Tidskriften Betong 5 2012

M Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

nr 5/2012 pris: 99 sek /från betongföreningen

den kreativa byggtidskriften 5/2012 2/09

ed gö ty r ng vi d br o an ch sc kr he ea n tiv st it ol et t

2 5

Brutal Arkitektur S:t Görans Gymnasium

Vi kan även i färg

Svarta fåret

Tele2 Arena

Designat / Fantasidjur Teknik / Skyddsbetong Signerat / Eliasson kritiserar Sika® ColorCrete - Infärgad betong ger nya möjligheter.

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, www.sika.se

BET0512_1_60_omslag.indd 1

Sika® ColorCrete finns i olika kulörer som kan ge betongkonstruktioner ett unikt utseende med kontraster och nyanser som dessutom är beständigt och hållbart.

Betongbyggnadsdagen Tidskriften Betong på plats

www.betong.se / Röstningsrekord till Betonggalan/Tid kvar att rösta/ Följ de nominerade i Galabloggen/Se Betonggalans egen sida 2012-10-09 13:06

T!

NYHE

Viscofluid SCC/10 Stabilisator för självkomprimerande betong (SKB)

Viscofluid SCC/10 är en ny tillsats som kan förbättra stabiliteten och homogeniteten och öka motståndet mot separation utan att ändra betongens färska egenskaper.

När betongen är i vila skapas ett slags tredimentionellt gitter som stabilserar betongen.

• Finns för leverans • Kompatibel med Mapeis övriga produkter

Viscofluid SCC/10 polymerer i betong som är i rörelse.

Viscofluid SCC/10 polymerer i stillastående betong.

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Formsläppmedel i koncentrat PIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatten inför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö, minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning, färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligen kostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se.

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Formsläppkoncentrat levereras i behändiga enliterspåsar för platsgjutning eller i fat och bulk för automatiska blandarsystem.

Se mer information om produkten på www.mapei.se

www.graceconstruction.com +46 (0)42 - 16 78 00

Namnlöst-1 1

2012-10-09 13:42:41

| innehåll |

nr 5/2012

30

S:t Görans gymnasium

ARTIKLAR & REPORTAGE 13 Projektet | Tele2 Arena Åke Solfeldt, uppdragsansvarig på arenan, tar oss med på en rundtur i Stockholms senaste sportbyggnad.

13 Tele2 Arena

Tidskriften Betong spanar in det svarta fårets arena tillsammans med Åke Solfeldt.

På Grand Hotel i Stockholm firade Betongföreningen sitt 100-årsjublieum med medaljer och fest.

I VARJE NUMMER!

TEKNIK

4 Ledare

46 Årsta kyrka

30 Arkitektur | S.t Görans gymnasium

6 Mixat

Leonie Geisendorfs brutala gymnasium blir studentbostäder. Läs om den kortroversiella arkitekten.

Nya perronger, appar och markplattor.

37 Betongföreningen 100 år

11 Designat

Hundraårig kunskap samlas i rapportform.

Amalia Årfeldts fantasidjur nomineras.

23 Inblick | Betongbyggnadsdagen

.

6 Mixat

Abetong har tagit fram en ny sliper som räddar miljön.

52 Nytt: Fråga Experten!

Skumbetong i brygga och betongpriser.

57 Signerat

Se tekniken bakom Johan Celsings kyrka

49 Anders Håkansson

Pär Eliasson tycker till om Betongbyggnadsdagens arkitekter.

Skyddsbetongen får ny aktualitet.

58 Nytt: Teknikmix

När betong inte är betong.

Eller?...

55 Ovanlig betong

Ny reparationsbetong och golvavläsare. .

BETONG 5 | 2012

3

2012-10-09 12:11

ledare

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG & BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

» Attityder blir lätt sanningar.

Ibland undrar jag om det inte är så med byggbranschen...«

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

UTGES AV BETONGFÖRENINGEN

Betongkungar i skuggan…

Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@formkult.se

REDAKTIONSRÅD Kjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Anna Rolf, Margareta Redlund Laninge, Åsa Lehto, Arne Hellström, Alf Aggring och Hans Hedlund.

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 pren@betong.se

Carlos Rojas har precis gått upp på Grand Hotels scen i Stockholm under Betongbyggnadsdagen. Catherina Fored, Sveriges Arkitekter har gått ned. Utan några powerpointbilder och med dagens färggladaste klädsel berättar han om sin uppväxt i miljonprogrammet. Husen var höga, kvarteren nya. ”Jag tyckte så synd om min mormor som bodde vid S:t Eriksplan. Så gamla hus. Jag tänkte att fy för att bli gammal, då får man bo i gamla hus”, berättar han.

Men så började det förändras. ”Jaha, bor du där? Stackars dig!” ”Vadå? Är det synd om mig? Ja, det kanske det är?”

Carlos Rojas världsbild förändrades undan för undan. Han lärde sig ordet miljonprogram och de höga, vackra husen bleknade och blev en betongförort. Attityder blir lätt sanningar.

Ibland undrar jag om det inte är så med byggbranschen. Vi bygger hus, skolor och, sjukhus åt hela svenska folket. Vackra, höga betonghus. Små, genomtänkta villor. Vi bygger tunnlar, vägar och broar. Djupt ner i underjorden, högt ovan vattnen. Stolta, rakryggade håller vi Sverige uppe.

Men så får vi höra om den korrupta byggbranschen. Den ineffektiva, den ojämställda.

Den tröga, svartjobbande. Den kostsamma med låg industrialiseringsgrad. Självbilden förändras. Attityder blir sanningar.

Jag tror det gäller betongbranschen i synnerhet. Vi sänker miljöpåverkan och minskar koldioxidutsläppen. Vi kommer med nyheter som självkompakterande och högpresterande betong. Vi bidrar med industriella lösningar för att förbättra byggandet. Men syns det på oss?

Svensk Betongs vd Malin Löfsjögård sa något intressant senare på samma Betongbyggnadsdag. Andra byggmaterial gör stor sak av att de industrialiserat byggandet med moduler och prefabricering. ”Men det har vi redan gjort i många år”, sa hon.

Varför så låg svansföring? Tror vi inte på oss själva? Har vi hört andras attityder så många gånger att de blivit en sanning. Även för oss.

”VI VAR KUNGAR”.

PRIS

Roger Andersson, chefredaktör

Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Saxat Klippt & skuret

ISSN 1101-9190

TRYCKERI LJUNGBERGS TRYCKERI AB Box 100, 264 22 Klippan

OMSLAGSBILD

Fotograf Kent Johansson.

4

BETONG 5 | 2012

BET0512_04-05_ledare.indd 4-5

ni vill att andra ska göra mot er, det ska ni göra mot dem, det missades när miljonprogrammet byggdes” Catherina Fored, vd, Sveriges Arkitekter, även det på Betongbyggnadsdagen.

“ALLT VAD

byggnad jag någonsin sett” Gert Wingårdh på Betongbyggnadsdagen om Sanaas Teshima Art Museum. En byggnad som efterliknar en droppes ytspänning, helt i betong.

”DEN VACKRASTE

V

B in st fö m

Lä

Med passion för betong

3

Smart lösning nr

Plattbärlagen kan förses med en integrerad kantform som ger rätt gjuthöjd på bjälklaget. Du slipper formning på plats. Den stabila kantformen ger en rak bjälklagskant.

Vår stabila kantform är bara ett exempel på hur betongens egenskaper i kombination med vår kunskap kan skapa konkurrensmedel för dig. Fler exempel hittar du på www.abetong.se

Våra lösningar skapar värden för dig Betong är ett fantastiskt material som gör det möjligt att hitta smarta lösningar inom flera områden. Det ger oss möjlighet att skapa energisnåla och miljövänliga stommar för just dina projekt. Tillsammans med dig tar vi fram byggelement som förenklar och effektiviserar byggprocessen. Vår kunskap och erfarenhet tillsammans med betongens egenskaper ger dig många fördelar i ditt byggprojekt.

Läs mer om oss, våra produkter och vår passion för det vi gör på abetong.se.

2012-10-09 03:06

mixat

Mixade nyheter från betongvärlden

Ny betongsliper ersätter Miljöfarligt trä

ABETONG HAR utvecklat en ny betongsliper

som kan ersätta den miljöfarliga, kreosotimpregnerade träslipern. Livscykelanalyser som gjorts av Trafikverket visar att den nya produkten kan fasa ut träslipern inom ett år.

Nu har Abetong skickat in en patentansökan och planerar en slutlig provsträcka tillsammans med Trafikverket.

Det är viktigt inom järnvägsbyggnation att ha liknande styvhet längs hela spåret för att undvika att dynamiska krafter framkallas när tåget passerar. Detta är orsaken till att man inte vill blanda trä och traditionella betongsliprar längs en och samma bansträckning eftersom de har stor skillnad i styvhet.

I dagsläget underhålls befintliga träsliperspår genom att träsliprar med sämst kondition byts ut mot nya träsliprar. Det behövs alltså en alternativ sliper som kan placeras slumpvis i existerande träsliperspår utan att banvallen får ökad belastning med påföljande instabilitet för spåret.

Dagens banvallar, där kreosotimpregnerade träsliprar oftast används, har en sämre kondition än de sträckningar som har betongsliprar. Det medför höga kostnader om man vill byta ut samtliga träsliprar mot vanliga betongsliprar eftersom banvallens kapacitet är för dålig och kostnaden för total ombyggnation av banvall plus spårkomponenter blir väldigt hög.

- Den stora tekniska utmaningen har varit att dels fastställa vilka strukturella egenskaper som en träsliper har och dels hur man kan matcha dem med en betongprodukt.

Dagens specifikation för träsliprar ger inga lastkapacitetskrav eftersom varje träsliper är unik, säger Rikard Bolmsvik, som lett Abetongs utveckling av den nya slipern.

- Vi löste detta genom provning av enskilda träsliprar av varierad kondition samt genom att genomföra mätningar i träsliperspår

Pengar att återvinna ÅTERVINNINGS- OCH avfallshanterings-

företaget SITA har fått förnyade och utökade avtal från PEAB och NCC, detta för att sköta avfallshanteringen på deras byggarbetsplatser. Och målen är högt satta. Genom ett nära samarbete där man jämför inköp av material med avfallet förväntas avfallsmängden minska till ett minimum, och därmed minskas kostnaderna.

– En väl utvecklad avfallshantering kan genom avfallsminimering reducera kostnaden för avfallshanteringen i ett projekt med mellan 30 och 50 procent.

Att värdera avfallshanteringen i ett tidigt skede leder dessutom till både

6

BETONG 5 | 2012

BET0512_06-09_mixat.indd 6-7

högre återvinnings- och källsorteringsgrad och mindre avfall, säger Ulf Gustafsson, Chef Bygg, på SITA. SITA har i ett antal tidigare byggprojekt lyckats med att uppnå källsorteringsgrader på hela hundra procent, vilket innebär att allt avfall sorterats och åter- eller energiutvunnits.

– Förutom att en hög källsorteringsgrad är bra för miljön har företagen även mycket att vinna på det ekonomiskt. Om man exempelvis lyckas höja källsorteringsgraden från snittet 60 procent till 90 procent minskar kostnaderna för avfallet med en tredjedel, säger Ulf Gustafsson.

och på så vis definierade vi vilka egenskaper som en träsliper har. Simuleringar av tågpassage med teoretiska beräkningsmodeller har gett hur en betongsliper ska utformas för att inte störa befintlig lastupptagningssituation i befintliga träsliperspår, säger Rikard Bolmsvik.

Baserat på detta arbete togs en prototyp fram och den har nu legat längs en teststräcka i två år.

- Mätningar på hur den nya slipersmodellen beter sig längs teststräckan har visat att vi nu har uppnått önskad funktion hos vår nya betongsliper, säger Rikard Bolmsvik.

Kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper. En nyimpregnerad träsliper innehåller 5-7 kilo kreosotolja.

Trafikverket uppskattar att 80 procent av kreosoten lämnar slipern under användningstiden. Kreosoten som hamnar i banvallen bryts till stor del ned. Vissa beståndsdelar finns dock kvar och begränsar möjligheterna att återanvända grus- och stenmaterialet i banvallen. Från 2018 förbjuds ämnet inom EU och dagens kreosotimpregnerade träsliper kommer då inte längre att vara tillåten.

Korrumperad byggbransch BYGGBRANSCHEN står för den största delen av landets korrup-

tion, detta visar en undersökning som Statskontoret gjort. Generellt har korruptionen ökat inom samtliga branscher sedan 2011, men störst är den alltså inom byggbranschen. Hela 84 procent av undersökningens tillfrågade byggföretag bedömer att det finns korruption inom branschen. Det stämmer även med den enkät som 315 personer besvarat på betong.se där 88 procent svarade ja, åtta procent nej och fyra procent var tveksamma.

Textilarmerad upprustning FORMAS HAR beviljat sammanlagt nästan 33 miljoner kronor

i en satsning på hållbar upprustning av miljonprogrammet.

Ytterligare 33 miljoner ska branschen bidra med i en mix av arbetstimmar och rena pengar. Satsningen avser sju olika projekt där ett av dem, forskning kring betongfasader med textil armering, får sex miljoner av Formas. Ansvarig för det projektet blir Kristian Tammo på CBI Betonginstitutet.

| mixat |

Perrongsystem från finja FINJA PREFABS nya perrongkoncept har lett till nya kontrakt när Trafikverkets bygger 16 nya tågstationer i södra Sverige. Tidigare gjorde man perronger på traditionellt vis, med L-stöd och mellanliggande uppfyllnad. Finjas nya koncept består av element som är 2,5 meter långa och 4,5 meter breda och läggs på två vanliga T-stöd.

Inga fyllnadsmassor behövs, och elementen är redan utrustade med infästningar för lysen och räcken när de levereras. Under perrongen finns ett tomrum med plats för kablar och andra installationer, lätt åtkomliga för reparationer och underhåll.

Perrongerna är ett resultat av ett samarbete mellan Trafikverket, Sveab och Finja och förkortar den ur samhällsperspektiv så kostsamma ”tågfria tiden”.

Exempelvis tog den 125 meter långa plattformen i Hästveda 25 arbetstimmar att färdigställa vilket är ungefär tre gånger så fort som vid traditionellt byggande.

Det nya perrongsystemet ger även fördelar när det gäller arbetsmiljön.

Byggnadsarbetarna kan arbeta säkert på vardagsnätter när tågen inte rullar.

Miljömässigt ligger konceptet också långt framme, då det blir färre transporter för schaktmassor och stödmassor. Det faktum att elementen lätt kan demonteras, flyttas och återanvändas är ytterligare ett miljöplus.

Det prefabricerade plattformssystemet fick Fias kvalitetspris 2009 och nominerades till Stora Samhällsbyggarpriset 2011.

Nytt från Formex CECILIA STRÖM är designer och producent av betongplattorna delTa. De finns med vattenrännor, planteringsytor och belysning. Lanseringen skedde på Formex och nu letas producent för mer storskalig tillverkning. www.ceciliastrom.se

Mobil STCC-betong HAMMERDALS BETONGGJUTERI har bidragit med 630 betongblock till två olika STCC-tävlingar i Sverige, en på Frösön och en på Solvalla. Betongblocken som väger drygt tre ton styck är tre meter långa och 1,1 - 1,3 meter höga och är till för att skapa större säkerhet vid banracingtävlingar. De håller Formula 1-standard och är godkända av FIA, det internationella bilsportförbundet. Dessutom är de mobila och kan fraktas mellan tävlingarna.

Betong till sälarna

SÄLARNA PÅ Skansen har flyttat in i en nyrenoverad och utökad anläggning som ger 100 kvadratmeter större yta. Den 15 augusti invigdes den nya sälanläggningen av utförsåkerskan Anja Pärsson, Skansens första sälambassadör. Skansens sälar är inte bara utställningsdjur, de används för att informera om vikten av att bevara den biologiska mångfalden i havet och om sambanden mellan djur, natur och människa.

Miljonprogramhus blir Miljöbyggnad JUST NU renoverar NCC ett kulturminnesmärkt miljonprogramhus

från 1963 i Halmstad som ägs av Apartment Bostad. Kvarteret, med namnet Giganten, ska få en energianvändning på omkring 85 kilowattimmar per kvadratmeter och år för sina 107 lägenheter vilket uppfyller kraven för Miljöbyggnad. I stort behåller fasaden originalutseendet från 1963 eftersom huset är kulturminnesmärkt, men i samråd med Kulturmiljö Halland byts delar i fasaden och balkongräcken ut.

Årets SVR-priser SVR SAMHÄLLSBYGGARNA delar årligen ut priset Årets Samhällsbyggare,

tidigare SVR-priset, till förtjänt yrkesverksam person som gjort en betydande insats inom sektorn. I år gick priset till Mårten Lindström, vd för egna bolaget More 10. SVR Samhällsbyggarna delar också ut Clarence Morberg priset till förtjänt yngre yrkesverksam person som i sin gärning har varit en förebild för andra yngre samhällsbyggare. I år gick priset till Johan Brisvall, Sweco Management.

BETONG 5 | 2012

7

2012-10-08 23:14

BET0512_06-09_mixat.indd 8-9

| mixat |

Skateboardpark i Högdalen

NU STÅR Stockholms största skateboardpark i betong klar

i Högdalen. Totalt rör det sig om en yta på 5 000 kvadratmeter. Tyréns Jerry Hedebratt, som är nominerad till Årets Betongkonstruktör, har varit ansvarig konstruktör och ansvarig för hela parkens betongkonstruktion i upphandlingen gentemot Stockholms stads Idrottsförvaltning. VIDA, Ventures In Design and Architecture, har agerat arkitekt i skapandet av parken.

FOTO: WWW.DAILYGRIND.SE

| anslagstavlan |

Betongsektorn åldras

NYBRO CEMENTGJUTERI fyller 75 i år. Företaget bildades 1937, men det

finns anor från 1921. Nybro Cementgjuteri var ett rent familjeföretag fram till 1981 då det köptes av en grupp tjänstemän inom företaget. Även CBI Betonginstitutet åldras. I år var det 70 år sedan bildandet av Stiftelsen Svenska forskningsinstitutet för cement och betong vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Eller CBI, som det kallas i vardagligt tal.

Inte lika gammalt är Kynningsrud Prefab som bildades för 15 år sen. Men grattis ni också.

Swerock är en av Sveriges ledande leverantörer av grus och berg samt fabriksbetong. Omsättningen är ca 4,5 Mdr och antalet anställda ca 800.

Swerock ingår som dotterföretag i Peabkoncernen. Tack vare den rikstäckande produktions- och försäljningsorganisationen är vi alltid nära våra kunder.

Teknisk chef SÖKES TILL FABRIKSBETONG. För ansökan och fullständig information om tjänsten läs mer på swerock.se.

VIDARE UPPLYSNINGAR Peter Nilsson, vVD 0733-37 66 00 Lennart Sundström, regionchef 0706-57 72 70 Viktor Sundberg, avdelningschef 0733-84 71 37 ANSÖKAN Skicka din ansökan till oss via swerock.se.

SISTA ANSÖKNINGSDAG 2012-11-16

www.swerock.se

2012-10-08 23:14

Nu minskar vi CO med upp 50% i våra FBLC betonger!

Våra miljöbetonger FBLC ucera CO

BET0512_10-11_designat.indd 10-11

designat

Ljuvliga djur Konstnären Amalia Årfelt är nominerad till Årets betongdesigner. Enligt juryns nominering blir man glad av att se hennes egensinniga betongskulpturer där djur är ett återkommande motiv. Vad tycker du?

TEXT: CARINA TYSKBO – JAG KÄNNER mig mycket friare med djur än med människor. Även djur kan få mänskliga karaktärer och de är tänkande varelser med känslor. Det speglar sig i deras kroppsspråk, ansiktsuttryck och hållning, säger Amalia Årfelt.

Hur är ditt förhållande till betong?

– Jag känner mig bekväm med betong. Det är vackert, gediget, stiligt och tungt. Man kan variera det till yta, form, färg och tillvägagångssätt. Det känns som ett naturmaterial och påminner om ”urmaterialet” sten.

Vilket är ditt bästa betongminne?

– När vi göt min stora, rosa sugga av vitcement, marmorkross och pigment. Marmorn drog åt sig vattnet och betongen blev till stora klumpar som åkte runt och dunkade i betongbilen. Vi fick slänga in stora stenar som

vi plockade i skogsbrynet. Klumparna slogs sönder till mindre kulor som vi blandades i en handblandare och hystades i formen allteftersom. Vi fick hjälp av direktören själv. Han hade fantastiska cirkusmustascher.

Vad har du för drömprojekt?

– Ett konkret drömprojekt är geten Gullspira i naturlig storlek, från boken ”Barnen ifrån Frostmofjället”. Svenska Filminstitutet delar ut den min lilla vid Guldbaggegalan. Den stora skulle i liten skala vara av vit betong, hornen av brons, och ligga i Sollefteå stad där författaren Laura Fitinghoff växte upp. Gärna utanför Filminstitutet också.

www.betonggalleriet.se BETONG 5 | 2012

11

2012-10-08 23:21

BetongAppen generation 2. Ännu mer fullmatad!

Nu även med filmer. Plus många uppdateringar!

Ladda ner vår gratisapp med information om hur man bäst utnyttjar alla betongens unika egenskaper, användning, hantering samt bl a betongkalkylator, exponeringsklasser och byggvarudeklaration.

Sök BetongAppen® i App Store eller på Play butik.

BET0512_12-21_projektet.indd 12-13

| projektet |

Svarta fårets arena

Fyra stora pyloner tar upp laterna för arenan. De har formen av ett liggande H och göts med glidform.

Åke Solfeldt fick ingen semester förra året. Är man uppdragsansvarig konstruktör för en arenastomme med 18 000 betongelement så är man. Nästa sommar invigs den unika Tele2 Arena, ett halvår försenat och med en elementtillverkare försatt i konkurs. Tele2 har fått ett till svart får i familjen.

TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: KENT JOHANSSON

BETONG 5 | 2012

13

2012-10-08 23:34

| Projektet |

–D

ET HAR VARIT otroligt spännande att som uppdragsansvarig för konstruktionsarbetet få leda våra prefabingenjörer mot målet som den färdiga arenan utgör, säger Åke Solfeldt, uppdragsansvarig på WSP, när vi står vid den södra änden på Arenatorget vid Globenområdets upphöjda gågata och betraktar Tele2 Arenas norra gavel.

Han är nominerad till Årets Betongkonstruktör 2012, men har svårt att ställa sig i rampljuset själv. Det är många han vill nämna och lyfta fram. Men inga passerar den hårda korrekturen.

Entreprenören Peab, som samtidigt bygger Friends Arena norr om Stockholm med Strängbetongs hjälp, valde Betongmästarna i Sverige AB som stomleverantör. Betongmästarna i sin tur tog in WSP som konstruktörer och så blev Åke Solfeldts dagar fyllda av ritningar och ritningar och ritningar. Över 13 000 uppskattar han det till.

– Sommaren 2010 startade elementprojekteringen med som mest 65 ingenjörer igång samtidigt. Den stora Teklamodellen fick styckas upp i tre stora delar.

Vi satt på tio orter, åtta i Sverige och två i Finland, säger Åke Solfeldt.

Precis nedanför oss förbereds en 21 meter lång och 37 ton tung balk att monteras på plats. Den är tillverkad av Betongmästarna som gick i konkurs den 23 maj i år, men levererad av deras konkursförvaltare.

Betongmästarna hade som flest 20 fabriker involverade i sin tillverkning, deras egen fabrik i Öjebyn klarade inte att dra hela lasset självt. Vid konkursen blev det lite oreda och en balk kom aldrig fram.

Det visade sig att den hamnat på ett lager i Haraholmen utanför Piteå. Men väl funnen kom den inte undan utan sitter nu på sin rätta plats.

Lyftvajrarna spänns och det knakar när balken börjar röra sig millimeter för millimeter. Åke Solfeldt ser inte så imponerad ut. Han har sett det förr. Dessutom tyngre balkar än så här, de tyngsta vägde över 40 ton.

– Det svåra i det här projektet utöver tidspressen, var utmaningen att samordna och styra de olika grupperna som fanns på tio orter. Kommunikation var A och O i projektet, säger Åke Solfeldt.

Det löstes genom att ha fastslagna möten på fredagar då Åke delade sin skärm med alla.

– Alla såg samma saker, vi fryste bilden och skrev anteckningar on-line. Sen gjorde jag kontinuerliga statusrapporter till kunden och medkonsulter, säger Åke Solfeldt.

14

BETONG 5 | 2012

BET0512_12-21_projektet.indd 14-15

Han tror själv att hans bakgrund med både byggprojektering och management var till hjälp i projektet.

– Som uppdragsansvarig var jag även ett språkrör mot arkitekt och huvudkonstruktör. Jag tror inte jag hade klarat det lika bra om jag inte haft min breda bakgrund med över 20 års erfarenhet som konstruktör av olika typer av konstruktioner med olika material. Nu var det en härlig känsla att se hur konstruktörerna från Piteå i norr till Malmö i söder drog åt samma håll, säger Åke Solfeldt.

Det knakar till när balken släpper kontakten med lastbilstrailern och rör sig sakta uppåt, medan en av montörerna vrider den i position med sitt rep.

Vi tar spiraltrappan ner och går bort genom slakthusområdet mot arenabyggets projektkontor. Här håller beställaren SGAF, Stockholm Globe Arena Fastigheter, till. Och även Åke de två till tre dagar i veckan han lämnar hemstaden Jönköping och reser hit.

En liten miniarena möter oss, eller snarare en biograf. Kommunikationschef Helena Ågren ber oss sätta oss i någon av stolarna som varierar i färger och modeller.

– Vi har provsuttit dem och även belastningstestat. Vi vet nämligen att folk kliver på stolarna för att komma ner en rad. Arenan kommer ha tre olika stolsmodeller, alla är stoppade. Men det är ingen av dem ni ser här, tyvärr, säger hon.

Så startar en film som berättar om behovsanalys och vikten av att ha en arena i världsklass i Stockholm. Siktförhållandena ska vara utmärkta från varje sits och även akustiken. När Bruce Springsteen kommer ska alla 40 000 fans höra och se bra. När Djurgården och Hammarby, som båda får sin hemmaplan här, fyller de 30 000 platserna som är max vid fotbollsmatcher, ska alla se bollen. Och kunna kliva på stolarna om de vill.

Men de får vänta halva nästa säsong på grund av förseningen. Något båda

Taepratur mint qui odi dio volo moluptae.

Ihiciae caeratu rescilia dolorei caborum re esto blabo. Ut aliquaspis eium re sus, omnisciis magnate mperum et offictur, omnihit,

simusciis nos sector alibust, utatur molorep udandist undam es aut rempera volut mincto bea veliam, apitia verumet urepellaut acerumqui tessitas dolupis vene nessiti ut moloria turiatium hictibus rendis restios apella quo min conseque cum aliquia praesto minctem ipiciliquam

Den ovala formen som förstärks med aluminiumfasaden utbuktning är inte bara kosmetika. Det är även ett sätt att vinna yta.

lagen kompenserats för av Peab med tio miljoner kronor var.

Söderstadion kommer rivas och byggrätterna säljas som en delfinansiering av den nya arenan. En annan finansiär är Tele2 som köpt namnet i tio år. Deras svarta reklamfår Frank har tydligen lyckats få in lite pengar av svenskarna trots att han inte behärskar språket. ”But who speaks Swedish anyway?”

– Det är möjligt att både värma och kyla planen, som har konstgräs. Till exempel kan man inom ett par dygn gå från gräs till is och till exempel spela bandy, vilket vi kommer göra på annandagen nästa år, säger Helena Ågren när filmen är klar.

Alla sittplatser är under tak och om man vill kan hela arenan hamna inomhus. Men det tar lite tid. Ungefär 20 minuter måste de stora takhalvorna ha på sig för att nå varandra från var sin kortsida. Men å andra sidan är då himlen helt fri från balkar som skuggar eller skymmer.

Åke Solfeldt guidar runt på arenan som gett honom en nominering till Årets betongkonstruktör.

BETONG 5 | 2012

15

2012-10-09 12:16

| Projektet |

Högst upp vid norra gaveln med utsikt över den mobila ståplatsläktaren som kan öppnas upp för långtradartransporter.

16

BETONG 5 | 2012

BET0512_12-21_projektet.indd 16-17

Den övre läktarsektionens yttersta gradäng är inspänd till bakomliggande balk för att få bort pelarna.

Helena berättar också om Tolv Stockholm, ett klatschigt namn med en enkel förklaring.

– Vi har tolvtusen kvadratmeter. Där kommer det bli en stor nöjesdestination med tolv olika koncept och det kommer vara öppet minst tolv timmar om dagen, tolv månader om året.

Det blir bland annat bowling, pingis och nattklubb. Cirka fyra tusen av kvadratmetrarna blir norra Europas största sportbar, en liten miniarena med läktare.

– Här ska man kunna se bortamatcherna på storbild, fast på hemmaplan, säger Helena Ågren.

Eller under hemmaplan, för att vara korrekt. Tolv Stockholm ligger faktiskt rakt under det som är arenans golv. Och lite under igen ligger ett garage med plats för cirka 600 bilar.

Säkerhetsfilmen tar vid och med väst och förstärkta stövlar tar vi oss tillbaka till arenan igen. Där börjar Åke Solfeldt peka. Och det finns mycket att peka på.

Till exempel sidorna som ser ut som om de faller utåt. Det kunde de faktiskt ha gjort, om inte…

– Vi fick göra en tillfällig stabilisering vid montaget, bestående av stag upp mot 200 gånger 200 millimeter som höll till-

» Tack vare den perforerade fasaden ser man vad som pågår inne på arenan...« Magnus Croon, ansvarig arkitekt på White.

baka sidorna tills man gjutit fast bjälklaget som stabiliserar upp byggnaden, säger Åke Solfeldt och pekar på en rest av stagen uppe i ett hörn.

Låter invecklat. Åke Solfeldt förklarar varför: – Om förutsättningarna tillåtit det hade det enklaste förstås varit att få bygga varv på varv, istället för att montera sektionsvis ända upp till det översta planet som vi fick göra nu. Men platsen var helt enkelt för trång och tidplanen för tajt.

Exakt utåtlutning är 20,5 grader. Vilket förstås är ganska snyggt. En arkitektonisk finess? Magnus Croon, en av de ansvariga arkitekterna på White håller delvis med.

– Ja, men det är inte bara det, tomten är trång med Slakthusområdet på ena sidan och Nynäsvägen på den andra. Så för att vinna yta ritade vi den här formen.

Mer om

Tele2 Arena BESTÄLLARE: Stockholms Stad via SGA Fastigheter AB ENTREPRENÖR: Peab ARKITEKT: White HUVUD- OCH PREFABKONSTRUKTÖR: WSP PROJEKTKOSTNAD: 2,7 miljarder kr BYGGTID: sep 2010-juli 2013 BETONGLEVERANTÖR: Betongmästarna i Sverige och Peab

Som en extra rundning buktar även rastret som täcker fasaden på arenan ut.

– Fasaden är gjord av perforerad aluminiumplåt av offshorekvalitet och det är klart att formen i Globen som ligger intill har spelat in. Vi eftersträvar en sammanhållen form på den nya arenan som kan korrespondera mot Globens tydliga gestalt, säger Magnus Croon.

Arenan är asymmetrisk vilket också kommer sig av tomtens form.

– Den är sju meter högre i norr mot Globen och sen sänker den sig ner mot söder, säger Magnus Croon.

Att rita en arena är lite speciellt.

– Det är som en maskin. Är det 30 000 besökare måste det vara ett visst antal toaletter och foajéerna måste ha en viss storlek och så vidare. Det ger sig självt på något sätt, åtminstone i vissa delar, säger Magnus Croon.

Istället får man jobba med andra arkitektoniska uttryck. Som transparens i byggnaden. Till exempel är övre läktarsektionens yttersta gradäng inspänd till bakomliggande balk så att inga pelare skymmer sikten. Undersidan är också helt plan. Sveper du med blicken över de tomma läktarna ser det ut som den övre sektionen svävar ovanför den nedre.

– Tack vare den perforerade i fasaden så ser man vad som pågår inne på arenan och den ändrar karaktär över dygnet, säger Magnus Croon.

Lastbilstrailern är klar och balken sitter på plats. Den ska bära förlängningen av Arenatorget fram till arenan. Med många händers viftande ska nu trailern backa sig ut och vända hemåt mot fabriken. Åke pekar på den tillfälliga vägen, som trailern blockerar och där chauffören i den väntande SL-bussen lagt armarna i kors. Både vägen och järnvägen bredvid BETONG 5 | 2012

17

2012-10-09 12:16

| projektet |

Järn- och bilvägar som trafikeras under bygget komplicerar konstruktionen. I bakgrunden syns de utåtlutande pelarna som lutar 20,5 grader.

En rest från de tillfälliga stabilisatorerna.

var faktorer som de måste ta hänsyn till under både projekterings- och byggtiden.

Pelarna måste tåla påkörslaster och konstruktionshöjden på vissa delar fick anpassas.

– Här har vi fått konstruera med sam-

Vi sätter oss uppe i norra hörnet och tittar ut över all betong som böljar som en skål runt planen som just nu beläggs med en svart massa. Planen kommer få måttet 105 gånger 68,5 meter när den är spelklar för fotboll, godkänd av både Uefa

» Ovanför oss löper de enorma fackverksbalkarna som håller uppe det mobila taket...« verkan mellan stålbalk och betongbjälklag som ger högre fri höjd mot körbanan, säger Åke Solfeldt.

Vi tar oss in i arenan söderifrån, här återstår det att montera 450 element, enligt Åke, och kommer fram till en av de fyra pylonerna som håller uppe hela arenans tak. De få bärpunkterna beror på begränsningar från angränsande vägar och även Södra länken som passerar under. Pylonerna har formen som liggande H och glidformsgöts.

18

BETONG 5 | 2012

BET0512_12-21_projektet.indd 18-19

och Fifa, precis som hela arenan. Helt andra mått blir det 2015 när VM i amerikansk fotboll spelas här. Några särskilda mått för Stockholm Motor Weekend i november 2013 kommer nog inte behövas.

Då är det nog viktigare med bärförmågan som ligger på två ton per kvadratmeter.

Ovanför oss löper de enorma fackverksbalkarna som håller uppe det mobila taket. Spännvidden är 180 meter och varannan taklucka ska kunna klara 75 tons belastning för att de stora artister-

nas teknikutrustning ska kunna hängas upp.

Tänker på alla sittplatser som ska vara i världsklass. Just nu är det bara sval betong, men närheten till planen är påtaglig trots att vi sitter längst upp i hörnet.

– 190 meter är gränsen som ska vara till motstående hörn och läktarnas gradänger har olika djup och höjder för att få bästa sikt. En lutning på åtta grader är vald för bästa akustiken, säger Åke Solfeldt.

Han tittar ner mot den mobila ståplatsläktaren som döljer en långtradaröppning som tillkom sent i projekteringen. Mötet med sittplatserna får lösas med platsgjutning, eftersom just dessa delar inte lämpar sig för prefab.

– Kurvorna tycker jag är bäst. Trots att det är raka element så upplever man helheten som rund, eller hur? säger han.

Tele 2 Arena skulle vara klart för invigning till nyår, men allt blir inte som man tänkt sig. Det blir ingen semester förrän vid jul.

– Jag känner inte att det var ett misstag att gå in i det här projektet, jag funkar inte så. Det är bara framåt som gäller och vi hade inte kunnat göra något vare sig snabbare eller enklare, säger Åke Solfeldt.

Några tysta sekunder passerar innan värmelågan från golvläggaren nere på planen tänds igen.

– Och det hade ingen annan kunnat heller. Vår prestation har verkligen varit outstanding…

Ett Svart får bland all prefab

En av årets betongentreprenörer i farten.

Trots alla prefabricerade betongelement på Tele 2 Arena krävs det en hel del fabriksbetong. Både plattan under planen och det 33 000 kvadratmeter stora garaget gjuts av Henrik Rosenberg, Svea betong, nominerad till Årets Betongentreprenör.

TEXT: CARINA TYSKBO BILD: SVEA BETONG

GRATTIS TILL nomineringen, hur känns det?

– Det är roligt.

Berätta om ditt arbete och ditt specifika uppdrag som du nominerades för?

– Svea Betong har arbetat med Tele2 Arena i två år, jag arbetsleder hela firman som är här och jobbar. Färdigslipade betonggolv är vår inriktning och här är ytorna viktiga. Arenan har ett helt glatt golv, även många utHenrik Rosenberg, Svea betong vändiga brädgivna ytor som inte ska beläggas. Det är kul att arbeta med ett så pass offentligt bygge som många kommer många se.

Vad kännetecknar en bra betongentreprenör?

– Att kunna utnyttja personalens kompetens och få dem att utvecklas. Vi har fått ihop ett bra lagarbete och tänkt mycket på arbetsmiljön. Betongbranschen är rätt moderat, men vi har testat oss fram och lyckats hitta hjälpmedel och maskiner som är bra för oss, även metoder för att slipa betongen.

VI SKAPAR I BETONG FÖR HUS OCH MARK! Bara vanligt vatten, rätt komponerat med grus, sten och cement blir betong med många positiva egenskaper. Ett naturmaterial som är beständigt och hållbart. En utmärkt grund att stå på i vårt ständiga miljöarbete.

Vi skapar tilltalande byggstenar för din trädgård och markanläggningar för njutningsfulla utegolv.

Merparten av sortimentet passar med mursten, från dekorativa trädgårdsmurar, till större och tyngre konstruktionsmurar, trappor och stödmurar.

VA-system, fabriksbetong och betongelement kompletterar vårt breda sortiment inom hus- och anläggningsbyggande. Som underentreprenör erbjuder vi helheten till våra kunder t ex industrigolv, formsättning, armering och gjutning samt plintgjutning. Allt med utgångspunkt från naturen.

www.starka.se www.facebook.com/starkabetong STARKA finns i Arboga, Kristianstad, Lund, Tyringe och Ängelholm

2012-10-08 23:34

| projektet teknik |

3D projektering av prefab – en högaktuell form av BIM

Att leda 65 projektörer på tio orter kräver god kommunikation. Tur det finns BIM, building information modelling.

S

TEXT: ÅKE SOLFELDT, UPPDRAGSANSVARIG, WSP, DENIS KORACA, BITRÄDANDE UPPDRAGSANSVARIG, WSP, PATRIK JANSSON, MODELLANSVARIG, WSP, HENRIK CARLSSON, OMBUD, WSP.

TOCKHOLMSARENAN, numera Tele2 Arena, har genom sin komplexitet och otroligt snäva projekteringstidplan ställt höga krav på fast styrning och en kontinuerlig uppföljning. Projekteringen av de prefabricerade betongkonstruktionerna har varit ett intressant och roligt arbete som utförts av ett mycket stort antal ingenjörer som i stora delar arbetat parallellt. En känd förutsättning, och utmaning, var att prefab-projektörerna fanns på flera orter. Som mest utökades teamet till att bli 65 projektörer fördelade på tio orter. Forceringsinsatser innebar även att finländska kollegor integrerades till gruppen.

BIM hjälpte till.

Hela projekteringsinsatsen har krävt mycket kompetenta ingenjörer, alltifrån erfarna statiker inom både betong och stål till duktiga Teklamodellerare. Ansvaret för upplägget av den enorma Teklamodellen har vilat på en av WSP:s främsta Teklaspecialister. Alla ingående delobjekt såsom lyftkomponenter och armering har lagts in i stomelementen. Ur modellen har specifikationer och förteckningar genererats tillsammans med tillverknings- och montagehandlingar.

För att möjliggöra projekteringen med tydlig kommunikation och full kontroll fattades inledningsvis en rad viktiga beslut. r 1SPKFLUFSJOHTFUBQQFS PDI CBUDIFS JEFOUJàFSBEFT PDI tydliggjordes. r *EFOUJàFSJOH BW BOTWBSTPNSÇEFO GÕS BSFOBOT TUPNNF

20

BETONG 5 | 2012

BET0512_12-21_projektet.indd 20-21

fördelade till respektive handläggare och grupp. r 4LBQBOEF BW FUU áFYJCFMU TZTUFN GÕS MJUUFSFSJOH BW FMFment. r 3FHFMCVOEOB GSFEBHTNÕUFO NFE TUÇFOEF BHFOEB JOfördes. r 4UBUVTGÅSHFS GÕS JEFOUJàFSJOH BW QSPKFLUFSJOHFOT GSBNskridande infördes. r 4LBQBOEF BW QSPKFLUBOQBTTBEF SVUJOFS GÕS EJHJUBM granskning av modell och 13 200 ritningar.

Etappindelningen utgjorde basen för identifiering av enskilda element och var framförallt viktigt för att möjliggöra kommunikation med övriga aktörer.

Ansvarsområdena innebar att de ingående mindre grupperna specialiserade sig på olika områden och produktslag för att få upp snabbast tänkbara projekteringshastighet med de aktuella förutsättningarna.

Litterering med identifikation av etapptillhörighet, plan och löpnummer utöver produktslag.

Effektiv mötesordning där alla ingenjörer deltog via telefonkonferens. Dessa möten genomfördes på så vis att man via delad skärm kunde följa mötet samtidigt som det egna arbetet kunde fortsätta på skärm nr 2.

Under dessa möten användes de senaste modellerna som utgångspunkt.

INFORMATIONSÖVERFÖRING MED STATUSFÄRGER

Syfte: r "UU FOLFMU PDI UZEMJHU WJTVBMJTFSB PDI LPNNVOJ-

cera projekteringsprocessens framskridande samt även

Färgkoderna grü, rÜd, gul och grÜn indikerar vilka olika status de enskilda elementen har. RÜtt är lika med pübÜrjad modellering och grÜnt att elementet är klart.

att identifiera problemomrĂĽden.

Mül: r ¸LBE GÕSTUÇFMTF GÕS IVS EFU FHOB QSPKFLUFSJOHTBSbetet ingür i ett stÜrre sammanhang. r ,PNNVOJDFSB TUBUVT VUBO BUU TUÅMMB LSBW QÇ TQFDJFMM mjukvara eller handpüläggning fÜr mottagaren. r (F LPOTVMUHSVQQ FOUSFQSFOÕS PDI CFTUÅMMBSF UZEMJHB bilder av statusen ned pü elementnivü. r 'ÕMKB NFE PDI LÅOOB IVS NBO BSCFUBS GÕS BUU VQQGZMMB etappmül – Ökad mülfokusering.

Enskilda element gavs inledningsvis färgen grü dü elementet visades fÜr fÜrsta güngen i modellen. Denna färg indikerade orÜrd stomme. Därefter fÜljde den rÜda färgen som signalerade att modelleringen var pübÜrjad i skisstadiet och att elementet därigenom av projektÜren bedÜmdes ha uppnütt en hÜgre färdigställandegrad. När elementet var dimensionerat och underlag fÜr armering, infästning och detaljutformning fÜrelüg ändrades statusfärgen till gult. Gult innebar att tvärsnitt süväl som anslutningar var fastställda och egenkontrollerade i 3D. Det färdigdetaljerade elementet, inklusive lyft och armering, gavs grÜn status och var slutligt egenkontrollerade i 3D. Den grÜna statusen innebar att tillverkningsritningen kunde tas fram.

Statusfärgerna applicerades genom att välja �main part� och därefter klicka pü nügon av statusknapparna.

Varje kontor rapporterade till modellansvarig att status

var kontrollerad vilket innebar klartecken fĂśr exporter ur modellen. Dessa exporter gjordes semiautomatiskt under natten till varje fredag.

Informationstekniska anledningar medfÜrde att den mycket stora modellen styckades ned till tre Teklamodeller trots att intentionen frün bÜrjan var att arbeta i en och samma modell. Utifrün dessa modeller genererades 15 olika webbmodeller visande statusen fÜr stommen och gradängerna vid sidan av IFC-modeller fÜr samordning. FÜr de interfacelinjer som fanns mellan de olika modellerna skapades speciella koordinerings-exporter i IFC-format. Dessa filer var hÜgt detaljerade med armering och samtliga gods synliga.

3D-modellerna publicerades veckovis büde som webmodeller och IFC-modeller tillsammans med illustrativa statusrapporter i PDF-format pü en webbaserad proKFLUTFSWFS 3FTVMUBUFU CMFW EJSFLU UJMMHÅOHMJHU GÕS BMMB BOslutna aktÜrer. Statusnivüerna användes fÜr att veckovis generera ut rapporter ur modellen med antal grÜna element. Pü detta vis erhÜlls även rapporter i Excelformat up-to-date pü ett effektivt sätt.

BIM i Arenaprojektet handlar om arbetsmetodik, planering och styrning av information. WSP har bland annat vidareutvecklat användningen av statusfärger och har tagit fram en egen utfÜrandemodell fÜr BIMprojektering.

Alla ingĂĽende delobjekt som lyftkomponenter och armering har lagts in i stomelementen.

BETONG 5 | 2012

21

2012-10-08 23:34

som gjutet.

På Swerock utvecklar och tillverkar vi betong som anpassas efter dina byggkrav och speciella behov. För att våra produkter alltid ska uppfylla höga krav på kvalitet och miljö arbetar vi aktivt med produktutveckling och deltar i pågående forskningsprojekt.

Med 40 betongfabriker - från norr till söder - är vi en av Sveriges största leverantörer av fabriksbetong. Se till att ditt nästa projekt vilar på säker grund. Kontakta oss för rådgivning redan idag. www.swerock.se

enligt ISO 9001 och 14001.

22 B E T O N G 5 | 2 0 1 2 www.swerock.se

BET0512_22-29_BBD.indd 22-23

| inblick |

Föreninge n

Klas Torberger, egen konsult, Anders Lind, Strängbetong och Fredrik Holst, Abetong.

GRANDIOS

100-ÅRSFEST! Den nionde mars 1912 såg Betongföreningen sitt första ljus. Den 27 september år 2012 ägde Betongbyggnadsdagen rum i vackra Vinterträdgården i Grand Hotel i Stockholm och samtidigt passades det på att officiellt fira Betongföreningens hundraårsjubileum. Föreningen leve...

Å

TEXT: SANDY KALLEMY OCH ROGER ANDERSSON FOTO: KENT JOHANSSON

kretsade kring temat ”Människan och betongen”. Morgonen bjöd på lite mingel och tilltugg innan dagens första talare, Betongföreningens ordförande, Michael Åhström, hälsade deltagarna välkomna till en dag sprängfylld med föreläsare och aktiviteter.

Först ut var Rutger Gyllenram från Stålbyggnadsinstitutet som talade om Livscykelperspektivet. Livscykel, ett enligt Rutger Gyllenram krångligt begrepp. Vad betyder det egentligen? Och har ordet inte spelat ut sin roll, blivit ihjältuggat? Kanske. Men det finns ändå så mycket kvar att tugga på, menar han. Det finns fortfarande så mycket som kan göras. För att vi ska leva i en hållbar värld, måste bland annat västvärlden bara förbruka ungefär en åttondel av allt vi förbrukar i dag. Inte minst byggbranschen måste lära sig att jobba med hållbarhet i sina produktioner, konstruktioner, användning av material och även i nedmonteringen av byggda objekt.

Och trots kärleken till betongen måste branschen börja opRETS BETONGBYGGNADSDAG

timera, tänka utanför boxen. När är det relevant att använda betong och när är det relevant att använda trä, stål? Enligt EU måste ungefär 70 procent av allt material återanvändas och behovet att återanvända, spår Rutger Gyllenram, kommer bli ännu viktigare i framtiden.

Näst på tur blev Carluno Pålstedt från Ramböll som berättade om vilken roll betongen har haft i bostadsbyggandet. Från de stora byggnaderna i förorten till bombastiska skyskrapor kan man hitta betongen, från källare till toppen. I så väl väggar som bärande stommar. Carluno Pålstedts föredrag visade variationen och mångfalden betongen har som kvalitet, och hur man kan använda den i olika former och användningsområden. Dock passar sig inte betong så bra när man ska hänga upp tavlor, avslutade han med.

En av höjdpunkterna under dagen var arkitekten Gert Wingårdh som visade sina favoritobjekt som byggts i favoritmaterialet betong. Bland annat visade han Ryue Nishizawas Teshima Art Museum som är utformat som en regndroppe.

BETONG 5 | 2012

23

2012-10-09 01:49

| inblick |

Vad tyckte ni var mest intressant under Betongbyggnadsdagens förmiddag?

Lena Weckström och Jutta Telivuo, båda Graphic Concrete.

EFTERSOM VI är arkitekter tyckte vi att Gert Wingårdh var intressant, men vi tyckte också om den politiska debatten med Stefan Attefall. En annan höjdare var Tidskriften Betongs chefredaktör Roger Andersson och hans flitiga twittrande.

Uppdateringarna var otroliga.

GERT WINGÅRDH var intressant! Höga hus har alltid fascinerat och han visade flera bra exempel på det. Men överlag tycker vi att alla talare har varit intressanta, det har varit en bra blandning under förmiddagen och det ska bli spännande att se vad eftermiddagen har att bjuda på.

Ulf Redtzer, tidigare vd Betongvaruindustrin, Stig Jansson, Cementa och Tapio Pirinen, Tecwill.

– Tänk er den här vackra byggnaden i stål eller trä. Det skulle knappast ge samma skönhet. Betong har förmågan att följa våra visioners former, sa han.

Många fler byggnader och objekt i betong spelades upp för åskådarnas ögon, vissa som var Gert Wingårdhs egna, bland annat en byggnad som inspirerades av Zlatans svettdroppar när en boll just träffat pannan. En i publiken frågade när det var dags för Sverige att få lika spännande betongprojekt, sådana som Teshima Art Museum eller City of Justice i Barcelona.

– Det kommer. Jag är övertygad om att det bara är en tidsfråga, svarade Gert Wingårdh.

Catherina Fored från Sveriges Arkitekter tog över facklan efter Gert Wingårdh för att tala om människan och betongen.

– Jag har ofta funderat på hur man tänkte när man byggde miljonprogramsprojekten. Allt det ni vill att människor ska göra er, ska ni också göra dem – och det gäller också inom arkitekturen. Man lever inte därefter inom miljonprogrammet, sa hon.

Enligt FN kommer ungefär sex miljarder människor att bo i städer är 2030. Hur ska bostäder hinna byggas? Och för vem ska vi bygga städerna? I dag är bilen och modernismen i fokus i storstäderna, men hur ska kommande generationer bo och trivas i städerna? Vi måste tänka om och börja bygga utifrån människan först, menade Catherina Fored. I stället för sustainable borde vi prata om liveable. Det behövs fler städer med mötesplatser och torg där människor kan träffas och barn leka – människan är trots allt en social varelse.

Carlos Rojas, debattör och en av grundarna till det så kalllade Miljardprogrammet, visade upp en annan sida av förorten

och menade att förortsborna har expertkunskaper som inte ens experter har.

– Befolkningen i miljonprogramsprojekten är olik andra utifrån många olika perspektiv och det är faktorer som man måste ta hänsyn till när man ska bygga till eller rusta upp dessa områden. De som är experter på att bygga hus, kanske inte är experter på hur det är att bo i dessa hus, utan det är befolkningen som är uppväxt i miljonprogrammen.

Bostadsministern Stefan Attefall stod på tur för att tala om bostadsmarknaden i Sverige och dess utveckling under de senaste årtiondena. I jämförelse med våra grannländer har Sverige haft en ganska långsam tillväxt och problemet politikerna står inför i dag är hur de ska få bostadsmarknaden att växa, inte minst i Stockholm där problemet med bostadsbrist är störst. Stefan Attefall lyfte fram några punkter där regeringen planerar att ta itu med problemet. Bland annat måste handläggningstiden – från idé till verkligt utförande – förkortas. Den byråkratiska processen tar i dag för lång tid, menar Stefan Attefall.

Ett annat problem är att kommunerna borde bli bättre på att erbjuda fri mark för den som vill bygga. Efter Stefan Attefall var det dags för lunch och därmed var förmiddagens sessioner slut.

Eftermiddagen bjöd på flera parallella sessioner där man i bland annat Vinterträdgårdens sal talade om hur höga och stora hus det är möjligt att bygga, och vilka brandrisker det kan medföra.

Magnus Alfredsson från NCC berättade om nya sätt att bygga broar på, bland annat snabba, klimatsmarta eller reparerande broar. Därpå berättade Jesper Niland från Trafikverket Citybanan ingående om Söderströms sänktunnel som nu håller på att

Nya stora medlemmar:

arne Hellström, Kajsa Byfors, Per Hogård, Karin Pettersson, anita stenler, lise langseth

24

BETONG 5 | 2012

BET0512_22-29_BBD.indd 24-25

Carlos Rojas, Miklo och Miljardprogrammet.

böll.

Carluno Påhlstedt, Ram

Catherina Fored, vd, Sveriges Arkitekter.

Richard McCarthy, vd Betongföreningen.

Bostadsminister Stefan Attefall.

Gert Wingårdh, Wingår dhs

arkitketer.

BETONG 5 | 2012

25

2012-10-09 12:59

| inblick | byggas i Stockholm. Processen var minst sagt komplicerad och invecklad, men också väldigt smart. Bland annat har ett tunnelelement transporterats på vatten hela vägen från Tallin för att sedan kunna sänkas ner under vattnet.

Dagens sista föreläsning hölls av Andreas Burghauser från Stockholms Stad som visade hur den gamla delen av Slussen i Stockholm kommer att genomgå ett ordentligt ansiktslyft, ett som råkar ske en gång per varje århundrade. Nu är det dags för den femte generationen ombyggnad. Tre aspekter man tog hänsyn till när man planerade ombyggnationen; trafiken, vatten och stadslivet. Nu är arbetet igång, vilken den officiellt har varit sedan 1991, och planeras bli helt klar år 2022. Då kommer ungefär 85 000 kubikmeter betong att pryda stockholmarnas kära Slussen.

I den andra sessionen handlade den första delen om industriellt byggande. Jan Byfors, NCC, berättade om NCC:s tekniska plattformar där industrialisering är lika med standardisering.

NCC har delat in husbyggandet i A, B och C-modeller. A-modellerna byggs på attraktiva tomter där man kan ta bra betalt.

Där får även arkitekten större utrymme. C-modellerna innebär i stort sett bara att fasaderna kan påverkas. Johan Söderqvist, Celsa Nordic, tog vid och redogjorde för hur BIM, Building Information Modelling, kan bidra till industriellt byggande. Malin Löfsjögård, Svensk Betong, avslutade sessionen med att hävda att vi redan är industrialiserade. Andra material gör stor sak av industriella framsteg som vi inom betongbranschen har gjort i många år.

Eftermiddagens sista session ägnades åt forskningen. Åke Skarendahl, Åsab, visade exempel på forskning som lett till konkret samhällsnytta. En snäckas skalkonstruktion har tagits efter av

Bästa examensarbete: michele Baravalle, KtH

Betongföreningens guldmedalj: Kyösti tutti

Nationally Determined Parameters of Eurocode 2 - A Comparison among Seven European Countries

Kyösti Tutti, Skanska, fick utmärkelsen Betongföreningens Guldmedalj. Här följer motiveringen: Professor Kyösti Tuutti har gjort stora insatser inom betongområdet; dels som forskare, dels som ledare av industriell forskningsoch utvecklingsverksamhet på bland annat Cementa och Skanska, dels som initiativtagare och ledare av ett antal större nationella forskningsprogram.

Under sin rena forskningsverksamhet, vilken skedde vid CBI, genomförde han banbrytande studier av korrosionsprocessen hos ingjutet armeringsstål.

Arbetet resulterade i en klassisk doktorsavhandling med titeln ”Corrosion of Steel in Concrete” vilken publicerades år 1982.

I detta arbete genomförde han en ingående teoretisk och experimentell analys av de olika delprocesser som påverkar initieringen av armeringskorrosion och som bestämmer korrosions- hastigheten och skadeutvecklingen. Studierna gjorde det möjligt för honom att utveckla en modell för teoretisk beräkning av livslängden. Modellen, som internationellt går under namnet ”The Tuutti Model”, har fått mycket stor påverkan på forskningen inom korrosionsområdet. Tuuttis avhandling är ett av de internationellt mest citerade svenska forskningsarbetena inom betongområdet. 1993 utnämndes Kyösti Tuutti till adjungerad professor vid LTH.

Michele Baravalle från KTH vann priset för bästa examensarbete. Här följer motiveringen: Eurokoderna infördes för att harmonisera regelverket för dimensionering av byggnader och anläggningar och därmed underlätta handeln mellan Europas länder. Men man gav varje land möjlighet att bestämma värdet på ett stort antal nationellt valbara parametrar.

I sitt examensarbete har Michele Baravalle metodiskt och heltäckande identifierat skillnaderna mellan Sverige och ett halvdussin viktiga länder. Genom väl valda exempel visar han på ett pedagogiskt sätt att skillnaderna i parameterval ger oväntat stora skillnader i erforderliga betongtjocklekar och armeringsmängder. Vårt land ligger någonstans i mittfåran.

26

stålindustrin som tagit fram armering som inte korroderar. Billigare än rostfritt stål men används ännu inte i Sverige, men däremot i Nordamerika. Åke Skarendahl berättade också om bakterier som läker betong och så förstås självkompakterande betong.

Snacka om samhällsnytta.

Sveriges del av forskningen är dock ganska liten. Vi bedriver cirka två procent av all betongforskning i Europa och endast 0,2 procent av hela världens forskning. Omvärldsbevakning är ett måste.

Johan Silfwerbrand, CBI Betonginstitutet, spann vidare på tråden om samhällsnyttan. En inventering av forskningen som presenterades vid FIB-symposiet 1962 visade att 20 procent lett till nya normer och 55 procent till någon form av praktisk användning. Dystert, tyckte Silfwerbrand.

Bättre var det då beställt med en norsk utredning av betongforskningen mellan 1980 och 2000 som visade på att de satsade 900 miljoner norska kronorna gett 19 gånger pengarna tillbaka i besparingar för samhället.

Johan Silfwerbrand hade även tre åtgärder som kommer leda till att forskningen ger större samhällsnytta. Det första är att läsa mer. Forskningen finns presenterad, till exempel i Tidskriften Betong. Sen ska utvecklingschefen sitta i ledningsgruppen och forskaren i styrelsen. Klart.

Mats Emborg, Luleå tekniska universitet, fick avsluta dagen.

Han klagade på det statliga bidraget till betongforskningen, som är endast 0,3 procent av BNP. Övrig forskning får 3,6 procent.

Hans goda exempel på betongforskning som gjort samhällsnytta var provtryckning av gamla broar. De visade sig hålla tyngre belastning än vad man tidigare trott och Trafikverket kunde spara 20 broar bara på malmbanan, som hade kostat 30 miljoner kronor styck att bygga nya.

BETONG 5 | 2012

BET0512_22-29_BBD.indd 26-27

industrin och Mats Öberg, NCC. Staffan Åkerlund, chefredaktör Bygg

Johan Redhe och Torbjörn Björkman SCF Betongelement och Lena Weckström och Jutta Telivuo, Graphic Concrete.

Arne Hellström, egen konsult, Marie Bergman, Strängbetong, Kajsa Byfors, Svensk Betong och Lena Frick, Svensk Betong.

ande

vd Malin Löfsjögård, .

Betongföreningen

, ordför Michael Åhström Svensk Betong och

Ulrika Nelfelt, Weber, Ingela Trolle, Stockholms Hamnar och Irene Lindbäck, Stockholms Hamnar.

Lennart Elfgren, LTU, Patrik Hult, Faveo och Bo Göran Hellers.

Carluno Påhlstedt, Ramböll, Tomas Alsmarker, Tyréns, Maria Nilsson, Starka Betongelement, och Richard Lundmark, Ramböll.

BETONG 5 | 2012

27

2012-10-09 12:59

| inblick |

Peter Åhman och Alf Agg

ring, APJ Betong och Jerr

Sven Olsson, Björn Täljsten och Anders Bäckman, Sto.

Jan Lindén Peikko , visar sina produkte r i montern.

n, Anders Samuelsson, TrafikkonMichael Åhström, Betongföreninge auser, Exploateringskontoret Burgh rs toret Stockhom Stad och Ande Stockholm.

Markus Peterson, Svensk Betong och Rutger Gyllenram, Stålbyggnadsinstitutet.

Ulf Thunberg, Uncas, Eva Storkull, Nordcert och Lars Åberg, Nordcert.

28

BETONG 5 | 2012

BET0512_22-29_BBD.indd 28-29

y Hedebratt, Tyréns.

KAN EN BETONGVÄGG SE UT HUR SOM HELST?

2012-10-09 01:49

| Arkitektur |

30

BETONG 5 | 2012

BET0512_30-33_stGoran.indd 30-31

Omtvistad byggnad av

omtvistad arkitekt

S:t Görans Gymnasium i Stockholm är ett omtvistat exempel på brutalism. Som skola har den tjänat ut sitt syfte och diskussioner pågår om att bygga om till studentbostäder. Här berättar Bo Göran Hellers om byggnadens arkitekt, Léonie Geisendorf, lika omtvistad hon.

TEXT OCH FOTO: BO GÖRAN HELLERS

M Fasaden är majestätisk men uttrycker en elegant betongbrutalism.

Notera de utanpåhängande balkongerna.

gärna om en dams ålder. Men om arkitekten Léonie Geisendorf må sägas, att hon är nästan lika gammal som Svenska Betongföreningen. Och betong har varit ett återkommande uttrycksmedel i hennes arkitektur. Tidskriften Betong har tidigare uppmärksammat att S:t Görans gymnasium, ett verk från 1950-talet av henne i samarbete med sin man Charles-Edouard, beläget på Kungsholmen i Stockholm, nu planeras för ombyggnad till 250-300 studentbostäder.

Rubriken löd: ”Betongbrutalismen får nytt liv för studenter”.

Men Svenska Bostäder, som förra året övertagit fastigheten som stått tom sedan 2008, har dragit ut på projekteringen – man har att beakta bland annat den skrivelse från Léonie Geisendorf, daterad redan 2005, där hon protesterar mot den förvanskning av entréhallen som då hade AN TALAR INTE

föreslagits – hon anvisade en alternativ möjlighet att inrymma erforderliga personalutrymmen.

Léonie Geisendorf bor nu åter i Paris, på Rue du Four, ett stenkast från den adress på Rue de Sèvres, där hon började sin yrkesbana 1937 och 1938 som obetald praktikant hos Le Corbusier. Han gjorde tydligen ett starkt intryck, för hon har hållit fast vid honom som förebild genom hela sin karriär – hans materialkänsla, främst för platsgjuten betong, men också hans tekniska lösningar, gärna pelarburna, som återkommer i den tio våningar höga huvudbyggnaden för gymnasiet, speciellt i den stora entréhallen där de står som spjut upp till tredje planet.

Det är ursprungligen byggt som yrkesskola, men arkitekterna planerade för en friare användning, enligt strukturalismens ideal. Av ursprungligen tänkta 30 000 realiserades endast 19 000 kvadratmeter. Någon spänning måste ha funnits i BETONG 5 | 2012

31

2012-10-08 23:55

| Arkitektur |

Betongen präglar pelarbärningen av terrasser och av överbyggnaden i linje med idealen från le Corbusier.

äktenskapet – Léonie kunde yttra om ett särskilt radhus i Bagarmossen: ”det här huset, det är det enda som bara jag och inte min man har ritat, det är jag så lycklig över”. Den betongbrutalism (beton brut), som präglar gymnasiet, härrör från Le Corbusier. Den är mild och ändå strikt, med traditionell geometri. Den exponerade betongen är fortfarande intakt, utan skador. Den utfördes tydligen i hög kvalitet, som upprätthölls genom sträng kontroll från arkitekternas sida, vilket lär ha irriterat entreprenören. Brutalismen tog sig mer expressiva former genom andra arkitekter, med friare geometri, som till exempel i Gunnar Henrikssons Arkitekturskola (1969).

Léonie Geisendorf har uttryckt sin beundran för en pionjär som August Perret, vars exponerade betong på fasader i Paris har stått sig förträffligt i över ett sekel. Man kan här reflektera över begreppet ombyggnad – i fallen med Perret eller Geisendorfs gymnasium kunde en sådan endast gälla interiört, vilket nu är aktuellt. För Arkitekturskolan kunde ombyggnaden gälla även exteriört, vilket skulle förändra uttrycket, men knappast karaktären hos byggnaden.

I början på 1960-talet höll Léonie Geisendorf, bland kolleger kallad Lola, en

32

BETONG 5 | 2012

BET0512_30-33_stGoran.indd 32-33

föreläsning på KTH, som blivit ihågkommen för att den förklarar hennes arkitektur. Hon framhöll där sparsamheten som grund för skapandet – en balansgång mellan behov och resurser. Ett hus ska byggas med bra material, som tål förändringar, där får man inte snå-

dorfs fall vill jag särskilt peka på radhusidyllen på Riksrådsvägen i Bagarmossen.

Dessa hus är omisskänneligen svenska men bär också hennes speciella signatur i form av franska fönster, öppen planlösning och ett generöst ljus. Som ofta gäller för starka miljöer polariseras åsikterna

»Den betongbrutalism som präglar gymnasiet härrör från Le Corbusier.

Den är mild och ändå strikt, med traditionell geometri....« la. Funktionalismen föreskriver största återhållsamhet med kompletteringarna, så som hon har demonstrerat på S:t Görans gymnasium. Denna attityd tog hon med sig i arkitekturdebatten, som hon kryddat med skarpa inlägg genom hela sin karriär.

Léonie Geisendorf har tillfört en kontinental ton till svensk arkitektur, liksom till exempel Ralph Erskine, med vem hon också har samarbetat. I båda fallen gäller också, att de tagit till sig intryck av svensk arkitektur, som de omvandlat och utnyttjat i egna verk. I Léonie Geisen-

– de boende älskar dessa radhus, tillfälliga besökare kan uttrycka en motsatt uppfattning.

Motsvarande gäller för S:t Görans gymnasium. Det är omtvistat i den allmänna opinionen, somliga menade till och med att gymnasiet borde rivas, medan andra tycker att det tillhör en tid, efter funktionalismen men med andra grepp på uppgiften, som förtjänar respekt och det måttliga underhåll efter ombyggnad, som krävs för att byggnaderna ska bevaras åt framtiden. Betongen är inte problemet.

ANNONS

Modern Betong

Vid extremt slitage, Mastertop med stål!

Material för pågjutning

Mastertop 230 pågjutnings belastning. Mastertop 230 är avsett för ytor med slag och stötar till följd av hantering av mycket tung utrustning, såsom montering av tunga lastmaskiner eller reparation av stridsvagnar, passar även ytor som lastramper, stålindustrier samt omlastningsstationer i gruvor och reningsverk. Mastertop 230 är ett färdigblandad hårdbetong bestående av ett hydrauliskt bindemedel och special behandlad metallisk ballast. Mastertop 230 läggs 15 - 40 mm tjockt beroende på belastning. Kan även med fördel användas som lagningsbruk av mycket utsatta ytor. För ytterligare information kontakta oss på Modern Betong.se

SJ Heltågverkstad Hagalund, Stockholm

Ungdomenshus, Sollentuna

Mastertop 135P

Mastertop 135P är en pumpbar hårdbetong för pågjutning och renovering av betongolv. Mastertertop 135 P har mycket hög slitstyrka och nötningsbeständiget enligt Staten Provningsanstalts (SP) test SS 137241 och mycket bra vidhäftning mot underliggande betong. Se Test på CBI, uppdragsnummer P 900427.

Mastertop 135 P går att pumpa i smalslang vilket underlättar gjutning i pågående verksamheter. Produkten går att gjuta och glätta till mycket hög Mastertop 135P kan användas både inomhus och utomhus. Mastertop 135P är lämplig att renovera parkeringsdäck, lager, logistik terminaler, verkstäder mm.

Euromaint verkstad, Örebro

För mer information kontakta oss på Modern Betong

E-post: Mbt@modernbetong.se www.Modernbetong.se Sapa, Finspång

2012-10-08 23:55

Nu har röstningen startat på de nominerade till Årets priser. I år har vi en egen hemsida www.betong.se/betonggalan där du kan lära känna de nominerade bättre och boka biljetter. Där kan du också se vad våra sponsorer kan erbjuda de unga i branschen. Röstningen pågår fram till den 11 november. Betonggalan hålls i år på Berns i Stockholm. Dansgruppen Urban Angels har lovat bjuda på en tung show tillsammans med våra sponsorer. Vi ses då!

VÅRA SPONSORER:

Abetong, BASF, Betongindustri, Betongkemi Nordic, Cementa, Contiga, Elvefors Marketing, Finja, Färdig Betong, Grace, HTC Sweden, Modern Betong, Peikko, Scanmaskin, Sika, Skandinaviska Byggelement, Starka Betongindustrier, Sto Scandinavia, Strängbetong, Swerock, Skako, Tekla och Weber Saint-Gobain.

34

BETONG 5 | 2012

BET0512_34-35_betonggalan.indd 34-35

ÅRETS NOMINERADE ÅRETS MILJÖPRIS:

ÅRETS BETONGDESIGNER:

UÊMattias Bernunger, Borgarfjord 3. Återbruk av kontor med betongstomme, Fastighetsägare Areim.

UÊAnders Rubin, klimatkontrakt för Hyllie, Malmö stad, E.ON och VA SYD

UÊHans Axblom, Passivhuset Lärkträdet, Vara Bostäder

ÅRETS BETONGARKITEKT:

UÊBritt-Ingrid Persson

UÊAmalia Årfelt

UÊBirgitta Stenberg

ÅRETS BETONGFORSKARE:

ÅRETS BETONGENTREPRENÖR: UÊHenrik Rosenberg, Svea Betong och armering

UÊOve Irvenå, Veidekke

UÊKjell Johansson, NCC

ÅRETS BETONGKONSTRUKTÖR: UÊÅke Solfeldt, WSP

UÊPetra Gipp

UÊOskar Larsson, LTH

UÊJohan Celsing

UÊLars Wadsö, LTH

UÊJerry Hedebratt, Tyréns

UÊMikael Hallgren, Tyréns

UÊChrister Carlsson, Ramböll

UÊClaesson Koivisto Rune ÅRETS MONTAGELEDARE: t .BUUJBT 8JLNBO Högsbols Montage

t ,SJTUFS $PMMJO Starka

BETONG 5 | 2012

35

2012-10-09 12:31

Investera i framtiden - impregnera i tid.

Oavsett om det handlar om impregnering av broar, tunnlar, parkeringshus eller vattentorn: Som betongspecialist garanterar Sto ett varaktigt skydd av de flesta betongkonstruktioner. Vi kan erbjuda ett patenterat djupimpregneringsmedel som uppfyller villkoren enligt EN1504-2 och TK Bro. Produkten hindrar nedbrytning orsakad av vatten- och kloridinträngning.

Den förhindrar den kapillära vattenupptagningen och minskar därmed transporten av aggressiva ämnen och salter in till betongkonstruktionens inre delar. Mer om de ekonomiska och ekologiska fördelarna med gel-teknologi finns på vår hemsida.

Sto Scandinavia AB | tel. 020-37 71 00 | www.sto.se

BET0512_36-37_betongforeningen.indd 36-37

191 2-2 012 100 år – 100 aktiviteter!

» När jag funderade på vad jag skulle säga innan jag gick upp i talarstolen i Vinterträdgården var det första ordet som dök upp ödmjukhet... «

Århundradets Betongbyggnadsdag!

SÅ VAR DAGEN D äntligen framme! Efter så mycket planering, förberedelser och arbete tillsammans med våra medarrangörer var dagen äntligen här. Jag kunde bara konstatera att allt hade fallit på plats. Ganska ovanligt, alltid är det något som krånglar.

Vår moderator Karin Klingenstierna hade örnkoll på alla föredragshållare, alla avtal var skrivna med konferensanläggning, underhållare, fartyg med mera och all mat och dryck var beställd. När jag funderade på vad jag skulle säga innan jag gick upp i talarstolen i Vinterträdgården var det första ordet som dök upp ”ödmjukhet”.

Jag tror min första mening var ”Det är lätt att känna sig ödmjuk en sådan dag som denna, då vi firar 100 år. 100 år!”

Att läsa 100 år gamla dokument från 1912 ger en hisnande känsla. Den 15 januari 1912 bildades Svenska Betongföreningen för att ”diskutera betongtekniska problem och verka för betongteknikens främjande”. Det är föreningens ändamål än idag. Betongen har haft en stor betydelse för människans och samhällets utveckling genom tiderna och föreningen finns med i allt detta. Känns stort och betydelsefullt.

Vi har satsat stort på aktiviteter under året –100 aktiviteter!

Betongbyggnadsdagen är förstås en av de 100 aktiviteterna,

men definitivt årets höjdpunkt. Vi har bland annat diskuterat med högskolor om utökat samarbete, vi har ett nytt råd för teknik och vidareutbildning, hållbarhetsrådet har arrangerat hearing samt har flera viktiga hållbarhetsdokument på gång, vi har marknadsfört föreningen och jubileet hårt samt börjat utnyttja sociala medier.

Under middagen påtalade vår ordförande Michael Åhström att vi ikväll minsann inte behövde internet för att umgås. Så sant. Jag tror att kvällen blev mycket lyckad. Tänk vad kul det var att se Tidskriften Betongs skribent Carina Tyskbo och vår tidigare vd Patrik Hult på scenen bredvid den buktalande magikern John Houdi. Oslagbart!

Avslutningsvis vill jag säga att denna resa i tiden har handlat om tillbakablick men att fokus givetvis ligger på framtiden – nästa sekel – ett till århundrade. Vi ska bli fler medlemmar, skapa en naturlig samlingspunkt och synas mer. Vi har påbörjat vår resa in i nästa århundrade – vi ses!

Richard McCarthy, VD

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

Helena Barwood, Projektgaranti AB, Daniel Bäckman, CBI Betonginstitutet, Jan Stålhem, Stålhem Bygg Mur Puts AB, Anton Torsholm, Klätterservice i Norden AB, Kyösti Tutti, Skanska AB, Johan Wiklund, Contiga AB, Niclas Schönfelder, Komsol AB, Michele Baravalle

BETONG 5 | 2012

37

2012-10-09 12:33

38

BETONG 5 | 2012

BET0512_38-39_betongforeningen.indd 38-39

100 ür – 100 aktiviteter!

191

2-2

012

BETONGRAPPORTERNA SAMLAR

100 ür av kunskap Svenska BetongfÜreningen kan nu se tillbaka pü mer än 20 ür av framgüngsrik publicering av Betongrapporterna. Totalt har det blivit inte mindre än 17 stycken under denna period, varav nügra i mer än en utgüva. Här berättar Christer Ljungkrantz om utvalda rapporters tillblivelser. TEXT: CHRISTER LJUNGKRANTZ ILLUSTRATION: CECILIA LUNDGREN.

D

1990 med en uppblossande diskussion i Norden om vad som utgjorde det allvarligaste hotet mot betongens beständighet: frostangrepp eller kloridinitierad korrosion? Under hÜsten 1990 tog BetongfÜreningen upp frügan och beslÜt arrangera ett svenskt diskussionsmÜte med nordisk representation.

MÜtet hÜlls den 6 december 1990 och visade pü ett antal frügeställningar kring beständigheten med meningsbrytningar och bristande kunskaper. FÜr att tränga djupare i dessa frügor och om mÜjligt finna svar och ge ledning fÜr framtiden, satte BetongfÜreningens styrelse upp en Teknisk KommittÊ den 10 januari 1991.

KommittÊn sammansattes av landets bästa expertis inom omrüdet. Redan frün bÜrjan etablerades den än i dag gällande principen med en arbetsgrupp av experter, som utfÜr själva skrivarbetet, och en referensgrupp som fÜljer arbetet och är sammansatt av representanter som har bred fÜrankring i branschen och goda kunskaper inom det aktuella omrüdet eller delar därav.

Senare har deltagande i kommittÊarbetets finansiering kommit att vara en av referensgruppens uppgifter. FaktasÜkande, opartiskhet och konsensus har dock alltid varit BetongfÜreningens ledstjärna fÜr kommittÊarbetet, büde i arbets- och referensgrupperna.

KommittÊarbetet resulterade i Betongrapport nr 1 �Beständiga betongkonstruktioner�, som publicerades 1991. En uppdaterad utgüva 2 publicerades 1998 och rapporten har in i vüra dagar utgjort ett viktigt dokument i synen pü betongens beständighet.

En annan Betongrapport med fokus pü praktiskt beständighetsarbete är nr 11 �Vägledning fÜr val av exponeringsklass enligt SS-EN 206-1�. Denna ger konkret ET HELA BÖRJADE

handledning fÜr projektÜren, när det gäller att välja vilka exponeringsklasser som bÜr gälla fÜr olika typer av betongkonstruktioner.

FÜr en betydligt mer avancerad tillämpning utarbetades rapport nr 12 �Vägledning fÜr livslängdsdimensionering av betongkonstruktioner�. Livslängdsdimensionering innebär en mÜjlighet att genom relativt omfattande beräkningar nyansera regelverkets krav pü betong ur beständighetssynpunkt i speciella fall. Beräkningen baseras pü modeller fÜr nedbrytning och gÜrs pü probabilistisk grund. Den kräver detaljerade kunskaper om betong och exponering.

FÜrutom de tre rapporterna med inriktning pü beständighet märks till exempel rapporter om sprickor, om fiberkompositer, om stülfiberbetong och om betonggolv (tvü stycken).

Rüdgivande rapporter rÜrande civilingenjÜrs- och vidareutbildning samt forskningsinriktning är ocksü publicerade.

Självkompakterande betong och betongytor är tvü omrüden där tyvärr misstag vid materialval och utfÜrande inte är ovanliga och behovet av rüd och ledning är mycket stort. BetongfÜreningens rapporter inom dessa omrüden fyller en mycket viktig funktion.

PÅ SENARE tid har kommittÊarbetet omfattat tre tunga omrüden: r )BOECPL UJMM &VSPLPE r #FUPOH PDI CSBOE r #FUPOHUFLOJTL PSEMJTUB )BOECPLFO UJMM &VSPLPE ÅS EFU IJUtills mest omfattande kommittÊarbete som BetongfÜreningen ütagit sig. Rapport nr 15 omfattar tvü volymer pü tillsammans cirka 550 sidor och innehüller süväl kompletterande och fÜrklarande text till Eurokod 2, som ett stort antal genomräknade LPOTUSVLUJPOTFYFNQFM )BOECPLFO FSTÅU-

ter till stora delar det hittillsvarande standardverket Betonghandbok Konstruktion.

Experter frün TyrÊns, Chalmers och CBI Betonginstitutet stür fÜr det grundliga och omfattande innehüllet. En bred uppslutning intressenter i referensgruppen bidrog med süväl synpunkter som finansiering. Glädjande nog har de stora kostnader som utarbetandet av handboken drog därutÜver, kunnat balanseras mot ett stort kÜpintresse frün branschen. Rapporten utkom 2010.

Rapport nr 16 �Betong och Brand� med underrubriken �Rekommendationer fÜr att fÜrhindra spjälkning i anläggningskonstruktioner� utkom 2011 efter flera ürs arbete och diskuterande i kommittÊn.

Brandspjälkningsproblematiken är svür.

Utveckling, teoribildning och provning pügür hela tiden. FÜreningen kommer att pübÜrja arbetet med nästa utgüva sü snart tillgänglig forskning kan ge svar pü utestüende frügor.

Den färskaste rapporten är nr 17 �Betongteknisk ordlista� som publicerades 2012. Den innehüller cirka 1000 termer med definitioner och engelsk motsvarighet. Rapporten ges ut gemensamt av BetongfÜreningen och Tekniska Nomenklaturcentralen TNC och ersätter TNC:s GZSUJP ÇS HBNMB PSEMJTUB GSÇO )ÕH tid fÜr denna matnyttiga skrift alltsü.

Betongrapporterna har kommit att bli viktiga komplement i den värld som befolkas av regelskrivare, forskare, projektÜrer, betongtillverkare och byggare. Ofta pekar de pü forskningsbehov i speciella avsnitt.

Vi räknar fÜrstüs med ett fortsatt stort engagemang hos BetongfÜreningens styrelse och medlemmar när det gäller rapporterna. Ett centralt omrüde är betongens roll i ett hüllbart samhälle. Leverans i digital form erbjuds numera av alla nya och vissa äldre rapporter och underlättar spridningen.

.

BETONG 5 | 2012

39

2012-10-09 00:44

Cementas vision

nollutsläpp av CO2 En nollvision för betong bygger på tekniksprång, vardagseffektivisering och livscykelperspektiv.

Effektivare produktion och styrsystem, lägre energiförbrukning med större andel biobränslen och produktutveckling – allt påverkar och bidrar till lägre utsläpp.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

BET0512_40-41_estland.indd 40-41

| Utblick |

Unik betonghangar rustas upp I Tallins hamn ligger det som anses vara världens första betonganläggning. Det är en flyghangar som är en del av Peter den Stores sjöfästning byggd 1916-1917. Nu rustas den upp och blir ett flygmuseum.

TEXT: ROGER ANDERSSON

HISTORIEN OM hangaren går

tillbaka till 1907 när ryska tsaren Nikolaj II utfärdade en order att påbörja utvecklingen av Sankt Petersburgs försvarsplan som innefattade uppförandet av den mäktiga sjöfästningen Peter den store. Den snabba utvecklingen av flygvapnet under krigsåren visade den ryska staten på behovet av en stationär örlogsstation för flygvapnet och hangarer för sjöflygplan. Platsen blev Tallinn där den operativa basen av Peter den Stores marina fästning placerades.

Designprocessen för sjöflygplanshangarerna startade i mars 1916 då olika byggföretag

inbjöds att komma med förslag om att delta i en tävling för att utforma hangarerna. I brevet som gick ut kallades hangarerna för ”armerad betong vindskydd”. Tre byggföretag nappade däribland danska företaget Christiani & Nielsen som vann uppdraget.

Christiani & Nielsen är fortfarande aktiva och har varit inblandade i bland annat Operahuset i Sydney, Macaranastadion i Rio de Janeiro och Peking Olympiastadion. Då hade de kontor i Köpenhamn, Sankt Petersburg och Hamburg.

Christiani & Nielsens lösning bestod av tre betongkupoler utan

några interna bärande pelare eller valv. På så sätt kunde hangarerna rymma ett plan med ett vingspann på 30 meter. Därmed byggdes världens första armerade betongskalkonstruktion i ett så stort format, 109 gånger 36 meter. Först på 1930-talet hittar man motsvarande konstruktioner ute i övriga världen.

I november 1917 stoppades byggandet på grund av första världskriget och en hel del av den ursprungliga designen blev ofullständig. Under 1920- och 1930-talet fungerade hamnen som en semesterort för det estniska flygvapnet, vilket kan för-

klara varför det finns en friidrottshall och en tennisbana under hangarerna. Efter andra världskriget övertogs hangarerna av den sovjetiska armén som bland annat använde dem som lager och butiker. År 2006 överfördes ägandet av hamnen i sin helhet till Republiken Estland.

Nu genomgår flyghamnen ett omfattande återuppbyggnadsarbete och bland annat kommer ett nytt sjöfartsmuseum inrymmas i de ombyggda hangarerna.

Ombyggnaden startade 2010 och det nya museet kommer att öppnas 2012. www.lennusadam.eu

BETONG 5 | 2012

41

2012-10-09 00:46

SICKLA GYMNASTIKHALL. GIPP ARKITEKTBYRÅ. GRAFISKT MOTIV: MIKAEL GÖRANSSON.

Plats för dina idéer Vid utvecklingen av nya ytor arbetar vi gärna tillsammans med

fabriker dit vi gärna bjuder in så att vi tillsammans kan ta fram

våra kunder för att skapa unika fasader som passar varje

prover och prototyper tidigt i projektet. Våra kunder är ofta de

specifik byggnad. I Stockholm och Herrljunga har vi show-

som driver utvecklingen framåt. Gå in på strangbetong.se/

rooms där vi kan visa upp det mesta som går att göra med en

fasadytor och låt dig inspireras av fasader vi redan tillverkat

betongfasad. Vi har också laboratorier i anslutning till våra

och ring oss gärna när det är dags för nästa projekt.

strangbetong.se/fasadytor

Smartare byggande

BET0512_42-43_signerat.indd 42-43

| Signerat |

3ĂšKER DU LABBUTRUSTNING FĂšR "%4/.' OCH "!,,!34

Utvald person tycker till BO GĂ–RAN HELLERS, PROFESSOR EMERITUS, KTH ARKITEKTUR

SKYLL INTE PĂ… LIDINGĂ–!

SICKLA GYMNASTIKHALL. GIPP ARKITEKTBYRĂ…. GRAFISKT MOTIV: MIKAEL GĂ–RANSSON.

BO GÖRAN HELLERS, bosatt pü LidingÜ, var en av cirka 270 personer som närvarade pü Betongbyggnadsdagen den 27 november pü Grand Hotel i Stockholm, när BetongfÜreningen firade sitt 100-ürsjubilem. Här fÜljer hans reaktioner pü nügra av fÜreläsningarna: �Pü Betongbyggnadsdagen fÜreläste vür bostadsminister, Stefan Attefall, om Framtidens byggande infÜr knappt 300 byggare. Han hade dü den düliga smaken, att skylla bostadsbristen i Stockholmsomrüdet pü tredskande fÜrortskommuner, och pekade speciellt ut Danderyd och LidingÜ som exempel, till auditoriets fÜrtjusning.

Efter fÜreläsningen fick jag ta emot personliga tjuvnyp med kommentarer om att vi pü LidingÜ skulle motsätta oss all exploatering trots att vi ’har massor av mark’. Mina protester hjälpte inte mot bostadsministerns auktoritet.

Sanningen är ju den rakt motsatta. LidingÜ har upprätthüllit ett jämnt nybyggande, även i konjunktursvackor, medan Danderyd alltid har hüllit igen. Dagens früga pü LidingÜ är snarare den om vi ska püskynda byggandet, sü som den aktuella Översiktsplanen fÜrutsätter, eller behülla den utvecklingstakt vi hittills tillämpat, med framgüng enligt min uppfattning.

Men dagens mest Üverraskande püstüende tillhÜr ändü Catherina Foreds ingress, som visade Kristus i Rio, med utsträckta armar, allt gjort av betong med cement frün Limhamn.

Hon püstod, att Kristus var skulpterad efter fÜrebild av dansken Bertel Thorvaldsen, vilket är riktigt tokigt. Thorvaldsens Kristus stür i Vor Frue kirke i KÜpenhamn, ritad av C F Hansen efter engelsmännens bombardemang av staden 1807. Man brukar säga, att denne milde Kristus är den ’fÜrlütande –’ eller ’inbjudande Kristus’ med halvt lyftade armar och Üppna handflator. Under Medeltiden avbildades Kristus som ’lidande’ eller ’triumferande’ - i Rio skulle jag säga att Kristus är ’allt omfamnande’, staden har sin identitet genom honom.�

När Johan Silfwerbrand, chef pü CBI Betonginstitutet och teknikredaktÜr fÜr Tidskriften Betong, senare under Betongbyggnadsdagen, gick igenom BetongfÜreningens historia pü vers fick Bo GÜran Hellers, som var redaktÜr fÜr Tidskriften Betong 1994-2003, en egen limerick: Det var en ingenjÜr frün KTH Som var matematisk som fü.

Efter CBI och Lund blev det üter KTH och kläran.

Rollen som redaktÜr skÜtte han med den äran. Än idag kan vi läsa hans lärda texter dü och dü.

3KAKAPPARATER 3IKTAR 6ĂŠRMESKĂŒP

6ĂŒGAR &UKT TEMPERATURMĂŠTARE 6ĂŒGAR &UKT TEMPERATURMĂŠTARE 4RYCKPRESSAR KPRESSAR

+UBFORMAR ,UFTHALTSMĂŠTARE 3ĂŠTTMĂŒTT ORMAR ,UFTHALTSMĂŠTARE 3ĂŠTTMĂŒTT

5TRUSTNING FĂšR MATERIALPROVNING 3 ,ĂŒNGEBERGSGATAN s 6ĂŠSTRA &RĂšLUNDA

4EL s WWW KONTROLLMETOD SE

Din kompletta leverantÜr när det gäller...

FejmertÂŽ Mixer AB Made in Sweden

‌och det fick ni just gÜra.

2012-10-09 00:47

Välj rätt byggmetod Vilken byggmetod passar ditt projekt bäst?

Hur viktigt är det för dig att byggprocessen är snabb och resurssnål?

Hur viktigt är det att hantverkarna på byggplatsen slipper olika tunga moment?

Svara på några enkla frågor och få tips om lämplig byggmetod för ditt projekt.

Scanna koden eller gå in på byggelement.se och klicka på Metodvalsguiden.

www.byggelement.se

DESIGN YOUR CONCRETE

B. Elvefors Marketing AB Leijons Kåseväg 18 · S-263 73 ARILD · Tel. +46 42 352100 · Fax +46 42 352040 · info@elvefors.se · www.elvefors.se

BET0512_44-45_teknikkronika.indd 44-45

teknik

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

KORT & GOTT Viktigast för just din yrkestyp!

46 Platsgjutet kyrkotak BESTÄLLARE: Även om arkitekten har intressanta lösningar måste entreprenören kunna förverkliga dem.

ARKITEKTER: Utmanande arkitektur kräver skickliga betongentreprenörer.

Välj noga!

ENTREPRENÖRER: Ha en tät dialog med materialleverantören när betong ska exponeras. Utnyttja deras kompetens.

47 Skyddskonstruktioner i betong BESTÄLLARE: Här finns stora möjligheter att reducera kostnader både för nya projekt och vid förstärkning av befintliga konstruktioner på grund av ändrade förhållanden, under förutsättning att en optimerad konstruktionslösning kan väljas.

KONSTRUKTÖRER: Genom bättre kännedom om extrema lasters verkningsätt på strukturer kan optimerade lösningar tas fram för enskilda konstruktioner.

ARKITEKTER: Möjlighet finns att i framtiden utforma konstruktioner på nya sätt, därmed ges nya möjligheter att integrera form och funktion för konstruktioner dimensionerade avseende extrema laster.

» Tittar vi tillbaka ser vi att samhällets trender har påverkat forskningens innehåll... «

Tidsandan styr betongens mognad SVENSKA BETONGFÖRENINGEN blomstrar. Ute är det höst men Betongföreningen befinner sig mellan hägg och syren. Jag tänker då på den korta perioden mellan det storartade 100-årsjubileet på Grand Hotel i Stockholm och tidskriftens egen festliga Betonggala på Berns salong i samma stad. I detta nummer av tidskriften presenteras kandidaterna till de olika priserna och det går fortfarande bra att rösta fram sina favoriter.

I samband med jubileet kan det vara på sin plats att fundera litet på historien. Jag läste en intressant understreckare i Svenska Dagbladet den 1 oktober. Där söker professor emeritus Tore Frängsmyr skildra vetenskapens dubbla historia. Han skiljer mellan den internalistiska och den externalistiska skolan. Enligt den internalistiska modellen är det intellektuella faktorer som styr utvecklingen medan det i den externalistiska är sociala och ekonomiska faktorer som är avgörande. En extrem förespråkare för den senare modellen var den sovjetiska filosofen Boris M Hessen som menade att det var tidsandan som fick Isaac Newton att upptäcka gravitationslagen. Äpplet som föll var helt enkelt moget.

Sannolikt är det varken enbart individer eller enbart ekonomi och samhälle som styr utvecklingen utan en kombination. Men det är intressant att använda detta perspektiv på betongforskningen. Tittar vi tillbaka ser vi att samhällets trender har påverkat forskningens innehåll. Betongföreningen grundades 1912 eftersom behovet av regelverk för den nya armerade betongkonstruktionerna var starkt. Beständighetsproblem – såsom de som uppmärksammades på Ölandsbron – ledde till en stark satsning på beständighetsforskning och för närvarande ligger fokus på hållbarhetsfrågorna. Det är kanske den externalistiska modellen som gäller för oss? Samtidigt behöver vi nog en del så kallad nyfikenhetsstyrd forskning också. Kanske innehåller den kommande forskningspropositionen litet mer av det.

I detta nummer kan Du bland annat läsa Håkan Hansson sammanfatta sin licentiatavhandling om skyddskonstruktioner i betong. Det klingar litet 1950-tal och kalla kriget över det ämnet men Håkan har analyserat problemet med moderna numeriska modeller och visst har problemet tyvärr bärighet även i dagens samhälle.

Må den armerade betongen skydda oss.

ENTREPRENÖRER: Nya konstruktionslösningar kan reducera materialåtgång, byggtider och transportbehov.

Johan Silfwerbrand BETONG 5 | 2012

45

2012-10-09 12:35

PLATSGJUTET KYRKOTAK –en riktig ljudslukare! Årstakyrkan i Stockholm är idel betong. När taket skulle platsgjutas med asymmetriska balkar och dessutom vara ljudabsorberande ställde det lite ovanliga krav på formbyggandet.

Anders Radinger på M3 Bygg berättar.

TEXT OCH FOTO: ANDERS RADINGER

T

AKET VAR 14 gånger 14 meter och skulle vara perforerat. Vi göt mot släta brädor som var 125 millimeter breda. Perforeringen löstes genom att vi monterade plaströr vertikalt. De var 24 centimeter höga och 75 millimeter i diameter.

Vi provgöt med olika rör, men kom fram till att värmebehandlade pH-rör fungerade bäst. Vi provade också olika oljor för att få bättre släpp men det fungerade inte alls. Det blev rinningar ner i träformen vilket syns på betongen som i sin tur skulle vara helt exponerad. Ingen målning eller spackling fick förekomma.

Till slut kom vi fram till att vi skulle vaxa rören vilket fick göras för hand. Det blev en del vaxande, det var trots allt 4 170 rör. Dessutom måste alla rören skäggas efter kapning.

För att få rören att sitta kvar monterades en liten kvadrat av trä i botten av formen. Sedan träddes röret på den. Det gjorde det också lättare att hålla linjen.

Att kliva runt bland de avsågade rören var omöjligt.

Det löstes med små broar.

46

BETONG 5 | 2012

BET0512_46-47_teknik.indd 46-47

| teknik |

MER OM

Årstakyrkan BESTÄLLARE: Svenska Kyrkan ARKITEKT: Johan Celsing BETONGENTREPRENÖR: M3 Bygg BETONGLEVERANTÖR: Betongindustri BYGGTID BETONGARBETEN: 8 veckor (+ 2 veckor rivning)

Resultatet: Platsgjutet tak med 14 meters spännvidd och inbyggd ljudisolering.

Pusslande och tänkande.

Och utprovande av rätt rör.

Armeringen blev ett pussel i sig. Den fick anpassa sig till rören. Det blev ett nät med måtten 140-60x140-60 millimeter.

Sen kom vi till problemet att kunna gjuta. Vi kunde ju inte kliva på rören. Så vi la ut ett nät av brädor ovanpå rören som vi sen skruvade långa skruvar genom, via rören, ner i formen. På så sätt klämdes rören fast och brädorna låg stadigt. Vi skruvade genom vart femte rör.

Betongen var vitpigmenterad med fem procent titandioxid och dessutom självkompakterande. Tillverkaren tillät oss att vibrera den lite lätt. Vi hade använt samma betong på de lägre valven tidigare och då klumpade den sig något. 93 kubikmeter gick åt.

Formen revs efter fyra dagar, vi vattnade rätt rejält.

Men redan efter en dag tog vi bort rören. De lossnade väldigt lätt, endast ett fåtal behövde kofot.

BETONG 5 | 2012

47

2012-10-09 00:52

BET0512_48-51_teknik2.indd 48-49

| teknik |

AV HÅKAN HANSSON, KTH

En analys av skyddskonstruktioner i betong Skyddskonstruktioner av betong har fått större aktualitet inom forskningen eftersom farligt gods nu oftare passerar nära boendeområden och trafikerade leder i växande städer.

Användande av höghållfast betong för konstruktioner som riskerar att utsättas för extrema laster aktualiserar även det aktuella forskningsområdet. Håkan Hansson berättar här om sin licentiatuppsats om skyddskonstruktioner i betong.

B

ETONGKONSTRUKTIONER har varit den dominerande lösningen för skyddskonstruktioner sedan slutet av 1800-talet. Initialt användes oarmerad betong för militära befästningar, men denna ersattes i början av 1900-talet av armerad betong. Ett behov av skyddskonstruktioner för att även skydda civilbefolkningen och industrier identifierades under 30- och 40-talet, främst som ett resultat av bombflygets utveckling under denna tid.

Historiskt sett har forskningen inom detta område huvudsakligen varit knuten till militära projekt och finansiering. I de fall resultaten och analysmetoderna avseende vapenverkan är allmänt tillgängliga kan dessa även användas för civila tillämpningar. Analyser avseende explosionslaster och även penetration av projektiler förekommer även för civila skyddsrum och ledningscentraler, men kan även vara aktuella för andra tillämpningar. Detta då risk- och säkerhetsanalyser med beaktande av extrema belastningar kan vara nödvändiga att genomföra för många typer av civila byggnader och även annan infrastruktur.

Olyckor i samband med transport av farligt gods är exempelvis något som kräver utredning beroende på närheten till genomfartsleder eller järnvägar. Det kan även vara nödvändigt att genomföra denna typ av risk- och säkerhetsanalyser inom till exempel tillverknings-, olje- och kraftindustrin. Med ett korrekt dimensionerat fysiskt skydd kan konsekvenserna vid en eventuell olycka därmed begränsas.

Skyddskonstruktioner av betong kan till exempel utnyttjas för att begränsa riskområden och skydda viktiga funktioner för industrier. Betongkonstruktioner används i stor utsträck-

ning som bärande element i konstruktioner och därmed kan det även uppstå behov av att analysera dessa strukturerer för extrema laster.

Vid dimensionering av skyddskonstruktioner existerar två samverkande problemställningar: lokal och strukturell påverkan. Anslag av en projektil i en konstruktion orsakar främst en lokal påverkan av strukturen, detsamma gäller även en kontaktdetonation eller explosioner nära en konstruktion. I dessa fall kan belastningarna vara tillräckligt stora för att betongen ska krossas på strukturens framsida och utstötning av betong kan ske på strukturens baksida. Den överförda belastningen från detta lokala område påverkar i sin tur övriga delar av strukturen.

Explosioner på längre avstånd från skyddskonstruktionen orsakar inga lokala skador på grund av den direkta tryckbelastningen och därmed behöver endast den strukturella responsen beaktas. Det bör dock noteras att ickelinjära materialegenskaper, töjningshastighetsberonde och lastens tidsberoende normalt bör beaktas för konstruktioner även i detta fall.

Ett flertal utvecklade beräkningsmodeller avseende vapenverkan, till exempel för projektilpenetration, är empiriska eller semi-empiriska, det vill säga modeller mer eller mindre direkt anpassade till experimentella resultat. Noteras kan att de semiempiriska modellerna baseras på vissa fysikaliska antaganden, men en anpassning till experimentella resultat är fortfarande nödvändig. Någon bestämd skiljegräns mellan dessa två undertyper är svår att definiera. Dessa modeller har oftast ett mycket begränsat användningsområde och det kan vara svårt att be-

BETONG 5 | 2012

49

2012-10-09 01:01

Figur 1.

Exempel på design av ø 50 mm modellprojektil (Hansson, 2011).

Ett problem avseende avancerade betongmodeller är att döma relevansen för ett specifikt problem. Avseende penetration har denna typ av modeller utvärderats av exempelvis NDRC materialparametrar för en specifik betong kan vara svåra att bestämma, detta då det inte är möjligt att genomföra omfat(1946), Kennedy (1976), Sliter (1980) och Chen m.fl. (2008). tande statisk och dynamisk provning inför en konstruktionsFör att erhålla underlag för utvärdering av ickelinjära finita beräkning. Istället är det nödvändigt att basera en stor del av elementanalyser (FE-analyser) och empiriska modeller avsemodellparametrarna på publicerade data, varvid en osäkerhet ende projektilpenetration genomfördes vid FOI på uppdrag avseende analyserna introduceras. av Försvarsmakten en experimentserie med modellprojektiler Simuleringarna genomfördes med den explicita FE-koden (Hansson, 2005, 2011). Experimenten genomfördes av prakAutodyn från Ansys, tiska skäl med men den aktuella Ø50 mm modellmaterialmodellen är projektiler, med även implementerad ett exempel visat i i koden LS-DYNA figur 1. från LSTC. Noteras För projektibör dock att dessa lerna var mastvå implementesan 4,50 kg och ringar av materialtypiska anslagsmodellen inte är helt hastigheter cirka identiska. Solidele420 m/s. Nosens ment användes både utformning, för projektil och mål varierande ani modellerna, med slagshastigheter undantag för armeoch anslagsviklar ringstängerna i de studeras också armerade betongmåvid experimenten Figur 2. Betongmål med 4,7 vol-% armering efter försök (Hansson, 2011), med anslagsidan till vänster och baksida till höger. Målets frontyta är 1,2×1,2 m och tjockleken är 0,6 m i detta fall. len. Dessa simulera(Hansson, 2005, des med balkelement 2011). Betongmåkopplade till solidelementen, varvid full koppling antogs och en len som användes vid experimenten hade diametrarna 1,2 resickelinjär materialmodell användes för B500B-armeringen. För pektive 1,5 meter, eller ett kvadratiskt tvärsnitt 1,2×1,2 meter 3D FE-analyser av penetrationsförlopp används nästan uteslusom visas för målet i figur 2. Försöken genomfördes bland tande 8-nodiga element med reducerad integration och denna annat mot betongmål med tryckhållfasthet på cirka 50 MPa, elementtyp användes även för dessa analyser. men även mot mål av höghållfast betong.

Ett exempel på en genomförd analys av penetration i ett armeI samband med penetrationsförlopp, och delvis även vid explosionsbelastning, utsätts betong för fleraxliga spänningstill- rat betongmål visas i figur 3, med armeringskonfigurationen för stånd, höga tryck, snabba deformationer och kompaktering. betongmålet visad i figur 4 och målet efter genomförd beskjutning Det är därför nödvändigt med konstitutiva modeller som på ett visat för jämförelse tidigare i figur 2. Det beräknade penetrationsacceptabelt sätt beaktar detta materialbeteende för att genom- djupet var 0,51 meter, att jämföra med penetrationsdjupet vid förföra FE-analyser, detta då ett flertal egenskaper för betong är söket som uppmättes till 0,53 meter (Hansson, 2011). Generellt resulterade FE-analyserna i realistiska resultat avseende penetrabåde tryck- och töjningshastighetsberoende.

FE-analyser baserade på de aktuella experimenten har genom- tion, samt även projektilernas avvikelse för sneda anslag.

För projektiler med vinkelrätt anslag underskattades dock peförts för att utvärdera ickelinjär beräkningsmetodik för penetrationssimuleringar (Hansson och Malm, 2011). RHT-modellen netrationsdjupen, detta med upp till 15 procent för enskilda för(Riedel, Hiermaier, Thoma) utvecklad vid Ernst-Mach-Institute sök. Resultaten från FE-analysen av perforation av betongmål (Riedel, 2000) valdes för analyserna, då materialmodellen vid med 30 grader snedställning visade istället på en underskattning tidigare studier visat lovande resultat. Ett flertal statiska och dy- av penetrationsmotståndet och därmed erhölls en överskattning namiska provningsmetoder kan användas för att anpassa ma- av den beräknade utgångshastigheten.

Kompletterande FE-analyser med LS-DYNA har påbörjats terialmodellens parametrar till aktuell betong, med dynamisk belastning beaktad genom att brottytan expanderar med hänsyn för att säkerställa de preliminära beräkningsresultaten med en oberoende implementering av materialmodellen. I samband tagen till deformationshastigheten.

50

BETONG 5 | 2012

BET0512_48-51_teknik2.indd 50-51

| teknik |

med dessa simuleringar kommer även ett större antal av experimenten att studeras. Denna fortsatta studie omfattar även FEanalyser och utvärdering av användning av höghållfast betong för skyddskonstruktioner.

Ett problem som uppstår vid FE-analyser av penetrationsförlopp är de mycket stora deformationer som uppstår i målet nära projektilen, varvid elementen kraftigt deformeras. För FEanalyserna användes plastisk töjning lika med 200 procent som kriterium för borttagning av solidelement i målet vid penetrationssimuleringarna, detta för att reducera numeriska problem relaterade till element utsatta för mycket stora deformationer.

För mer ingående diskussioner avseende FE-analyserna hänvisas till Hansson (2011).

Generellt gäller att skyddskonstruktioner normalt dimensioneras med stor energiupptagningsförmåga och deformationskapacitet för att klara extrema påkänningar. Det är dessutom önskvärt att strukturen vid en eventuell överbelastning deformeras på ett kontrollerat sätt och konsekvensen vid en kollaps av strukturen därmed begränsas. Med introduktionen av höghållfast betong och armering med ökad hållfasthet för betongkonstruktioner finns det en risk att egenskaper som tidigare inte behövt beaktas, kan inverka på en skyddskonstruktions beteende.

Sannolikt krävs det att detta specifikt beaktas för strukturer av högpresterande betong, samt att även materialmodeller för FE-analyser verifieras för höghållfast betong utsatt för extrema påkänningar. Ovanstående gäller även för explosionsbelastade betongkonstruktioner, även om det i detta fall sannolikt är andra brottfenomen som är dominerande än för anslagsverkan och penetration. Detta medför att materialmodeller utvecklade och verifierade för en viss typ av belastningar inte direkt kan användas för andra typer av laster.

Genom att använda en partikelformulering, eller annan elementfri formulering, för betong som utsätts för stora deformationer kan en bättre beskrivning av interaktionen mellan mål och projektil erhållas. Det är även möjligt att använda solidelement för betongen i samband med små deformationer, för att sedan ersätta kraftigt deformerade element med en partikelformulering. Denna typ av förbättrad beräkningsmetodik kommer att utnyttjas i framtida studier och även kombineras med studier av höghållfast betongs egenskaper och beteende i samband med extrema laster.

Den långsiktiga målsättningen för verksamheten är att verifiera beräkningsmetodik och materialmodeller för dimensionering och generella analyser av skyddskonstruktioner i betong. En förbättrad beräkningsmetodik kan till exempel möjligöra bättre optimerade skyddskonstruktioner och därmed effektiviserat resursutnyttjande, dessutom är den ett stöd vid framtagande av nya lösningar för konstruktioner utsatta för extrema laster.

.

Figur . FE-analys av betongmål med skadeutveckling visad i betongen (Hansson, 2011).

Figur 4. Placering av armeringsstål i betongmål (Hansson, 2011).

REFERENSER: Chen, X.W., Li, X.L., Huang, F.L., Wu, H.J., Chen, Y.Z., Normal perforation of reinforced concrete target by rigid projectile, International Journal of Impact Engineering, vol. 35, nr. 10, 2008, s. 1119-1129. / Hansson, H., Penetration in concrete for projectiles with L/D≈9, FOI-R--1659--SE, FOI, Tumba, juni 2005. / Hansson, H., Warhead penetration in concrete protective structures, Licentiate Thesis, TRITA-BKN. Bulletin 109, KTH, Stockholm, oktober 2011. / Hansson, H., Malm, R., Non-linear finite element analysis of deep penetration in unreinforced and reinforced concrete, Nordic Concrete Research, Vol. 44, december 2011, s. 87-107. / Kennedy, R.P., A review of procedures for the analysis and design of concrete structures to resist missile impact effects, Nuclear Engineering and Design, vol. 37, nr. 2, 1976, s. 183-203. / National Defence Research Committee (NDRC), Effects of impacts and explosions, Summary technical report of division 2, Volume 1, Washington D. C., 1946. / Riedel, W., Beton unter dynamishen Lasten, Meso- und makromechanische Modelle und ihre Parameter, EMI-Bericht 6/00, Fraunhofer EMI, Freiburg, Juli 2000. / Sliter, G.E., Assessment of empirical concrete impact formulas, Journal of the Structural Division - ASCE, vol. 106, nr. 5, 1980, s. 1023-1045.

BETONG 5 | 2012

51

2012-10-09 01:01

experten Fråga Experten på hemsidan har blivit så populär att vi i kommande nummer publicerar ett urval av svaren som vi tror intresserar tidskriftens läsare. Våra experter är Oskar Esping, Färdig Betong, Martin Hansson, Sika, och Arne Hellström, fd Strängbetong, egen konsult.

OBS! SVAREN ÄR FÖRKORTADE. MER UTFÖRLIGA SVAR PÅ WWW.BETONG.SE.

Skumbetong i brygga?

Kan jag använda skumbetong för att gjuta en brygga? /Mathias

i Ê >Ì >ðÊ- Õ LiÌ }ÊBÀÊ« À ÃÌÊ V ÊÌ>ÀÊ BÌÌÊÕ««Ê ÃÌ À>Ê B }`iÀÊÛ>ÌÌi °Ê* ÀÃÞÃÌi iÌÊvÞ ÃÊ}> à >Êv ÀÌÊ i`Ê Û>ÌÌi Ê V Ê LiÌ }i Ê L ÀÊ `FÊ ÌÕ }°Ê Þ}}iÀÊ `ÕÊ i Ê LÀÞ}}>Ê Ê `iÌÌ>Ê iÀÊ `i Ê Ã Õ >Ê V Ê BÀÊ ÌiÊ LiÃÌB ` }Ê ÌÊ ÌÀB } }Ê >ÛÊ À `iÀ]Ê vÕ ÌÊ V Ê ` Ý `Ê ­ >ÀL >Ì ÃiÀ }®°Ê ÞÌLÀÞ}} ÀÊ >ÛÊ LiÌ }Ê LÀÕ >ÀÊà ÊÀi}i ÊLÞ}}>ÃÊÕ««Ê i`Êi ÊLÀ>ÊLiÌ }ÊÀÕ ÌÊ en kärna av täta cellplastblock. Betongkvalitet enligt Ê ÓäÈ £Ê V Ê --Ê £ÎÇääÎ]Ê Ã> ÌÊ iÌ }À>«« ÀÌÊ ££Ê ­6B} i` }Ê v ÀÊ Û> Ê >ÛÊ iÝ« iÀ }à >ÃÃÊ i }ÌÊ -- Ê ÓäÈ £®Ê BÀÊ iÝi «i Û ÃÊ v ÀÊ >À >Ê >À iÀ>`iÊ LiÌ } ÃÌÀÕ Ì iÀÊ Êà Û> «â Ê­£Ê ÊÕ `iÀÊ V ÊxÊ Ê ÛiÀÊ B}ÃÌ>ÊÀiëi Ì ÛiÊ }ÃÌ>ÊÛ>ÌÌi ÛF®Ê8-γ8 {]Ê Û iÌÊ iLBÀÊ >ÝÊÛVÌÊä]{äÊ­`FÊ8-Î®Ê V Ê ÕvÌÃÌÀÕ ÌÕÀÊÃ Ê >À>ÀÊv À«À Û }Êv ÀÊvÀ ÃÌÊ­`FÊ8 {®° /Oskar Esping

Hur mycket kostar en kubikmeter betong inklusive transport? /Sergei

Hej Sergei! Jag kan ge ett ungefärligt pris för en vanlig husbyggnadsbetong typ C25/30-C28/35.

UÊ £Ê 3ÊLiÌ }Ê ÃÌ>ÀÊ Õ `ÊV>Ê£ÎääÊ À UÊ /À> ë ÀÌÊ £]xÊ Ê i`Ê xÊ 3 betong ÃÌ>ÀÊ V>Ê £ÓääÊ À]Ê V Ê >ÛÃÌF `Ê ÛiÀÃÌ }> `iÊ`iÌÌ>Ê ÃÌ>ÀÊ£ääÊ ÀÉ ° UÊ / ««Ì `i Ê ­ i`Ê ÀB >®Ê ÃÌ>ÀÊ V>Ê £xÊ ÀÉ ÕÌ° UÊ 6 ÌiÀÌ `ÊÌ iÀÊxäÊ ÀÉ 3 för all LiÌ }]Ê V Êv ÀÊÛ>À LiÌ }ÊÈxÊ ÀÉ 3 exÌÀ>Ê­`ÛðÊÛ>À LiÌ }ÊÛ ÌiÀÌ `Ê ÃÌ>ÀÊ££xÊ ÀÉ 3®° UÊ ,iÌÕÀ >ÃÃÊ i`ÊLiÌ }Ê ÃÌ>ÀÊV>Ê£xääÊ ÀÊ­Û `ÊV>Ê£ääÊ ÌiÀÊi iÀÊ iÀÊ ÊÀiÌÕÀ®° UÊ *Õ «L Ê i`Ê >ÃÌ} ÕÌ }Ê ÃÌ>ÀÊ V>Ê ÇxääÊ À]Ê Ãi`> Ê Ì iÀÊ ÃÌ >`Ê v ÀÊ

52

BETONG 5 | 2012

BET0512_52-53_experten.indd 52-53

iÛi ÌÕi Êà > }°ÊÊ,i } À }Ê«Õ «Ê ÃÌ>ÀÊ V>Ê£ÈääÊ À° ÀÊ>ÌÌÊvFÊ iÀÊiÝ> ÌÊ«À ÃÕ««} vÌÊ >Ê i`Ê dina närliggande betongleverantörer. /Oskar Esping

Finns det något tillsatsmedel för att slippa luftbubblor? /Camilla

i Ê > >tÊ iÌÊw ÃÊi Ê i > iÊÃ Ê gör att all inblandad luft evaporeras vil iÌÊv ÀLBÌÌÀ>ÀÊÞÌ Û> Ìj °Ê i >Ê«À `Õ ÌÊ BÀÊ}> à >Ê Û> }Ê V Ê FÃÌiÊ v Àà >vv>ÃÊ }i Ê Ã«iV i >Ê v ÀiÌ>}°Ê >V `i i Ê i`Ê denna typ av produkt är att den just av B}à >ÀÊ> >Ê ÕvÌLÕLL ÀÊÕÀÊLiÌ }i ÊÃ Ê har den egenskapen att skapa frostbestän` } iÌÊv ÀÊ`i Ê FÀ` >`iÊLiÌ } À ««i °Ê /Martin Hansson

När började de breda folklagren använda betongen som grund eller syll för torp och andra byggnader? /Jenny

Hej Jenny! Betong började användas i -ÛiÀ }iÊ ÌÊ Ã ÕÌiÌÊ >ÛÊ £nää Ì> iÌ°Ê iÌÊ Ì }Ê ` V Ê Ì `Ê > Ê >ÌiÀ > iÌÊ wV Ê i Ê iÀÊ > B Ê > ÛB ` }]Ê i Ê Ê L À > Ê >ÛÊ£ ää Ì> iÌÊ >`iÊ> ÛB ` }i °Ê/ Ê }ÀÕ `iÀÊ v ÀÊ i L ÃÌ>`Ã ÕÃÊ Ê LiÌ }> ÛB ` }i Ê }F }Ê «FÊ > Û>ÀÊ v ÀÃÌÊ «FÊ Óä Ì> iÌÊ V Ê `FÊ vÀB ÃÌÊ Ê ÃÌB`iÀ >°Ê *FÊ > `Ã ÀÌi Ê Ê LiÌ }i Ê «FÊ Îä Ì> iÌÊ `FÊiÌÌÊÃÌ ÀÌÊ> Ì> ÊLiÌ }} ÕÌiÀ iÀÊiÌ>L iÀ>`iÃÊ ÀÕ ÌÊ Ê Ê > `iÌÊ Ã Ê Ì ÛiÀ >`iÊ F ÃÌi Ê >ÛÊ LiÌ }°Ê iÃÃ>Ê > ÛB `iÃÊ `FÊ Ã Ê}ÀÕ ` ÕÀ>ÀÊLF`iÊv ÀÊ ÕÃÊ i`ÊLF`iÊ torparbjälklag och källare. É À iÊ i ÃÌÀ Ê

Kynningsrud Prefab AB - den kompletta stomentreprenĂśren

Öppet Hus! Välkommen till fabriken i Uddevalla 27 oktober kl. 10-14

1 november lanserar vi nya hemsidor!

www.kynningsrud.se

2012-10-09 12:48

| Utblick |

När betong inte är betong För det mesta får betong vara sitt sanna jag.

Men ibland får det ta andra gestalter, rentav låtsas vara andra material. Här följer några exempel.

TEXT OCH FOTO: ROGER ANDERSSON

Hotell Puerto Azul Amadores i Puero Rico på Gran Canaria ligger på toppen av ett berg och har därför utsikt både mot byn och mot Amadoresstranden. Utanför entrén består trottoaren av gamla ohyvlade brädor. Eller är det verkligen det?

I köpcentrat Arenas de Barcelona har en gammal arena som liknar Colosseum i Rom tömts på innanmätet och ersatts av moderna lokaler. Butiker, restauranger och biosalonger har förlagts runt ett atrium där rulltrappor far kors och tvärs. För att få en spänning i byggnaden ser det ut som stora stålstag håller byggnaden uppe. Men vid närmare granskning visar de sig vara betong.

I USA,var annars, ville ägaren till ett hus ha trägolv. Men han ville inte ha alla de repor som hans vilda hundar skulle komma att göra när de välkomnar gäster och tävlar om matbunken.

Lösningen fick bli att betongen fick rycka in.

54

BETONG 5 | 2012

BET0512_54-55_annan.indd 54-55

MARKNADSTORGET

NR NR 5/2011 5/2011 PRIS: PRIS: 99 99 SEK SEK /FRĂ…N /FRĂ…N BETONGFĂ–RENINGEN BETONGFĂ–RENINGEN

M E GĂ–D TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TI ST VI OL TE T T

99 SEK /FRĂ…N NR 5/2010 PRIS:

BETONGFĂ–RENINGEN

99 SEK /FRĂ…N NR 5/2010 PRIS:

BETONGFĂ–RENINGEN

99 SEK /FRĂ…N NR 5/2010 PRIS:

BETONGFĂ–RENINGEN

99 SEK /FRĂ…N NR 5/2010 PRIS:

BETONGFĂ–RENINGEN

6 NUM MER

99 SEK /FRĂ…N NR 5/2010 PRIS:

DESIGN

TEKNIK

SKLIGT

MĂ„N

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

SKLIGT

MĂ„N

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

SKLIGT

MĂ„N

BETONGFĂ–RENINGEN

595 kr!

DESIGN

TEKNIK

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

BETONGFĂ–RENINGEN

99 SEK /FRĂ…N NR 5/2010 PRIS:

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

TEKNIK

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

TEKN T NYA MĂ„NSKLIG DESIGN MALMĂ–S TEKNIK NYTA MĂ„NSKLIG DESIGN MALMĂ–S TEKNIK NYTA MĂ„NSKLIG MALMĂ–S NYA VĂ„RLDEN MALMĂ–S Ă–PPNAR

A N NY DE RL Ă–S MALM Ă–PPNARAVĂ„

NY VĂ„RLDEN MALMĂ–S

Ă–PPNAR

DEN PN RL VĂ„

Ă–P AR

VĂ„RLDEN

AR PN

Ă–P

RLDEN

VĂ„

AR

PN

Ă–P

IK

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

FRĂ…GA VĂ…RA EXPERTER

95-Ă…RSFESTEN/ FRĂ…N

se / SE FILMEN N BEHĂ–VE

R/ BETONGTV LIVEEXPERTER SEKTOR

www.betong.

LLT BETONG ESTEN/ I VĂ„RLDSKLASS/A FRĂ…GA VĂ…RA 95-Ă…RSF /EN KUNSKAPSBANK

FRĂ…N

se / SE FILMEN N BEHĂ–VE

R/ BETONGTV LIVEEXPERTER SEKTOR

www.betong.

LLT BETONG I VĂ„RLDSKLASS/A ESTEN/ FRĂ…GA PSBANK KUNSKA VĂ…RA TV LIVE /EN 95-Ă…RSF FRĂ…N

se / SE FILMEN N BEHĂ–VER/ BETONG

0 0 22 2 0 0

2 2 0 0

2

www.betong.

LLT BETONGSEKTOR R

ESTEN/ I VĂ„RLDSKLASS/A 95-Ă…RSF FRĂ…GA VĂ…RA EXPERTE /EN KUNSKAPSBANK

TV LIVE

se / SE FILMEN FRĂ…N N BEHĂ–VER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR VĂ…RA EXPERTER I VĂ„RLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK 95-Ă…RSFESTEN/ FRĂ…GA TV LIVE se / SE FILMEN FRĂ…N N BEHĂ–VER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR VĂ…RA EXPERTER I VĂ„RLDSKLASS/A FRĂ…GA PSBANK /EN KUNSKA 95-Ă…RSFESTEN/ TV LIVE se / SE FILMEN FRĂ…N N BEHĂ–VER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR I VĂ„RLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK

SPĂ„NNANDE PRENUMERERA SPĂ„NNVIDD pĂĽ Tidskriften Betong!

Rekord i Helsingborg

FĂ–RETAG:_______________________________________________

NAMN:__________________________________________________

ADRESS:________________________________________________ Designat / Manligt och kvinnligt Teknik / Pü standardfronten nytt Mänskligt / Jazzig Catherina Fored

www.betong.se / 12 000 LĂ„SER NYHETSBREVET / MĂ…NADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NĂ„STAN 500 BESĂ–KARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

TELEFON:________________________________________________ MEJL:__________________________________________________________ skicka namn och adress till Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

2012-10-09 01:03

MARKNADSTORGET

SynkoFlex - för täta gjutfogar

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

EgcoBox sparar energi!

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon

EgcoBox minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

Fullständig svensk dokumentation och provningar!

80, 100 & 120mm stenull

040-947070

www.rolf-dickman.se

HÄR SYNS DU. Boka plats på marknadstorget.

Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, Allt inom städ & betongbranschen eller www.annonshuset.se

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0512_56-57_signerat.indd 56-57

040-947070

www.rolf-dickman.se

A TRIMBLE COMPANY

| Signerat |

Utvald person tycker till PÄR ELIAESON,

ARKITEKT, REDAKTÖR FÖR ARKITEKTURTIDSKRIFTEN KRITIK

VÅR AMBITION ÄR

ATT MÅNGFALDIGA DIN POTENTIAL

BETONGENS SYMBOLISKA LADDNING BETONGBYGGNADSDAGEN bjöd på ståtlig form (Grand Hôtel) och intellektuellt innehåll med varierande viskositet. Från podiet bjöds vi på både hårdkokt betongpropaganda och mjuka människovärden fritt från Powerpoint (tack Carlos Rojas!).

Gemensam nämnare var förstås det ädla materialet helt utan egen färg och form, som låter sig koloreras och ytskiktas helt efter kreatörens recept och estestiska vilja. Denna flexibilitet hos betongen kan även utnyttjas på de filosofiska och ideologiska planen. Betongen har fått hjälpa till att etikettera både icke så följsamma sossar och föraktade stadsdelar.

Det senare fallet har hårt präglat vissa delar av det yrkeskollektiv som har betongen som daglig följeslagare. Som arkitekt var det därför besvärande att se hur otidsenliga vrångbilder och vulgära fördomar kring vad betongen symboliserar biter sig fast hos kårens främsta företrädare.

Gert Wingårdh gick ut hårt. Som första bild lades dramatiskt ett förment avskräckande foto: Jens S Jensen:s ”Pojken på muren” från hans Hammarkulle-svit. Helt ovetande om bildens väl etablerade positiva innebörd (senast uppmärksammad av MoMA i New York) använde Wingårdh den som intäkt för en svartmålning av (betong)förorten. Wingårdh:s potential som populist i Bert Karlsson-klass blottades för en sekund.

Catherina Fored är nytillträdd förbundsdirektör för Sveriges arkitekter. Hon profilerar sig ambitiöst i alla upptänkliga miljöer som kan ha beröring med kåren. Att hon var representant för arkitekterna denna dag gick inte att ta miste på, ingen annan yrkeskår lever i en så rosenröd föreställning om sin egen förträfflighet och världsförbättrarpotential. Om bara arkitekterna får mer inflytande kommer allting att bli så bra, är andemeningen.

Ett led i detta resonemang är att klassa ner valda delar av vår moderna historia som inte passar in i den bilden. Denna dag fick detta som resultat att Fored illustrerade den förment onda stadsplaneringen med en överkryssad bild på en numera avliden medlem av det förbund hon representerar. Undrar vad dennes barn - som själva är medlemmar - tycker om den saken?

Och naturligtvis upprepades några välkända förutfattade (betong)meningar om Rosengård och Hammarkullen (i skottgluggen för andra gången!) för att publiken skulle komma i rätt stämning. Jag bara undrar varför detta var nödvändigt.

Som kontrast till dessa idémässiga dinosaurier i svart polo seglade förortsentreprenören Carlos Rojas in och punkterade alla dystopiska fördomar med sina hoppfulla berättelser från både det fysiska och mentala förortslandskapet. Gott slut!

Att planera, hantera och leverera förstklassiga projekt möjliggör en bättre vardag. För dina kunder, anställda och så småningom, för oss alla.

Tekla BIM (byggnadsinformationsmodellering) programvarulösningar fungerar som modellbaserade uppslagsverk av ditt projekt. Detta gör det möjligt att inkludera alla viktiga detaljer och samtidigt hantera byggprocessen i sin helhet.

Läs mer på www.tekla.com/se

2012-10-09 01:22

| Teknikmix |

Ny version av BetongAppen NU KOMMER Betongindustris BetongAppen i en ny version. Appen, som finns för både Android och Iphone, är ett arbetsverktyg som ska underlätta vid platsgjutet byggande.

– BetongAppen gör det snabbt och enkelt för våra kunder att ta del av råd och tips med bland annat instruktionsfilmer om betonggjutning, säger Mats Wahlsten, marknadschef på Betongindustri.

I den nya versionen av appen finns tre korta filmer som visar olika moment för golvgjutning, till exempel mellantäckning, ytbehandling och efterhärdning.

Appen kan laddas ner från både App Store och Play Butik, sök efter ”BetongAppen”. Redan nu planerar Betongindustri för ännu en version som ska vara klar i januari 2013.

Danska broar mår dåligt

Stålrester blir cement

UNGEFÄR 600 danska broar riskerar att rivas i förtid. Anled-

RESTPRODUKTER FRÅN stålindustrin ska omvandlas så att de passar som råmaterial vid cementtillverkning. Ett forskningsprojekt vid Umeå Universitet har nu beviljats pengar för att göra den förvandlingen till verklighet.

Redan i dag används metallurgiska slagger i cementtillverkningen, men nu gäller det en ordentligt ökad användning och då måste ny forskning till för att säkra produktkvaliteten.

En begränsning för att öka andelen restprodukter som alternativt råmaterial vid cementtillverkning är att den kemiska sammansättningen av huvudelementen i restprodukterna inte är optimala för tillverkning av

ningen är att betongen i broarna drabbats av ASR, alkali-kiselreaktioner som bryter ner betongen. Detta visar uppgifter från det danska vägverket.

Både järnvägs- och vanliga vägbroar är i farozonen, skriver tidningen Ingeniøren och de drabbade utgör ungefär 15 procent av alla danska broar. För att bromsa förfallet krävs renoveringsarbete av 400–600 broar för uppåt 250 miljoner danska kronor årligen från år 2020.

-Vi vet exakt var problemet uppstod. Betongen som producerades med sand från närheten av Roskilde har stora mängder det skadliga ämnet i sig, säger Bent Grelk, Ramböll.

BetongApp för snabb armeringsberäkning BYGGNADSTEKNISKA BYRÅN har tagit fram appen BTG Betongappen. Med den kan man snabbt och enkelt beräkna vilken minimiarmering som krävs. Det är bara att mata in betongkvalitet och exponeringsklass för att få ett direkt svar.

Ny betong för reparationer JUST NU lanserar Finja två nya reparationsbetonger för anlägg-

ning. Produkterna heter Reparationsbetong Anläggning 0-4 och 0-12, vilka är torrbruk baserat på Anläggningscement.

Den färdigblandade betongen har enligt Finja en lättflytande konsistens som till exempel lämpar sig vid tät armering. Produkterna kan även användas vid betonglagning och gjutningsarbete där betongen finns till hands i skikttjocklekar på 20–100 mm. Reparationsbetong Anläggning kan också användas vid exempelvis konstruktioner som blivit utsatta för salt och frost, kemiska angrepp och högt mekaniskt slitage, så som bland annat lastkajer och loftgångar.

58

BETONG 5 | 2012

BET0512_58-59_teknikmix.indd 58-59

portlandcement. Koncentrationen av några spårelement är dessutom högre i restprodukter än i naturlig kalksten.

– Det är därför viktigt att utreda hur spårelementen tas upp i cementklinkern, om utsläppen till omgivningen förändras och hur spårelementen påverkar produktens kvalitet och lakningsegenskaper. En annan aspekt är hur man redan inom stålindustrin kan påverka slaggkvaliteten i gynnsam riktning, säger Rainer Backman, professor i energiteknik och termisk processkemi.

Projektet är på tre år med en sammanlagd budget på 9.1 miljoner kronor.

Lasermätning för golv BOSCH NYHET för golvläggare heter Bosch GSL 2 Professional. Den ska ersätta rätskivan och visar hur stora ojämnheterna är i millimeter.

– Det betyder att golvläggare kan undvika att ta över ansvaret om underlaget är bristfälligt utfört. I stället för att dra igång golvläggningen och lägga dyrbara timmar kan golvläggaren be den ansvarige för underarbetet att göra om sitt arbete, säger Patrik Ölmeborg, affärsutvecklare på Bosch.

Enligt tillverkaren tar det endast fem minuter att mäta in med den nya lasern mot cirka 30 minuter med rätskiva. Golvlasern ger också bättre ergonomi då man slipper stå på knä lika ofta som när en rätskiva används.

Priset är 4 795 kr och exakt hur det går till kan man se på youtube om man söker på Bosch GSL 2.

T!

NYHE

Viscofluid SCC/10 Stabilisator för självkomprimerande betong (SKB)

Viscofluid SCC/10 är en ny tillsats som kan förbättra stabiliteten och homogeniteten och öka motståndet mot separation utan att ändra betongens färska egenskaper.

När betongen är i vila skapas ett slags tredimentionellt gitter som stabilserar betongen.

• Finns för leverans • Kompatibel med Mapeis övriga produkter

Viscofluid SCC/10 polymerer i betong som är i rörelse.

Viscofluid SCC/10 polymerer i stillastående betong.

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Formsläppmedel i koncentrat PIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatten inför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö, minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning, färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligen kostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se.

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Formsläppkoncentrat levereras i behändiga enliterspåsar för platsgjutning eller i fat och bulk för automatiska blandarsystem.

Se mer information om produkten på www.mapei.se

www.graceconstruction.com +46 (0)42 - 16 78 00

Namnlöst-1 1

2012-10-09 13:42:41

M Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

nr 6 /December 2012 pris: 99 sek /från betongföreningen

den kreativa byggtidskriften 6/2012 2/09

ed gö ty r ng vi d br o an ch sc kr he ea n tiv st it ol et t

2 6

v i n na r n a l l a t ö M

Foto: Sten Rodenstam

Vattentätning med membran

a!

Järn kräver betong

Narvik bygger nytt Klimatkontrakt Hyllie

Tunneln i Hallandsåsen vattentätas bl a med Sikas membransystem som håller vattnet borta i minst 150 år.

Membranet kan liknas vid vattentät regnkappa på betongkonstruktionens våta utsida. I Hallandsåsen används dessutom Sikas system för injektering för att påskynda borrningen.

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, www.sika.se

BET0612_1_60_omslag.indd 1

Designat/Parfymerad betong Teknik/Hållbara broar Arkitektur/Skärholmens P-hus

Betong ger miljövinst

www.betong.se / Bilderna från Betonggalan/ Fotoutställning av Boel Ferm/Onsdagsbloggen/ Läsarnas fråga varje onsdag/ Betongnyheter 2012-11-27 13:07