Tidskriften Betong 5, 2011 by Tidskriften Betong

Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR NR 5/2011 5/2011 PRIS: PRIS: 99 99 SEK SEK /FRÅN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 5/2011 2/09

M E GÖD TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TI ST VI OL TE T T

2 5

Hotell Post GAMMALT MÖTER NYTT

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering. Impregnering. Membran. Förankring. Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

SPÄNNANDE SPÄNNVIDD Rekord i Helsingborg

Allt om Betonggalan VINNARNA OCH MINGLARNA

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00 info@se.sika.com, www.sika.se

BET0511_1__omslag.indd 1

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap för den delen. Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

Designat / Manligt och kvinnligt Teknik / På standardfronten nytt Mänskligt / Jazzig Catherina Fored

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

11-10-06 14.07.50

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Formsläppmedel i koncentrat PIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatten inför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö, minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning, färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligen kostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se. PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Formsläppkoncentrat levereras i behändiga enliterspåsar för platsgjutning eller i fat och bulk för automatiska blandarsystem.

www.graceconstruction.com +46 (0)42 - 16 78 00

BET0511_annons.indd 2

11-10-06 13.31.27

| INNEHÅLL |

NR 5/2011

Siri Derkert

ARTIKLAR & REPORTAGE 11 Aktuellt Med hjälp av laserskanning får vi veta om det är tillräckligt med sprutbetong i våra tunnlar.

12 Projektet | Clarion Hotel Post Mitt i Göteborg blir det gamla anrika posthuset ett förstaklasshotell signerat Petter Stordalen.

12 Projektet

Lyxhotell med 500 rum byggs inslingrat i Göteborgs kulturminnesmärkta posthus. I VARJE NUMMER!

TEKNIK

20 Inblick | Simarena

4 Ledare

48 Betongförening

Spännvidder på 32 meter i två riktningar. Rekordvarning.

Betonggalan summeras och värderas.

Prismottagarna från Betongbyggnadsdagen.

33 Höga ljudbetyg för betonghus

7 Mixat

49 Anslagstavlan

Formoljan tar steget mot miljömärkning.

Experterna svarar och badrum borde byggas i betong.

9 Designat

66 Mänskligt

Rödögda hundar i Kanada och höstäpplen.

Sveriges arkitekters blivande förbundsdirektör Catherina Fored vill klippa betonghäckarna.

24 Granskat | Betongbranschen 2030 Med industrialisering och partnering får vi ut det bästa av betongbranschen.

42 Återblick | Siri Derkert För 50 år sen började Siri Derkert rista sina politiska budskap mitt i Östermalms hjärta.

28 Betonggalan! Se vinnarna och minglarna.

24 Granskat Vi följer upp Vision 2030 med fokus på industrialisering och partnering.

41 Hallå där! Förra årets betongarkitekt Anders Törnqvist berättar om prisets betydelse.

Akustikern Christian Simmons deltar i en studie där trähus och betonghus jämförs. Här berättar han om skillnaderna.

37 Ny EN-standard för betongkonstruktioner Elisabeth Helsing på Trafikverket skriver om vad de nya EN-standarderna kommer innebära för betongbranshcen.

46 Inspiration Arkitekten Mia Hägg inspirerar från sitt Locarno.

Allt om Betonggalan på sidan 28! BETONG 3 | 2011

BET0511_03_innehall.indd 3

11-10-07 12.01.19

LEDARE

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

UTGES AV BETONGFÖRENINGEN

Nu får vi bärga oss till nästa år

Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@frilanslayouten.se Telefon: 0739-55 04 51

REDAKTIONSRÅD Kjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund, Lotta Niland och Hans Hedlund

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 pren@betong.se

SÅ ÄR DEN ÖVER. Den andra Betonggalan i historien. Sju priser har fått sina mottagare, över 600 samhällsbyggare har varit på Grand Hotel och nästan 2 000 drinkbiljetter har delats ut. Som när en betagande solnedgång övergår i dovt mörker sitter jag här och kan bara i huvudet frammana känslor och färger. Vad minns jag då? Med ett litet leende tänker jag på arkitektstudenten från KTH som undrade om hon inte kunde få min limegröna t-shirt som det stod Betonggalan 2011 på. Det fick hon inte, men däremot en annan i rätt storlek som hon genast satte på sig och for ut på dansgolvet. Färgstarkt. Jag minns Jan Karlsson från Strängbetong som blev utsedd till Årets Montageledare. Han är en av dem som står där ute i vårt lands alla växlande väderlekar och planerar monteringen av elementen med millimeterprecision. Den här kvällen fick han stå i det varma rampljuset på Grand och symbolisera en viktig, men ofta bortglömd arbetsgrupp inom betongsektorn. Känslosamt. Ett pris jag känner extra starkt för är Årets Betongentreprenör. Efter att ha smekt betongytorna på Tadao Andos kyrka i Osaka och upplevt Peter Zumthors badhus i Vals drömmer jag om att få gå runt någonstans i Sverige och känna samma stolthet. Och jag vet att det den dagen inte kommer bero på arkitekten, konstruktören eller forskaren utan på entreprenören som känner sin betong så väl att det inte blir några överraskningar och bortförklaringar när formarna rivs. Kai Simfors från HA Bygg är årets betongentreprenör och jag hoppas han blir flitigt anlitad av framtidens arkitekter. Här i mörkret bland minnena tänker jag mig också en återupprepning, en ny Betonggala. Nya färger och andra känslor. Jag vill satsa, höja ribban och ser så många möjligheter. Det går att göra ännu bättre. Lite mer, lite till. Men då måste hela betongsektorn hjälpa till. Lite mer. Men det vill ni väl? En solnedgång kan man aldrig se sig mätt på.

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Klippt och skuret ISSN 1101-9190

OMSLAGSBILD av Boel Ferm

jag som bäst när det gäller de två klasserna: Årets betongarkitekt och Årets betongdesigner.” Claes Arvidsson på SvD:s ledarblogg funderar över röstningen till Årets betongpriser. ”SJÄLV FUNDERAR

Saxat ”FÖR EN TYSTNAD mellan väggarna som skar genom cement, två ögonpar i tomhet från september till advent.” En hel roman sammanfattad i två versrader i Lars Winnerbäcks Elegi.

BETONG 5 | 2011

BET0511_04_ledare.indd 4

11-10-06 11.35.54

*NLOKDSS@ RXRSDLKÂ¼RMHMF@Q *NMRSQTJSHNMDQ RNL RJ@ KDU@ KÂ«MFD LÂ¬RSD EÂ¬ UÂ¬QC H QÂ«SS SHC 5@QID JNMRSQTJSHNM Â«Q TMHJ NBG LÂ¬RSD ADG@MCK@R DESDQ RHM@ RODBHEHJ@ EÂ¼QTSRÂ«SSMHMF@Q %Â¼Q ETMJSHNMDKK NBG U@Q@JSHF QDMNUDQHMF @U ADSNMFJNMRSQTJSHNMDQ JQÂ«UR RXRSDLKÂ¼RMHMF@Q 5Â«KI R@LSHCHFS DM U@BJDQ JTKÂ¼Q 2SN JNLAHMDQ@Q SDJMHJ NBG DRSDSHJ

l !DSNMFQDMNUDQHMF l !DSNMFRJXCC l !@KJNMFDQ l &NKU l *NKEHADQEÂ¼QRSÂ«QJMHMF l 2OQTSADSNMF

2SN 2B@MCHM@UH@ ! ( 3DK ( VVV RSN RD

BET0511_annons.indd 5

11-10-06 13.31.30

BET0511_annons.indd 6

11-10-06 13.31.33

mixat Byggcementet ersätts med miljövänligare produkt cementas produkt Byggcement går i graven

Mixade nyheter från betongvärlden

Tillsatsmedel klassificeras Branschorganisationen för tillsatsmedel, Saca, diskuterar just nu hur en klassificering av formsläppmedel ska kunna användas gemensamt i Sverige. Drivande i frågan är grace som redan infört ett klassningssystem på formsläpp som används i Frankrike. Klassningssystemet är framtaget av den franska branschorganisationen, Synad, där ”oljedoppar” visar hur miljövänlig produkten är. Ju fler droppar desto miljövänligare. Syftet med klassningssystemet är att lättare förstå skillnader mellan olika formsläpp utifrån kemisk bas, arbetsmiljö och miljöpåverkan.

2013 och ersätts av den nya produkten Bascement. I det nya cementet ersätts en del av kalkstenen med flygaska från kolkraftverk i europa. Produkten innehåller 80 procent Portlandklinker, 15 procent flygaska och fem procent kalksten. Den nya produkten ger dubbla miljöeffekter. Dels minskar koldioxidutsläppen vid framställningen, dels löser man ett deponiproblem när flygaska tas till vara. – Det har funnits en oro för hur det nya cementet ska fungera vid vintergjutning, men tester i februari visade att betong gjord av Bascement är lika effektiv som betong med Byggcement. Dessutom minskar behovet av tillsatsmedel i betongen med 25 – 30 procent. Betongen kräver även mindre vatten, säger Sten Hjelm, chef för teknisk service på Cementa.

Satsningar på forskning ökar satsningar på forskning och utveckling ökar

i år jämfört med förra året, enligt SCB, Statistiska centralbyrån. SCB: s bedömningar visar på en ökning av satsningarna på forskning och utveckling (FoU) under 2010, både inom universitet och högskolor och offentlig sektor. Företagens satsningar på FoU minskade jämfört med 2009. Bedömningen, som bland annat bygger på skattningar och tidigare prognoser, visar att företagen minskade sina satsningar på FoU i Sverige från 79,4 miljarder till 77,8 miljarder mellan år 2009 och 2010, mätt i 2010 års prisnivå. Inom universitets- och högskolesektorn ökade FoU-satsningarna enligt SCB:s skattning med 1,5 miljarder kronor mellan 2009 och 2010 i fasta priser, enligt 2010 års prisnivå. Satsningarna på FoU inom offentlig sektor uppgick enligt prognosen till 5,5 miljarder år 2010. Med 2010 års prisnivå ökade FoU-satsningarna med 500 miljoner mellan åren 2009 och 2010.

Femern Bält fyller ut

Miljonprogram för miljarder

För att Få plats med en sänktunnel som är en

Under tio år kommer det att kosta mellan 300 och 500 miljarder att fräscha till miljonprogrammet vars tekniska livslängd har gått ut. Det skriver Industrifakta i en ny rapport. totalt finns det cirka 830 000 lägenheter från perioden 1961-1975. Hälften ägs av kommunala bostadsbolag, men övriga lägenheter ägs av bostadsrättsföreningar och privata ägare som ofta är små med begränsad ekonomi.

del av Femern Bält-projektet grävs en nästan 18 kilometer lång och 50 meter bred ränna på havsbottnen utanför Rödby. Resultatet blir cirka 15 miljoner kubikmeter havsbotten som man måste göra av med någonstans. Lösningen heter ett nytt naturområde utanför Rödbyhamn på tre kvadratkilometer som helt enkelt består av uppfyllt hav.

Botniabanan får IG BotniaBanan får skarp kritik av Riksrevisionen som kritiserar att kostnaderna blev 26 miljarder kronor istället för utlovade 11 miljarder kronor. Dessutom kritiseras de utlovade restiderna. Mellan Umeå och Sundsvall utlovades en restid på två timmar och 20 minuter som i verkligheten blir drygt tre timmar. Resan mellan Umeå och Stockholm kommer att ta 1,5 timmar längre än planerat.

Betong 5 | 2011

BET0511_07_mixat.indd 7

11-10-06 11.48.59

TiOmix

− för bättre luft och renare fasader Betongtillsatsmaterial för reduktion av luftföroreningar och organiska ämnen TiOmix är ett tillsatsmaterial som ger betong fotokatalytisk funktion. TiOmix:s fotokatalytiska egenskaper kan tillsammans med solljus bryta ner ämnen som kväveoxider (NOx) och smuts (organiska föroreningar) till ofarliga produkter. Kväveoxider bildas särskilt i gatutrafik och ökar risken för luftvägsinfektioner och skador på människors luftvägar. Betong med TiOmix kan alltså bidra till mer hälsosamm stadsmiljö. TiOmix är ett nanokristallint fotokatalytiskt material som är speciellt modifierat för att effektivt kunna blandas och vara verksamt i betong och bruk. Den rena fasaden på bilden är från Biltemas anläggning i Gävle. TiOmix tillverkas på Cementas specialfabrik i Skövde.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder.

BET0511_annons.indd 8

Fotograf: Daniel Hertzell

Produkter med detta certifieringsmärke har godkänd fotokatalytisk effekt.

11-10-06 13.31.34

designat Höstligt betongigt Nu när hösten kommer bjuder vi på lite ljusstakar, äpplemotiv och utebord. Och en hund som inte behöver rastas.

Äpplen på väggen Så här till hösten kanske en betongtavla med äppelmotiv kan passa. Betongramen är av ljus betong och motiven är i tyg. Pris 725 kr. www.former.nu

Ask från Äpplebo anna chriSitanS driver företaget epidemi form & produktion och arbetar mycket i betong. Här visar vi betongasken Äppelbo som kostar 875 kronor. www.epidemi.nu

Betongbord ute eller inne Från cattiS SteFFenSen och hennes företag Former.nu kom-

mer en höstnyhet i form av ett betongbord med ihopfällbart metallunderrede. Lika användbart ute som inne. Betongskivan är gjuten i fiberbetong och finns som ett större cafébord eller ett mindre sidobord. Pris 1495 kr/1195 kr.

Vit hund från Kanada norSke konStnären Inghild Karlsen har

i Park-Rotary-Harricana i Amos i Kanada gjort en installation som kallas the Redeyed Dogs. Installationen är gjord i trä, men hundarna är gjutna i vit betong. www.inghildkarlsen.net

Jämställt och ljust Manligt och kvinnligt. Ljuslampeterna från Former.nu är gjutna i två olika nyanser av betong och passar lika bra som väggprydnader fast som med ett värmeljus. Pris 359 kr/st. www.former.nu Betong 5 | 2011

BET0511_09_designat.indd 9

11-10-06 11.53.26

Fördelarna med VST Väggsystem är många.

Den goda lufttätheten ger förbättrad energi-eﬀektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betongstomme ger lägre eﬀektbehov. Väggarna är dessutom lättare att frakta och hantera på arbetsplatsen än en skalvägg. Undersökningar visar även att väggarna tål fukt och kan stå emot brand. För mer information besök: www.fardigbetong.se

Skyttevägen, Karlshamn

BET0511_annons.indd 10

11-10-06 13.31.37

| MILJÖ | | AKTUELLT

Sveriges tunnlar uppfyller inte kraven för hur tjockt lagret med sprutbetong ska vara. Det visar ny unik forskning där laserskanning används. Det är första gången metoden används i ett pågående projekt. TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: JACOB LINDBERG

Tunna tunnlar upptäcks med

laserskanning

rafi kverket har ett krav på att lagret av sprutbetong ska vara mellan 30 och 300 millimeter beroende på bergkvalitet och spännvidder. Men den enda kollen som görs är stickprov av operatören själv. I samarbete med SP provar nu Trafi kverket en ny metod där delar av en tunnel som just nu byggs skannas av före och efter tunneln sprutats med betong. – Det är en 20 meter lång sträcka som vi har undersökt. Resultatet visar att det inte var godkänt efter första sprutningen, säger Quanhong Feng, teknisk doktor med egna företaget MultiInfo 3D Laser Scan Solution och en av medlemmarna i forskningsprojektet. Resultatet visas på en bild där tjockleken får olika färger. Det går även att få bilden tredimensionell och få exakta positioneringar i tunneln. – Det gör att data kan sparas och om det inträffar en olycka är det lättare att förstå vad som hänt, säger Quanhong Feng. Den pågående tunneln sprutades en

gång till och sen fick Quanhong Feng göra en ny skanning. – Resultatet var bättre, men fortfarande inte godkänt. Nu har tunneln sprutats en tredje gång och sen får laserskanningen utvisa om entreprenörerna lyckats. – Den här forskningen resulterar i en del frågor. Till exempel kunde vi se att vissa resultat berodde på operatören. När en ny tog vid blev resultatet sämre. Kanske utbildningen är otillräcklig? säger Quanhong Feng. Även betydelsen av betongen och armeringen som ska fästa den har ifrågasatts. Det har resulterat i att ett nytt system kallat Rockdrain provas i delar av tunneln. – Det är ett system med ett kanalnät i plast som sprutas med en ny produkt som kallas solbruk, säger Quanhong Feng. Nu ska resultaten jämföras med traditionell sprutbetong för att se om det är någon skillnad. Resultatet av laserskanningen talar för att Sveriges tunnlar har för tunt

Bild från laserskanning. Grönt har fullgod täckning, rött är underkänt.

skikt av sprutbetong. Men det är vi nog inte ensamma om i världen. – Det fi nns inga länder som kollar tjockleken noggrant, det här är första gången det görs med laserskanning, säger Quanhong Feng. Det har också inträffat olyckor i Kina och England, men förutom säkerheten finns ett annat viktigt argument att göra rätt från början, menar Quanghong Feng. – Ekonomin. Det är dyrt göra fel. Och det är också dyrt att spruta för tjockt lager. Quanghong Feng presenterar sin forskning i en längre teknisk artikel i nästa nummer.

BETONG 5 | 2011

BET0511_11_aktuellt.indd 11

11-10-06 11.54.45

| PROJEKTET |

Fr책n fattighus till

lyxlyx hotell 12

BETONG 5 | 2011

BET0511_12-19_projektet.indd 12

11-10-06 14.25.07

För 100 år sen låg ett fattighus precis utanför Göteborgs station. Nu blir det ett lyxhotell med 500 rum. Men det kulturminnesmärkta posthuset som byggts däremellan får naturligtvis inte rivas. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: INGMAR JERNBERG

BETONG 3 5 | 2011

BET0511_12-19_projektet.indd 13

11-10-06 12.36.17

| PROJEKTET |

ARKITEKTEN ERNST Torulf har en egen gata i Göteborg. Det kan han vara värd. Han har bidragit med flera pompösa byggnader som Hvitfeldtska gymnasiet och Naturhistoriska museet. Just nu är han trots sin bortgång redan år 1936 högaktuell när hans Posthus på Drottningtorget i Göteborg ska byggas om till ett lyxhotell med namnet Clarion Hotel Post. – Gå runt till andra sidan. Till Drottningtorget. Att bygga mitt i Göteborg har sina sidor. Allt är slimmat. Etableringarna är förlagda där det fi nns plats och att hitta rätt ingång är inte lätt. Den kvinnliga rösten i porttelefonen är inte otrevlig, bara så där van som man blir av att ha sagt samma sak hundra gånger. Redan 1910 började dåvarande Generalpoststyrelsen att leta tomt för ett nytt kontor i Göteborg. Till slut köptes den nuvarande tomten och det gamla fattighuset Bracka fi ck rivas. Fattighus på den tiden var en sorts arbetsinrättning och i göteborgsk folkmun fi ck Bracka namnet kexfabriken. Arbetarna utfordrades näm-

noggranna undersökningar av, men det visar sig att den sätter sig jämnt så vi kan bygga vidare på den, säger Håkan Sibbesson. Om vi varit här på Drottningtorget 2006 hade vi fått se en av Norges rikaste män, Petter Stordalen, snedda över torget. Fast helt säkert är det kanske ändå inte, Petter Stordalen är bara 171 centimeter lång och det är inte alltid man väcker så stor uppmärksamhet då. Desto större uppmärksamhet väcker hans förmögenhet på 8,3 miljarder kronor. Norska givetvis. Och hans 172 hotell, de flesta kallade Clarion. Då, 2006, jublar han när han får se det tomma gamla posthuset och tänker direkt att han ska göra ett lyxhotell av det. Samma år köpte han huset av Postfastigheter. – 2007 etablerade vi oss här och tog fram systemhandling på en tillbyggnad för att få 300 rum, säger Håkan Sibbesson. Men det var inte raka vägen för det gamla posthuset. 2008 blev det byggstopp. Lågkonjunkturen slog till. I mars 2009 startade bygget igen med ett nytt al-

Mer om

Clarion Hotel Post BYGGTID: 18 byggmånader BYGGKOSTNAD: ca 600 Mkr BESTÄLLARE: Home Properties ARKITEKT: Semrén & Månsson KONSTRUKTÖR: VBK ENTREPRENÖR: Peab Sverige BETONGLEVERANTÖR: Swerock och Strängbetong BETONGMÄNGD: ca 1100 kubikmeter

» Byggnaden vilar på 6 200 träpålar med en cc på en meter. Pålarna är 16-18 meter långa... « ligen med bland annat hundkex. Kanske lika bra att det revs. Rätt ingång, rätt byggbod och porttelefonrösten är varmt göteborgsk i verkligheten när den visar in till det fikarum där arbetschef Håkan Sibbesson sitter vid en modell av ombyggnaden och väntar att få börja en kortare dragning av projektet. Han har också en längre variant. – Det kommer ungefär en till två studiebesök per veckan, säger han och trycker igång första powerpointbilden. 1917 började Ernst Torulfs byggnad att uppföras och 1925 stod den klar. Budgeten hade överskridits med 350 procent från ursprungliga 2,4 miljoner kronor till 8,4 miljoner. I gengäld fi ck Posten det största posthuset i Norden. Och till på köpet det dittills dyraste husbygget i Sveriges historia. – Byggnaden vilar på 6 200 träpålar med en cc på en meter. Pålarna är 16-18 meter långa, säger Håkan Sibbesson. Älvstrandens lera kräver sin tribut. – Ovanpå pålarna vilar en 60-70 centimeter tjock bottenplatta som vi har gjort

ternativ som innebar ett större hotell med 550 rum. Sen slog finanskrisen till och först mot slutet av 2009 var det så dags för lite bygge igen. Då med ett något bantat alternativ med 500 rum. – Den ombyggda delen är på 26 000 kvadratmeter och den nybyggda på 8 500 kvadratmeter, säger Håkan Sibbesson. Den nya delen består av en 13 våningar hög byggnad som är förlagd där den gamla innergården var. Bland alla gamla träpålar har 160 betongpålar som är 65 meter långa slagits ner för att få stabilitet. När Petter Stordalen var tolv år blev han utsedd till Norges bästa jordgubbssäljare. När han 1992 fyllde 26 år blev han vd i varuhuskedjan Steen & Ström och så småningom delägare. Efter fyra år fick han sparken. ”Medarbetarna är företaget och det inser inte alla”, gav han som förklaring i en intervju med DN. Nu har han 9 250 medarbetare som gör hans företag och ingen kan sparka honom längre. Han är nämligen ensam ägare till Skandinaviens största hotellkedja via investmentbolaget Home Invest.

BETONG 5 | 2011

BET0511_12-19_projektet.indd 14

11-10-06 12.36.27

Den nya delen av hotellet skjuter upp d채r den gamla lastg책rden l책g.

BET0511_12-19_projektet.indd 15

11-10-06 12.36.36

| PROJEKTET |

Den gamla posthallen är byggnadsminnesmärkt. Betongtakets mönster har hamrats fram för hand.

» Det är betong. Det sägs att det tog två man två år att knacka ur alla spåren... « Håkan Sibbesson sneglar på klockan och drar ut stolen. Hjälmarna är gröna och kliven raska när vi går in genom det som kommer vara huvudentrén. Vi kliver över slangar och kablar och väjer för ett stort fönster som bärs in och försvinner upp i trapporna. – Fasaden, taket och trapphuset är byggnadsminnesmärkt. Det förs en kontinuerlig diskussion om posthallen och nya punkter läggs till, då får vi anpassa oss. Det är förstås jobbigt med så sena beslut, säger Håkan Sibbesson. Vi tittar runt i den pampiga posthallen där så många göteborgare väntat på sin tur att betala räkningar, hämta ut lönen eller kanske bara köpa frimärke. Där ena kassan varit fi nns en avlång urgröpning efter skrapande, kanske otåliga fötter. – Här utanför blir det en terrass med uteservering, säger Håkan Sibbesson. Han pekar upp i taket som ser ut som ett utmejslat stentak. – Det är betong. Det sägs att det tog två

man två år att knacka ur alla spåren, säger Håkan Sibbesson. Vi väjer för nya fönster och tar bygghissen upp till översta våningen, nummer 13. Göteborg från ovan. Centralstationen med tågen, ett tomt Ullevi och så Drottningtorget där Petter Stordalen stått fem år tidigare. – Det här gillar väl du? säger Håkan och pekar på den platsgjutna poolen där två man försöker böja ett stålrör som ska täcka ledningarna till belysningen. Förutom pool blir det en svit häruppe. Jag tittar mot Ullevi igen och tänker på alla världsstjärnor som kommer spela där. Och bo här där jag står. Och bada i betongpoolen. Hissen ruskar till och tar oss ner. Förutom Stordalens hotell kommer byggnaden att få en restaurang som kocken Marcus Samuelsson ska ansvara för. Tolv tusen av kvadratmetrarna kommer få en skönhetssalong, eller Skönhetsfabrik som det ska heta. Johan Elmanders fru,

Amanda, ska här fördriva tiden med att försköna göteborgarna medan maken spelar fotboll ute i Europa. Utanför står en tysk lastbilschaufför och pratar i samma porttelefon som jag gjorde tidigare. Håkan Sibbesson förklarar: – Alla transporter ska ringa grindvakten 15 minuter innan de kommer och få godkänt att köra fram. Är de för tidiga får de vänta vid någon av infarterna till stan. Vi försöker förlägga så många transporter som möjligt kvällstid, för det är så mycket trafik här dagtid. Håkan räknar upp biltrafiken, 23 000 bilar i timmen, bussarna, elva i timmen och så spårvagnarna, 90 spårvagnar i timmen. Mycket trafik blir det. Håkan Sibbesson tar hjälmarna och försvinner in i baracken till ett byggledningsmöte. Drottningtorget fortsätter sitt vardagsliv medan den tyske chauffören knixar in långtradaren genom de öppna grindarna. En klocka på fasaden räknar ner dagarna till invigningen i januari 2012. 163 dagar kvar. Då kommer Petter Stordalen tillbaka och drar igång ett fyrverkeri som ska få invigningen av operahuset i Sydney att se ut som ett medelstort födelsedagskalas. Det hade de gillat i kexfabriken.

BETONG 5 | 2011

BET0511_12-19_projektet.indd 16

11-10-06 12.36.59

Full aktivitet r책der p책 den gamla borgg책rden d채r postbilarna tidigare lastades.

BET0511_12-19_projektet.indd 17

11-10-06 12.37.15

| Projektet |

AV DAn JArlén, VBK

Hotel Post-en studie av ingrepp i gamla byggnadskonstruktioner Ja, så här ska det se ut om några månader när det är invigningsdags. 13 våningar högt med ett litet spa högst upp.

Det gamla Centralposthuset i Göte-

borg är en mäktig byggnad. Byggnadskonstruktionerna är också mäktiga, nästan lika mäktiga som lerlagren huset vilar på. Originalkonstruktionsritningarna är upprättade av J. Lindbergs Ingenjörsbyrå och är daterade 1921. Originalen är jättelakan och all text är sirligt handskriven. Det är ett nöje att bläddra i dessa ritningar, fast min omgång är snart helt utsliten. Allting är väl redovisat. Alla pelarlaster och balkupplagsreaktioner finns tabellerade. Det har varit till ovärderlig hjälp vid dimensionerandet och kontrollberäknandet. Huset vilar på en skog av pålar. 6 000 träpålar, 15-18 meter långa står jämnt fördelade under den 60 centimeter tjocka bottenplattan. Lägsta delen av plattan ligger med uk +8,75, att jämföra med den reglerade Fattighusån alldeles invid, (vilken egentligen är en kanal) på +11,20. På bottenplattan är det gjutet ett raster

av uppåtbyggande betongbalkar, halvmetern tjocka och i genomsnitt kanske 1,5 meter höga. Husets pelare landar på förtjockningar i dessa balkar. Via balkarna sprids pelarlasterna till pålarna, samtidigt som de styvar upp plattan mot vattentrycket. Det finns ursprungliga hål i balkarna för kommunikation, främst för installationer. Samtliga pelare i huset är av stål och består av 4 L-järn ihopnitade med plattstål och med yttermåtten ca 500x500 mm. Balkupplagen på pelarna är av Lstål nitade till vertikalstålen. Pelarna har varit klädda både utvändigt och invändigt av slaggtegel som brandskydd. I finare rum har de också varit klädda med till exempel träpanel. Bottenbjälklaget är utfört av dels oarmerade betongvalv, dels av armerade tunna betongplattor på tätt liggande sekundärbalkar av armerad betong. Bjälklag 2-4 är gjorda av oarmerade betong-

valv med sekundärbalkar av ingjutna INP-profiler. Primärbalkarna är likaså betongbalkar med ingjutna INP-profiler och ofta med några klena armeringsstål i uk samt byglar. Husets stora balkar i de öppna ljusgårdarna är stora betongbalkar med till exempel två stycken INP 50 ingjutna. Bjälklag 5 och 6 är utförda som sparkroppsbjälklag av betong med tegelsparkroppar med primärbalkar lika de nedre våningarnas. Taket i den stora posthallen, det vill säga bjälklag 4, är utfört med betongkupor med profilhuggna betongbalkar, ett arbete som tog två man två år att utföra, liggandes på rygg. På samtliga bjälklag finns ca tolv centimeter golvuppbyggnad av olika material som trä, sten och betong. Skiffertaket är uppbyggt på sinnrika träkonstruktioner över ett vindsutrymme. Fasaderna utgörs av kraftiga stenmurar, 800 millimeter tjocka längst ned och i bottenvåningen klädda med natursten. Det finns även kraftiga

Betong 5 | 2011

BET0511_12-19_projektet.indd 18

11-10-06 12.37.23

hjärtmurar av sten i huset. Huset har ett högt bevarandevärde. Bortsett från rivning av en hel huskropp inne på gården har ingreppen som gjorts i befintlig stomme mestadels varit håltagningar. I källarvåningen har nya fläktrum förlagts som krävt stora dragningar. Det har blivit mycket borrande i de kraftiga betongbalkarna. Ett problem vi stötte på var att överkantsarmeringen i balkarna inte alltid låg i ök, de kunde ligga 20 centimeter ned från balkens ök. Så det har hänt att armering har borrats av och förstärkningar fått utföras. 12ø36 i ök balk är inget ovanligt, så det är en kraftig armering. Kanalisationen i våningarna har fått passera genom de ingjutna stålbalkarna i de flesta fall, men det har gällt att träffa mitt i balklivet. Vid förstärkningsarbeten är det infästningar med gängande skruv till befintliga stålkonstruktioner som har gällt, så pass gammalt stål är

BET0511_12-19_projektet.indd 19

inte svetsbart. Vidare har det gjutits några nya bjälklag i den stora ljushallen. Befintliga pelare klarar den ökade lasten med hjälp av kortare knäcklängder. I andra fall har bjälklag rivits och där har det varit omvänt resonemang. Det har varit många igengjutningar av gamla öppningar. I samtliga fall har samverkansbjälklag, typ Plannja Combideck valts. På grund av det som är så vanligt idag, korta byggtider, har betong med lågt vct valts för att korta torktiden. Nackdelen med Combideck är att det inte blir någon uttorkning nedåt. Ett nytt hisspaket har byggts i det gamla huset. En annan svår nöt att knäcka har varit hur man skulle klara intransporten av färdiga badrumsmoduler. De väger mellan ett och tre ton styck. När de väl står på plats blir det lastspridning via kilning runt ramen, men under transporten blir det punktlaster från vagnshjulen, om

än kortvariga. I de fall vi inte klarade att räkna hem de befintliga balkarna var försynen på vår sida. När vi kollade på plats vid ett utsatt ställe visade sig att det var en större balkdimension i verkligheten än vad som var angivet på ritning. Jag hoppas att det inte är tvärtom någonstans i huset. Vi gjorde även provbelastningar för att vara på den säkra sidan. Sammantaget kan jag konstatera att det blir väldigt mycket ingrepp i en gammal husstomme för att bygga om till ett modernt fungerande hotell med med vår tids installationstäthet. Som jag har påpekat för grabbarna med borrmaskinerna. ”Även om det är så att jag bedömer att en håltagning är ok är alla ingrepp ändå försvagningar, tänk på det.” Som gammal konstruktör får jag väl hoppas att Hotel Post inte blir uthyrt till sista rum så att även jag kan sova lugnt om nätterna.

11-10-06 12.37.26

Klor & betong Svensk simidrott får ny nationalarena

Eriksdalsbadet i Stockholm har fått konkurrens. Nu finns ännu en nationalarena för simidrott i Sverige, Filborna arena. Den är Sveriges näst största tävlingsarena för simning. Nyligen byggde man till med en helt ny simbassäng och spännvidderna luktar svenskt rekord. TEXT & BILD: BOEL FERM

BETONG 5 | 2011

BET0511_20-23_simarena.indd 20

11-10-06 14.41.37

ill | INBLICK |

– DET ÄR DEN största fria spännvidden vi har gjort med

– Som motto har vi: » Hos oss hittar man ett nytt sätt att svettas på varje dag«, säger Per Kersmark, vd för Filborna arena. Till vänster står Christer Nilsson, säljare på Strängbetong som levererat all betong.

takplattor av betong, säger Christer Nilsson, säljare på Strängbetong som levererat stommen Utmaningen var att göra en enda stor fri yta för en bassäng med internationella tävlingsmått. – Vi ville ha en arena med plats för 1 000 åskådare och en 25 meters bassäng med tio banor med 2,5 meters bredd, säger Per Kersmark, vd för Filborna arena. I den anspråkslösa entrén på Filborna arena kommer och går träningssugna i en strid ström. »Välkommen!« låter en inspelad röst varje gång någon drar sitt säsongskort. Namnet Filborna har anläggningen fått av den gamla stadsdelen Filborna, strax utanför Helsingborg i Skåne. Från början var det en kommunal anläggning som Helsingborgs simsällskap, HS, drev på entreprenad. Arkitekt Jack Lindgren på Ecoscape Architects använder själv gym och simhall. – I princip har jag jobbat med utvecklingsprojekt för simklubben sedan slutet av 1900-talet, säger han. Klubben är en av Sveriges största med runt 6 000 medlemmar. Den har fostrat många duktiga och framgångsrika tävlingssimmare. – I år vann vi både junior SM och senior SM i tävlingssimning som bästa klubb, berättar Per Kersmark med stolthet. Jack Lindgren ritade den första tillbyggnaden för åtta år sedan. Han påpekar att även om klubben i dag tack vare en stor gymavdelning har god ekonomi, så fanns det en begränsad budget för vad klubben kunde satsa på i den senaste tillbyggnaden. – Jag har lagt mycket ideell tid och genom åren lagt fram flera skisser till om- och tillbyggnad, säger Jack Lindgren. En så stor förening som Helsingborgs simsällskap kräver mycket vattenyta för all sin verksamhet. Att skicka tävlingssimmare runt om i landet och utomlands är också kostsamt. – För att finansiera en sådan underskottsverksamhet som simhallen är, behövs en inkomstkälla. Lösningen blev att kombinera med ett modernt gym. Per Kersmark var en av de som grunnade på en planlösning och kom på att flytta de gamla gymlokalerna från en plats under simhallsläktarna till en ombyggd sporthall. En stor gymnastikhall byggdes om till ett stort gym med gruppträningssalar. Där finns alla sorters träning och en lounge med juicebar. Nu kan man erbjuda både gym, simning och bastu på en och samma gång. Det har visat sig vara mycket framgångsrikt. – Jag tyckte att Jack ville ha alldeles för mycket yta i bottenplanen, men i dag är jag glad att han stod på sig. Ibland är det runt 240 personer på samma gång som förflyttar sig mellan salarna, säger Per Kersmark. Strängbetong stod för ombyggnaden. – Vår del bestod i att lägga in golv av bjälklagselement, pelare och balkar, säger Christer Nilsson. BETONG 5 | 2011

BET0511_20-23_simarena.indd 21

11-10-06 14.40.11

| InblIck |

Filborna arena är utbyggd i olika omgångar. Arkitekt Jack Lindgren har valt färger efter Helsingborgs Simsällskaps logga, rött, vitt och blått.

Det rymliga gymet var från början en enda stor gymnastiksal. Nu består den av stor entré med träningslokaler runt om samt en övervåning med väl utrustat gym samt lokaler för till exempel spinning och yoga.

FaKta FråN

Stomleverantören Planyta 2 000 m2 Totalt 2 500 ton betongelement av typ ytterväggar, pelare, balk, gradänger, bjälklag och tak. Montagetid Simarena sex veckor Montagetid bjälklag gym (inomhusmontage) två veckor. Gradänger (betongläktare) för ca 1 000 åskådare. Takplattor av betong bär på en fri spännvid om 32 meter. Takplattorna bärs i sin tur av takbalkar av betong med fri spännvid på likaledes 32 meter. Detta ger en pelarfri yta på över 1 000 m2.

Men den största utmaningen för Strängbetong var den nya simarenan. – Vi ville skapa en funktionell och vacker byggnad med fria spännvidder utifrån en begränsad ekonomi. Christer Nilsson säger att den här typen av projekt är ett av dem han är mest stolt över. – Det är ingen konst att vara byggare i till exempel Dubai med obegränsad budget, men att bygga ändamålsenligt och få ihop funktion och estetik med liten budget, det är en utmaning. När deN stora bassäNgeN är tom hörs bara suset av tropikfläktarna i taket och rinnande vatten. Fläktarna trycker ner luften. Temperaturen är behaglig och upplevs inte så fuktig som i många andra simhallar. – Det råder ständigt 27 grader både i

luft och vatten. Vi har tropikfläktar i taket och utsug vid marken. 0 till 20 centimeter över vattenytan är luften oftast sämst, säger Per Kersmark. Det är många som påpekat att luften är ovanligt bra i Filborna arena. – Skillnaden är enorm, det märker simmarna. Har man till exempel problem med astma märker man en klar förbättring. Christer Nilsson förklarar att det svåra med att bygga badhus är den varma och fuktiga luften. – Man får ett ångtryck utåt och den fuktiga luften får inte komma ut i konstruktionen. Betong är bra i de här förhållandena. Arkitekt Jack Lindgren håller med: – Vi valde mellan olika material men betong vann överlägset. – Det är en enkel lösning med bara ett skikt betong i taket. Det är okänsligt för fukt, diffussionstätt och håller mot klor. Det är en enkel och beprövad teknik, säger Christer Nilsson Han tror att inte att någon annan byggnad i Sverige har lika lång spännvidd med betongtak. – Bassängen är lika lång som bred med läktare runt om, det gör att det blir långa, långa spännvidder. Det är 32 meter åt ena hållet och 32 meter fri bredd åt andra hållet. Bassängen byggdes i en u-form och unikt för just Filborna arena är att simmarna är vända mot åskådarläktarna. I vanlig fall är det tvärtom. Inför byggandet tillfrågades de aktiva simmarna om önskemål och man gjorde studiebesök. – Simmarnas läktare är annorlunda än publikens. De har ofta stora trunkar med utrustning och rör sig mycket, säger Per Kersmark. På var sida om bassängen finns det åskådarläktare och fyra hörn med plats för sekretariat, filmteam och simmardel. Runt fyratiden på eftermiddagen råder full aktivitet i samtliga simbassänger. Ljudnivån i den nya delen är relativt hög.

Betong 5 | 2011

BET0511_20-23_simarena.indd 22

11-10-07 12.02.59

mer om

Filborna arena Beställare: Simsällskapet i Helsingborg totalentreprenör: Peab arkitekt: Ecoscape Architects, Jack Lindgren med flera. Budget: Totalt 85 miljoner. kostnad: 83,5 miljoner Betongleverantör: Strängbetong Byggtid: 15 månader.

faKta Filborna Sim och Sporthall drivs sedan 1992 av Helsingborgs Simsällskap. Helsingborgs Simsällskap består av huvudföreningen samt ett helägt aktiebolag, Simsällskapet i Helsingborg AB. Filborna arenas yta är totalt 8 000 kvadratmeter.

För Strängbetong var det en utmaning att bygga med så mycket spännvid, det fick inte heller finnas några pelare i bassängen. Till höger syns en allmän läktare och rakt fram simmarnas avdelning med plats för stora trunkar och våta kläder.

– Vi kommer efterhand utöka med ljudabsorbentsplattor, säger Per Kersmark. Det fanns ett investeringstak som inte fick överskridas och Jack Lindgren förklarar att visa delar blev dyrare, andra billigare. – Vi hade en deal mellan HS och Peab, att om vi lyckades göra det billigare skulle de dela 50/50. Slutsumman blev 1,5 miljoner billigare. Jack Lindgren tycker att man har fått väldigt mycket kvalitet för de pengar de köpte betong för. – Alla känner att det här är ett riktigt bygge, inget fusk någonstans. – Det har gått precis som planerat.

Den består av fyra simbassänger med en helt nybyggd simarena vars bassäng är 25 meter med tio banor.

Vi gillar det här bygget, säger Christer Nilsson. Några frågor till reN, Per KersmarK.

beställa-

Vilka var förutsättningarna? – En arena på internationell tävlingsnivå. Vad krävde simmarna? – Många pekade på atmosfären, det ska kännas som en riktigt tävlingsarena, och det gör det. Bra luft, startpallar mot publiken och vågdämpande linor. Vad är ni mest nöjda med? – Helheten skulle jag vilja säga, alla komponenter. Vi har stor publikkapacitet, bra ventilation och vattenrening, det är byggt som vi ville ha det.

Arenan stod färdig i november 2010 och har en publikkapacitet på cirka 1 000 personer. Utöver det finns ytterligare en 25 meters bassäng med åtta banor samt en undervisningsbassäng för icke simkunniga. Dessutom en multibassäng med höj och sänkbar botten som togs i bruk februari 2003. Förutom simhallarna finns det ett 900 kvadratmeter nybyggt gym och sporthall med fem gruppträningssalar. Det finns också utomhusaktiviteter som en utomhushinderbana. Nästa steg är att bygga en 50 meters utomhusbassäng.åskådare.

Betong 5 | 2011

BET0511_20-23_simarena.indd 23

11-10-06 18.26.37

| GRANSKAT |

Granskat special del 5

Vision 2030

I vår artikelserie Vision 2030 har turen kommit till frågorna om partnering och industrialisering. Att förstå vad vi egentligen menar med begreppen och att gå från ord till handling är viktigt när branschfolket får säga sitt. Men det är ingen tvekan om att samarbete och optimala byggprocesser hör ihop om vi ska ligga i framkant om tjugo år.

TÄNKA efter FÖRE TEXT: CARINA TYSKBO BILD: CECILIA LUNDGREN

ORN SÅ BLIR BETONGSEKT ! 30 20 I FRAMKANT ÅR ernt t och ext 1. Höj statusen intern (Betong nr 2) (Betong nr 3) 2. Hållbar produktion arbetsmiljön 3. Utbilda och förbättra nr 4) g ton och säkerheten (Be in tidigt i kom och ra 4. Industrialise byggprocessen (i detta nr av Betong) g nr 6) 5. Rekrytera rätt (Beton

BETONG 5 | 2011

BET0511_24_27_granskat.indd 24

11-10-06 14.51.44

KRÄVANDE LAGARBETE FÖR ÅTTA ÅR

sedan började NCC med partnering som etablerad arbetsform. Partneringchefen Thomas Bergfeldt berättar om en process som kräver mycket, men ger masThomas Bergfeldt., NCC sor när man är dedikerad. Grundidén är att tidigt samla all kompetens och bilda ett lag. Som i allt lagarbete krävs att gruppen lär känna varandra och blir ett -det kräver mycket fokus där alla kompetenser bidrar. Roller och ansvarsfördelningar måste bli tydliga och organisationen är viktig. Hos NCC har partneringgruppen alltid en styrgrupp med projektledning som tar tag i de gemensamma besluten. Kunden i sin tur måste fundera över vilken utväxling man vill ha, vilken effekt det ska ge och om är det värt att satsa. Partnering ska visa effekt ut i praktiken och det kräver engagemang. Allt för projektets bästa. – Man kan inte kräva förtroende från andra, det måste förtjänas. Därför har somliga svårare än andra för partnering, man förstår inte hur man tar gemensamma beslut och har svårt att lyssna på andras

förhållningssätt och idéer. Sker misstag bär man dem tillsammans, ingen måste ensam agera syndabock eller bära runt på surdegar. Och det är fantastiskt att se en traditionell ”Macho-byggubbe” släppa efter och inse vad det handlar om, säger Thomas Bergfeldt. I ett partneringprojekt har man enkelt uttryckt en påse pengar att bygga för som redovisas öppet - hur slutprodukten ser ut vet man ännu inte. Den skapas gemensamt utifrån allas kompetenser och de förutsättningar som finns att ta hänsyn till. Riskerna är desamma som i traditionella projekt, men där betalar kunden med påslag baserat på ett visst antal antagna risker. I partneringsamarbete finns ett forum där riskerna görs synliga. Många av dem faller bort eftersom de hanteras gemensamt. – Fastprisförfarande passar inte så bra, partneringtanken stöttas bättre med löpande räkning mot ett gemensamt framtaget riktpris och incitament. Kunden betalar för verklig kostnad, det kräver tillit och en seriöst hanterad process. Vinsten ska vara skälig och då måste man arbeta öppet och transperent. Partneringledaren, som hos oss kan vara en utbildad beteendevetare, är en viktig person som leder gruppen och låter alla komma till tals. Det är personer som står en bit ifrån själva processen. Ibland får vi kritik när ledarna kommer från NCC,

men vårt eget folk är aldrig inne i besluten utan fungerar mer som moderatorer, säger Thomas Bergfeldt. Somliga tror felaktigt att det blir billigare med partnering, men den långsiktiga produkten blir istället rätt, med rätt driftsunderhåll och livscykeltänkande. En annan missuppfattning är att det ska gå snabbt att starta ett partneringteam när man har kort om tid i projektet. Det stämmer sällan, men man håller tidplanen i betydligt högre grad, menar Thomas Bergfeldt. – Nu använder vi oss av partneringmodellen även till mindre projekt, hos många kunder är det så populärt att jag ibland får övertyga dem om att arbeta på traditionellt sätt istället. Men det här är ändå en nödvändig resa för byggbranschen. Vi måste rekrytera, rekordmånga inom byggbranschen går i pension nu. De nyutbildade kommer inte att acceptera en byggbransch så uppdelad i skrån, där man fackmässigt är kopplad till en uppgift. De unga vill samarbeta och är vana att göra det. För NCC är partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen, där byggherren, konsulterna, entreprenörerna och andra nyckelaktörer gemensamt löser en bygguppgift. De tre nyckelfaktorerna är att mål, aktiviteter och ekonomi är gemensamma. Läs mer på www.ncc.se.

BETONG 5 | 2011

BET0511_24_27_granskat.indd 25

11-10-06 14.52.02

| granskat |

För helhetens bästa När SteeN & Ström bygger

Skandinaviens största köpcentrum Emporia i Malmö är Advansia AB projektledare med Ingvar Nohlin i spetsen. SträngIngvar Nohlin, Advansia AB betong knöts tidigt till Advansias projektorganisation och projektet drivs som delad entreprenad. – I augusti 2007 bad vi om en kalkyl från Strängbetong, sedan satte vi oss kring samma bord. Där var också representanter från Wingårdhs arkitekter, teknikkonsultbolaget Cowi, konstruktörer och projektörer. Då fanns inga tveksamheter kring vad i byggnaden som skulle vara betong och vad som skulle vara stål, säger Ingvar Nohlin. Projektet delades in i fyra delar: Projekteringsfas, fabriksfas, montagefas och efterarbetsfas. Avsiktsförklaring skrevs i december 2007, därefter hade man möten var fjortonde dag och i mars 2008 skrevs kontrakt. Ett öppet och rakt samarbete, men Ingvar Nohlin värjer sig mot etiketter. –Jag gillar inte ordet partnering, jag kallar det sunt förnuft. Som ett exempel krävde de dubbelkrökta glasfasaderna

i Emporia att vi tidigt kom i kontakt med en kompetent entreprenör. Jag vände mig till en skicklig firma i Barcelona som räknade på det och ville ha 50 miljoner kronor för arbetet. Vi hade ett öppet incitamentsavtal där man under alla omständigheter skulle få en fastlagd procentsumma i vinst på sista raden. Alla kostnader redovisades öppet, vi har generellt inget emot att en entreprenör går med vinst i ett projekt. Så rakt har vi samarbetat med alla entreprenörer, säger Ingvar Nohlin. I ett traditionellt förfarande ritar arkitekt och konstruktör och skickar ut till marknaden. Men i projektet Emporia har det i flera delentreprenader krävts att man ”kryper i säng” med någon, menar Ingvar Nohlin. En av entreprenörerna får inte suboptimera sin del utan ta hänsyn till vad som är bäst för helheten, det vill säga totalprojektet. Strängbetong har haft ansvar för sin egen projektering och skrivit avtal med flera olika konstruktörer på grund av projektets storlek. De har också kontrakterat flera stålentreprenörer som underentreprenörer. Ingvar Nohlin menar att det är viktigt att förstå vad som händer innan kontraktsskrivningen. I deras fall skedde justeringar efterhand, den ursprungliga budgeten växte och Strängbetong fick i positiv anda ändra hela montageordningen.

mer om

Partnering,

även kallat Public Private Partnership Pa rtn erin g är i vid bemärkelse ett arrangemang där beställare, leverantörer, arkitekter, finansiärer, byggherrar eller konsulter söker en gemensam och effektiv form av samarbete. Parterna bidrar med erfarenheter, kompetens och finansiering för att nå det gemensamma målet. Samarbetsformen är framförallt avsedd att användas vid stora komplicerade entreprenader och syftet är att skapa en effektivare byggprocess och minimera projekttid, fördela risker, sänka kostnader och höja kvaliteten. Källa: Konkurrensverket

– Ett så här stort och omfattande projekt kräver god kommunikation. Ibland blev det lite trögjobbat med fyra personer för de olika projektdelarna. Men man måste värdera risken – det är inte alltid det billigaste som är det bästa. Och vad finns det för kapacitet om något går snett när man handlat upp på traditionellt sätt? säger Ingvar Nohlin. Hösten 2012 invigs Emporia, som blir Skandinaviens största köpcentrum med en total butiksyta på 80 000 kvm. Tidskriften Betong skrev om projektet i nr 4, 2010.

IndustrIalIserIng I FörvandlIng nästa år ska Skanska Stomsystem omorganiseras och knytas mer intimt ihop med Skanska Sverige. Hur fortlever de industriella Joakim Gullmark, Skanska ambitionerna, i skuggan av byggkris och förändringar? Joakim Gullmark är inköpschef och var en nyckelperson då Skanska 2007 startade fabrik i Strängnäs för tillverkning av bostadsprojektet ModernaHus. Efter krisen 2008 blev det så gott som stopp i fabriken för alla bostadsprojekt, där både Skanska Exchange och ModernaHus ingår. Först under det senaste ett och ett halvt åren har produktionen INför

kommit igång ordentligt, men nu produceras både kommersiella projekt och bostadsprojekt. I pipeline ligger Skanskas störstas order någonsin, Nya Karolinska Sjukhuset, men även kontorskomplexet Lustgården på Kungsholmen i Stockholm blir mycket omfattande. – Praktiskt har de tekniska stödsystemen utvecklats så att vi blir bättre på att planera innan, under och efter tillverkningen. Det handlar om hur vi granskar och släpper färdiga ritningar till produktion, att inte behöva backa och göra om utan kan göra rätt från början. På det sättet får vi optimerade ritningar att arbeta efter, säger Joakim Gullmark. Det industriella tänkande är inte förändrat, man fortsätter på samma linje med mindre justeringar. Eldragningarna har utvecklats och färdiga förtillverkade

armeringsdelar ger ökad produktivitet. Trots att bostadsproduktionen bromsades upp finns konceptet med Skanskas stomlösningar kvar - industrialiseringen ligger i allt mer utvecklade fasader. Generellt märks en positiv trend mot betydligt mer förädlade ytor än för tio år sedan. – Fler fastighetsägare vill sticka ut, efterfrågan på grafisk betong, slipade och infärgade ytor ökar. Man vågar mer och jag tror att framtiden kommer att ha fler helt infärgade betonghus. Just nu investerar vi i en ädelbetongstation som kan infärga elementen helt och hållet. Idag går det att göra så mycket, slipningar och fräsningar ger slutprodukten en högre slutfinish. Bevakar vi vår position och håller oss i framkant konkurrerar vi effektivare – men utan rätt utrustning blir man inte efterfrågad, säger Joakim Gullmark.

Betong 5 | 2011

BET0511_24_27_granskat.indd 26

11-10-06 14.52.06

ENKÄT GLENN LARSSON, platschef, PEAB På Peab var man först att använda en ny valvform vid bygget av bostadskvarteret Åparken i Eskilstuna. Hur upplevs skillnaden jämfört med andra byggnadssätt? -I Eskilstuna byggde vi på fl era sätt, till exempel sjuvåningshus där sex våningar har varit helprefab med håldäck och installationsgolv och där nästa etapp haft skalväggar och plattbjälklag. Vi testade allt och upptäckte för många fel för att bli nöjda. –Under resans gång provade vi en stolform och valv med dåvarande Hünnebäck, nu Harsco. Vi satt i möten, ritade och testade oss fram. Bordsplaceringen specificerades och tajtades ihop med väggen. Resultatet blev väldigt bra. Tiden utnyttjas effektivt: rivning och flyttning av valvform tar en halv dag och att täta bjälklagen ytterligare en halv dag. Tack vare det har vi nu ett 20 x 20 meters punkthus med sju bostadsvåningar. –Harscos valvformar blir förstås lite dyrare än traditionella bord, men eftersom de fungerar så bra balanseras kostnadsbilden. Idag lyfte vi 400 kvadratmeter på plats som jag nu ska ut och inspektera. Valvbordet från Harsco består av ett bord, fyra stämpfästen och fyra stämp. Komponenterna monteras ihop snabbt och den färdiga ramen kräver inte samma noggrannhet vid montering för att kontrollera skevhet.

JONAS CARLSSON, projektchef, Skanska Skanska bygger sedan 2002 med den så kallade VST-formen. Varför? – I passivhusprojektet Blå Jungfrun beslutade vi att använda VST främst på grund av de höga lufttäthetskraven. De kvarsittande formarna som gjuts på plats ger en skarvfri och lufttät fasad. Stommen får höga toleranser med släta och fi na ytor som är enkla att isolera och putsa. Ekonomin bedöms från projekt till projekt men vår uppfattning är att VST är mest ekonomiskt i projekt med komplicerad geometri och i projekt med höga energi- och täthetskrav. Produktionstiden blir kortare med VST- systemet jämfört med traditionellt platsgjutet byggande. –Vi har med VST som alternativ i de flesta nya projekt. Men vårt slutliga val styrs alltid av projektets specifika förutsättningar. VST kräver precis som andra prefabricerade stomsystem en noggrann planering och projektering i förväg. Men det är snarare en fördel – vi måste alla skärpa till oss i processen och lägga mer krut på arbetet innan byggstart. VST-Systemet är ett system av kvarsittande formelement som prefabriceras för både mellanväggar och fasad. Formelementen monteras på bjälklaget och fylls med självkompakterande betong. Metoden innebär bland annat en hög prefabriceringsgrad för den platsgjutna stommen.

MARCUS GARDEHALL, Affärsområdeschef Bostäder och Komponenter, Strängbetong Hur ser du på begreppet partnering? –Strängbetong har ingen renodlad partneringmodell men vi hjälper till förutsättningslöst med kalkyler och kompetens i projekt. Egentligen har vi under många år arbetat på ett partneringliknande sätt där vi i ett tidigt skede gärna kommer in och påverkar utformningen av byggnaden. Om rätt kompetens kommer in i rätt tid kan man optimera systemlösningar och spara pengar och säkerställa kvalitet. Det är viktigt att sitta på samma sida och hjälpas åt med fokus på byggherrens mål. –Arbetsformen kräver visst mod och kompetens från byggherren, de som är aktiva har mycket att vinna. Det gäller att undvika att rita fast sig i lösningar som sedan blir dyra att utföra. Vi behöver tidigt diskutera till exempel vad som är viktiga arkitektoniska kvaliteter och vad som kanske är mindre viktigt. För oss handlar det om att tidigt identifiera risker och eliminera dem. …och industrialisering? –Vad menar vi med industrialisering? Vi gör det för lätt för oss om vi bara tror att det handlar om att flytta in traditionell produktion i fabrik. För oss handlar det om att verkligen planera projekten och tänka igenom alla detaljer på ritbordet, baserat på våra olika systemstandarder som vi utvecklat för olika typer av byggnader. Vår standard består inte bara av olika elementlösningar, den utgör vår samlade kunskapsplattform. Den plattformen förfinar vi kontinuerligt – för att få kunskaperna att sitta i vår organisation och inte stanna i genomförda projekt.

RT BRA: TRE SAKER VI GJO möjligheter har betongelementens

ustrialisering • Tack vare utvecklad ind en mindre explosion när under senare år. Vi ser rkt sta lats eck utv till uttryck och infärgad betong. det gäller grafisk, slipad på ett sätt som är har sänkt kostnaderna ing • En ökad industrialiser ets konkurrenskraft. sliv ing när r nterna och öka bra för bostadskonsume iskt utnyttjade ytor är iga bostäder med ekonom eExempel på bra och bill projekt mellan Strängb i Hässelby, ett samarbets kvarteret Gästvåningen er. täd Bos ostäder och Svenska tong, Besqab, Familjeb n är bland andra Nya ika partneringsamarbete gsr gån • Exempel på fram na, Söderleden i Norringen av Blekinge Kustba Skövde Arena, elektrifier helmina i Bollnäs, den g- och cykelpassagen Wil köping och bygget av gån arbete med Bollnäs sam mt som entreprenör i inti sistnämnda med Peab kommun.

ÖVER GÖRA: TRE SAKER VI BEH för att höja industriella utvecklingen

mer till den • Knyta arkitekter ännu prefabbyggnationer. på na åer de estetiska niv terialindustrin. Eftermed leverantörerna i ma • Bli bättre på samverkan tällarna. På cementbes d nära relation som me och na öpp ma ete sam va strä resultatet av utfört arb ig samverkan göra att och betongsidan kan dål mycket. kan skilja sig åt väldigt till intimare samarbetssamarbetet uppmuntra på g nin äm ben tt • Oavse på sikt kan förändra en unga, nyutbildade och former som attraherar chokultur. ma etsmiljö präglad av bitvis alltför stelbent arb

BETONG 5 | 2011

BET0511_24_27_granskat.indd 27

11-10-06 14.54.06

| VIMMEL |

STÖRSTA S L L Ä H M SA N E R A G G BY galan ett av de sålda blev Betong ed 630 biljetter sektorn. Vinds i samhällsbyggna största eventen kholm blev oc St i Grand Hotel på n de år dg trä ter llde in. Sju priser ånga gästerna vä välfylld när de m spelade upp till r bandet Upstairs delades ut och nä en fått se den äv hade publiken tt na id m i rb fö långt nen. För er som dans som varade Betongens fem sin en lm fi a rd gjo s den på hemsidan för kvällen special se den igen så finn l vil er ell ed m inte kunde vara . www.betong.se

M 28

BETONG 5 | 2011

BET0511_28-32_festen.indd 28

11-10-06 19.42.16

nart Monica Darnell och Len ustri ind ong Bet på röm Bergst det ban till m ngo svä tar sig en Upstairs.

Karin Pettersson, Weber, Tomas Finn, Lujabetong och Hans Orre, Sydsten.

Lise Langseth, Svensk Betong och Ulrika Nelfelt, Weber.

a Anders Lennart Wetterlind Yar i och Svensson, Betongkem , Modern Carl-Fredrik Söderberg . Betong

Tre skäl att läsa Tidskriften Betong: På Betonggalan presenterades tre skäl till att läsa Tidskriften Betong och eftersom de var så bra kan vi väl ta med dem här… 1. Projektet. Ingen annan tidning skriver så utförligt om ett projekt, ofta på elva sidor, med fotograf på plats. San hendrem zzriurerilit do commy niat digna comDessutom kompletterad med en teknisk artikel. modionse feu faccum do odo dolore duis dolore et wis nostrud modionsed Vår tetum velent 2. Johan Silfwerbrand. teknikredaktör, som är både professor på KTH och chef för CBI Betonginstitutet, är en av de kunnigaste på betongområdet i Norden. Han granskar alla tekniska artiklar och förtydligar vilket gör att vi har Sveriges bästa tekniska artiklar inom byggsektorn. 3. Granskat. Varje nummer har vi ägnat åt grävande journalistik. I senaste numret avslöjade vi att svenske arkitekten Pontus Lomar ritat Tiger Woods nya villa, något som han själv av sekretesskäl aldrig kan kommentera. Hur vi gjorde? Det vill vi inte kommentera… Niklas Kihlén, Tekla och kvällens värd Roger Andersson, chefredaktör Tidskriften Betong.

BETONG 5 | 2011

BET0511_28-32_festen.indd 29

11-10-07 10.48.17

| VIMMEL |

Vinnarna: Årets Betongdesigner: STINA LINDHOLM, Skulpturfabriken Årets Betongkonstruktör: PER KETTIL, Skanska Årets Betongarkitekt: HELENA TALLIUS MYHRMAN, Tallius Myhrman Arkitekter Årets Betongforskare: KAMYAB ZANDI HANJARI, CBI Betonginstitutet Årets Betongentreprenör: KAI SIMFORS, HA-Bygg Årets Miljöpris: Ytskiktsrenoveringen av gamla Årstabron

Idel vinnare. Mattias Svedell, NCC tog emot Årets miljöpris som representant för Ytskiktsrenoveringen av Gamla Årstabron och Peter Utgennant, vice vd CBI Betonginstitutet, tog emot priset Årets betongforskare åt sin kollega Kamyab Zandi Hanjari, som inte kunde närvara. Sen följer Kai Simfors, HA Bygg, Årets betongentreprenör, Jan Karlsson, Strängbetong, Årets montageledare, Per Kettil, Skanska, Årets betongkonstruktör och Helena Tallius Myhrman, Tallius Myhrman arkitekter, Årets betongarkitekt.

Årets Montageledare: JAN KARLSSON, Strängbetong

Middagen efter Betongbyggna dsdagen som hölls tidigare på dage n ägde rum i Spegelsalen, också på Grand Hotel i Stockholm.

BETONG 5 | 2011

BET0511_28-32_festen.indd 30

11-10-06 19.45.15

Fredrik Holst, Ab etong, Jan Lindé n, Finja Prefab (sn art Peikko) och Anders Lind, Strän gbetong.

ei, Karin Glad, Otto During och Staffan Hjerström, Rescon Map från CBI Betonginstitutet. tre alla t, rquis Söde ese Ann-Ther

Tove Adman, nominerad till Årets betongdesigner och Helena von Zweigbergk som tog emot just det priset till vinnaren Stina Lindholm.

n, Energimyndig Gudni Johannesso , Strängbetong, Award, med e ret nc Co ish Marie Bergman av Swed ng. och mottagare röm, Strängbeto heten på Island r och Gösta Lindst tti sdó rri Sve is Johan Silfwerfru Brynd brand, chef CBI Betonginstitutet, Hans Davidsson, tidigare vd Abetong och Leif Holmstrand, Strusoft.

Bibbi Schultze, Katarina Andrén, Elvefors Marketing och Tage Hertzell.

Cementa och noFredrik Winberg, tidigare vd på Kajsa Byfors, Svensk minerad till Årets miljöpris och Betong.

BETONG 5 | 2011

BET0511_28-32_festen.indd 31

11-10-07 10.32.22

| VIMMEL |

N E T S E F R Ö TACK F Det var mycket trevligt att träffa gamla bekanta. Jag tycker att du skötte dig bra på scenen!

en fantastisk Tack för igår! Det blev urra« från kväll och Stina tjoar »H Färöarna! set rgk (som tog emot pri /Charlotta von Zweigbe Stina Lindholm som åt Årets Betongdesigner ädgård på Färöarna) gtr ton be en e installerad

Det var kul att se hur det funkar och fint arrangerat! Johanna Bjuhr, Four of a Kind

Tack!

ts /Per Kettil, Åre , ör kt ru st Betongkon a, sk an Sk

/Mats Björs, Byggherrarna

Tack för en mycket trevlig tillställning! /Janina, Lovisas Trädgårdar

Tusen tack, festen var god! ervice /Alla på G-Byggs

Det var ett tre vligt arrangemang .

Tack för en underbar kväll! /Lise Langseth, Svensk Betong

Tack för en givande dag och en kul gala, särskilt kul så klart att Ytskiktsrenovering gamla Årstabron uppmärksammades med miljöpriset. /Mattias Svedell, NCC

Tack för fest och gala igår. Det var riktigt roligt att få gå hem från Årets Betonggala med en betonghund, med fint halsband och metallbricka med inskription Årets Betongarkitekt i väskan . Tyckte att galan var riktigt /Helena Tallius Myhrman bra, bättre än ifjo l. Bra idé att ge några Vinterträdgården är et förtjänta t rum för personer uppmärk en gala, bra val, samhet. /Johan Silfwerbr and, chef CBI finemang! Betonginst /Martin Östlin d, Bio-energy pl ants

itutet

Tack för en trevlig kväll på Grand. /Staffan Hjertström, Rescon Mapei

/Dan Johansson, arkite kt, lab71

Ett hjärtligt tack till alla er för en i mitt tycke mycket intressant och trevlig dag. /Arne Hellström

BETONG 5 | 2011

BET0511_28-32_festen.indd 32

11-10-06 19.47.01

teknik

redaktör Johan Silfwerbrand info@betong.se

Standarder bra för Sverige som jag svurit över hemsidor där man får lägga ned stor tid för att finna var webbredaktören lagt kontaktinformationen och e-postadresserna till medarbetarna. Kanske har du ilsknat till då du förgäves sökt ladda mobilen med fel laddare eller rest till London eller New York utan adapter. Här saknar vi standarder. Men inom byggområdet var svenskarna tidigt ute. Vi som varit med litet längre minns byggnormen SBN 80 och modulsystemet som vi fortfarande har stor glädje av då vi till exempel renoverar kök, de nya luckorna passar de gamla skåpstommarna. Standardisering är bra, men kostar pengar. Märkligt nog har vi kommit

KansKe har du

till ett läge då det är få som vill betala. Staten har successivt dragit ned sitt stöd mot noll och många företag passar. Ändå vet vi att ett aktivt standardiseringsarbete kan ge konkurrensfördelar. Det land som åtar sig ordförandeskap och sekretariat får chansen att föreslå lösningar och texter som självfallet blir föremål för ändringar och kompromisser, men slutprodukten blir ändå oftast till minst 80 procent identisk med det ursprungliga förslaget. Jag minns ett kommittéarbete kring avjämningsmassor där italienaren förespråkade fyrkantiga provkroppar för bestämning av vidhäftning eftersom hans laboratorium hade ett stort upplag av fyr-

kantiga ”pepparkaksformar”. De svenska företagsrepresentanterna var aktiva och pålästa och stoppade detta förslag så vi kan fortsätta att använda cylindriska provkroppar som ger mycket säkrare resultat. Vi borde starta ett upprop för satsning på ett starkare svenskt standardiseringsarbete till gagn för det svenska näringslivet. Lyckligtvis finns det många svenskar som är beredda att arbeta med standardiseringsfrågor, men är det rimligt att det är just deras arbetsgivare som ensamma skall stå för fiolerna? Elisabeth Helsing är en galjonsfigur för denna grupp och hon berättar i detta nummer av Betong om en ny utförandestandard för betong.

Christian simmons, SimmonS akuStik och utveckling, forSkare och konSult i byggakuStik

Betonghusen får höga ljudbetyg en ny enkätstudie visar att stegljud uppfattas som mer störande i trähus än betonghus. Men små detaljer kan förstöra upplevelsen. dessutom visar studien att uppmätta värden och de boendes upplevelse inte alltid stämmer överens det har gjorts flera rikstäckande enkätundersökningar som visat hur folk upplever ljudet i hus byggda på 1900talet. Men det har saknats enkäter från nyare hus och det finns ingen återkoppling till huskonstruktionerna. Därför är det svårt att veta vilka krav man ska sätta i BBR och andra regelverk. Med hjälp av SBUF, Formas och Vinnova har det nu gjorts en studie som grundar sig på enkäter för nyare hus, där de boende har satt betyg på sin ljudmiljö. Studien omfattade fem hus med betongstomme och fem hus med trästomme. Vi har även gjort mätningar och beräkningar av ljudisoleringen i husen och jämfört dem med de subjektiva betygen. Jämförelserna leder till flera intressanta slutsatser. Det visar sig, att hus byggda med stommar av betong respektive trä har såväl starka som svaga sidor, men

även att det finns stora skillnader mellan byggsystemen. Enkäterna visar såsom i tidigare studier, att de flesta som bor i hus av betong är nöjda eller ganska nöjda med ljudisoleringen. Men en femtedel var ändå inte helt nöjda. Kommentarer och besiktningar i husen pekar på ett antal detaljer som kan göras bättre. Väggar av 20 cm betong och bjälklag av 24 cm betong isolerar tydligen bra mot luftburet ljud (TV, röster m.m.), men stegljuden skulle behöva dämpas lite till. Detta kan göras på flera sätt, antingen med 2-3 cm tjockare bjälklag eller med bättre golvunderlag. Trafikbuller stör mer än förväntat, vilket kan bero på att man inte projekterat rätt, att fönstren inte är täta, eller att omgivningen är bullrig. Intressant nog är det ofta installationer som stör, som borde vara enkla

och billiga att rätta till. Här kan nämnas buller från ventilationen, kyl och frys samt stomljud från hiss, wc med mera. Hus med betongstomme ger bra förutsättningar att uppfylla både BBR:s minimikrav på luft- och stegljudsisolering med marginal. Men för att få ett optimalt resultat måste man jobba mera med ett antal detaljer. Den svaga länken begränsar den upplevda ljudmiljön i huset och då hjälper det föga att man bekostat tjocka bjälklag och väggar. I de trähus som studerats tycker de boende att luftljudsisoleringen är bra. Installations- och trafikbuller kan avskärmas effektivt i hus med dubbla väggar och bjälklag. Vibrationer i lätta bjälklag från till exempel trappor, tvättmaskiner, fläktaggregat och liknande kan vara begränsande för vilka maskiner som kan placeras intill rum med ljudkrav. Ett överraskande resultat är att stegljud uppfattas som störande, till och med mycket störande. Mer än hälften av de svarande känner sig störda och många markerade att de känner sig mycket störda av stegljud. Svaren skiljer sig åt beroende på Betong 5 | 2011

BET0511_33-35_teknik1.indd 33

11-10-06 12.42.32

| TEKNIK |

KORT & GOTT BESTÄLLARE: Artikeln redovisar hur boende uppfattar sin ljudmiljö. Den ger stöd för att ställa rätt avvägda ljudkrav på byggnader av trä resp. av stål. Se även Konstruktör. KONSTRUKTÖRER: Enkäten redovisas i ett SBUF-projekt. Flera delrapporter pekar på en rad konstruktionsdetaljer och installationer som kan förbättras för att få bättre ljudmiljö och boendebetyg när det gäller ljud. Det kan t.ex. gälla stomljud från hiss och WC i betonghusen, stegljud i trähusen. Se www.sbuf.se, projektregister, sök 12311. ARKITEKTER: De ljudproblem som tas upp i enkäten beror ofta på samordningsproblem, som i många fall skulle kunna hanteras bättre med hjälp av avsnitt 2 och 3 i Boverkets handbok »Bullerskydd i bostäder och lokaler«, finns på på www. boverket.se. På Svensk Betongs hemsida finns handböcker under avsnitten Bygga med prefab respektive Betongbanken. För trähusen finns en ny handbok som ges ut av SP Trätek med stöd av AkuLiteprojektet. ENTREPRENÖRER: Se arkitekt. Ett särskilt avsnitt (5) vänder sig direkt till entreprenörer, med förklaringar och riskfaktorer som träffats på i vanliga projekt. I avsnitt (4) finns detaljanvisning för akustiker som minskar osäkerheten i hur olika ljudkrav ska tolkas. Avsnitt (6) pekar på risker vid kontrollmätningar som kan ge säkrare mätresultat.

byggsystem och man bör vara försiktig med att generalisera resultaten från denna relativt begränsade studie. En försiktighetsprincip kan därför vara att tills vidare upphandla trähus med krav på enkätstudier eller liknande som visar vad de boende i hus med det aktuella byggsystemet tycker om ljudförhållandena. Det har även visat sig att ljudisoleringen i trähus varierar mer än i betonghus och man bör därför låta kontrollmäta stegljudsnivån i samtliga lägenheter vid besiktningen. Självklart ska ljudklassens krav uppfyllas oavsett stomsystem och man borde kunna förvänta sig att kraven är satta så att man får lika stor andel nöjda boende i båda fallen. Tyvärr är det inte så. I figur 1 och 2 visar x-axeln hur stor andel av de boende som gett betyget fem eller högre på hur störda de känner sig av stegljud i sina hus av betong respektive av trä. Skalan går från 0 till 10, där 0 innebär att man inte alls är störd och 10 att man är oerhört störd. Enkätmallen är utvecklad inom ett europeiskt nätverk av akustikforskare (COST TU 0901) och ska provas vidare i flera länder under 2011-2012. Om man jämför figur 1 och 2 ser man att andelen störda är större i trähusen, prickarna ligger längre ut till höger. Men

Figur1: Uppmätt ljudisolering i hus av betong på y-axeln och andel störda av stegljud (betyg större än eller lika med 5) på x-axeln. Kvadrater utan markering avser nya hus, med markeringar avser hus byggda före 1998. I nyare hus är det färre som störs av stegljud än i de äldre husen.

mätvärdena längs y-axeln är ganska lika i de båda stomtyperna. Därmed bekräftar studien något som indikerats tidigare, att man kan få ganska bra mätvärden på stegljudsisoleringen i trähus och ändå ha en stor andel boende som är missnöjda jämfört med betonghus med samma mätvärden. För oss akustiker medför obalansen mellan objektiva krav och subjektiva upplevelser ett praktiskt problem. Vi vill gärna ha en enkel kravformulering för att veta vad vi ska dimensionera mot, som även ”stämmer” med vad de boende anser. Denna obalans i de mättekniska måtten ska förhoppningsvis kunna rättas till med hjälp av pågående forskning inom AkuLite-projektet. Även inom den internationella standardiseringen (ISO) har problemet uppmärksammats och arbete pågår med att revidera de mått som används för att ställa krav i byggnormer och ljudklassningsstandarder. Då ska vi förhoppningsvis även klara att förenkla skrivsättet. Av någon anledning uppskattar inte alla sammanfattningsvärdet ”vägd normaliserad stegljudsnivå med spektrumanpassningsterm L’n,w + Ci,502500”. Kanske vi kan skriva L50 istället? Många beställare sätter ljudklass B som ”mål” för luft- och stegljudsisoleringen, men undantar buller från trafik och installationer från målet. Ljudklass C ska alltid uppfyllas, det är ju minimikravet. Enkäterna tyder på att det här inte är en bra princip, man borde ha följt ljudklass B för alla typer av ljud. En orsak till att man velat ha lite ”gummiband” i kravet är att man inte velat riskera en överdimensionering. I 1999 års utgåva av ljudklassningsstandarden gällde alla krav fullt

ut, minsta övertramp ledde till underkänt resultat. Det här var inte praktiskt, vilket branschen korrigerade för genom nämnda målskrivning. Problemet är dock, att genom att bara sätta ett mål får man inte tillräcklig styrning av byggprocessen. I 2004 års utgåva infördes ett nytt krav för att få en mer praktisk skrivning. Nu är det medelvärdet av mätningar inom bostäderna som ska uppfylla respektive krav och man godtar upp till 2 dB avvikelse i den enskilda mätningen. Det gör, att det räcker att hänvisa till ljudklass B utan tillägg av olika slag, avvikelsehanteringen är redan inbyggd. Uppföljningarna i byggnaderna har visat att det ofta är ganska små saker som behöver ändras för att nå ljudklass B istället för C och att ett bra resultat beror mycket av att detaljer utförs noggrant. ”Visselljud” i ett tilluftsdon kan bero på att luften strömmar turbulent, vilket beror på en vass plåtkant som sticker ut. Det finns nu ett ganska omfattande underlag för att uppdatera ljudklassningsstandarden, där olika tillägg och undantag som blivit praxis inarbetas. Då blir det bekvämt att bara hänvisa till standarden och byggentreprenörerna slipper anpassa sig till en flora av särkrav som försvårar och fördyrar byggprocessen. Det kan också bli så att BBR kommer att föra in en komplett föreskrift utan hänvisningar till ljudklassningsstandarder, vilket gör ljudkraven ännu tydligare och mer tillgängliga. Konkurrensen från de allt bättre trähusen skärper konkurrensen både nationellt och internationellt. Det går inte att slå sig till ro bara för att man valt en betongstomme, utan arbetet med förbättringar av såväl projekteringsarbetet och det kon-

BETONG 5 | 2011

BET0511_33-35_teknik1.indd 34

11-10-06 12.42.36

Figur 2: Uppmätt ljudisolering i hus med trästomme på y-axeln och andel störda av stegljud (betyg större än eller lika med 5) på x-axeln. Cirklar utan markering avser nya hus, med markeringar avser hus byggda före 1998. Mätningar med stegljudsnivå lägre än 50 dB avser horisontella mätningar. I nyare hus är det färre som störs av stegljud än i de äldre husen, men andelen är hög, trots att uppmätt stegljudsisolering ligger omkring ljudklass B.

kreta detaljutförandet måste drivas vidare för att få helt nöjda kunder. Under projekteringsarbetet måste man kunna beräkna byggnadens ljudisolering mellan lägenheter och skydd mot trafikbuller, samt installationsbuller från olika maskiner. När det gäller betongstommar finns

det omfattande jämförelser mellan fältmätningar och beräkningar enligt de internationella standarderna EN 12354 som visar att 1 dB marginal vid dimensioneringen räcker för att med rimlig säkerhet uppfylla kraven i SS 25267:2004 i färdig byggnad. I standarden godtas 2 dB slumpmäs-

siga variationer. Men mot andra ljudkrav som gäller utan avsteg bör man hålla 3 dB marginal. Kända marginaler gör att det är tryggt att dimensionera betongkonstruktioner mot olika ljudkrav. Se vidare i doktorsavhandlingen vid Luleå tekniska universitet (Simmons 2009, www.ltu.se). När det gäller lätta bjälklag i trä eller stål är metoderna i EN 12354 inte tillförlitliga, där saknas formler för de vanligaste knutpunkterna vilket ofta leder till att flanktransmissionen ned i väggarna underskattas. Arbete pågår inom ett nätverk av akustikforskare som också stöds av EU (FP 0702) och förhoppningen är att man ska ge ut förslag till nya metoder mot slutet av 2011. Men det kommer att ta flera år innan dessa metoder har provats mot fältmätningar så att tillförlitligheten är känd. Till dess får man förlita sig på husleverantörens erfarenheter eller egna mätningar. Det är dock inte självklart att mätresultat i ett hus kan översättas till ett annat, det kan skilja i detaljer som påverkar ljudisoleringen mer än man kan tro. Man bör därför hålla god marginal till kravet och utföra täta kontroller.

Vi spårar alltid upp nya vägar Vi levererar betong till platser var de än ligger. Kan vi inte köra dit på landsväg, växlar vi transportsätt till bland annat järnväg. Som rikstäckande tillverkare och leverantör av fabrikstillverkad betong är vi vägledande på att ta oss fram överallt.

BET0511_33-35_teknik1.indd 35

11-10-06 12.42.41

Vi kan leverera produkter inom fš ljande:

Vi kan tillsatsmedel /"%$(*60,#**&$3K*5K((K,1"#"*("3*I,K%5'K*LM,N5$*MK,*6)* OCC&0%&*OCC*3"*5"K%5#"*P,$34'#",%K*103"*P0*P,"IK1*$-M* IK1,)'51"#$%&5)3K%A** Q)*MR7CP",*S)&*KT*M)TK*3"%*175#K*CU5%)%&"%*IU,*R45#*S)&*$-M*S)%* 1"#$%&A*

Tillsatsmedel Formoljor Rengš ringprodukter Luftporbildare Pigment Fiber Reperationsbruk Mekaniska tillbehš r

!"#$%&'"()*+$,)-*.!* /,01$*2%345#,)67&*8-**9***::;*:<*/=>!?***** @@@A1"#$%&'"()A5"***9***B"CD*<;EF;GH*G<*8<**9***)%I$J1"#$%&'"()A5"*

Den släta betongplattan Klassik är ett suveränt system - En klassiker inom svensk stadsbyggnad

Med sitt diskreta utseende, plana yta och användbara form har Klassik en självklar topplacering inom markbeläggning av offentliga miljöer. I systemet ingår många format och tjocklekar som gör det möjligt att tillgodose varje önskemål på t ex hållfasthetskrav eller mönstervariation. Sveriges ledande leverantör av Mark, Tak och VA system

BET0511_annons.indd 36

www.steriks.se

11-10-06 13.31.42

| teknik |

ElisabEth hElsing, TrafikverkeT, Ordförande i SiS-Tk190/aG4 UTförande av beTOnGkOnSTrUkTiOner

SKARPT LÄGE för ny EN-standard Snart kommer en ny EN-standard som gäller för utförande av betongkonstruktioner. I följande artikel presenterar Elisabeth Hellsing, ordförande i den svenska kommitté som översatt den, vad den innehåller och vilka nyheter som gäller. Bland annat jämställs kraven vid användning av självkompakterande betong med vanlig betong och fyra olika härdningsklasser införs.

UNdEr HöStEN kommEr SS EN 13670 - Utförande av betongkonstruktioner att ges ut i svensk översättning. Den engelska versionen har varit publicerad som svensk standard sedan 2009. Ungefär samtidigt ges en svensk tillämpningsstandard ut (SS 137006) som ger kompletterande information som kan vara av nytta för användaren av standarden. SS EN 13670 har redan införts eller kommer att införas i myndigheternas regelverk och nya AMA Anläggning 10 är anpassad till den. Det är alltså nu hög tid för dem som ska använda den att sätta sig in i vad den innehåller och de förändringar den innebär. Standarden gäller både för utförande av platsbyggd betong och för användningen av förtillverkade betongelement. Den omfattar däremot inte tillverkning av förtillverkade element för vilka det finns harmoniserade EN-standarder och inte för tillverkning av färsk betong som ju behandlas i SS EN 206 1. Standarden är utarbetad för normal betong och om man använder lättballastbetong, annorlunda delmaterial (till exempel fibrer), speciella tillverkningsmetoder eller innovativa konstruktionslösningar så kan reglerna i standarden behöva kompletteras eller ändras. Det första egentliga kapitlet (4) handlar om ledningen av utförandet. Utöver regler när det gäller kvalitetsledning, kvalitetsplan, åtgärder vid icke-överensstämmelse,

dokumentation av utförandet och dylikt innebär detta kapitel två nyheter: framtagande av en utförandespecifikation och ny betydelse av begreppet utförandeklasser för oss i Sverige. I den informativa bilagan B ges ytterligare vägledning kopplad till detta kapitel. Utförandespecifikationen är ett centralt begrepp i denna standard. På många ställen i standarden sägs att något ska anges i utförandespecifikationen. Den definieras som ett dokument som innefattar alla ritningar och tekniska data och krav som erfordras för utförandet av ett specifikt projekt. Utförandespecifikationen är inte ett dokument utan innefattar den totala summan av samtliga dokument som tillhandahålls av konstruktören till byggaren för utförande av byggnadsverket. Den omfattar bygghandlingar som framtagits för att komplettera och specificera kraven i SS EN 13670. Den ska hänvisa till relevanta europastandarder eller ETA, European Technical Approval, och nationella regler som gäller där byggnadsverket uppförs. Som hjälp finns i den informativa bilagan A en checklista för vad som bör ingå i utförande¬specifikationen. I SS EN 13670 används begreppet utförandeklasser (execution classes), men det är här fråga om något annat än utförandeklasser enligt BBK (Boverkets handbok om betongkonstruktioner) som ju främst hade att göra med vilken kompetens den som le-

der arbetet skulle ha. I SS EN 13670 är det ett sätt att ange nivån på kontrollen. I standardens föregångare, SS ENV 13670 1, användes termen kontrollklasser (inspection classes) för samma sak. Tre utförandeklasser specificeras där utförandeklass 1 är den lägsta nivån och utförandeklass 3 är den mest noggranna. I tabeller anges sedan vad som ska kontrolleras i de olika klasserna, på vilket sätt kontrollen ska ske (från besiktning till noggrann detaljkontroll) och om det är fråga om egenkontroll eller extern kontroll. Däremot går standarden inte in på vilken grad av oberoende den som utför kontroller ska ha. Enligt de nationella valen till betongeurokoden EN 1992 så förutsätts att lägst utförandeklass 2 tillämpas i Sverige. Det femte kapitlet i standarden handlar om formar och ställningar. Utöver materialkrav på formar och ställningar och tillfälliga ingjutningsdetaljer behandlas även hur formar och ställningar ska projekteras, byggas och rivas samt hur hål ska åtgärdas. Även här ges ytterligare vägledning i en informativ bilaga, Bilaga C. Kapitel 6 ägnas åt armering och där behandlas krav på material, bockning, klippning, transport och lagring av armering samt svetsning och skarvning. I kapitlet om förspänning (7) ingår arbete med såväl förespänd och efterspänd betong med vidhäftande spännarmering som utförande av icke-vidhäftande utanpåliggande och Betong 5 | 2011

BET0511_37-39_teknik2.indd 37

11-10-06 18.34.52

| teknik |

kort & gott Beställare: Krav på utförandet, bland annat beställarens ska anges i en utförandespecifikation. Begreppet utförandeklass har ny betydelse. KonstruKtörer: BBKs utförande- och tillverkningsklasser ersätts med kompetensklasser. Begreppet utförandeklass har ny betydelse. arKiteKter: Estetiska krav på betong, till exempel ytfinish ska anges i en utförandespecifikation. entreprenörer: Två standarder som styr utförandet och hur de införts i Sverige. Nya begrepp; härdningsklasser, toleransklasser, kompetensklasser. Begreppet utförandeklass har ny betydelse.

Viktig nyhet i SS eN 13670 är att kraven vid användning av SKB jämställs med vanlig betong.

inre spännarmering. Där ges materialkrav på förspänningssystem, foderrör, förspänningsenheter, förankringar, injekteringsbruk, fett, vax etc. Därefter behandlas transport och lagring av material, montering av spännkablar, uppspänning samt skyddsåtgärder som injektering, infettning och försegling. Ytterligare informativ vägledning när det gäller armering ges i bilaga D och när det gäller spännarmering i Bilaga E. Kapitel 8 som behandlar betongarbeten tar upp hela kedjan från åtgärder före gjutning, via utläggning och kompaktering till vad som händer därefter som till exempel härdning och skydd. Huvudtexten om utläggning och kompaktering är anpassad för vanlig betong, men lättballastbetong, självkompakterande betong, sprutbetong, glidformsgjutning och undervattensgjutning har fått egna underavsnitt. Nytt i detta sammanhang är införandet av härdningsklasser med hjälp av vilka man ska ange vilka härdningskrav som gäller. Fyra härdningsklasser specificeras. I den lägsta, härdningsklass 1, anges bara att minsta härdningstid ska vara tolv timmar. I härdningsklasserna 2, 3 och 4 anges att härdningsåtgärder ska vidtas tills 35, 50 respektive 70 procent av 28-dygnshållfastheten uppnåtts. Härdningsklassen ska anges i utförandespecifikationen. I bilagan F

återfinns tabeller där hållfasthetskraven för härdningsklasserna 2, 3 och 4 omvandlats till härdningstider som gäller under vissa angivna förutsättningar. Denna bilaga är informativ så det är upp till användaren att acceptera användning av dessa tabeller. I denna bilaga presenteras även de fem olika härdningsmetoderna för att förhindra uttorkning a ) att låta formen sitta kvar b) att täcka betongytan med ångtäta skikt c) att lägga ut fuktigt täckmaterial på ytan och skydda täckningen mot uttorkning d) hålla ytan våt så att det syns med lämplig bevattning e) lägga på membranhärdare med påvisad lämplighet Om avdunstningshastigheten från ytan ändå är låg, till exempel i fuktig väderlek, behöver inga speciella åtgärder vidtas för att minska avdunstningen. När det gäller temperatur så får den inte gå under 0º C förrän hållfastheten nått 5 MPa. Den får heller inte gå över 70º C under härdningsperioden. Standarden behandlar över huvud taget inte värmebehandling av betong. Utförande med förtillverkade betongelement, både byggplatstillverkade och fabrikstillverkade sådana är ämnet för kapitel 9. Det som tas upp är hantering, lag-

Bild: Boel Ferm

ring, injustering, montering, fogning och kompletterande arbeten. Det tionDe kapitlet i standarden

ägnas åt geometriska toleranser. Även här talar man om klasser. Toleransklass 1 är normala toleranser för byggnader. Dessa kan ändras för andra typer av byggnadsverk. Att denna toleransklass uppfylls är en förutsättning för dimensionering enligt eurokod, till exempel för de partialkoefficienter som anges i huvudtexten av SS EN 1992 - Betongkonstruktioner. Toleransklass 2 ger strängare toleranser. Utöver extra krav på kontroll ska denna toleransklass vara uppfylld om man vill använda reducerade partialkoefficienter enligt bilaga A i SS EN 1992 1 1. I huvudtexten i standarden ges toleranser för sådant som påverkar bärförmåga, stadga och beständighet: Det rör sig om excentriciteter, krokigheter, snedställning av väggar och pelare; upplagslängder, tvärsnittsmått, läge för armering, täckande betongskikt och skarvlängder för armering. Toleranser som bara har betydelse brukbarheten eller byggandet ges som rekommenderade värden i en informativ bilaga G, som det står användaren fritt att använda eller ersätta med alternativa toleranser. I SS EN 13670 anges på ett antal ställen

Betong 5 | 2011

BET0511_37-39_teknik2.indd 38

11-10-06 18.34.56

att man kan ge ut en nationell bilaga till standarden, och det finns även en informativ bilaga H som talar om vad den borde innehålla. SIS/TK190/AG4 Betongutförande som för svensk del bevakat arbetet med standarden och ansvarat för översättning och publicering har dock beslutat att istället ge ut vägledningen när det gäller användningen av den i form av en egen svensk standard, SS 137006. Det mesta av innehållet i SS 137006 är informativt i den mening att den talar om vad som gäller enligt andra regelverk och ger ytterligare vägledning på områden där information saknas eller där den inte ansetts vara tillräcklig i SS EN 13670. Begreppet kompetensklasser införs! I och med att begreppet utförandeklasser fått ny betydelse i SS EN 13670 (se ovan) och BBK blivit inaktuell i och med införandet av eurokoderna så behöver de krav som reglerades genom BBK:s utförandeklasser anges i något annat dokument. BBK:s utförandeklasser relaterades ju främst till vilken kompetens den som leder och övervakar betongarbeten skulle ha. Denna typ av information regleras inte alls av SS EN 13670. För detta ändamål har Kompetensklasser för tillverkning av färsk betong, betongutförande och betong-

elementtillverkning och vid vilka tillämpningar de ska användas beskrivits i bilaga J till SS 137006. Kraven överensstämmer med dem som fanns i BBK, förutom en liten förändring. Vid användning av självkompakterande betong skulle man tidigare alltid ha klass 1- kompetens. Detta har modifierats så att klass II-kompetens accepteras vid utförande av betongbärverk i säkerhetsklass I eller om man för bärverk i säkerhetsklass II utnyttjar högst 70 procent av den tillåtna betonghållfastheten. EN-standarden för spännstål är inte färdig, utan där gäller fortfarande nationella regler. Produktkrav på spännstål gavs i BBK, men då BBK blivit inaktuell har dessa krav införts dels i avsnitt 7.2.4 tillämpningsstandardens huvudtext, dels i bilaga K. Bilagan anger kraven på provningar. De innebär inga förändringar gentemot BBK. Då SS EN 13670 inte behandlar användning av speciella tillämpningar och gjutmetoder särskilt ingående eller inte alls ger SS 137006 hänvisningar till svenska dokument där mer information kan hämtas, bland annat till Betonghandboken - Utförande och Betongföreningens rapporter. Det gäller vintergjutning, värmehärdning, åtgärder för att undvika temperatursprickor, självkompakterande betong, undervattensgjutning, ytfinish

samt hantering och lagring av förtillverkade betongelement. SS ENV13670 1, som var föregångare SS EN 13670, var införd i Boverkets konstruktionsregler, BKR, har ju numera ersatts av Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) (BFS 2011:10-EKS) och i den senaste versionen av denna hänvisar man till SS EN 13670. Arbete med att göra om Vägverkets föreskrifter som behandlar bärförmåga (VVFS 2004:43 och VVFS 2004:3) till Trafikverksföreskrifter och anpassa dem helt till eurokoderna och även SS-EN 13670 pågår. I praktiken är dock SS-EN 13670 införd inom Trafikverket genom verkets tekniska kravdokument på egna väg- järnvägs- samt gång- och cykelbroar, TK Bro, där man hänvisar till AMA när det gäller utförande. AMA Anläggning 10 i sin tur åberopar och har anpassats till SS EN 13670. Då SS 137006 ännu inte är publicerad hänvisas ännu inte till denna. Den är dock inte absolut nödvändig för att kunna använda SS EN 13670. Utförandestandarden SS EN 13670 är alltså redan formellt införd på bred front i Sverige - nu gäller det att tillämpa den i praktiken också.

Ingjutningsgods till betongindustrin

Let’s connect

Solbräckegatan 15 442 45 Kungälv Sweden Tel +46 303 24 30 80 E-mail info@pretec.se www.pretec.se

Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf +47 69 10 24 60

BET0511_37-39_teknik2.indd 39

11-10-06 18.35.00

Investera i en framtida bristvara – tystnad

Läs mer och se filmen om våra hållbara bostads hus på strangbetong .se

I takt med att våra städer växer och förtätas kommer vi att ha mer och mer ljud omkring oss. De betongelement vi bygger våra hus av har en fantastisk förmåga att stänga ute störande oljud som kan göra dig trött, ge dig huvudvärk och på sikt till och med höja ditt blodtryck. Betongens tyngd och tjocklek gör att ett minimum av irriterande buller tränger igenom från utsidan eller mellan våningsplanen och du får en sund och ljudisolerad miljö att bo eller arbeta i. Det tycker vi är smartare byggande.

BET0511_annons.indd 40

11-10-06 13.31.45

| HALLĂ&#x2026; DĂ&#x201E;R |

3Ă&#x161;KER DU LABBUTRUSTNING FĂ&#x161;R "%4/.' OCH "!,,!34

3KAKAPPARATER 3IKTAR 6Ă&#x160;RMESKĂ&#x152;P

Anders TĂśrnqvist, utsedd till Ă&#x2026;rets Betongarkitekt 2010 och prisutdelare vid ĂĽrets Betonggala.

6Ă&#x152;GAR &UKT TEMPERATURMĂ&#x160;TARE 4RYCKPRESSAR

HallĂĽ dĂ¤r! ANDERS TĂ&#x2013;RNQVIST, Ă&#x2026;RETS BETONGARKITEKT 2010

+UBFORMAR ,UFTHALTSMĂ&#x160;TARE 3Ă&#x160;TTMĂ&#x152;TT

Glimmersten och svart betong

5TRUSTNING FĂ&#x161;R MATERIALPROVNING 3 ,Ă&#x152;NGEBERGSGATAN s 6Ă&#x160;STRA &RĂ&#x161;LUNDA

4EL s WWW KONTROLLMETOD SE

TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: KENT JOHANSSON

Vad har du haft fĂśr dig det senaste ĂĽret? Det har varit fullt med projekt och mĂĽnga bestĂ¤llare har haft frĂĽgor om betong. Det har varit mycket positiv uppmĂ¤rksamhet. Jag har ocksĂĽ fĂśrsĂśkt jobba mer i nĂ¤tverk fĂśr att kunna konkurrera med de stora fĂśretagen. Du vann ditt pris mycket tack vare MĂśrrums konferenscenter, vad har hĂ¤nt med det? Det har varit mycket besĂśk. Dels nationellt, dels frĂĽn de nordiska lĂ¤nderna och Ă¤ven Holland, Tyskland och Storbritannien. Har en sĂĽn hĂ¤r utmĂ¤rkelse som Ă&#x2026;rets betongarkitekt nĂĽgot vĂ¤rde? Absolut. PĂĽ mĂĽnga olika sĂ¤tt. FĂśrst att bli utsedd av en jury, sen att sĂĽ mĂĽngas faktiskt rĂśstar. Det finns ett motstĂĽnd mot att gĂśra nya saker och dĂ¤rfĂśr tar det mycket kraft. DĂĽ Ă¤r respons viktigt. Vad hĂ¤nder fĂśr dig i framtiden? Kommer precis frĂĽn en presskonferens som handlade om att vi fĂĽtt uppdraget att forma och projektera ett nytt forskningscenter pĂĽ 12 000 kvadratmeter fĂśr 100 forskare i Karlshamn. DĂ¤r vann vi upphandlingen mot flera stĂśrre fĂśretag och idag presenterade vi hur vi kommer att arbeta med vĂĽr kreativa process genom hela projektet. VĂĽr metod Ă¤r att forma miljĂśer, brukar vi sĂ¤ga. Inte att bygga hus. Vilken Ă¤r din favoritbetong? Jag gillar hela spĂ¤nnvidden med betong. Jag har anvĂ¤nt vit, prefabricerad betong med glimmersten och svart betong. I MĂśrrum anvĂ¤nde vi slĂ¤t betong som ger en bra karaktĂ¤r, bĂ¤ttre Ă¤n gjuten mot brĂ¤dform.

BET0511_41_hello.indd 41

11-10-06 18.49.36

| ÅTERBLICK |

MER OM

Siri Derkert

Betongkonst fyller 50 år För 50 år sen började konstnären Siri Derkert sin gestaltning Naturristningar i betong vid Östermalms Tunnelbanestation i Stockholm. Med en 145 meter lång komposition, lyckas hon få in både Marseljäsen och Internationalen i Stockholms överklasskvarter. I somras fick hon en egen retrospektiv utställning på Moderna museet i Stockholm. TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: ROGER ANDERSSON OCH MODERNA MUSEET

NÄR SIRI DERKERT var 27 blev det

plötsligt bråttom. Djupt förälskad i den finske konstnären Valle Rosenberg, som hon träffat i konstnärskretsen hon umgicks med i Montparnasse i Paris, drar hon iväg till Italien för att hinna se så mycket som möjligt av Europa innan deras barn ska födas. Därför föds första barnet, Carl Valdemar, Carlo kallad, i Neapel 1915. Hennes första offentliga gestaltning i betong är en pelare vid T-centralen i Stockholm där hon ristar i våt betong och får fram Kvinnopelaren där hon skildrar kvinnors vardag med lekande barn, tegelbärerskor och konduktriser. För Siri Derkert var vardagen allt annat än idealisk. Förhållandet med Rosenberg tog slut, sonen Carl Valdemar hade fått sällskap av två systrar som Siri fått med danske konstnären Lybeck, och alla barnen

var växelvis hos fosterfamiljer och hos hennes systrar och föräldrar. Själv hade Siri Derkert en anständig uppväxt i en sjubarnsfamilj med en mamma som var sömmerska och en pappa som lyckats lämna bokhandlaryrket och blivit affärsman och kunde låta familjen bo i stor våning i Stockholm. På 1920-talet återvänder hon till Paris och blir modetecknare bland annat åt Bonniers veckotidning och kåserar i Dagens Nyheter under signaturen Den blonda frun. Något större namn inom konsten får hon inte förrän 1944 i samband med utställningen på galleri Gösta Stenman och filialen Stenmans dotter på Storgatan i Stockholm. Precis som Pablo Picasso tilltalas hon av den abstrakta konststilen kubism som tog fart precis under de år hon själv studerade konst i Paris.

1888 Siri Karin Johansson föds den 30 augusti. Familjen tar senare namnet Derkert. 1904-1913 Studier vid Caleb Althins målarskola, Konstakademien i Stockholm och på Colarossi och Chaumière i Paris. 1915, 1918 och 1920 Barnen Carlo, Liv och Sara föds. 1944 Utställning på Stenmans i Stockholm och på Konsthallen i Göteborg. 1956-58 Utförde Kvinnopelaren i T-Centralen i Stockholm 1960 Utställning på Moderna Museet i Stockholm och Louisiana i Humlebæk. 1961-65 Utsmyckning av Östermalmstorgs tunnelbanestation. 1962 Representerade Sverige på Biennalen i Venedig. 1965 Utsmyckning i Södertälje Rådhus. 1967-69 Utförde Sverigeväggen på Sverigehuset i Stockholm. 1973 Avlider den 28 april

Från 50-talet och framåt är Siri Derkert en brinnande själ för miljö- och fredsfrågor och även jämställdhet. Hon är flitig i debatten och när hon 1961 börjar rista i betongen på Östermalms tunnelbanestation, mitt i hjärtat av överklassens Stockholm, är det förstås oerhört kontroversiellt. Figurteckningar, porträtt av Elin Wägner och Alva Myrdal, textrader och notskrifter ur Internationalen och Marseljäsen får kritik för att vara klotter, vänstervriden propaganda och intetsägande modernistisk konst.

BETONG 5 | 2011

BET0511_42_siri.indd 42

11-10-06 18.37.20

Om hundra år kommer allt vara sig likt Förutsatt att du har ett bostadshus från Strängbetong förstås. En viktig faktor när du investerar i ett flerbostadshus är att det är av hög kvalitet. Det ska stå emot tidens tand och vara många människors hem i flera generationer. Det ska vara tyst, energisnålt och kräva minimalt med underhåll. Helst ska det gå snabbt att bygga också. Ett hus i prefabricerad betong har alla dessa egenskaper, och några till.

BET0511_annons.indd 43

Vem vet, om hundra år kanske din elbil laddas av solnedgången och kvällsbrisen. Och kanske har vi byggt det första astronautålderdomshemmet på Mars. En sak är vi dock säkra på: De bostadshus vi bygger idag kommer då vara pigga hundraåringar. Gå gärna in på strangbetong.se – där kan du se filmer om våra hållbara bostadshus och om vårt sätt att bygga.

11-10-06 13.31.47

MARKNADSTORGET

SynkoFlex - för täta gjutfogar

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

EgcoBox sparar energi! EgcoBox minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon Fullständig svensk dokumentation och provningar! 040-947070

80, 100 & 120mm stenull www.rolf-dickman.se

040-947070

www.rolf-dickman.se

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0511_58_59_marknadstorg.indd 58

11-10-06 13.47.26

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15 GB POSTTIDNING B POSTTIDNIN Betong, Betong, Returadress: Tidskriften Returadress: Tidskriften Stockholm Stockholm Box 55684, 102 15Box 55684, 102 15

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15

BETONGFÖRENINGEN

NINGEN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖRE 99 SEK 5/2010 PRIS: 99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS: NR

DESIGN

TEKNIK

SKLIGT

5MÄN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

ngs vd Charlotte 5 Strängbeto vara läkare Bergman vill helst

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

TEKNIK

MÄNSKLIGT

DESIGN

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

ttuunnnneell 595 kr/år! CxCxit xy xit y x ytunnel CxxCit x it xC elel nnn tutu xxxxyxy xit TEKNIK

MALMÖS NYA DESIGNDESIGN 6 NUMMER AT TEKNIKTEKNIK TSKLIG NY SKLIG ÖS MÄN MÄN LM MAL LMÖS NYA AR VÄRLDEN MAL ÖPPN A A x NY ÖS LM LM L AR VÄRLDEN MAL MAÖS PNNY ÖP x x X RLDEN I Rom AR XXIVÄ MA x ÖPPN x x ZAHA HADID X X ERNA Rom R FORMI XXI TÄNJE DE MAAR RL RLNDEN x VÄ VÄ x AR x HADID ZAHA ÖPPN ÖPPN X x x X ERNA X MÄNSKLIGT

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

Charlotte Strängbetongs vd 5 5 läkare vara Bergman vill helst

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

räv räv Ann-Charlott Fornheds Ann-Charlott Fornheds i Sumpan i Sumpan rial kan rial kan Med tillsatsmate Med tillsatsmate lägger betongägg lägger betongägg mer energi mer energi Charlotte Charlotte betongen lagra betongen lagra Strängbetongs vdSträngbetongs vd vara läkare vara läkare Bergman vill helst Bergman vill helst

x X

MAXXI I Rom HADID

TÄNJER FORM

x X

22X0X0X 0X2 2 XX 0XX0XXX 2 XX XX x X

ZAHA ERNA TÄNJER FORM

Rom I Rom MAXXI MAIXXI HADID HADID

TÄNJE x årx fyller X amu X seet Vas er år fyll NA BAKOM R MÄNNISKOR BETONG MÖTE Vasamuseet BAKOM NA er år fyll R MÄNNISKOR BETONG MÖTE VÅRA EXPERTER Vasamuseet 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG NA BAKOM SEKTOR www.betong. ISKOR erfyll er LLT BETONG R MÄNN fyll KLASS/A år år R G MÖTE I VÄRLDS KUNSKAPSBANK FRÅGA VÅRA EXPERTE /ENBETON ESTEN/ FRÅN 95-ÅRSF seet R/ BETONGTV LIVE SE FILMEN amu amu se / Vas Vasseet SEKTORN BEHÖVE www.betong.

ZAHA ZAHA FORMERNA R TÄNJE R FORMERNA

xxx xxx xxx xxxxxx

LLT BETONG I VÄRLDSKLASS/A BAKOM NA BAKOM ISKORNAISKOR /EN KUNSKAPSBANK MÖTERG MÄNN MÖTER MÄNN VÅRA EXPERTER BETONG BETON 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG www.betong. LLT BETONGSEKTOR I VÄRLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK R EXPERTER EXPERTE VÅRA VÅRA FRÅGA FRÅGA ESTEN/ ESTEN/ 95-ÅRSF 95-ÅRSF FRÅN BETONGTV LIVE R/ BETONGTV R/ LIVE SE FILMEN se / SE FILMEN se /FRÅN N BEHÖVE SEKTOR SEKTORN BEHÖVE www.betong. www.betong. BETONG BETONG LLT LLT I VÄRLDSKLASS/A I VÄRLDSKLASS/A PSBANK KUNSKAPSBANK /EN KUNSKA/EN

Prenumerera på Tidskriften Betong!

NAMN:__________________________________________________ FÖRETAG:_______________________________________________ ADRESS:________________________________________________ TELEFON:________________________________________________ MEJL:__________________________________________________________ SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

BET0511_58_59_marknadstorg.indd 59

11-10-06 13.47.34

| inspiration |

den schweiziske arkitekten livio Vacchini har i losone i Schweiz ritat en sporthall med en rymd på 26 500 kubikmeter.

lovsång till ett tempel i ticino Den svenska arkitekten mia Hägg, driver det egna kontoret Habiter Autrement i Paris. Hon har även ett kontor i locarno där hon för tidskriften Betong kör en liten omväg för att visa något som verkligen inspirerar henne, en sporthall ritad av livio vacchini. TEXT och bild: Mia hägg

På vägen till mitt kontor i Lo-

carno väljer jag ibland att köra en liten omväg för att stanna till vid en sporthall ritad av den schweiziske arkitekten Livio Vacchini (1933-2007). Sporthall låter förresten trivialt och tidsbundet i sammanhanget; byggnaden som ligger i den lilla orten Losone, liknar mest ett tidlöst tempel, en Palestra. Projektet upptog Vacchini mellan 1990 och 1997 då byggnaden stod färdig och tilldelades betongpriset Premio Beton. En rektangulär plan, symmetrisk som ofta hos Vacchini. De fyra fasaderna består av prefabricerade betongpelare, breda i basen (43x70 cm)och avsmalnande mot toppen (43x43 cm). Mellanrummen är glasade från bas till topp. Vacchini ville inte ge intrycket av att

taket, ett 140 centimeter tjockt, förspänt bjälklag, vilar på pelarna och låter därför pelarna gå upp ända till takkrönet. Bärningen löser han genom gjuta samman pelarna med bjälklaget till ett strukturellt element. De rytmiskt komponerade fasaderna är likadana och ändå – eller kanske just därför - ändras byggnaden under dygnets olika timmar och när man rör sig runt den; ömsom tycks den ogenomtränglig, ömsom transparent. Visuell rikedom genom tektonisk sparsamhet. Vacchinis var en arkitekt som skydde överflödigt tjafs. Han sökte essensen i varje projekt och kanske är det aldrig så tydligt som just här. Två byggnadselement: pelare, bjälklag. Det är allt.

www.studiovacchini.ch/opere/27

Betong 5 | 2011

BET0511_46_inspiration.indd 46

11-10-07 10.52.56

Framtidens byggande Prefabricerade element bygger framtidens hus. Prefabricerade element sparar tid. Industrialiserat byggande 채r Ditt val. S책 enkelt 채r det! Kontakta oss nu.

www.byggelement.se

BET0511_annons.indd 47

11-10-06 13.31.50

| BETONGFÖRENINGEN |

Swedish Concrete Award till Guðni A Jóhannesson TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: KENT JOHANSSON

I SAMBAND MED Betongbyggnadsdagen

2011 på Grand Hotel i Stockholm den 29 oktober delades Swedish Concrete Award ut. Denna gång var det den isländske professorn Guðni A. Jóhannesson som fick priset. Guðni A. Jóhannesson är sedan 2008 generaldirektör på Energimyndigheten på Island efter att under 17 år ha varit professor inom byggnadsteknik vid KTH. Han är fortfarande verksam inom forskning och utveckling inom energiområdet eftersom han fortfarande innehar en tjänst som affilierad professor vid KTH. Juryns motivering lyder så här: ”Professor Gudni A. Jóhannesson har utsetts till 2011 års Swedish Concrete Award-mottagare för det betydelsefulla arbete han utfört inom byggnadstekniken med särskild betoning på miljö och energifrågor. Under många år har han i olika sammanhang pedagogiskt förklarat och belyst fördelarna med den tunga byggnadsstommen och betydelsen av dess termiska tröghet för ekonomi och kvalitet på det invändiga klimatet.” Under Betongbyggnadsdagen utdelades även pris till bästa examensarbete. Vinnare blev Pernilla Petersén, KTH, numera anställd på Sika, för hennes examensarbete Undersökning av gjutmetodens inverkan på vidhäftning och sprickrisk vid reparation av en betongbro. Juryns motivering lyder: ”Ett väl genomfört arbete innehållande en fältstudie där två olika metoder för pågjutningar på betongbroar jämförts. Traditionell betong ställs mot injekteringsbetong och reparation av såväl kantbalk som brobaneplattans undersida ingår. Examensarbetets disposition, språk och illustrationer är bra och gör det lätt för läsaren att ta till sig rapporten som avslutas med en sammanställning av de båda alternativens för- och nackdelar.”

Guðni A. Jóhannesson

De fem senaste vinnarna av Swedish Concrete Award 2009 Prof. Jürg Conzett (CH) 2007 Prof. Peter Schießl (D) 2005 Prof. Fritz Scheublin (NL) 2003 Prof. Hajime Okamura (JPN) 2001 MR. Peter Märkli, architect (CH)

Pernilla Petersén

Vi välkomnar våra nya medlemmar! 100 44 Stockholm

Alexander Alcovero, Sweco Infrastructure, Joakim Goncalves, Cowi, David Johansson, Sweco Infrastructure, Ulf Johansson, uJo Byggprojektering, Björn Johnsson, Mälarvarvet Konsult, David Johnsson, Cowi, Katrin Kowalik, Sweco, Harry Nee, Foby, Urban Nilsson, Berggren & Bergman, Kristofer Svensson, Peab PGS, Kristian Tammo, CBI Betonginstitutet och Erik Löb, Byggnadstekniska Byrån i Sthlm

BETONG 5 | 2011

BET0511_48-49_foreningen.indd 48

11-10-06 14.46.42

»Fråga Experten« på Betong.se! Jag har ärvt ett gammalt hus. På baksidan finns en gjuten mur på ett berg. muren har en ganska stor spricka och ena delen lutar också ner mot vägen. Hur gör man för att förankra muren så att det inte finns nån rasrisk. /Carina svar: Svårt att bedöma lämpliga åtgärder utan tillstånd-

bedömning på plats. Jag gissar att bästa alternativet är att riva och bygga upp en ny mur. tänk på att du som fastighetsägare är ansvarig om muren rasar och skadar person och egendom. /Oskar Esping en betong/glasstoftmix innehåller sockerarter. kan man kontra retarderingen av härdningstiden på något sätt? rekommenderades att hälla i kalciumklorid alternativt kalciumkarbonat? /Pierre

4 3 5 2 s betongpriser

r kom in till Året

Så många röste

Tips!

DeT är inTe bara på be-

gt! Rättare sreav förra

sk Bo sk Ca ri n a Ty som hon nskat, precis

numrets gra larna i tidigare artik gjort med de n 2030. serien Visio

tong.se du kan läsa bloggar om betong. Bloggen Betong och trädgård med adress betongochtradgard.blogspot. com är läsvärd och så också Lise Langseths betongblogg på svenskbetong.se.

svar: Kalciumklorid är en mycket effektiv accelera-

tor för cementbundna material, men har också starkt korroderande egenskaper på vanlig järnarmering eller järnytor. om detta inte är ett problem i din applikation kan du med fördel använda dosering runt 0,4 - 0,8% av cementvikten. Har du armering av järn, använd istället nitratbaserade acceleratorer som finns i byggvaruhandeln. Kalciumkarbonat är vanlig kalksten och vissa brända eller släckta kalkprodukter kan generera en accelerande effekt, men blir frätande vid kontakt med vatten. /Martin Hansson

Nyheter varje dag www.betong.se

Månadens bloggare

CaTHerina ForeD, blivande förbundsdirektör på Sveriges arkitekter, är oktobers gästbloggare på betong.se. I november är det dags för Finjas vd gull-Britt Jonasson och i december tar Färdig Betongs vd, Carina edblad vid.

| signerat | Utvald person tycker till text: Lise Langseth, vd, SvenSk Betong

Tänk om våra badrum var gjorda i betong. Då hade vi kunnat minska våra kostnader för fuktskador. För betong möglar inte. enligt Vattenskadecentrum kostar vattenskador för närvarande fastighetsägare mer än sex miljarder kronor per år. tänk om våra byggnader hade byggts med material som inte möglar – tänk om de hade byggts med betong. tänk om vi – när vi bygger – ser konstruk-

Bygg badrummen i betong! tionen som helhet – som ett system där vi utnyttjar smarta arkitektoniska och tekniska lösningar som skapar klimatsmarta helheter. Helheter som under hela livstiden minimerar klimatpåverkan. Helheter som tål de klimatförändringar vi står inför med varmare temperaturer, fuktigare miljöer och häftigare stormar. tänk om vi – när vi åkte till Italien, Spanien och turkiet och blev förtjusta i de vackra bad-

rummen med kakel och klinker – även hade bytt ut de svenska badrummens organiska stommaterial – och icke bara våra våtrumsmattor i plast. Då hade vi inte behövt skydda stommaterialet med fuktspärrar som inte fungerar. tänk om vi hade sett badrummen som ett system och byggt dem i robust och brukarvänlig betong och klätt dem med kakel och klinker. Då hade vi sluppit många fukt- och mögelproblem.

Betong 5 | 2011

BET0511_48-49_foreningen.indd 49

11-10-06 13.40.12

| MÄNSKLIGT |

Catherinas 18 svar

NAMN: Catherina Fored JOBB: Arkitekt, delägare Folkhem ansvarat för SvenHarrys Konstmuseum och bostadsprojekt i Stockholm. Tillträder årsskiftet 2011/2012 som Förbundsdirektör, Sveriges Arkitekter. ÅLDER: 46

1) Vilket är ditt favoritord? Jazz. 2) Vad skulle du helst förändra med dig själv om det var möjligt? Nöjd och glad som jag är.

6) Har du någon förebild, i så fall vem? Gunnar Nordström, Grundare av Sweco och N:et i FFNS. 7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då? Ja, när jag inte vill skada människor.

3) Om du dog och blev pånyttfödd, som vem eller vad skulle du återkomma? Catherina Fored.

8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Mitt leende.

4) Vad är det roligaste en människa kan vara med om? Allt det där jag inte får uttrycka.

9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? Sjunga.

5) Vad måste betongsektorn förändra för att vara i framkant i samhällsbyggnadssektorn om 20 år? Betonghäckarna. Klipp dom.

10) Vad tror du folk mest kommer ihåg dig för? Att jag ser dom.

11) Tycker du att du är lik nå-

gon person, i så fall vilken? Min mormor Elsa.

CIVILSTÅND: Sambo/särbo

12) Känner du dig obekväm någon gång, i vilka sammanhang då? När chefer behandlar sina medarbetare som skit.

FAVORITBETONG: Platsgjuten

13) Finns det något du önskar ogjort? Nej! Misslyckanden är erfarenhetens och kreativitetens mor. Som min vän, Margot Wallström brukar säga: den som inte går vilse hittar inga nya stigar. 14) Vilken är den största utmaningen för att få ett hållbart byggande i framtiden? Människors insikt om behovet.

BOR: Södermalm och Duvholmen

15) Vilken byggnad eller konstruktion beundrar du mest? Vals Spa av Peter Zumthor. 16) Vilken slogan lever du efter? Behandla alla som du vill att de ska behandla dig. 17) Vad gör dig lycklig? Att upptäcka. 18) När gråter du? Jag gråter inte så ofta. Men ibland av ilska!

BETONG 5 | 2011

BET0511_50_manskligt.indd 50

11-10-06 14.48.58

Dynamon System Polymerteknologi i betongens tjänst Dynamon-systemet

består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastrukturbyggande.

3Superplasticerare för fabriksbetong För betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

3Superplasticerare för prefab

För betong med stora krav på tidig hållfasthet.

3Superplasticerare för SKB betong

För självkomprimerande betong utan separation.

3Superplasticerare för golvbetong

För betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

Rescon Mapei AB Gelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna Tel: 08-525 090 80 • Fax: 08-525 090 86 info@resconmapei.se www.resconmapei.se

www.mapei.com

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING

BET0511_annons.indd 51

11-10-06 13.31.54

Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR NR 5/2011 5/2011 PRIS: PRIS: 99 99 SEK SEK /FRÅN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 5/2011 2/09

M E GÖD TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TI ST VI OL TE T T

2 5

Hotell Post GAMMALT MÖTER NYTT

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering. Impregnering. Membran. Förankring. Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

SPÄNNANDE SPÄNNVIDD Rekord i Helsingborg

Allt om Betonggalan VINNARNA OCH MINGLARNA

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00 info@se.sika.com, www.sika.se

BET0511_1__omslag.indd 1

Designat / Manligt och kvinnligt Teknik / På standardfronten nytt Mänskligt / Jazzig Catherina Fored

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

11-10-06 14.07.50