Tidskriften Betong nr 5, 2010

Page 1

M

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR 5/2010 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 5/2010

ED GÖ TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TIV ST IT OL ET T

5

MÄNSKLIGT

TEKNIK

Strängbetongs vd Charlotte Bergman vill helst vara läkare

Med tillsatsmaterial kan betongen lagra mer energi

DESIGN Ann-Charlott Fornheds räv vårdar betong i Sumpan

MALMÖS NYA

Citytunnel xxx ÖPPNAR VÄRLDEN

x

x X x X

MAXXI I Rom

x X

ZAHA HADID TÄNJER FORMERNA

20 XXX xxx

år fyller Vasamuseet

BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOM

www.betong.se / SE FILMEN FRÅN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER /EN KUNSKAPSBANK I VÄRLDSKLASS/ALLT BETONGSEKTORN BEHÖVER/ BETONGTV LIVE BET0510_1_52_omslag.indd 1

2010-10-11 17:17:27


Specialisterna på flyttillsatser har också en standardlösning.

Grace Construction Products

N Y H E T - ADVA® XR™ 3018 ADVA® XR™ 3018 är en nyutvecklad flyttillsats till fabrikstillverkad betong där fokus ligger på förbättrad ekonomi för användaren utan att göra avkall på goda flytegenskaper och bra öppethållande. En andra stor fördel med produkten är att nygjutna ytor kan bearbetas med lätthet utan att klistra mot verktyg och annan utrustning. ADVA XR 3018 ger bra betong och god ekonomi till de flesta betongsorter, inklusive anläggningsbetong.

ireo.se

Kontakta Grace och boka din provning.

www.graceconstruction.com

BET0510_annonser.indd 2

042-16 78 00

2010-10-11 15:27:12


INNEHÅLL NR 5/2010

45

MAXXI i Rom

ARTIKLAR & REPORTAGE 12 Projektet | Citytunneln Citytunneln i Malmö invigs den 4 december. Tidskriften Betong har varit på jungfrutur och betongexperten Ulf Jönsson delar med sig av sina betongerfarenheter.

21 Återblick | Vasamuseet 20 år

12 Citytunneln

i Malmö är ännu inte invigd. Men med Tidskriften Betong kan du ändå få se den. I VARJE NUMMER! TEKNIK

Vasaskeppet sjönk för över 400 år sen, bärgades för nästan 50 år sen och fick ett nytt hem för exakt 20 år sen. Möt människorna som byggde det nya museet.

4 Ledare

49 Inspiration

19 Citytunneln

28 Betonggalan

7 Mixat

In Praise of Shadows är ett nytt kontor som hämtar inspiration från Schweiz.

Ulf Jönnson berättar om Citytunneln vars betong bör hålla ett tag.

54 Betongföreningen

39 Beständighet genom tiden

Betong är på väg. Det tycker Johan Silfwerbrand ordförande i Betongföreningens kommission för betongbeläggningar.

Få vet mer om betongs beständighet än professor Göran Fagerlund. För Tidskriften Betong gör han en historisk återblick på hur bestämmelserna för beständighet utvecklats.

Läs om våra sju pristagare från Betonggalan och se alla bilderna.

32 Arkitektur | MAXXI När Zaha Hadid ger uttryck för sina former i betong är det svårt för oss att låta bli att skriva om det. Bo Göran Hellers har varit i Rom och tittat på det nya museet för samtidskonst, MAXXI.

50 Miljö | Tyskt cement I Tyskland utvecklas just nu ett cement som framställs med bara 200 graders uppvärmning. Dessutom kräver det mindre kalk än vanligt portlandcement.

28

Betongs 95-årsfest

Möt pristagarna och gästerna.

Abetongs största order någonsin och en skruvad världsnyhet.

9 Designat Tove Admans tunga böcker och en invandrad hand i betongrelief.

10 Aktuellt I Solna möts det platsbyggda bjälklaget och de förtillverkade väggelementen i sandwichmodell.

57 Anslagstavlan

42 Hallå där!

58 Mänskligt

Sto Scandinavia väljer en professor som ny vd. Björn Täljsten, som är den vi talar om, är själv förvånad.

På Signerat skriver Bo Göran Hellers om värdet av avancerad arkitektur.

Charlotte Bergman, är ny vd på Strängbetong. Favoritordet är JA! och helst hade hon velat vara läkare.

44 Förstärk energilagringen med andra material Kristian Tammo berättar om aktuell forskning som visar att andra material kan förstärka betongens förmåga att lagra energi.

BETONG 5/10

BET0510_03_innehall.indd 3

3

2010-10-11 12:35:56


» Därför måste vi samhällsbyggare garantera hållbart byggande. «

Vision Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

Utgiven av BETONGFÖRENINGEN Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 Fax: 08-762 62 39 www.betong.se

Redaktion

LEDARE ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH MELLANRUM, BLOGGAR PÅ BETONG.SE STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

CHEFREDAKTÖR

Roger

Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR

Johan

Jenny Almersdotter: jenny@betong.se Telefon: 0739-55 04 51

REDAKTIONSRÅD Kjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund och Anders Rönneblad.

Jenny

Annonser ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

Prenumeration MARIE BRUNNBERG AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 Fax: 076-765 37 60 prenumeration@betong.se

Pris Lösnummerpris: 99 SEK, finns även att köpa i utvalda Presstop-butiker. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. ISSN 1101-9190

Omslagsbild Citytunneln av Boel Ferm

4

Garanterad hållbarhet ÅR 2030 är betongsektorn drivande i ett hållbart stadsbyggande i världsklass. Är det sant? Nja, det är en vision framtagen i arkitekten Håkan Cullbergs think-tank på andra sidan älven i Göteborg. Och en vision är dit man vill nå, det behöver inte vara helt realistiskt. Ta Vägverkets Nollvision som exempel. Det är kanske inte helt realistiskt att ingen dör i trafiken i framtiden, men det är en markernan av vad man vill. Anledningen till att vi satt där i think-tanken omgiven av Göta älv och Danmarksbåtar var att vi skulle förbereda Betongbyggnadsdagen 2010 som ska handla om hur betongsektorn ska svara upp mot framtidens samhällsbyggande. Vi var idel skarpa visionärer samlade, varav Håkan Cullberg själv var en. Vi började med att fundera över hur samhällsbyggandet ser ut då, om 20 år. Det kommer vara kunniga kunder som ställer krav, de vill bo, arbeta, leka och umgås i sin stadsdel. De vill bo integrerat, mångkulturellt och blanda åldrar och samhällsklasser. Och de tänker på miljö och hållbarhet. Därför måste vi samhällsbyggare garantera hållbart byggande. Om en byggnads livslängd är 80 år måste garantitiden vara minst 25 procent av den tiden, det vill säga 20 år. Inte fyra, fem år, som idag. Vi måste ha de skarpaste hjärnorna inom sektorn och det får vi bara om vi har utbildning och forskning i världsklass. Vi måste också ha kunnande i hela ledet, från byggherren, där de offentliga beställarna måste ta täten och vara de bästa, till materialleverantörerna som måste ta ansvar för sin produkt ända fram till färdig byggnad. Men om vi ska bygga ett samhälle som samhället vill ha krävs en viss politisk styrning. Annars förblir vi den tröga sektor vi inte vill vara och bygger på som vi alltid gjort. År 2004 fick vi vår första samhällsbyggnadsminister när Mona Sahlin gjorde politisk comeback, nu är vi uppdelade på olika statsråd. Jag frågade Mats Odell när han var nytillträdd varför den borgerliga regeringen tagit bort den posten. Vi har heller ingen lastbilsminister, svarade han. En konstig syn, tycker jag. År 2030 är betongsektorn drivande i ett hållbart stadsbyggande i världsklass. Men hur når vi dit? Kom på Betongbyggnadsdagen den 24 november i Göteborg. Då tar vi ett steg till.

Klippt och skuret Felnominerat TIDNINGEN KUPÉ listar i senaste numret den mest spännande arkitekturen i Stockholm och väljer fyra byggnader. Betongstilbildarna Stiller Studios på Lidingö och Vårfrukyrkan i Fruängen finns med. Båda givetvis beskrivna i tidigare nummer av Tidskriften Betong.

HALMSTAD ARENA är nominerat till Stora Samhällsbyggarpriset 2010 för ”en föredömlig samverkan mellan de olika aktörerna i samhällsbyggnadsprocessen”. Konkurrensverket är av en annan uppfattning och tycker att kommunen brutit mot upphandlingsreglerna genom en otillåten direktupphandling. Är det någon som tror att Halmstad arena vinner?

BETONG5 5/10

BET0510_04_ledare.indd 4

2010-10-12 10:13:45


Strängbetonghus uppskattas av naturen Betong är ett ovanligt smart material. Det innehåller bara naturliga råvaror. Det har en otrolig livslängd, och kan både återanvändas och återvinnas. Det har en hög täthet och en värmelagrande förmåga som spar energi och håller driftskostnaderna nere. Alltså, helt i linje med vad dagens miljömedvetna kunder frågar efter. Det tycker vi är smartare byggande.

Smartare byggande

BET0510_annonser.indd 5

2010-10-11 15:27:14


Mer än ett plåster på såren

Combimix erbjuder ett komplett betongrenoveringsprogram Combimix har tagit fram ett urval av betongrenoveringsprodukter som är lämpade för husbyggnads- och anläggningskonstruktioner. Enkla metoder kombinerad med modern teknik och största hänsyn till miljön har väglett vårt val. För att förenkla hanteringen och även minimera belastningen hos användaren levereras samtliga av våra säckade betongrenoveringsprodukter i 20kg-säckar.

www.combimix.se

BET0510_annonser.indd 6

2010-10-11 15:27:17


MIXAT

Abetongs största order ABETONG HAR MED SITT delägda bolag

– Den ska ligga i närheten av projektet, det vill säga mitt i öknen, och står färdig under hösten, säger, Patrik Lindh. Fabriken kommer att producera 400 kubikmeter betongprodukter per dygn och sysselsätta cirka 800 medarbetare, som just nu rekryteras från olika asiatiska nationer. Hela bostadsprojektet kommer att sysselsätta mellan 1 000 och 1 500 personer.

/BILD: ABETONG

Alrashid-Abetong tagit hem en stororder i Saudiarabien. Ordern inkluderar 2 249 villor i ett bostadsprojekt i Jizan, på gränsen till Yemen. Projektvärdet är cirka en miljard kronor och är det största i bolagets historia. – Projektet har mycket tuffa tidsramar och höga kvalitetskrav. Med prefabricerade betongelement får man kortast möjliga tidsåtgång, från byggstart till inflyttning, vilket gör att de lämpar sig mycket bra för projektet, säger Patrik Lindh, General Manager, Alrashid-Abetong. För att ha tillräcklig produktionskapacitet för projektet kommer Alrashid-Abetong att bygga en ny fabrik i Saudiarabien, företagets femte i landet.

Skanska bygger högt i Lund

Betongskruv utan plugg

Energibehovet i miljonprogrammet kan halveras

NU FÅR LUND ett nytt land-

NU KOMMER världsnyheten

ENERGISMART RENOVERING kan halvera energianvändningen i

märke när Ideon Gateway klättrar uppåt med 75 meter mot himlen. Byggnaden blir ett kombinerat kontor och hotell och entreprenaden går till Skanska för en summa på 250 miljoner kronor. Ideon Gateway omfattar 22 000 kvadratmeter fördelat på 19 våningar. Uulas arkitekter ritar byggnaden och klär den med en glasfasad som skiftar i färg beroende på vilken vinkel man tittar från. Byggstarten är planerad till fjärde kvartalet i år och Ideon Gateway beräknas vara färdigställt i juli 2012. Under byggtiden räknas cirka 120 personer sysselsättas.

M-Cut, en skruv som kan dras direkt i betong utan plugg. M-Cut är härdad och gängan skär i materialet utan att pressa vilket medger infästning närmare kanter jämfört med expanderande infästningar. Tillverkare är Gothia Fäst-teknik.

miljonprogrammets hus. Det visar kampanjen Renovera energismart som Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket står bakom. Halveringen fås genom att upprusta klimatskärmen, installationer och lägenheternas ytskikt, tilläggsisolera tak och installation av frånluftsventilation med värmepump och sätta in nya fönster, tilläggsisolera väggar på västfasaden och gavlarna samt installera individuell mätning av tappvarmvatten. Kampanjen visar även att det kan kosta 2 675 kronor per kvadratmeter att inte genomföra en energibesparing på 50 procent.

Origo blir finskt ORIGO ENGINEERING har

köpts upp av finskbaserade Mid-Matic Oy och byter namn till Origo-Polarmatic AB. Ny vd blir Alexander Eisner och med köpet avser Polarmatic att stärka sin position som leverantörerna av styr- och mätsystem till betongindustrin i Skandinavien.

BM Impex får ny vd BM IMPEX, som till-

handahåller prefablösningar genom att vara mellanlänk mellan beställare och tillverkare, har fått en ny vd. Claes Hofmann, tidigare vd för byggföretaget Byggnads AB Åke Sundvall efterträder avgående vd Jörgen Brandsvig.

M-Cut, en plugglös betongskruv

Balkonger utan köldbryggor TYSKA FÖRETAGET SCHÖCK lanserar just nu en produkt kallad Isokorb som sägs minska värmegenomströmningen med upp till 70 procent jämfört med traditionella anslutningar mellan balkong och bjälklag. Isokorb isolerar direkt vid anslutningen och stoppar därmed den köldbrygga som annars blir. Isoleringskroppen består av en skummad polystyrol (EPS) med grafittillsats, och har en värmeledningsförmåga på λ=0,031 W/(mK).

BETONG 5/10

BET0510_07_mixat.indd 7

7

2010-10-11 14:42:24


BET0510_annonser.indd 8

2010-10-11 15:27:21


designat

Hållbara händer Annika Heeds händer finns i två varianter som tillverkats i serier om fem. Hon jobbar ofta med snabba skisser som hon överför till betong. Handen tillhör en kvinnlig modell som kommit till Sverige som flykting och reliefen försöker uttrycka den utsatthet hon måste ha känt. Pris 4 000 kr. annikaheed.se

Svamptider Hanna Zetterlunds svampar finns i varierade modeller där hatten hänger lite olika. De finns att köpa i hennes butik i Söderhamn eller via hemsidan och kostar 295 kr. fargoformideer.dinstudio.se

En räv bakom örat Ann-Charlott Forn-

Tung läsning Böcker som är som tegelstenar har man hört

talas om, men kanske inte som betong. Men den senaste av Tove Admans vilda idéer är bokstöd i betong. De säljs i par och kostar 1 125 kr. toveadman.se

hed har det senaste året skapat en större skulpturgrupp till Ängskolans skolgård i Sundbyberg. Senaste tillskottet är ”En räv bakom örat” som är en bronsräv som ömt vårdar ett vitt öra i betong. fornhed.se

Småskalig betong Även små världar behöver betong. Margareta täxas Johansson använder mest betong till fundamenten till sina skulpturer och just nu visas tre av dem på Väsby Konsthalls jurybedömda Oktobersalong. På bilden syns »Den lilla världen« som kostar 1 500 kr. skrotkorn.com

Betong 5/10

BET0510_09_designat.indd 9

9

2010-10-11 14:47:17


Investera i framtiden - impregnera i tid. Oavsett om det handlar om impregnering av broar, tunnlar, parkeringshus eller vattentorn: Som betongspecialist garanterar Sto ett varaktigt skydd av de flesta betongkonstruktioner. Vi kan erbjuda ett patenterat djupimpregneringsmedel som uppfyller villkoren enligt EN1504-2 och TK Bro. Produkten hindrar nedbrytning orsakad av vatten- och kloridinträngning. Den förhindrar den kapillära vattenupptagningen och minskar därmed transporten av aggressiva ämnen och salter in till betongkonstruktionens inre delar. Mer om de ekonomiska och ekologiska fördelarna med gel-teknologi finns på vår hemsida. Sto Scandinavia AB | tel. 020-37 71 00 | www.sto.se

BET0510_annonser.indd 11

2010-10-11 15:27:22


AKTUELLT VIMMEL

MER OM

Turkosen BESTÄLLARE: Bostadsstiftelsen Signalisten ARKITEKT: Arkitekturkompaniet KONSTRUKTÖR: Kåver & Mellin ENTREPRENÖR: delad generalentreprenad BYGGKOSTNAD: 70,5 miljoner kr BYGGTID: 18 månader BETONGMÄNGD: 1300 m3 BETONGLEVERANTÖR: Färdig Betong

Betongvärldar möts i

TURKOSEN I Solna möts det platsgjutna och förtillverkade i en speciell kombination. Kvarteret Turkosen med både kontor och bostäder får platsgjuten stomme med sandwichfasad. /TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: JULIA PERSSON – MED UTFACKNINGSVÄGGAR får man bara problem med fukt innan man har en tät fasad. Med sandwichväggar blir det någon krona dyrare, men du får en tyngre fasad och slipper fuktproblemet och du har en färdig yta att putsa på och totalt tjänar du på det säger Börje Göransson, projektledare för Turkosen. Byggherre för Turkosen är Bostadsstiftelsen Signalisten som också har ett dotterbolag i Solnabostäder. Turkosen blir åtta våningar högt med kontor på de två nedre planen. De högre planen blir 22 stycken hyreslägenheter. Filigranbjälklag och skalväggar får alltså sällskap av sandwichväggar allt för att

få ner energiförbrukningen som ska ligga på 80 kilowattimmar per kvadratmeter och år. – Jag har ställt höga krav på finishen på betonggolven och man ska kunna lägga parkett direkt på betong, med andra ord ska ingen avjämningsmassa behövas, säger Börje Göransson och sparkar undan ett avsågat plaströr som hamnat mitt på golvet. Kontoren får radiatorer men bostäderna får golvvärme och övertempererad tilluft. Energiförbrukningen fås ner genom värmeväxlare som tillvaratar värmen i frånluften, förutom att huset är välisolerat. Utanför huset borras sex hål ner till 160-180 meter. Det är för att utnyttja bergkyla för kylning av bostäderna. – Jag känner inte till några andra hyreslägenheter i Sverige som får komfortkyla, säger Börje Göransson. Förutom tekniken är Turkosen även speciellt ur andra synvinklar. Det byggs inklämt mitt i ett befintligt bostadsområde, rakt på en tidigare gångväg och en igenfylld gångtunnel. Fasaden får välva

sig mot ett hyreshus bredvid för att klara brandgränsen. – Detaljplanen godkändes i maj 2008 men de kringboende tog ärendet ända upp i regeringsrätten så byggstart blev först i juni 2009, säger Börje Göransson. Börje Göransson berättar också om det tillbyggda garaget bredvid som just nu gräver ett stort hål i marken, men som kommer att fyllas igen. – Det kommer inte att märkas när det är klart, men en alm fick stryka med och det blev ett väldigt liv om den. Detaljplanen med tydliga gränser för planform, höjder och användning var lagda och godkända i regeringsrätten och arkitekten Mikael Andersson från Arkitekturkompaniet hade inget att säga till om där. – Vårt uppdrag var att optimera planlösningar för att på bästa sätt nyttja byggrätten. Karaktären på huset fås genom tre delar: stenfasaden på de två undre våningarna, de putsade ytorna på resten av huset och färgade skivmaterialen runt de glasade balkongerna, säger Mikael Andersson.

.

BETONG 5/10

BET0510_11_aktuellt.indd 11

11

2010-10-12 10:40:16


PROJEKTET PROJEKTET PROJEKTET

CITY T 12

BETONG 5/10

BET0510_12-20_projektet.indd 12

2010-10-11 13:23:59


PROJEKTET

SKÅNSK TILLFÖRSIKT BYGGS I BETONG

TUNNELN Citytunneln är klar. En miljard under budget och färdigställd ett halvår före tidplanen kommer den att invigas av Hans Majestät Konungen den 4 december. Tidskriften Betong har provåkt rälsen och känt på betongen i perrongerna. /TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: BOEL FERM

BETONG 5/10

BET0510_12-20_projektet.indd 13

13

2010-10-11 13:24:07


projektet

Över 40 journalister och fotografer har samlats vid den nya glashallen som ska bli Malmö Centrals samlade ingång. Calatravas Turning Torso blickar ner på oss mellan husen och följer spänt utvecklingen av det nya Malmö som växer fram med tunnlar och arenor. Malmö Central är idag utnyttjad till 100 procent. Den är dessutom en säckstation där tågen vänder och får ta samma väg tillbaka. Men snart öppnas Citytunneln och därmed öppnas även spåren genom Malmö så att tågen mot Köpenhamn och övriga södra och östra Skåne bara kan fortsätta utan att koppla om loken. Malmös centrals nya underjordiska del, med arbetsnamnet Malmö Central Nedre, är en cut-and-cover-konstruktion som byggts i ett öppet schakt och sedan fyllts igen. Tio meter under jorden har den förlagts och har 340 meter långa plattformar och fyra uppgångar. En går direkt till det nya parkeringshuset som är sammanbyggt med den nya glashallen.

Trafikverket som äger Citytunnelprojektet har någon talan. Nivåerna har slagits fast i en dom i miljödomstolen som för övrigt är på 220 sidor. Fast den omfattar mer än bullernivåer. Till exempel hur mycket grundvatten som maximalt får pumpas bort från byggarbetsplatserna och hur stor andel som måste återinfiltreras. – Tur ett åker TV4 och SVT! Informationschef Anders Mellberg läser upp schemat över vilka som får fotografera i förarhytten där utrymmet är begränsat. Östen Warnebring, vårt pågatåg, kommer nämligen köra fram och tillbaka mellan Malmö Central och Hyllie hela förmiddagen tills alla är nöjda. Efter TV-kanalerna är det Sydsvenskans och Skånskans tur, följt av TT och Dagens Industri. Tidskriften Betong får åka tur nummer sju. Inte illa. Före Scanpix och Svensk Bergs- och Brukstidning. Tunnlarna vi står och tittar in i är sex kilometer långa och har tagits fram av de två märkliga tunnelborrarna Anna och

»Klockorna står på prick tolv. Men det har de gjort på alla stationer hela dagen. .» Röda hjälmar delas ut och säkerheten gås igenom. – Alla värdar från Citytunneln har vita hjälmar och vid eventuell krissituation ska våra direktiv följas, berättar informationschef Anders Mellberg. Han berättar också att vi inte får avbryta någon som pratar i kommunikationsradio. Det är via den som trafiken kommer skötas denna lördag när övriga system inte är igång. Några frågor? – När blir det kaffe? frågar Sydsvenskans fotograf. Nere i Malmö Central väntar de båda Pågatågen Birgit Nilsson och Östen Warnebring. De är speciellt utvalda för pressvisningen och de uppfällbara stolsdynorna luktar ny galon och otvättad plysch. Östen får ta alla journalister och Birgit åker bredvid för att bli fotograferad. Stationen är helt befriad från ballast. Varje räls ligger på individuella slipers som vilar på en vibrationsdämpare som sen gjutits in i en betongplatta. Det är unikt för Sverige. Anledningen är att minska de vibrationer som av de närboende kan uppfattas som ett knappt hörbart stomljud. Fast varken de närboende eller

Katrin. Alla bilder i huvudet av vanliga borrar försvinner snabbt när Anders Mellberg berättar att de är 120 meter långa. – De är snarare tunnelfabriker än borrar. De gör det mesta: borrar, tätar med betong och forslar bort borrmassorna, säger Anders Mellberg. av Anna och Katrin, den som borrar, är tio meter lång. Den innehåller små runda skivor förstärkta med hårdmetallskär som pressas mot berget. Det krossade berget passerar bakåt genom borrhuvudets öppningar och en transportskruv för massorna vidare upp på ett band som tar dem bakåt. Cirka 600 000 kubikmeter blev det under hela byggtiden. Samtidigt transporteras betongelementen som ska klä in tunneln framåt, monteras och tätas med injekteringsbetong. Allt sköter Anna och Katrin som även innehåller kraftförsörjning, vatten, ventilation, verkstäder, kontor och personalutrymmen. 30 meter per dygn tog de sig fram med ett rekord på 36 meter. Fler såna kvinnor i byggbranschen! Vi stiger in i Östen Warnebring. Anders

Den främre delen

14 Betong 5/10

BET0510_12-20_projektet.indd 14

2010-10-11 13:24:12


Fakta om

City Tunneln Projektstart: Våren 2006 Beställare: Trafikverket Konstruktör: Sweco Anläggningsentreprenörer: NCC, MCG och Skanska Kostnad: 8,5 miljarder kr (2001 års penningvärde) Byggtid: Mars 2005 – december 2010 Betongmängd: 400 000 m3 Betongleverantör: Sydsten och MCG

Betong 5/10

BET0510_12-20_projektet.indd 15

15

2010-10-11 13:24:19


Projektets borrade tunnlar består av 41 000 betongsegment som monteras till drygt 5 000 tunnelringar, varje tunnelring består av åtta segment. Varje segment väger sex ton och är 180 centimeter breda.

Mellberg tar av sig sin vita hjälm och visar att det är fritt fram. De flesta följer exemplet utom Sydsvenskans fotograf som har med sig egen hjälm med logotyp. Även signalvästen står det Sydsvenskan på med stora bokstäver. Det får jag inte glömma att räkna med i nästa års marknadsföringsbudget. Här på Malmö Central Nedre kommer konstnären Tania Ruiz Gutierrez videokonstverk Elsewhere att installeras. Elsewhere betyder annorstädes på engelska och består av projicerade tågfönster med sekvenser från olika platser i världen. Det är så omfattande att även de mest frekventa resenärerna inte kommer att få se samma

sekvens två gånger. I alla fall inte ofta. Anders Mellbergs radio sprakar till och vi rullar iväg in i tunnelröret som har en diameter på 7,9 meter. Efter invigningen behövs inga kommunikationsradior, då kommer det nya signalsystemet ERTMS, European Rail Traffic Managemnet System, att fungera. Det är ett nytt system för Sverige, ett europeiskt standardsystem, som förenklar tågtrafiken över gränserna. Nödvändig information skickas med radiosignaler istället för som nu, med ljussignaler. – Nu kör vi på max hastighet vilket är 160 kilometer i timmen, meddelar Anders Mellberg. Citytunneln kommer inte hålla sin

budget. Samtidigt kommer den att gå under budget med en miljard kronor. Det beror från vilken budget man utgår från. Jämför man med den budget som godkändes av riksdagen 1997 kommer den överskridas med 68 procent. Anders Mellberg jämför hellre med den fastslagna byggbudget som antogs 2005 och som var på 9,45 miljarder kronor. – Den senaste slutkostnadsprognosen visar att projektet kommer att kosta 8,46 miljarder kronor. Det är förvisso högre än den första beräkningen som gjordes 1997, men den beräkningen saknade exempelvis byggherrekostnader. Dessutom blev projektet dyrare bland annat på grund av den utdragna miljö- och tillståndsprövningen, förklarar Anders Mellberg Den nya miljöbalken kom 1999, mitt i projektet och Citytunneln är det första stora infrastrukturprojekt som prövats fullt ut enligt den, vilket gör projektet unikt i miljösammanhang. Så den överskridna budgeten må vara ursäktad. Kanske ännu mer eftersom hela projektet blev klart ett halvår före tidplan. vid Station Triangeln som blir Malmös nya mittpunkt. Nästan 40 000 människor beräknas passera här i framtiden. Den norra uppgången mot S:t Johannes kyrka leder till Triangelns köpcentrum som ligger 25 meter rakt uppåt. Med den andra uppgången mot Smedjegatan når man Universitetssjukhuset som är Malmös största arbetsplats och Tandvårdshögskolan.

Så angör Östen perrongen

16 Betong 5/10

BET0510_12-20_projektet.indd 16

2010-10-11 13:24:33


projektet

»Den senaste slutkostnadsprognosen visar att projektet kommer att kosta 8,46 miljarder kronor.»

Citytunneln kommer minska biltrafiken i centrala Malmö med tre procent, jämfört med om tunneln inte byggts. Det blir 200 färre tåg per dygn på Kontinentalbanan genom Malmö.

Station Triangeln är ett bergrum som är 28 meter brett och tolv meter högt. Ett innertak fem meter upp tar ner höjden. Det slutar halvägs ut över spåret och får ett märkligt ljus att stråla ut från taket ovan. Fotograferna radar upp sig på perrongen. Birgit Nilsson har nämligen åkt i förväg och ska vända och komma in mot perrongen för att ge trovärdiga bilder och filmsekvenser. Sydsvenskans fotograf tar täten. Ni som är intresserade kan se den spännande händelsen på BetongTV på hemsidan. In i Östen Warnebring igen och bort mot Hyllie som är ändhållplatsen för dagens resa. Vi passerar några av de 13 tvärtunnlar som tagits ut med 350 meters mellanrum. Det finns också två angreppsschakt där Räddningstjänsten kan ta sig ner till tvärtunnlarna. Innan invigningen ska det tränas såväl huliganupplopp som brand och urspårning. På Hyllie station har betongen fått en speciell plats. Taket är gjutet mot ohyvlade brädor och pelarna mot vertikala ribbor som avslutas med ett vackert kapitäl. Klockorna står på prick tolv. Men det har de gjort på alla stationer hela dagen. Tydligen har elektrikerna inte kommit så långt ännu.

Hyllie är den nya stadsdelen som väntar på att få liv. Stadsdelen som skapats från noll, precis som Brasilia. Idag stoltserar här Percy Nilssons arena och byggkranarna till Skandinaviens största shoppingcenter Emporia. Men de 7 000 bostäder och de lika många arbetsplatser som är tänkta här ser man inte skymten av. – Tidskriften Betong, ropar Anders Mellberg. Det är vår tur att få fotografera från förarplats. Östen svischar fram, lamporna far förbi lite suddigt och betongelementen i taken

ser ut att hålla bergmassorna borta. Katrin och Anna har gjort ett bra jobb. Med 1 200 mätpunkters hjälp runt om i Malmö har de fått de båda tunnlarna att ta sig fram under Malmö med fem centimeters feltolerans. Den 4 december kommer Kung Carl XVI Gustaf att göra samma resa, kanske i samma förarhytt. Efter midnatt den 12 december börjar så tågen rulla och snart kommer 350 tåg per dygn passera med 80 000 passagerare. Det känns lite extra eftersom det är stycke svensk infrastrukturhistoria som skrivs och vi är där före alla andra.

.

Betong 5/10

BET0510_12-20_projektet.indd 17

17

2010-10-11 13:24:46


projektet

Betongsymbolik vid Triangeln /Text och foto: Leif Kåvestad

i Träkumla på Gotland tillverkas de betongplattor som skall pryda golvet i station Triangelns södra nedgång. De stiliserade prydnadsmönstrade plattorna är 1x1 meter. Vid en första blick ger de ett intryck av orientaliska motiv av slingor och blad. Men så är det inte. För den som har ögonen med sig kommer att upptäcka en helt ny värld med symbolbilder. Konstnären Gunilla Klingberg har arbetat sju år med den konstnärliga utsmyckningens mönster. – Det ska symbolisera rörelse, men man ska också kunna se något nytt varje gång man går förbi. En tågstation symboliserar vardag. Vissa kanske kommer att gå på mitt golv två gånger om dagen, fem dagar i veckan i flera års tid. Jag ville göra något för dem, säger Gunilla Klingberg. Det har varit en lång process att få fram en ljus färg med en lättflytande konsistens på betongen. Målet var att få så vita ste-

På Elementfabriken

nar som möjligt för att skapa en kontrast mellan betongen och de ingjutna svarta motiven. Dessutom fick stenmaterialet inte vara större än åtta millimeter för att flyta ut i den finmaskiga silikonformen. Formarna har tillverkats hemma i ateljén på norra Gotland. Vid blandningen av betongen har använts anläggningscement. När formarna är gjutna fylls motiven ut med en svart massa som bildar de olika symbolerna. Den svarta betongmassan med pigment av järnoxid är gjord på ett hemligt recept som är mönsterskyddat av konstnären. Betongplattorna har sedan testats av CBI Betonginstitutet för att kolla att de håller för dagligt slitage under en livstid. Efter invigningen av Malmö tågstation i december kommer 40 000 raska fötter dagligen att stressa fram över terazzogolvet med intarsia från symbolernas värld. Men kommer den jäktade nutidsmänniskan på väg till eller från jobbet att upptäcka denna konstnärliga värld?

.

18 Betong 5/10

BET0510_12-20_projektet.indd 18

2010-10-11 13:24:53


TEKNIK

ULF JÖNSSON BETONGEXPERT FEHMARN BÄLT-FÖRBINDELSEN

Citytunneln håller i 120 år När Citytunneln invigs i december i år blir det startskottet för en järnvägstunnel som ska hålla i 120 år. Ulf Jönsson, betongexpert på Fehmarn Bält-förbindelsen, var tidigare anställd som betongexpert på Citytunneln och här berättar han om sina betongerfarenheter. CITYTUNNELN I MALMÖ kommer att bli ett nav i det svenska järnvägsnätet, och sammanbinder det med Danmark via Öresundsbron. Det är viktigt att undvika störningar genom underhålls-, och reparationsarbeten under den 120-åriga driftstiden. Byggkontrakten med konstruktionssansvar fokuserar därför på beständighetsfrågor, där entreprenören tillåts välja detaljutformning under förutsättning att Citytunnelns krav på vattentäthet, skydd mot brandspjälkning, motstånd mot armeringskorrosion och frostbeständighet uppfylls. Citytunneln kommer att trafikeras dygnet runt med upp till 20 tåg i timmen. Om man skulle vara tvungen att stänga tunneln för underhåll eller reparation skulle det medföra stora störningar i tågtrafiken. Därför bestämdes tidigt att ribban skulle sättas högt avseende beständighetskrav på betong och andra material för att minimera underhåll under den 120-åriga driftstiden. De bärande huvudsystemen är byggda inom ramen för byggkontrakt med konstruktionsansvar, vilka fastlade funktionskrav men gav entreprenören frihetsgrader att välja detaljlösningar under ansvar. Anbudshandlingarna till Citytunnelprojektet skrevs kort tid efter färdigställandet av Öresundsbron. Betongkraven för Öresundsbron byggde på de europeiska delmaterialstandarderna med en dansksvensk påbyggnad av kvalitetsförbättrande tilläggskrav till delmaterial och ett antal krav på betongens sammansättning. Till Citytunneln kunde Öresundsbrokraven inte direkt användas eftersom Banverket ville basera kraven på de svenska standardkraven för konstruktioner till Banverket.

när kraven för Citytunneln skulle tas fram, var ett stort

VID DEN TIDPUNKT 2002,

Segmenten tillverkades i en tillfällig fabrik som upprättas vid Holma. Segmenten krävde 85 000 kubikmeter betong och 7 200 ton armeringsstål.

antal europeiska standarder under införande i Sverige, varav EN 206-1 var den viktigaste. I det nya normpaketet fanns en hel del oklarheter och de nya kraven hade aldrig använts i praktiken. Citytunneln utarbetade därför betongkrav som skulle ta hänsyn till alla goda erfarenheter från Öresundsbron, samt säkra att det inte fanns hål i EN 206-1 som skulle kunna medföra en kortare teknisk

livslängd än de krävda 120 åren och att svensk praxis och svensk betongteknologi skulle kunna användas. Dessutom skulle det speciellt fokuseras på brandsäkerheten i Citytunneln, eftersom brandsäkerhet de senaste åren tillmätts allt större betydelse. Frostkraven följer svensk bro-praxis med den uppstramning av formuleringarna som också användes på Öresundsbron. BETONG 5/10

BET0510_12-20_projektet.indd 19

19

2010-10-11 13:25:02


projektet

Förundersökningsprogrammet innehåller flera tidskrävande moment. Eftersom entreprenörerna för båda huvudentreprenaderna ”Malmö C Nedre” och ”Tunnlar” valde att sätta upp nya betongstationer innebar det att en fullständig förundersökning fick genomföras före produktionsstart. De två kritiska momenten var frysprovningar och acceptansprovningen av brandspjälkning. Frysprovningar skulle göras till 112 cykler, föregånget av 30 dagars härdning, vilket gör totalt cirka fem månaders provningstid. Brandprovningen föregås av en härdningstid på minst tre och högst fyra månader. Det var sedan tidigare känt att polypropylenfiber kan påverka luftporbildningen. I Hallandsåsprojektet hade polypropylenfibrer börjat användas under 2004, både i segmenttillverkning, i platsgjuten betong, samt i sprutbetong. Därifrån fanns erfarenheter av att fibern kunde orsaka svårkontrollerad ökning av lufthalten i betongen. Under förundersökningsskedet genomförde entreprenörerna kvalitetsrevisioner hos leverantörerna av pp-fibrer (IFT i Tyskland och Fibrin i Belgien). Produktionsprocessen innehåller ett moment när man belägger fibern med en så kallad ”spin finish” för att få den att hålla ihop under hantering samt blandas ut i betongen när fibern kommer i kontakt med vatten. Denna ”spin finish” kan verka luftindragande. Vad ”spin finishen” består av är sekretessbelagt. Förutom att det är belagt anses valet av ”spin finish” påverka pp-fiberns luftindragande förmåga. NCC hade valt Sydsten som betongleverantör, som också tillverkar segmentbetong till Hallandsåsprojektet. Malmö Citytunnel Group (MCG) hade erfarenheter från tunnelbanan i Wien av polypropylenfiberanvändning. Den långa provningstiden, det kostsamma provningsförfarandet och den snäva tidplanen för de stora betongintensiva entreprenaderna skapade en viss nervositet hos entreprenörerna. Både MCG och NCC valde att tillverka provkroppar för brandprovning med tre olika pp-fiberinnehåll. Eftersom man ansåg att sannolikheten var störst att man skulle landa på ca 1 kg/m3 pp-fiber (d = 18 micrometer, l= 6 mm) för att klara brandspjälkningskraven, valde man att genomföra frysprovningarna med det pp-fiberinnehållet. Betongsammansättningarna hos de två entreprenörerna baserade sig på anläggningscement, sjösand från Köge bukt, samt Dalby-makadam. Skillnaderna i delmaterial var leverantören av silika-slurry samt typ och leverantör av tillsatsmedel.

Citytunneln är stilbildande för framtida miljöprövningar av väg- och järnvägsprojekt eftersom det är ett av de första stora infrastrukturprojekt som prövats enligt miljöbalken i miljödomstolen. Därför ville miljöprofilen Björn Gillberg gärna engagera sig som miljöcontroller.

MCG valde en polykarboxylatbaserad vattenreducerare, medan Sydsten valde en melaminbaserad sådan. MCG kunde därför arbeta med en lägre vattenhalt (och cementhalt) än Sydsten, tack vare den effektivare vattenreduceringen. Skillnaderna i pastamängd ledde till att MCG fick en längre inkörningsperiod eftersom receptet var mer svårstyrt. Dock blev sättmåttsförlusterna lägre tack vare den lägre cementhalten och den inbyggda retardationen i vattenreduceraren. Förundersökningen av den pp-fiberinblandade betongen ledde till, hos både MCG och Sydsten, att pastamängden och tillsatsmedelsmängden fick ökas för att kunna bibehålla arbetbarheten i betongen. Utöver detta fick man lägga avsevärd tid på att få stabila lufthalter, det vill säga förhindra att lufthalten ökar under transport och pumpning. för att nå stabila lufthalter var att blandningstiden måste förlängas avsevärt jämfört med vanlig luftinblandad ”brobetong”. Konsekvensen är att betongstationens leveranskapacitet sjunker. Man fick också arbeta med att förbättra den automatiska doseringsutrustningen för att kunna väga pp-fibrerna med tillräckligt små avvikelser. Det första steget i brandprovningen var den småskaliga provningen. Provningen utfördes vid SP i Borås, enligt ett förfarande, beskrivet ovan, som tagits fram vid utvecklingsprojekt de senaste åren vid SP där branschens aktörer varit aktiva i finansiering och genomförande. Resultatet var att ingen av de sammansättningar, vilka i det här stadiet alla innehöll pp-fiber, som provades uppvisade någon mätbar brandspjälkning. Om anledningen är att man inte provade tillräckligt låga doseringar av fibrer eller att metoden är för okänslig, torde vara osagt. Efter analys av resultaten planerades så

Den viktigaste faktorn

acceptansprovningarna. MCG skulle prova betong till tunnelinklädnaden samt till väggarna i cut-and-covertunneln i Holma. NCC planerade provningar av betongen till väggarna i Malmö C Nedre samt stödmurarna och taket i Hyllie Station. Förspänningsnivån och gjutriktning valdes för att motsvara verkliga förhållanden. Det innebar att väggelementen till cut-and-covertunneln göts stående och provades förspända till cirka 11 MPa. Tunnelelementen göts liggande och provades med cirka 2.3 MPa förspänning. Den första omgången brandprovningar genomfördes på SP i Borås. MCG utförde därefter i en andra och tredje omgång provningar på MFPA i Leipzig enligt samma förfarande. Resultatet av acceptansprovningarna bekräftade att cirka 1.0 kg/ m3 pp-fibrer var tillräckligt för att klara brandspjälkningskravet med de valda betongsammansättningarna, så som det formulerats i Citytunnelprojektet. I de fall där brandspjälkning uppstått har detta skett inom en första halvtimmen av branden. I samband med förundersökningen av övriga egenskaper har beständighetsegenskaper som frostavskalning enligt SS 13 72 44 (”Boråsmetoden”) samt kloriddiffusionsmotstånd enligt NT Build 492 provats. Det har inte noterats någon signifikant skillnad i egenskaper mellan pp-fiberinblandad betong och den icke-fiberinblandade betongen. Frostavskalningen har normalt varit ca 0.1 kg/m2 och kloriddiffusionskoeffcienten vid 90 dygns ålder 2,7 x 10-12 m2/s. En produktionsteknisk erfarenhet som gjorts vid gjutningarna av de hårt armerade tio meter höga väggarna på Malmö C Nedre är att pp-fiberbetongen kräver ett signifikant cirka 30 millimeter högre sättmått än icke-fiberinblandad betong för att kunna vibreras på konventionellt sätt. Om sättmåttet är för lågt blir verkningsradien på vibratorstavarna för liten för att vara praktiskt fungerande.

.

20 Betong 5/10

BET0510_12-20_projektet.indd 20

2010-10-11 13:25:06


ÅTERBLICK

Vasamuseet

20 år

- möt människorna bakom I en gammal docka mitt i Stockholm bor världens enda bärgade 1600-talsskepp. Skalet skulle enligt arkitekterna upplevas mer som show än kyrka. Följ med oss till ett tjugoårigt museum och möt människorna bakom. TEXT: CARINA TYSKBO BILD: JULIA PERSSON

BETONG 5/10

BET0510_21-26_vasamuseet.indd 21

21

2010-10-11 14:25:44


arina m å p h c o la a r u t lp u k » ”Med sin s d sin e m h c o r iö r e t x e a ik r associationer useet m a s a V r a h r, iö r e t in överdådiga ket c y m t t e li b t t a r a g in förutsättn » . ” id t r å v n å fr k r e v t beundra in-priset 1990.

n juryn för Kasper Sal

Del av utlåtandet frå

MER OM

Vasamuseet BYGGHERRE: Byggnadsstyrelsen KONSTRUKTÖR: Tyréns, Erik Enhamre ENTREPRENÖR: ABV, som samordnad generalentreprenör, samt 11 delentreprenörer ARKITEKT: Månsson & Dahlbäck Arkitektkontor genom Marianne Dahlbäck och Göran Månsson BETONGLEVERANTÖRER: Betongindustri AB BETONGMÄNGD: 12 000 m3 BYGGTID: 3 år, invigning 1990 Totalyta: Besöksyta ca 7 600 kvm, varav 3 265 kvm är utställningsytor.

22

BETONG 5/10

BET0510_21-26_vasamuseet.indd 22

2010-10-11 14:25:47


DAMER FRÅGAR MAN INTE om ålder

men regalskeppet Vasa har girl power värdigt vartenda sekel. Uppmärksamhet har hon heller inte saknat: Den 10 augusti 1628 gör hon sin jungfrufärd men kantrar och sjunker mitt i Stockholms hamn efter bara trettonhundra meters seglats. Den 24 april 1961 bärgas hon efter drygt trehundra år under vattnet, inför teve, världspress och den arkeologiskt intresserade kung Gustav VI Adolf. Den 15 juni 1990 klipper vår nuvarande regent banden till Vasamuseet, ett unikt nytt landmärke vid Galärvarvet. Och förra året slogs besöksrekord med närmare 1,2 miljoner besökare från när och fjärran, minst lika hänförda som skarorna kring Stockholms kajer knappa fyrahundra år tidigare. Är man stjärna så är man, oavsett flagnad färgprakt och ständigt behov av halvdunkel och sextioprocentig relativ fuktighet.

Men så har hon också ett hem av rang. Arkitektparet Marianne Dahlbäck och Göran Månsson vann 1983 en nordisk arkitekttävling med rekordmånga bidrag. Deras förslag hette ”Ask”, ett museum för Vasa som blev lika debatterat i förväg som lovordat i efterhand. Måttstocken blev marinens gamla torrdocka vid Galärvarvet - museet skulle kunna vattenfyllas och senare torrläggas när pontonen med Vasa bogserats in. Viktigt var att det omkring tusen ton tunga, elva meter breda och sextionio meter långa skeppet skulle kunna ses i alla riktningar, på avstånd och från nära håll, från kölen upp till riggnivån. Parallellt krävdes stora utställningsytor och plats för femtonhundra personer samtidigt. De utmaningarna gav betongen en huvudroll. - Det fanns inget annat alternativ än platsgjuten betong. Kravet är högt ställt på många museer men ännu högre på Vasamuseet, eftersom det känsliga skeppet

skulle brytas ner fortare i fel miljö, säger Marianne Dahlbäck. Lösningen, som gjorde arkitektparet till Kasper Sahlin-prisvinnare 1990, blev ett stort sammanhängande museiutrymme där Vasa ligger förankrad innanför två höga betongväggar i vinkel. Utifrån det katedralliknande mittskeppet öppnar sig byggnaden åt sidorna. Besökarna vandrar omkring, ut mot utställningar, in mot skeppet, upp på överskjutande balkonger för att se skeppet i sin helhet och ända ner till kölen, där konservatorerna arbetar och där fler utställningar finns, bland annat kvarlevorna och rekonstruktionerna av några av de femtio personer som följde Vasa ner i djupet. Hela tiden kan man vända blicken mot Vasa, komma nära, nästan uppleva sig känna skrovets 500-åriga ekträ mot handflatan. En vanlig måndag i september hörs åtminstone sex språk dansa runt i rummet medan kamerablixtar fyras av åt alla upptänkliga

OLLE SABEL, DÅ PRODUKTIONSCHEF PÅ BETONGINDUSTRI, ARBETAR NU MED RÅVARUFÖRSÖRJNING PÅ JEHANDERS – Vasamuseet var ett ganska spektakulärt projekt. Inte själva betongleveransen men kravet på luftfuktighet krävde i sin tur en helt tät konstruktion utan sprickor. Därför ville vi åstadkomma en så låg temperatur som möjligt under gjutningen och få en långsam temperaturutveckling och bibehållen hållfasthet. Jag hade läst i amerikanska tidskrifter om hur man kunde kyla betongen med flytande kvävgas. Det kostar förstås mer än de mer konventionella kylningsmetoderna men vi bestämde oss för att prova. Betongindustri gjorde noggranna beräkningar på hur många kilo som skulle beställas för att få önskad temperatursänkning. När containern kom från AGA injicerades den 190 grader kalla kvävgasen med en specialkonstruerad lans direkt i betongen, där den expanderade våldsamt. Det var spännande, betongchauffören i den första roterbilen kastade sig ut när det stora gasmolnet plötsligt omgav bilen… men vi tog hand om honom!

svensktnaringsliv.se/forsakring

BET0510_21-26_vasamuseet.indd 23

2010-10-11 14:25:50


återblick

Erik Enhamre, då ansvarig konstruktör från Tyréns, nu pensionär – När jag såg arkitektritningarna för första gången sade jag: Vad i all sin dar – trettiosex hörn! Men arkitekterna förklarade att byggnaden skulle bli alltför dominant i den känsliga miljön om den inte bröts ned i mindre enheter. Det löstes på ett genialt sätt. I bygghandlingsskedet placerades alla hörn i en

av skärningspunkterna i ett rätvinkligt rutnät. Detta förenklade måttsättningen, inte minst för att Tyréns utförde den med datorstöd. Vasamuseet var ett udda och spännande uppdrag där det ställdes stora krav på framförallt inomhusklimatet, som inte fick variera för mycket. En tät och väl sammanhållen konstruktion krävdes, den största faran var fukten – skeppet kräver hög luftfuktighet och om fukt tränger igenom betongen kan det orsaka skador i fasaden. Tidigt bestämdes att vi skulle använda betong runtom hela huset, även i taket, där prefabricerade betongbalkar lades ut som stomme. På det ligger ett luftat plåttak. Betongen armerades för krympning och saknar skarvar. De stora spännvidderna var också en

utmaning, museet mäter uppemot 50 meter i takhöjd räknat från källarens botten. Vasamuseet är ett av de mest intressanta projekt jag varit med om. Den största dagen var skeppets sista resa från det provisoriska museet vid Vasavarvet till Galärvarvet. Hela betongstommen var färdig utom en öppning som ordnats för Vasa, detta för att få tätt hus så fort som möjligt. Skeppet gled in genom öppningen till museets källare, som då var vattenfylld. När väggen mot havet var byggd och tät, pumpades vattnet ut, enligt samma princip som vid en slussning. Strax efter att museet blivit klart gick jag i pension men har hållit en del föredrag om projektet på bland annat på Stockholms Byggnadsförening.

24 Betong 5/10

BET0510_21-26_vasamuseet.indd 24

2010-10-11 14:26:22


/FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN

Origo AB är nu Origo-Polarmatic AB!

Det finskbaserade moderbolaget till Polarmatic Oy, Mid-Matic Oy, har förvärvat 100% av aktierna i det svenskbaserade bolaget Origo Engineering AB. Förvärvet stärker Polarmatic’s position som en av de ledande nordiska leverantörerna av styr- och mätsystem till betongindustrin. För mer information: Origo Polarmatic AB:s VD Alexander Eisner (+46-705 47 12 99) eller Polarmatic Oy:s VD Lasse Mannola (+358-50-339-1327)

BO WALLGREN, DÅ BYGGLEDARE FRÅN NCC, NU PENSIONÄR – Vi använde oss av en av marinens största torrdockor som var utsprängd i berget. Den var lite för trång för att skeppet skulle få plats, därför vidgades dockporten i tre etapper utåt mot sjön. Själva klimatskalet byggdes av duktigt anläggningsfolk, vana med brobyggen – museet är ju väldigt högt till tak. Tätväggen är sextio centimeter tjock och går runt hela gropen upp till någon meter över vattennivån. Berget under tätväggen är ridåinjekterat på cirka tjugo meters djup. Inbogsering och nedsättning var en utmaning, vi fick klura länge på hur vi skulle sätta ner Vasa på den iordningsställda grundläggningen utan att det skulle uppstå spänningar i pontonen. Det löstes genom fjädrande trätravar som sedan försiktigt togs bort när Vasa låg på plats. Vasamuseet är det roligaste jobb jag haft under hela min karriär. Så duktigt folk var med, framförallt arkitekterna som jag verkligen respekterar. Göran och Marianne var intresserade, kunde byggteknik och var trevliga att jobba med. De hajade att en kåk med så hög luftfuktighet måste vara tät. Detta med att skruva fönstren direkt mot stommen med en gummilist till exempel – klockrent tänkt! De hade sitt kontor på Kastellholmen och på fönstret mot bygget satt en exakt skiss av museet – varje gång man besökte dem kunde man se hur långt vi kommit och hur det skulle se ut när det var klart. Till byggmötena kom de med roddbåt och ibland lånade vi båten och rodde omkring inne i museet. En oförglömlig eftermiddag var kring Lucia 1988: arkitekterna bjöd på glögg och hade placerat ut marschaller överallt, i gallerierna och på brädbitar i vattnet. Den röda himlen utanför och så valsång i högtalarna. En riktig rysare! Strax efter det bogserades Vasa in. Efter invigningen har jag varit inkopplad på en del mindre ombyggnader på museet. Den regniga sommaren 2000 blev besökarnas alla blöta regnkläder ett problem för klimatet. Fuktigheten varierade för mycket, och det slogs larm om saltutfällningar på skeppet. Så 2004 installerades en ny klimatanläggning med dubbla antalet kylmaskiner, ett viktigt led i att bevara Vasa så länge som möjligt.

Nytt! Sensocrete Concrete Optimizer revolutionär mätningssystem för betongs kvalitet. Mätning (temperatur, konsistens, volym osv.) direkt från transportbils blandare.

www.polarmatic.fi

svensktnaringsliv.se/forsakring

BET0510_21-26_vasamuseet.indd 25

2010-10-11 14:27:05


återblick

håll. Ändå manar dunklet fram en stillhet mitt i myllret. Rörelse var mycket riktigt centralt när museet ritades, liksom riktningar och förflyttning. – Känslan ska vara ett hamnområde snarare än ett vanligt hus, en lastplats med skiftande och väldigt enkla material. Utvändigt kopparplåt och träpanel, inomhus skurgolv, gatsten, stenplattor, och så råa betongväggar utan elementskarvar eller dilatationsfogar. Fönstren har pressats direkt mot betongstommen så att de inifrån ser ut som hål. På väggarna ville vi att formolja, byggsmuts och ojämn ytkvalitet skulle bidra till råa intrycket. Vid ett tillfälle spacklade hantverkarna igen ett ”råtthål” men vi bad dem undvika det om det inte var tekniskt nödvändigt, berättar Göran Månsson. Vi återvänder till debatten kring museibygget. Trots att arkitektparet gjorde flera presentationer för allmänheten med ingående förklaringar var kritiken massiv och kom från flera olika håll. Man petar inte i Kungliga Djurgården obemärkt. Östermalmsborna slog vakt om vatten-

Sofia Dahlquist, museipedagog – Jag har arbetat på Vasamuseet sedan 2007, främst med barn och unga i alla åldrar. Vi erbjuder pedagogiska program med olika teman utifrån skeppet. Det kan handla om marinarkeologi, rep, skelett eller livet ombord. Museet ger oss tre arenor: skeppshallen runt skeppet och två pedagogiska rum där man i ett kan ”gå ombord”, uppleva ljus, dofter, smaker eller prova och undersöka. Vi brukar tala om Vasamuseets wow-effekt, den som uppstår direkt när man kommer genom entrén, från ljuset därute, in i dunklet och ser skeppet. Den effekten brukar vi starta i och samlar

landskapet och utsikten, arkitektkollegorna fann storleken skrämmande. – Kritiken är begriplig, människor är stolta över sin stad och sitt vattenlandskap och ett så här stort hus har tusentals detaljer som är svåra att förstå. Dessutom upplevdes betongstommen väldigt klumpig men efter hand vi klädde på detaljeringen såg alla att det visserligen var stort - men inte för stort, säger Göran Månsson. Marianne flikar in att man alltid tar till sig kritik som är seriös men att det är nödvändigt att fjärma sig från den medan man arbetar. Däremot hyllar hon alla inblandade på plats vid bygget, byggledare Bo Wallgren, konstruktören Erik Enhamre och inte minst alla kloka, erfarna och duktiga hantverkare som gav flera bra förslag till konkreta förändringar som arkitekterna tog till sig. – Om vi inte lyssnar på de olika kompetenserna på bygget blir vi löjliga, säger hon. Vi har arbetat mycket med gamla hus och där krävs en särskild hänsyn till huset och byggnadstekniken – det har gjort oss lyhörda inför andras kunnande. Hantverkarna som byggde formen för betonggjutningen fick bygga efter

barnen framme vid fören för att behålla känslan. Storleken på skeppet, mörkret, skeletten och smaken av torkad fisk brukar vara det som fastnar mest i minnet hos mina grupper. Och den vanligaste frågan:” Hur fick man in skeppet?” Museets uppbyggnad är ganska pedagogisk och skapar nyfikenhet, lockar fram frågor som ger oss förutsättningar att jobba vidare. Jag tycker om alla spännande perspektiv, att man ser skeppet från olika håll i huset och att museet har så många funktioner. Det finns några baksidor: Här är kyligt, framförallt vintertid. Gatstenarna på golvet är jättesnygga men försvårar

eget huvud och det blev väldigt lyckat. Ja, lyckat blev det hela, succéartat publikt sett. Med ett snitt på drygt tretusen besökare per dag - nästan dubbelt upp jämfört med kalkylerna - måste entré, kapprum och toaletter nu byggas ut. Dahlbäck-Månsson är åter inkopplade, den här gången som senior advisors. Hur känns det då att kliva in här igen, är de extra stolta över att ha lyckats så väl med något så publikt? – Det är roligt att såhär tjugo år efteråt höra hur nöjda alla är. Då var vi så trötta efter all anspänning, kritik och sju års hårt arbete att vi var osäkra på om det vi gjort var bra eller inte. Hus är som barn, de måste växa upp och klara sig själva. Man ska rita så att huset själv talar om för brukarna hur det ska användas. Själva flyttade vi till Skåne och ritade Kårhuset på LTH i Lund och ombyggnaden av Hippodromteatern i Malmö. Vi sågs knappast som några stjärnarkitekter från huvudstaden, snarare tvärtom: folk tyckte nog att vi skulle åka tillbaka till Stockholm med alla våra märkvärdiga idéer, säger Marianne Dahlbäck och skrattar.

ibland för äldre, personer med funktionsnedsättning och för personalen när vi transporterar material på vagnar. Mörkret kan också vara ett problem om man ser dåligt. Framförallt är det väldigt besvärligt att orientera sig, det finns ingen riktigt logik i de sju utspridda planen. Vi har svårt att få besökare att förstå var de är och hur de kommer dit de vill. Ett lyxproblem är att vi periodvis har så många besökare att det är svårt att hitta plats för grupper och göra sig hörd. Ljuddämpningen räcker inte till när över tusen personer trängs kring skeppet. Men jag trivs - det är ett jättehäftigt hus att få arbeta i! Jag gillar att man har utnyttjat den gamla dockan och

.

placerat skeppet mitt i denna betongkoloss. Ingen som kommer till Vasamuseet förblir oberörd.

26 Betong 5/10

BET0510_21-26_vasamuseet.indd 26

2010-10-11 14:27:06


L E I F .S E

Åsa Blomberg, försäkringskonsult, Svenskt Näringsliv

Lugn, vi förklarar avtalsförsäkringarna så du förstår. Tycker du också att avtalsförsäkringarna är en enda djungel av konstiga förkortningar? Eller vill du kanske fördjupa dig i tjänstepensioner? Oavsett vilken kunskapsnivå du ligger på kan våra duktiga försäkringskonsulter hjälpa dig som är involverad i försäkringsfrågorna på din arbetsplats att reda ut begreppen. Gå in på svensktnaringsliv.se/forsakring så kan du läsa mer om alla våra kurser, från introduktionskurser till avancerade fördjupningskurser.

BET0510_annonser.indd 27

Gratis ordbok som reder ut begreppen. Beställ på svensktnaringsliv.se/forsakring

2010-10-11 15:27:23


VIMMEL

»Tackar för igår! Säg till om ni vill ses och prata idéer för nästa års gala.« /Emelie och Mia! Erik Edström och Inger Billsjö från BSK Arkitekter rockar loss. L isa Gren och Kicki Westerlund.

Tidskriften

95 år

FIRADE 95 ÅR PÅ BERNS Med över 500 inbjudna gäster till Berns i Stockholm firade Tidskriften Betong att den fyllt 95 år. Samtidigt infördes Betonggalan där läsarna röstade fram vinnare i sju olika kategorier. /TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: KENT johansson

Berns är en anrik byggnad med mycket

historia i ljuskronor och tapeter. Nu kommer även Tidskriften Betongs ande att leva kvar där efter ett hejdundrande 95-årskalas. Över 500 gäster fyllde salen och fick till en början se vår live-tidning med presentationer av Skellefteå Krafts nya huvudkontor i Skellefteå, Flat Iron Building i Stockholm och Max Hamburgerrestaurangers nya miljökoncept där betong fått en framträdande funktion. Efter prisutdelningen där 1 140 röstande via hemsidan utsett de värdiga vinnarna i de sju olika kategorierna var det dags för bandet Upstairs att ta över Berns. Och det gjorde de. När festen var tänkt att ta slut vid elva lyckades den dansande publiken flirta åt sig två extranummer.

» Tack för en myc ket trevlig kväll på Berns! D et blev inte så mycket beton gprat men det var jättekul a tt vara med!« /Marie-Louise och Kristina

Lise Langseth, Svensk Betong och kvällens värd Roger Andersson, chefredaktör för 95-åringen.

28 Betong 5/10

BET0510_28-31_festen.indd 28

2010-10-12 10:20:37


VIMMEL

Karin Johansson, Skanska Fastigheter, var en del av livetidningen.

» Stort tack för en jätte a trevlig kväll, mycket br er form att träffas på tyck jag. Vi ser fram mot 96-årsfesten!« /Kajsa

Marie Bergman, Strängbetong och Karin Pettersson, Swerock.

Gänget från Cementa: Fredrik Winberg, Anita Stenler och Gerdt Lundeberg.

på ett ungefär, hur e on st in m åt t, ve g Ja » m ligger bakom ett so g in er an pl av t ke yc m jubileum.« /Ingvar tta de m so g an em ng ra ar Henrik Rundquist, Rundquist Arkitketer och Martin El-Sherif, Infrakonsult.

»Får tacka för en mycke t trevlig tillställning.« /S tefan

Jens Engstrand, Sika och Tidskriften Betongs teknikredaktör Johan Silfwerbrand.

svensktnaringsliv.se/forsakring

BET0510_28-31_festen.indd 29

2010-10-12 10:21:12


Betongprisvinnarna 2010!

MATS BURTU, Sweco, blev utsedd till Årets Betongkonstruktör av Tidskriften Betongs läsare.

Hur känns det? Det var väldigt överraskande, det var hård konkurrens. Bo Westerberg är ju Mr Dimensionering i Sverige och jag trodde han skulle vinna. Det var väldigt roligt, faktiskt. Sen fick jag tårta på jobbet dagen efter. Vilken är din största utmaning du varit med om? Vattenkraftverken URI i Indien och Mrica i Indonesien. Det var mycket betong, i URI göts 780 000 kubikmeter, vilket är tre gånger så mycket som i Oskarshamnsverket III för att ge ett exempel. Speciellt utmanande var det torn i Mrica där vattnet till kraftverket tas in, det var enorma seismiska krafter, tornet blev en svajmast på 40 000 ton. Då fungerar inte att titta på normer i BBK, då måste man tänka själv. I Sverige är nog Hallandsåsen största utmaningen. Där är allt på marginalen med enorma laster kombinerat med ingejörsgeologiska utmaningar. Vilket är ditt bästa jobbminne? När jag var en av 100 man som jobbade med betongen på oljeplattformen Gullfaks C i Norge. Jag var bara en liten kugge, men det var ett härligt gäng av svenskar, norrmän och danskar. Sen skulle platt-

30

FREDRIK WINBERG, vd på Cementa, fick motta Tidskriften Betongs hederspris med motiveringen: ”För sitt stora personliga engagemang för tidskriftens fortlevnad”

formen grundläggas på 216 meters djup, vilket gjorde det hela extra spännande. Vilka betongkonstruktioner imponerar på dig? I Sverige är det Oskarhamnsverket 3 där i stort sett alla väggar glidformsgöts. Där var det ett väldigt kompetent gäng där alla kunde sitt jobb så bra. Jag hade varit med på två kärnkraftverk tidigare, men jag kände mig som en rookie. I världen är förstås Hooverdam i USA imponerande. Det byggdes med ungefär tre miljoner kubikmeter betong redan på 1930-talet. Har du något drömprojekt? Det skulle vara roligt att vara med på Cityringen i Köpenhamn. Sweco är med och räknar men vi vet inte just nu om vi får det. Vilken förebild har du som konstruktör? Det är väl Alf Engelbrecktsson på gamla VBB, han tänkte alltid rätt. Sten Forsström här på Sweco är också skicklig. Kan du nämna någon världskonstruktör? Det får bli Alf Engelbrecktsson även där. Sverige står sig bra i internationell konkurrens, själv har jag aldrig känt mig direkt underlägsen någon när jag haft att göra med konstruktörer från andra länder.

UNDER MER än 40 år har Jan-Erik Jonasson, professor på LTU, försett betongbranschen med grundläggande forskningsrön och praktiska hjälpmedel däribland Torka-S som är ett nytt program för uttorkning i betong. Av läsarna blev han framröstad till Årets betongforskare.

BETONG 5/10

BET0510_28-31_festen.indd 30

2010-10-12 10:21:30


VIMMEL

ÅRETS BETONGARKITEKT var det många som ville vara med och utse. Anders Törnqvist med eget kontor fick flest röster för Mörrum Konferenscenter där möjligheterna med materialet betong visas, från den skulpturala utformningen, där de lokala förutsättningarna har tagits tillvara på ett skickligt sätt, till bra val av ytor.

AMIRALSGATAN i Malmö vann Årets miljöpris. Det är ett fullskaleprojekt med titandioxid i gatubeläggningen och med de efterföljande provningarna har Malmö kommun fört betongbyggandet framåt inom miljöområdet. Priset mottogs av Tomas Ohlsson som är ingenjör på Gatukontoret i Malmö och den som varit den drivande i projektet. KVÄLLEN GLADASTE VINNARE var Patric Svedberg, Strängbetong, som vann i kategorin Årets montageledare. Det senaste året har han varit arbetsledare för uppförandet av stommen till en 19 våningar hög kontorsbyggnad i Göteborg.

ÅRETS BETONGDESIGNER blev Stina Lindholm som med sitt företag Skulpturfabriken har gett oss produkter med enastående design och finish genom åren. Hon färgar gärna in betongen och kombinerar den med andra material.

MÖRRUM KONFERENSCENTER fick även en vinnare i Nils Ohlin, JSB Bygg, som blev utsedd till Årets betongentreprenör. De böljande, organiska formerna komplicerade gjutningen men juryn tyckte att trots det präglas byggnaden av noggrannhet i utförandet och detaljerna.

TACK FÖR FESTEN! »Tack, du är toppen! Fantastiskt kul födelsedagsfest du ordnat. Hjärtligt tack från oss från Strängbetong!« /Marie »Tack för en riktigt trevlig tillställning. Det var roligt att träffa så många betongfrälsta på en och samma gång och dessutom få lite partaj på det.« /Johan »Tycker att det var ett storartat arrangemang, Du fyller en lucka i vår sektor.« /Johan »Tack för den gula T-tröjan!« /Kalle »Tack för en fin och trevlig kväll.« /Vesa »Fantastisk afton!« /Mats

BETONG 5/10

BET0510_28-31_festen.indd 31

31

2010-10-12 10:21:50


arkitektur

Zaha Hadid leker med former i Rom

32窶。etong 5/10

BET0510_32-35_maxxi.indd 32

2010-10-12 10:35:03


Zaha Hadid ritar fria geometrier i betong. Och får dem utförda, särskilt sedan hon vunnit Pritzker-priset 2004, den finaste utmärkelse en arkitekt kan få. Senast invigdes nu hennes museum för samtida konst i Rom, MAXXI, ett böljande landskap i betong. /TEXT: Bo G Hellers Bild: Sonia Santella

Zaha Hadids namn skvallrar om ett

ursprung i arabvärlden, närmare bestämt Bagdad, kalifernas gamla säte. Men Hadids karriär speglar hennes knytning till den brittiska världen, först genom en egen utbildning vid AA i London, fortsatt vid the Royal Academy där hon mötte Rem Koolhaas, som fick stort inflytande på hennes utveckling. Framför allt lärde han henne att våga vara sig själv inom arkitekturen, expressiv och obegränsat fantasifull, på gränsen till det extrema. Hon har tagit bestående intryck av de ryska konstruktivisterna från 1920-talet men också av dekonstruktivismen från 1970-talet. Hennes uttryck innehåller en sorts flytande geometri av plan och kroppar som skär genom rymden, på ett sätt som utmanar den traditionella formningen av volymer inom arkitektur. Ett tidigt exempel på en sådan opposition finns i Guggenheim-museet i New York, ritat av den åldrande Frank Lloyd Wright. När detta verk skulle byggas fick det stark kritik för att det utnyttjade byggnadsytan så dåligt, eftersom formen inte var den vanliga parallellepipeden. På samma sätt utmanar Zaha Hadid konventioner – hon behöver generösa ytor för sina verk. Helst en fri yta, utan anknytningar till omgivande struktur. Hon är nu knappt 60 och har ett stort kontor med 300 anställda i London. Därutöver har hon ett hundratal anställda vid de olika pågående projekten runt om i världen. Det är knappast någon modern arbetsgivare vi talar om, snarare en mycket självmedveten konstnär, som geBetong 5/10

BET0510_32-35_maxxi.indd 33

33

2010-10-11 11:40:43


ARKITEKTUR

nomdriver sin vilja med järnhand. Historierna om hennes skoningslösa kritik i samband med undervisning som professor vid flera universitet är legio. Hennes beundrare i Sverige skulle knappast tåla hennes regemente på arkitektkontoret i vardagen. En fantastisk byggnad, just färdigställd och invigd, är MAXXI, museet för samtida konst, i Rom. Det är en trevåningsbyggnad med en sinnrik geometri

» Allt är av böljande betong, som gjutits med självkompakterande kvalitet. » som det har tagit ett tiotal år att bygga. Allt är av böljande betong, som gjutits med självkompakterande kvalitet, för att åstadkomma de rätta ytorna. Formsättningen har varit ytterst sinnrik och kvarstående under mycket lång tid – Zaha Hadid har en dragning åt minimalism vad avser bärning – en statiskt bestämd rymdkonstruktion kräver kvarsittande och bärande form ända fram till sista kompletteringen, vilket kan vara överraskande för svensk tradition, som innehåller så mycket övertalighet. Det finns en undre gräns för antalet bärande punkter mot grunden och det är förunderligt att så stora konstruktioner som Zaha Hadids, nu närmar sig ett minimum. Speciellt tydligt är detta i Phaeno Science Center i Wolfsburg, som byggdes 1999-2005. MAXXI ligger i stadsdelen Flaminio, strax utanför centrum i Rom. Den stora byggnaden står på ett militärt område, vars baracker länge präglat miljön. Delar av denna miljö har bevarats. Mot MAXXI står kvarter med tunga bostadsområden, byggda under Mussolini, ritade av förträffliga arkitekter, som till exempel Gio Ponti. Dessa bostäder hör till de mest begärliga i Rom. Samspelet över tiden, ett sjuttiotal år, speglar utvecklingen av modernismen inom arkitektur, det nyaste då mot det nyaste nu. Zaha Hadids byggnad MAXXI har historiska implikationer. En sorts utropstecken mitt i den tusenåriga kulturen.

.

34

BETONG 5/10

BET0510_32-35_maxxi.indd 34

2010-10-12 10:36:34


BETONG 5/10

BET0510_32-35_maxxi.indd 35

35

2010-10-11 11:40:50


L L Ä T S BE G! IDA

ÅRETS JULKLAPP! Nu kan du ge dina anställda och kunder en julklapp som räcker hela året! Årets julklapp i betongbranschen kommer bli en HELÅRSPRENUMERATION av Tidskriften Betong tillsammans med en TVÅLKOPP designad av TOVE ADMAN. nr 5/2010 pris: 99 sek /från betongföreningen

den kreativa byggtidskriften 5/2010

5

NR 1/2010

PRIS: 95

SEK /FRÅN

NR 1/2010

Johan Toorell

IK ringsTEKNvägen och parke

SKRIFTEN

Illustratör:

1

Med tillsatsmaterial kan betongen lagra mer energi

1/2010

Johan Toorell

SKAT GRANav passivhus

MED GÖ TYN R V GD I BR OCH AN SC KRE ATI H MED EN ST VIT OLT ET GÖ TYN R V GD I BR OCH AN SC KRE HEN ATI ST VITET OLT

MalMös nya PRIS: 95

SEK /FRÅN

N

BETONGFÖRE

NINGEN

DESIG

MED GÖ TYN R V GD I BR OCH AN SC KRE HEN ATI ST VITET OLT

N

kerna ta Låt maka ården i vår över trädg

N

DEN KREATIVA

MED TY kerna ta GÖR NG VI D O i vår BR AN CH K SC RE HEN ATI ST VITET OLT

Låt maka

IK ringsTEKNvägen och parke

SEK /FRÅN

NINGEN ården över trädg BETONGFÖRE

55 x x x x xx 5 xxx 5 xxx AMN 5 x ENH N AT ANSK

salt Betong på står emot garage som

BYGGTID

GR

NR 1/2010

PRIS: 95

ktarkite SIGN frågorG DE ON OM BET RA SVA kiteS kt BE ar frågorG

1/2010

Johan Toorell

DEN KREATIVA

TEKNIK

AT ANSK

1/2010

1

Illustratör:

Johan Toorell

x

x X

ong!

Nytt i Bet

GRAN

x X

x X

g en Färdi

bergs leverantör Det är en och HM. på en lösning ad med Bolid Sikas Baser betar Sikas han en idé. de! Med samar och spara sist får SikaMan Det funka heten n. Till alkalifria öka säker r natt i gruva Boliden ika.se accelerato F av tid. på www.s L54PA maSSor SigunitLäs hela historia. e nog skull verklig . ad på en Baser göra susen HM. ng Sikas lösni de! Med och spara Det funka heten öka säker Boliden av tid. maSSor

Sika Sverige

AB, Tel: 08-621

Sika Sverige

89 AB, Tel: 08-621

Baser

x

x X

ng kunde Sikas lösni de! Med och spara Det funka heten öka säker Boliden av tid. maSSor

bergs Det är

www.sika.se

Baser

1

89 AB, Tel: 08-621

.sika.com,

00, info@se

www.sika.se

omslag.indd

.sika.com,

00, info@se

Sika Sverige

omslag.indd

BET0110_1_52_

89 AB, Tel: 08-621

.sika.com,

00, info@se

MAxxII I Rom Zaha hadid adid tänjer formerna

RG NSC NO VILLOR MEN BRA NDNIN PÅ G VÄ TROR PÅ

sklig MänUT ÄR

x

t

Betong i kub 10 Tufft 20

NSCHEN

S VIK

10 Tufft 20

R NYHETE TIGASTE

BRA BetongONGmöter människorna Bakom

på www.s Läs hela

T OM BET / LÄS ALL etong.se ONGTV IGEN www.b JAR BET SNART BÖR

ONGBRA

14:13:35

2010-02-02

AST S VIKTIG NSCHEN

E NYHETE

R

2010-02-02

TIGAST HENS VIK

E NYHETE

14:13:35

R

NSC www.betong.se / Se filmen från 95-årSfeSten/ fråga råga våra experter /en kunSkapSbank i världSklaSS/allt betongSektorn behöver/ betongtv etongtv live

www.sika.se

1

Nytt i

T OM BET / LÄS ALL etong.se ONGTV IGEN www.b JAR BET SNART BÖR

.indd 1

89 AB, Tel: 08-621

historia.

20 ÄR FÖRST UT GÅRDH GERT WIN Betong!

x X

T OM BET / LÄS ALL etong.se ONGTV IGEN www.b JAR BET SNART BÖR

ika.se

10_1_52_omslag

Sika Sverige

N

SATSAR NORGE VILLOR ETER FÖRST ASTGÅ HEN E NYH RDH NSCPÅ WIN S VIK RTTIG MEN BRA NDNING GE NSCHEN x x ONGBRA R PÅ VÄ TRO14:13:35 T OM BET -02 / LÄSXALL IGEN X se 2010-02 R ng. ETE eto ONGTV ASTE NYH www.b JAR BET x S VIKTIG NSCHEN SNART BÖR ONGBRA X NSCHEN T OM BET 14:13:35 N BRA G / LÄS ALL 2010-02-02 ME N etong.se VÄNDNIN x ONGTV IGE www.b JAR BET TROR PÅ SNART BÖR X

på www.s Läs hela

verklig ad på en

Baser

BET0110_1_52_

historia.

x

x X

ika.se

verklig ad på en

Sika Sverige

dag som

äkert.

.sika.com,

00, info@se

DESIG

SATSAR NORGE VILLOR PÅ

DEN x P xx ORM x JA Ö KxX DER NN H UE EN X X x P O x J x Ö KXXX UNDER ARDM H årNfyller x PENDER JORDEN x Ö KxX N Vasamuseet U XX xxx MN A H N EN E x P O x ÖXX UNDER J ARDM KxX NN xxx H N E E D R x P O x J x Ö R KXXX UNDE

Betong

. Sikas äkert bergs Det är alkalifria r accelerato F L54PA ika.se Sigunit nog på www.s skulle Läs hela historia. susen. göra

kunde

verklig ad på en

ka.se

m, www.si

x

kt10N arkite 20HE ågorG Tufft NSC ng tofr ong x! GBe MEN BRA BET Nytt i Bet b ON ku tTROR PÅ VÄNDNIN2010 i OM SVARAS lig BE sk SAR SAT MänUT x RGE N ÄR TufftNO ktNSCHE VILLOR PÅ G FÖRST arkite GÅRDH MEN BRA NDNIN VÄ GERT WIN frågorG TROR PÅ BETON S ng OM Beto ong! RA BESVA Nytt i Bet b ku t i 10 N SAR Tufft 20HE E SAT Mänsklig

GR

x X

ika.se på www.s Läs hela äkert.

SIGN

DE Betong bkitekti kuar SATSAR frågor NORGE VILLOR ng ONG PÅ Beto OM BET RAS SVA BEb i ku

H FÖRST KN TERD GÅ RT WIN AT ANSKGE

x X

ria. ig histo verklkunde

t

ON OM BET RAS BESVA

skligt x MänUT ÄR IK

1

x X

x X

Mänsklig

x x

TEKNIK SKATRST UT ÄR ong H! FÖ RD i Bet t GÅ WIN GERTNyt

1/2010 SKRIFTEN BYGGTID

x X

DEN KREATIVA

Johan Toorell

SKRIFTEN

Illustratör:

BYGGTID

GR

x

.sika.co 89 00, info@se

x

SKRIFTEN

Illustratör:

1

tiMMa det säkra göra på fyra NG B att en en dag: MPa Betong, Men för 4 mde Bolid s: Tidskriften olmsäkrare bestä nya 15 Stockh r betong, 102

+

öppnar världen

MED hus brutits bara har det av passiv Det fiNNs nberg på Certifiering zink, bly, i Garpe GÖ TYN n. ng hämtas prenörerna en lösni jorde ens gruva R V GD Kalla ta I Bolid äNNu undra år. Idag Hur ska under delar entre meter I BR OCH N kerna det säkrai åttah problemet. an! maka NINGE guld 1100 gå till? Låt malm en dag: att göra AN det Boliden , koPPar och BETONGFÖRE hit SikaM Men för ården i vår SC KRE SEK /FRÅN silver bestämde över trädg PRIS: 95 HEN ATI gsäkrare NR 1/2010 ha en betonen bara ST VITET Vi måste OLT Det fiNNs som har ng på ringsblandning t på minst en lösni och parke äNNu Kalla r. hållfasthe g på vägen Hur ska salt problemet. an! Beton till? står emot det gå hit SikaM garage som passivhus ts ering av det bruti Certifi har en rerna ha nberg beprenö zink, bly, Vi måste har eni Garpe r sprut delar entre som gruva hämtas t. jorden. ning ens år. Idag bland under ta I Bolid t på minst men viktig undra meter kerna 1100 åttah asthe i maka r. Låt hållf malm mla ner. tiMMa r och guld på fyra , koPPa ården i vår 4 MPa silver över trädg n bara uva fiNNs som gr Det dag ti ng på Betong en lösni säker Färdig GB äNNuen g, Kalla antör parkeringssäkra Hur ska POSTTIDNIN Tidskriften Beton detlever problemet. an! en och vägen och en dag: till? att göra tsSikaM för Bolid salt det gå bruti Boliden Betong på hit Returadress: 102 15 Stockholm Men med mdeidé. betar har det står emot han en , bestä re får an samar säkra nberg hus gSikaM Box 55684 zink, bly, garage som nya i Garpe Till sist av passiv gruva en beton hämtas gruvan. haens jorden. spränger natt ibeen år. Idag r man Certifiering under som I Bolid sprut Vi måste undra kerna ta som har väggar g dag prenörerna 1100 meter t. ningi åttah Låt maka tak och g Beton malm bland men viktig delar entre r och guld t på minst en Färdi svårt, , koPPa asthe ården i vår r. ner. Det är hållf silver leverantör över trädg r ramla fyra tiMMa en och 4 MPa på idé. lösa stena med Bolid betar han en samar får an SikaM bara uvan n. Till sist parkeringsDet fiNNs t i gr natt i gruva HM. vägen och ng på salt en lösni säker Betong på rg äNNu Kalla står emot Sikas Hur ska det säkra hus problemet. an! och be garage som ifriagöra en dag: till? av passiv för att r det gå Boliden hit SikaM Menalkal Certifiering erato rerna bestämde re accel prenö gsäkra L54PAF ger nya delar entre ha en betonen dag som Sigunit man sprän r sprutbeBetong Vi måste nog dag, när som har Färdig vägga HM. skulle t. Varje . tak och antören blandning t på minst men viktig lever måste svårt, göra susen Sikas en och orter, r. ner. Bolidasthe . Det är medhållf ramla idé. tiMMa bara enfyra ifria uvansamarbetaralkal tongsäkras lösa stenar hanpå 4 MPa Det fiNNs i gr kan sist får r SikaMan ng på ANNars n. Tillaccelerato kert . en lösni F äkert rgsä natt i gruva äNNu Kalla L54PA bergs Hur ska är it Sigun det säkra Det problemet. an! och be ng kunde till? att göra e nog en en dag: för skull det gå hit SikaM Sikas lösni Men . mde Bolid de! Med re bestä och spara göra susen gsäkra Det funka heten nya ha en betonen öka säker man spränger been Bolid sprut Vi måste dag, när som har väggar t. av tid. Varje tak och blandning minst men viktig maSSor måste äkert. t på svårt, HM. ner. g dag som orter, r. bergs hållfasthe . Det är g Beton Det är ramla fyra tiMMa en Färdi ng kunde tongsäkras lösa stenar Sikas 4 MPa på leverantör Sikas lösni kan ifria en och de! Med ANNars alkal och spara med Bolidr Det funka idé. heten betar han en erato samar öka säker accel sist får SikaMan Boliden n. Till L54PAF Sigunit av tid. natt i gruva nog maSSor skulle . göra susen

ruvan

design Ann-Charlott Fornheds räv lägger betongägg i Sumpan

Citytunnel xxx NINGE BETONGFÖRE

DESIG

salt Betong på står emot garage som

Certifiering rerna 1 entreprenö delar

tong, olm

NINGEN

SEK /FRÅN

NR 1/2010

BYGGTID

brutits har det nberg bly, i Garpe s zink, n. ens gruva år. Idag hämta under jorde I Bolid åttahundra guld 1100 meter malm i r och , koPPa silver

DEN KREATIVA

Illustratör:

1/2010 SKRIFTEN BYGGTID

har det nberg bly, i Garpe s zink, n. ens gruva år. Idag hämta under jorde I Bolid åttahundra guld 1100 meter malm i r och , koPPa silver

teknik

Strängbetongs vd Charlotte Bergman vill helst vara läkare

BETONGFÖRE

PRIS: 95

DEN KREATIVA

brutits

Mänskligt

Ordinarie pris för paketet är 720 kronor, du får det för endast 495 kr (priserna exklusive moms). Kontakta chefredaktör Roger Andersson för mer information. Tel. 08-762 62 14 eller roger@betong.se

ONGBRA

2010-02-02

14:13:35

www.sika.se

1

BET0510_36_julannons.indd 36

2010-10-11 13:50:34


TEKNIK

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

Beständigt och gemytligt BETONG ÄR ETT FANTASTISKT material med många goda egenskaper men dess fulla potential kan inte nås utan ansträngning. Beständighet och energilagringsförmåga är två betongegenskaper som fått ökad aktualitet i dagens miljömedvetna samhälle där hållbarhet är ett nyckelord. Fram till 1960-talet fanns nog en bild att betongens beständighet uppnåddes automatiskt. Senare tiders forskning och erfarenhet har dock visat att man behöver ställa krav på täthet, luftporsystem och täckskikt för att nå målet som kanske är

120 års livslängd eller mer. Få svenskar kan mer om beständig betong än professor emeritus Göran Fagerlund och det är med stor glädje som Tidskriften Betong kan publicera hans artikel om hur vårt lands betongbestämmelser utvecklats över tid för att nå just beständighet. Alla vet att tunga konstruktioner som våra stenkyrkor ger svalka även under varma sommardagar. Orsaken är det tunga materialets värmelagringsförmåga. I våra kyrkor är det sten, men betong har samma potential. Men det är först de

allra senaste åren man har uppmärksammat denna betongegenskap. Den moderne medborgaren kanske inte nöjer sig med betonghusets relativa svalka utan önskar sig ett klimat ännu närmare 23 grader. Då finns det numera möjlighet att förbättra betongens egenskaper att jämna ut temperaturen. Ett sätt är att utnyttja så kallad fasomvandlingsmaterial som man gjuter in i betongen. I detta nummer berättar Kristian Tammo mer om hur det går till.

GÖRAN FAGERLUND TEKN. DR CBI BETONGINSTITUTET

Betongens beständighet under 85 år Reglerna för beständighet av betong har varierat genom åren. Tillåtet täckskikt i karbonatiseringsmiljö är till exempel mindre än det var 1926 och krav på luftinblandning i frostutsatt betong infördes 1965. Göran Fagerlund gör för våra läsare en överblick över 85 års regelutveckling.

adv BERGTEAMET 185x65mm ha af resins.indd 1 BET0510_37-41_teknik1.indd 37

ARMERADE BETONGEN ”föddes” för mer än ett sekel sedan. Redan från början fick den sin främsta användning i konstruktioner som utsätts för hård miljöpåfrestning, till exempel i vattenkraftanläggningar, hamnkonstruktioner, fundament och liknande konstruktioner.

DEN

01-10-2010 08:37:08 2010-10-11 15:37:59


teknik

mer om Vid utformning av en betongkonstruktion utgår projektören från gällande officiella betongbestämmelser. I dessa finns regler som avgör konstruktionens beständighet och livslängd. Beständighetsreglerna, vilka kan förväntas utarbetas av expertis inom området, baseras på erfarenheter från tidigare utförda konstruktioner, men också från resultat av den rätt omfattande beständighetsforskning som bedrivits, framförallt under de senaste decennierna. Reglerna har förändrats kraftigt under årens lopp, från att vara mycket summariska för 30 år sedan till att bli alltmer detaljerade.

För denna typ av konstruktioner kräver man särskilt hög beständighet och livslängd och man förväntade sig att betong skulle tillfredsställa dessa höga förväntningar. Det visade sig dock att många av de tidiga konstruktionerna fick omfattande skador redan inom några decennier efter att de tagits i bruk. Vanliga skador var sönderfrysning samt urlakning orsakad av genomströmmande vatten. Armeringskorrosion förekom men var oftast en konsekvens av andra betongskador, till exempel sönderfrysning. Även haverier förorsakade av bristande hållfasthet hos konstruktionen förekom. Det visade sig därför vara nödvändigt att ta fram regler för hur betong skulle sammansättas och betongarbete utföras. Betongkonstruktioner har därför under mycket lång tid reglerats av någon form av statliga normer och bestämmelser, eller av staten godkända standarder. Dessa regelverk har alltid innehållit krav som har med konstruktionernas beständighet att göra. En genomgång av officiella beständig-

Tabell 1: Högsta tillåtna vct i aggressiva miljötyper

hetsregler från år 1926 till i dag redovisas i referens (1). En sammanfattning av rapporten ges i denna artikel. En detaljerad genomgång av senare decenniers regler för frostbeständighet redovisas i referens (2). Reglernas formella status har varit något olika under olika perioder: Perioden 1926-1994: Statliga bestämmelser (normer) Perioden 1994-2004: Statliga bestämmelser kombinerade med av staten godkända handböcker (BBK) Från och med 2004: Europeiska standarder med tillhörande svenska anpassningsdokument Reglerna har med åren blivit alltmer detaljerade. 1926 års norm omfattade enbart 44 sidor. På dessa gavs regler för såväl cement som betong, betongarbete, provning och konstruktion. I 2008 års regler, som nu gäller, omfattar enbart text som avser betongmassan inte mindre än cirka 90 sidor vartill kommer omfattande och detaljerade standarder som reglerar olika delmaterial som cement, ballast, tillsatsmedel, tillsatsmaterial med mera, samt standarder för utförande, konstruktion och provning. Även beständighetsrelaterade regler har med åren blivit alltmer omfattande, vilket naturligtvis sammanhänger med den bristande beständighet man under den senare hälften av 1900-talet allt oftare noterade hos ett stort antal utomhuskonstruktioner, även sådana som var tämligen nya. Äldre konstruktioner, som tidigare fungerat väl visade ålderstecken, ofta i form av armeringskorrosion och frostskador. Pro-

blemen var till stor del relaterade till den ökande användningen av tösalt på broar och gator. En annan orsak var att alltför små täckskikt använts. Det blev alltså uppenbart att beständighetsreglerna var otillräckliga. De viktigaste faktorerna som avgör konstruktionens beständighet och som därför ägnats störst intresse i bestämmelserna under de senaste decennierna är: • vattencementtal • lufthalt och frostprovning • täckskikt • Bindemedelstyp Den första gången vi fick en betongnorm som tog beständighetsfrågan på större allvar var 1965 då betongbestämmelsen B5 gavs ut. Där infördes till exempel för första gången krav på luftinblandning i betong exponerad för stark frost. Detta är anmärkningsvärt sent eftersom den positiva effekten av luftinblandning då varit känd i mer än 25 år. Tveksamheten mot luft berodde troligen till stor del på att man var rädd att hållfastheten skulle bli för låg. Reglerna i B5 visade sig snart vara otillräckliga, främst genom att inga krav ställdes på maximalt tillåtet vattencementtal. Sådana krav uppställdes för första gången i BBK 79 som ersatte B5 år 1979. VCT-kravet har därefter successivt skärps, första gången år 1988, se tabell 1. I BBK 79 infördes dessutom för första gången sev miljöklasser kopplade till miljöns aggressivitet; tre klasser för frost och 3 för korrosion. År 1994 utökades antalet miljöklasser till totalt åtta. I nuvarande betongstandard EN 206-1 indelas miljön

vct max

Period

Frostmiljö måttlig

Korrosionsmiljö mycket

måttlig

mycket

extrem

1926-1979

inget krav

inget krav

1979-1988

0,60

0,50

0,70

0,50

1988-1994

0,60

0,45

0,60

0,45

1994-2004

0,55

0,45

0,55

0,45

0,40

2004-

0,55

0,45

0,55

0,45

0,40

38 Betong 5/10

BET0510_37-41_teknik1.indd 38

2010-10-11 15:38:00


Totalentreprenad med KC Betong / Finja Prefab

Sikas huvudkontor i Spånga

KC Betong / Finja Prefab ger dig allt från stomförslag till färdig miljöanpassad byggnad i betong innan du hunnit räkna till TRÄ. Vi svarar för såväl projektering och produktion som leverans och montering av betongelement till alla typer av byggnader.

Ingår i Finja Prefab AB KC BETONG, BOX 139, 641 22 KATRINEHOLM, TEL 0150-34 99 00 INFO@KC-BETONG.SE WWW.KC-BETONG.SE

BET0510_37-41_teknik1.indd 39

2010-10-11 15:38:02


teknik

Tabell 2: Krav på luftinblandning och frysprovning

Period

Lägsta lufthalt vid 32 mm sten, %

Krav på frysprovning

måttligt aggr.

måttligt aggr.

mycket aggr.

mycket aggr.

1926-1965

inget krav

1965-1979

min 3,5

min 4,5

inget krav

1979-1988

min 4,5

min 4,5

inget krav

1988-1994

medel 5,0 min 3,5

medel 6,0 min 5,0

inget krav

1994-2004

riktvärde 5,0 min 3,5

riktvärde 6,0 min 5,0

inget krav

krav

2004-

krav på ”tillräcklig” lufttillsats

krav

krav

Figur 1: Minsta täckskikt hos platsgjuten betong i mest aggressiv karbonatiseringsmiljö för 100 års livslängd. Före 1979 skildes inte på minsta täckskikt och s.k. basmått, dvs. täckskikt på ritning. Begreppet livslängd användes inte före 1994.

Figur 2: Minsta täckskikt hos platsgjuten betong i extremt aggressiv kloridmiljö för 100 års livslängd (gäller för en kloridhalt i havsmiljö <0,4 %)

inget krav

i inte mindre än 18 olika så kallade exponeringsklasser, Man kan ifrågasätta om alla dessa klasser behövs i Sverige. Det visar sig nämligen att flera klasser kan slås samman i täckskiktsstandarden, vilket är en viktig standard som reglerar livslängden. Troligen var indelningen 1994 tillräckligt detaljerad och lättförståelig. En viktig skärpning skedde år 1994 när BBK 79 ersattes av Boverkets Konstruktionsregler tillsammans med handboken BBK 94. I dessa skrifter uppställdes nämligen för första gången krav på att betong i hård frostmiljö skulle frysprovas, se tabell 2. Täckskiktet har reglerats ända från 1926. Till en början gällde reglerna troligen enbart konstruktiva aspekter. Första gången man explicit skilde på täckskikt med avseende på konstruktion och täckskikt med avseende på miljö var år 1979 i och med att BBK 79 började gälla. Då infördes också en nyanserad indelning av korrosionsmiljön i tre olika klasser. Kraven på minsta tillåtna täckskikt har varierat anmärkningsvärt mycket under de senaste 30 åren, se figur 1 och 2. I dag tillåter man täckskikt som i flera fall, till exempel i karbonatiseringsmiljö, är mindre än de man tillät år 1926. Det rekommenderas att en snar översyn av täckskiktsstandarden görs. Behovet av en sådan accentueras av att nuvarande regler baseras på användning av portlandcement. Inverkan av andra godkända cementtyper på täckskiktet bör klarläggas innan dessa typer av cement blir mer allmänt använda för konstruktioner i aggressiv miljö. Kloridhalten i betong har stor inverkan på risken för armeringskorrosion. Första gången en begränsning infördes var genom B5 år 1965. Man tillät då 1 % klorid (1,5 % kalciumklorid) räknad på cementvikten i alla miljötyper. Detta visade sig vara en olycklig regel som ledde till armeringskorrosion i många konstruktioner. Från 1979 har maximalt tillåten kloridhalt gradvis sänkts och är i dag enbart 0,1 à 0,2 % beroende på armeringstypen. Det traditionella cementet i Sverige har varit portlandcement (tidigare P, numera CEM I). Kraven på cement har reglerats av Statliga Cementbestämmelser ända fram till 1994. Kraven på cementets sammansättning har va-

40 Betong 5/10

BET0510_37-41_teknik1.indd 40

2010-10-11 15:38:03


rierat något under åren, men i grunden skulle cementet maximalt innehålla 3 à 5 % inert material (normalt kalkstensmjöl) och maximalt 2,5 à 4 % SO3 (normalt från gips). Måttlig inblandning av masugnsslagg i cement har varit tillåtet ända från 1926. Från 1979 tilläts även inblandning av flygaska och stora mängder slagg i cement, vilket ledde till att flygaskacementet StD M med ca 25 % flygaska och Massivcementet med 65 % slagg tillverkades under ett antal år på 1980-talet. I och med att den europeiska cementstandarden började gälla även i Sverige år 1994 tilläts ett stort antal cement bestående av inblandning av olika mineraliska tillsatsmaterial, även förmodat inerta sådana, såsom kalkstensmjöl. Detta medförde att det svenska standard portlandcementet (Std P) ersattes av ett cement med mer än 10 % kalkstensmjöl (CEM II). Cementet säljs under namnet Byggcement. I dag är inte mindre än elva cementtyper godkända i Sverige. Enligt standarden påstås samtliga vara ”beprövade för användning i Sverige”, vilket är ett tvivelaktigt påstående. Den europeiska betongstandarden reglerar vilka cement som får användas i olika miljötyper. Här har successivt en uppluckring av reglerna skett. I standarden som gällde mellan åren 1994 och 2004 godtogs enbart portlandcement (CEM I) i den hårdaste frost- och korrosionsmiljön. I standarden från år 2008 tillåts inte mindre än fem typer i frostmiljön varav fyra är av typ CEM II och innehåller silikastoft, flygaska, kalkstensmjöl eller olika blandningar av alla dessa material. I hårdaste korrosionsmiljön tillåts sex cementtyper varav fem är av typ CEM II. Än så länge används dock i praktiken huvudsakligen CEM I, vilket även är det enda cement som godtas i Vägverkets Bronorm för brobyggnader. På sikt kan man dock förvänta att flera i realiteten oprövade cementtyper kommer att användas även i hård miljö eftersom standarden godtar detta. Konsekvensen av detta för kommande betongkonstruktioners beständighet bör utredas seriöst. Flygaska, silikastoft och masugnsslagg fick inte inblandas direkt i betong förrän år 1988. Den europeiska betongstandarden, som nu gäller (från 2004), accepterar inblandning av sådana tillsatsmaterial i betong. Inverkan av materialen på betongens beständighet försöker man ta hänsyn till genom att tillföra varje material en så kallad effektivitetsfaktor vid beräkning av vattenbindemedelstalet. Denna faktor uttrycker hur stor mängd portlandcement som ersätts av tillsatsmaterialet. Bakgrunden till de valda effektivitetsfaktorerna är oklar.

.

infodring infodring Planblandare Planblandare

Frifallsblandare Frifallsblandare

• Vi skräddarsyr infodringen så att den passar Betydligtlängre längrelivslängd livslängdän än din blandare x •Betydligt slitgummi och stålplåt slitgummi och stålplåt • Tillverkning av de flesta skovlar på marknaden •Mindre Mindrefastbränning fastbränningav avbetong betong x Bankgiro Telephone UW-ELAST AB • Släpringar/ tätningsringar med högsta slitstyrka 793-6438 +46501-27 94 50 Förrådsgatan 38 Lättareatt att inspekteraoch och rengöra x •Lättare inspektera rengöra Plusgiro Fax SE-542 35 MARIESTAD • Slitplattor till vågfickor och trattar 969050-4 +46501-706 40 SWEDEN Dämparbuller buller x •Dämpar SWIFT: PGSISESS E-mail Org.no/VAT No: • Vårt Trekollan-material ger betydligt längre IBAN: SE9595000099603409690504 info@uw-elast.se SE556121110201 Lägre kostnad per kubik x •Samma infästningshål som befintlig livslängd än slitgummi och stålplåt • infodring Skovlar • Dämpar ljud och vibrationer – Regummering drivhjul x Lägre kostnad perav kubik – Slitelement vågficka • Mindre fastbränning av betong x Skovlar - Regummering av drivhjul Slitstöd ––Slitelement vågficka – Slitstöd – • Lättare att inspektera och rengöra – Släpring Släpring. • Korta leveranstider

Bank

Föreningssparbanken SWIFT: SWEDSESS

IBAN: SE9580000829909

faktura.indd 1

REFERENSER 1. Fagerlund G. Betongkonstruktioners beständighet. En genomgång av officiella svenska regler 1926-2010. Avd. byggnadsmaterial, LTH. Rapport TVBM-3153, 2010. 2. Fagerlund G. Krav på frostbeständighet hos svensk betong åren 1994-2008. Avd. byggnadsmaterial, LTH, Rapport TVBM-7195, 2008.

BET0510_37-41_teknik1.indd 41

För produktinformation, Offert Tfn 0433-627 20, 0501-27 94 50 www.trekollan.se • www.uw-elast.se

För produktinformation, Offert. Tfn 0433-627 20 – Fax 620 25 Tekniker 0433-627 26 info@trekollan.se – www.trekollan.se

2010-10-11 15:38:08


HALLÅ DÄR

Leverantör av SPP fabrik till Nationalarenan i Solna

» Näringslivet ska ju tillämpa forskningen och universiteten behöver också veta var forskningsbehoven ligger « Hallå där! BJÖRN TÄLJSTEN, NY VD PÅ STO SCANDINAVIA

Stora visioner för Sto Du har varit professor de senaste fem åren, är det ett bra val att göra en professor till vd? Ha ha, den frågan har jag ställt mig själv. Jag har jobbat även som konsult och entreprenör och har ett bra kontaktnät. Processen för framdrift är trots allt rätt lika, även om det som vd handlar mer om människor och marknad. Men visst, det finns säkert risk att jag blir för intresserad av tekniken, det kan jag ärligt säga.

-4,0 m3 Twin-Shaft blandare. -Kapacitet över 106 m3 per timme. Kontakta oss 090 428 00 www.robacks.se info@robacks.se POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong Box 55684, , 102 15 Stockh olm

nr 5/2010 den kreativa

99 sek /från nr 5/2010 pris: byggtidskriften

5/2010

5

5

/från beton gföre

ningen

betongföreningen

99 sek /från nr 5/2010 pris:

betongföreningen

ningen betongföreningen /från betongföre 99 sek 5/2010 pris: 99 sek /från nr 5/2010 pris: nr

5/2010

den kreativa byggtidskriften

5

Mänskl

Strängdesign

teknik

Mänskligt

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst 5/2010

Mänskligt

teknik

Med tillsats material kan betongen lagra mer energi

design

teknik

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

ngs vd Charlotte 5 Strängbeto vara läkare Bergman vill helst

igt

betongs vd räv Ann-Charlott Fornheds Charlotte Bergm an vill i Sumpan lägger betongägghelst vara läkare

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

den kreativa byggtidskriften

den kreativa byggtidskriften

GB POSTTIDNING B POSTTIDNIN Betong, Betong, Returadress: Tidskriften Returadress: Tidskriften Stockholm Stockholm Box 55684, 102 15Box 55684, 102 15

5/2010

TIDNING B Betong, adress: Tidskriften 5684, 102 15 Stockholm

den kreativa byggtidskriften

iften Betong, 5 Stockholm

den kreativa byggtidskriften

g, m

pris: 99 sek

betongföreningen

99 sek /från nr 5/2010 pris:

design

design

Ann-Charlot t Fornheds räv lägger beton gägg i Sumpa n

eell nnn ttuu CxCxit xy n xit C i y 595 kr/år! t yetnelu x x ytux xn nn n n el CxxCit x xC l l e n tutu xxxit xyxy xit teknik

MalM s gndesign MalMös nya nya 6 NUMMER at teknikteknik ödesi tsklig ny sklig ös Män Män MalM a ny ös n MalM de rl vä ar pn öp x anyavärlden ny ös lM lM l Mal Maös pn öp x ar x x n x rldeö I Rom ar xxIvä pn ppnar vä MA x öp x x x Zaha hadid x x rlden erna Rom x r formI xxI tänje de MAar rl rlnden x vä vä x ar x hadid Zaha öppn öppn rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

5/2010

5/2010

Mänskligt

Charlotte Strängbetongs vd 5 5 läkare vara Bergman vill helst

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

räv räv Ann-Charlott Fornheds Ann-Charlott Fornheds i Sumpan i Sumpan rial kan rial kan Med tillsatsmate Med tillsatsmate lägger betongägg lägger betongägg mer energi mer energi Charlotte Charlotte betongen lagra betongen lagra Strängbetongs vdSträngbetongs vd vara läkare vara läkare Bergman vill helst Bergman vill helst

x

x

x

x x

x x

x

x

x x

x x

x x

x x

x x

x x

22x0x0x 0x2 2 xx x 0x2 0xxx0 2 xx x xx xx x x

erna tänjer form

MAxxI I Rom hadid

Zaha erna tänjer form

Rom I Rom MAxxI MAIxxI hadid hadid

tänje x årx fyller x amu x seet Vas er år fyll na Bakom r människor Betong möte Vasamuseet na Bakom er år fyll r människor Betong möte våra experter Vasamuseet 95-årSfeSten/ fråga tv live se / Se filmen från n behöver/ betong na Bakom Sektor www.betong. iskor erfyll er llt betong r männ fyll klaSS/a årfråga år år g möte i världS fylle experter kunSkapSbank /enBeton rlive eSten/ tv från 95-årSf seet våra filmen Se amu amu se / Vas n behöver/ betong Vasseet www.betong. llt betongSektorVa

xxx xxx xxx x g möter xxxxx Beton mä

Zaha Zaha formerna r tänje r formerna

MAxxI I Rom Zaha tänjer for hadid merna

samuseet

xxx

i världSklaSS/a Bakom na Bakom iskornaiskor /en kunSkapSbank r möterg männ möter männ fråga våra experte Betong Beton nneSten/ 95-årSf tv live isk ornr/abetong se / Se filmen från n behöve Bakom www.betong. llt betongSektor i världSklaSS/a /en kunSkapSbank r experter experte våra våra fråga fråga eSten/ eSten/ 95-årSf 95-årSf tv live tv live från Se filmen se / Se filmen se /från behöver/ betong n behöver/nbetong Sektor www.betong. www.betong. betongllt betongSektor llt klaSS/a klaSS/a världS världS i i pSbank kunSkapSbank /en kunSka/en

ww /en kunSka w.betong.se / Se film pSbank i vär en ldSklaSS/all från 95-årSfeSten / fråga vår t betongS ektorn beh a över/ beto experter ngtv live

Prenumerera på Tidskriften Betong!

NAMN:__________________________________________________ FÖRETAG:_______________________________________________ ADRESS:________________________________________________ TELEFON:________________________________________________ MEJL:__________________________________________________________ SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

BET0510_42_hello_dar.indd 42

Du kommer jobba kvar som professor i Luleå, blir du deltids-vd? Nej, jag är vd på heltid och professuren är utöver det. Jag har aldrig haft färre än två jobb, och så länge det kan gynna både företaget och universitet så forstätter jag med det. Jag tror att byggbranschen behöver fler som finns både i näringslivet och på högskolorna. Näringslivet ska ju tillämpa forskningen och universiteten behöver också veta var forskningsbehoven ligger. Hur vill du utveckla Sto? Från att vara en traditionell materialleverantör som säljer produkter till att sälja lösningar. Jag vill att vi är med i hela byggprocessen och ger stöd till såväl byggherrar och arkitekter som till entreprenörer. Jag vill gärna att vi arbetar med hela koncept, till exempel parkeringsgarage där vi erbjuder livscykelanalyser, ger råd om färgsättning och fortlöpande underhållmed mera. Har du hunnit formulera någon vision? Ja, ”Sto ska vara världsledande inom hållbart byggande till nytta för samhälle och miljö.” Vad är viktigast för samhällsbyggandet i framtiden? Energieffektiviseringen, förstås, det tycker vi väl alla? Men jag tycker också att det finns möjligheter med ett större helhetstänkande för att undvika några av de många gränssnitt som finns i byggbranschen, t ex leveranser av hela klimatskalet. Kunskapsöverföring är en annan viktig fråga. Nu försvinner 40-talisterna i pension och därmed massor av kunskap. Vi riskerar att göra om samma misstag som gjorts förr vilket, och om vi inte är aktsamma kommer det att bli kostsamt. Den nya regeringen tillsätter ingen samhällsbyggnadsminister, vad tycker du om det? Det har nog i praktiken ingen betydelse. Däremot tycker jag att politikerna tar samhällsbyggandet för givet. Vi genomför stora investeringar, projekt som är väldigt komplexa, trots detta anser man ofta att det inte finns behov av utveckling och forskning i vår bransch. Åtminstone speglar inte forskningsinvesteringarna de behov som föreligger. Vilken är din favoritbetong? Anläggningsbetong. Fast får jag ändra mig säger jag StoCrete SM, en fantastisk produkt för betongrenovering.

2010-10-11 13:45:16


vinjett vinjett G er en ag al

te

Sv

uk

ti en

od pr

gg

by

e ig

ill

er

rt in du ri st n

Schöck isolerar balkonger där köldbryggor uppstår. vinjett Vid infästningen. vinjett

Vi sätter PROFIL sätter PROFIL Vi sätter PRO Vi sätter PROFIL sätter PROFIL PRO på SverigeVi sätter på Sverige på Sverige Vi sätter PROFIL sätter PROFIL Vi sätter PRO på Sverige på Sverige på Sverige Vi sätter PROFIL sätter PROFIL PRO på SverigeVi sätter på Sverige på Sverige på Sverige på Sverige på Sverige

injett

Undvik kostsamma energiförluster och isolera även vid balkongens intermittenta anslutning. Med Schöck Isokorb® i teknikens framkant.

Schöck Bauteile GmbH � Vimbucher Straße 2 � 76534 Baden-Baden � Tyskland � info@schoeck.se � www.schoeck.se

100122_Anz_IK_K_180x122_SE_rz.indd 1

vinjett

06.08.10 16:44

vinjett

vinjett Vår grundmurade kunskap Dågrundmurade handlade detkunskap hela om går ett genuint ap går tillbaka till1920-talet. Då handlade det hela omgår etttillbaka genuinttill1920-talet. Vår tillbaka till1920-talet. Då hand hantverk. Idag är vårförproduktion, av fabrikstillverkade betongelement förproduktion, alla typer avav fabrikstillverkade beton produktion, av fabrikstillverkade betongelement alla typer av hantverk. Idag är vår byggnader, ett samspel datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet vinjett VårDå grundmurade kunskap går till1920-talet. Då handlade detsamspel hela ommellan ett genuint injett elp mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet byggnader, ett datoriserad högteknologi, vå går tillbaka till1920-talet. handlade det hela ommellan etttillbaka genuint Vår grundmurade kunskap går tillbaka till1920-talet. Då handla och ett fortsatt genuint hantverk. Idag är vårförproduktion, av fabrikstillverkade betongelement förproduktion, alla typer avavfortsatt och ettavfortsatt genuinthantverk. hantverk. och ett genuint hantverk. oduktion, fabrikstillverkade betongelement alla typer av hantverk. Idag är vår fabrikstillverkade beton byggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet byggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vå VårDå grundmurade kunskap går tillbaka till1920-talet. Dågrundmurade handlade detkunskap hela om går ett genuint till1920-talet. Då hand ap och går tillbaka till1920-talet. handlade det hela om ett genuint Vår och ett fortsatt genuint hantverk. ett fortsatt genuint hantverk. och tillbaka ett fortsatt genuint hantverk. hantverk. Idag är vår produktion, av fabrikstillverkade betongelement för alla typer avav fabrikstillverkade beton produktion, av fabrikstillverkade betongelement för alla typer av hantverk. Idag är vår produktion, byggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet VårDå grundmurade kunskap går till1920-talet. Då handlade detsamspel hela ommellan ett genuint elp mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet byggnader, ett datoriserad högteknologi, vå går tillbaka till1920-talet. handlade det hela om etttillbaka genuint Vår grundmurade kunskap går tillbaka till1920-talet. Då handla Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs med att anlita ett litet betongelementproffs Fördelarna med att anlita ett litet betong och ett fortsatt genuint hantverk. hantverk. Idag är vår produktion, av fabrikstillverkade betongelement för alla typer av och ettavfortsatt genuint hantverk. och ettavfortsatt genuint hantverk. oduktion, fabrikstillverkade betongelement för alla typer av hantverk. Idag är vår produktion, fabrikstillverkade beton som ärmellan många men kan sammanfattas i branscherfarenhet tre ärmellan många men kan sammanfattas i oss tre ord: som ossord: ärmellan många men kan sammanfa byggnader, ett samspel datoriserad högteknologi, vår långa datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet byggnader, ett samspel datoriserad högteknologi, vå Fördelarna med att anlita ett litethantverk. betongelementproffs med att anlita ett litet betongelementproffs Fördelarna med att anlita ett litet betonge och ett fortsatt genuint och ett fortsatt genuint hantverk. och ett fortsatt genuint hantverk.

Vi sätter PROFIL Vi sätter PROFIL Vi s Finish Funktion Kvalité på Sverige Funktion Kvalité Finish Funktion Vi sätter PROFIL på Sverige p PROFIL ViPROFIL sätter PROFIL Vi sätter sätter PROFIL Vi sätter PR Vi Finish sätter PROFIL ViFinish sätter PROFIL Vi s Funktion Kvalité Funktion Kvalité Funktion på Sverige erige på Sverige på Sverige på Sverige på Sverig Finish Funktion Kvalité på Sverige Funktion Kvalité Finish Funktion Vi sätter PROFIL på Sverige p PROFIL Vi sätter PROFIL Vi sätter PROFIL sätter PROFIL Vi sätter PR FunktionFinish Kvalité FunktionFinish Kvalité Funktion på Sverige erige på Sverige på Sverige på Sverige på Sverig

somi oss är många men kan sammanfattas r många men kan sammanfattas tre ord: somi tre ossord: är många men kan sammanfat Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs med att anlita ett litet betongelementproffs Fördelarna med att anlita ett litet betong som oss är många men kan sammanfattas är många men kan sammanfattas i tre ord: somi tre ossord: är många men kan sammanfa Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs med att anlita ett litet betongelementproffs Fördelarna med att anlita ett litet betonge somi oss är många men kan sammanfattas r många men kan sammanfattas tre ord: somi tre ossord: är många men kan sammanfat

11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkul 5/09 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 8 |Betong Telefon 0481-160 60 Telefax 0481-103 74 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se info@nybrocement.se | www.nybrocement.se info@nybrocement.se | www.nybrocemen Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 1, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkules Betong 5/09 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 8 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 7 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se nfo@nybrocement.se | www.nybrocement.se info@nybrocement.se2010-03-08 | www.nybrocement halvsidesannons_ncc.indd 50 15:28:17 Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkul 11, 382 21BET0510_annonser.indd Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 43 5/09 2010-10-11 15:27:26 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 8 |Betong Telefon 0481-160 60 Telefax 0481-103 74 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103


KRISTIAN TAMMO, CBI BETONGINSTITUTET

Energilagringen i betong kan förbättras med andra material Betongens temperaturutjämnande effekter kan förstärkas genom olika tillsatsmaterial. Det visar aktuell forskning som pågår just nu på CBI Betonginstitutet och LTH. För bättre effekt kan till exempel ett ytskikt gjutas på konstruktionsbetongen för att få bättre värmelagrande egenskaper.

Modell: Essex County Veterans Courthouse, New Jersey by BPDL

BETONG OCH ANDRA stenmaterials värmelagrande och temperaturutjämnande effekt i tunga konstruktioner har länge varit känd. Den utjämnande effekten är som störst när utetemperaturen är förhållandevis hög, men samtidigt varierar kraftigt under dygnet. Bäst nytta av tunga konstruktioner har man därför i länder med varmt inlandsklimat. I ett land med Sveriges kalla klimat är det inte lika självklart att tunga material har den fördelaktiga påverkan på inomhusklimatet och energibehovet som ibland förväntas. Den kalla vinterperioden gör att husen måste ha en god isolering för att hålla god komfort och begränsa energiförbrukningen. Kraftiga svängningar i utomhustemperaturen och ytterfasaden påverkar därför inte en välisolerad väggs inre del i någon större utsträckning. I moderna hus kan därför den största delen av kyloch värmelagring i byggmaterialet istället

antas ta hand om över- och undertemperaturer i inomhusluften. De fall där värmetransporten sker spontant mellan inomhusluften och byggmaterialet, det vill säga utan hjälp från pumpar, fläktar och andra installationer, brukar benämnas som passiv värmelagring. Förutom den direkta energibesparingen som kan fås från energilagring i tunga byggmaterial så kan tunga innerväggar med mera begränsa effektbehovet i byggnaden för både värme- och kylsystem. Många energiexperter menar att denna positiva påverkan från tunga byggmaterial faktiskt är viktigare än den eventuella direkta energibesparingen. Anledningen till det är att dagens energisnåla installationer ofta är baserade på någon typ av värmeväxlare. Värmeväxlare får en kraftigt försämrad verkningsgrad vid växling till höga temperaturer (värmesystem) och låga tem-

peraturer (kylsystem). Kan man begränsa en byggnads antal och storlek på tillfälliga behov av kraftig värme- och kyleffekt minskar man därmed kraftigt på den totala energiförbrukningen. Även i ett större perspektiv leder färre och mindre effekttoppar i samhället till en jämnare el- och värmeproduktion, vilket minskar behovet av olje- och kolproducerad energi. För att energilagringen i ett tungt material ska få någon praktisk betydelse krävs en relativt stor temperaturskillnad mellan det tunga materialet och inomhusluften. Det gör att det kan bli svårt, med dagens krav på stabil innetemperatur, att fullt ut utnyttja tunga konstruktioners värmelagrande förmåga. För att kunna utnyttja en byggnads värmelagringsförmåga på platser med mer jämn dygnstemperatur och höga krav på innetemperatur, bör därför andra metoder som kan förbättra betongbyggnaders värmelagrande förmåga dis-

På rätt Plats i rätt tiD Bengt (54) får sina betongelement till rätt ställe i rätt tid. Genom att integrera projektering med tillverkning och projekthantering får du kontroll över projektet från anbud till montage, inga fel samt effektiv ändrings och tilläggshantering. Genom att samarbeta i modellen har projektgruppens medlemmar alltid aktuell information tillgänglig i realtid.

www.facebook.com/tekla.structures.sverige

BET0510_44-46_teknik2.indd 44

2010-10-11 15:45:51


teknik

Bild 1. Skikt av betong innehållande mikroinkapslad paraffinbaserad PCM. Det bakre skiktet består av konstruktionsbetong.

Bild 2. Skikt av betong innehållande makroinkapslad paraffinbaserad PCM. Det bakre skiktet består av konstruktionsbetong.

Bild 3. Skikt av konstruktionsbetong innehållande PCM bestående av salthydrat i påse. Det bakre skiktet består även här av konstruktionsbetong.

kuteras. Två möjliga vägar för att lyckas kombinera värmelagring i byggmaterial med komfortabel innetemperatur är: 1. Optimering av det värmelagrande materialet beträffande tjocklek, värmeledning, densitet och värmekapacitet. 2. Ihopkoppling av det värmelagrande byggmaterialet med värmeväxlare, pumpar, fläktar och andra installationer, så kallade aktiv lagring. I följande text behandlas enbart passiv energilagring med materialoptimering. För att optimera det tunga stenmaterialet i en byggnad måste man ta hänsyn till vilka temperaturer som är aktuella att lagra i tiden. Det är även nödvändigt att bestämma när den lagrade värmen eller kylan ska tas ut. Om exempelvis en övertemperatur produceras under dagen så kan den lagras i en tung betongvägg för att plockas ut under natten när inomhusluften är undertempererad. Tiden mellan inmatning (övertemperatur) och uttag (undertemperatur) bör i aktuellt fall bli 8-16 timmar. Om det är lång tid mellan över- och undertemperatur kommer väggen att behöva vara tjockare än om det är kort tid mellan temperaturerna. Materialets värmeledning påverkar även när i tiden den inlagrade värmen eller kylan kan tas ut. Den styr också hur snabbt materialet kan lagra energi, vilket gör att ett kraftigt värmeledande material, för en bestämd tid mellan över- och undertemperatur, kan utnyttja en större tjocklek av exempelvis en vägg. Hur mycket energi som slutli-

gen kan lagras i varje volymandel av en vägg bestäms av materialets densitet och värmekapacitet. Johan Claesson har tagit fram ett förenklat matematiskt verktyg/modell för optimering av tunga materials dimensioner och egenskaper utifrån energibesparing och effektbehov. En första redovisning av denna modell finns i en relativt nyutgiven doktorsavhandling från Chalmers [1]. Även i denna modell blir tiden mellan över- och undertemperatur avgörande för slutgiltigt materialval och utformning av konstruktionen. Vanlig betong har redan från början mycket goda egenskaper för att lagra värme och kyla i tiden, då den har hög värmeledning, densitet och värmekapacitet. Betongens olika egenskaper beträffande bärighet leder ofta till ganska tjocka konstruktioner med dimensioner som lämpar sig väl för värmelagring mellan dag och natt. Trots de från början goda förutsättningarna för att lagra värme och kyla i betong bör man utforska ifall det finns metoder att öka dess energilagrande förmåga ytterligare. Till skillnad från många andra material är det mycket lätt att blanda in olika sorters tilläggsmaterial i betongen. Tilläggsmaterialen kan bestå av tämligen varierande beståndsdelar och storlek utan att påverka betongen negativt. Material som vid en litteraturstudie utförd på CBI Betonginstitutet bedömts ha god potential att förbättra betongens energilagrande förmåga är: Betong 5/10

BET0510_44-46_teknik2.indd 45

45

2010-10-12 10:08:34


Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

• PCM, Phase Canging Materials (fasomvandlingsmaterial) • Stålfibrer • Magnetit • Expanderad grafit

Skakapparater

Vågar

Siktar

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Tryckpressar

Lufthaltsmätare

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

BetongCentrum -

en samarbetspartner för frågor om betong och betongskador Utveckla din betong i vår blandaranläggning

Gör produktutveckling och framställ gjutformar med vår robot

PCM består av organiska eller oorganiska material som genom en fasomvandling från flytande till fast fas, vid en given temperatur, lagrar eller frigör energi. Denna typ av värmelagring kallas även latent värmelagring. Organiska material (till exempel paraffin) finns i stort utbud, är kemiskt stabila, har låg smältvolym, låg densitet, är återkristalliserande men är mindre effektiva. Oorganiska material (till exempel salthydrater) är material med hög smältpunkt och hög effektivitet. Nackdelen är att de är brandfarliga och dyra. PCM kan tillföras betongen som mikroinkapslade, makroinkapslade, i påsform eller som emulsion. Stålfibrer har blandats i betong för att ersätta vanliga armeringsjärn under lång tid, så kallad fiberbetong. Utöver att fungera som armering för betongen ger stålfibrerna, enligt teoretiska kompositmodeller, även en ökad densitet, värmekapacitet och värmeledning. Magnetit har en mycket hög densitet vilket ger en god värmelagringsförmåga per volymenhet samt god värmeledning. Som ballast är magnetit stabil och kan inte korrodera. Expanderad grafit är ett annat material som vid inblandning i betongen kan öka dess värmelagring samtidigt som densiteten blir något lägre än för ordinär betong. Anledningen till grafitens egenskaper är en mycket god värmeledningsförmåga och hög specifik värmekapacitet. I ett forskningsprojekt som bedrivs på CBI Betonginstitutet har betongrecept innehållande bland annat ovan nämnda tilläggsmaterial tagits fram. Betongrecepten kommer att provas utifrån: •Arbetbarhet (kompakteringsbehov, gjutsår, luftbubblor, vattenseparation mm) • Tryckhållfasthet • Densitet • Krympning • Värmeledning Delar av provningen utförs som ett examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola, vilket påbörjades i augusti 2010. Varje nytt tilläggsmaterials eventuella fasomvandlingsentalpi, känslighet för alkalinitet och värme utreds parallellt med examensarbetet. Materialens fasomvandlingsentalpi och tålighet mot alkalinitet analyseras med hjälp av kalorimetri. Examensarbetet och kalorimetrimätningarna utförs i samarbete med Byggnadsmaterial på Lunds Tekniska Högskola. De nya betongmaterialen ska även gå att gjuta skiktvis genom så kallad pågjutning. Anledningen till det kravet är att möjliggöra en optimal placering av de aktiva materialen, det vill säga den del av respektive byggnadsdel som har direktkontakt med inomhusluften. För betongerna med PCM kan det vara av extra stor vikt då de riskerar att få en relativt låg hållfasthet. Bakomliggande betong kan då bestå av en bärande konstruktionsbetong, se exempel i Bild 1-3.

.

REFERENS BetongCentrum - dotterbolag till danska Teknologisk Institut

BET0510_44-46_teknik2.indd 46

Teknologisk Institut AB, BetongCentrum

[1] Ståhl F. “Influence of thermal mass on heating and cooling demands of a building unit” från Byggnadsfysik, Chalmers,2009.

Tel 0455-61 79 90 www.betongcentrum.se

2010-10-11 15:45:53


Tätare stomme Lagrar värme Lätta att frakta Fördelarna med VST Väggsystem är många. Den goda lufttätheten ger förbättrad energieffektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betongstomme ger lägre effektbehov. Väggarna är dessutom lättare att frakta och hantera på arbetsplatsen än en skalvägg. Undersökningar visar även att väggarna tål fukt och kan stå emot brand. Information: www.fardigbetong.se

AB Färdig Betong • Tfn 0104-50 50 00 • info@fardigbetong.se • www.fardigbetong.se BET0510_annonser.indd 47

2010-10-11 15:27:29


GÖTEBORG 24–25 NOVEMBER 2010

BETONGBYGGNADS DAGEN

2010 VISION

2030 Årets Betongbyggnadsdag är betong­ branschens framtidsdag. Utifrån en vision för morgondagens samhälle och sam­ hällsbyggande år 2030 diskuterar vi vilken roll betongen kommer att ha och hur vi måste arbeta i dag för att uppnå vår vision för 2030. Som deltagare på Betongbyggnadsdagen 2010 har du en unik möjlighet att vara med och påverka byggsektorns utveckling för att möta de framtida samhällsbygg­ nadsbehoven. Information om dagen och anmälan hittar du på www.betong.se/foreningen. Sista dag för anmälan är 10 november!

Betongbyggnadsdagen arrangeras av Svenska Betongföreningen i samarbete med Cementa, CBI Betonginstitutet och Svensk Betong

BET0510_annonser.indd 48

2010-10-12 10:24:58


inspiration

Villa Garbald Fredric Benesch och Katarina Lundeberg har precis öppnat det nya kontoret In Praise of Shadows Arkitektur. Sin inspiration hämtar de från Schweiz.

/Text: Fredric Benesch och Katarina Lundeberg Bild: Fredric Benesch

Fredric Benesch har tidigare varit anställd på SandellSandberg och Katarina Lundeberg har varit en av parterna i Strata Arkitektur. På det nya kontoret In Praise of Shadows Arkitektur är de just nu inblandade i en betongavgjutning av en portik på Södermalm och en nybyggnad på Ulriksdals begravningsplats. Här berättar de om sin inspirationsresa till Schweiz: ”Så återvände vi till Schweiz för att få inspiration till våra pågående projekt. Få har som

schweizarna under de senaste åren utforskat betongens uttrycksmedel. De har förädlat betongen till att skapa bestående värden som uttrycker värme, glädje och beständighet. Få har dessutom så på djupet grävt sig ner i sin egen plats och kommit upp igen med nya historier och meningsbyggande arkitektur. Även det en källa till återkommande inspiration. Tillbyggnaden till Villa Garbald från 1863 av arkitekt Gottfrid Semper, är en uppgift

som förpliktigar. De ansvariga arkitekterna för renoveringen av Sempers byggnad och det kompletterande nybyggda tornet med gästrum är Miller & Maranta Architekten. Det nybyggda tornet är platsgjutet och fasaden utgörs av frilagd ballast i varma jordkulörer. Såväl i sektion som i plan bildas deformerade rektanglar som ger byggnaden en mjuk silhuett som förändras i rörelsen förbi byggnaden. Skarvarna mellan formsätt-

ningens plattor är läsbar först på nära håll och vandrar över fasaden i ett oregelbundet rutnät. På samma sätt vandrar de likformiga fönsterna över fasaden, med små förskjutningar i höjd och sidled, en stillsam lek mellan hål och mur som binder ihop fasaderna över hörn och förstärker byggnadens massiva gestalt. Se mer av Villa Garbald på www.millermaranta.ch Se mer inspiration från Schweiz på ”Eftersnack” på hemsidan.

. Betong 5/10

BET0510_49_Inspiration.indd 49

49

2010-10-12 10:27:30


miljö

Tysk klimatsmart

cement kan halvera koldioxidutsläppen Forskare i Tyskland har utvecklat en teknik där en cement med lika goda egenskaper som Portlandcement kan tillverkas vid bara 200 graders temperatur. Det innebär att energiåtgången och därmed koldioxidutsläppen minskas till hälften jämfört med hur cement tillverkas idag. /text och bild: Marcus Hansson På Karlsruhe Institute of Technology i Tyskland finns en avancerad synkrotronljus-anläggning, ett slags supermikroskop, som gett forskarna möjlighet att undersöka cement på nanonivå. – Vi snackar om storleksordningen hundra väteatomer. Det har lärt oss enormt mycket om hur cement är sammansatt, säger doktor Peter Stemmermann på Karlsruhe Institute of Technology. Han menar att minst hälften av alla grundläggande antaganden som cementforskning fram till idag baserat sig på är felaktiga, helt enkelt på grund av att man tidigare inte har kunnat följa exakt vad som sker inne i cementen. Det verkligt revolutionerande med den nya metoden är att den reducerar cementen bara till det allra nödvändigaste, alltså själva bindemedlet. – Vanlig cement innehåller många saker som inte behövs. Men eftersom man tidigare inte i detalj känt till de kemiska processer som sker inne i cement, så har man heller inte kunnat reducera cementen till bara själva bindemedlet. En vanlig normcement idag har fem eller sex olika komponenter. Vår cement består bara av en enda komponent, säger Peter Stemmermann.

Peter Stemmermann menar att minst hälften av alla grundläggande antaganden som dagens cementforskning baseras på är felaktiga.

I ett laboratorium visar han hur tillverkningen går till. I en tryckkokare »bakas« sand, kalk och vatten i fem till sex timmar i drygt 200 graders värme. När innehållet i tryckbehållaren har svalnat så mals det till ett fint pulver och blandas med sand. Sen är cementen färdig. – Det låter idiotiskt att tillverka cement i vatten, men eftersom vi gör det under tryck så fungerar det, säger Peter Stemmermann. När portlandcement tillverkas blir en stor del av innehållet kalciumhydroxid (släckt kalk). Det saknas i den nya cementen. Det innebär också att det bara går åt ungefär en tredjedel så mycket kalk för att tillverka samma mängd bindemedel. I juli togs första spadtaget till en fabrik som ska tillverka den nya cementen som marknadsförs under namnet Celitement.

Det blir dock en liten anläggning som kommer att spotta ur sig 30 000 ton om året. – Vi räknar med att det kommer att ta fem till sju år att få cementen normgodkänd. Vi har gjort alla sorters tryck, drag och hållfasthetstester man kan tänka sig och vår cement är minst lika stark eller starkare än portlandcement, säger Peter Stemmermann. Först om tio år räknar Peter Stemmermann att cementen är ute på den stora marknaden. – I takt med att fabriker slits ut kan vår teknik fasas in. Man kan byta ut delar av gamla fabriker, till exempel de energikrävande rotationsugnarna som istället ersätts av vår tryckkokare, säger Peter Stemmermann. Det nya cementet diskuteras på Eftersnack på www.betong.se.

.

50 Betong 5/10

BET0510_50_miljo.indd 50

2010-10-11 11:55:58


I framtiden måste alla transporter vara miljövänliga. Eller hur? Betong är en naturprodukt och inget miljöproblem. Också betongleveranserna ska vara miljöanpassade. Vi finns nära dig, var du än befinner dig. Våra 32 fabriker ligger strategiskt till för att erbjuda kundnära service och minimera transporter på vägarna. Självklart har vi samma höga krav på produkter och service till våra kunder överallt där Betongindustri verkar.

Foto: Våre Veger

Bergsäkring • Vatten- och frostsäkring

Let’s connect

Med vårt stora LAGERSORTIMENT kan vi garantera SNABBA LEVERANSER till KONKURRENSKRAFTIGA PRISER!

Solbräckegatan 15 442 45 Kungälv Sweden Tel +46 303 24 30 80 E-mail info@pretec.se www.pretec.se

EGEN PRODUKTION gör oss dessutom flexibla och startsnabba!

Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf +47 69 10 24 60

LET’S CONNECT!

BET0510_annonser.indd 51

2010-10-11 15:27:31


MARKNADSTORGET

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning EgcoBox sparar energi! EgcoBox minskar kÜldbryggan vid balkonger och loftgüngar

Vi har stÜrst sortiment av prefab: Markbetong, stÜdmurar, VA, järnvägsprodukter, parkmÜbler, VA-stationer och objektanpassade betongprodukter.

80, 100 & 120mm stenull 040-947070

Missa inte vür nya hemsida www.steriks.se Industrivägen 4, 245 34 Staffanstorp, tel 046-23 33 00 fax 046-254 734, info@steriks.se

www.rolf-dickman.se

alternativ kunna vara att beräkna ett hÜgt värde med utgüngspunkt i betongens tryckhüllfasthet ReFeReNseR: och en uppskattning av dess Üvre kvartilvärden, t.ex. som

KreĂźger H. (1931) de tekniska 0,30 ˜ ( f cch ) 2 / 3 | 0,30 ˜ ( f cck 6 MPa ) 2 / 3

vetenskaperna. Husbyggnadsteknik, stockholm där fcck är karakteristiskt och fcch ett hÜgt värde pü betongens tryckhüllfasthet. f cth

(MPa)

Hallgren M. (1996) Punching

TryckhĂĽllfasthet (MPa)TryckhĂĽllfasthet

120 shear capacity of reinforced alternativ kunna vara att beräkna ett hĂśgt värde med utgĂĽngspunkt i betongens tryckhĂĽllfasthet BHB 100 och en uppskattning av dess Ăśvre kvartilvärden, t.ex. som high strength concrete slabs, 80 CBI/ KTH KTH, inst fĂśr byggkonstruktion, 60 f cth 0,30 ˜ ( f cch ) 2 / 3 | 0,30 ˜ ( f cck 6 MPa ) 2 / 3

stockholm, issN 1103-4270 40 där fcck är 20karakteristiskt och fcch ett hÜgt värde pü betongens tryckhüllfasthet. 0 Krossat berg och ütervunnet 0,4 0,6 0,8 1 1,2 120 0,2

Platsblandad betong

material ersätter grus. Fakta– den bästa grunden fĂśr tillväxt.

100 vct (vbt)BHB blad 2003:06. Länsstyrelsen i 80 CBI/ KTH Betong PĂĽ Väg AB. 60 län Tel: +46 (0)227 155 40. Fax: +46(0)227stockholms 155 40 Figur 340– Sambandet www.betongpavag.se mellan vattencementtal (eller vattenbindemedelstal) och tryckhĂĽllfasthet Kungsgatan 10. 736 36 KungsĂśr 20 enligt Betonghandboken Material [3] och nĂĽgra moderna recept frĂĽn CBI och KTH. Vct = 0,4 0 Bagheri H. (2006) Prestressed svarar ungefär mot tryckhĂĽllfastheten 60 MPa. 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

hybrids of AAC and HPC – The vct (vbt) Composed ele-pĂĽ när En annan nyhet i BBK 04 angĂĽende minimiarmering BCe är att(Block man formulerat ett krav minimiarmeringen fĂĽr reduceras med faktorn 0,7. I avsnitt detta som KTH, Figur 3 – Sambandet mellan vattencementtal (eller vattenbindemedelstal) och anges tryckhĂĽllfasthet ment)4.5.6 building system, enligt Betonghandboken Material [3]betongplatta och nĂĽgra moderna frĂĽn CBI KTH. Vct = till 0,4 minst 1,0â€?. Det â€?friktionskoefficienten mellan och recept underlag kan visas uppgĂĽ inst fĂśroch arkitektur, stockholm, svararingen ungefäruppgift mot tryckhĂĽllfastheten 60 koefficient MPa. finns om hur denna skall bestämmas. GĂśr man laboratoriefĂśrsĂśk sĂĽ issN 1402-7453 ärEndet viktigt att pĂĽpeka att belastningshastigheten har en mycket stor inverkan. CBI tolkar annan nyhet i BBK 04 angĂĽende minimiarmering är att man formulerat ett krav pĂĽ när uppgiften som attfĂĽrdereduceras fĂśrsĂśk somfaktorn finns 0,7. i litteraturen Kalkstensfiller – [4-5] det naturliga valet fĂśr kan minimiarmeringen med I avsnitt 4.5.6 angesoch dettaavser som just laboratoriefĂśrsĂśk stockholm, 2006-11-03 användas (figur 4). mellan betongplatta och underlag kan visas â€?friktionskoefficienten uppgĂĽ till minst 1,0â€?. Det

självkompakterande betong!

Friktionskoefficient Friktionskoefficient

finns ingen uppgift om hur denna koefficient skall bestämmas. GÜr man laboratoriefÜrsÜk sü är det viktigt att püpeka att belastningshastigheten har en mycket stor inverkan. CBI tolkar uppgiften som att de fÜrsÜk som finns i litteraturen [4-5] och avser just laboratoriefÜrsÜk kan 3 www.nordkalk.com användas (figur 4). 3

2

66

NR4 /2006

2

1 1

FÜrsäljning: Tel Tel 031 031 746 746 84 84 90 90 Fax Fax 031 031 706 706 06 06 10 10 FÜrsäljning: Reservdelar & & Service: Service: Tel Tel 0705 0705 61 61 67 67 89 89 Fax Fax 08 08 55 55 65 65 82 82 01 01 Reservdelar www.schwingstetter.se info@schwingstetter.se www.schwingstetter.se info@schwingstetter.se

0

0

Lyft &

Lyft & sänk sänk

Dubbel

Sand + Singel + Singel + Packad plastplast plast singel

Dubbel Sand + plastplast plast

Packad Singel singel

Singel

P mellan betonggolv underlag fĂśr nĂĽgra Figur 44 ––Uppskattning av friktionskoefficienten P mellan och betonggolv och underlag fĂśr Figur Uppskattning av friktionskoefficienten VATTENFALL RESEARCH & deDEVELOPMENT ABnĂĽgra olika underlag baserat pĂĽ uppgifter i [3-4]. Singel och packad singel är här enda olika underlag baserat pĂĽ uppgifter i [3-4]. Singel och packad singel är här de enda alternativen som uppfyller kravet att P > 1. > 1. alternativen som uppfyller kravet att PBetongprovning/Certifiering

Ackrediterat laboratorium fĂśr betong och sprutbetong Certifieringsorgan fĂśr fabriksbetong och ballast

Spännsystem CONA CMI Spännsystem CONA CMM Brolager TOBE & LASTO Fogar TENSA-LASTIC

Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0510_52-53_marknadstorg.indd 52

2010-10-11 15:16:17


MARKNADSTORGET

Instrument för betongprovning

ngens tryckhållfasthet

Cementa ingår i HeidelbergCement-koncernen, en av de ledande byggmaterialproducenterna i världen, med kärnverksamheterna cement, betong & ballast och prefabricerade betongprodukter. Koncernen omsätter cirka 83 miljarder SEK och har 46 000 medarbetare i 50 länder.

sthet.

fasthet

ngens tryckhållfasthet

BRANDSKYDD MM

Sigurdsgatan 6 721 30 Västerås Tel: 021-35 70 00 Fax: 021-35 90 10 E-post: kdn@kdn.se

kdn.se

CERTIFIERAT TILLSATSMATERIAL För högkvalitetsbetong För högkvalitetsbetong Kontakt: Jarl Larsson Mobiltelefon: +46 705 46 14 68, Elcem Nordic A/S 2950 Vedbæk, Danmark, Telefon: +45 45 66 12 12

l) och tryckhållfasthet I och KTH. Vct = 0,4

asthet

rat ett krav på när etta asthetsom 0,4 minst 1,0”. Det å= till laboratorieförsök så verkan. CBI tolkar är aboratorieförsök kan

Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

SSAB Merox AB Tel. 0155-25 44 00

Välkommen!

at ett krav på när etta asthetsom 0,4 minst 1,0”. Det å= till laboratorieförsök så erkan. CBI tolkar r aboratorieförsök kan

Det k så ar kan

Bindemedlet som ger b�ttre flytegenskaper, h˛gre best�ndighet och ...

HÄR SYNS DU. Boka plats på marknadstorget.

. Det ök så ) och tryckhållfasthet kar kan KTH. Vct = 0,4 Ik och

SynkoFlex - för täta gjutfogar

Fax 0155-25 52 21

www.merox.se

Kreüger H. (1931) de tekniska vetenskaperna. Husbyggnadsteknik, stockholm

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon Fullständig svensk dokumentation och provningar!

Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced high strength concrete slabs, KTH, inst för byggkonstruktion, betong_marknadsoversikt_nr1_6_2010_sv_byggtjanst.indd 2 1/11/2010 9:36:23 AM stockholm, issN 1103-4270 ReFeReNseR:

040-947070

www.rolf-dickman.se

99 sek /från nr 5/2010 pris:

betongförenin

gen

Kreüger H. (1931) de tekniska Krossat berg och återvunnet vetenskaperna. Husbyggmaterial ersätter grus. Faktanadsteknik, stockholm blad 2003:06. Länsstyrelsen i

den kreativa byggtidskr iften 5/2010

5

t Mänskligtte

Charlo Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

design

teknik

kan Med tillsatsmaterial mer energi betongen lagra

ds räv Ann-Charlott Fornhe i Sumpan lägger betongägg

6 NUMMER

Cxixtxytunnel

en öppnar värld

x

x x

m MAxxI I Ro hadid

x x

Zaha na tänjer former

x x

2x0xx xxx

år fyller Vasamuseet om

människorna Betong möter

Bak

a våra experter 95-årSfeSten/ fråg betongtv live / Se filmen från n behöver/ www.betong.se llt betongSektor i världSklaSS/a /en kunSkapSbank

BET0510_52-53_marknadstorg.indd 53

Prenumerera

stockholms län Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced Bagheri H. (2006) Prestressed high strength concrete slabs, hybrids of AAC and HPC – The KTH, inst för byggkonstruktion, BCe (Block Composed eleNAMN:_________________________________________________________ stockholm, issN system, 1103-4270 ment) building KTH,

595 kr/år!

MalMös nya för några

e r a s g u n j l . .. beto ReFeReNseR:

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

några ch underlag för några är de enda

är de enda

KONTROLL AV TAKPLÅT OCH

edag

thet.

några h underlag

• TÄCKSKIKTSMÄTARE • BETONGHAMMARE • FUKTMÄTARE • VIDHÄFTNINGSMÄTARE • SKIKTTJOCKLEKSMÄTARE FÖR

Cementa AB, Årstaängsvägen 25, Box 47210, 100 74 Stockholm, Telefon 08-625 68 00, Fax 08-753 36 20, info@cementa.se, www.cementa.se

på Tidskriften Betong!

FÖRETAG:_______________________________________________________ inst för arkitektur, stockholm,

Krossat berg och återvunnet issN 1402-7453 material ersätter grus. Faktablad 2003:06. Länsstyrelsen i TELEFON:_______________________________________________________ stockholm, 2006-11-03 stockholms län ADRESS:________________________________________________________

MEJL:___________________________________________________________________ SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

Bagheri H. (2006) Prestressed hybrids of AAC and HPC – The BCe (Block Composed element) building system, KTH, inst för arkitektur, stockholm, issN 1402-7453 stockholm, 2006-11-03

2010-10-11 15:16:26


BETONGFÖRENINGEN GRANSKAT

ORDFÖRANDEN HAR ORDET JOHAN SILFWERBRAND ORDFÖRANDE I SVENSKA BETONGFÖRENINGENS BETONGBELÄGGNINGSKOMMISSION

BETONGEN ÄR PÅ VÄG! BETONG ÄR FORTFARANDE ganska sällsynt på både svenska gator och svenska vägar, men det diskuteras alltmer. I grunden finns det inget tekniskt skäl till att betongvägar inte skulle kunna vara lika vanliga i vårt land som i Tyskland och Belgien. Ingenting behöver heller hindra svenska städer från att lägga marksten i lika stor utsträckning som i vårt södra grannland Danmark. Men bland betongvännerna diskuterar man betongalternativen intensivt. I en motorvägstunnel kommer många av betongens fördelar

OVEMBER 2010

Betongbyggnadsdagen blir en framtidsdag

5 N GÖTEBORG 24–2

DS BETONGBYGGNA DAGEN

2010 VISION 2030

BETONGBYGGNADSDAGEN som arrangeras i Göteborg den 24-25 november blir i år betongbranschens framtidsdag där vi utifrån en vision för morgondagens samhälle och samhällsbyggande år 2030 diskuterar vilken roll betongen kommer att ha och hur vi måste arbeta idag för att uppnå vår vision för 2030. se mer på www.betong.se/foreningen

dsdag är betong­ Årets Betongbyggna sdag. Utifrån en vision branschens framtid samhälle och sam­ för morgondagens vilken 2030 diskuterar vi år ggande hällsby er att ha och hur roll betongen komm för att uppnå vår vi måste arbeta i dag vision för 2030.

n Betongbyggnadsdage Som deltagare på möjlighet att vara 2010 har du en unik ling byggsektorns utveck med och påverka samhällsbygg­ a framtid de för att möta nadsbehoven. och anmälan hittar Information om dagen e/foreningen. Sista du på www.betong.s 10 november! dag för anmälan är

n arrangeras av Svenska

Betongbyggnadsdage

Betongföreningen

i samarbete med

Cementa, CBI Betong

institutet och Svensk

VI VÄLKOMNAR VÅRA NYA MEDLEMMAR!

100 44 Stockholm

54

såsom bärförmåga, slitstyrka, beständighet och ljushet fram. I städerna ger marksten av betong dessutom flera andra estetiska och uttrycksmässiga fördelar som landskapsarkitekterna uppskattar. Intressant forskning visar att de minsta partiklarna (PM10, dvs. under 10 m) blir färre om man kör på betong än på asfalt. För några år sedan startade Svenska Betongföreningen en kommission för betongbeläggningar. Man kan se det som en ”förening inom föreningen”. I stället för att skapa en ny

förening arrangerar kommissionen regelbundet möten och studiebesök. Man brukar mötas minst två gånger om året och ge plats för ett halvdussin föredrag och längre diskussioner. Senast vid Betongföreningens årsmöte kunde mötesdeltagarna lyssna på vad som händer i planeringen för Förbifart Stockholm – blir det betong eller asfalt? – hur man kan bygga busshållplatser i förtillverkad betong och vad som sker i utvecklingen av markstensbeläggningar. Nästa möte i Betongbeläggningskommissionen äger rum den 25 oktober 2010 på CBI Betonginstitutet i Stockholm. Då kommer bland annat ett refererat från den stora betongvägskonferensen i mitten av oktober i spanska Sevilla. Betongbeläggningskommissionen är öppen för alla som är intresserade av betongvägar eller markstensbeläggningar, men vi vill att alla i kommissionen skall vara medlemmar i Svenska Betongföreningen. Kommissionen har ett tjugotal medlemmar inom Trafikverket och kommuner, cement- och fabriksbetongtillverkare, markstenstillverkare, entreprenadföretag, konsultföretag samt högskola och forskningsinstitut. Om Du vill delta i nästa kommissionsmöte, ta kontakt med kommissions sekreterare Jonas Lind på CBI Betonginstitutet, jonas.lind@cbi.se eller 010-5166817. Betongen är på väg!

Betong

Claes Andersson, Starka Betongelement, Thomas Bengtsson, Starka Betongelement, Bernt Borgestig, Metro Arkitekter, Ida Crabbe, Starka Betongelement, Tomas Ekström, Energo, Lars-Erik Holmberg, Conbytec, Rolf Holmberg, Betong o Smide, Johan Kölfors, Scanscot Technology, Magnus Osbäck, NCC Tek-

nik, Erik Persson, Strusoft, Linda Persson, Roger Persson, NCC Teknik, Anders Peterson, Malmö Högskola, Arne Retelius, CMT International, Duakgjin Rogova, Betong o Smide, Viktor Sundberg, Swerock, Mikael Thuresson, Halfen, Torbjörn Tillkvist, RH Gruppen, Mimmi Andersson, Högskolan i Halmstad, Elin Claes-

son, Högskolan i Halmstad, Patrik Ekström, Cellplast Direkt, Martin Eriksson, Högskolan i Halmstad, Christoff Hagelin, Högskolan i Halmstad, Erik Karlsson, Högskolan i Halmstad, Fredrik Lidberg, Lunds Tekniska Högskola, Per Rosengren, SWECO Structures och Peter Strand, Högskolan i Halmstad

BETONG 5/10

BET0510_54_57_foreningen.indd 54

2010-10-11 14:55:52


TiOmix

®

− för bättre luft och renare fasader Betongtillsatsmaterial för reduktion av luftföroreningar och organiska ämnen TiOmix är ett tillsatsmaterial som ger betong fotokatalytisk funktion. TiOmix:s fotokatalytiska egenskaper kan tillsammans med solljus bryta ner ämnen som kväveoxider (NOx) och smuts (organiska föroreningar) till ofarliga produkter. Kväveoxider bildas särskilt i gatutrafik och ökar risken för luftvägsinfektioner och skador på människors luftvägar. Betong med TiOmix kan alltså bidra till mer hälsosamm stadsmiljö. TiOmix är ett nanokristallint fotokatalytiskt material som är speciellt modifierat för att effektivt kunna blandas och vara verksamt i betong och bruk. Den rena fasaden på bilden är från Biltemas anläggning i Gävle. TiOmix tillverkas på Cementas specialfabrik i Skövde.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder.

BET0510_annonser.indd 55

Fotograf: Daniel Hertzell

Produkter med detta certifieringsmärke har godkänd fotokatalytisk effekt.

2010-10-11 15:27:33


Vi bygger på kunskap Abetong är Sveriges ledande leverantör av prefabricerade betongkonstruktioner för hus-, lantbruks- och anläggningsbyggande. Våra tekniker och konstruktörer utvecklar kundnära betonglösningar som tillverkas vid våra fem produktionsanläggningar. Med Abetong blir det enklare, miljövänligare och mer kostnadseffektivt att bygga. Vi bygger landet!

BET0510_annonser.indd 56

www.abetong.se • E-post info@abetong.se

2010-10-11 15:56:40


anslagstavlan

Tidskriften Betong Box 55 684 102 15 Stockholm redaktion@betong.se

Brandartikeln sprider sig

»Ännu ett intressa Betong. Artikeln omnt nummer av brä var kanon!« /Björnnderna

Flera andra media, till exempel

Byggvärlden och Ny Teknik, citerade vår artikel om storbränder från förra numret. Även flera hemsidor som woodnet.se och mentoronline.se tog upp tråden.

Hämtat från »Fråga Experten« på betong.se! Hej! Finns det några energisnåla betonghus som klarar passivhusnormen? /Robert Svar: Menar du typhusvillor, så är det ont om

producenter. Finja är dock en sådan leverantör. När det gäller flerbostadshus har det byggts ett antal sådana med passivhusstandard. /Arne Hellström

Visste du att…

Flat Iron Building och Citytunneln är nominerade till ECSN Award. Priset delas ut vartannat år och den 18 november i Rotterdam tillkännages vinnarna.

572 msidan den var inne på he unika besökare Nytt rekord! 9 september.

Tips! Fråga våra experter! På hemsidan svarar våra

betongexperter Arne Hellström, Mikael Hallgren och Martin Hansson på frågor om arkitektur, konstruktion och tillsatsmedel. Tillsammans utgör svaren Sveriges största kunskapsbank om betong på nätet.

Rättare sagt vårt senaste nummers

artikel om storbränder berättade att tre av de fyra stora försäkringsbolagen hade dyrare premier för flerfamiljshus med trästomme. Undantaget var Folksam, enlig artikeln, men nu vill Göran Lillberg på Folksam rätta till sitt svar som berodde på ett missförstånd. Folksams brandpremie för företagsrisker ligger mellan dubbel och tredubbel premie för trästomme.

Nyheter varje dag www.betong.se

signerat Utvald person tycker till Bo Göran Hellers Prof em ABE-skolan, KTH

Lever arkitekturen sitt eget liv? Modern arkitektur har många uttryck – ett är det geometriska. Inte stramt och värdigt som hos en klassiker som Richard Meier eller Rafael Moneo, som ritade Moderna museet i Stockholm, eller hos Gunnar Asplund, för att få med ett bekant svenskt exempel, utan upplöst och lite galet, som hos Frank Gehry. Hans museum i Bilbao attraherar fortfarande stora skaror av turister, som då känner sig stå inför modernismen förverkligad. Och vem vill inte vara med sin tid och förstå dess puls? Museets verkliga uppgift – att bilda ram omkring tankeväckande utställningar – blir då sekundär. Arkitekturen lever sitt eget liv. Detta kan kritiseras, inte minst därför att Frank Gehry inför förverkligandet uppfattade att arkitekturen var allt, medan konstruktionen

fick komma i andra hand. Känns situationen igen, från så många mindre projekt, i min och andras erfarenhet? Konstruktionen kommer in för sent i projekteringen – i Bilbao blev det därför inga eleganta skalkonstruktioner, utan klumpiga stålramar som bär upp det fantastiska taket, en omväg kan tyckas, men nödvändig då tiden inte medgav någon samordning av konstruktion med arkitektur. Går man längre tillbaka, till exempel till Opera-bygget i Sydney, kan man konstatera, att trots den regelbundna geometrin lyckades man inte heller där bygga de lätta, kantförstyvade betongskal, som kunde ha givit erforderlig styrka åt den yttre formen. Konstruktionen är påfallande grov. Och en samordning i Bilbao hade krävt ett betydande utvecklingsarbete, eftersom geome-

trierna inte har några symmetrier eller taken några enkla randvillkor. Allt hade fått simuleras med FEM i 3D, vilket är mer än möjligt men tidsödande och fordrar stor datakraft. Priset för att avvika från regelbunden geometri blir högt, både vad avser konstruktion och utförande. Men är man världsberömd så är man och kan tillåta sig att se stort på uppdragsgivarens ekonomi. I vissa fall, som i Sydney (operan) och nu även i Bilbao (Guggenheim-museet), har det ju dessutom visat sig vara en kanonaffär för beställaren – ingen gråter längre i Sydney för att bygget blev mer än tio gånger dyrare än beräknat. Och inte heller ser man några sura miner i Bilbao. Pengar kan vara ett övergående bekymmer. Men lita inte på att nästa överdrag i Din budget ändå ska bli en god affär!

Betong 5/10

BET0510_54_57_foreningen.indd 57

57

2010-10-11 15:03:49


MÄNSKLIGT

Charlottes

18svar Charlotte Bergman är vd på Strängbetong sedan juni i år och tycker att anpassning till kundkrav är en viktig framtidsfråga. Kanske därför att hon tidigare varit just kund på KF Fastigheter. Här ger hon 18 svar på Tidskriften Betongs frågor.

1) Vilket är ditt favoritord? JA! 2) Vad skulle du helst förändra med dig själv om det var möjligt? Jag trivs bra med mig själv, men skulle inte ha något emot att vara lite mer konstnärligt begåvad. 3) Om du dog och blev pånyttfödd, som vem eller vad skulle du återkomma? Det skulle vara spännande att växa upp i en annan kultur i ett annat land och ägna sig åt något helt annat än byggbranschen och näringslivet, varför inte läkare...? 4) Vad är det roligaste en människa kan vara med om? Att kunna glädjas åt stort och smått tillsammans med sina barn, sin familj eller andra nära och kära. 5) Vilken egenskap hos dig själv tycker du sämst om? Min otålighet. 6) Har du någon förebild, i så fall vem? Min mormor. Hon var en väldigt klok och driftig kvinna som jag har lärt mig mycket av både som barn, tonåring och vuxen. Framförallt hade vi otroligt kul tillsammans och hon såg alltid positivt på livet även i svåra situationer. Jag tänker ofta på henne fortfarande trots att 58

det är drygt tio år sedan hon dog. 7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då? Jag undviker att ljuga men ibland berättar jag kanske inte hela sanningen för att undvika att skada någon. Men det är klart, när barnen undrar om det finns något godis hemma händer det nog att jag säger nej för att jag ska ha kvar det för mig själv till ett senare tillfälle... 8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Ögonen. 9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? Umgås med familj och vänner, gärna utomhus under någon frilufts- eller idrottsaktivitet, till exempel skidåkning eller vandring. 10) Vad tror du folk mest kommer ihåg dig för? Min positiva energi och förmåga att få saker ur händerna. 11) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken? Det händer att jag träffar personer som säger att jag påminner om någon de känner, men jag vet ingen särskild känd person som jag skulle vara lik. 12) Känner du dig obekväm någon gång,? Jag avskyr att vara dåligt förbe-

redd och försöker därför att undvika det. Ibland inträffar det ändå saker som man inte kan påverka vilket kan medföra att man får improvisera. 13) Finns det något du önskar ogjort? Jag försöker att inte lägga energi på att ångra saker, däremot att lära mig av misstagen. Men säkert har jag sagt saker emellanåt som har sårat någon och det känns naturligtvis inte bra. 14) I vilken miljö trivs du bäst? Jag trivs i de flesta miljöer där jag är tillsammans med familj, vänner eller duktiga medarbetare och kollegor. Ska jag välja ett favoritklimat så blir det sol och värme i närheten av havet. 15) Vilken genre inom kulturen tilltalar dig mest? Musik i olika former. Jag gillar det mesta; klassiskt, ballader, pop och rock.

JOBB: Vd för Strängbetong sedan 7 juni 2010 ÅLDER: 46 år CIVILSTÅND: Gift med Magnus, två söner 15 och 10 år BOR: Villa på Lidingö FAVORITBETONG: Terazzo, på grund av det estetiska utseendet, den goda hållbarheten och de stora variationsmöjligheterna

16) Vilken slogan lever du efter? Jag tror gott om alla människor tills motsatsen är bevisad och utgår därför alltid från att alla vill göra sitt bästa utifrån sina förutsättningar och värderingar. 17) Vad gör dig lycklig? När jag ser att våra barn är lyckliga och mår bra. 18) Vad gör dig rädd? I ett större perspektiv kan intolerans mot olikheter göra mig rädd för hur världen kommer utvecklas när våra resurser ska räcka till allt fler människor på jorden. I ett mindre perspektiv är jag nog mest rädd för att någon i min familj eller närhet ska råka illa ut på något sätt.

.

BETONG 5/10

BET0510_58_manskligt.indd 58

2010-10-11 15:15:26


Dynamon System Polymerteknologi i betongens tjänst Dynamon-systemet

består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastrukturbyggande.

Superplasticerare för fabriksbetong För betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

Superplasticerare för prefab

För betong med stora krav på tidig hållfasthet.

Superplasticerare för SKB betong

För självkomprimerande betong utan separation.

Superplasticerare för golvbetong

För betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna Tel: 08-525 090 80 • Fax: 08-525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

www.mapei.com

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING

BET0510_annonser.indd 59

2010-10-11 15:27:34


M

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR 5/2010 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 5/2010

ED GÖ TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TIV ST IT OL ET T

5

MÄNSKLIGT

TEKNIK

Strängbetongs vd Charlotte Bergman vill helst vara läkare

Med tillsatsmaterial kan betongen lagra mer energi

DESIGN Ann-Charlott Fornheds räv vårdar betong i Sumpan

MALMÖS NYA

Citytunnel xxx ÖPPNAR VÄRLDEN

x

x X x X

MAXXI I Rom

x X

ZAHA HADID TÄNJER FORMERNA

20 XXX xxx

år fyller Vasamuseet

BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOM

www.betong.se / SE FILMEN FRÅN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER /EN KUNSKAPSBANK I VÄRLDSKLASS/ALLT BETONGSEKTORN BEHÖVER/ BETONGTV LIVE BET0510_1_52_omslag.indd 1

2010-10-11 17:17:27


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.