Tidskriften Betong 5 2014

NR 5/November 2014 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

K NY O L A LA H E IN M V SI Å R DA !

Möt våra stolta

BETONGKVINNOR TRÄFFPUNKT BETONG 14

Fullträff för branschen ARKITEKTUR

Betong i Venedig

RIO MOT OS

Strejker och betong

Betong.se/ KOLLA IN VÅR NYA HEMSIDA/ EXPERTERNA SVARAR/ RÖSTA PÅ ÅRETS BETONGPRISTAGARE/ ANMÄL DIG TILL NYHETSBREVET/ KÖP BILJETT TILL BETONGGALAN

| INNEHÅLL |

NR 5/Oktober 2014

31

Granskat

ARTIKLAR & REPORTAGE 12 Rio de Janeiro Efter fotbolls-VM är det nu dags för Rio att sadla om till Olympiastad. Tidskriften Betong är på plats.

23 Träffpunkt Betong 14 Så har då betongbranschens nya träffpunkt ägt rum. Paneldiskussioner och kortföreläsningar var nya inslag. Se bilderna och läs referatet.

31 Granskat: Hur mår kvinnorna i branschen?

Betongbranschen domineras av män, men det finns en hel del kvinnor som trivs utmärkt.

Tidskriften Betong har träffat några av dem.

37 Arkitekturbiennalen i Venedig Biennalen i Venedig letar efter kärnan i arkitekturen, det fundamentala. Tidskriften Betong letade efter detsamma och hittade massor av betong.

12 Rio de Janeiro Mellan VM och OS. Följ med bland strejker och betong.

I VARJE NUMMER

TEKNIK

4 Ledare

46 Fuktinträngning vid prefabbygge granskas

Koldioxidfrågan har varit som en sovande björn. Dags att väcka den.

6 Mixat Svensk segrare i WAF och ny markstensfabrik i Strängnäs.

43 Betongföreningen Nu startas en ny kommitté om ASR.

54 Fråga Experten!

Läckande pool lagas och undervattensgjutning löses.

57 Signerat Slagg i betongen är inte en självklar miljövinst, menar Henrik Vinell från Strängbetong, som tycker synsättet måste vidgas lite.

Linn Sundberg vann tävlingen ByggOpus för bästa examensarbete där hon försökt lösa problemet med fuktinträngning under byggtiden vid elementbygge.

50 Betongens framtida utamningar Nu har vi tagit reda på var trenderna pekar för betongen i framtiden. Genom tre olika intervjuer har Margareta Redlund-Laninge gjort en sammanställning exklusivt för Tidskriften Betong.

58 Teknikmix Pyramiderna byggdes av betong och vibrationer tas bort med nytt verktyg.

BETONG 5 | 2014

3

LEDARE Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

UTGES AV BETONG MEDIA AB Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG & BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

» Men jag längtar efter den tid då blickarna höjs och koldioxidfrågorna är klarvakna och bedöms utifrån ett nyktert livscykelperspektiv. «

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

KREATIV REDAKTÖR Carina Tyskbo: carinatyskbo@yahoo.com

WEBBREDAKTÖR Maria Marteleur: maria.marteleur@gmail.com

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@formkult.se

REDAKTIONSRÅD Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Hans Hedlund, Arne Hellström, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin, Sigrid Zenger och Lena Åhl.

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Hans Flygare hans@annonshuset.se Albin Flygare albin@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Telefon: 073-656 09 03 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

Väck björnen!

VÄCK INTE DEN björn som sover. Så resonerade betongbranschen för drygt tio år sen. Björnen var koldioxidfrågan och gjorde sig bäst i slumrande tillvaro.

Men en dåsig björn uträttar inte mycket. Det gör dock en pigg och vaken. Vilket har visat sig. Betongbranschen har uträttat mycket nu när de har en nafsande björn i hasorna. Nya cementsorter har kommit där koldioxidutsläppen minskat med 15 procent och betongsorter som minskar utsläppen med upp till 50 procent har profilerats.

Men jag måste ändå säga att den efterlängtade björnen är lite yrvaken. Väldigt mycket fokus ligger på tillverkningsfasen, alltför lite på bukarskedet. Men allting har en början och en björn som nyligen kommer från idet börjar väl leta mat där det är enklast och just produktionsfasen är enklast att bedöma. Alltid en början.

Men jag längtar efter den tid då blickarna höjs och koldioxidfrågorna är klarvakna och bedöms utifrån ett nyktert livscykelperspektiv. Där det bestäms hur lång livslängd en byggnad eller konstruktion ska ha och där materialet väljs utifrån det.

Jag minns när jag var i Japan med några arkitektstudenter och vi skulle besöka ett hus helt byggt i papper. Det skulle ligga precis bakom nästa gathörn och spänningen steg. Vi möttes av ett hus i betong. När vi frågade visade det sig att pappershuset brunnit ner för något år sen och nu ersatts av något mer bestående.

Katastrof? Nja. Hade huset varit tänkt att stå i endast några år var papper ett bra val. Då hade betong varit ett dåligt val. Men skulle det stått längre var pappersvalet ett fiasko.

På Luleå tekniska universitet håller forskare på att försöka trycka sönder en uttjänt betongbro som blev över när järnvägen drogs om. De fick trycka mycket hårdare än någon någonsin trott. Våra betongbroar beräknas ha en livslängd på 120 år, men sanningen är den att vi inte vet hur länge de står. Vi har inte så gamla betongbroar ännu och de vi har är starkare än vi trott.

Vi har skrivit en del om brand i trähus och jämfört det med betonghus. Naturligtvis har vi fått en del kritik för det. Men konsekvenser av brand är ett av de fakta som har sin plats i bedömning av byggmaterial. Det tycker försäkringsbolagen. Det tycker byggherrar. Men därmed inte sagt att trä är ett dåligt val. Det beror på hur länge huset eller bron ska leva.

Ska det stå i 20 år? Eller 40 år? Eller 140 år? Betong klarar alla funktionskrav som ställs när det gäller ljud, brand, fukt och hållfasthet. Fast det klarar även mycket mer än så. Bygger du med betong får du en överkapacitet, en hållbarare hållbarhet än vad som föreskrivs. Det måste björnen ha klart för sig när han jagar sina offer.

TRYCKERI

Roger Andersson, chefredaktör

ÅTTA.45 Karlsrogatan 2, 170 56 Solna

OMSLAGSBILD Betongarbetare Therese Hellman Foto av Audrey Erath

4 BETONG 5 | 2014

Saxat Klippt & skuret ”SMUGGLADE SPRIT under betong. Under betongblocken i lastbilssläpet fanns tusentals liter öl och sprit”. /Skånska Dagbladet

får en uppväxt inramad av asfalt och betong, födda att gå till spillo.” /Aftonbladet

”BARN SOM

MIXAT

Mixade nyheter från betongvärlden

Ture No8 vann Betongpris DET BLEV Ture No8 på Grev Turegatan i Stock-

holm som vann Svensk Betongs Arkitekturpris Prefab. Priset mottogs av Tobias Nissen på Vera Arkitekter vid prisutdelningen på Kulturhuset i Stockholm den 8 oktober. Ur motiveringen läser vi bland annat: ”Med ett sinnrikt utformat betongelement, som varierats och placerats i olika liv, har gatufasaden getts en uttrycksfull gestalt som väl balanserar mellan enkelhet och rikedom.”

Tobias Nissen är även nominerad till Årets Betongarkitekt, ett pris som delas ut på Betonggalan på Berns i Stockholm den 13 november.

Ny studie: MINDRE KOLDIOXIDUTSLÄPP I BETONG

Skatepark i Sundsvall göts helt i betong 200 KUBIKMETER betong. Så mycket

levererade Skanska när det var dags att bygga en helt ny skatepark i Sundsvall.

Thomas Eriksson är områdeschef på Skanska för området asfalt och betong.

Han säger att den stora utmaningen var att få betongen i precis rätt konsistens.

Den har nämligen gjutits över speciella former som har tillverkats av ett kanadensiskt bolag, Beaver Concrete, som är specialiserade på just skateparker.

– Det är sprutbetong. En så bra betong som var möjlig att skapa för det här ändamålet, men kravet var att den samtidigt skulle vara hanterbar att forma. Vi provade oss fram tills vi hittade rätt konsistens, säger

6 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

Thomas Eriksson på Skanska.

Parken har tagit fyra år att bygga från planering till färdigställande.

– Det är en trend bland kommuner i hela landet att de här anläggningarna läggs centralt. Skateboard och BMX är ingen tillfällig fluga, de har båda kommit för att stanna, säger säger Lars-Ove Johansson till ungisundsvall.se.

Och för Skanska har projektet i Sundsvall genererat fler uppdrag i form av skateparker.

– Vi gjorde ett liknande projekt i Luleå och ett som vi ska påbörja snart i Härnösand. De var imponerade av det arbete som vi hade gjort här i Sundsvall, säger Thomas Eriksson.

ENLIGT EN forskningsstudie som Lunds Tekniska högskola och företaget Cementa har gjort om byggsektorns materialtransporter framkommer det att vilket material som hus byggs i har betydelse för miljön.

För betong är utsläppen, enligt den nya forskningen, 613 kilo koldioxid per undersökt lägenhet, medan motsvarande siffra är mellan 920-1131 kilo koldioxidutsläpp per lägenhet som byggs med träprodukter. Det innebär att betong är koldioxidsmartare än trä – eller i alla fall används mindre koldioxid i framställning och transport av betong än av trä.

Det är flerbostadshus från 2012 som har undersökts. I studien framkommer det att det totala transportavståndet beräknades vara 439 kilometer per lägenhet, något som motsvarar 613 kilo koldioxid. Detta enligt ett pressmeddelande från Cementa.

För att undersöka hur transportavståndet påverkas då produkter som till största delen färdigställs i fabrik används, beräknades även transportavstånd för fabrikstillverkade planoch volymelement av trä.

I detta fall blev det totala genomsnittliga avståndet 9201131 kilometer per lägenhet vilket motsvarar utsläpp av 920-1131 kilo koldioxid.

– Transporter på vägar påverkar samtidigt människor och miljö och det är därför angeläget att effektivisera transporter så att de minimerar inverkan på människor och miljö samtidigt som behovet av transporter tillgodoses, säger Robert Larsson, Industridoktorand i konstruktionsteknik vid Lunds Tekniska Högskola.

| MIXAT |

SVENSK VINNARE I WAF METRO ARKITEKTER, en del av Sweco-koncernen,

och Rundquist Arkitekter var en av vinnarna när priserna i World Architecture Festival i Singapore delades ut i början av oktober. Det var i kategorin Future Projects Infrastructure som Sweco fick första pris med Linköping Centralstation. Sverige fick en halvseger till när det Colosseuminspirerade Dalarna Mediabibliotek vann i kategorin Higher Eduacation Research. Dock gick priset till de danska arkitekterna på Adept.

Starka i Strängnäs I AUGUSTI i år öppnade Starka sin nya anläggning i Sträng-

näs. Den kommer tillverka marksten, plattor och kantsten i betong.

– Nu kommer vi närmare våra kunder och kan minska påverkan på miljön tack vare ett optimerat distributionsled, säger Lars-Henrik Persson, vd på Starka.

Etableringen innebär en investering på närmare 40 miljoner kronor och när fabriken tas i full drift kommer den att ha ett tiotal anställda.

3D-skrivare byggde betongslott DEN AMERIKANSKE entreprenören Andrej Rudenko har gjort det. Byggt ett slott i betong med hjälp av en 3D-skrivare. Det var för två är sedan han började använda 3d-skrivare. Hans första testmaterial var plast och då började idén om ett slott växa fram. Efter ett tag testade han att använda olika sorters cementblandningar. Och nu står slottet klart. Det är en replika av en

europeisk medeltidsbord, men saknar än så länge ett heltäckande tack. I övrigt är det komplett med tinnar, torn och tillhörande trappa. Men den som väntar på att slottet ska stå helt färdigt behöver inte vänta länge. Rudenko har kommit fram till ett sätt att skriva ut ett stabilt tak och väntar nu på köpare som skulle kunna tänka sig att äga ett betongslott i miniatyr.

Betongarbetare eftersökta i Stockholm EN BYGGBOOM väntas under nästa år i Stockholm. En av de mest attraktiva kompetenserna är betongarbetare.

De många stora byggprojekten i regionen som väntas starta under nästa år skapar nya jobb på den lokala byggarbetsmarknaden, enligt ny prognos från Arbetsförmedlingen.

Uppsving väntas för byggnadsingenjörer, betongarbetare, glasmästare, VVS-montörer och anläggningsarbetare. Det är framför allt unga som väntas vara de som har chans på de nya jobben som skapas i och med det ökande antalet byggen i huvudstaden.

Betong i Växjös nya landmärke

NÄR VÄXJÖ bygger på höjden väljer man betong. Det är Skanska med Tengboms som arkitekter som precis startat bygget av det nio våningar höga World Trade Center. Två våningar blir garage, resten kontor.

– Byggnaden kommer ha HDF-bjälklag med skifferfasad med bakomliggande utfackningsvägg med stålstomme, säger Hanna Lindbladh på Skanska.

Målet är att fastigheten ska certifieras enligt Leed Platinum.

BETONG 5 | 2014

7

| MIXAT |

Finja blir helgrönt NU ÄR det klart. Finja köper vindkraftverk – och blir därmed helt självförsörjande på grön el.

I dagarna var avtalet påskrivet och därmed är Finja nu ägare till två nyckelfärdiga vindkraftverk efter köpet av vindkraftsbolaget OX2.

– Det här ligger helt i linje med våra värderingar som familjeföretag, där investeringar för framtiden alltid är i fokus, säger Gull-Britt Jonasson vd på Finja.

Vindkraftverken ligger I Sollefteå på Rödstahöjden, åtta

kilometer från staden. Där är vindförhållandena mycket bra eftersom högtsa punkten över havet är 400 meter.

Medelvinden är sju meter per sekund där. Det innebär att verken förväntas producera 19 GWH per sekund, vilket motsvarar hushållsel för 4 000 hushåll, som dessutom är betydligt mer än den mängd energi som Finja själva behöver för att kunna driva sin verksamhet.

Vindkraftverken ska stå helt klara hösten 2015.

| ANSLAGSTAVLAN |

Tråkigt och dåligt!

VILKEN TRÅKIG artikel ni publicerade om bränder, osaklig och dåligt researchad. Trist. /Susanne Den kanske kan tyckas tråkig, vi har gjort betydligt bättre och roligare artiklar. Men däremot är researchen inte dålig, den är riktigt grundlig. /Roger

Jättebra nummer!

SPECIELLT Gran-

skat, Varberg och teknik-artiklarna. /Alf

Tung tack!

MYCKET SKÄRPT ledare i senaste numret. Tack för din klarsyn i invandrarfrågan! /Petter

| UTBLICK |

Rio mot OS-2016 U

Sportbyggen har varit många i Brasilien de senaste åren. Inför fotbolls-VM byggdes stora arenor och nu växer den olympiska parken fram inför sommar-OS 2016. Med två år kvar till OS i Rio de Janeiro besöker vi den gigantiska byggarbetsplatsen, där 305 000 kubikmeter betong behövs, där arenor byggs så att de kan förvandlas till skolor och där 2 700 arbetare strejkat för bättre förhållanden.

TEXT: MARIA HAGSTRÖM FOTO: MARTINA HOLMBERG

I utkanten av Rio de Janeiro pågår stadens största byggprojekt. Här ska världens främsta atleter tävla i ett flertal arenor och sporthallar, men just nu är det en 1,18 miljoner kvadratmeter stor byggarbetsplats.

riktades världens blickar mot Brasilien. Landet hade spänt sina muskler och tolv VM-arenor byggdes eller renoverades på olika håll i landet. Nu väntar nästa stora sportevenemang. Om två år ska Rio de Janeiro ta emot atleter från hela välden när sommar-OS arrangeras i staden.

Brasilien vill visa sig från sin bästa sida, men där finns baksidor. Kåkstäder har rustats upp, men landets stora arenabyggen har också tvingat nära 30 000 familjer att lämna sina hem, enligt en studie av Folkkommittén för VM och OS. Och få av familjerna har fått anständiga ersättningsbostäder.

Själva bygget och renoveringen av arenorna inför VM och OS har även de kantats av problem, konflikter och förseningar. I våras stannade OS-bygget av när mer än 2 500 arbetare gick ut i strejk.

Allt det här gör att det som journalist kan vara svårt att bli insläppt på bygget av den olympiska parken, menar fackförbundet Sintraconst-Rio. Om det beror på det, eller något annat, får vi inte något svar på, men det krävs över en månads ständigt återkommande förfrågningar innan vi får komma in i parken, om så bara för en kort stund och utan att få prata med byggarbetarna där.

Bakom stängsel i västra Rio de Janeiro breder en gigantisk byggarbetsplats ut sig - 1,18 miljoner kvadratmeter stor.

NDER FOTBOLLS-VM

BETONG 5 | 2014

13

Den olympiska parken sysselsätter 2 500 arbetare. Tre stora företag har gått samman för att tillsammans utföra de mest omfattande byggena på området.

»Betong används nästan alltid vid vanliga byggen.

Det är både tids- och kostnadseffektivt och det är en del av vår byggkultur, det är tradition.«

14 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

Det är vad som kallas för ”Hjärtat av Olympic och Paralympic Games 2016”.

Här har den gamla Jacarepagua Autodrome, som tidigare låg på platsen, tagits bort; läktarna, tävlingsbanan, asfalten, skyddande räcken, betongväggar och staket. Istället syns nu början till framtida arenor. Betongfundament, stålarmering och grävskopor på den leriga marken som blänker i solen som tittat fram efter höstregnet.

Olympic Park är ett massivt bygge som pågått i två år.

– I Olympic park kan vi dela upp arenorna i mer eller mindre komplexa arenor, berättar Roberto Ainbinder, project director på Municipal Olympic Company, när vi träffar honom på huvudkontoret.

| UTBLICK |

Mer om

Rio 2016 Olympic Park AREA: 1,18 miljoner kvadratmeter Arbetet med Olympic Park inleddes 6 juli 2012 Parken byggs i Barra da Tijuca, i Rio de Janeiro.

Här kommer tävlingar i 15 olympiska och tio paralympiska sporter genomföras.

Bygget består av flera arenor/sporthallar, samt ett presscenter och hotell. I närheten av parken byggs också ”Athletes Village”, som består av 31 byggnader med 17 våningar vardera, där elitidrottarna kommer att bo.

Han pekar på en karta över parken som sitter på en vägg i byggnaden där kontorsarbetet i samband med OS samlats under ett och samma tak.

– De mer komplexa arenorna började vi bygga först, som press-centret IBC, som är nästan 100 000 kvadratmeter stort och tar nästan två år att bygga. De andra som inte är lika komplicerade har fått vänta. Vi följer en plan och vi måste leverera till ett visst datum.

Datumet är den 5 augusti 2016. Då måste allt vara klart och testat och OS drar igång. Flera medier har dock rapporterat om förseningar, men Roberto Ainbinder är inte orolig.

– Allt är totalt under kontroll. Var 15:e dag får vi rapporter om utvecklingen av arbetet. Vi är totalt trygga.

Det mesta i parken byggs av PPP, public-private partnership, som består av tre företag som gått samman under OS-bygget. Men det finns ytterligare fyra företag som bygger en sporthall var: Develodrome, Handball Arena, Aquativ center och Tenniscenter.

– I PPP har vi tre stora företag som har kunskaper som kompletterar varandra. Det blir mer bekvämt för oss. Det är vanligt i Brasilien att företag går ihop på det sättet vid stora byggen, säger Roberto Ainbinder.

Något annat som är mycket vanligt i Brasilien är användandningen av betong.

– Betong används nästan alltid vid vanliga byggen. Det är både tids- och kostnadseffektivt och det är en del av vår

Byggandet av de permanenta idrottsanläggningarna ska miljöcertifieras enligt LEED. Municipal Olympic Company, EOM, är ett kommunalt olympiskt bolag som grundades i augusti 2011, för att samordna och genomföra projektet och andra projekt som har anknytning till OS 2016.

PPP, private-public partnership – är ett partnerskap som skapats för byggandet av Olympic Park och därefter underhållsarbetet i över 15 år. PPP bygger det mesta i parken: infrastruktur, tre arenor, presscenter, hotell och Athletes Village Andra anläggningar - Aquatic Center, Tennis Center, Velodrome och Handball Arena – byggs av fyra andra företag.

BETONG 5 | 2014

15

| UTBLICK |

Under två veckor i våras stannade bygget av OSparken av på grund av strejk. Men bygget är ändå inte försenat, intygar ansvariga för projektet.

byggkultur, det är tradition, säger han.

I Olympic Park har det nu installerats en betongfabrik för att öka produktiviteten och förbättra logistiken – de behöver inte längre förlita sig på externa leverantörer. Anläggningen kan producera 65 kubikmeter betong per timme, vilket motsvarar åtta betongbilar. Fabriken kommer att kunna ge all den betong som krävs i Olympic Park, mer än 305 000 kubikmeter betong under byggtiden.

– Betongen används framförallt i de permanenta byggnaderna i parken och i bostadsområdet ”Athletic village” där atleterna ska bo. Huvudarenan är permanent och i betong, men det finns flera arenor och byggnader som är temporära och då är det lämpligt att använda mer stål, säger Roberto Ainbinder.

Till exempel är Handball Arena and Aquatic Sports Center temporära och byggda enligt nomadisk arkitektur.

– Det betyder att vi förvandlar byg-

305 000 kubikmeter betong behövs i parken och används främst till de arenor som blir permanenta.

BETONG 5 | 2014

17

| UTBLICK |

Olympiska parken har omgärdats av protester.

I våras fick arbetarna nog och krävde bättre arbetsvillkor.

En stundtals våldsam strejk fick ett bra slut för arbetarna - de fick igenom 90 procent av sina krav, vilket ses som en seger.

gena efter olympiska spelen till något annat, återanvänder dem. Handbollsarenan blir till fyra skolor. Allt är noga planerat - vi vet exakt vilka delar av handbollsarenan som ska användas till vilken skola, säger Roberto Ainbinder.

Aquatic Center kommer bland annat att byggas med hjälp av metallkonstruktioner som skruvas ihop för att underlätta demontering och återanvändning.

Poolerna i arenan byggs med modulära metallplåtar, vilket betyder att en pool efter OS kan monteras på annan plats i samhället.

Vilka är de största utmaningarna vid bygget av OS-parken?

– Att göra allt färdigt i tid till OS och att följa budget.

Har den två veckor långa strejken i parken skapat problem för er?

– Det är en del av vår verklighet. På alla håll i världen har man strejker. Vi har nu en återhämtningsplan för att få arbetet klart i tid trots den fördröjning som blev i och med strejken.

Strejken, där över 2 500 arbetare protesterade mot arbetsvillkoren, är över men förhandlingar med facket pågår fortfarande. På fackförbundet Sintraconst-Rio råder det ständig aktivitet. I små bås sitter personal och skriver, andra står upp och pratar i telefon, samtliga med knalligt orangea tröjor på sig med fackförbundets namn. På väggar finns det idolliknande bilder på förbundets ordförande Carlos Antonio Figueiredo Souza och i ett väntrum sitter människor som blivit avskedade och väntar på att få träffa fackets jurister.

Vaguiner Dos Santos Moura är chef för säkerhetsavdelningen och en av dem som haft kontakt med företagen i OS-parken och förhandlat om arbetsvillkoren.

– I början av strejken ville de inte prata med oss, men när den fortsatte och blev värre, när varenda arbetare gick i strejk, och vi tog frågan till rätten – då satte de sig ner med oss.

I samband med strejken blev det också skottlossning när arbetare och vakter drabbade samman.

18 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

– Företaget har privata säkerhetsvakter, de försökte skrämma arbetarna med vapen för att få dem att avsluta strejken.

Vi var där och ropade i mikrofonerna att vi inte tillåter beväpnade människor där inne, de är arbetare, inte brottslingar.

Nu har företaget inga beväpnade vakter längre.

Vaguiner Dos Santos Moura säger att strejken fick ett bra slut.

– Arbetarna hade kommit till en gräns, de hade jobbat för mycket. Det var mycket övertid eftersom bygget var försenat. Vi ville ha bättre villkor och löner. 90 procent av det arbetarna kräv-

de fick de igenom och det är fantastiskt!

Bland annat gick företagen med på att öka övertidsersättningen och erbjuda bättre hälsoprogram.

Utgången av strejken i den olympiska parken kan ses som en framgång för byggarbetare i dubbel bemärkelse. I och med att OS-bygget har världens ögon på sig, smittar det som sker där av sig på resten av branschen.

Hur ser situationen ut för byggarbetare generellt i Brasilien?

– Byggbranschen är en het bransch.

Det finns många jobb och förhållandena har förbättrats mycket. För ungefär 20

år sedan gick arbetarna klädda i shorts, saknade handskar, säkerhetstänket var inte så prioriterat. Nu är det bättre. Ett stort bygge som Olympic park har en bra säkerhetspolicy. Men det finns fortfarande företag som inte respekterar de säkerhetsregler som man måste följa enligt lagen.

De stora sportevenemangen i staden har inte bara fått byggarbetare att protestera, de har också skapat protester bland andra brasilianare. VM-byggena fick mycket kritik, där kritikerna menade att kostnader skjutit i höjden och att pengar använts på bekostnad av välfärden.

»Arbetarna hade kommit till en gräns, de hade jobbat för mycket.

Det var mycket övertid eftersom bygget var försenat.«

BETONG 5 | 2014

19

| UTBLICK |

»OS ska förbättra staden, utveckla infrastrukturen och göra livet bättre för medborgarna.« – När det gäller OS-parken så försöker vi använda så lite offentliga medel som möjligt, säger Roberto Ainbinder på Municipal Olympic Company. OS ska förbättra staden, utveckla infrastrukturen och göra livet bättre för medborgarna. Den filosofin finns med i alla delar av projektet, i alla beslut som tas. Vi jobbar enligt uppdraget: ”OS måste tjäna staden”. 

20 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

| TRÄFFPUNKT BETONG |

Fullträff när betongbranschen träffades!

Den 25 september var det premiär för betongbranschens nya event Träffpunkt Betong 14 på Clarion Hotel Sign i Stockholm. 230 deltagare var anmälda och flera nya grepp provades. Bland annat presenterades flera ämnen i panelform vilket var mycket uppskattat, om man ska tro dem som Tidskriften Betong intervjuat.

TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: KENT JOHANSSON

Ingvar Börtemark, Inbocon, Lennart Wetterling, Yara, Arne Hellström, Flexpartner, Tage Hertzell, och Ulf Redtzer.

Åberg, Nordcert, Linda Wegdell, Färdig Betong, Lars inerad till Årets Sara Mendoza, Manofactory (nom Manofactory och Betongarkitekt). Elisabetta Gabrielli, Anita Lundberg, Färdig Betong.

BETONG 5 | 2014

23

| TRÄFFPUNKT BETONG |

Catharina Arehög, KTH, Louise Bergström, KTH, Emma Giesen KTH, Anita Stenler och Gerdt Lundeberg, Betonggalleriet. I bakgrunden Stefan Sandelin, Cementa.

Erik Mild, Sika, Lars Hultgren, Karin

Fernström, KTH och Frida Esselin, KTH.

Christopher Mörtsell, Färdig Betong, Tomas Bengtsson, Färdig Betong, Ola Mårtensson, Mapei, Maria Blom, chefredaktör Arkitekten och Christoffer Bäckman, Mapei.

F

ÖRMIDDAGENS tre paneler tog upp ämnena forskning till nytta för branschen, framtidens tillsatsmedel för hållbart byggande och tillsatsmaterialens påverkan av EN 206.

Kunnig panel, kunniga moderatorer som väckte tankar kring viktiga ämnen. De stora svaren hade nog ingen räknat med och de kom heller inte.

Bo Eriksson-Vanke från Trafikverket fick 25 minuter att presentera tekniska lösningar i samband med Citybanan i Stockholm. Den tiden utnyttjade han väl och varje bild hade kunnat vara en föreläsning i sig.

Under 15 minuter fick så utställarna någon minut på sig att berätta vad de gjorde där och vad man kunde förvänta i deras montrar. Färdig Betong använde tiden till tysta sekunder av eftertanke till sina bilder medan Betongindustri fyllde sekunderna till bristningsgränsen.

Hur vi vinner slaget om ungdomarna, var första paneldiskussionen efter lunch. Susan Westberg, HR-direktör på Skanska, som tidigare varit i finansbranschen, tyckte att samhällsbyggnadsbranschen är en doldis. Det finns så

dkontor i Borås är Rikard Larsson från Kabona, vars huvu pris. nominerat till Årets Miljö

Kollegor från Kabona (nominerade till Årets Miljöpris): Magnus Östman, Stefan Johansson, Timothy Andreasson och Peter Skoglund.

många roliga jobb och så många som trivs på jobbet, men för få som vet det. Så slaget om ungdomarna handlar om väl paketerad information. Tydligt svar på frågan.

Arkitekten Henrik Rundquist bjöd sen på exempel där arkitekturen fått en framträdande roll inom infrastrukturen. Vackra bilder och intressanta utläggningar om hur han tänkt var en trevlig inspirationskälla under dagen.

Därefter följde inspelade intervjuer om vilka utmaningar och visioner våra konkurrenter har. Asfaltsbranschen jobbar hårt med sin gröna asfalt och har fördelen att den är billigare att anlägga än betongen, stålbranschen har produktutveckling som sitt främsta kort och träindustrin satsar stora resurser på kommunikation och möten med rätt personer. ”Vi är en kommunikationsorganisation”, sa Susanne Rudenstam på Sveriges Träbyggnadskansli.

Som hållbara betongexempel tog moderator Mats Öberg, NCC, fram Strängbetongs fabrik i Kungsör som fick Leanpriset i år och NCC:s projekt med att renovera miljonprogrammet.

Stålbyggnadsinstitutets vd Johan Söderquist hade en paneldiskussion om armering. Utlovat var koll på rostfritt och fiber, men av det märktes inget. Istället fick vi veta mer om galvaniserad armering. Och vanlig armering. Eller kanske inte riktigt. Magnus Lundgren på Celsa Steel Service, berättade att det i stort sett inte förekommer någon produktutveckling alls inom armering. Det som finns fungerar tydligen bra. Tekniken med utrullande armering, Bamtec, har nått sin maxkapacitet, trodde han. Det används där det går idag.

Så var det dags för årets prisutdelningar. Betongföreningens pris för Bästa examensarbete inom betongområdet 2014 gick till Jenny Axelsson och Anna Werner, Chalmers Betongbyggnad, för ”FE-modelling of a typical trough bridge with regard to distribution of load effects”.

Betongföreningens Guldmedalj gick i år till Johan Silfwerbrand, professor på KTH. Få har förtjänat Betongföreningens Guldmedalj så väl som just han. Stora insatser inom forskning och undervisning på KTH och CBI Betonginstitutet har varvats med många ideella timmar för Betongföreningens väl. Dessutom har Johan Silfwerbrand starkt bidragit till Tidskriften Betongs utveckling. Hade han varit äldre hade han fått medaljen tidigare, men det har stått andra på tur. Så även om ingen sa det högt, kunde man höra det suckas: Äntligen!

Som en liten förfest till Betonggalan den 13 november avslutades dagen med en rad Pecha Kucha-föreläsningar med de nominerade till Årets Miljöpris, Årets Betongarkitekt och Årets Betongkonstruktör. Sex minuter fick var och en och de utnyttjade tiden väl och publiken fick en bra exposé av många intressanta projekt. 

Gösta Pehrsson, Peikko, Bodil Hökfors, Cementa (nominerad till Årets Betongforskare), Lena Åhl, Betongindustri, Pernilla Skog, Peikko, Jan Lindén, Peikko och Orlando Lopez, Peikko.

Vera Arkitekter (nomiLena Frick, Svensk Betong, Mikael Holm, Vera Arkitekter, Tobias Nissen, Matz, Vera Arkitekter.

Karin och Arkitekter Vera Stoltz, Kristian itekt), nerad till Årets Betongark

Mats Emborg Betongindustri, Sven

Olsson, Sto Scandinavia och Stefan Alstermark, Cementa.

| TRÄFFPUNKT BETONG |

Vad tyckte du om Träffpunkt Betong?

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: KENT JOHANSSON

1.

2.

3.

4.

5.

Hur var Träffpunkt Betong tycker du?

Vad gav mest intryck av det du hört eller sett?

Varför behöver branschen träffas så här?

Hur ska branschen träffa rätt när det gäller de unga?

Kommer du tillbaka till Träffpunkt Betong igen?

Per Davoust, Grace 1. Kul och givande.

Paneldiskussionerna med branschexperter var bra och mer personliga. Paneler med personer utanför branschen är dock viktiga för att få fler synvinklar och åsikter om det vi sysslar med. En balans behövs och denna gång kändes det bra.

2. Presentationen av Citybanan. Projektet är både imponerande och inspirerande i storlek och komplexitet.

3. För att träffa branschkollegor och få inspirationsboost. Det ÄR en kul bransch vi arbetar i!

4. Som vi fick höra vill yngre idag ha en djupare innebörd i arbetet än ”bara” ett jobb. Betongbranschen behöver kommunicera en tydligare värdegrund och det inspirerande faktum att det vi gör består under lång tid. Att kunna säga till vänner och bekanta ”Jag byggde det” är en bekräftelse i klass med många ”likes” på Facebook.

5. Givet!

Katja Fridh, Lunds Tekniska Högskola 1. Intressant och rolig.

2. Viktigast tycker jag naturligtvis är att överbrygga mellan industri och högskola. Det framkom tydligt att det behövs och vi måste hitta mötesplatser för det. Det är också väldigt intressant med information om olika komplexa byggprojekt och att höra om hur arkitekter arbetat med betongens estetiska fördelar.

3. Mötesplatser är viktigt!

Jag tycker att atmosfären på Träffpunkt Betong tillät många frågor, vilket är bra.

Detta kan kanske utvecklas så att publiken blir ännu mer delaktig.

4. Det här är en framtidsbransch! Rejäla förändringar sker nu med stora pensionsavgångar. Vi måste vara lite mer stolta över vad vi åstadkommit och vara bra ambassadörer för branschen. Och vi måste nå ut i grundskolan, som senast i högstadiet men ännu hellre i mellanstadiet.

5. Det gör jag nog. Det är alltid en fråga om tid och pengar.

Inge Andersson, Skandinaviska Byggelement 1. Jättetrevlig. De här träffarna behövs så att man får möta branschkollegor.

Dagen hade en trevlig form med moderator och panelsamtal. Jag saknade dock djupet i vissa frågor.

2. Punkten om hur vi lockar ungdomar. Oerhört viktigt.

3. I vardagen sysslar man mest med det egna företaget och personalen. Vi behöver samtala om själva produkten betong. Lyfta vad som är på gång, och få höra om nya revolutionerande produktnyheter.

4. Jag tror att skolorna behöver börja med teknik riktigt tidigt för att få bort den tråkiga stämpeln.

Dessutom väljer gymnasieungdomar så tidigt en förfinad inriktning numer.

På min tid valde man grovt och förfinade efterhand.

Hur ska en 16-åring veta exakt vilken NA-inriktning man passar för i framtiden?

5. Absolut, bara det är intressanta program!

Lena Åhl, Betongindustri 1. Dagen har varit mycket bra och givande. Det är alltid trevligt att ha ett forum där branschen kan träffas.

2. Föredraget om Citybanan med Bo Eriksson-Vanke från Trafikverket. Att få en presentation över delarna i projektet och se vilken komplexitet och vilka utmaningar det har och är.

3. Att vi behöver träffas då och då är nödvändigt.

Allt från att informera oss om vad som händer och byta erfarenheter, till att prata med varandra i lugn och ro.

4. Det är ingen enkel fråga.

Idag ser många unga på byggbranschen, och framför allt området betong, mer som skitig än som attraktiv. Man anser oss inte moderna och vi utsätts för hård konkurrens av andra branscher som bedöms ha kommit längre. Programpunkten om de unga som hölls av Fredrik Holst var därför bra.

5. Ja, det kommer jag göra. Återigen, ett gemensamt forum är viktigt.

Erik Mild, Sika 1. Träffpunkt Betong var givande både när det gällde information och nätverkande.

2. Det som gav mest intryck på mig var alla de goda projektexempel som är nominerade till Betonggalans priser. De var helt klart inspirerande och visar att allt är möjligt.

3. För att informera och informeras kring aktuella ämnen och utbyta erfarenheter med varandra. Det skadar inte att nätverka med andra intresserade i bygg- och betongbranschen.

4. De unga behöver se att det finns många olika möjligheter med betong. Från stor infrastruktur till små designprojekt.

5. Absolut, för informationsspridningen och nätverkandet.

BETONG 5 | 2014

27

| TRÄFFPUNKT BETONG |

Guldmedalj till Johan Silfwerbrand Johan Silfwerbrand, professor på KTH, fick motta Betongföreningens Guldmedalj på Träffpunkt Betong den 25 september. Han är välkänd i hela betongbranschen och motiveringen berättar mycket om hans yrkesliv.

Men Tidskriften Betong valde att ställa tolv mer personliga frågor.

TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: KENT JOHANSSON

Motivering

PROFESSOR Johan Silfwerbrand disputerade 1987 vid institutionen för byggnadsstatik, KTH, på avhandlingen ”Theoretical and experimental study of strength and behaviour of repaired concrete bridge decks”. Under åren 1988-93 var han assisterande professor vid samma institution och åren 1991-95 forskare vid CBI Betonginstitutet. Under perioden 1993-2000 var han universitetslektor på KTH. Från 2002 till 2007 var Johan chef och forskningsansvarig vid CBI Betonginstitutet och därefter vd och forskningschef åren 2008-2013. Under dessa år på CBI Betonginstitutet innehade Johan även en deltidsprofessur vid KTH, Brobyggnad.

Johan Silfwerbrand har under hela sin yrkeskarriär verkat inom svensk betongforskning som forskare, lärare, forskarhandledare och forskningsansvarig i olika befattningar vid KTH och CBI. Johan har också aktivt deltagit i det internationella forskningssamarbete som sker fortlöpande och redovisat egna och andras forskningsresultat i rapporter och presentationer. Johan Silfwerbrand är ”ACI Fellow” (American Concrete Institute) och han deltar regelmässigt i ACI:s kongresser och symposier. Johan har också varit mycket engagerad inom Svenska Betongföreningen och dess verksamhet nationellt och internationellt.

28 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

1. Vilket är ditt favoritord?

Förgätmigej.

2. Vad skulle du helst förändra med dig själv om det var möjligt?

Det kanske låter förmätet, men jag är ganska nöjd med den jag är.

3. Vilket är ditt bästa jobbminne?

När jag tog hela CBI Betonginstitutet till försommarfagra Öland för det årliga internatet.

4. Vad gör du helst på fritiden?

Den tillbringar jag helst på mitt sommarställe på Öland.

5. Vilken byggnad eller konstruktion beundrar du mest?

Pantheon i Rom. 6. Vad är din favoritbetong?

Infärgad betong.

7. Vad har du för oväntad talang?

Julklappsrimmarens.

8. Vilken plats i världen skulle du helst vilja åka tillbaka till?

New York.

9. Vad står på din lista över saker du måste göra innan du dör?

Måste är kanske fel verb men jag skulle vilja skriva en novellsamling, vara med om en fullständig solförmörkelse och få Skansenpubliken att sjunga ”Betongen i mitt hjärta”.

10. Vilken forskare beundrar du mest?

Sven Sahlin i vårt land och Mete A Sozen internationellt.

11. Om du fick resa tillbaka i tiden och återuppleva en händelse, vilken skulle det vara?

Bröllopet i Kana.

12. Varför ska unga välja samhällsbyggnadsbranschen?

För att sätta avtryck i en sektor som kommer att erbjuda arbete i Skandinavien till nästa istid.

Gratulationer på Betongföreningens hemsida:

Grattis Johan! Byggbranschen behöver Grattis Johan! t flera personer som du med ett brinDet är sällsynt at en person förtjä- nande intresse för nytänkande i alla avseenden, till exempel material, nat en medalj på användningsområden, samhällekonomi, ett så miljö, med mera. Betongföreningen utomordentligt bra sätt som du! har gjort ett bra val. Lycka till även i fortsättningen. /Lars Andersson /Ghassem Hassanzadeh

Stolta

| GRANSKAT |

kvinnor i branschen

Med både en betongarbetande pappa och farfar var Therese Hellman väl insatt i vad yrket innebar.

Utan överdrift är betongarbetare ett mansdominerat yrke. När Tidskriften Betong bestämde sig för att ta reda på varför fann vi inte bara myten om det svagare könet och en tyst jargong som får vissa att lämna branschen.

Vi fann också fem stolta yrkeskvinnor.

TEXT OCH FOTO: AUDREY ERATH

BETONG 5 | 2014

31

Therese Hellman har jobbat i ett år som lärling på Skanska.

Hon trivs med gubbarna, men tror att även de skulle tycka att det var roligare med fler kvinnliga kollegor.

H

gråtjock och vårvintern kylig. Nere från ”gropen”, som är full av rutmönstrat armeringsjärn, strömmar Journeys bombastiska rockballad Don’t stop believin ur en bandspelare. En gigantisk lyftkran skjuter upp från marken och sträcker sig upp mot himlen som börjar släppa ifrån sig ett snöblandat regn.

19-åriga Therese Hellman armerar vidare efter lunchrasten. I fjol tog hon studenten från byggprogrammet med inriktning mot betong och arbetar sedan ett halvår tillbaka som lärling på Skanska. Just nu jobbar hon och kollegorna med att bygga upp den nya stadsdelen Järvastaden i norra Stockholm.

– Betongarbetare är ett intressant och varierande yrke. Jag är ingen plugghäst, utan händig, så det här passar mig väldigt bra, motiverar hon yrkesvalet.

I Sverige jobbar cirka 30 kvinnor som betongarbetare. Det är i alla fall så många som är medlemmar i fackförbundet Byggnads. I proportion till de 6 911 män som är betongarbetande medlemmar utgör kvinnorna inte ens en procent.

Therese Hellman har hittills inte haft en enda kvinnlig kollega.

– Jag tror att det beror på att det finns en föreställning om att yrket är för tungt för tjejer. Men så är det ju inte och dessutom finns det hjälpmedel. Där skulle byggprogrammen kunna göra mer genom att marknadsföra yrket bättre och slå hål på att det här inte är något för tjejer, säIMLEN ÄR

32 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

ger Therese Hellman som själv blev avrådd av några yrkeslärare på gymnasiet att jobba som betongarbetare.

Tidskriften Betong har pratat med fem kvinnor och alla tar upp myten om att yrket är för tungt för tjejer som den främsta orsaken till att de inte är fler.

Men Christer Carlsson, ombudsman på Byggnads, ser även andra orsaker till den sneda könsfördelningen.

– De kvinnor som ingår i Byggnads kvinnliga nätverk har berättat att de har svårigheter att få praktikplatser och anställningar. Får de en anställning så handlar det ofta om en provanställning. Det innebär att om det uppstår något problem under provanställningen så är det lätt för arbetsgivaren att göra sig av med tjejerna efter sex månader, säger Christer Carlsson.

Det hände 20-åriga Rebecca Baak. Hon gick ut byggprogrammet med betonginriktning för ett år sedan och hade under gymnasietiden en lärlingstjänst på ett av Sveriges största byggföretag. Det innebar att hon var i skolan två dagar i veckan och tre dagar på bygget, men jobbade även där så mycket hon kunde när hon inte hade lektioner. Hon trivdes och kom bra överens med kollegorna. Efter studenten skulle Rebecca Baak ut på en längre resa, men företaget såg inget problem i det, utan var berett att anställa henne när hon kom tillbaka igen. Men när hon under ett skollov på våren genomgick en bröstoperation och därefter blev sjukskriven i två veckor så förändrades allt.

Mer om

Jämställdhet i siffror AV BYGGNADS 6 941 medlemmar som jobbar som betongarbetare är endast 30 kvinnor, knappt en procent.

Av IF Metalls 2 508 medlemmar som jobbar med tillverkning av betongvaror för byggändamål är 93 kvinnor, knappt fyra procent.

Läsåret 2013-2014 pluggade 7 024 ungdomar på svenska byggprogram med inriktning husbyggnad, mark och anläggning. Av dem var 235 tjejer, cirka tre procent.

| GRANSKAT |

– Jag hade kanske inte behövt berätta vad det handlade om för en operationen, men jag gjorde det för min närmsta chef eftersom jag ville vara ärlig, berättar Rebecca Baak.

Av en slump ska företagets personalchef fått nys om operationen och ilsknat till. Under sjukskrivningen fick Rebecca Baak ett samtal från yrkesvägledaren på hennes skola som berättade att företaget hört av sig och beslutat att hon inte fick fortsätta.

– Den enda förklaringen jag fick var att de inte ville ha kvar mig på grund av de val jag gjort. Jag tror att personalchefen blev orolig för vad min bröstoperation kunde ställa till med på en arbetsplats

med bara killar, säger Rebecca Baak.

Flera av kvinnorna som Tidskriften Betong pratat med tar upp jargongen som råder på byggena. Den handlar inte bara om grabbiga snuskskämt, utan även om ett ifrågasättande av kvinnornas kompetens. Det kan gå så långt som att vissa män varken hälsar eller pratar med sina kvinnliga kollegor.

– Ofta handlar jargonen inte om saker killarna säger utan om kroppspråk och blickar. Man kan se i deras ögon vad de tycker. Eller i bristen på ögonkontakt. Är vi fem personer som står och snackar så kan jag märka det genom att den som pratar inte tittar på mig utan bara har ögonkontakt med de andra killarna, sä-

ger Rebecka Edlund som jobbat fem år som betongarbetare på NCC i Göteborg.

Hur många kvinnor som slutat på grund av en kvinnofientlig jargong är svårt att veta. Men att det sker, bekräftar både Byggnads och några av de kvinnor som Tidskriften Betong har pratat med.

Alla kvinnorna är överrens om att det skulle bli en trevligare stämning på arbetsplatserna om det kom in fler kvinnor i yrket.

– Studier visar att alla branscher som dominerats av ett kön både blir trevligare arbetsplatser och mer produktiva när det blir jämnare fördelning av kvinnor och män, säger Christer Carlsson på Byggnads.

BETONG 5 | 2014

33

| GRANSKAT |

Varför ökar inte antalet betongarbetande tjejer då?

– Att stå för att det är viktigt att få in fler tjejer är en obekväm fråga i byggbranschen. På central nivå säger företagen ofta att de vill öka jämställdheten, men de har problem att få ut det här på byggena. Det är enklare att ha en åsikt ju längre ifrån arbetsgolvet man är, men ju närmare man kommer desto fler strider får man ta. Det finns gubbar där ute som definitivt inte vill att byggnadsarbetarens machostämpel ryker, säger Christer Carlsson.

Jämför man statistiken mellan betongarbetare på byggen och fabriker så är det något fler kvinnor som jobbar i de sistnämnda. Enligt IF Metalls medlemsstatistik är nästan fyra procent kvinnor.

Gull-Britt Jonasson, vd på Finja, tror att skillnaden helt enkelt beror på att kvinnor traditionellt sett har jobbat längre i fabriker än ute på byggen. Några speciella satsningar för att rekrytera fler kvinnor har Finja inte gjort.

– Vi har istället valt att rikta in oss på att rekrytera ungdomar. Då får vi automatiskt en mångfald som inkluderar fler kvinnor. Jag tycker att det är fel att bara

»Det finns en uppfostringskultur i byggbranschen där äldre arbetare är duktiga på att föra arvet vidare till de yngre. Vi måste aktivt jobba med att öka jämställdheten i byggbranschen, annars kommer det inte hända mycket.« Christer Carlsson, Byggnads

fokusera på kvinnor och män.

Varför då?

– Jag upplever det som en självklarhet med kvinnor och därför känns frågan omodern. Jag pratar hellre om framtiden och då handlar det om att fokusera på ungdomar. Det är dem vi konkurrerar om med andra branscher. Ungdomar är dessutom uppväxta med ett naturligt tänk som inte gör skillnad på tjejer och killar.

Men rekryteringsbasen av ungdomar som pluggar på svenska byggprogram är ingen jämställd historia. Läsåret 20132014 pluggade 7 024 ungdomar på svenska byggprogram med inriktning mot husbyggnad, mark och anläggning. Av dem var 235 tjejer, det vill säga cirka tre procent. Christer Carlsson på Byggnads tror dessutom att varken jargong eller statistik kommer att förändras genom ett generationsskifte.

34 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

– Det finns en uppfostringskultur i byggbranschen där äldre arbetare är duktiga på att föra arvet vidare till de yngre.

Vi måste aktivt jobba med att öka jämställdheten i byggbranschen, annars kommer det inte hända mycket. Själv är jag inte rädd för kvotering för att råda bot på problemet. Byggbranschen har redan särbehandlat männen i alla år, säger Christer Carlsson.

Men några radikala åtgärder är i dagsläget en omöjlighet eftersom det saknas kvinnor att rekrytera, menar Maria Zimdahl, vice vd på NCC Construction Sverige. Det är helt enkelt alltför få tjejer som väljer att gå byggprogrammen.

– Det måste hända saker redan på högstadiet när tjejerna ska välja gymnasielinje. Det vi kan göra är att påtala för gymnasieskolorna att rekryteringsunderlaget är för ensidigt och att de måste

göra mer för att förändra det, säger hon.

NCC satsar istället på ledarskapsutveckling och ett återkommande värderingsarbete för att skapa mångfald och trivsamma arbetsplatser. Alla nyanställda introduceras i företagets värderingar och återkommande genomförs workshops för hela personalstyrkan. Men vid sidan av värderingsarbeten ser Rebecka Edlund, betongarbetare på NCC Göteborg, saker i sin arbetsvardag som skulle göra viss skillnad.

– Det kan vara en sådan enkel sak som att ordna ett omklädningsrum åt oss. Det känns inte kul att byta om i ett förråd, medan gubbarna har dusch och omklädningsrum. Nu har jag tjatat mig till ett och det är ju toppen för mig och de två praktikanter som är här just nu. Men det borde inte behöva vara så svårt att ordna utan  tjat, det är faktiskt 2014.

| ARKITEKTUR |

Chiles starka bidrag till arkitekturbiennalen i Venedig.

Arkitektur och betong i

Venedig Just nu pågår Arkitekturbiennalen i Venedig, en inspirationsgryta där arkitektur och konst rörs ihop och väcker känslor och tankar.

Hela 65 länder bidrar, däribland Sverige, och mitt ibland svårsmälta installationer och berättande utställningar finns betongen. Stolt, grundläggande och med en egen historia att berätta.

TEXT OCH FOTO: ROGER ANDERSSON

BETONG 5 | 2014

37

| ARKITEKTUR |

N

ÄR DEN 14:e arkitekturbiennalen tog form redan för fyra år sen var det under arkitekten Rem Koolhaas överinseende det skulle ske. ”Fundamentals” blev den utsedde kuratorns övergripande tema som delades upp i tre underkategorier. ”Monditalia” är en av nyheterna där en av de nerlagda militärhallarna på mässområdet Arsenale får försöka mixa arkitektur med dans, musik, teater och film. ”Elements of Architecture” är den andra delen där en exposé över arkitekturens olika element har samlats i huvudbyggnaden i utställningsparken Giardini. Rem Koolhaas har engagerat Harvard Graduate School of Design under två år som tillsammans med ett antal tillfrågade experter inom industrin och på högskolor letat fram bland annat fönster, väggar, tak, dörrar, balkonger, korridorer och fasader och ställt ut dem i så kallade mock-ups i skala 1:1. Förutom en hel del samtida exempel kan man också vandra bakåt genom seklen och se utvecklingen.

Här står till exempel fasadelementet med det fantastiska namnet ”Sin and redemption”. Arkitekterna Umberto Napolitano och Benoit Jallon beskriver fasadelementen som schizofrena där de, å ena sidan, stått för effektivitet och industriellt byggande de senaste 50 åren med stark påverkan på den sociala tillvaron, men å andra sidan även stått för artisteri och ornamentala utsmyckningar.

För att illustrera det har de framställt ett betongelement med ingjutna runda plattor av rostfritt stål i ett oregelbundet mönster. Uppmaningen till besökarna är att det är dags att kombinera betongelementens tekniska utveckling, som varit enorm de senaste åren med det vackra.

Effektivitet och uttryck ska mötas.

Den tredje delen är också den mest utmanande. Koolhaas har fått samtliga 65 länder att samlas under temat ”Absorbing Modernity 1914-2014”. Länderna berättar sina olika historier om materialens utveckling i deras olika kulturer och politiska klimat.

Som ni förstår krävs det rätt mycket tid att ge alla 65 länder rättvisa. Mocambique vill visa att deras arkitektur har precis samma moderna former som de industriella ländernas, även fast materialen och skalan skiljer sig åt rätt markant. Det är ändå charmigt att jämföra stora byggnader i betong och glas med hyddor i bambu och vass.

38 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

1. En exposé över möjliga fasaduttryck i betong.

2. Den danska paviljongen är fylld med betongblock som en symbol av det grundläggande inom arkitekturen.

3. ”Sin and redemption”, betongelementen kan och ska var snygga.

4. Betong i olika nyanser bildar mönster.

5. Petra Gipp bjuder på en dialog mellan arkitektur och textil membran.

6. Gröna fasader kan bli möjliga med ny teknik.

1

2

3

4

5 6

BETONG 5 | 2014

39

| ARKITEKTUR |

Mer om

Arkitekturbiennalen i Venedig BIENNALEN började 1980 och äger rum för den 14:e gången i år mellan den 7 juni och 23 november. 65 länder deltar bland annat Sverige. Detta år har arkitekten Rem Koolhaas varit kurator och under temat Fundamentals har tre olika utställningar tagits fram: Absorbing Modernity 1914-2014, Monditalia och Elements of Architecture. I en separat utställning med temat Time, Space, Existence deltar de svenska kontoren White, General Architecture, In Praise of Shadows, ETAT och Petra Gipp, utsedd till Årets Betongarkitekt 2012.

Svenske arkitekten Erik Törnkvist bjuder på ett betongexperiment med olika fasadmöjligheter.

Belgiska paviljongen var helt vit utan några andra inslag, Israel bjöd på en robot som ritade i sanden och Danmark hade hela sin paviljong fylld av staplade block i betong. Det var intressanta tolkningar av ”Modernity”, men knappast värt resan.

Starkast intryck stod Chile för som i sin avdelning hade ställt ett stort betongelement som var ett av de första som kom ut ur den fabrik som Sovjetunionen hade skänkt till Salvador Allendes regering 1972. Genom fönsterinfästningen kan man se en film som visar den motsatta, tänkta sidan i bo-

40 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

stadsområdet där gardineran fladdrar i fönstren. Rummet skriker rött och kommunism och berättar hur den individuelle arkitekten kom att ersättas av de massproducerade betongelementen.

Lika rättigheter, lika bostäder. Kopplingen mellan arkitektur och politik är stark och klar.

Lite utanför Rem Koolhaas inflytande, men som en del av Biennalen, hålls utställningen Time, Space, Existence. För att se den får man också ta sig till mer centrala delar av Venedig, till Palazzo Bembo nära Rialtobron. Här deltar flera svenska arkitekter, men ur betongsyn-

punkt är ETAT:s utställning ”Material Presence” det enda nämnvärda.

I ett litet rum ut mot kanalen Rio Grande har olika prototyper av betongelement ställts ut, tillverkade av Strängbetong. De ska sitta i fasaden på Kvarteret Trehörningen i Norrköping och ska stå färdigt 2015. Men det har redan fått Architectural Review Future Project Awards 2013. Prototyperna visar olika alternativa lösningar avseende ballast, ytbehandling och sinuskurva och ETAT har ännu inte själva bestämt vad som blir det slutliga resultat i Trehörningens  fasad.

| BETONGFÖRENINGEN |

Ny kommitté om alkalisilikareaktioner i betong Problemen med alkalisilikareaktioner i betong kommer troligen öka med användningen av reaktiva tillsatsmaterial och kompositcement. Därför startar Betongföreningen ett arbete med en ny kommitté som kopplas till befintliga RILEM-kommittéer.

TEXT: URS MUELLER, ORDFÖRANDE I BETONGFÖRENINGENS ASR-KOMMITTÉ OCH RICHARD MCCARTHY, VD BETONGFÖRENINGEN

är en skadeprocess i betong som leder till allvarliga skador och kostsamma reparationer. I Sverige är fall av ASR ganska begränsade på grund av användningen av lågalkaliska cement för de flesta stora konstruktionerna. Men en ökad användning av reaktiva tillsatsmaterial och kompositcement i världen väcker frågor om hur de påverkar ASR. Därför har två nya RILEM-kommittéer startats, den ena med fokus på materialet (“Avoiding Alkali Aggregate Reaction in Concrete – Performance Based Concepts”) och den andra med fokus på konstruktioners bärighet och livslängd (”Prognosis of Deterioration and Loss of Service Ability in Structures Affected by ASR”). Den materialinriktade kommittén har representanter från bland annat CBI Betonginstitutet. Den fokuserar mindre på metoder för bestämning av alkalisensitivitet av ballast och mer på risken för ASR i givna betongblandningar med olika kombinationer av bindemedel och ballast.

ASR, ALKALISILIKAREAKTIONER,

Det finns i huvudsak tre arbetsgrupper inom kommittén.

• Accelererad funktionsprovning i laboratorium.

• ASR i laboratorie- och fältmiljö.

• Bedömning av alkaliinnehållet i betong.

Kommittén kommer att utarbeta en state-of-the-art inom området och riktlinjer för en funktionsbaserad provningsmetod för betong samt genomföra fälttester för att validera metodiken.

Motsvarande arbete behöver göras på hemmaplan. Därför har Svenska Betongföreningen, efter initiativ från bland annat CBI Betonginstitutet, beslutat att starta en kommitté nästa år med syfte att ta fram svenska riktlinjer inom ASR-området. Just nu är ASR-problematiken beskriven i SS137003 Betong - Användning av EN 206-1 i Sverige. SS137003 belyser miljöförhållanden och provningsmetoder för ballast, men standarden täcker inte alla frågeställningar som finns på områ-

det. Det huvudsakliga målet för kommittén är att utarbeta nya svenska riktlinjer som definierar all relevant teknisk kunskap rörande ASR i Sverige, inklusive: • miljöförhållanden och exponeringsklasser.

• metoder för ballast- och funktionsprovningar; regelbundna uppdateringar från forskningsområdet.

• utarbetande av modifierade provningsmetoder som är anpassade till svenska förhållanden.

• anvisningar när reaktiv ballast kan användas.

• accepterat alkaliinnehåll i betong med andra bindemedel än CEM I. Betongföreningens ASR-kommitté kommer att arbeta parallellt med standardiseringskommittén för SS137003. En koppling kommer att finnas mellan Betongföreningens kommitté och RILEM-kommittéerna.

Ett framtida mål är att de utarbetade riktlinjerna blir ett komplement till SS137003  och juridiskt bindande.

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

Alf Aggring, APJ Betong & anläggningsteknik, Maja Björnberg, Integra Engineering, Per Claesson, Per Claesson i Gävle, Edmund Davis, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm, Holger Ecke, Vattenfall Research and Development, Petter Engblom, Giraff bygger och konstruerar, Hadeel Sawasa, Fredrik Hernborg, WSP, Anders Kristiansson, NCC Construction, Anton Löw, Richard Malm, KTH, Amaris Montesx, Golsang Naseri, Renja Oscarsson, Adi Pilavdzija, Saidom Shahgiriev, Anders Thorsén, Stockholm Betongkonsult och David Tönseth, Integra Engineering. Korporativa medlemmar: GTAB och Göteborgs stads parkering.

BETONG 5 | 2014

43

TEKNIK

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

» Orsaken till att Trafikverket fastnat för betong är att en trafikerad betongväg anses alstra färre partiklar än en trafikerad asfaltväg. «

Betongvägens kamp mot traditionen Förbifart Stockholm har lagts på is under ett halvår. Utredningar, planering och projektering av Förbifarten har pågått under många år och kostat stora pengar. Ett resultat är att Trafikverket redan beslutat att beläggningen genom den totalt 18 kilometer långa tunneln skall vara betong. Betongen har en rad fördelar gentemot asfalt: längre livslängd, mindre spårbildning, ljushet som sparar belysningsenergi och litet lägre rullmotstånd som leder till lägre bränsleförbrukning till glädje för både miljö och bilförare. I tunneln blir betongen ännu mer konkurrenskraftig; den långa livslängden blir ännu viktigare och belysningen måste vara tänd 24 timmar per dygn.

Det som bekymrar mig är att Trafikverkets beslut inte är baserat på dessa fördelar. I flera länder – Spanien och Slovenien är två exempel – ställer myndigheterna krav på betong i längre tunnlar utifrån det faktum att betong är obrännbart och därför inte bidrar till en tunnelbrands utveckling. Men brandfrågan är heller inte avgörande för Trafikverket. Orsaken till att Trafikverket fastnat för betong är att en trafikerad betongväg anses alstra färre partiklar än en trafikerad asfaltväg. Det finns mätningar som visar att betong är bättre än asfalt vad gäller partiklar, men mätningarna är få och hittills finns ingen teoretisk förklaringsmodell att använda som stöd för mätningarna.

Som jag ser det har Trafikverket kommit till rätt beslut, men beslutet är fattat på ett osäkert förhållande i stället för på flera säkra förhållanden.

I slutet av september var jag på en stor internationell betongvägskonferens – den tolfte i ordningen – i Prag med över 350 deltagare. Av dem var fem svenskar. Trafikverket och forskarna var representerade, men var fanns materialtillverkarna, entreprenörerna och städernas beställare? Det intressantaste bidraget kom ifrån Polen. Vi fick höra om ett nyss slutfört PPP-projekt (public private partnership). Projektet utgörs av en 120 kilometer lång, ny motorväg där entreprenören svarar för drift och underhåll under 30 år. Man valde betong på betongens egna meriter. Ytterligare 1 200 kilometer står på tur och man

ARBETET MED

tror att betong kommer att läggas på merparten av dessa.

Vi som arbetar med betongvägar har länge kämpat för att beställaren skall basera sitt materialval på gedigna livscykelkostnadsanalyser (LCCA) och livscykelanalyser (LCA). 30 år är en lång tid för en entreprenad, men egentligen fortfarande för kort för att fullt ut ge rättvisa åt betongens beständighet och slitstyrka.

Det finns ytterligare en aspekt som leder till snedvriden konkurrens mellan betong och asfalt. Dagens svenska forskning inom vägteknik bedrivs till en mycket stor del på KTH. Det finns ett starkt och framgångsrikt samarbete mellan Trafikverket, de stora entreprenörerna, VTI och KTH. Jag har haft skolchefens uppdrag att studera organisationen inom avdelningen för väg- och banteknik vid KTH. Här finns ett drygt dussintal projekt som alla handlar om olika aspekter av asfaltöverbyggnaden. Det är inget fel på projekten; de kommer att leda till intressanta resultat och utbildning av nya doktorer. Men för att vidareutveckla betongvägarna behöver vi en kontinuerlig forskning även inom det delområdet och vi behöver dessutom utbilda betongvägsspecialister för alla led i byggprocessen; beställare, projektör, materialtillverkare och entreprenör. Antalet forskarutbildade inom betongvägar kan i vårt land räknas på den ena handens fingrar och ingen av dem arbetar idag med betongvägar. Asfaltforskarna är mångdubbelt fler. Dessutom har tre mycket erfarna betongvägtekniker gått i pension. Det finns unga ersättare men de behöver stöd. Vi måste ta fram en ny strategi för betongvägar. På dagens lingua franca skulle man kalla den Roadmap for Concrete Roads.

Johan Silfwerbrand BETONG 5 | 2014

45

Så undviks vatteninträngning i sandwichelement I våras vann Linn Sundberg, Luleå Tekniska Universitet, Tidningen Byggindustrins tävling för bästa examensarbete, ByggOpus. Uppsatsen handlar om hur vanligt förekommande fuktinträngning är under byggtiden och hur detta kan undvikas till begränsade merkostnader. Här gör hon en sammanfattning för Tidskriften Betong.

TEXT OCH BILD: LINN SUNDBERG.

I ETT FLERTAL flerbostadshusprojekt med sandwichelement har regnvatten som tränger in i elementen under byggskedet orsakat förseningar och ökade kostnader.

Dessa läckage sker i huvudsak innan elementskarvarna är fogade och taket monterat och kan härledas till brister i konstruktionslösningarna och bristande fuktskydd under byggskedet. Vatteninträngning i produktionsskedet medför bland annat ökade kostnader för byggtorkning, extra tidsåtgång för att lokalisera läckage och försening av fogningsarbetet.

Det är särskilt viktigt att undvika vatteninträngning i lågenergihus där det ofta saknas konventionellt värmesystem och dyra provisorier krävs för att nå tillräcklig effekt för uttorkning [1]. Låga transmissionsförluster under brukstiden gör att förutsättningarna för uttorkning är ogynnsamma samtidigt som klimatskalets isolerande egenskaper försämras av en högre fukthalt i materialen [2]. För att undvika konsekvenserna av vatteninträngning efAnslutning yttervägg/ bjälklag

Vertikala skarvar mellan väggelement

Anslutning yttervägg/ sockel

Figur 1. Några anslutningsdetaljer som visat sig vara problematiska under produktionstiden.

46 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

terfrågas nu bättre konstruktionslösningar och metoder som skyddar anslutningarna redan vid montage av betongstommen.

För att ta fram underlag för förbättring av anslutningar mellan prefabricerade betongelement för lågenergiproduktion av flerbostadshus analyserades ett antal existerande konstruktionslösningar och nya förbättringsförslag genererades för att sedan utvärderas teoretiskt. De utvärderande intervjuerna ämnade omfatta ett brett spektrum av kompetenser inom inköp, montage, produktion, tillverkning och konstruktion.

Arbetets inledning visade att några problematiska detaljer är: • Vertikala skarvar mellan element.

• Anslutning mellan yttervägg och bjälklag.

• Anslutning mellan väggelement och grund/sockel.

Detaljernas placering visas i figur 1.

Vid vertikala skarvar är det önskvärt att hindra att nederbörd passerar längre in i väggen än den yttre betongskivan. Bakom regnspärren ska det finnas en dränerande luftspalt och dränering av ytterskivans insida för kondenserad byggfukt ska säkerställas. Utredningen av tre befintliga lösningar för vertikala skarvar visar på nackdelar som bland annat brist på regnskydd i tidigt skede, risk för förhöjt fukttillstånd i material och risk för att fukt från ytterskivans insida inte kan dräneras ut.

En tandad ytterskiva, se figur 2, är ett förslag där inträngande vatten hindras av ytterskivans geometriska utformning.

Denna lösning är praktiskt genomförbar, men det är tveksamt om tätheten uppnås endast genom förändringen i geometri. För att säkra tätheten mot slagregn bör slagregnstest utföras med och utan rännor i

betongen och svällband. Konsekvenser av denna lösning är troligtvis en marginell kostnadsökning för tillverkning och montage, samt eventuell kostnad för tillkommande material i form av svällband. För att minimera köldbryggorna bör tandens bredd och förtjockningens längd hållas ned. När tandens storlek ökar marginellt flerdubblas köldbryggans absoluta värde, dock utgör värmeförlusten på grund av tandningen en mycket liten del av den totala transmissionsförlusten i en byggnad.

Köldbryggan är så pass liten att denna lösning anses lämplig att använda även i lågenergihus.

Ett fastskjutet P-format fogband, se figur 3, är en enkel och relativt billig lösning.

Materialkostnaden för det extra fogband i ett projekt kan uppgå till tiotals tusen kronor men detta är endast en liten kostnadsökning för elementen, under en procent. I förhållande till svällband, som i A, är kostnaden för P-list i EPDM väldigt låg.

Under studien lyftes ett förslag att P-listen eventuellt skulle kunna ersätta bottningslisten i fasadfogen. I sådana fall bör annat material än EPDM väljas eftersom materialet är dyrt i förhållande till bottningslist och inte fungerar med alla fogmassor. Det kan också krävas snävare toleranser och en tydlig gränsdragning mellan aktörer om vem som tar ansvar för fogens funktion.

Ett fullskaletest är att rekommendera för att säkerställa täthet med P-list samt att avgöra om det är genomförbart att ersätta bottningslisten. Förutsatt tillräcklig tätning, kan denna lösning anses uppfylla samtliga funktionskrav och även vara lämplig för lågenergihus.

Vid anslutning mellan yttervägg och bjälklag bör vatten hindras att rinna från

| TEKNIK |

INSIDA

UTSIDA Figur 2. Illustration av tandad ytterskiva med förtjockning i ytterskivan för att klara minsta täckskikt för armeringen.

UTSIDA Figur 3. Illustration av fastskjuten P-list i EPDM.

INSIDA

Figur 4. Illustration av inflyttad installationsränna. Sandwichväggen är illustrerad med en överhängande ytterskiva.

Figur 5. Illustration av installationsränna med uppstickande innerskiva i kombination med massivbjälklag.

b.

INSIDA

a.

UTSIDA

UTSIDA

UTSIDA

INSIDA

INSIDA

UTSIDA

Figur 6. Illustration av nedflyttad skarv (a) och täckning av element (b).

bjälklag och eventuella ursparningar in i väggen. Köldbryggor ska undvikas och brandavskiljande funktion uppnås. Den horisontella skarven i ytterväggen bör skyddas från nederbörd innan nästa element ställs på plats. Jämförelsen av befintliga lösningar för bjälklagsanslutningen visade att täckning eller skydd av elementens ovansida och hinder för vattenavrinning från bjälklag in i väggen ofta saknas.

Överhängande ytterskiva (C) är en vanlig lösning som har fungerat bra under montage och skyddat den horisontella skarven mot regn innan fogning kunnat utföras.

Inflyttning av installationsränna, se figur 4, är ett enkelt sätt att samla vatten från bjälklaget så att det kan tas om hand istället för att ledas ned i väggen. För att säkra lufttätheten är det lämpligt att den inre klacken är något lägre än bjälklaget

så att pågjutningen täcker skarven. Installationsrännor är endast aktuella för massivbjälklag, vilket begränsar användningen av resultatet.

En uppstickande innerskiva, se figur 5, är redan vanligt förekommande vid användning av HD/F-bjälklag. Denna lösning skulle med fördel även kunna användas för massivbjälklag förutsatt att upplagslängden för bjälklaget är tillräcklig. Täckning BETONG 5 | 2014

47

| TEKNIK |

UTSIDA

UTSIDA

a.

INSIDA

b.

UTSIDA

c.

Figur 7. Illustration av ingjuten duk vid anslutning mot sockel från fabrik (a), efter montage (b) samt med utanpåliggande dränskiva (c).

av elementets överkant efterfrågas av de flesta intervjuade och täckning från fabrik är önskvärt (se figur 6 b). Någon form av täckning eller väderskydd är nödvändig, det är tveksamt om fuktkraven enligt BBR [3] uppfylls om elementen tillåts stå otäckta under lagring och montage. Självhäftande vattentäta membran och täckningsmaterial är generellt väldigt dyra och det är upp till varje projekt att göra en bedömning om tillfällig täckning av till exempel plast eller kvarvarande täckning är att föredra.

För att få ned kostnaden krävs att projekten efterfrågar en billigare produkt som är slitstark, vattentät och som fäster bra, samt att täckning eller skydd av elementen tas upp vid köp av betongstommen.

Nedflyttning av skarv mellan yttervägg och bjälklag (se figur 6a och 6b) är en lösning som kan möjliggöra avledning från bjälklag till dess att undergjutning för det övre väggelementet utförs. Denna lösning lämpar sig dock inte för användning av HD/F eftersom det saknas skiva för motgjutning. En kortare innerskiva kräver ett specialstöd för transport och lagring, vilket är genomförbart men det är osäkert hur kostnaden för elementet påverkas. Att flytta skarven innebär att köldbryggan flyttas från bjälklagskant/golv till överkant vägg/ tak, vilket kan vara fördelaktigt ur komfortsynpunkt.

Vid anslutningen mellan yttervägg och sockel är det önskvärt att säkerställa avrin-

KORT & GOTT BESTÄLLARE och entreprenörer kan använda resultatet av studien för riskbedömning i projekt och för att ställa frågor till och krav på leverantörer av prefabricerade betongstommar. För leverantörer och projektörer beskrivs utsatta detaljer som kräver extra uppmärksamhet i projektets tidiga skeden och viktiga aspekter att ta hänsyn till under projekteringen. På sikt kan detta ligga till grund för standardisering av detaljlösningar som är fuktsäkra och produktionsvänliga.

48 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

ning av vatten på fasad, insida ytterskiva och insida vägg. Köldbryggor och håligheter där insekter och skadedjur kan leta sig in ska undvikas. Överhängd ytterskiva kan hindra vatteninträngning vid regn och snösmältning. Nedsänkning innanför sockelelement ska undvikas så att vatten inte ansamlas där och läcker in vid golvvinkeln.

Utredningen av existerande lösningar visar att avledning av både fasadvatten och eventuellt vatten inuti väggen saknas i många fall. Att vatten rinner vidare ner i sockelisoleringen anses generellt inte vara ett problem vid anslutning mot mark. Det kan dock få konsekvenser som uppfuktning av bottenplattan och ökade energiförluster, beroende på detaljutformning.

Avledning från insidan av ytterskivan bör specificeras i handling åtminstone för snittet med den vertikala skarven eftersom luftspalten i den vertikala skarven är tänkt att fungera dränerande. En nedsänkning i bottenplattan är att föredra för att ge förutsättningar för en lufttät undergjutning. Detta hindrar även i viss mån vatten från att läcka inåt om det blir vatten stående i väggen.

En ingjuten papp eller ett membran kan säkra avledning av både fasadvatten och vatten som rinner inuti väggen, se figur 7 a-c. Hanteringen av elementet underlättas om ytterskivan inte är överhängd, eftersom inner- och ytterskiva då avslutas samtidigt. Papp är billigt men kan vara svårt att hantera, medan gummiduk är dyrare men mer lätthanterligt. Denna lösning kan vara användbar vid anslutning mot terrasser, p-däck eller källarkonstruktioner, där det är motiverat med en extra kostnad för att garantera att vatten inte kan föras ned i underliggande konstruktion. Det finns dock flera svårigheter att överkomma, till exempel tätning av skarvar mellan element och praktiskt genomförande vid gjutningen av elementet.

En täckning av sockelelementet med membran eller tätskikt är ett relativt enkelt sätt leda ut vatten. Tester av tätheten inåt

vid infästning i undergjutningen bör utföras. Om avledningen av vatten fungerar bra så att inget vatten blir stående i väggen är sannolikheten att undergjutningen suger vatten mycket liten. Tätskiktet utgör en försumbar köldbrygga och kan användas för lågenergihus. Kostnaden för täckning är hög, men för denna detalj rör det sig endast om en våning.

För att undvika utförandefel och otydlighet bör anslutningsdetaljer redovisas tydligare i handlingarna från konstruktörer och prefabkonstruktörer samt att det är tydligt vem som ansvarar för vilka detaljer. Det är viktigt att ta hänsyn till byggbarheten så att konstruktionsdetaljerna inte bara är teoretiska lösningar. För att bedöma kostnadseffektiva åtgärder för att undvika vatteninträngning krävs en riskbedömning för varje enskilt projekt, där risken för extra torkinsatser, väntetid och garantikostnader vägs in. Utifrån riskbedömningen bör sedan krav på leverantören, till exempel i form av täckning av element eller tekniska lösningar ställas.

Sammanfattningsvis finns det stora möjligheter att förhindra vatteninträngning i lågenergihus av betongsandwich och därmed minska risken för kostnader, fördröjning och framtida inomhusproblem. Detta kan bidra till att utveckla fuktsäkra standardlösningar anpassat för ett byggsystem med hög industrialiseringsgrad som redan visat stor potential vad gäller kostnadseffektivitet och energiprestanda.

Studien presenteras i sin helhet i examensarbetet Energieffektiva flerbostadshus av prefabricerad betong - Utformning av anslutningsdetaljer för en fuktsäker produktion skrivet vid Luleå tekniska universitet under 2013.  REFERENSER: [1] Brander, P. (2009). Verktyg för optimering av byggtorkning. Rapport TVBM-3148. Byggnadsmaterial, Lunds tekniska högskola, Lund.

[2] Nevander & Elmarsson (1994). Fukthandbok – Praktik och teori. Stockholm: Svensk Byggtjänst.

[3] BFS 2011:26

Tidskrifte Betong pån trendspan ing

Framtida utmaningar för betongbranschen Det är stora framtida utmaningar betongbranschen står inför. Koldioxidutsläppet vid tillverkning av cement måste reduceras, nya bindemedel krävs för att minska cementanvändningen och ny teknik behövs för att bättre kunna utnyttja betongens förmåga att lagra värme.

Läs Tidskriften Betongs trendspaning.

Olympiastadion i London byggdes med en betong som innehöll stora delar slagg.

Det kommer fler byggnader att göra i framtiden enligt Tidskriften Betongs trendspaning.

TEXT: MARGARETA REDLUND-LANINGE

andra bindemedel än cement är att vänta i framtiden. Orsaken är de stora koldioxidutsläpp som uppstår vid cementtillverkningen. För att minska koldioxidutsläppen har betongforskningen över hela världen fokus på att finna alternativa bindemedel som till exempel slagg, flygaska och silika för att den vägen minska behovet av cement och därmed cementproduktionen.

Ett steg på vägen är att Trafikverket har lättat på regelverket för broar och kommer inte längre att kräva att betongen ska innehålla 100 procent portlandcement.

Verket har tänkt om och kommer att acceptera blandcement, där delar av cementet ersätts av andra bindemedel. Förutom slagg, flygaska och silika är metakaolin och leror möjliga ersättningsmaterial.

Trenden går mot att bygga med hög kvalitet och lågt koldioxidavtryck med fortsatt fokus på korta byggtider. Vilken livslängd är lämplig för konstruktionen?

Det är en fråga beställaren måste ställa sig. Det kanske räcker med 50 år?

– Det skulle ge lägre investeringskostnader. Stora beställare börjar mer och mer titta på kostnader och hur en konstruktion påverkar miljön för att ställa det i relation till beständigheten. Man måste bli bättre på att nyansera. Ibland kan 50 år vara rätt livslängd, i andra fall 120 år eller kanske 300 år, säger Richard Mc Carthy, affärsutvecklare på CBI Betonginstitutet, och vd för Svenska Betongföreningen.

Fredrik Holst, nytillträdd vd för Sträng-

BETONG MED

50 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

betong, menar att betongstommar ofta har en längre livslängd än den dimensionerats för och säkerhetsmarginalerna är större jämfört med andra material.

– Den ”överkvalitet” som betongen ger kan medföra att nya kvalitetsklasser skapas avseende brandmotstånd, ljudisolering, värmelagring och bärförmåga, säger han.

Det är inte realistiskt att tillverka betong utan att blanda in en viss halt cement eftersom flygaska eller silika behöver cement för att ingredienserna ska fungera kemiskt. Och betong med hundra procent slagg är heller inte möjlig att tillverka i dagens läge av den enkla anledningen att det inte produceras tillräckligt med slagg.

– I det stora hela kommer framtidens betong att se ut som den gör idag. Skillnaden är att olika sorter av blandcement har utvecklats liksom tillsatsmedel som ger betongen andra egenskaper än dagens, tror professor Johan Silfwerbrand, KTH. Däremot kommer nya tillsatsmedel att utvecklas. Till exempel kan härdningstiden styras mer reglerat än i dag och tillsatsmedel utvecklas som tar hänsyn till om betongtransporten tar en timme eller flera. Ett önskescenario är ett tillsatsmedel som aktiverar härdningsprocessen när man själv vill. Möjligheterna finns eftersom kunskaperna om betongens kemi är stora och branschen ser att det finns ett stort behov. Kanske vi också får andra typer av krympreducerande tillsatsmedel än dagens, som har vissa begränsningar.

Efterfrågan på robusta betongsorter

och betong som kan gjutas året runt oberoende av väder och vind kommer att öka.

Kunderna kommer också att begära en mer förutsägbar kvalitet jämfört med vad som sker i dag.

– Kunden vill veta, inte gissa, vad betongen innehåller. Tillsatsmedel och deras effekter, emissioner och alla relevanta fakta måste redovisas. Detta innebär att framtidens betongfabriker behöver bli duktigare på information och dokumentation och de måste veta exakt vad de levererar, säger Fredrik Holst.

Den självkompakterande betongen, SKB, kommer att utvecklas mer för att kunna användas i fler typer av konstruktioner. Idag används SKB nästan uteslutande inom prefabindustrin där man har full kontroll över hela tillverkningsprocessen av fasadelement, bjälklagselement och liknande. För platsgjutna konstruktioner har SKB sina begränsningar, beroende bland annat på att betongen riskerar att separera under transporten från betongfabriken till arbetsplatsen. Därmed kan inte kvaliteten säkerställas.

– Detta kan lösas med tillsatsmedel som ändrar betongens viskositet. Men kombinationen av olika tillsatsmedel kräver mer forskning, ungefär som när doktorn ordinerar mediciner för olika krämpor måste man kolla att inte medicinerna motverkar varandra eller ger negativa bieffekter, säger Richard Mc Carthy.

– SKB har sina klara fördelar inte minst ur arbetsmiljösynvinkel. Den ger en bra

| TEKNIK |

BETONG 5 | 2014

51

| TEKNIK |

arbetsmiljö vid gjutning eftersom vibreringen minimeras. Denna fördel kommer branschen att ta fasta på och därmed arbeta för att SKB ökar i användning. I framtiden kommer provnings- och kontrollmetoder att utvecklas och kompetensen i branschen blir bättre, fortsätter Richard Mc Carthy.

Högpresterande betong var på ropet för 10-15 år sedan och användes för pelare och slanka konstruktioner. Men utvecklingen gick i stå. Nu har det vänt och intresset för högpresterande betong har sakta börjat öka. Orsaken är att det finns ett intresse för tunnare, lättare och mer beständiga betongprodukter med lägre cementhalt. Två stora EU-projekt, SESBE och H-Haus, har startats i ämnet och CBI Betonginstitutet har inlett ett forskningsprojekt för att se hur småhus kan tillverkas med högpresterande betong med syfte att ta fram lätta betongmoduler lämpade för fattiga länder. En annan tillämpning är oljeplattformar byggda med högpresterande betong. Även för kommande renovering av miljonprogrammet blir högpresterande betong ett intressant alternativ i fasader för att kunna göra dessa tunnare och i gengäld förse dem med kraftigare värmeisolering.

Betongens värmelagrande förmåga kommer att utnyttjas mer i framtiden både vid renoveringar och i nyproduktion. Man tittar på olika metoder att yt-

Mer om

Trender i korthet • MINSKADE utsläpp av koldioxid vid tillverkning av cement.

• OMFATTANDE forskning pågår världen över för att vidareutveckla alternativa bindemedel till cement, till exempel slagg, silika, flygaska.

• FOKUS ligger på att bygga med hög kvalitet, lågt koldioxidavtryck och korta byggtider.

• BETONGENS värmelagrande förmåga kommer att utnyttjas mer.

• MER dokumentation krävs av betongleverantörer om innehållet i betong.

• ESTETIKEN blir allt viktigare.

52 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

Textil armering kommer få sitt genombrott i framtiden, speciellt när miljonprogrammets fasader ska renoveras eftersom täckskiktet kan göras tunnare.

terligare förstärka denna förmåga till exempel genom att grafit eller järnmalmsballast blandas i betongen. Olika tekniker har utvecklats och kommer att utvecklas än mer där värmen lagras växelvis mellan betongstomme och grund. I stället för att skapa en jämn energitillförsel under hela dygnet för att värma en byggnad så anpassas effektuttaget under dygnets timmar och energitopparna kapas. Enkelt uttryckt: dra ner på energitillförseln under vissa perioder under dygnet och låt betongstommen avge lagrad värme i stället.

En trend är att nya datorprogram utvecklas, som beräknar en betongbyggnads värmelagrande förmåga likasom allt fler kompontenter och metoder som gör det lätt att utnyttja värmen i en betongstomme.

Nanotekniken är ett spännande område och hör framtiden till. En applikation i dag av nanotekniken är att använda titandioxid i ytskiktet på en betongfasad. När ytan träffas av solens UV-strålar renas luften från koldioxider. Även fasaderna renas från smuts när det regnar. För att inte de nanostora titandioxidpartiklarna ska komma in i lungorna i samband med tillverkningen av betongfasaderna läggs de i plastpåsar som vid gjutningen löses upp i betongen.

Ett nytt EU-projekt har just inletts och syftar till att utveckla tekniken så att det räcker med vanligt ljus för att reningsprocessen av smuts och koldioxid ska fungera. Detta är intressant för vägtunnlar dit inte solens UV-strålar når.

En tydlig trend är att drift och underhåll i byggandet ökar liksom renoveringar av miljonprogrammets fastigheter. I USA och Europa ligger fokus på renovering, reparation och underhåll medan man i Asien helst bygger nytt. Detta innebär att fler metoder och material lämpade för renoveringar utvecklas. I samband med renoveringarna är det en trend att även titta på estetiken. Detta gäller även vid nyproduktion där det arkitektoniska vä-

ger tungt. Det började med infärgning och mönsterstämpling av i första hand markbetong. Fokus ligger nu på snygga fasader med grafiska mönster och är en nisch som kommer mer och mer.

En annan trend är att transporterna av betongelement blir mer effektiva. Transportföretagen blir allt större och arbetar över större geografiska områden vilket gör att bilarna kan köra fullastade i båda riktningarna.

Vattengenomsläpplig betong används flitigt utomlands men har ännu inte slagit igenom i Sverige. Men den börjar så sakteligen användas även i vårt land. Genomsläpplig betong används främst på gångytor, torg, p-platser och andra stora ytor. Normalt leds regnvattnet bort via gatubrunnar och ledningssystem.

– Med genomsläpplig betong försvinner vattnet direkt ner i grundvattnet, belastningen på dagvattensystemet minskar och vattnet renas på ett naturligt sätt på sin långsamma väg ner till grundvattnet, säger Johan Silfwerbrand just återkommen från Nordiska Betongforskningsdagarna som i år arrangerades i Reykjavik och där genomsläpplig betong var ett av många ämnen. Återvinning blir en viktig faktor för framtiden och som de stora byggbolagen kommer att utnyttja i sin marknadsföring för att ge en image att vara ett företag med miljötänk. Krossad betong används som ballast i ny betong, där det är lämpligt, eller som fyllnadsmaterial i vägbankar och är ett sätt att slippa använda naturgrus, säger Fredrik Holst.

Ytterligare en trend är att använda andra typer av armering som textila sådana eller inblandning av polymerer. Även användningen av rostfritt stål kommer att öka i särskilt utsatta miljöer. Här finns en stor potential eftersom textilier, polymerer och rostfritt stål klarar salt. Detta i sin tur gör att konstruktionerna kan ges mindre  täckskikt.

EXPERTEN Reducera vikt i betongskiva?

Jag är väldigt sugen på att gjuta ett ganska rejält matbord i betong. Måtten jag hade tänkte mig är 2100x1000x80 mm vilket i mitt huvud borde bli en vikt på ca 390 kg. Det är ju en ansenlig vikt och jag undrar om det finns några smarta sätt att reducera vikten? /Andreas

Hej Andreas, ett sätt att reducera denna kan vara att gjuta i två etapper. Etapp 1 görs med 40 mm höjd och med full höjd 80 mm utefter de synliga kanterna så att ingen gjutskarv uppstår där. Bredden på fullhöjdsgjutningen bör vara mindre än 80 mm. Betongen trycks, pressas då manuellt snett mot kanterna med exempelvis en brädbit.

Sedan sätter du in en innerform såsom en ram av exempelvis trä, vars yttermått är 1940 x 840 x 40 mm och färdiggjuter bredden 80 mm runt om. Då fås en rambalk runt hela bordet med bredden 80 mm. Bordets vikt reduceras då med cirka 120 kg. Eventuellt kan rambalken göras smalare exempelvis med bredden 60 mm för ytterligare viktreducering. /Arne Hellström

UNDERVATTENSGJUTNING? Håller på att göra en stenkista i sötvatten. Vad ska jag använda för betong, ska man ha i det som kallas UV-medel? /Roger

Hej Roger, undergjutningsbruk finns att tillgå i en välsorterad byggvaruhandel där endast vatten tillsätts, men UV, undervattensmedel och UAV, antiurvaskningsmedel, finns oftast inte i den kommersiella byggvaruhandeln. Då måste du kontakta någon tillsatsmedeltillverkare. Tänk dock på att tillsats av UV och AUV påverkar frostbeständigheten mycket negativt på grund av deras kemiska sammansättning. Även om du köper frostbeständigt bruk i butik är jag skeptisk. Tycker nog du ska beställa betongen från en betongfabrik som är van att hantera sådana betongkvaliteter.

Vid gjutning i vatten är det viktigt att betongen inte «faller» fritt för lång sträcka då det finns risk för urvaskning även med AUV. Ett fall på mer än 0,3 meter är inte att rekommendera.

Undervattensbetong brukar i regel ha mycket utflytande egenskaper, den kryper ut i formen med hjälp av gravitationens hjälp och kräver därför inte någon vibrering, men det är viktigt att göra formen tät och stabil. Undervattensbetong skapar också ett högt formtryck.

Lycka till med gjutningen av stenkistan . /Oskar Esping, tekn. Dr, Färdig Betong, Thomas Concrete Group och Martin Hansson,FoU-chef för betongtillsatser, Sika, Norden & Baltikum.

54 B E T O N G 5 | 2 0 1 4

LÄCKANDE POOL? Vi har precis invigt vår nya helgjutna betongpool på ca 5x5 m. Ingen mosaik utan enbart slipad. Tyvärr läcker den ca 10 cm per dygn vilket indikerar konstruktionsläckage. (Anslutningar mm är kontrollerade). Vår byggare rekommenderar då att han ska tillföra ett självtätande medel som blandas i vattnet och sedan står i ca 3 dagar.

Sedan tappas nytt vatten i och ev läckage ska vara tätade. Är detta görbart och i så fall vad är det man tillför? /Johan

Hej Johan, vad sprickorna beror på är svårt för mig att bedöma. Ett medel som själv söker sig fram till sprickan låter som en dröm. Det har jag inte personligen hört talas om. Vi vet genom forskningen att betong i kraftdammar har en förmåga att över tid kunna självläka och fylla sprickor med till exempel kalciumhydroxid och cementgel. Detta har påvisats i labbförsök där cementet i betongen bidrar med beståndsdelarna kalk, kisel och hydroxid som fyller sprickorna. Du kanske inte har tid att vänta flera månader för att det ska självläka och behöver något som kan direkt reagera med betongen för att skapa mer kalciumhydroxid och cementgel. Jag kan bara gissa, men teoretiskt kan en tillsats av vattenglas eller cementgel fungera, men det är oklart hur det fungerar i praktiken så du får kolla med byggaren vad det kan vara för produkter. /Erik Viggh, senior kemist, Cementas Utvecklingsavdelning.

MARKNADSTORGET

MARKNADSTORGET

Formmax_marknadstorget_90x40.indd 1

2014-10-10 10:00

| SIGNERAT |

UTVALD PERSON TYCKER TILL HENRIK VINELL, STRÄNGBETONG

MILJÖVINSTER MED SLAGG -SANNING MED MODIFIKATION FÖRRA NUMRETS i sig utmärkta artikel om slaggcement fick mig att tänka på hur lätt det är att anamma något som sant. Sant är i alla fall att det vid produktion av råjärn bildas biprodukten slagg. Jag tror mig också ha fog för att säga att tillverkning av ett kilo slagg släpper ut betydligt mer koldioxid än ett kilo cement. Åtminstone enligt uppgifter från Jernkontoret. Sant.

Därför känns det märkligt att säga att vi gör miljövinster genom att byta ut cement mot masugnsslagg, det vill säga genom att tillföra ett ämne med högre koldioxidutsläpp, reducerar vi detsamma. Sant.

Slaggcementets miljömässiga förträfflighet är inte baserad på att det är miljövänligt. Den miljömässiga fördelen är att man kan undvika produktion av cement och därmed ytterligare koldioxidutsläpp i förädlingskedjan. Så förlåt mig metallurger, imperfektionen i en produktionsprocess är plötsligt en miljövinst genom att inte dra igång en till. I likhet med tillagning av Pekinganka är det förvisso tilltalande att allt kommer till användning, däremot har jag svårare att acceptera att en produkt de facto trängs ut för något sämre, bara för att det redan råkar finnas.

Per definition är en biprodukt något som i förhållande till huvudprodukten är litet till mängd och/eller kommersiellt värde. Därför bär råjärnet allt koldioxidutsläpp från tillverkningsprocessen, medan slaggen inte bär någoting alls.

Så det är inte tillverkningens koldioxidutsläpp i sig, högt eller lågt, utan vår värdering av vilken produkt som ska bära utsläppet som styr vad som är bra eller dåligt. Ändras det synsättet, är plötsligt slaggcementet en miljöbov. Sant.

Slaggcement är enligt min mening bättre för miljön, så länge totalt utsläpp av koldioxid kan hållas nere. Däremot är det en dellösning, eller kortsiktig lösning för betongindustrin. Jag vill gärna tro att vår forskning kommer finna hållbara bindemedel med noll eller låga koldioxidemissioner. Då kan betongen  bli grön, på riktigt.

| TEKNIKMIX |

Supereffektiv maskin ska minska vibrationsskador INNAN JUL SKA den prototyp som

ett forskningsinstitut tagit fram för att minska vibrationsskador testas igen. Och den nya maskinen beräknas minska risken för vibrationsskador kraftigt.

Med pengar från försäkringsbolaget Afa och tre stenföretag har forskare på industriforskningsinstitutet Swerea IVF arbetat med att få bort den dåliga ergonomin, bullret och dammet.

– Vi har en prototyp och vi håller på att bygga en bättre version, säger Hans Lindell på Swerea IVF. Enligt Afa försäkring kommer en femtedel av alla fall med medicinsk invaliditet från vibrationsskador.

Helt onödigt, enligt experter, som menar att det enkelt går att bygga maskiner som inte skapar dessa skador, skriver tidningen Arbetarskydd.

Och den nya maskinen beräknas ha lika stor effekt som de tidigare varianterna som har funnits på marknaden.

– Tidigare var gängse standard 20 meter per sekund. Nu är vi nere på vibrationsskador på 2,7 meter per sekund. Det betyder att man tidigare kunde jobba med vibrationsverktyg åtta minuter per dag och att du nu istället kan arbeta med detta i åtta timmar utan att få skador, säger Hans Lindell.

Prototypen har redan testats hos bland annat betongföretaget, Bohusläns kooperativa stenindustri, som numera ingår i Bender.

– De som har testat maskinen har kommit med förbättringsförslag på den prototypen. Nu testar vi en ny variant, den nya testperioden startar innan jul i år, säger Hans Lindell.

Pyramiderna byggdes I BETONG NYA FORSKNINGSRÖN

presenterade av professor Michel Barsoum på Department of Materials Science and Engineering på Drexel University i Philadelphia visar att pyramiderna i Giza inte enbart består av limestensblock. Han och hans kollegor anser sig ha hittat delar som är gjutna av en tidig form av betong. www.materials.drexel.edu/ features/pyramids

Svavelvätefälla ska rädda avloppsbetong EN NY PRODUKT finns ute på marknaden. Det är en svavelvätefälla som räddar betong och elektronik från att förstöras.

Tillverkaren har nu sökt patent för den.

Svavelvätefällan heter Flygt Odimin och är tänkt att installeras i slutet av avloppssystemet, uppströms från lyftstationen.

Den fungerar så att avloppsvattnet syresätts, vilket gör att svavelvätet ombildas till lågkoncentrerad och ofarlig svavelsyra.

Svavelgasen, som ofta luktar

riktigt inne, ofta som ruttna ägg skadar också betong och elektronik och orsakar korrosion.

Det är pumpföretaget Xylem som presenterade svavelfällan på VA-mässan Elmia Avfall & Återvinning och Fjärrvärmemässan som pågick mellan 30 september och 2 oktober.

– Intresset har varit mycket stort här på mässan, säger Stefan Gustafsson på Xylem.

Företaget kommer också att utöka sin säljorganisation under hösten.

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm