Tidskriften Betong 6 2013

| innehåll |

nr 6/December 2013

34

Betonggalan

artiklar & Reportage 10 Gothia Tower på glid Tidskriften Betong är på besök i Göteborg och berättar om det tredje tornets glidformsgjutning.

20 Arkitektur

10 Gothia Towers Gothia Towers blir Europas största konferensanläggning med nytt torn.

De tre nominerade till Årets Betongarkitekt visar sina vackra betonghus.

I varje nummer!

Teknik

28 Utblick

4 Ledare

57 Signerat

Tidskriften Betong har besökt byggmässan Batimat i Paris.

Upplevelsen viktigare än orden.

Husbränder handlar inte bara om att utrymma, skriver Arne Hellström, i ett viktigt inlägg om kostnader vid brand.

44 Nya normer kräver onödig armering

31 Miljö Vattenfalls nya kontor Uarda 5 miljöcertifieras enligt två olika system.

34 Betonggalan Allt från festen, vinnarna, priserna, showen, gästerna...

6 Mixat

300 000 ton mindre koldioxidutsläpp per år.

6 Mixat Gammal docka blir nytt museum och guldregn över Celsing.

41 Betongföreningen Betongföreningens Hållbarhetsråd hjälper till i certifieringsdjungeln.

58 Teknikmix Vägräckenas mystiska rostande undersöks och nya produkter för miljön.

Mängden minimiarmering enligt Eurokod 2 är för hög och bör sänkas visar ett prisbelönt examensarbete.

50 Vintergjutningen går som en dans Tre experter på vintergjutning kommer med tips om hur du lyckas trots kylan.

54 Fråga Experten Ger glas i fasader alkalikiselsyrareaktioner?

B et o n g 6 | 2 0 1 3

3

ledare

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG & BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

» Om betong står som symbol för brist på stimulans och tråkighet då måste vi göra något. För så är det ju inte, det tycker inte vi som vet... «

UTGES AV BETONG MEDIA AB Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@formkult.se

REDAKTIONSRÅD Alf Aggring, Philip Bergerhoff, Christer Carlsson, Sten Forsström, Hans Hedlund, Arne Hellström, Kjell Larsson, Åsa Lehto, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin och Sigrid Zenger.

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Fredrik du Rietz fredrik.d@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Uppsalavägen 13 763 41 Hallstavik Telefon: 073-656 09 03, 08-559 216 50 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Helgjutna upplevelser mot tristessen

som får tristessens symbol att svänga”. Så lyder motiveringen från Sveriges Tidskrifters jury när de utsåg Tidskriften Betong till Årets Tidskrift. Tristessens symbol? Det är väl betong det. Det måste vi faktiskt fundera lite på.

Tristess upplevs vid avsaknad av stimulans och kan vara en synonym för uttråkad, enligt olika uppslagsverk. Om betong står som symbol för tråkighet och brist på stimulans då måste vi göra något. För så är det ju inte, det tycker inte vi som vet. Vi som ser betong bli innovativa konstruktioner i fascinerande byggnader och broar, som läser forskningsrapporter där den mystiska betongen kläs med ekvationer och diagram och som ser designers och konstnärer ge betongen själ och känslor.

Vad ska vi göra då? Fortsätta att läsa Tidskriften Betong, enligt juryn. Det är roligt att höra förstås. Vi har under många år tagit på oss att vara ”den kreativa byggtidskriften”, som en markering för hur vi vill beskriva materialet betong. På det mångsidiga sätt som det i verkligheten är. Från tekniksidornas vetenskapliga figurer till designsidornas överraskningar.

Det är också hedrande att vi beskrivs som ”en helgjuten upplevelse”. Det är det som skiljer en tidskrift från att bara vara en tidskrift. Upplevelsen. Samma 28 bokstäver, samma kameramodell och samma layoutprogram som alla andra. Men sen något mer som ger upplevelsen.

Det kan kallas själ, magi eller något annat. Jag vill kalla det en stolthet över materialet och branschen som lyser igenom i det vi gör.

Jag tycker också Betonggalan är ett bra exempel på upplevelse. Hur man kan förmedla ett material och ett budskap utan föreläsningar och en massa ord som sägs. Kreativiteten, stoltheten, tyngden och mångfalden kommer fram i den mixade publiken från hela samhällsbyggnadssektorn, genom nyfikenheten och framtidstron hos studenterna, genom erfarenheten och tryggheten hos företagen och genom den enorma kompetensen hos pristagarna.

Vi har en bra grund. Och den är av betong. Nu bygger vi vidare och svänger betongsymbolen uppåt lite till. Var det någon som nämnde tristess?

”EN HELGJUTEN UPPLEVELSE

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Roger Andersson, chefredaktör

ISSN 1101-9190

TRYCKERI

Saxat Klippt & skuret

ÅTTA.45 Karlsrogatan 2, 170 56 Solna

OMSLAGSBILD Gothia Towers Foto av Boel Ferm

4

BETONG 6 | 2013

synonymt med klumpiga miljonprogram och sorgrandiga p-hus. Men i dag kan det lika gärna betyda skulpturala byggnader med precisa detaljer. /Tidskriften RUM LÄNGE VAR BETONG

EN MÅNGFALDIGT prisbelönad stjärnarkitekt blir Sandvikens nya stadsarkitekt. Hon har bland annat utsetts till Årets Betongarkitekt 2011. /Om Helena Tallius Myhrman i Arbetarbladet.

mixat

Mixade nyheter från betongvärlden

På Arkitekturgalan

Guldregn över Celsing

den 8 november fick Johan Celsing motta både Helgopriset och Kasper Salinpriset. Helgopriset fick han för Årsta Kyrka och Kasper Salin för Krematoriet på Skogskyrkogården i Stockholm. Det är andra gången Celsing vinner Kasper Salin, 1999 belönades han för Millesgården.

Under kvällen delades även Sienapriset ut till Hamra Nationalpark i Ljusdal och Bostadspriset till Kvarteret Rosmarinen i Helsingborg. Kritikerpriset gick till Dan Hallemar och Guldstolen vanns av Daniel Rybakken för armaturen Ascent.

Foto: Johan Celsing Arkitekter

300 000 ton koldioxid per år

Sveriges betongbyggnader tar

varje år upp 300 000 ton koldioxid, vilket motsvarar 15-20 procent av de totala koldioxidutsläppen från landets cementtillverkning under samma år.

Det har svenska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Lunds Tekniska Högskola och Cementa kommit fram till. Resultatet publicerades nyligen i den amerikanska forskningstidskriften Environmental Science & Technology.

De svenska forskarna har tagit fram en modell som gör det möjligt att kvantifiera betongens årliga upptag av koldioxid under sin användning och i Sverige tar alltså befintliga

6 B e t o n g 6 | 2 0 1 3

betongbyggnader upp 300 000 ton koldioxid per år.

Processen kallas karbonatisering och beror på att kalkföreningar i betongen reagerar med koldioxid i den omgivande luften. Tidigare forskning kring karbonatisering har mest fokuserat på att processen under betongs livslängd inte ska nå in till armeringen där den kan orsaka korrosion. − I dag dimensionerar vi med ordentliga täckskikt och betong med lågt vattencementtal för att skydda armeringen mot korrosion. I övrigt gör det inget om betongen karbonatiserar.

Det är något som sker vare sig vi vill eller inte, säger Katja

Fridh, lektor vid Lunds Tekniska Högskola.

Forskningen börjar nu även få genomslag internationellt i hållbarhetsstandarder. − Inom det europeiska arbete som nu pågår diskuteras att inkludera även koldioxidupptaget under betongens användning, precis som för andra material. I ett första steg kan detta ske genom att olika nationella genomsnittsvärden används. Baserat på vår forskning innebär möjligheten att räkna av koldioxidupptaget från rapporterat koldioxidutsläpp att betongens koldioxidbelastning i Sverige skulle bli runt 15 procent lägre än enligt hittills

gällande system, säger Ronny Andersson, adjungerad professor vid Lunds tekniska högskola och chef för forskning och innovation vid Cementa. − Om betongytorna kunde ökas genom krossning av sekundärprodukterna och exponeringen av luftens koldioxid mot betongytorna samtidigt kunde ökas så skulle koldioxidupptaget under betongens livscykel kunna öka avsevärt och upptagstiden för koldioxid skulle kunna reduceras. Detta är givetvis en framtida utmaning för betongbranschen, säger Håkan Stripple på IVL Svenska Miljöinstitutet.

| mixat |

Betongdocka blev museum Fem år har det tagit att göra om den gamla dockan i Helsingör till ett toppmodernt museum. Den 60 år gamla dockan ger ett tungt intryck men har kompletterats med ljusa glasgångar och gallerier som lättar upp helhetsintrycket. Glasgångarna binder ihop museet medan gallerierna har placerats under mark och löper längs med dockans väggar.

Tack vare utformningen hamnar dockan alltid i centrum och besökaren upplever dess storhet.

Här kommer nu det danska Sjöfartsmuseet att husera.

Allmänheten får ta del av utställningar, utomhusaktiviteter och olika evenemang året runt. Arkitekter bakom bygget är BIG tillsammans med Kossmann.dejong, Rambøll, Freddy Madsen samt KiBiSi.

Årets Hus av Tham&Videgård World Architecture News, WAN, har utsett Tham & Videgård

Arkitekter till vinnare av House of the Year Award. Det är deras betonghus ute på Lagnö som lockade juryn till att ge dem priset framför de andra fem nominerade. Tham & Videgård var också nominerade till Tidskriften Betongs pris Årets Betongarktitekt.

Katarina Malaga ny chef för CBI Betonginstitutet Katarina Malaga har utsetts till ny vd för CBI Betonginstitutet där hon för närvarande är sektionschef för Renovering på CBI. Katarina tillträder sin nya befattning den 1 januari 2014. Katarina Malaga tog en internationell masterexamen i civ. eng. in Applied Environmental Measurement Techniques 1998 och avlade en filosofie doktorsexamen i kemi vid Göteborgs Universitet 2003.

Katarina har varit verksam inom SP-koncernen sedan 2001. Under åren 2007-2013 var Katarina koordinator för SP:s Grants Office för EU-projekt.

Cementas nya anläggningscement Cementa utvecklar just nu ett nytt anläggningscement som ska lanseras 2015. Det innehåller flygaska och ger därför mindre koldioxidutsläpp än det traditionella anläggningscementet.

– En anledning till utvecklingen av ett nytt anläggningscement är de ökade miljökraven hos kunderna. Produktutvecklingen ligger i linje med bland annat Trafikverkets miljömål och kommande version av TRV AMA Anläggning och därefter i AMA Anläggning 13, säger Fredrik Jansson, vice vd och marknadsdirektör på Cementa.

Långa spännvidder från Kynningsrud

Simulerat får pris

Kynningsrud har börjat tillverka

ning har belönats med Familjen Knut & Ragnvi Jacobssons entreprenörsstipendium. Det är den 28-årige Eric Göransson som fått stipendiet för sitt arbete med att utveckla och marknadsanpassa en programvara som simulerar betongsprutning för gruv- och tunnelindustrin. Stipendiet på 75 000 kronor delades ut vid en ceremoni i Göteborg den 14 november.

håldäck med spännvidder på nästan 20 meter. Produkten kallas HD/F 120/50.

– Vi har nu som ett alternativ till TT-bjälklag även ett håldäckselement som klarar helt andra spännvidder och laster än de sedan tidigare förekommande typerna, säger CarlJohan Appelberg, marknadschef på Kynningsrud Prefab.

En simulator för betongbesprut-

Veckat under baken Designern Sam Jennings jobbar gärna md minimalistiska former och material som trä och betong. När pallen Folded Concrete Stool skulle tas fram ville han utmana det traditionella sättet att designa en pall uppbyggd av trä och tyg. För att få till designen använde han sig först av trä och lera men kom sedan i kontakt med materialet Concrete Canvas.

Genom att experimentera med detta lyckades han forma den här häftiga pallen som lurar ögat då grunden i pallen ser ut att vara gjord i tyg. För drygt 7 000 kronor kan du köpa dig en egen pall.

Betong 6 | 2013

7

| anslagstavlan |

Grattis till Årets Tidskrift och bästa Betonggalan

ig Betong säger ”Alla vi på Färd märkelsen Årets ut till Stort Grattis lta och glada” tidskrift. Vi är sto /Carina Edblad

”Lätt att förstå och grattis en

extra gång till den feedback på ert målmedvetna arbete för skönare kommunikation.” /Jerker Olsson

Tack för en fantastisk fest.

Bokar redan för nästa år! /Akin Barin

”Stort för en så, åtminstone från början, nischad produkt. Men ni har jobbat oerhört målmedvetet med att lyckas skapa nåt så otippat som en tidning om betong som vem som helst kan ha utbyte av. Lysande redaktörskap!” /Tomas Ängshammar Tac

k för en trevlig och proff sigt genomförd galakv äll! Riktigt kreativ t, med glimten i ögat och en suverän lokal!

/Björn Olsson Tack till alla som jobbat med galan, den bästa som varit. /Anders Svensson

Från våra läsare… ”Artikeln om Lund var gudomligt bra.” /Gisela Högberg

Gjutande läsare!

Petra Korpinen i Jönköping har betonggjutning som hobby och har gjutit bland annat denna lampa.

Hon driver även bloggen www. betong-garaget.wordpress.com.

Lycka till med gjutningarna!

Förfest med Betonggalan

Den 13 november kom över 100 gäster till vår förfest inför Betonggalan. Fyra av de nominerade höll föreläsningar på tio minuter var och kvällen avslutades med release av den nya versionen av boken Betongen yta. Författaren Tage Hertzell var på plats och signerade.

Inte alla vill gå på Betonggalan... ”Jag är svart i skälen och kommer aldrig att gå på

Betongspaning med Tidskriften Betong Den 29 oktober ordnade Tidskriften Betong ett studiebesök till The 180 meter house ute på Lidingö. Arkitekterna på Byggfenomen och entreprenörerna på APJ Betong berättade om de många betongytorna och 51 deltagare lyssnade och kände efter själva.

något av era arrangemang, räcker bara att säga hur bra blev betongvägen utanför Eskilstuna? Rätt sopdålig eller hur! Vi står enade från beläggningsfronten, ropen skalla bort med betongen från vägarna. Räcker med alla broar som vi ska belägga och som är gjutna hur som helst, har ni aldrig en nykter dag? /Lennart Westin, projektledare beläggning, Trafikverket

Betong 6 | 2013

9

| Projektet |

Tredje tornet ger

Europas största konferensanläggning Hotel Gothia i Göteborg bygger ut som aldrig förr. Två torn finns sedan tidigare. Nu har ursprungstornet nyligen byggts på med sex våningar till 82 meter samtidigt som ett tredje, 100 meter högt torn byggs ett halvt stenkast därifrån. Idag är hotellet, mässan och konferensanläggningen Europas största.

Text Margareta Redlund Laninge Foto Boel Ferm

A

lltsedan 1918 har Svenska Mässan i Göteborg varit en välbesökt anläggning.

När den första utställningshallen vid Korsvägen byggdes var det på initiativ av några lokala företag som hade behov av att visa vad de hade att erbjuda för en större publik. Det gick så bra att Svenska Mässan 1980 beslöt att komplettera anläggningen med hotellverksamhet. Det första hotelltornet, Hotel Gothia, invigdes några år senare, det andra 2001 och nu byggs ett tredje, som med sina 100 meter blir Göteborgs högsta hus.

När väl beslutet att bygga ett tredje torn fattades passade man på att samtidigt bygga på det ursprungliga tornet med sex våningsplan. Idag har tornet 26 plan varav de översta har plats för lyxiga rum, etagesviter för 30 000 kronor nat-

10 B e t o n g 6 | 2 0 1 3

ten, spa med tre bassänger, djungeldusch med mera.

All lyx till trots. Det mest uppseendeväckande i påbyggnaden är badet, som liksom hänger på fasaden i ett utåtgående hörn på 19:e våning. Bassängen är helt i glas och så transparent att de som badar kan se trafiken 50 meter nedanför alltmedan vattnet på konstgjord väg bubblar likt champagne. Definitivt inget för höjdrädda eller dem som har anlag för svindel. ”Champagnepoolen” är inte den enda konstruktionen som är av glas. Även de två 24 meter långa och häftiga gångbroarna, som förbinder de tre tornen, har väggar av glas och sex meter av golvet är också i glas. Den första brostommen monterades sommaren 2012, 55 meter ovan mark, och föregicks av noga planering och bra koll på väder och vind.

Påbyggnaden med stomme av stål och

Den för hotellet, mässan och bygget gemensamma in- och utlastningsplatsen är bara 300 kvadratmeter stor. Trots det kan vi samsas, säger Patrik Svens och Leif Engelbrektsson, arbetschef respektive arbetsledare.

| Projektet |

» När tornen är färdigbyggda har Hotel Gothia ökat antalet rum från 700 till 1 200 och har med konceptet hotell, mässa och konferens utvecklats till Europas största. « prefabbetong, champagnebassängen och de glasade förbindelsebroarna väger tillsammans åtskilliga ton och frågan var om befintlig grund och stomme skulle klara de tunga lasterna. Tornet är till största delen byggt på berg, vilket gett en stabil grundläggning. Dessutom är den befintliga grunden byggd med så stora marginaler att dessa kunde räknas hela konstruktionen till godo.

– Grunden behövde därför inte förstärkas. Det enda som krävdes var en förstärkning av gränssnittet mellan det befintliga tornet och påbyggnaden, vilket gjordes med kolfibrer och stål, be-

12 B e t o n g 6 | 2 0 1 3

rättar projektchef Patrik Svens, Peab.

Men kolfiberförstärkningen var inte helt lätt att genomföra eftersom en sådan måste göras vid varm väderlek. Nu var det kyligt januariväder, varför arbetet gjordes från en inklädd ställning hängande utanpå fasaden alltmedan värmefläktar höll värmen.

Projektet kallas Triple Towers efter de tre tornen. När tornen är färdigbyggda har Hotel Gothia ökat antalet rum från 700 till 1 200 och har med konceptet hotell, mässa och konferens utvecklats till Europas största. Ursprungligen skulle utbyggnaden ske för många år sedan.

Bassängen på våning 19 kommer säkert bli lika populär som räkmackan King Size i restaurangen Heaven 23 i Gothia Towers västra torn. År 2009 hade den sålts i över en miljon exemplar och just nu säljs den i 17 exemplar per timme året runt.

East Tower har en glidformsgjuten mittkärna med plats för hisschakt och trapphus.

| Projektet |

Att titta ner i hisschaktet i det 100 meter höga tornet ger en hisnande känsla.

Den stora variationen av olika byggtekniker gör projektet extra spännande, säger Patrik Svens och Leif Engelbrektsson.

Så här kommer Triple Towers se ut när det är klart. Tornen är 77, 82 respektive 100 meter höga.

14 B e t o n g 6 | 2 0 1 3

Redan 2005 var planerna så långt framskridna att Svenska Mässan gick ut med en anbudsförfrågan som vanns av Peab.

Men planerna lades på is. De väcktes till liv fyra år senare, och förhandlingarna om ett avtal att bygga projektet återupptogs 2010 och kontrakt skrevs 2011.

Mittornets påbyggnad och byggandet av det tredje tornet sker parallellt.

I dagsläget är påbyggnaden så gott som avslutad liksom det tredje tornets glidformsgjutna mittkärna med plats för hiss och trapphus.

Hotell Gothia och Svenska Mässan ligger i centrala Göteborg med Liseberg som granne på andra sidan Örgrytevägen. Trafiken är bökig med bilar, bussar och spårvagnar som stryker utmed arbetsplatsen. Dagligen kommer många materialleveranser. Inte bara till bygget utan även till mässans utställningar och hotellets verksamhet. Det blir trångt på denna enda gemensamma in- och utlastningsplats med en yta på runt 300 kvadratmeter.

– Trots den minimala platsen har vi lyckats samsas mycket bra med mässan och hotellet. Inget gnäll, inget gnissel.

Alla har tagit hänsyn och haft förståelse.

Logistiken har fungerat och leveranserna har alla varit bokade i förväg. Kommer en lastbil för sent, ja, då får den vänta el ler boka ny tid, säger Patrik Svens.

Gothias kärna

glider upp Mittkärnan på Hotel Gothias tredje hotelltorn glidformsgöts och var en teknisk utmaning för entreprenören Peab. Inget fick gå snett.

Allt måste klaffa. Förberedelserna var därför så minutiösa att både livrem och hängslen var på.

Text: Margareta Redlund Laninge bild: peab

V

i står på toppen av tornet och blickar ut över Göteborg med Lisebergs pariserhjul i förgrunden. Det blåser snålt. Regnet hänger i luften. Patrik Svens, klädd i tunn skjorta med kort ärm, låtsas inte om kylan. Han är en härdad byggare, van vid tuffa tag.

Skyddsvästen lyser neongult i det grå höstvädret.

Patrik Svens är arbetschef för Hotel Gothias tredje, 100 meter höga torn. Det är ett projekt som utförs på totalentreprenad med partnering av Peab på löpande räkning med maxtak.

Tornet, även kallat East Tower, kommer att innehålla 475 rum och utgör en hel palett av olika byggteknik: prefab och platsgjutning, stål och glas, pålning och glidformsgjutning.

– Det är just variationen av så mycket byggteknik som gör projektet intressant.

Det ger jobbet en extra dimension, säger Patrik Svens.

Tornet är byggt med en mittkärna av betong med plats för trapphus och his�schakt. Först var det tänkt att mittkärnan skulle uppföras med förtillverkade betongelement. Men det visade sig vara svårt att klara stabiliteten och placeringen av byggkranen för projektet. Därför har kärnan platsbyggts med glidform.

– Som bonus fick vi säkrare arbetsmiljö

Det var omöjligt att klara mittkärnans stabilitet med förtillverkade betongelement.

Därför har kärnan glidformsgjutits.

Betong 6 | 2013

15

| Projektet |

Mer om

Hotel Gothia East Tower

Byggarbetsplatsen ligger mitt i Göteborg med Liseberg som närmaste granne.

Beställare: Svenska Mässan Hotellfastigheter Arkitekt: White Arkitekter Konstruktör: VBK Totalentreprenör: Peab Formleverantör: Gleitbau Salzburg, Österrike Glidformsgjutning: Göteborgs Form och Armering AB Glidformsbetong: Swerock Prefab: UBAB, Ulricehamns Betong Entreprenadkostnad: 1 miljard kronor Tower East inklusive påbyggnad av Crown Tower Omfattning: 100 meter högt torn med 475 rum Betongmängd: 2 000 m3 Armering: 330 ton Spännkabel: 1,3 mil

och en monolitisk konstruktion utan skarvar. Dessutom spar vi tid och pengar, säger Patrik Svens.

På tomten låg tidigare en av postens byggnader och delar av dess grundläggning har behållits. Därutöver har 270 betongpålar slagits ner till berg. Dessutom har ett 20-tal grundfundament platsgjutits samt en 500 kvadratmeter stor grundplatta. Det var en omfattande gjutning den dagen plattan göts. Två pumpar var kontinuerligt i gång från morgon till kväll och pumpade ut 860 kubikmeter betong.

Tornets fyra första våningar är platsgjutna på traditionellt sätt med plattbärlag och pelare. Resten av byggnadens mittkärna med hisschakt och trapphus, upp till 30:e våningen, glidformsgöts med formelement av trä, invändigt klädda med plåt vilket gett släta ytor.

Glidformen monterades på bottenplattan. Därefter lyftes den kontinuerligt med hydrauliska domkrafter och klättrade på ingjutna klättersteg. Gjutningen pågick dygnet runt i två veckor utan avbrott upp till 17:e planet, där ett uppehåll på två veckor gjordes. Under uppehållet spändes

16 B e t o n g 6 | 2 0 1 3

kärnan ner till bottenplanet med 1,3 mil spännkablar fördelade på tolv punkter.

Resterande mittkärna upp till plan 30 glidformsgöts, men behövde inte spännarmeras eftersom den traditionella armeringen var tillräcklig.

Inget fick gå snett under glidformsgjutningen. Allt var därför noga förberett med både hängslen och livrem: till exempel konstruktionsritningar anpassade för glidformsgjutning, öppna armeringsbyglar, max fyra meter långa, stående armeringsstänger, allt ingjutningsgods på plats i förväg och eventuella problem togs omhand omedelbart. Dessutom fanns backup med mobilt elverk, extra betongstation och smeder som hade jour dygnet runt.

Totalt var 46 personer involverade i gjutningen, 22 betongarbetare per tolv timmarsskift plus förare av glidformen.

De monterade armering och ingjutningsgods, göt och vibrerade alltmedan glidformen lyftes med som mest 3,8 meter per dygn. Totalt monterades 4 500 ingjutningsgods efter i förväg uppgjorda listor som exakt på millimetern visade var varje pryl, varje elrör, dörröppning och bal-

kupplag skulle sitta. Under den 110 centimeter höga glidformen var hängställning monterad inklädd med plast varifrån efterjusteringar av betongen gjordes.

Formen kördes av två österrikiska förare, en per skift. De bestämde enväldigt när lyften, som skedde var tionde minut, skulle ske och när betongen skulle bearbetas. Betongen måste ha de rätta egenskaperna, kunna pumpas och fick inte brinna vare sig för fort eller för långsamt.

Det var trångt i glidformen på grund av all armering som i förväg var klippta i exakta längder. För att spara plats gängades de grova, stående armeringsstängerna ihop med hylsor istället för med överlappningsskarv, som är det vanliga.

– Tack vare alla åtgärder och noga planering lyckades vi hålla tidplanen för glidformsgjutnigen exakt på dagen, säger Patrik Svens.

Eftersom glidformsgjutning är ovanlig i Sverige finns få svenska yrkesutövare, uppskattningsvis bara runt 200.

– Metoden har stora fördelar, till exempel spar den tid, byggnaden blir stabil och den ger bra möjlighet till kranplace ring, säger han.

| Projektet teknik |

Statiska utmaningar vid

glidformsgjutning När Triple Towers byggdes togs beslut att glidformsgjuta kärnan. Här berättar konstruktören Erik Samuelsson på VBK, som varit konstruktionsansvariga för Triple Towers, om några konsekvenser av beslutet.

Text och bild: Erik Samuelsson, VBK

D

et tredje och högsta tornet i Triple Towers är trots sin höjd på knappa 100 meter inte särskilt slankt.

Med en minsta bredd på knappt 30 meter ligger slankhetstalet på ca 3,5. Byggnadens stabilitet tillgodoses genom kärnans betongväggar runt hissoch trappschakt, men också genom alla de betongväggar som skiljer hotellrummen åt. I hotellvåningarna finns alltså gott om väggar ur stabilitetssynpunkt och den huvudsakliga statiska utmaningen ligger i de nedre våningsplanen där de rumsavskiljande väggarna upphör och ger plats för öppna entréytor och konferensrum. Här utnyttjas huvudsakligen den inre kärnan tillsammans med ett par ytterväggar för att föra horisontella laster hela vägen ned till grundläggningsnivån.

Med produktionsaspekter som huvudskäl bestämdes det dock under projekteringens gång att kärnan skulle glidformsgjutas hela vägen till byggnadens topp, innan montage av övriga väggar inleddes. I detta skede när kärnan står ensam så är det statiskt sett en helt annan konstruktion.

Kärnans tvärsnitt mäter 20,8 meter i ena riktningen men endast 6,6 meter i den andra riktningen. Detta ger ett slankhetstal på knappt 15 i vek riktning vilket är avsevärt mer än i byggnadens färdiga form. Den asymmetriska formen på kärnan innebär också en stor vindbelastad yta på kärnan vid ogynnsam vindriktning. Så mycket som 50 procent av vindlasten vid komplett byggnad verkar på kärnan vid glidformsgjutningen.

Här syns foderrör för spännlinor mellan väggarmeringen och en ingjutningsplåt för kommande bjälklagsbalk samt ett stålok som används för att lyfta plattformen.

På grund av montageordning och omfattande platsgjutna konstruktioner på de nedre våningsplanen fanns heller inte möjlighet att reducera vindlasten med hänsyn till tillfällig konstruktion.

Totalstabiliteten mot stjälpning var däremot inte något stort problem eftersom en kraftig grundsula med en tjocklek på 1,5 meter erfordrades även för byggnaden i färdigt utseende. Den här pålade

bottenplattan är klart större än kärnans utbredning och gav med bättre hävarm och gynnsam extra egenvikt möjlighet att tillgodose stabiliteten även i glidformsskedet.

Beräkningar påvisade dock att det var orimligt att klara rimliga utböjningar och sprickvidder med konventionell slakarmering för själva kärnan. Den slanka tvärsnittsformen i kombination med stor Betong 6 | 2013

17

| Projektet Teknik |

Planritning över betongkärnan.

Samma planritning som ovan fast i 3D.

vindbelastad yta var den primära orsaken. Samtidigt var egenvikten för konstruktionen relativt låg i det här skedet eftersom inga bjälklag ännu var monterade. Det här var också ogynnsamt eftersom ökad egenvikt hade minskat både utböjning och dragarmeringsbehov.

Lösningen blev att spänna fast kärnan med efterspända stålstag till den kraftiga bottenplattan och därmed skapa en slags fiktiv egenvikt. Dessa stag placerades centriskt i kärnans 300 millimeter tjocka väggar i ingjutna foderrör. Det finns tolv punkter med stag, jämnt fördelade över kärnans tvärsnitt och stagen spändes till 230 ton i varje punkt. Stagen behövde inte löpa genom hela konstruktionens höjd utan endast mellan plan 0 och 17 och de översta 13 planen är alltså endast slakarmerade. Den här stora spännkraften reducerade utböjning och dragarmeringsbehov, men gav också upphov till ökade tryckspänningar i kärnan. I vissa

18 B e t o n g 6 | 2 0 1 3

Skiss över ett linankare.

känsliga punkter mellan hissöppningar krävdes ytterligare tryckarmering, men i begränsad omfattning. Spännstagen är givetvis även gynnsamma vid den färdiga konstruktionens utformning.

Eftersom uppspänning skedde på plan 17, mitt i glidformsgjutningen var det önskvärt att minimera tidsåtgången för detta uppehåll. I syfte att minska tidsåtgången för betongens härdning, i anslutning till spännstagens tryckplatta, valdes en betong med större tryckhållfasthet i dessa områden. På så vis minskade tiden till dess att erforderlig tryckhållfasthet hade uppnåtts och gjutningen av de 13 sista våningarna kunde inledas tidigare.

Trots lokalt högre betongkvalitet krävdes kraftiga tryckfördelningsplåtar mellan stag och betong för att minska tryckspänningar. Tryckplåtarnas utbredning kom också i konflikt med erforderlig vertikal armering på grund av det begränsade utrymmet mellan förtagningar för hissdör-

rar. För att inte skapa försvagade snitt i konstruktionen kopplades armeringen till tryckplåtarna och i vissa fall löpte armeringen genom förtillverkade hål i tryckplåtarna. Allt för att uppnå kontinuitet för armeringen över dessa plåtar.

I vissa delar av kärnans tvärsnitt är det långt mellan tvärgående väggar som knäckavstyvar konstruktionen. Vid komplett byggnad knäckavstyvas väggarna av bjälklagen men dessa finns inte i glidformsskedet. För att lösa det här problemet nyttjades stålprofiler som i senare skede bär prefabricerade trappor. Utformningen på det här stålet anpassades något och monterades till ingjutna plåtar i de glidformsgjutna väggarna. Montaget av dessa stålprofiler skedde kontinuerligt några våningar under glidformen då lasteffekten och behovet av knäckavstyvning började öka. Montaget av själva trapporna och inre vilplan i kärnan gjordes i efterhand. 

| arkitektur |

Betongen vinnare bland årets betongarkitekter De nominerade till Årets Betongarkitekt visar på en bra vidd på svensk betongarkitektur. Från det lilla privata till det stora allmänna. Flest röster fick Sanna Hederus och Åsa Kallstenius från Kod Arkitekter med Widerströmska huset. Men tittar man på alla nominerade så visst vann även betongen.

Text: Roger Andersson Foto: Åke E:son Lindman

P

latsen är Stockholms skärgård, tomten sluttar svagt ned mot havet i söder och är till största delen öppen med ett fåtal träd och buskar. Även om huset ligger avskilt är det relativt enkelt att nå fram med tyngre transporter. Detta tillsammans med byggherrens önskan om ett underhållsfritt hus gjorde att Tham & Vedergård prövade olika sätt att forma huset som en fast del av landskapet, där materialets tyngd och färgskala ansluter till skärgårdsklippornas granit, snarare än en lätt stuga i trä. De två husvolymerna är placerade sida vid sida och bildar tillsammans en linje som förtydligar positionen i landskapet, just i gränsen där skogen öppnar sig ut mot fjärden. Från norrsidan markerar sig entrén som en öppning mellan byggnaderna ut mot ljuset och vattnet, ett första uterum med regnskydd under ett skärmtak av glas.

Sommarhuset får sin gestalt av ett antal tvärställda

20 B e t o n g 6 | 2 0 1 3

sadeltak, som ansluter till varandra och likt sjöbodar på rad bildar en veckad långfasad. Det ger ett antal rumsskapande höjdskillnader i interiören och skapar platser i det annars helt öppna allrummet som upptar huvudbyggnadens hela längd. Med ett relativt grunt rumsdjup och ett kontinuerligt skjutglasparti ut mot terrassen kan rummet beskrivas som en nisch i förhållande till landskapet utanför. De mindre rummen är placerade längs norrfasaden och nås genom en vägg med skjutdörrar. De har överljus från öppningsbara takfönster och formar mindre sadeltaksrum inom ramen för yttertakets volym.

Terrass, innergolv och fasader är utförda i exponerad naturfärgad betong som gjutits mot slät plywoodform. Interiören är vitmålad med fast inredning och snickerier i askträ. En bastu, ett friliggande block av platsgjuten betong med träfodrad insida, erbjuder ett avskilt rum nära stranden och bryggan.

arhus m m o S nö på Lag

Beställaren ville ha ett underhållsfritt hus och det fick han. Huset belönades nyligen med House of the Year Award av World Architecture News.

Från den lilla grusvägen ute på Lagnö möts besökarna av den här entrén. Ett tomtum mellan huskropparna som samtidigt bir en liten utegård.

Mer om

Sommarhus på Lagnö Beställare: Privat Arkitekt: Tham & Videgård Arkitekter Konstruktör: Mathias Karlsson, Sweco Entreprenör: BTNG projekt Bruttoarea: 140 m2 Projekttid: 2010-2012

Betong 6 | 2013

21

| arkitektur |

ns Kogge Gränd

Mer om

Koggens Gränd Beställare: Koggensgrand AB genom Magnus Borglund Arkitekt: White arkitekter genom Maud Karlström, James Reader, Rebecka Wijk, m fl Konstruktör: Peter Gustavsson, Kent Lindell, Tyréns. Christer Åkesson, Ramböll Entreprenör: Skanska Byggtid: 18 månader Byggkostnad: 82 miljoner kronor Betongleverantör: Strängbetong

B

Foto: Felix Gerlach

yggnaden är projekterad med stor hänsyn till långsiktig användbarhet och materialval. Till exempel har betongbjälklagens möjligheter till stora spännvidder utnyttjats för att uppnå flexibla planlösningar. I fasaderna ställs prefabricerade element av vit betong mot inklädnader av träpanel. De vinklade balkongskärmarna av betong vid gavlarna är eleganta på ett återhållsamt sätt.

22 B e t o n g 6 | 2 0 1 3

Koggens gränd har 31 sinsemellan unika lägenheter och är Sveriges första bostadshus med ägarlägenheter i större skala.

Takhöjden varierar invändigt mellan 2,70 och 4,40 meter.

Hela huset miljöcertifieras enligt branschens högsta standard, Miljöbyggnad GULD.

Medvetna materialval med betong, obehandlat lärkträ i två olika mönster, stål och glas ger byggnaden karaktär. Betongen har utnyttjats, både för att skapa lekfulla uttryck i fasad, men även för att möjliggöra en stomme utan bärande innerväggar i lägenheterna.

Betong 6 | 2013

†23

| arkitektur |

Widerka ströms huset

I

Widerströmska huset är ett bra exempel på variationsrik fasad där tegel gjutits in i betongelementen enligt ett visst mönster som upplevs stickat. Även om byggnaden inte ligger i Göteborg har den fått ett smeknamn i folkmun: Lusekoftan.

Foto: kod arkitekter

mars 2011 påbörjade Akademiska Hus byggandet av den nya kontorsbyggnad som ska rymma två av Karolinska Institutets institutioner och Smittskyddsinstitutet. Här ingår även nya undervisningslokaler. Byggnaden ligger i korsningen Solnavägen-Tomtebodavägen och är en långsmal byggnad i två delar, en högre med tio våningar längs Solnavägen och en lägre med sju våningar längs Tomtebodavägen. För att anpassas till den befintliga bebyggelsen har huskroppen närmast Smittskyddsinstitutet samma höjd som omgivande byggnader. Huskroppen vid Solnavägen är högre och anpassad till miljön utmed den nya stadsgatan under omvandling och till det framväxande universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna. Fasaden består av rött tegel ingjutet i betong och knyter därmed an till de ursprungliga tegelbyggnaderna på campus. Byggnaden är på cirka 18 000 kvadratmeter bruttoarea.

Tre betongkonstverk av konstnären Kristina Matousch finns i husets bottenplan och är därmed synliga från gatan. Husets två nedersta våningar består av glas, vilket gör att det går att följa verksamheten från gatan. Byggnaden innehåller förutom omkring 700 kontorsplatser även undervisningslokaler.

Så här lyder juryns motivering: ”För en fint och omsorgsfullt projekterad byggnad för kontor och undervisning inom Karolinska Institutet, Widerströmska huset i Solna. Den stora volymen är väl behandlad och fasadelementen av prefabricerad betong med ingjutet tegel ger vacker mönsterverkan. Teglet anknyter till den anslutande äldre tegelarkitekturen men på ett helt nytt sätt.

Entré och inre hall exponerar stora obehandlade betongytor samt utsmyckning i betong, som ställs mot signalfärgade dörrar och golv – tufft och elegant. (En blinkning mot Garnisonen?)”

24 B e t o n g 6 | 2 0 1 3

Innandömet exponerar betongen med klara färger som mjukar upp brutalsimen.

Mer om

Widerströmska huset Beställare: Akademiska hus AB, Region Stockholm Arkitekt: Kod arkitekter AB Konstruktör: Sören Lundgren Byggkonsult AB, Tyréns (prefab) Entreprenör: NCC Construction Byggtid: mars 11 – nov 12 Byggkostnad: 400 mkr inkl. byggherrekostnader exkl. moms.

Betongleverantör: Contiga med Finja som underleverantör, Färdig Betong Betongmängd:. 1 250 m3 platsgjuten betong

Betong 6 | 2013

25

| arkitektur |

Årets Betong r! te arkitek

Sanna Hederus & Åsa Kallstenius, Kod Arkitekter Namn: Sanna Hederus. Ålder: 43.

Familj: Man och 3 barn.

Bostadsort: Nacka.

Yrke: Arkitekt, Partner Kod arkitekter AB.

Namn: Åsa Kallstenius. Ålder: 43 år.

Familj: man och 2 barn.

Bostadsort: Täby.

Yrke: Arkitekt , Byggnadsingenjör och Partner i Kod arkitekter ab.

1) Vilket är ditt favoritord?

Vilja.

2) Vad skulle du helst förändra med dig själv om det var möjligt?

Att kunna bortse från småsaker.

3) Vilken är din favoritarkitekt?

De som hanterar den stora stadsbyggnadsskalan och samtidigt hanterar material och taktilitet.

4) Vad tycker du mest om att göra på fritiden?

Segling.

5) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken?

Min farmor.

6) Finns det något du önskar ogjort?

Ja. 7) Vilken byggnad eller konstruktion beundrar du mest?

Ett doriskt tempel.

8) Vad är din favoritbetong?

Terrazzobetong.

9) Vad har du för oväntad talang?

Logistik.

10) När gråter du?

Ofta, mycket lättrörd!

1) Vilket är ditt favoritord?

-JA! 2) Vad skulle du helst förändra med dig själv om det var möjligt?

-Våga mer.

3) Vilken är din favoritarkitekt?

Den som har förmågan att se nya lösningar när andra tycker det är omöjligt.

4) Vad tycker du mest om att göra på fritiden?

I skärgården med familjen.

5) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken?

Det sägs min Farmor, men jag har inte träffat henne…

6) Finns det något du önskar ogjort?

Onödiga Nej och pekpinnar.

7) Vilken byggnad eller konstruktion beundrar du mest?

Igloon.

8) Vad är din favoritbetong?

Den som går att gjuta i reliefmönster.

9) Vad har du för oväntad talang?

Otroligt bra på att ringa hantverkare.

10) När gråter du?

När jag blir rörd och ledsen.

26 B e t o n g 6 | 2 0 1 3

| utblick |

Betongen på Batimat Batimat i Paris äger rum vartannat år och har 3 500 utställare och 400 000 besökare. Förutom fransmän är de flesta besökarna nordafrikaner, belgare och spanjorer. Tidskriften Betong var på plats.

TEXT & FOTO: ROGER ANDERSSON

Supertunn betong BETON CIRÉ liknar spackel och läggs med ett mil-

Den gröna vägen VIA VERDE är platsgjuten

markbetong med håligheter för växtlighet. Hälften av ytan blir gräsbevuxen.

– Det är stabilare än marksten och används till exempel på parkeringar och mellan spåren för spårvagnar, säger Fabrice Bonnin, på företaget Via Sols som tillverkar produkten. www.viasols.net

limetertjockt lager ovanpå till exempel klinker eller betong.

– Trots det tunna lagret ska det vara väldigt slitstarkt och det finns i olika kulörer. Det ska dock inte läggas på trägolv, eftersom det rör sig för mycket, säger Lionel Ballet, på Matières Marius Aurenti. www.moderne-methode.com

Visionär betong VISION BETONG är ett franskt företag som

specialiserat sig på glasfiberbetong. De gör smäckra möbler och dekorativa skärmar.

Möbeln på bilden kostar 100 euro. www.vision-betong.fr

Stämplad betong

Verklig betong

FÖRETAGET MÈHAT stämplar be-

DET GREKISKA företaget Real Betong gör möbler

tong och gjuter mot matriser för att få betong att se ut som allt annat än just betong. Trägolv, murar, eller som på bilden, stenmurad port. www.mehat.fr

och betongskivor som monteras på väggar interiört.

Med hemligt recept har vikten halverats vilket gör skivorna lättare att montera på trä- eller betongväggar. På bilden syns bänken Thesis som väger 58 kilo. www.realbetong.gr

28

BETONG 6 | 2013

| miljö |

Vattenfalls nya huvudkontor i Solna har varit ett av Fabeges mest spännande projekt i nya stadsdelen Arenastaden. Kontorshuset Uarda 5 är ett energieffektivt betonghus och miljöcertifierat i guldklassen.

TEXT: MARIA HAGSTRÖM

VATTENFALLS nya

BETONGKONTOR i

GULDKLASS

BETONG 6 | 2013

31

| miljö |

I

SOLNA VÄXER en ny modern stadsdel fram – Arenastaden. Här finns en arena för kultur- och sportevenemang, här finns ett 90 meter högt hotell med skybar, moderna kontorsbyggnader, restauranger och Nordens största köpcentrum. Det är en stadsdel där miljön står i fokus, med grönt företagande och hållbar stadsutveckling. Och mitt i Arenastaden finns det miljöcertifierade betonghuset Uarda 5, prisat för sina lösningar som sparar och återanvänder energi.

Kontorsbyggnaden består av fyra sammanbundna huskroppar i olika höjd, tio till femton våningar. Fasaden är glasklädd och till stor del grönfärgad i ett rutmönster. Det är Vattenfalls nya huvudkontor och byggherre är Fabege.

– Jag är stolt över det fokus vi haft på hållbart byggande och det samarbete mellan hyresgäst, hyresvärd och byggare som gjort att de höga målen uppnåtts.

Vid material- och systemval har miljö och energi beaktats, i både den slutliga produkten som på vägen dit, till exempel har vi även fokuserat på transporter till bygget, sortering och utbildat personal för att öka medvetenhet och kunskap, säger projektledaren John McMillen.

Att huset skulle miljöklassas var en självklarhet, för att höga mål skulle sättas när det gäller miljö och energi. Byggnaden har certifierats med Greenbuilding och fått det högsta betyget inom Miljöbyggnad: Guld. Det är två klassificeringssystem som visar att man arbetar med att effektivisera energianvändningen i lokalerna och på så sätt minskar miljöbelastningen. Att minimera energiförbrukningen är något som man med Uarda 5 jobbat hårt med. Redan i kontorshusets entré kan besökaren på skärmar se byggnaden och verksamhetens energianvändning.

– Vi har haft stort fokus på energieffektivitet där målet för energiförbrukningen beräknades till 50 kWh per kvadratmeter och år. Idag ligger förbrukningen till och med en bra bit under ställt mål, säger John McMillen.

Det betyder att fastighetens energibehov är mindre än hälften av Boverkets byggregler. Det ligger strax över kravet för passivhus, men betydligt lägre än vad certifieringen GreenBuilding kräver.

På taken finns solfångare och solceller, och det finns ett avtal med fjärrvärmeleverantören Norrenergi om att sälja eventuell överskottsenergi från solfångarna.

Fabege har även tagit användning av borrhålslager för att lagra kyla. Borrhå-

32

BETONG 6 | 2013

len ner i berget hämtar kyla till byggnaden, vilket gör att användandet av fjärrkyla minskas.

En viktig del i att lyckats få ner energianvändningen och för att kunna certifiera enligt Miljöbyggnad Guld är husets betongväggar. Betong har haft påverkan inom alla av certifieringens områden; energi, innemiljö och material.

Uarda 5 tunga stommar i betong hjälper till att lagra värme och kyla i byggna-

den som kan användas när det finns ett underskott.

– Stor tröghet i betongväggarna skapar en tröghet för svängningar i värme- och kylbehov, väggarna har ett U-värde på 0,156 W/K*m 2 . Vi har även haft ett stort fokus på att undvika köldbryggor och att få ett extremt tätt klimatskal, säger John McMillen.

Den tunga stommen utjämnar skiftningar i temperatur över dygnet. På- och

Mer om

Uarda 5 Uarda 5 är en energisnål kontorsbyggnad på 56 000 kvm med cirka 2 000 kontorsplatser och är Vattenfalls nya huvudkontor.

Den är certifierad enligt både GreenBuilding och Miljöbyggnad Guld.

Byggnaden har fått pris från European Commission’s Joint Research Center, samt Sweden Green Building Awards pris i kategorin EU GreenBuilding, nybyggnad.

Förutom kontorslokaler innehåller fastigheten garage, restaurang med uteservering, café, konferensutrymmen, hörsal, gym och utställningslokaler.

Byggherre: Fabege Arkitekt: Archus Arkitekter Byggentreprenör: Peab Byggnaden stod klar hösten 2012

avslagning av uppvärmning och kyla minskar och energi sparas. Och det täta klimatskalet minimerar luftläckage.

Betongens styrka har också utnyttjats i Uarda 5 för att kunna bygga med stora spännvidder.

– För att skapa ett modernt och flexibelt kontor är huset till väldigt stor del pelarlöst. Detta har krävt långa spännvidder på bjälklaget, säger John McMillen.

Fastigheten är även full av andra lös-

ningar med miljöfokus, husen har närvarostyrd och energieffektiv belysning, hissarna är utrustade med regenererande drivsystem och värme återvinns från ställverk och avloppssystem. Huset har även sedumtak som isolerar, minskar dagvattenbelastningen och binder luftföroreningar. Det finns energieffektiva fläktar, materialvalen är miljösäkrade och ventilationen styrs automatiskt efter person- och värmebelastningen.

Listan på miljöåtgärder kan göras lång. Man har tänkt på miljön både innanför och utanför kontorsbyggnaden.

Och att den ligger i en stadsdel med hållbarhetstänk gör att kontorspersonalen i framtiden lätt kan ta sig dit. Då kommer det finnas en extra utgång från pendeltågstationen åt Arenastadens håll. För att det ska vara möjligt att ta sig till den miljövänliga stadsdelen på ett miljövän ligt sätt.

Betong 6 | 2013

33

Många rekord slogs i Årets Betonggala!

Med 868 gäster slog årets Betonggala ett av många rekord. Berns i Stockholm var fylld till bristningsgränsen när samhällsbyggnadsbranschens största mingelfest slog deltagarrekord. Hela 4 686 röster hade kommit in på de olika nominerade, ännu ett rekord slaget. Störst var intresset för att utse Årets Betongentreprenör där hela 1 163 röster kom in på våra tre nominerade. Rekord och ett tecken på att alla tre var värda sin nominering. Extra roligt var det att 101 samhällsbyggnadsstudenter bidrog till den goda stämningen och att temat »Ungt&Tungt« blev verklighet. Rekord även det. Den 13 november 2014 är vi tilbaka på Berns med nästa Betonggala. Får se vilka rekord vi slår då?

Alla nominerade är vinnare. På bilden framifrån från vänster: Nils Nilsson, Strängbetong, nominerad Årets Montageledare, Börje Karlsson, Växjö Ele mentmontage, Årets Montageledare, Anders Rönneblad, Cementa , nominerad Årets Betongforskare, Mårten Mattson, Skanska, nominerad Årets Miljöpris, Sanna Hederus och Åsa Kallstenius, Kod Arkitekter, Årets Betongar kitekter, Caroline Brahme, nominerad Årets Betongdesigner, Thomas Gustavsson, NCC, nominerad Årets Betongentreprenör, Andreas Andersson, Skanska, nominerad Årets Miljöpris, Maud Karlström, nominerad Årets Betongarkitekt, Katja Fridh, LTH, Årets Betongforskare och Ulrika Nyström, Chalmers , nominerad Årets Betongforskare. Mittenraden från vänster: Henrik Ribbing, Nordskate parks, nominerad Årets Betongentreprenör, Lars Andersson, Finja, nominerad Årets Montageledare, Daniel Rydman, Skanska, nominera d Årets Miljöpris, och Ebbe Rosell, Trafikverket, nominerad Årets Betongkonstruktör . Övre raden från vänster: Jimmy Lund, Värmdö Bygg, Årets Betongen treprenör, Jan Larsson, Ramböll, nominerad Årets Betongkonstruktör, Susanne Ekosander, NCC Construction, Årets Miljöpris, Pardis Sazvar, Trafikver ket, Årets Miljöpris och Anna Jacobson, Årets Betongkonstruktör

BetongGalans Vinnare Årets Miljöpris: E4 Rotebro, mottagare Trafikverket och NCC Årets Betongarkitekt: Sanna Hederus och Åsa Kallstenius, KOD Arkitekter Årets Betongkonstruktör: Anna Jacobson, Tyréns Årets Betongforskare: Katja Fridh, LTH Årets Betongentreprenör: Jimmy Lund, Värmdö Bygg Årets Betongdesigner: Cecilia Ström, DelTa designstudio Årets Montageledare: Börje Karlsson, Växjö Elementmontage Tidskriften Betongs Hederspris: Gerdt Lundeberg, Betonggalleriet.

Betong 6 | 2013

35

| vimmel |

Jenny Jörgensen, HSB Stockholm och Anna Lind, Stockholmshem.

Bild: Filip Nyström

Infrastrukturministern Catharina Elmsäter Svärd tar en svängom med Tidskriften Betongs chefredaktör Roger Andersson innan hon delar ut Årets Miljöpris.

Några av de över 100 studenter som var på plats. Nedre raden från vänster: Alexander Salo monsson, Rickard Norberg. Övre raden från vänster: Mikael Jansson, Fi lip Nyström, Malin Thorwid, Lisa Bro berg, Alexander Chemlali. Alla är studenter på KTH och läser master programmet Civil and Architectural Engineering.

Lena Frick, Svensk Betong och Lise Langseth, vd Faveo.

Pernilla Söderström, Karin Högberg, Mia Häggström och Klas Holmgren från Fabege, nominerade till Årets Miljöpris.

Emma Bergren, Helen Hultman, Branka Majkic och Åke Pihl, BBH Arkitekt & Ingenjörer.

Årets Betongentre prenör Jimmy Lund, Värmdö Bygg tar emot priset från Johan Skog lund, vd JM.

36 B e t o n g 6 | 2 0 1 3

ite, Magnus Borglund, Wh éns, pris Ulrika Francke, vd Tyr ongkon utdelare till Årets Bet lström, Kar ud Ma och r ktö stru ts Åre till rad ine White, nom Betongarkitekt.

Årets Betongforskare Katja Fridh , LTH, Anita Stenler, jurymedlem för Året s Betong arkitekt och Karin Pettersson, Web er.

Tidskriften Betong delade i år ut ett Hederspris till Gerdt Lundberg , Betonggalleriet.

Filip Josefsson, Tidskriften Betongs Galabloggare, delar ut pris i täv lingen Vad säger hunden?

Caroline Brahme och Cecilia Ström båda nominerade till Årets Betongdesigner, ett pris som Cecilia vann.

Sveriges mest innovativa betongde signer Tove Adman delar ut pris till Årets Betong designer.

Svetlana och Michael Sorokurs, NCC.

Kvällens introlåt Vem vinner hunden? framfördes med dans av elever från Lasse Kühlers dansskola.

Carina Edblad, vd Färdig Betong och Åsa Söder ström Jerring, vd Infobooks.

Fredrik Jansson, vice vd Cementa, Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong, Mats Öberg, ordförande Betongföreningen, Lotta Bergman, vd Strängbetong, Fredrik Holst, vd Abetong, Catharina Elmsäter Svärd, infrastruktu rminister och Gull Britt Jonasson, vd Finja.

Betong 6 | 2013

37

| vimmel |

Cecilia Ström, blev framröstad som Årets Betongdesigner för sina finurliga mark plattor DelTa.

Kvällens värdpar Roger Andersson, chefredaktör Tidskriften Betong och Carina Tyskbo, frilansjournalist, berättar hur svenska betong byggnader tar upp 300 000 ton koldioxid per år.

Ulf Mangefors, vd BSK Arkitekter, delar ut priset för Årets Betongar kitekt till Sanna Hederus och Åsa Kallstenius Kod Arkitekter.

Anna Jacobson, Ty réns tog hem segern i kategorin Årets Betongkonstruktör.

Årets Betongforskare Katja Fridh, LTH, en av forskarna som gjort det möjligt att beräkna betongens för måga att uppta koldioxid.

Susanne Ekosander, NCC Construction, tackar för Årets Miljöpris osm hon just mottagit av in frastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd.

ets elaren till År Även prisutd itt Br ll Gu , re Montageleda de på Finja, passa Jonasson, vd scenen. på e lit a ns på att da Börje »Vippe« Karls son, har under tidiga re år suttit i juryn för Årets Montageledare, men i år fick han själv motta priset.

Kvällens stora huvudnummer var the Concrete Running med några av Sveriges bästa streetrunners från gruppen Airwipp.

Vad säger hunden?

Under Betonggalan pågick tävlingen »Vad säger hunden?« Gästerna fick föreslå vad Tidskriften Betongs redaktionshund Berit Betong sa i en pratbubbla när hon står i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Följande förslag vann: »Nåt att bita i men inte lättsmält« Karin Kjellson, Kod Arkitekter. »Åååh, jag skulle också vilja cykla. Men jag är så stel i lederna...« Rikard Rehnström, Tyréns. »Flygaska, cement och grus, det är det som ger mig rus«. Tomas Larsson, NCC. »Oj! Idag var jag riktigt hård i magen«. Daniel Ryman, Skanska.

38 B e t o n g 6 | 2 0 1 3

| betongföreningen |

Vägledning i snårig certifieringsdjungel Betongföreningens Hållbarhetsråd har tagit fram fyra olika vägledningar för miljöcertifieringar där betongens möjligheter sätts i fokus. Här berättar ordförande Anders Rönneblad om hur de kommer spridas.

Text: Anders Rönneblad, ordförande i Hållbarhetsrådet

Tillsammans med fem branschkollegor stod jag i Svensk Betongs monter på Ekobygg förra månaden. Ekobygg är byggbranschens egen miljömässa som arrangeras tillsammans med Sweden Green Building Conference. Intresset för konferensen var stort med cirka 700 deltagare och mässan hade förstås mer därtill. Lagom till mässan hade vi tryckt upp Betongföreningens fyra vägledningar för miljöcertifieringar i bokformat, vilka vi också delade ut till de riktigt intresserade besökarna. Med dessa i ryggen diskuterade vi betongens betydelse i sammanhanget med byggsektorns alla miljöintressenter.

Det känns som vi nu har fått upp farten ordentligt i denna så viktiga fråga för hela betongsektorn. Äntligen har vi fått fram all den information och bakgrundsdata som är nödvändig och dessutom gjort den kommunikativ. Enligt min mening har vi tidigare lidit av ett dåligt självförtroende inom ett område där vi i

själva verket står oss väldigt bra. Förutom miljöcertifieringar visade besökarna även stort intresse för koldioxidupptag i betong och cementbranschens vision 2030 med noll koldioxidutsläpp under produkternas livscykel.

Under vintern kommer vi nu att fokusera på att få ut projektresultatet,bland annat genom att erbjuda certifieringskonsulter gratisexemplar av våra tryckta vägledningar. De tryckta versionerna kommer även inom kort komma ut för försäljning på betongföreningens hemsida. En annan nyhet är också att vi nu har anpassat vägledningen för BREEAM till den svenska versionen av certifieringssystemet, BEEAM-SE. Slutligen vill jag skriva några rader om vårt sätt att bedriva projekt inom Hållbarhetsrådet. När vi startade Hållbarhetsrådet 2009 beslutade vi oss för att använda detta råd som samlingsplats för alla oss som arbetar med betong och hållbarhetsfrågor. Betongföreningen val-

des på grund av dess neutrala ställning.

Minst lika viktigt är att personer som inte är direkt knutna till byggmaterialtillverkare ska kunna delta i arbetet och med denna lösning kunde vi på ett enkelt sätt finna både finansiering och resurser. Det vi publicerar ingår inte i Betongföreningens vanliga rapportserier utan vi marknadsför dessa separat med egen layout. hallbarhetsradet@betongforeningen.se

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

Linus Almen, J&A Entreprenad, Johan Backlund, Svenska Kraftnät, Patrik Bengtsson, Finja Prefab, Bo Moen Wikström, Väsbyhem, Linda Brag, KP Projektering, Håkan Bredin, NHB Konstruktion, Christoffer Bäckman, Mapei, Cecilia Fridell, Svensk Betong, Sangduan Chanruechai, Sweco Structures, Carl Dahlström, Mats Ekman, ELU Konsult, Johan Emenius, Starka Betongindustrier, Emma Persson, Sweco Structures, Karl Engdahl, Tellstedt, Cathrine Ewertson, CBI Betonginstitutet, Mattias Frank, Svenska Kraftnät, Aurora Fransson Valcic, Johan Fredberg, Chalmers, Anna Gauffin af Uhr, Qloss, Stefan Green, Projektgaranti, Johan Halvarsson, JM Entreprenad, Zamand Hamad, Svenska Kraftnät, Jan Lindahl, Alsiano, Johan Stridsberg, Qloss, Sven-Erik Johansson, Victor Johansson, Konkret Rådgivande Ingenjörer, Andreas Johnsson, Tim Jonsson, Tellstedt, San Kelly, NCC Construction, Niklas Levinsson, Levinsson Byggkonsult, Magdalena Löfving, Skanska, Martti Matsinen, PiiMat, Bo Nelin, Trädgårdssnickaren, Martin Nilsson, Konstruktion Prefab Projektering, Håkan Nordin, WSP, Andreas Olsson, Svenska Kraftnät, Andreas Palenryd, WSP Byggprojektering, Jimmy Persson, Sweco Structures, Martin Persson, Daniel Petersson, Skanska, Johan Pyykkö, Hedareds Sand och Betong, Nicolas Rodriguez, Roland Claesson, Nordcert, Mikael Rosén, Färdig Betong, Viktorija Simutyte, Tobias Stridsberg, Peab, John Ståhl, Cementa, Tomas Norrstrand, S:t Eriks, John Winquist, Tellstedt, Anders Wästlin, WSP, Kristian Gustafsson, Linotolgolv, Adrian Moranski, Fasadresurs i Stockholm, Rafal Skowron, Yuma-Com Entreprenad och Tapio Pirinen, Tecwill

Betong 6 | 2013

41

teknik

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

» Att ”armerad betong skall spricka” innebär att vi tillåter sprickor i armerade betongkonstruktioner, men vi vill ha kontroll över sprickorna...«

Normal armering i framtidens normer bästa material – mellan sprickorna”, ”All betong spricker” och ”Armerad betong skall spricka” är tre vanliga beskrivningar av vårt kära gamla byggmaterial. Ingen av beskrivningarna är väl helt sann i alla lägen, men att sprickor har betydelse för betong är uppenbart. Innan ingenjörerna kring Engelska kanalen – det är ovisst ifall en engelsman eller fransman var först – började utveckla armerad betong på 1850-talet fick man hålla tillgodo med tryckta konstruktionselement såsom pelare, valv, bågar och kupoler för att förhindra sprickbildningen.

Men under den expansiva industrialismens tidevarv var det nödvändigt att bygga mer, effektivare och rationellare och då gjorde utvecklingen av armerade betongbalkar och armerade betongplattor en god grund. Att armera för böjande moment, tvärkraft och andra krafter lärde man sig tidigt. Beräkningsmodellerna har förbättrats, förfinats, nyanserats och utvecklats till att gälla nya betongrecept och nya armeringstyper och vi står på en stabil, vetenskaplig grund.

Allt detta handlar om brottskedet, det vill säga det konstruktören genom att utnyttja statistik och säkerhetsfaktorer (idag säger vi partialkoefficienter) gör allt för att undvika. Däremot hamnar alla konstruktioner i bruksskedet och det är här sprickorna är så svåra att hantera.

Att ”armerad betong skall spricka” innebär att vi tillåter sprickor i armerade betongkonstruktioner, men vi vill ha kontroll över sprickorna. De får inte bli så stora att säkerheten, deformationerna, beständigheten, tätheten eller estetiken äventyras. Här kommer begreppet minimiarmering in.

Våra normer och handböcker innehåller beräkningsmodeller med vilkas hjälp man kan beräkna den minsta, minimala, mängd armering som krävs för att styra sprick-

”BETONG ÄR VÄRLDENS

bildningen till många fina och harmlösa sprickor i stället för några få grova. Nu har det kommit en ny norm Eurokod 2 som ersätter vår gamla BBK. Beräkningar visar att minimiarmeringen ökar när man går över från det svenska till det internationella regelverket. Således måste man lägga i fler kilo armering i betongen för att uppfylla regelverkets krav eller rekommendation för att hålla sprickbildningen i schack. Var mängden för liten tidigare är det naturligtvis bra, men ifall det var lagom förut innebär ökningen ökade kostnader och ett ökat uttag av naturresurser då stålframställningen leder till stora koldioxidutsläpp.

I detta nummer av vår tidskrift presenterar årets vinnare av Svenska Betongföreningens pris till bästa examensarbete sin studie där de visar att den bästa lösningen kanske ligger någonstans mellan dessa två normer. Deras handledare Mikael Hallgren är svensk representant i den internationella standardiseringskommitté som arbetar med att se över EK 2 och han kommer att propagera för att det nya förslag som examensarbetarna tagit fram inlemmas i nästa version av EK 2. Det här tycker jag är värt att poängtera. Vi behöver inte enbart slaviskt följa standarden och klaga på dess konsekvenser, vi kan faktiskt göra något åt det. Civilingenjörsutbildningen kritiseras ibland för att den inte är tillräckligt bra på att träna teknologerna i att använda handböcker och normer, men syftet med utbildningen är högre än så, de tekniska högskolorna utbildar även morgondagens normförfattare.

Johan Silfwerbrand

BETONG 6 | 2013

43

| teknik |

Onödigt mycket

armering när Eurokod infördes Mängden minimiarmering enligt Eurokod 2 är för hög och bör sänkas. Det visar ett nytt examensarbete som gjorts på Tyréns och KTH. Resultatet presenteras som ett förslag från svenskt håll vid nästa revidering av Eurokod 2.

TEXT MAJA BJÖRNBERG OCH VICTOR JOHANSSON

blev den gällande normen i Sverige uppmärksammades en ökning av mängden minimiarmering jämfört med den mängd som beräknas enligt den tidigare normen BBK 04.

Detta är bakgrunden till vårt examensarbete som skrevs under våren 2013 på Tyréns och KTH Betongbyggnad. Titeln på examensarbetet är ”Numeriska simuleringar av betongkonstruktioner med minimiarmering för sprickbreddsbegränsning” och i arbetet undersöker vi om denna ökning är befogad eller om det finns ett bättre sätt att beräkna minimiarmering på.

Arbetet behandlar de uttryck som används för att beräkna mängden minimiarmering för att uppnå en sprickfördelande funktion i betongkonstruktioner.

Denna sprickfördelande funktion är

NÄR EUROKOD 2

44

BETONG 6 | 2013

önskvärd när man av olika anledningar vill undvika att ett fåtal större sprickor bildas och istället få ett fall där deformationerna fördelas på ett större antal mindre sprickor. I arbetet valde vi att undersöka tvärsnitt som är utsatta för krympning i kombination med tvång.

Detta medför att hela tvärsnittet utsätts för dragkrafter och således att hela tvärsnittets area betraktas vara draget när mängden minimiarmering beräknas.

Den första delen av arbetet är en jämförelse av tre stycken dimensioneringsmetoder för att beräkna minimiarmering. I arbetet jämfördes den gällande normen Eurokod 2 (EN 1992-1-1), den tyska nationella bilagan (DIN/NA EN 1992-1-1) och en metod med effektiv betongarea.

I den tyska nationella bilagan till Eu-

rokod 2 har bland annat värdet på koefficienten k, som beaktar ojämn spänningsfördelning över tvärsnittet, sänkts så att den varierar mellan 0,8 vid tvärsnitt med höjden 300 millimeter och 0,5 vid 800 millimeter istället för mellan 1,0 och 0,65. Den tyska metoden är baserad på den internationella mönsternormen CEB/FIP Model Code 1990. Detta ger en reduktion av armeringsmängden på 20-30 procent. Varken dimensionering enligt Eurokod 2 eller den tyska nationella bilagan till EK 2 tar någon hänsyn till hur armeringen placeras i tvärsnittet eller vilken armeringsdimension som används. Metoden med effektiv betongarea påminner om metoden som tidigare använts i BBK 04. Denna metod föreslogs av vår handledare Mikael Hallgren, Tyréns och KTH, i ett preliminärt

Figur 1: Minimiarmering med 20 mm respektive 45 mm täckskikt

1A: Mindre täckskikt på 20 mm Ett litet täckskikt ger en mindre effektiv betongarea. Detta leder till stora skillnader i mängden minimiarmering.

1B: Större täckskikt på 45 mm Ett större täckande betongskikt ger mindre skillnader i armeringsmängd. Skillnaderna blir fortfarande stora vid stora tvärsnittshöjder.

Figur 2: Sprickbredder beroende på armeringsdimension, Ø 10 mm respektive Ø 16 mm

Tabell 1: Variabler till typfall Hållfasthetsklass

Tvärsnittshöjd Täckande betongskikt Armeringsdimension Vidhäftning

C25/30 C35/45 C45/55 300 mm 600 mm 900 mm 20 mm 45 mm 10 mm 16 mm 25 mm Skjuvbrott mellan kammar Krossbrott i omslutande betong

BETONG 6 | 2013

45

| teknik |

Figur 3: Sprickbildning med armeringsmängd enligt effektiv betongarea respektive Eurokod 2.

3A: Minimiarmering beräknad med effektiv betongarea. 896 mm2/m motsvarar Ø16 mm s=450 mm. Maximal dragspänning över sprickor är 500 MPa, vilket betyder att armeringens sträckgräns nås. Endast en eller ett fåtal sprickor med stora sprickbredder bildas.

3B: Armeringsmängd enligt Eurokod 2. 3030 mm2/m motsvarar Ø16 mm s=135 mm. Maximal dragspänning över sprickor 275 MPa. Armeringsmängden ger en mycket god sprickfördelande funktion, där fler sprickor med små sprickbredder bildas allt eftersom krympningen fortsätter.

Figur 4: Minimiarmering med 20 mm respektive 45 mm täckskikt

arbete. I metoden beräknas betongens area med en effektiv höjd, som är det minsta av 2,5(h-d) och h/2 där h är tvärsnittshöjden och d är den effektiva höjden. Detta gör att hänsyn tas till både det täckande betongskiktets storlek och till armeringens dimension, men medför också att mängden minimiarmering blir konstant för grövre tvärsnitt då h/2 blivit det största av de två tidigare nämnda uttrycken.

När mängden minimiarmering för de olika metoderna jämfördes kunde vi snabbt konstatera att mängden minimiarmering ökat efter introduktionen av Eurokoderna, speciellt i tjockare tvärsnitt där skillnaderna kan bli mycket stora. I figur 1 visas två exempel med

46

BETONG 6 | 2013

hållfasthetsklass C45/55 och en armeringsdimension på 16 millimeter.

I nästa del av arbetet gjordes ett stort antal numeriska simuleringar av betongtvärsnitt utsatta för krympning i kombination med tvång. På grund av de mycket varierande förutsättningar som kan råda vid gjutning av betongkonstruktioner och de många olika kombinationer som finns när det gäller material var det i detta läge svårt att avgränsa arbetet. Variabler enligt Tabell 1 valdes ut och kombinerades sedan till typfall.

Vart och ett av dessa typfall simulerades sedan med en armeringsmängd motsvarande minimiarmering enligt Eurokod 2, den tyska nationella bilagan och metoden med effektiv betongarea.

De numeriska simuleringarna utfördes med det icke-linjära FEM-programmet Atena 2D. En jämn krympning applicerades över hela tvärsnittet för att motsvara en krympning orsakad av till exempel uttorkningskrympning eller ett större temperaturfall sedan gjuttillfälle.

I tvärsnittets ändar infördes oeftergivliga stöd för att motsvara fullständigt tvång, vilket ger värsta tänkbara fall för uppkomsten av sprickor. Från programmet hämtades sedan resultat i form av sprickbredder, maximal dragspänningar i armeringen och illustrationer på sprickbildningen. från simuleringarna sedan granskades kunde vi urskilja ett

NÄR RESULTATEN

antal faktorer som tycktes påverka hur bra den sprickfördelande funktionen fungerade. § EN HÖGRE hållfasthetsklass ger mindre sprickbredd. Här ska tilläggas att en större minimiarmeringsmängd också används, när en högre hållfasthetsklass används men dessa bör trots allt följa varandra. § [d c_dZh[ armeringsdimension och ett mindre inbördes avstånd ger en bättre och snabbare sprickfördelning än en större armeringsdimension och inbördes avstånd. Alltså en större armeringsdimension kräver en större armeringsmängd för att ge samma resultat som med en mindre dimension. Detta illustreras i figur 2, där det vänstra diagrammet visar maximala sprickbredder med Ø10 mm armering och det högra med Ø16 mm. Tvärsnittets tjocklek är 600 mm, det täckande betongskiktet 45 mm och hållfasthetsklassen är C35/45. § [jj ijehj täckande betongskikt ger större sprickbredder i ytskiktet än ett mindre. En slags timglasform på sprickorna uppträder med de minsta sprickbredderna närmast armeringen. En större armeringsmängd krävs alltså vid stora täckskikt för att ge samma resultat som vid ett mindre täckande betongskikt.

Vi kunde se att en minimiarmeringsmängd enligt Eurokod 2 i alla granskade fall uppvisade en mycket god sprickfördelande funktion. I många fall blev sprickbreddernas storlek så pass litet att man till och med bör kunna klara tuffa krav på karaktäristisk sprickbredd enbart genom denna minimiarmering. En beräkning enligt den tyska nationella bilagan ger en 20-25 procent lägre armeringsmängd än Eurokod 2, men ger även den en god sprickfördelande funktion med relativt små skillnader jämfört med mängden enligt Eurokod 2.

Metoden med en effektiv betongarea tar hänsyn till det täckande betongskiktets storlek och armeringsstängernas dimension. Denna metod ger i de flesta fall en sprickfördelande funktion, men gör att armeringen når sträckgränsen vid små täckande betongskikt och/eller stora tvärsnittshöjder. Det vill säga i de fall då skillnaden i armeringsmängd mellan denna metod och de övriga två är som allra störst. I några fall börjar inte sprickfördelningen ske förrän vid ett mycket stort värde på krympningen.

Detta betyder att armeringsmängden precis är tillräcklig för att ge en sprick-

| teknik |

Figur 5: Sprickbildning vid olika krympning med armering enligt olika metoder

Mer om

Minimiarmering FÖR ATT FÖRHINDRA att betong spricker okontrollerat används sprickfördelande armering. Den minimiarmering som beräknas enligt normen har som funktion att omfördela tvångsdeformationer så att flera sprickor med en mindre sprickbredd bildas istället för att ett fåtal sprickor med stor sprickbredd uppkommer.

Finns krav på maximala sprickbredder måste dock ytterligare beräkningar genomföras för att säkerställa att kraven uppfylls. Examensarbetet gjordes för att undersöka om mängden minimiarmering beräknad enligt Eurokod 2 kan minskas utan att den sprickfördelande funktionen äventyras. Resultatet tyder på att armeringsmängderna kan reduceras och arbetet används nu som underlag för en eventuell ändring i normen. Examensarbetet kan laddas ned i fulltext från http://kth.diva-portal.org/smash/get/ diva2:656233/FULLTEXT01.pdf .

48

BETONG 6 | 2013

fördelande funktion, men att det kommer ske vid ett så pass stort värde på krympningen att det förmodligen aldrig kommer att uppnås. I Figur 3 demonstreras skillnaden mellan en armeringsmängd enligt metoden med effektiv betongarea och en armeringsmängd enligt Eurokod 2. Tvärsnittshöjden är 600 millimeter, armeringsdimensionen 16 millimeter och ett litet täckande betongskikt används.

De olika beräkningsmetoderna som jämförts visar på att mängden minimiarmering enligt Eurokod 2 bör kunna reduceras utan att den sprickfördelande funktionen försvinner. Den tyska nationella bilagan minskar mängden med 2030 procent utan att detta ger en större påverkan på funktionen hos armeringen eller sprickbredderna. Förslaget med den effektiva betongarean ger i de flesta fall en sprickfördelande funktion, men ger för låg armeringsmängd vid små täckande betongskikt eller stora tvärsnittshöjder. En nackdel är att armeringsmängden till slut blir konstant även om tvärsnittshöjden ökar, detta ger för låga armeringsmängder vid större tvärsnitt.

I arbetet föreslår vi att samma uttryck som anges i Eurokod 2 används, men att koefficienten k reduceras så att den varierar mellan 0,9 vid tvärsnittshöjden 200 millimeter och 0,4 vid 800 millimeter. Detta ger en armeringsmängd som ligger lägre än både Eurokod 2 och den tyska nationella bilagan, samtidigt som mängden är större än om metoden med

effektiv betongarea används, se figur 4 Efter att numeriska simuleringar gjorts av typfallen även med denna armeringsmängd kunde vi konstatera att armeringen inte nådde sträckgränsen i något utav de typfall vi undersökt, samtidigt som armeringsmängden gav en tillräcklig sprickfördelande funktion.

I figur 5 visas illustrationer på sprickbildningen för ett 600 millimeter tjockt tvärsnitt med Ø16 millimeter armering och ett mindre täckande betongskikt.

Sammanfattningsvis kan sägas att den minimiarmeringsmängd som fås genom beräkning med effektiv betongarea i vissa fall ger en för liten mängd minimiarmering, samtidigt som en beräkning enligt Eurokod 2 ger en onödigt stor minimiarmeringsmängd om uttrycket endast ska användas för att uppnå en sprickfördelande funktion i betongkonstruktioner. Det förslag som vi tagit fram bygger på det uttryck som redan används i Eurokod 2 och den förändring som gjorts i den tyska nationella bilagan och gör därför inte beräkningar mer komplicerade. Randvillkoren för koefficienten k har tagits fram med hjälp av jämförelser av de simuleringar som genomförts för modellerna med olika armeringsmängd.

Slutligen kan nämnas att vårt förslag, av den svenska spegelgruppen till kommittén för Eurokod 2, nu framförs som formellt svenskt förslag till ändring av ekvation 7.1 i EN 1992-1-1 i samband med revideringsarbetet med Eurokoderna.

.

| teknik |

Vintrig gjutning

Unvik de vanligaste felen!

Nu är vintern här, men betongen gjuts som vanligt. Men hur? Vi bad tre experter berätta om de vanliga felen vid vintergjutning, men framförallt om lösningarna för att lyckas.

TEXT: OSKAR ESPING, THOMAS CONCRETE GROUP, MARTIN HANSSON, SIKA, HÅKAN NYQUIST, BASF

D

att välja en betong som är avsedd för just vinterapplikationer det vill säga den ska hålla rätt temperatur och vid mycket låg utetemperatur, < -10 - 15°C, ska en instruktion finnas på betongfabriken hur man transporterar betong vid denna temperatur. Det har gjorts utredningar som visar att stillastående roteraggregat håller betongtemperaturen mycket bättre jämfört med roterande.

Valet av bindemedel kan vara en annan sak att tänka på istället för att tillsätta varmvatten till betongblandningen.

Eftersom majoriteten av en kubikmeter betong innehåller ballast så är det den enskilt mest effektiva värmekällan till en god betongtemperatur. Som alltid när olika värmesystem appliceras för temperering av ballast måste noggrann uppföljning av fukthalt kontrolleras. Vid hantering av torr ånga som värmekälla ET ÄR VIKTIGT

ska absorptionsfukten hos den torra ballasten kontrolleras då den vattensugande effekten hos ballasten inte upplevs direkt vid blandning av betong utan det krävs en tidsrymd på cirka 20 – 30 minuter. Detta kan generera stora konsistensförluster framförallt vid låga vct.

Omvänt, vid hantering av våt ånga måste självklart den tillförda fukten kontrolleras så att inte för stor konsistensökning sker eller att vct-kravet överskrids.

Den vanligaste värmekällan är fortfarande varmvatten vid betongtillverkningen och här är det oerhört viktigt att inte hetvatten träffar ren cement under doseringssekvensen. Det kan medföra omedelbar reaktion direkt i blandaren som i sin tur medför konsistensförlust samt prestandaförsämring hos den färdigblandade betongmassan.

Vid val av flytmedel ska stor vikt läggas på värmetålighet vid tillverkning av

Traditionella nitratbaserade acceleratorer/fryspunktnedsättare ger normalt sett ett konsistenstapp vid höga doseringar > 3 – 4 procent. BASF;s accelerator X-SEED har inte denna biverkning och kan användas till vinterbetong med önskat öppethållande för den aktuella gjutningen.

50

BETONG 6 | 2013

varmbetong samt att bindetiden när betongmassan väl blir avkyld är så kort som möjligt, framförallt vid glättning av betonggolv.

Acceleratortillsats är ett bra alternativ vid tidig behandling av betongytor under vintertid, tänk bara på vilken form av acceleration som önskas. Vid glättning är det bindetiden som ska accelereras och vid tidig rivning av vägg eller bjälklags ger en hållfasthetsaccelerator mest effekt.

Vid användning av frostskyddsmedel är det oerhört viktigt att fråga sig vad man egentligen menar med ordet frostskydd.

Jag menar att man kan dela in det i tre olika definitioner: 1. BETONGEN KAN FRYSA utan att ta skada, det vill säga den har uppnått en tryckhållfasthet högre än 5 MPa före frysning.

Här gäller att på olika sätt uppnå denna hållfasthet innan frysning uppstår, då med varmbetong, accelerator eller bindemedelsval.

2. FROSTSKYDD, tillsatsmedel kan användas som sänker fryspunkten på vattenfasen som tillåter minusgrader i betongmassan utan att skadlig expansion av vatten sker innan 5 MPa uppnåtts.

3. FRYSPUNKTNEDSÄTTANDE tillsatsmedel, dessa tillsatsmedel medför att cementreaktionen fortsätter även under minusgrader i betongmassan det vill säga hållfasthetstillväxten fortsätter även i detta stadie.

Dock är tillväxten reducerad gentemot plusgrader.

Martin Hansson, FoU-chef för betongtillsatser Norden & Baltikum, Sika

Struktur i betong med accelerator från BASF.

D

VANLIGASTE FELEN som görs vid vintergjutningar är att man glömmer fysikens lagar.

Oftast underskattas inverkan av låga temperaturer i kombination med avkylning från vind. Detta i kombination med att man dessutom gjuter på kallt oisolerat underlag som plattbärlag eller håldäck ger en mycket snabbare avkylning av betongen.

Det primära är att behålla den värme som betongen levereras med genom att tina bort tjäle, värma upp formar och täcka betongen. För varje timme som du väntar med att täcka betongen förlängs glättningstiden med cirka tre till fyra timmar, det gäller vid låga temperaturer från -5 C. För låga doseringar av acceleratorer/ fryspunktnedsättare, speciellt vid mycket kall väderlek, ger en falsk säkerhet.

Rent generellt har man i entreprenadledet en mycket dålig kunskap om de kostnader och risker man drar på sig om man inte investerar i en god vinterbetongkultur. Vad kostar det till exempel om en nygjuten vägg faller omkull i samband med formrivning.? Även om det inte uppstår personskador överstiger kostnaderna för E

skadorna extrakostnaden för betongen flera gånger om.

Med en större insikt i hur stora kostnaderna som uppstår är om rätt teknik inte används kommer många frågetecken att rätas ut.

De vanligaste frågorna vi får är när kan vi åka hem, det vill säga hur snabbt går det att glätta? Behöver vi täcka?

Entreprenören blundar gärna för att det blir vinter varje år och utnyttjar inte kompetensen hos betongleverantör och tillsatsmedelsleverantör. Planera för vintergjutning och välj det koncept av vinterbetong som passar ditt projekt, det lönar sig alltid att investera i en väl dimensionerad vinterbetong för att eliminera risken för skador och förseningar.

Generellt ger högre konsistensklasser en långsammare härdning vintertid. Speciellt SKB har tidigare varit ett problem då en konsistens på mellan 650 och 700 millimeter i flytsättmått kräver relativt höga doseringar av flyttillsatsmedel. Under de senaste åren har flyttillsatsmedel med inbyggd accelererande effekt utan inverkan på öppethållandetiden skapat möjligheter att arbeta med höga konsistensklasser utan risk för retardation.

Har man som betongtillverkare inte möjlighet att differentiera sitt flyttillsatsmedel mellan sommar och vinter bör man alltid använda en accelerator. Det har med framgång använts på bland annat hotellet vid Arenastaden invid Friends Arena i Solna där man gjutit med SKB under hela den smällkalla vintern 2012 - 2013.

Den stora fördelen med tillsatsmedel är att det finns med i betongen när den levereras till arbetsplatsen. Det är därför både ett tekniskt och kostnadseffektivare sätt att få betongen att korta glättningstid och öka hållfastheten snabbare. Traditionella nitratbaserade acceleratorer/fryspunktnedsättare gör att betongen fortsätter att härda även vid betongtemperaturer under noll grader.

Genom att använda en effektiv accelerator genereras tillräckligt mycket energi inne i betongen som medger att värmen utifrån kan stängas av efter avslutad gjutning, även vid mycket låga utetemperaturer.

Det är mycket effektivare att använda acceleratorer som arbetar inifrån betongen, än att försöka tillföra energi utifrån med mycket begränsad verkningsgrad.

Håkan Nykvist, Technical Manager Nordic, Basf.

BETONG 6 | 2013

51

| teknik |

Råd till entreprenören

Ett tecken på tidig frysning kan vara när man ser iskristallmönster i ytan, eller ytan är ”mjölig”.

V

handlar mycket om att planera och använda sunt förnuft. Primärt måste man förhindra tidig frysning av betongen, men också se till att tillräcklig hållfasthet uppnås före formrivning och borttagning av stöd. Detta säkerställs genom att välja lämplig betongkvalitet och sammansättning och se till att betongen håller sig varm under de första dagarna.

Då kan dessutom färdigställande och eventuell glättning samt bearbetning av ytan ske utan större fördröjning.

Betongens hårdnande ges av cementets reaktion med vatten. Denna reaktion är starkt temperaturberoende, men denna reaktion genererar också en egenvärme. På så sätt kan betongen själv se till att värmen hålls uppe och hårdnandet sker, så länge betongen inte kyls för mycket av omgivande luft, mark, form, motgjutning och så vidare.

Kyls däremot betongen ner i tidig ålder sker cementreaktionerna mycket långsamt.

En form för valv/bärlag som vid normalfall kan rivas efter ett par dygn, kan vintertid behöva sitta kvar i flera veckor om inte åtgärder gjorts för att förhindra avkylning.

Skulle betongen frysa i tidigt skede, innan den nått ca 5 MPa, är risken stor för att man får frysskador på betongen. Dessa skador är permanenta, det vill säga även om betongen värms upp är dess struktur ”trasig” med kraftig hållfasthetssänkning till följd.

Exempelvis är ett tydligt tecken på otillräcklig hållfasthet vid formrivning när dosor lossnar, eller kanter och hörn släpper och ibland sitter kvar i formytan. Skulle intergjutning

52 B e t o n g 6 | 2 0 1 3

så vara fallet har betongen inte hunnit nå mycket mer än någon enstaka MPa och då är risken stor för väggras. Ett tecken på tidig frysning kan vara när man ser iskristallmönster i ytan, eller ytan är ”mjölig”.

Har man fått frysskador i tidig ålder behöver dessa undersökas för att se hur omfattande de är och hur djupt de nått.

Som betongleverantör kan man uppleva att tidigare erfarenheter från vintergjutning glöms bort när årets kyla är på intågande.

Det är därför viktigt att vi har en dialog med entreprenören och beställaren och hjälper till med prognostisering, rådgivning och upplysning/utbildning. Detta kan då tas upp redan på startmötet.

Många gånger är den mest ekonomiska lösningen att se till att betongen behåller sin värme, genom att isolera formen och framför allt täcka betongytan. En högvärdig täckning är bra, men en enkel presenning eller plast räcker ganska långt för att minska vindens kylande effekt. Täckningen bör ske så tidigt som möjligt. Ofta är det också viktigt att se till att form, mark och motgjutningar förvärms, då dessa kan ha en stor kylande effekt.

Har man säkerställt att betongens egenvärme bibehålls (isolering, täckning, osv) kan man effektivt få igång betongens hållfasthet genom att tillsätta värme på betongfabriken. Under den kalla delen av året när lufttemperaturen understiger +5°C börjar ”betongvintern” och då måste betongen vid leverans överstiga +10°C. Betongleverantörerna brukar ta ut ett vintertillägg för denna uppvärmningskostnad på cirka 50 kronor per kubikmeter betong, under pe-

• Låt inte den färska betongens temperatur sjunka • Tänk pÅ vindens kylande effekt.

• Snabb täckning (högvärdig). Välj eventuellt mindre/snabbare gjutetapper.

• Isolera formen (extra vid kanter, hörnen, tunna konstruktioner, mm).

• Undvik kall motgjutning (lokal nedkylning), förvärm.

• Välj stora/fulla lass, och undvik lång pumpning.

• Minimera väntetid och se till att betongen kommer på plats snabbt.

• Planera gjutningen väl och var förberedd.

• Utnyttja betongens egenvärme, det är mera ekonomiskt att utnyttja betongens värme än att tillföra värme.

• Överväg varmbetong och/eller accelerator (alt. SH-cement) vid risk för kraftig avkylning, och var försiktig med retarderande tillsatmedel/material.

• Även förhöjd betongkvalitet och ökad cementmängd klarar kyla bättre.

• Extra uppvärmning före, under och efter gjutning kan ibland vara en lämplig lösning (värmekabel, byggtork eller strålningsvärmare).

• Ju lägre temperatur på betongen desto långsammare härdningsprocess. Påverkar glättning, formrivning, rasrisk, mm.

• Mät betongtemperatur vid fabrik och arbetsplats.

• Beräkna temperatur- och hållfasthetsutveckling med Hett.

• Kontrollera kontinuerligt med mognadsmätare (ConReg, mm) i kritiskt snitt.

rioden oktober till april. Man behöver då också ta höjd för att kompensera för transportens avkylning (ca 2-3°C). Vill man ha extra uppvärmning på fabriken kan man beställa så kallad ”varmbetong”, för att exempelvis få en betongtemperatur vid leverans på 15-20°C kostar det ytterligare cirka 65 kronor per kubikmeter. Övriga åtgärder vi som betongleverantör kan göra är att höja upp en eller flera betongkvaliteter, öka cementmängden, minska eller undvika retarderande tillsatsmedel, tillsätta accelerator och eventuellt byta till snabbhårdnande cement (SH). Vi kan också bistå med att göra en prognos av temperatur och hållfasthet med programmet Hett, eller låna ut mognadsmätare (typ Conreg) för att följa betongens hållfasthetstillväxt direkt i konstruktion.

Oskar Esping, tekn. dr. Färdig Betong, Thomas Concrete Group 

experten Återvunnet glas och AKR?

Jag har läst i Betonghandboken material (avsnitt 24.6) och en del artiklar om användning av återvunnet glas i betong. Glaset kan, om alkalihalten i betongen är tillräckligt hög, ge upphov till expansion och sprickbildning, så kallad alkali-kiselsyrareaktion.

Vad skulle du rekommendera om återvunnet glas ska användas i fasadelement med cykliskt våt och torr miljö? Kan man undvika AKR-reaktion om man använder slagg och eller flygaska? /Ingemar

Hej Ingemar, att minska klinkerandelen genom ersättning med slagg eller flygaska kan givetvis påverka och sänka

pH-värdet i betongen och i sin tur inverkan på AKR, alkalikiselreaktiviteten, hos ballast. AKR beror på de vattenlösliga alkalisufalterna som finns i cementet bildar alkalihydroxider när betongen blandas. De är så pass lösliga så att pH i betongvattnet kan bli över 13. Kiselrika ickekristallina mineraler som kristobalit, opaler med mera i ballasten är helt olösliga i pH-värden runt 12 - 12,5 men vid de högre pH-nivåerna är de lösliga och bildar ett gel som orsakar sprickbildningar. Det finns ett flertal testmetoder som kan mäta materialets benägenhet att vara löslig. I många fall är den skadliga delen finkorning i den naturliga ballasten. Återvunnet glas, insamlad och krossad, som ersätter naturlig ballast i betong har undersökts många gånger i samband med AKR och det finns varierande resultat i litteraturen om hur olika fraktioner av glaset fungerar tillsammans med löslig alkali och den naturliga ballasten i betongen.

Det finns däremot intressanta exempel där återvunnet glas som har behandlats vidare används som dekoration i frilagda och slipade betongytor. Det behandlade glaset ersätter inte ballasten då den är utvald för sin färg och form i betongens yta. Återvunnet insamlat och krossat glas är känt för att vara flisig efter krossning vilket det behandlade glaset inte är då man smälter om, kyler med vatten och bearbetar för att få ”rundare” glasbitar. Många golvytor är efterbehandlade med epoxi. /Erik Viggh, Senior kemist, Cementas Utvecklingsavdelning

JÄRNOXID I VAX OCH SÅPA?

BETONG MED TITANDIOXID?

Kan man blanda järnoxid i såpa eller vax för ett matbord?

Kan man lacka ovanpå så att det inte fäller i såna fall? /Mita

Beställde betong infärgad med sex procent titandioxid, men golvet är inte ljusare än vanlig standardbetong. Ordersedeln ser ut så här: KRYMPREDUCERAD C28/35 8/12 S4 T16-20 VCTO, 60. /Björn

Hej Mita, järnoxid i olika kulörer fungerar mycket väl att blanda i de flesta system som du beskriver, dock måste blandningsprocessen vara mycket kraftfull så färgpigmentet blir väldispergerat i det tilltänkta mediumet. Jag har sett att man använt både stensåpa, epoxilack och annat för försegling av inredningsdetaljer i betong, egentligen handlar det om vilken slutgiltig ytstruktur du vill åstadkomma. En del lacker ger en väldigt blank yta som i vissa fall inte framhäver betongen “råa” eller “naturliga” utseende, så leta efter förseglings- eller impregneringsvätskor avsedda för granitskivor. De ger ofta en mycket god effekt och bibehåller betongens naturliga utseende. /Martin Hansson, FoU-chef för betongtillsatser Norden & Baltikum, Sika

54

BETONG 6 | 2013

Hej Björn, det finns inget i beteckningen som indikerar att det finns pigment i betongen. Men det behöver inte betyda att titandioxiden saknas då det nödvändigtvis inte behöver stå med i ordern, även om jag kan tycka att den borde göra det. Begär att få en labrapport eller receptutskrift på den levererade betongen.

Har du beställt en betong med titandioxid borde det synas tydligt på ditt golv, är betongen relativt ny kan den ljusna något de första veckorna. /Oskar Esping, tekn. dr. Färdig Betong, Thomas Concrete Group

| Signerat |

Utvald person tycker till ARNE HELLSTRÖM, EGEN

KONSULT OCH EXPERT PÅ BETONG.SE

TRÄBRÄNDER KOSTAR OSS MER ÅR 1996 fick Sverige mer funktionsorienterade byggnormer. Staten skulle i huvudsak endast reglera så att människors säkerhet och hälsa säkerställdes. Hela byggsektorn, välkomnade det nya synsättet eftersom det innebar en påtaglig avreglering och därmed möjligheter till produktivitetsvinster. Ett exempel på förändringen av regelverket är att höga hus i trä nu får byggas.

Många, inte minst vissa politiker, har menat att tack vare ny teknik så är trä jämställt med betong när det gäller brand. Inget kan dock vara mer fel.

Aktuella normer som rör brand reglerar människans säkerhet, men inte de ekonomiska skador som fastighetsägaren lider. Det är fullt möjligt att bygga så att en brandcell i ett trähus, vanligtvis en lägenhet, klarar normkravet 60 eller 90 minuters brand.

Man räknar med att människor på den tiden hinner sätta sig i säkerhet.

Den ekonomiska risken är dock avsevärt större för trähus. Och den står fastighetsägarna för.

Det illustreras med tydlighet när ett femvånings bostadshus av trä i Luleå nyligen brunnit ned.

Enligt husleverantören har byggnaden uppfört sig som förväntat. Nu återstår för fastighetsägaren att återuppföra ett nytt femvåningshus.

Fastighetsägaren klarar sig någorlunda skadeslös genom sin försäkring. Så tillvida är allt gott och väl. Försäkringbolagen är dock affärsmässiga och premierna sätts efter historiska skador. Redan nu är premierna högre för hus av trä än av betong, men ju fler totalskador av brand i trähus som inträffar, desto högre blir premierna för dessa hus.

I slutändan drabbar kostnaderna inte bara konsumenten utan hela samhällets effektivitet. Politiker som ensidigt gynnat träbyggandet bör ta sig en tankeställare.

| Teknikmix |

Mysteriet med de

rostande vägräckena I mitten av 90-talet hade Trafikverket problem med nybyggda vägräcken av varmförzinkat stål. Problemet var förvirrande eftersom samma material var detsamma som tidigare.

En undersökning visade att kantbalken i betong tillåtits göras lägre vilket innebar att stolparnas nedre delar hamnade närmare brobanan än tidigare vilket ökade påverkan från smuts och salt.

– När man gjuter in stål i betong blir stålet oerhört ädelt, medan den varmförzinkade stolpen är väldigt oädel. Vid borrning fick stolpen och armeringen direktkontakt, vilket ger en galvanisk korrosionscell. Fukt, smuts och vägsalt tillsammans med de två materialens olika ädelhet fick det att gå väldigt fort för zinken att brytas ned och försvinna, säger Bror Sederholm, forskningsledare på Swerea KIMAB som utförde undersökningen.

Ett alternativ är att använda rostfritt stål som är lika ädelt som det ingjutna kolstålet. Två lika ädla material ger ingen galvanisk cell. Sedan 2004 används nya modeller av vägräcken som består av varmförzinkat stål, men har en fotplatta där det sitter fyra rostfria skruvar som är det enda som kommer i kontakt med betongen. En utvärdering visar att problemet i stort sätt är löst.

Slagkraftigt från Bosch Bosch nya slaghammare heter GSH 7 VC Professional och har slagham-

mare med 1500 watt och frikopplade handtag för lägre vibrationer. Vikten ligger på 8,4 kilo och har en avverkningskapacitet på 240 kilo betong per timme. Mejseln kan fixeras i 16 olika lägen.

Svenska företaget Unimi Solutions har utvecklat

Snabbtorkat och frysvänligt

en förankring av laddstolpar till elbilar vars fundament tillverkas i betong. En liten betongprodukt, men intressant då det beräknas behövas 150 000 laddplatser enbart i Sverige till och med 2020. Fundamentet är standardiserat, men fungerar för flera olika stolpmodeller vilket förenklar inköp och montering då olika modeller kan ha samma fundament. Eftersom fundamentet är förtillverkat kan montering ske i samband med övriga markarbeten. www.unimi.se

Sto har tagit fram en snabbtorkande produkt som kan bearbetas när temperaturen är ner till +1 grad. Produkten heter StoCryl V 100 QS och är en beläggning för skydd och färgsättning av bärande betongkonstruktioner. Den förhindrar inträngning av vatten, ger god koldioxidtäthet och uppfyller villkoren enligt EN 1504-2.

Betong i elstolparna

58

Betong

6 | 2013

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm