Betong 6, 2011

M Betong

NR 6/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 6/2011 2/09

ED GÖ TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TIV ST IT OL ET T

2 6

Lunds

Idéon Gateway Nominerade BETONGVINNARE

Designat / Slingrande Teknik / Flygaska Mänskligt / Rekordung www.betong.se / REDAKTÖREN REFLEKTERAR / CARINA EDBLAD BLOGGAR / 430 BESÖKARE PER DAG / 15 000 LÄSER NYHETSBREVET / BETONGNYHET VARJE DAG

11-11-24 14.55.20

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Formsläppmedel i koncentrat PIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatten inför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö, minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning, färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligen kostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se.

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Formsläppkoncentrat levereras i behändiga enliterspåsar för platsgjutning eller i fat och bulk för automatiska blandarsystem.

www.graceconstruction.com +46 (0)42 - 16 78 00

BET0611_annons.indd 2

11-11-23 13.27.33

| INNEHÅLL |

NR 6/2011

42

Hösttävlan

ARTIKLAR & REPORTAGE 11 Aktuellt SL skapar helt ny avdelning för att bli mer strategiska.

12 Projektet | Idéon Gateway I Lund reser sig stadens högsta byggnad mot skyn. Fast än är det mest ett betongskelett.

12 Projektet

I Lund blickar vi uppåt på stadens högsta byggnad som klättrar mot skyn.

I VARJE NUMMER!

TEKNIK

24 Granskat | Betongbranschen 2030

4 Ledare

Hur lockar vi framtidens ungdomar till branschen? Nio företag deltar i enkät.

Byggbranschen är inte så dålig som den målas upp.

35 Flygaska i betongen inga problem

44 Utblick | Betongresa till Schweiz

7 Mixat

Anita Stenler ger oss ett resereportage från Betongföreningens studieresa till Schweiz.

Halva kostnaden för armering kommer från transporter och hantering.

30 Nominerad betong Tidskriften Betong presenterar ett urval från höstens olika tävlingar.

24 Granskat

Sista delen av vår artikelserie om Vision 2030 har fokus på hur vi lockar ungdomarna.

9 Designat Flammigt, slingrande, smygande och roligt.

43 Hallå där!

Ulf Jönsson, betongexpert på prisade Citytunneln, berättar om betongen bakom projektet.

44 Betongföreningen Reserapport från Rådet för estetiks resa till Schweiz.

49 Anslagstavlan Läsarbrev och nya begreppen liveable och sociable presenteras.

50 Mänskligt Sveriges yngsta minister Annie Lööf berättar om sina vita lögner.

Laboratoriet hos Thomas Concrete Group delar med sig av sin forskning kring betong med flygaska.

39 Helkross i betong under luppen Naturgruset ut och helkrossballast in. Men hur blir betongen? Björn Lagerblad, Mikael Westerholm och Hans-Erik Gram ger svaren.

46 Inspiration Årets betongarkitekt, Helena Tallius Myhrman, inspireras av Schweiz.

BETONG 6 | 2011

BET0611_03_innehall.indd 3

3

11-11-24 14.23.19

LEDARE

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

» Jag kan även stå ut med att Statskontoret 2009 gör en uppföljning och kallar den ”Sega Gubbar” där man kommer fram till att ingenting i stort har förändrats. «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

UTGES AV BETONGFÖRENINGEN Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@frilanslayouten.se Telefon: 0739-55 04 51

REDAKTIONSRÅD Kjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Anna Rolf, Margareta Redlund Laninge, Åsa Lehto, Arne Hellström, Alf Aggring och Hans Hedlund

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

TRYCKERI TRYDELLS TRYCKERI AB Box 68, 312 21 Laholm

OMSLAGSBILD av Boel Ferm

4

Står inte ut!

JAG KAN stå ut med Fuskbyggarna på TV 4. För när Martin Timell och Lennart Ekdal skyndar framför kamerorna i sina välklippta program så är det inte i första hand dåliga entreprenörer de jagar utan tv-tittare. De flesta vet att det är underhållning.

Jag kan stå ut med att regeringen 2002 tillsätter en speciell byggkommission som granskar konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn och ger den namnet ”Skärpning Gubbar”. Jag kan stå ut med att den kritiserar höga priser, svårigheter att påverka utbudet, låg produktivitet, dålig kvalitet, svart arbetskraft och karteller.

Jag kan även stå ut med att Statskontoret 2009 gör en uppföljning och kallar den ”Sega Gubbar” där man kommer fram till att ingenting i stort har förändrats.

Jag står ut därför att mycket är sant och det är mycket som behöver förändras i vår bransch.

Men. Jag har svårare att stå ut med branschens reaktion. Platt som en pannkaka. Tystnad.

Rullande som en pudel. Ingen protesterar, ingen vill ge en annan bild och ingen ställer sig upp för att berätta att det faktiskt inte är signifikativt för hela branschen.

Landets största entreprenör, Skanska, lämnar samtliga branschorganisationer som om det är där roten till allt ont finns. Kartellernas nästen. Till och med lilla ideella Betongföreningen dras med i lämnandet. Och inte heller nu protesterar någon. Pannkakan blir lövtunn.

Och när nu Konkurrensverkets vd Dan Sjöblom uttalar sig i ett pressmeddelande och säger att konkurrensen är svag inom byggsektorn och sammanknippar det med ”traditionen med bransch- och intresseföreningar där konkurrerande företag träffas” och nämner problem med mutor och korruption så står jag faktiskt inte längre ut.

Byggbranschen sysselsätter 450 000 personer. Med mig blir vi 450 001. Det är drygt tio procent av samtliga sysselsatta i Sverige. Jag har aldrig jobbat svart, tagit mutor, deltagit i en kartell eller fuskat. Jag är inte korrupt och ineffektiv och försöker inte stänga ute internationell konkurrens. Jag är rätt övertygad att de flesta av er är likadana.

Jag tycker det är dags att någon säger ifrån och inte bara accepterar att byggbranschen dras över med en och samma fuskkam. Vi är en juste bransch, en effektiv bransch, en kunnig bransch som gör underverk.

Och vi, den stora majoriteten som inte fuskar, är stolta över att jobba här.

Klippt och skuret som helst intresse av att ”slåss” mot betongen, som på många sätt är ett fantastiskt byggmaterial, skriver Niclas Svensson, Träbyggnadskansliet, i tidningen Bofast.

VI HAR INGET

Saxat byggmaterial, skriver jag själv i samma nummer av Bofast.

Men, tillägger jag, rätt byggmaterial ska vara på rätt plats. Så blir det inte när politiker ska bestämma.

TRÄ ÄR ETT UTMÄRKT

BETONG 6 | 2011

BET0611_04_ledare.indd 4

11-11-24 13.17.09

Smartare uppvärmning med TermoDeck™ I moderna hus bygger man ofta bort den naturliga värmelagringen

värmer upp byggnaden. Lite som en klassisk kakelugn, fast på ett modernt

i bjälklagen. I stället krävs dyrbara, invecklade och energikrävande

sätt. Golv- och takytor fungerar som radiatorer och inget vattenburet

klimatsystem för att skapa ett behagligt inomhusklimat. Med

system för uppvärmning behövs. I kombination med Strängbetongs

TermoDeck erbjuder Strängbetong ett alternativ till det tänkandet.

värmeisolerande klimatskal med sandwichelement kan energianvänd-

Systemet utnyttjar bjälklagets kanaler för att leda in varm luft som

ningen minska med upp till 50%. Det tycker vi är smartare byggande.

Smartare byggande

BET0611_annons.indd 5

11-11-23 13.27.35

Nyhe

t

Glenium SKY 684

För optimerad glättning vintertid · Nytt flyttillsatsmedel med kort bindetid · Skapar krämig robust betong, även SKB · Optimerat för golvbetong vintertid

BET0611_annons.indd 6

11-11-23 13.27.37

mixat Byggentreprenörerna kritiseras av Konkurrensverket Konkurrensen inom byggentreprenadområ-

det måste bli bättre, skriver Konkurrensverket i ett pressmeddelande. Anledningen är att byggentreprenader är högt representerade i de ansökningar om upphandlingsskadeavgift och böter som Konkurrensverket tagit till domstol.

I pressmeddelandet är man också kritisk till branschföreningarnas inflytande. ”Konkurrensen inom byggsektorn är inte alls så stark som man kunde ha hoppats. Traditionen med bransch- och intresseföreningar där konkurrerande företag träffas är stark. Dessutom förekommer problem med mutor och korruption”, säger Dan Sjöblom, Konkurrensverkets generaldirektör.

Mixade nyheter från betongvärlden

Armering inte så dyrt som man tror

SVR-priset till Åsa Söderström Jerring Mångsysslerskan Åsa

Söderström Jerring har utsetts till årets SVR-pristagare.

Det årliga priset delas ut av SVR Samhällsbyggarna till en person som på något sätt utvecklat och lyft fram Samhällsbyggarprofessionen. Idag sitter Åsa Söderström Jerring som styrelseledamot i flera företag, bland andra JM, Geveko, Rejlers Ingenjörer, Comfort-kedjan, ELU Konsult, Arkitekterna Krook & Tjäder, FIA och IVA. Sedan tiden på Ballast Väst bär hon med stolthet smeknamnet Grus-Åsa.

Hanteringen av armering på byggarbetsplatsen kostar lika mycket som att tillverka den. Det

visar en rapport från Chalmers där genomsnittspriset för armeringsprodukten ILF låg på 6 480 kr/ ton medan fraktkostnaden var på 522-948 kr/ton och hanteringen på byggplatsen 4375-15 780 kr/ton. Slutsatsen i rapporten är att det finns mycket att vinna i byggentreprenörens produktionsplanering och i att skapa effektiva materialflöden. Läs rapporten på Betong.se/eftersnack.

Betong gav Svevia miljöpris Med 35 av totalt 40 poäng tog Svevia hem Norra län-

kens miljöpris för entreprenaden NS15. Entreprenaden omfattar en breddning av E4/E20 vid Karolinska institutet i Solna. Priset delas ut av Trafikverket. Svevias förslag att tillverka prefabricerade betongelement på en »miljösäker« plats inom arbetsområdet istället för att genomföra en traditionell gjutning, förkortade arbetstiden och gav omfattande energi- och miljövinster. Genom att arbetsmomentet tog kortare tid, minskade också störningarna för de av vägarbeten hårt drabbade stockholmstrafikanterna.

Lise Langseth lämnar Svensk Betong Svensk Betongs vd Lise Langseth

lämnar sin anställning på Svensk Betong för att istället bli regionchef för Öst inom projektledningsföretaget Faveo. Lise Langseth tog över som vd på dåvarande Svenska Fabriksbetongföreningen för två år sen och var med att slå samman den föreningen med Betongvaruindustrin och bilda Svensk Betong.

PP-fibrer i internationellt ljus Brandspjälkning av betong var temat för en workshop i Delft

i oktober. En viktig fråga var proportionering av polypropylenfibrer. I Betongföreningens nyligen utgivna rapport ifrågasattes rekommendationen att lägga i 1,0 eller 1,4 kilo per kubikmeter beroende på säkerhetsklass. Internationellt framkom vid workshopen att receptet 2-4 kilo inte är något problem. Den tyska tillverkaren Baumhüter presenterade en ny fiber med lägre viskositet som är uppemot 50 gånger mer lättflyktig än vanliga fibrer. Det skulle innebära att fiberhalten kan minskas radikalt.

Läs reserapport på betong.se/eftersnack.

Betong 6 | 2011

BET0611_07_mixat.indd 7

7

11-11-24 14.01.50

Turebergskyrkan, Sollentuna Byggherre: Svenska Kyrkan Arkitekt: Tallius Myhrman Arkitekter Byggnadsentreprenör: Peab Sverige AB Fotograf: Daniel Hertzell

Cementa 2012 För tjugofjärde året i rad har Cementa glädjen att ge ut en väggalmanacka med vackra bilder av konst, byggnader och anläggningar i betong.

Fotograf är Daniel Hertzell.

Formbarhet, styrka och beständighet är betongens främsta egenskaper. Betongens värmelagrande förmåga kan spara energi för uppvärmning och kylning. Väl planerade betongbyggnader kan uppnå lång livslängd – och när de rivs tar betongmaterialet upp koldioxid ur luften.

Visste du att en väggalmanacka vid tillverkning producerar 189 gram CO2, vilket motsvarar 860 meter bilkörning. Surfar du på internet eller läser din e-post motsvarar det 32 respektive 40

sekunder per dag. Att bläddra i och njuta av väggalmanackans bilder är således en ren miljövinst. Den kostar och släpper inte ut mer CO2 ju mer du använder den.

Vi önskar er nu ett Gott Nytt År för planering och byggande med betong.

Har du inte fått årets kalender beställer du den på info@cementa.se

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57000 anställda i 50 länder.

BET0611_annons.indd 8

11-11-23 13.27.39

designat Smygande betong På Engelbrektsplan vid Humlegården i

Stockholm slog sig stockholmskonstnären Olabos betonggjutna flock hyenor ner under sommaren. Konstverket anspelar på stureplanshyenorna, som delas upp i brats och festfixare, och till konstverket finns en rolig text där dessa arter beskrivs ingående.

Slingrande betong Henri Intonen har

I en bar I New York flammar betongen som eld. Beställaren ville att golven, bardisken, handfaten och till och med väggarna skulle få ett eldigt uttryck. Och med betong är ju allt möjligt.

Foto: Magdalena Thörnblom

Flammande betong

skapat denna vattenkran i betong. Ögonen på kobran skiftar färg med vattentemperaturen. Kobran kommer att tillverkas i ett begränsat antal och sen kommer formen förstöras. Priset kommer att ligga runt 15 000 kr.

Rolig betong I Blackpool byggs en 1880 kva-

dratmeter stor matta i betong och granit vilket gör den till Storbritanniens största konstverk. Skapare är komikern Ken Dodd som samlat över tusen olika citat från författare och komiker.

Betong 6 | 2011

BET0611_09_designat.indd 9

9

11-11-24 13.58.10

Fördelarna med VST Väggsystem är många.

Med platsgjutna ytterväggar ger den goda lufttätheten förbättrad energieffektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betongstomme ger lägre effektbehov. VST väggen har alla de fördelar som en traditionellt gjuten vägg har men med högre prefabriceringsgrad. De färdigarmerade väggformelementen är dessutom lätta att frakta och hantera på arbetsplatsen.

För mer information besök: www.fardigbetong.se

Skyttevägen, Karlshamn

BET0611_annons.indd 10

11-11-23 13.27.41

| MILJÖ | | AKTUELLT

SL höjer blicken 50 år framåt

En helt ny avdelning på SL ska se till att man redan nu anpassar sig till hur Stockholm ser ut om 20 år. Det innebär att även betongen måste anpassa sig. Tidskriften Betong har träffat Mattias Wäppling, sektionschef för Strategisk utveckling.

TEXT: ROGER ANDERSSON BILD:SL

tjänster ska tillsättas. Vi ska bli kunnigare beställare, säger Mattias Wäppling.

Stockholm förväntas växa med cirka 20 000 invånare per år, något som kommer ställa stora krav på kollektivtrafi ken.

Därför höjer SL, Stockholms lokaltrafi k, blicken redan nu.

– Vi har förut varit en organisation fokuserad på att förvalta. Vi skall ändra på det och blicka framåt istället. Bli mer strategiska, säger Mattias Wäppling.

Mattias nämner ett program för omvärldsbevakning där man metodiskt kollar bland annat vad som sker i omvärlden, vad som görs inom forskningen, vilka politiska beslut som tas och vart marknaden är på väg.

Fler människor i tunnelbanan ger större belastningar på infrastrukturen, det vill säga våra spår och på våra fordon.

Där fi nns flera strategiska överväganden att göra.

– Ska tågen byggas i lättare material?

Då blir de inte lika brandmotståndiga och sprinklersystem kan behövas. Vad kostar det i förhållande till att låta tågen vara tyngre och bygga starkare broar? säger Mattias Wäppling.

– DRYGT 70 NYA

Vilken turtäthet som är max är också viktig fråga. Och hur ofta ett tåg får gå sönder. En annan fördel med det strategiska tänkandet är också att forskningsoch utvecklingsbehoven blir tydliga.

– När vi analyserar framtiden märker vi också vilka frågor som vi inte kan få svar på. Där kan det behövas forskning, säger Mattias Wäppling.

Något som kan bli aktuellt är att låta någon damma av SL:s anläggning i Arvidsjaur. Tidigare var det utbildningsplats med inriktning på förvaltning, handfast träning av att skotta rent växlar till exempel.

– Vi kanske bestämmer att alla fordon vi köper in ska testas däruppe för att se att de håller för vintertrafi k. Snöproblematiken är en viktig fråga. Där skulle vi kunna samarbeta med Arvidsjaur kommun och exempelvis Luleå tekniska universitet, säger Mattias Wäppling.

Att betongen har en viktig del i SL:s strategi är Mattias Wäppling övertygad om.

– Robusthet är viktigt och att till exempel broar håller för framtida förändringar som vi inte vet hur de ser ut idag. Där blir betongen viktig. Men

betongbranschen måste också arbeta med miljöfrågorna och tänka mer hållbart, men det gör man ju redan.

Byggtiderna kommer också bli viktiga.

– Det är kostsamt när trafiken står stilla och folk inte kommer till jobben. Därför måste tider för byggnad och reparationer bli kortare, men också mer tillförlitliga. Planerade tider måste hålla. Jag tror att prefabriceringsgraden måste höjas, säger Mattias Wäppling.

Finns det någon annan stad som har ett liknande strategiskt tänkande för kollektivtrafiken?

– Inte vad vi vet. Så våra förebilder finns inom militären och inom IT, säger Mattias Wäppling.

Avdelningen för strategisk utveckling startades i maj och någon större effekt har man ännu inte kunnat ge.

– Vi är fortfarande i vaggan och har kanske kommit tio år framåt i tiden.

Målet är att hela tiden ligga 50 år framåt. I vår kommer det nya trafikförsörjningsprogrammet, det blir väl det första resultatet av vårt arbete, avslutar Mattias Wäppling.

.

BETONG 6 | 2011

BET0611_11_aktuellt.indd 11

11

11-11-24 13.03.12

12†B e t o n g 6 | 2 0 1 1

BET0611_12-23_projektet.indd 12

11-11-24 14.50.56

| PROJEKTET |

Skånsk Betong!

Strålande utsikter Nu hamnar Lunds domkyrka i skuggan. Med det 74 meter höga Ideon Gateway får den skånska universitetsstaden något nytt att se upp till. Mitt i forskningscentret Ideon klättrar våningarna upp för att till slut bli 19 våningar hotell och kontor.

TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: BOEL FERM

– D E T Ä R E N D E L A D totalentrepre-

Ideon Gateway kommer värmas med bergvärme som den hämtar ur 35 hål 250 meter ner i marken.

nad. Beställaren förhandlar upp installatörer och vi samordnar, säger Jan Göthe och försöker dölja vad han tycker.

Som Skanskas produktionschef på Ideon Gateway ska han se till att alla underentreprenörer håller sig till ordningen.

Och till tidschemat. Entreprenörer som Ikano Fastighets AB i Lund förhandlat fram.

– De tror det blir billigare, det finns en föreställning att det skärs emellan annars, säger Jan Göthe.

Näsan rynkas lite lätt inne i byggboden nedanför Ideons betongstomme som kommit 13 våningar upp. Han hade hellre velat få färdiga badrumsmoduler till de 180 hotellrummen, än som nu kakla allt på plats.

Skanska själva fick två entreprenader, stomme och stomkomplettering. Det innebär att skalväggarna blir flitigt använda.

En speciell fördelarmast har köpts in av betongleverantören Sydsten som pumpar betongen uppåt och sen fördelar den i väggarna på varje plan.

– För stabiliteten används även massiva väggar. Sen är det ett stålpelarbalk-system med HDF-bjälklag, säger Jan Göthe.

Det är dags för säkerhetsgenomgång.

Jan tar fram en pärm vi får bläddra oss igenom själva medan han hämtar papper som ska fyllas i. En illustrerad bild av en bandspelare dyker upp i plastfickan på en av sidorna. Ett stort, rött kryss är ritat över bilden. Musikfri arbetsplats. Jan Göthe försöker dölja vad han tycker igen.

Närmast anhörig är ifylld, skyddsglasögonen som sitter monterade på hjälmen nerfällda och Jalasskorna i storlek 44 åtsnörda. Lundavinden rycker i dörren när vi går ut. Femton sekundmeter, enligt Jan Göthe.

– När det blåser 15-20 sekundmeter är

BETONG 6 | 2011

BET0611_12-23_projektet.indd 13

13

11-11-24 14.51.02

Jan Gรถthe, Skanskas produktionschef pรฅ Ideon Gateway.

BET0611_12-23_projektet.indd 14

11-11-24 14.51.09

| Projektet |

det risk att vi får avbryta arbetet, men det får kranföraren avgöra. Efter semestern till nu, i mitten av oktober, är det ungefär tio dagar som det blåst för mycket, säger Jan Göthe.

Men idag körs det för fullt. Två kranar placerar betongelementen på plats ovanför våra huvuden. De lätta fasadelementen från Ungern står staplade i rader på marken och ytterglasen monteras för fullt.

– Innerglasen är färdigmonterade, men på grund av en leveransförsening saknas ytterglasen. De kommer att monteras på elementen från plan tio och uppåt. Resten nedåt monteras med hjälp av lift i senare läge, säger Jan Göthe.

Här och var sitter solceller inmonterade.

Hotelldelen kommer drivas av Elite Hotels.

Betong 6 | 2011

BET0611_12-23_projektet.indd 15

15

11-11-24 14.51.13

Ett högt hus i Lund är känsligt, byggnaden får exempelvis inte konkurrera med den 55 meter höga Domkyrkan.

16 B e t o n g 6 | 2 0 1 1

BET0611_12-23_projektet.indd 16

11-11-24 14.51.19

| Projektet |

Mer om

Ideon Gateway Beställare: Ikano Fastighets AB Entreprenör: Skanska Arkitekt: Uulas Arkitekter och Mono arkitekter Konstruktör: Structor Byggtid: november 2010- oktober 2012 Byggkostnad: ca 500 miljoner kr Betongleverantör: Skanska och Sydsten Betongmängd: 6 000 m3

1 500 kvadratmeter blir det allt som allt.

Bygghissen stannar på elfte våningen, 40 meter ovan marken. Nästan lika högt som sjukhusets helikopterplatta på taket lite längre bort. Men inte i nivå med Lunna pågar, som domkyrkans två torn kallas. De har sedan de blev en tillbyggnad till den ursprungliga kyrkan i början av 1500-talet, varit Lunds högsta byggnad med sina 55 meter. Nu får lundensarna blicka upp till vetenskapsparken Ideons högsta byggnad istället.

Två trappor upp möts vi av en blinkande, gul varningslampa. Samma som vid vägarbeten.

– Den visar att det pågår montage häruppe, säger Jan Göthe.

Fem man brottas med ett massivt betongelement som inte riktigt vill passa in.

En gest till kranföraren, elementet lyfts upp några decimeter och så ett nytt försök. På plats och så börjar man skruva fast med bultar.

Plockade ackord från en elgitarr hörs lite svagt och när vi kommer runt ett hörn tränger en transistorradio ut ljudet från

Betong 6 | 2011

BET0611_12-23_projektet.indd 17

17

11-11-24 14.51.25

Mer om

Sveriges miljövänligaste byggnad Ideon Gateway ska uppnå miljökraven för både Green Building och Miljöklassad Byggnad, vilket gör den till den mest miljövänliga byggnaden i Sverige när den stå klar. Exempel för att upp nå det är en tät konstruktion, välisolerad stomme och ett behovsstyrt ventilationssystem. Genom att använda sig av borrhålslager möjliggör man att under de varma perioderna under sommarhalvåret kyla byggnaden med kallt vatten som man tar upp ur grundvattnet i närliggande berg. Byggnaden utrustas även med grönt tak som magasinerar regnvatten. Taket isolerar även byggnaden under vintern och har en kylande funktion under sommaren. Byggnaden kommer även att utrustas med energieffektiv belysning i form av LED-armaturer som ger mer ljus per watt än vanliga glödlampor och som till skillnad mot andra ljuskällor avger väldigt lite värme. På taket och fasaden kommer solceller att sättas upp. En annan spännande detalj är att byggnadens hissar kommer att utrustas med återladdande generatorer. Det betyder att när hissarna åker nedåt producerar de samtidigt el som sedan kan användas när de åker upp igen. Hissarna blir på så sätt 40 procent energieffektivare än en konventionellt utrustad hiss med växel.

På varje våningsplan finns det plats för 40 – 70 personer. I de centrala delarna finns hiss, trapphus, toaletter, städ och teknikutrymmen, resterande yta kan anpassas individuellt till varje företag.

den kyliga vinden. Kvar blir bara ”Brothers in arms” med Dire Straits. Jan Göthe går fram och stänger av. Han ler lite urskuldande.

Det är mulet över Lundaslätten. Hade det varit klart hade Jan Göthe nästan kunnat se ända till hemmet i Sjöbo. Vad som däremot syns tydligt är Ideon Science Park som 1983 blev Sveriges första forskningsby och som idag hyser 260 företag.

Jan Göthe har själv varit placerad här sen 1985. Han pekar på kontor och parkeringshus som han varit med och byggt.

Nu blir han kvar här åtminstone till hösten 2012 då det här projektet ska vara klart.

18 B e t o n g 6 | 2 0 1 1

BET0611_12-23_projektet.indd 18

11-11-24 14.51.31

| Projektet |

Betong 6 | 2011

BET0611_12-23_projektet.indd 19

â€

19

11-11-24 14.51.40

| Projektet |

Mer om

Arkitektens gestaltningsidéer Byggnaden ska fungera som landmärke för hela Ideon-området och vara dess naturliga mötesplats. Det har därför varit viktigt att byggnadens gestaltning andas kreativitet, nyskapande och lust. Fasadmönstret som bildas av fönsterband och fasadglasskivor i mörkgrå och kameleontnyans, ger en lekfull och kreativ fasad som förändras, utvecklas och vill vidare precis som Ideon. Kameleont-glasskivorna består av glas belagda med en film som framkallar optiska effekter och uppför sig olika i olika ljusförhållanden och från olika betraktningsvinklar. Färgen skiftar subtilt från lila och orange till djupgrönt och blått. Vi ville även skapa en byggnad som ”sträcker sig mot himlen” och har försökt förstärka höjden visuellt genom att arbeta med flera slanka huskroppar och i huvudsak vertikala mönster. Gestaltningen skall också signalera och visa projektets gröna profil genom sina gröna takytor, integrerade solcellsytor i fasaden och dess lummiga utemiljö.

Jerker Edfast och Jennie Edfast, Uulas Arkitekter

BET0611_12-23_projektet.indd 20

11-11-24 14.51.45

| Projektet |

Längre bort ligger Lunds universitet och kärnfysiklaboratoriet MAX-lab som snart bygger sin nya anläggning MAX IV som kommer kosta 2,6 miljarder kronor.

De 180 rummen i Ideon Gateway kommer nog inte stå tomma.

Vi går ner till tionde våningen där byggnaden delar upp sig. Kontoret fortsätter i en egen kropp och blir 19 våningar högt. Hotelldelen blir 14 våningar. Ett tvillingtorn, kan man säga. Fast med gemensam bas.

– Här ser du fördelarmastens förankring. Den får klättra med byggnaden uppåt sen, säger Jan Göthe.

Om man nu kan säga att en 18 ton tung mast klättrar.

Vi tar en titt på de ungerska fasadelementen när de är på plats. 240 gånger 375 centimeter mäter dem. Men som sagt, utan ytterglasen.

– Glasen är klädda med en film med små hål som ger olika färger när ljuset bryts, men det är den filmen som är försenad, säger Jan Göthe.

Just nu sker ingen montering, de båda kranarna är upptagna.

– Fasadelementen monterar vi mellan klockan 17 och 21 då kranarna blir lediga. Men snart är hotelldelen monterad och då går vi över till dagtid, säger Jan Göthe.

Vi tar oss några våningar ner via den nakna betongtrappan och Jan Göthe går in på ett våningsplan där toaletterna börjar ta form. Här kunde det varit moduler.

Ett våningsplan har tre ”vingar”, där man får ljus från tre väderstreck i vardera vingen. I entreìn finns en blandning av hotell, kontorsfoajeì, café, restaurang och pub.

Betong 6 | 2011

BET0611_12-23_projektet.indd 21

21

11-11-24 14.51.50

» Vi tar en titt på de ungerska fasadelementen när de är på plats.

240 gånger 375 centimeter mäter de... «

– Det är en del jobb med att kakla här på plats, säger Jan Göthe och börjar ge upp att dölja vad han tycker.

Våning tre. Byggnaden öppnar sig ner till bottenvåningen.

– Här blir receptionen för både hotell och kontor. Det blir glasad entré i tre våningar, säger Jan Göthe.

En radio till dyker upp, den här gången med nyheterna på. Jan Göthe går fram och drar ur sladden. En gång om dagen är han uppe och kollar till sitt projekt. Tyckte mig ana en viss vana i sladdrycket. 

Sten-Inge Andersson dyker upp på våning 13. Han har varit Skanska trogen i 46 år.

22 B e t o n g 6 | 2 0 1 1

BET0611_12-23_projektet.indd 22

11-11-24 14.51.54

| Projektet | AV Ronny Malm, Structor Malmö

Ideon Gateway

-när fiktion blir verklighet En fiktiv bottenplatta som togs fram i ett 3D-program fick ta lasterna innan den verkliga göts. Här berättar konstruktören Ronny Malm om vilka åtgärder som vidtogs för att den stora bottenplattan på 2 000 kvadratmeter inte skulle spricka.

På en av Lunds högsta punkter

uppför Ikano det som ska bli Lunds nya landmärke.

Ideon Gateway ligger i norra delen av Ideon Science Park-området i Lund. Byggnaden blir 74 meter hög (147 m.ö.h.).

Ideon Gateway består av två huskroppar med 19 våningar (kontor) respektive 14 våningar (hotell). Huskropparna är sammanbyggda med en mellandel upp till våning tolv.

Fig 1. Deformationstillstånd (förvrängd skala)

Under hela byggnaden finns en källare innehållande teknik, förråd, med mera.

Byggnadens stomme utgörs huvudsakligen av prefabricerad betong med komplement av stålbalkar och stålpelare. Byggnadsdel med 19 respektive 14 våningar stabiliseras av vardera fyra tvärgående betongväggar utförda som skalväggar. Två stycken går samman med kärnan och två är fristående vid gavlarna.

Byggnadsdelarna med 19 respektive 14 våningar stabiliseras genom respektive kärnas bakre vägg. Horisontella laster på sammanbyggnadsdelen fördelas mellan dessa väggar. Vertikal bärning av byggnad utgörs av samverkanspelare och balkar i fasader i byggnadens längsriktning samt prefabricerade väggar och

pelare av betong invändigt samt i gavlar.

Bjälklag är huvudsakligen utförda av förspända håldäck . Den naturligt lagrade jorden består i princip av fyra typer av lermorän, med en total mäktighet av drygt 30 meter, varefter berggrunden tar vid. I enlighet med de geotekniska rekommendationerna valdes en samverkansgrundläggning med en jämntjock platta på mark som är den mest kostnadseffektiva grundläggningsmetoden för Ideon Gateway.

Genom att utvärdera de geotekniska egenskaperna för de verkliga byggnadslasterna i en 3D beräkningsmodell kan hänsyn tas till både spänningar och töjningar vilket genom en iterativ parameterstudie ger mer adekvata värden på deformationsparametrar.

Dimensioneringsarbetet har utförts som en samverkansgrundläggning där hela konstruktionen, stomme och grundläggning, hanterats i en 3D beräkningsmodell i programmet FEM-Design. Dimensione-

Fig 2. Moment i y-riktning

ringsarbetet har skett i samverkan mellan geotekniker och konstruktör, samt en ”second opinion” – bedömning/kontroll-

beräkning i PLAXIS, ytterligare ett 3Dprogram.

För att efterlikna verkligheten så mycket som möjligt har den modellerade bottenplattan kopplats till en intilliggande fiktiv platta vilken har tilldelats en dubbelt så hög bäddmodul än bottenplattans, se fig. 1. Denna fiktiva platta symboliserar den omgivande marken. På detta sätt beskriver man, på ett i det närmaste korrekt sätt, plattans beteende vid belastning.

Gjutning av en 1,4 meter jämntjock bottenplatta på cirka 2 000 kvadratmeter med krav på vattentäthet ställer speciella krav på utförandet. För att minimera risken för sprickbildning kontaktades Hans Hedlund, adj. professor LTU, och i samarbete med honom vidtogs i huvudsak följande åtgärder: • Bottenplattan indelades i fyra gjutetapper, med inbördes gjutordning diagonalt för att maximera tiden mellan motgjutna delar.

• Injekteringsslangar monterades i samtliga gjutskarvar.

• Anläggningscement användes Dessutom utarbetades en noggrann arbetsgång för utförande av gjutfogar försedda med sträckmetallnät: • Kvasta ytan först.

• Högtyckstvätta ytan försiktigt. Detta är det mest kritiska momentet. Viktigt att det inte blir för hårt tvättat. Arbetsberedning på detta moment måste utföras.

• En injekteringsslang placeras mot sträckmetallen. Cirka 1/3 upp på ömse sidor av avstängaren.

• Tätband kompletteras innan gjutning sker på de ställen de fallit bort. Väl rengjord yta. 

Betong 6 | 2011

BET0611_12-23_projektet.indd 23

23

11-11-24 14.51.57

| GRANSKAT |

FRÅN TALANG J TALANGUTVEC K ORN SÅ BLIR BETONGSEKT !

I FRAMKANT ÅR 2030ernt

t och ext 1. Höj statusen intern 2) nr g (Beton (Betong nr 3) 2. Hållbar produktion arbetsmiljön tra bät 3. Utbilda och för nr 4) g ton (Be n ete och säkerh in tidigt i kom och ra lise ria ust 4. Ind byggprocessen ta nr av Betong) 5. Rekrytera rätt (i det

24

BETONG 6 | 2011

BET0611_24_28_granskat.indd 24

11-11-24 13.43.02

Granskat special del 6

G JAKT TILL C KLING Den sista artikeln i Granskat-serien Vision 2030 riktar ljuset mot det som kanske är branschens ödesfråga nummer ett: nyrekrytering av unga. Utan nya krafter faller visionerna, gamla kunskaper stannar hos dem som går i pension och unga eldsjälar får inte chansen eller vill inte ta den. Hur får vi fler att boktavligt talat vilja bygga morgondagens Sverige?

TEXT: CARINA TYSKBO BILD: CECILIA LUNDGREN

Vision 2030

Å

r 2020 kommer hälften av Sveriges befolkning att vara födda efter 1978.

Och redan nästa år har vi för första gången i landets historia fler 65-åringar än 18-åringar.

Färre och färre arbetar, fler blir äldre. En bild som både oroar och komplicerar. Hur väljer de unga arbetsplatser i framtiden?

Ja, inte är det hög lön, trygghet och säkerhet som präglar 80- och 90-talisternas dröm om drömjobbet. Snarare spänning och personlig frihet. JAG står i centrum.

BETONG 6 | 2011

BET0611_24_28_granskat.indd 25

25

11-11-24 13.43.14

| GRANSKAT |

Mer om…

Undersökningen om ungas framtidsval UNDERSÖKNINGEN från Kairos Future föredrogs av Thomas Fürth på Svensk Betongs årsmöte i april 2011, ”Betong och morgondagens medarbetare -om nya värderingar och generationsskifte”.

Undersökningen bygger på fortlöpande värderingsstudier gjorda sedan slutet av 1980-talet som bland annat finns publicerade i flera rapporter, till exempel ”Den dubbla utmaningen – allt du behöver veta för att anställa en 80-talist” av Thomas Fürth och ”Konsten att leda unga” av Mats Lindgren och Sofia Rasmussen (Kairos Future rapport 2011 Kommunlitteratur, Höganäs, 2008).

Läs mer på www.kairosfuture.com.

26

Äldre generationer med en mer pliktmässig inställning till arbete kan förfasas, men forskningsledaren Thomas Fürth på det internationella forsknings- och

konsultföretaget Kairos Future menar att åsikterna om den andres värderingsgrund ofta bara är en bakvänd spegelbild av min egen åsikt.

» Framtiden kräver att vi går från talangjakt till talangutveckling. Ledningen bör prioritera överföring av kunskap och se till att man hela tiden kan växa inom företaget...« – Där äldre chefer och anställda kan uppfatta de yngre som otåliga, självcentrerade och självsäkra, tycker de unga själva att de är optimistiska, ambitiösa och kreativa. Och omvänt: de yngre uppfattar de äldre som pessimistiska, konservativa och formella medan vi äldre betraktar oss som ansvarstagande, resultatorienterade och lojala. Vem har rätt, eller fel och kan spegelbilden vändas?

Kan olikheterna i själva verket vara likheter som berikar?

Visserligen är unga mer individorienterade, men gillar också att ha många sociala kontakter och gruppsammanhang.

En ung ”Homo Zappiens” zappar mellan olika livsstilar som vi andra mellan TV-kanaler. Han eller hon känner kanske inte sina grannar, men har kontakter världen över och dygnet runt via Internet och sociala medier. De är inga ensamvargar, men grupparbeten måste ha högt i tak och vara utvecklande.

Begreppet Employer Marketing, arbetsplatsmarknadsföring, blir därför lika viktigt i framtiden som att marknadsföra varumärken. Hur blir vår arbetsplats attraktiv, hur framstår den i de ungas ögon?

Utmaningen att attrahera är en sak, men att få de unga att stanna är ett ännu viktigare mål, menar Thomas Fürth. I undersökningen uppgav 59 procent av de tillfrågade företagen att de attraherar unga, 38 procent att de både attraherar och behåller dem, men så få som en procent att de såväl attraherar, behåller och integrerar de unga på arbetsplatsen. En

BETONG 6 | 2011

BET0611_24_28_granskat.indd 26

11-11-24 13.43.19

viktig väg är därför att överföra kunskap rätt så att inte resurserna försvinner från företaget när nyckelpersoner slutar.

– Framtiden kräver att vi går från talangjakt till talangutveckling. Ledningen bör prioritera överföring av kunskap och se till att man hela tiden kan växa inom företaget. Arbetsmiljöer måste förvandlas till utvecklingsmiljöer, med en positiv feedbackkultur. Det är viktigt att en chef är lyssnande och uppmuntrande, men också tydlig med krav och förväntningar.

De stora företagen har redan greppat det här och satsar på de unga genom att arbeta proaktivt och rekrytera i god tid, säger Thomas Fürth.

Var finns då betongbranschen i detta?

Tidskriften Betong rapporterade i Granskat-artikel i nummer 2 tidigare i år om att vi står inför en stor utmaning när det gäller att locka unga att arbeta som till exempel tekniska säljare av betong- eller cementtillsatsmedel. Studenterna vill i första hand bli entreprenörer eller konstruktörer och få ge sig i kast med bro-

BET0611_24_28_granskat.indd 27

byggen, bostads- och kontorsbyggen.

Redan på högstadiet märks ointresset, där snickaryrket drar mer än betonginriktningen. Däremot är unga män i åldrarna 16-29 år inom bygg- och anläggning mest nöjda med sina chefer, visar Kairos Futures undersökning. Minst nöjda är kvinnor i samma ålder inom kultur- och reklamvärlden med akademisk examen. Höga ambitioner, stress och svårigheter att kombinera familjebildning med arbete kan vara orsakerna.

Men de unga kvinnorna trivs å andra sidan bättre med sina chefer inom byggoch anläggning - ett väl så gott betyg på en bransch som kan anklagas för bärare av en konservativ machokultur.

– Branschen måste sträva mot mer flexibilitet, möjlighet till självständigt arbete där man kan påverka sina arbetstider. Mellan åren 1960 och 1975 föddes de så kallade Yupplots (Young urban professional parents with lack of time), den klämda generationen som kämpar med sitt livspussel för att uppnå balans, säger Thomas Fürth.

– Moklofs (Mobile kids with a lots of friends) föddes på 80- och början av 90talet och kommer inte att godta samma pusslande. Utan framtid drar de vidare. Moklofs kallas också Generation ordning - de första kullarna uppväxta med plastmammor och styvpappor och kanske en barndom med många flyttar.

Som kontrast vill de nu ha ordning och reda, rutiner och traditionellt familjeliv, säger Thomas Fürth.

Vad ska då den förutseende arbetsplatsen göra för att inte bli frånsprungen när framtiden kallar? Det viktigaste enligt Thomas Fürth är att göra något, inte bli lamslagen av dystra prognoser som verkar svåra att ändra.

– Företagen måste uppdatera kunskapen om vad unga vill ha i arbetslivet. Skapa möjligheter att kombinera arbets- och familjeliv och se till att alltid ha utvecklingsvägar inom organisationen. Och glöm inte att utnyttja de outnyttjade källorna, till exempel invandrarna.

11-11-24 13.43.21

| GRANSKAT |

VÅRA MORÖTTER ÅT KIDSEN

1. Vilka är era största tillgångar när det gäller att attrahera unga?

2. Vilka karriärmöjligheter har ni inom ert företag?

3. Finns det möjlighet till flextid på er arbetsplats?

4. Har ni rutiner för kunskapsöverföring från äldre till yngre?

5. Underlättar ni kombinationen familj/arbete?

Sweco

Swerock

Grontmij

1. Hos oss får man arbeta med spännande projekt i arbetsgrupper, många gånger med den högsta kompetensen i branschen. Vi arbetar strukturerat med medarbetarnas utveckling där vi har flera olika program, ett exempel är Next Generation där vi arbetar med att hitta våra interna talanger för att ge dem stöd och möjligheter att utvecklas inom bolaget.

2. Alla medarbetare har tidigt

1. Vi är ett entreprenörsdrivet företag, med korta beslutsvägar och med stora möjligheter att få ta ansvar och befogenheter.

Mycket stora. De allra flesta av våra chefer och specialister har utvecklats och fått mer utmanande och ansvarsfulla uppgifter i företaget. Intern rekrytering är vårt första val när vi tillsätter nya tjänster.

Nej. Vi använder inte stämpelklocka och har därför inte flextid.

De allra flesta av våra tjänstemän har arbetsuppgifter de löser under förtroendet att själva styra mycket av sin arbetstid.

Här kan vi bli mycket bättre, men vi har börjat arbeta med planerade överlämningar och infasningar när någon ska lämna en tjänst och någon ny ska ta över.

Så långt det är möjligt ger vi varje individ möjlighet att styra sitt

1. Förutom att vi kan erbjuda spännande uppdrag, har vi duktiga ledare i både linje och uppdrag som guidar och stöttar dig i din utveckling. Du utvecklas framförallt inom ramen för uppdragen där vi har ett arbetssätt som gör att du både lär dig och delar med dig av din kunskap till andra. Vi tror på samverkan och detta innebär att du utvecklas genom att samverka tillsammans med andra.

»Hittar interna talanger« möjlighet att ta ansvar för egna uppdrag och kunder vilket är definitionen på vår affärsmodell.

Eftersom vi växer skapas många karriärmöjligheter och i huvudsak finns det tre karriärvägar; uppdragsledare/projektledare, specialist/expert eller chef och vi ser gärna att man går mellan olika roller.

3. Ja, vi tillämpar principen frihet under ansvar.

4. Vi försöker sätta ihop projektgrupperna för att yngre och äldre ska lära av varandra, vi har också formella teknikorganisationer med bland annat teknikträffar inom betong, stål eller vattenkraft.

Vi arbetar även med så kallade Excellence meetings där våra experter inom hela koncernen träffas inom olika teknikområden och tar del av den senaste forskningen och tekniken och delar erfarenheter med varandra.

5. Ja, många av våra medarbetare har barn och då underlättar det att vi har flexibel arbetstid. Vi försöker även att förlägga möten så att det är möjligt att hämta och lämna på dagis och det finns också möjlighet att arbeta hemifrån.

Vi uppmuntrar även båda föräldrarna att ta ut föräldraledighet genom att vi har ett särskilt föräldraledighetstillägg.

28

»Möjligheter att ta ansvar« arbete till de tider som passar honom eller henne. Men för relativt många är det svårt att känna att arbetets och privatlivets krav alltid går att förena.

Abetong 1. Många unga vill jobba med något riktigt meningsfullt som också kan ge dem personlig utveckling. Vi, som designar, tillverkar och monte-

»Utvecklande utlandstjänstgöring« rar byggnader och anläggningar är därför lockande för många. Som anställd hos oss gör man en samhällsinsats genom ett hållbart byggande med industriella metoder och man får arbetskamrater med gedigen kunskap och passion för

White

2. Du kan utvecklas inom ramen för våra tre karriärvägar – linje, uppdrag och teknik.

3. Ja, i den mån arbetet så tillåter.

4. I våra uppdrag samarbetar mer erfarna och yngre kollegor för att säkra kunskapsöverföring och kompetensutveckling. Eftersom vi även ofta samarbetar över teknikgränserna, får våra medarbetare en naturlig kompetensutveckling och ett erfarenhetsutbyte med andra områden än sitt eget.

5. Bland våra förmåner erbjuder vi bland annat ett föräldraledighetstillägg till föräldralediga.

»Internationella 1. Vi är nordens största tävlingar« arkitektföretag med drygt 600 anställda, vi har åtta kontor i Sverige och två i Danmark samt verksamhet i Norge och England.

Vi anställer varje år ett stort antal praktikanter och många av dem kommer tillbaka till oss efter sin examen för en karriär inom företaget.

2. Vårt företag deltar i många internationella tävlingar samt ser kompetensutveckling som en viktig faktor till vår stora framgång. Tillsättning av våra chefer och ledare sker främst genom intern rekrytering.

Talent management är en naturlig del av vår strategiska kompetensförsörjning. Bred kompetens inom företaget gör att många medarbetare attraheras av våra specialisttjänster som en del i deras karriärväg.

3. Ja, vi använder flextid och tidbank.

4. Vi tillämpar flera olika rutiner för att optimera kunskapsöverföring inom företaget, exempelvis genom mentorskap. Succsessionsplanering utgör ett viktigt verktyg i vårt strategiska HR-arbete.

5. Ja, flextid, rekommendationer för mötestider, möjligheter att arbeta hemma etc, utgör viktiga inslag för att underlätta kombinationen familj/arbete.

det man håller på med.

2. Vi utvecklas kontinuerligt med nya produkter och etableringar på nya marknader. Vi har dotterbolag i Danmark och Polen och ett intressebolag i Saudiarabien, så möjligheterna till utvecklande utlandstjänstgöring är stora. I Sverige är vi etablerade på 14 kontor och fabriker från Edsbyn i norr till Dalby/Lund i syd och som anställd får man snabbt ett stort kontaktnät internt. Vi har därtill samarbeten med HeidelbergCementkoncernens övriga betongelementverksamheter i främst Europa, men även i USA.

3. Ja, vi erbjuder flextid och det är värdefullt för många.

4. Utbildning är en viktig del i utvecklingen av våra anställda och vi erbjuder många olika utbildningar. En del av dem är interna där just kunskapsöverföring sker från medarbetare till medarbetare på ett systematiskt sätt.

5. Teknikutvecklingen har dock gjort att våra anställda kan sköta en hel del jobb och kommunikation utanför kontoret om det krävs och det faktum att vi har en hel del överlappande kompetenser gör att det alltid finns standin-lösningar.

»Föräldraledighetstillägg«

BETONG 6 | 2011

BET0611_24_28_granskat.indd 28

11-11-24 13.43.22

Granskat special

del 6

Vision 2030

» Spännande uppdrag « Nybro Cementgjuteri

WSP

1. En trygg och säker arbetsplats under längre tid, att kunna växa i för den ambitiöse.

2. Från yrkesarbetare till lagbas.

Från yrkesarbetare till ritare, med flera varianter.

3. Både ja o nej. Vi arbetar 5 – 14, 6 – 15 och 7 – 16.

4. Ja, lagbasupplägget. Det är oftast de något äldre som är lagbasar.

De handlägger de yngre. Interna ritningsläsningskurser.

5. Nej, inte alls. Vi är ett så pass litet företag.

1. Det är våra spännande uppdrag med en bra uppdragsportfölj och det faktum att vi är globala. Sen är vi bra på att jobba multidisciplinärt, det vill säga över disciplingränserna på ett integrerat sätt.

2. Vi har en karriärtrappa som omfattar fyra olika delar; uppdragsansvarsrollen, specialistrollen, marknadsrollen och chefsrollen. I varje del finns en trappa om 4-6 olika steg.

3. Ja. 4. Ja, det ser olika ut på olika avdelningar men ofta får en yngre jobba med en äldre och/eller dela rum.

5. Vi har flextid och kan jobba hemifrån. Föräldraledighetstillägg underlättar.

» Interna kurser «

Link Arkitektur 1. Att det förhoppningsvis är högt i tak och att man ska kunna utveckla något man tror på själv och få ta ansvar.

2. Man kan utvecklas som både expert och i linjebefattningar. Vi försöker tydliggöra olika möjligheter eftersom vårt yrke innehåller så många olika komponenter.

3. Ja, eget ansvar för det man har tagit på sig att utföra. Arbete ska också kunna kombineras med familjeåtaganden.

4. Vi försöker ständigt, men detta är svårt. Mentorskap och kompetensutveckling inom uppdragen är de främsta instrumenten.

5. Nej, men vi försöker se till att alla kan planera sitt arbetsliv efter sina behov och tillåter frihet under ansvar.

Henrik Rundquist arkitekter 1. Att våra uppdrag uppfattas som lockande gestaltningsuppgifter.

2. Karriären kan inte mätas i formella befattningar hos oss. Istället är det förtroendet att få leda alltmer komplexa och betydande uppdrag.

3. Ja, vi har en mycket liberal syn på hur man förlägger sin arbetstid. Även hemarbete är möjligt.

4. Det främsta sättet är att sätta ihop projektgrupper där erfarna och mindre erfarna samarbetar nära. Så överförs kunskapen på ett konkret sätt. Dessutom har vi interna utbildnings- och inspirationsseminarier.

5. Många arbetar inte full tid och/ eller har viss tid för arbete hemifrån som ett sätt att kunna hantera kombinationen familj/arbete.

.

BETONG 6 | 2011

BET0611_24_28_granskat.indd 29

29

11-11-24 13.43.24

| ARKITETUR |

Tidskriften Betongs urval!

Hösttävlan Hösten är tävlingarnas tid. Sveriges arkitekter har delat ut Kasper Salinpriset och Sienapriset, Stora Samhällsbyggarpriset har fått sin vinnare och i Barcelona har mängder av priser tagits emot på World Architecture Festival. Tidskriften Betong ger er här ett urval vinnare och nominerade.

TEXT: ROGER ANDERSSON

PROJEKT 50-11, SKÅNE Nominerad till Stora Samhällsbyggarpriset 2011 Finjas plattformar i betong bidrog till en nominering till Stora Samhällsbyggarpriset. Så här beskriver juryn projektet: ”Uppgraderingen av 50 järnvägsstationer i Skåne är ett föredöme när det gäller samverkansformer och industriellt tänkande och nära samarbete med trafikanter och omvärld. Projektet har präglats av nytänkande och ifrågasättande av traditionella arbetssätt och metoder vad gäller upphandling, organisation, konstruktion och produktion trots en pressad tidplan. Anpassningen av plattformarna till nya och längre tåg för att möta den kraftiga ökningen av resenärer är en del av ”Kraftsamling Öresund” och består av flera etapper, där erfarenheter dragits och tillämpats systematiskt. I samarbete mellan flera byggherrar, konsulter, entreprenörer och materialleverantörer utvecklades tidigt en ny plattformstyp och en rationell arbetsprocess med fokus på logistik. Konstruktion och process har därefter vidareutvecklats i en kreativ kultur som stimulerat deltagarna i projektteamet oavsett roll.”

30

BETONG 6 | 2011

BET0611_30-34_nominerat.indd 30

11-11-24 13.29.19

n

HAMMARBYTERRASSEN, STOCKHOLM Nominerad till Sienapriset 2010

I den nya betongorten Hammarby Sjöstad är Hammarbyterrassen med sina fina betongdetaljer ett viktigt inslag. Åsa Drougge på Nivå landskapsarkitektur är ansvarig landskapsarkitekt. Så här presenteras det av arkitekten själv när det nominerades till Sienapriset förra året: ”Hammarby Gård är en av flera utbyggnadsetapper i Hammarby Sjöstad och består av tio bostadskvarter, där stadsbyggnadsmotivet utgår från stenstadens slutna kvarterstruktur, samlad runt en central, långsträckt kvarterspark – Hammarby terrassen. Tvärställda ljusa betongmurar tillsammans med häckar av blodbok skapar halvslutna mindre parkrum och rytm i den långsträckta parken. De ljusa betongmurarna står i kontrast till de mörka, blodröda häckarna. I mellanrummen brer öppna gräsyor ut sig för olika ändamål.

De ljusa murarna har ett hålmönster för att uppnå en lite lättare karaktär, samt ett identitetsskapande mönster. Hålen är placerade med den täthet som gick att åstadkomma, med tanke på armeringen som ligger mellan varje hål. De består av betong som är infärgad med titandioxid och ljusballast och är gjutna i slät form. För att hålen skulle få hög precision i kanterna beslöt vi tillsammans med Nordform, numer S:t Eriks, att lägga in rostfria rör i formen som gjutits in i murarna. Det rostfria materialet reflekterar ljuset och ger också en fin kontrast till den matta betongytan. Murarna är tillverkade i moduler, där varje del är cirka 1 200 millimeter bred. Höjden är cirka 900 millimeter över mark.

Konstruktionen består av ingjutna dubbar som satts i betongfundament under mark.

BETONG 6 | 2011

BET0611_30-34_nominerat.indd 31

31

11-11-24 13.29.32

| ARKITETUR |

HORNSPARKEN, MALMÖ Nominerad till Sienapriset 2011 De fina betongavsatserna i Hornsparken i Malmö gav en nominering till årets Sienapris. Ansvarig arkitekt är Nina Lindegaard, Malmö stad. Här kommer presentationen: ”Hornsparken vid Malmös norra infart är en typ av mellanrum som oftast lämnas åt slumpen, men här har det fått en behövlig uppmärksamhet. Tanken att även bilisten kan uppleva annat än trafik har lagt grunden för en parkutformning med stora kvaliteter både i formidé och i detaljutförande.

Som en spegling av trafikens rörelse slingrar sig terrasser i flera nivåer utmed parkens hela längd.

Avsatserna kan liknas vid gigantiska kantstenar, väl avpassade i både skala och form för att uppfattas av den som rör sig i minst 50 km/tim.

Biltrafikens skala till trots fungerar denna park även för gående. En oväntat hög kvalitet i detaljutförande och ytbehandlingar gör att man gärna promenerar längs de mjukt böljande avsatserna. Högglanspolerat rostfritt stål, fint kvastad ljus betong och rostande corten kontrasterar mot gräsytornas lysande grönska.”

CITYTUNNELN, MALMÖ Vinnare av Stora Samhällsbyggarpriset 2011 och Station Triangeln vinnare av Kasper Salinpriset 2011 Citytunneln i Malmö är årets stora vinnare. Förutom att den blev en miljard kronor billigare än budgeterat och blev färdigställd ett halvår före tidplanen vann den både Kasper Salinpriset och Stora Samhällsbyggarpriset. Här följer lite juryutlåtanden: ”Målen för tid, kostnad och ändamålsenlighet har uppnåtts och överträffats vid byggandet av Citytunneln i Malmö. Stationer med högklassig arkitektur och konstnärlig utsmyckning har skapats. Ett tydligt ledarskap med fokus på framdrift, ett metodiskt arbete med praktisk riskhantering samt prestigelöshet och öppenhet för olika kompetenser kännetecknar det föredömliga projektgenomförandet. Framgångsfaktorer i Citytunnelns planeringsprocess var ett mandat från Banverket att forma en väl sammansatt projektorganisation med ansvar för det samlade genomförandet.”

32

BETONG 6 | 2011

BET0611_30-34_nominerat.indd 32

11-11-24 13.30.07

BETONG 6 | 2011

BET0611_30-34_nominerat.indd 33

33

11-11-24 13.30.18

| ARKITETUR |

SMALL HOUSE, SYDNEY Vinnare i kategorin Small House vid World Architecture Festival i Barcelona I Surry Hills i Sydney står detta betonghus i ultrahållfast betong. Tomten är endast sju gånger sex meter.

Byggnaden är uppdelad I nedervåningen där parkering och förvaring finns. Första våningen innehåller sov- och badrum medan tredje våningen rymmer kök och vardagsrum. På taket finns en terrass där arkitekten Domenic Alvaro föreslår att man kan ha ett utomhuskontor. Byggnaden är gjord i prefabricerad betong med bärande fasader.

r Fler bilde.se/ g på Betonnack efters

34

BETONG 6 | 2011

BET0611_30-34_nominerat.indd 34

11-11-24 13.30.35

teknik

redaktör Johan Silfwerbrand info@betong.se

Behåll ungdomarna - tänk efter före!

När jag vid sekelskiftet var program-

ansvarig för Väg- och vatten vid KTH varnade insatta personer både inom och utanför högskolan om de stora pensionsavgångarna inom byggsektorn. Vi uppvaktade även Rektor och framförde önskemål om fler utbildningsplatser. I stället skapades Samhällsbyggnadsprogrammet genom en sammanslagning av Väg- och vatten och Lantmäteri. Programmet har blivit en succé med många duktiga studenter, men i praktiken handlade det om att man minskade antalet utbildningsplatser. Inte heller övriga högskolor med civilingenjörsprogram V har vuxit numerärt. Men ändå verkar byggsektorn fungera ganska väl trots att några företag till och med ansåg sig ha råd att säga upp yngre ingenjörer i samband med

lågkonjunkturen 2008. Kanske beror det på att många 40-talister fortfarande arbetar.

I detta nummers ”Granskat” berättar Thomas Fürth att ungdomar sätter spännande arbetsuppgifter och personlig frihet framför hög lön och trygghet. Jag är övertygad om att det ökade miljöengagemang vi möter inom byggbranschen inte bara är viktigt för miljön utan också för att rekrytera unga ingenjörer till vår sektor. Arbeten med krossballastbetong och alternativa bindemedel som beskrivs i teknikartiklarna här nedan är två goda exempel på vad vi inom betongsektorn kan göra för miljön. Sen undrar jag om lönen inte är litet viktigare än vad framtidsforskarna tror.

Inom byggbranschen är det de stora beställarna som har störst inflytande på tim-

taxorna som i sin tur avgör storleken på civilingenjörernas löner. När stora beställare nu pressar priserna så långt att konsultföretag tvingas lägga ut delar av uppdragen på utländska underkonsulter finns det stora risker för bygg- och fastighetssektorn i vårt land. Försvinner både delar av lönen och de intressanta uppgifterna kring spännande anläggningsprojekt riskerar vi att ungdomarna lämnar byggsektorn för andra teknikbranscher. Så skedde under 1990-talet då många duktiga V-byggare gick till IT-branschen. Om vi misslyckas med att rekrytera och behålla de unga, vem skall då ta hand om den åldrande svenska byggda miljön när 40-talisterna till slut tar ut sin pension? Bäste beställare – tänk om, tänk långsiktigt och tänk efter före!

Anders Lindvall

Oskar Esping

Ingemar Löfgren

Thomas Concrete Group AB Centrala laboratorium

Thomas Concrete Group AB Centrala laboratorium

Thomas Concrete Group AB Centrala laboratorium

Flygaska klarar beständighetsluppen Farhågorna för frostbeständigheten hos betong med flygaska kan anses vara borta. Det menar de tre artikelförfattarna från Thomas Concrete Group som redovisar resultat från två genomförda projekt. Så länge ett bra luftporsystem skapats är betong med flygaska likvärdig andra betonger.

I följande artikel beskrivs egenskaperna hos betong blandad med stenkolsflygaska, i fortsättningen benämnt flygaska, med fokus på frostbeständighet. Flygaska kan tillsättas betong antingen som ett tillsatsmaterial vid betongtillverkningen eller genom användning av blandcement med flygaska. I denna artikel behandlas dock endast betong där flygaska satts till som ett tillsatsmaterial vid tillverkningen.

I och med introduktionen av den europeiska betongstandarden EN 206 finns en ökad möjlighet att använda alternativa bindemedel, till exempel flygaska, vid betongtillverkning. Dock är tekniken med att tillverka betong med flygaska (eller material som liknar flygaska) inget nytt utan den har använts i mer än 2000 år. Exempelvis i det antika Rom där flera byggna-

der uppfördes (och som fortfarande finns kvar) med cement som bestod av kalksten och vulkanisk aska, som påminner om de flygaskor som används i modern betong.

Den första moderna användningen av flygaska i betong var under 1930-talet när McMillan och Powers (1934) började undersöka om flygaska kunde användas som ett bindemedel. När Hungry Horse Dam i USA skulle uppföras 1948 valde US Bureau of Reclamation att använda flygaska som ett bindemedel i betong. Däremot var det först under 1970-talet som användningen av flygaska i betong ökade nämnvärt, mycket på grund av stigande energipriser som i sin tur resulterade i ökade cementpriser.

Internationellt har flygaska använts i betong med goda resultat under en längre tid,

till exempel i Danmark, Norge, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Kanada, USA och Australien. I Sverige har dock inte flygaska använts som bindemedel i betong i någon större utsträckning förrän under de senaste åren. En förklaring är att erfarenheterna inte har varit så goda, se till exempel resultat från undersökningar som presenteras i Betonghandboken – Material (1994).

Dock har mycket hänt sedan dessa undersökningar, bland annat används idag andra flygaskor med högre och jämnare kvalitet. Idag måste de flygaskor som används vid betongtillverkning uppfylla de krav som finns i EN 450 och SS 13 70 03, vilket betyder att de håller både en jämn och hög kvalitet.

Användning av flygaska, och andra miBetong 6 | 2011

BET0611_35-37_teknik1.indd 35

35

11-11-24 15.16.39

| TEKNIK |

Figur1: Frostbeständighet vid olika mängd flygaska (0-20 %) och härdning.

För respektive betong anges temperatur och tid för härdning före provning. vctekv.=0,45 för samtliga undersökta betonger. Data från Knutsson (2010).

neraliska tillsatsmaterial, vid betongtillverkning regleras i EN 206-1 samt SS 13 70 03. I EN 206-1 introduceras effektivitetsfaktorer, k, som beskriver tillsatsmaterialens effektivitet och hur stor del av cementet (CEM I) som kan ersättas med avseende på beständighet (för flygaska är k=0,4 enligt EN 206-1). I SS 13 70 03 definieras hur mycket flygaska som får sättas till betong.

Upp till 33 % av CEM I får ersättas med flygaska, där också flygaskan får medräknas i vctekv. (k=0,4). Vid doseringar högre än 33 % anses den överskjutande delen vara inaktiv och får därför inte räknas med i vctekv. Mängden som får tillsättas beror dock på exponeringsmiljön (exponeringsklassen). Största totala mängd flygaska av CEM I som får tillsättas för respektive exponeringsklass redovisas i SS 13 70 03: • för X0, XC1-XC4, XS1-XS2, XD1XD2, XF1-XF3 & XA1-XA2: 50 %.

• för XS3, XD3 & XF4: 25 %.

• för XA3. bestäms i varje enskilt fall.

I AMA Anläggning 10 begränsas dock tillåtna mängder flygaska i betong vid nybyggnationer av broar till 6 % i XF4 och 11 % i övriga exponeringsklasser. För övriga typer av anläggningskonstruktioner

KORT & GOTT Viktigast i artikeln för respektive yrkestyp BESTÄLLARE: Artikeln redovisar möjligheterna att få en betong med god beständighet där delar av cementet har ersatts av flygaska (upp till vad som tillåts enligt SS 13 70 03). På detta sätt fås en konstruktion med förbättrad miljöprofil till i många fall ett lägre pris jämfört med om Portlandcementbetong hade använts.

ARKITEKTER: Med flygaskebetong erbjuds nya möjligheter att skapa konstruktioner med god beständighet.

KONSTRUKTÖRER: Betong med flygaska erbjuder konstruktörer nya möjligheter att utforma konstruktioner med god beständighet där miljöbelastningen och kostnaden i många fall är lägre än för Portlandcementbetonger.

ENTREPRENÖRER: För grova konstruktioner medför betong med flygaska mindre risk för temperatursprickor. Se även under beställare ovan.

36

gäller begränsningarna i SS 13 70 03.

Flygaska har en stor inverkan på egenskaperna hos både färsk och hårdnad betong och i många fall kan betongens egenskaper förbättras jämfört med om endast cement (CEM I) används, exempelvis: Allmänt. Med flygaska minskas energianvändning och miljöpåverkan, eftersom mängden portlandcement i betongen kan minskas. Vidare kan användning av flygaska innebära en kostnadsbesparing eftersom kostnaden är lägre än för den mängd portlandcement som flygaskan ersätter.

Färsk betong. I färskt tillstånd får betonger med flygaska en bättre arbetbarhet vid oförändrad vattenhalt eller minskat vattenbehov vid oförändrad arbetbarhet.

Vid samma vattenbindemedelstal kan vanligtvis vattenbehovet minskas med 5-15 % (beroende på flygaskans finhet).

Vidare får betong med flygaska mindre vattenseparation.

Ung betong. Ung betong med flygaska får en långsammare hållfasthetstillväxt och lägre värmeutveckling jämfört med portlandcementbetong. I vissa typer av konstruktioner kan detta vara positivt, till exempel i konstruktioner med grova tvärsnitt där det finns risk för temperatursprickor.

Hårdnad betong. I hårdnad betong ger inblandning av flygaska en långsammare hållfasthetstillväxt upp till 28 dygn jämfört med cement. Dock är hållfasthetstillväxten efter 28 dygn högre för betonger med flygaska. Dessutom har betonger med flygaska förbättrad beständighet för vissa typer av angrepp jämfört med portlandcementbetonger.

Det finns dock ett fåtal osäkerheter kring egenskaperna hos betonger med flygaska, speciellt vad gäller frostbeständigheten.

Därför är resultaten från två forskningsprojekt, som har bedrivits vid Thomas Concrete Groups Centrala laboratorium, intressanta.

Fokus i dessa projekt har varit att undersöka frostbeständigheten hos betonger med olika tillsatser av flygaska. Flygaskan som har använts har varit Warnow Füller från Rostock som med god marginal uppfyller de krav som finns i EN 450-1 samt SS 13 70 03, Thomas Cement (2011).

I det första projektet, som genomfördes som ett examensarbete i samarbete med Chalmers tekniska högskola, studerades betonger med tillsatser av flygaska på upp till 20 % av cementvikten. Dessutom studerades effekten av olika k-faktorer (k=0,4 samt k=1,0) samt härdningsförhållanden.

Samtliga betonger har haft extra luft tillsatt genom inblandning av luftporbildande tillsatsmedel. En fullständig redovisning av resultaten finns i Knutsson (2010).

Några av resultaten från examensarbetet redovisas i fig. 1, där ackumulerad mängd avflagat material för samtliga undersökta betonger efter 28-, 56- samt 112 fryscykler redovisas. Indexen beskriver härdningstid före provning och härdningstemperatur. Provning av frostbeständigheten har gjorts enligt SS 13 72 44.

Resultaten i fig. 1 visar att frostbeständigheten är mycket god för samtliga undersökta betonger (maximal avflagning 0,10 kg/m2 efter 56 fryscykler). Den betong som har lägst avflagning är den med 20 % flygaska (k=0,4). Högst avflagning har betongerna med 20 % flygaska (k=1,0), dock är frostbeständigheten mycket god även för dessa betonger.

Slutsatsen som dras i Knutsson (2010) är att betonger med tillsatser av flygaska på upp till 20 % av cementvikten, k=0,4, får likvärdiga eller bättre egenskaper jämfört med motsvarande portlandcementbetonger. Betonger med flygaska där k=1,0 får dock något sämre egenskaper än motsvarande portlandcementbetonger.

I det andra projektet, som har genomförts i samarbete med SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, studerades betonger med tillsatser av flygaska på upp till 33 % av cementvikten och vctekv=0,400,50 (k=0,4). Samtliga betonger har haft förhöjd lufthalt genom inblandning av luftporbildande tillsatsmedel. Resultaten är ännu inte publicerade, men kommer att redovisas i Lindvall (2011).

Frostbeständigheten har bestämts enligt SS 13 72 44, procedur IA (dvs. kub med sågad yta med 3,0-procentig NaCllösning). I fig. 2 presenteras resultat från provning av frostbeständighet för samtliga undersökta betonger efter 28-, 56- samt 112 fryscykler. I figuren redovisas sammansättning för respektive betong (CEM I- eller CEM II/A-LL-cement, vctekv samt halt av flygaska).

Uppmätta avflagningar som presenteras i fig. 2 visar att samtliga undersökta betonger, förutom två, har mycket god frostbeständighet. Frostbeständigheten för en av de undersökta betongerna (vctekv=0,50, 0 % flygaska och blandad med CEM I-cement) visade sig vara ej acceptabel och detta beror

BETONG 6 | 2011

BET0611_35-37_teknik1.indd 36

11-11-24 15.11.19

REFERENSER:

Figur 2: Frostbeständighet hos betonger blandade med olika mängd flygaska (0 -33 %) och CEM I- eller CEM II-cement. Härdningstid före provning 28 dygn. vctekv=0,40-0,50.

på att luftporsystemet inte har fått avsett utseende. En annan betong (vctekv=0,45, 25 % flygaska av cementvikten och blandad med CEM II-cement) har god frostbeständighet (maximal avflagning på 0,50 kg/m2 efter 112 fryscykler). Betongen med vctekv=0,40, 25 % flygaska och blandad med CEM I-cement får något högre avflagning än övriga betonger, vilket kan tyckas något märkligt. En förklaring kan vara att luftporsystem inte fått önskat utseende.

Resultaten från genomförda projekt visar att betonger med flygaska får likvärdiga eller bättre egenskaper än motsvarande portlandcementbetonger, om regleringarna i EN 206-1 och SS 13 70 03 tillämpas. Tidigare har det funnits

BET0611_35-37_teknik1.indd 37

AMA Anläggning 10 – Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten (2011), Svensk Byggtjänst, Stockholm, 2011. 780 sid.

EN 206-1 (2001), Betong – Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse.

SIS Förlag AB. EN 450-1 (2005), Flygaska för betong – Del 1: Definition, specifikationer och kriterier för överensstämmelse, SIS Förlag AB.

farhågor kring frostbeständigheten hos betonger med flygaska, men resultaten från de genomförda projekten visar att frostbeständigheten är mycket god med tillsatser av flygaska på upp till 33 % av cementvikten, så länge ett bra luftporsystem har skapats i betongen. Således är det som avgör frostbeständighet hos en betong med flygaska inte flygaskans egenskaper, så länge flygaskan uppfyller kraven i EN 450-1 och SS 13 70 03, utan andra faktorer som luftporsystemets utseende (exempelvis specifik yta på luftporer och avståndsfaktor). Kravet på ett bra luftporsystem är dock inget unikt för betonger med flygaska utan gäller för alla betonger oavsett sammansättning.

.

Knutsson, A. (2010), Freeze/Thaw Durability of Concrete with Fly Ash, Master’s Thesis 2010:154, Department of Civil and Environmental Engineering, Division of Building Technology/Building Materials, Chalmers University of Technology, Göteborg, 2010.

Lindvall, A. (2011), Beständighetsegenskaper hos betong med flygaska, SBUF-rapport (ännu ej publicerad).

Malhotra, V.M. & Ramezanianpour, A.A. (1994), Fly ash in concrete, second edition CAN-MET, Natural Resources Canada, Ottawa, 1994.

McMillan, F.R., and Powers, T.C. (1934), A method of evaluating admixtures, Proceedings American Concrete Institute, Vol. 30, pp. 325344, March-April 1934.

SS 13 70 03 (2008), Användning av EN 206-1 i Sverige, Utgåva 4. SIS Förlag AB. Thomas Cement (2011), Information om flygaska. Tillgänglig på http://www.tcg.nu/ ThomasCement/thomas-cement.asp.

Betonghandbok – Material (1994), utgåva 2, red. C. Ljungkrantz, G. Möller & N. Petersons, Svensk Byggtjänst, Stockholm, 1994. 1127 sid.

11-11-24 15.11.21

Vi kan leverera produkter inom följande:

Höga krav på betongytor?

Vår senaste formolja Chryso Dem Ekla 20 håller måttet när det gäller att få fina betong ytor

Tillsatsmedel Formoljor Rengöringprodukter Luftporbildare Pigment Fiber Reperationsbruk Mekaniska tillbehör

Ring oss så bertättar vi mer!

Betongkemi Noric AB Gråbo Industriväg 8c · 443 40 GRÅBO www.betongkemi.se · Tel: 031-352 50 80 · info@betongkemi.se

BET0611_annons.indd 38

11-11-23 13.27.44

| TEKNIK |

BJÖRN LAGERBLAD

MIKAEL WESTERHOLM

HANS-ERIK GRAM

CBI BETONGINSTITUTET

CBI BETONGINSTITUTET

CBI BETONGINSTITUTET

Hållbar övergång till helkross Noga val av bergmaterial, vindsiktning och VSI-krossning är lösningarna när övergången från naturgrus till helkross ska göras. Det menar artikelförfattarna Björn Lagerblad, Mikael Westerholm och Hans-Erik Gram som drivit forskningsprojektet ”Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial”.

NATURGRUS är en ändlig resurs. Uttaget av naturgrus i Sverige var 2009 cirka 15 miljoner ton varav 40 procent gick till betongproduktion. Av miljöskäl måste denna förbrukning minskas. Detta innebär att vi måste lära oss att använda krossat berg vid betongframställning. Som sten har bergkross använts länge, men nu måste vi lära oss att använda även krossgrus, stenmjöl. Det är i regel besvärligare då krossballastens råa, kantigare yta och flakigare form får större genomslag med minskande kornstorlek.

En del krossprodukter kan användas nästan direkt och ersätta naturgrus medan andra resulterar i svårbearbetad betong som kräver en större pastavolym, vilket i praktiken innebär ökad vatten- och cementhalt. Den stora variationen beror huvudsakligen på bergarten, dess textur och mineralogi. I viss mån kan man förbättra produkten genom så kallad VSI-krossning, Vertical Shaft Impact, som ger mera kubiska partiklar, genom vindsiktning eller genom tvättning. Men en lämplig bergart är viktigast. VSI-metoden bygger på att man med hög hastighet slungar krossprodukten mot en bädd av krossprodukter. Detta ger mera nötning än krossning vilket ger mera kubiska partiklar.

Då stenmjölets egenskaper skiljer sig från naturgrusets krävs nya sätt att proportionera betongen och andra kvalitetskriterier.

Det kommer även att kräva annan logistik och förmodligen fler ballastfickor för att

kunna arbeta med flera fraktioner. För att genomföra övergången krävs därför både ökad kunskap och investeringar för såväl ballastproducenter som betongtillverkare.

En övergång till krossballast utan kännedom om vilka kvalitetskriterier som berget och krossprodukten skall uppfylla samt kännedom om hur betongen skall proportioneras kommer att leda till ökad cementförbrukning. Förutom högre kostnad och ökad miljöbelastning kan ökat cementinnehåll ge andra problem som till exempel högre värmeutveckling och mer krympning.

Färsk betong är en partikelslurry där partiklar med olika storlek rör sig mot varandra. Flakiga partiklar och råare yta kräver en större omgivande massa för att kunna röra sig. Flakig sten kräver mer grus och ett flakigt grus kräver mer sand etc. för att ge en bra arbetbarhet.

Naturgrus kommer från berggrunden men det har under en lång tid bearbetats av vatten vilket rundat kornen. Den mera råare ytan och flakiga formen hos krossgrus kommer därför att fordra mera mikrobruk, det vill säga cement, filler och vatten.

Ballast är och skall vara en billig produkt vilket medför att man bryter den bergart som man har inom bekvämt transportavstånd, vilket i sin tur medför att den lokala geologin styr vad som är praktiskt och ekonomiskt tillgängligt. De befintliga bergtäkterna i Sverige ligger framför allt i granitiskt berg och är inte framtagna för

Figur 1. Illustration av att flakiga och råa partiklar kräver större rörelsevolym, det vill säga mera finare material.

att specifikt passa som betongballast.

En krossprodukt och dess egenskaper beror främst på bergets beskaffenhet och kross- och sorteringteknik. När det gäller betongballast är kross från kalksten vanligare internationellt sett. Den tas ofta fram genom selektiv brytning av kompakt och tät kalksten eller dolomit (karbonatberg).

Detta beror inte endast på att det är ett lättkrossat berg utan att man får kubiska fragment även bland finmaterialet. I länder med vulkanisk berggrund är det vanligt att man även utnyttjar basiska bergarter som diabas eller basalt. Alla olika typer av bergarter kan ha specifika problem med beständighet varför man måste utarbeta specifik provning för de olika bergarterna.

Som finballast för betongtillverkning anses krossade graniter generellt vara dåliga. I den genomförda undersökningen har helkross från ett stort antal befintliga, huvudsakligen granitiska bergtäkter undersökts. Man kan observera en stor skillnad mellan olika finmaterial, det vill säga en granit är inte dåligt som sådan utan det förkommer variationer som gör att vissa graniter är mindre lämpliga. Det som speciellt ställer till med problem är, förutom för hög fillerhalt, fria korn av glimmer, vanligen biotit, men även muskovit och klorit.

Glimmermineral är flakiga till sin natur och enskilda glimmerkorn gör därför motstånd mot rörelse vilket framför allt ger en seg betong och ökar vatten- och cementbehovet.

Arbetbarheten är relaterad till en kombination av kornkurva och kornform. I allmänhet är fillerhalten hos stenmjöl för hög. Med omsiktat material kan man få fram skillnad i ”kvalitet” mellan olika krossgrus. Bildanalys av och petrografi på kornen visar att denna kvalitetsskillnad till BETONG 6 | 2011

BET0611_39-41_teknik2.indd 39

39

11-11-24 13.09.22

| TEKNIK |

Figur 2. Flytgränsspänning och plastisk viskositet för ursprunglig och anpassad gradering hos bruk med 0-2 mm stenmjöl från olika täkter. Flytgränsspänningen visar den kraft som behövs för att sätta massan i rörelse (sättmått) och den plastiska viskositeten visar segheten.

stor del beror på mineralogin och då speciellt mängden fria biotiter. I några fall beror det på leror och annat men flakigheten är oftast avgörande för om krossprodukten lämpar sig till betongtillverkning. Resultaten från bruksblandningarna kan korreleras med betongförsök. Krossad tät kristallin kalksten ger generellt bra reologiska egenskaper i betong, men det finns graniter som lämpar sig lika bra.

Figur 3. Resultat från betongexperiment där cement eratts med filler. I det ena fallet bibehålles mängden vatten vilket ger ett högre vct medan i andra fallet så reduceras mängden vatten så att vct hålls konstant.

Minskad vattenmängd fordrar mera superplasticerare.

Med hjälp av superplasticerare förbättras reologin och arbetbarheten, men bara till en del då kornformseffekter resulterar i en högre viskositet. Framför allt hjälper superplasticerarna till med att acceptera större fillermängder. När det gäller de grövre partiklarna som är sammansatta av flera mineral kan man genom VSI-krossning och annan kubisering få bättre partikelform. Försök har visat att man genom VSIkrossning kan förbättra kornformen ner till en gräns där de flesta korn är fria mineral. Speciellt besvärliga är glimmermineralen då de enskilda flaken är böjliga vilket medför att flaken i stället för att ”knäckas” spaltas och blir fler men tunnare vilket resulterar i försämrad arbetbarhet.

Effekten av dålig kvalitet på finmaterialet blir allt besvärligare med ökande betongkvalitet eftersom en högre kvalitet innebär lägre vattenhalter och mera partiklar för samma volym mikrobruk.

40

Generellt bör man för att få fram en bra ballast först göra en geologisk inspektion av bergarterna och bergartsvariationen. Sedan bör man göra ingående provning för att få fram karakteristiken av krossprodukten och därefter ta fram metoder för produktionskontroll som anpassats för den speciella täkten.

Det finns en rad olika metoder att klassificera berg och krossprodukter, inkluderande petrografi, specifik yta, lasersikt och olika typer av brukstester. Det finns även ett antal ställföreträdande mera fältanpassade provningsmetoder som sandekvivalent, flödestest och packning som ger indikationer på lämplighet.

I mycket gäller det att se på mikrobruket och då speciellt partiklarna i fillerfraktionen. I denna fraktion ingår förutom mineral från berget även cement och eventuell puzzolan. Om man med hjälp av superplasticerare kan expandera mikrobruket utan att öka mängden cement så hjälper detta till med att eliminera problem med de grövre partiklarna. I figur 3 visas ett experiment där filler har ersatt cement i en betong. I en serie har vct hållits konstant och i en andra serie har vattenmängden hållits konstant.

Det visar att man med hjälp av superplasticerare och filler av god kvalitet kan minska cementmängden i betong utan att behöva göra avkall på vct eller hållfasthet. I fallet med konstant vct sker dock en ökning av betongens viskositet vilket gör att den inte lämpar sig vid användning av konventionell gjutteknik.

För att genomföra övergången från naturgrus till helkross utan att öka cementhalten för mycket så krävs så kubiska korn som möjligt och en lämplig kornkurva hos stenmjölet. Ett hjälpmedel för att finna bästa möjliga egenskaper hos stenmjölet är ett proportioneringsprogram som utvecklats av Cementa (www.concretemixdesign.se).

I princip bestämmer man kornformen genom lös packning (skrymdensitet) för olika fraktioner och sätter samman en kurva som tar hänsyn till kubisiteten. För finmaterialet bestämmer man skrymdensiteten på materialet 0,125 -2,0 mm varefter man med utgångspunkt från detta tar fram ett bruk och mäter flytsättmåttet.

Det viktigaste är att krossa ett lämpligt berg. I dagsläget gäller det att finna en bergtäkt som ger bra ballast. Sten kan man kubisera men detta är svårare med finballast. Vissa regioner kan det vara svårt att finna lämpligt berg och då måste man finna andra sätt att förbättra produkten. En vanlig åtgärd för att få fram en för betong bra kornkurva är att blanda naturgrus och krossberg.

Resultaten från undersökningarna visar entydigt att kornformen, speciellt i de finaste fraktionerna, styrs av bergarten och

KORT & GOTT Viktigast i artikeln för respektive yrkestyp TILLVERKARE: Artikeln visar kort hur man klassificerar ballast för betongtillverkning.

BESTÄLLARE: Artikeln visar kort vad man skall kräva av en ballast för att den optimalt skall kunna användas vid betongtillverkning KONSTRUKTÖRER & ENTREPRENÖRER: Det är möjligt att kunna tillverka betong med helkrossad ballast.

dess mineralogi. Detta medför att man för att få en bra betongballast som första åtgärd bör välja ett lämpligt berg eller selektivt bryta en lämplig bergartstyp. Ett sätt kan även vara att selektivt välja ut och krossa lämpligt berg till finballast. När det gäller finfraktionen så skall berget innehålla en låg halt av glimmer.

Kubisering med hjälp av VSI-krossning ger generellt mera kubisk ballast även när det gäller finballast, men det påverkar inte den del av ballasten som består av enskilda mineral. Det är således inte en lösning för ballast med hög halt fri glimmer.

Vindsiktning är en bra metod för att minska fillerhalten, men den kan även användas för att reducera mängden glimmer.

I denna process utnyttjar man cirkulerande luft för att separera partiklar med olika tyngd och storlek. I en viss siktfraktion är glimmern på grund av sin flakiga form lättare och anrikas därför bland de ”finare” partiklarna. I slutändan krävs det dock att man tar bort finmaterial. Var man klipper kurvan beror på glimmerns storlek. I en del fall kan man dock behöva tillsätta en annan filler.

För kvalitetskontroll behövs en första genomgripande kvalificerad analys på vilken man kan ta fram ställföreträdande enklare metoder. Det krävs även en geologisk undersökning av täkten som sådan så att man kan förutse en eventuell variation.

Ytterligare en utmaning är att bemästra skillnader mellan naturgrus och stenmjöl när det gäller hantering i täkt, transporter inom täkt och betongfabrik, effekter av olika fuktkvoter etc.

För framtiden och då speciellt för att reducera cementinnehållet är det väsentligt med ytterligare forskning på finmaterialet och då speciellt filler och dess kvalitet och för kvaliteten optimerad kronkurva.

.

REFERENSER: Slutrapport; Energieffektiv framställning av betong med krossat bergmaterial. Kommer att publiceras som CBI-rapport 2012.

Bergmaterial som ballast i betong, CBIrapport 1:2008

BETONG 6 | 2011

BET0611_39-41_teknik2.indd 40

11-11-24 13.09.24

MARKUS PETERSON STANDARDISERINGSEXPERT, BETONGFORUM

Standardiseringsnytt REVIDERING AV EN 206-1

deras för att matcha förändringarna i EN 206-1.

Revideringsprocessen har nu tagit ytterligare ett steg mot det officiella remisstadiet. Före sommaren var ett utkast (”working draft”) ute på en ”för-remiss”. Under CEN/TC104/SC1-mötet den 29-30 juni diskuterades de inkomna kommentarer som ansågs mest betydelsefulla. Ett flertal svenska kommentarer hade skickats in -dock inga ”kontroversiella”. Under hösten har alla kommentarer behandlats av berörda arbetsgrupper (TGs). På det kommande plenarmötet för CEN/TC104 den 24 november 2011 ska beslut fattas om och när standardförslaget är färdigt att skickas ut på officiell remiss (CEN Enquiry). Det mesta tyder på att remissen kommer att påbörjas strax efter kommande årsskifte och därmed kunna avslutas till sommaren 2012. Därefter blir nästa steg i processen att gå igenom alla inkomna kommentarer och sedan presentera ett utkast för omröstning (Formal Vote). Om allt löper på som planerat kommer det under 2013 att publiceras en reviderad version av EN 206-1. Den svenska standarden SS 137003 som behandlar tillämpning av EN 206-1 i Sverige kommer då att behöva revi-

Bland de många nyheterna kan mycket kort nämnas att metoderna för utvärdering av överensstämmelse föreslås utökas med ett nytt alternativ, så kallad ”control charts” som är tänkt att bl.a underlätta produktionsstyrningen för tillverkaren. En annan nyhet är att självkompakterande betong inkluderas i och med att EN 206-9 blir fullt integrerad i den nya standarden. Även rekommendationer för användande av återvunnen ballast (dvs krossad betong som ballast till ny betong) är medtagna. Vad gäller användande av tillsatsmaterial föreslås standarden nu efter flera års diskussioner att kompletteras med ett antal koncept, bland annat k-värdeskoncept för slagg.

UTFÖRANDESTANDARDEN Inom kort kommer den nu översatta utförandestandarden SS-EN 13670 att publiceras på svenska tillsammans med den framtagna svenska tillämpningsstandarden SS 137006. Arbetet har bedrivits av arbetsgruppen TK190/AG4.

BOKEN BETONGPROVNING ska komma ut i ny upplaga. Den kan troligtvis kunna publiceras

under vintern. TK 190 ska först fatta beslut per korrespondens om vilka standarder som slutligen ska ingå. Dialog pågår även mellan SIS och SIS Förlag inför publicering.

SÄKERHET VID LYFT AV BETONGELEMENT Den europeiska rapporten CEN/TR 15728 kommer att publiceras som en SIS-rapport inom kort. TK 191 har efter att ha låtit utreda rapporten tagit fram ett svenskt förord med rekommendationer för hur rapporten bör tillämpas i Sverige. Detta berör främst valet av så kallat dynamiska faktorer, som även är förankrat hos Arbetsmiljöverket.

Rapporten behandlar säkerhetsfrågor både vid fabrik och på byggarbetsplats, vilka utgör ett mycket viktigt område för branschen.

SS 137005 Det närmar sig publicering av en helt ny svensk standard med beteckningen SS 137005. Den behandlar svensk tillämpning av prefab-standarden EN 13369 Common Rules. Efter remissen har den nu omarbetats och förväntas att kunna publiceras strax efter årsskiftet.

Ingjutningsgods till betongindustrin

Let’s connect

Solbräckegatan 15 442 45 Kungälv Sweden Tel +46 303 24 30 80 E-mail info@pretec.se www.pretec.se

Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf +47 69 10 24 60

BET0611_39-41_teknik2.indd 41

11-11-24 13.09.27

Investera i framtiden - impregnera i tid.

Oavsett om det handlar om impregnering av broar, tunnlar, parkeringshus eller vattentorn: Som betongspecialist garanterar Sto ett varaktigt skydd av de flesta betongkonstruktioner. Vi kan erbjuda ett patenterat djupimpregneringsmedel som uppfyller villkoren enligt EN1504-2 och TK Bro. Produkten hindrar nedbrytning orsakad av vatten- och kloridinträngning.

Den förhindrar den kapillära vattenupptagningen och minskar därmed transporten av aggressiva ämnen och salter in till betongkonstruktionens inre delar. Mer om de ekonomiska och ekologiska fördelarna med gel-teknologi finns på vår hemsida.

Sto Scandinavia AB | tel. 020-37 71 00 | www.sto.se

BET0611_annons.indd 42

11-11-23 13.27.47

| HALLÅ DÄR |

Ulf Jönsson, betongexpert på Citytunneln i Malmö som vunnit Stora Samhällsbyggarpriset.

Hallå där!

ULF JÖNSSON, BETONGEXPERT FEHMARN BÄLT

Målinriktad betongexpertis TEXT: ROGER ANDERSSON

Är du stolt över priset?

Det är roligt att omvärlden sett att det gått bra. Internt har vi upplevt att det är en succé, men tycker väl att det gått många andra förbi.

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

RENINGEN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖ SEK /FRÅN 99 SEK PRIS: 99 5/2011 PRIS: NR NR 5/2011 POSTTIDNING B Betong

Ni blev klara före tidplanen och lyckades komma under budget, hur gick det till?

Beställaren hade en egen organisation som känt stort engagemang och som samarbetat nära med entreprenörerna. Fokus har varit på att lösa problem och vara överens om överskuggande mål och inte gräva ner sig i små snåriga kontraktsskyttegravar.

Fiber. Injektering.

Sprutbetongtillsatser. n. Förankring.

Impregnering. Membra ydd. Färgsystem.

Fogband. Brandsk

Du var betongexpert, vad var mest utmärkande på Citytunneln?

Betongtekniskt sett var det inte extraordinärt. Vi hade i och för sig höga krav på både brand- och frostbeständighet, men framförallt var det kraven på planeringsnivån som var högre än normalt. Entreprenören måste tänka efter noga och kolla med sina underentreprenörer att allt skulle klaffa. Vi hade krav på fullskaleprov och noggrann dokumentering, till exempel.

lång att vi vågar av tunnelbyggen. Så På Sika har vi lång erfarenhet erbjuda så många någon annan som kan påstå att det inte finns som vi. Eller kunskap för underjordsarbeten produkter och system

08-621 89 00 Sika Sverige AB, Tel: www.sika.se info@se.sika.com,

för den delen. så ökar du chansen gärna på ett tidigt stadium, ktet.

Kontakta oss därför se ljuset i slutet av tunnelproje att så snabbt som möjligt

Nu är du betongexpert på Fehmarn Bält-förbindelsen, vad händer där?

Vi blev färdiga med betongkraven den 1 december och de är ute på intern granskning nu. Sen ska de arbetas in i designkraven och upphandlingsunderlagen, som ska vara färdiga sommaren 2012. Sen håller jag på med underlag till miljökonsekvensberedning och ansökningar till tyska myndigheter och arbetar med ramper och portalbyggnader till sänktunneln. d 1

BET0511_1__omslag.ind

M ED GÖ TY R NG VI D BR OC AN H SC KR HE EA N TIV ST IT OLT ET

M ED G TY Ö R N VI G BR D O A CH N SC KR HE

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

2/09 TEN 5/2011 DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIF

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15

Allt som behövs för jekt. ett lyckat tunnelpro

Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

M ED G TY Ö R N VI G BR D O A CH N SC KR HE

2 5

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

2 5

2 5

Hotell Post GAMM ALT MÖTE Hotell Post R NYTT

GAMM

ALT MÖTER Allt som behöv 2 NYTT 5 s för Sprutbetongtillsatser. ett lyckat tunnel Fiber. Injektering Impregnering. projekt.

Membran. Förankring .

Fogband. Brandskyd . d. Färgsystem.

Allt som behöv GAMM ALT s för MÖTER NYTT Sprutbetongtillsatser.

2Injektering ett lyckat tunnel Fiber.5 Impregnering. projekt.

Membran. Förankring .

Hotell Post

Hotell Post ER NYTT GAMMALT MÖT

M ED G TY Ö R N VI G BR D O A CH N SC KR HE

2 5

Allt som behöv s för ett lyckat tunnel projek Allt som behöv s för ett lyckat tunnel projek Allt som behöv s för ett lyckat tunnel projekt.

Fogband. Brandskyd

t.

Sprutbetongtillsatser.

Fiber. Injektering Impregnering.

Membran. Förankring .

Fogband. Brandskyd . d. Färgsystem.

Sprutbetongtillsatser.

Fiber. Injektering Impregnering.

Membran. Förankring .

Fogband. Brandskyd . d. Färgsystem.

N

N

N

N

EA TI ST VI O TE LT T

EA TI ST VI O TE LT T

EA TI ST VI O TE LT T

EA TI ST VI O TE LT T

EA TI ST VI O TE LT T

SPÄNNAND SPÄS NP NÄANNNDVE E IDD SPÄS Re ko NP NÄ iN He Ard NN lsin gborg DV EID D ReAllt kord SPÄSNP omi Helsingb N Ä A org Bet N N ong N D gal V E an IDD Allt om i ko rd SPÄSNRe He lsin PBet ong gb Ä gal N org N an A N N V DEIDD Allt om ko rdgal He Bet ong SAlltRe gborg P Ä an lsin Ni N VID D om Re ko rdgal Bet i Helsingb ong

d. Färgsystem.

Sprutbetongtillsatser.

Fiber. Injektering Impregnering.

Membran. Förankring .

Fogband. Brandskyd . d. Färgsystem.

t.

M ED G TY Ö R N VI G BR D O A CH N SC KR HE M ED G TY Ö R N VI G BR D O A CH N SC KR HE

N

.

Hotell Post

GAMM ALT MÖTER NYTT

Hotell Post

GAMM ALT MÖTER NYTT

6 SPÄNNANDE D NUMMER ID SPÄNNVbo rg

595 kr!

VINNARNA MINGLARN OCH A

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. påstå att det inte Så lång att vi vågar finns någon annan som kan erbjuda produkter och system så många för underjordsarbe ten som vi. Eller för den delen. kunskap Designat / Manligt Kontakta oss därför och kvinnlig gärna på ett tidigt På Sika har vi långatt Teknik / På stadium, så ökar så snabbtavsom erfarenhet t du chansen tunnelbyggen. möjligt se ljuset standardfronte påstå att det inte Så lång i slutet att viav tunnelprojektet. finns någon annan vågar n nytt Mänskligt / som kan erbjuda produkter och system Jazzig Catheri så många för underjordsarbe www.betong.s na Fored ten som vi. Eller för den delen. kunskap Designat / Manligt e / 12 000 LÄSER Kontakta oss därför FORED / NÄSTAN NYHETSBREVET och kvinnlig gärna på ett tidigt Teknik stadium, så ökar att så snabbt som 500 BESÖKA / MÅNAD t / På standar du chansen möjligt se ljuset ENS dfronte RE PER DAG i slutet av tunnelprojektet.

På Sika har vi lång / BETONGPLAY: BLOGGA RE:n CATHERI erfarenhet av tunnelbyggen.

Mänskli nytt NA gt / Jazzig BETONG påstå att det inte Så lång att vi vågar ENS Catheri finns någon annan www.b naFEM SINNEN Fored som produkter och system kan erbjuda så etong.se / 12 många för underjordsarbe 000 LÄSER NYHETSB ten som vi. Eller för den delen.

FORED / NÄSTAN kunskap Designa REVET 500 BESÖKA / MÅNAD t / Manligt Kontakta oss därför ENS BLOGGA RE PER DAG och gärna på ett tidigt kvinnlig / BETONG RE: CATHERI Teknik stadium, så ökar att så snabbt som t NA / PåPLAY: du chansen möjligt se ljuset standar BETONG På Sika har vi lång dfronte ENS n erfarenhet av tunnelbyggen. i slutet av tunnelprojektet.

FEM Mänskligt / nytt SINNEN påstå att det inte Så lång att vi vågar Jazzig Catheri finns någon annan www.betong.s na Fored som kan erbjuda produkter och system så många för underjordsarbe e / 12 000 LÄSER ten som vi. Eller för den delen.

FORED / NÄSTAN NYHETSBREVET kunskap Designa 500 BESÖKA t / Manligt / MÅNAD Kontakta oss därför ENS BLOGGA RE PER DAG Teknik ochRE: gärna på ett tidigt kvinnlig stadium, så ökar att så snabbt som / BETONG t NA CATHERI / På du chansen möjligt se ljuset PLAY: standar BETONG i slutet av tunnelprojektet. dfronte ENS FEM n nytt Mänskligt / På Sika har vi lång SINNEN erfarenhet av tunnelbyggen.

Jazzig Catheri påstå att det inte Så lång att vi vågar www.betong.s na Fored finns någon annan som kan erbjuda e / 12 000 LÄSER produkter och system så många FORED / NÄSTAN för underjordsarbe NYHETSBREVET ten som vi. Eller för den delen.

500 BESÖKA kunskap / MÅNADENS Designa RE PER BLOGGA t / Kontakta oss därför DAG / BETONG Manligt och RE: CATHERI gärna på ett tidigt PLAY: BETONG kvinnligt NA Teknik / På stadium, så ökar att så snabbt som du chansen ENS FEM SINNEN möjligt se ljuset standardfronte i slutet av tunnelprojektet. n nytt Mänskli

VINNARNA MINGLARN OCH A

VINNARNA MINGLARN OCH A

VINNARNA

Rekord i Helsing

Allt om Betonggalan VIN NAR NA OCH MINGLA RNA

OCH AlltMING LARNA om Betonggalan

an

gborg

VINNARNA MINGLARN OCH A

gt / Jazzig Catheri www.betong.s na Fored e / 12 000 LÄSER FORED / NÄSTAN NYHETSBREVET 500 BESÖKA / MÅNADENS RE PER DAG / BETONGPLAY: BLOGGARE: CATHERI NA BETONGENS FEM SINNEN

gt och kvinnligt Designat / Manli ardfronten nytt Teknik / På stand Catherina Fored Mänskligt / Jazzig

CATHERINA DENS BLOGGARE:FEM SINNEN TSBREVET / MÅNA GENS / 12 000 LÄSER NYHE BETONGPLAY: BETON www.betong.se N 500 BESÖKARE PER DAG / FORED / NÄSTA 11-10-06 14.07.50

PRENUMERERA på Tidskriften Betong!

NAMN:_____________________________________________ FÖRETAG:___________________________________________ ADRESS:____________________________________________

Vilken är din favoritbetong?

Det vi kallar 100-årsbetong här i Danmark. Kanske man skulle kalla den 120-årsbetong. När man lyckas ge betongen lång livslängd, och samtidigt tillfredsställer arkitekter, det vill säga utan blåsor och kalkutfällningar.

BET0611_43_hello.indd 43

TELEFON:___________________________________________ MEJL:______________________________________________ 6 nr av Tidskriften Betong Skicka namn och adress till Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

11-11-24 14.11.48

| BETONGFÖRENINGEN |

För oss som inte kunde följa med på Betongföreningens studieresa till Schweiz i oktober kommer här en målande reserapport från Anita Stenler, som är ordförande i Rådet för Estetik och arrangör.

TEXT OCH FOTO: ANITA STENLER

En resa i betongens

FOTSPÅR I BÖRJAN AV OKTOBER for ett knappt

tjugotal entusiastiska resenärer omkring i en bergig del av Schweiz och besåg, kände på och gick runt i en mängd spännande byggnadsverk av betong. Våra guider, Fredric Benesch och Katarina Lundeberg, kunde berätta initierat om våra besöksobjekt, och de hade också arrangerat möten med personer som arbetat med projekten och kunde beskriva teknik och idéer som styrt utformningen.

BET0611_44-45_betongforening.indd 44

Vårt första resmål var i lantlig miljö, en lantbruksskola. Där utmärker sig en nybyggd aula djärvt bland de traditionella skolbyggnaderna. Den kyrkliknande salen är helt i platsgjuten betong även invändigt. Det var intressant att höra hur man planerat gjutordningen för att få detta att fungera (det finns värmeisolering mellan väggskikten), och hur man provat ut pigmenteringen i en undanskymd källardel.

Arkitekt är Valerio Olgiati, en av de viktigaste nu verksamma arkitekterna i området, som också är lärare och väl känd internationellt.

På smala slingriga vägar genom skog och i branta sluttningar for vi sedan till den lilla orten Vals. Vi kopplade av med bad i det berömda badhuset, ritat av en av regionens viktigaste arkitekter, Peter Zumthor. Att röra sig mellan de olika rummen i badhuset är en mycket speciell upplevelse av rumslighet, ljus och ljud.

Sedan kunde vi beundra den nya bro som leder över en strid bergsbäck som delar byn. Bron är byggd av betong i samver-

kan med natursten. Brons sidostycken är bärande och består av betong som är inklädd med stavar av en lokal stensort. Stenarna har också en konstruktiv funktion i de valvformade sidostyckena.

Bron är konstruerad av Jürg Conzett, mottagare av Swedish Concrete Award 2009. Ett besök i konstruktionsfirmans kontor där medarbetare med ritningar presenterade flera av de projekt vi besökte fick oss att förstå finesserna allt bättre.

Vi besökte ett par hus byggda med väggar i tjock, homogen lättklinkerbetong.

Ytornas struktur blir både knottrig och porig. Enligt uppgift klarar byggnaderna de stränga schweiziska kraven på värmehushållning. Klimatet där är minst lika bistert som i Sverige, vi fick vara med om ett rejält snöfall.

Speciellt var det att se skolbyggnader med betong som ytskikt även invändigt.

Vi besökte en mellanstadieskola och ett skolhem i en internatskola. Omväxlande rumsföljder och vackra utblickar bidrog till att lokalerna blev trivsamma. De släta

11-11-24 13.52.54

Studio Bardill i Scharanz är byggd i röd betong med rosettmönster. Den muromgärdade gården är delvis täckt.

Arkitekt: Valerio Olgiati.

Bron i Vals ligger högt över vattnet som kan stiga ordentligt. Brons sidor som är klädda med traktens sten, bär konstsruktionen.

Konstruktör: Jürg Conzett.

Skolhus i Paspels.

Arkitekt: Valerio Olgiati.

Auditoriet vid lantbruksskolan Plantahof i Landquart är ritad av arkitekt Valerio Olgiati och konstruktionsfirman ConzettBronziniGartmann.

platsgjutna betongytorna kändes varma och behagliga.

Ett annat anmärkningsvärt drag är hur de moderna betonghusen uppförts mitt bland traditionella byggnader i de gamla alpbyarna. Formspråket kan ibland associera till sådana försvarstorn som sedan länge står i området, eller till tornformade lagerbyggnader som funnits ute på fälten.

Kontrasten till de traditionella husen i sten och trä är stark, men skalan är likartad.

Effekten är spännande och människorna i byarna har accepterat nyheterna – många gånger genom omröstningar i förväg.

Bland resans deltagare fanns materialexperter, konstruktörer, marknadsförare, entreprenörer och arkitekter. Alla fick nya kunskaper, intryck och inblickar i det schweiziska arbetssättet förutom de arkitektoniska upplevelser som bara kan fås genom att röra sig i och runt ett byggnadsverk. Den fråga som ställdes vid avskedet var: vart ska nästa resa ska gå?

.

BETONG 6 | 2011

BET0611_44-45_betongforening.indd 45

45

11-11-24 13.52.09

| inspiration |

På Betonggalan 2011 blev Helena Tallius Myhrman utsedd till Årets Betongarkitekt. I oktober var a en av dem som åkte med på den studieresa till Schweiz som Betongföreningens råd för estetik anordnade och därifrån hon hämtar sin inspiration.

Text och bild: Helena Tallius Myhrman

Isolerande betong á la Schweiz På studieresan besökte vi byggnadsverk med inriktning på intressant arkitektur och teknik. Det var betonghus, ritade av skickliga arkitekter och konstruktörer som Jürg Conzett, Gion A Caminda och Peter Zumthor med flera som alla på ett självklart sätt hörde hemma i de måleriska byarna i kantonen Graubündens vackra alplandskap.

I Zernez såg vi Nationalparksmuseum av arkitekt Valerio Olgiati. Där ett mono-

46

Betong

litiskt byggnadssätt, material och arkitektur förenats på ett optimalt sätt. Ytterväggarna ovan mark har gjutits i ett enda skal med isolerande betong, det vill säga i betong som blandats med foamglas, granulerat skummat glas och expanderade lerkulor. Visuellt ser det ut som traditionell helgjuten exponerad, slät och vacker betong.

Den schweiziska arkitekten Patrick Glaumann har utvecklat tekniken med

isolerande, tillsammans med glas- och betongproducenter (Liapor), när han år 2003 byggde ett eget hus i Chur.

När jag arbetade med Turebergskyrkan undersökte jag möjligheterna att använda isolerande betong. Tiden var inte mogen och det blev en helgjuten tvåskalig betongkonstruktion. Jag hoppas att branschen ser de stora möjligheter som finns och att vi i Sverige får se spännande byggnader med enskiktsväggar av isolerande betong.

.

6 | 2011

BET0611_46_inspiration.indd 46

11-11-24 19.25.14

MARKNADSTORGET

Betong

M E GÖD TY R NG VI D BR O AN CH POSTTIDNING B Betong, Tidskriften Returadress: SC KR Stockholm Box 55684, 102 15 HE EA POSTTIDNING B Betong, N TI Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15 ST VI POSTTIDNING B OL TE Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm T T Box 55684, 102 15

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

NR NR 5/2011 5/2011 PRIS: PRIS: 99 99 SEK SEK /FRÅN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 5/2011 2/09

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15

BETONGFÖRENINGEN

6 NUM MER l e n n u t CxCit xy xit ttuunnnnenelel l xy x y CxxCit x x ttuunnnneel l it xy xit xC y x x x Cxit xxytun 99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

DESIGN

TEKNIK

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

SKLIGT 5 MÄN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

SKLIGT 5 MÄN

BETONGFÖRENINGEN

595 kr!

DESIGN

TEKNIK

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

TEKNIK

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

DESIGN

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

TEKN T NYA MÄNSKLIG LMÖS DESIGN MAL TEKNIK NYTA MÄNSKLIG LMÖS DESIGN MAL TEKNIK NYTA MÄNSKLIG LMÖS MAL NYA VÄRLDEN LMÖS MAL ÖPPNAR x A NY VÄRLDEN LMÖS MAL ÖPPNAR x x NYA VÄRLDEN MALMÖS X ÖPPNAR x I Rom x XXI MAPN VÄRLDEN x AR X ZAHA HADID ÖP X x I Rom x FORMERNA R XXI MA TÄNJE VÄRLDEN x AR PN x X ÖP ZAHA HADID X x I Rom x X FORMERNA RXXI MA TÄNJE VÄRLDEN x AR x X ÖPPN ZAHA HADID X x Rom IK

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

5

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

5

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

Hotell Post GAMMALT MÖTER NYTT

X

x X

x X

x X

x X

x X

x x X X x BAKOM NA X R MÄNNISKOR BETONG MÖTE NA BAKOM ISKOR R MÄNN BETONG MÖTE

år fyller

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

räv Ann-Charlott Fornheds i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

0X0X 22 X2 0XX0X X X2 X2 0X0X X X2 XX XXX x X

tt Fornheds räv

Ann-Charlo i Sumpan lägger betongägg

rial kan Med tillsatsmate mer energi betongen lagra

Charlotte Strängbetongs vd vara läkare Bergman vill helst

MAXXI I MAXXI I Rom MAXXI I Rom

ERNA TÄNJER FORM ZAHA HADID ERNA TÄNJER FORM ZAHA HADID ERNA TÄNJER FORM ZAHA HADID ERNA TÄNJER FORM

seet år fyller xxx Vasamu seet amu er fyll xxx Vasår seet amu Vasår er fyll x xx seet amu Vas er fyll år xxx seet amu er fyll xxx Vasår amuseet Vas xxx

EXPERTER BAKOM ISKORNA95-ÅRSF ESTEN/ FRÅGA VÅRA TV LIVE G MÖTERseMÄNN / SE FILMEN FRÅN BETON N BEHÖVER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR EXPERTER BAKOM I VÄRLDSKLASS/A ISKORNA95-ÅRSF ESTEN/ FRÅGA VÅRA TV LIVE /EN KUNSKAPSBANK G MÖTER MÄNN R/ BETONG BETON se / SE FILMEN FRÅN SEKTORN BEHÖVE www.betong.

KLASS/ALLT BETONG NA BAKOM VÄRLDS I VÅRA EXPERTER /EN KUNSKAPSBANK G MÖTER MÄNNISKOR 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE BETON se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR VÅRA EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A NA BAKOM ISKOR /EN KUNSKAPSBANK G MÖTER MÄNN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE FRÅN FILMEN SE / BETON se N BEHÖVER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR VÅRA EXPERTER I VÄRLDSKLASS/A PSBANK KUNSKA /EN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA TV LIVE se / SE FILMEN FRÅN N BEHÖVER/ BETONG www.betong.

LLT BETONGSEKTOR KLASS/A VÅRA EXPERTER I VÄRLDS /EN KUNSKAPSBANK 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA R/ BETONGTV LIVE se / SE FILMEN FRÅN BEHÖVE N etong.

SEKTOR www.b / LLT BETONG /A I VÄRLDSKLASS/A /EN KUNSKAPSBANK

SPÄNNANDE PRENUMERERA SPÄNNVIDD på Tidskriften Betong!

Rekord i Helsingborg

NAMN:__________________________________________________ FÖRETAG:_______________________________________________

Allt om Betonggalan VINNARNA OCH MINGLARNA

ång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar nte finns någon annan som kan erbjuda så många system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap

s därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

SKLIGT 5 MÄN

2 5

ngtillsatser. Fiber. Injektering. ring. Membran. Förankring.

Brandskydd. Färgsystem.

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

5

POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15 POSTTIDNING B Betong, Returadress: Tidskriften Stockholm Box 55684, 102 15

BETONGFÖRENINGEN

99 SEK /FRÅN NR 5/2010 PRIS:

ADRESS:________________________________________________ Designat / Manligt och kvinnligt Teknik / På standardfronten nytt Mänskligt / Jazzig Catherina Fored

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

TELEFON:________________________________________________ MEJL:__________________________________________________________ SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

11-10-06 14.07.50

BET0611_47_48_marknadstorg.indd 47

11-11-23 13.06.09

MARKNADSTORGET

SynkoFlex - för täta gjutfogar

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

EgcoBox sparar energi!

EgcoBox minskar köldbryggan vid balkonger och loftgångar

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon Fullständig svensk dokumentation och provningar!

040-947070

80, 100 & 120mm stenull www.rolf-dickman.se

040-947070

www.rolf-dickman.se

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0611_47_48_marknadstorg.indd 48

11-11-23 12.50.08

| anslagstavlan | skriv till Tidskriften Betong | Box 55 684 |102 15 Stockholm | redaktion@betong.se

»Fråga Experten« på www.betong.se!

Jag arbetar på ett projekt om att utvärdera betongs miljöpåverkan. Den fakta jag har hittat antyder att utsläppen av ämnen/partiklar från betong i användningsfasen är väldigt begränsad.

Min fråga är alltså om detta är riktigt och om det har gjorts någon forskning kring detta? Den betongsort som jag har valt att inrikta mig på är frostbeständig betong. Användningsområde är en bro. /Joakim Svar: Hej Joakim, det finns en hel del gjort rö-

rande miljöpåverkande ämnen som lakas ur betong (tungmetaller, tillsatsmedel, radon, pH, mm). Det är framför allt vissa kemiska ämnen från tillsatsmedel och tungmetaller från cement som har undersökts. Du kan exempelvis kolla i Åse Togerös doktorsavhandling (www.chalmers.se), Tomas Ekström avhandling från Lunds tekniska (www.lth.se), eller rapporter av European Federation of Concrete Admixtures Associations (www.efca.info/index.html). Även Stockholms stad har en Substansflödesanalys du kan läsa (www.stockholm. se). Sedan finns rapporter i ämnet från Selskapet for industriell og teknisk forskning (www.sintef.no). Internationellt finns en hel del publicerat, om du söker på »concrete leaching« kan du hitta referenser. /Oskar Esping

4, 0

läsarna förra det betyget gav det arenkät. Fem är numret i vår läs i d Vill du var me högsta betyget. . .se ng ger@beto enkäten mejla ro

Läsarbrev:

Har en synpunkt på artikeln

”Tänka efter före” om partnering och industriellt byggande i förra numret.

Det är väl industriellt byggande med betong som borde lyftas fram bättre. Man kunde till exempel tagit med NCC i Umeå som ett gott exempel på att bygga rationellt och industriellt med betong. Detta fick vi ju reda på under ett av föredragen på Betongbyggnadsdagen. /Mats Svar: Jag hörde det föredraget och

håller med. Det ska vi ta upp i en kommande artikel. /Roger Andersson, chefredaktör

Missa inte!

Carina Edblad, Färdig Betongs vd,

som bloggar på betong.se denna månad. I januari är det Malin Löfsjögårds tur, riksdagsledamot och betongdoktor.

Visste du att...

Det kommit en ny bok på norska

om Betong. Den heter Betonghistorie og historier och den berättar mycket riktigt betongens historia och kuriosa användningsområden, till exempel i båttillverkning. Kostar 485 norska kronor och beställs på www. tapirforlag.no

| signerat | person tycker till Utvald Catherina Fored,

Förbundsordförande Sveriges Arkitekter

Hållbarhet ses ofta i tekniska termer och kan åstadkommas med tekniska åtgärder. Men nu dyker ett engelskt uttryck upp nästan överallt: Livable. Jag tolkar det som ett sökande efter en mera mänsklig dimension.

På svenska översätts begreppet till beboelig, men kan också betyda dräglig, uthärdlig.

Känns alltså inte så svårt att få till.

Livable pekar i en riktning. Hur vi planerar och bygger för att människan, som ett av djuren i vår natur, skall må bra. Och då finns det faktiskt mått. Barnen. Vår gruvliga tids gula kanariefåglar. När bokstavsdiagnoserna ökar och när betygen sjunker, så stiger barnen arbetslösa ut i vuxenlivet. Det säger också något om samhällsbygget. Barnen varnar, ibland omedvetet, för den utveckling som går åt fel håll.

Dagispersonal, lärare, ungdomsmottagningar, polisen, personal vid arbetsförmedlingar med

Låt barnen mäta hållbarheten! flera är också känslospröt värda att känna in.

Modernismens fokus har varit, och är, snarare bilens behov. 30 procent av västerlandets städer hårdgörs för bilarna. Investeringen i förbifart Stockholm, och varför inte alla arenor som byggs, fattas med en självklarhet som kanske saknas när diskussionen gäller fritidsgårdar, dagis, skolor, barnteatrar och kulturskolor? I ett samhälle som vill vara Livable borde vi vara mera lyhörda för behoven hos barn och ungdomar. Mest hållbara blir det stadsbygge som ger friska barn. Förstärker deras engagemang i samhället och deras kärlek till naturen i vuxen ålder. Tar tillvara och utvecklar deras kreativa förmåga.

Det slumrar många potentiella Ericsson, Skype, TetraPak och Ikea i barnahuvuden. Ett hälsosamt samhälle för barn är ett hälsosamt samhälle för alla. Där barn kan cykla, åka kollektivt eller

promenera säkert, där fungerar det också bra för kvinnor och män, för äldre, för utsatta.

Stadsplanering, hus-, landskaps- och inredningsarkitektur ger oss instrument att spela viktiga roller för att säkerställa en hållbart byggd miljö. Vacker, stimulerande och fungerande.

Om vi har rätt fokus. Om vi inte lockas med i de tekniska dimensionerna och måttens enkla värld. De är ju egentligen självklara.

Livable är extra utmanande och intressant. Människan är en samhällsvarelse. Vi har behov av att bli sedda, att umgås med andra och betyda något för dem. Därför behöver vi mötesplatser på torg, gator och inomhus på kaféer och i restauranger. Det finns ett annat engelskt begrepp ”sociable”. Betydelsen är att vara förtjust i andras sällskap. Så ett hållbart samhälle är nog ”Livable for those who are sociable”.

Betong 6 | 2011

BET0611_49_anslagstavla.indd 49

49

11-11-24 14.05.33

| MÄNSKLIGT |

Juristen Annie Lööf föddes som Johansson. När hon i riksdagsvalet 2006 blev inkryssad i riksdagen genom personvalet blev hon Sveriges yngsta riksdagsledamot. Fem år senare är hon näringsminister. Och fortfarande rekordung.

Annies 18 svar TEXT: ROGER ANDERSSON

NAMN: Annie Lööf.

JOBB: Partiledare för Centerpartiet, Näringsminister. ÅLDER: 28 år.

CIVILSTÅND: Gift med CarlJohan.

BOR: I Värnamo och Stockholm.

FAVORITBETONG: Betongen under min balkongmatta.

1) Vilket är ditt favoritord?

Möjligheter. Jag älskar möjligheter och har en stark framtidstro. Jag väljer alltid att se möjligheter när andra ser hinder.

2) Vad skulle du helst förändra med dig själv?

Min sovklocka. Jag behöver sova sju timmar varje natt. Det hade ju varit fantastiskt om man lyckats vara alert och pigg på färre sovtimmar!

3) Om du dog och blev pånyttfödd, som vem eller vad skulle du återkomma?

Jag hoppas att jag då skulle komma tillbaka till mitt liv, min man och familj och till mina intressanta förtroendeuppdrag. Jag trivs!

4) Vad är det roligaste en människa kan vara med om?

Att gifta sig – bröllopskvällen med mycket god mat, vänner och fest är en fantastiskt rolig kväll i mitt liv!

5) Vad måste betongsektorn förändra för att vara i framkant i samhällsbyggnadssektorn om 20 år?

Alla sektorer i det svenska näringslivet behöver vara innovativa och

50

förändringsbenägna så att vi står oss i den globala konkurrensen.

Det gäller även betongsektorn. Jag tycker därför det är väldigt bra och intressant att se den utveckling som pågår kring nya, billiga och miljövänliga betongprodukter.

6) Har du någon förebild, i så fall vem?

Jag har många förebilder som jag inspireras av. Alla människor som vågar att gå före och utmana sig själv blir jag inspirerad av.

7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då?

Absolut. Jag är en ständig tidsoptimist vilket alltid resulterar i att jag drar en vit lögn om min sena ankomst.

8) Vad tycker du mest om med ditt utseende?

Mitt hår och mina ögon.

9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden?

Träffa kompisar och min man, träna på gym och promenera i naturen. För total avkoppling gillar jag att resa i Sverige och utomlands för att upptäcka

nya platser – gärna i fjällen.

10) Vad tror du folk mest kommer ihåg dig för?

Att jag som ung kryssade mig in i riksdagen 2006 och att jag som rekordung blev partiledare och näringsminister. Sedan brukar jag också gå under epitetet ”Den rödhåriga”, så det kommer folk också ihåg.

11) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken?

Svårt det där. Utseendemässigt är jag ganska lik Miranda i Sex & the City. Annars är jag nog lika envis, kreativ och enveten som Pippi Långstrump.

12) Känner du dig obekväm någon gång?

Jag är mörkrädd så jag är alltid ganska obekväm när man går själv i mörker, inte minst hemma i byn Maramö där det är becksvart om kvällarna.

13) Finns det något du önskar ogjort?

Jag står för saker jag sagt och gjort och det är få saker jag ångrar.

Möjligen att jag ibland släppte in

ett och annat mål i onödan under fotbollsmatcherna.

14) Vilken är den största utmaningen för att få ett hållbart byggande i framtiden?

Att människor vågar. Både byggentreprenörerna som utvecklar och bygger, konsumenterna som efterfrågar och köper och politikerna som lägger grundplåten till forskning, mål och byggriktlinjer.

15) Vilken byggnad eller konstruktion beundrar du mest?

Pyramiderna. Jag blev helt begeistrad och fascinerad en dag för fem år sedan då jag beundrade dem i Egypten.

16) Vilken slogan lever du efter?

Ingenting är omöjligt, en del saker tar bara lite längre tid.

17) Vad gör dig lycklig?

Kärleken till min man, mina vänner och min familj. De är det finaste och viktigaste jag har!

18) När gråter du?

Ofta. Av både glädje, sorg, trötthet och ilska. Jag har lätt till tårar och det är härligt.

.

BETONG 6 | 2011

BET0611_50_manskligt.indd 50

11-11-24 13.46.46

MINSK VITRYSSLAND - FOGFRITT GOLV MED BRUK AV MAPECRETE SYSTEM

Mapecrete® System MAPEI-TEKNOLOGI FÖR FOGFRIA BETONGKONSTRUKTIONER Betong med mycket lågt totalkrymp. Reduktion eller eliminering av krympsprickor. Fogfria konstruktioner med stor täthet och beständighet.

Mapei. Våra erfarenheter - dina lösningar Mapei AB - Tel. 08 525 090 80 - info@mapei.se - www.mapei.se

BET0611_annons.indd 51

11-11-23 13.27.49

Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 6/2011 2/09

2 6

Sika Sverige Sika Sverige AB, Tel:AB, 08-621 Tel: 08-621 89 00 89 00 info@se.sika.com, info@se.sika.com, www.sika.se www.sika.se

BET0611_1__omslag.indd 1

På Sika Påtillverkar Sika tillverkar vi vattenbaserade vi vattenbaserade oljor som oljorärsom är enkla enkla att hantera att hantera och som ochärsom skonsamma är skonsamma mot mot miljön.miljön.

Välj mellan Välj mellan olika formoljor olika formoljor för olika för typer olika typer av applikationer, av applikationer, allt förallt attför få att en jämnare, få en jämnare, slätare, slätare, vackrare vackrare och mer ochuttrycksfull mer uttrycksfull betongyta. betongyta.