Tidskriften Betong 6 2014

NR 6/December 2014 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

K NY O L A LA H E IN M V SI Å R DA !

Se alla vinnarna!

BETONG GALAN

GRANSKAT

Trästad 2012

ISLANDSBESÖK

Lava och betong

Betong.se/ REKORD I BESÖKSANTAL/ FRÅGA VÅRA EXPERTER/ NYHETER VARJE DAG/ KOLL PÅ BRANSCHEN/ ANMÄL DIG TILL NYHETSBREVET

| INNEHÅLL |

NR 6/December 2014

11

Betonggalan

ARTIKLAR & REPORTAGE 11 Betonggalan 2014 Ett fullt Berns i Stockholm fick se åtta pristagare gå fram på den guldbeklädda catwalken och höra Dogge sjunga låten ”Vi älskar betong”.

35 Island

Rosenborg 3 i Solna har Vasakronan som värd. Vid Betonggalan fick det Årets Miljöpris.

Tidskriften Betong reser till Island och tar in på betonghotell

22 Libanon och betongen

I VARJE NUMMER

TEKNIK

4 Ledare

45 Ofrivilliga sprickor i betonggolv

19 Miljö | Årets Miljöprisvinnare

Libanon ger lite olika associationer, men nu ska det få bli betongens Libanon. Vi ger det fem sidor och mycket betong.

28 Granskat | Trästad 2012 Åtskilliga skattemiljoner satsades i projektet Trästad 2012. Tidskriften Betong har granskat vad vi fick för pengarna.

35 Betong så in i Norden Island är inte bara gejsrar och lava. Det är också norrsken och betong.

Jämställdhetsfrågan är en dans på knivens egg, det är lätt att snubbla till.

6 Mixat Årets Betongforskare vann igen och nya vd:ar i branschen.

41 Betongföreningen Betongföreningen slår ett slag för ny standard för fiberbetong.

54 Fråga Experten!

Latexfärg i betong och regnskadad platta får hjälp.

57 Signerat Montageledarens uppgift är viktigare än vi tror, menar Joachim Lindroth, vd på Kynningsrud Prefab.

Problemet när ytskiktet på en betongyta lossar från underlaget har förbryllat golventreprenörer på senare tid. Lösningen kan finnas i en belgisk studie.

50 Slagg i betong och dess miljövinster Resonemanget om hur allokering av koldioxidutsläpp ska göras mellan huvudprodukten och respektive restprodukter tas här ett steg vidare.

58 Teknikmix Unik möjlighet att granska miljonprogrammet när Kiruna flyttas och pennan för betong är här.

BETONG 6 | 2014

3

LEDARE

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG & BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

» Nästan två tredjedelar av kvinnorna inom byggsektorn anser att det sker ett betydande kompetensbortfall på grund av vår grabbighet och machokultur och åtta av tio anser att cheferna inte tar det kompetensbortfallet på allvar. «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

UTGES AV BETONG MEDIA AB Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

KREATIV REDAKTÖR Carina Tyskbo: carinatyskbo@yahoo.com

WEBBREDAKTÖR Maria Marteleur: maria.marteleur@gmail.com

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@formkult.se

REDAKTIONSRÅD Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Arne Hellström, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin, Sigrid Zenger, Lena Åhl och Anders Lindvall.

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Hans Flygare hans@annonshuset.se Albin Flygare albin@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Telefon: 073-656 09 03 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Dans på jämställdhetens egg SKA VI HA fler kvinnor i branschen? Ja, det är klart, svarar vi. För det är så vi ska svara. Det sitter i vår jämställdhetsfostrade hjärnbalk att svara så. Politiskt korrekt och modernt.

Mångfald ger kreativare miljöer och till och med lönsammare företag, visar forskning. Så välkomna alla kvinnor till vår bransch! Ni kommer vara färre än en procent, troligen ensam kvinna på arbetsplatsen och ni får byta om tillsammans med oss trevliga gubbar. För vi har faktiskt blivit lite öppnare mot kvinnor, till och med tagit ned pornografin från bodväggarna. Blir vi onyktra på personalfesten kan vi bli lite stökiga, komma med skamliga förslag och nypa lite i rumpor och så, men det är så vi är. Det är bara en jargong, ni anpassar er snart.

Inte övertygad ännu? Ta då del av Byggchefernas enkät från förra året. Där uppger 72 procent av kvinnorna i byggbranschen att lönesättningen inte är jämställd och 63 procent anser att det är svårare för kvinnor att bli befordrade, jämfört med män med samma kompetens. Nästan två tredjedelar av kvinnorna inom byggsektorn anser att det sker ett betydande kompetensbortfall på grund av vår grabbighet och machokultur och åtta av tio anser att cheferna inte tar det kompetensbortfallet på allvar. Men hallå, lite macho måste man vara när det blåser snöstorm på bygget och maskinerna krånglar. Det här är minsann inget kvinnogöra…

På Betonggalan hade vi en inledningsshow där sex kvinnliga studenter dansade med hjälmar, västar och t-shirts där det stod ”Snart Ingenjör”. Låten de dansade till hette ”Mod” och uppmaningen var att höja kompetensen i branschen med mer mångfald. Förvånansvärt nog fick vi flera kommentarer i vår utvärderingsenkät om att det var sexistiskt och nedvärderande. ”Ska man anställa dem för att de dansade fint eller för deras kompetens?” var en kommentar. Är kvinnor snygga och dansar på en scen i byggbranschen är det sexistiskt. Stackars flickor. För det kan ju inte vara så att det här är sex oerhört kompetenta kvinnor som gärna ser fler kvinnor i branschen och tyckte det var en rolig grej att framföra det budskapet med en show och glimten i ögat.

En infekterad fråga gör att vi läser in och tycker. Välmenat förstås, men en pendel i svängning är svår att få i balans.

Jag tänker på Your Concept Car som Volvo tog fram 2002. Den var designad av kvinnor med tesen ”Om du möter kvinnors förväntningar så överträffar du mäns.” Vi kanske ska börja där?

Vi skapar en bransch som utgår från kvinnors förväntningar. Inte en bransch som utvecklats ur decennier av män som formar män.

Vem vet? Det kanske blir en bransch som blir så attraktiv att även män vill jobba där. Framtidens män, dagens ungdomar, som är så livsviktiga för vår bransch.

ISSN 1101-9190

TRYCKERI

Roger Andersson, chefredaktör

ÅTTA.45 Karlsrogatan 2, 170 56 Solna

Saxat Klippt & skuret

OMSLAGSBILD Betonggalan 2014 Foto av Boel Ferm

4 BETONG 6 | 2014

är en mur av våt betong där en löjlig dröm om flykt föds för att krascha och sen dö. /Jocke Berg, Kent

NOVEMBER

BODIL HÖKFORS kan förstås skilja på cement och betong, men det kan inte författaren Jan Guillou i sin senaste bok. /P4 Västerbotten

MIXAT

Mixade nyheter från betongvärlden

BETONGLEGO

turistattraktion

EN GAMMAL bropassage i staden Wuppertal i Tyskland fick nytt liv när gatukonstnären Martin Heuwold målade om underdelen av bron till gigantiska legobitar. Den 250 meter långa bron var från början bara en vanlig betongbro, men efter färgsättningen har mängder med turister börjat besöka bron. Totalt tog arbetet fyra veckor och ja, Lego har givit sitt samtycke till konstverket.

Norge starkast i Norden ENLIGT INDUSTRIFAKTAS löpande kon-

junkturbevakning av de nordiska byggmarknaderna har Norge den starkaste tillväxten. Det totala husbyggandet, mätt som påbörjade investeringar och exkluderat löpande underhåll, uppgick till knappt 120 miljarder norska kronor under det första halvåret. Det innebär

en ökning med 17 procent jämfört med samma period i fjol.

I Sverige ökar det något, men bara med tre procent. Men Sverige är inte sämst i klassen. I Danmark minskar byggandet med nio procent och i Finland med fyra procent jämfört med samma period förra året.

Järvsöfaks blir betong TRAVHÄSTEN JÄRVSÖFAKS har inte bara vunnit mängder av tävlingar, utan också folkets hjärtan. Speciellt ett hjärta klappar extra hårt för den numera pensionerade travstjärnan.

Det är hans tränare Jan-Olov Persson som i samband med hästens 20-årsdag beställde en kloning av

Runda hotellkänslor PRAHAN HOTEL i Melbourne har bestämt sig för att ta

formen på högsta allvar. Med hjälp av 17 betongrör byggda som små bås skapas en intim känsla. Utsikten är helt ok, men insikten ännu bättre. Ovanför de 17 vattenrören har man även monterat ett halvt rör som är öppet och tillåter vinden att fläkta in.

6 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

hästen – i betong. Den som tog emot beställningen av betongstatyn var konstnären Sören Jonsson, som tidigare har konstruerat en älg i metallnät och betong.

– Han såg älgen vid vägen och beställde en Järvsöfaks tillverkad på samma sätt, säger Sören Jonsson.

Kaj Grönvall till Finja SYDSTENS VD Kaj Grönvall blir vid nyår vd på Finja Prefab. Ny vd på Sydsten blir istället Peter Camnert som har arbetat inom Skanska sedan 1989, bland annat med betongfrågor inom det dåvarande dotterbolaget Stabilator. Sydsten är ett hälftenägt dotterbolag till Skanska och Unicon Beton.

| MIXAT |

BÄRANDE MÖTE MÖTER HAVET

NU HAR Bärande Möte, skapat av Årets Betongdesigners Daniel Elis Karlsson och Pauline Algeröd, fått en värdig plats att tala om.

Från att bara vara ett utställningscafé på mässan Nordbygg har det nu blivit vindskydd i Göteborgs hamninlopp.

– Paviljongen har nya betongbalkar, annars är konstruktionen densamma som på Nordbygg, säger Daniel Elis Karlsson.

Balkarna är gjutna av Abetong och för att få ett vindskygg är »glasväggen« nu helt sluten till skillnad från på Nordbygg där det fanns öppningar för servering.

Betongfall i indiaktorn SVENSK BETONGS Betongindiaktor för oktober visar ett

stort fall för infrastruktursidan som minskar med 24 procent jämfört med oktober 2013.

– Under hösten förra året var det fler stora projekt som var betongintensiva, till exempel Citybanan i Stockholm, men som inte har lika mycket betongarbeten nu, säger Malin Löfsjögård, vd på Svensk betong.

Kategorin Hus ökar dock med fem procent.

Betongbänk värmer Skansen STINA LINDHOLM har designat en betongbänk till Skansen i Stockholm som rymmer 24 personer. Den är nämligen så bred att det går att sitta från två håll. Bänken värms upp genom

ledningar som är monterade undertill och som ursprungligen kommer från värmen i returvattnet från Fortums fjärrvärmenät. Cementa har varit sponsor.

Årets Betongforskare prisad BODIL HÖKFORS, Cementa, är inte bara Årets Betongforskare, ett pris hon fick på Betonggalan den 13 november.

Hon har också fått Jan Rydberg Award av Chalmers Competence Centre Recycling. Chalmers vill genom priset

uppmuntra och uppmärksamma viktiga insatser som gjorts i Sverige inom forskning och innovation relaterad till återvinning och cirkulär materialanvändning.

Vd-byte på Starka LARS HENRIK PERSSON lämnar efter sju år posten som vd för

Starka Betongindustrier och Starka Betongelement. Istället tillsätts två olika vd:ar för de båda företagen. Svante Hössjer blir vd för Starka Betongindustrier och Peter Weidemanis blir vd för Starka Betongelement. ”Verksamheterna inom respektive område skiljer sig mycket åt och på detta sätt förbättrar vi förutsättningarna för en organisation där vardera området får rätt fokus, med målsättning att lyfta verksamheten och lönsamheten”, motiverar Starka sitt val av två olika vd:ar.

Lars Henrik Persson finns kvar inom företaget och arbetar med andra projekt.

BETONG 6 | 2014

7

| MIXAT |

Emporia prisat igen

DEN 10 NOVEMBER delade SGBC, Swedish Greenbuilding Council, ut sina priser i Gyllene salen i Stockholm. Årets Miljöbyggnad gick till Hagaborgsskolan i Karlstad, Årets BREEAM-fastighet fick Emporia i Malmö, Årets LEED-fastighet blev Entré Lindhagen i Stockholm och Årets EU GreenBuilding gick till Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg.

| ANSLAGSTAVLAN |

BETONGGALANS inledningsshow där kvinnliga studenter

från KTH dansade med uppmaningen ”Anställ fler kvinnor” fick en del kommentarer i vår utvärderingsenkät. Här följer några av dem: ”Inledningsshowen cementerar bilden av att kvinnor ska komma in och vara snygga, inte att de ska förstärka branschen med sin kompetens.” ”Kanske inte så bra ur genusperspektiv med kvinnor som dansandes tigger om jobb. Visa att tjejer kan mer än att dansa och se snygga ut.” ”Alla mina kollegor tyckte att inledningsshowen med att anställa kvinnor var sexistisk. Förvisso komisk, men slår helt fel.”

SENASTE NUMRET av Betong landade på mitt bord igår. Som

vanligt mycket läsvärt. I din ledare säger du att ni fått en del kritik för att ni har skrivit om brand i trähus. Den kritiken tycker jag ni kan ta mycket lätt på eftersom det ni skrivit i frågan har varit mycket väl underbyggt. Om någon bör kritiseras är det träbranschen som enligt min uppfattning håller en oförklarligt låg profil när det gäller ett av branschens stora problemområden. /Kai Ödeen

”Otroligt pinsamt ur en jämställdhetssynpunkt med showen ’Anställa mig’. Ja, det är viktigt att anställa fler kvinnor i branschen men att kvinnor ska behöva förlöjliga sig så för att uppmärksamma det är ju kontraproduktivt. Ska man anställa dem för att de dansade fint eller för deras kompetens?”

TACK FÖR SYNPUNKTERNA. Jag håller inte med. Showen var menad som ett debattinlägg och en uppföljning av den viktiga artikel vi hade i senaste numret där vi tog fram några exempel på kvinnor och deras situation i betongbranschen. Om showen uppfattades som förlöjligande och sexistisk av vissa är det förstås tråkigt, i mitt huvud ser det helt annorlunda ut. /Roger Andersson, chefredaktör

BETONG 6 | 2014

9

| VIMMEL |

Samhällsbyggnadsbranschens största fest

Återigen fyllde 800 samhällsbyggare Berns i Stockholm för att fira Betonggalan. Åtta priser delades ut och Tidskriften Betongs egen låt ”Vi älskar betong” med Dogge Doggelito hade världspremiär.

TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: BOEL FERM

BETONG 6 | 2013

11

| VIMMEL |

Kvällens värdpar Carina Tyskbo, kreativ redaktör, och Roger Andersson, chefredaktör, båda Tidskriften Betong, tillsammans med kvällens artist Dogge.

Kvällens DJ Stefan Jansson fyller Berns med betongrytmer.

Snart ingenjörer. Kvinnliga studenter från KTH underhåller.

D

EN 13 NOVEMBER var

Betongchihuahuan Berit väntar på vinnarna.

12 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

det Betonggala på Berns i Stockholm. Över 800 gäster och 20 utställare såg till att samhällsbyggnadsbranschens största fest blev en upplevelse i höstmörkret. Klockan 20.00 hade musikvideon ”Vi älskar betong” med Dogge Doggelito världspremiär. När filmen var slut kom Dogge fram personligen och underhöll med två låtar.

Nytt för i år var att varje pris hade en egen sponsor som fick komma fram och presentera prisutdelaren. En extra reklamplats som förstås blev utsåld.

Prisutdelarna var ett bra utsnitt ur branschen där bostads- och stadsbyggnadsminister Mehmet Kaplan stod för politiken, Johan Silfwerbrand, professor KTH, stod för det akademiska och Joachim Lindroth, vd Kynningsrud Prefab, fick representera industrin.

Magnus Meyer, vd WSP, fick vara konstruktörernas man, Henrik Rundquist, Rundquist Arkitekter och Emma Jonsteg, Utopia, fick representera arkitekterna och Christina Lindbäck, hållbarhetschef på NCC, fick visa att miljökonsulter också är en viktig del av branschen.

Linda Marend, författare till boken 12 rum och kök, fick representera våra designers.

Liveannonsen snäppade upp sig i år med rappare framträdanden.

Färdig Betong stack ut mest med en dansande vd, tre anställda och svart-gula ballonger. En betonggalaklassiker är född.

De åtta pristagarna var förstås glada. Mest minns vi när montageledare Geir Skotnes från Kynningsrud Prefab fick sitt pris.

Glad var Geir, men kvällens gladaste var nog prisutdelare Joachim Lindroth som fick se priset gå till sitt eget företag. 

| VIMMEL |

VI ÄR ALLA VINNARE. Samtliga nominerade: Ung&Tung: David Johansson, Sweco, Lisa Ledin, Dipart, Joakim Kylén, Tyréns, Jimmy Bengtsson, Färdig Betong och Cristofer Nyqvist, Kynningsrud Prefab. Årets Montageledare: Geir Skotnes, Kynningsrud Prefab, Bengt-Åke Nilsson, Starka och Kjell Johansson, Strängbetong. Årets Betongforskare: Bodil Hökfors, Cementa, Robert Jansson, SP och Richard Malm, KTH. Årets Betongentreprenör: David Bergschöld, APJ Betong, Daniel Bergström, Industribetong och Leif Einarsson, Tuve Bygg. Årets Betongkonstruktör: Johan Hofstedt, Elu-konsult, Mikael Hallgren, Tyréns och Carsten Vogt, Projektengagemang. Årets Miljöpris: Uppsalahem, Vasakronan och Kabona. Årets Betongarkitekt: Sara Mendoza, Manofactory, Tobias Nissen, Vera Arkitekter och Anders Lundin, Griab. Årets Betongdesigner: Lovisa Wattman, Kaj Engström och Daniel Elis Karlsson och Pauline Algeröd.

HÄR ÄR 2014 ÅRS VINNARE: UNG&TUNG VINNARE: David Johansson, Sweco Motivering: ”En nytänkande och innovativ konstruktör som utvecklar hamnoch anläggningsbyggandet i Sverige.” ÅRETS MONTAGELEDARE VINNARE: Geir Skotnes, Kynningsrud Prefab Motivering: ”En brinnande montageledare med egen montageavdelning.” ÅRETS BETONGFORSKARE VINNARE: Bodil Hökfors, Cementa Motivering: ”För sitt verktyg som ger ljus när cementet blir hållbart.”

ÅRETS BETONGDESIGNER VINNARE: Daniel Elis Karlsson och Pauline Algeröd Motivering: ”För ett poetiskt materialmöte där betongen får vingar.” ÅRETS BETONGENTREPRENÖR VINNARE: Leif Einarsson, Tuve Bygg, Motivering: ”En modern entreprenör med hållbarhet i fokus.” ÅRETS BETONGARKITEKT VINNARE: Sara Mendoza, Manofactory Motivering: ”För en arkitektur som ger badandet en extra dimension.”

ÅRETS BETONGKONSTRUKTÖR VINNARE: Mikael Hallgren, Tyréns Motivering: ”Mot hans avancerade konstruktionsberäkningar lutar den svenska arkitekturen.” ÅRETS MILJÖPRIS VINNARE: Rosenborg 3, Vasakronan Motivering: ”Hypermoderna kontorslokaler med mycket hög miljöprofil och världens första gröna företagsobligation.«

BETONG 6 | 2013

13

| VIMMEL | Kaj Engström och Lovisa Wattman.

Ulrika Aare, TeliaSonera, Erika Karlsson, Nacka Kommun och Katrine Wilhelmsson.

Hans Oscarsson, Renja Oscarsson, Pentec och PerErik Persson, PE Betongteknik.

Jessica Sundin, Šeherzada Selimovic, Michelle Trochez, Frida Esselin, (längst fram), Louise Bergström och Catharina Arehög.

Marie Öqvist och Karin Bergqvist, JM.

Johan Söderqvist, Stålbyggnadsinstitutet och Johan Silfwerbrand, professor KTH.

f Christina Lindbäck, hållbarhetsche dsNCC och Mehmet Kaplan, bosta och stadsbyggnadsminister delar ut Årets Miljöpris. Till höger Linda Degeby, värdinna, Betonggalan.

Lars-Olof Eliasson, Pigmentec, sponsor till priset Årets Betongarkitekt och Mats Broman, Trafikverket.

14 BBEETTOONNGG 66 || 22001134

David Johansson, Sweco, vinnare av priset Ung&Tung.

Joachim Lindroth, vd Kynningsrud Prefab presenterar Geir Skotnes, Årets Montageledare.

Bodil Hökfors, Cementa, Årets Betongforskare.

Årets Betongarkitekt Sara Mendoza, Manofactory får priset av Lars-Olof Eliasson, Pigmentec.

Årets Betongkonstruktör Mikael Hallgren, Tyréns.

Årets Betongdesigners Daniel Elis Karlsson och Pauline Algeröd.

Leif Einarsson, Tuve Bygg, blev Årets Betongentreprenör.

Vinnarna av Årets Miljöpris från Vasakronan var många och glada.

BETONG 6 | 2013

15

| VIMMEL |

Erik Sätre, Nackademin och Pär Eliaeson, Tidningen Kritik.

TACK FÖR KALASET! Tack för ett hårt inslag i novembe rmörkret med mycket ljus, värm e och framtidstro! Ett fantastiskt möte mellan människor och material... :)

fantasNi gjorde ett galan! tiskt jobb med , WSP er ey Magnus M

Therése Söderström, Rekord Med

ia

Tack för en mycket trevlig tillställning.

Tack för en fantastisk fest på Berns!

Mats Broman, Trafikverket

Sten Forsström, Sweco Tack för en trevlig kvä ll! Jag kommer gärna tillbaka nästa år.

Anders Lindvall, Cow i

för Tack tidningen Betong en riktigt lyckad Betong gala! ong Alf Aggring, APJ Bet

en, rolig Vi hade vansinnigt kul hela kväll roligt när extra lart självk och g llnin tillstä kollegan vinner första pris!

Pontus Öhman, Manofactory

Tack för en härlig betongkväll!

Stort tack för superkalas igår! Verkligen bra att ni lyfter fram och visualiserar olika kategorier inom branschen och på detta sätt underlättar kontakterna dem emellan och lyckas med det på ett avväpnande och lustfyllt sätt!

Marie Bergman, Strängbetong

Margit Klint, ArktigraM

Sto

Tack för en mycket väl genomförd gala!

Staffan Hjärtström, Mapei

t! tigt bra even Tack för ett rik a, TCG ul Pa De sia Ka

Johan Einarsson, Vasakronan

97% av besökarna vill komma på Betonggalan nästa år.

Tack för en trevlig tillställning igår!

Magnus Mårtensson, Färdig Betong

Tack för en fantastisk gala igår. Jag hade mycket trevligt och till och med min sambo som har noll intresse för betong uppskattade eventet.

David Johansson, Sweco

Ett stort tack från oss i Projekt Rosenborg för en supertrevlig tillställning!

Tove Adman, betongdesigner och Håkan Cullberg, kreativ ledare för stadsutvecklingsprojektet i Varberg kommun.

Helt fantastiskt event! Supertrev ligt och roligt. Ni har gjort ett toppenjobb!

Josefine Carlberg, JM

Tomas Alsmarker, vd, Nyréns.

89%

Gav årets Betonggala något av de högsta betygen, 56 procent gav den toppbetyg.

16 BBEETTOONNGG 66 || 22001134

och Peter Alf Aggring, David Bergschöld Åhman, APJ Betong med Catherina bybergs Fored, projektansvarig för Sund n. mitte i a, nya stadskärn

| MILJÖ |

Vasakronan har emitterat gröna obligationer för 3,3 miljarder kronor. Den som köper obligationerna garanteras att pengarna används till projekt som når minst Guld i LEED:s miljöklassning.

Årets Miljöpris för grön obligation Med LEED Platina som mål har Vasakronan uppfört två kontorsbyggnader i Frösunda norr om Stockholm. Idag finns bara en handfull byggnader runt om i landet som lyckats nå detta mål. Den höga miljöprofilen resulterade att projektet fick Årets Miljöpris 2014 av Tidskriften Betong.

TEXT: MARGARETA REDLUND-LANINGE FOTO: VASAKRONAN

BETONG 6 | 2014

19

| MILJÖ |

Målet för Rosenborg 3 och 4 är Platina enligt LEED:s klassificering, det högsta man kan få.

K

Rosenborg 3 och 4 i Frösunda, någon mil norr om Stockholm, är unika. Dels har miljömålen varit exceptionellt höga med LEED Platina som mål, dels ingår Rosenborg i världens första gröna fastighetsobligation. Vasakronan emitterade sin gröna fastighetsobligation i november 2013, vilket bland annat har finansierat de två kontorsbyggnaderna.

– Den gröna obligationen har attraherat investerare som normalt inte investerar i fastigheter. Men i och med att Vasakronan beslutat att avsätta en miljard kronor i öronmärkta, miljöcertifierade projekt har finansmarknaden funnit vår gröna obligation intressant, säger fastighetsutvecklare Johan Einarsson, Vasakronan.

– Inte bara miljön har varit i fokus vid projekteringen. Även det yttre och inre underhållet har vi tänkt mycket på. Till exempel har vi valt en genomfärgad betong i vitgrå nyans i fasaderna. Detta är bra från förvaltningssynpunkt eftersom inget yttre färglager behöver underhållas, säger Johan Einarsson.

Vasakronan har sedan tidigare två kontorsbyggnader i Rosenborg klara 2007 respektive 2009. Läget är strateONTORSBYGGNADERNA

20 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

Betongstomme och klinkerförsedda fasadelement är några komponenter för att få låg energiförbrukning.

giskt vid E4:an och är ett skyltfönster för de cirka 140 000 fordon som under ett dygn passerar byggnaderna. 2010 blev det klart att Vasakronan skulle bygga ytterligare två kontorsfastigheter på samma tomt och tillsammans med JM Entreprenad utarbetades ett förslag. Produktionen kunde starta något år senare.

De två byggnaderna har tillsammans runt 17 000 kvadratmeter lokalarea som i skrivande stund är uthyrda till 90 procent. Intresset för att hyra kontorslokaler har varit stort och byggnadernas utformning gör det möjligt att hyra ett helt hus ner till ett eget kontor på 155 kvadratmeter. Totalt kommer runt 1 200 personer att arbeta i de två byggnaderna.

Vasakronan har sökt tillstånd för en akvifär. Något svar från Mark- och Miljödomstolen har ännu inte kommit men Vasakronan hoppas på ett positivt besked i början på 2015.

En akvifär innebär att grundvattnet i Brunkebergsåsen används för lagring av energi varvid fastigheterna blir självförsörjande avseende uppvärmning och kyla. Ges tillstånd blir energianvändningen 51 respektive 56 kilowattimmar per kvadratmeter och år och endast el behöver köpas. Akvifärens höga verkningsgraden kommer att sänka elbe-

hovet ytterligare. Vasakronan handlar dessutom upp uteslutande Grön El. Rosenborgs två nybyggda kontorshus står på en pålad platta. Byggnaderna är fristående från varandra men har ett gemensamt platsbyggt garage i två plan samt varsin inglasad ljusgård med inomhusklimat. Ovan mark är byggnaderna sex respektive fem våningsplan höga och uppförda i prefab. Fasaderna är av betong och stommarna är stabila och tunga och bidrar till byggnadernas låga energiförbrukning.

Fönsterband och de glasade ljusgårdarna ger stora ljusinsläpp i husen. Några fasader är klinkerklädda medan andra är täckta med sinusformade betongelement som ger fin skuggeffekt vid soliga dagar och även tar bort elementskarvarnas eventuella påverkan på fasaden. Vissa fasadpartier har rundade betongelement. Husens gavlar är klinkerklädda med mosaik i röda nyanser för att skapa en avvikande del för cykelparkering och nerfart till garage.

JM Entreprenad har varit byggentreprenör medan Contiga haft totalentreprenaden för stommen och anlitat Finja för tillverkning av klinkerfasaderna samt de sinusformade och böjda betongelementen.

– Det gällde att få byggnaderna så täta som möjligt. Det var en rad kom-

MER OM

Rosenborg 3 och 4

BYGGHERRE: Vasakronan PROJEKTLEDNING: Tjuren Projektledning ARKITEKT: Sweco Architects TOTALENTREPRENÖR: JM Entreprenad ENTREPRENÖR STOMME: Contiga FASADELEMENT: Finja HYRESGÄSTER, i URVAL: Bisnode, Cramo, JM Entreprenad och Viva Media

Vasakronan har ansökt om få använda grundvattnet i den intilliggande åsen främst för kylning. Anordningen kallas akvifär som på latin betyder vattenbärare.

pontenter som skulle sys ihop såsom fönsterglas, fönsterbalkar, fasadelement och stomme. Att få alla dessa komponenter till en tät helhet var en utmaning.

För övrigt är husen byggda med konventionell teknik, säger projektchef Mikael Hassel, JM Entreprenad.

I Rosenborg har en rad gröna åtgärder vidtagits förutom den värmetröga

stommen och den planerade akvifären.

Detta är också en förutsättning för att projektet ska bli miljöklassat som LEED Platina. Hänsyn tas därför till den inre och yttre miljön, tillgänglighet, kommunikationer etc. Till exempel har sedum planterats på taken, vilket bidrar till att regnvatten sugs upp på ett naturligt sätt.

Dagvattnet tas om hand lokalt, miljö-

vänliga lågemitterande material har använts, det finns möjligheter att kunna cykla till arbetsplatsen, antalet cykelställ är stort och inomhusmiljön har bra dagsljus och utblick.

En annan miljöfördel är att byggnaderna ligger nära E4:an på mark som inte kan utnyttjas för bostäder eller odlingar och inte  är tillhåll för hotade djur och växter.

BETONG 6 | 2014

21

| UTBLICK |

Mer än

BOMBAD BETONG I Libanons huvudstad Beirut har betongen bombats massor av gånger. Och rest sig. Därför har Beirut en fascinerade historia att berätta men även mäktiga nykonstruerade betongskapelser att visa upp.

TEXT: LINA MALERS, FOTO: ARAB CENTER FOR ARCHITECTURE

F

de med tre ton sprängmedel. Men biografen Rivoli, som stått stadigt genom Libanons femton år långa inbördeskrig, vägrade ge vika. Den armerade betongstrukturen från 1952 med två meter höga T-formade balkar med spann på 20 meter var ett imponerade bygge för sin tid. Konstruktionen var så solid att det krävdes ytterligare två ton sprängmedel för att få den att falla.

Libanon har genomlevt ett 15 år långt inbördeskrig. Men det är inte bomber som raserat flest hus. I Beiruts krigshärjade centrum, där Cinema Rivoli en gång stod, jämnades åttio procent av alla byggnader med marken när staden skulle byggas upp på nytt. Med 1990-talets återuppbyggnad försvann inte bara libanesiska trähus från ottomanernas tid utan en hel tradition av världsledande modern betongarkitektur.

– Den var före sin tid, både strukturellt och estetiskt. Den spelade inte på traditionella internationella eller lokala referenser utan var verkligen nydanande, berättar den libanesiske arkitekten George Arbid.

Intill strandpromenaden vid Medelhavets kust tonar en rosa skapelse upp sig. Hôtel St. George från 1931 är Beiruts äldsta byggnad i betong. Den nu förfallna ikonen hyste under sin storhetstid såväl kungligheter som Hollywoodstjärnor och presidenter. ÖRST PROVADE

22 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

– Det är en väldigt viktig betongbyggnad. Den är influerad av den franske arkitekten Auguste Perret som var den som först introducerade betong som nobelt material i Frankrike, säger George Arbid.

På andra sidan gatan, som under inbördeskriget delade Beirut i en kristen och muslimsk del, reser sig en byggnad vars krigshärjade fasad är täckt av kulhål. När kriget bröt ut 1975 var Holiday Inn ett av Beiruts mest glamorösa hotell. Men med sina 26 våningar var betongbyggnaden en åtråvärd plats för prickskyttar. Hotellet blev skådeplats för några av de värsta striderna under inbördeskriget när olika milisgrupper kämpade om att ta plats i fönstren.

En bit bort hittas resterna av ett annat karakteristiskt betongskal. Beirut City Center har stått tomt i 35 år, men var också det en gång en ståtlig biograf med plats för 1 000 besökare. Med sin ovala form utgör ”betongägget” ett ovanligt inslag i Beiruts stadsbild.

Inträngd på en halvö och omgiven av berg är uppåt det enda håll som Beirut kan växa. Tätt stående kastar Beiruts höga betongbyggnader skuggor över några få lågmälda hus som står kvar sedan tiden när fransmännen styrde Libanon. Här och var syns skyhöga skrapor i stål. Men de har svårt att hävda sig mot betongen, som helt dominerat stadsbil-

den sedan Libanon fick sina första egna betongfabriker på 1930-talet.

På sitt kontor samlar George Arbid ritningar och foton av de svunna skönheterna. Tillsammans med en grupp arkitekter och ingenjörer har han startat Arab Center for Architecture, ett institut som vill bevara minnet av Beiruts äldre betongarkitektur. Allra mest tycks George Arbid sörja Carlton som förstördes för bara tre år sedan.

– Den hade inga pelare som den var gömd bakom. Trots att den var väldigt rigorös var den så elegant, säger han medan han visar gamla svartvita bilder.

I affärsdistriktet Hamra finns fortfarande en hel del byggnader från den modernistiska betongtraditionen. Flera av husen längs med huvudgatan är rena betongkonstruktioner, men med glasad norrsida.

–Arkitekturen från 1950- och 1960-talet var väldigt rationell. De här byggnaderna är väldigt bra exempel på det. Utan direkt solljus som träffar är de perfekt anpassade till ett klimat som Libanons, säger George Arbid.

Betongens inträde i Beirut möjliggjorde konstruktion av stora kontorskomplex. Ett som överlevt såväl krig som ombyggnationer är elbolagets huvudkontor intill Beiruts hamn. En anmärkningsvärd struktur bestående av fyra 14 meters pelarburna valv i spännbetong.

INTERDESIGN SHOWROOM Arkitekt: Khalil Khoury Byggnadsår: 1975-1997 För 80 år sen startade Elias El-Khouri möbeldesignföretaget Interdesign och i början av 1970-talet fick hans son rita deras showroom.

Det fick göra ett uppehåll under kriget men stod till slut klart år 1996.

BETONG 6 | 2014

23

| UTBLICK |

Förra året exploderade en bomb alldeles intill en annan av Beiruts nu kultförklarade kontorslokaler. Men byggnaden hade rustats med explosionsskyddande fiberbetong och klarade smällen. Givet landets tumulta historia skulle man kunna vänta sig att det är praxis, men hör på grund av kostnaden fortfarande till undantagen. Däremot jordbävningssäkras nybyggen i landet som har seismisk aktivitet med jämna mellanrum. Äldre byggnader är det värre med.

Också under inbördeskriget förekom en del konstruktion. Men när staden delades i en kristen och en muslimsk del gick det inte längre att komma till betongfabrikerna och de libaneser som fått sina hus förstörda fick bygga med det som fanns tillgängligt.

– Vad som helst användes. Ibland hittar man riktigt bra betong i de gamla byggnaderna från kriget, men allt håller inte måttet. Bland annat användes sand av riktigt dålig kvalitet som fått hus att vittra sönder. Det är ett problem för oss nu, säger ingenjören Rashid Sarkis.

Mitt bland några alldagliga hus skjuter en byggnad som kanske bäst kan liknas vid ett vertikalt rymdskepp upp ur marken. Interdesign Showroom av den libanesiske arkitekten Khalil Khoury är en brutalistisk byggnad med råa, obehandlade betongväggar. Något en generation arkitekter arbetade mycket med på 1950- och 60-talen.

24 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

Libanon, ett land stort som Skåne, producerar årligen 2,5 miljoner kubikmeter betong fördelat på cirka 100 betongfabriker. Det kan jämföras med Sveriges årliga produktion på ca 6 miljoner kubikmeter.

Det statliga elbolaget Electricité du liban, levererar 90 procent av all el i Libanon. Dess huvudkontor har lyckats överleva både krig och renoveringar.

ELECTRICITÉ DU LIBAN Arkitekt: (Collab.) J. Aractingi, J. Nassar, P. Neema & J. N. Conan (CETA) Byggnadsår:1965

BEIRUT CITY CENTER, ”THE DOME” Arkitekt: Joseph Philipe Karam Byggnadsår: 1968

I 35 år har den gamla biografen The Dome stått tom. Den kallas också Ägget och Bubblan och skulle kompletteras med två torn. Det blev ett torn, som dessvärre är rivet nu.

HOTEL SAINT GEORGE Arkitekt: Poirrier, Lotte, Bordes, med A. Tabet Byggnadsår: 1932

Över stadens äldsta betongbyggnad hänger en stor banderoll med texten ”Stop Solidere”.

Solidere är ett företag som på regeringens uppdrag omvandlar Beiruts stadskärna.

BETONG 6 | 2014

25

| UTBLICK |

ISSAM FARES INSITUT Arkitekt: Zaha Hadid Byggnadsår: 2014

– Det är en av de mest spektakulära.

Den är helt i solid betong. Från utsidan är den väldigt brutalistisk. Men dess skönhet kommer just från det, säger Rashid Sarkis.

En nybyggd variant som invigdes för bara ett par månader sedan är Issam Fares Insitut ritat av Zaha Hadid. Omgiven av gamla stenbyggnader från 1800-talet stoltserar en modern betongbyggnad i spektakulära rektangulära former. En mäktig skapelse med en 21 meter lång betongkonsol som höjer sig ut från den 3 000 kvadratmeter stora byggnaden, helt i betong, också invändes.

Men en hel del i Beirut är numera inklätt. Ingenjören Issam Salameh, sekreterare i betongföreningen Abpes som arbetat med en utställning om vacker Beirutbetong suckar över det medan han kör runt i Beiruts ständigt växande byggdjungel.

– Alltför mycket av betongen är gömd.

Vi har bara arbetat med betong i hundra år, men i en stad där över 95 procent av byggnaderna är av betong skulle vi väl kunna få se fler råa, snygga fasader, ut brister Salameh.

26 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

Den libanesiske affärsmannen och politikern Issam Fares har donerat pengar till Issam Fares Institute for Public Policy and International Affairs som sorterar under the American University of Beirut.

Sen några månader tillbaka huserar de i Zaha Hadids ikonbyggnad.

Cinema Rivoli (th) och hotell Carlton (ovan) har gått i graven och gett plats åt det nya Beirut.

| GRANSKAT |

Statliga miljoner till

TRÄBYGGANDET Regeringen, EU och 17 kommuner. Alla applåderade de Trästad 2012 och satsade 40 miljoner kronor. Men hur gick det egentligen? Tidskriften Betong har granskat satsningen som ska få fler att bygga i trä.

TEXT: FREDRIK NEJMAN OCH ROGER ANDERSSON RESEARCH: FREDRIK NEJMAN OCH JOHANNA TORSHALL SVENSSON ILLUSTRATION: ANNA-LENA LINDQVIST

D

ET ÄR DEN 6 augusti 2009.

Regeringen bjuder journalister på sommarfika i Rosenbad.

Maud Olofsson sörplar glatt i sig den sista koppen kaffe. Hon är extra nöjd över ett av dagens regeringsbeslut – att ge 5,5 miljoner kronor till projektet Trästad 2012.

– Med en satsning på kunskapsuppbyggnad inom miljövänligt träbyggande kan vi utveckla ny teknik och nya produktionsmetoder. Det kan skapa fler jobb i Sverige, säger näringsminister Maud Olofsson(C) i pressmeddelandet som skickas ut innan kaffet hunnit svalna.

Drygt tre år senare, i slutet av 2012, är det dags att summera. Maud Olofsson är inte kvar som minister, men i en påkostad bok på 176 sidor – ”En ny väg – Trästad 2012” sammanfattas projektet.

Succé. Lovorden haglar över Trästad 2012. Konferenser, studieresor och samarbeten presenteras ihop med vackra bilder på nya hus, idrottshallar, broar och andra träbyggnader som byggts eller ska byggas.

Att projektet som finansierats med skattepengar kostat minst 40 miljoner kronor står det inte en rad om. Och kritiska röster lyser med sin frånvaro.

Därför har Tidskriften Betong grävt djupare. Var Trästad 2012 en lika stor succé som boken vittnar om?

Både ja och nej. Vi har granskat vad som hänt i de 17 medverkande kommu-

28 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

nerna. Vi har läst utvärderingar, rapporter, ansökningar och budgetar. Och vi har ställt ett antal frågor till samtliga 17 kommuner.

Svaren vittnar om att Trästad 2012 överlag setts som något positivt även om några lokala projektledare fått jobba i motvind. De har inte känt att de lokala politikerna varit intresserade av projektet.

Andra hade hoppats att kommunen skulle bygga mer i trä under projektets gång.

– Jag är besviken över att vi inte byggt en ny skola i trä som planerat. Men den ekonomiska krisen hann emellan, säger Tomas Johansson, stadsarkitekt i Älvdalen.

TIDSKRIFTEN BETONGS granskning visar också att: • Projektet blivit dyrare i flera kommuner än planerat. Framförallt handlar det om arbetskostnaderna. Rättvik hade till exempel budgeterat för 50 000 kronor men det blev 180 000 kronor.

• Flera projekt som lyfts fram i boken ”En

ny väg – Trästad 2012”, som planerade mönsterbyggen i trä, har fått problem.

Bland annat har ett par finansiärer i ett projekt i Skövde hoppat av. En planerad storsatsning i Trollhättan har också kantats med problem.

• 13 kommuner säger sig vara nöjda med Trästad 2012. Ingen säger sig vara helt missnöjd.

• Fem kommuner klagar över att den administrativa bördan varit betungande och krånglig, i första hand för att EU-pengar var med och finansierade projektet.

• 12 kommuner svarar att projektet har gjort kommunen mer positiv till trähusbyggande.

• Fyra kommuner säger sig vilja bygga fler trähus, men säger att det är svårt att få kommersiella aktörer att intressera sig.

• Fyra kommuner har antagit en träbyggnadsstrategi till följd av Trästad 2012: Växjö, Mora, Falun och Skellefteå.

• Kalix kommun ville, trots offentlighetsprincipen, först inte lämna ut rapporter och ekonomisk redovisning till Tidskriften Betong.

» Jag förstår inte materialdrevet som är nu. Jag tycker att betong och trä ska ingå äktenskap. Och så kommer det att bli.« Hans Andrén, VKAB

Mer om

Trästad 2012 FRAM TILL 1994 var det förbjudet att bygga trähus högre än två våningar.

Sedan förbudet försvann har myndigheterna och branschen jobbat för att öka kunskapen om trähusbyggandet och få några att börja bygga trähus.

Sluta satsa skattemiljoner på trä.

Det tycker Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong. ”Det är att snedvrida konkurrensen,” tycker hon.

– VI VILL HA sjysta spelregler med konkurrens på lika villkor. Nu snedvrider man konkurrensen genom att satsa skattepengar på trä och påstå att det är mer miljövänligt än andra byggmaterial.

– Visst är svenskt skogsbruk klimatneutralt. Men bara för att det är så finns det ingen sanning som säger att trä är mer miljövänligt än andra material. Man måste titta på alla delar, transporter, livslängd och så vidare. Det måste vara jämförelser över hela livscykelns alla delar samt att konstruktionerna måste vara robusta och långsiktigt hållbara. IVL, Svenska Miljöinstitutet, har tagit fram rekommendationer för hur en livscykelanalys ska användas och som de olika byggmaterialen nu gemensamt står bakom.

Förutom miljön är sysselsättningen ett tungt argument för de som vill satsa på trä. Inte heller det argumentet är klockrent, anser Malin Löfsjögård: – Man lyfter fram att det ger jobb i skogen, på lokala sågverk och liknande, men glömmer att också betongindustrin

En av de mest positiva kommunerna till Trästad 2012 är Växjö. Smålandskommunen antog redan 2005 en kommunal trästrategi och har länge gjort sig känd för att satsa hårt på träbyggnader. Stadens kända idrottslag Öster(fotboll) och Växjö Lakers(ishockey) huserar numer i arenor som byggts med stora träinslag. Och med trästadsdelen Välle Broar profilerar sig Växjö som ”Europas grönaste stad”.

Hans Andrén är projektledare för det kommunala bolaget VKAB i Växjö och lovordar Trästad 2012. Han säger att

ofta är väldigt lokala och ger jobb över hela Sverige.

En anledning, enligt Malin Löfsjögård, till att det satsas skattemiljoner på att främja träbyggandet stavas lobbying.

– Skogsindustrin har historiskt haft både starka och ganska många anhängare i riksdagen och flera starka lobbygrupper.

Det är en förklaring till att vi haft en nationell trästrategi, men inte en betong- eller stålstrategi.

Handlar inte din kritik mot träsatsningen egentligen om att betongbranschen ser träbyggandet som ett hot?

– Nej, egentligen inte, de senaste åren har andelen nybyggda trähus pendlat. Det har inte ökat konstant. Dessutom måste man ha med i beräkningen att det inte var tillåtet med högre trähus före 1994.

– Jag vill absolut inte ha något krig mellan betong och trä. Det finns plats för alla material, inte minst nu då det behöver byggas mer. Men det handlar om rätt material på rätt plats.

han tagit emot 7 000 besökare från 34 länder sedan 2009 för att lära dem mer om Växjös träbyggande.

Själv är han en trähuspionjär som såg till att Växjö fick Sveriges första moderna flerbostadshus i trä redan 1992.

– Vi slogs mot allting då. Motståndet var kompakt. Vi gick ända till Boverket för att få bygga tre våningar i trä, säger Hans Andrén som inte har mycket till övers för den kritik som riktas mot träbyggandet.

– Jag förstår inte materialdrevet som är

Ett första steg var den nationella träbyggnadsstrategin som drogs igång 2004.

Trästad 2012 som pågick under 20102012 var en fortsättning på strategin.

De två främsta anledningarna till att satsa på trä stavas miljö och sysselsättning.

Syftet med Trästad 2012 var att ”öka träbyggandet i Sverige och arbeta med visionen att trä ska vara ett självklart alternativ i allt byggande”.

Men det finns också en stor förhoppning att fler trähus ska ge fler jobb främst på landsbygden.

Trästad 2012 kostade enligt budgeten 38 472 000 kronor. Drygt hälften av pengarna kom från de 17 medverkande kommunerna, regionförbund och regeringen, via fyra olika länsstyrelser.

Resten kom från EU. Förutom skattepengarna har företag och organisationer i träbranschen satsat pengar, främst genom att delta på olika konferenser och evenemang.

Trästad 2012 lever vidare i projektet med att bygga upp en nationell plattform för att koordinera arbetet med att få fler att bygga i trä. Den förra regeringen satsade tre miljoner kronor i plattformen. Pengarna kom från Skogsriket, en 280-miljonerssatsning i det EU-delfinansierade Landsbygdsprogrammet.

nu. Jag tycker att betong och trä ska ingå äktenskap. Och så kommer det att bli.

Men är det rätt att ge skattemiljoner i stöd för att bygga fler trähus?

– Jag vill absolut inte ha mer stöd. Trä klarar sig på sina villkor. Och jag vill inte klassa ner något material. Olika material har sina fördelar. Men stödet till trä är jordnötter i jämförelse med det statliga stöd betongen fick under miljonprogrammet 1965-1975.

Hur skattemiljonerna till Trästad 2012 använts har styrts av tydliga regler, beBETONG 6 | 2014

29

| GRANSKAT |

rättar Kennet Johansson, enhetschef på Länsstyrelsen i Västerbotten och samordnare av Trästad 2012.

– Det har varit väldigt noga att projektet inte får gynna specifika företag och snedvrida konkurrensen. Trästad är ett informations- och erfarenhetsutbyte. Det är verkligen behövligt, eftersom erfarenheten är liten då större trähus var förbjudna fram till 1990-talet, säger Kennet Johansson.

En kommun som precis nyligen antagit en träbyggnadsstrategi är Skellefteå.

I förordet till den antagna strategin står det: » Att bygga hållbara städer och samhällen och levnadsmiljöer är en global utmaning. I Skellefteå tar vi vår del av ansvaret genom att bygga i trä och enligt våra riktlinjer för hållbart byggande.

Man lovar också att »trä alltid ska prövas i samtliga kommunkoncernens byggoch anläggningsprojekt. Trä eller andra förnyelsebara material ska företrädesvis väljas när det tekniskt och ekonomiskt är försvarbart.« I ett inslag i P4 Västerbotten avslöjas dock att träbyggandet mest är en önskan medan verkligheten ser annorlunda ut.

Det kommunala bostadsbolaget Skebo byggde nyligen en fastighet med 40 bostadsrätter och valde då betong i stommen. Detsamma gäller för det pågående bygget av ett 11-våningshus och snart startar också Skebo bygget av ytterligare tre hus i centrala Skellefteå som inte heller byggs i trä.

– När vi gör våra upphandlingar så anpassar vi våra ritningar så att det ska vara möjligt att bygga i trä, men det har visat sig att vi inte har fått några anbud som bygger på en träkonstruktion. Vi måste få in de bästa priserna och bygga de bästa husen för oss och då måste de företag som bygger i trä kunna lämna anbud som kan konkurrerar med betongkonstruktioner, säger Jerker Eriksson, vd på Skebo till P4 Västerbotten. Även om Trästad 2012 formellt har avslutats så lever projektet vidare. Den förra regeringen med landsbyggnadsminister Eskil Erlandsson grundlade en nationell plattform som ska byggas upp av Svenskt Trä och Länsstyrelsen i Västerbotten för att främja samarbetet mellan kommuner med syftet att öka byggandet i trä. Tre miljoner kronor satsades som en del i de 280 miljoner kronor som Skogsriket, en bred satsning i det EU-delfinansierade Landsbygdsprogrammet, skulle få åren 2014-2020. Om det är något som den nuvarande regeringen kommer ta i arv  återstår att se.

30

BETONG 6 | 2014

BETONG 6 | 2014

31

LINIS O S S U M GA HEMLI ER BUNK

Biograf, teater, bar och kaféer skulle ge de 2 000 personer som kunde vistas här ett angenämnt liv.

Mystisk betongbunker Några mil utanför Rom har i drygt ett halvt sekel en betongbunker funnits som ingen egentligen har vetat vad den var avsedd till. Men 2008 släpptes sekretessen och fram trädde en tillflyktsort för militära högheter med biograf, teater och bar. Följ med in i Bunker Soratte.

TEXT: CIA ERANDE FOTO: DANIEL GAHNERTZ

32 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

| UTBLICK |

Invånarna trodde att en vapenfabrik byggdes när det egentligen var Mussolinis skyddsrum.

C

IRKA FYRA och en halv mil norr om Rom i en underskön miljö ligger den lilla bergsbyn Sant’Oreste vid Monte Soratte. Insprängt i berget finns Bunker Soratte, som började byggas 1937 på order av Benito Mussolini. Tanken var att den skulle fungera som skyddsrum för de högsta befälen i den italienska armén.

Platsen har en strategisk position med bra vyer över de plana omgivningarna från det 691 meter höga berget.

Hela arbetet att anlägga det drygt fyra kilometer långa tunnelsystemet av kompakt kalksten med ett skyddande betongöverdrag på mellan 90 centimeter och tolv meter, tog fyra och ett halvt år och utfördes av omkring 1 200 arbetare. Man arbetade i åtta timmars treskift med start klockan sex på morgonen. Befolkningen i Sant’Oreste var i stort sett positivt inställd till byggandet av bunkern, eftersom detta medförde ett ekonomiskt uppsving för trakten.

Arbetarna kom från Italiens norra regioner eftersom arbetet krävde hög expertis.

Det var inte möjligt att hemlighålla för lokalbefolkningen att arbete försiggick så man spred lögnen att Mussolini höll på att bygga en vapenfabrik i berget. Alla dokument som visade att bun-

kern var ämnad åt fascistregeringen vid en eventuell attack av Rom, hemlighölls ända tills 2008. Miniatyrsamhället för drygt 2 000 personer utrustades med biograf, teater, bar, tobakshandel och tre kaféer.

– Att skapa ett byggnadsverk av denna kaliber på så kort tid på 30-talet är en oerhörd arkitektonisk bedrift, säger Gregory Paolucci, arkitekt och ordförande i föreningen Bunker Soratte.

Under arbetet användes de första modellerna av tryckluftsborrar. För att kunna tillverka betong byggdes en betongfabrik utanför tunnelsystemet.

Stenkrossar fanns också på plats för att mala ner de bortborrade kalkstensblocken till ballast som tillsammans med det framträngande grundvattnet fick bli ingredienser i betongen. Från fabriken kördes sedan betongen på en provisorisk järnväg in genom bunkern och dess olika salar.

– Säkerhetssystemet som uppfanns är mycket intressant. En speciell lufttunnel skapades, dit syrgasmasker var kopplade, säger Gregory Paolucci.

Under den tyska ockupationen i september 1943 bosatte sig fältmarskalk Albert Kesselring i Bunker Soratte tills de allierade trupperna bombade bunkern 12 maj 1944 med B-17-plan. Enligt

En anspråkslös dörr döljer innanmätet som vissa perioder lockar tusentals besökare per dag.

en myt ska Kesselring ha gömt 68 lådor med guld efter plundringen av Italiens riksbank och Roms judiska samfund, men krigsbytet har aldrig hittats.

Under kalla kriget togs bunkern i bruk igen, nu i form av en kärnvapensäker bunker, som var till för att skydda den politiska eliten i Italien. Betongen till denna konstruktion har en hållfasthet på hela 60 MPa. Åter lade bybefolkningen märke till lastbilskaravaner till och från bunkern. Trots att byn ibland besöktes av tyskar och amerikaner från NATO trodde byborna bara att upprustning av de gamla tunnlarna pågick.

Bunkern byggdes ut med en kilometer för denna verksamhet, som varade mellan 1967 och 1972. Projektet uppdagades även det först 2008, då bunkern öppnades för allmänheten. Numera förvaltas den av den ideella kulturföreningen Bunker Soratte. De arbetar för att förmedla historien kring bunkern till en bredare allmänhet samt bevara och restaurera byggnationen. Föreningen främjar också forskning och utbildning inom de ämnesområden som berör bunkern.

– Under 3 och 4 maj hade bunkern 2 200 besökare, säger guiden Marco Rastelli nöjt.

Andra halvåret av 2014 har bunkern öppet en dag varje månad.

BETONG 6 | 2014

33

| ARKITEKTUR |

ION Luxury Adventure Hotel tar fram det bästa från Island.

Betong så in i norden Öde lavahedar, ånga och ismassor som tycks komma som en våg ner från bergen har blivit Islands signum.

Det har naturligtvis de isländska arkitekterna snappat upp och satt i sitt sammanhang tillsammans med lite betong. Tidskriften Betong har varit där.

TEXT OCH FOTO: ROGER ANDERSSON

BETONG 6 | 2014

35

| ARKITEKTUR |

M

ELLAN Reykjavik och Gullfoss ligger idel öde lavalandskap. Inga träd, bara mossa och snår. När man nästan är framme vid nationalparken Thingvellir svänger man höger och följer Tingvallsjöns strandkant i ungefär en mil tills man ser röken från den geotermiska fabriken som ligger i en dalsänka.

Där ligger den, ION Luxury Adventure Hotel, en betongpärla med ett lugn som är så isländskt det kan bli. Tidigare hade ett cateringföretag sitt tillhåll här och försåg fabriksarbetarna i närheten med luncher, men 2011 var det helt övergivet och paret Sigurlaug Sverrisdóttir och Halldor Hafsteinsson tog över.

Med hjälp av arkitekten Tryggvi Thorsteinsson, som lämnat Island och startat kontoret Minarc i Santa Monica i USA, gjorde de en tillbyggnad som klättrat ut över bergskanten och vilar på betongpelare. Rå betong har varvats med plåt i svart, ungefär i samma nyans som den omkringliggande lavan. Effektfullt förstås. Tillbyggnaden avslutas med en glasvägg där hotellets båda våningar möts i en öppen bar, Nordic Light Bar. Vintertid finns goda möjligheter att se himlen trolla i grönt och vitt, men sommartid får månen och dimmorna från de varma källorna som letar sig ner mot Tingvallasjön duga.

Under baren finns en tio meter avlång pool med varmt vatten. Vad annars? På Island är varmvattnet billigare än det kalla.

Hotellets restaurang heter Silfra och bjuder på hummersoppa och lamm från lokala uppfödare. En nattpromenad ner mot Tingvallasjön och ett bad i den brusande 40-gradiga forsen ute på lavaheden kan rekommenderas. Då får också hotellet visa sig från sin bästa sida när det varma ljuset från de stora fönstren blandar sig med den böljande lavan och den strama betongen.

– Krisen har skickat isländsk byggteknik tillbaka till noll. Vi har inte en tanke på hållbart byggande längre och energin är så billig att vi inte behöver tänka på att vara energieffektiva, säger arkitekten Pálmar Kristmundsson när vi sitter på hans kontor på tredje våningen i ett dåligt renoverat hus på þórunnartún 2 i Reykjavik, där de nedre våningarna står tomma.

Mitt emot håller byggkranar och gula hjälmar på att färdigställa Höfdatorg som Pálmars kontor PK Arkitektar har ritat. Det är en 28 000 kvadratmeter

36 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

I Nordic Light Bar samlas hotellets gäster för lite norrsken.

Den varma poolen har sittdjup och perfekt för lite isländskt lugn.

De avlånga glaspartierna i fulla våningshöjder släpper in vad det isländska landskapet har att bjuda på.

Oavsett vilken av ION:s båda våningar du bor på slutar korridoren ändå i Nordic Light Bar.

BETONG 6 | 2014

37

| ARKITEKTUR |

En av betongväggarna runt Höfdatorg där klättertävlingar hålls varje år.

Harpas innandöme har massor av vacker betong.

Arkitekten Pálmar Kristmundsson på byggplatsen vid Höfdatorg.

Kongresscentret Harpa från utsidan med sina glasprismor.

38 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

Hallgrimskyrkan har fått sitt namn efter den isländske prästen och psalmdiktaren Hallgrímur Pétursson som levde på 1600-talet.

| ARKITEKTUR |

Det Tadao Ando-inspirerade Stadshuset ritat av Studio Granda.

Vatten, grönt och betong.

Då kan det inte gå snett.

stor yta där flera byggnader skyddar ett 16 000 kvadratmeter stort torg. Sju våningar är grunden på byggnaderna med två uppstickare på tolv respektive 18 våningar. Ett av dem blir Foss Hotell med 342 rum, ett tecken som bekräftar att turism precis gått om fisket som den största näringen på Island.

– I och med krisen var det många kreativa personer som blev arbetslösa och hittade på olika sätt att locka turister.

Jag vet några arkitekter som arbetade på mitt kontor som anordnar sightseeing med hundslädar nu. Det går tydligen bra, säger Pálmar Kristmundsson.

En av väggarna på sjuvåningsdelen på Höfdatorg har fått sin egen betongdesign.

– Vi använde oss av överblivna plankor från bygget och lade dem i formen, säger Pálmar Kristmundsson.

Varje år hålls klättertävlingar på väggen som passar perfekt för friklättring med sina små utsickande betongkanter.

Pálmar Kristmundsson menar sig ha

Översikt över Höfdatorg ritat av Pálmar Kristmundsson.

skapat en egen syn på rumslighet som han kallar för Pingeyri Space Theory och som föddes i hans hemby Pingeyri när han lekte i de stora betongfickorna där strömmingsfångsterna tömdes. Tillsammans med arkitektstudier i Ålborg, Köpenhamn och Tokyo har det lett till ett stort intresse för betong och hur materialet förändras med vädret.

– Jag får ofta kritik för att jag inte använder färger men för mig har en grå betongyta färg. Island är en ö med mycket himmel som förändras och ger färg, anser jag, och då får materialen behålla sin naturliga färg.

Nere i gamla hamnen ligger Harpa, en 43 meter hög konserthall ritad av Henning Larsen Arkitekter. Den började byggas 2007 och då fanns stora planer för hamnområdet. Så gick Islands alla tre kommersiella banker i konkurs 2008 och mycket hamnade i malpåse.

Så även Harpa, men bara några månader. År 2011 stod det klart med 10 000

oregelbundet formade, prismaliknande fönster i olika färgnyanser. Men innandömet har många vackra betongytor som måste ses. 2013 fick Harpa arkitekturpriset Mies van der Rohe-priset.

En vacker betongbyggnad är även Stadshuset ritat av det isländska kontoret Studio Granda som vann en internationell tävling om att få rita huset på 1980-talet.

1992 stod det klart och det omsluter delar av dammen Tjörnin och kombinationen av betong, vatten och gröna växter kan inte annat än associera till den världsberömde japanske arkitekten Tadao Ando.

Det finns till och med en liten trappa som går ner mitt i dammen och som nog får anses som en ren stöld från Water Temple på den japanska ön Awaji färdigställt något år före Stadshuset.

Den märkliga Hallgrimskyrkan förtjänar också ett omnämnande som med sina drygt 74 meter tog hela 38 år att bygga. Den ritades av arkitekten Gudjon  Samuelsson och påbörjades 1948.

BETONG 6 | 2014

39

| BETONGFÖRENINGEN |

Dimensionering av fiberbetong Betongföreningen slår ett slag för den nya standarden SS 812310:2014 Fiberbetong - Dimensionering av Fiberbetongkonstruktioner.

Efter två välbesökta seminarier i Stockholm och Göteborg är det nu dags för Malmö att få veta mer om den nya standarden.

TEXT: JOHAN SILFWERBRAND

fiberbetong har använts sedan 1950-talet har tillämpningarna med få undantag varit begränsade till industrigolv och bergförstärkning med sprutbetong. Vi väntar fortfarande på ett genombrott för balkar, väggar och fribärande plattor. En orsak till detta är att det har saknats regelverk. För bergförstärkning finns Jonas Holmgrens handbok (1992) och för industrigolv finns Svenska Betongföreningens Betongrapport nr 4 (1995) och 10 (2008). Fiberberbetong har flera förtjänster; fibrerna ger sprickfördelning, bidrar till tvärkraftskapaciteten och förbättrar armeringens förankring.

Kan man utesluta konventionella stänger, nät och byglar finns stora vinster att hämta för både arbetsmiljö och produktivitet.

Det här har fibertillverkarna velat ändra på och år 2007 tog man initiativet till ett kommittéarbete inom SIS med syftet att utveckla dimensioneringsregler för bärande konstruktioner i fiberbetong.

Ursprungligen var tanken att standarden skulle komplettera BBK 04 men under

TROTS ATT

arbetets gång introducerades Eurokod 2 i vårt land varför kommittén i stället fokuserade på ett regelverk i anslutning till EK 2. Standarden publicerades i våras och betecknas SS 812310:2014 Fiberbetong - Dimensionering av Fiberbetongkonstruktioner.

Kommittén har medvetet valt att använda termen fiberbetong och inte fiberarmerad betong eftersom fibrerna påverkar betongen på ett annorlunda sätt än konventionella armeringsstänger och armeringsnät. Standarden välkomnar såväl stål- som plastfibrer men användaren uppmanas att vara vaksam på att man inte utan vidare kan byta ut en andel stålfibrer mot en lika stor andel plast- eller syntetiska fibrer. Det finns ytterligare fibermaterial – såsom glas, kol, cellulosa och basalt – men dessa behandlas inte av standarden eftersom forskningsresultaten från betong med dessa fibrer är för osäkra.

Grunden för dimensionering av fiberbetong utgör provning av fiberbetongballkar i böjning. Från de värden som

provningen ger kan man sedan bygga vidare och beräkna kapaciteten för böjande moment, tvärkraft och genomstansning.

Standarden innehåller ett antal ekvationer som kan användas vid beräkning av sprickbredder och deformationer.

Dessa bygger på motsvarande ekvationer i EK 2 men har modifierats för att beakta fibrernas gynnsamma bidrag till sprickbegränsning och styvhet (som ger mindre deformationer). Här som i flera andra fall kan man antingen välja lösningar med enbart fiberbetong eller kombinationer av fiberbetong och slakarmering.

Egentligen bör man inte ställa fibrer mot konventionell armering. I många fall är det just kombinationen som är den bästa lösningen.

Betongföreningen har arrangerat två mycket välbesökta seminarier kring den nya standarden, ett i Stockholm och ett i Göteborg. Programråd Syd håller som bäst på att planera sitt seminarium i Skåne. Mer om standarden och hur den kan användas kommer i en teknikartikel här i  Tidskriften Betong till våren.

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

Jenny Bramsäter, Lars Elof Bryne, Vattenfall Research & Development, Erik Forsgren, Kenneth Franzén, Skanska Sverige, Erik Hansson, Inspecta Technology, Amanda Harlén, NCC, Bjartmar Hatlidssen, Jimmy He, Norconsult, Martin Häggström, Ulricehamns Betong, Matilda Kryh, Integra Engineering, Anna Leskaroski, Ahrbom & Partner Arkitektkontor, Kajsa Lundgren, Omar Mahmood, OM Design, Ingemar Petersson, Ulricehamns Betong, Dennis Schakel, Tyréns, Louise Svensson, Integra Engineering, Peter Toremark, Skanska Sverige, Andrejs Trabo,Skanska Sverige, Björn Walhelm, Integra Engineering, Michael Woods

BETONG 6 | 2014

41

TEKNIK

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

» Jag tycker nämligen att vi svenskar är sämre på att berätta om både framgångar och motgångar. «

Lärda läxor sparar lax läste jag i SvD Näringsliv att företaget Google inte tycker att det är något problem att dess medarbetare gör ett misstag. Däremot bör man inte upprepa misstaget. Är man på en konferens i Nordamerika brukar två rubriker ofta återkomma bland föredragen: »Success Stories« och »Lessons Learned«. Föredragshållaren vill antingen inspirera eller avråda åhöraren. Det är som tonårsföräldrar brukar säga till sina barn: »Livet är för kort för att göra alla misstagen själv.« Hur skall vi inom byggSverige lära oss av amerikanerna? Jag tycker nämligen att vi svenskar är sämre på att berätta om både framgångar och motgångar. Låt mig ta ett par exempel.

Det första exemplet handlar om betongvägar. Nu finns det ju inte så många sådana i vårt land men jag vill påstå att fyra av de senaste fungerat väl eller mycket väl medan en varit litet sämre. Det sämre resultatet handlar om E3:an utanför Eskilstuna. Man lyckades inte med jämnheten utan tvingades slipa hela sträckan redan vid start.

Nu behöver man återigen åtgärda ojämnheter. Det är naturligt med viss spårbildning på alla vägar, betongvägarna är inte undantagna, men här hade man förväntat sig en längre jämnhetsperiod. Vi som arbetar med och forskar om betongvägar har länge känt till problemen utanför Eskilstuna. Tidigt efterlyste vi medel för att ta fram en skrift som svarar på frågorna varför felen uppstått och hur man förhindrar dem att uppstå i framtiden men några sådan medel har aldrig beviljats vare sig från beställaren eller industrin.

Nästa exempel handlar om en mycket allvarligare fråga; ras, stora skador och risker. Efter ett stort antal takras under ett par snörika vintrar accentuerades frågan av ett ras i ett i det närmaste inflyttningsklart hus i Ystad. Fyra av våra mest namnkunniga professorer fick utrymme på

HÄROMDAGEN

prestigefulla DN Debatt. Debatten nådde även denna tidskrift och flera röster höjdes om att anvariga myndigheter och verk borde inrätta någon form av haverikommission.

Boverket håller på att formera någon form av expertfunktion men vad gör Trafikverket? Visst är det långt mellan brohaverierna (snart är det 35 år sedan Tjörnbron påseglades), men ras och stora skador på broar under byggskedet är tyvärr inte så sällsynta. Ett förslag på en kommission i samarbete med Sveriges Bygginnovation (Chalmers, KTH, LTH och LTU i samverkan) blev en tummetott (läs: workshop).

Det tredje exemplet hämtar jag från detta nummer av Betong. På senare år har ett nytt problem dykt upp på industrigolv, det handlar om skador i form av skiktningar eller delaminering. Först trodde man att problemet var begränsat till hårdbetong men skiktningar kan även uppstå i homogena betonggolv. En känd profil i branschen, Dick Söderberg, sökte under lång tid få igång en bred utredning kring problemet och så småningom fick han gehör hos SBUF. I artikeln härintill beskrivs hur man tror sig ha funnit en orsak till problemet. Känner man orsaken kan man också lösa problemet. Kanske är det lättare att lära av misstagen ifall de handlar om ett mer begränsat problem. Eller också är det SBUF:s unika roll som privat, obyråkratisk och tillämpad forskningsfinansiär som är förklaringen?

Johan Silfwerbrand BETONG 6 | 2014

43

| TEKNIK |

Belgisk studie kastar ljus över svenska sprickor Ett ökande problem med delaminering, när ytskiktet på en betongyta lossar från underlaget, har förbryllat golventreprenörer på senare tid. Lösningen kan finnas i en belgisk studie som visar att för mycket finballast och tillsatt flytmedel av polykarboxylateter kan orsaka problematisk luftbildning i betongen.

TEXT: LARS KRAFT, CBI BETONGINSTITUTET OCH CARL-FREDRIK SÖDERBERG, MODERN BETONG

har de senaste sju åren upplevt en ökning av problem med delaminering vid produktion av betonggolv. Delaminering är när ett tunt skikt släpper från betongytan. Vanligtvis är skiktet som släpper cirka 3 – 10 millimeter tjockt, men kan även vara upp till 30 millimeter. Delamineringen sker inuti betongen och inte i ett gränsskikt mellan två betonglager. Det handlar alltså inte om när en pågjutning förlorar vidhäftning till underlaget. Fenomenet kan uppträda direkt efter glättningen eller efter några dagar eller till och med månader efter att golvet tagits i bruk. Utbredningen av delamineringen kan variera från enstaka kvadratcentimetrar till kvadratmetrar [1]. Se bild 2 och bild 3.

Problemen har uppstått med ströbetong för hårdbetonggolv, men entreprenörer som jobbat i många år med produkten har upplevt problemen först de senaste åren. Dessutom uppstår problemen även med monolitiska industrigolv

GOLVENTREPRENÖRER

av betong. I samtliga fall handlar det om golv som man skurat och glättat med glättningsmaskiner.

Ytbearbetningen som görs med glättare har till syfte att skapa en plan, hårdare och mer nötningsbeständig betongyta. Tyvärr kan då delaminering uppstå på grund av att antingen luft eller vatten samlas under det slipade och glättade skiktet.

Generellt anges tre procent luft som en övre gräns för luftinnehåll i golv som skall glättas till en hård betongyta [2].

Om man tillsätter luftporbildare gör man det för att man vill ha frostbeständig betong, där kravet på lufthalt är ≥ 4 procent [3] beroende av maximal stenstorlek dmax. Man kan alltså säga att frostbeständig betong som skall hårdglättas är en olycklig föreskrift som är svår att lyckas med i de flesta fall. Dock förekommer dessa föreskrifter i till exempel betonggolv i ishallar.

Tillsätts för mycket luftporbildare får

man helt logiskt för mycket luft i betongen vilket kan vara en orsak till delaminering. Man får också för mycket luft vid lång blandningstid då även luft från omgivningen blandas in i betongen. Men det kan också bero på betongreceptet, det vill säga typ av cement, andelen finballast och sand samt typ av tillsatsmedel Men detta är välkända fakta för golventreprenör och förklarar inte ökningen av problemet de senaste åren.

Svaret kan finnas i rapporter från det belgiska forskningsprojektet ”Delamination of industrial concrete floors” [4] som visar att delaminering i hög grad beror på vilken typ av flytmedelstillsats man använder. Projektet benämns kort som ”Floorcrete” och startade den 1 februari 2011 och blev klart den 31 januari 2013.

Det initierades av samma anledning som i Sverige, det vill säga på grund av observation av ett ökat antal skadefall på glättade industrigolv av betong på senare år. I deras forskning ingår att undersöka BETONG 6 | 2014

45

| TEKNIK |

Bild 1. Glättningsmaskiner parkerade i förgrunden av ett nyligen glättat betonggolv i Bollstanäs.

Bild 2. 1-2 mm tunt delaminerat skikt på hårdbetonggolv med strömaterial.

Bild 3. Typisk trestjärnig spricka som uppstår vid delaminering, här på en 80 mm tjock pågjutning.

Delamineringen var här på ca 10 mm djup.

inflytandet av luftmängd, blödningen och härdningstiden för ett antal olika typer av betongblandningar [4].

I laboratorieförsök [4] blandade man en standardbetong med vct 0,55 och med två olika ballastfördelningar, den ena med mer finballast (en ”standardblandning” vid belgiska betongfabriker) och den andra med lite mer grovballast enligt tekniska specifikationer för industrigolv (TV204). Se figur 1.

Därefter tillsattes tre olika polykarbox-

46 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

ylateterbaserade flytmedel (PCE) samt ett melaminbaserat och ett naftalenbaserat flytmedel i respektive blandning tills betong med konstistens S4 åstadkommits.

Därefter uppmättes lufthalten i betongen efter olika lång blandningstid. Det visar sig att två av de tre PCE-baserade flytmedlen tar upp stora mängder luft ifrån omgivningen. Se figur 2. Störst andel luft bildades i betongrecepten med större andel finballast. Melamin- och naftalenbaserade flytmedel (en produkt av vardera typen)

| TEKNIK |

Figur 1. De två olika ballastfördelningarna i de två experimentblandningarna [3].

Figur 2. Utveckling av luftinnehåll i experimentblandningar som funktion av blandningstid [3].

Figur 3. Blödningsmängden (g) som funktion av tiden i de olika proverna [3].

BETONG 6 | 2014

47

| TEKNIK |

orsakade däremot ingen luftinblandning.

Samma studie visar också att blandningarna med PCE-flytmedlen blöder betydligt mindre och sätter sig senare jämfört med betonger med flytmedelstillsats av naftalen eller melamin [4].

När det gäller blödningen har dessutom ballastens storleksfördelning en stor betydelse. Betong med mindre andel finballast blöder snabbare och än viktigare, blödningen avstannar snabbare. Betongen som blöder snabbast, den med naftalen, är klar att börja bearbeta redan efter drygt två timmar, medan de långsammaste blandningarna med PCE-flytmedel blöder i över fem timmar, och då endast halva vattenmängden mot blandningar med melamin och endast en tredjedel av vattenmängden i naftalenblandningarna [4]. Se figur 3.

För att kunna bearbeta betongen får den dock inte torka ut för mycket. Blödningen av betongen är nyttig även ur denna aspekt eftersom vattnet på ytan minskar risken för att betongen skall torka ut. Men ännu viktigare, för att undvika delaminering, är det dock att blödningen har upphört när bearbetningen börjar, så att inte blödningsvatten ansamlas och innestängs under det täta bearbetade ytskiktet [4-6].

Från figur 2 förstår man att lufthalten i betongen måste kontrolleras innan man tar emot den och lägger ut den. Annars kan uppdraget bli omöjligt att genomföra. Den lufthalt som uppmättes vid fabriken behöver inte vara densamma som då betongen levereras vid byggplatsen.

Ytterligare blandningstid i till exempel betongbil kan, såsom visas i figur 2, ha en mycket stor inverkan på lufthalten.

Figur 3 visar när betonger med olika sammansättning har blött färdigt. Så fort blödningen har upphört kan man börja kontrollera om betongen är redo att börja bearbetas. Men hur gör man det?

Givetvis skall det inte ligga blödningsvatten kvar på ytan. Men betongen får heller inte börja torka så att ljusa fläckar uppstår lite här och där. Det senare, med så kallad skorpbildning, kan inträffa vid för liten och för långsam blödning.

Dessutom, om ytbearbetningen i form av skurning och glättning genomförs på ett betonggolv som inte blött klart finns risk för att blödningsvatten ansamlas under den tätare bearbetade ytan.

48 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

I de anvisningar som ges i [5] ger man rådet att ett fotavtryck inte skall ge djupare spår än sex millimeter ner i betongen.

Men Dooms m.fl. [2] använder sig av ett penetrationstest som kallas för Votonstickan för att kontrollera när betongen är redo för bearbetning. Enligt den belgiska standarden (NEN 2743), som beskriver användandet av stickan, skall den gå ner högst 30 millimeter innan betongen är redo att bearbetas. Dooms m.fl. observerade i sina studier att det tog nästan dubbelt så lång tid för betong med det sämsta PCE-flytmedlet jämfört med den snabbaste betongen, innan bearbetning var lämplig att påbörjas, sex timmar och 20 minuter att jämföra med endast tre och en halv timme för betongen med naftalen och mindre finballast. Se figur i [2].

En alternativ metod för penetrationstest för att avgöra om bearbetning av betongytan kan påbörjas utarbetades av CBI Betonginstitutet redan 1991 [7]. Man använde sig av en ”apparatur för fallviktsmätning”. Utrustningen består i princip av en undertill konisk vikt som släpps från en bestämd höjd och som ger ett intryck i betongytan och vars diameter har ett samband med ytskiktets hårdhet. Undersökningarna då visade att grovglättning kan utföras vid ett fallviktsvärde på cirka 60 millimeter och finglättning vid 40 -45 millimeter. Utveckling av och användande av liknande apparater som denna eller den belgiska bör kanske kunna vara lämpliga hjälpmedel ute på arbetsplatserna. Kanske bör även en standard införas för ett korrekt utförande av konstruktion och ytbearbetning av industrigolv av betong.

En betongsammansättning med för mycket finballast och med tillsatt flytmedel av polykarboxylateter (PCE) kan orsaka luftbildning i betongen varför man helst bör använda sig av betong som inte har en sådan sammansättning. Dessutom rekommenderas att man som entreprenör skall vara noga med att kontrollera lufthalten i betongen innan man påbörjar gjutningen. Det skall även tilläggas att enligt producenter finns det PCE-baserade flytmedel som fungerar bra utan att för mycket luft bildas i betongen [8]. En av de undersökta PCE-flytmedlen orsakade endast en begränsad mängd mer luft i betongen jämfört med melamin- och naftalenflytmedlen. 

Referenser [1] Dieryck V. and Pollet V., »La délamination de sols industriels - premières observation des essais en cours au CSTC,« Le dossiers de CSTC, vol. 4, p. 6, 2012.

[2] Bram Dooms, Valérie Pollet, Vinciane Dieryck, and Laura Kupers, »FloorCrete Research Project - delamination of Concrete Industrial floors: First Results and Practical Recommendations,« presented at the 8th International Colloquium on Industrial Floors, Stuttgart / Ostfildern, Germany, 2014.

[3] »Betong - Användning av EN 206-1 i Sverige,« SS 137003:2008.

[4] ACI Committee 302, »Guide for Concrete Floor and Slab Consrtuction,« Report ACI 302.1 R-04, American Concrete Institute, Farmington Hills, MI, 2004.

[5] American Concrete Institute, »Slabs on Ground, 3rd edition,« Farmington Hills, Michigan, 2010.

[6] R. Breitenbücher and B. Siebert, »Prevention of surface damages in industrial floors,« Betonwerk und Fertigteil-Technik/Concrete Plant and Precast Technology, vol. 74, pp. 152-153, 2008.

[7] Örjan Petersson and Arne Johansson, »Styrning av glättingshårdhet, CBI rapport 1:91,« Stockholm1991.

[8] Peter Löschnig, Michele Colonna, Petra Fischer, Georg Heidrich, Stephan Meier, and Matthias Oly, »Anwendung von Flie$mitteln auf PCE-Basis im Industriebodenbau (The Use of PCE BAsed Superplasticicers for the construction if Industrial Floors),« in 8th International Colloquium on Industrial Floors, Stuttgart, Ostfilden, Germany, 2014.

Slagg i betong är här för att stanna Frågan om slagg i betong och dess miljövinster har lyfts fram i de senaste numren här i Tidskriften Betong. Förra numrets Signerat av Henrik Vinell väckte frågan om det verkligen kan anses som en miljövinst eftersom slagg är en restprodukt från råjärn och bär på en stor koldioxidskuld. Resonemanget om hur allokering av koldioxidutsläpp ska göras mellan huvudprodukten och respektive restprodukter tas här vidare av Ingemar Löfgren på Thomas Concrete Group.

TEXT: INGEMAR LÖFGREN, THOMAS CONCRETE GROUP.

numret hade Henrik Vinell åsikter om användningen av slagg och eventuella miljövinster. Det är mycket glädjande att miljöfrågor debatteras för att betongbranschen ska kunna utvecklas och att miljöarbetet ska fortskrida på flera fronter. Betong som byggnadsmaterial har en god miljöprofil men det finns möjligheter att göra ännu mer. Ett bra exempel är byggnationen inför London-OS som Margareta Redlund nämner i samma nummer. I London-OS lyckades man reducera koldioxidbelastningen med 20 000 ton och användning av slaggbetong var en av lösningarna. Men nu till Vinells inlägg där han för fram en del påståenden. Då detta är en komplex fråga är det viktigt att nyansera frågeställningen och basera argument på fakta och vedertagna principer för LCA. Stålindustrin, och järnframställning, har stora likheter med cementindustrin. Båda svarar för cirka 4-7 procent av de globala koldioxidutsläppen, både vid cement- och järnframställningen används kalkstensbaserade material och båda har gjort stora effektiviseringar för att minska utsläppen av växthusgaser. Det är helt korrekt att mas�-

I FÖRRA

50 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

sugnsprocessen (se figur 1) leder till utsläpp av bland annat koldioxid, men syftet med processen är att tillverka järn inte slagg!

Vid råjärnframställningen tas syre bort från järnmalmen, vilket huvudsakligen sker med hjälp av kol och koks, men även andra processer utvecklas. Slaggbildande material, som kalksten och dolomit, måste tillsättas för att ta upp föroreningar från koksen och gråberget. Detta medför att koldioxid släpps ut till luften, både från förbränningen av kol och koks men även från dolomit och kalksten då dessa kalcineras. Slagg är en av många restprodukter som bildas och som ses som resurstillgångar, se fotnot Jernkontoret. Till exempel har hyttsten länge använts som ett byggnadsmaterial. Att mald, granulerad masugnsslagg, som i princip är sammansatt av samma oxider som portlandscement (se figur 2), kunde användas vid betongtillverkning upptäcktes redan 1862 i Tyskland av Emil Langen varefter de första slaggcementen standardiserades redan 1917 i Tyskland.

Mängden växthusgaser och koldioxid som genereras vid järnframställningen (råjärn) är ett mått på hur ef-

| TEKNIK |

Figur 1. Masugnsprocessen.

Figur 2. Portlandcement, slagg och andra tillsatsmaterials placering i trefasdiagram.

fektiv processen är. Från masugnar med integrerade verk (dvs. inkluderar flera steg) är utsläppen i storleksordningen 1 420-2 200 kg/ton stål (Holmgren m.fl., 2005).

För själva masugnsprocessen och råjärnframställningen rekommenderar FNs klimatpanel, IPCC (2006), 1 460 kg koldioxid per ton råjärn. Hur effektiv processen är avgör också hur mycket slagg som bildas och i Sverige bildas cirka 150 kg slagg per ton råjärn vilket är cirka 100 kg/ton lägre än genomsnittet i världen.

En fråga som är central i diskussionen är den om hur allokering av koldioxidutsläpp ska göras mellan huvud-

produkten och respektive restprodukter. I standarderna ISO 14044 och EN 15804 anges principer och riktlinjer för hur allokering ska ske. Det finns flera modeller för allokering men de två vanligaste för restmaterial är: (1) den som baseras på massa och (2) den som baseras på ekonomiskt värde. I det första fallet allokeras koldioxid baserat på massförhållandet mellan restprodukten och den sammanlagda massan av huvudprodukt och alla restprodukter. I det andra fallet allokeras koldioxid baserat på det ekonomiska värdet hos restprodukten jämfört med det totala ekonomiska värdet hos huvud- och

BETONG 6 | 2014

51

| TEKNIK |

restprodukter. Enligt EN 15804 är det den ekonomiska allokeringen som är applicerbar för restmaterial som slagg. Samma principer gäller givetvis alla restprodukter, till exempel flygaska som då kan komma att få bära en del av utsläppen från kolkraftverken.

Det ekonomiska värdet för masugnsslagg jämfört med råjärnet är minde än en procent och enligt EN 15804 behöver ingen allokering då ske. Skulle det ekonomiska värdet vara en procent blir allokeringen från råjärnframställningen cirka 58 kg koldioxid per ton slagg. För slaggens tillverkningsprocess (som omfattar torkning och malning) är miljöbelastningen cirka 50 kg koldioxid per ton (transporter exkluderade). Detta innebär att slaggen vid en allokering skulle hamna på max 108 kg koldioxid per ton slagg, vilket fortfarande är betydligt lägre än ett CEM I där utsläppen är cirka 866 kg koldioxid per ton klinker (WBCSD, 2009).

Men enligt principerna i EN 15804 blir det enbart 50 kg koldioxid per ton slagg eftersom det ekonomiska värdet är lägre än en procent och det är endast tillverkningsprocessens 50 kg koldioxid per ton som belastar.

Alltså, sanningen är att det finns stora miljövinster att göra vid användning av slagg. Det är riktigt att allokeringsprinciperna kan komma att ändras vilket skulle kunna ändra bilden, men dessa måste vara realistiska vad gäller fördelningen mellan huvud- och restprodukt och samtidigt uppmuntra till minskat resursanvändande. Till exempel så kommer den svenska stålindustrins effektiva process att bestraffas vid en allokering baserad på massa på grund av att mindre slagg per ton råjärn bildas.

Dock är det korrekt, som nämns i inlägget, att det är att föredra en process där inga restprodukter bildas, men så länge som det inte finns några realistiska alternativ till masugnarna är det väl bättre att restprodukterna kommer till användning än att de läggs på deponi.

Det är väl också bättre att ersätta produkter som har en hög energi- och miljöbelastning (t.ex. cement) än att bara använda dem för att ersätta produkter med låg energi- och miljöbelastning (t.ex. ballast). Och det kan väl heller inte vara en miljömässig fördel att bryta naturresurser som genererar ytterligare utsläpp när det finns restprodukter från andra processer som kan användas som ersättning, till exempel för portlandcement?

Att det finns ett stort nationellt intresse för ökad användning av restprodukter är tydligt, bland annat Jernkontoret förespråkar just detta. Exempelvis utvecklas metoder för ökat tillvaratagande av industriella restprodukter med syftet att spara naturresurser i forskningsprogrammet ”Mistra Closing the loop”. Cementa och SSAB deltar till exempel med ett projekt om användning av masugnsslagg som alternativt råmaterial vid cementtillverkning för att ersätta en del av kalkstenen för att minska koldioxidutsläppen vid cementtillverkningen.

Vad gäller Vinells slutord så kan jag bara instämma i detta. Det pågår en febril aktivitet kring möjligheterna att producera cement och betong med låg miljö-

52 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

belastning; se till exempel Barcelo m.fl. (2014), Gartner (2004) och WBCSD (2009). Dock är inte alla lämpade i alla användningar bland annat på grund av beständighetsaspekter och svårigheter att tillverka i de kvantiteter som erfordras för att kunna ersätta portlandcement som bindemedel i betong, världens mest använda material med en årsförbrukning som är tio kubikmeter.

Därför är det viktigt att vi tillvaratar alla möjligheter och även använder restprodukter från andra processer för att minska miljöbelastningen. Men restprodukter som slagg och flygaska kan även med fördel användas för att erhålla särskilda egenskaper förutom minskad miljöbelastning, som det till exempel gjordes vid One World Trade Center där den höghållfasta betongen innehöll 50 procent slagg, 35 procent portlandcement samt 7,5 procent flygaska och mikrosilika (Dahlin och  Yngvesson).

Referenser Barcelo, L., Kline, J., Walenta, G., Gartner, E., (2014): Cement and carbon emissions. Materials and Structures 47: 1055–1065.

Dahlin, T., och Yngvesson, M., (2014): Construction Methodology of Tubed Mega Frame Structures in High-rise Buildings. Examensarbete 423, Betongbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan.

Gartner, E., (2004): Industrially interesting approaches to ‘‘low-CO2’’ cements. Cement and Concrete Research 34: 1489–1498.

Holmgren, K., Klingspor, M., Ribbenhed, M., Sternhufvud, C., Thorén, M., (2005): Utredning om möjligheten att minska utsläppen av fossil koldioxid från järn- och stålindustrin. IVL Rapport B1649.

IPCC (2006): 2006 IPCC Guidelines for national Greenhouse Gas. (http://www.ipcc-nggip.iges.or.jp/ public/2006gl/) WBCSD (2009): Cement Technology Roadmap 2009, Carbon Emissions Reduction up to 2050, World Business Council for Sustainable Development and International Energy Agency, Paris.

Fotnot: Jernkontoret, Restprodukter: http://www.jernkontoret.se/ stalindustrin/staltillverkning/restprodukter/index.php.

Så minns vi året som gått...

Roger & Jenny

Dogge

TEXT: ROGER ANDERSSON

2014 VAR ett händelserikt år för Tidskriften Betong. Vi började året med tolv medlemmar i Betongklubben: BASF, Betongindustri, Betongkemi, Cementa, Elvefors Marketing, Färdig Betong, Grace, Kynningsrud Prefab, Modern Betong, Sika, Sto och Strängbetong. Tack för året som gått, ni gjorde det möjligt.

Vi började också året som Årets Tidskrift Fackpress, det finaste tidskriftspris man kan vinna, utsedda av Sveriges Tidskrifter. Motiveringen löd: ”En helgjuten upplevelse som får tristessens symbol att svänga”.

På Nordbygg på Stockholmsmässan den 1-4 april hade vi en av de mest uppmärksammade montrarna, ett litet betongrum med vår ”Tunga stol” där vi intervjuade intressanta personer flera gånger dagligen. På eftermiddagarna kom Dogge Doggelito och delade ut tidskrifter. Vi fick soprent i hela källarlagret, vi räknade till 3 000 utdelade tidskrifter.

Samtidigt som Nordbygg körde vi vår internetmässa Betongfeber med uppdateringar varje halvtimme. Alla annonsörer i vårt Nordbyggsnummer fick chansen att presentera produkter och nyheter.

Betongfeber hade över 5 000 besökare under fem dagar. Rätt bra.

Det var också på våren vi knöt till oss Carina Tyskbo som kreativ redaktör. Den kreativa tidskriften måste förstås ha någon som fokuserar på det kreativa. Hoppas ni märker skillnaden.

Under Almedalsveckan var chefredaktör Roger Andersson på plats i Visby och gick på så många seminarier som det gick. Nästan. Ni som inte kunde hänga med i hans tempo kunde läsa rapporteringen på hemsidan flera gånger per dag.

Den 1 september öppnade den nya hemsidan betong.se. Mer bildstark, mer innehåll och mer av det mesta. Vi passade på att tillsätta en webbredaktör, Maria Marteleur, och besökssiffrorna sköt i höjden. Just nu har vi nästan 25 procent fler besökare än förra året.

I slutet av september var det dags för branschens nya event Träffpunkt Betong på Hotel Clarion Sign i Stockholm. Tidskriften Betongs chefredaktör Roger Andersson var projektledare och efter diverse presentationer i panelform tog Betonggalans förfest vid med presentationer av de nominerade och mingelmiddag. Över 200 personer deltog.

I samband med Träffpunkt Betong delades Svenska Betongföreningens Guldmedalj ut och som vi väntat. Äntligen gick guldmedaljen till Johan Silfwerbrand, till vardags professor på KTH, men framförallt teknikredaktör och ansvarig utgivare för Tidskriften Betong.

Så var det dags för höstens höjdpunkt Betonggalan Ung&Tung som fyllde fem år. 800 samhällsbyggare ur alla kategorier intog Berns i Stockholm och nytt i år var priset Ung&Tung som tilldelas en ”ung person som på ett betydande sätt utgör en tung kraft för betongen i samhällsbyggnadssektorn”. Vann gjorde David Johansson, Sweco, och priset delades ut av Dogge Doggelito som också förgyllde kvällen med den specialskrivna låten ”Vi älskar betong”.

Det här är årets sista nummer, nu får ni följa oss på betong.se de sista dagarna av året. Men nästa år är tillbaka. Då fyller vi 100 år, då ni…

Carina

Maria

Johan

EXPERTEN Stora porer på garageplattan Vid gjutningen av vår garageplatta haglade och regnade det. Entreprenören har slipat plattan men det finns fortfarande större porer på cirka fem millimeter.

Vad rekommenderar ni för åtgärd? /Gunnel

Hej Gunnel, det finns transparenta epoxybaserade system där halkskydd i form av sand kan appliceras för denna typ av lagningar, problemet med epoxy är begränsad UVbeständighet det vill säga att den gulnar och bryts ner successivt av solljuset. Tekniken är enkel att applicera, men om garageplattan befinner sig i utomhusmiljö skall detta iakttas med största allvar. System med porfyllande material baserat på cement finns också att tillgå. Dessa är inte UV-känsliga, men de kan ge upphov till kulörförändringar på ytan som ibland inte är att önska, det vill säga det porfyllande materialet avviker i färg från den ursprungliga gjutna betongen. Dock mattas kulörskillnaden ut med tiden av naturlig åldring och slitage. Materialet skapar oftast inte ett halkigt skikt. /Martin Hansson, FoU-chef för betongtillsatser, Sika

FÄRGA BETONG MED AKRYLAT? Jag vill gjuta små objekt i betong och läste på nätet att man kan blanda latexfärg istället för pigment för att färga betongen. Är det möjligt att få bra resultat med akrylatfärger? /Nilda

Hej Nilda, det är viktigt att få färgämnet att fungera tillsammans med cementet när det härdar då härdningsprocessen är en kemisk reaktion mellan cementet och det tillsatta vattnet som tillsammans binder betongen.

De vanligaste pigmenten är mineraler som är oorganiska ämnen som inte reagerar med vatten och inte hindrar reaktionen mellan vatten och cement.

Färger däremot innehåller pigment, bindemedel och lösningsmedel där nästan allt är organiskt material. Latexfärg består av små plastkulor och ett bindemedel som är löst i vatten och moderna akrylatfärger kan vara pigment, bindemedel löst i vatten.

Latex- och akrylatfärg kommer alltid att hindra reaktionen mellan cement och vatten i betongen så det finns en gräns för hur mycket dina betonger kommer tåla, men prova dig fram. Jag bedömer att akrylatfärg antagligen är ett mycket sämre val än vanligt pigment. /Erik Viggh, senior kemist, Cementas Utvecklingsavdelning.

54 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

Jag har ett Myresjöhus i ett plan byggt med platta på mark, tidigt 1983. Jag river nu hela huset invändigt för att lägga ut platonmatta. Kan jag “putsa plattan” med ett kalkbruk på den bitvis extremt knöliga ytan. Och om du finner kalkbruket som en vettig lösning, skall det armeras? /Tony

Hej Tony, jag har ingen erfarenhet av att använda kalkbruk som golvavjämning, och ser heller ingen vits med att göra detta. Jag skulle föreslå att du använder vanlig avjämningsmassa (flytspackel, cementbaserad) för att få golvet plant. Dessa finns anpassade för lite olika tjocklekar, och är lätta att arbeta med.

Om golvet är stort och/eller avjämningen tjock kan det vara idé att göra avgränsningar i pågjutningen. Vidare kan du behöva rengöra betongytan innan och applicera primer. Kolla med leverantören av produkten, de har väl beskrivna tillvägagångssätt. Lägger du på en ett system av ventilerad plastmatta (platon eller liknande) ser

jag ingen vits med att försöka göra betongen mindre fuktgenomsläpplig (kapillärt och genom diffusion).

Och förmodligen behöver du ingen mekanisk ventilering av undergolvet, normalt räcker det med spalten och de ventilerade listerna. Se bara till att golvet är helt fritt från organiskt material innan du lägger platonmattan, och försäkra dig om att syllen, innerväggar eller annat fuktkänsligt material inte är i direktkontakt med betongen/ avjämningsmassan.

Vidare skall det inte behövas någon armering i ditt fall, men har du små rörelser i plattan så finns det avjämningsmassa som är fiberförstärkt. Man kan undra om sättningarna (av fasadens belastningen på kantbalken?) är gamla eller om de skett kontinuerligt. Att förhindra fortsatta sättningar kan ibland vara svårt. Ett alternativ är att gjuta på med armerad betong (minst cirka 100 mm) väl förankrad i ytterkant, vilket skulle kunna styva upp din platta något. /Oskar Esping, tekn. dr. Färdig Betong och Thomas Concrete Group

MARKNADSTORGET

MARKNADSTORGET

Formmax_marknadstorget_90x40.indd 1

2014-10-10 10:00

| SIGNERAT |

UTVALD PERSON TYCKER TILL JOACHIM LINDROTH VD KYNNINGSRUD PREFAB AB

VÅRT STÖRSTA SKYLTFÖNSTER VID ÅRETS Betonggala hade jag förmånen att få utdela priset till Årets Montageledare. Denna utmärkelse är för mig något av de finaste utmärkelserna en person och ett företag inom byggbranschen kan få.

Ett lyckat montage är helt avgörande för ett byggprojekts framgång och montageledarna jobbar mycket i det tysta oavsett väder och andra förutsättningar på byggarbetsplatsen.

Ett montage framgång beror mycket på montageledarens förmåga att bygga och utveckla ett montagelag som i det dagliga arbetet känner lojalitet, entusiasm och glädje. Detta sker framförallt med ett coachande och delaktigt ledarskap som fokuserar på tre kärnvärden: Trygghet på arbetet: Det är viktigt med ett aktivt arbete med hälsa, miljö och säkerhet. Alla medarbetare ska åka hem minst lika friska som de var när de kom till jobbet.

Styrka: Det betyder att använda alla resurser på ett planerat och ekonomiskt sätt som visar att företaget är en pålitlig leverantör med hög leveranssäkerhet.

Precision: Företaget måste hålla avtal, ha hög kompetens och fokusera på kvalitet.

Ett aktivt arbete med dessa kärnvärden gör att våra medarbetarna får känslan av att vara en viktig del i att utveckla och modernisera samhället och upplever sitt arbete som meningsfullt och priviligierat.

Glädje är att vara till Nytta!  Vem vill inte det…?

| TEKNIKMIX |

Kirunaflytten forskardröm NU KAN miljonprogrammet studeras på ett unikt sätt. I och med flytten av Kiruna blir övergivna kvarter till forskningsprojekt och ett av dem är Ullspiran som byggdes på 1960-talet.

– Vi försöker ta så många förstörande prov som vi bara kan.

Normalt kan man ju bara göra en okulär besiktning, säger Dan Jönsson, doktorand på Lunds universitet.

Han har även intervjuat de tidigare boende i Ullspiran om inneklimatet, mätt lufttätheten och tagit mögelprover från 70

ytterväggssyllar. Efter nyår är husen helt folktomma och då drar den verkliga undersökningen i gång med letande efter mögel och bakterier i badrum och andra våtrum.

– Sverige är fullt av sådana här 60-talslägenheter som är ganska

likadant byggda och nu behöver rustas upp. Det handlar om enorma pengasummor som måste satsas rätt. Erfarenheter härifrån kan bli viktigt underlag, säger Dan Jönsson.

Skum upptäckt spar energi

Slitstark betongpenna

ENLIGT EN studie som presenteras

NU KOMMER en ny sorts penna

i den vetenskapliga tidskriften Nature Nanotechnolog finns nu ett superisolerande flamsäkert skum som kan spara mycket energi när byggnader ska värmas upp. Skummet framställs genom frysgjutning Lennart Bergström

58 B E T O N G 6 | 2 0 1 4

och skapas av förnybara material som cellulosa, kol (grafenoxid) och lera. Processen resulterar i en struktur bestående av tunna och nanoporösa väggar som omsluter tubformade porkanaler. Tvärbindning med hjälp av borsyra bidrar till en relativt god fuktbeständighet, enligt forskarna.

Det isolerande skummet får en halverad värmeledningsförmåga jämfört med dagens petroliumbaserade isolermaterial.

– Genom att materialen vi framställt är baserade på förnybara råvaror kan de också bidra till att sänka byggindustrins klimatpåverkan, säger Lennart Bergström, professor i materialkemi vid Stockholms universitet som är en av forskarna som tagit fram produkten.

som ska passa alla som arbetar på ett bygge. Den är optimerad för att kunna skriva på både trä, metall, keramik och såklart betong. Den har 16 procent tjockare

blyerts än en vanlig byggpenna och fungerar så att pennan matar fram blyertsen i ett steg. Enligt tillverkaren ska den hålla 2-3 gånger längre än en vanlig byggpenna.

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm