Tidskriften Betong 4 2014

BE NR 4/Oktober 2014 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

BETONGBÅTAR

Vara eller inte vara

TO

NGKOM PR M EM ED IU I M

CL

UB

91 STORBRÄNDER GRANSKADE

Fäst i Varberg Smultronställen i betong www.betong.se/ KOM MED I BETONG PREMIUM CLUB/ NÄSTAN 1 000 BESÖKARE PER DAG/ NYHETER VARJE DAG/ FÖLJ OSS I NYHETSBREVET/ EXPERTERNA SVARAR

| INNEHÅLL |

NR 4/Oktober 2013

38

Betongbåtar

ARTIKLAR & REPORTAGE 10 Arkitektur Svensk Betong är i full färd med att dela ut sitt Arkitekturpris Prefab. Vi tittar närmare på de nominerade.

14 Fäst vid Varberg Så är det Varbergs tur att få besök av Tidskriften Betong. Vattentorn, kapell och kulturell ombyggnad står på agendan.

14 Sex städer Varbergs tur att bjuda på sin bästa betong.

I VARJE NUMMER

TEKNIK

4 Ledare

48 Rapport från nordiskt forskningsmöte

Svenskarna pensionerar sig och nu börjar slaget om invandrarna. Vem vinner?

31 Granskat 1 Betong bra när det brinner!

6 Mixat

Tidskriften Betong har granskat de senaste årens storbränder och väcker liv i debatten om hållbart byggande.

45 Betongföreningen

37 Hundraåringen som ställer ut

Wingårdh nobbad och gravstenar i betong.

Betongföreningen uppdaterar sin rapport om självkompakterande betong.

Léonie Geisendorf fyller 100 år i år och hedras med utställning på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm. Upp i vind, heter den och mycket betong är det.

54 Fråga Experten!

38 Återblick

Womengineer är ett nätverk för att få fram kvinnliga förebilder inom branschen, något som verkligen behövs, tycker Hannah Lundström, som nu tar nya tag som ingenjör.

Båtar i betong har haft sina toppar och dalar genom tiderna. Tidskriften Betong gör en återblick men även en framtidsspaning.

Hur slipar man golv med fiberbetong och kan flygaska användas hur som helst?

57 Signerat

Professor Johan Silfwerbrand har varit på Island och rapporterar från det 22:a Nordiska Betongforskningsmötet.

52 Slaggbetong ger hållbara byggnader När ett parkeringshus skulle byggas i Göteborg ersattes cementet med 50 procent slagg.

58 Teknikmix Densitbetong ger nya hus och järnväg dubbelt så dyrt som bilväg.

BETONG 4 | 2014

3

LEDARE

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG & BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

» Vi kan inte längre bygga ett Sverige åt svenskarna. Vi måste bygga ett Sverige som attraherar invandrare. Spännande utmaning. «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

UTGES AV BETONG MEDIA AB Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

KREATIV REDAKTÖR Carina Tyskbo

WEBBREDAKTÖR Maria Marteleur

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@formkult.se

REDAKTIONSRÅD Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Hans Hedlund, Arne Hellström, Kjell Larsson, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin och Sigrid Zenger.

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Fredrik du Rietz fredrik.d@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Uppsalavägen 13 763 41 Hallstavik Telefon: 073-656 09 03, 08-559 216 50 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Bra för Sverige!

NÄR NI LÄSER detta vet vi vem som kommer styra Moder Svea de närmaste fyra åren. Eller det kanske vi inte vet. Regeringsbildningen kan bli mer komplicerad än nånsin.

Men en sak vet vi, det kommer byggas fler bostäder. Bostadsbristen var en stor valfråga och oavsett om det blir Reinfeldt, Löfven eller någon annan som får fördela ministerposter så kommer det byggas fler bostäder, med eller utan statliga subventioner. Det var mest där partierna skilde sig åt.

Men fler bostäder gillar vi. Det är bra för Sverige, kommer Carl Bildt att säga om han är kvar. Det är bra för betongen, säger jag. Mer betong åt Sverige.

Invandringen var också en het valfråga. Eller vilka som ska få invandra. Arbetskrafts invandring vill alla ha, för det är bra för Sverige. Och för betongen. Betongbranschen vill säga. För svenskarna kommer inte räcka till i framtiden.

Under Almedalsveckan lyssnade jag till Jesper Strömbäck, professor i politisk kommu nikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall och tidigare huvudsekreterare för regeringens Framtidskommission. Han berättade att inom 30 år kollapsar vårt pensionssystem om inte invandringen ökar, vi svenskar kommer nämligen då att vara pensionärer en tredjedel av livet. Från år 2030 kommer hela nettoökningen av arbetskraft att bestå av utlandsfödda.

Han tyckte inte huvudfrågan var vad som är bra för Sverige utan är Sverige bra för andra? Hur ska Sverige vara ett land dit folk vill komma? Och stanna. Vad kan samhällsbyggandet bidra med för att Sverige ska vara attraktivt? Vi kan inte längre bygga ett Sverige åt svenskarna. Vi måste bygga ett Sverige som attraherar invandrare. Spännande utmaning.

På Träffpunkt Betong 14 den 25 september på Clarion Hotel Sign i Stockholm träffas hela betongbranschen. Jag hoppas vi ses där. Det är bra för betongbranschen. Då kommer Fredrik Holst, tillträdande vd på Strängbetong, att hålla i en paneldiskussion med temat ”Så vinner vi slaget om ungdomarna”. Den borde kanske heta ”Så vinner vi slaget om invand rarna”. Strunt samma. Idén är densamma, hur blir vi en mer attraktiv bransch. Spännande utmaning. Jag lovar att rapportera i nästa nummer.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Roger Andersson, chefredaktör

ISSN 1101-9190

TRYCKERI ÅTTA.45

Saxat Klippt & skuret

Karlsrogatan 2, 170 56 Solna

OMSLAGSBILD Varbergs vattentorn Foto av Boel Ferm

4 BETONG 4 | 2014

helt i betong och får en underhållsfri fasad i vit slipad betong.

– NCC bygger skola i Götene

HUSET BYGGS

sitter som den betong som formade de båda.

– Arbetarbladet om rapparna Linda Pira och Stor.

VARENDA RAD

MIXAT

Mixade nyheter från betongvärlden

Wingårdh ingen profet i Göteborg DET BLEV inte Gert Wingårdh som får rita Nordens högsta byggnad i Göteborg. Gert Wingårdh var en av fem finalister i den internationella arkitekttävlingen som från början hade 56 inlämnade bidrag, men fick se sig slagen av SOM, Skidmore, Owings och Merrill och danska Entasis. Tillsammans har de ritat förslaget »Polstjärnan« som blir 230 meter högt. Konstruktionen tillåter dock de extra 20 meter som skulle göra byggnaden till en av de 20 högsta byggnaderna i Europa.

SOM har formgivit sex av världens 15 högsta byggnader, bland andra Burj Dubai som med sina 828 meter är världens högsta byggnad.

Drygt 20 000 lägenheter påbörjade under första halvåret PRELIMINÄRT påbörjades byggandet av cirka 19 700 lägenheter under första halvåret i år, enligt statistik från SCB. Det innebär en ökning med 35 procent jämfört med samma period 2013 då 14 578 lägenheter började byggas.

Påbörjade lägenheter i flerbostadshus står för den större delen av ökningen då cirka 4 750 fler lägenheter påbörjades jämfört med första halvåret 2013. Även byggandet av småhus har tagit fart, 11 procent eller cirka 350 fler lägenheter i småhus har påbörjats jämfört med 2013. Totalt påbörjades cirka 3 550 lägenheter i småhus och 16 150 i flerbostadshus under första halvåret i år.

BJÖRN BYGGER BO

Hyllning till Kristina INKLÄMT MELLAN två äldre byggnader, har Fredblad

arkitekter ritat en byggnad som helt kontrasterar, utan att förta det gamla. Kvarteret heter Drottning Kristina och ligger i Halmstad. Strängbetong har levererat stommen och helt i linje med kvarterets namn har huset försetts med ett beklädnadselement med grafisk betong föreställande just Drottning Kristina.

6 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

BETONGFÖRETAGET FINJA tar nya grepp för att visa hur ett husbygge i betong går till. Med hjälp av snickaren Björn Christiernsson, som tidigare har

varit med i Äntligen hemma, byggs nu ett nytt hem – i webb tv-format.

Programmet kallas »Björn bygger bo« och produceras i fem delar.

| MIXAT |

GRAVSTEN I BETONG SVENSKA KYRKAN utlyste för ett tag sedan

en tävling under rubriken ”Måste en gravsten vara av sten?”. 250 konstnärer och designers lämnade in sina bidrag och nu har fem finalister utsetts, däribland Anders Sandströms gravsten av trä och återvunnen betong. De fem finalbidragen kommer ställas ut på Liljevalchs i Stockholm från och med 10 oktober och den 9 november koras vinnaren på mässan Vilorum i Göteborg.

Norsk modell löser bostadsbrist VEIDEKKE HAR kommit med en rapport som visar hur vi svenskar kan lära oss av norrmännen när det gäller att få fart på byggandet av bostäder. Det som sticker ut i rapporten är skattebefriat bostadssparande för unga och möjlighet att hyra ut del av bostaden skattefritt.

– I Norge finns inte, med några undantag, den samhällsnytta som ni har i Sverige. De flesta hyresrätter ägs privat, säger Audun Blegen, Veidekke Eiendom.

Många av dessa hyresrätter tillhandahålls genom att privatpersoner hyr ut delar av sin egen bostad. Upp till den egna kostnaden för boendet kan man hyra ut skattefritt i Norge. Det betyder i praktiken att halva bostaden kan hyras ut.

För att få in ungdomar i äganderätter finns ett sparande där ungdomar upp till 35 år kan spara 25 000 kronor om året och få den summan befriad från inkomstskatt.

– Maxgränsen går vid 200 000 kronor vilket ger en möjlighet att slippa topplån vid köp av bostad, säger Audun Blegen.

TCG köper tyska fabriker THOMAS CONCRETE Group har förvärvat fyra fabriker för

produktion av fabriksbetong i Tyskland. Fabrikerna ligger i Bremervörde, Elmshorn, Hohenlochstedt och Ratzenburg vilket innebär att företaget nu har totalt 21 fabriker i norra Tyskland.

De fyra nya fabrikerna har en årlig produktion om cirka 100 000 kubikmeter betong.

Akvedukt får nytt liv

SEDAN 1920 har Winnipegs akvedukt försett staden med så mycket som 100 procent av stadens vattenförsörjning. Den 140 kilometer långa akvedukten är tillverkad i oarmerad betong och transporterar vattnet med självfall. Men nyligen upptäcktes sprickor som får vattnet att sippra ut och oönskat grundvatten att sippra in. Därför har nu akvedukten renoverats med 94 635 liter polyuretaninjektering under tio år på en sträcka av 45 kilometer.

De nominerade till

Årets Betongpriser!

DEN 13 NOVEMBER kommer vinnarna till Årets Betongpriser 2014 att få sina utmärkelser på Betonggalan på Berns i Stockholm. Men just nu är alla de nominerade vinnare.

För närmare presentationer av de nominerade se www.betong.se.

Vi tackar även sponsorerna till de olika priserna: Pigmentec (Årets Betongarkitekt) Cementa (Årets Miljöpris) Strängbetong (Ung&Tung, se hemsidan) Olle Törnblom Entreprenad (Årets Montageledare)

ÅRETS BETONGFORSKARE Bodil Hökfors, Cementa Robert Jansson, SP Richard Malm, KTH

ÅRETS BETONGARKITEKT Tobias Nissen, Vera Arkitekter Sara Mendoza, Manofactory Anders Lundin, Griab

ÅRETS BETONGKONSTRUKTÖR Carsten Vogt, Projektengagemang Mikael Hallgren, Tyréns Johan Hofstedt, ELU

ÅRETS BETONGENTREPRENÖR David Larsson, APJ Betong Daniel Bergström, Industribetong Leif Einarsson, Tuve Bygg

ÅRETS MONTAGELEDARE Geir Skotnes, Kynningsrud Prefab Kjell Johansson, Strängbetong Bengt-Åke ”Skepparn” Nilsson, Starka

ÅRETS BETONGDESIGNER Daniel Elis Karlsson och Pauline Algeröd Kaj Engström Lovisa Wattman

ÅRETS MILJÖPRIS Kvarteret Frodeparken i Uppsala.

Rosenborg 3 och 4 i Frösunda.

Kabonas kontorshus i Borås

BETONG 4 | 2014

9

| ARKITEKTUR |

Nominerad

betongarkit e

med dubbla chanser Den 8 oktober delar Svensk Betong ut sitt Arkitekturpris Prefab. Juryn bestående av Ibb Berglund, AIX Arkitekter , Louise Masr eliez, Marge Arkitekter och Helle Juul, Juul Frost Arkitekter har nominerat tre kandidater. Två av dem är även nominerade till Årets Betongarkitekt 2014 av en helt annan jury. Lycka till!

Grafisk betong i form av en träddunge väcker uppmärksamhet i Hisings Kärra.

TINGSTADS PAPPER ARKITEKT: Ellsinger Projektledning BYGGHERRE: Tingstad Papper TINGSTAD PAPPER är belägget norr om Göteborg i ett industriområde som angränsar till villaområdet Hisings Kärra. Betongelementen på byggnadens norra sida utgör underlag för nomineringen. Fasaden har utvecklats i en process där de inblandades vilja och engagemang – samspelet mellan byggherren, de närboende och kommunen – har lett fram till ett resultat som vida överstiger vad som normalt kan förväntas av en lagerhallsfasad.

Fasaden kan närmast betraktas som en scenografi som samspelar med den intilliggande träddungen, snarare än verkstäderna och lagerlokalerna bredvid. Betongelementens grafiska trädmotiv avbildar den lokala vegetationen och växer från att vara en abstrakt upplevelse på nära håll till att skapa en intresseväckande bildmässig effekt med många nyanser sedd från håll.

Elementen har utförts med hög kvalitet och precision och bryter mark i synen på vad ett betongelement kan vara.

10 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

Mer om

t ektur

Svensk Betongs Arkitekturpris Prefab Ture No8 har tagit prefabfasaderna in i Stockholms hjärta.

HAR DELATS ut vartannat år sedan 1990. White arkitekter har vunnit priset flest gånger: 1990, 2000 och 2004.

I år delas priset ut den 8 oktober på Kulturhuset i Stockholm.

TURE NO8 ARKITEKT: Vera Arkitekter BYGGHERRE: Wallenstam MED BYGGNADEN Ture No8 på Gr ev Turegatan i Stockholm har arkitekten velat skapa en samtida tolkning av bostadshusen på Östermalm, en bygg nadstyp som traditionellt har en skulptural och påkostad ÄVEN NOMINERAD TILL gatufasad och en enkel, nedtonad fasad mot går den.

Med ett sinnrikt utformat betongelement, som varierats och placerats i olika liv , har gatufasaden getts en uttrycksfull gestalt som väl balanserar mellan enkelhet och rikedom. Kompositionen tillgodoser på samma gång gatans ljusbehov sam tidigt som den utgör ett nyskapande tillskott i den historiska stadsmiljön på Östermalm. Den täta innergården utgör med sin pr ecisa form och konsekventa utformning en fascinerande rumsupp levelse – den böljande formen utnyttjar utrymmet till fullo och ger den trånga gården en maximal rymd.

»Årets Betongarkitekt« Intur acia cus reptatur atemporibus, alibus verunditati ut laccumendam, volupta tiscitat.

BETONG 4 | 2014

11

| ARKITEKTUR |

KV ROSMARINEN

ARKITEKT: Griab ÄVEN NOMINERAD TILL BYGGHERRE: HSB KVARTERET ROSMARINEN är ett av de nya bostadsområden som på senare tid har vuxit fram på den skånska slätten, i Mariastaden utanför Helsingborg. Kvarterets övergripande organisationen utgörs av en intressant volymgruppering och en tomtindelning som maximerar de friliggande bostädernas kvaliteter. Byggnadernas placering på tomten – kompositionen, variationen och förhållandet till gatan samspelar fint med de gemensamma stråken som ger plats för samvaro, passage och genomblickar. De skarpa och väl proportionerade byggnaderna, med fasader av vita betongelement, utnyttjar elements skarvar och yta på ett sätt som starkt bidrar till byggnadernas gestaltning. De vita husvolymerna med utskurna terrasser, ställda mot de svarta förråden, ger ett intressant svar på vad friliggande enfamiljshus i nybyggda villaområden kan vara.

»Årets Betongarkitekt«

Kvarteret Rosmarinen utanför Helsingborg har gett Anders Lundin på Griab en nominering till Årets Betongarkitekt 2014 förutom nomineringen till Svensk Betongs Arkitekturpris Prefab.

Intur acia cus reptatur atemporibus, alibus verunditati ut laccumendam, volupta tiscitat.

12 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

| SEX STÄDER |

Efter 800 år i t jänst rasade muren runt Varbergs fästning 1974. Då fick betongen rycka in och stötta upp den stora turistattraktionen. Men det finns mer betong i Varberg som Tidskriften Betong vill visa er.

TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: BOEL FERM

Fästlig

Varb e

S:t Jörgens kapell är Varbegs lilla smultronställe för betongälskare.

betong

b erg

BETONG 4 | 2014

15

| SEX STÄDER |

Komedianten är en mycket lyckad ombyggnad av en ganska intetsägande betonglåda.

U

R EN C HARMIG tegelbyggnad som hyser Varbergs stadshus kommer arkitekten Håkan Cullberg mot oss. Det är här han skänker sina dagar och kreativa tankar till Varbergs utveckling. Numer. Nyss var han Göteborgs påträngande debattör som ville bygga ett stort kubliknande Vikingamuseum i Frihamnen.

– Det får jag lägga på is så länge som jag jobbar här, säger Håkan Cullberg.

Han har nämligen värvats som kreativ ledare för det som kallas Stadsutvecklingsprojektet i V arberg som innehåller en ny hamn, en järnvägstunnel rakt under hjärtat av Varberg och en ny stadsdel. Det är värt en artikel i sig som ni hittar på sid 27.

16 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

Håkan Cullberg har en förkärlek för betong och har bland annat ritat Pirhuset Örnen och biografen Bergakungen, båda i Göteborg. Därför blir det han som får guida oss i sitt nya Varberg.

– Det är N yréns som är arkitekter, därför är det bra förstås, säger Håkan Cullberg när vi parkerar utanför Komedianten på Engelbrektsgatan centralt i Varberg.

Komedianten är ett kulturhus med stadsbibliotek och konsthall. Varberg Teater har också integrerats och fått bidra med namnet, en komediant är nämligen en kringresande skådespelare.

Huset byggdes 1981 som en ganska intetsägande betongelementlåda. Men år 2008 vann N yréns arkitektkontor en

1.

tävling om en ombyggnad där en våning lades till.

Vartannat element flyttades ut ur fasaden och mellanrummen som uppstod glasades in.

– På så sätt återanvändes betongen på ett smart sätt, säger Håkan Cullberg. Övervåningen är en träkonstruktion som vikits ut några meter i e na änden.

Därför får den några meter till godo mot intilliggande hus och det uppstår ett fönster, ett öga, ut mot staden. ”Fräckt”, tycker Håkan. Övervåningens fasad består av glas och vertikalt liggande spaljé i c ederträ.

Vid glasväggen har läsplatserna förlagts.

Naturligtvis. Det är väl där man ska sitta.

Den utkragande husdelen hålls uppe med

1

Originalelementen återanvändes och lyftes på sina ställen ut ur fasaden.

BETONG 4 | 2014

17

| SEX STÄDER |

Helgjuten betongkiosk, överkurs för betongspanare.

2

dragstag från taket som syns tydligt innanför glasväggen. En betongkonstruktion hade klarat utkragningen med råge, men det är helt okej. Lite industriell känsla och ärlighet stör sällan.

2.

Kalkutfällningar berättar var muren gjutits fast med betong.

Den numer döde stadsarkitekten i Varberg, Oskar N ygren, har i Societetsparken efterlämnat en liten betongkiosk där stadens minigolfare hämtar sina klubbor och köper glass. Redan tidigt på 1800-talet fanns både kallbad och varmbad i V arberg, men ingen skuggig plats att relaxa på.

Skalden och biskopen Esaias Tegnér besökte Varberg år 1826 och skrev följande brev till gode vännen Brinkmann: ”Lägg nu till allt detta den omständigheten att Varberg utom all fråga är det fulaste stället i S verige; Det är N ordens sanddosa, icke ett träd, icke en skugga, icke en grön fläck så lång ögat räcker, blott flintskalliga berg och saltvatten och skrifsand”.

Hm. Så i slutet av 1800-talet anlades Societetsparken, som 1903 fick sällskap av kallbadhuset i m orisk stil nere vid vattnet. År 1925 anlades även ett varmbadhus på andra sidan Societetsparken och kurorten Varberg tog ett viktigt steg för att behålla sin plats som toppkurort.

En position de har kvar ännu i d enna dag. Comwell Varbergs Kurort vid lilla Apelviken tre kilometer utanför staden har fått utmärkelserna Europas bästa spa, Sveriges bästa kurort, Sveriges bästa konferenshotell och Årets Spakök 2012.

Betongkiosken, hur som helst, är värd ett besök. Den är i funkisstil och liksom helgjuten där även det flacka sadeltaket är i betong om än belagt med korrugerad plåt.

3.

3 18 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

Gatsten har varit en viktig del i Varbergs historia då man från och med 1870 började utvinna gatsten och till och med exportera ett stort antal. Och ungefär ett gatstenskast från Societetsparken ligger Varbergs fästning som från början var en borg som uppfördes i s lutet av 1200-talet av den danske greven Jacob Nielsen som var på flykt från Danmark där han var misstänkt för kungamord. Fästningen fick ett slott som hamnade i norskt ägo, som sen blev svenskt och så småningom danskt.

Under 15 månader i m itten av 1500-talet var det dessutom i t yskt ägo. Danske kungen Kristian IV satte så många som 1 000 halländska bönder samtidigt i arbete

| SEX STÄDER |

och byggde en fästning under åren 15881618. När freden i Brömsebro slöts 1645 fick vi svenskar tillbaka fästningen som tjänade som en viktig försvarsutpost mot väst ända fram till 1830.

Fast 1974 kapitulerade fästningen och delar av muren rasade ner i v allgraven.

Men i d essa moderna tider var det bara att gjuta fast muren i b etong mot sluttningen. Var det skett är faktiskt ganska lätt att se, kalkutfällningarna ljuger inte.

4.

Varbergs vattentorn ligger på Håstensberget som är Varbergs högsta punkt, 42 meter över havet. År 1880 invigdes Viskadalsbanan och 1888 kunde tågen ta Västkustsbanan förbi Varberg. Därmed växte staden rätt kraftigt och behovet av ett vattentorn blev påkallat. Så 1897 började det maffiga tornet byggas efter ritningar av Varbergs stadsingenjör C.A. Lagerquist.

Precis före sekelskiftet, 1899, stod det färdigt med en sockel som påminner väldigt mycket om fästningens robusta mur och med fyra lökkupoler på taket.

Femtio år senare hade vattentornet blivit för litet, och 1954 tog man ner de karakteristiska lökkupolerna, för att bereda plats åt den stora röd-vita betongcisternen som nu kröner vattentornet.

Reservoaren rymmer 3 000 kubikmeter, men börjar även den bli för liten. Så just nu planeras det för ett nytt vattentorn någonstans i östra Träslöv.

Varbergs vattentorn har fått sin egen fästning.

Betongen har målats i orange, eller i rött beroende på vem som bedömer.

20 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

4

5.

På andra sidan Håstensberget ligger Varbergs lilla smultronställe, Sankt Jörgens kapell. Entrén sker via en mjukt stigande väg där en pelargång möter med ett klocktorn i v it betong till vänster. Innanför pelargången ligger en liten damm som speglar kapellet som man når via en övertäckt processionsgång med den administrativa delen till höger. Det luktar italiensk renässansarkitektur även om den grova betongen dominerar.

Byggnadens underordnade delar har fått vertikalt reliefmönstrade betongytor, medan vita betongelement med vertikalt inlagda rader av marmor beklär de viktigare delarna. Inslag av finpolerad ljus marmor och metallpartier av brunoxelerad lättmetall ger det där lilla smultronextra. ”Läckert”, tycker Håkan Cullberg. Värt resan tycker vi på Tidskriften Betong. 

S:t Jörgens kapell med sin lilla damm i förgrunden.

Betong, vatten och grönska.

I bakgrunden klocktornet i vit betong.

5

Reliefgjuten betong går igen i hela byggnaden och även i de omgärdande murarna.

BETONG 4 | 2014

21

| SEX STÄDER |

5 S:t Jörgens kapell får betyget »värt en omväg« av Tidskriften Betong.

22 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

»JAG TYCKER DET ÄR LÄCKERT«

Håkan Cullberg, kreativ ledare för Varbergs Stadsutvecklingsprojekt, beskriver sitt Varberg.

Komedianten »ÄR IDAG en av Varbergs finaste byggnader - en mycket lyckad om- och tillbyggnad av ett tidigare intetsägande bibliotek. Ritat av Nyréns, i betongelement med textur från previmatriser och färg som en gräddbakelse.«

Betongkiosken i Societetsparken »EN LITEN, oansenlig men beständig byggnad, som förtjänar uppmärksamhet för sin funktion - för alla oss som någon gång spelat minigolf på en av de två banorna i Societetsparken bakom Hamnmagasinet.«

Varbergs fästning »EN MÄKTIG gestalt i staden som är helt unik i sitt slag med intakta byggnader uppe på borggården från 1600-talet. Lite som att känna sig förflyttad till Gamla stan i Stockholm. De äldsta husen är från 1200-talet. Nyligen invigdes ett synnerligen vackert restaurerat Länsmuseum i de gamla byggnaderna. Arkitekt är slottsarkitekten Erik Wikerstål.«

Vattentornet »NÄR MAN som besökare närmar sig tornet uppe i skogen framträder en märklig och mäktig gestalt i massiv sten, klart inspirerad av fästningen. En cirkulär påbyggnad i orangefärgad betong lyser vida omkring uppe på det skogsklädda berget.«

S:t Jörgens kapell »EN RIKTIG ögonsten i staden. När man närmar sig kapellet vid den fint anlagda kyrkogården i en sydvästsluttning, så möts man av något riktigt ljust och vackert. Man kommer att tänka på både Ronchamp och Skogskrematoriet av Gunnar Asplund. Arkitekt är Jörgen Ehn som gestaltade denna byggnad långt före han tillträdde som stadsarkitekt och senare kommundirektör. Ett utmärkt examensprov på plats för att senare bli en av stadens viktigaste tjänstemän.«

BETONG 4 | 2014

23

| SEX STÄDER |

LANTLIG BETONG TAR FORM I ETT INDUSTRIOMRÅDE i Varberg ligger en av Abetongs sex fabriker. Här tillverkas betongprodukter till lantbruket för hela slanten.

–Vi får också rycka in och göra lite an dra produkter, som de här, säger fabrikschef Sten Lygdbäck och pekar på en del som ska till Askims badpir.

Annars är gården mest täckt av delar till plansilos, spaltgolv och stödmurar. Det brukar bli en så där 20 000 ton per år.

–Det är lite stiltje just nu, många lant -

24 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

brukare avvaktar EU-valet i höst för att se vilka bidrag som kan bli aktuella, säger Sten Lygdbäck.

Just nu arbetar 17 av Abetongs 530 anställda här.

–Eftersom mesta tillverkningen utgår från ett standardsortiment på ungefär 20 produkter kan vi anpassa tillverknings platserna för en speciell produkt och få bättre arbetsmiljö. Dessutom gjuts det mest i självkompakterande betong, un gefär 90 procent, säger produktionschef

Kent Pettersson när vi passerar ett gjut bord i midjehöjd där arbetarna står rak ryggade och finjusterar betongen i kanterna.

Fabriken har funnits sen 1973 och just nu räcker det med normala arbetspass mellan sju och fyra.

–Vi skulle kunna tillverka mer här, produktionen till lantbruk fyller inte upp kapaciteten. Vi har börjat tillverka oisolerade väggar och lite annat, vi får se hur det blir, säger Kent Pettersson.

BETONG 4 | 2014

25

| SEX STÄDER |

Nya Varberg möter havet

När hamnen flyttas och järnvägen grävs ner får Varberg chansen att visa världen något nytt.

Med en ny hamn och en järnvägstunnel ska Varberg få växa fritt mot havet. En ny stadsdel med bostäder, butiker och restauranger ska få ta plats där räls och containrar hindrar i dagsläget. Ett miljardprojekt som gör Varberg till en av Sveriges intressantaste tillväxtkommuner just nu.

TEXT: ROGER ANDERSSON

som Falkenberg och lägger järnväg och station utanför staden. Där har staden dött och det blivit en turistfälla av alltihop. Vi vill ha en levande stad, säger Håkan Cullberg, kreativ ledare för Stadsutvecklingsprojektet i Varberg.

Håkan Cullberg har de senaste åren fört en ihärdig debatt i Göteborg under arbetsnamnet Viking Green City där han vurmar för en helt ny grön stadsdel i Frihamnen mitt i Göteborg. Där vill han att hans egen ritade höghuskub som ska hysa ett vikingamuseum ska torna upp sig och bli Göteborgs internationella snackis.

– Nu får jag ta idéerna hit till Varberg istället. Här finns en stark politisk vilja att göra något med staden

– VI GÖR INTE

oavsett politisk färg, dessutom finns en stark ekonomi, säger Håkan Cullberg.

Varbergs politiska ledning har tidigare sagt nej till att etablera köpcentrum utanför staden och därför var det logiskt att behålla stationen i stadens kärna. Men genom att flytta stationen 150 meter norrut och förlägga järnvägen i en 3,1 kilometer lång tunnel samtidigt som även hamnen får röra sig norrut har nya möjligheter öppnat sig.

– Vi får loss flera hundra tusen kvadratmeter mark mellan centrum och havet där vi ska bygga en ny stadsdel, säger Håkan Cullberg.

Men det blir inte vilken stadsdel som helst.

– Det ska inte bli som på Älvstranden i Göteborg där BETONG 4 | 2014

27

| SEX STÄDER |

Så här kommer järnvägsdragningen genom det nya Varberg att se ut.

byggentreprenörerna köper marken och driver sitt eget race. Här ska staden ta initiativet och göra en tydlig stadsplan med vilka verksamheter vi vill ha och hur vi vill att staden ska se ut. Vi ska låta arkitekter rita förslag innan vi säljer marken, på så sätt blir det arkitekturens kvalitet som avgör, säger Håkan Cullberg.

Men stadsplanen behöver inte betyda rutnät. Håkan Cullberg nämner Venedig som ett föredöme där det inte finns en enda rak gata och även Barcelona med sina smala gaturum på drygt åtta meter. Han nämner också motsatsen.

– Det får inte bli som Älvstranden i Göteborg där alla hus är på sju våningar och du möts av två parallella linjer, en vid kajnivån och en vid hustaken. Varbergs nya stadsdel ska variera i höjd och ge en intressant skyline, säger han.

Våningarna i nya Varberg kan variera mellan fyra och sex våningar och samma kvarter kan ritas av tre till fyra olika arkitekter.

– Varbergs DNA hittar man i centrum där trähus möter tegelhus från helt olika århundranden. Man hittar 1700-tal, 1800-tal, 1900-tal och 2000-tal och ett hus kan bytas ut utan att det stör. Det utrymmet måste finnas i den nya stadsdelen också, säger Håkan Cullberg.

Varberg är bland de kommuner som växer mest i förhållande till sitt invånarantal, 700 nya invånare per år läggs till de knappt 28 000 som redan finns där. Men de ska bli ännu fler.

– Vår vision är inte att locka stora företag hit utan att locka kreativa människor. Då kommer företagen också, säger Håkan Cullberg.

Och det är i centrum de ska vara.

– Den nya stadsdelen ska rymma kontor, bostadsrät-

28 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

Här ses tydligt hur Varbergs centrala delar stängts ute från havet.

ter, äganderätter och husen ska lyftas upp en våning för att ge plats åt publika verksamheter. Men det måste vara långsiktigt, till exempel måste restauranger få subventionerade hyror de första åren för att kunna etablera sig så det inte blir nya ägare hela tiden, säger Håkan Cullberg.

Förutom den nya staden har Varberg något annat att locka med, tycker Håkan.

– Vi har ingen skärgård så det blir ett fantastiskt himmelsljus här, inte riktigt som i Skagen som har hav från två håll, men inte långt ifrån. Med den nya stadsplanen kommer havet närmare staden med möjlighet till strandpromenad från söder ända upp mot Getterön i norr.

Finns det plats för någon ikonbyggnad då?

– Ja, jag har redan ritat in var Vikingakuben ska ligga,  säger Håkan och skrattar.

| GRANSKAT |

Betong bäst när det brinner Risken att drabbas av en storbrand är minst tre gånger större för den som bor i ett flerbostadshus i trä än för den som bor i ett hus av betong. Det visar en granskning som Tidskriften Betong gjort av 91 storbränder och 44 dödsbränder de senaste åren.

TEXT: FREDRIK NEJMAN RESEARCH: FREDRIK NEJMAN & JOHANNA TORSHALL SVENSSON. ILLUSTRATION: ANNA-LENA LINDQVIST FOTO: EIJA DUNDER

BETONG 4 | 2014

31

| GRANSKAT |

B

pengar och liv. I f jol kostade bostadsoch fastighetsbränderna drygt fem miljarder kronor och krävde 104 liv. Inget liv krävdes när det fem våningar höga studenthuset i t rä på Klintvägen i L uleå brann ner till grunden i a ugusti i f jol.

Men branden satte fart på debatten om trä är lämpligt stommaterial i h öga hus (se Tidskriften Betong nr 1/2014).

N u har vi granskat 135 allvarliga bränder i flerbostadshus mellan 2009 och 2012 för att få reda på om stommaterial kan kopplas till omfattningen av bränder.

Med hjälp av specialkörningar i I DA, databasen som MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har över bränder samt insatsrapporter och olycksutredningar från Räddningstjänsten har vi specialgranskat 91 storbränder mellan 2011 och 2012 och 44 dödsbränder mellan 2009-2012.

– I v år databas finns alla dödsbränder och minst 99 procent av alla större bränder från de här åren, säger Mattias Strömgren, brandingenjör och olycksutredare på MSB. Tidskriften Betongs granskning visar att det är ungefär tre gånger större risk att ett hus med trästomme råkar ut för en storbrand än ett hus i annat material.

Av de 91 undersökta storbränderna var 24 (26 procent) i trähus.

Tidskriften Betongs uträkning bygger på antagandet att högst tio procent av alla flerbostadshus har trä som stommaterial och att ett trähus har färre lägenheter i genomsnitt än hus av betong, sten och andra material.

– Det finns inga exakta siffror på hur stor andel av flerbostadshusen som har trästomme. Men det är förhållandevis få trähus även om många äldre stadskärnor, Stockholms innerstad bland annat, har många hus med stommar och bjälklag i trä, även om det sällan syns på fasaden, säger Ville Bexander, brandingenjör och brandteknisk rådgivare på Brandskyddsföreningen.

Allt fler har blivit fundersamma på satsningen på att bygga höga trähus. Inte minst försäkringsbolagen.

– Jag är ingen motståndare mot trähus, tvärtom är det bra för Sveriges BNP, men jag börjar undra lite när man bygger på höjden. Huset i Luleå var fem-sex våningar, men nu pratas det om att bygga 34 våningar. Är det rätt med tanke på brandsäkerheten? säger Hans-Eric Zetterström, brandingenjör och teknisk samordningschef på Länsförsäkringar och med i B overkets expertgrupp för byggregler.

Ville Bexander på BrandskyddsförenRÄNDER KOSTAR

32 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

BETONG 4 | 2014

33

| GRANSKAT |

Mer om

Fler dödsbränder i trähus TIDSKRIFTEN BETONGS granskning av 44 dödsbränder visar att den som bor i ett trähus utsätter sig för tre gånger större risk att dö i en bostadsbrand än de som bor i ett hus av andra material. Någon förklaring till varför dödsbränder är vanligare i flerbostadshus med trästomme har ingen av de experter vi varit i kontakt med kunnat ge.

TIDIGARE GRANSKNINGAR AV STORBRÄNDER År 2010 gjorde Tidskriften Betong en granskning av statistik för storbränder som då togs fram av Försäkringsförbundet. Som en storbrand räknades en brand som orsakade kostnader som överstiger 1,5 miljoner kronor, exklusive lösöret. I Försäkringsförbundets statistik ingick inrapporterade bränder från de fyra största försäkringsbolagen: Trygghansa, If, Länsförsäkringar och Folksam, vilket då täckte in cirka 90 procent av skadeförsäkringarna i Sverige.

Byggnader med trästomme var kraftigt överrepresenterade, hela 77 procent av de 150 storbränder som Tidskriften Betong undersökte mellan åren 2006 och 2008 hade trästomme.

Av de 150 bränderna hade tio procent stomme av betong eller tegel. Drygt fem procent hade stålstomme och lite över sju bestod av samverkande material vilket förlägger dem till en egen kategori. Det vanligaste förloppet när en brand i ett betonghus utvecklas till en storbrand är att branden sprider sig till vinden och elden tar fart i trästommarna. Hela 90 procent

34 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

av storbränderna i betonghusen hade det förloppet. År 2006 gjorde Betongforum, ett samarbete mellan dåvarande branschorganisationerna Betongvaruindustrin, Svenska Fabriksbetongföreningen och Cementa, en undersökning av storbränder under en tioårsperiod baserad på ovanstående statistik från Försäkringsförbundet. Bland de 125 bränder som då undersöktes visade det sig att riskerna

för att bränder ska utvecklas till omfattande storbränder är mer än elva gånger högre i flerbostadshus med trästommar än i flerbostadshus med betongstommar.

Undersökningen visade också att kostnaderna för skadorna som uppstod vid dessa bränder var närmare fem gånger högre per lägenhet i trähusen.

»Betong- och stenhus är klart mindre risk i än i trähus. Sedan är det mindre risk generellt i nyare hus, eftersom de har separerade brandceller.«

ingen menar att trä klarar brandkraven i Boverkets byggregler, BRR. – Trähusen klarar både 60 minuter och 90 minuter som är minimikrav för att stå emot bränder. Men betong är överdimensionerat när det gäller brandskydd.

Betong kanske står emot i 240 minuter i stället. Man får heller inte glömma att vi är mycket bättre på att släcka bränder i rum än i byggnadskonstruktioner.

Ett annat problem är att brandbelastningen – hur mycket brännbart material som finns i b ostäderna – h ar ökat kraftigt.

– Det är så mycket mer saker i plast i dag. Och plast är bensin i fast form, säger Ville Bexander och refererar till en undersökning som dåvarande Räddningsverket gjorde på 90-talet.

Undersökningen visade att det tog 15 minuter för en brand att växa till en väl utvecklad brand i e tt normalmöblerat rum på 1950-talet. På 90-talet tog det tre minuter.

– Det kanske är ännu kortare i dag, säger han.

Tidskriften Betong har inte fått fram

några siffror på vad varje granskad storbrand kostar. Det är i p rincip omöjligt.

Men en granskning som Tidskriften Betong gjorde för snart tio år sedan visade att storbränder i trähus kostar mer än de i hus av andra material. Enligt Tidskriften Betongs beräkningar, som byggde på statistik från branschorganisationen Svensk Försäkring, blev slutnotan mer än dubbelt så dyr för en trähusbrand än för bränder i hus med andra stommaterial.

Svensk Försäkring slutade med sin branschgemensamma statistik i mitten av 00-talet. Numer hålls statistiken, om försäkringsbolaget ens valt att ha den kvar, internt. Inget av de försäkringsbolag Tidskriften Betong varit i k ontakt med har velat lämna ut någon statistik.

Däremot bekräftar de att risken för storbränder är högre i trähus.

Det är klart mindre risk i än i trähus.

Sedan är det mindre risk generellt i nyare hus, eftersom de har separerade brandceller. Därför är det inte lika vanligt att bränderna sprider sig till vinden, säger Daniel Claesson, pressansvarig på If. Flera bolag säger också att den högre brandrisken gör att det är dyrare att försäkra flerbostadshus av trä. Hur mycket dyrare vill inget bolag uppge.

– Men jag kan bekräfta att det är dyrare. Hur mycket är en affärshemlighet, säger Hans-Eric Zetterström som också är kritisk till dagens byggregler som til�låter allt högre trähus.

– Byggreglerna fokuserar bara på att rädda liv, inte att rädda egendom. Det gör exempelvis att det är krav på att ha sprinkler i a lla boendeytor i e tt trähus.

Men inte i a ndra utrymmen som trapp-

hus, tvättstugor och soprum. Men då ska man ju veta att över 30 procent av bränderna startar utanför själva lägenheten.

Vi försöker påverka Boverket att ändra kraven, säger Hans-Eric Zetterström.

Ville Bexander på Brandskyddsföreningen är inte förvånad över resultatet i Tidskriften Betongs undersökning.

– Det är intressanta siffror och en lovvärd granskning. Men samtidigt är det statistiska underlaget inte så stort, säger han.  För mer information om framtagandet av underlaget till denna artikel se betong.se

Mer om

Trähusfakta I 1874 års Byggnadsstadga förbjöds högre träbyggnader än två våningar.

Som en direkt följd av det byggdes de så kallade landshövdingehusen (en våning i sten, två i trä), inte minst i Göteborg. Förbudet mot högre trähus upphävdes 1994 i och med Sveriges EU-inträde. Ingen vet i dag hur många av landets 165 000 flerbostadshus som har trä som stommaterial. Flera bedömare säger att det handlar om högst några procent av husbeståndet, några att det kan vara uppemot tio procent.

Av de flerbostadshus som byggdes 2012 var ungefär 15 procent hus med trästommar.

BETONG 4 | 2014

 35

| ARKITEKTUR |

Geisendorf 100 Arkitekten Léonie Geisendorf firar 100 år och fick därför en egen utställning på Arkitekturmuseet i Stockholm under sommaren. Med S:t Görans gymnasium på Kungsholmen i Stockholm tog hon Le Corbusiers brutalism till Sverige, men så mycket annat finns faktiskt inte att se trots hennes 100 år. "Det är för att jag är så omedgörlig," säger hon själv.

TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN OCH CHARLIE GULLSTRÖM

Kaplan föddes den 8 april 1914 i Warszawa. Hon utbildade sig till arkitekt i Zürich och flyttade till Sverige 1938 efter examen. 1940 blev hon Léonie Geisendorf genom att gifta sig med studiekamraten Charles-Edouard.

Léonie Geisendorf är för alltid starkt sammanknippad med Le Corbusier , dels för att hon under sin studietid gjorde praktik på hans kontor, dels för att hon marknadsförde just den praktiken skickligt och ganska ogenerat kopierade hans stil.

S:t Görans gymnasium i Stockholm, som invigdes 1960, är ett bra exempel på det där den råa betongen, gjuten mot ohyvlade bräder, får dominera. Villa Delin ute på Djursholm, som stod färdigt tio år senare, är ett annat exempel.

I övrigt hann det bli några villor till, 114 radhus i Bagarmossen och ett stu dentboende på Gärdet i Stockholm. Ett ganska magert utbud för att vara hund raårig arkitekt.

I en intervju i Aktuellt, som visas på utställningen på Arkitekturmuseet i Stockholm, har hon sin egen förklaring till det.

LEONJA MARIE

– Jag var nog lite omedgörlig och ville prompt ha det på mitt sätt. Även om de genomförda projekten inte var så många var Léonie Geisendorf ändå en synlig arkitekt som gärna debatterade med utgångspunkt från sina stadsbyggnadsförslag som skulle förändra Stockholm Men historien kunde ha sett annorlun da ut. Ett ändrat rivningsbeslut gjorde att hennes färdigprojekterade katolska kyrka vid Kungsträdgården i Stockholm aldrig blev av och hennes förslag till ett nytt riksdagshus på Helgeandholmen i Stockholm med namnet ”Upp i vind” hade med sina pyramidformade byggnadskroppar blivit en nordisk arkitektursensation. Istället vann Ahlgren-Olsson-Silow Arkitekt kontor den utlysta tävlingen som till slut vattnades ut till en ombyggnad och något prestigehus i Stockholm blev det aldrig.

Men ännu närmare ett ordentligt avtryck i den svenska arkitekturen var hon 1965 då hon deltog i en idétävling för området söder om Sergels torg i Stockholm tillsammans med Ralph Erskine och An ders Tengbom. De kallade sig EGT och

Mer om

Léonie Geisendorf BOR: Paris FÖDD: den 8 april 1914 i Warzawa i Polen.

ARKITEKTEXAMEN: 1932 vid Eidgenössische Technische Hochschule i Zürich.

BETYDANDE BYGGNADER: S:t Görans Gymnasium i Stockholm, Riksrådsvägens radhusområde i Bagarmossen och Villa Delin.

AKTUELL: Fyller 100 år i år och hedras med utställningen ”Upp i vind” på Arkitektur och Designcentrum i Stockholm.

hamnade i slutstrid med Peter Celsing.

EGT:s förslag hade flest sympatisörer i tävlingsnämnden och förslaget skulle precis köpas in när en liten detalj fällde avgörandet. EGT:s förslag avvek från den fastställda cityplanen från 1962 och efter en livlig debatt blev Peter Celsings förslag genomfört.

Sen 2009 bor Léonie Geisendorf i Paris, men en plats i den svenska arkitektureli ten har hon kvar genom sin titel heders doktor vid Arkitekturskolan på KTH i  Stockholm.

BETONG 4 | 2014

37

FOTO: OLA BJÖRNESTEDT

| ÅTERBLICK |

Under mer än hundra år var betongen ett vanligt material inom skeppsbyggnadskonsten. Först som ett alternativ till stål under krigsårens stålkris, sedan som smart gör-det-själv-material under 70- och 80-talets båtbyggartrend. Idag ligger många betongbåtar bortglömda på havets botten, men vissa av dem seglar än.

TEXT: KRISTIN MÖRCK

Ett bortglömt

BETONG P

1970-TALET bestämde sig Kina för att bygga ett av världens största lastfartyg i betong. Fartyget, som fick namnet Gu Tian, skulle bli en kinesisk stolthet på haven. 1974 gjorde hon sin jungfruresa, en resa som gick mellan Fuzhou och Shanghai. Men resan blev ett fiasko. Det visade sig helt enkelt vara för dyrt att transportera last med det 3 000 ton tunga fartyget. Gu Tian kördes upp på land i n ärmsta bostadsområde och fick sedan ligga där och påminna om det gigantiska misslyckandet. Runt det strandade betongfartyget gick vardagslivet vidare – odlingar anlades, sådden skördades och hemlösa ockupanter avlöste varandra i fartygets hytter.

Det är lätt att tro att det var betongen som blev Gu Tians fall. Men var projektet verkligen dömt att gå till historien som ett misslyckande? Nej, Gu Tian var visserligen ovanligt stor och tung, men Å

38 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

till materialet sett var hon inte en nyhet.

Den första betongbåten hade nämligen dykt upp mer än hundra år tidigare. Det var en roddbåt som visades på världsutställningen i P aris 1854. Den fick stor uppmärksamhet, men av någon anledning glömdes den snabbt bort. Efterföljaren kom ungefär 30 år senare och var startskottet för en lång rad fartyg i betong. En av de mest framgångsrika nationerna var N orge, som byggde ett 40-tal betongfartyg under första världskriget. Amerika satsade även stort och byggde ett 70-tal fartyg under samma tid.

Rolf Skiöld, som forskar i betongfartygens historia i sitt privata projekt Maritime Research of Uddevalla, berättar att betongen blev ett bra alternativ till stål under krigsårens stålbrist. Fartygen var hållbara och det gick även relativt snabbt att bygga dem.

– Det visade sig gå utmärkt att bygga i

betong och trenden spred sig snabbt över världen. Jag har hittat varv i s amtliga världsdelar, berättar han.

Betongfartygen hade flera viktiga funktioner under krigen.

– N är amerikanarna landsteg i N ormandie var det i h amnar som var uppbyggda av betongfartyg. Fartygen kom från Amerika och sänktes när de kom fram för att på så sätt snabbt skapa en säker hamn, säger Rolf Skiöld.

I SVERIGE byggdes det första fartyget i

betong 1918. Hon hette Linnea och blev utskrattad för sitt utseende, eftersom hon såg ut som en korsning mellan en ubåt och en pansarkryssare. Linnea var emellertid en innovation inom betongskeppsbyggandet. Tidigare hade fartygen byggts med dubbla armeringslager, vilket gav en hög vikt. Linnea byggdes enligt en ny patenterad metod och hade tunnare väggar och ingjutna träbalkar.

Skrovet gjuts på en form av trä. Här jämnar en murare till betongen.

Tekniken kallas rivning och går ut på att man river av toppar i betongen. De hål som blir fylls i med mer betong. Genom att göra så flera gånger blir ytan jämn och fin.

NGARV BETONG 4 | 2014

39

| ÅTERBLICK |

FOTO: STATENS MARITIMA

AB Betonerade järnfartyg i Ramvik bygger Underås Sandtag 1944.

Fartyget gick under många år i Mälaren med sand till Stockholms byggen. 1969 körde hon in i isen och sjönk.

ARKIV

Redan på ritbordet var Linnea unik.

FOTO: MARITIME RESEARCH OF UDDEVALLAS

FOTO: BOHUSLÄNS MUSEUMS ARKIV

Linnea var omtyckt av både Ljungskilebor och turister.

Protesterna var höga när man 1967 tog beslutet att spränga henne i bitar.

Framtiden såg ljus ut och aktierna i företaget som byggde Linnea sålde som smör. Men det visade sig snart att sagan skulle få ett snöpligt slut. Innan Linnea var klar för avfärd hade skeppsbyggnadsbranschen gått in i e n ekonomisk kris och istället för att fortsätta bygga fartyg gick Linneas rederi i k onkurs.

Linnea bogserades till en vik i Bohuslän där hon under en tid fungerade som brofäste till en lustbåtsbrygga. På 1960-talet sprängdes hon slutligen i bitar.

Men nya varv tog snart vid. AB Betonerade järnfartyg Ramvik i Härnö-

40 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

sand var ett av de största. Tillsammans med bland andra AB Marinbetong i N yköping tillverkade de betongpråmar, färjor och fartyg fram till 50-talet då betongbyggandet dog ut. Att materialet försvann på 50-talet berodde enligt Rolf Skiöld på att betongfartygen aldrig riktigt kunnat mäta sig med dem av stål. För att bygga betongfartyg krävdes många arbetare och fartygen ansågs även gå sämre i sjön.

– N är krigen var över var det lättare att få tag på stål vilket gjorde att efterfrågan på betongbåtar minskade. Många av

de gamla fartygen fylldes med sten, sänktes och blev vågbrytare, berättar han.

Om betongfartygen, färjorna och pråmarna försvann på 50-talet så innebar 70-talet en renässans. Men nu var det inte i första hand yrkestrafiken som stod i fokus, utan fritidsbåten. DIY, Do It Yourself, blev på modet och alla skulle bygga sin egen båt, helst i betong. I en artikel i tidskriften Concrete Construction från 1969 kallades den nya trenden en internationell revolution och betongen utsågs till framtidens båtmaterial. Tekniken som började användas kallades

FOTO: SKB

Sigrid ankommer Ringhals i december 2013.

Strålskydd av betong på m/s Sigrid Idag har betongen sedan länge konkurrerats ut av stål inom fartygsbyggandet. Men materialet används på andra sätt till sjöss. På Svensk Kärnbränslehantering AB:s fartyg m/s Sigrid transporteras kärnavfall på Östersjön innanför en strålskärm av specialutvecklad betong.

FOTO: OLA BJÖRNESTEDT

FARTYGET M/S Sigrid specialbyggdes av holländska Damen Shipyard Group i Rumänien och kom till Sverige i december 2013. Hon transporterar nu radioaktivt avfall och använt kärnbränsle från kärnkraftverken i Sverige till Mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, i Oskarshamn och Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. Säkerhetsmarginalerna på m/s Sigrid är höga. Fartyget har bland annat dubbelt skrov, fyra motorer och dubblerade säkerhetssystem.

ferrocement. Den var egentligen inte ny inom betongbåtsbyggandet, men det var nu den fick sitt stora genombrott. De nya fritidsbåtarna hade ganska lite att göra med många av de tidiga fartygen och pråmarna, som var tunga och klumpiga i jämförelse. Ferrocementbåtarna hade mycket tunna betongväggar och gick lika bra i s jön som fritidsbåtar i a ndra material. De var visserligen tyngre i sjön än de nya plastbåtarna, men de mätte sig bra med båtar av trä och stål.

En av dem som tidigt hakade på trenden att bygga fritidsbåtar i ferrocement

Ovan: S/y Levas däck gjuts. Betongen trycks ner genom armeringen med hjälp av en vibb.

Efter härdning byggs skrovet på däcket.

Skrov och däck limmas sedan ihop.

Strålskärmen som skyddar besättningen arbetades fram av betonglaboratoriet på Vattenfall Research and Development AB. Betongen har på grund av sin täthet länge använts som strålskydd i bland annat kärnkraftverk. Till Sigrids strålskärm har den blandats med partiklar av borkarbid, ett av de hårdaste material som finns. Att använda borkarbid i strålskydd av betong är ovanligt, berättar Per-Erik Thorsell som är provningssamordnare på Vattenfall Research and Development AB. Det beror främst på att ämnet är väldigt dyrt. Borkarbiden valdes bland annat för att minska fartygets vikt.

– Borkarbiden gjorde att vi kunde göra strålskärmen i tunnare betong. Alternativet hade varit att använda bly eller väldigt tjocka betongväggar, säger Per-Erik Thorsell.

Damen Shipyard Group provgöt betongen och proverna skickades sedan till Vattenfalls laboratorium för analys. Laboratoriet undersökte om proverna innehöll rätt mängd borkarbid och att substansen var välfördelad.

– Borkarbiden vi använde är finkorning, ungefär som mjöl. Det var viktigt att kontrollera att den inte koncentrerades, till exempel i betongens yta, säger Per-Erik Thorsell.

När den rätta blandningen hittats göts betongskärmen in i fartyget. Tjockleken på skärmen beror på var i fartyget den sitter. Nära utrymmen där personal befinner sig är skärmen upp till 35 centimeter tjock och i mindre känsliga utrymmen ner till 10 centimeter.

BETONG 4 | 2014

41

| ÅTERBLICK |

Mer om

DET HAR genom åren funnits flera olika tekniker för att gjuta båtar i betong. Den metod som visat sig fungera bäst kallas ferrocement. Tekniken har funnits sedan 1800-talet, men det var på 1940-talet som den fick sitt namn av italienaren Pier Luigi Nervi.

Efter andra världskriget byggde han en fiskebåt, en skonare och en segelbåt för att visa ferrocementens styrka och vattentålighet. Ferrocement är en slags armerad betong. Vad som skiljer den från vanlig armerad betong är att den består av mer armering och mindre betong. Armeringen är finmaskig och läggs i flera överlappande lager. Sedan påförs betong som framställts av portlandscement och finkornig sand. Tekniken ger en stark betong som kan göras väldigt tunn, vilket gör att den passar till båtar. Ferrocement har även använts till skulpturer och nyskapande byggnader, eftersom den kan formas på ett mer flexibelt sätt än vanlig betong.

Pier Luigi Nervis utställningshall i Turin från slutet av 40-talet och de spanska arkitekterna Felix Candelas och Antoni Gaudis experimentella byggnader är kända exempel.

var Ola Björnestedt i Uppsala. Han hade hört talas om metoden genom en bekant som varit i A ustralien och byggt båtar.

Ola Björnestedt bestämde sig för att bygga sin egen betongseglare – Alba.

– Jag hittade ingen bra träbåt och plastbåtar var för dyrt på den tiden. Det var att bygga själv som gällde. Genom att gjuta kunde jag få en bra båt för måttliga pengar, säger han.

42 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

FOTO: OLA BJÖRNESTEDT

Ferrocement

Skrovets betongväggar består av sju lager armering. Här har armeringsjärn lagts på de tre första lagren finmaskigt nät. Sedan återstår ytterligare tre lager nät innan betongen kan tryckas in.

Björnestedt och några likasinnade bestämde sig för att börja gjuta på yrkesmässig basis. Företaget Uppsala Betongbåts AB var fött. Här byggdes ett 20-tal båtar med en längd på fem till 20 meter.

De flesta segelbåtar, men även en fiskebåt.

Båtarnas betong har få likheter med vanlig armerad byggbetong, berättar Ola Björnestedt. Till båtarna används finmaskig armering i flera lager och betong av mycket hög kvalitet, vilket gör att skrovet blir tunt men extremt hållbart. Risken för att rost sprider sig och betongen vittrar sönder är i princip obefintlig.

– Betongbåtarna här i Up psala har legat i v attnet i 2 5 år i s träck utan att skrovet påverkats. Det har mycket att göra med den höga kvaliteten på betongen, säger han.

Trots att Uppsala Betongbåts AB byggde kvalitetsbåtar fick de ständigt kämpa för att upprätthålla betongbåtarnas rykte. Självbyggartrenden hade nämligen gjort att många med bristande kunskaper i båtbyggande börjat bygga i materialet. Marknaden svämmade över av dåligt byggda betongbåtar.

– Det fanns en föreställning om att det var enkelt att bygga med betong. Många trodde att de skulle kunna bygga en bra båt i princip gratis. Men det krävs ganska mycket för att få till de rätta linjerna

och för att inte bygga in luft i själva konstruktionen, säger Ola Björnestedt.

Uppsala Betongbåts AB var under sin tid Sveriges enda betongbåtsvarv, men en kund som aldrig betalade för sin båt gjorde att varvet i b örjan på 80-talet gick i k onkurs. Idag finns inget yrkesmässigt byggande kvar, varken i S verige eller i a ndra delar av världen. Ola Björnestedt menar att det beror på att de flesta idag vill ha lätta och snabbseglande båtar. Ekonomin ser också helt annorlunda ut.

– N är vi byggde båtar var skrovets kostnad ungefär en fjärdedel av det totala priset. Då kunde man spara mycket pengar på att bygga ett billigt skrov.

Idag är det riggen, motorn och annan utrustning som är den överlägset största utgiften. Skrovet är en liten kostnad i sammanhanget, säger han.

Kinesiska Gu Tian var troligen det sista lastfartyget som byggdes i b etong.

Men vad hände egentligen med henne?

Jo, nästan 40 år efter att hon körts upp på land såldes marken som Gu Tian låg på. Den nya ägaren ville bygga bostäder och det misslyckade fartyget, som med åren hunnit bli en turistattraktion, revs ner meter för meter. Gu Tian blev åter en världsnyhet när bilderna på hennes rase rade skrov spreds över världen.

| BETONGFÖRENINGEN |

Uppdatering av

SKB-rapport Betongföreningens rapport om självkompakterande betong kom ut 2002 och det är nu dags att uppdatera den. Förutom uppdatering av texten behövs nya delar där fördelarna för arbetsmiljön lyfts fram. Ordförande i kommittén blir Johan Silfwerbrand, professor på KTH. TEXT: RICHARD MCCARTHY

SKB, SJÄLVKOMPAKTERANDE betong,

erbjuder en mängd fördelar såsom ökad produktivitet, förbättrad kvalitet på den färdiga konstruktionen, förbättrad ekonomi och förbättrad arbetsmiljö. Be tongföreningens rapport nr 10 från 2002, Självkompakterande betong - Rekommendationer för användning, definierar viktiga begrepp inom detta teknikområde, ger rekommendationer för val av delmaterial, tillverkning, hantering på arbetsplat sen, kommenterar regelverket, pekar på FoU-behov samt presenterar provnings metoder.

Då rapporten kom ut 2002 låg Sverige långt fram när det gällde användandet av SKB. Ett exempel är att Sverige var först i Europa med att gjuta en bro med SKB utanför Strängnäs under 1998. Hela betongsektorn stod bakom rapporten och det gjorde dels att teknikutvecklingen gick snabbt, dels att användandet av SKB ökade.

Med åren har användningen av SKB vid platsgjuten betong minskat. Några av förklaringarna kan vara osäkerhet kring formtryck, varierande betongkvalitet vid leveranser, bristande kompetens och brist på kommunikation mellan betongsek torns aktörer. Andelen SKB inom prefa bsektorn är en helt annan historia. SKB används sedan tiotalet år i de allra flesta

elementfabriker som idag är både tysta och avsevärt säkrare än vad tidigare var fallet.

Det finns en tydlig vilja hos betongsektorns aktörer samt bland andra Trafikverket att användningen av SKB ska öka. En revidering av rapporten är ett nödvändigt steg i denna process. Betongföreningen ska inte bara revidera de texter som finns utan fokusera mer på fördelarna med SKB, inte minst den förbättrade arbets miljön. Arbetsmiljön är kanske det som beställaren och entreprenören tänker sist på - fokus ligger alltför ofta på produkti vitet och ekonomi.

En värdefull input vad gäller arbetsmiljöaspekterna är det arbete som pågår på CBI Betonginstitutet. En workshop med fokus på arbetsmiljö har hållits den 31 mars under våren och ytterligare en ska genomföras senare i höst. Förutom T rafikverket har forskare, materialutvecklare, materialtillverkare, högskolor, entreprenörer och Sveriges Byggindustrier deltagit.

Andra inbjudna är Arbetsmiljöverket som redogjort för den lagstiftning som finns och som kommer finnas inom arbetsmiljöområdet.

Enligt Arbetsmiljöverket är Arbetsmil jölagen en av våra starkaste lagar . Vid arbetsplatsinspektioner försöker man i första hand identifiera de omedelbara ris-

kerna, men man har tyvärr inte kommit lika långt när det gäller belastningsskador.

Samtliga deltagare under vårens work shop var överens om att myndigheter och stora beställare borde föreskriva SKB. Enligt Galaxen Bygg, vars uppgift är att ordna arbetsförlagd rehabilitering för de med förslitningsskador, är problemet med förslitningsskador stort inom betongbranschen. Ordförande i den kommitté som ska arbeta med uppdatering av Betong rapport nr 10 är Johan Silfwerbrand. Ett uppstartsmöte kommer att hållas den 17  september.

Betongföreningens rapport nr !0 ska uppdateras.

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

Hans Alveros, Brainspot Executive, Vilmer Andersson-Vass (student), Christian Brant, Eric Christiansson (student), Peter Esko, LKAB Minerals, Maitham Hamad (student), Martin Hansson, Statkraft Sverige, Johan Jansson (student), Marie Naessén Gustafsson, Cementa och Jiangpeng Shu, Chalmers.

BETONG 4 | 2014

45

TEKNIK

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

» Både 1984 och 2014 var beständighet det delområde som hade flest bidrag. Redan 1984 fanns två dussin bidrag om alternativa bindemedel som silika, slagg och flygaska.

Idag är de forskarnas favoriter för att minska koldioxidutsläppen. «

Beständig beständighet arrangerades det första Nordiska Betongforskningsmötet. Nu har vi kommit fram till 2014 och den 22:a upplagan som ägde rum i Reykjavik. För mig var detta ett litet jubileum. I augusti var det 30 år sedan som jag deltog i min första internationella konferens och det var också N ordiskt Betongforskningsmöte, Island och Reykjavik.

Det är då naturligt att jämföra 1984 med 2014.

Island har utvecklats enormt. Jag minns att den sex mil långa vägen mellan flygplatsen i Keflavik och Reykjavik var smal, att höghusen var mycket få och att inte ens den stiliga Hallgrimskyrkan var färdigställd, trots att bygget startade 1948. Island hade tv-fria torsdagar och just när jag var där tog judokillen Bjarni Friðriksson den andra isländska olympiska bronsmedaljen någonsin. Dessvärre var det en torsdag. Öl fick inte säljas men på diskoteken – som då påstods vara Europas största – gjordes en drink bestående av alkoholfritt öl som spetsades med sprit, succé bland stadens unga. Nu är nästan hela vägen från flygplatsen fyrfältig, betongkyrkan är klar sedan länge (1986) och det isländska ölet är populärt på de många krogarna och barerna. Men de stora diskoteken är stängda.

Hur har betongforskningen utvecklats under de 30 åren? Ja, ser man enbart till temat på de olika bidragen kan man svara ”nästan ingenting”. Både 1984 och 2014 var beständighet det delområde som hade flest bidrag.

Redan 1984 fanns två dussin bidrag om alternativa bindemedel som silika, slagg och flygaska. Idag är de forskarnas favoriter för att minska koldioxidutsläppen. Ett tiotal artiklar handlade om numeriska beräkningsme toder för betongkonstruktioner, främst finita elementmetoden. Men visst fanns det intressanta nyheter , jag beskriver dem närmare i följande teknikartikel.

Arrangörerna hade bett mig sammanfatta konferensen under den avslutande sessionen. Mot bakgrund av att en av sessionerna ägnades åt högskoleutbildningen påpekade jag att högkolornas första uppgift är just

ÅR 1953

utbildning av ingenjörer av olika slag, arkitekter, licentiater och doktorer. Högskolans forskning är medlet för att hålla utbildningen aktuell och på en hög nivå. Här fick jag en intressant kommentar från den amerikanske professorn David Lange som menade att det är naturligt att forskningen innehåller ett visst mått av upprepning.

Hur skulle doktoranderna annars kunna sätta sig in i sina avhandlingsämnen? Det handlar ju om forskarut bildning.

Till sist några ord om hur samhället organiserar sin forskning. Just nu består betongforskningen huvudsak ligen av ett stort antal projekt av vilka de mest långsik tiga sysselsätter en doktorand under fyra år som i praktiken blir fem. Projekten är summan av framgångarna i ett kanske tio gånger större antal ansökningar. Det finns många forskningsfinansiärer och ännu fler forskningsmiljöer och visst är risken stor för dubbleringar samtidigt som viktiga fält lämnas utan forskning. Norge håller på att avsluta sitt stora program COIN men i vårt land har vi inte haft ett stort gemensamt betongprogram sedan det om högpresterande betong på 1990-talet trots ihärdiga försök från i första hand Betongföreningens forskningsråd. Finansiärernas förkärlek för breda pro gram som täcker stora delar av byggsektorn kan vara bra för tillämpad forskning men kommer aldrig att lösa djupare betongproblem.

Johan Silfwerbrand

BETONG 4 | 2014

47

Figur 1 – Fältprovplatsen i Träslövsläge.

Foto: Peter Utgenannt.

Bland forskare och vulkaner Det 22:a Nordiska Betongforskningsmötet ägde rum i Reykjavik på Island den 13-15 augusti. Många svenskar var på plats däribland vår teknikredaktör Johan Silfwerbrand som här ger en sammanfattning av de totalt 121 olika presentationerna.

TEXT: JOHAN SILFWERBRAND, PROFESSOR, KTH

har alltsedan 1953 arrangerat Nordiska Betongforskningsmöten – eller Nordic Concrete Research Symposia (som det heter på konferensspråket) – vanligen vart tredje år.

Symposiet cirkulerar mellan de fem nordiska länderna och denna gång var det Island som var värd för mötet som ägt rum mellan den 13 och 15 augusti i Reykjavik.

Symposiet hölls på stadens prisbelönta konsert- och operahus Harpan som invigdes 2011 och som ritats av danska Henning Larsen Arkitekter och isländska Bat-

NORDISKA BETONGFÖRBUNDET

48

BETONG 4 | 2014

teríið i samarbete med konstnären Olafur Eliasson. Primus motor för symposiet var en annan Olafur, professorn, reologiexperten och estradören Olafur Wallevik.

Genom att samtidigt arrangera två an dra konferenser – ECO-Crete och Nordic Rheology – lyckades han och hans team öka deltagarantalet och därmed dela kostnaderna på fler. Totalt samlade de tre konferenserna över 280 deltagare av vilka cirka 120 hörde till ”vårt” symposium.

De tre konferenserna hade gemensam öppnings- och avslutningssession, mottag-

ning i stadshuset och middag. De öppnades av Islands (ja, du läser rätt) president Olafur Ragnar Grimsson vars tal vittnade om goda insikter inom betongområdet.

Under symposiet presenterades totalt 121 artiklar under 25 sessioner. Det område som traditionellt engagerat flest nordiska betongforskare är beständighet och så var det även denna gång. 35 artiklar handlade om klorider , karbonatisering, armeringskorrosion, frost, alkalikiselre aktioner och sprickbildning. Men forsk ningen kring analys och dimensionering

| TEKNIK |

av konstruktioner och konstruktionsele ment verkar öka igen och här presentera des 33 artiklar. Ett dussin artiklar hand lade om självkompakterande betong och/ eller reologi och lika många om miljö och hållbarhet. Jag hade nog förväntat mig att hållbarhetsfrågorna skulle engagera fler.

Fortfarande handlar hållbarhet väldigt mycket om att ersätta cement med olika restmaterial för att minska koldioxidut släppen i samband med cementtillverkningen. Eftersom cementproduktionen globalt sett står för fem procent av koldi oxidutsläppen är det naturligtvis mycket angeläget men betongforskaren har många andra möjligheter att bidra till reduktio ner. Visst kan man se beständighetsforsk ningen som forskning för ökad hållbarhet eftersom en längre livslängd leder till att utsläppen fördelas på fler år och därmed ger besparingar.

Det jag tänker på är dock forskning som handlar om hur man kan förbättra betongens positiva egenskaper. Hur kan vi bättre tillvarata och öka energilagringen i betongbyggnader, betongens ljushet för

går in på jämförelser måste man enas om en stringent definition av tröskelvärdet (vi kan kalla det Cltröskel): Cltröskel = Cl/M Det ser enkelt ut, men Cltröskel kan antingen vara totala mängden klorider eller enbart mängden fria klorider och M kan vara massan cement, massan bindemedel el ler massan betong. Det vanligaste är att Cltröskel = totala massan klorider och M = totala massan bindemedel. Peter Utge nannt använder denna definition, men det gjorde inte dansken i den efterföljande presentationen. Utgenannt och T ang Luping redovisade resultaten från fältprov platsen i Träslövsläge på svenska västkusten, nu efter 20 år (figur 1). Över 40 vitt skilda betongrecept har ingått i studien. V attenbindemedelstalet har till exempel varierat mellan 0,25 och 0,75 och en del av recepten har innehållit silika eller flygaska. De flesta studier kring beständighet är accelererade, det vill säga man skapar en artificiell miljö som är mer

det ger en bättre överensstämmelse med verkligheten.

Ytterligare en omständighet som kom plicerar bilden är att en verklig betong konstruktion utsätts för flera angrepp samtidigt. Miguel Ferreira berättade om en finsk laboratoriestudie där man kombine rar klorider och frost. Hans hypotes var att frysningen innebär att små islinser bildas i betongen och att dessa i sin tur ökar vattenupptaget vilket borde påskynda klori dinträngningen. Han mätte också mer fukt i de provkroppar han utsatte för frost än i de prov som inte utsattes för köldgrader.

Däremot fann han ingen förhöjd hastighet för kloridtransporten. De försök han presenterade handlade dock mer om motsatsen, det vill säga hur kloridinträngningen kan påverka frostavskalningen. Här fann han inga generella skillnader . Det traditionella sättet att skydda betong mot frostskador är att tillsätta en luftporbil dare. Från fältmätningarna i Träslövsläge kunde Tang Luping dock visa att inblandningen av luftporbildare påskyndar kloridinträngningen. Det finns uppenbarligen

»Under symposiet presenterades totalt 121 artiklar under 25 sessioner. Det område som traditionellt engagerat flest nordiska betongforskare är beständighet och så var det även denna gång.« besparingar i belysningsenergi och be tongvägens motståndskraftiga yta för att minska bränsleförbrukningen på vägen?

Här saknades föredrag. T ill undantagen hörde i stället Katja Fridhs rapport från det svenska projektet om koldioxidupptag i betongkonstruktioner genom karbona tisering och en finsk studie om vattengenomsläpplig betong (pervious concrete) för att minska dagvattenbelastningen i städerna.

Låt oss uppehålla oss en stund vid klorider, kloridtransport och tröskelvärden. Att klorider från havsvatten och tösalter långsamt tränger in i betong och får armeringen att börja rosta så snart koncentrationen vid armeringen överstiger en viss nivå, vet de flesta. Koncentrationen vid denna nivå brukar kallas tröskelvärde. Det låter som singularis, men Peter Utgenannt gav i sitt föredrag exempel från litteraturen på värden mellan 0,1 och 4 procent. Innan man

extrem än den vanliga, för att få snabbare resultat. 20-åriga resultat är sällsynta men desto mer intressanta. Nu visade Peter Utgenannt, Tang Luping och Dimitrios Boubitsas att kloridtröskelvärdet skulle kunna höjas från 0,4 enligt svensk praxis till 1,0 eller kanske ännu högre.

Kloriderna kan dels vara fria, dels bundna i cementpastan. Det är endast de fria kloriderna som vandrar in mot armeringen och så småningom orsakar korro sion. Ett vanligt antagande är att hälften av kloriderna är fria och hälften bundna.

Verkligheten är naturligtvis mycket mer komplex. I Reykjavik redogjorde Klaartje De Weerdt om en kemisk studie som ge nomförts vid NTNU. Den visar att huvuddelen av kloriderna är bundna. Andelen är beroende på pH-värdet i betongen och även på det salt man använder vid studien (NaCl eller CaCl2). Hon föreslår att man använder CaCl2 i laboratoriet eftersom

ett fortsatt behov att studera hur betong påverkas av kombinerade miljölaster.

Fiberbetong har liksom mycket annat inom betongtekniken sina rötter i 1800-talet – det finns ett amerikanskt patent från 1874 – men det var först under 1950-ta let i och med utvecklingen av missilskydd som utvecklingen tog fart. Sedan dess har det gått 60 år och även om fiberbetong används frekvent inom bergförstärkning och industrigolv har materialet ännu inte fått något genombrott i konventionella bä rande konstruktioner. Svenska Betongföreningens betongrapport nr 4 som utkom 1995 har haft betydelse för utvecklingen men få är de gånger som materialet an vänts i balkar och fribärande plattor . Nu kanske en ändring är på gång.

Terje Kanstad redogjorde för de nya norska betongbestämmelserna och i vårt land har SIS nyligen publicerat en stan dard för dimensionering av fiberbetong BETONG 4 | 2014

49

| TEKNIK |

Figur 2 – Resultat från FEM-beräkning av valvdamm utsatt för jordbävningslast.

Vänstra delfiguren visar FE-modellen medan den mittersta och den högra visar svängningar i första resp. andra mod. Bild: Richard Malm.

i anslutning till EK2. I Europa är arbetet med ett gemensamt regelverk på väg att avslutas. Medan normförfattarna brottats med hur man skall prova och tolka mate rialegenskaperna, hantera den oftast tämligen stora spridningen i försöksresultat och skapa ”lagom” säkerhet, har fibertillverkarna inte legat på latsidan. Det kommer ständigt nya fibrer i nya material, med högre hållfasthet och med bättre förankringsanordningar (läs: ändkrokar). Det nyaste materialet är basalt och här berättade Ali M Mohaghegh om hur den norska fiskenäringen undersöker möjligheten att bygga pråmar av basaltfiberbetong för att klara den mycket aggressiva miljön i Nordsjön.

Inom konstruktionsområdet vinner finita elementmetoden (FEM) alltmer terräng. Metoden är dock långt ifrån ny. Redan för 30 år sedan – då Reykjavik också stod som värd för det nordiska sympo siet – handlade till exempel ett tiotal av bidragen om FEM. Mario Plos hävdade dock att användningen ökar märkbart.

Kanske kommer den att få ytterligare en skjuts av den handbok som han och några kollegor på Chalmers och KTH nyligen publicerat. Handboken handlar om armerade betongplattor och ger praktiska råd om hur man bör behandla bland annat upplag, val av sektioner för presentation av beräkningsresultat och fördelning av spänningar i breddriktningen. Flera före drag visade analyser som vore omöjliga utan FEM. Ett exempel är Richard Malms analys av en valvdamm utsatt för jordbävningslast (figur 2).

Ibland kan man tycka att utvecklingen inom betongområdet går ganska lång samt. Forskningen om klorider , fiberbetong och FEM som jag lyft fram ovan är tre exempel. V i behöver dock tålamod.

Resultat från 20-åriga fältförsök på Västkusten är mycket intressantare än acce lererade eller påskyndade laboratorieför sök. Vi som forskar inom betongområdet kan även glädja oss åt utvecklingen inom andra områden. Utan den exponentiella utvecklingen av datorer hade Richard

50

BETONG 4 | 2014

Malm inte kunnat genomföra sin sväng ningsanalys. Även mätinstrumenten för bättras. I Trondheim har man tagit fram en ny maskin för att studera de spänningar som uppstår i betong under det tidiga skedets värmeutveckling.

Anja Klausen berättade om hur nya programvaror utnyttjas för bättre styr ning och noggrannare avläsning. V id N TN U har man även utvecklat en prov ningsutrustning för att studera hur iskrafter nöter ned betong vilket Stefan Jacob sen berättade om. Han nämnde en finsk studie från 1980-talet men sannolikt kan man komma längre med dagens mät- och styrsystem. Alla provningsmetoder behö ver dock inte vara så avancerade, ibland kan det räcka att vända på steken för att utveckla en innovativ metod.

VID KTH har Lars Elof Bryne nyligen presenterat en doktorsavhandling som handlar om vidhäftningen mellan berg och sprutbetong och dess utveckling under det tidiga skedet. Genom att borra cylindrar genom en bergskiva, återplacera cylindrarna i hålen, lägga på sprutbetong, vända upp och ned på plattan och applicera en dragkraft i cylinderns centrum kunde han mäta vidhäftningen redan efter fyra timmar. Normalt borrar man genom sprutbetongen som då måste tåla borrningen. Bryne kunde konstatera att vidhäftningen växer snabbare än tryckhållfastheten vilket är gynnsamt för bergförstärkning eftersom önskemålen om en snabb process med nya sprängningar som orsakar vibrationer på den nysprutade betongen är starka.

På 1990-talet bedrevs i vårt land ett stort forskningsprogram om högpreste rande betong. Sedan dess har vi tyvärr inte haft något liknande på betongområ det, däremot ett par bredare program där betong varit en viktig del. I N orge talar man ännu om de ”gyllene åren” då man genomförde ett mycket stort program i första hand riktat mot offshore-industrins behov. Under de senaste åtta åren har

det norska COIN varit det program som kommit närmast dessa satsningar . COIN står för Concrete Innovation Centre och har haft en årlig omsättning på 2,5 miljo ner norska kronor, eller sammanlagt 200 miljoner. Tor-Arne Hammer berättade nu om vilka resultat man nått; nya produkter, patent, datorprogram, handböcker, materialmodeller, provningsmetoder, 16 doktorandprojekt och över 200 publikationer.

Programmet har bestått av tre delar; miljövänliga betongkonstruktioner, ekonomiskt konkurrenskraftigt byggande och teknisk prestanda.

Ett exempel på ett uppnått mål inom det sistnämnda området är att man lyck ats producera en betong som har 15 MPa i böjdraghållfasthet. För att nå målet be hövde man dock tillsätta två procent stålfibrer eller 160 kg/m3 betong. Om huruvida detta enbart är en laboratorieprodukt (amerikanerna kallar sådant labcrete) är en obesvarad fråga. En annan, större, fråga är hur man skall kunna skapa liknande program i framtiden. I Norge hoppas man kunna gå vidare genom att företag, hög skola och institut satsar vidare utan medel från statliga forskningsråd.

Till sist kan nämnas att N ordiska Be tongförbundet som vanligt delade ut två priser. Guldmedaljen gick denna gång till norrmannen Steinar Helland för dennes mångåriga arbete med standarder . Priset för bästa artikel i förbundets tidskrift N ordic Concrete Research under treårs perioden sedan föregående betongforsk ningsmöte (Tavastehus 2011) gick till Martin Kaasgaard vid Danskt T eknologiskt Institut för en artikel om självkom pakterande betong och beständighet.  REFERENSER Proceedings, XII Nordic Concrete Research Symposium, Reykjavik, Iceland, Aug. 13-15, 2014. Nordic Concrete Research, Publi cation No. 50. Editor: D. Bager. 532 pp.

SIS. Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner. Svensk Standard SS 812310:2014. Swedish Standards Institute, Stockholm, 2014, 48 s.

| TEKNIK |

Slaggbetong minskar koldioxidutsläpp När ett parkeringshus skulle byggas i Göteborg använde betongleverantören en betong med 50 procent slagg av cementmängden, vilket är tillåtet enligt SS 137003 om den ger önskad funktion och om det kan påvisas genom provning. Därmed sparades 200 ton koldioxid.

TEXT: CURT ARNE CARLSSON, FÄRDIG BETONG

NÄR HSB låter uppföra Brf Flatön på Eriksberg på Hi-

singen i G öteborg får miljöhänsyn stort utrymme vid val av material. Huset består av ett fyra våningar högt lamellhus och 85 bostadsrätter med underliggande uppvärmda parkeringshus och förråd. Konstruktionen uppförs med 6 5 00 kvadratmeter skalväggar och 13 000 kvadratmeter plattbärlag. Totalt går det också åt cirka 4 300 kubikmeter platsgjuten betong.

Betongens enda miljöproblem av dignitet är de koldioxidutsläpp som sker när cement tillverkas, även om cirka 15 procent av dessa absorberas i b efintliga betongkonstruktioner. Därför har ett intensivt arbete inom cementindustrin pågått de senaste 20 åren för att reducera koldioxidutsläppen och under denna tid har en 20-procentig förbättring skett.

En effektiv åtgärd att reducera koldioxidutsläppen är att delvis ersätta cement med andra material, som ger ungefär samma betongegenskaper, men som uppvisar väldigt låg koldioxidbelastning. Exempel på sådana material är mas ugnsslagg och flygaska. Dessa material, som under lång tid har använts vid betongtillverkning, är restprodukter vid järnframställning respektive eldning av koldrivna kraftverk.

De bidrar till att utöver koldioxidreduktionen ge betongen mycket goda egenskaper som till exempel mindre risk för sprickbildning, sulfatresistens, täthet mot syror och klorider. Både slagg och flygaska har liknande mineralisk sammansättning som cement, även om innehållet av huvudmineralerna skiljer sig åt, och innehållet av tungmetaller är lika lågt, vilket gör innehållet helt

52

BETONG 4 | 2014

ofarligt för människan. Som exempel kan nämnas att den masugnsslagg som använts i projektet Flatön i Byggvarubedömningen ges betyget ”rekommenderas”.

När ett P-hus projekteras hamnar mestadels av bjälklaget i exponeringsklass XD3. Skälet är, att man vill förvissa sig om ett betryggande kloridskydd för armeringen.

I övrigt finns det inga beständighetskrav för uppvärmda P-hus. XD3 medför en betong med ett vattencementtal på 0,40, som ger hög hållfasthet, svårbemästrad gjutbarhet och i k ombination med tjock platta risk för sprickbildning. Detta ställer i sin tur ofta krav på användning av anläggningscement, mer sprickfördelande armering och stora mängder tillsatsmedel. Det blir därmed en dyr lösning och den är tungt koldioxidbelastande.

I projektet Flatön efterfrågade beställaren ett alternativ, som var miljövänligare och med bättre gjutbarhet, men med minst lika stort kloridmotstånd som en betong med enbart anläggningscement. Vi använde då en betong som i detta fall innehåller 50 procent slagg av cementmängden. Den uppvisade så bra kloridmigrationsvärden att ett vattencementtal lika med 0,45 med bibehållen eller till och med bättre kloridtäthet kunde användas (se fig. 1). Denna betong har dessutom ungefär samma temperaturförlopp vid härdning som den med anläggningscement.

Enligt SS 137003 är det möjligt att använda en alternativ betongsammansättning om denna ger önskad funktion, i det här fallet kloridtäthet, och om detta kan påvisas genom provning.

Figur 1. Migrationskoefficienter i betong med olika mängd slagg vid 28 respektive 56 dygn jämfört med betong med rent anläggningscement (NT Build 492). Lägg märke till att slaggbetongen har ett högre vctekv än betongen med anläggningscement.

– Vi har på det sättet både sparat pengar med bibehållen eller bättre kvalitet och dessutom bara på den här bottenplattan på cirka 1 0 00 kubikmeter sparat cirka 200 ton koldioxid. Det lär faktiskt motsvara, att jag kör min bil 31 varv jorden runt, säger Leif Einarsson på Tuve Bygg som är ansvarig för betong stommen.

a

EXPERTEN KAN MAN SLIPA FIBERBETONG?

Hur är det att tsålslipa fiberbetong på ett gar agegolv? Undr ar över både plastfibrer och stålfibrer. /Fredrik

Hej Fredrik, slipning av ett hårdnat betonggolv påverkas generellt inte av typ av fibrer. Ett problem som kan uppstå är när fibrer som hamnar nära ytan lossnar under glättningen, vilket då kan leda till att det blir märken i betongytan. Detta kan bli extra tydligt vid grövre styvare typ av fiber. Oavsett typ och dimension på fiber bör man försöka få ytskik-

tet någorlunda fritt från fibrer, detta underlättas om betongen har en lös konsistens (S4-S5 / halv-fullflyt).

Dessutom bör man försöka trycka ner fibrerna efter gjutning, exempelvis med verktyg enligt bifogad bild Ett garagegolv innebär ofta att betongen exponeras för tösalter och fukt (samt ibland även frost). Detta gör att vanliga stålfibrer som hamnat nära ytan då kommer att korrodera (rosta). Men det är främst ett estetiskt problem.

Lycka till. /Oskar Esping

Gjuta hjärta till möhippa?

Kan man hobbygjuta ett hjärta med cement av sorten A45? Vi ska gjuta ett större hjärta på en möhippa och min pappa som är i byggbranschen hade en sån säck över. /Petra

54 B E T O N G 4 | 2 0 1 4

Hej Petra! Det går generellt bra, men kolla med tillverkaren av produkten och läs informationen på säcken. /Erik Viggh

PIGMENT TILL BETONG? Min arkitekt och jag pratar om att gjuta betong runt en pool istället för stenläggning. Vi gillar dock inte den bruna ton som våt betong får. Vi är ute efter en ljusare betong, som i torrt skick är mer som kalksten och i vått skick blir endast mer grå. Hur gör vi? /Eric

Hej Eric, det är fullt möjligt att få en ljusare färg på betongen genom blanda att 20 procent grå och 80 procent vit cement. Sten- och grusmaterialet (ballasten) påverkar också såväl gråton som kulör. Det är därför bra att prova sig fram med såväl cement som ballast för att få önskad nyans. Eftersom du önskar en kalkstensfärg kan det vara klokt att välja en kalkstenskross med en gradering av 0 - 8 m m.

Ett sätt att behandla betongen är att stålglätta eller terrazzoslipa betongen med diamantslipmaskin. Det senare är vanligt i Sydeuropa, men då riskerar man i vårt klimat att ytan blir mycket hal särskilt när isbeläggning bildas vid kall utstrålning och frost. En lösning är då att använda metoden “rustik terrazzo” som innebär att man direkt efter gjutningen sprayar på en så kallad retarder som hindrar härdingen av cementen på den yttersta ytan. Dagen efter kan man med hjälp av en mjuk borste och vatten borsta bort cementpastan, varvid ballasten blir frilagd, «vaskad» - och halksäker. Retarder finns med olika verkan, dvs för olika friläggningsdjup. Jag antar att du vill ha en grund, fin, friläggning. Med sina framvaskade, nakna, toppar skapar stenarna en yta som ger större friktion mot bara fötter eller skor. En nivåskillnad åstadkoms således mellan de frilagda stenarna och cementpastan.

Det här svaret har jag fått hjälp med av den kunnige Anders Carlehed hos Herrljunga Terrazzo. /Arne Hellström

TILLSÄTTA FLYGASKA I CEMENT? Jag jobbar på ett värmeverk och har tillgång till flygaska från cyklon, kan jag tillsätta tio procent flygaska i cementen när jag blandar? /Martin

Hej Martin, tänk på att askan kan innehålla en del föreningar som kan reagera med komponenter i betongen såsom ballast och ge upphov till expansion som medför sprickbildning. Det kan även finnas en del kolrester i askan som kan flyta upp mot betongytan och ge svarta eller mörka stråk som i sin tur ger en flammig yta.

För att kunna ge dig ett mer detaljerat svar behövs information om värmeverket, vad som förbränns samt vilken förbränningstemperatur som verket erhåller. /Martin Hansson

MARKNADSTORGET

MARKNADSTORGET

| SIGNERAT |

UTVALD PERSON TYCKER TILL HANNAH LUNDSTRÖM, ANSVARIG PÅ WOMENGINEER, TRAINEE LKAB

FLER KVINNOR SOM FÖREBILDER NÄR JAG började läsa till civilingenjör på Teknisk fysik var vi tre tjejer av 30 studenter. Det tog ett halvår innan jag hoppade av. Och ytterligare ett halvår innan nästa tjej slutade. För mig berodde det inte på att jag inte trivdes, att jag valt fel utbildning eller att det var för få tjejer i klassen. Nej, för mig var anledningen att jag inte förstod vad en ingenjör gör. Jag såg inte vad jag kunde bidra med och saknade ingenjörskvinnor som förebilder.

Ett år senare, 2008, startades Womengineer av två studenter vid KTH. Womengineer är en webbplats där kvinnliga ingenjörsstudenter från olika universitet runt om i Sverige bloggar om deras vardag. Womengineer lyfter även fram yrkesverksamma ingenjörer för att inspirera och visa på den mångfald som ingenjörsyrket innebär.

Idag kretsar mycket av debatten kring ett företags ansvar att anställa fler kvinnor, speciellt inom teknik, IT och industri. Men en lika viktig aspekt i frågan är att lyfta fram de kvinnor som finns i företaget. Förebilder är avgörande. Jag behöver kunna identifiera mig med den utbildning och det företag där jag väljer att arbeta. Och jag har lättare att identifiera mig med andra kvinnor.

För det är inte lätt att uppmuntra unga tjejer att vara kreativa, när alla byggleksaker riktar sig till killar. Det är inte lätt att inspirera tjejer att läsa vidare inom teknik, när deras mammor jobbar inom vård och omsorg. Och det är inte lätt att söka ett jobb inom industrin, när du tror att du kommer vara ensam tjej på arbetsplatsen. I lunchrummet, på fikarasten och i ledningsgruppen.

Därför finns Womengineer. För att visa att du inte är ensam, för att berätta om alla smarta kvinnor som är helt nödvändiga för vårt samhälle och dess utveckling. För att visa att alla ingenjörer inte är män.

Imorgon börjar jag som trainee på LKAB och den här gången tänker jag inte hoppa av efter ett halvår.

För tillsammans kan vi skapa en mer nyanserad bild av en ingenjör och fortsätta att inspirera unga tjejer. 

| TEKNIKMIX |

Solida studentbostäder FÖRETAGET SOLEED i Eksjö har

börjat tillverka husmoduler i kerambetong som går att stapla och flytta efter behov. Kerambetong kallas även densitbetong och är tätare och lättare än vanlig betong med en högre hållfasthet som gör den ypperlig för modulbygge.

– Våra tunnaste väggdelar består av åtta millimeter betong vilket gör de så lätta att de kan transporteras två i taget på lastbil, säger Anders Olson, ansvarig för teknikutveckling på Soleed Sweden till Ny Teknik.

Just nu pågår tillverkning av 280 bostadsmoduler för studenter i Sätra i Stockholm där modulerna levereras fullt färdiginredda med fönster, dörrar, garderober och

köksskåp. Bostadsytan blir 25 kvadratmeter.

Varje modul har egen värmeåtervinning i ventilationen.

– Vi använder en ny tysk ventilationsteknik som innebär att vi inte behöver kanaler till ett centralt värmeåtervinningsaggregat, säger Anders Olson.

I Sätra ska modulerna staplas i två respektive fyra våningar, men de är dimensionerade för sex.

Enligt Soleed kan tolv våningar byggas.

– Vi har försökt få in det här byggsystemet sedan 2004 i branschen, men det är först nu när vi kan tillverka färdiga moduler och gå direkt till slutkund i stället för via entreprenörer som vi har fått lite fart, säger Anders Olson.

FÖRORENAD BETONG ÅTERVINNS

Dubbelt så dyrt att bygga järnväg

GENOM ATT ta bort det yttersta skiktet så kan förorenad betong återvin-

DET ÄR dubbelt så dyrt att bygga järnväg som bilväg. Det berättade professor Bo-Lennart Nelldal på KTH:s Järnvägsgrupp på seminariet ”Järnväg eller bilväg, vad är bäst för samhället?” som anordnades av Deloitte i samarbete med Affärsvärlden under Almedalsveckan.

Att bygga en mil tvåfältsväg kostar 200 miljoner kronor per mil. Bygger du motorväg kostar det mellan 500 miljoner och en miljard. Det ska jämföras med järnväg som kostar 600 miljoner för enkelspår och 1-2 miljarder kronor för dubbelspår.

– Men det finns luckor i de samhällsekonomiska kalkylerna. Vi borde värdera upp tåggodset, sa Bo-Lennart Nelldal.

Han berättade också att en bilväg släpper ut mer än dubbelt så mycket koldioxid som järnväg beräknat på varje passagerare.

Bo-Lennart Nelldal sa sig vara för höghastighetståg men tycker även en satsning på snabb järnväg för godståg är en förutsättning för att nå våra miljömål.

– Idag åker det en lastbil var 15:e sekund över Öresundsbron men bara ett godståg var 40:e minut, sa han.

nas, vilket ger både miljömässiga och ekonomiska vinster. Det skriver recyclingnet.se och hänvisar till en färsk rapport från Avfall Sverige.

Betong från tre rivnings- och saneringsprojekt ingick i studien. Den var förorenad med ämnen som kan vara skadliga för både människor och miljö, exempelvis PAH och pesticider eller andra organiska ämnen.

Resultaten visar på att halten farliga ämnen kan minska betydligt genom att man avlägsnar de yttersta 0,1 till 0,5 centimetrarna. Merparten av betongen kan därefter återvinnas, förslagsvis som utfyllnadsmaterial vid nybyggnation. Beräkningar visar att denna behandling kan innebära såväl miljömässiga som ekonomiska och administrativa fördelar.

– Visserligen krävs det ytterligare undersökningar av långsiktiga effekter innan denna återvinning kan ske i större skala. Rapporten visar ändå på att det finns stor potential att förebygga deponering av avfall, säger Johan Fagerqvist på Avfall Sverige till recyclingnet.se.

Projektet har finansierats av Avfall Sverige, SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond), BT Kemi efterbehandling, Fortifikationsverket, Svevia, WSP, NCC, ALS Scandinavia och Sweco.

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm