Tidskriften Betong 5 2013

nr 5/November 2013 pris: 99 sek /från betongföreningen

Maxad betongspaning

Lund Återblick

Edison glömda betonghus Teknik

Skulptural bro formar betongen Miljö

Broar i Rotebro unika i Sverige

www.betong.se/Nu över 800 dagliga besökare/Allt inför Betonggalan /GalaQuiz varje onsdag och fredag/ Vinn fina priser/Nyheter dagligen

| innehåll |

nr 5/November 2013

50

Gold-Line Bridge

artiklar & Reportage 11 Aktuellt Den hållbara betongen syntes på Ekobygg

12 Lundvandring i betongen Vårt besök i Lund bjöd på mycket oväntat. MAX IV får mest uppmärksamhet.

27 Återblick Edison hade en dröm. Den var i betong och blev nästan verklighet. Tidskriften Betong blickar bakåt.

31 Miljö E4 vid Rotebro blir Sveriges första Ceequal-projekt.

35 Utblick Energianvändningen i kontorshus har inte gått ner under 2000-talet. Vi vet varför.

36 Granskat Betongsuggornas historia är högaktuell då kommunerna vill bli unika men Kalmar backar.

6 Mixat

14 Sex städer

Hela elva betongställen besöktes i Lund när Tidskriften Betong var på plats.

I varje nummer!

Teknik

4 Ledare

54 Fråga Experten!

44 Restbetongen får en andra chans

Kan man måla betongpannor och finns luftporbildare för alla cement?

En ny produkt får restbetongen att bli små kulor som kan användas i ny betong.

Så här ska vi kunna bygga fler bostäder.

6 Mixat Betongens storslam bland miljöpriser och nya cement.

39 Betongföreningen Tidskriften Betong besöker Betongbyggnadsdagen med temat Konkret Framtid.

57 Signerat Betonghybrider är framtiden, skriver Bo Göran Hellers. Fast det har vi inte insett ännu.

58 Teknikmix Det forskas i den romerska betongen och det blir sänktunnel i Femern Baelt.

Det spökar bland betongen och Emporia världsbäst.

46 Formbarare betong med ny armering I EU-projektet TailorCrete undersöks olika armeringsmöjligheter för att förbättra möjligheterna för betongen.

50 Skulptural bro sätter betongen på prov När Gold-Line Bridge i Kalifornien byggdes fick konstnären bestämma. Betongen fick anpassa sig.

B et o ng 5 | 2 0 1 3

3

ledare

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG & BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

» Med lite mer infrastruktur, Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

UTGES AV

Så löser vi bostadsbristen!

BETONGFÖRENINGEN Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@formkult.se

REDAKTIONSRÅD Alf Aggring, Philip Bergerhoff, Christer Carlsson, Sten Forsström, Hans Hedlund, Arne Hellström, Kjell Larsson, Åsa Lehto, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin och Sigrid Zenger.

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Fredrik du Rietz fredrik.d@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Uppsalavägen 13 763 41 Hallstavik Telefon: 073-656 09 03, 08-559 216 50 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

lösningarna till hur det ska börja byggas bostäder. Massor. Gärna ett nytt miljonprogram, som KTH-professorn Hans Lind efterlyser. Ja, det lönar sig att tacka ja till alla pressinbjudningar jag får. Efter ett antal föreläsningar har jag nu bilden helt klar för mig. Nu ska ni få höra.

För det första ska staten subventionera byggandet. Det tycker även Mikael Damberg, socialdemokraternas gruppledare i riksdagen. En miljard till små hyresrätter vill han pytsa in.

Det är bättre än att subventionera ombyggandet av badrum genom ROT, tycker han. Fast det tycker inte Anna Kinberg-Batra, moderaternas gruppledare i riksdagen. Subventioner skapar artificiella situationer och de är svåra att ta bort. Men strunt i henne.

Sen ska vi strunta i kommunerna och ta regionala grepp. I Helsingfors har man tvångsannekterat mark i grannkommunen Sibbo. Gör samma sak med Danderyd, alla tjänar på att Stockholm växer. Det tycker Maria Rankka, vd Stockholm Handelskammare.

Kommunerna ska tillhandahålla byggbar mark precis som deras uppdrag är att tillhandahålla skola och omsorg, tycker Anders Sundström, styrelseordförande i Swedbank och KF. Visserligen blir kommunskatten högre när hyresrätter byggs där bidragstagare flyttar in och fler bostäder ger lägre pris på husen, påpekar Hans Lind. Då kan missnöjespartier lova att inga nya bostäder kommer byggas i kommunen och därmed få makten. Men strunt i det.

Vi måste också införa marknadshyror. Blir hyresrätter guldgruvor där ägarna blir rika så kommer det byggas bostäder, tro mig. Fast det tycker inte Anna Kinberg-Batra, höga hyror skrämmer bort unga och studenter. Inte heller Mikael Damberg håller med, det ökar segregationen. Fast vem bryr sig? Det är ju fler bostäder vi vill ha. Strunt i dem.

Till sist måste planprocessen förenklas. Det tycker JM:s vd Johan Skoglund som menar att 5 000-10 000 bostäder har fastnat i överklagandeprocesser. Det tycker till och med bostadsminister Stefan Attefall, som inte tycker att någon pensionerad jurist som kan kryphålen ska kunna överklaga med samma argument i flera instanser. Man kan införa en avgift för överklagan, det finns redan i Danmark och Tyskland, tycker han. Själv tycker jag det borde vara förbjudet att överklaga överhuvudtaget. Men demokratin då? Strunt i den.

Med lite mer infrastruktur, kollektivtrafik och tunnelbanor här och var så att folk kan bo på lite fler ställen så kan det bli riktigt bra. Bara i Stockholm kan 350 000 bostäder byggas om man bygger lite tunnelbana för några miljarder per år, enligt Maria Rankka. Mycket tunnelbana blir det. Men simsalabim. Bostadsbristen löst.

Eller har jag missat nåt?...

NU HAR JAG

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Roger Andersson, chefredaktör

ISSN 1101-9190

TRYCKERI

Saxat Klippt & skuret

ÅTTA.45 Karlsrogatan 2, 170 56 Solna

OMSLAGSBILD Skissernas museum Lund Foto av Boel Ferm

4

BETONG 5 | 2013

och ser till att det används mycket betong runt om i Sverige”, Sten Wetterblad, Akademiska Hus regionchef Stockholm på Betongbyggnadsdagen. ”VI GILLAR BETONG

det är ett betonghus, det kan vara en av anledningarna till att branden inte blev så stor.”

Skaraborgs Läns Tidning

”TUR ATT

Vackra och levande fasader som smälter in i vüra stadsmiljÜer.

Cityhuset, Karlshamn.

SAR Anders ThĂśrnkvist .

DE ELEGANTA FASADERNA Pü Västerskolan gjorde vi väggarna med infärgad betong som delvis üldringsbearbetats fÜr att fü en sidenmatt yta och delvis slipats och polerats fÜr att fü en �terrazzo� yta. Vissa ytor gjuts mot matris fÜr att fü ett levande uttryck. Till Cityhuset eftersträvades en lekfull och levande fasad. Där arbetade vi med büde slipat och rütt material i infärgad grafitgrü betong.

Västerskolan, Hässleholm.

SAR Torleif Olsson.

FamiljefÜretaget Starka skapar i betong fÜr hus och mark. Ända sedan 30-talet har vüra ledord varit kvalitet, engagemang och ett gediget hantverkskunnande. Vi kombinerar tradition med innovation. Med ett naturligt och üteranvändbart material med lüng livslängd bygger vi en hüllbar framtid fÜr oss, vüra barn och miljÜn. Det är vi stolta Üver.

W W W. STAR KA.S E | I N F O @ STA R KA .S E

FAC E B O O K . C O M / STAR K AB E TO N G

Foto: Mats Persson, MalmĂś

Läs mer om vüra produkter, tjänster, produktionsmÜjligheter och vüra olika projekt pü vür nya hemsida, www.starka.se

mixat

Mixade nyheter från betongvärlden

EMPORIA världens bästa shoppingcenter

Regeringen skärper sig REGERINGEN HAR beslutat att skärpa energikraven för byggnader.

Ett uppdrag har getts till Boverket att se över minimikraven i sina föreskrifter. Översynen ska omfatta samtliga klimatzoner och uppvärmningssätt för både bostäder och lokaler. Uppdraget ska redovisas den 2 juni 2014 och de skärpta kraven ska träda i kraft den 1 januari 2015. Samtidigt går en promemoria ut på remiss från Socialdepartementet med förslag till gemensamma byggregler i hela landet och en ny lag för kommunala markanvisningar.

– Dagens lapptäcke av kommunala tekniska särkrav, inte minst på energiområdet, krånglar till och fördyrar byggandet och i slutändan är det hyresgästen som betalar, säger bostadsminister Stefan Attefall.

Målet är att de nya reglerna ska börja gälla 2015.

Glas i betongfasad nominerat MED EN fasad av betong och krossat återvunnet glas har flerbo-

stadshuset Höjdpunkten förtrollat juryn till Bostadspriset, som tycker att byggnaden ”skiftar karaktär efter väder och årstid”.

Arkitekten bakom bygget är Josefina Nordmark från Nordmark & Nordmark och byggherre är Förbo. Övriga nominerade är Rosmarinen i Helsingborg, Strandparken i Sundbyberg och Hållbarheten i Malmö. Vinnaren utses på Arkitekturgalan den 8 november.

6

BETONG 5 | 2013

Foto: Mikael Olsson

VID WAF, World Architecture Festival, i Singapore utsågs Emporia i Malmö till världens bästa shoppingcenter. Emporia är ritat av Wingårdhs och speciell föll juryn för det gräsbevuxna taket dit allmänheten har tillträde. Juryn tyckte också att Emporia, till skillnad från de flesta shoppingcentrum, smälter in i miljön. Det finaste priset, World Building of the Year, vanns av Auckland Art Gallery Toi o Tamak i Nya Zeeland ritat av FrancisJones Morehen Thorp and Archimedia.

| mixat |

Det spökar på betongön VÄRLDENS MEST tätbefolkade ö är numer en spökstad. Det var 1959 som den 6,3 ha stora ön Hashima med sin befolkning på 5 259 hade världsrekordet. Fram till 1974 bodde fortfarande över 1 000 kolgruvearbetare här. Ön hade också Japans första större betongbyggnad då företaget Mitsubishi byggde ett niovåningshus här. Även om ön numer är en spökstad är den inte helt bortglömd. Kanske har till och med du besökt ön helt nyligen. Tillsammans med James Bond i filmen Skyfall när han trodde sig ha hittat skurken Silvas gömställe.

Skanska skrotar naturgruset SKANSKA MEDDELAR att de kommer ersätta naturgruset i betong med

helkross.

– Krossad ballast innebär oftast betydligt kortare transporter för stenmaterialet. Dessutom är det lättare att styra en industrialiserad process vid framtagning av ballast och man får då bättre kontroll över till exempel siktkurvor vilket ger betong med en jämnare kvalitet, säger Sofia Utsi, projektledare för naturgrusfri betong. Övergången från naturgrus kommer att gå successivt och i första hand prioriteras fabriker med stor potential, framför allt i storstadsområden med hög betongförbrukning. På sikt är Skanskas mål att all betong ska produceras med helkrossad ballast.

| anslagstavlan |

Gjutande läsare!

HELA 59 PROCENT av våra läsare har gjutit själva under sommaren.

Detta enligt den enkät vi har haft på hemsidan efter semestern. Flera har skickat in bilder bland andra Heléne Damsö som gjutit sin egen tallrik.

Snyggt!

Årets tidskrift...

TIDSKRIFTEN BETONG har nomine-

rats till Årets Tidskrift för andra året i rad. Vinnaren presenteras under Tidskriftsgalan den 14 november.

Cementa fångar koldioxiden

ETT STORT steg i Cementas nollvision, där koldioxidutsläppen från produkterna ska vara noll år 2030, tas just nu i norska Brevik. Det är Cementas systerbolag Norcem som undersöker tekniker för avskiljning av koldioxid vid tillverkning av cement. Projektet vid Norcem i Norge kan justeras så att rökgaserna efterliknar de vid andra cementfabriker till exempel Cementas fabriker i Sverige.

Projektet beräknas kosta 11,7 miljoner euro och kommer pågå till 2017 och finansieras till 75 procent av det statliga norska företaget Gassnova, inom ramen för forskningsprogrammet Climit. Resten står Norcem/HeidelbergCement, European Cement and Research Academy och teknologileverantörerna för.

Betongbil av betong DEN HÄR tunga roterbilen kommer från

tyska företaget Paulsberg och väger nästan ett kilo. Idén kläcktes över en öl för några månader sen, enligt företagets hemsida. Den återfinns bland företagets accessoarer och heter Petite Bétonneuse. Finns i kulörerna naturgrå eller vit och kostar 89 euro. www.store.paulsberg.co

BETONG 5 | 2013

7

| mixat |

Sweco när ingenjören väljer FAST ANSTÄLLNING på innovativa företag är viktigast när yrkesverksamma ingenjörer får välja. Det visar Ingenjörsbarometern 2013, där Sveriges Ingenjörer via sina medlemmar har tagit fram en tio-i-topp-lista. Högst rankad bland samhällsbyggarna hamnar Sweco på niondeplats. Rankinglistan över mest attraktiva arbetsgivare toppas av Google, med mer än dubbelt så många röster som tvåan ABB och treorna Apple och Ericsson.

Nytt från Cemex I HÖST ÖKAR Cemex tillgången på cement i Sverige genom att

introducera två nya produkter som är särskilt anpassade för den svenska marknaden. De nya produkterna kallas Infracement och Rapidcement. Infracement härdar långsamt och passar för stora infrastrukturprojekt och Rapidcement är en cementkvalitet med snabb hållfasthetsutveckling som kan användas vid exempelvis tidig formrivning och vid kall väderlek då det är viktigt att cementen hinner hårdna innan den fryser.

Storslam för betongen NÄR VINNARNA till årets Swedish Greenbuilding Award utsågs den 11

Årsta kyrka nominerad till Helgopriset JOHAN CELSINGS betongkyrka i Årsta är en av fem som kan

vinna Helgopriset 2013. De övriga nominerade är Gamla riksarkivet, No Picnic, Bostadsområde Säteriet och Kalmar slott.

Vinnaren presenteras på Arkitekturgalan den 8 november.

Helgopriset instiftades 1996 för att belöna skickligt genomförda ombyggnader och tillägg till äldre byggnadsverk. Det har tidigare delats ut fyra gånger.

september blev det storslam för betongbyggnaderna. Bästa BREEAM-certifierade byggnad vanns av Koggen 2 i Malmö, med NCC som entreprenör och Vasakronan som byggherre.

– Det är en klassisk betongbyggnad med HDF-bjälklag och sandwichelement så det blir en tät och bra byggnad. Vår uppgift har varit dela upp byggnadens fasad i mindre enheter och variera färgsättningen, säger Andreas Olsson på Arkitekturkompaniet som ritat byggnaden.

Bästa LEED och bästa byggnad vann Skanska med betongbygget Väla Gård i Helsingborg som även är nominerat till Årets Miljöpris på Betonggalan. Till bästa Miljöbyggnad utsågs Trettondagen som ägs av Stockholmshem, en betongbyggnad med putsad fasad. I kategorin Greenbuilding vann Telge Fastigheters förskola Glasberga.

– Det är ett tvåvåningshus med betonggolv och HDF-bjälklag på våning två. Sen är stommen i stål och byggnaden är klädd med träelement, säger Helene Bergström, på Comarc Arkitekter som ritat Glasberga förskola.

Ett pris till bästa HCS, hållbarhetscertifierad stadsdel, delades också ut till Vallastaden i Linköping.

®

Betong i nya banor www.graphicconcrete.com

GCPro™ Väla Centrum

| miljö |

Hur mycket koldioxid som tas upp av betongen mäts med hjälp av fenolftaleinlösning. Karbonatiserad betong blir lila.

Genom att kyla eller värma kanalerna i ett håldäck har energiförbrukningen minskat avsevärt i hus med betongstomme.

Hållbar betong på

Ekobygg Den 11-12 september hölls mässan Ekobygg på Kistamässan i samband med Swedish Greenbuilding Conference. Svensk Betong fanns på plats med en monter bland de nästan 2 000 besökarna och berättade om betongens hållbara fördelar.

Betong är i stort sett ett naturmaterial med kalksten, grus och vatten. Med flygaska istället för cement minskar koldioxidutsläppen.

TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO:KENT JOHANSSON

Staffan Carlström, Swerock, bemannade Svensk Betongs monter.

Allt är inte gjutet i betong, men mer borde vara det. För miljöns skull...

BETONG 5 | 2013

11

| sex städer |

Gömd betong i ljusets

Lund Lund har lyckats lämna sovstadiet där blandningen av medeltid och studenter fick de flesta att gäspa. Nu byggs högintressanta tekniska centrum som Max IV och ESS, European Spallation Source. Tidskriften Betong tar er med på en betongspaning som är en blandning av allt det som Lund står för.

Text: Roger Andersson Foto: Boel Ferm

L

und är Sveriges elfte största stad med 113 000 invånare.

Den kan skryta med sin vackra domkyrka, sin medeltida cityanda och förstås alla sina studenter. 47 000 pluggar här årligen. Men den är också handbollsstaden med två elitserielag på herrsidan, Lugi och H43.

1.

Fast kanske kommer Lund vara ljusstaden i framtiden. Just nu byggs nämligen Max IV, den fjärde lagringsringen för synkrotronljus, allt för att korta köerna från världens forskare som vill hit. Idag kommer 600 forskare från 30 länder för att skicka iväg sitt ljus runt i Lunds rör på Max I, Max II och Max III. På Max IV räknar man med att attrahera 2 000 forskare per år.

Vad är då detta synkrotronljus som är så eftertraktat? Vi provar lite populärvetenskap. Ljuset produceras av elektroner som accelereras till en hastighet nära ljusets i ett vakuumsatt rör. På Max IV kommer hastigheten vara 99,999998

12 B e t o n g 5 | 2 0 1 3

procent av ljusets hastighet. I denna hastighet böjs elektronernas bana med hjälp av magneter och förlorar i energi, som då sänds ut i form av ljus i framåtriktningen och det är detta ljus som kallas synkrotronljus.

Det är det mest intensiva röntgenljus man kan framställa och det leds även det i vakuum genom strålrör ut till experimentstationerna där materialprovet som ska undersökas blir belyst. Forskarna kan då se hur olika material är uppbyggda, hur olika processer i materialen sker och kartlägga de kemiska tillstånden.

Nytt ljus faller på forskarnas projekt, kan man säga, och nya världar öppnas.

Björn Olsson tittar lite oroligt på klockan där vi sitter i Starkas visningsträdgård i Södra Sandby bland kvadratmetersstora partier av olika marksten, buskar och betongmöbler. Han har tagit på sig uppgiften att vara dagens värd och tidschemat håller på att spricka redan vid fikabrickan. Det är solskenets fel. Och wienerbröden och betongen. Men till slut

Wihlborgs tillsammans med Peab vann Lunds Universitets upphandling om att få bygga MAX IV och har bildat bolaget Fastighets AB ML4. Projektet finansieras av Lunds universitet, Region Skåne, Vetenskapsrådet och Vinnova.

| sex st채der |

1

BETONG 5 | 2013

13

Mer om

Max IV Synkrotronljus används av tiotusentals forskare världen över, varav ett tusental använder den nuvarande anläggningen i Lund.

Max IV:s mindre ring kommer att ha en elektronenergi på 1 500 MeV och en omkrets på 96 meter. Den stora lagringsringen kommer att ha en elektronenergi på 3 000 MeV samt en omkrets på 528 meter.

Elektronerna kommer att produceras i en elektronkanon och därefter accelereras upp i en 250 meter lång linjäraccelerator till maximalt 3 400 MeV. Beroende på vilken ring elektronerna skall injiceras i accelereras de olika långt i linjäracceleratorn, de plockas helt enkelt ut vid den energi som passar för respektive ring. Till skillnad från dagens lagringsringar kommer därmed ringarna i MAX IV injiceras vid full energi. Det innebär att ringarna kommer att kunna fyllas på med elektroner kontinuerligt någon gång i minuten och hållas maximalt fyllda dygnet runt. Genom att lagringsringen är designad på ett nytt innovativt sätt i den stora ringen kommer emittansen vara mindre än 0,3 nmrad, vilket kommer att vara världsledande för synkrotronljuskällor.

En av projektets största utmaningar har varit de höga vibrationskraven. Anläggningen får inte utsättas för större vibrationer än 26 nanometer. En nanometer är det samma som en miljarddels meter. Innovativa lösningar har krävts för att avvibrera omgivningarna. Det kuperade landskapet är ett exempel på detta.

Schaktmassorna har använts för att skapa kullar i ett strukturerat mönster runt anläggningen. Kullarna minimerar vibrationer som uppstår från exempelvis motorvägen.

14 B e t o n g 5 | 2 0 1 3

| sex städer |

2 Långa tunnlar och mycket betong blir det när synkrotronljuset ska få fart.

får han in oss i sin Audi och så far vi ut över ängarna mot Brunnshögs gärde där Starkas element skriver betonghistoria på Max IV:s fasader.

Vem Max är får vi veta när vi drar på oss gula stövlar och kliver ut ur Peabs bodar.

– Det står för Microtron Accelerator for X-rays. Vill ni se tunneln där elektronerna accelereras? säger Ulrika Hallengren, vd på Fastighets AB ML4, som ägs gemensamt av Wihlborgs och Peab.

Det vill vi förstås. 465 meter tunnel, med det smala röret där strålen ska skjutas ut. De gula stövlarna travar iväg i betongkorridoren.

– Det är oerhört vibrationskänsligt område. Hela området har grävts ur ner till fyra meter och så har jorden lagts tillbaka i 30 centimeter lager med en inblandning av kalk och merit. De olika lagren läker ihop till en tjock kaka som fungerar som ett stort fundament för byggnadskropparna. Undre golvet där vi står, som är 600 millimeter tjockt, har ett 600 millimeter cementstabiliserat bärlager, säger Ulrika Hallengren.

Inte ens hästar är välkomna runt den känsliga strålen.

Redan på 1930-talet gjordes betongvägar, med gjutskarvar och allt…

– Nej, hästar är alldeles för tunga och har för små fötter som orsakar vibrationer, så de är förbjudna. Men lundaborna är välkomna att ha picknic här ute, säger Ulrika Hallengren.

Ulrika förklarar varför.

– Tänk dig att du har en laserpekare som ska träffa en punkt flera hundra meter bort. Här ska en liten proteinmolekyl med en storlek av en nanometer, det vill säga en miljarddels meter, träffas av en ljusstråle som är tunn som ett fjärdedels hårstrå. Då måste hela konstruktionen vara väldigt stilla även om det förstås finns mycket kalibreringsutrustning i själva maskinen.

Väggarna är 1,5 meter tjocka för att skydda mot elektromagnetismen som uppstår. Det blir mycket betong. 55 000 kubikmeter, allt levererat av Swerock.

Vi kliver upp ur underjorden, dörrarna på 40 ton slår igen bakom oss och vi kliver ut på den stabiliserade marken där arkitekterna från Snöhetta så småningom ska få bort byggplatskänslan.

– Snöhetta har hämtat inspirationen från ljusets vågor och vågparkens kullar och dalar är måttsatta för att dämpa bort de frekvenser som stör mest, säger Ulrika

medan vi närmar oss den stora ringen med Starkas element.

Fojab arkitekter har ritat byggnaderna där den undre delen är gjord i betongelement och den övre delen är i aluminium.

– Gestaltningen är viktig. Elementen är helrundade med 100 procent vitcement och naturgrus, säger Ulrika Hallengren när vi står inne på den stora, runda innerplanen där den stora lagringsringen döljer sig inom husets väggar.

Max IV kommer ha två lagringsringar, en mindre ring med en omkrets på 96 meter och en större ring med en omkrets på 528 meter. Det är ovanför den större vi står och själva byggnaden som följer lagringsringen har en omkrets på 630 meter.

Ovan ringen klättrar kontorsbyggnaden över från utsidan. Det är en stålkonstruktion med upp till 40 meters spännvidd.

2.

När de gula stövlarna tagits av och vi satt oss i Audin igen är det bara några korta svängar till Brunnshögsvägen, ett stycke betongväg från 1930-talet. Mitt bland de gamla husen i Lunds utkant ligger den, mellan Odarslövsvägen och E22:an. Numer är den sprucken och med tydliga skarvar Betong 5 | 2013

15

| sex städer |

Mer om

Fladängskolan Fladängskolan öppnades i augusti och har plats för 240 elever i årskurs F-3. Skolbyggnaden är formad som ett L med utsikt över både Lomma å med sina småbåtar och över den grönskande Fladängsparken. Peter Lindblad, ansvarig arkitekt på Link Arkitektur, alluderar till sedumtaket och liknar byggnaden vid ”en krokodil som kravlat sig upp ur ån och lagt sig till rätta i parken”. Som kontrast och hjälp till orienterbarhet för de yngre eleverna, har man valt att även använda starka fasadkulörer som rött, blått, gult och grönt. Skolan har en total yta om 4 500 kvadratmeter.

Betongleverantör är Starka.

där gräset kämpat sig fram, men i många årtionden har den varit ingången från Eslöv och Hörby. Den bör ni se.

3.

Nu vill Audin ut till Lomma och visa Fladängsskolan, en elementbyggd fastighet med fasad i vitcement och lysande färger som illgrönt och inslag av sibirisk lärk som sticker ut här och var. Det slipade golvet i korridorerna är cremefärgat och även det i vitcement med olika ballaststorlekar som leker runt i ytan. Det är skolstart och cyklarna har inte riktigt hittat fram till ställena ännu, men det förstärker bara intrycket. Betong och barn.

De vita betongelement som utgör fasaden innehåller 100 procent vitcement och är mönstrade med oregelbundet placerade och svagt vinklade vertikala mönster som knyter an till Lomma å och dess vajande vass.

3

4.

Det gamla Landsarkivet på Arkivgatan är stängt för renovering. Det är byggt 1903 och då ritat av Carl Möller men har ett tillbyggt magasin färdigställt 1971 och ritat av Bernt Nyberg. Men Björn Olsson lyckas övertyga platschefen hur viktig betongjournalistiken är och vi får på oss några lånehjälmar och kommer längst ner i källaren där de ursprungliga betongbågarna välver sig i taket. Snacka om påplats-gjutning. Grov ballast med små ormgropar överallt. Men det står ännu.

16 B e t o n g 5 | 2 0 1 3

Endast för Tidskriften Betongs läsare: i källaren på Landsarkivet.

4

| sex städer |

I stadsdelen Professorsstaden ligger Bernt Nybergs villa med ådrad betong. Ägarna är inte ovana vid spontanbesökande arkitekturintressenter.

5

Den här betongen är det enda som kommer få vara kvar synligt för omvärlden efter renoveringen. Högt kultvärde.

5.

Vi ägnar lite tid åt Bernt Nyberg, lundaarkitekten som inspirerades av le Corbusier, men som för det mesta valde tegel. Men på Nationsgatan har han valt betong till sitt privathus mitt bland de gamla professorshemmen. Kvinnan som öppnar när vi ringer på är inte speciellt förvånad. Arkitektstudenter brukar komma på besök. Hon kan till och med guida lite. Huset byggdes 1936 och har renoverats två gånger, 1966 och 1972.

Vi får tillåtelse att trampa runt i trädBETONG 5 | 2013

17

Skissernas museum ska få ännu en utbyggnad. Just nu tävlar arkitektkontoren Elding Oscarson, Powerhouse Company och White arkitekter om uppdraget.

gården lite. Den platsgjutna byggnaden har märkliga vitfärgade, ådringar efter träformen. Snyggt. Övriga fasaden har ingjutet glasfibernät som ser ut ungefär som målad väv.

6.

Nu blir det Skissernas Museum, där kommunikatör Caroline Andersson möter upp.

– Det här är ett hus som sammanfogats i decennier, berättar hon.

En gammal gymnastiksal från 1882 och en byggnad från 1921 fick tillsammans bli det första museet som öppnade 1941. Arkitekten Hans Westman sammanfogade utrymmet med nio gamla armébaracker 1949 och tio år senare, 1959, anlitades han på nytt för att rita den pampiga Svenska salen med högt i tak anpassat efter dåtidens format på modeller och skisser. Han ritade även den äldre delen av entrén och den råa, platsgjutna betongfasaden ut mot Finngatan.

18 B e t o n g 5 | 2 0 1 3

– Hans Westman hade idén att fasaden skulle kunna täckas av konst, berättar Caroline Andersson.

Muséet stängde mellan 2001 till 2005 för en tillbyggnad efter ett vunnet tävlingsförslag av Johan Celsing.

– Westmans provisoriska armébaracker, som nu var femtio år gamla, ersattes med en stor sal för tillfälliga utställningar och ett fönstergalleri ut mot skulpturparken, säger Caroline Andersson.

Johan Celsing vann Betongvaruindustrins arkitekturpris år 2006 för den sevärda tillbyggnaden med prefabricerade element som får möta den gamla platsbyggda delen. Ett möte som förstås en betongspanare i Lund måste ta till sig.

Just idag smyger Maria Miesenbergers aluminiumfigurer runt bland betongen i huset. Det är hennes verk ”Hide and seek” som för tillfället placerats i Lund.

– Vi ska faktiskt göra en tillbyggnad till, just nu pågår en öppen arkitekttävling som avgörs efter årsskiftet. Då får

vi även en restaurang här, säger Caroline Andersson.

7.

Några markstenskast från Skissernas Museum ligger Allhelgonakyrkan. Denna nygotiska kyrka med 2 000 sittplatser är ritad av domkyrkoarkitekt Helgo Zettervall och är med sina 72 meter höga torn Lunds näst högsta byggnad efter Ideon Gateway som är två meter högre. Den invigdes på Allhelgonadagen 1891 och enligt gamla protokoll från byggnadskommittén fick Zettervall föra en hård strid för att använda betong som kommittén var tveksam till eftersom det ansågs oprövat och nytt.

Men Helgo Zettervall var fast gjuten och besluten att betong skulle få en chans och det är vi glada för. Vackra orneringar i masverk och gargoyler, det vill säga runt fönster och i vattenspridare, förgyller kyrkan. Altaret är i oslipad betong och i dopfunten har betongen polerats. Väl värt några andhämtande minuter.

| sex städer |

6

Hans Westmans platsgjutna betong möter Johan Celsings prefabricerade.

Helgo Zettervall fick igenom sina krav att låta orneringarna i masverken gjutas i betong.

7

Betong från 1800-talet tillhör inte vanligheterna, men i Lunds Allhelgonakyrka finns den.

BETONG 5 | 2013

19

8

Arkitekten Carmen Izquierdo ville ha vit betong, men fick den vitlaserad.

8.

När vi väl är i centrum och går runt i det medeltida Lund och ändå är inne på det kyrkliga tar vi oss mot Domkyrkoforum, som i deras egen broschyr beskrivs som ett vardagsrum för Domkyrkan där Domkyrkoplatsen mittemellan är en sammanlänkad del. Själva domkyrkan är av sandsten och byggd på 1100-talet med de båda tornen på 55 meter tillfogade vid en ombyggnad på 1800-talet av tidigare nämnde domkyrkoarkitekt Helgo Zettervall.

Domkyrkoforum kom till genom en öppen arkitekttävling där 353 bidrag lämnades in. Vann gjorde Carmen Izquierdo och året var 2004. Ingen hade dock tid att bygga i den rådande högkonjunkturen så projektet cementerades fram till 2009.

Carmen har fått fram en betongkärna som klätts med mässing som ska åldras med staden den ligger i. Hon vill med betongen få fram ”upplevelsen av materialets tyngd som kontrasterar vackert mot tomrummet som fylls med ljuset som faller in genom fasad- och taköpp-

20

BETONG 5 | 2013

Kopia på arkitektens föreskrifter om hur brädorna ska placeras i formen.

| sex städer |

9

Sparta Studentboende BENGT EDMAN fick Kasper Salinpriset 1968 för studentbostadshuset Vildanden i Lund. Men betydligt brutalare är Sparta med fyra sammanlänkade bostadskroppar med gröna betongelement.

10

Lunds Stadsbibliotek DANSKE arkitekten Flemming Lassen har ritat flera bibliotek varav stadsbiblioteket i Lund är ett. Den är ett bra exempel på 70-talets betongarkitektur med konstruktionslösningarna väl synliga.

BETONG 5 | 2013

21

| sex städer |

ningar”. Allt enligt den lilla broschyren som finns vid entrén.

– Betongen skulle tillverkas av vitcement och ballast av vit dolomitkross, men så blev det inte. Under provgjutningarna visade det sig att finmaterialet trängde ut i skarvarna mellan brädorna och åstadkom bruna markeringar. Därför använde vi vanlig betong som vitlaserades, säger Göran Rudolfsson, på PSG som var entreprenörer när Domkyrkoforum byggdes.

Han visar från ritningen hur varje bräda i formen är uppritad. De är 600 millimeter långa och har två olika bredder, 95 millimeter respektive 120 millimeter.

– Som du ser får de endast linjera i vertikalled.

Det blir en fascinerande yta som påminner om fruktlådor som staplats på varandra, där betongen fått tränga ut i skarvarna. En yta som måste upplevas.

Förra året belönades Domkyrkoforum med Kasper Salinpriset med motiveringen ”för ett djärvt arbetssätt som med poetisk precision resulterat i en övertygande helhet.”

Ruben Rausingsgata 11 PEABS REGIONSKONTOR ritat av Krook&Tjäder är ett sevärt elementbygge.

Många smarta fönsterplaceringar för att få en livfull fasad. Även leken med blindskarvar som tar bort det prefabricerade intrycket är intressant.

22

BETONG 5 | 2013

11

*NLOKDSS@ RXRSDLK¼RMHMF@Q *NMRSQTJSHNMDQ RNL RJ@ KDU@ K«MFD L¬RSD E¬ U¬QC H Q«SS SHC 5@QID JNMRSQTJSHNM «Q TMHJ NBG L¬RSD ADG@MCK@R DESDQ RHM@ RODBHEHJ@ E¼QTSR«SSMHMF@Q %¼Q ETMJSHNMDKK NBG

l !DSNMFQDMNUDQHMF l !DSNMFRJXCC l !@KJNMFDQ

U@Q@JSHF QDMNUDQHMF @U ADSNMFJNMRSQTJSHNMDQ JQ«UR RXRSDLK¼RMHMF@Q 5«KI R@LSHCHFS DM U@BJDQ JTK¼Q 2SN JNLAHMDQ@Q SDJMHJ NBG DRSDSHJ

l &NKU l *NKEHADQE¼QRS«QJMHMF l 2OQTSADSNMF

2SN 2B@MCHM@UH@ ! ( 3DK ( VVV RSN RD

| återblick |

Det helgjutna hemmet

– Edisons glömda dröm Tio dollar i månaden i hyra och betong rakt igenom. Den store uppfinnaren Thomas Alva Edisons vision var att revolutionera husbyggandet och ge miljoner amerikaner ”ett eget palats”. Tidskriften Betong blickar tillbaka på Edisons bortglömda dröm.

TEXT: LARS HUGO

Thomas Edison ägnade inte bara sin uppfinnarnit åt glödlampan och fonografen. Här visar han upp en modell av sitt hus i helgjuten betong. Foto: Thomas Edison National Historical Park

BETONG 5 | 2013

27

1900-tal och universalgeniet Thomas Edison är fullt upptagen med att utveckla några av sina många idéer. Runtom i New York och särskilt på Manhattan har han konfronterats med stadens slumområden. Det är en tid av skriande bostadsbrist, människor bor i trånga och eländiga kyffen. Edison har fyllt 60 och karriären börjar gå mot sitt slut. Han har börjat fundera över sitt eftermäle och vill göra en social insats. När han ser ut över de förslummade gatumiljöerna börjar en ny tanke spira.

I augusti 1907 håller han ett tacktal efter en middagsbjudning och ger offentlighet åt sin idé.

– Jag kommer att få uppleva den dag då en arbetares bostad kan byggas av betong på bara en vecka, förklarar han.

Det blir upptakten till ett långt och vingligt äventyr, vad som kan beskrivas som en framgång – eller ett fiasko.

Idén var att bygga småhus för vanligt folk enligt samma löpande-band-princip som Henry Ford byggde bilar: snabbt, rationellt och framför allt billigt. Metoden var att gjuta husen på plats i betong.

Den 22 december 1908 lämnar Edison in sin patentansökan.

– När formarna avlägsnats står ett solitt och närmast bombsäkert hus på plats, skriver han – även om nu risken för bombanfall inte var särskilt överhängande i USA:s villaförstäder.

Bakom idén fanns inte bara en vilja att ge slummens invånare chansen till ett bättre boende och därmed ett bättre liv.

Edison var tillika en slipad affärsman.

Mer av en tillfällighet hade han hamnat i byggmaterialbranschen och blivit ägare till en cementfabrik. Med ny teknik hade DET ÄR TIDIGT

Mer om

Thomas Edison (1847-1931) För Thomas Edison var allt möjligt och han drog igång projekt inom alla tänkbara områden. På uppfinnarens laboratorium arbetade tidvis över 100 tekniker. Det han saknade i systematik vann han i ett outtröttligt sökande och en aldrig sinande entusiasm.

På listan över hans 1 093 patent finns glödlampan, fonografen, filmkameran, det alkaliska batteriet, rösträkningsmaskinen liksom processer för cementtillverkning.

han lyckats öka produktionen och ville skapa efterfrågan på sin produkt.

Kunskaperna om betong var ännu blygsamma i dåtidens USA, men Edison hade fascinerats av materialets möjligheter.

Häll den magiska massan i en form och vips har du ett fantastiskt motståndskraftigt material, lämpligt för storskaligt byggande.

Fördelarna med att bygga i betong jämfört med trä var många, förklarade uppfinnaren energiskt för alla som ville lyssna. Råvaran fanns i överflöd, husen var brandsäkra, insektssäkra, de ruttnade inte, var enkla att rengöra. Med en prislapp på 1 200 dollar – en tredjedel av vad ett traditionellt trähus kostade – skulle även en låginkomsttagare ha råd att köpa ett eget hus. Och Edison tänkte stort, typhuset var 230 kvadratmeter stort!

År 1899 grundade han företaget Edison Portland Cement Company i New Jersey.

Med en egenutvecklad 45 meter lång ugn kunde produktionen ökas betydligt, vilket förändrade hela marknaden för cement. Dock var utvecklingsarbetet kostsamt och företaget blev aldrig lönsamt.

Att konstruera gjutformarna och hitta en fungerande process skulle dock visa sig långt mer komplicerat än Edison kunnat ana. Skeptiska byggexperter skakade på huvudet åt hans ”omöjliga” idé. De tyngre komponenterna i betongen kommer att separeras ut, menade de.

Med två ihärdiga medhjälpare och flera års slit lyckades Edison med den till synes omöjliga uppgiften. Efter tålmodigt experimenterande fann de en sammansättning på betongen som gjorde att den fyllde upp varje del av den gigantiska formens alla horisontella och vertikala delar. En geléliknande tillsats gav massan ett jämnt flöde och därtill en slät finish åt ytskiktet.

Ingen efterbehandling behövdes.

Så slutligen – det fungerade! Edison lät bygga två experimenthus på sin egendom i New Jersey i form av en trädgårdsmästarbostad och ett garage – idag klassade som kulturminnesmärken. vidare. Varför skulle man inte också kunna göra inredningen i betong? Sängar, stolar, matbord, köksskåp, kylskåp, badkar? Han räknade på kostnaderna och utlovade en näst intill outslitlig dubbelsäng för det facila priset av fem dollar. Han lät även rita ett piano av betong.

Att något sådant någonsin byggdes är inte belagt eller hur det i så fall lät.

Att betongmöbler blir tunga insåg även

EDISON TÄNKTE

Betong som vi inte brukar se den. Edisons fonografer av märket Victrola i ett betonghölje vars yta beskrevs som sidenmjuk. Foto: Thomas Edison National Historical Park

28

BETONG 5 | 2013

Granskat | || återblick

Edisons betonghus byggdes i gjutjärnsformar där insidan var klädda med nickel eller mässing. Alla dragningar av el- och vattenledningar var förberedda och formarna till ett hus kunde bestå av uppemot 500 olika delar. Kostnad för ett hus låg på 25 000 dollar.

Thomas Edison. Ett problem han tog sig an, resulterande i en sorts lättviktig ”foam concrete” som bara var 55 procent tyngre än trä. Och fick han bara mer tid utlovade han en ännu bättre och lättare sammansättning…

För att testa hållbarheten lät Edison skeppa några betongmöbler över den amerikanska kontinenten, dock med mindre gott resultat. För att visa upp de nya möblerna hade han bokat en monter på en mässa. Vid invigningen stod dock montern tom, någon förklaring till detta gavs inte och Edison kommenterade aldrig saken. Amerikanarna fick varken bada i betongbadkar eller spela på betongpianon.

För det storstilade husprojektet hopade sig problemen. Landet befann sig i en ekonomisk svacka och riskvilliga byggmästare som ville investera i Edisons husformar var svåra att hitta. Husköparna var också avvaktande – betonghusen hade fått en stämpel på sig att vara hus för fattiga sluminvånare. Därtill motsatte sig facket en byggmetod som innebar att det behövdes färre byggnadsarbetare.

Formarna visade sig komplicerade och dyra att tillverka. Och de optimistiska

En till synes vanlig förortsgata i Phillipsburg, New Jersey. Husen tillhör den lilla skara som uppfördes med Edisons patenterade formar i betong. Det mittersta ljusblå huset är närmast originalskicket. Foto: www.hiddennj.com

priskalkylerna på husen utgick från en massfabrikation som aldrig kom till stånd.

Efter hand tröttnade Edison på att driva ett projekt i motvind. Han hade många järn i elden och ägnade hellre sin tid åt fonografen, liksom andra idéer – en sådan var att skapa butiker med automatisk betjäning.

Men så händer något: den driftige entreprenören Charles Ingersoll, som blivit förmögen på att masstillverka fickur, nappar på idén att bygga hus i betong. Han köper en uppsättning formar och uppför 1917 elva hus i Union, New Jersey. Under de följande åren byggs ytterligare ett an-

tal privatvillor utifrån Edisons koncept i Pennsylvania, Virginia och Ohio, totalt ett knappt hundratal. Flertalet står kvar och har enligt uppgift klarat tidens tand väl – som betonghus brukar göra.

Av Thomas Edisons vision om att hela förstäder skulle bre ut sig med rader av hus i betong blev intet. Men uppfinnaren var onekligen en föregångare som praktiskt kunde visa materialets möjligheter. Hans idéer kom att vidareutvecklas under de decennier som följde och den sorts sömlösa betongbyggnader han introducerade knyts till stora namn som Le Corbusier, Frank Lloyd Wright och Alvar Aalto.

BETONG 5 | 2013

29

Kynningsrud Kynningsrud Prefab en stomentreprenör.

KynningsrudPrefab Prefabärär ären enstomentreprenör. stomentreprenör.

ViVi projekterar, tillverkar och monterar betongoch smideskonstrukViprojekterar, projekterar,tillverkar tillverkaroch ochmonterar monterarbetongbetong-och ochsmideskonstruksmideskonstruktioner tioner som utgör stommen för mängder olika byggnadstyper. tionersom somutgör utgörstommen stommenför förmängder mängderavav avolika olikabyggnadstyper. byggnadstyper.

Skanna Skannakoden kodenför föratt attfölja följaoss osspå påLinkedIn LinkedIn Skanna koden för att följa oss på LinkedIn

Stomentreprenören Stomentreprenören Stomentreprenören

Kynningsrud Kynningsrud Prefab AB KynningsrudPrefab PrefabAB AB 0522 0522636363636363- www.kynningsrud.se - www.kynningsrud.se 0522 63 63 63 - www.kynningsrud.se

| miljö |

Sveriges första miljöcertifierade

VÄGBROAR TAR FORM Brobygget vid E4:an Rotebro är speciellt på många sätt. Förutom att det är Sveriges första miljöcertifierade vägbroar som byggs så ligger de vid en av landets mest trafikerade platser och de byggs enligt en speciell metod. Bra för ekonomin, bra för trafiken och så pass bra för miljön att de nominerats till Tidskriften Betongs Miljöpris.

TEXT: MARIA HAGSTRÖM

D

Sveriges mest trafikerade platser. Här passerar både tåg, tung trafik, cyklister och bilar på väg till och från Arlanda. På broarna över järnvägen vid E4 Rotebro kör dagligen 70 000 fordon. Det sliter på de två betongbroar som byggdes här på 1960-talet. De är tekniskt sett slut. För att klara den ökande trafiken och vara säkrare måste de bytas ut.

I september 2011 togs det första spadtaget till ett av landets mest spännande broprojekt. Under brobygget ska trafiken kunna löpa på som tidigare och därför valde NCC en speciell lösning - en ny permanent 325 meter lång betongbro används som tillfällig väg vid sidan om. Så ET ÄR EN AV

småningom ska den nya bron skjutas på rätt plats, i sidled.

– Vanligtvis bygger man en tillfällig bro dit trafiken leds medan man bygger nytt. Det unika i E4 Rotebro är att vi bygger den nya bron i tillfälligt läge och sedan flyttar den rätt. Tekniken gör att vi sparar en hel broöverbyggnad, säger projektchefen Jan Fernö.

En bro sparas - det sparar pengar och det sparar tid. Det innebär också mindre miljöpåverkan. Trafiken kan flyta på bra och det blir inga köer och tomgångskörning.

Det finns en annan anledning till att Rotebroprojektet är ett speciellt projekt – det är det första infrastrukturprojekt i BETONG 5 | 2013

31

Mer om

E4 Rotebro Sveriges där man miljöcertifierar projektets alla ingående delar. Det klassas enligt certifieringssystemet Ceequal. Poäng fördelas baserat på frågor om till exempel projektledning, användning av mark, vatten och energi, hänsyn till närboende och hantering av avfall. Systemet lanserades i Storbritannien 2003 och en internationell version kom 2011.

Efter ett seminarium om Ceequal beslutade NCC att certifiera utförandet i Rotebroprojektet. De presenterade Ceequal för Trafikverket och det bestämdes att även projekteringsdelen skulle bedömmas.

Miljöcertifiering har kommit långt när det gäller fastigheter, men inom väg- och anläggningsbranschen är det oprövat i Sverige. Det gör brobygget i Rotebro till ett pilotprojekt.

– NCC har miljöcertifierat byggnader ganska länge, men ville ha ett system för anläggningsbranschen. NCC och Trafikverket kom fram till att det skulle vara intressant att utvärdera och implementera Ceequal. Jag hoppas verkligen att det här systemet kommer att slå igenom. Det går alltid att göra mer för miljön. Det behöver inte vara dyrt, säger Ragnhild Karlsson, Ceequal-assessor vid NCC Teknik. Det har varit ett intensivt arbete för båda aktörer att tolka in de engelska termerna i de svenska systemen.

– Inom NCC tog vi fram vägledande styrdokument, vilka vi kommer ha nytta av vid framtida klassningar, säger Susanne

32

BETONG 5 | 2013

Ekosander, som tidigare var miljöansvarig i projektet.

I Ceequal bedöms beställardelen, projektering och utförandedelen i ett helhetsgrepp.

– Ju tidigare man tänker på miljön desto mer smartare lösningar kan man komma på. Det finns så mycket man kan göra som inte kostar extra pengar, men som får stor effekt på miljön och naturmiljön. Till exempel kan man göra en ekologisk plan innan man sätter igång att röja buskar, så att man inte hugger ner träd under häckningsperioder. Eller att man sår rätt typ av blommor som gör att det kommer dit fjärilar, säger Ragnhild Karlsson.

Men i projektet E4 Rotebro började arbetet med Ceequal inför byggskedet, vilket gör att hänsyn till systemet inte tagits i planerings- och projekteringsstadiet. Den del som hittills har certifierats, arbetet fram till byggstarten, har ändå fått betyget ”excellent” vilket är högsta betyget.

S O M B Y G G S är gjorda av stålbalkar och brobaneplattor av betong.

De nya broarna blir bredare och kraftigare än dem som funnits tidigare. De stora påfrestningar som broarna utsätts av från tunga fordon och vind och vatten gör att det ställs stora krav på materialet. Betong är ett givet val på grund av dess tålighet.

– Det här är infrastruktur för framtiden och broarna konstrueras för en livslängd på 120 år, vi bygger med andra ord håll-

BROARNA

NCC ÄR huvudentreprenör och Trafikverket är beställare. Projektet är en totalaentreprenad.

Ruukki är stålentreprenör i projektet.

Betong kommer från Färdig Betong.

Projektet certifieras enligt Ceequal, ett brittiskt system som varit i drift sedan 2003. Den internationella versionen var klar att användas 2011. Trafikverket har översatt manualen som innehåller de 200 frågorna till svenska.

bart. Betong är en given faktor för att få ihop den ekvationen. Nästa gång det är aktuellt skriver vi år 2135, säger Jan Fernö.

Betongen levereras av Färdig Betong som har sin station cirka två kilometer från arbetsplatsen. Det gör att transporterna kortas.

– Det är en tydlig vinst på utsläppssidan. Vi fick också väldigt bra redovisning initialt från Färdig Betong, när det gällde deras egna koldioxidutsläpp. Jag tycker att modellen som sådan är väldigt intressant när betongtillverkaren kan redovisa en livscykelkostnad för betongen och transporter, med mera. Hela kedjan säger Susanne Ekosander.

Hon säger att hon tycker att det är en viktig del av jobbet att välja spårbara material och att betongleverantörerna då är en viktig medspelare.

– Dagens betong innehåller mer än sand, cement och vatten, så att säkra de

| miljö |

SÅ HÄR BYGGS BROARNA:

1. Den nya östra bron byggs öster om den befintliga östra bron i ett temporärt läge. Trafiken leds om och trafikerar den östra nya bron och den östra gama bron.

2. Den västra bron rivs och byggs upp i permanent läge.

3. Trafiken leds om från den gamla östra bron till den nya västra bron.

4. Den gamla östra bron rivs.

5. Under tre veckor leds alla trafik över till den västra nya bron. Den östra bron skjuts i rätt läge, cirka en meter per dag.

6. Sommaren 2015 är båda nya broarna trafikerade och projektet avslutat.

kemiska innehållen är en viktig del. I Rotebro säkerställde vi varma gjutningar genom att man levererade varm betong och på plats värmdes underliggande stålbalkar och slutligen täcktes de färdiga gjutningarna för att optimera betongens kvalitet, säger Susanne Ekosander.

Bygget av broarna pågår till 2015. Då

ska den bron som byggts vid sidan om skjutas i rätt läge, en meter per dag.

– Jag tror att fler broar kommer att byggas på det här sättet i framtiden, eftersom det både är tidssparande, maskinsparande och materialsparande. Jag skulle vilja säga att det har alla fördelar, säger Susanne Ekosander.

Dessutom tror man på NCC på ett ökat intresse för certifiering inom infrastrukturbyggande.

– Jag är glad och stolt över att vårt projekt verkligen lyfter fram miljöfrågorna och tror definitivt att viljan till certifiering av anläggningsprojekt kommer att öka i framtiden, säger Jan Fernö.

BETONG 5 | 2013

33

| Utblick |

Täta undertak ökar

energianvändningen energimyndighetens statistik visar att kontorshus byggda 2001 -2010 använder mer energi än de som byggdes 1981 -2000. En orsak är att betongens energilagrande förmåga inte utnyttjas då undertaken görs täta för att minska ljudnivån. Lösningen kan vara att bygga med vertikala ljudabsorbenter. Text: Arne Hellström Betongbjälklagens värmelagrande egenskaper utnyttjas inte lika bra i nya kontor som i de kontor som är byggda före år 2000. Det beror på att täta undertak blivit vanligare. Ökad användning av glasfasader inverkar också. De medför mer solinstrålning och sämre Uvärden än exempelvis betongfasader.

Komfortkyla står för ökningen medan energi för uppvärmning i stort är oförändrad.

Förväntat var en minskning med hänsyn till ökade myndighetskrav på energihushållning, användning av certifieringssystem för energi och förbättrade U-värden för fönster och glasfasader.

Kontorshus är nästan alltid byggda med betongbjälklag.

Efter år 2000 har användningen av täta undertak med heltäckande ljudabsorbenter ökat kraftigt. Konstruktionen isolerar bort värmelagring i betongbjälklagets undersida.

Visserligen ökar andelen kontorslandskap och storrum som

Genomsnittlig energianvändning per m2 i kontors- och förvaltningsbyggnader år 2011 Uppvärmning och varmvatten inkl. fjärrkyla och el för komfortkyla, kWh/m2 Uppvärmning och varmvatten exkl. fjärrkyla och el för komfortkyla, kWh/m2

Byggår 1981-1990

Byggår 1991-2000

Byggår 2001-2010

110

114

123

102

99

98

Princip för effektiv bullerabsorption i kontorslandskap med utnyttjande av värmelagring i betongen.

Lösningarna kan kombineras med visuellt undertak av luftgenomsläpplig metall.

kräver mer avancerade akustiklösningar än enpersonsrum, men även i landskap kan fullgod akustisk dämpning fås som tillåter effektiv värmelagring i betongen. Se figurer. Då görs bjälklaget åtkomligt för luftens energiinnehåll, vilket minskar dimensionerande värme- och kyleffekter. I betongen kan istället överskottsvärme lagras

dagtid och frigöras på natten och då minskar behovet av såväl värme- som kylenergi.

För att få god energihushållning i hus där betongens värmelager isolerats bort behöver ”dödzonen” mellan kylning och värmning vara 4-5°C. Det innebär exempelvis att värmning endast tillåts om rumstemperaturen sjunker under 20°C och

kylning tillåts över 24°C. Ofta görs dödzonen mindre, vilket ökar frekvensen av samtidig kylning och värmning som givetvis också ökar energiuttaget. Det är en förklaring till resultatet i statistiken. När betongbjälklaget istället utnyttjas som värmelager blir innetemperaturen stabil, effektbehoven minskar, energin lagras – och sparas! 

Betong 5 | 2013

35

| Granskat |

Betonggrisar är vi allihopa De kallas betongsuggor, de massiva hindren som ska mota bort trafik från gågator och torg. Men de kan se ut som får eller lejon. Eller varför inte grisar.

Text: Audrey Erath och Roger Andersson.

”Därför väljer Kalmar kommun nu att avbryta arbetet och avstår i dagsläget från att ta fram några nya betonggrisar.”

Pressmeddelandet upprör. Det som skulle bli så bra.

Det började med en motion från Folkpartiet i Kalmar som ansåg att staden har så pass mycket turister att en konstnärligt utformad betongsugga vore en fin prydnad. Idén gillades och en tävling utlystes.

– Vi bjöd in yrkesverksamma konstnärer över hela landet som tog fram var sitt förslag. Sen skulle kalmarborna tycka till och utse vinnaren, säger Christina Karlberg från Kalmar kommun.

Vinnaren blev en röd jojo. Men röd

mer om

Linköpingslejonet Varje år tillverkar eleverna på Anders Ljungstedts byggprogram i Linköping två nya betonglejon.

– Det är ett bra moment i utbildningen.

Då får de möjlighet att se att det nästan går att göra vad som helst i betong, säger Ove Ohlsson, lärare på byggprogrammet.

Det går åt 500 liter betong för att gjuta ett Linköpingslejon. Det tillverkas av VäggBI och väger ett ton.

36 B e t o n g 5 | 2 0 1 3

betong ansågs för svårt att få fram och istället kom en säl insimmande från någonstans utanför de tävlande förslagen.

Men betongsuggor som ser ut som sälar fanns redan inmutat av Västervik. Tyckte åtminstone Västerviksborna. Debatten blev hård och till slut backade kommunen. ”Juryns arbete kontra medborgarnas synpunkter har varit otydligt gentemot medborgarna”, säger pressmeddelandet.

Kalmars suggor får förbli suggor.

Det tycker grabbarna i företaget Svin UF var precis som det ska.

– Idén om en betongsugga som såg ut som en sugga hade jag haft länge. Framförallt tyckte jag att vanliga betonghinder mest var fula och tänkte att det vore

kul att göra något roligt med dem, säger Johan Dahl, en av Svin UF:s ägare.

Han och några andra killar går andra året på ABB Industrigymnasium i Västerås. I början av året fick de möjlighet att via skolan starta företag inom konceptet Ung företagsamhet. Det innebär att elever får möjlighet att vika skoltid åt att lära sig att starta och driva ett eget företag under ett års tid.

Affärsidén var att på ett enkelt sätt göra betonghindret levande och grisliknande, men fortfarande funktionsdugligt. Den skulle ha samma dimensioner som ett vanligt betonghinder med reflexer på sidorna. Företagsidén har prisats och hyllats. Bland annat har Svin UF

utsetts till årets företag på den regionala mässan för Ung Företagsamhet i Västmanland och betongsuggan har vunnit pris för bästa hantverk. Just nu har Svin UF en efterfrågan på ett 15-tal suggor.

Fast idén att betongsuggorna ska se ut som annat än vad de är föddes redan 1993. Då skapade skulptören Anders Årfelt ett gutefår i betong på uppdrag av Gotlands kommun och Skanska.

Snart fick baggen en tacka och nu har de förökat sig så pass att det finns cirka 300 betongfår på ön. Gotlands kommun har nu patent på fåret, för att det inte ska sprida sig till andra kommuner.

Två år efter gutefåret fick Anders Årfelt i uppdrag att skapa ett lejon till den svenska huvudstaden. Vad annars?

Djurens konung skulle naturligtvis stå i den kungliga huvudstaden och numer är de något blanknötta djuren ett na-

turligt inslag på Drottninggatan.

Något patent togs dock aldrig av Stockholms kommun och Anders Årfelt kunde ta med sig lejonen till Linköping där de får agera suggor fast med ett annat utseende. Men något Stockholmskomplex ligger inte i grunden. Savannens konung är nämligen en symbol för Linköping, med rötter ända tillbaka till medeltiden och ingår i stadsvapnet.

I dag finns det 17 stycken betonglejon, placerade ute på skolor och gågator i kommunen.

Sen dess har konstnärliga betongsuggor spridit sig. Utanför tunnelbaneuppgången i Stockholmsförorten Bergshamra möts man av fotbollar i betong och Gävle har fått sina betongbockar i samband med att staden firade 550 år.

De tyckte kanske att de behövde några bockar som inte brinner. 

mer om

Suggor och grisar Fackmannamässigt heter det betonghinder, men i folkmun säger de flesta betongsugga eller betonggris.

– Troligen säger man så eftersom betonghindret är tjockt och klumpigt som en gris, gissar Sven-Göran Malmgren, professor i svenska på Göteborgs Universitet.

Trots att båda orden används i dagligtal, finns endast betonggris upptaget i Svenska akademins ordlista sen 1979.

Betong 5 | 2013

37

Vi ska ha noll koldioxidutsläpp 2030.

Cementa arbetar fÜr en nollvision vad gäller utsläpp av koldioxid sett till cementprodukternas livstid. Nollvisionen bygger pü tekniksprüng, energieffektivisering och livscykelperspektiv.

Vi arbetar dagligen med positiva püverkansfaktorer süsom effektivare produktion med stÜrre andel biobränslen och produktutveckling. Men nyckeln till att nü nollvisionen ligger i utvecklingen av koldioxidavskiljningsteknologin (CCS) kopplat till transport och lagring eller ütervinning av koldioxiden - och här krävs ett utveckLAT SAMARBETE DŸR VI ÚNNS MED ,ŸS MER P½ WWW CEMENTA SE

Cementa AB ingür i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder.

| Betongföreningen |

Konkreta framtidsplaner

på Betongbyggnadsdagen Bygg ett nytt miljonprogram.

Det tyckte KTH-professorn Hans Lind när han föreläste inför 140 deltagare på Betongbyggnadsdagen den 3 oktober. Men på platser där markerna är billiga så folk har råd att bo där.

Text och foto: Roger Andersson

Årets mottagare av Swedish Concrete Award, professor Michel Virlogeux från Frankrike.

av Swedish Concrete Award, professor Michel Virlogeux från Frankrike, drog över tiden med nästan en halvtimme under sin föreläsning. Men åhörarna satt så fängslade av de många intressanta broar han visade att det knappt märktes.

Den välrepresenterade politiska debatten, där endast Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna saknades av riksdagspartierna, var på nästan en timme och debattörerna fick gott om tid. ”Subventioner fungerar inte”, var alliansen rätt eniga om. Det höll inte Miljöpartiet med om, som menar att byggande subventioneras på olika sätt redan nu genom sänkta skatter och avdrag.

De kommunala särkraven måste bort tyckte samtliga utom Miljöpartiet som tycker särkraven driver byggandet framåt.

Hagastaden, Max IV, tunnelbaneutbyggnaden i Stockholm, Trafikverkets olika projekt och Akademiska Hus olika byggnader passerade revy. ”Vi älskar betong”, sa Sten Wetterblad, regionchef på Akademiska Hus. Och så Hans Lind. Han började med att fundera över varför det byggs så lite bostäder. Han har en modell att arbeta

Årets mottagare

efter där man kan se att om efterfrågan ökar, ökar även priserna. Då blir det lönsamt att bygga och när bostäderna kommer ut på marknaden sjunker priserna till normal nivå. Men de två sista stegen i modellen gäller helt plötsligt inte i Sverige. Varför?

Han har hittat tre orsaker: Den första är Staten som inför krav på bolånetak, har regler om strandskydd och annat och som ger medborgarna rätt att överklaga. Den andra orsaken är kommunen. Stadsbyggnadskontor tycker en massa och medborgarna vill inte ha bostäder där de går ut med hunden. Hyresrätter med bidragstagare ger högre skatt i kommunen och missnöjespartier kommer och lovar att inga nya bostäder ska byggas. Då riskerar man att tappa makten om man bygger. Den tredje orsaken är bostadsbyggarna. De vill inte bygga för att hålla upp priserna, hyresrättsägare vill hålla hyrorna uppe.

Hans Lind tror inte på kedjeeffekter som utlovas där dyra bostäder i stan ska resultera i en ledig lägenhet i Alby. Det finns inga empiriska belägg för det. Lösningen är ett stort utbud som pressar ner priser och hyror och skapar valmöjligheter. Därför ska vi bygga ett nytt miljon-

Mer om

Betongbyggnadsdagen 2013 Tema: Konkret framtid Plats: Garnisonen Stockholm Datum: den 3 oktober.

Antal deltagare: 140 st ARRANGÖR: Betongföreningen, Svensk Betong, CBI Betonginstitutet och Cementa.

program där markpriserna är låga och man måste tillåta viss segregation.

Hur ska det gå till? Staten måste agera och kommunen ska inte ha planmonopol. Staten måste också vara beredd att agera byggherre, samordna med infrastruktur och vara villiga till stora investeringar med betydande risker. Staten måste gå in som garant om det går  fel. Så det så.

Betong 5 | 2013

39

| mingel |

Erik Mild och Jonathan Engström, Sika.

Klara Eliasson, Pigmentec och Heidi Särkimäki, Kontrollmetod

Konkret framtid

Betongbyggnadsdagen

Magnus Ericson och Niclas Görander, Pretec.

Den 3 oktober hölls Betongbyggnadsdagen på Garnisonen i Stockholm med 140 deltagare. Temat var Konkret Framtid och föreläsningar fokuserade mest på projektpresentationer. En politisk debatt där samtliga riksdagspartier förutom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna leddes av Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong.

TEXT OCH FOTO: ROGER ANDERSSON

Mats Wahlsten, Betongin dustri, Michael Åhström, Trafikverket och tidigare ordförande i Betongföreninge n och Mikael Odlöw, Cementa.

och Stefan Karvonen, Niklas Jonsson, Benders Meag Va-system.

Staffan Hjärtström, Mapei, Thomas Karlsson, Swerock och Lennart Sundström, Swerock.

, Swerock.

Per Davoust, Grace och Anders Åhlin

Victor Johansson och Maja Björnberg, pristagare för bästa examensarbete.

Kristina Isaksson och Daniel Peterson, Skanska.

BETONG 5 | 2013

41

teknik

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

» I praktiken är det formskivorna, armeringen, produktionsmetoderna och ytterst ekonomin som sätter gränserna och då blir det i allmänhet ganska fyrkantigt... «

Formtoppen väntar på sig betongens stora fördelar är dess formbarhet”, skriver David Fall i en av detta nummers teknikartiklar och visst har han rätt. Formbarheten är en stor fördel. Ibland hör man denna utsaga i kombination med uttrycket ”det är bara fantasin som sätter gränser”, men dit är steget fortfarande långt. I praktiken är det formskivorna, armeringen, produktionsmetoderna och ytterst ekonomin som sätter gränserna och då blir det i allmänhet ganska fyrkantigt. Man talar ibland till och med om skräddarsydda betongkonstruktioner, men även den vanlige skräddaren väljer oftast traditionella mönster.

Jag har besökt Danskt Teknologiskt Institut flera gånger och där pågår ett projekt som innehåller en programmeringsdel och en robot. Roboten skapar först formen efter ett tredimensionellt mönster och fyller sedan formen med betong. Tanken är att man skall kunna gjuta vilka former som helst, men hittills har man huvudsakligen gjutit loggor för de företag som deltar i projektet. Kanske har man kommit litet längre nu, men eftersom formmaterialet är cellplast inser alla med kunskaper om formtryck att så värst högt kan man inte nå med den tekniken.

Sprutbetong och gärna med fibrer är nog det materialalternativ med vars hjälp man kommit längst.

Googla på ”decorative shotcrete” så kan du få se många fina bilder. Men den främsta användningen verkar vara konstgjorda berg i djur- och nöjesparker.

Alla intressanta former behöver ju inte vara oregelbundna. Bågen, valvet och kupolen är tre vackra element som passar betongen och dess tryckhållfast-

”EN AV

het mycket bra. Men går det egentligen att överträffa Pantheon i Rom? Jag vet inte.

Kanske tycker Du käre läsare att teknikredaktören varit väl negativ denna gång. Kanske låter det så, men hans önskan är att samarbetet mellan arkitekt, konstruktör, materialtillverkare och entreprenör förbättras och fördjupas. Just nu håller Arkitektskolan på KTH på att få en ny byggnad på Valhallavägen. När den blir klar 2015 hoppas jag att det blir startskottet för ett ökat samarbete som kan inspirera arkitekt- och ingenjörskårerna i hela vårt land. Då kanske betongen kan nå en ny formtopp.

Johan Silfwerbrand

BETONG 5 | 2013

43

| teknik |

Restbetong får en andra chans

Restbetongen kan nu få ett andra liv med Mapeis produkt Re-Con Zero. Med två komponenter som blandas direkt i roterbilens trumma blir betongen till små kulor som kan återanvändas som fyllnadsmaterial eller som ballast i betongen.

Tidskriften Betong fick en exklusiv förhandsvisning.

TEXT OCH FOTO: ROGER ANDERSSON

44

BETONG 5 | 2013

Uppackning av Re-Con Zero, sju påsar väntar på roterbilen.

Komponent A kastas in till restbetongen, därefter skicka sex påsar av komponent B in.

Efter tre minuter är det dags att tippa ut restbetongen…

…och faktiskt.

Små harpluttar har bildats redo att användas i ny betong eller som fyllnadsmaterial.

fabrik i Vagnhärad rullar en roterbil sakta in. En kubik rulllar runt i trumman när Staffan Hjärtström på Mapei kastar in en halvkilos, ljusgrå påse komponent A. Fyra minuter senare slänger han in sex enkilospåsar med ett vitt pulver. Komponent B är på plats och får verka i tre minuter.

– Komponent A torkar upp betongen som formas till små kulor och komponent B accelererar betongen så att den härdar fortare, säger Staffan Hjärtström.

Bilen kör undan och börjar tippa. Och mirakel. Restbetongen har blivit små harpluttar som rullar ut på marken.

PÅ BETONGINDUSTRIS

– Nu får de ligga i 16-20 timmar, sen måste de vändas så att de inte binder ihop.

Sen är det bara att använda betongkulorna till fyllnadsmaterial eller som ballast i ny betong. De uppfyller kraven för betongproduktion enligt standarden EN 12620:2008, säger Staffan Hjärtström.

Vad produkten innehåller vill Staffan Hjärtström inte svara på, men enligt säkerhetsdatabladet är komponent A ”inte farligt enligt gällande bestämmelser” medan komponent B ”är irriterande och kan orsaka allvarliga skador på ögonen.”

– Samma varningar som för cement, det innehåller aluminiumsulfat. Det blir

en ny betong, kan man säga, säger Staffan Hjärtström.

Lars-Erik Linqvist, ansvarig driftledare på Betongindustris fabrik i Vagnhärad, tycker produkten verkar bra.

-Får man fem kubikmeter tillbaka eller mer så är det en utmärkt produkt. Men ska man använda den i ny betong krävs lite mer utveckling, man måste hålla reda på vad för sorts betong som återvunnits, säger han.

Re-Con är en förkortning av returned concrete, återlämnad betong. Och det är väl ett bra namn. Ett kit för en kubikmeter betong kostar 200 kronor.

BETONG 5 | 2013

45

| teknik |

Formbarare betong med ny armering Betong är formbart och för att kunna utnyttja det måste även armeringen vara formbar. I EU-projektet TailorCrete undersöks olika armeringsalternativ: en kombination av konventionell armering och stålfibrer, eller textilier, för att förbättra möjligheterna till att forma betong.

Text: David Fall, doktorand, Forskargruppen Betongbyggnad, Chalmers, Natalie Williams Portal, doktorand, Forskargruppen Betongbyggnad, Chalmers, Karin Lundgren, Biträdande professor, Forskargruppen Betongbyggnad, Chalmers

TailorCrete pågår forskning kring hur man på bästa sätt skall kunna skräddarsy betongkonstruktioner och därigenom tillvarata betongens formbarhet. Vid forskargruppen Betongbyggnad på Chalmers undersöks hur nya armeringstyper som stålfibrer och textilarmering kan hantera detta. Som ett led i denna utveckling har försök genomförts med dessa armeringstekniker på fyrsidigt upplagda plattor.

Projektet TailorCrete startade i augusti 2009 och avslutas i januari 2014. Redan tidigt i projektet inriktades forskningen på konventionell armering, stålfiberarmering och textilarmering. Som avslutning har en omfattande försöksserie gjorts med syftet att ytterligare undersöka de nämnda armeringsmetoderna, främst med avseende på olika konstruktionstekniska egenskaper. Även om stålfiberbetong har använts i ganska stor uträckning under det senaste decenniet saknas kunskap om många konstruktionstekniska aspekter. Detta i kombination med avsaknad av tillämpbara normer hindrar ytterligare användning.

I EU-projektet

Att stålfibrer som blandas i den färska betongen ger betongkonstruktioner ett segare verkningssätt i både böjning och skjuvning råder det ingen tvekan om. Fibrernas påverkan på konstruktionens plastiska omlagringsförmåga har dock inte tidigare studerats. Omlagringsförmåga utnyttjas vid dimensionering av statiskt obestämda konstruktioner.

Ett relativt nytt och innovativt armeringsmaterial är textilarmering. Textilarmering är ett samlingsnamn för armeringsmaterial vävda av långa kontinuerliga fibrer som till exempel glas-, kol- eller basaltfibrer, se figur 2. Tidig forskning kring materialet har bedrivits av forskare vid RWTH Aachen och Dresdens tekniska universitet. De har visat att materialet kan användas till att bygga slanka, lätta byggnader i fria former.

Materialen är dessutom inte känsliga för korrosion, till skillnad från konventionellt armerad betong. Materialen har också visat sig vara mycket lämpliga för fasadelement samt förstärkningsarbeten. Även om forskningsfronten varit bred under de senaste åren saknas mycket information om

konstruktionstekniska egenskaper såsom vidhäftningsmekanik och beteende i tvåvägsböjning.

För att undersöka omlagringsförmågan i stålfiberarmerade konstruktioner samt det generella beteendet i tvåvägsböjning hos textilarmerade betongkonstruktioner utformades en ny typ av försöksuppställning. Totalt 14 plattor göts och provades under våren 2013, se tabell 1. De plattor som innehöll konventionella armeringsjärn armerades osymmetriskt för att framtvinga plastiska omlagringar i materialet. Armeringsinnehållet i den styva riktningen var dubbelt så högt som i den veka.

Plattorna lades på rullar utmed fyra av kanterna och belastades med en domkraft mitt i spannet, se figur 3. Belastningen var deformationsstyrd och utöver den pålagda lasten mättes nedböjningen i 28 punkter på plattans ovansida. Dessutom mättes reaktionskrafterna genom att varje stödrulle var försedd med trådtöjningsgivare.

I figur 5 visas de maximala lasterna som uppnåddes under försöken. Högst lastkapacitet uppnåddes som förväntat i plattor-

Tabell 1. Översikt över de provade plattorna.

Beteckning

Antal

Tjocklek

Armeringsjärn

CR

3

80 mm

Ф 6 (s98/194 mm)

CFR

3

80 mm

Ф 6 (s98/194 mm)

FR

3

80 mm

TRC-AR

3

50 mm

Alkaliresistent glas 640 g/1000 m (s7/8 mm)

TRC-BA

2

50 mm

Basalt 2000 g/1000 m (s25/25 mm)

46 B e t o n g 5 | 2 0 1 3

Stålfiberarmering

Textilarmering

DRAMIX-5D (0,32 %) DRAMIX-5D (0,32 %)

Figur 1. Att bättre kunna utnyttja betongens unika formbarhet är målet med forskningsprojektet TailorCrete. Här exemplifieras formbarheten av Biodome, Montreal.

Figur 3. Fullt instrumenterad platta i försöksriggen på Chalmers tekniska högskola.

Figur 2. Armeringstextilier av alkaliresistenta glasfibrer (överst) samt basaltfibrer (underst).

Figur 4. Upplagd platta med lastfördelande stålplatta i mitten.

Figur 5. Maximal last för de fem olika plattyperna. Tre plattor med varje armeringskonfiguration provades, utom av de armerade med basalttextilarmering där en platta skadades i hanteringen.

BETONG 5 | 2013

47

| teknik |

Mer om

TailorCrete Forskningen som lett fram till dessa resultat har erhållit anslag från Europeiska unionens sjunde ramprogram (FP7/2007-2013) i enlighet med anslagsavtal NMP2-LA-2009-228663. www.tailorcrete.com

na med både konventionell armering och stålfiberarmering. De två plattyperna som inkluderade konventionell armering uppvisade ett likartat beteende med ökande last och deformation efter första sprickans uppkomst. Detta beteende skiljer sig från både det som uppnåddes för de fiberarmerade plattorna samt för plattorna armerade med glasfibertextilier vilka uppnådde sin maximala last vid första uppsprickningen. Plattorna med basaltfibertextiler uppvisade visst hårdnande beteende. En av de vinster man ser med att använda textilarmering är att man skall kunna minska mängden betong – till exempel behöver man inte så stort täckskikt. Vi ville därför prova textilarmeringen i en slankare konstruktion och därför är de textilarmerade plattorna endast 50 mm tjocka, att jämföra med de övriga plattornas 80 mm.

De olika armeringsmaterialen påverkade beteendet mer än enbart maxlasten.

Sprickmönstrens natur skiljer sig också väsentligt. I figur 6 visas ett urval av sprickmönster från provningarna. Den mest uppenbara skillnaden är antalet sprickor i de hårdnande plattorna (med konventionell armering) och i dem som gick till brott vid spricklast (endast stålfibrer eller textilarmering). Den konventionella armeringen

Kort&Gott

Beställare: Användning av textilarmering kan ge miljömässiga besparingar framförallt då mängden betong kan minskas.

Konstruktör: Artikeln ger information om hur omlagringsförmågan påverkas av stålfibrer i armerade plattor samt om textilarmerade betongplattors generella beteende.

Betongtillverkare: Självkompakterande betong kan användas tillsammans med både fiber- och textilarmering.

Entreprenör: Inom TailorCrete har det tagits fram nya formsystem och armeringsmetoder som tar tillvara betongens formbarhet.

Arkitekt: Textilarmering är inte korrosiv, och öppnar för tunna, slanka konstruktioner där betongens formbarhet kan utnyttjas.

omfördelar spänningen i plattorna så att nya sprickor kontinuerligt kan skapas, en effekt som varken endast stålfiberbetongen eller textilarmeringen kunde åstadkomma.

Det är dock mycket viktigt att understryka att armeringsinnehållet i såväl de stålfiber- som de textilarmerade plattorna är att betrakta som lågt. Med ett högre fiberinnehåll eller med fler lager textilarmering är det mycket troligt att även dessa hade uppvisat ett hårdnande beteende, med fler sprickor. Det är också värt att notera att plattorna med både vanlig armering och stålfiberarmering fick fler sprickor än den med endast konventionell armering, men att dessa har betydligt lägre sprickvidd. Denna sprickfördelande egenskap är en av de främsta anledningarna till att använda stålfibrer i kombination med vanlig armering.

I tillägg till de fritt upplagda tvåvägsplattor som beskrivs här utfördes även ett omfattande program med materialprover.

Syftet med dessa försök var att skapa en så god bild som möjligt om materialens egenskaper oberoende av strukturen. Väldefinierade materialdata är en viktig del för att kunna förstå och förklara fenomen på strukturnivå och bildar en grund vid utveckling av analytiska och numeriska modeller. Materialproverna omfattade provning av tryckhållfasthet och brottenergi (trepunktsbalkar och enaxiella dragförsök) för betongen, utdragsförsök av textilarmering samt dragförsök av den konventionella armeringen. Inom ramen av försöksprogrammet utfördes även prov på envägsplattor armerade med textilarmering. Samtliga resultat kommer att publiceras i vetenskapliga artiklar.

Sammanfattningsvis kan sägas att til�lägget av stålfibrer till den konventionellt armerade plattan föll väl ut, både genom en ökad last- och deformationskapacitet.

Det bör också nämnas att försöken tydligt påvisade en påverkan på plattornas omlagringsförmåga, det vill säga tillägget av fibrer ökade inte bara kapaciteten utan utjämnade även skillnader mellan plattornas styvt och vekt armerade riktningar.

Enbart stålfiber- eller textilarmering utan konventionell armering gav lägre lastbärande kapacitet och klarade inte av att fördela lasten på flera sprickor. Beteendet efter sprickbildning skiljer sig dock markant från oarmerad betongs spröda brott, då plattorna uppvisade en påtaglig seghet.

Som redan belysts skulle dessa plattors beteende också kunna förbättras med ökat armeringsinnehåll. Resultaten kommer att utvärderas ytterligare det kommande halvåret. Med förbättrad kunskap kan vi möjliggöra användning av nya innovativa armeringstyper.

Figur 6. Sprickmönster i urval.

Konventionell armering

Konventionell armering och stålfiberarmering.

Endast fiberarmering.

Textilarmering, glasfiber.

.

Textilarmering, basaltfiber.

48 B e t o n g 5 | 2 0 1 3

Betong sätts på prov med

Skulptural bro Gold Line-bron är Kaliforniens senaste landmärke. Det är en betongbro där konstnären fått styra från början och där betongen fått anpassa sig. Det ledde till helt nytt formbyggande och nya betongrecept.

Reprinted from the February 2013 issue of Concrete International, courtesy of the American Concrete Institute (www.concrete.org). Översättning: Catharina Odencrantz. Alla foton tillhör Metro Gold Line Foothill Extension Construction Authority

50 B e t o n g 5 | 2 0 1 3

| teknik |

Detaljbild av överbyggnaden, det invecklade mönstret med fåror i serpentinform och korsade streck skapades genom att fästa polymera strukturmatriser på de kurvade formerna.

enskilt största allmänna infrastrukturprojektet slutfördes nyligen, en kombination av konstverk och kollektivtrafiksatsning. Det rör sig om en 178 meter lång, tvåspårig vägbro över de östgående filerna av motorvägen I-210 i San Gabriel Valley, nordöst om Los Angeles.

Bron, som består av 590 000 kilo armeringsstål och 4 900 kubikmeter betong, är den mest iögonfallande delen av den 18,5 km långa snabbspårvägen Metro Gold Line Foothill Extension, som just nu byggs mellan Pasadena och Azusa i Kalifornien. Bron håller redan på att bli en symbol för regionen.

Metro Gold Line Foothill Extension Construction Authority, den oberoende transportplanerings- och konstruktionsmyndigheten som har hand om projektet, provade ett nytt grepp på byggprocessen när de planerade för Gold Line-bron.

Myndigheten tog på ett tidigt stadium in en konstnär som ledare för designarbetet,

Kaliforniens

långt innan resten av design- och bygglaget hade valts ut.

– Jag ville skapa något fantastiskt, något som aldrig gjorts förut och ville att bron skulle vara skulptural, inte bara ett utsmyckat byggnadsverk. Konstnären skulle involvera landskapet, bergen och hela samhället, dess historia och kultur. Slutligen ville jag även smälta samman konst- och pendlingsupplevelsen och det tror jag att vi lyckades med, säger Habib F. Balian, chef för konstruktionsmyndigheten.

Resultatet är en bro för 18,6 miljoner dollar som bland annat inkluderar två spektakulära 7,6 meter höga korgar, tre borrade pålfundament med en diameter på 3,4 meter, en överbyggnad med rundad underbyggnad och skarvlösa mönster på alla ytor, en unik konstruktion som eggade projektets designers.

Arbetet utfördes på en sällsynt begränsad plats bredvid och ibland över en motorväg med 255 000 dagliga bilister. Det

krävdes nästan 100 arbetsnätter mellan midnatt och kl. 05.00 på morgonen.

Bron fungerar som en port till San Gabriel Valley och för att försäkra sig om att det skulle speglas i utseendet efterlystes konstnärer över hela landet under 2009.

Till slut valdes konstnären Andrew Leicester ut och han rekryterades tidigt i processen för att utveckla brons ursprungliga designkoncept.

Brons design, som godkändes i november 2011, är inspirerad av den lokala ursprungsbefolkningen och naturlivet i San Gabriel Valley, men även av de stora, klassiska sevärdheterna längs med Route 66 som inte ligger långt därifrån. Influenserna syns tydligt i konstruktionens alla delar, men mest framträdande är de två skulpturala korgarna på var sin sida om huvudkonstruktionen. De är 7,6 meter höga, har en diameter på fem meter och knyts samman visuellt av ett reliefmönster på konsolbalken. Överbyggnadens Betong 5 | 2013

51

| teknik |

Prefabricerade segment monterades på varje korg för att få fram den utvändiga formen.

rundade underbyggnad är dekorerad med slingrande fåror och korsade streck i ett sicksackmönster som påminner om skallerormens ryggteckning och som samtidigt är en metafor för spårvägsnätet.

– Första gången Andrew Leicester presenterade koncepten, reagerade jag på samma sätt som alla andra. Wow! Det är en väldigt ovanlig och inte alls en traditionell design. Min första tanke var att ska den verkligen byggas i betong? Det verkade vara en väldigt komplicerad konstruktion på grund av de ovanliga formerna, säger Rivka Night, ansvarig arkitekt på AECOM. av 3D-teknik i CAD-program ägnade Rivka Night flera månader åt att finslipa detaljerna i designen, innan hon lämnade över arbetet till Skanska och konstruktionen kunde ta vid.

– Nästan allting var specifikt för just det här projektet och krävde mer detaljskicklighet än något annat brobygge jag jobbat med. Arbetslagen var mycket uppmärksamma på alla detaljer och såg till att formen, fårorna och strecken fick den effekt som myndigheten och konstnären ville åt, säger Lawrence Damore, projektansvarig på Skanska.

Skanska anlitade Masonry Concepts, Inc., i Santa Fe Springs, och Moonlight Molds, Inc, i Gardena, för att skapa korgarnas karakteristiska utseende. Varje vävd korg består av 60 prefabricerade

MED HJÄLP

52

BETONG 5 | 2013

segment och sexton förgjutna vassrören i betong högst upp på varje korg är 0,6–3 meter höga. Betongreceptet i de prefabricerade segmenten har en unik kombination av ballast: svart sten och grått, genomskinligt och speglande glas, som tagits fram specifikt för Gold Line-bron.

Formarna specialtillverkades för att skapa de böjda ytorna till korgarnas runda former. Efter att segmenten lossats från formarna, högtrycktvättades de för att få fram glaset och stenen. Varje segment fick härda i 28 dagar innan det levererades till broområdet. På byggplatsen satte Masonry Concepts noggrant varje segment på plats. De staplade och låste fast dem ovanpå varandra i nio ringar för att skapa de imponerande formerna ovanpå brons stödpelare.

När det gäller designens andra viktiga aspekt, brons serpentinmönstrade underbyggnad, arbetade entreprenören tillsammans med konstnären. Till en början ville Andrew Leicester att överbyggnaden skulle ha en rundad form.

– Men vi såg svårigheter i designen och i konstruktionsmöjligheterna för den formen, så vi föreslog ett tvärsnitt med en plan underbyggnad och rundade sidor, något som Andrew tyckte var ett acceptabelt alternativ, säger Lawrence Damore.

De rundade sidorna tillverkades på annan ort och lyftes på plats ovanpå konstruktionsställningen. För att få till serpentinformen och de längsgående få-

rorna i underbyggnad monterades specialdesignade, polymera strukturmatriser på de rundade formerna. De skapade sicksackmönstret genom att fästa separata fasningsremsor på formarna. Allt det här gjordes med extrem noggrannhet för att skapa en skarvlös effekt över hela bron.

Som om det inte räckte med de designoch konstruktionsmässiga utmaningarna, var man även tvungen att ta hänsyn till Raymond-förkastningen, en aktiv seismisk förkastning precis under bron. På grund av de seismiska problemen utformades en bro med tre spann med en platsgjuten, efterspänd lådbalk som bärs upp av en enda pelarbalk och en konsolbalk som spänner över motorvägen. På grund av den höga vertikala och laterala påverkan som kan förväntas vid en jordbävning gjordes tre borrade pålfundament med en diameter på 3,4 meter som alla är cirka 33,5 meter djupa.

I de tre pålfundamenten sattes TDRmätare, tidsdomänreflektometrimätare, (för mer information se TDR-mätare på Wikipedia) som inkluderar koaxialkablar inuti pålarna. Efter en större jordbävning kan en kontrollenhet fästas vid kablarna för att utvärdera eventuella skador i fundamenten.

– Utan det här systemet skulle arbetslaget tvingas göra utgrävningar upp till sex meter under markytan för att inspektera och leta efter märkbara tecken på sprickor i betongen, säger Lawrence Damore.

experten UTTORKNING AV BETONG? Jag har nu letat och läst i olika rapporter och artiklar på nätet om uttorkning av betong. Det jag inte får grepp om är datumen för gjutning, tätt hus, styrd torkning och slut. Ska räkna ut torktider för platta på mark och mellanbjälklag i ett flerbostadshus med fyra våningar. Behöver förstå för att kunna använda programmet TorkaS. /Micael

Hej Micael, TorkaS är ett enkelt och bra beräkningsprogram som finns att ladda ner gratis på www.fuktcentrum.lth.se. Både platta på mark och mellanbjälklag finns som val i TorkaS, med olika isolering, vattencementtal och tjocklekar.

När man väl matat in data i programmet aktiveras knappen “Beräkna”. Om den inte är grön, beror det på att indata saknas eller att ordningsföljden, det vill säga datumen, är fel.

Om jag förstår din fråga rätt, så är du osäker på vilka datum man skall mata in.

Gjutning = Dagen då betongen gjuts.

Tätt hus= När konstruktionen är så pass skyddad att den inte exponeras för nederbörd. Temperatur och RF antas då vara samma som för omgivande luft (klimatdata för orten).

Styrd torkning= Då utrymmet är tätt och man påverkar klimatet genom att tillföra värme och/eller avfukta.

Förvalt styrt klimat är 18 grader och 60 % relativ fuktighet (RF), vilket är en normal nivå på en arbetsplats.

I vissa fall vill man påskynda uttorkningen, och då kan man öka temperaturen och/eller sänka RF. Under fliken “Torkklimat” kan du ändra temp och RF. Slut= Datum då ytskiktet (matta, parkett, klinker, spackel, mm) skall läggas och det kritiska RF för detta skall vara uppnått.

I programmet finns en enklare hjälp, men för utförligare vägledning finns en bra manual att ladda ner på www.fuktcentrum.lth.se.

/Oskar Esping, tekn. dr. Färdig Betong, Thomas Concrete Group AB

LUFTPORBILDARE FÖR ALLT CEMENT? Finns det en luftporbildare som ger exakt samma egenskaper till samtliga cement på marknaden? /Martin

Hej Martin, jag har inte stött på någon luftporbildare som har samma egenskaper oberoende av cementsort.

Det går att komma ganska nära likvärdiga egenskaper, men det kräver en hel del justeringar av betongrecepturer samt blandningsordning. /Martin Hansson, FoU-chef för betongtillsatser Norden & Baltikum, Sika.

54

BETONG 5 | 2013

Färg på takpannorna Mina betongtakpannor börjar tappa färgen nu efter 20 år. Kan jag måla eller behandla dem så att de åter blir grafitgrå? /Ulf

Hej Ulf, det går bra att måla om betongpannor om man använder silikatfärg. Färgen innehåller vattenglas som binder till betongens yta. Jag föreslår att du tar kontakt med färghandlare eller byggmarknad som kan rekommendera en färgprodukt med rätt innehåll för dina betongpannor. /Erik Viggh, Senior kemist, Cementas Utvecklingsavdelning

| Signerat |

Utvald person tycker till Bo Göran Hellers, Professor Emeritus KTH

Betonghybrider är framtiden!

En behaglig överraskning är att betonghybrider, kombinationen av lättbetong med vanlig betong, nu verkar få ett genombrott inom byggnadstekniken, grundat på funktionsanalys och erfarenhet av skador.

Således ryktas det att utfackningsväggar, länge ett favoritområde för träindustrins produkter,ofta med enstegstätning och risk för röta, nu ska prövas som oorganiska lättväggar med inslag av lättbetong. Detta material är hydrofilt och ger säkerhet vid eventuellt fuktläckage – det suger i sig vattnet! Men det avger också fukten, snabbt och effektivt.

Ett lättbetongmontage kan ske med en fuktkvot på uppåt 40 procent, men redan efter ett år är 90 procent borta, under förutsättning att inbyggnaden är fuktskyddad. Det gäller att kombinera materialen, speciellt med betong, så att denna fuktavgång underlättas. Även fuktförhållandena för tilläggsisoleringen måste då beaktas. En genomarbetad byggnadsteknik för sådana utfackningsväggar saknas ännu, men grunden är lagd.

För bjälklag av betong har höjden ökat efterhand. Den platsgjutning av 16 centimetersplattor, ibland bara 14, som vi utförde på 60- och 70-talen har vuxit med uppåt tio centimeter till omkring 26 centimeter i dagens produktion, med förklaringen att spännvidder har ökat liksom kravet på luftljudisolering. Men då blir egentyngden omkring 625 kg/ kvm, eller ungefär dubbelt så mycket som den rörliga lasten.

Huset blir onödigt tungt och den inbyggda energin (embodied energy) alltför stor. För elementbyggnad med håldäck är situationen än värre, den slutliga höjden inklusive pågjutning (65 – 110 mm) blir ett problem.

Hur ska utvecklingen brytas? Ja, förspända betonghybrider erbjuder en lättnad, konstruktionen blir väsentligt lättare med oförändrad bärförmåga, ungefär halverad inbyggd energi trots oförändrad luftljudisolering, tack vare utvecklad ytfysik. Höjden blir oförändrad.

Lättbetong, en gång utvecklat av Axel Eriksson och exploaterat av Ytong, är ett mirakelmaterial som kan tillverkas  av enkla råvaror. Det kompletterar betongen!

| Teknikmix |

Redan de gamla romarna EN FORSKARGRUPP från University of California, Berkeley, har undersökt den romerska betongen i syfte att förbättra hållbarheten hos den moderna betongen. Betong användes i monument såsom Pantheon i Rom, men särskilt intressant är användningen i saltvattenmiljöer som kajer, vågbrytare och andra hamnkonstruktioner. Den romerska betongen är också intressant ur miljösynpunkt eftersom den hade mindre klimatpåverkan än dagens betong.

Receptet för romersk betong beskrevs omkring 30 f.Kr. av Marcus Vitruvius Pollio, en ingenjör för Octavianus, som blev kejsare Augustus. Den ”inte-så-hemliga” ingrediensen är vulkanisk aska som romarna kombinerat med kalk för att bilda murbruk.

Forskningsgruppen tror dock inte att det romerska receptet ska kunna ersätta dagens betong, även om det är hållbart, eftersom det inte är idealiskt för konstruktion där snabbare härdning behövs. Men forskarna försöker nu hitta sätt att tilllämpa sina upptäckter om romersk betong till utvecklingen av mer miljövänlig och hållbar modern betong. De undersöker om vulkanaska skulle vara ett bra substitut för cement i länder utan tillgång till flygaska.

Vatten mot stelnad betong READY JET är en patenterad teknik för rengöring av betongbilstrummor

med vatten och högtryckspump som nu kommit till Sverige. En högtryckspump med 1 345 bars tryck sprutar vattnet ut i en lans som hydrauliskt skjuts in i betongtrumman. Längst ut på lansen sitter ett stålmantlat huvud där vattnet kommer ut i form av en vinklad stråle. Strålen arbetar i en halvmånsrörelse fram och tillbaka. När huvudet är inskjutet längst in i trumman, vinklar man huvudet uppåt så att strålen skär in på baksidan av blandarvingarna och på så sätt kommer man åt härdad betong där man vanligtvis inte kommer åt. Tekniken eliminerar i stort sett att personer behöver gå in i trumman och än mindre jobba med farliga verktyg med personskador som följd.

En rengöring tar drygt en timma och så mycket som 0,5 kubikmeter betong kan fås bort. www.thovo.se

Sänktunnel bäst för Femern Baelt EFTER FYRA års analyser och en 10 000 sidor omfattande ansökan tar nu Femern Baelt-förbindelsen nästa steg. Utredningen visar att sänktunnel är det bästa alternativet. En borrad tunnel, som för övrigt skulle bli en av världens längsta, skulle kräva sex av världens största tunnelborrmaskiner och bottnen på Femern Baelt är inte speciellt lämplig att borra i. En bro skulle få två spann på 724 meter och även den bli en av världens längsta i sin kategori, men erfarenheterna anses för få för att det ska låta sig göras. Däremot har man goda erfarenheter med sänktunnel, främst från Öresundsförbindelsen.

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm