrag över hela landet, till exempel “Fålar tre” i entrén till Danderyds sjukhus och “Pärlbåtsnäcka” utanför S1 i Uppsala. Men hennes egen favorit är ett bruksföremål, en pall i betong och ek.

– Det är min absoluta favorit, men jag tycker även om trollslända i betongrelief och så förstås mina moduler som jag ska börja gjuta nu igen.

På hemsidan nämns hennes intresse för trädgårdar och att hennes motiv ofta associerar till naturens rikedom och former. Det

var i hennes trädgård ute på Blidö som ett trasigt brunnslock fick en ersättare i form av ett snäckmönster ingjutet i betongen.

Hennes lite trasiga fågelhuvuden har dock inte tillkommit med naturens inspiration.

– Det är nidbilder av verkliga personer, men det blir för komplicerat att förklara hur och vilka de avbildar, säger hon.

Birgitta Stenberg är en av tre nominerade till Årets Betongdesigner, ett pris som delas ut på Betonggalan den 22 november på Berns i Stockholm. De övriga två är Amalia Årfelt och Britt-Ingrid Persson.

Men redan den 22 september kan ni se hennes utställning på Betonggalleriet i Stockholm.

www.betonggalleriet.se Betong 4 | 2012

11

2012-09-10 14:18

BetongAppen generation 2. Ännu mer fullmatad!

Nu även med filmer. Plus många uppdateringar!

Ladda ner vår gratisapp med information om hur man bäst utnyttjar alla betongens unika egenskaper, användning, hantering samt bl a betongkalkylator, exponeringsklasser och byggvarudeklaration.

Sök BetongAppen® i App Store eller på Play butik.

BET0412_12-21_projektet.indd 1-13

| Utblick |

Uppskakande byggande i

Konsekvenserna av jordbävningen i Haiti ställde frågan om jordbävningssäkert byggande i nytt fokus.

Går det att bygga jordbävningssäkert i ett land med små resurser? Tidskriften Betong är på plats i Port-au-Prince för att följa återuppbyggandet.

Text: Göran Lundin Foto: Erland Segerstedt

Betong 4 | 2012

13

2012-09-10 15:38

| utblick |

K

lockan tio minuter i fem,

den 12 januari 2010 började marken skaka i Haitis huvudstad, Port-au-Prince.

Oväntat, brutalt. I närmare fyrtio sekunder varade jordbävningen som gjorde över en miljon människor hemlösa, dödade närmare 200 000 och i ett enda slag förstörde samhällets överbyggnad och nästan all infrastruktur. Det var som om en atombomb detonerat i Stockholms centrum.

På St. Josephs Guest House, ett sju våningar högt hus som också var ett hem för före detta hemlösa barn, fortplantade sig chockvågorna uppåt och de översta våningarna kollapsade. Bill Nathan, som är musiker och uppvuxen på St. Joseph, befann sig allra högst upp och förstod att hans enda chans att klara sig, var att hoppa. Han landade illa och skadade sig svårt, men överlevde. Samtidigt tog ett stort mangoträd emot rasmassorna och höll emot så pass länge att Bill hann bäras undan. Sedan flögs han ut till USA för att få vård.

Ett och ett halvt år senare står den nya byggnaden färdig, ännu högre än tidigare. Ett färgglatt, litet höghus, mycket mera ändamålsenligt byggt än det förra och framförallt med en konstruktion som är jordbävningssäker. Åtminstone för de magnituder, som kan förväntas i Haiti.

Hela återuppbyggnaden har gjorts på totalentreprenad av en haitisk, välrenommerad arkitektfirma och gått lös på cirka sju miljoner kronor. Ett drygt insamlingsarbete av pengar, framförallt i USA, har gjort det möjligt.

– Vi vill inte ta några risker den här gången. Det gamla huset byggde vi på våning för våning när vi hade råd, precis som man brukar göra i Haiti. Det var inte aktuellt den här gången. Det kändes tryggt att ha någon som kunde ta hela ansvaret, även om det blev lite dyrare, säger Michael Geilenfeldt, föreståndare för St. Josephs Guest House.

Michael följer oss upp till arkitektkontoret i huvudstaden, där vi träffar Clifford och Phillipe Chatelain, två av tre arkitekter på byrån. Dessutom finns där en teknisk ingenjör.

– Visst kom jordbävningen som en fullständig överraskning även för oss, även om vi visste att Haiti låg i ett jordbävningsområde, säger Clifford Chatelain.

– Det var 160 år sedan sist. Men, poängterar han, inte något av alla hus vi

14 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_12-21_projektet.indd 14-15

ritat och byggt, kollapsade. Trots en del mer eller mindre allvarliga skador behövde ingen sätta livet till.

Problemet i Haiti är att här är alla sin egen lyckas smed när det gäller husbyggande. Det finns inga byggnormer, inga regler för hur man ska, eller inte ska, bygga. Det allra vanligaste byggnadsmaterialet är betongblock, av starkt skiftande kvalitéet.

– Många haitier blandar sin egen betong och gjuter block hemma på gården, men de använder sand och cement av sämre kvalitéet. Ofta är dessutom vattnet dåligt och resultatet blir en mycket spröd sten. För att spara in pengar drar man också in på armeringen, säger Clifford Chatelain.

– I Haiti, inflikar Phillipe, är över 90 procent av alla hus gjorda av ägarna själva, bara några få procent av arkitekter eller ingenjörer. Vårt grundproblem är egentligen inte att vi saknar material eller kunskap, utan att landet är så fattigt. Tvärtom har Haiti en lång tradition av att bygga, men under ett antal år har allt stått stilla och den utbildade arbetskraften försvunnit utomlands.

Framförallt till Dominikanska Republiken, där det byggs fina och jordbävningssäkra hus.

En annan faktor som spelar in i Haiti är markbristen.

– Det finns områden i Port-au-Prince som man absolut inte ska bygga bostäder på av geologiska skäl, men alla lediga ytor ockuperas av illegala bosättningar, som snabbt blir permanenta, säger Philippe.

En sanning som vi senare får åskådliggjord under en rundtur med Clifford.

I de branta sluttningarna ovanför Portau-Prince har det tillkommit hundratals hus, som obegripligt nog lyckas klamra sig fast.

Jordbävningssäkert?

– Knappast. Fattigdomen är kvar. Det innebär att man fortsätter att bygga på samma sätt. Så länge inte staten tar sitt ansvar och skapar regler och normer, kommer ingen verklig förändring, säger Clifford Chatelain.

Ett annat exempel på det är den ambitiösa satsningen på skolor, som nyvalde presidenten Michel Martelly står bakom.

En stor del av skol- och universitetsbyggnaderna i Port-au-Prince förstördes under jordbävningen.

– Tyvärr kommer samma sak att hända

I Haiti finns inga byggnormer och byggandet är ett hantverk där var och en bygger som han tycker.

Betong 4 | 2012

15

2012-09-11 12:49

Det vanligaste byggmaterialet i Haiti är betongblock som gjutits av byggarbetarna själva. Kvaliteten är därför väldigt varierande.

nästa gång vi får en jordbävning. Skolorna byggs inte med tillräckliga kvalitetskrav, säger Clifford Chatelain.

St. Joseph, däremot, är ett hus av armerad betong, inte av betongblock.

Armeringen är förstärkt och dimensionerna tilltagna så att det finns marginaler nedåt. Dessutom är konstruktionen förankrad flera meter ner i berget.

– Vi utgår ifrån utländska byggnormer och lyssnar på erfarenheter från andra, jordbävningsdrabbade områden, fortsätter Clifford medan vi åker runt.

– Totalentreprenad är en stor fördel här i Haiti. Det innebär att vi lättare kan ha en övergripande kontroll över hela processen. Eftersom det inte finns några kvalitetsnormer måste vi själva, i varje steg, se till att saker blir rätt gjorda.

Från besiktning av grundarbete och förankring, över kontroll av betongens alla beståndsdelar och hållfasthet hos armeringsjärn, till färdig produkt. I Haiti vill många beställare själva vara byggherrar, men resultatet blir ofta felbeställningar och kraftiga fördyringar.

16 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_12-21_projektet.indd 16-17

– När det gäller betongen har vi kontakt med två, tre företag som kan garantera kvalitéen. Men vi gör ändå tester och analyser. Fusk kan man ofta se med blotta ögat, säger Clifford Chatelain.

Enligt Clifford kostar det kanske fyrtio procent mer att bygga jordbävningssäkert, men han är noga med att betona att Haiti själv har tillräckligt med kunskaper och resurser att bygga rätt.

– Efter jordbävningen invaderades vi av utländska arkitekter och ingenjörer som ville hjälpa till, men de visste ingenting om landet och om de lokala förutsättningarna. Så deras kunskap kunde långt ifrån alltid omsättas i praktiskt arbete, säger Clifford.

Peter Öström, pensionerad affärsman i Haiti och före detta delägare i Ciménterie Nationale, Haitis egen gamla cementindustri, illustrerar Cliffords slutsats på följande sätt: – Låt oss säga att en utländsk expert kommer hit och ber om en skalpell för att utföra ett visst moment. Men i han-

den får han inte en skalpell utan ett gem. Han har ingen aning om vad han ska göra med gemet och ger kanske upp.

En haitier, dominikan eller kuban, däremot, som känner den haitiska verkligheten, synar gemet en stund och funderar. ”Om jag ber om ett gem till kanske jag kan konstruera en skalpell.” Det är att utgå ifrån lokala förhållanden och lösa knepiga problem med medel som finns till hands.

Peter Öström var själv i Haiti under jordbävningen och kan ge många, dramatiska ögonblicksbilder. Lite ironiskt beskriver han skalvet som en gigantisk variant av lustiga huset på tivoli, där marken i våldsamma vågrörelser rörde sig upp och ned och hus och byggnader dansade med.

Peter Öström kan cement och ger några aktuella siffror: – Före jordbävningen konsumerade Haiti kanske 700 000 ton cement. Idag, efter jordbävningen, är volymen uppe i över två miljoner och i stadigt ökande.

Jordbävningen har definitivt skapat sy-

| utblick| | | Projektet

nergieffekter som ingen förutsett. Nu byggs hotell, banker, bostäder och annat i hög takt. Förhoppningsvis utan alltför mycket fusk, säger Peter Öström.

Haiti har idag ingen egen cementin-

dustri eftersom landet saknar egna energiresurser. Det skulle kosta mer än det smakade. Cimènterie Nationale importerar klinkers från framförallt Colombia och blandar ihop anrättningen själv.

Huvudägare idag är ett colombianskt företag, medan den haitiska staten äger återstoden. Även Dominikanska Republiken är stor inom cementindustrin.

– Att Haiti själv skulle kunna tillverka cement verkar otroligt, med tanke på energikostnaderna, därför är det bra med samarbete. Men logistiken i hela landet måste förbättras. Bättre hamnar, bättre vägar, säger Peter Öström.

Peter är försiktig optimist.

– Stora vägprojekt är på gång och landet har öppnat upp. En satsning på turism pågår, framförallt i södern, och här finns en stor potential. Men det är många stötestenar på vägen. Framförallt måste Haiti få en fungerande administration.

En annan svensk, som också är inblandad i ett Haiti som reser sig ur ruinerna, är Björn Arnbäck, från Helsingborg, men sedan länge bosatt i Miami. Han arbetar åt ett haiti-amerikanskt byggföretag som heter R&R Construction S.A. Björn tar oss med på en dagslång rundtur, som innefattar hotellbyggen, bankhus och affärskomplex. Konstruktionerna skiftar från fackverk i stål till betong. Inte i något fall betongblock. Vid flygplatsen är snart Servo hotell klart, med stomme helt i stål och med hotellrum bestående av färdiginredda containrar från Kina.

– Eftersom det ska bli stora glasfasader vid entrén, har vi inte bara jordbävningsrisk att ta hänsyn till utan också orkaner, säger Björn Arnbäck.

Trots att stålet importeras, pekar Björn på detaljer av haitiskt ursprung: en del av bjälklaget vid hotellentrén har tvärgående förstärkningar av armeringsjärn.

» Efter jordbävningen invaderades vi av utländska arkitekter och ingenjörer som ville hjälpa till, men de visste ingenting om landet... « – Det är en lokal haitisk uppfinning, som visat sig vara mycket stark. Experter har tidigare dömt ut metoden, men inga bjälklag av den här modellen lär ha kollapsat under jordbävningen, säger Björn Arnbäck.

När nu Björn gjort oss uppmärksamma på denna typ av stålbalk hittar vi den överallt. Även på St. Joseph, där vi själva bor.

Vi åker vidare i den myllrande trafiken, mot centrum, där Björn ansvarar för ett husbygge på fem våningar. Det är en haitisk beställare, och huset ska inrymma finansbolag och banker. Det här är också ett fackverksbygge i stål, med kraftiga, armerade stödplattor för de bä-

rande delarna. Dessa ska sedan kopplas samman med betongbroar.

Armeringsjärnen bockas och kapas för hand. För den kraftigaste typen av järn går det åt fyra-fem man. Björn ondgör sig över att det är svårt att lära ut ny teknik, man vill göra som man alltid gjort tidigare. Både han och Peter efterlyser yrkesutbildningar, som kan hjälpa till att lyfta landet.

– Här är alla självlärda och det blir svårare att lära ut nya byggnadsmetoder, säger Björn Arnbäck.

Vi avslutar dagen med att åka upp till hotell Montana, där Björn bor och hjälper till med rekonstruktionen av den nästan helt förstörda anläggningen. Här

Betong 4 | 2012

17

2012-09-10 15:38

dog över trehundra personer, av vilka flera var FN-personal och representanter från olika hjälporganisationer. Ägaren själv, Nadmie Riddle, som Björn presenterar oss för, var instängd i fem dygn i husruinerna. Hon var hårsmånen från att dö. Ett team från Dominikanska Republiken lyckades till slut befria henne.

Tältlägren håller på att försvinna från huvudstaden, men det stora problemet är att hitta mark att bygga nytt åt alla bostadslösa. Ett stort projekt pågår ett par mil utanför Port-au-Prince, nära bergskedjan Montagnes trou d’Eau. Ett torrt och ogästvänligt område. Här växer hundratals små betonghus upp i långa rader, med plats för mellan 8 000-10 000 innevånare. De som ska bo här, är bostadslösa från tältlägren framför det raserade presidentpalatset.

Entreprenör är ett dominikanskt företag. När vi kommer dit är det sent på eftermiddagen och ett hundratal arbetare är sysselsatta med armering av väggar för nya hus. En haitisk arbetare berättar att merparten av arbetskraften är dominikaner av haitiskt ursprung.

– De har bättre erfarenhet av att gjuta i betong, medan vi haitier av tradition byggt i betongblock, säger Peter Öström.

När anläggningen står färdig om några månader, ska inflyttningen börja. Frågan är bara om det blir så lätt. Peter Öström är skeptisk: – Även om husen är fina, föredrar nog många haitier att bo i tält, där de har sitt sociala nätverk. Det här riskerar att bli ghetton, med massor av nya problem.

En haitisk uppfinning, fackverksbalk med ditsvetsade armeringsjärn.

» Tältlägren håller på att försvinna från huvudstaden, men det stora problemet är att hitta mark att bygga nytt åt alla bostadslösa.. « Haiti söker vägar ut ur krisen efter jordbävningen. Vi som var här nio månader efter jordbävningen kan se stora framsteg. Det enda som är riktigt säkert vad gäller framtiden, är att det blir nya jordbävningar.

– Spänningen i jordplattorna finns kvar. Det kan dröja 30-40 år, men det kommer – här eller i någon annan del av landet. Då gäller det att vara förberedd, säger Clifford Chatelain. 

18 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_12-21_projektet.indd 18-19

Efter jordbävningen byggs fler hus med armerad betong.

| Utblick teknik |

Genomtänkt byggande nyckel vid jordbävningar Det kostar att bygga jordbävningssäkert vilket gör att rikare länder klarar jordbävningar bättre än fattiga.

Men många åtgärder handlar om att planera rätt. Sten Forsström, Sweco, berättar här om sina erfarenheter från jordbävningssäkert byggande.

Text: Sten Forsström

U

nder senare år har Chile och Japan drabbats av svåra jordbävningar men med betydligt mindre skador än i Haiti. Varför denna skillnad? Människan kan motverka effekter av jordbävning om man har tänkt igenom vad som kan inträffa och har ekonomiska resurser för att kunna utföra det som man tänkt.

Så här agerar man för att begränsa effekter av jordbävning: 1. Stadsplanerna skall göras så att man

får fria ytor, såsom parker, och ett antal breda vägar som inte blockeras av nedfallande byggnader. Räddningstjänster skall vara förberedda med förråd av tält, gaskök med mera så att den drabbade befolkningen snabbt kan få mat och logi.

Det finns erfarenheter från tidigare jordbävningar om vilka områden som har olämpliga markförhållanden. Jordbävningen kan för vissa jordarter åstadkomma kvicksandseffekter så att byggnader välter. Sådana områden skall undantas från bebyggelse!

2. Byggnader skall utföras symmetriska för att hålla ner vridningseffekter av jordbävningen. Dubbelsymmetri är inte förbjuden. Det är klart olämpligt att grundlägga delarna av en byggnad på olika sätt.

3. Byggnader görs helst antingen mycket styva (Modell ”Bunker”) eller flexibla så att de ”inte hänger med” jordbävningsrörelserna. Bunkermodellen är i princip den bästa, men är dyrbar. En styv byggnad innebär små deformationer så att den med stor sannolikhet kan användas efter jordbävningen utan större skador. Den

flexibla modellen är den som tillämpas för höga byggnader i till exempel Tokyo.

Vid jordbävningen rör sig byggnaden med stora deformationer och håller ihop utan att kollapsa, det vill säga personskador undviks. Däremot kan det bli skador på trapphus och annat så att byggnaden kräver reparationer för att fungera som den är tänkt.

4. Det är inte ekonomiskt rimligt ens i ett rikt land att dimensionera alla byggnader för de värsta jordbävningar som kan tänkas. Man skall dock se till att sjukhus, brandstationer, räddningstjänstcentraler, skolor med mera är betydligt starkare än normala byggnader. Inte minst skolor är lämpliga för att härbärgera människor som förlorat sin bostad. Det har funnits exempel på brandstationer vars byggnadskonstruktioner är superstarka, men där dörrarna har blivit odugliga så att det inte gått att få ut brandbilar och ambulanser.

Efter en jordbävning finns det byggnader med olika former av skador: • Helt kollapsade byggnader blir inte en fråga för ingenjörer, men desto mera för räddningspersonal.

• Helt oskadade byggnader borde inte innebära några problem. MEN: Det gäller att det finns en kompetent ingenjör som kan inge förtroende hos de boende när han säger att byggnaden är helt säker att bo i även när det kommer efterskalv.

• Delvis skadade byggnader innebär problem. Å ena sidan behövs logi för de drabbade personerna. Å andra sidan finns risker för att byggnaden kommer att kollapsa senare.

• Erfarenhetsåterföring: Vilka områ-

den och vilka byggnadstyper har klarat sig sämst och bäst? Det gäller att inte glömma bort denna aspekt i allt det kaos som uppstår efter en jordbävning.

Byggnormerna i Sverige innehåller inga krav beträffande dimensionering mot jordbävning.

Enligt min kännedom har vi i Sverige enbart haft jordbävningsdimensionering för de senaste kärnkraftverkens säkerhetsrelaterade byggnader. De kärnkraftverk det är frågan om är Forsmark 3 och Oskarshamn 3. Det samma har även gällt för vissa senare ombyggnader av andra kärnkraftverk. Motsvarande gäller för de finska kärnkraftverken. Olkiluoto 3, som byggs för närvarande, är dimensionerat för jordbävning och de två finska verk som upphandlas just nu skall också dimensioneras för jordbävning. De svenska och finska kärnkraftmyndigheterna har utrett vilken typ av jordbävning som gäller för Fennoskandias geologi. Den ”nordiska” jordbävningen är kortvarigare än till exempel den ”amerikanska” vilket är fördelaktigt eftersom det därmed blir mindre risk för resonanseffekter.

Grundregeln är att konstruktionsdetaljer skall medge energiupptagning (”Duktilitet”). Byggfel avslöjas obarmhärtigt av en jordbävning. Byggfusk bidrar nog till många kollapser Med dagens datorhjälpmedel kan konstruktörerna utföra dynamiska beräkningar på FE-modeller av byggnaden (FE= Finita element) och efterlikna jordbävningens svängningsrörelser. Man kommer dock långt med förnuft och överslagsberäkningar om man följer tidigare nämnda tumregler.  Betong 4 | 2012

19

2012-09-10 15:39

Gungande byggnad i

Japan När arkitekten Toyo Ito skulle rita Tama Art University utanför Tokyo var kravet att det skulle vara jordbävningssäkert. Med hjälp av konstruktören Mitsuro Sasaki blev det en fristående byggnad som vilar på gummikuddar i en stor betonglåda.

Text: Roger Andersson Foto:Biola Kadiri

20 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_12-21_projektet.indd 20-21

Jordbävningssäkra Tama Art University står bokstavligen i en betonglåda där den kan skaka fritt.

| Utblick Teknik |

Konstruktören och arkitekten har lyckats skapa en smäcker byggnad trots att den står emot en jordbävning lika stor som den i Kobe.

T

har mycket att begrunda. Av dess fyra hörn är bara ett rätvinkligt, två av fasaderna är nämligen välvda för att ta upp omgivningens terräng. Så är också den nedre av de två våningarnas golv sluttande. Två tredjedelar sluttar hela tre grader.

Konstruktionen består av bärande plåtar i generösa bågar som lämnar hela 75 procent av fasaden till glasfönstrens möjligheter. Plåtarna har sedan begjutits med självkompakterande betong och ger smäckra väggar, endast 20 cm breda. Betongen, som alltså inte bidrar till den bärande konstruktionen, har tre andra funktioner: brandsäkerhet, hindra plåtarna att bukta och sist men inte minst, bidra till estetiken.

Bågarna från fasaden fortsätter in i byggnaden som ger intrycket av underjordisk källare med valv som leder vidare till nästa rum. Trots att spannen är på tolv meter smalnar valven ner till ett möte i fina kryss på endast 40 centimeter.

Hela byggnaden är jordbävningssäker och ska stå emot en jordbävning lika stor som den i Kobe, som hade magnitud 7,2 på Richterskalan. Byggnaden står därför på pelare med gummikuddar och kan röra sig fritt i en betonglåda som ska stå emot kringliggande jordmassor.  ama Art University

Hela byggnaden vilar på gummikuddar och en givare visar om byggnaden rört sig ur sin position om det uppstår en jordbävning.

Betong 4 | 2012

21

2012-09-10 15:39

SOM GJUTET. På Swerock utvecklar och tillverkar vi betong som anpassas efter dina byggkrav och speciella behov. För att våra produkter alltid ska uppfylla höga krav på kvalitet och miljö arbetar vi aktivt med produktutveckling och deltar i pågående forskningsprojekt.

Med 40 betongfabriker - från norr till söder - är vi en av Sveriges största leverantörer av fabriksbetong. Se till att ditt nästa projekt vilar på säker grund. Kontakta oss för rådgivning redan idag. www.swerock.se

9L lU NYDOLWHWV RFK PLOM|FHUW¿HUDGH enligt ISO 9001 och 14001.

www.swerock.se

BET0412_22-27_forbifartsthlm.indd 22-23

| inBLICK |

Betong vinnare i slaget om

Förbifart Stockholm

Betong vs asfalt. De två alternativen ställdes mot varandra när Trafikverket skulle välja beläggning till Förbifart Stockholm. Betong utsågs till det klart bästa alternativet. Nu startar dessutom ett unikt försök med en helt ny typ av väg i Sverige – ”rillning” av betongväg.

Text: Maria Hagström Bild: Tomas Öhrling

Betong 4 | 2012

23

2012-09-10 10:45

mincips

| Inblick |

Trafikverkets utredning visade att betong var det bättre materialet för Förbifart Stockholm. Underhållskostnaderna och konsekvenserna vid brand var några avgörande faktorer.

F

är ett av Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt. Vägen som binder samman norra och södra delarna av Stockholms län har dessutom en av världens längsta tunnlar i stadsmiljö. Den 21 kilometer långa vägen kommer att bestå av 18 kilometer tunnlar för att skona viktiga natur- och kulturvärden.

Men under jord, nere i tunnlar, är det alltid en utmaning att hålla luften så ren som möjligt, när det nu dessutom handlar om en väg som trafikeras av upp till 140 000 fordon per dygn i hög hastighet blir utmaningen ännu större. Risken är stor att luften blir fylld med dåliga partiklar. Det är den främsta anledningen till att förbifarten görs i betong. Enligt mätningar som gjorts på asfalt- och betongsträckor på E4:an förbi Uppsala var partikelhalterna för betong 30 proö r b i fa rt S to c k h o l m

24 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_22-27_forbifartsthlm.indd 24-25

cent lägre än asfalt, för dubbade däck.

När de två beläggningsalternativen asfalt och betong ställdes mot varandra i en utredning från Trafikverket visade sig betong vara ett bättre val på de flesta av punkterna.

– Valet av betong beror i första hand på att det blir mindre partiklar i luften, men det finns andra aspekter, till exempel är det mindre rullmotstånd och det kan minska bränsleförbrukningen och utsläpp av koldioxid. Det handlar ju om många fordon som ska passera där under vägens livstid, säger Björn Kullander, Trafikverkets specialist på vägkonstruktioner. Ännu bättre tror Trafikverket att betongvägen kan bli om den räfflas. Det skulle kunna bidra till att minska både trafikbuller och partikelhalter. Därför har ett försök inletts på E4:an utanför Uppsala. En kilometer av betongvä-

gen har räfflats djupt i vägens riktning, så kallad ”rillning”, för att testa en ny tanke: är det möjligt att absorbera ljudet från bilarnas däck genom att ”kapsla in” det i rillornas hålrum? Tester har tidigare gjorts i USA som har visat att vägbullret minskat. Förhoppningen är att rillningen ska minska friktionen genom att däckens kontakt med vägbanan blir mindre och därmed också påverkar bensinförbrukningen.

– Det är det vi vill testa i Sverige och om det fungerar för vårt nordiska klimat.

Till skillnad från USA har vi dubbdäck, vi vill se om det håller för dubbdäcken och om det kan vara någonting för Förbifart Stockholm. Det här är nytt för oss, vi vet inte om det är bra eller dåligt, säger Björn Kullander.

Försöket kommer att följas och utvärderas under några år. Förbifart Stockholm börjar byggas hösten 2013, men

Betong vs Asfalt

det dröjer flera år innan man kommer till att lägga körbanans beläggning. Björn Kullander har stora förhoppningar på att bullret ska minska ordentligt med de räfflade vägarna och att det är något som kan användas till Förbifart Stockholm.

Om rillningen bidrar till att minska partikelhalten är mer osäkert. Däremot vet man att betongbeläggningen i sig innebär färre partiklar jämfört med asfalt. Slitaget på betongvägar är mindre än på asfalt när det gäller dubbade däck och spårutvecklingen är mindre. Enligt Trafikverkets rapport är spårdjupet på betong 2,4 mm efter sju år och på asfalt 10,0 mm.

Asfalt ligger också i lä när det gäller att spara belysning i tunnlarna eftersom betongen är ljus i färgen och reflekterar mer ljus. I rapporten framgår att om man har lysrör och jämför en kilometer tunnelrör är effektförbrukningen 28 kW med asfalt och 18 kW med betong. Skill-

Spårbildning och slitage – mindre med betong. Spårdjupet på betong är 2,4 mm efter sju år och på asfalt 10,0 mm.

Partiklar – halten av partiklar är 30 procent lägre med betong när det gäller dubbdäck, men något lägre för asfalt när det gäller friktionsdäck.

Rullmotstånd – mindre när vägbanan är i betong, leder till mindre bränsleförbrukning. För lätta fordon är förbrukningen 1,1 procent lägre på betong. För tunga fordon har både svenska och utländska mätningar pekat på att skillnaden är 4-5 procent.

Ljushet – betong är ljusare och sparar därför på belysning i vägtunnlar.

Buller - Slitlager av asfalt och betong har likvärdiga bulleregenskaper vid samma stenstorlek.

Brand – Konsekvenser vid en omfattande brand är större med asfalt.

Den kan börja brinna.

Reparation och flexibilitet – Asfaltreparationer kräver kortare åtgärdstid.

Kostnader – Investeringskostnaden är lägre om man använder asfalt. Även tidsvinst och flexibilitet är ett plus för asfalt. Men ser man det mer långsiktigt är slitaget mindre på betong och det förekommer inte någon plastisk deformation, vilket gör att underhållskostnaden blir betydligt lägre.

Kostnader investering och underhåll

Investering Underhåll Summa (under 40 år) Asfalt 190 mkr 160 mkr 350 mkr Betong 200 mkr 45 mkr 245 mkr Källa: Trafikverkets rapport: E4 Förbifart Stockholm, PM Redovisning av beläggningsalternativen Asfalt och Betong

Betong 4 | 2012

25

2012-09-11 12:52

| inblick Inblick |

Mer om

Förbifart Stockholm

Förbifart Stockholm blir mestadels under jord. Av 21 km blir 18 km tunnel där cirka 140 000 fordon per dygn kommer passera.

naden är 36 procent. Detta leder till en driftskostnadsbesparing under 40 år med ungefär 125 miljoner kronor med priset 1 kr/kWh. En nackdel med betongen är i tillverknings- och byggskedet då det är en större miljöbelastning genom koldioxidutsläpp.

– Men sen hämtar man hem det där och det blir till ett plus under betongens hela livslängd, säger Björn Kullander.

När man ställde beläggningsalternativen mot varandra tittade man också på vad som händer om en brand uppstår i en tunnel. Konsekvenser vid en omfattande brand är större om vägbanan är av asfalt.

Anledningen är att hettan runt branden kommer att stiga och eventuellt leda till att en stor asfaltyta börjar brinna. Det är en orsak till att till exempel Österrike endast tillåter betongbeläggningar i tunnlar.

Trots de många fördelarna är betongvägar fortfarande sällsynta i Sverige, det finns bara sex till sju mil i hela landet.

– Tyvärr är det så. Det som har gjort att det hittills har varit svårt att få bygga

26 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_22-27_forbifartsthlm.indd 26-27

betongvägar är det här med finansieringen. Man har inte sett på det här som en helhet, med både investering, drift, underhåll och samhällsnyttan. Man har bara kollat på vad det kostar att bygga och då det är lite dyrare med betong.

Man tittar inte på att betongvägen håller i ungefär 40 år och asfalt i 20 år eller att man efter sex år på asfalt måste gå tillbaka och göra ett nytt lager. Den första underhållsåtgärden på betong är kanske först efter 20 år, säger Björn Kullander och fortsätter: Att vi har så få betongvägar kan också bero på att asfaltsindustrin i Sverige är väldigt stark, medan det saknas kompetens för drift och underhåll av betongvägar.

Därför anser Trafikverket att det är angeläget att förbättra kunskap om skador och underhållsmetoder för betongvägar. Och att Förbifart Stockholm görs i betong efter en omfattande utredning, skulle kunna bidra till mer betongväg i Sverige så småningom.

Björn Kullander tycker att något har börjat hända inom Trafikverket, att man

Förbifart Stockholm är ett av Sveriges genom tiderna största infrastrukturprojekt.

Det blir en ny sträckning för E4:an väster om Stockholm. Leden binder samman de norra och södra länsdelarna, avlastar Essingeleden och innerstaden och minskar sårbarheten i Stockholms trafiksystem.

Av vägens 21 km går drygt 18 km i tunnel.

Restiden för hela sträckan beräknas till 15 minuter.

Byggstart planeras till hösten 2013 och byggtiden är åtta till tio år.

Förbifart Stockholm beräknas kosta cirka 28 miljarder kronor, varav 80 procent finansieras av trängselskatt och 20 procent av staten.

Det stora projektet har skapat debatt. Motståndare menar att det kan bidra till fler bilar, koldioxidutsläpp och att det är en stor kostnad. Istället anser man att pengarna borde satsas på utbyggd kollektivtrafik, de menar att det inte finns pengar till båda. De som är för projektet menar att vägen behövs med tanke på den snabbt växande befolkningen i Stockholm, att trafiksystemet behöver bli mer miljöanpassat och effektivt och att förbifarten leder till snabbare resor och transporter i regionen. Regeringen beslutade 3 september 2009 att tillåta byggandet av Förbifart Stockholm.

börjat förändra sättet att se på betong.

Han tror att vi i framtiden kommer att få se fler betongvägar där det är mycket trafik.

– Jag hoppas att det ska lossna lite nu och att man ska se just fördelarna på ett längre perspektiv, säger han. Men man måste upp till en viss trafikvolym innan det lönar sig. I Förbifart Stockholms tunnlar är betongen självskriven, inte bara för att den innebär sänkta partikelhalter och färre avstängningar för reparationer. I Förbifart Stockholm talar vi om kanske 140 000 fordon per dygn. Där om någonstans i Sverige är betong ett bra alternativ, säger Björn Kullander. 

Cementas vision

nollutsläpp av CO2 En nollvision för betong bygger på tekniksprång, vardagseffektivisering och livscykelperspektiv.

Effektivare produktion och styrsystem, lägre energiförbrukning med större andel biobränslen och produktutveckling – allt påverkar och bidrar till lägre utsläpp.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 54 000 medarbetare i fler än 40 länder.

2012-09-10 10:45

Kan en betongv채gg se ut hur som helst?

BET0412_28-33_annedal.indd 28-29

| Arkitektur |

Två sätt att använda fasadelement syns tydligt på boutställningen i Annedal.

Det främre huset har förstärkt skarvarna genoma att färga dem, det bortre har blindskarvar och trollar bort dem.

Bo i betong i

Annedal Boutställningen Annedal 2012 bjöd på 24 visningslägenheter som 22 byggherrar stod bakom. Mycket inredningsinspiration, förstås. Men Tidskriften Betong var där och letade betong.

Text: Roger Andersson foto: Martina Holmgren

Betong 4 | 2012

29

2012-09-10 16:23

| Arkitektur |

Per Johansson och Stefan Forslund från Joliark berättar om sina punkthus längs Bällstaån.

I Whites kvarter ingår radhus ner mot vattnet, även dem med betongelement.

P

å 19 9 0 -ta l e t var det högkonjunktur för bostadsmässor, medan 00-talet varit lite mer sparsmakat.

– Jag tycker bostadsmässor är bra, besökarna har chans att få en sammanfattning och se många olika lägenheter, säger Mats Egelius, arkitekt på White, som är en av de många inblandade i Annedal i västra storstockholm.

Han har själv ritat ett av de intressantaste betongkvarteren på utställningen.

Vita elementfasader med rillor som får det att likna plankor som spikats upp på fasaden.

– På det sättet trollade vi bort de horisontella skarvarna. Som du ser har vi anpassat rillorna till fönstren och de fortsätter ut i murarna på gården, säger Mats Egelius och blickar runt på utegården.

Bredvid står Staffan Grundmark, regionchef Stockholm på Besqab, som gav Mats uppdraget.

– Vi ville ha betongelement, det är en trång byggplats och det är en fördel att kunna montera snabbt. Fönstren var på plats vid leverans, så vi har sluppit alla ställningar Jag tror att prefab även blir

30 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_28-33_annedal.indd 30-31

billigare i längden, säger Staffan Grundmark. Även radhuslängan fick bli i betong.

– Det hade kanske blivit billigare med trä, men ett stenhus blir inte så rassligt.

Du får rejäla fönsternischer, säger Staffan Grundström.

Radhuslängan är byggd i suterräng med dubbla våningar mot Bällstaån.

– Vi höjde upp gården för att få bättre vattenkontakt, under ligger ett garage, säger Mats Egelius.

Förutom kravet på att använda betongelement ställdes Mats Egelius inför ett annat krav. Buller. Som för att bekräfta vad han säger rullar ett godståg förbi på andra sidan Bällstaån.

– Alla boende ska kunna sova med öppet fönster, så kallat tyst fönster. Som du ser ligger fönstren i ljudskugga av inglasade balkonger. Balkongerna är också lite vinklade och ligger omlott så att ljudet inte studsar, säger Mats Egelius.

Balkongerna är i betong och taket på balkongerna är i glas vilket ger stora ljusinsläpp.

– Jag tycker så många som möjligt borde komma hit och kolla. Stockholm

Balkongerna är trekantiga för att minska bullret. Då behövs dessutom bara en infästning.

Elementen löper över två våningsplan och innehåller inga fönster. Notera att den yttre skivan i kantelementet är tunnare och löper ut över långsidans element.

2012-09-10 16:23

| Arkitektur |

Fem svar om bomässor Mats Egelius, White arkitekter, och författare till rapporten Bostadsmässor på 90-talet svarar.

1. Ger bostadsmässor bättre arkitektur?

Ja, lägstanivån höjs. Men annars är det ingen skillnad att rita till en mässa. Vad byggherren vill betala och vad de boenden vill köpa för styr.

2. Vad är skillnaden mellan bostadsmässan i Hammarby sjöstad och den i Annedal?

Sjöstan var mycket funkis där allt ser väldigt lika ut. Annedal är mer til�låtande, här accepteras mer och variation är ett uttalat mål.

3. Vad gör en lyckad bomässa?

Börja med en arkitekttävling om planen och fortsätt sen med tävlingar om några byggnader i området. Området måste vara koncentrerat med ett mässcentrum med tydlig översikt. Området ska vara delvis inflyttat och visningslägenheter med teman för fiktiva personer är bra. Konferenser och varumässor är mindre lyckat.

4. Vad minns du bäst från andra bomässor?

Det inglasade uterummet i Upplands-Väsby, de ekologiska stadskvarteren i Västerås och detaljomsorgen på Stumholmen i Karlskrona.

5. Hur viktiga är bomässor?

Svenskt husbyggande kan bli en exportvara och vi har mycket att visa upp internationellt. Mässorna borde utvecklas till internationella turistattraktioner, men då måste det få kosta och då behövs statliga insatser.

Stad är ganska njugga när det gäller elementfasader för att de inte gillar skarvar.

Här syns de ju inte, säger Mats Egelius.

Längre ner längs Bällstaån ligger Einar Mattsons område. Tre huskroppar, 68 lägenheter, som står med kortsidan mot ån. Även här var förutsättningarna betongelement, men arkitekterna på Joliark, Per Johansson och Stefan Forslund, valde en annan lösning än Mats Egelius.

– Skarvar kan vara intressanta, tycker vi. Därför färgade vi skarvarna, säger Per Johansson.

Fasaden är inte bärande på långsidorna vilket ger utrymme åt en finess.

– Vi har inga fönster i elementen, utan har hela element mellan fönstren i två våningar som vi varvar, säger Stefan Forslund.

32 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_28-33_annedal.indd 32-33

Mats Egelius från White löste bullerproblemet genom att glasa in balkongerna och placera dem omlott. Notera rillorna i elementen som gör att skarvarna inte märks.

Varför då? Både Stefan och Erik tittar på varandra och skrattar. Det blir Stefan som får förklara: – Ett betongelement kostar lika mycket oavsett om du har gjort hål för fönstret eller inte. Du betalar för hålet, så att säga.

Nu får vi mer betong för pengarna.

Det mellersta huset är lätt falurött, medan de två andra är svartgrå. Den svarta nyansen går igen i det röda husets fogar och i alla de tre husens fönster.

– Det gör att det ser ut som det röda huset har fler hål i sig, medan de svartgråa blir mer som en enda hel yta, säger Stefan Forslund. Även här var bullerreducering ett krav, något som löstes med trekantiga balkonger.

– Med trekantiga balkonger behöver du

bara ett stag som håller dem uppe, vilket spar pengar, säger Per Johansson.

Kortsidans element är bärande, men arkitekterna ville inte ha de breda kanterna som ett sandwichelement ger. Det löstes genom att den yttre skivan i elementet gjordes tunnare och löper ut över långsidans element.

Huskropparna kragar ut mot Bällstaån och liksom sträcker sig ut över vattnet. För att få den effekten valdes en påle som delar sig i fyra upp mot huset. Det var också ett billigare alternativ än flera pålar.

– Lekplatserna har vi ritat som små bryggor och vi har även dimensionerat området för den 100-årsflod som kommer, säger Stefan Forslund. 

Säljare!

Vi behöver förstärka med fler säljare.

Nu söker vi både resande säljare och innesäljare.

Vi erbjuder ett roligt och spännande jobb med mycket kundkontakt hos entreprenörer, ingenjörer och beställare i ett satsande företag som numera ingår i den tyska Max Frank-koncernen. Som säljare kommer Du att jobba med hela försäljningsprocessen, från kundbesök, rådgivning och anbudslämnande till avslut. Vi söker både Dig som vill arbeta på vårt Malmökontor och Dig som vill arbeta som resande säljare.

Din bakgrund Vi ser helst att Du har erfarenhet av byggbranschen och/eller byggteknisk utbildning samt har säljerfarenhet.

Du har körkort och är van att planera Din tid.

För mer information Besök vår hemsida, www.rolf-dickman.se eller ring VD Mats Dickman 040-947070.

Välkommen med din ansökan till: Rolf Dickman AB, Sporreg. 15, 213 77 Malmö eller på E-mail mats@rolf-dickman.se senast den 15 oktober.

Sedan maj 2012 ingår Rolf Dickman AB i Max Frank-koncernen och är ett dotterbolag till Max Frank GmbH & Co. KG, en av Europas största familjeägda tillverkare och leverantörer av tekniska lösningar för byggindustrin. Rolf Dickman AB har huvudkontor i Malmö och lokala kontor i Stockholm och Köpenhamn. Vi erbjuder idag innovativa produkter inom fem olika områden: distanser, formteknik, armeringsteknik, tätningsteknik och byggnadsakustik.

2012-09-10 16:23

| betonggalan |

Ung och tung

Betonggala!

Betonggalan 2012 anordnas den 22 november i Berns Stora Salong. Temat i år blir ”Ung&Tung” med målet att lyfta fram betongsektorn som en attraktiv arbetsgivare. I år blir höjdpunkten en modeshow i samarbete med dansgruppen Urban Angels. Vi har 800 biljetter, mer än hälften är redan sålda.

Precis som tidigare delar vi ut priser i sju kategorier. Sju kunniga juryn har tagit fram tre nomineringar i varje kategori.

Vinnaren utses genom röstning på hemsidan www.betong.se.

Där får du även all information om hur du beställer biljetter med mera.

Röstningen startade den 17 september.

Årets nominerade: Årets Miljöpris:

Årets Betongdesigner:

Årets Betongentreprenör:

• Borgarfjord 3 -Återbruk av kontor med betongstomme, Fastighetsägare Areim

• Britt-Ingrid Persson

• Henrik Rosenberg, Svea Betong och armering

• Amalia Årfelt

• Ove Irvenå, Veidekke

• Klimatkontrakt för Hyllie, Malmö stad, E.ON och VA SYD

• Birgitta Stenberg

• Kjell Johansson, NCC

Årets Betongforskare:

Årets Betongkonstruktör:

• Oskar Larsson, LTH

• Åke Solfeldt, WSP

• Lars Wadsö, LTH

• Mikael Hallgren, Tyréns

• Jerry Hedebratt, Tyréns

• Christer Carlsson, Ramböll

• Passivhuset Lärkträdet, Vara Bostäder Årets Betongarkitekt: • Petra Gipp • Johan Celsing • Claesson Koivisto Rune

Årets Montageledare: • Mattias Wikman, Högsbols Montage • Krister Collin, Starka

34

Betong

4 | 2012

BET0412_34-35_betonggalan.indd 34-35

SICKLA GYMNASTIKHALL. GIPP ARKITEKTBYRÅ. GRAFISKT MOTIV: MIKAEL GÖRANSSON.

Vackra och smarta fasader Vid utvecklingen av nya ytor arbetar vi gärna tillsammans med

fabriker dit vi gärna bjuder in så att vi tillsammans kan ta fram

våra kunder för att skapa unika fasader som passar varje

prover och prototyper tidigt i projektet. Våra kunder är ofta de

specifik byggnad. I Stockholm och Herrljunga har vi show-

som driver utvecklingen framåt. Gå in på strangbetong.se/

rooms där vi kan visa upp det mesta som går att göra med en

fasadytor och låt dig inspireras av fasader vi redan tillverkat

betongfasad. Vi har också laboratorier i anslutning till våra

och ring oss gärna när det är dags för nästa projekt.

strangbetong.se/fasadytor

Smartare byggande

2012-09-11 12:54

Kompletta systemlösningar Konstruktioner som ska leva länge måste få vård i rätt tid. Varje konstruktion är unik och måste behandlas efter sina specifika förutsättningar. För funktionell och varaktig renovering av betongkonstruktioner krävs systemlösningar. Välj samtidigt en vacker kulör.

Sto kombinerar teknik och estetik.

Sto Scandinavia AB I Tel 020-37 71 00 I www.sto.se

BET0412_36-37_betongforeningen.indd 36-37

• • • • • •

Betongrenovering Betongskydd Balkonger Golv Kolfiberförstärkning Sprutbetong

191 2-2 012 100 år – 100 aktiviteter!

» Något som skiljer 100 år åt är kommunikationen.

Idag växer det fram helt nya sätt att kommunicera och det finns nätverk som sträcker sig globalt. «

Betong håller för tidens tand Ett 100-års jubileum sätter onekligen perspektiv på saker och ting. Visst har betongbranschen utvecklats! En bransch som så ofta karakteriseras av traditioner och snigelfart har, särskilt sedan jag själv påbörjade min karriär, visat annat än bara ambitioner. Många idéer och drivkrafter i branschen kommer från materialindustrin och det tycks alltid finnas ett svar på problem som uppkommer eller en trend som växer fram. Och det kommer i vågor.

Idag talar vi mycket om produktivitet och effektivitet. Detta är ju inget nytt. Men det går idag att angripa frågorna på nya sätt, med nya verktyg och i nya samarbetsformer. Många av lösningarna på dagens problem finns redan. Materialtillverkare har genom åren identifierat problem och möjligheter i tidiga skeden och det är bland annat i samarbeten med entreprenörer som många lösningar förverkligas. Branschen håller tillsammans i många av lösningarna och levererar dessa när efterfrågan finns och kommunikationen mellan parterna är tydlig. Då utvecklas branschen.

Betongföreningen har under hundra år lyckats väl med sin uppgift att vara ett nav för utveckling i såväl betongbranschen som hela byggsektorn. Tekniska rapporter är ett exempel på hur central betongföreningen är. Men, som i så många andra områden, så är det först och främst människor som ger liv åt utvecklingen. Betongföreningen har alltid varit en plats för engagerade personer, en naturlig mötesplats som skär genom hela byggsektorn. Betongföreningen har alltid värnat om sina medlemmar och på så sätt sitt oberoende.

Något som skiljer 100 år åt är kommunikationen. Idag växer det fram helt nya sätt att kommunicera och det finns nätverk som sträcker sig globalt. Inom Betongföreningen tror vi att människor idag måste erbjudas flera sätt att förvalta sitt engagemang. Ett stort engagemang betyder inte att man ska lägga allt annat åt sidan. Det betyder främst att man har en vilja att förvalta vad man anser är viktigt, på ett personligt plan eller för branschen.

Vi tror att Betongföreningen kan fortsätta att bidra till en teknisk utveckling av samhället i många hundra år till. Vi tror att det är i mötet mellan människor med olika kompetenser och erfarenheter som problem löses och framtiden byggs och att detta är något värt att värna om. Under 100 år har Betongföreningen på många sätt möjliggjort detta genom seminarier, möten och stora branschdagar, men i framtiden ska det också ske genom diskussionsforum i sociala medier eller på hemsidan. I likhet med branschen angriper vi frågorna på nya sätt, med nya verktyg och i nya samarbetsformer.

Det startar idag. Låt oss mötas i de nya arenorna. Vi diskuterar nya tekniska rapporter på LinkedIn, du finner kommande seminarier på Facebook och du kan påverka din Betongbyggnadsdag 2012 genom #BBD12!

Johan Söderqvist, Ordf. Programråd Öst

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

Peter Aronsson, Finja Prefab, Martin Axelsson, Martin Axelsson Consulting, Jan Flodén, Projektgaranti, Göran Gamsäter, Gamsäter Media AV, Emil Hedman, Skanska, Johan Holkers, Holkark, David Jarrin Peters, Stomkon Byggprojektering, Bengt Johansson, Bengt Johansson Byggnadskonstruktioner, Mohamed Kiswani, Projektgaranti, Jonas Lind, Betongindustri, Leonhard Schneider, Finja Prefab, Thomas Sjöberg, ÅF, Bo Steendahl, E. Pihl & Søn, Charlotte Urhammar, Ebab i Stockholm och Kent Andersson, Betongsliparna.

Betong 4 | 2012

37

2012-09-11 12:56

Svenska Betongföreningens historia Betongföreningen fyller 100 år. Mycket har hänt, annat är sig likt. Johan Silfwerbrand, chef på CBI Betonginstitutet, och ordförande i Betongföreningen under perioden 2000-2005 har gjort en sammanställning uppdelat på föreningens aktiviteter.

Text: Johan Silfwerbrand

Starten I början av förra seklet hade den snabba utvecklingen av betongtekniken – den armerade betongen introducerades i Sverige kring 1900 – lett till att ett antal personer ansåg att man behövde bilda en sammanslutning för dem som var verksamma inom betongfacket för att diskutera betongtekniska problem och Ivar Kreuger, en av Betongföreningverka för betongteknikens ens grundare främjande. Den 23 november 1911 samlades 13 herrar på restaurang Kronprinsen i Stockholm för att åstadkomma en betongförening. Bland dem var Carl Forssell, sedermera stridbar professor i byggnadsstatik vid KTH och riksdagsman, och kusinerna Henrik Kreüger, se-

Föreningsmötena Kärnverksamheten i föreningen har alltsedan begynnelsen varit föreningsmötena. Innehållet i de första decenniernas möten finns utförligt beskrivna i Tidskriften Betong. De var precis som idag en blandning av föredrag, diskussioner och studiebesök. År 1941 arrangerade föreningen utställningen ”Cement och Betong 1941” för att markera 100-årsminnet av portlandcementets uppfinning.

Utställningen öppnades av kronprins Gustaf Adolf (senare kung Gustaf VI Adolf). Tyngdpunkten för föreningsverksamheten har legat i Stockholm, men enskilda föreningsmöten har sedan länge förlagts till andra orter. År 1995 breddade föreningen sin verksamhet genom att inrätta ett programråd för västra Sverige. Det fick 1998 respektive 2000 efterföljare i södra respektive östra Sverige.

Tidskriften Betong Vid sidan av föreningsmötena är Tidskriften Betong det som bäst symboliserar föreningen. Tidskriften Betong utkom första gången under våren 1916, alltså bara fyra år efter föreningens bildande. Tidskriften utkom regelbundet med fyra nummer per år med minst 16 sidor per nummer.

Betongs förste redaktör var civilingenjör G. Chatillon-Winbergh.

38 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_38-39_betongforeningen.indd 38-39

nare professor i byggnadsteknik och rektor vid KTH, och Ivar Kreuger, vårt lands mest kände väg- och vattenbyggare.

Svenska Betongföreningen bildades vid ett sammanträde den 15 januari året därpå, alltså 1912. Föreningen hade redan från starten både enskilda och korporativa medlemmar (firmor kallades de då). Vid stiftandet ingick fyra enskilda medlemmar, däribland Carl Forssell och Henrik Kreüger, och sex firmor av vilka Skånska Cementgjuteriet, Contractor och Kreuger & Toll kan nämnas. Till förste ordförande valdes ingenjör Olof Kjellström. Forssell blev sekreterare.

Tio år efter grundandet hade föreningen vuxit till 97 enskilda och elva korporativa medlemmar. År 1932 var man 176 plus 30, år 1937 vid tjugofemårsjubileet 274 plus 34 och år 1951 hade föreningen 565 enskilda och 42 korporativa medlemmar. 1990 låg föreningens medlemsantal på cirka 900 enskilda och drygt 40 korporativa medlemmar och just nu är medlemsantalet drygt 700 enskilda och cirka 50 korporativa.

Under en lång period, 1926-1937 var Hjalmar Granholm, sedermera professor i byggnadsteknik vid Chalmers, tidskriftens redaktör.

Nordisk Betong Efter andra världskriget var det nordiska samarbetet starkt inom många delar av samhället. På svenskt initiativ skapades tidskriften Nordisk Betong som var ett samverkansprojekt mellan de nordiska betongföreningarna med Nordiska Betongförbundet som huvudman.

Tidskriften utkom första gången 1957 och ersatte den helsvenska tidskriften Betong. Bland svenska redaktörer för Nordisk Betong kan nämnas professor Sven Gabriel Bergström, professor

Vi firar 100 år | 1912-2012

Mogens Lorentsen, teknisk dr Nils Petersons, teknisk dr Åke Skarendahl, civilingenjör Sten Forsström och civilingenjör Poul Mortensen.

Nordisk Betong upphörde 1990 efter att först den danska och sedan den norska betongföreningen dragit sig ur projektet.

Tidskriften Betong igen År 1991 återuppstod Tidskriften Betong, vilket innebar att Svenska Betongföreningens medlemmar Sten Forsström, en av redaktörerna inte behövde göra något avbrott i för Nordisk Betong. betongläsningen. Från början var det Byggförlaget med Margareta Redlund som producerade tidningen.

Från 1994 var Bo Göran Hellers redaktör och Bygg och Bo Media producerade tidningen. Från och med 2004 produceras Tidskriften Betong i egen regi med Roger Andersson som chefredaktör. Sen 2010 återfinns den i aktiebolaget Betong Media AB som ägs till en tredjedel av Betongföreningen.

De övriga ägarna är Cementa och Svensk Betong.

Bestämmelser Svenska Betongföreningen Bo Göran Hellers, redaktör för Tidskriften Betong 94-03. har alltid verkat för att det skapas rationella tekniska bestämmelser och rekommendationer. Redan 1915 tillsatte föreningen en kommitté som utarbetade ett förslag till enhetliga betongnormer för hela landet.

Ett annat exempel är ett yttrande från föreningen år 1924 till Kungl.

Maj:t angående nya byggnadsstadgan och dess bestämmelser om arbetsledarekompetens för betong- och armerade betongarbeten, men det finns många fler. Från och med 1991 har föreningens kommittéverksamhet vuxit kraftigt och resulterat i 17 rapporter, den första av dem handlade om beständiga betongkonstruktioner.

Stöd till FoU I äldre tider hade föreningen även möjlighet att stödja forskningsarbeten. År 1917 skänkte föreningen 3 000 kr till KTH som bidrag till undervisningslaboratorier, år 1926 fick Statens Provningsanstalt 500 kr för en undersökning av betongrörs beständighet och samma år fick ovan nämnde Carl Forssell 1 000 kr för att studera hållfastheten hos betongplattor vid koncentrerad belastning. Det var måhända embryot till den forskning om genomstansning i betongplattor som KTH bedrivit under hela andra hälften av 1900-talet. Under de första 25 åren delade föreningen ut anslag på sammanlagt 23 915 kr, men så var också den korporativa medlemsavgiften kopplad till företagens årsomsättning.

Internationellt samarbete Redan från början deltog en eller två av föreningens medlemmar varje år i tyska betongföreningens årsmöten. Föreningen blev till och med medlem i Deutscher Beton-Verein år 1927. Tre år senare gick man med i Internationella föreningen för bro- och byggnadskonstruktioner (IABSE) där föreningen fortfarande finns kvar. Svenska Betongföreningen har även varit aktiv i internationella organisationer som CEB (Comité Euro-International du Béton, grundad 1953) och FIP (Fédération Internationale de la Précontrainte, grundad 1952). Idag är Svenska Betongför-

191

2-2

012

eningen medlem i fib (Fédération internationale du béton) som skapades genom en sammanslagning av CEB och FIP 1998. Svenska Betongföreningen samverkar också med andra föreningar inom Europa. I början av 1990-talet bildades European Concrete Societies Network (ECSN).

Nordiska Betongförbundet Nordiska Betongförbundet bildades åren efter andra världskriget och anordnar nordiska betongkongresser, ger ut publikationer, arrangerar kommittéarbete samt medverkar till forskningssamarbete bland annat genom att hålla nordiska betongforskningsmöten. Vi har redan berört Nordisk Betong som alltså upphörde 1990. Förbundet ger dock även ut en vetenskaplig publikation: NCR, Nordic Concrete Research, grundad 1982.

Sedan 1953 arrangeras Nordiskt Betongforskningsmöte vart tredje år.

Guldmedaljen Inför Svenska Betongföreningens 40-årsjubileum 1952 beslutade föreningen att inrätta ett pris – Svenska Betongföreningens Guldmedalj – att utdelas ”som belöning för insatser av betydelse för betongteknikens utveckling” som det heter i stadgarna för medaljen från november 1950. De första guldmedaljerna gick till professor Carl Forssell och civilingenjör G Sam Lalin. Därefter har ytterligare 33 personer belönats.

Swedish Concrete Award Svenska Betongföreningen delar även ut ett internationellt pris, Swedish Concrete Award.

Föreningen arrangerade 1982 en internationell kongress inom FIP i Saltsjöbaden utanför Stockholm.

Primus motor var hedersledamoten Kurt Månsson, som tyvärr gått bort.

Av behållningen från den kongressen bildade föreningen fonden Swedish Concrete Award.

Swedish Concrete Award delades Peter Märkli, mottagare av Swedish Concrete Award 2001. ut första gången 1985 till professor Ben C. Gerwick från USA. Därefter har medaljen delats ut vartannat år till ytterligare 14 forskare och arkitekter. Senast belönades den isländske professorn Gudni Jóhannesson.

Organisation Under de första decennierna drevs Svenska Betongföreningen av ett verkställande utskott. Det bestod av tre enskilda medlemmar och tre representanter för de korporativa medlemmarna.

Därefter bedrevs verksamheten huvudsakligen av föreningens styrelse. År 1991 bildades Svenska Betongföreningen Service AB som vid sidan av den ideella föreningen driver föreningen idag. Vd för bolaget var sedan starten civilingenjör Patrik Hult, men sen 2011 är Richard McCarthy vd på deltid.

Till vardags återfinns han på CBI Betonginstitutet. Verksamheten har de senaste decennierna vux- Patrik Hult, Svenska Betongföreningen Service AB:s tidigare vd. it kraftigt med flera olika råd.

Betong 4 | 2012

39

2012-09-10 15:56

Medlemmar är vi allihopa…

Varför är ni medlemmar i Betongföreningen?

I år finns det väl 100 svar? Men skall jag välja ett svar så är det att det ger ett fantastiskt nätverk inom betongområdet. Och alla kan vara spindeln.

Johan Silfwerbrand, CBI Betonginstitutet

För att jag arbetar i branschen och är intresserad av vad som händer där. Genom medlemskap i föreningen får jag tillgång till intressant och viktig information, betongutveckling och uppdaterade publikationer.

Medlemskapet innebär också rabatt på prenumeration av den snygga och intressanta Tidningen Betong.

Peter Åhman, APJ Betong & Anläggningsteknik

Betongbyggnadsdagen, en årlig träffpunkt på hösten för branschfolk som alltid har bra program och är välbesökt.

Alf Rytter, Finja

40 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_40-41_betongforeningen.indd 40-41

För att få information om nya tekniska lösningar och nya trender inom betong. Jag ser fram emot betongbyggnadsdagen den 27 september med temat Människan och betongen.

Kristina Isaksson, Skanska Sverige

För att hålla mig uppdaterad i vad som händer i Betong-Sverige.

Pernilla Petersén, Sika Sverige

Det är ett utmärkt forum för att träffa folk som älskar betong. Här kan vi diskutera hur vi skall förbättra och utveckla branschen. Vi kan också utveckla olika sätt att göra betongen som byggnadsmaterial mera populär.

Här finns också möjlighet att lära sig mer om tekniska framsteg.

Lars-Olof Eliasson, Pigmentec

Ny medlem 2012!

Jag jobbar på CBI Betonginstitutet och då känns det naturligt att vara medlem. Man får även vara med på intressanta föreläsningar som utvecklar mig i mitt arbete.

Alexander Herlin, CBI Betonginstitutet

Ny medlem 2012!

För att lära mig mer om betong! Dessutom är det trevligt att träffa andra som arbetar med betong med andra förutsättningar.

Helena Cristiansson, Ejlertslunds Grus o Betong

Som konstruktör av betongbroar direkt efter KTH, kändes det helt naturligt att gå med i föreningen. Jag fortsatte som entreprenör med anläggningsarbeten och därvid fann jag fortfarande stor glädje och nytta av medlemskapet. Jag är fortfarande som glad pensionär medlem och tänker så förbli. Betong är bra!

Lars Frumerie

Vi firar 100 år | 1912-2012

För att få möjlighet att delta på intressanta studiebesök och följa med i betongens utveckling!

Henrik Pettersson, Sweco

Närheten till betongkompetens i vardagen.

Michael Åhström, Stockholm Stad

För att hålla mig informerad om vad som händer i branschen.

Tycker att ni har intressanta föredrag, men vid 100-års jubileumet verkar det som att ni bara satsar på Stockholm. Göteborg och Malmö kommer i skymundan…

Ruben Gianolio, Prekon Syd

Ny korporativ medlem 2012 Det ger möjligheter att med gemensam kraft bidra till att utveckla betongens möjligheter i konkurrens med andra alternativ. Genom detta får vi också tillfälle till bland annat benchmarking kring tekniska frågor och olika tillämpningar.

Björn Olsson, Starka

191

2-2

012

Ny medlem 2012!

Som ung konsult tror jag att Betongföreningen kan vara ett utmärkt forum för att ta del av mer etablerade kollegors erfarenhet. Föreningen ger dessutom en bra inblick i andra verksamhetsområden inom byggbranschen.

Thomas Sjöberg, ÅF Vattenkraft

För att få upplysning om alla nyheter inom ämnet Betong, för att få en möjlighet att komma på studiebesök och att man känner att det är en viss trygghet att vara med i Betongföreningen!

Erik Persson

Jag är medlem i det kvinnliga nätverket Bettan och det är alltid trevligt att träffas och utbyta erfarenheter. Vi är ju inte så många tjejer här på jobbet.

Ann Bergström, Finja

Jag är 82 år gammal och bor på landet. Det är enda sättet att hålla mig informerad om vad händer inom betongbranschen. Genom att vara med föreningen har jag en levande kontakt som är viktig för mig.

Gabor Kalmar

Det är mitt sätt att följa utvecklingen och hålla kontakten med branschen.

Karl-Ivar Karlsson, Byggplanering Fastighetsteknik i Stockholm

Betong 4 | 2012

41

2012-09-11 12:57

Deltabalk - samverkansbalk för tunna bjälklagskonstruktioner Infästningsteknik för betongkonstruktioner

NR NR 5/2011 5/2011 PRIS: PRIS: 99 99 SEK SEK /FRÅN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN BETONGFÖRENINGEN

M E GÖD TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TI ST VI OL TE T T

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

6 Num mer l e n CxCit xy xit ttununnnnenelel l ytxyu x x CxxCit xit xy x yxtytutununnnneel l CxxCit x x it xx 99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

5

DESIGN

TEKNIK

SKLIGT 5 MÄN

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

SKLIGT 5 MÄN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

SKLIGT 5 MÄN

BETONGFÖRENINGEN

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

595 kr!

DESIGN

TEKNIK

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

TEKNIK

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

TEKNIK T NYA MÄNSKLIG DESIGN MALMÖS TEKNIK NYTA MÄNSKLIG DESIGN MALMÖS TEKNIK A T NY SKLIG ÖS MÄN MALM A VÄRLDEN NYAR LMÖS MA PN ÖP x NYA VÄRLDEN MALMÖS ÖPPNAR x x NYA VÄRLDEN MALMÖS X ÖPPNAR x I Rom x XXI MAPN VÄRLDEN x AR X ZAHA HADID ÖP X x I Rom x FORMERNA R XXI MA TÄNJE VÄRLDEN x AR PN x X ÖP ZAHA HADID X x I Rom x X FORMERNA RXXI MA TÄNJE VÄRLDEN x AR PN HADID x X ÖP Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

5

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

2 5

5

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

Hotell Post

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

MAXXI I Rom MAXXI I Rom MAXXI I Rom x er år fyll X seet x er Vasamu fyll år BAKOM NA X R MÄNNISKOR amu seet BETONG MÖTE Vasår fyller NA BAKOM R MÄNNISKOR amu seet BETONG MÖTE Vasår fyller R NA BAKOM FRÅGA VÅRA EXPERTE ISKOR 95-ÅRSFESTEN/ TV LIVE FRÅNamu seet G MÖTERseMÄNN / SE FILMEN BETON BEHÖVER/ BETONG Ner Vas fyll www.betong. år SEKTOR LLT BETONG EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A NA BAKOM ISKOR ESTEN/ FRÅGA VÅRA TV LIVE /EN KUNSKAPSBANK G MÖTER MÄNN 95-ÅRSFseet FRÅN amu BETON se / SE FILMEN BEHÖVER/ BETONG N Vas er etong.

SEKTOR fyll www.b år LLT BETONG EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A NA BAKOM ESTEN/ FRÅGA VÅRA TV LIVE /EN KUNSKAPSBANK G MÖTER MÄNNISKOR 95-ÅRSF seet FRÅN amu N BEHÖVER/ BETONG BETON se / SE FILMEN Vas www.betong.

LLT BETONGSEKTOR R

GAMMALT MÖTER NYTT

X

X

x X

x X

x X

x

0X0X 22 X2 0XX0X X X2 X2 0X0X X X2 XX XXX x X

x X

x X

x X

xxx xxx xxx xxx xxx xxx

ZAHA ERNA TÄNJER FORM ZAHA HADID ERNA TÄNJER FORM ZAHA HADID ERNA TÄNJER FORM ZAHA HADID ERNA TÄNJER FORM

EXPERTE BAKOM I VÄRLDSKLASS/A ISKORNA95-ÅRSF ESTEN/ FRÅGA VÅRA TV LIVE /EN KUNSKAPSBANK G MÖTER MÄNN BETON se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR VÅRA EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR R I VÄRLDSKLASS/A FRÅGA VÅRA EXPERTE ESTEN/ /EN KUNSKAPSBANK 95-ÅRSF R/ BETONGTV LIVE se / SE FILMEN FRÅN SEKTORN BEHÖVE www.betong.

KLASS/ALLT BETONG VÄRLDS I /EN KUNSKAPSBANK

SPÄNNANDE Prenumerera SPÄNNVIDD på Tidskriften Betong!

Rekord i Helsingborg

företag:_______________________________________________

Allt om Betonggalan VINNARNA OCH MINGLARNA

adress:________________________________________________ Designat / Manligt och kvinnligt Teknik / På standardfronten nytt Mänskligt / Jazzig Catherina Fored

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

BET0412_42-43_teknikledare.indd 42-43

NamN:__________________________________________________

telefoN:________________________________________________ mejl:__________________________________________________________ skicka namn och adress till Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

teknik Kort & gott Viktigast för just din yrkestyp!

redaktör Johan Silfwerbrand info@betong.se

» Det jag saknar hos dagens generaldirektörer är integritet... «

44 Klimatrelaterade temperaturlaster Beställare och entreprenörer: Optimerade konstruktioner kan leda till lägre kostnader genom en mindre åtgång av byggmaterial.

Konstruktörer: Specifika designsituationer som ger verkliga temperaturfördelningar kan förbättra uppskattningarna av effekter på grund av temperaturändringar, vilket kan leda till förbättrad dimensionering av betongkonstruktioner.

Arkitekter: Om den verkliga temperaturfördelningen inkluderas kan konstruktionen utnyttjas bättre, vilket kan ge en mer tilltalande utformning.

47 Karlsruhe Beställare: Nytt sätt att kvantifiera alternativa bindemedels effekt på betongs beständighet.

Arkitekter: Renässans för skalkonstruktioner.

Konstruktörer: Tvärkraftens gåta ännu olöst men ny prisbelönt forskning ger ännu en pusselbit.

Entreprenörer: Nya sätt att bygga skalkonstruktioner.

Våga vägra pudlar!

I detta nummer av Betong sammanfattar Oskar Larsson sin intressanta doktorsavhandling om temperaturspänningar i lådbroar. Efter examen promoverades han liksom andra nya doktorer under högtidliga former. I Lund sker promoveringen i domkyrkan, i Stockholm i Stadshuset. Självklart är dessa högtidligheter inte gratis, men jag tycker att det är mycket angeläget att universiteten och högskolorna satsar en slant och uppmärksammar dessa oftast unga forskare som arbetat hårt och metodiskt under minst fyra år för att nå landets högsta examen.

Hittills har varken DN, Expressen eller Aftonbladet kritiserat promoveringarna men det är kanske bara en tidsfråga. Rötmånad (Bondepraktikans namn på slutet av juli till mitten av augusti) brukar betyda fortsatt nyhetstorka och i år fick vi därför åter några stort uppslagna avslöjanden från den offentliga sektorn och en efterföljande grön debatt.

Då tänker jag inte på någon miljödebatt utan på en debatt som skriker av grön avundsjuka. I hetluften står denna gång Tillväxtverket och Stiftelsen för Strategisk Forskning som påstås ha använt offentliga medel till slösaktig representation.

Men det kanske kan vara aktuellt att ta ett steg tillbaka och fundera litet? Det finns en annan debatt som handlar om forskningsfinansiering och här är rösterna mer unisona, från vänster till höger hörs krav på ökade satsningar främst till unga forskare. Självklart är det angeläget att satsa på unga forskare, men unga forskare är inte bara unga och forskare utan också vanliga människor av kött och blod. Självklart tycker varje forskare – ung som gammal – att ingenting går upp emot ett stort forskningsanslag, men för de flesta är vägen till anslagen lång och mödosam och då kan uppmuntran i form av en trevlig middag med kollegor vara en god medicin.

Jag nämner forskare som ett exempel, men vi kan inte låta alla offentliganställda leva på vatten och bröd. Att lönerna är lägre i offentlig sektor än i näringslivet är alla medvetna om, men någon form av festivitas måste även få finnas inom offentlig sektor ifall man skall kunna rekrytera och behålla goda medarbetare. Välavvägda trevligheter utan överdåd är ofta en god personalpolitik, det kostar mycket mer att rekrytera och lära upp nya medarbetare.

Det jag saknar hos dagens generaldirektörer är integritet. Jubileer och personalkonferenser på Stadshuset och Grand Hôtel kan näppeligen ha planerats utan generaldirektörens goda minne. Men varför skall alla chefer göra en pudel? Gör en schäfer i stället, det vill säga bit tillbaka. Våga stå för de beslut som fattats och motivera dem!

Johan Silfwerbrand

Betong 4 | 2012

43

2012-09-10 14:53

| teknik |

Oskar Larsson, Lunds Tekniska Universitet, Nominerad till Årets Betongforskare

Ny modell för att beräkna

Klimatrelaterade temperaturlaster Med en ny FE-modell kan temperaturen i en betongkonstruktion förutsägas mycket noggrannare än tidigare. Det skriver Oskar Larsson, nybliven doktor på Lunds Tekniska Högskola. Den nya modellen visar även att de temperaturvärden som finns angivna för dimensionering i Eurokod troligen är en underskattning av svenska förhållanden.

ändras i den omgivande miljön, kommer temperaturen också att ändras i en konstruktion. Komplexa interaktioner mellan klimatfaktorer såsom solstrålning, långvågig värmestrålning, omgivningens temperatur och vindförhållanden bidrar till temperaturändringarna. En temperaturfördelning kan delas upp i komponenter enligt figur 1; medeltemperatur, linjär temperaturdifferens vertikalt och horisontellt, samt en ickelinjär komponent. Då temperaturen varieras i ett material kommer det att expandera eller dra ihop sig och rörelser produceras. Om rörelserna är förhindrade, kan spänningar uppstå vilka kan bidra till sprickor i en betongkonstruktion. Omfattande sprickor har hittats i lådbroar i Sverige, med de flesta av sprickorna på den södra sidan. Detta tyder på en stor inverkan av solstrålning, som är en starkt bidragande faktor till temperaturändringar i betong.

I doktorsavhandlingen ”Climate Related Thermal Actions for Reliable Design of Concrete Structures” [1], som framlagts hos avdelningen för Konstruktionsteknik på Lunds Tekniska Högskola, studeras och presenteras orsaker och effekter av varierande temperaturer i byggnadsverk av betong, främst betongbroar.

I denna artikel presenteras en sammanfattning av vad som behandlas i avhandlingen.

När temperaturen

44 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_44-47_teknik1.indd 44-45

De temperaturlaster eller klimatsituationer som används vid beräkningar och analyser av temperaturer i betongkonstruktioner är ofta baserade på uppskattningar eller generaliseringar av klimatdata som är mer eller mindre noggranna jämfört med verkliga temperaturfält. Antaganden har gjorts om oberoende under vissa tidsperioder, i den europeiska normen har ett tredagars intervall antagits vara oberoende. De temperaturlaster som anges i Eurokoden SS-EN 1991-1-5 [2] bygger på klimatdata från Tyskland, där klimatet kan skilja sig från andra delar av Europa. Temperaturvärdena har tidigare kontrollerats i mindre skala mot svenska förhållanden, men ingen omfattande undersökning av rimligheten i dessa värden har genomförts. Dessutom ligger fokus i normen till största delen på de längsgående spänningarna som kan uppstå i en brokonstruktion. Inte mycket information och riktlinjer ges avseende temperaturlaster på tvärsnittsnivå där stora spänningar kan uppkomma på grund av dessa effekter. Det som finns angivet är att ”Dimensionering av stora broar med lådbalkar i betong bör ske med omsorg då stora temperaturskillnader kan uppkomma mellan inre och yttre livväggar”, en rekommenderad linjär temperaturskillnad på 15°C över väggarna finns angivet.

Istället för fastställda temperaturvärden skulle direktappli-

Figur 1. Temperaturkomponenter hos en temperaturfördelning i en betongkonstruktion (SS-EN 1991-1-5).

cerade klimatsituationer kunna användas för dimensionering, vilka kan ge en mer fullständig bild av temperatureffekterna.

Det finns exempel på tidigare forskning där specifika klimatsituationer använts istället för direkta temperaturvärden, till exempel av Emerson 1976 [3]. De klimatsituationer som har använts vid tidigare analyser ger stora temperaturdifferenser, men nödvändigtvis inte det mest ogynnsamma spänningsfältet. Stora temperaturdifferenser antas ske antingen under en dag med en stor mängd inkommande solstrålning och en stor skillnad mellan lägsta och högsta lufttemperatur eller under en natt utan moln med en liknande, men omvänd skillnad i lufttemperatur. I avhandlingen presenteras studier som visar möjligheterna med att använda direkta klimatsituationer istället för fastställda temperaturvärden. förutsäga temperaturen i betongkonstruktioner på ett mer noggrant sätt än tidigare och för att kunna få fram mer specifika klimatsituationer som kan ge dimensionerade extremvärden har en finita elementmodell använts. I modellen kan klimatdata användas som indata tillsammans med de materialegenskaper som påverkar temperaturnivåerna i betong; densitet, specifik värmekapacitet, värmekonduktivitet, emissivitet och absorptionsfaktor för solstrålning. Modellen har validerats mot temperaturmätningar utförda i både en enkel platta och bågen på den Nya Svinesundsbron. I figur 2 presenteras resultaten för en mätpunkt i det undersökta tvärsnittet i Nya Svinesundsbron.

Tvärsnittet, som presenteras i figur 3, är längst upp i betongbågen, där också kompletterande mätutrustning placerades för att

För att kunna

insamla strålningsdata. Som kan ses i figur 2 är modellen väl lämpad att använda för att förutsäga temperaturfördelningar i betong, eftersom den kan uppskatta temperaturvariationer över tiden med god noggrannhet. För att kunna använda modellen för situationer då temperaturen inne i hålrummet inte finns tillgänglig utvecklades en iterationsrutin som utgår från uteluftstemperaturen. Efter ett antal iterationer stabiliseras temperaturen, då den beror på temperaturen hos de omgivande väggarna. Enligt resultaten presenterade i figur 2 är denna metod väl lämpad att använda för situationer där endast klimatdata från meteorologiska stationer finns tillgängliga.

För att kontrollera rimligheten i de angivna temperaturvärdena i SS-EN 1991-1-5 [2] har FE-beräkningar genomförts med indata från SMHI. Långtidsklimatdata användes i modellen för att uppskatta extremvärden för temperaturlaster baserade på årsmaxima. Detta förfarande skiljer sig från det som använts vid framtagandet av normvärdena i Eurokoden, där tre dagars perioder antogs vara oberoende istället för hela år. Resultaten i avhandlingen visar att värdena i den europeiska normen kan vara en underskattning av svenska förhållanden, då värden med 5-års återkomstperiod från FE-beräkningarna är högre än de dimensionerande värdena i Eurokoden som har en återkomstperiod på 50 år.

Resulterande termiska spänningar från långtidssimuleringar har också beräknats och analyserats för flera olika lådtvärsnitt.

Resultaten, som delvis presenteras i tabell 1, visade att rekommendationen i Eurokoden om temperaturskillnader på tvär-

Figur 2. Temperaturer för mätpunkter i den västra väggen från mätningar, FE-beräkning med uppmätt inneluftstemperatur (FEuppmätt), FE-beräkning med inneluftstemperatur från iterationer (FE-iteration).

Betong 4 | 2012

45

2012-09-11 12:59

| teknik |

Figur 3. Lägen för temperatursensorer i översta tvärsnittet i betongbågen på Nya Svinesundsbron.

snittsnivå kan ge en överskattning av termiska spänningarna.

En inkludering av den icke-linjära komponenten i temperaturfördelningen reducerar de beräknade dragpåkänningarna. Det som främst styr placering och storlek på de tvärgående termiska spänningarna är tjocklek på väggar och plattor. Störst dragspänning uppkommer i de tunnare elementen, oberoende av om de är horisontella eller vertikala.

Stockholm

Luleå

Vägg/Platta (insidan)

Spänning (MPa), hela temp. fördelningen

Spänning (MPa), endast linjär komponent (ΔT)

Topplatta

2.65

3.91

Sydvägg

0.90

2.57

Nordvägg

0.64

1.69

Topplatta

2.69

3.58

Sydvägg

0.89

2.39

Nordvägg

0.92

2.31

De största spänningsvärden som uppnås under ett år beror oftast på en kombination av hög solinstrålning och stora skillnader i uteluftstemperatur under de föregående dygnen. För Stockholm stämmer detta antagande för alla undersökta år, vilket också stämmer överens med antaganden som gjorts vid tidigare studier. För Luleå däremot kan höga dragspänningar uppstå i betongen även nattetid. En kombination av mycket stora skillnader i uteluftstemperatur över kort tid, cirka tre timmar, tillsammans med ökande molnighet leder till höga temperaturdifferenser. Det geografiska läget har därmed en stor betydelse för vilka klimatsituationer som kan anses ge extremvärden för dragspänningar.

En korttidssimulering med klimatdata från bara några dagar kan vara användbart för att uppskatta de termiska spänningarna. I tabell 2 presenteras resultat från FE-beräkningar med både långtidsdata och korttidsdata för fyra av de undersökta åren. En fyra dagars period före den förväntade förekomsten av den maximala dragspänningen i tvärsnittet har valts ut som korttidsindata för varje fall. I tre av fyra fall är resultaten nära varandra, i det fjärde fallet skiljer det sig dock väsentligt.

Vädersituationen i det aktuella fallet gav en för låg starttempe-

Spänning, ΔT 15°C (rekommenderat EC-värde) SS- EN 1991-1-5

Topplatta

3.51

Vertikal vägg

2.35

46 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_44-47_teknik1.indd 46-47

Tabell 1. Maximal dragspänning i tvärsnittet från Nya Svinesundsbron baserat på 15 års klimatdata. Bron är lokaliserad från öst till väst.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Korttidsdata

Långtidsdata

1986

2.75

2.65

1991

1.58

2.26

1987

2.10

2.05

1989

2.16

2.18

Skakapparater

Siktar

Värmeskåp

Stockholm

Luleå

Vågar

Fukt/temperaturmätare

Tryckpressar

Tabell 2. Dragspänning på insidan av topplattan (MPa)

ratur i beräkningen, vilket medför en sänkning av temperaturdifferenserna och den maximala dragspänningen. Det är därför viktigt att ha kunskap om vilken indata som använts, eftersom resultaten visar att en tre- eller fyradagars period inte alltid kan betraktas som en oberoende händelse. En simulering med en fullskalig 3D-modell av en verklig bro med en kortare period av klimatdata bekräftar tjocklekens betydelse för var den högsta dragspänningen uppkommer, men visar också betydelsen av vilka randvillkor som används i analysen.

De största termiska dragspänningarna uppkommer på insidan på södra väggen, vilket bekräftar effekten av solstrålning på spänningsfältet i en konstruktion.

De viktigaste slutsatserna från avhandlingen är:

• FE-modellen som har använts kan förutsäga temperaturen i en betongkonstruktion med god noggrannhet baserat på klimatdata.

• De angivna temperaturvärden som finns för dimensionering kan vara en underskattning av svenska förhållanden.

• Om den ickelinjära komponenten av temperaturfördelningen inkluderas minskar de beräknade dragspänningarna.

• Störst dragspänning uppkommer i de tunnare elementen, oberoende av om de är horisontella eller vertikala.

• En specifik klimatsituation skulle kunna användas för att kunna förutsäga uppkomsten av höga dragspänningar på grund av temperaturvariationer.

.

Kubformar

Lufthaltsmätare

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

Din kompletta leverantör när det gäller...

REFERENSER:

Larsson O. (2012), Climate Related Thermal Actions for Reliable Design of Concrete Structures, Doktorsavhandling, Avd. För Konstruktionsteknik, Lunds Tekniska Högskola.

SS-EN 1991-1-5 (2003), Eurokod 1: Laster på bärverk – Del 1-5: Allmänna laster – Temperaturpåverkan, SIS Förlag, Stockholm.

Fejmert® Mixer AB Made in Sweden

Emerson M. (1977), Temperature differences in bridges: basis of design requirements, TRRL Report LR 765, Crowthorne, United Kingdom.

2012-09-11 12:59

| teknik |

Rapport från

Karlsruhe Karbonatiseringsfrontens djup påverkas högt vid användning av flygaska istället för portlandcement. Det framkom vid fibs nionde doktorandsymposium i Karlsruhe. Tidskriften Betongs teknikredaktör var på plats och rapporterar även om hur bakterier kan öka tätheten i betong.

Text: Johan Silfwerbrand Bild: Cecilia Lundgren

48 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_48-51_teknik2Karlsruhe.indd 48-49

| teknik |

Å

professor György Balázs in doktorander inom väg- och vattenbyggnad till ett internationellt seminarium i Budapest. Arrangemanget blev så lyckat att det återkommer vartannat år. I år hade turen kommit till Karlsruhe och Karlsruhe Institute of Technology som arrangerade det nionde symposiet den 22-25 juli samtidigt som sommarvärmen äntligen kom till Sydtyskland.

Symposiet öppnades av professor Balázs som sedan ett par år tillbaka är fib:s president. Det är inte omöjligt att hans goda idé med doktorandsymposiet underlättat hans kandidatur, men det låter jag vara osagt. r 1996 bjöd

Prof. Harald Muller och dr Michael Haist arrangerade årets symposium på ett utomordentligt sätt. Själv ingick jag i den drygt 20 personer stora juryn som hade uppgiften att utse symposiets pristagare. Formuläret vi fick fylla i efter varje föredrag var mycket omsorgsfullt hopkommet, men att utse de bästa föredragshållarna eller doktoranderna var ändå inte lätt. Men kan man dela ut medaljer till konståkare på skridsko skall väl inte vårt uppdrag vara omöjligt.

Resultatet av juryns bedömning blev att de tre första priserna gick till Abraham Sánchez-Corrids (ES), Britta Hackbarth (DE) och Alexander Assmann (DE). Pristagarnas projekt handlade om brovibrationer, tvärkraftsförsök respektive autogen krympBetong 4 |2012

49

2012-09-10 12:01

| teknik |

ning. Dessutom fick tre doktorander tidskriftsprenumerationer. De tio bästa fick gratis medlemskap i fib under 2012 och 2013. Kanske något för Betongföreningen att ta efter? Jag tänker då på pristagare och kandidater till föreningens pris till bästa examensarbete.

Totalt presenterades 107 bidrag från 21 länder. Arrangörerna var generösa med tid till föredragshållarna så föredragen fördelades på fyra parallella sessioner. I första salen behandlades konstruktionsfrågor och murverk, i den andra dynamiska laster och innovationer, i den tredje material och produktion medan föredragen i den fjärde salen handlade om numeriska metoder, fiberbetong samt reparation och övervakning.

Det är bra med gott om tid för presen-

Capture and Storage), men forskningen pågår fortfarande. A Hirsch (DE) berättade om försök med olika cement för att skapa en betongplugg som kan användas för tätning av borrhålen ned till berglagret utan risk för karbonatiseringsinitierad korrosion, trots tuffa villkor med hög koldioxidhalt, högtryck och temperaturer över 35 grader. Hennes slutsats är dock att erforderlig beständighet kan erhållas också med vanliga cement. Laboratoriets egna blandningar med barium- och andra salter gav inga ytterligare förbättringar.

Miljöfrågorna har fått en större tyngd också i den internationella betongföreningen, men man kan absolut inte säga att de dominerade symposiet. S Hainer (DE) berättade om studier av ”gröna” betonger och karbonatisering. Han hade ersatt de-

nya, P Juhász (HU) berättade att det finns ett franskt patent från 1990. Det som var nytt (åtminstone för mig) var de praktiska och tydliga resultaten som Juhász uppnått redan i sina pilotförsök med porös sandsten. Han använde bakterier som är vanligt förekommande i jord (Bacillus cereus) och som han blandade in i destillerat vatten som han sedan applicerade på provkroppar av porös sandsten av lite olika typ.

Bakterien skapar CaCO3 som ökar tätheten i materialet. Försöken pågick i fem dygn. Därefter uppmätte han marginella ökningar (<1 %), måttliga reduktioner i vattenabsorption (5-10 %), men höga och ojämna ökningar i tryckhållfasthet (upp till 25 %) och E-modul (upp till 60 %) samtidigt var färgförändringen knappt mätbar. Juhász kommer nu att gå vidare

»Miljöfrågorna har fått en större tyngd också i den internationella betongföreningen men man kan absolut inte säga att de dominerade symposiet.« tationer och frågor men baksidan är att man som åskådare missar 75 procent av innehållet. Många doktorander hade just startat sina projekt, några var omedvetna om tidigare forskning inom deras områden medan ytterligare några presenterade projekt som verkligen innehöll nya idéer och rön.

Jag fastnade för fyra områden eller projekt. Skalkonstruktioner attraherar många. Pantheon i Rom är ett klassiskt exempel, Calatravas akvarium i Valencia är ett betydligt yngre. Fyra projekt behandlade olika aspekter av skalkonstruktioner. JD van der Woerd (DE) sökte inspiration i origami (= konsten att vika papper) medan M Hagemann (DE) och B Kromoser (AT) berättade om olika produktionsmetoder. Den senares koncept verkar mest innovativt. Det handlar om ett system av enkla geometriska plattelement och mellanliggande fogar. Man gjuter horisontellt och lyfter sedan skalkonstruktionen varvid fogarnas flexibilitet gör att elementen bildar vinklar mellan varandra.

Nyligen har vi kunnat läsa i pressen att Tyskland avbrutit arbetet med koldioxidlagring i bergrum, så kallat CCS (Carbon

50 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_48-51_teknik2Karlsruhe.indd 50-51

lar av cement med flygaska och kalkstensfiller i accelererade försök. Traditionellt brukar man söka etablera ett k-värde som anger ersättningsbindemedels effektivitet jämfört med portlandcementets. Detta brukar relateras till hållfasthet trots att det ekvivalenta vattencementtalet främst används för beständighetsbedömning.

Men Hainer utgick i stället ifrån karbonatiseringsfrontens djup i relation till en betongblandning med enbart portlandcement.

Flygaskan gav ett tämligen högt k-värde (0,40) medan kalkfillret gav ett mycket lågt värde (0,03). Själv var jag moderator för just denna session. Tyska regelverket ställer – som Hainer visade – krav på, inte bara högsta vattencementtal, utan också lägsta cementhalt och lägsta hållfasthetsklass. Hur kan man då utnyttja Hainers lovande resultat i praktiken? En tysk professor i publiken menade att nästa steg är att söka få till stånd ett demonstrationsprojekt i vilket man undersöker effekten över lång tid i praktiken. Vägen till funktionskrav är nog fortfarande lång.

Till sist vill jag ta upp något helt annat, biomineralisering. Tankarna är inte

med större serier bland annat för att öka kunskaperna om förstärkningseffekten och frostbeständighet.

Symposiet avslutades alltså med prisutdelningen, sedvanlig avtackning av dem som bidragit och en inbjudan till nästa symposium som kommer att äga rum i Quebec City (CA) den 20 – 23 juli 2014.

Man kan fråga sig ifall juli är en bra månad för konferenser. Knappast för nordbor, jag var ende person från de nordiska länderna. För två år sedan var Köpenhamn värd och då var symposiet i juni.

Men på kontinenten är allt senare, på arrangerande KIT pågick vårterminen fortfarande under symposieveckan. En annan reflexion man kan göra är ifall ämnet för symposiet bör begränsas.

Det heter civil engineering = väg- och vattenbyggnad, men endast ett litet antal föredrag handlade om annat än betong. fib vill nog framstå som varande en öppen och inbjudande organisation, men kanske skrämmer organisationens fulla namn fédération internationale du béton bort andra kategorier? Min åsikt är att man bör begränsa sig till betongdoktorander i både namn och inbjudan – de är tillräckligt många. 

2012-09-10 12:02

experten Fråga Experten på hemsidan har blivit så populär att vi i kommande nummer publicerar ett urval av svaren som vi tror intresserar tidskriftens läsare. Våra experter är Oskar Esping, Färdig Betong, Martin Hansson, Sika, och Arne Hellström, fd Strängbetong, egen konsult.

Tillåten lutning på L-stöd?

Finns det någon praxis eller standard för toleranser av monterade L-stöd? Hur mycket får L-stödets vertikala yta avvika från 90 grader relativ mark? /Fredrik

Hej Fredrik! Efter att ha rannsakat mina kunskaper och även hört mig för bland specialister måste jag säga att någon standard för stödmurars toleranser dessvärre inte finns.

Det närmaste man kan komma är vad som sägs i toleransdokumentet som utgivits av Elementrådet inom Svensk Betong som finns på www. svenskbetong.se. Man går vidare till ”Bygga med Prefab” och därefter kapitel “Toleranser” och “Tabeller”. Tabell 24 beskriver byggplatstoleranser för väggar och säger att väggen får luta ±5 millimeter. Dock avses här väggar i

Sandwichelement med fasadprofil?

Skulle vilja ha en fasad som är gjuten med en profil, en randig, så det efterliknar en träpanel, i olika storlekar.

Vad är minsta tjocklek man kan ha på yttre skalet av elementet? /Linda

Hej Linda! En brädad gjutform ger ofta en spännande yta. Använder man brädans finsågade sida som formyta får betongen en fin trästruktur.

Minsta tjockleken på det yttre “skalet” bestäms främst av täckskiktet för gällan-

52 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_52-53_experten.indd 52-53

hus, vilket rimligen inte kan användas för stödmurar. Vill man ange toleranser för denna produkt kan man använda samma sätt att ange kraven på.

Om det är en nyligen uppförd befintlig mur kan man alltid anlita en neutral besiktningsman som får avgöra frågan för det enskilda fallet. /Arne Hellström

de exponeringsklass (se SS137010).

Men betongkvalitet, typ av armering, förankring, produktionsteknik med mera spelar också roll. Du borde dock kunna klara dig med 40 millimeter. Kontakta en elementtillverkare för mer detaljer. /Oskar Esping

Mjuk betong till bordskiva?

Jag ska gjuta ena betongskiva till köket och har hört att det finns något som heter mjuk betong där man helt enkelt tillför polymer (plast) i betongen eller i en betongbeläggning. Hur blandar men denna blandning och hur

gör man när man gjuter/lägger på betongbeläggningen? /Staffan

Hej Staffan! Den så kallade “mjuka betongen” som du beskriver är helt korrekt, men definitionen “mjuk” är lite vilseledande. Inblandning av plastdispersion, det vill säga plastpolymer i vattenlösning, ökar deformationskapaciteten hos betongmatrisen och tillåter större rörelser utan att betongen spricker. Jag tror dock inte att plastdispersions inblandning är en bra idé för en bordskiva. Mina tester med denna typ av material har inte lett till större resistens mot fläckar eller repor utan tvärtom.

Mitt råd till dig är att gjuta med ett bruk med liten maximal stenstorlek samt hög sluthållfasthet > 60 MPa. När du gjuter se då till att använda ett emulsionsbaserat formsläppmedel vilket oftast ger en god och porfriare ytstruktur hos den färdiga betongytan. Tillåt lång tid för härdning samt försäkra dig om att inget avdunstningsvatten kan avgå från bordskivan under de tre första veckorna efter gjuttillfället. Detta för att försäkra dig om god hållfasthetsutveckling samt att skivan håller sig så dimensionsstabil som möjligt.

För ökad motståndskraft emot fläckarna är impregnering av ytan ett mycket bra alternativ. Fråga din byggvaruhandel efter denna typ av silan- /siloxanbaserat material och följ instruktionerna noga. Riklig dosering av denna typ av material kan nämligen ge oönskade vita utfällningar på ytan. Ett annat alternativ att diskutera är hydrofoberande (vattenavvisande) impregnering med stensliperier.

Jag har sett en del produkter som fungerat mycket bra även för betong.

Lycka till med din kommande betonggjutning. /Martin Hansson

2012-09-11 13:03

| Inblick |

Betongen oskyldig Utförandefel av betongvägen förbi Uppsala Många höjer på ögonbrynen när Trafikverket meddelar att de ska stänga av E4:an förbi Uppsala för reparationer. Och det endast sex år efter invigningen.

Text: Roger Andersson, Bild: Biola Kadiri – Men det är inte betongen

det är fel på, det rör sig om ett utförandefel vid fyra av de sammanlagt 60 betongbroarna, säger Lars Bengtsson, Trafikverkets projektledare för E4 förbi Uppsala.

Anledningen till att reparationerna görs just nu är att det varit dags för garantibesiktning.

– Vi upptäckte krackeleringar i betongen i broarnas farbanor på ytor mellan en halv och två kvadratmeter som är upp till två centimeter djupa, säger Lars Bengtsson.

Vägverkets specialist på vägteknik, Björn Kullander, förklarar vad som hänt.

– Vid provborrningar visade kärnorna att betongen hade ett felaktigt luftporsystem. Men det är samma betongrecept som övriga betongvägen har, så felet ligger inte i materialet.

Däremot använde entreprenören en mindre anläggningsmaskin över broarna än vad man använde på den övriga vägen.

54 B e t o n g 4 | 2 0 1 2

BET0412_54-55_E4uppsala.indd 54-55

– Antagligen övervibrerade entreprenören på dessa ställen så att den grövre ballasten sjunkit ner. Det är runt den grövre ballasten som de luftfickor bildas där vattnet som fryser ska kunna expandera, men nu var det endast finmaterial kvar vid ytan och det är orsaken till krackeleringarna, säger Björn Kullander.

Nu fräses betonglagret bort ner till cirka fem centimeter och efter en tätning med primer läggs ett slitlager av asfalt.

– Det är alltså slitlagret av betong som krackelerat och det påverkar inte konstruktionen i betongbroarna, säger Björn Kullander.

Per Brinck, affärsområdeschef på Veidekke anläggning Sverige, som var projektchef på E4 Uppsala, tycker att krackeleringarna är ett mysterium.

– Det kan vara frostbeständigheten som det handlar om, men våra egna prover under utförandet visade inga såna tecken, säger han.

Deras tyska underentreprenörer, Eurovia, lägger själva asfalt som slitlager på liknande broar nere i Tyskland, vilket de också förespråkade här i Sverige.

– Broar utsätts för mycket starkare kyla, upp till minus 20 grader, och det är möjligt att vi skulle valt ett annat betongrecept, säger Per Brinck som vill betona att det är en generalentreprenad och att det är Trafikverket som ansvarat för projekteringen.

Att det rör sig om ett fel i utförandet tycker han inte är bevisat ännu.

– Nej, men vi utreder orsaken i samförstånd med Trafikverket och visar det sig att det beror på övervibrering står vi för kostnaderna.

Men ännu vet vi inte orsaken, säger Per Brinck.

Han tycker det är synd att åtgärderna fått så stora proportioner.

– Det rör sig om några krackeleringar på fyra av sammanlagt 60 broar, så det är små åtgärder.

Kostnaden rör sig om cirka en miljon kronor på en entreprenad som kostat 1,7 miljarder, säger Per Brinck.

Han vill också betona att det inte ska falla någon skugga på betong som vägmaterial.

– Det rör sig om en av Sveriges mest trafikerade vägar där vi också har lagt en mil med asfalt ovanför betongvägen. Den har vi redan fått åtgärda. Slitaget på betongvägen är helt enligt beräkningarna och där behövs inga åtgärder, säger Per Brinck.

En annan sak som nu åtgärdas är sprickor som uppstått i vissa av betongplattorna.

– Det är rätt tydligt att det är väguppbyggnaden som varit undermålig och återigen inget fel på betongen. Det är väldigt lerig mark och komplicerade grundvattenförhållande som har medfört rörelser där trummor passerar under vägen, säger Björn  Kullander.

marknadstorget

NR NR 5/2011 5/2011 PRIS: PRIS: 99 99 SEK SEK /FRÅN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN BETONGFÖRENINGEN

M E GÖD TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TI ST VI OL TE T T

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

6 Num mer l e nnnnel l tu CxCit xy xit u t y x x uunnnneeel l x t y it CxCxxit xxyt x tunn el CxCit xy xit xytunn x x 99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

5

DESIGN

TEKNIK

SKLIGT 5 MÄN

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

SKLIGT 5 MÄN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

SKLIGT 5 MÄN

BETONGFÖRENINGEN

595 kr!

DESIGN

TEKNIK

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

TEKNIK

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

TEKN T NYA MÄNSKLIG DESIGN MALMÖS TEKNIK NYTA MÄNSKLIG DESIGN MALMÖS TEKNIK NYTA MÄNSKLIG MALMÖS NYA VÄRLDEN MALMÖS ÖPPNAR x A N NY DE RL ÖS MALM ÖPPNARAVÄ x x NY VÄRLDEN MALMÖS X ÖPPNAR x I Rom x XXI DEN MAPN RL VÄ x X ZAHA HADID ÖP AR X x I Rom x FORMERNA R XXI MA TÄNJE VÄRLDEN x AR PN x X ÖP ZAHA HADID X x I Rom x X FORMERNA RXXI RLDEN MA TÄNJE VÄ x AR PN HADID x X ÖP ZAHA X x I Rom x X FORMERNA RXXI IK

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

5

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

2 5

5

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

Hotell Post GAMMALT MÖTER NYTT

x X

x X

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

0X0X 22 X2 0XX0X X X2 X2 0X0X X X2 XX XXX X

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

MA

TÄNJE

ZAHA HADID

I Rom FORMERNA MARXXI TÄNJE ZAHA HADID I Rom FORMERNA MARXXI TÄNJE x er ZAHA HADID år fyll ERNA X TÄNJER FORM seet x er Vasamu fyll år NA BAKOM X R MÄNNISKOR amu seet BETONG MÖTE Vasår fyll er ISKORNA BAKOM MÄNN R seet amu BETONG MÖTE Vasår er fyll R NA BAKOM FRÅGA VÅRA EXPERTE ISKOR 95-ÅRSFESTEN/ TV LIVE FRÅNamu seet G MÖTERseMÄNN / SE FILMEN BETON BEHÖVER/ BETONG Ner Vas fyll www.betong. år SEKTOR LLT BETONG EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A NA BAKOM ISKOR ESTEN/ FRÅGA VÅRA TV LIVE /EN KUNSKAPSBANK G MÖTER MÄNN 95-ÅRSFseet FRÅN amu BETON se / SE FILMEN BEHÖVER/ BETONG N Vas er SEKTOR fyll www.betong. år LLT BETONG BAKOM I VÄRLDSKLASS/A VÅRA EXPERTER NA FRÅGA PSBANK ISKOR ESTEN/ KUNSKA /EN R MÄNN 95-ÅRSFseet FRÅN R/ BETONGTV LIVE amu BETONG MÖTE Vas etong.se / SE FILMEN SEKTORN BEHÖVE x X

x X

x X

x X

xxx xxx xxx xxx xxx xxx

www.b LLT BETONG EXPERTER BAKOM I VÄRLDSKLASS/A ISKORNA95-ÅRSF ESTEN/ FRÅGA VÅRA TV LIVE /EN KUNSKAPSBANK G MÖTER MÄNN BETON se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR VÅRA EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR VÅRA EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A PSBANK /EN KUNSKA 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR I VÄRLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK

SPÄNNANDE Prenumerera SPÄNNVIDD på Tidskriften Betong!

Rekord i Helsingborg

företag:_______________________________________________

Allt om Betonggalan VINNARNA OCH MINGLARNA

NamN:__________________________________________________

adress:________________________________________________ Designat / Manligt och kvinnligt Teknik / På standardfronten nytt Mänskligt / Jazzig Catherina Fored

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

telefoN:________________________________________________ mejl:__________________________________________________________ skicka namn och adress till Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

2012-09-10 12:59

marknadstorget

SynkoFlex - för täta gjutfogar

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

EgcoBox sparar energi!

EgcoBox minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon Fullständig svensk dokumentation och provningar!

040-947070

80, 100 & 120mm stenull www.rolf-dickman.se

Här syns du. Boka plats på marknadstorget.

Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, Allt inom städ & betongbranschen eller www.annonshuset.se

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0412_56-57_signerat.indd 56-57

040-947070

www.rolf-dickman.se

| Signerat |

Utvald person tycker till Arne Hellström,

EGen konsult och en av våra experter på betong.se

Köldbryggors betydelse underskattas!

I en artikel i Bygg & Teknik nr 2/12 påvisar Björn Berggren och Maria Wall vid Lunds Tekniska Högskola att köldbryggor i vanligt använda konstruktioner underskattas. Det görs inte bara av arkitekter och ingenjörer utan också av Boverket i BBR:s förenklade beräkningsmodeller. Med ytterväggar av betong, såväl prefabricerade som platsgjutna, är det enkelt att minimera köldbryggorna. I artikeln visas att en lätt utfackningsvägg behöver en drygt 50 procent tjockare värmeisolering än en motsvarande yttervägg av betong med 200 mm isolering för att uppnå likvärdighet avseende värmegenomgång, när korrekt hänsyn till köldbryggor tas.

Anledningen till skillnaden är att utfackningsväggen av bland annat ljud- och brandskäl måste ställas på bjälklagskanten av betong. När värmeisoleringen utanför bjälklagskanten utförs med 45 mm tjocklek, se figur, bildas en betydande köldbrygga. Vid en vanlig isolertjocklek för flerbostadshus av 200 mm i betongfallet krävs 335 mm isolering för att få motsvarande begränsning av värmegenomgång i den lätta konstruktionen. Vid korrekt beräkning av värmegenomgång uppvisar betongytterväggen avsevärt ökad konkurrenskraft jämfört med utfackningsväggen bland annat eftersom nackdelen av väggtjocklekens betydelse för uthyrningsbar yta utjämnas. Artikelförfattarna tar inte med bärande mellanväggars anslutning mot ytterväggen, vilket annars skulle påvisat ännu större skillnad i isolertjocklek mellan de två konstruktionerna.

Korrekta värmeövergångskoefficienter för konkurrerande byggdelar är betydelsefulla för utvecklingen mot låg energianvändning i nya byggnader. Boverket bör därför utveckla eller slopa sin förenklade modell för beräkningar av köldbryggor samtidigt som kunskaperna i projektörsledet behöver förbättras. 

vi skapar i betong för hus och mark!

Bara vanligt vatten, rätt komponerat med grus, sten och cement blir betong med många positiva egenskaper. Ett naturmaterial som är beständigt och hållbart. En utmärkt grund att stå på i vårt ständiga miljöarbete.

Vi skapar tilltalande byggstenar för din trädgård och markanläggningar för njutningsfulla utegolv.

Merparten av sortimentet passar med mursten, från dekorativa trädgårdsmurar, till större och tyngre konstruktionsmurar, trappor och stödmurar.

VA-system, fabriksbetong och betongelement kompletterar vårt breda sortiment inom hus- och anläggningsbyggande. Som underentreprenör erbjuder vi helheten till våra kunder t ex industrigolv, formsättning, armering och gjutning samt plintgjutning. Allt med utgångspunkt från naturen.

Om 200 mm isolering används i en betongvägg krävs 45 + 290 mm isolering i den lätta utfackningsväggen för att få motsvarande begränsning av värmegenomgång när korrekt hänsyn tas till köldbryggor.

www.starka.se www.facebook.com/starkabetong STARKA finns i Arboga, Kristianstad, Lund, Tyringe och Ängelholm

2012-09-11 13:14

| Teknikmix |

Lite cement i WTC Det nya Tower One i WTC i New York, kommer att bli 390 meter högt. Till pelarna används betong med hållfasthet upp till 100 MPa. Genom att utnyttja slagg, flygaska och silika kan cementinnehållet begränsas till 177 kg/m3.

Totala bindemedelsmängden är dock 545 kg/m3 vilket ger vbt = 0,24.

JFK byter asfalt mot betong En av väldens mest trafikerade flygplatser, JFK utanför New York, med fem rullbanor i asfalt har precis byggt om en av dem till betong. Rullbanan är 4 300 meter lång och 60 meter bred. Under tre månader la man ut en ny fogad och dymlad beläggning med tjockleken 450 mm och fogavstånd = 7,5 m. Kraven var bland annat högst 205 kg/m3 cement och böjdraghållfastheten 5 MPa. Kontraktet innehöll bonus i fall kraven överträffades. Mer än 1 miljon dollar delades ut i bonus. Genom 120 kg/m3 alternativa bindemedel och dmax = 64 mm nåddes tryckhållfastheten 54 MPa och böjdraghållfastheten 7,6 MPa. År 2014 hoppas man få byta ut asfalt mot betong på en rullbana till.

Passiv nyhet från Halfen Företaget Halfen har erhållit

certifikat för lämpliga komponenter att använda i passivhus eller lågenergihus från Passivhaus Institut i Darmstadt. Certifikaten gäller för det nyutvecklade Halfen Balkonginfästning HIT-HP med 80 millimeter isolering och HIT-SP med 120 millimeter isolering.

HIT-modulerna finns i 0,25, 0,5 och 1,0 meterslängder och har ett integrerat brandskydd (F120).

De reducerar dessutom ljudöverföringen och uppfyller ljudklass B och C.

Musikaliska hörsleskydd Hörlurar med musik i har

för många blivit en ersättare för hörselskydd. Tyvärr med hörselskador som följd. Lösningen kan komma från Soundscope som har tagit fram ett hörselskydd med inbyggd digital signalprocessor som trådlöst tar emot ljud från till exempel en mobiltelefon eller kommunikationsradio. Hörselskydden tillverkas efter en individuell avgjutning av öronen och kan användas tillsammans med mössa, hjälm och glasögon.

Pris: 4 400 kr exklusive moms.

Läs mer på www.starkey.se

58

B e tong

4 | 2012

BET0412_58-59_teknikmix.indd 58-59

T!

NYHE

Viscofluid SCC/10 Stabilisator för självkomprimerande betong (SKB)

Viscofluid SCC/10 är en ny tillsats som kan förbättra stabiliteten och homogeniteten och öka motståndet mot separation utan att ändra betongens färska egenskaper.

När betongen är i vila skapas ett slags tredimentionellt gitter som stabilserar betongen.

• Finns för leverans • Kompatibel med Mapeis övriga produkter

Viscofluid SCC/10 polymerer i betong som är i rörelse.

Viscofluid SCC/10 polymerer i stillastående betong.

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Formsläppmedel i koncentrat PIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatten inför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö, minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning, färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligen kostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se.

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

www.graceconstruction.com +46 (0)42 - 16 78 00

Formsläppkoncentrat levereras i behändiga enliterspåsar för platsgjutning eller i fat och bulk för automatiska blandarsystem.

Se mer information om produkten på www.mapei.se

M Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

nr 4/2012 pris: 99 sek /från betongföreningen

den kreativa byggtidskriften 4/2012 2/09

ed gö ty r ng vi d br o an ch sc kr he ea n tiv st it ol et t

2 4

Annedal Betong på flera sätt

Designat / Pusslande hyllor Teknik / Temperaturmodell Arkitektur / Betong vs Asfalt

Vi kan även i färg Sika® ColorCrete - Infärgad betong ger nya möjligheter.

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, www.sika.se

BET0412_1_60_omslag.indd 1

Sika® ColorCrete finns i olika kulörer som kan ge betongkonstruktioner ett unikt utseende med kontraster och nyanser som dessutom är beständigt och hållbart.

Lärdomar från Haiti och Japan www.betong.se / Rösta på Årets nominerade till Betonggalan/ Onsdagsbloggen/Nyhetsbrev varje vecka/Experterna svarar 2012-09-10 14:55