Tidskriften Betong 6 2016 by Tidskriften Betong

En tidskrift från Betongföreningen

#6 DECEMBER–2016

DEN KREATIVA BYGGTI BYGGTIDSKRIFTEN BYGGTID DSKRIFTEN

Det spanska

fiaskot

-EU-pengar i sjön

Betonggalan De åtta vinnarna Järnväg över älven Marieholmsbron tar form Den strålande betong Ny forskning ger koll

RÄTTVISANS STAD, MADRID MAD FOTO: MARC FEMENIA

FOTO : B O E L F E R M

För medlemskap kontakta Tidskriften Betong på roger@betong.se.

Wingårdhs Kuggen i Göteborg. FOTO : B O E L F E R M

Innehåll

# 6 – December 2016

6 Ledare Inga fler olyckor nu!

Betonggalan 900 gäster, åtta vinnare, massor av bilder.

Sänktunnel Tredje sänktunneln i Sverige.

8 Mixat Viva miljöbetongen och nya vd:ar. 14 Signerat BIM-spaning med tre fenomen! 17 Marieholmsbron i Göteborg Ny järnvägsbro över älven blev en teknisk utmaning. 20 Sänktunnel under älven Just nu byggs en av få svenska sänktunnlar. 29 Betonggalan 2016! Slutsålt på Berns igen. Se vinnarna och minglarna. 37 Det spanska EU-fiaskot! Följ med till den platta pannkakans land.

45 Ny Betonghandbok på G Betonghandbok Material revideras för fullt. 47 Betongföreningen The return to Kiruna. Ny resa på gång. 48 Teknikkrönikan Det strålar från betongen, det gäller att ha koll. 49 Joniserande strålning i betong Ny lic-avhandling kartlägger farorna. 52 Umeva i Umeå Umeås reningsverk får arkitektonisk hjälp. 60 Fråga Experten Platsgjutna element och Pontiacparkering.

62 Designat Siffror, lampor och pallar. 64 Det visste du inte om… Taj Mahal i Indien.

Spanien

EU-fiaskot i bilder.

TIDSKRIFTEN BETONG INNEHÅLL

66 Mänskligt Ola Jonsson, CF Møller och Årets Betongarkitekt, hatar nötter.

Marieholmsbron i Göteborg.

Ledare

# 6 – December 2016

När jag ringde runt och pratade med transportföretag och elementtillverkare förväntade jag mig givetvis en stark dementi. Men sån är inte vår bransch.

Inga fler osäkra transporter! DEN 12 MARS 2012 kör en relativt erfaren chaufför mot Oslo med tre betongelement som tillsammans väger 30 ton. Han har kört element i stort sett dagligen i åtta år. Som vanligt har han ställt elementen på en så kallad lastbärare, en A-bock, och surrat med spännband och kättingar. Elementen är dock högre än de brukar och efter ett tag känner han hur bilen svajar till, hur ett spännband går sönder och han saktar ner men hinner inte stanna förrän ett betongelement träffar en äldre kvinna på en mopedbil som avlider omedelbart. I förra numret skrev jag om Arbetsmiljöverkets rapport där man hävdar att 70 procent av tunga transporter med betongelement är undermåligt surrade. När jag ringde runt och pratade med transportföretag och elementtillverkare förväntade jag mig givetvis en stark dementi. Men sån är inte vår bransch. Man kan anklaga den för mycket, men inte för oärlighet. När man trycker på ömma punkter berättar man hur det är. För att man innerst inne är uppriktig. Nåväl. När jag frågade branschen fick jag veta mycket. Ingen var förvånad över Arbetsmiljöverkets rapport. Kanske över omfattningen. Men annars inte. Man la sig platt och erkände att det är ett stort problem. Några kommentarer läste ni i artikeln. Men efter artikeln har många fler hört av sig. ”Problemet är stort”. ”Det måste bli en uppföljning”.

Alla är eniga om att det är ett branschproblem. Chaufförerna är ansvariga för surrning och Polisen har tillsynsansvaret, men bådas kunskaper anses för bristfälliga. Speciellt Polisens. Därför måste tillverkarna driva frågan om säkra laster. Enligt tillverkarna själva. De är helt inställda på att inte lämpa över ansvaret på chaufförer och poliser. Det gör mig stolt. Men gör man något då? ”Inom Svensk Betong är säkerhetsfrågorna högprioriterade och målsättningen hög säkerhet och nolltolerans för olyckor.” Så står det på Svensk Betongs hemsida. Man jobbar med utbildningar, manualer och kartläggningar. Räcker det? Jag vet inte. Jag hoppas det. Arbetet måste ske långsiktigt, kontinuerligt och med högsta prioritet. Olyckan jag nämnde i inledningen är förstås inte den enda gången ett element lossnar. Det händer alltför ofta, enligt dem jag pratat med och de är förvånade över att det inte sker fler olyckor. Jag vet inte hur chauffören mår efter det som hände på vägen mot Oslo. Men jag vill inte vara han. Vi bygger mer och mer och det är fler och fler betongelement på våra vägar. Nolltolerans är noll tolerans. Noll olyckor. Tillverkare! Släpp inte iväg en enda osäker transport till från era lastgårdar. Det är det som är nolltolerans.

Roger Andersson, chefredaktör

TIDSKRIFTEN BETONG LEDARE

OM MIN JUL INTE BLIR VIT BLIR DEN ÅTMINSTONE…

Johan Silfwerbrand

David Bogerius

Carina Tyskbo

Roger Andersson

TEKNISK REDAKTÖR

WEBBREDAKTÖR

MARKNADSREDAKTÖR

CHEFREDAKTÖR

…traditionell med god mat, goda drycker och trevlig avkoppling.

...tillbakalutad. Man ska inte stressa för mycket på julen även om det är lätt hänt.

…fylld av det jag behöver mest: familj, frid och frestelse (Janssons).

…glöggrik, sillig och Old Fashioned.

Jenny Almersdotter ART DIRECTOR

...inetsad i mitt minne.

Mixat

Mixade nyheter från betongvärlden. Av: ROGER ANDERSSON

Kynningsrud förbereder för Viva KYNNINGSRUDS betongfabrik i Uddevalla håller som bäst på att prova recepten för stommen i Riksbyggens omtalade projekt Brf Viva i Göteborg, kallat Sveriges mest innovativa bostadsprojekt. Riksbyggen har ställt krav på max 65 procent klinker, vilket är betydligt mindre än det mer vanliga 95 procent vid tillverkning av prefabricerade element. Klinkern är istället ersatt med 30 procent

flygaska och fem procent kalkfiller, något som nu provas hur det fungerar i verkligheten. Farhågorna ligger i att betongen ska härda långsammare och då blir leveranserna försenade. Hittills har provtryckningarna visat att det nya receptet brinner tillräckligt på 9–10 timmar vilket är klart godkänt. Då har man ändå inte behövt blanda i varmvatten eller värma formen, vilket kan behövas vintertid.

Stommarna till Brf Viva ska börja tillverkas i februari och monteras i maj. Riksbyggen räknar med att den nya betongen ska minska koldioxidutsläppen med 30 procent. Förutom betongen, har Riksbyggen andra hållbara krav. De sju byggnaderna, som Brf Viva består av, ska bli plusenergihus och generera mer energi än de använder. Husen ska få solceller på taken och extra tjock isolering i väggarna. ◆

KLIPPT & SKURET

”Allt börjar så fint: i en scenografi med semibrutal betong” /Helsingborgs Dagblad recenserar Lettlands bidrag i Eurovision Song Contest.

TIDSKRIFTEN BETONG MIXAT

MONICA PRISAD

MONICA VON SCHMALENSEE, vd på White, har utsetts till Årets Samhällsbyggare av Samhällsbyggarna. Motiveringen nämner hennes ”starka engagemang i arkitektur, stadsutveckling och hållbarhet” och ”att skapa nya lösningar för att bygga vackra, täta och hållbara städer”. ◆

SVENSKA SEGRAR I BERLIN (på bilden), ritat av Schmidt Hammer Lassen, vann kategorin ”Mixed-Use Completed Building” under på World Architecture Festival i Berlin. Även Wingårdhs Arkitektkontor vann i kategorin ”Health – Completed Building” med vårdcentralen Nötkärnan i Bergsjön i Göteborg. Det finaste priset, World Building of the year, gick till National Museum i polska Szczecin ritat av Robert Konieczny + KWK Promes. ◆ MALMÖ LIVE

JARL VD PÅ KYNNINGSRUD

Släkten är bäst HAMMERDALS Betonggjuteri blir nu systerföretag till SCF Betongelement. Det står klart sedan Attacuskoncernen förvärvar även Hammerdals Betonggjuteri. Syftet är att öka produktionen av ytterväggar till flerbostadshus även om tillverkning av fundament till vindkraftverk, som varit Hammerdals Betongindustris

signum kommer att fortsätta. – Även om det inte satsats så mycket på vindkraft på den senaste tiden tror jag det kommer att vända om ett tag, säger Robert Färdvall, nuvarande ägare till Hammedals Betonggjuteri. Investeringen innebär att 30 personer kommer att anställas. ◆

KYNNINGSRUD Prefab säger adjö till vd Joachim Lindroth (till vänster) och tillsätter istället nuvarande vice vd Nicklas Jarl (till höger) till ny vd. Det är ett led i en större omorganisation. –Vi ser att en gemensam ledning för den svensk-norska marknaden kommer att ge bättre kvalitetssäkring av logistiken från sälj till färdiga projekt. Detta medför en lägre kostnadsnivå som ökar vår konkurrenskraft, säger styrelseordförande Harald Kynningsrud. Kynningsrud Prefab har 300 anställda med en årsomsättning på 750 miljoner kronor. ◆

BENDERS TRAPPAR UPP

BENDERS HAR förvärvat samtliga aktier i Norbergstrappan och tar över verksamheten från den 1 december i år. Norbergstrappan kommer att drivas vidare i befintlig anläggning och med oförändrad personal. Norbergstrappan AB är en av Sveriges ledande tillverkare av prefabricerade betong-

trappor. Konceptet är att leverera betongkupan i byggskedet för att i slutskedet av projektet belägga trappan med terrazzo. Detta för att få en slutprodukt med mycket hög finish. En utveckling av konceptet kommer att göras och ytterligare produktionssorter planeras. ◆

ÖREBRO FÅR KONTOR PREFABSYSTEM öppnar nytt kontor i Örebro och anställer samtidigt två säljare. Prefabsystem är produktoberoende och kan leverera stommar i betong, såväl som stål och trä. Huvudkontoret ligger i Stockholm. ◆

TÄLJSTEN LÄMNAR STO

CHRISTER LJUNGKRANTZ på Cementa tilldelades Betongföreningens guldmedalj under Betongdagen den 13 oktober. Christer Ljungkrantz, född 1946, blev civilingenjör vid Chalmers 1970. Han arbetade som konstruktör vid Skanska till 1984, vid CBI:s uppdragsverksamhet till 1988 och därefter vid Cementas forsknings- och utvecklingsavdelning. Motiveringen tar bland annat upp Christers arbete med betonghandböckerna och cementstandarden EN 197-1. Christer Ljungkrantz engagerade sig i de första LCA-projekten som initierades av nordisk cementindustri. ◆

BJÖRN TÄLJSTEN lämnar posten som vd för Sto Scandinavia. Han efterträds av norrmannen Jan T. Andersen som fram till nu drivit en konsultfirma i två år och tidigare varit vd för Sika Norge och Würth Mexiko där han skaffat sig stor erfarenhet av byggbranschen. ◆

TIDSKRIFTEN BETONG MIXAT

Guldmedalj till Ljungkrantz

111 000 så många kubikmeter betong levererar Thomas Betong till Marieholmstunneln i Göteborg.

RIDÅ FÖR SELMA

Uppåt för branschen TROTS BROMSANDE ekonomisk tillväxt går byggindustrin starkt. Sett till hela prognosperioden 2016-2017 stiger bostadsinvesteringarna tack vare ett flerbostadshusbyggande i nivå med miljonprogrammets dagar. Uppgifterna kommer från en ny konjunkturprognos från Sveriges Byggindustrier. – För byggindustrin ser vi en fortsatt bred uppgång som även i år drivs av starkt ökande bostadsinvesteringar. Nästa år kom-

DET NYA stadsdelshuset i Selma stad i Göteborg börjar byggas hösten 2017 och nu visas de första skisserna upp. White arkitekter har ritat huset som består av betong med inslag av varma koppartoner. Stora glaspartier kommer släppa in mycket dagsljus. Hela huset är som en tredimensionell stor scen där fasaden är formad som en enda stor, böjande ridå som öppnar sig här och där. – Vi ville få till den positiva friktionen, där människor dimper in i varandra, att göra möten möjliga. Du ska se huset i en sekund och komma ihåg det, säger Mattias Lind, arkitekt på White. ◆

mer en något svagare efterfrågan på ägda bostäder att dämpa bostadsbyggandet lite grand. Däremot kommer det att vara fortsatt hög aktivitet på vägbyggandet och regeringen har också budgeterat för en anslagsökning på 25 procent år 2017, säger Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier. Den kraftigaste uppgången noteras i Östergötlands, Örebro och Uppsala län. ◆

KONKURS I KUBIK ÖSTERBY industrimontage AB begärs i konkurs. Företaget satsade tillsammans med Kubik ITC på en ny fabrik i Österbybruk i Uppland och målet var att skapa 20 nya jobb. Men redan efter ett år är nu konkursen ett faktum och nu letas en köpare som kan överta verksamheten. ◆

TIDSKRIFTEN BETONG MIXAT

NY MARK I STOCKHOLM

DEN NYA Värtahamnen och Värtaterminalen i Stockholm är nu officiellt invigda. Stockholms Hamnar har därmed utökat Stockholm med 85 000 kvadratmeter, byggt en ny pir och en passagerarterminal. Ombyggnationen har pågått sedan år 2013 och är en del i utvecklingen av en helt ny stadsdel i Stockholm, Norra Djurgårdsstaden. När hamnverksamheten nu är samlad på den nya piren frigörs 85 000 kvadratmeter mark för stadsutveckling vilket ska ge plats åt 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser. Samtidigt skapas ett nytt landmärke i Stockholm. Värtaterminalen, som tog tre år att bygga, dessutom under pågående drift, ritades av C.F. Møller arkitekter, där Ola Jonsson och Mårten Leringe, nyligen utsågs till Årets Betongarkitekter på Betonggalan. ◆

Signerat

Text: NIKLAS KIHLÉN, Trimble

Det gör att du kan se armeringen i en färdig vägg, som om du har röntgenglasögon. Det blir lätt att se avvikelser från det planerade.

Spaning i projekteringens djungel J A G S K A L L S E på tre fenomen som gör det möjligt att utveckla nya sätt att arbeta. Idag har vi till stor del en process som drivs av dokument. Vi förstår och använder informationen från varandra. Många använder BIM idag, men i allmänhet används modellerna bara till att förmedla geometrier tidigt i byggprocessen. Det finns ingen standard för vad olika objekt betyder. Det hindrar branschen att nå nästa nivå av samverkan. Snart kommer uppföljaren till BSAB: CoClass, ett klassificeringssystem för BIM. Med detta kan en entreprenör upphandla en IFC model kodad med CoClass. Den modell de får kan de läsa rakt in i sitt kalkylsystem och omedelbart få reda på vad det kommer kosta. Detta innebär att vi går från ritningar som är gjorda för människor att förstå och agera efter till att vi får strukturerade modeller som maskiner förstår och agerar efter. API är ett sätt att låta datorprogram prata med varandra, istället för att som idag exportera och importera filer mellan program. När jag flyttar en öppning i modellen ser jag direkt hur priset ändras i kalkylen. Eller en balk färgas röd då jag går över gränsen för spännvidden med aktuell last. När man får omedelbar återkoppling på vad ens ändringar gör får man en säkerhet i att våga prova olika alternativ.

Virtual Reality har funnits länge. Augmented Reality är relativt nytt. I VR kliver man in helt i en konstgjord värld. Med AR lägger man en konstgjord värld på den verkliga. De flesta har nog sett en 3D modell snurra runt på en skärm på något projektmöte. De flesta på det mötet är åskådare. Med AR ser alla modellen från sin vinkel och kan visa med sina händer på modellen, precis som om det vore en riktig modell. Man kan även gå runt i modellen i skala 1:1 påklistrad på verkligheten. Det gör att du kan se armeringen i en färdig vägg, som om du har röntgenglasögon. Det blir lätt att se avvikelser från det planerade. Med tekniken skulle man kunna spela upp montageordningen kopplat till det redan byggda för alla berörda ute på bygget. Pokemon Go för byggare. Med denna bärbara teknik får vi tillgång till data i en mixad verklighet som vi kan agera med. Dessa tre fenomen kommer förändra det sätt vi jobbar och gör affärer på. Fenomen som hjälper oss att se problem och möjligheter ur komplex information på ett enkelt sätt. Kom ihåg att detta är verktyg, inte processer, använd tekniken rätt så ger den möjlighet till bättre processer. ◆

Text ROGER ANDERSSON

Anslagstavlan

TIDSKRIFTEN BETONG SIGNERAT/ANSLAGSTAVLAN

HÖGT BETYG!

Nr 5 får det höga betyget 4,2 i vår läsarenkät. Roligt. Här kommer utdrag ur kommentarerna: Bäst i ett starkt nummer var "Sänkt var det här". Ett bildrikt och bra nummer. Snygg design på tidningen. Helt ok ledare som tar upp ett viktigt ämne. Hög nivå på alla artiklar bara 4:or och 5:or, bra projekt och teknikartiklar. Artiklarna om Citybanan håller absolut toppklass! Tillsammans med de övriga 5 poängarna (tunga artiklar) blir helhetsomdömet 5 poäng! Det bästa numret jag läst! Mycket bra blandning av artiklar, nyheter, viktiga förändringar i branschen för denna upplaga #5. Fortsätt på samma sätt.

ÅRETS TIDSKRIFTSEVENT!

BILSPORT Performance & Custom Motor Show utsågs till Årets Tidskriftsevent på Tidskriftsgalan den 25 oktober på Cirkus i Stockholm. Grattis! Betonggalan var nominerad, men vi får sikta på nästa år. DA KJELL F O T O : M AT I L

Text : MARGARETA REDLUND LANINGE Foto: BJÖRN STOMBERG

Projektet

Järnvägar vilken bro! TIDSKRIFTEN TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

Efter cirka 2 000 ritningar och 1 000 kretsscheman, svår logistik, avancerad grundläggning och komplicerad teknik är Södra Marieholmsbron i Göteborg snart färdigbyggd. Järnvägsbron, som uppförts parallellt med den befintliga Marieholmsbron från 1996, är efterlängtad. Järnvägstrafiken fördubblas och säkerheten i transporterna till Göteborgs Hamn och industrierna på Hisingen förbättras.

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

D 18

DEN ALLRA FÖRSTA järnvägsbron över Göta älv mellan Gamlestaden och Tingstad i Göteborg blev klar 1909. Det var en svängbro och på sin tid Sveriges längsta järnvägsbro. Bron ersattes 1996 av Marieholmsbron och var hittills den enda järnvägsbron över älven. Om bron, som är enkelspårig, skulle bli påseglad eller av annan anledning bli obrukbar och godstrafiken stoppas skulle detta bli ett stort avbräck och kosta svenskt näringsliv upp mot 100 miljoner kronor per dag. Ytterligare en bro behövdes således. Runt 2011 beslutades att den skulle byggas parallellt med den befintliga. Den nya bron fick namnet Södra Marieholmsbron och är placerad bara 60 à 70 meter från den befintliga vid passagen över Göta älv. De två broarna är till synes nästan identiska i sin arkitektoniska utformning. Södra Marieholmsbron är något smäckrare och överbyggnaden i betong följer brons radie. Ursprungsbrons överbyggnad har däremot raka segment. Tack vare den nya gång- och cykelbron utmed järnvägsbron knyts nu Hisingen samman med Gamlestaden, som är ett expansivt område och planerad för bostäder och resecentrum. Södra Marieholmsbron byggs av Skanska i joint venture med danska MTHöjgaard, som har större erfarenhet än Skanska av att bygga rörliga stålbroar. Beställare är Trafikverket och arbetet har utförts på totalentreprenad med incitament. – Vi delar på riskerna och på vinst och förlust i projektet. Att upphandla projektet med ett incitamentsavtal var medvetet. Vi ville få in attraktiva anbud eftersom vi av erfarenhet vet att det finns stor risk med rörliga broar avseende tid, funktion och ekonomi, säger projektledare Erik Nordström, Trafikverket. Södra Marieholmsbron har en lyftsvängbro i stål, precis som den befintliga Marieholmsbron. När båtar högre än den fria seglingshöjden på knappt sju meter ska passera under bron, lyfts den öppningsbara delen ett par decimeter och svänger sedan 90 grader. Komplexiteten och den tajta tidsplanen har varit två svårigheter. Därtill var anslutningen till befintliga Marieholmsbron svår att genomföra. Under sex dagar stoppades järnvägstrafiken. Då lyftes tre element på den befintliga brons överbyggnaden bort

Vi delar på riskerna och på vinst och förlust i projektet. Att upphandla projektet med ett incitamentsavtal var medvetet. /Erik Nordström, Trafikverket.

De två broarna, befintliga Marieholmsbron och nybyggda Södra Marieholmsbron, ligger bara runt 70 meter från varandra.

DET VAR VI SOM GJORDE DET! I detta nummer möter vi:

Marcus Davidson Civilingenjör, gruppchef Bro- och Anläggning, Skanska Teknik. Har hållit på med bro- och anläggningskonstruktioner i 20 år. Tycker om att på fritiden spela tennis.

Christer Nordberg Civilingenjör från Luleå tekniska högskola och har arbetat nästan 20 år på Skanska. På fritiden umgås han med familjen och motionerar, helst längdskidåkning.

Stefan Hurtig Byggnadsingenjör från Trollhättan, som varit Skanska trogen hela sitt yrkesverksamma liv. Gillar att vara med familjen och resa. Djur och natur är stora intressen.

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

Erik Nordström Ingenjör från Jönköpings tekniska högskola Har arbetat i snart åtta år med järnväg och infrastruktur. Umgås med vänner och motionerar. Golf och tennis är favoritsporter.

MER OM SÖDRA MARIEHOLMSBRON

BESTÄLLARE: Trafikverket. KONSTRUKTÖR: Skanska Teknik och Cowi. JÄRNVÄGSPROJEKTÖR: Sweco Rail. ENTREPRENÖR: Skanska i joint venture med

MTHöjgaard. VIKTIGA UNDERENTREPRENÖRER: Motala Verkstad (maskin och hydraulik) och Actemium (Emil Lundgren AB) (El-, styr- och reglerteknik). BETONGLEVERANTÖR: Skanska Asfalt & Betong. TOTALKOSTNAD: 1,4 miljarder kr i 2009 års prisnivå. LÄNGD: 1 000 meter. ARMERING: 2 700 ton. BETONG: 19 000 m3. BETONGPÅLAR: 150 000 meter. STÅLPÅLAR: 2 500 meter. KALKCEMENTPELARE: : 210 000 pelare.

Gjutningen av brostöden skedde från en pump till en annan pump och vidare ner i den torrlagda sponten. Här gjuts mittstödet.

Beställaren ”Incitamentsavtal gav bra anbud”

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

VI HAR HAFT ett utmärkt samarbete med Skanska-MTH. Nu har vi två broar med ett järnvägsspår på vardera, vilket ökat kapaciteten och minskat sårbarheten i järnvägssystemet. Den nya Södra Marieholmsbron är näst intill identisk med den befintliga bron från 1996, dock något

smäckrare i sin utformning men ändå robust. Det är inte ofta man bygger öppningsbara broar i Sverige. Vi vet också att det är svårt att få ekonomi på en öppningsbar bro. Det var en orsak till att vi valde en entreprenadform med incitament för att få in bra anbud. ◆

F O T O : P R I V AT

Erik Nordström, Trafikverket

Konstruktören ”Många svårigheter när konstruktionen projekterades ” Marcus Davidson, Skanska Teknik och den nya. Tidspressen var stor och utbytet skedde i projektets tidiga skede. De geotekniska förutsättningarna varierar längs bron med djupa lerlager och pågående sättningar, vilket krävde omfattande sättningsanalyser och många betong- och stålpålar. ◆

F O T O : P R I V AT

DET FANNS FLERA tekniska svårigheter i konstruktionsarbetet. De viktigaste var grundläggning av de drygt 40 brostöden, samordning mellan olika projektörer på lyftsvängbron och utbyte av tre betongelement på den befintliga brons överbyggnad. Utbytet behövdes för att kunna skapa en förbindelse mellan den befintliga bron

Entreprenören ”Mångfald av utmaningar” DETTA ÄR TVEKLÖST det mest komplicerade projekt jag varit med om. Utmaningen har varit mångfalden av teknikgrenar som möts för järnvägen i lyftsvängbron. Det mest imponerade är projektets helhet, där vi samordnat byggandet av järnvägsbron i betong, den avancerade lyftsvängbron i

stål, ytterligare broar i stål och dessutom gjort mark- och vägarbeten. Detta är en renodlad totalentreprenad. Skanska-MTH haft ansvaret för i stort sett all projektering tillsammans med konsulter. Vi har klarat tidsramarna trots en tuff tidplan med många vitesbelagda deltider. ◆

F O T O : P R I V AT

Christer Nordberg, Skanska

Materialleverantören ”Komplicerad undervattengjutning” LOGISTIKEN VAR EN knäckfråga. Hur skulle vi kunna gjuta för brostöden ute i älven? Vi hade en pump på land, pumpade betongen till en pump, som stod på en pråm i vattnet och sedan vidare ner i den torrlagda sponten, där vi formade och göt bottenplatta

bron har stora inslag av stål. Lyftsvängbron, fackverksbron över Säveån, järnvägsbron över Salsmästaregatan samt gång- och cykelbron utefter järnvägsbron är alla i stål och levererade från Polen. De fysiska utmaningarna har varit många som till exempel älven, yrkessjötrafiken och E45ans 10 000 fordon per dygn och befintlig järnvägstrafik som fortgått oförminskat under projektet. Några hundra meter nedströms byggs den blivande Marieholmstunneln som en sänktunnel. – Den byggs av Züblin-Boskalis och trafikplatser och vägar runt järnvägsbrons

ändar byggs av Peab och NCC. Vi företag har fått samordna tidplaner och framdrift med varandra. Vi har samarbetat för att nå deltiderna och det har fungerat utmärkt, säger bitr projektchef Christer Nordberg, Skanska. Södra Marieholmsbron är ett normalt anläggningsprojekt, men tekniken med lyftsvängbron, förgreningselementen och det järnvägstekniska har varit komplicerad. I påskas i år leddes järnvägstrafiken över från ”gamla” Marieholmsbron till Södra Marieholmsbron utan problem. Nu pågår underhållsarbeten på Marieholmsbron, och när dessa är klara till årsskiftet »

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

» och ersattes med tre förgreningselement för att få en förbindelse mellan den befintliga bron och den nya. – Projekteringen av dessa förgreningselement var en stor utmaning med tanke på tidspress i ett tidigt skede och komplicerade konstruktioner, säger uppdragsansvarig Marcus Davidson, Skanska Teknik. Järnvägsbron är cirka 1 000 meter lång och med en öppningsbar del på 72 meter. Bron består av flera konstruktionstyper. Huvuddelen är drygt 40 spännarmerade trågbalkbroar i platsgjuten betong samt en plattrambro i betong över framtida ramper till Marieholmstunneln. Järnvägs-

och pelare. I projektet ingick många undervattengjutningar som till viss del var komplicerade att utföra på grund av grumligt vatten för dykarna. Dessutom ändrade sig älvens vattennivå under tiden. ◆

F O T O : P R I V AT

Stefan Hurtig, områdeschef, Skanska Asfalt & Betong

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

» är båda broarna i drift och Trafikverket har dubbel spårtrafik. Att bygga en bro över Göta älv är inte det lättaste. Lermassorna är djupa i detta fall nästan hundra meter. Totalt har 150 000 meter betongpålar och 2 500 meter stålpålar använts. Som en extra komplikation förekommer sättningar i området med 13 millimeter per år. På dessa ställen är bron grundlagd på upptill 78 meter långa kohesionspålar vars längd anpassats med hjälp av så kallade sättningsanalyser. Ett kriterium för att bestämma längden på pålarna var att sättningsskillnaden mellan angränsande stöd inte får bli för stor. Brostöden vid lyftsvängbron får absolut inte röra sig oberoende av varandra. Därför är stöden sammanbundna till en helhet genom att 30 meter långa stålfackverk ligger mellan bottenplattorna på älvens botten. Två sådana fackverk har behövts. De är tillverkade av tjockt stålgods och rostskyddsbehandlade som en extra säkerhetsåtgärd och slutligen överfyllda med sand och krossmaterial.

DET SOM STUCKIT ut mest av betongarbetena är de omfattande undervattengjutningarna. Fyra stora spontkassuner har också byggts i Göta älv för att kunna gjuta brofundamenten i torrhet. Under tiden som gjutningen skedde gick båtar bara några meter från spontkassunerna. Ett trevligt inslag, kan tyckas, men säkerhetsaspekten togs på fullaste allvar när båtarna passerade, ibland upp till tio fartyg per dag. Ingen tillläts vara i kassunerna vid passagen och byggmaterial fick inte sticka ut. På Göta älv finns två farleder, växelvis har en farled varit avstängd under hela byggtiden. Pålbryggor i Säveån och Göta älv med plats för maskiner ingick också i grundläggningsarbetet. Det var stora, temporära konstruktioner som behövdes för att komma ut i vattnet och fram till brostöden och för att kunna bygga broställningen på. – För att gjuta brostödens bottenplattor och nå ut i älven med betongen, pumpade vi betong först från en pumpstation på land till en pump som stod på en pråm i vattnet och vidare ner i kassunen, berättar områdeschef Stefan Hurtig, Skanska Asfalt & Betong, som levererat betongen. Södra Marieholmsbron finanseras av Trafikverket, Göteborg stad, Göteborgs hamn, Västra Götalandsregionen och Volvo. Totalkostnaden för järnvägsbron är beräknad till 1,4 miljarder kronor i 2009 års prisnivå. Bron delfinansieras av EU. ◆

MER OM MARIEHOLMSFÖRBINDELSEN

Bottenplattorna för brostöden göts i torrhet i fyra stora spontkassuner. Under arbetets gång gick sjötrafiken bara några meter från arbetsplatsen.

NYBYGGDA Marieholmsbron ingår i Marieholmsförbindelsen. Däri ingår även Partihallsförbindelsen (klar 2011) och Marieholmstunneln (klar 2020) och är viktig för Göteborg och dess näringsliv. 70 procent av Skandinaviens totala industrikapacitet ligger inom en radie av 50 mil och Göteborgs hamn är Nordens största med runt 11 000 angörande fartyg årligen. Källa Trafikverket

Bron över Säveån är i stål och tillverkades i Polen varifrån den transporterades på pråm.

Lyftsvängbron lanseras på plats. När båtar högre än den segelfria höjden på sju meter passerar under bron lyfts den ett par decimeter och svängs 90 grader.

Både den nya bron och den befintliga är försedd med var sin lyftsvängbro i stål.

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

Sjökanalisationen för kabeldragningen sänks på plats.

Inblick

Av: ROGER ANDERSSON Foto: KASPER DUDZIK

Historisk

sänktunnel i älven Just nu byggs Sveriges tredje sänktunnel i historien. Det är Marieholmstunneln i Göteborg som sällar sig till Tingstadstunneln och Söderströmstunneln i den svenska tunnelhistorien. Med hjälp av Züblin ska 500 meter tunnel läggas ner i den göteborgska leran.

TIDSKRIFTEN BETONG INBLICK

G 24

GÖTEBORGS FÖRHÅLLANDE till Hisingen förbättras nu. Den stora älven som separerar staden i två delar har alltid varit ett logistiskt problem. På ena sidan två tredjedelar av Göteborgs invånare och på den andra Hisingen med Nordens största hamn med 11 000 fartyg per år som lägger till. Plus Göteborgs övriga tredjedel av invånare och de flesta industrierna. Idag är Tingstadstunneln den stora blodådern med 120 000 fordon per dygn. Den lider dock av högt blodtryck då den endast är dimensionerad för 90 000. När den byggdes 1961-1968 var den Sveriges dittills största vägbygge och kostade 340 miljoner kronor. Entreprenaden gick till Skånska Cementgjuteriet och konstruktionsgranskare var professor Hjalmar Granholm, som mellan åren 1926-1937 var redaktör för Tidskrif-

ten Betong och som 1962 fick Betongföreningens Guldmedalj. Älvsborgsbron hjälper till med att transportera 65 000 fordon per dygn, medan Göta Älvsbron tar 20 000 och Angeredsbron 10 000. Med andra ord är göteborgstrafiken rätt sårbar om något händer i Tingstadstunneln trefiliga tunnelrör. Därför byggs nu Marieholmstunneln cirka 600 meter norr om Tingstadstunneln. Den är en del i det Västsvenska paketet och ska länka samman E6 med E45 samt E20 via Partihallsförbindelsen. Det blir en 500 meter lång tunnel med tre körfält i vardera riktning där hastigheten ska kunna ligga på 70 kilometer i timmen. Marieholmstunneln byggs som en sänktunnel där tre tunnelelement byggs i en torrdocka på plats vid Marieholm. Varje element blir cir-

Nere i dockan armeras det för fullt för att bygga ett tunnelelement i betong som sen bogseras ut i älven.

GÖTEBORGSLERAN NÄR VÄSTLÄNKEN drar

igång under Göteborg blir det mycket lera som ska bort, totalt 2,1 miljoner kubikmeter. De delas in i fyra klasser, alltifrån rent till farligt. Det farliga läggs på deponi, den andra leran finns till försäljning. De bergmassor som man får över har Trafikverket redan köpare till, men frågan är bara vem som vill köpa leran.

Göteborgsleran ligger djup, upp till 100 meter, och det är långt ner till fast mark.

Torrdockan börjar byggas med 39 meter höga stålrör som pressas ner i leran.

MARIEHOLMSTUNNELN LÄNGD: 500 meter. TUNNELELEMENT: Tre

TIDSKRIFTEN BETONG INBLICK

» ka 100 meter långt, 30 meter brett, 10 meter högt

och väger omkring 25 000 ton. Tjockleken på bottenplattan är 120 centimeter och väggarna är 100 centimeter. När elementen är klara ska de sänkas ned och anläggas i en muddrad ränna på botten av Göta älv. Själva dockan konstrueras med hjälp av rörspont med 39 meter höga stålrör som pressas ner i göteborgsleran och bildar väggar. Entreprenörer är Züblin Scandinavia tillsammans med Boskalis Sweden som vann uppdraget i konkurrens med två andra anbud. De stora svenska entreprenadföretagen Skanska, NCC och Peab har fått andra entreprenader i Västlänken. ◆

stycken som är 100 meter långa, 30 meter breda och 10 meter höga. Tunnelrören: Två tunnelrör med vardera 12,9 meter fri bredd. Fri höjd är 5,1 meter. Utrymningsvägar planeras med cirka 100 meters avstånd. ENTREPRENÖR: Züblin Scandinavia AB/Boskalis Sweden AB. ANBUDSSUMMA 1 533 499 000 kr. TEKNISK LIVSLÄNGD: 120 år. BETONG: Anläggningsbetong av typ C35/45, vct=0,40, exponeringsklass XD3/XF4. BETONGLEVERANTÖR: Thomas Betong.

ROBUST, PÅLITLIGT OCH UNIVERSELLT

TVÄTT SYSTEM FRAMTIDENS RENGÖRING PÅ ALLA BLANDARE

TERA S E V N I YTT I ETT N T TVÄT ? M SYSTE

ETT KOMPLETT SYSTEM BESTÅR AV

+ + +

1 PUMPSTATION 30 KW MOTOR MED PLC KONTROLL 3-4 TVÄTT HUVUDEN PLACERADE I SERVICELUCKOR 1 TVÄTT HUVUD PLACERAT I UTLOPPET 1 SEPARAT HÖGTRYCKSTVÄTT FÖR MANUELL TVÄTTNING EGENSKAPER & FÖRDELAR ● ●

Passar flest blandare Lätt installation Cykeltid 8-12 min.

● Programmerbar till att möta olika specifikationer ● ● ●

I DRIFT PÅ FLER ÄN 60 BLANDARE

Snabb avkastning på investering 180 bar 75 l/min.

SNABBARE, RENARE OCH SÄKRARE... För mer information om SKAKO-produkter och lösningar: Bygmestervej 2 - DK-5600 Faaborg Tel: +45 63 61 61 00 skakoconcrete.dk@skako.com

www.skako.com

Text : JOHAN SÖDERLUND Foto : MATILDA KJELL

Vimmel

Klackarna i taket, konfettiregn och åtta nykläckta pristagare av samhälls-byggnadsbranschens tyngsta utmärkelse Roger-pokalen. Årets upplaga av Betonggalan lockade 900 samhällsbyggare och rekordmånga sponsorer - 28 stycken - till Berns i Stockholm.

Sista natten på

Berns! TIDSKRIFTEN BETONG VIMMEL

Med 900 samhällsbyggare är Betonggalan samhällsbyggnadsbranschens största Mingelfest.

Maja Alton, Arrhov Frick Arkitekter, Mattias Gustavsson, Urbio, och Ida Fält, Semrén & Månsson

E I år hade hela 28 företag valt att sponsra Betonggalan. Rekord!

Johan Hirvi från Panetoz stod för en del av underhållningen.

TIDSKRIFTEN BETONG VIMMEL

– EN HEL BRANSCH har slutit upp här i kväll! Det är

helt otroligt. Jag vet att andra branscher är avundsjuka på Betonggalan, säger Jan Hallgren från Vinci Energies, en av alla gäster som trängs i vimlet under Berns glittrande kristallkronor. Mitt på dansgolvet selfie-poserar ett gäng segerrusiga festdeltagare. – Vilken kul fest, utbrister Åsa Gatter från NCC Property Development och lyfter sin nyvunna miljöpris-trofé för Torsgatan 2. Hur känns det att vinna ikväll? – Det är underbart! Det ligger ett fantastiskt samarbete bakom det här priset. Alla kollegor har jobbat mot samma mål, säger Åsa Gatter. Johan Hirvi från gruppen Panetoz, som just stått på scen och sjungit hitlåten ”Dansa Pausa”, trivs även han i vimlet. – Jag har jobbat som huskonstruktör på Strängbetong tidigare, så det var extra kul att

Jan Hellgren, Vinci Energies, Peter Kärkänen, Linotol och Jessica Hellgren, Öppna Rum.

spela här ikväll. Jag har träffat massa gamla kollegor från förr, säger Johan Hirvi. Betonggalans hårdast partajande gäster är studenterna. – Det här är mitt tredje år. det är alltid lika kul, säger Hedvig Waller och kramar om sina kompisar. De är alla studenter från KTH. Kommer du att tävla om Roger-priset i framtiden? – Ja, jag vill vinna miljöpriset. Siktar på år 2024 - om sju år, säger Hedvig Waller. En av galans överraskningar är det stora engagemanget från de 28 sponsorerna. Exklusiva VIP-barer, en virtual reality-upplevelse och en festlig fototävling är några exempel på sponsorernas aktiviteter på plats. Nästa år flyttar Betonggalan till Stockholm Waterfront den 23 november för att få plats med 1 200 gäster. ◆

Hedvig Waller, KTH, drömmer om att få en Roger om sju år.

Susanne Åderman, Elu, nominerad till Årets Betongkonstruktör, Mathias Uhlén, Elu, och Charlotte Bergman, vd Elu.

Studenter på KTH: Emilia Rosenberg, Marie Sandgren, Nicole Hjärrestedt, Johanna Sederström och Mathilda Ingelgård.

Christoffer Bäckström, Mapei och Tomasz Borowiec, vd Cemex.

Sika göt mustascher på löpande band: Magnus Strömberg, Erik Mild och Kent Stolpehein. Kvällens värd Roger Andersson, chefredaktör för Tidskriften Betong.

Vinnare är vi allihopa: de nominerade innan prisutdelningen.

Huvudsponsorn Mapei hade egen bar och eget fotbollsspel.

Panetoz på Betonggalan.

TIDSKRIFTEN BETONG VIMMEL

Anna Graaf, hållbarhetschef på White, och Nils de Bruin, White, Årets Betongarkitekt 2015.

Håkan Kvarnström och Magnus Wiberg, Combimix, tillsammans med Mikael Hallgren, Tyréns, Årets Betongkonstruktör 2014.

TIDSKRIFTEN BETONG VIMMEL

Det hållbara byggandet

ÅRETS LOGOTYP innehåller ett träd för att illustrera att betong karbonatiserar, det vill säga, tar upp koldioxid under sin livslängd. Precis som ett träd. Sveriges alla betongbyggnader tar tillsammans upp cirka 300 000 ton koldioxid varje år.

Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong, och Görans Andréasson, GASC.

Nisse Nilsson, Strängbetong, Mats Falk och Jörgen Arvidsson, Starka.

Åsa Lager, Cementa och Ulrika Sterner, Abetong.

Anna Wålstedt, Swerock, och Magnus Eriksson, Skanska.

Kajsa Byfors, Svensk Betong, Jan Byfors, NCC, och Anna Byfors, LTH.

William Woo, Lina Kalabuchova, Jimmy Tran och Karin Wu, KTH.

Sto utmanade i Nattduellen.

TIDSKRIFTEN BETONG VIMMEL

Anna-Mona Jarallah och Charlotte Lund, KTH.

Abetongs vice vd Jörgen Persson och Årets Montageledare Henrik Nilsson. Therese Hellman vann en Roger i klassen Ung&Tung. Årets Betongkonstruktör, Jesper Krus.

Oskar Bruneby, Årets Betongentreprenör.

Ola Jonsson och Mårten Leringe, Årets Betongarkitekter.

Agneta Jörlander, Årets Betongdesigner.

Årets Miljöpris Sponsor: BASF Vinnare: Torsplan 2, Stockholm Nominerade:

Brogården, Alingsås Mästerhuset, Stockholm Löfbergs Lilas Höglager, Karlstad

Jimmy Bergström, Kynningsrud Prefab Mats Gustavsson, Göteborgs Elementmontage

Årets Betongarkitekt

Ola Jonsson, CF Møller

Årets Betongforskare Sponsor: Sika Vinnare: Natalie Williams Portal, CBI Betonginstitutet

Nominerade:

Johan Arrhov och Henrik Frick, Arrhov och Frick Arkitektkontor Peter Walker, BAU

Ivar Björnsson, LTH Dimitrios Boubitsas, CBI Betonginstitutet

Sponsor: Pigmentec Vinnare: Mårten Leringe och

Årets Betongkonstruktör

Sponsor: Linotol Vinnare:

Jesper Krus, Strängbetong Nominerade:

TIDSKRIFTEN BETONG VIMMEL

Marco Andersson, WSP Susanne Åderman, Elu

Årets Montageledare

Sponsor: Olle Törnblom Entreprenad Vinnare: Henrik Nilsson, Strängbetong Nominerade:

Årets Betongentreprenör Sponsor: Swerock Vinnare: Oskar Bruneby, Peab

Årets Betongdesigner

Sponsor: Modern Betong Vinnare: Agneta Jörlander Nominerade:

Anton Bogårdh och Anders Stenholm, KTH Maria Broman, Graut Ung & Tung

Nominerade:

Sponsor: Prefabsystem Vinnare: Therese Hellman, Skanska Nominerade:

Christian Gamerdinger, Boskalis Erik Andersson, Formbetong

Hanna Sundbäck, Kynningsrud Prefab Simon Jönsson, Starka

Årets Miljöpris togs emot av Åsa Gatter och Charlotte Wikner, NCC.

Nathalie Williams Portal, Årets Betongforskare.

Text DAVID BOGERIUS Bild MARC FERMENIA

Utblick

Spanska EU-flugan

utan vingar

I Spanien har flera EU-miljarder plöjts ner i gigantiska byggprojekt som helt avstannat i finanskrisens kölvatten. Fotografen Marc Femenia har samlat flera av dem på bild i den kommande boken Spain: System Error. Här är tio av dem i ett urval för Tidskri en Betong.

01 València Nou Mestalla Stadion Fotbollsklubben València C.F. ville ha en ny hemmaarena i klass med världens stora lag. 344 miljoner euro behövdes och pengarna skulle komma från bostadsförsäljning på marken där den nuvarande stadion, Mestalla, står. När bostadsmarknaden kraschade stoppades arenabygget som nu har stått still i sju år. València C.F. har inte de ytterligare 100 miljoner euro som behövs för att bygga färdigt arenan och krävs dessutom på 20 miljoner euro av EU i återbetalningar av finansiellt stöd.

I EN DN-ARTIKEL från 2005 beskrivs Spanien som ett blomstrande land. Italien är omkört i kampen om Sydeuropas ledarroll, tillväxten slår rekord och importen av cement är störst i hela Europa. Men i samband med den globala finanskrisen 2008 sprack den spanska bygg- och bostadsbubblan. Kvar finns skulder, obetalda lån, inflation och mängder av halvfärdiga byggprojekt. – Jag var i Barcelona med familjen hösten 2012 och läste någonstans att det fanns nybyggda flygplatser och linjer för höghastighetståg som stod tomma och oanvända. Jag började titta närmare på det där och det var som att dra i en tråd, det fanns hur mycket som helst, säger Marc Femenia. Under sammanlagt fyra veckor åkte han runt över hela Spanien och fotade drygt 250 platser. ◆

02 Pego - Bellarotjas bostadsutvecklingsprojekt Den ursprungliga projektplanen för Bellarotja innehöll 2 000 hus och en golfbana men pengarna tog slut långt innan bygget var färdigt. Det blev ett hårt slag för staden som redan hade nallat stora pengar ämnade för infrastrukturprojekt för att betala kommunens löpande utgifter. Nu finns inga planer på att bygga klart, men skulderna kvarstår.

TIDSKRIFTEN BETONG UTBLICK

03 ”Los Lucas” industripark i Abarán

2006 presenterades ”Los Lucas” som den nya ekonomiska motorn i Abarán, en ort i Murcia. Idag är det en yta på 468 000 m2 yta täckt av ogräs och industri-lokaler som aldrig blev färdigbyggda plus ett tomt skal med 16 våningar.

04 JMC-tornen i Murcia Genom att bygga stadens högsta torn och döpa dem med sina egna initialer, ville konstruktören Jesús Mengual Camacho vara en del av det nya Murcia. Utsikten från tornen är fantastisk men då de flesta av byggnadernas 46 våningar stått tomma i flera år är det inte många som har njutit av den. Sedan 2014 har tornen en ny ägare och lägenheterna har sakta men säkert börjat bli bebodda.

05 Höghastighetstågbanan i Archidonas

TIDSKRIFTEN BETONG UTBLICK

Enligt experter är en förbindelse för höghastighetståg mellan två städer samhällsnyttig först när den används av åtta miljoner passagerare om året. När inte ens tåget mellan Madrid och Barcelona kommer upp i den siffran var utsikterna för höghastighetslinjen mellan Antequera och Granada (som har 280 000 invånare) riktigt dåliga redan från början. Bygget som kostade 1,2 miljarder euro finansierades till hälften med EU-pengar och Antequera blev första stad efter Madrid och Barcelona med två stationer för höghastighetståg.

06 Motorvägen A-14 i Alguaire

TIDSKRIFTEN BETONG UTBLICK

Bygget med motorvägen A-14 inleddes när det var som lättast att komma över mark. När det började skäras i budgetar år 2012 stoppades projektet och allt som fanns kvar var en vägremsa på en mil som både börjar och slutar mitt ute i ingenstans.

TIDSKRIFTEN BETONG UTBLICK

07 Ciudad Reals flygplats På uppdrag av lokalt styrande politiker byggdes en flygplats för 1100 miljoner euro 2008. Kapaciteten var fem miljoner resande om året men när flygplatsen stängdes hade antalet resenärer knappt kommit upp i 100 000 – på tre år. Efter att ha auktionerats ut tio gånger såldes nyligen flyplatsen för 56 miljoner euro.

08 Garray - Miljöns stad

TIDSKRIFTEN BETONG UTBLICK

För att slippa överklagan från miljöaktivister tog de styrande politikerna lagen i egna händer när de gav klartecken för bygget av City of the Environment. Hållbarheten var i fokus för en teknikpark ämnad för 100 företag, en industripark och ett konferenscenrum för 30 000 besökare om året. I projektet ingick bland annat även ett hotell, ett sportcenter, cirka 800 hållbara hus och en parkeringsplats där 700 elbilar (!) skulle kunna laddas upp samtidigt. Trots ett tillskott på 52 miljoner euro av skattemedel var pengarna slut 2013. Det visade sig också att hela komplexet är byggt på ett skyddat naturområde.

09 Motorvägen AP-71 i León Enligt en trafikplanerarnas tumregel är det en bra idé att bygga en motorvägg om den genomsnittliga trafiken på en viss sträcka överstiger 10 000 fordon om dagen. Highway AP-71 från León till Astorga öppnades 2002 och har aldrig kommit upp till hälften av denna siffra. Byggkostnaden på 115 miljoner euro för en sträcka 37 km sträcka skulle finansieras av vägavgifter men hamnar sannolikt på skattebetalarnas nota.

10 Höghastighetstågstunneln i La Robla

TIDSKRIFTEN BETONG UTBLICK

Förarbetet med de 25 kilometer långa tunnlarna inleddes 2004 men förstudierna visade sig snart vara otillräckliga liksom analysen av miljökonsekvenser som påverkan av vattentillförsel vid ytan. Kostnaden för den här röran är nu uppe i över 3,5 miljarder euro, pengar som till hälften kommer från EU. EU-kommissionen utreder nu om projektet kränker den europeiska miljölagstiftningen.

Text ROGER ANDERSSON

Inblick

Äntligen! En ny uppdaterad

Betonghandbok Material Det var över 20 år sen sist, men nu uppdateras Betonghandbok Material med det senaste inom krossballast och tillsatsmaterial. Men den största nyheten är de många sidorna om självkompakterande betong, SKB, en teknik som saknades helt i förra upplagan.

två delar. Del 1 håller för fullt på att sammanställas och ska vara färdig för utgivning runt nyår. Den har rubriken: Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Den innehåller 13 kapitel, men samtidigt blir det särtryck av fyra kapitel från del 2 som är färdiga. Del 2 har rubriken: Hårdnad betong, fysikaliska egenskaper och beständighet. Betonghandboken gavs ut för första gången 1980 och reviderades 1994. Den innehåller förutom Material även delarna Arbetsutförande och Konstruktion. Tidigare upplagor har författats av Cementa, men när nu Materialdelen revideras har Betongföreningen klivit in som författare tillsammans med Cementa och med Byggtjänst som förlag. Finansieringen har varit bred med Cementa, Svensk Betong och SBUF som huvudfinansiärer, men även flera andra företag och organisationer har insett behovet av en revidering. – Det har hänt en hel del inom forskning, teknikutveckling och standarder, vi har fått nya tillsatsmaterial som flygaska och slagg, vi använder krossballast i större

utsträckning och framförallt finns nu hantering av självkompakterande betong med, vilket inte fanns tidigare, säger Ingvar Börtemark. Boken kommer finnas i tryckt form, men även i digitalt format. – Detta är väldigt viktigt. Idag är det många som har mobila kontor och som inte har någon bokhylla att stoppa in böcker i. Jag tror också att större företag ska ges möjlighet att köpa en variant som digitalt kan användas av flera inom företaget, säger Mats Karlsson. Mer om Betonghandboken Material Utgavs första gången 1980 med Cementa som författare. Reviderades 1994, även då med Cementa som författare. Ny revidering påbörjades 2013 och ska vara färdig 2018, denna gång med Betongföreningen och Cementa som författare. Betonghandboken innehåller 35 kapitel, de första 13 kapitlen är nu färdigställda och ges ut kring årsskiftet 2016 - 2017 tillsammans med fyra andra kapitel som nu är färdiga, bland annat det helt nya kapitlet om hållbarhet. ◆

TIDSKRIFTEN BETONG INBLICK

– JAG TYCKER även att hållbarhet är ett viktigt kapitel som inte funnits tidigare. Den kunskapen behöver verkligen spridas, säger Mats Karlsson, chef för avdelningen Teknik och miljö på Trafikverket. En viktig målgrupp är konstruktörer, tror Mats Karlsson. – Tidigare ägnade sig konstruktörer mest åt dimensionering, men nu måste de väga in flera andra aspekter som hållbarhet och arbetsmiljö, säger han. Annars är den klassiska målgruppen för handboken de som går Klass 1-utbildningen. – Men vi hoppas att entreprenörerna ute på byggena ska skaffa sig den och använda den, säger Ingvar Börtemark, inbocon, som är projektledare för Betonghandboken Material. – Och för våra specialister på Trafikverket. Betonghandboken kan inte ifrågasättas eftersom den har så kunniga författare och en sån bred acceptans från branschen. Ett sånt kunskapsdokument är väldigt viktigt, säger Mats Karlsson. Sammanlagt är det 35 kapitel som ska uppdateras, men arbetet har delats upp i

Text: MATS HELLSTRÖM Programråd Norra Norrland

Betongföreningen

Kanske sista chansen att se stadshuset i Kiruna, som ritades av arkitekten Artur von Schmalensee och som vann Kasper Salinpriset 1964.

Studieresa till Kiruna 5-6 februari 2017! Den 5-6 februari arrangerar programråd Norra Norrland en studieresa till Kiruna. Målet med resan är att få inblick i den nu pågående stadsflytten och en inblick i LKAB:s fascinerande gruvdri . Två helt unika företeelser på samma resa, dessutom kryddat med fantastiska vinterlandskap och vida vidder. Passa på att få en ”Före”-bild på Kiruna, nu drar det igång! de är Benjamin Krutrök, produktionschef betongtillverkning på LKAB Berg & Betong. LKAB Berg & Betong har två fabriker, en i Kiruna och en i Malmberget. Tillsammans producerar de årligen cirka 200 000 kubikmeter betong vilket motsvarar tio procent av den totala betongproduktionen i Sverige. De är även en av världens största producenter av sprutbetong. Fabriken i Kiruna ligger över mark sedan sju år tillbaka, innan det var den underjordisk. Fabriken levererar inte bara betong till LKAB utan också till externa kunder i området. – Om LKAB Berg & Betong får driftstopp stannar malmbrytningen av helt och hållet efter några dagar, säger Benjamin Krutrök. Sen följer Infomine, en film från LKAB om gruvbrytningen och Lars Malmgren,

Våra nya medlemmar Fredrik Brännvall, Skanska Sverige och Erik Mild, Sika Sverige KORPORATIVA: Betong och stålteknik och Konkret rådgivande ingenjörer i Stockholm

TIDSKRIFTEN BETONG BETONGFÖRENINGEN

ANTALET PLATSER är begränsat och först till kvarn gäller, jag garanterar att ingen åker hem oberörd. Det kommer även att finnas möjlighet till en safari på skoterryggen under söndagskvällen, en absolut rekommendation! Inbjudan kommer att annonseras inom kort, håll utkik på Betongföreningens hemsida så du inte missar chansen. Söndagen innehåller ett socialt program. Vi besöker det berömda Ishotellet i Jukkasjärvi och för den som önskar finns möjlighet till skotersafari på kvällen. Skotertur på Torneälven upplyst av Norrskenet med middag i lågornas sken lämnar ingen oberörd. I övrigt ser programmet ut så här under måndagen: Studiebesök vid LKAB och sprutbetongarbeten på 1 300 meters djup. Gui-

LKAB R&D, berättar om gruvdrift och moderna brytningsmetoder. Därefter följer ett besök i Kiruna stadshus. Där får vi lyssna till föredraget ”Det nya Kiruna” av Göran Cars, professor i samhällsplanering på KTH. Göran är anlitad som projektledare på Kiruna kommun på halvtid. Det blir sista chansen att se det unika stadshuset som snart dukar under i omdaningen till det nya Kiruna. – Flytten brådskar, exempelvis måste stadshuset utrymmas och rivas senast 2017. Och man kan definitivt inte gå in för hårt i en sådan här process och köra över folk. Det finns många olika viljor. Kiruna är den kommun i Sverige som har flest partier, tolv stycken, säger Göran Cars. – Istället för att börja detaljplanera från start tänkte vi lite större än vad man brukar göra. Vi har utvecklat ett koncept som kallas Utvecklingsplan = Gemensam målbild. Vi har diskuterat och haft en dialog med intressenterna, annars skulle vi aldrig ha kommit framåt i processen. År 2019 ska Kirunas nya centrum vara på plats, säger Göran Cars. Från det gamla stadshuset tar vi oss till det nya och gör ett studiebesök vid bygget av Nya Stadshuset i Kiruna. Det är här det nya Kiruna att stå. ◆

Teknikkrönika Kan man finna arkitektoniska värden i skrynkliga väggar får man ännu mer yta som ger ytterligare förbättringar.

Skrynkla väggarna och vinn i hållbarhet! ”EN STRÅLANDE avhandling men jag skall ändå se till att han får det hett om öronen”, sa den göteborgske diskussionsledaren innan han började ställa frågor till Magnus Döse som presenterat sin avhandling om betong, strålning och radon (se sammanfattning på sidan 49 i detta nummer av Betong). Bakgrunden till Döses projekt är att samhället skärper kraven på strålning och radon i byggnader samtidigt som vi fasar ut naturgruset mot krossat berg som ballast i vår betong. Många bergtäkter strålar mer än vad naturgruset från rullstensåsarna gör. Strålning och radon är bara ett exempel på nya frågor för betongforskningen. Andra är till exempel värmelagring och koldioxidupptag genom karbonatisering. Modern betongforskning handlar inte bara om bärförmåga och beständighet utan minst lika mycket om sunda hus, energieffektivisering och klimatförändringar. Gemensamt för radon, värmelagring och koldioxidupptag är att storleken på de betongytor som exponeras mot rummet har stor betydelse. När det gäller radon utgår man från ett standardiserat rum med bredd, längd och höjd 3×4×2,5 m. Mest radon blir det naturligtvis om både väggar, tak och golv är rena betongytor. Samtidigt ökar också såväl värmelagringen som koldioxidupptaget. Magnus Döse har intresserat sig för hur ballasten påverkar betongen och söker mekanismer och förklaringar. I förläng-

ningen kan vi kanske åstadkomma en betong som avger mindre radon. Andra betongforskare studerar hur man kan öka värmelagringen genom att förändra betongens innehåll, till exempel genom att använda tung ballast såsom järnmalm. Ytterligare andra söker möjligheter att påskynda karbonatiseringen. Allt detta är bra men för att nå längre räcker det inte att betongforskarna vänder ut och in på betongen, vi behöver involvera andra experter såsom installationstekniker (för energistyrning och ventilation) och arkitekter. Råa betongväggar utan gips och tapeter kan lagra mer värme än inklädda väggar. Samtidigt tar de även upp mer koldioxid. Kan man finna arkitektoniska värden i skrynkliga väggar får man ännu mer yta som ger ytterligare förbättringar. Men mer exponerad betongyta ger även mer radon. Så det gäller att söka någon form av optimum. Men först behöver vi veta mer. Det finns inga genvägar, vi behöver både djupare och bredare kunskap och såväl grundforskning och tillämpad forskning som förverkligande och användning eller implementering som det heter på inte så vacker nysvenska.

Johan Silfwerbrand, teknikredaktör

Klättrar på Kaknäs

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIKKRÖNIKA

JUST NU HÄNGER reparbetare längs

med Kaknästornet i Stockholm. Rostangripen armering ska friläggas och behandlas mot vidare angrepp på tornfasaden som mäter 155 meter på höjden. För att skydda den känsliga sändningsutrustningen på tornet hänger specialkonstruerade burar under reparbetarna som samlar upp nedfallande betong under bilningsarbetet. Inspektionen började år 2013 och nu har

företaget Klätterservice fått kontraktet för reparationerna. Klättrande arbetare är mindre kostsamt än att bygga ställning.

WSP får Award

Kalmar bygger till

WSP VATTENBYGGNADS projek-

TIO BETONGBILAR varje timme, dygnet runt. När Skanska gjuter de 70 centimeter tjocka källargolven vid Linnéuniversitetet i Kalmar går det åt 900 kubikmeter betong och 150 arbetare är igång. Byggnaderna, med en yta på 43 000 kvadratmeter, ska vara klara år 2020 och målet är att kunna miljöcertifieras enligt LEED. Som mest kommer 500 personer vara sysselsatta.

teringsarbete vid Edensforsens kraftverk har tilldelats Tekla BIM Awards. Projekteringen innefattar komplexa betonggjutningar som höjer dammens säkerhet. WSP:s uppdrag kom från det tyska energiföretaget Uniper som vill ha ett nytt flodutskov med en 17 meter bred segmentlucka och ny ledmur för utskovskanalen vid Edensforsens kraftverk.

Av: MAGNUS DÖSE, CBI Betonginstitutet och KTH Byggvetenskap

Teknik

Joniserande

strålning

Joniserande strålning kan i för höga halter vara skadligt för människan och det är därför viktigt att veta relationerna mellan, ballast, betong och funktionsvärden i byggnader. Magnus Döse, CBI Betonginstitutet och forskare på KTH Byggvetenskap, har framlagt en licentiat-avhandling i ämnet. Ett sammandrag av en del resultat presenteras i artikeln.

mental för betongen i relation till radonavgång från betongens ytor har undersökts. Undersökningarna har omfattat dels jämförelser mellan olika delprodukter i betong (ballast, vatten), dels den slutliga gammastrålningshalten från betong samt dess avgivande av radongas. Ett tiotal olika ballastmaterial har använts, där betongreceptet har varierats med två olika vattencemental. Luftpormängden i betongen har avsetts vara cirka 1 % för samtliga betongprodukter. Tabell 1 presenterar det generella recept som använts vid utvärdering av den joniserande mängden gammastrålning samt dess avgivande av radongas från betongytorna. REFERENS- OCH gränsvärden inom EU och Sverige är knutna till funktionsvärden. Detta är komplicerat vid mätning av gammastrålande radionuklider (40K, 226Ra, 232Th), då man ofta mäter en halt (procent

eller tusendelar av promille, ppm) av dessa radionuklider i olika byggmaterial. Halterna kan därefter konverteras till specifik aktivitet av respektive radionuklid i Bq/kg. Detta skall sedermera översättas till mängd joniserande strålning i en rumsmiljö, vilket för gammastrålning främst varierar beroende av rumsvolym, betongens tjocklek och densitet i väggar, golv och tak. Människans mottaglighet för strålning är också mycket varierande och man använder medelvärdeshalter beräknade utifrån vuxna för konvertering av absorberad dos i luft till människokroppen för att numeriskt kunna beräkna relationer mellan olika medier, såsom luft och människans vävnad samt dess organ (ICRP, 2007). Vad avser radongas är ytterligare variabler att ta hänsyn till; människans andningshastighet, mängd partiklar i luften, som radongas och radondöttrar fäster vid,

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

CBI BETONGINSTITUTET har sedan 2010 utfört studier av joniserande strålning från betong. Joniserande strålning förekommer dels som eletromagnetisk strålning i form av gammastrålning (foton-energi), dels såsom radongas (ädelgas) med frigörande av alfastrålning. De olika strålslagen (gammastrålning och alfastrålning) ger olika grad av skadepåverkan på människokroppen. Under september månad 2016 framlade undertecknad sin licentiat-avhandling (Döse, 2016) vid institutionen för byggvetenskap, KTH. I följande artikel är framlagt en summering av en del rön inom området joniserande strålning i relation till byggmaterial. Betongens egenskaper i relation till gällande referens- och gränsvärlden avseende joniserande gammastrålning inom EU och Sverige har undersökts. Även influensen av fukt i betong samt olika vattence-

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

och hur stort utbyte av luft/syre människan har (Schofield, 1988). Förutom detta står mängden av radongas i direkt proportionalitet till omsättningshastigheten av luft i rummet. Vad gäller radongas och dess tillåtna halter i luft är Europa-kravet för personer som vistas mer än tillfälligt i ett rum 300 Bq/m3 luft (EC, 2014). Det svenska gränskravet (funktionsvärde) för människor i bostäder är satt till 200 Bq/ m3 radongas i luft (Boverket, 2006). Gällande referensvärde för gammastrålning, satt såsom ett funktionsvärde avseende ett specifikt rum (2.5 x 3 x 4 m), är 1 mSv per år enligt direktivet 2013/59 Euroatom (EC, 2014). För att mer specifikt kunna beräkna effektiv dos till människa har bland annat i avhandlingen använts en formel av Hoffman (2014), vilken tydliggör relationen mellan ballastens specifika halt (Bq/kg) omräknad till I-index och slutlig halt (effektiv dos, mSv per år) i människokroppen. Hoffmans beräkningar utgår från angiven rumsvolym enligt EU-standard samt en densitet om 2 350 kg/m3 betong. Densiteten och tjockleken av betongen kan dock varieras.

VID UNDERSÖKNING av gammastrålning utfördes jämförande mätningar mellan tre olika analystekniker (Döse, 2016) på en begränsad volym av ett betongblock (1500 x 1500 x 150 mm). I försöken användes en handburen gammaspektrometer, gammaspektrometri i laboratoriemiljö med semikonduktorteknik samt geokemisk analys med hjälp av ICP-Ms och ICP-Eos. För att relatera undersökningar till pågående Europa-arbete, där en metodbeskrivning för mätning av gammastrålning är under framtagande utfördes mätningar av samtliga använda delkomponenter

Figur 1a. Illustration av betongprov efter gjutning. Markerade punkter och linjer i centrala delen av provet illustrerar utsågade avsnitt till höger.

Figur 1b. Illustration av utsågade prover där två slumpmässigt valda prover valdes ut för vidare krossning och neddelning.

Figur 2. Effektiv dos i mSv per år som funktion av aktivitetsvärdet, I-index, för använd ballast i respektive betong. Angivet i figuren är också, med horisontella streck, ”absolute error” utifrån angiven mätosäkerhet av respektive radionuklid.

Effektiv dos (mSv per år)

Tabell 1. Generaliserat recept vid utvärd-ering av olika delkomponenter, som ballast i betong.

Effektiv dos från betong/ I-index ballast

Radongas (Bq/m3)

Figur 3. Radongas i rum som funktion av relativa fuktigheten, RF (%). Två olika vattencemental redovisas.

Relativ fuktighet, RF (%)

(ballast, vatten, tillsatsmedel) i betongen (Döse et al. 2016) samt mätningar av den slutliga betongen enligt gällande princip för gammastrålningsmätning med spektrometri med semikonduktorteknik. För att kunna erhålla material för mätning i laboratoriemiljö sågades det stora betongprovet (figur 1a) efter slutförd mätning med handburen gammaspektrometer till fyra mindre betongprover (300 x 300 x150 mm). Därifrån valdes slumpmässigt två betongprover ut (figur 1b), vilka krossades till en fraktion om ca 0-8 mm och neddelades med spaltsikt för att erhålla en slutlig vikt om ca 6-8 kg, vilket skickades för analys. Proceduren för delmaterialen i betongen, till exempel ballast krossades också ner enligt gällande princip. Vid mätning av radongas utnyttjades ytterligare ett av de fyra mindre betongblocken. Fuktmätning utfördes genom mätning av den relativa fuktigheten (RF) på de centrala delarna av valt betongblock. Två mätningar utfördes på ett medeldjup i betongen, där ett medelvärde beräknades. Använd utrustning kommer från Vaisala Oy. I figur 2 presenteras resultaten av de doshalter som människan erhåller i ett rum, uttryckt som effektiv dos gentemot uppmätta halterna av specifik aktivitet (Bq/kg) för respektive radionuklid (40K, 226Ra, 232Th), uttryckt som I-index. Detta skall sättas i relation till angivet referensvärde om 1 mSv per år (EC, 2014). Angiven tjocklek på betongen är 200 mm.

PÅVISADE DATA indikerar att radongasmätningar bör undvikas i en byggnad under dess första år, eller tills relativa fuktigheten helst är lägre än 70 %. ◆

REFERENSER M. Döse (2016). “Ionizing Radiation in Concrete and Concrete Buildings-Empirical Assessment”. Licentiate thesis in civil and architectural engineering, KTH, 91 s, Stockholm. M. Döse, J. Silfwerbrand, C. Jelinek, J. Trägårdh, M. Isaksson (2016). ”Naturally occurring radioactivity in some Swedish concretes and their constituents Assessment by using I-index and dosemodel”, Journal of Environmental Radioactivity, 155-156, s 105-111. EC (2014). “Council Directive 2013/59/ Euroatom of 5 December 2013 laying down basic safety standards for protection against the dangers arising from exposure to ionising radiation, and repealing Directives 89/618/Euroatom, 90/641/ Euroatom, 96/29/Euroatom, 97/43/ Euroatom and 2003/122/Euroatom”. Offical Journal of the European Union. Vol. 13, 73 s. Hoffman B (2014). “A simple dose assessment tool from construction products”. In: Proceedings of the EU-NORM2 Conference, Prague, Czech Republic, June 17-19, http://eunorm-prague2014.cz/ ICRP (2007).”The 2007 recommendations of the International Commision on Radiological Protection” (Edited by J. Valentin), Annals of the ICRP, Publication 103. Elsevier, Vol. 37. London, United Kingdom, 332 s. Scofield P. (1988). “Radon decay product, indoor behavior – Parameter, measurement method, and model review”. Statens Strålskyddsinstitut. SSI-rapport 88-07. Stockholm. Boverket (2006). “Boverkets författningssamling, BFS 2006:12 – BBR 12”, 44 s, Karlskrona.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

FÖR UTFÖRDA undersökningar med en cementhalt om ca 350 kg/m3 betong gäller att ett I-index om 1,3-1,4 (figur 2) för en ballast motsvarar approximativt 1 mSv per år i effektiv dos (funktionskrav) för en människa inuti en byggnad (3m x 4m x 2,5 m)

utan fönster och dörrar, där väggtjockleken på betongen är 200 mm och betongens densitet ca 2350 kg/m3. En del av resultaten från studierna av radongas presenteras i figur 3. Figuren illusterar radongashalten i ett rum, där omsättningshastigheten är 0,5 omsättningar/h kan utföras i fält med funktionsvärden som erfordras vid utvärdering av effektiv dos för en människa i en byggnad. Ett uppmätt I-index av ca 1.3-1,4 på en ballast motsvarar ca 1 mSv per år i effektiv dos (funktionskrav) för en människa inuti en byggnad (3m x 4m x 2,5 m) utan fönster och dörrar, där väggtjockleken på betongen är 200 mm och betongens densitet ca 2350 kg/m3. Den totala gammastrålningsmängden från betong minskar med ca 16-19 procent jämfört med den gammastrålande energin från enkom dess ballast, när använt recept enligt tabell 1 används. Den huvudsakligen orsaken är utspädning av ballasten med vatten och cement med lägre halt av de uppmätta radionukliderna. De olika använda anlysmetoderna i projektet visar en relativt god överenstämmelse (< 10 % variation). Främst gäller detta när I-index är <1. Betongkuber med ett vattencemental av 0,65 uppvisade en stadig minskning av radongasavgången tills den relativa fuktigheten var i intervallet 70-80 %.

Teknik

Text och bild: PETER WALKER, Bau Foto: OLA WESTERBERG och PETER WALKER

Umeå

Nya byggnad 1 i Umeås utvecklade reningsverk innehåller det första steget i vattenreningsprocessen. Byggnadens gestaltning är en metafor för kra en och grovheten i processens första steg och tillsammans med gestaltningsidén för följande steg vill det göra vattnets väg till rening läsbar genom komplexets arkitektur.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

Vattnets väg 52

BAU VANN 2010 ett parallellt uppdrag om gestaltning av en ny byggnad för det första reningssteget i utbyggnaden av Öns Reningsverk i centrala Umeå. Uppdraget gav oss möjlighet att förvandla ett byggnadskomplex som få har positiva tankar om, till något vackert och positivt för beställaren och staden. Tillsammans med Kragh och Berglund Landskapsarkitekter har vi skapat en sammanflätning mellan byggnad och landskap som UMEVA kan använda som levande utställning och utbildningsplats för framtidens dagvattenhantering och vattenrening.

Vi ställde oss tidigt frågor som: Hur kan vi framtidssäkra byggnaden för alternativa energikällor? Hur kan vi använda dagsljus på bästa sätt för att minimera behovet av elektriskt ljus och samtidigt förbättra arbetsmiljön? Varför ska man behöva skotta låglutande tak i en snörik miljö när man kan låta det ligga kvar och skapa ett vackert vinterlandskap samtidigt som det isolerar? Vi ville jobba med material som har en lång livslängd och låga underhållskostnader, och jobba aktivt för att minimera miljöpåverkan. Resultatet är en byggnad i betong och cortenstål som växer upp ur marken och

speglar, metaforiskt, trycket från stadens inkommande ledningar och grovheten i det första reningssteget. Grönytorna från marken fortsätter upp på taket med ett diademsystem för extra artrik växtlighet. Ett grönt böljande taklandskap sommarhalvåret och ett landskap av snötäckta berg vinterhalvåret. VI FÖRESLOG i ett tidigt skede att byggnadens stomme skulle utföras i prefabricerad betong istället för den industrihall av plåt som var tilltänkt. Med långa håldäck kunde vi skapa ett tak med rejäl spännvidd som skulle tillåta den artiku-

En metaforisk bergkam upptryckt ur jorden av det inkommande ledningsnätet, gröna kullar på sommaren blir till ett vackert vinterlandskap under snö.

gestaltad lering vi såg framför oss och samtidigt klara att bära både sedum och vinterns snö. Prefabens enkla och snabba montage, tillsammans med betongens fukttålighet gjorde förslaget ekonomiskt försvarbart. Byggnadens fasadelement är utförda i tre olika tjocklekar och bildar en mönsterrelief som ger ett tredimensionellt djup och låter fasaden ändra karaktär med ljusskiftningar under dagen samt variera med väder och årstid. Mönstret trollar bort skarvarna i elementen och ger intryck av en stor kontinuerlig bergsvägg som tandar sig fram. Betongen i

sig har en hög finish och känns nästan silkeslen och mjuk i fin kontrast med de sex millimeter tjocka beklädnadsplåtarna av cortenstål på delar av huset. Samspelet mellan de tre materialen, corten, betong och sedum, ger huset en skulptural materialitet som om den på något vis tillhörde marken den växer ur, upptvingad av inkommande vatten från samhället omkring. UMEVA ÄR ett komplex och byggnaden som innehåller det andra reningssteget gestaltas i metall och glas för att ge ett mer förfinat uttryck. Vattnets renings-

process är på så vis avläsbart genom byggnadernas material och artikulering. ”Oönskade” funktioner som reningsverk gör en stor samhällsnytta och är viktiga spelbrickor om vi inte vill förstöra miljön, därför är det kritiskt att få dessa att vara en accepterad och integrerad del av vår urbana miljö. Vi tror att vi har lyckats ge anläggning en bredare acceptans i Umeå genom hållbar och god arkitektur. FYRA DETALJER har plockats ut för att närmre belysa hur det övergripande konceptet genomsyrar hela skalan i projektet.

1. BEKLÄDNADSELEMENTEN VI VILLE FÅ huset att påminna om berggrunden uppskjuten ur marken av vattentrycket från det inkommande avloppsnätet, och såg framför oss en betongfasad i relief. Då reningsbassängerna ligger delvis ovan mark fortsätter den platsgjutna bärande betongkonstruktion ända upp till takbjälklaget. Valet av yttre fasadskikt föll då på stålformsgjutna beklädnadselement av betong. Krav på ytans släthet var klass A och kulörlikare NCS 1502-Y för att erhålla en ljus, varm och sametslen betong. Elementen göts i tre tjockleker (100, 130 och 160 mm) för att åstadkomma livskillnader, och varierar stort i format och form för att ge fasaden karaktären av ett abstraherat berg. Färgen på den tryckta fogen är avstämd för att likna betongen. Elementen monterades nerifrån och uppåt, med stöd i den platsgjutna sockeln. Infästning till gjuten bärande väg utfördes med dolda stålvinklar. Trots den långa och varierade fasaden, har elementen kunnat monteras med mycket god precision i utförande.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

1B Dold infästning av beklädnadselementen med stålvinkel till platsgjuten betongvägg. Ställbara montagevinklar för riktning av fasadliv vid montage. Tryckt fog håller konstant läge i horisontalled.

1A Noggrann littrering och måttsättning krävdes för att den långa betongfasaden skulle kunna monteras med precision i fogar och kring dagöppningar.

Beklädnadselement av sammetslen betong i tre olika tjocklekar för variation i struktur och skiftande ljusspel kombinerat med cortenstål ger huset ett kraftfullt uttryck.

1C Beklädnadselementen av betong varierar i tre tjocklekar från 100 mm till 160 mm för att skapa intressant relief och skuggverkan som ger liv till fasaden. Krönskivan har konstant tjocklek och bildar sarg ovan takbjälklaget.

1D Betongfasadens beklädnadselement har stor variation i både format och form, i kontrast till cortenstål fasadens striktare indelning. Båda fasaddelarna består av robusta och taktila material, där betongen gestaltas som kraftigare och ”vildare” med sitt varierade skuggspel.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

Mer om Umeva

KATEGORI: Industribyggnad, vattenreningsverk. PLATS: Ön, Umeå. BYGGÅR: 2010-2015. ARKITEKTKONTOR: BAU, ansvarig arkitekt Peter Walker. BESTÄLLARE: UMEVA, Umeå Vatten och Avfall AB, (Numer VAKIN, Vatten och Avfallskompetens i Norr). ENTREPRENÖR: Peab. BETONGLEVERANTÖR: Strängbetong (beklädnadselement).

Djupt försänkta fönster och portar med dolda karmar förstärker känslan av massa och tidlöshet.

2. DAGÖPPNINGAR GRUNDEN TILL husets gestaltningsidé är att det ska upplevas monolitiskt, med en precist utförd råhet baserad på de tre huvudmaterialen betong, cortenstål och sedum. Betongmurens massa ska upplevas och dominera övriga byggnadsdelar som fönster, dörrar och portar. För att åstadkomma detta var det viktigt att dagöppningar utfördes som exakta hål i betongfasaden, med djupt inskjutna fönster eller portar. Fönstren sitter så långt in i isolerskiktet som möjligt och omgivande betongelement går 50 millimeter in i dagöppningen för att skyla karmen. Anslutningsplåtar på sidor och överstycke monteras bakom elementens språng och hålöppningen får då rena betongkanter på sätt och vis likt en stenborg. Ljusinsläppen blir sekundära i fasaduttrycket som får domineras av betongmurens kraft.

2A och 2B Fönster intryckta mot bärande vägg för att ge djupa dagöppningar som prioriterar hålet i beklädnadsfasaden. Element går 50 mm in i dagöppning och döljer delvis fönsterkarm. Anslutningsplåtar indragna bakom betongkant.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

3 Översta beklädnadsskiftet går förbi takbjälklag och bildar krön, med inåtlutande krönplåt utan språng för att minimera antalet detaljer och uppnå så monolitiskt utseende som möjligt.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

3. YTTERVÄGGSSEKTIONER OCH KRÖN

I JAKTEN PÅ det monolitiska och rena uttrycket var det viktigt att minimera upplevelsen av murkrön eller tydligt uttryckta socklar. Den översta beklädnadsskivan fick skjuta förbi den platsgjutna bärande konstruktionen som utgör upplag för takets håldäck, och kröntes av en diskret, inåtlutande plåt i kulör avstämd mot betongen och med minimalt språng. Det översta skiftet av beklädnadselement gjordes med samma tjocklek för en kontinuerlig krönlinje och variation förekommer nedåt på fasaden. Möten mellan betong- och cortensfasaderna ritades mycket noggrant för att uppnå rena anslutningar utan avtäckningsplåtar eller fogar.

4. TAKFÖNSTER TAKLÖSNINGEN SOM liknar ett veckat, grönklätt landskap är en viktig komponent av gestaltningsidén som samtidigt erinrar om det klassiska industritaket. Vi ville skapa ett böljande grönt landskap som behåller snötäcket vintertid och samtidigt ger anläggningen dagsljus för att ersätta en del av konstbelysningen för både arbetsmiljöns och energiförbrukningens skull. Takfönstren är moduluppbyggda och varierar i längd och läge över bassängerna. De lättbyggda sargerna som bär takfönstren varierar i lutning som anpassning till betongtakets vinklingar, och är koniskt ställda för att reflektera ner norrljuset till rummet under. Håldäcken som utgör takstommen är upplagda på platsgjutna betongväggar vid fasaderna och formade fackverksbalkar av stål över bassängerna. Den robusta takkonstruktionen medger beläggning med ett Diadem 150 sedumsystem som är mer artrik än tunnare sedumtak. På vintern ligger lysande slitsar av varierad längd inbäddade i ett snötäckt landskap.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

4 Velux moduluppbyggt takfönster ställd på lätt sarg ovan takbjälklag av håldäck. Lanterninsarg lutad för konisk schakt som reflekterar ner ljus. Artrik, tjockt sedumsystem Diadem 150. Invändig takavvattning i ränndalar. På sommaren ett böljande, blommande, grönt landskap som trycks upp ur jorden.

Fråga Experten

www.betong.se/fråga-experten

Tidskri en Betongs experter är redo att svara på dina frågor. Gå in på vår hemsida betong.se. Där finns många fler frågor och svar.

När kan jag ta in min Pontiac? Jag har byggt ett golv på en be4fintlig källare med väggar av betonghålsten och källaren består av fyra rum. Garageytan är 5x8 meter. Valvet består av tolv cm tjock betong C32-45 och betongen lades den 20/10. Hur länge bör jag vänta tills jag kan ta in tre bilar som väger 1 000 kg (MGB), 900kg (VW) och 1300 kg (Pontiac)? /Dan HEJ DAN, ett riktvärde för ett bärande bjälklag är att formen kan rivas efter att 70 procent av dimensionerande hållfasthet har uppnåtts. I ditt fall skulle jag säga att 70 procent är fullt tillräckligt, dels för att bilarna har ganska utbredd last, dels för att du har bärande väggar under bjälklaget och inte så stora spännvidder. Med ett tolv cm tjockt valv, en C32/40 (C35/45?) och lufttemperatur 15 grader tar det ca tre dygn att uppnå 70 procent och idag (31/10) när det gått 11 dagar har betongen uppskattningsvis uppnått ca 95 procet av sitt 28-dygns värde (20 grader). Lycka till med garaget och de fina bilarna. /Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group

PLATSGJUTA ATTEFALLSHUS MED SANDWICHKONSTRUKTION? Det skulle vara kul att platsgjuta ett Attefallshus med sandwichkonstruktion i betong. Hur tunn betong är det möjligt att gjuta? /Torbjörn Hej Torbjörn, det är fullt möjligt att gjuta relativt tunna sandwichkonstruktioner i betong, framförallt för mindre konstruktioner som i ditt fall. Det borde funka fint med en tjocklek på 50 millimeter på innerskiva och 30 millimeter på ytterskiva, samt 100 milli-

meter cellplastisolering (ex. typ XPS) med förbindelsestegar i glasfiber (eller rostfritt stål). Tunnare isolering är inga problem (konstruktivt), men du tappar då i U-värde. Betongen armeras med tunnare nät (puts, golv, mm) och/eller lastbärande fiber typ basalt, glasfiber, plastfiber eller liknande. Att platsgjuta så pass tunt (30 mm) är däremot olämpligt, det kommer bli problem att få betongen att fylla ut ordentligt. Gjut i så fall liggande, en sida åt gången. Då slipper du också tänka på det relativt höga form-

tryck du skulle få vid vertikala platsbyggda väggar (och den lösa betong, typ SKB, som skulle krävas). Det finns också stor risk för separation med så pass lös konsistens som skulle krävas (framför allt med fiber) och stor fallhöjd. Då det är ganska avancerad kontraktion du tänker dig, rekommenderar jag att du anlitar en konstruktör för att dimensionera väggarna. /Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong och Thomas Concrete Group

TIDSKRIFTEN BETONG FRÅGA EXPERTEN

FRÅGA VÅRA EXPERTER PÅ VÅR HEMSIDA BETONG.SE

Erik Viggh är Senior kemist och arbetar med cement- och betongkemi på Cementa. Han svarar på frågor om cement och betongkemi.

Oskar Esping är tekn. dr. och jobbar med FoU och konsultation på Thomas Betong, TCG C.lab. Han är expert på frågor om material.

Anders Svensson Anders Svensson har arbetat i tillsatsmedelsindustrin under nästan 50 år. Nu i Chryso Nordic.

Arne Hellström är egen konsult med mångårig erfarenhet och svarar på frågor om arkitektur.

Prenumerera pĂĽ Tidskri en Betong! 6 nr av Tidskriften Betong fĂśr 595 kr. Mejla namn, adress och telefonnummer till pren@betong.se

Designat

Text: JORUN INGRE

Harmoniskt

Page Thirty Three skapar funktionella ting och konstverk. Företaget bildades för sex år sen och inspireras av naturen, historia och design. Man älskar enkla ritualer och försöker skapa en harmoni genom sina produkter. Många av föremålen tillverkas lokalt i Australien och mycket görs för hand. Den här betonglampan för eteriska oljor är en av Page Thirty Threes produkter, liksom flera andra fina betongsaker. www.pagethirtythree.com

Barhäng

En enkel barstol i återvunnen betong har designats av Bentu Design. Benställningen är tillverkad av metall. Bentu gör allt från ljuskällor till väggbeklädnad, allt i betong. www.bentudesign.com

Husnumrering

Den här siffran har en lite gropig yta och passar fint att fästa på husväggen. Tål alla väder och mäter 28 centimeter. Siffrorna finns hos Grafitgrå. www.grafitgra.se

Marmorerat

Engelska Sort Cement tillverkar snygga krukor i betong. De marmorerade krukorna passar fint till vinterns blommor. Finns även i mer färgglada varianter och i fyra olika storlekar. www.sortcement.com

TIDSKRIFTEN BETONG DESIGNAT

Betonglyse

Från Foscarini kommer lampan Aplomp som finns i flera olika modeller. Gemensamt för alla är att de är tillverkade i betong. Lampan blir ett fint inslag i det moderna hemmet. www.foscarini.com

Granskat

Text: JENNY AHONEN Foto: WIKIPEDIA

Det visste du inte om...

Taj Mahal Taj Mahal är ett av världens sju nya underverk och står med på UNESCO:s världsarvslista. Men e er det att arkitekten Ustad Ahmad Lahauri slutfört sitt verk hände något som totalt förstörde symmetrin. Det här visste du inte om Taj Mahal. DET ÄR DET ultimata monumentet över odödlig kärlek. Det drömlika palatset Taj Mahal i Indien byggdes på order av kejsaren Shah Jahan, som en jättelik grav åt hans hustru Mumtaz. Den arkitektoniska symmetrin går som en röd tråd genom anläggningen - från den Persien-inspirerade, kvadratiska trädgården till huvudbyggnadens vita minareter som tornar upp sig på varsin sida om den centrala graven. Mumtaz grav ligger mitt framför huvudentrén, i kammarens medelpunkt. Men till höger om den mosaikprydda graven står någonting som rubbar balansen. Det är Shah Jahans egen grav. Den är något större och högre än Mumtaz och står intryckt i ett hörn. Den märkliga positioneringen avslöjar att kejsarens grav inte var en del av den ursprungliga planeringen. I själva verket är det Shah Jahans son, Aurangzeb, som är att skylla för denna estetiska okänslighet. Den starkt troende muslimen Aurangzeb motsatte sig, precis som koranen, all sorts vräkighet runt döden. Enligt islamisk tradition sägs det dessutom ofta att en man bör ligga begravd till höger om sin fru, vänd mot Mecka. Så istället för att bygga ett eget mausoleum åt sin far, trängde Aurangzeb alltså istället in hans grav bredvid moderns. Hur goda hans anledningar än må ha varit, innebar beslutet icke desto mindre ett brott mot den i övrigt perfekta symmetrin i Taj Mahal. ◆

Betong TIDSKRIFTEN BETONG MIXAT REDAKTIONSRUTAN

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

BETONG MEDIA Tidskriften Betong Box 55684 102 15 Stockholm www.betong.se

Redaktion CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

TEKNIK- OCH KVALITETSREDAKTÖR Johan Silfwerbrand info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05 ART DIRECTOR Jenny Almersdotter info@formkult.se WEBBREDAKTÖR David Bogerius david.bogerius@telia.com MARKNADSREDAKTÖR Carina Tyskbo carinatyskbo@yahoo.com

Laninge, Mats Hellström, Peter Åhman, Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Thomas Persson och Thomas Widehag.

Roger Andersson, chefredaktör, 08-762 62 14

Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen 495 SEK/ år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Annonser och marknad

ISSN 1101-9190

Carina Tyskbo, marknadsredaktör, 070-422 86 20, carina@betong.se

Tryck

Betongklubben

Lenanders

Prenumeration Redaktionsråd Anders Lindvall, Arne Hellström, Dan Johansson, Hans Murman, Henrik Vinell, Ingvar Börtemark, Joakim Gullmark, Kjell Wallin, Margareta Redlund

Pris

Marie Brunnberg AB Telefon: 073-656 09 03 pren@betong.se

Med närproducerad cement bygger vi framtiden. Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder. Läs mer på www.cementa.se.

HÄR SYNS DU. Boka plats på marknadstorget. Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

Vi har förenat den starka och lokala tekniska expertis hos Betongkemi till CHRYSO Gruppens innovativa teknologiska och internationella nätverk. Vi tillhandahåller den svenska marknaden med skräddarsydda lösningar, expert-rådgivningar och logistik som förväntas och behövs för att bygga morgondagens framgångsrikaprojekt. CHRYSO Nordic AB Färgvägen 8 443 61 STENKULLEN- Sweden Tel: +46 (0)31 352 50 80

Mänskligt

Text: ROGER ANDERSSON Foto: CF MØLLER

OLA JONSSON

Arbete: C.F. Møller Architects, Arkitekt Associerad Partner. Ålder: 39. Familj: Sambo. Bor: Strax utanför Stockholm. Favoritbetong: Fiberbetong. Aktuell: Vann en Roger i kategorin Årets Betongarkitekt tillsammans med Mårten Leringe på Betonggalan den 10 november.

TIDSKRIFTEN BETONG MÄNSKLIGT

BETONG MÖTER

Gråter på Skånes slätter! Ola Jonsson har li at genom Ryssland och längtar till Zanzibar. Han tål inte nötter och när han blir pensionär ska han ägna sig åt rotslöjd.

Jag har aldrig skrattat så mycket som när… …jag dansade så intensivt att kostymbyxorna sprack i två delar. Jag kan aldrig nånsin glömma… …att man ska ta vara på de goda stunderna. Jag trodde jag kände mig själv men… …men varje dag händer det nåt nytt. Har aldrig skämts så mycket som när jag… …insåg att långt ifrån alla i världen har det lika bra som vi i Skandinavien. Jag har aldrig berättat det här för nån men… …jag tål inte nötter… En händelse som kunde fått mitt liv att se helt annorlunda ut var när…

…jag tröttnat på livet hemma och liftade genom Ryssland. Den finaste bekrä else jag fått är… …vänner och familj som i vått och torrt accepterar en trots ens tokigheter och dåliga minne. Mitt favoritord är… …kontraster. Innan jag dör måste jag hinna med att… …segla över Atlanten. Jag måste helt enkelt åka tillbaka till… …Zanzibar. Om jag fick resa tillbaka i tiden och återuppleva en händelse skulle det vara… …när människan var beroende av naturen och inte tvärtom.

Mest av allt beundrar jag… …personer som ständigt vågar riskera sin egen trygghet för att andra kan få det bättre. När det gäller mitt utseende är jag mest nöjd med… …mina glasögon… Jag har en favoritbyggnad och den är… …min väns blåbärslila strandvilla i Argentina. När jag går i pension ska jag… …göra rotslöjd! Det händer att jag gråter och det är när… …jag är på Skånes blåsiga slätter. Tre favoritsaker som jag inte vill vara utan: Synen, hörseln och ordet.

POSTTIDNING B Returadress: T Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm