Tidskriften Betong 1 2015 by Tidskriften Betong

Den kreativa byggtidskriften En tidskrift från Betongföreningen #1 FEBRUARI 2015

Granskat Betong i hållbar tävling | Teknik Fibrer direkt i formen | Mänskligt Monica von Schmalensee | Återblick Stora Vika efter cementen

VI SPANAR IN NORRA LÄNKEN

Möt männen bakom

Ture No8

BASF / Betongindustri / Färdig Betong / Sto / Cementa / Grace / Modern Betong / Sika / Betongkemi / Strängbetong / Mapei / Cemex / Kynningsrud För medlemskap i Betongklubben kontakta Tidskriften Betong på roger@betong.se.

Innehåll

# 1 – Februari 2015

Stora Vika

Vad hände med cementorten när cementen försvann? Tidskriften Betong på plats.

Granskat

Tävlingen Brofästet ville skapa innovationer kring plusenergihus. Betong vann.

4 Ledare Nu börjar vi fira våra 100 år. 6 Mixat 3D –skrivarna kommer och rekordrenovering i USA. 14 Signerat Språkförbistringen är stor i branschen, tycker Elisabet Näslund. 17 Ture No8 Arkitekten, entreprenören, beställaren och konstruktören berättar om vinnarbygget. 26 Norra länken Norra länken sätter säkerheten och konsten i fokus. Budget och tidsplanen klarades ändå.

36 Stora Vika När cementfabriken var i drift var det gulddagar i Stora Vika. Hur är det nu? 42 Brofästet Norra Djurgårdsstaden kallar till tävling om bästa plusenergihuset och vi granskar bidragen. 47 Betongföreningen Betonghandboken Material revideras kapitel för kapitel. 48 Teknikkrönikan Fibrer i betong är som en tulipanaros, menar Johan Silfwerbrand. 51 Standard för fiberdimensionering Dimensionering av bärande konstruktioner i fiberbetong får ny standard. 56 Fibrer direkt i formen Stig Hasselqvist skriver om fördelarna med att lägga stålfibrer direkt i formen.

Ture No 8

Arkitekten, entreprenören, beställaren och konstruktören berättar om vinnarbygget.

60 Fråga Experten Hur hanterar man färgskillnader efter renovering och finns organisk betong? 62 Designat Äntligen är vår designsida tillbaka, vi bjuder på pingisbord och diamanter. 64 Tyskbo Tycker Kreativa redaktören Carina Tyskbo berättar om inspelningen av videon Vi älskar betong!

TIDSKRIFTEN BETONG INNEHÅLL

66 Mänskligt Whites vd Monica von Schmalensee berättar fyndigt och avslöjande på vår nya Mänskligtsida.

Norra Länken

sätter säkerheten och konsten i fokus. Budget och tidsplanen klarades ändå.

Ledare

I år kommer Betonggalan även till Malmö och Göteborg, där vi kör delfinaler, och vi kommer också komma ut med redaktionen och fira i era fabriker.

Nu börjar 100-årsfirandet! ATT FYLLA 100 år är inte så lätt. Inte som tidskrift. Det är mycket lättare när man är en av de nästan 2 000 personer som fyllt 100 år i Sverige. De behövde bara luta sig tillbaka, vänta på presenter och få telegram från kungaparet. För det får alla 100-åringar automatiskt. Telegram från CG och Silvia, alltså. Men bara om du är en människa. Vi får nog inget. Och fest måste vi ordna. Jag förstår att ni väntar er något storslaget, något extra. Något att minnas. I samma båt sitter för övrigt Göteborgs National Dans Sällskap. De fyller 100 år den 5 december och känner pres�sen. ”Ett 100-årsjubileum kräver lite elegans”, skriver de på sin hemsida och efterlyser hjälp med hitta lämplig lokal. Tipsa dem gärna. Vi vet naturligtvis var vi ska ha vår 100-årsfest. Den blir på Berns i Stockholm i samband med Betonggalan den 19 november. Det blir elegans, glans och extra allt. Save the date! Men det bästa är att i år kommer Betonggalan även till Malmö och Göteborg, där vi kör delfinaler. 100 år är ändå 100 år. Samhällsbyggnadsbranschen får fler tillfällen att mingla, träffas och utbyta erfarenheter. Jag är oerhört spänd på hur det kommer att gå. Kommer ni? Kommer sponsorerna? Vi kommer också och firar i era fabriker. Vi tar med oss redaktionen och kommer till er. Allt vi gör och upplever, människorna vi träffar, historierna ni berättar, kan ni sen uppleva på vår hemsida under en hel vecka. Vi hoppas hinna med sex fabriker. Får se vilka som vill vara med och fira med oss.

Men redan nu har 100-årsfirandet startat på hemsidan. 100 krönikörer har bidragit med en krönika i var där ordet betong ingår. De publiceras en i taget varje vardag och det är ett väldigt spann, alltifrån chefredaktörer och journalister till arkitekter, entreprenörer, designers, konstruktörer, beställare och studenter. Det är en fascinerande läsning. Ni kommer få höra om betong tillsammans med ondska, slagsmål och huvuden som fastnar. Designern Tove Adman skriver kortast, tekniske doktorn Jerry Hedebratt skriver längst. Det blir texter som kommer debatteras och texter som blir klassiker. Alla krönikörer har tagit en bild på sig själva när de läser Tidskriften Betong. Coolt. Och för att visa att vi vill vara med i 100 år till och inte är trötta och gamla så bjuder vi på en helt ny design av tidskriften. Vår art director Jenny Almersdotter har arbetat med den ett helt år. Det har gjorts färdigt, gjorts om, kastats bort och fallit på plats. Ni får åtta sidor extra, annonsörerna får bättre placering och ni får lite mer av vår hundraåriga erfarenhet. Festen kan börja!

Roger Andersson, chefredaktör

DET ÄR VI SOM JOBBAR MED TIDSKRIFTEN BETONG!

Jenny Almersdotter

Carina Tyskbo

Maria Marteleur

CHEFREDAKTÖR

ART DIRECTOR

KREATIV REDAKTÖR

WEBBREDAKTÖR

Sportjournalist från 24timmar.se, stor medlem i Betongföreningen.

Smålänning från Nybro, har jobbat på Egmont.

Från Plaza Interiör, Tidskriften Betongs galaarrangör.

Småbarnsmamma, har jobbat åt SVT, Sveriges Radio och Expressen.

Johan Silfwerbrand TEKNISK REDAKTÖR

Professor på KTH, vinnare av Betongföreningens Guldmedalj.

TIDSKRIFTEN BETONG LEDARE

Roger Andersson

Mixat

Mixade nyheter från betongvärlden.

Av ROGER ANDERSSON

F O T O : B E L AT C H E W A R K I T E K T E R

Mer vatten åt studenterna! VATTEN ÄR en outnyttjad yta, tycker Belatchew Arkitekter, som har tagit fram SwimCity, ett flytande boende för unga. Men förutom den outnyttjade ytan är vatten även en potentiell energikälla där sjövärme och vågkraft kan utnyttjas. SwimCity-förslaget är tänkt att ligga i Ropsten i Stockholm där kollektivtrafiken är lättill-

gänglig, men det skulle kunna ligga var som helst. Var än det finns dåligt utnyttjade hamn-, kaj- och varvsområden skulle det kunna förvandlas till en flytande stadsdel. De arkitektoniska möjligheterna med att bygga på vatten är nästintill oändliga, tror Belatchew Arkitekter. Man kan skapa såväl sammanhängande

Klippt & Skuret "Jag vill understryka att tvåsamheten inte bara är betong och mörka skogar utan även kommer med vissa ljusglimtar."

Finja bildar nya aktiebolag

FINJA BILDAR två nya aktiebolag av tidigare resultatenheter inom Finja Betong AB. De nya aktiebolagen får namnen Finja Betong AS och Brogårdsand AB och finns registrerade från och med 1 januari 2015.

förmår, säger Rahel Belatchew Lerdell, vd och grundare, Belatchew Arkitekter. En viktig del är att betongen ska vara återvunnen för att minska klimatpåverkan och göra byggprocessen ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Projektet har beviljats stöd från Boverket.

Nu faller priset på cement

ENLIGT EN ny rapport från analysföretaget IBIS World sjunker nu priset på cement. Orsaken uppges vara ökad priskonkurrens och att byggandet återgår till normala nivåer. Cement har ett köpvärde av 2,8 av 5, enligt rapporten, vilket indikerar att köpare har liten möjlighet att förhandla om priset vid inköp. – Fusioner och förvärv under de senaste tre åren har ökat koncentrationen av marknadsandelar och har begränsat antalet leverantörer som köpare har att välja emellan, säger IBIS Worlds analytiker Kiera Outlaw.

FOTO : W I K I P E D I A

TIDSKRIFTEN BETONG MIXAT

/Krönikören Kajsa Leo hyllar äktenskapet i City Malmö

som varierande strukturer och bygga storskaligt eller i liten skala. Bostäderna ska gjutas i betong med hjälp av 3D-printing. – Den tekniska utvecklingen inom 3D-printad betong har kommit väldigt långt. Med SwimCity visar vi hur den nya tekniken möjliggör unika byggnader som dagens prefab inte

S:t Eriks får nya ägare BETONGPRODUKTTILLVERKAREN

F O T O : FA S T C O M P A N Y

Skanska satsar tredimensionellt SKANSKA och Loughborough University i Storbritannien har skrivit på ett samarbetsavtal om att utveckla 3D-printingtekniken för byggbranschen. Två forskare på Loughborough University har arbetat med 3D-teknik i byggmaterial sedan 2007 och har nu skapat en robotarm som är special-

TIDSKRIFTEN BETONG MIXAT

FOTO : A L E S S A N D RO R I P E L L I N O A R K I T E KT E R

byggd för byggkonstruktioner och som adderar lager på lager av betong. "Betongskrivaren" kan skapa former som de byggtekniker som finns i dagsläget inte har möjlighet till. Samarbetet mellan de det brittiska universitetet och Skanska gäller i 18 månader framöver.

FOTO : A N N A- K A R I N WÄ R N

FOTO : S T E N C O M PAG N I E T

S:t Eriks har fått nya ägare. Dagens ägare, Segulah och Peab, har tecknat ett försäljningsavtal med Accent Equity, som gäller från och med den 1 februari. – Efter några år med en tuff byggmarknad ser vi tillväxten komma tillbaka och vi tycker att St:Eriks är väl positionerat för att kunna bistå sina gamla och nya kunder med innovativa och prisvärda lösningar när byggkonjunkturen vänder, säger Niklas Sloutski, vd på Accent Equity Partners. S:t Eriks omsätter ungefär 800 miljoner kronor och har 350 anställda.

Ny formrivningsteknik SVEVIA PROVAR en ny teknik vid brobyggnad som innebär att arbetarna slipper vistas under bron vid formrivning. Istället kan arbetarna nu stå uppe på bron och riva formen. Tekniken prövas för första gången i Sverige på en bro mellan Borås och Ulricehamn.

Betong åt hästarna RYTTAREN Royne Zetterman har mycket betong i sin nya anläggning Magic Park Stables i norra Skåne. Mest sticker boxväggarna ut som ser ut som gammeldags, murade stenväggar tack vare en gummimatris som använts på fyra olika sätt. Leverantör har varit Finja.

LÄS MER NYHETER PÅ HEMSIDAN www.betong.se

Strängbetongs bankpyramid STRÄNGBETONG får i uppdrag av Veidekke att bygga stommen till Pyramiden 3-4, SEB:s nya stora kontorsfastighet i Arenastaden i Solna med cirka 4 500 arbetsplatser. Byggherre är Fabege och arkitekt är Alessandro Ripellino Arkitekter. Projektet, som består av tre byggnader med förbindelsegångar, kommer även inrymma en mängd servicefunktioner som restauranger, caféer, parkeringsplatser, cykelparkering, teknikutrymmen och motionsanläggning. Stommen är rent tekniskt en betongelement- och stålstomme med håldäcksbjälklag och sandwichfasader i slätgjuten grå betong. Gestaltningsmässigt kommer stommen kläs i fasadglas med screentryck. Projektet ska certifieras med BREEAM Excellent och montagestart är planerad till april i år och pågår till sommaren 2016.

FOTO : C E N T E RC I T Y T E A M .C O M

Säker webbutbildning lanseras

Rekordrenovering för Skanska SKANSKA TOTALRENOVERAR just nu ett höghus med 239 lägenheter i Philadelphia i USA. Kontraktet är värt 340 miljoner kronor och omfattar även cirka 2 600 kvadratmeter med butiker och rekreationsytor. Byggarbetena beräknas vara avslutade i november 2017.

SVERIGES Byggindustrier tar nu ett grepp om frågorna kring arbetsplatsolyckor genom att lansera webbutbildningen ”En säker arbetsplats” där medlemsföretag, fack och arbetsgivarorganisationer inom bygg- och installationssektorn har samverkat. Under en timme får kursdeltagaren följa personerna som arbetar på en byggarbetsplats och vara med när de ställs inför olika vardagliga, men riskfyllda situationer. Webbutbildningen har tre huvuddelar: att upptäcka risker, att trivas på jobbet och att arbeta rätt. I slutet ges möjlighet till ett test.

Per Berglund ny vd på Betongindustri

FOTO : B I O L A K A D I R I

DET BLIR BASF :s vd Per Berglund som tar plats som vd på Betongindustri. Via Skanska och hissbranschen har han nu alltså rotat sig i betongbranschen på riktigt. 48-årige Per Berglund är gymnasieingenjör och civilekonom och har varit på BASF sen 2007. När han presenterades i Tidskriften Betong i nr 4 2007 fick han frågan om hur han vill uppfattas i betongbranschen om fem år? "Som mer kunnig, som en som kan förmedla svaren på betongfrågor, kanske inte personligen, men jag känner tillfredsställelse av att koppla ihop en organisation som fungeLÄS MER rar och som det är självklart att vända sig till," svarade han då. NYHETER PÅ Per Berglund tillträder den HEMSIDAN 1 april 2015 och nu får han 32 bewww.betong.se tongfabriker och 200 anställda att koppla ihop.

Anboni levererar

FOTO : A N B O N I

FOTO : F I N J A

TIDSKRIFTEN BETONG MIXAT

Svart betongpussel blev grotta

DEN GROTTLIKNANDE betongpaviljongen Cracked, som består av 67 gjutna, svartpigmenterade betongbitar formade som pusselbitar som hakar i varandra står nu monterad i Göteborgs botaniska trädgård. Stenarna har gjutits i formar av cellplast som skurits ut med hjälp av datorstyrda trådskärare.

Cracked är resultatet av ett samarbete mellan 25 studenter på masterstudion Material & Detail på Chalmers Arkitektur och Strängbetong, Finja och Thomas Concrete Group. Syftet har varit att fokusera på fabrikation, form och digital design.

NORSJÖ BETONG har fått en ny betongfabrik, helt producerad i prefabelement. Blandarutrustningen levererades av Anboni. Även Finja i Vara och Gällivare Betong har fått nya fabriker från Anboni.

1420 Den nyligen invigda Sundsvallsbron är 1420 meter mellan landfästena vilket gör den till Sveriges fjärde längsta bro.

Signerat

Text ELISABET NÄSLUND, Journalist, digital utvecklingsredaktör på Sveriges Arkitekter Bild PRIVAT

Varför inte börja med språket? Se den du talar med djupt in i ögonen och prata så att det du har att säga når fram....

Vad säger du människa? ”LUFTTTILLSATT anläggningsbetong

med vct 0,45.” ”Byggnadens inre hjärta.” ”Ökat utrymme för frontareor i filterbankar.” Vad är det du gör när du uttalar det här? Markerar du att du tillhör en viss yrkeskår, vill du imponera på eller platta till mottagaren – eller försöker du faktiskt förklara något? Under mina nära 20 år som journalist i samhällsbyggnadsbranschen har jag gjort ett otal intervjuer. Har fått svar på tre olika språk: Arkitekturiska, som används för att beskriva något, men så poetiskt och invecklat att det bara blir fluff. Bodspråket, där istället alla ord är kopplade till konkreta ting så att du måste lyssna mycket noggrant efter den känsloladdade undertexten. ”TNC-talk”, som också det används för att beskriva, men är så späckat med termer och förkortningar att endast en krets av invigda begriper. (TNC är förkortning för Tekniska Nomenklaturcentralen som ger ut fackspråkslexikon.)

Hur påverkar den här språkförbistringen byggandet? Jag kan inte peka på ett specifikt bygge och säga att det hade blivit bättre om alla inblandade hade talat samma språk. (Det kanske någon läsare kan?) Men jag har pratat med rätt många som är frustrerade när processen fungerar dåligt i projekt, på grund av krockar i kommunikationen som gör det svårt att enas kring gemensamma mål. Säg att plan- och byggprocessen måste bli effektivare och ingen säger emot. Varför inte börja med språket? Se den du talar med djupt in i ögonen och prata så att det du har att säga når fram. Skriver du, skriv för en inbillad läsare och anpassa språket efter den. (Gammalt journalistknep.) Jag garanterar inte att ni blir överens för det. Men ni vet åtminstone om vad ni är oense. Och det är en början till att komma framåt.

Text ROGER ANDERSSON

TIDSKRIFTEN BETONG SIGNERAT/ANSLAGSTAVLAN

Journalist utan tips

"HUR JÄVLA många gånger ska jag behöva avregistrera mig från ert nyhetsbrev? Jag har 0 intresse av SVENSK BETONG. Inte ett jävla mail till vill jag ha." /Josefine Julén, Norra Halland.

Vet inte hur min kollega på Norra Halland jobbar, men tips via pressutskick är alltid välkomna till oss. /Roger Andersson, chefredaktör.

Ur läsarenkäten: "Ledaren ger jag en 5:a med guldstjärna för den humoristiska glimten i ögat." högt betyg för nr 6/2014 i läsarenkäten

Anslagstavlan Ny design

I DIN hand håller du Tidskriften Betong i helt ny design. Det är vår art director Jenny Almersdotter som arbetat fram den under hela förra året. Har ni synpunkter vill vi gärna veta. Skicka till roger@betong.se.

Text : AUDREY ERATH Bild: BOEL FERM

Reportaget

Kluriga eldprovet

TURE No8 TIDSKRIFTEN TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

Med utsikt över Stockholms takåsar och vinkällare i entrén. Ture No8 är byggprojektet som gjorde en klassresa, satte fasadklur i arkitekternas huvuden och utsatte en av entreprenörerna för ett riktigt eldprov.

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

I 18

I DEN BITANDE novembermorgonen stressar kaffemuggsförsedda människor Grev Turegatan ner mot tunnelbanan. I det blåa morgonljuset passerar de alla gatans nyaste fastighet. Det här är en kameleont som enkelt smälter in i Östermalms konservativa gatubild, men stannar man upp och höjer blicken så kan man mycket väl notera att det här är något helt annat än omkringliggande byggnader. Här saknas ornamenten, rundade utbuktningar ur husfasaderna och välvda fönster som för tankarna till medeltida borgar. Här råder raka linjer och mystiska skuggor ända upp till fjärde våningen. Där bryts den symetriska ordningen för att anta formen av ett barns sporadiskt staplade klossar, våning för våning upp mot den jämngrå himlen. Port nummer åtta är en sann gentleman, en fastigheternas James Bond. Något elegant, lite mystiskt och världsvant. Men den här gentlemannen heter Ture, Ture No8, med extra allt. Bakom den gråvita betongen och kopparentrén ryms nämligen 61 exklusiva lägenheter med walk in closet, inbyggd ljudanläggning, vitoljade ekgolv och badrum i marmor. På de första våningarna finns ettor, tvåor och en trea, högre upp fyror, femmor och en sexa. Uppe på taket ligger penthousen med terrasser och utsikt över Stockholms takåsar, i botten finns två butiker och ett garage. I entrén ligger vinkällaren där de boende kan fylla sina bås efter eget tycke och smak. Några kliv ifrån porten ligger nedgången till tunnelbanan och rundar man gatuhörnet några meter bort, kliver man mer eller mindre ut på Stureplan och Birger Jarlsgatans myller. Att bo i Ture No8 är att bo mitt i smeten, men ändå i en fredad zon. Det här är en lugn bakgata med guldsmed, skrädderi, caféer och exklusiva modebutiker som grannar. Innan Ture No8 stod här en illa åtgången 30-talskåk som var en del i ett bostadsbestånd som fastighetsbolaget Wallenstam förvärvade 2006. – Det stod klart redan från början att den gamla fastigheten var tvungen att rivas, det fanns ingen chans att renovera och göra något roligt av den, säger Pelle Persson, projektavdelningschef på Wallenstam.

Grev Turegatan nr 8 i Stockholm har fått klämma in sig mellan två befintliga byggnader och anpassa sig till Östermalms hundraåriga arkitektur.

Den gamla fastigheten var tvungen att rivas, det fanns ingen chans att renovera och göra något roligt av den. >>

DET VAR VI SOM GJORDE DET! I detta nummer möter vi:

Per Persson

Ulf Julle

Frank Edström

ARKITEKT

BYGGHERRE

KONSTRUKTÖR

ENTREPRENÖR

VERA arkitekter startade sin verksamhet i januari 2000 och har 20 medarbetare.. Tobias Nissen är en av fyra delägare.

Per Persson är projektavdelningschef på Wallenstam som grundades 1944 och har 204 anställda.

Ulf Julle är säljare på Strängbetong som har 1 200 anställda och verksamhet på tolv platser i landet.

Frank är arbetschef på Mecon Bygg som inte har några egna anställda på kollektivsidan utan skräddarsyr produktionsstyrkan inför varje projekt.

Ibb Berglund JURYMEDLEM

Ibb jobbar på AIX arkitekter som har 90 anställda. Han satt i juryn som utsåg Ture No8 till vinnare av Svensk Betongs Arkitekturpris Prefab.

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

Tobias Nissen

Det bestämdes tidigt att man skulle bygga den nya fastigheten i prefabbetong vilket ansågs spara tid och pengar. Dessutom skulle Wallenstam, som vanligtvis bygger hyresrätter, den här gången satsa på en annan boendeform. – Att på den här adressen bygga bostadsrätter såg vi som det enda lönsamma, men i början fanns inte det exklusiva med i bilden. Vi såg inte då vilken möjlighet vi faktiskt satt på, utan planerade för att bygga en standardprodukt, säger Pelle Persson. Det centrala läget innebar att Stockholms stadsbyggnadskontor bevakade projektet med falkögon och hade tydliga krav. En ny fastighet fick inte avvika hur som helst från den övriga gatubilden. Uppdraget att designa en modern Östermalmskameleont gick till Vera Arkitekter. – Vi hämtade inspiration från klassicistisk arkitektur från 1800-talet och tidigt

Innanför entrén till Ture No8 öppnas en liten innergård innan de boende får det lite trångare uppåt i huset.

Jurymedlemmen " Den böljande formen utnyttjar utrymmet till fullo och ger den trånga gården en maximal rymd."

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

Ibb Berglund, AIX Arkitekter, medlem i juryn för Svensk Betongs Arkitekturpris Prefab

TURE NO8 på Grev Turegatan i Stockholm är ett nyskapande tillskott som med sin skulpturala, påkostade gatufasad och sin enklare fasad mot gården, utgör en samtida tolkning av den traditionella bostadsbebyggelsen på Östermalm. Byggnaden fångar med sin lågmälda uttrycksfullhet något som ligger i tiden. En rikedom uppnås i det enkla genom väl avvägd komposition, noggrann detaljutformning och små varia-

tioner, men också genom det ack så viktiga kravet på precision i utförandet. Den täta innergården utgör med sin precisa form och stringenta utformning en fascinerande rumsupplevelse. Dwen böljande formen utnyttjar utrymmet till fullo och ger den trånga gården en maximal rymd. Det är ett projekt som är konsekvent och mycket väl genomfört. Jag tror att för att uppnå ett så här gott resultat krävs en bå-

de kunnig och engagerad arkitekt som tydligt kan hävda sin roll. Men också en byggherre som förstår vilken betydelse omsorgen om detaljer och helhet, i såväl tanke som utförande, har för en byggnads arkitektoniska värde. Det har varit glädjande att få ta del av en så väl genomförd byggnad, som fullt ut tillvaratar elementbyggandets förutsättningar och tillför något till den

samtida arkitekturen. Ture No8 är ett föredöme som gärna får inspirera fler.

Arkitekten "Med tanke på det centrala läget ville vi inte att Ture No8 skulle påminna om ett elementhus från förorternas miljonprogram. " Tobias Nissen, Vera Arkitekter

”NÄR VI SATTE tänderna i att rita huset visste vi redan att fastigheten skulle byggas av prefab från Strängbetong. Men för att åstadkomma en massiv karaktär i gatufasaden letade vi från början efter strategier för att dölja elementskarvarna. Med tanke på det centrala läget ville vi inte att Ture No8 skulle påminna om ett elementhus

från förorternas miljonprogram. Därför bollade vi och materialeverantören flera olika lösningar fram och tillbaka. Vi tycker slutresultatet visar att det finns oanade möjligheter i prefabtekniken, möjligheter för arkitektoniska uttryck långt bortom miljonprogrammet. Samarbetet med Strängbetong var väldigt kreativt och le-

der förhoppningsvis till fler projekt där arkitekters, konstruktörers och entreprenörers kompetenser kompletterar varandra i en konstruktiv dialog.”

Byggherren "Vi bestämde oss för bostadsrätter, men tänkte oss först en standardlösning." Pelle Persson, projektavdelningschef, Wallenstam.

fastigheten behövde rivas, det gick inte att göra något av den. Vi träffade arkitekter, stomleverantör och entreprenör i ett tidigt skede för att bygga huset på papperet för att minimera att oväntade saker senare skulle dyka upp. Vi bestäm-

”DEN GAMLA

de oss för bostadsrätter, men tänkte oss först en standardlösning. Men på inrådan från den exklusiva mäklarbyrån Eklund Stockholm New York, med kontor bara några hus ifrån Ture No8, bestämde vi oss för att höja lägenheternas standard rejält.

Beslutet togs när stommen rests och entreprenören precis skulle påbörja stomkompletteringarna, vilket försvårade och försenade bygget en del.”

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

Högst upp i Ture No8 ligger takterrassen med egen spa-avdelning med bubbelpool och utedusch.

TURE NO8

Den böljande formen på innergården gör att utrymmet utnyttjas till max.

Byggherre: Wallenstam Arkitekt: Vera Arkitekter Konstruktion/byggentreprenad: Mecon Bygg och Strängbetong Materialtillverkare: Strängbetong

FOTO : TO R D R I K A R D S Ö D E R ST RÖ M

1900-tal som det finns gott om på Östermalm. En annan inspirationskälla var ett hus som ligger på Ulrikagatan, några kvarter längre bort på Östermalm, säger Tobias Nissen från Vera Arkitekter. Den fastigheten är ritad av en av Sveriges mest produktiva arkitekter, den sedan länge avlidne Björn Hedvall. Hans skapelse har flera likheter med Ture No8, framförallt de raka linjerna och skuggorna, de stora fönstren och en 3D-känsla i fasaden. Precis som Hedvall ville arkitekterna på Vera åstadkomma en arkitektur som inordnar sig i ett historiskt sammanhang, samtidigt som den med synliga betongytor, stora fönsteröppningar och räcken av stål och glas, ger uttryck för dagens byggteknik. Det här lyckades de så pass bra med att designen fick Svensk Betongs Arkitekturpris Prefab 2014, framförallt på grund av gatufasaden. Innergårdens design är betydligt enklare och rundare. >>

LÄS MER PÅ HEMSIDAN www.betong.se

Ljus kalksten, guldmålade detaljer och skinnklädd hiss förstärker det exklusiva.

Konstruktören "Ture No8 byggdes inte bara mellan två andra fastigheter, utan dessutom i närheten av tunnelbana och skolor."

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

Ulf Julle, Strängbetong

”NÄR BYGGHERREN, entreprenören och vi träffades i början slängde vi upp alla möjliga scenarior på bordet, vred och vände, skrev protokoll och träffades igen för att diskutera vidare. Det var på de här mötena som bland annat säkerhetsfrågorna löstes. Ture No8 byggdes inte

bara mellan två andra fastigheter, utan dessutom i närheten av tunnelbana och skolor. Lastbilarna var tvungna att backa ut från gatan så frågan om flaggvakter var därför viktig. Att vi först byggde huset mentalt var ett jättebra sätt att undvika att saker föll mellan stolarna. Fasa-

derna var en utmaning. Men i och med att elementen är ovanligt tjocka och växer in och ut ur fasaden, så trollade vi bort de vertikala fogarna genom att lägga dem i innervinklarna.”

Ture No8 tar form i Strängbetongs fabrik.

FOTO : TO B I A S N I S S E N

Det är detaljerna som gör det. Fasaden avslutas i en oregelbundenhet som ger ett ofärdigt intryck.

Entreprenören " Det fanns en tidsram att hålla så de nya ritningarna kunde dyka upp samma dag som det skulle byggas." Frank Edström, projektchef, Mecon Bygg.

de dyka upp samma dag som det skulle byggas. Ibland blev det omritningar av omritningarna för att bygget redan var igång när ritningarna dök upp. Vi fick lösa problemen som de kom, våning för våning. För oss hade det så klart varit bättre om man pausat, men då hade Ture

No8 inte varit färdigt idag. Jag är fruktansvärt nöjd över att vi lyckades, men det är inget vi gör om igen.”

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

”BESLUTET ATT höja standarden på lägenheterna kom precis när vi skulle börja med stomkompletteringar. Arkitekten fick sätta sig och rita om lägenheterna, men bygget kunde inte pausa tills den nya projekteringen var färdig. Det fanns en tidsram att hålla så de nya ritningarna kun-

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

– Dels var det en kostnadsfråga, men vi ville också skapa en kontrast till den mer representativa gatufasaden genom en mer informell gestaltning, säger Tobias Nissen. På entreprenörsidan plockade Wallenstam ihop ett lag av för dem välbekanta spelare, Strängbetong och Mecon Bygg, som delade på totalentreprenaden. Hösten 2011 började Mecon Bygg med att riva det gamla 30-talshuset. Sedan sprängde man sig ner för att få en djupare grundläggning innan det var dags att gjuta plattan. När det var gjort tog Strängbetong över för att bygga stommen, fasad, balkongerna in mot gården samt trapporna i huset. Därefter var det tid för Mecon Bygg att ge sig på stomkompletteringarna. De båda företagen hade en tät dialog med varandras konstruktörer och de täta sammarbetena aktörerna emellan är något som samtliga inblandade lovordar i det här projektet. – Vi var ovanligt delaktiga i byggprocessen. Det brukar inte svenska arkitekter vara, vilket är jättetråkigt. I det här fallet kunde vi prata direkt med entreprenörerna och löpande diskutera olika gestaltningsidéers tekniska genomförbarhet med byggaren, säger Tobias Nissen på Vera Arkitekter. Vad är fördelarna med det? – Det blir snyggare hus, helt klart. Svenska entreprenörer är vana vid tekniska men inte estetiska kontroller på bygget. När arkitekten är med hela vägen så är chansen större att resultatet blir mer tilltalande, säger Tobias Nissen. Ulf Julle, säljare på Strängbetong, ser också klara fördelar med täta kontakter och stor delaktighet för alla inblandade. – För oss är det viktigt att kunna visa upp goda referensobjekt där en duktig arkitekt och en aktiv byggherre varit med hela vägen. Ture No8 är verkligen ett bra kvitto på det, säger han. Pelle Persson på Wallenstam framhåller de ekonomiska aspekterna med att tidigt involvera alla aktörer i projektet. – Arkitekterna och entreprenörerna sitter på kunskaper som vi inte har. De ser saker som vi inte ser och som kan spara oss både tid och pengar, säger han. Och delaktighet för alla inblandade från början till slut – vad vinner projektet på det? – Vi tror helt enkelt på att delaktighet skapar engagemang och engagemang ger en bra produkt, säger Pelle Persson. ◆

Vi var ovanligt delaktiga i byggprocessen. Det brukar inte svenska arkitekter vara, vilket är jättetråkigt.

Inspiration till Ture No8 var Björn Hedvalls byggnad på Ulrikagatan.

Grev Turegatan ändrar skepnad på kvällen med mycket ljus från restauranger och butiker. Det gör även Ture No8.

Projektet

Text MARGARETA REDLUND LANINGE Bild BOEL FERM

VI SPANAR IN NORRA LÄNKEN!

Norra Europas största vägtunnelprojekt står nu färdigt med sina fyra kilometer i tunnlar. Trots sin storlek blev den klar ett år tidigare än beräknat och lyckades hålla sig en bra bit under budget.

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

Nu invigs

Norra L

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

채nken

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

L 28

LIVLIGA DEBATTER, diskussioner, tidningsskriverier och överklaganden har föregått byggandet av Norra Länken. Först efter en överprövning i regeringsrätten 2006 kunde regeringen ge grönt ljus för projektet. Dessförinnan hade olika metoder diskuterats för att dra leden under mark i Bellevueparken i Nationalstadsparken, där inga förändringar fick ske. Men efter domslutet blev det fritt fram att göra en grävd så kallad cut and cover-tunnel i stället för en jordtunnel. Detta gjorde projektet minst en miljard billigare och kortade byggtiden med ett år. Året därpå, 2007, skickades underlag ut för de 60-talet olika entreprenaderna. 15 av dem var riktigt stora och i upphandlingen vände sig Trafikverket till både svenska och internationella företag för att få ökad konkurrens och få förslag på ny teknik. På vissa entreprenader fick Trafikverket in fem a sex anbud vilket visar på det stora intresset för projektet. Det otroliga med detta mångmiljardprojekt, som sträcker sig mellan Norrtull och Värtan, är att det blev klart ett år tidigare än planerat och till en kostnad långt under budget. Och det även om man bortser från de positiva faktorer som vanns när en cut and covertunnel fick byggas i Bellevueparken. – Slutkostnaden ligger två miljarder under den beräknade kostnaden på runt tretton miljarder kronor. Det har vi lyckats med tack vare god samverkan med entreprenörerna och att vi lyssnat på deras förslag på nya och bättre tekniska lösningar, säger projektchef Lars Lilja, Trafikverket. En annan orsak till de goda slutresultaten är att de glapptider som planerats in i de olika entreprenaderna inte behövde utnyttjas. Andra orsaker är att de utländska entreprenörerna har utnyttjat tiden maximalt genom att jobba sex dagar i veckan och att Trafikverket forcerat arbetet genom att ta in mer arbetskraft när möjligheten fanns. Trafikverket framhåller det goda samarbetet verket haft med alla entreprenörer. Inga allvarliga konflikter och inga större tvister har förekommit. Trafikverket har regelbundet inbjudit till samverkansmöten för att hitta gemensamma förhållningssätt och finna enklare lösningar på olika tekniska problem. I kontrakten har ingenting skrivits om dessa samverkansmöten. De har varit frivilliga men uppskattade och har bidragit till den positiva andan som funnits i projektet. Alla erfarenheter från byggandet av Södra Länken har tagits till vara. Till exempel gjordes omfattande riskanalyser. Det fanns stor oro för att mycket kunde gå fel och Trafikverket ville vara berett. Alla tänkbara risker inventerades och handlingsplaner togs fram. Vad skulle man göra om bergförhållandena var sämre än väntat, vilka geotekniska risker fanns, hur skulle trafikolyckor påverka projektet, var några scenarier som målades upp. Dessbättre gick allt bra, vilket också bidragit till projektets positiva genomförande. Även arbetsmiljön och säkerheten på arbetsplatsen har Trafikverket haft full koll på.

– Vi har varit förskonade från dödsolyckor tack vare stort fokus på säkerheten. 2012 hade vi 3,4 olyckor per en miljon arbetstimmar. Det är långt under genomsnittet, säger Lars Lilja. Att eventuella trafikolyckor under projektets gång var en stor säkerhetsrisk är lätt att förstå eftersom Norra Länken hade sitt arbetsplatsområde mitt i en av Sveriges värst trafikerade platser med 140 000 fordon per dygn från Uppsalavägen och stark trafik från Roslagsvägen, Norrtäljevägen och Lidingövägen. Dessutom finns boende och verksamheter i närheten som skulle störas så litet som möjligt. Trafikverket kan bara konstatera att allt med trafiken fungerat som planerat och det utan att hela Stockholms innerstad korkades igen. De tekniska utmaningarna har varit stora. Att till exempel gräva en stor grop i Brunkebergsåsens grus är inte det lättaste. En av de tyska entreprenörerna kom med förslaget att i stället för stålspont och stålkärnepålar använda sekantpålning. Det är en metod som är vanlig på kontinenten men ovanlig i Sverige och som spar tid och pengar. Metoden går ut på att med platsgjutna betongpålar skapa permanenta stödväggar vid en schakt. Stödpålarna armeras och gjuts med överlappning, vilket ger en stabil stödkonstruktion. Metoden lämpar sig för stadsmiljöer eftersom sättningar och vibrationer blir mindre. – Fram till nyligen har inte svenska myndigheter tillåtit sekantpålning i permanenta konstruktioner. Det innebär att Norra Länken, vid Roslagstulll, är Sveriges första projekt där sekantpålar utgör en del av den permanenta konstruktionen, säger projektledare Bennyh Axelsson, Trafikverket. En annan för Sverige teknisk nyhet är att i stället för att täta berget med injektering och sprutbetong har tunneltaket gjorts tätt genom att betong sprutats på en plastduk. Halvmeter långa stag borrades in i

FAKTA NORRA LÄNKEN Beställare: Trafikverket. Längd: 5 km varav 4 km i

tunnel. Sträckning: Norrtull, via Ros-

lagstull, till Värtan. Kostnad: 10,7 miljarder. Kapacitet: 100 000 fordon per

dygn.

Berg- och betongtunnel Karolinska: Skanska. Berg- och betongtunnlar Norrtull: Bilfinger/Peab. Berg- och betongtunnel Bellevue: Züblin/Pihl & Sönn Bergtunnlar Albano och Teknikhöjden: Veidekke. Bergtunnlar Värtan: Hochtief/

ENTREPRENÖRER I URVAL

Oden.

Antal entreprenader:

El, styr, tele, trafiksystem:

ett 60-tal.

Tunnelentreprenad.

Entreprenadform: Totalentre-

Fläktar, VVS, brand: Bravida. VA och pumpstation: Läckeby

prenader förutom bergentreprenaderna som varit utförandeentreprenader.

Water.

Norra Länken gör det lätt för Lidingöborna att ta sig upp på till exempel Essingeleden eller Norrtäljevägen för vidare färd norröver. Leden är också en förutsättning för att Norra Djurgårdsstaden ska kunna utvecklas.

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

Det extra undertaket ger en bättre och billigare lösning än den metod vi valde för Södra Länken för att förhindra läckage.

bergets väggar och tak varefter en brandhärdig duk spändes fast på stagen och svetsades samman. Betong sprutades på plastduken och bildade ett ”paraply”. Detta extra tunneltak håller undan eventuellt inläckande vatten och hindrar vägbanan från att bli blöt. – Det extra undertaket ger en bättre och billigare lösning än den metod vi valde för Södra Länken för att förhindra läckage. I Södra Länken har vi injekterat berget och kombinerat med dränmattor och takelement som inte har lika god funktion, säger Lars Lilja. En tur genom tunneln är som att färdas genom ett

konstverk med ljussättning och bilder som man normalt inte ser i tunnlar. Även barriärelementen utefter sidorna är dekorerade på var tionde meter med en blå, vertikal rand. Dekoren ser trevlig ut och ger dessutom trafikanterna en uppfattning om i vilken hastighet de kör. Den sträckan av Norra Länken som nu invigts kommer att förlängas. Nu väntar intunnling vid Solnabron och breddning av Essingeleden. Det ger tillsammans med Södra Länken, en sammanhängande trafikled runt Stockholm och blir klar om ett par år.

Trafikverket har lyckats med konststycket att få Norra Länken klar ett år tidigare än planerat och till en kostnad under budget. God samverkan med entreprenören och nya tekniska lösningar är orsaken.

DETTA ÄR SEKANTPÅLNING betongpålar skapas permanenta eller temporära stödväggar vid schakt. Pålarna gjuts med en viss överlappning och är armerade eller oarmerade beroende på hur stark stödkonstruktionen ska vara. Vid temporära konstruktioner räcker det att armera varannan påle, vid permanenta bör varje påle armeras. Sekantpålar kan tillverkas med olika betongkvaliteter, till exempel att varannan påle utförs med lägre hållfasthet. Utformningen av en sekantpålevägg är flexibel eftersom pålarna inte behöver stå på raka led utan schaktväggen kan anpassas efter markens geometri. Metoden är lämplig i städer eftersom vibrationer och sättningar blir mindre jämfört med konventionella metoder. Metoden är godkänd av Trafikverket som permanent konstruktionsdel. Källa: www.hercules.se MED PLATSGJUTNA

En brandhärdig, plastduk i tunneltaket, som sprutats med sprutbetong, bildar ett ”paraply” och skyddar mot inläckande vatten. I fonden en tio meter hög ek i rostrött corteenstål.

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

Norra Länkens första etapp har kostat 10,7 miljarder där 75 procent finansierats av Trafikverket och Stockholm stad svarar för resten. Projektet har fått EU-bidrag med cirka 550 miljoner kronor. Leden behövs för ett alltmer växande Stockholm och för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten. Hagastaden beräknas få 6 000 lägenheter, ytterligare lägenheter ska byggas ovanpå Norra Länkens tunnlar vid Solna och dessutom håller bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden på att slutföras. ◆

Foton tagna av Mattias Klum har tryckts på reflexfilm och strimlats i remsor. Bilderna reflekteras av bilarnas halvljus och ger ett konstverk på längden.

Pål Svensson är en av konstnärerna bakom den konstnärliga utsmyckningen. Här berättar han om Snöbollen som symbol för vintern

VI SPANAR IN NORRA LÄNKEN!

Barriärelementen av betong är dekorerade med blå, lodräta ränder, vilket ger bilföraren en uppfattning om körhastigheten.

Arbetsmiljön har legat i fokus under hela byggtiden. ”Här är vi rädda om varandra”, säger den hjärtformade hastighetsskylten vid tunnelinfarten under byggtiden.

LÄNKAR VIDARE

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

DEN 30 NOVEMBER 2014 öppnades Norra Länkens första etapp mellan Norrtull resp Frescati och Värtan. Våren 2015 invigs sträckan söderut mellan Norrtull och Tomteboda. Våren 2016 är sträckan norrut mellan Tomteboda och Norrtull klar. 2019 är Värtabanans tunnel färdigbyggd.

Alla erfarenheter från bygget av Södra Länken har tagits till vara. Risker analyserades och handlingsplaner togs fram över vad som kunde gå snett.

Vissa takpartier är belysta med färgat ljus i olika färger. Detta är ett mycket bra alternativ till målade ytor som blir smutsiga efter ett tag.

Det ska vara säkert att köra i tunneln. Därför har ett fast sprinklersystem och avancerade övervakningssystem med 500 kameror installerats.

För att slippa mötande trafik går trafiken i två tunnelrör med två filer vardera.

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

Nu väntar intunnling vid Solna bron och breddning av Essingeleden. Tillsammans med Norra Länken och Södra Länken bildas en sammanhängande trafikled runt Stockholm.

Konst längs Norra Länken Åk Norra Länken och upplev ett konstverk! Med färgat ljus i tunneltaket och bilder utefter väggarna är Norra Länken ett sammanhängande konstverk, där varje trafikplats har sin egen konstnärliga identitet. Text: MARGARETA REDLUND LANINGE Bild: BOEL FERM

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

A AV VID Vintern så kommer du till Värtan! Så kan det låta när man gör en färdbeskrivning till den som för första gången kör i Norra Länken. Att köra i den fyra kilometer långa tunneln är som att uppleva ett enda långt konstverk. Vid tunnelns fem trafikplatser finns olika konstverk, som alla har anknytning till naturen ovan jord. Här anas Brunnsvikens vassruggar, skärgårdens blå vatten och Bellmans epistlar. När Norra Länken projekterades ville Trafikverket ha en konstnärlig utformning, som skulle bidra till ökad orienteringsmöjlighet och minska monotonin. Samtidigt måste gestaltningen vara enkel att uppfatta.

– Vi har utgått från de fyra årstiderna och vatten i vår konstnärliga gestaltning, berättar skulptör Pål Svensson, som tillsammans med arkitekt PeGe Hillinge, Sweco har varit ansvarig för det konstnärliga programmet. Övriga konstnärer är Ann-Margret Fyregård och Ernst Billgren. Det mest spännande i installationerna är att reflexfilm och färgat ljus använts på ett nytt sätt. Foton, tagna av Mattias Klum, har tryckts på reflexfilm och strimlats i 30 centimeter breda remsor och monterats på tunnelväggen. När bilarna passerar reflekteras bilderna tack vare bilarnas halvljus och uppfattas som böljande vass och vattenrörelse. – Resultatet är ett konstverk på längden där bilisterna i färdriktningen upplever

en hundra meter lång bild, säger Pål Svensson. Vid en trafikplats har en enorm snöboll placerats som symbol för vintern och ett kylaggregat belägger snöbollen med rimfrost. Här är taket mörkt så när som på små ljuspunkter som lyser likt snöflingor i natten. En annan trafikplats är dekorerad med en tio meter hög ek i rostrött corteenstål, som med sin silhuett ger ett spännande skuggspel på fondväggen. Trädets förebild är en 300-årig ek i intilliggande KräftrikeT. Vissa takpartier är belysta med färgat ljus i grönt, blått eller gult. Färgat ljus är ett mycket bättre alternativ än målade ytor eftersom det saknar betydelse om ytorna blir smutsiga eller inte. ◆

Trafikssäkert med sprinklersystem Ett fast sprinklersystem i händelse av brand har installerats i Norra Länken. Systemet, tillsammans med 500 övervakningskameror och annan avancerad teknik, ger en trafiksäker miljö i den fyra kilometer långa tunneln. Text: MARGARETA REDLUND LANINGE Bild: BOEL FERM

TIDSKRIFTEN BETONG PROJEKTET

ET SKA VARA tryggt att köra i Norra Länken. Det var Trafikverkets mål ända sedan trafikleden började projekteras. Trafiken går i två rör med vardera två filer för att slippa mötande trafik och de tekniska systemen för övervakning av säkerheten är mer avancerade än för Södra Länken – Vi har tagit vara på erfarenheterna från Södra Länken, gjort förbättringar och installerat ny teknik för att få Norra Länken så trafiksäker som det bara går, säger Thomas Thomassen, projektledare för installation på Trafikverket. En nyhet är att Norra Länken har ett fast installerat brandbekämpningssystem med sprinklers. Det är första gången ett sådant system används i Sverige och det är relativt ovanligt i Europa. Tunneln övervakas av Trafik Stockholm dygnet runt, alla dagar i veckan. Om en brand uppstår kan operatören aktivera sprinklersystemet och elden begjuts med mellan 5 000 och 7 000 liter vatten per minut från Stockholm stads ordinarie vattentäkt. Varje sprinklad sektion är 75 meter lång och två sektioner i taget kan aktiveras.

– Vi har utvecklat brandbekämpningssystemet i samråd med Räddningstjänsten och haft en rad tester och fullskaleprov så vi vet att det fungerar, säger Thomas Thomassen. Med hjälp av 500 övervakningskameror har Trafik Stockholm full kontroll på trafiken. Systemen slår larm när ett fordon står stilla, om bilar kolliderar, vid köer eller om rök sprider sig. Värmedetektorer reagerar vid hög värme och fläktar slås på för att undvika rökspridning. Utrymningsvägar är placerade på var 150:e meter och där finns brandslussar, hjälprum och räddningsrum som är säkra utrymmen där trafikanter kan stanna för att invänta hjälp. I dessa räddningsrum finns handbrandsläckare, telefoner, kameror och högtalare så at trafikanterna kan komma i kontakt med trafikledarna på Trafik Stockholm. – Installationerna för belysning, övervakning, el, ventilation, vatten, trafikinformation och liknande är lika omfattade som för ett helt kärnkraftverk och är placerade i 13 betonghus insprängda i berget på vardera 200kvadratmeter, säger projektchef Lars Lilja, Trafikverket. Varje elkraftsystem är fristående från varandra och har dubbla ingående elkraftmatningar. Blir det strömavbrott kopplas batterier och utrustning automatiskt in och ger strömförsörjning i en timme. Och om en olycka händer, ja då är insatstiden sex minuter. ◆

Inblick

Text & bild KRISTIN MÖRCK

Stora Vika

Stora Vika har helt byggts upp kring sin cementfabrik, vilket blev en katastrof när den lades ner 1981. Eller? Tidskriften Betong har vänt åter till det den lilla cementorten.

TIDSKRIFTEN BETONG INBLICK

Fabriken som

försv

TIDSKRIFTEN BETONG INBLICK

v ann

A TIDSKRIFTEN BETONG INBLICK

ATT GÅ IN i Stora Vikas nedlagda cementfabrik är som att gå in i en stad där kriget härjat. På golvet ligger krossade glasfönster och murkna plankor. Graffitikonstnärer har tävlat om vem som vågar klättra högst upp i betongskelettet för att lämna sitt avtryck. Trots att vi står mitt i ugnshuset går det att titta rakt upp på den blygrå himlen och känna de kalla dropparna från höstens regn. Milan Tomich, hamnchef på Stockholms Bulkhamn, kryssar fram genom bråte och förbi toaletter som inte använts på tre decennier. Vi kommer till en öppen hall och stannar framför det som förr var fabrikens avsättningsbassäng. Här avvattnades råslammet innan det brändes till cementklinker i de långa ugnarna. En bit ifrån den står en stor svart studsmatta, en sådan som alla barnfamiljer har i trädgården. – En fotograf var här och tog bilder på sig själv när hon hoppade. Men studsmattan glömde hon att ta med sig hem, säger Milan Tomich. Miljön på den gamla fabriken lockar till sig människor som gillar det trasiga, som fascineras av ruinerna av ett industrisamhälle som sedan länge gått förlorat. Många vill komma in och fotografera och flera producenter har valt att göra filminspelningar här, säger Milan Tomich. Stockholms Bulkhamn tog över området för 12 år sedan. Då hade det i omgångar sedan Cementas nedläggning använts till olika verksamheter. Under en period komposterade ett företag sopor i ugnarna, ett kontroversiellt projekt som ledde till både konkurs och anklagelser om miljöbrott. Nu lossar och lagrar bulkhamnen bulkmaterial och biobränslen som transporteras vidare in i landet. Flera av fabriksbyggnaderna har byggts om till lager. Bulkhamnens vd Henrik Lundberg berättar att många miljoner lagts på renoveringar men att det knappt syns eftersom fabriksområdet är stort och har förfallit under så många år.

DET ÄR SVÅRT att förstå att det var här – i ruinerna – som framtiden en gång byggdes. Cementfabriken i Stora Vika var en viktig del av det svenska folkhemsbygget och det var på 1940-talet allt började. Efter världskrigen fanns det ett stort behov av nya bostäder i Stockholmsregionen. För det krävdes betong och Skånska Cementaktiebolaget, numera Cementa, bestämde sig för att bygga Europas modernaste cementfabrik. Vid Stora Vika hittade de kalk-

Slambassängen med sitt kupolliknande tak var en del av råslamsberedningen.

Utomstående brukade skämta om att vi var för lojala. Vi stod med mössan i hand, sade de. Men faktum var att det inte fanns något att klaga på. sten av fin kvalitet och den skyddade Fållnäsviken där en hamn kunde anläggas. Strax intill byggde de samtidigt upp bostadsområdet Marsta. Här skulle de anställda bo och tillbringa sin fritid– arbetarna i lägenheter och radhus på ena sidan byn och tjänstemännen i påkostade villor på den andra. Området var planerat in i minsta detalj och allt de anställda skulle kunna tänkas behöva fanns – Konsumbutik, mjölkbutik, bageri, frisör, badplats, idrottsplatser och läkarmottagning. Några år senare öppnades även en skola. Lennart Rosander på Stockholms läns museum har skrivit den kulturhistoriska boken “Cement – Stora Vika – industriort i folkhemmet” Han menar att samhället Stora Vika är speciellt eftersom det är en modern bruksort som helt byggdes upp under efterkrigstiden. Bostadsförhållandena var också ovanligt goda, radhus var annars ovanligt som arbetarbostäder. CEMENTET FRÅN Stora vika byggde både de moderna 1950-talsförorter som växte fram i Stockholms utkanter och hela regionens miljonprogram. Det gör fabriken till en viktig del av Stockholmsområdets historia.

– Stora Vikas fabrik hade en enorm betydelse för Stockholms expansion. Det var härifrån all cement togs, säger Lennart Rosander. För att producera cement krävdes hårt arbete. Kalkbrottet i Stora Vika blev större och större och 1 200 ton färdig cement fraktades varje dygn från hamnen till mottagningsstationen vid Liljeholmen i Stockholm. En av dem som såg till att Stockholm fick en bra produkt var Gösta Nyström. Han kom 1957 till Stora Vika från Gotland för att söka jobb. Dagen efter intervjun började han sitt nya jobb på laboratoriet. Att han inte kunde yrket var inget problem – fabriken skrek efter arbetare och de som anställdes fick lära sig allt på jobbet. I laboratoriet fick Gösta analysera cementets vikt, hållfasthet och finhet. Det var viktigt att den hade rätt kvalitet och ibland fick han ringa ner till kvarnhuset och berätta för arbetarna att de var tvungna att sakta ner på farten eftersom klinkern inte fick matas in för fort. – Arbetarna blev ofta irriterade när jag ringde. De fick bonus beroende på hur mycket som producerades och ville att det skulle gå snabbt, säger han.

På fabriksområdet finns många stora och förfallna byggnader. Att renovera hela området skulle kräva enorma resurser. Henrik Lundberg på Stockholms Bulkhamn berättar att prover tagits på byggnadernas betongstomme och att den fortfarande är i gott skick. De många eternittaken gör dock renoveringsarbeten komplicerade.

Gösta och Ingrid Nyström har bott i Stora Vikas radhusområde sedan slutet på 1950-talet.

FÖRE SIN TID var ett framtidssamhälle vittnar Svenska Cementföreningens experimenthus om. 1946 byggdes här nämligen en liten enplansvilla som skulle visa att det går att bygga billiga egnahem i betong. Väggarna göts på plats i horisontalläge och restes sedan och göts ihop. Huset blev visserligen dyrare än ett i trä men det minskade behovet av löpande underhåll skulle göra att den extra kostnaden snabbt sparades in. Huset finns dokumenterat i skriften “Småhus av betong – en redogörelse för Svenska Cementföreningens provhus vid Stora Vika”. ATT STORA VIKA

Göstas fru Ingrid Nyström fick arbete på mässen, fabrikens personalmatsal. Hon berättar att arbetarna och tjänstemännen i början satt i skilda rum och serverades olika maträtter. När arbetarna fick soppa och pannkakor fick tjänstemännen en fin köttbit. Med åren började reglerna luckras upp och det kunde hända att disponenten kom fram och försiktigt frågade om han inte kunde få lite soppa och pannkaka han med.

UNDER MER ÄN 30 år arbetades det för fullt i Stora Vika. Men allt skulle få ett slut. Att fabriken använde vatten i framställningen var en av förklaringarna till varför den inte kunde hänga med i utvecklingen. Våtmetoden var nämligen ovanligt energislukande och när 70-talets oljekris slog till blev det dyrt att framställa cement. Under 1970-talet minskade också behovet av nya

bostäder vilket gjorde att fabriken gick mot sin undergång. Cementa valde att satsa på sin långt mer moderna och energieffektiva fabrik i Slite. Gösta och Ingrid Nyström minns att de besökte fabriken i Slite och slogs av vad modernt det var – det var som natt och dag. I Stora Vika gjordes allt fortfarande manuellt. I Slite hade datorerna gjort sitt intåg. När rykten kom om att fabriken skulle läggas ner blev det oro i Stora Vika. Överallt diskuterades framtiden. Både boende och Nynäshamns kommun befarade att byn skulle bli ett spöksamhälle. Men oron visade sig snart vara obefogad. Arbetarna rekryterades bland annat till örlogsbasen i Muskö, Astra Zeneca i Södertälje eller till Televerket. Gösta Nyström hamnade på Muskö och Ingrid Nyström fick arbeta kvar på mässen när fabriksområdet togs över av ett nytt företag. Allt ordnade sig, men mycket gick också förlorat. När människorna började pendla försvann många viktiga samhällsfunktioner från Stora Vika, idag finns i princip bara skolan kvar. Gösta och Ingrid minns cementfabriken som kittet som under alla år höll ihop sam-

TIDSKRIFTEN BETONG INBLICK

CHEFERNA BEHANDLADE de anställda bra, men det kunde hända att någon hade en räv bakom örat. Under sin första dag på jobbet struntade disponenten i den sedvanliga vita chefsrocken och tog istället på

sig vanliga arbetskläder och gick in i fabriken, berättar Gösta. – Arbetarna trodde att han var en ny kollega och bjöd på fika. Efter ett tag kröp det fram att han var den nya chefen. Dagen efter blev en av arbetarna omplacerad. Kunde de fika så länge gick det nämligen att skära ner på personal, säger han. Det här var dock ett undantag som levde kvar som en rolig historia. Arbetarna hade det bra och de var sällan missnöjda, berättar Gösta. – Utomstående brukade skämta om att vi var för lojala. Vi stod med mössan i hand, sade de. Men faktum var att det inte fanns något att klaga på. Cementa såg till att vi hade det bra och satsade mycket på byn.

hället Stora Vika. Alla kände alla och under arbetsdagarna kunde arbetarna diskutera byns angelägenheter. De arbetade lika mycket för fabrikens som för byns framtid. – När vi träffar andra som bott här länge brukar vi säga att Cementas tid, det var en bra tid. Ville vi ha något, till exempel en bollplan, var det bara att fråga fabriken. Det fattades aldrig pengar, säger Ingrid och Gösta. De tittar ut genom radhusets köksfönster. Det börjar skymma och människorna kommer hem från sina arbeten. – Du skulle se hur det såg ut här förr. Vi hade en trädgårdsmästare och trädgårdsarbetare som krattade grusgångarna och klippte rosenbuskarna. Nu är buskarna borta och gångarna har asfalterats. ÄVEN FÖR BARNEN var fabriken viktig. Ingrid Söderqvists föräldrar kom till Stora Vikas från Bläse på Gotland. Hon minns en barndom som var intimt sammanflätad med livet på cementfabriken. När de sprängde på brottet visste hon att klockan var fyra och att det snart var dags för pappa att komma hem från jobbet vid brännugnen. Hon minns midsommaraftnarna då Cementa gav barnen påsar med russin och en klubba och pappan stod vid ingången till dansbanan och såg till att allt gick lugnt och städat till. Kalklinbanan som gick över landsvägen vågade hon knappt cykla under, men drömde ändå om att åka i. – Alla barn kunde röra sig fritt här. Sprang vi ner till badstranden var det alltid någon vuxen som höll koll och skickade hem oss, för där fick vi inte vara, säger hon. Cementatiden lever onekligen kvar som ett vackert minne. Men industriområdet som cementet lämnade efter sig har under senare år börjat bli en huvudvärk. Många Stora Vika-bor oroar sig för de gifter som

kan ha lämnats kvar efter mer än ett halvt sekels industri. 2013 hände också något som fick invånarna att se rött och återigen samlas för att kämpa för framtiden – det finska företaget Sakab meddelade att de vill tömma det omtyckta kalkbrottet på vatten och fylla det med avfall. – Ingen vill ha hit dem. Vi är rädda att människor flyttar härifrån när den tunga trafiken ökar och den fina miljön förstörs, säger Åsa Spång i Stora Vikas Byalag. Kalken har gjort naturen speciell. Runt kalkbrottet finns ovanliga växter och fjärilsarter, bland annat den fridlysta apollofjärilen. Nynäshamns kommun och den lokala Naturskyddsföreningen anlade för några år sedan en fjärilsstig runt brottet och möjligheterna att bilda ett naturreservat har diskuterats. Får Sakab rätt att tömma brottet på vatten kommer planerna att gå om intet. Byalaget skulle istället vilja göra Stora Vika till ett natur- och kulturcentrum. Kalkbrottet skulle kunna användas för olika evenemang och ett museum skulle kunna berätta historien om Stora Vikas samhälle och cementet, säger Åsa Spång. – Vi borde ta tillvara på historien och den unika miljön som cementtillverkningen lett fram till, inte förstöra den. De fina minnena måste få finnas kvar, de får inte ersättas av avfall och förstörelse. ◆

SÅ FUNGERADE VÅTMETODEN NÄR KALKSTENEN brutits grovkrossades den och sorterades av plockerskor (kvinnliga arbetare). Stenen krossades sedan igen och transporterades på den 670 meter långa linbanan till fabriken. Här maldes kalkstenskrosset tillsammans med stora mängder vatten samt lera och olika korrektionsmaterial till råslam. Råslammet gick igenom olika processer för att få den rätta sammansättningen. Råslammet vattnades sedan av i avsättningsbassängerna innan den åkte in i den 145 meter långa roterande roterugnen. Här torkades och brändes det i en långsam process till cementklinker. Råslammet fördes framåt i ugnen och värmen blev starkare och starkare tills slammet blev klumpar – klinker. Slutligen maldes cementklinkern och blandades med gips. Cementet lagrades i silor i den egna hamnen innan den transporterades iväg med fartyg. Till största del såldes cement i lösvikt, men även på påse.

TIDSKRIFTEN BETONG INBLICK

Linbanan har tagits ner men avlastningsstationen vid fabriken finns kvar.

Fabriken hade två långa roterugnar. En av dem flyttade företaget Bedminister till lagerhuset och byggde om till sopkomposteringbehållare. Att cementugnarna var så långa i Stora Vika beror på att fabriken använde våtmetoden.

Granskat

Text ROGER ANDERSSON

Håll Norra Djurgårdstaden i Stockholm ska bli en stadsdel i världsklass när det gäller hållbarhet. Men det där riktiga spjutspetsprojektet saknades och därför utlystes markanvisningstävlingen Brofästet där bostäder i två kvarter ska bli plusenergihus. Betong valdes i fyra av de fem bästa förslagen.

TIDSKRIFTEN BETONG GRANSKAT

plusHus/ plusRum

Byggherre: Stockholmshem Arkitekt: DinellJohansson Stomme: Betong Noterat: Taket lutar i 30 grader och har solceller i söder och sedum i övrigt. Inga badkar. Solceller i fasad ovanpå betong. Poäng LCA: 0

Wallfast plus energihus

Byggherre: Wallfast Arkitekt: K+S Arkitekter Stomme: Betong Noterat: Ny teknik med tomma vattenledningar när de inte används för minimal energiförlust. Betongleverantör garanterade förnybar energi vid tillverkning. Poäng LCA: 0,8

l bart Betongdominans i Brofästet 3

Be Green

Byggherre: Olov Lindgren Arkitekt: ÅWL Arkitekter Stomme: Trä, trapphus betong. Noterat: Balkongerna hängs i takbalkar för att undvika köldbryggor. Poäng LCA: 0,8

Vinnaren i kategorin LCA, som egentligen är en bedömning av material från vaggan till grind, fick 1,2 poäng. De fyra därefter följande bidragen fick poäng från 0,2-1,0. De som hamnade utanför topp 5 fick alltså 0 poäng.

Framtidshusen

Byggherre: SKB Arkitekt: Utopia Arkitekter Stomme: Betongkärna med övriga delar i trä. Noterat: Små, franska balkonger. Poäng LCA: 0

Gröna Magasin

Byggherre: Åke Sundvall Arkitekt: Tham & Videgård Stomme: Betong Noterat: Inga balkonger för att undvika köldbryggor och fönsterluckor med solpaneler. Poäng LCA: 0

–VI HAR HÖGA hållbarhetskrav för hela stadsdelen, men det kommer kanske komma någon som menar sig slå våra nivåer, därför ska vi ha ett spjutspetsprojekt som inte går att diskutera, säger Anders Widerberg, projektledare på Exploateringskontoret i Stockholm Stad. Därför anordnades markanvisningstävlingen Brofästet där två kvarter upplåts med kravet att redovisa plusenergi, det vill säga summan av köpta kilowattimmar per kvadratmeter Atemp och år ska vara mindre än levererade kilowattimmar per kvadratmeter Atemp och år. – Men det ska inte bli någon ingenjörsjulgran, därför värderade vi arkitekturen lika högt som energiförbrukningen, säger Anders Widerberg. Energiförbrukningen i sin tur delades upp på 80 procent nettovärme och 20 procent, vad man kallar livscykelanalys, fast det egentligen rör sig om från vaggan till grind. – Vi måste tro att vi bygger hus som ska hålla och vi vet inte hur rivningsmaterial kommer att behandlas om 100-200 år, säger Anders Widerberg. Det kom in 16 förslag och vann gjorde bidraget plusHus/plusRum av Stockholmshem som tillsammans med arkitekterna

Byggkostnaden beräknas till 40 000 per kvadratmeter boarea. Fasadmaterial är ännu inte bestämt, men det blir betong som troligen kläs med plåt eller eternit.

DinellJohansson lyckades få fram ett hus med beräknad enregianvändning på -1,2 kWh per kvadratmeter och år. – Vår lösning bygger på inglasade terrasser som utvidgar bostadsytan under cirka nio månader om året. De fungerar också som regnkappa och klimatbuffertzon utanför husets egentliga yttervägg. Vi har inspirerats av hur man bodde förr, då boendet under vintern komprimerades till

TIO FRÄMSTA TÄVLINGSFÖRSLAGEN

TIDSKRIFTEN BETONG GRANSKAT

Byggherre

Stomme

LCA

Nettoenergi

Gestaltning

Stockholmshem

Betong

Totalpoäng 10

Wallfast

Betong

0,8

8,8

Olov Lindgren

Trä/betong

0,8

7,8

SKB

Trä/betong

2,4

7,4

Åke Sundvall

Betong

3,2

7,2

Einar Mattsson

Betong

3,2

6,2

Folkhem

Trä

1,2

6,2

Byggvesta

Trä

0,8

5,8

CBI Fastigheter

Betong

0,6

2,4

Wallenstam

Betong

0,4

1,6

ett uppvärmt rum, men under sommaren utvidgades i husets och gårdens ouppvärmda delar, säger Morten Johansson, på DinellJohansson. Terrasserna är byggda av en fristående stomme av limträ med terrassytor av betong. – På så sätt minskar vi köldbryggorna in till husets stomme, säger Morten Johansson. Valet föll på betongstomme av flera anledningar. – Det är en trög stomme som står emot fukt och som ger bra ljudklasser och så blir huset tätt utan köldbryggor, säger Torbjörn Kumlin på Stockholmshem. Den materialscreening som Stockholm Stad använde sig av i bedömningen av LCA heter Miljöbelastningsprofilen och är ett verktyg som togs fram i samarbete med Stockholms Konsult för att utvärdera Hammarby Sjöstad. Stockholmshems förslag fick inte några poäng alls i den LCA-bedömningen, vilket innebär att de inte placerade sig bland de fem bästa. Däremot fick Folkhems träbyggnad toppoäng. – Vi tycker nog att verktyget som använts gav en ganska förmånlig poängbedömning för trä, säger Johan Thorstens-

Dagvattentank används för att spola toaletterna. På så sätt fås vattenförbrukningen ner från 200 liter per person och dygn till 100. Dessutom används bara duschar.

Terrassernas bredd är 1,5 meter. En föreläsning för de boende kommer hållas vid inflyttning där bland annat vikten av att hålla dörren till terrassen stängd på vintern kommer betonas.

Vi måste tro att vi bygger hus som ska hålla och vi vet inte hur rivningsmaterial kommer att behandlas om 100-200 år... lardalen, det gjorde nog att vi fick dåliga poäng i LCA, men vi ville presentera ett hus som vi kunde bygga i verkligheten, säger Sarah Segerman på Åke Sundvall. Bättre gick det för Wallfast som hamnade på delad tredjeplats i LCA-bedömningen med sin betongstomme. – Vi valde en betongleverantör som använde förnybar energi vid framställningen, säger Jens Jenslin på Wallfast som förklaring. Miljöbelastningsprofilen är ungefär tio år gammal och har en schablonmässig bedömning av betong och det går inte att få ner koldioxidpåverkan genom att ersätta portlandcement med slagg eller flygaska, vilket är vanligt idag. – Det stämmer, men ser vi till resultatet

av tävlingen tycker vi inte att vi borde gjort på annat sätt. Stockholmshems förslag är väldigt bra och det är ju i betong, säger Anders Widerberg. Han tycker också att tävlingen i stort har varit en succé. – Flera av idéerna som kommit fram i tävlingsförslagen som inte vann kommer tillämpas i andra projekt och det är väldigt kul, säger Anders Widerberg. När väl Stockholmshem bygger sitt plusenergihus, vilket beräknas till 2016, kommer det ha en ännu bättre miljöprofil. – Vi tittar nu på olika betongtyper vi kan använda, till exempel polymerbetong och inblandning av slagg. Så bara för att vi vann slår vi oss inte till ro, säger Torbjörn Kumlin. ◆

TIDSKRIFTEN BETONG GRANSKAT

son, på Incoord, som stod för energiberäkningarna åt Stockholmshem. – Vi kunde ha hamnat bättre i LCA-bedömningen, men som kommunalt bolag är vi bundna till lagen om offentlig upphandling och måste ta i beräkningen att betongelement kan köpas i till exempel Polen eller Tyskland. Därför gjorde vi en beräkning på en genomsnittssträcka på transporterna, säger Torbjörn Kumlin. Noll LCA-poäng fick även Åke Sundvall med Tham & Videgård som arkitekter. – Vi gjorde några beräkningar och hittade inga vinster med trästomme och därför valde vi betong. Trä hamnade högt på ”icke-förnybar energi” och betong högt på ”koldioxid”. Vi har ramavtal med en elementleverantör som inte har fabriker i Mä-

Text: Ingvar Börtemark, projektledare Betonghandbok Material

Betongföreningen

Renovering av Betonghandboken Material Nya cementsorter, textil armering och PCEbaserade tillsatsmedel är några områden som behöver komplettera Betonghandboken Material. Arbetet pågår för fullt sedan början av 2013 och under våren kommer de första kapitlen att släppas. under våren 2013 pågår arbete med revidering av Betonghandbok Material, utgåva 2 från 1994. Projektet initierades av Betongföreningen, Cementa och CBI Betonginstitutet. Arbetet leds av en styrgrupp med Richard Mc Carthy, vd för Betongföreningen, som ordförande. Som projektledare har undertecknad från årsskiftet efterträtt Gunilla Teofilusson. Jag har tidigare varit engagerad som ansvarig i redaktionsgruppen för den allra första generationen av betonghandböcker, då för delen Arbetsutförande utgiven 1980. Den blivande Betonghandbok Material blir alltså utgåva 3. Alla kapitel kommer att ges ut separat allt eftersom de blir klara, i tryckt och digital form. Då projektet slutförts ges alla kapitel ut som en samlad bok i tryckt och digitalt format. Nedan ges en kort lägesrapport från det omfattande projektarbetet. Några kapitel är redan färdiga och kommer att publiceras under första halvåret 2015. De kapitel som kommer att ingå i denna första delutgivning gäller cement, tillsatsmedel, armering, färsk betong, fiberbetong och proportionering. I cementkapitlet, med ansvarig skribent Sven-Erik Johansson, har aktuella förändringar av gällande standarder inarbetats. På samma sätt beaktas det ökade SEDAN START

fokus som finns på hållbarhetsfrågor, inte minst kraven på begränsning av koldioxidutsläpp. För tillsatsmedel betonas den ökade användningen av PCE-baserade tillsatsmedel som plasticerare samt nya acceleratorer och utökad information om luftporbildande medel som de viktigaste nya områdena. I kapitlet armering, med Bo Westerberg som huvudansvarig, har det tillkommit ett helt nytt avsnitt som behandlar textilarmering. Icke-metallisk armering är vidare omarbetat och i övrigt har även här en uppdatering skett som tar hänsyn till aktuella standarder och modern praxis. En viktig förändring som tas med i de andra nu aktuella kapitlen är den ökande användningen av krossad ballast. Detta påverkar i hög grad både kapitlet om proportionering och det om färsk betong. Hans-Erik Gram och Jonas Ericsson ansvarar för proportionering och de betonar att även nya cementtyper och förändringar i standarder har medfört att både exponeringsklasser och konsistensklasser fått anpassas till de nya förutsättningarna. Enligt Markus Peterson, som är samordnare för färsk betong, är den viktigaste ändringen att uppdatera kapitlet med självkompakterande betong, SKB. Detta innebär att flera nya provningsmetoder. ◆

Våra nya medlemmar

betongföreningen.se

Betongforskningsrådet: Betongforskningsrådet arbetar kontinuerligt med framtidsfrågor och hur betongforskningen ska kunna finansieras genom anslag från staten, stiftelser och näringslivet. Programråd Väst: Programråd Väst har under hösten 2014 arrangerat två välbesökta aktiviteter; ett seminarium om den nya svenska standarden för fiberbetong SS 81 23 10 och en workshop om alternativa bindemedel i samarbete med CBI Betonginstitutet. Under 2015 planerar programrådet att arrangera seminarier om bland annat Produktionsplanering Betong (framtaget av SBUF) och val av exponeringsklasser enligt EN 206, och studiebesök vid Marieholmsförbindelsen och Hisingsbron. Programråd Syd: Planerar för spännande aktiviteter under våren såsom seminarier om fiberbetong, studiebesök på bygge med fiberbetong same besök på Cityringen i Köpenhamn. Programråd Norra Norrland: Är under uppstart och under 2015 kommer två aktiviteter att genomföras. Kommissionen för betongbeläggningar: Den 8-9 januari samlades 1600 personer i Linköping för att delta i Transportforum 2015. Konferensen öppnades av infrastrukturministern Anna Johansson och bland de 470 föredragen fördelade över 90 sessioner fanns ett par om betongvägar. Kanske kan dessa föredrag utgöra stommen till ett nytt möte i Betongbeläggningskommissionen senare i vår. Seniorrådet: En utvald grupp ur rådet håller som bäst på att hjälpa Tidskriften Betong med en 100-årsbok.

TIDSKRIFTEN BETONG BETONGFÖRENINGEN

David Fall, NCC, Alvaro Meza Gonzalez, Kajsa Hebeler, HeidelbergCement, Daniélle Holm, Fredrik Jansson, Ulricehamns Betong, Abbas Khayyami, Malmö stads Gatukontor och Andreas Björnqvist (Studerande).

LÄS MER PÅ VÅR HEMSIDA

Just nu! Hållbarhetsrådet: Vägledningarna för de olika miljöcertifieringssystemen finns för nedladdning på hemsidan.

Teknikkrönika

# 1 – Februari 2015

Man kommer att tänka på nestorn bland barnboksförfattarna, Lennart Hellsing och hans visor och ramsor.

Rosor till Tulipanafibern FIBERBETONG ÄR en tulipanaros. Drömmen om att skapa det ultimata byggmaterialet som förenar betongens formbarhet, tryckhållfasthet, styvhet och beständighet med fiberns draghållfasthet har hållits levande sedan 1950-talet. Men det är lättare sagt än gjort. Det finns tekniska problem, praktiska problem, ekonomiska problem och administrativa problem. Fibern kan gå av, fibern kan dras ut ur betongen, fibern kan rosta, utstickande fibrer kan kanske orsaka punktering i cykeldäck, för få fibrer per kubikmeter betong ger högst begränsade effekter på betongen och för många fibrer gör fiberbetongen svår att gjuta och dessutom blir den för dyr. Och skulle vi ta fram en riktigt bra fiberbetong finns det inga vedertagna regler att dimensionera fiberbetongkonstruktionen med. Visst är det en utmaning, men å andra sidan har ingenjörerna konstruerat broar med två kilometer i spännvidd, 800 m höga torn och en tunnel under Engelska kanalen. ”Ingenting är omöjligt, det är bara olika svårt”, för att citera Gunde Svan. Utvecklingen av fibrer har varit snabb. Det finns fibrer av stål, olika polymerer, glas, kol, cellulosa, hampa och basalt. Man har utvecklat stålfibrer i allt högre stålkvaliteter, även galvaniserade och rostfria. Sedan finns det korta, långa, raka, böjda, krokiga, profilerade och korrugerade fibrer. Man kommer att tänka på nestorn bland barnboksförfattarna, Lennart Hellsing och hans visor och ramsor. Ett sätt att öka förankringen mellan fiber och

betong är att förse fibern med ett ankare; det kan vara en paddel, en kon eller en krok. Det senaste är flera krokar efter varandra. I detta nummer av Tidskriften Betong handlar båda de tekniska artiklarna om fiberbetong. Den ena beskriver den nya standard som SIS tagit fram och som syftar till att lösa det administrativa problem fiberbetongen har att brottas med. Här har en kommitté enats om ett tillägg till Eurokod 2. Nu finns regler för att dimensionera inte bara bergförstärkningar och industrigolv i fiberbetong utan även väggar, bjälklag och balkar. I den andra artikeln berättar en svensk nestor inom fiberbetong, Stig Hasselqvist, om vidareutvecklingen av långa fibrer. Med hans teknik lägger man först i fibrerna i formen och sedan fyller man på med en lättflyktig betong. En poäng med denna teknik är att man kan variera fiberinnehållet med påkänningarna i konstruktionselementet och lägga in mer fibrer där spänningarna är som störst. Det är ju så vi alltid har arbetat med konventionell armering och kanske är det Hasselqvists teknik som är tulipanarosen i alla fall för några vaser och rabatter.

Johan Silfwerbrand, teknikredaktör

Geobetong minskar koldioxidutsläpp lanserar nu geobetong gjord av geopolymercement. Geobetong innehåller inte bränd kalk utan är tillverkad av biprodukter från järn- och metallindustrin, som flygaska, bottenaska och slagg. Därmed är materialet återvunnet till 80 procent och kan reducera koldioxidutsläppen med 90 procent, enligt Rolf Wall. Ett antal hus är redan byggda med materialet i Chicago, och i Melbourne,. Just nu arbetar Wall med forskare från USA och Australien för att sprida kunskap om materialet.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIKKRÖNIKA

ROLF WALL

Mindre kalcium i cement

Kombinatorik avhandlas

FORSKARE VID amerikanska MIT, Massachusetts Institute of Technology, har uppräckt att när de reducerade mängden kalcium i den silikatrika leran i den nuvarande cementblandningen, minskade koldioxidutsläppen med nästan 60 procent, skriver hållbarhetssajten Jetson-Green. Forskarna upptäckte att den optimala blandningen av kalcium i silikatleran är 1 på 5 i stället för den standard som gäller i dag, 1 på 7.

FÖR NIO år sen skrev Hamid Bagheri licentiatavhandlingen ”Prestressed hybrids of AAC and HPC”, som undersöker betongkonstruktioners kombinatorik. Till sommaren tar han steget vidare i en doktorsavhandling vid KTH där kombinationer för att till exempel få effektivaste ljudisolering vid viss höjd, minsta bunden energi och största bärförmåga vid begränsad egentyngd presenteras.

Av JOHAN SILFWERBRAND KTH

Teknik

Bärande möjlighet STANDARD FÖR FIBERBETONG!

för fibrerna

Äntligen finns en standard för dimensionering av bärande konstruktioner i fiberbetong. Professor Johan Silfwerbrand satt med i arbetsgruppen och här listar han det viktigaste och rättar även till två viktiga tryckfel. ingens Betongrapport nr 4 (1995) stor betydelse både nationellt och internationellt. Den behandlade inte uteslutande golv utan också betongbeläggningar, pågjutningar, betongvaror och enklare konstruktioner som vissa grundkonstruktioner och behållare för lantbruket. Industrigolvet gjuts numera inte sällan som en pålunderstödd platta och här kan Betongrapport nr 13 (2008) vara till god hjälp oavsett om man väljer fiberbetong eller konventionell slakarmerad betong. Vi väntar dock fortfarande på ett genombrott för fiberbetong i balkar, väggar och fribärande plattor. Fullskaleförsök visar att de fungerar (figur 1). En orsak till denna väntan är att det har saknats regelverk. Fiberberbetong har flera förtjänster; fibrerna ger sprickfördelning, bidrar till tvärkraftskapaciteten och förbättrar armeringens förankring. Kan man utesluta konventionella stänger, nät och byglar finns stora vinster att hämta för både arbetsmiljö och produktivitet. Det här har fibertillverkarna velat ändra på och år 2007 tog man initiativet till ett kommittéarbete inom Swedish Standards Institute (SIS) med syftet att utveckla dimensioneringsregler för bärande konstruktioner i fiberbetong. I denna artikel sammanfattas kommittéarbetet

och det mest väsentliga i standarden. Ursprungligen var tanken att standarden skulle komplettera BBK 04 men under arbetets gång introducerades Eurokod 2 i vårt land varför kommittén i stället fokuserade på ett regelverk i anslutning till EK 2. Standarden publicerades under våren 2014 och betecknas SS 812310:2014 Fiberbetong - Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner. Kommittén leddes av Jerry Hedebratt, numera Byggnadstekniska byrån . I arbetsgruppen ingick även Annika Almqvist, SIS, Jonas Carlswärd, Betongindustri, Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group, Peter Mjörnell, Bekaert Svenska, samt artikelförfattaren. I referensgruppen ingick såväl svenska som utländska experter. En orsak till att det tog sju år att nå mål var att det behövdes många möten för att nå konsensus i referensgruppen i vilken ingick materialtillverkare med delvis olika syn på val av provningsmetod, tolkningen av försöksresultat och nivån på partial- eller säkerhetskoefficienter. I våras publicerades dock standarden och hela referensgruppen står odelat bakom den. Ibland kan det vara värt att arbeta långsamt. Kommittén har medvetet valt att använda termen fiberbetong och inte fiberarmerad betong eftersom fibrerna påverkar betongen

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

FIBERBETONG FÖRENAR betongens egen tryckhållfasthet och beständighet med fibrernas draghållfasthet och seghet. I den bästa av alla världar skulle arkitekten och konstruktören kunna skapa konstruktionselement av alla de former och slag utan att behöva beakta betongens akilleshäl, dess låga draghållfasthet. Det var så visionärerna tänkte när fiberbetong började utvecklas på 1950-talet men där är vi ännu inte. De första applikationerna för fiberbetong var inom försvaret där fiberbetongens större seghet togs till vara för att bygga tåligare skyddsrum. I vårt land började man använda sprutbetong med fibrer för bergförstärkning på 1970-talet. Här rekommenderar jag Jonas Holmgrens båda historiska artiklar i denna tidskrift (Holmgren, 2011). Han har även skrivit den handbok som varit banbrytande inom det området (Holmgren, 1992). Vid sidan av bergförstärkning är industrigolv det område där fiberbetong används mest. Vanligen utförs industrigolvet som en platta på mark och där är fältet fritt för innovativa lösningar eftersom normförfattarna inte ser konstruktionstypen platta på mark som en bärande konstruktion. Men naturligtvis blir resultatet bättre ifall det finns beprövade rekommendationer att luta sig emot. Här fick Betongfören-

på ett annorlunda sätt än konventionella armeringsstänger och armeringsnät. Standarden välkomnar såväl stål- som plastfibrer men användaren uppmanas att vara vaksam på att man inte utan vidare kan byta ut en andel stålfibrer mot en lika stor andel plast- eller syntetiska fibrer. Det finns ytterligare fibermaterial – såsom glas, kol, cellulosa och basalt – men dessa behandlas inte av standarden eftersom forskningsresultaten från betong med dessa fibrer är för få och för osäkra. Standarden är alltså skriven som ett til�lägg till EK 2. Det innebär att vi har använt samma numrering. Avsnitt 6.2.2 i EK 2 handlar till exempel om tvärkraft och i den nya standardens avsnitt 6.2.2 återfinns kommitténs rekommendation för hur fiberbetongens tvärkraftskapacitet kan beräknas. Standarden innehåller enbart de EK 2-kapitel som försetts med tillägg om fiberbetong. Det handlar om följande kapitel: 1. Allmänt 2. Grundläggande dimensioneringsregler 3. Material 5. Bärverksanalys 6. Brottgränstillstånd 7. Bruksgränstillstånd 8. Detaljutformning av armering och spännarmering

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

Figur 1 Fullskaleförsök med fribärande pelardäck av fiberbetong. Från Hedebratt (2012).

9. Detaljutformning av bärverksdelar samt särskilda regler 11. Bärverk av lätt ballastbetong De flesta nya rekommendationerna finns i kapitel 3, 6 och 7. I standarden finns dessutom fyra bilagor: O. Beräkning av töjningar och spännigar i böjning P. Tillverkningskontroll och bedömning av överensstämmelse för fiberbetong Q. Utförandekontroll av fiberbetong R. Förväntade korrelationskoefficienter för balkar provade enligt SS-EN 14651 S. Fiberbetong, statiskt obestämda konstruktioner och förstoringsfaktorer Grunden för dimensionering av fiberbetong utgör provning av fiberbetongbalkar i böjning. I standarden utgår vi numera från den europeiska provningsstandarden SSEN 14651. Balkarna är 550 mm långa och 150 mm höga och har dessutom en sprickanvisning i balkmitt vilket gör att brottet styrs till det snittet vilket i sin tur ger mindre spridning (figur 2). Man mäter lasten efter uppsprickning vid fyra olika fördefinierade nivåer på spricköppningen (Crack Mouth Opening Displacement, CMOD = 0,5; 1,5; 2,5 & 3,5 mm). Hållfasthetsvärdena beräknas med följande ekvation (där beteckningarna definieras i figur 2):

(1) Därefter beräknas hållfasthetsklasserna R1, R 2, R3 och R 4 ur de karakteristiska värden (nedre 5-procentfraktilen) som erhålls efter utvärdering av balkprovningen. Fyra nivåer eller seghetsgrader och sex värden för var och en av dem ger totalt 24 klasser för fiberbetongens karakteristiska residualhållfasthet vid böjning. Vid dimensioneringen väljer konstruktören normalt tre klasser för en och samma fiberbetong – en för tryckhållfasthet samt två för böjdraghållfasthet med en för lägre och en för högre krav på segheten, t.ex. C30/37 – R13/ R32, dvs. cylinderhållfasthet = 30 MPa, kubhållfasthet = 37 MPa, R1 = 3 MPa och R3 = 2 MPa. Vid dimensioneringen utgår man i de flesta fall inte från fiberbetongens böjdraghållfasthet utan från dess draghållfasthet. I standarden räknar man först om den karakteristiska böjdraghållfastheten till karakteristisk draghållfasthet. Beroende på seghetskraven (residual hållfasthetsklassen) används någon av följande ekvationer:

fft,R1 = 0.45· fR,1

(2)

fft,R3 = 0.37· fR,3

(3)

För balkar och andra element får man välja ett värde i intervallet 0,5 < ηf < 1,0. Partialkoefficienten γf för materialet fiberbetong sätts till γf = 1,5 vilket är detsamma som för vanlig betong. En skillnad mellan fritt upplagda och kontinuerliga balkar på flera stöd är att det finns möjlighet till spänningsomlagring i de senare. Det innebär att ett enda tvärsnitt med speciellt låg hållfasthet får mindre genomslag på den totala bärförmågan eftersom lasten kan bäras på ett annorlunda sätt. I plattor som är upplagda längs alla sidorna finns ännu fler möjligheter till spänningsomlagring. Sannolikheten för två eller flera tvärsnitt med särskilt låg hållfasthet är naturligtvis mindre än sannolikheten för ett snitt med särskilt låg hållfasthet. Detta har vi i ar-

Därefter räknar man ut ett dimensioneringsvärde med hjälp av följande ekvation:

(4) där ηf = fiberorienteringsfaktorn, ηdet = faktor som beaktar grad av statisk obestämdhet och γf = partialkoefficient för fiberbetong. Fiberorienteringsfaktorn tar hänsyn till fibrernas orientering i betongelementet eller gjutetappen. Vi vet att långa fibrer i tunna, horisontellt gjutna plattor huvudsakligen ligger i plattans plan vilket är gynnsamt. Här sätter man värdet ηf = 1,0.

Tabell 1

betsgruppen tagit hänsyn till genom att införa faktorn ηdet. Den får värdet ηdet = 1,0 i fritt upplagda balkar, ηdet = 1,4 i kontinuerliga balkar och ηdet = 2,0 i fyrsidigt upplagda rektangulära plattor (ytterligare fall finns tabellerade i standarden). En bakgrund till dessa värden finns i en bilaga S till standarden. Standarden innehåller rekommendationer för böjning, skjuvning, vridning, genomstansning och utmattning. I de flesta fall finns rekommendationer för konstruktionselement för såväl enbart fiberbetong som fiberbetong i kombination med slakarmering. I fallet böjning beräknar man momentkapaciteten genom att kombinera effekterna av tryckspänningar i fiberbetongens tryckzon, dragspänningar i fiberbetongens dragzon samt – i förekomman-

Klass R1

fR,1 (MPa)

Klass R2

fR,2 (MPa)

Klass R3

fR,3 (MPa)

Klass R4

fR,4 (MPa)

R11

1,0

R21

1,0

R31

1,0

R41

1,0

R12

2,0

R22

2,0

R32

2,0

R42

2,0

R13

3,0

R 23

3,0

R33

3,0

R43

3,0

R14

4,0

R24

4,0

R3 4

4,0

R44

4,0

R15

5,0

R2 5

5,0

R3 5

5,0

R45

5,0

R16

6,0

R26

6,0

R36

6,0

R46

6,0

Figur 2 Provning av fiberbetongs böjdraghållfasthet enligt SS-EN 14651 (2007).

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

Figur 3 Töjnings- och spänningsfördelningar för dimensionering av sprucket fiberbetong-tvärsnitt enligt SS 812310. a) generell spänningsfördelning samt b) och c) förenklade spänningsfördelningar för brottgränstillståndet (gäller endast om εft ≤ εftu och εcu = 3,5 ‰).

de fall – dragspänningar i den konventionella armeringen. I standarden finns tre olika modeller med varierande grad av approximation (figur 3). I bilaga O beskrivs hur momentkapaciteten kan bestämmas genom en numerisk lösning där tvärsnittshöjden delas in i ett begränsat antal element eller lameller. Ekvationen för tvärkraftskapacitet är baserad på en litteraturstudie (Mondo, 2011). Hon fann att det italienska förslaget (CNRDT 204/2006, 2007) var det som bäst överensstämde med den stora mängd försöksdata som publicerats om fiberbetong och tvärkraft. Med beteckningar definierade i EK 2 och i standarden får ekvationen följande utseende:

(5) Lägg märke till att tvärkraftskapaciteten går mot noll då slakarmeringsinnehållet ρ går mot noll (och då ev. tryckspänning σcp = 0), dvs. i fiberbetongbalkar utan konventionell böjarmering (eller i fall utan förspänning eller annan tryckkraft). Detta diskuterades i kommittén och det fanns röster som förslog att man skulle citera t.ex. en tysk ekvation för fallet utan slakarmering. Självfallet saknar inte oarmerade fiberbetongbalkar tvärkraftskapacitet, men andra i kommittén menade att erfarenheten av sådana balkar är för begränsad samtidigt som konsekvensen av ett sprött brott är för osäkra för att motivera införandet av en sådan ekvation i standarden. Man skall dock komma ihåg att redan en inbesparing av byglarna betyder mycket för både produktivitet och arbetsmiljö på byggarbetspaltsen. Även för genomstansningskapaciteten återanvändes en italiensk ekvation (CNRDT 204/2006, 2007): (6)

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

För i första hand platta på mark men även det pålunderstödda golvet är konsekvenserna av en brott eller en skada begränsade. Här valde kommittén att använda en ekvation som tagits fram av undertecknad (Silfwerbrand, 2000) genom analys av stansförsök på fiberbetongplattor på mark. Ekvationen har anpassats till de parametrar som används i EK 2 och får därmed följande utseende:

(7) där k är en tjockleksberoende faktor som definieras i avsnitt 6.2.2 i EK 2 (ersätt den

effektiva höjden d med tjockleken h) och C är en experimentellt bestämd koefficient som sätts till C = 0,45. Efter det att standarden publicerats har författaren observerat att den formella skjuvhållfastheten vRd,cf måste kombineras med ett kontrollsnitt på avståndet h/2 utanför den belastade ytan och inte på avståndet 2d (eller 2h) utanför denna yta såsom EK 2 rekommenderar. Orsaken till det är att ekvation 7 togs fram under den tid BBK 94 (1994) gällde i vårt land. Standarden innehåller ett antal ekvationer som kan användas vid beräkning av sprickbredder och deformationer. Dessa bygger på motsvarande ekvationer i EK 2 men har modifierats för att beakta fibrernas gynnsamma bidrag till sprickbegränsning och styvhet (som ger mindre deformationer). Här som i flera andra fall kan man antingen välja lösningar med enbart fiberbetong eller kombinationer av fiberbetong och slakarmering. Egentligen bör man inte ställa fibrer mot konventionell armering. I många fall är det just kombinationen som är den bästa lösningen. I standardens avsnitt 9.2.1.1 finns två tryckfel som det kan vara klokt att rätta till. Avsnittet handlar om minimiarmering. Korrekt lydelse på den ekvation 9.2 i standarden är denna: (8) där kc = faktor som beror på spänningsfördelningen över tvärsnittet och definieras i avsnitt 7.3.2 i EK 2. Är uttrycket större än noll är fiberbetongens egen seghet tillräcklig för sprickfördelning. Är så inte fallet, kan man beräkna erforderlig area för slakarmeringen med följande ekvation:

(9) där Act = dragzonens area vid böjning (= h/2 per breddenhet). De viktigaste slutsatserna är följande: Äntligen finns en standard för dimensionering av bärande konstruktioner i fiberbetong. Förhoppningen är att detta skall ge konstruktörerna ett ytterligare alternativ till slakarmerad och spännarmerad betong. Det är väsentligt att regelverket är fast och fast förankrat. Nya fibrer är välkomna men ny fiberbetong skall fortfarande uppfylla regelverkets krav och anda.◆

REFERENSER

BBK 94 (1994). Boverkets handbok om betongkonstruktioner, band 1 konstruktion. Boverket, Karlskrona, 185 s. BBK 04 (2004). Boverkets handbok om betongkonstruktioner. Boverket, Karlskrona, 271 s. CNR-DT 204/2006 (2007). Guide for the Design and Construction of FiberReinforced Concrete Structures. Italian National Research Council, Rom, Italien. Eurokod 2 (2005). Dimensionering av betongkonstruktioner – Del 1-1: Allmänna regler för byggnader. SS-EN 1992-1-1:2005. SIS Förlag AB, Stockholm. Hedebratt, J. (2012). Industrial Fibre Concrete Floors – Experiences and Tests on Pile-Supported Slabs. Bulletin nr 113 (doktorsavhandling), KTH, skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, institutionen för byggvetenskap, avdelningen för brobyggnad, Stockholm. Holmgren, J. (1992). Bergförstärkning med sprutbetong) Vattenfall, Vällingby, Sweden. Holmgren, J. (2011). 35-årig kunskap om sprutbetong, del 1-2. Betong nr 3, s. 33-35, & nr 4, s. 33-35. Mondo, E. (2011). Shear Capacity of Steel Fibre Reinforced Concrete Beams without Conventional Reinforcement. Examensarbete nr 331, KTH, skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, institutionen för byggvetenskap, avdelningen för brobyggnad, Stockholm. Silfwerbrand, J. (2000). Punching Shear Capacity of SFRC Slabs on Grade”. Proceedings, International Workshop on Punching Shear Capacity of RC Slabs, Dept. of Structural Engineering, Royal Institute of Technology (Bulletin No. 57), Stockholm, June 2000, pp. 485-493. SS-EN 14651 (2007). Provningsmetod för betong med metallfibrer - Bestämning av böjdraghållfasthet. Swedish Standards Institute, Stockholm. SS 812310:2014 (2014). Fiberbetong Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner. Swedish Standards Institute, Stockholm, 38 s. Svenska Betongföreningen (2008). Industrigolv – Rekommendationer för projektering, materialval, produktion, drift och underhåll. Betongrapport nr 13, Stockholm. Svenska Betongföreningen (1995). Stålfiberbetong - rekommendationer för konstruktion, utförande och provning. Betongrapport nr 4, Stockholm, 132 s.

Tung betong sänker kommunhus i Täby NÄR SKANSKA Skulle gjuta garageplanet i Täby Kommunhus, som ligger under grundvattennivån, kunde man använt traditionell bergförankring. Men istället valde man att använda betong med ballast av magnetit vilket gör betongen betydligt tyngre. –Byggnadens övre kontorsplan har längre spännvidder än de två nedre garageplanen, vilket medför en för låg egenvikt i två pelarlinjer vid garagegolvet. Vid högt grundvatten kommer då bottenplattan att lyfta i dessa linjer, så för att motverka detta har pelarsulornas betong ersatts med tung betong, säger Peter Hniopek ansvarig konstruktör på Sweco. Vanlig betong väger ca 2,4 ton per ku-

bikmeter, medan magnetitbetong väger 2,7 ton per kubikmeter. Till ballasten användes produkten MagnaDense från LKAB Minerals. ◆

Formmax_marknadstorget_90x40.indd 1

HÄR SYNS DU. Boka plats på marknadstorget. Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

2014-10-10 10:00

Täby Kommunhus består av sju våningar varav två garageplan där det lägsta planet ligger under grundvattennivån.

Teknik

Av STIG HASSELQVIST

Stålfibrer direkt ÖKAD HÅLLFASTHET + MINSKAD VOLYM!

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

E 56

tillsatt i formen

Istället för att tillsätta stålfibrer i betongmixern menar Stig Hasselqvist att man kan placera dem direkt i formen. Då kan man använda längre fibrer som ökar hållfastheten och dessutom kan man minska volymåtgången.

ETT STÅENDE MANTRA från betongforskare har under över 40 år varit att det är omöjligt att använda stålfibrer med längd/diameter (L/d) > 80 som armering i betong, eftersom fibrerna kletar eller bollar ihop sig i mixern. Det har därför utformats olika typer av relativt korta fibrer, ofta med ändförankringar [4], som ger bästa möjliga grepp i betongen, men man har fortfarande inte lyckats med att till fullo utnyttja stålets hållfasthet, vilket ger avsevärda effekter. Lätt krökta fibrer med L/d >250, slumpartat fördelade, har visat sig inta en glesare volym som är gynnsam att infiltrera med finkornig betong. Genom att sprida långa, krökta fibrer slumpartat i en form eller över en yta, agglomererade till en matta, får man förutsättningar att infiltrera formen/ytan med lagom anpassad betong, företrädesvis självkompakterande. Som nämnts har en viktig strävan varit att optimera kompositen ur teknisk, ekonomisk, miljö- och kvalitetssynpunkt. Särskilda fördelar som bör betonas är att det inte behövs något manuellt armeringsar-

bete eller armeringsritningar och att det går åt mindre mängder betong då det inte krävs täckskikt utomhus som vid slakarmering. Dessutom kan noteras att det även bör gå åt betydligt mindre mängd stål, eftersom fibrerna utnyttjas optimalt, både genom sin styrka och längd och att man kan placera dem selektivt. Materialåtgången och arbetsinsatserna blir överlag avsevärt reducerade. Det som är ett problem vid hantering av fibrer med för högt L/d i betongmixer blir till en möjlighet med långa fibrer utan mixer. Det inses att man bör utnyttja den kraftigt ökade hållfastheten som fibrer med L/d > 250 ger. Några få fibrer dras kanske ut men stora flertalet dras successivt till brott vid tillräckligt hög belastning (se diagram). Uttrycket för kompositens hållfasthet blir då med L1 och L2 som effektivitetsfaktorer [3] beroende på orientering, form och andra parametrar, Vf är fibervolym och t och s är adhesions- och draghållfastheten hos fibrerna. Det framgår av sista termen att fiber-

längden måste vara tillräcklig för dragning till brott. Med fullt utnyttjande av sfib blir fibervolymerna intressanta även långt under 1 %. Med hjälp av höghållfastfibrer, 2 000 MPa eller mer, kan man skapa extremt höghållfast betong vid större fibervolymer, varvid fibervolymen höjs genom en speciell pressteknik enligt nedan under horisontell gjutning. Stålfibrerna distribueras med olika volymer i samma betongprodukt beroende på vad den kalkylerade belastningen kräver, vilket är av avgörande betydelse för en optimal konstruktion inklusive ekonomi. Här anges ett föredraget utförande på fibern: en dragen stålfiber med lätt böjd form. Även andra former som också ger lämplig skrymdensitet (bulk density) i fibermattan, minskar eller eliminerar behov av orientering och täcker bra hörnen på en platta, vilket framgår av figurerna ovan. Vidstående diagram visar töjningshärdning [2] hos sågade provplattor 25 x 100 x 400 mm. Fiberbrott syns på åtskilliga ställ-

verkning, och som arbetar med haspling inifrån en pappcylinder av tråden. Den kan komplettera fibermattans volym, exempelvis på en broplatta, med tätare fibrer i hjulspåren där de tyngre lasterna rullar, och naturligtvis även på en väg, i en balk eller på en skiva där lasten så kräver. I många fall kommer det att visa sig lönsamt att använda rostfria fibrer, speciellt när det är fråga om fibrer med en draghållfasthet som är tre till fem gånger högre än det vanliga armeringsjärnet eller –nätet. Frågan är snarare om det kommer att löna sig att använda vanlig olegerad ståltråd. För utsatta produkter som vindsnurror (till havs), ytterbalkar på broar, grova rör, havsinvallningar och flytande bostäder, slussoch kajdetaljer är rostfritt ganska givet. Här presenterad ny teknik visar på möjligheter att framställa alla typer av betong-

produkter, från den enklaste panel och platta till kvalificerade strukturer och fritt designade skal. Som nämnts är foton av förfyllda fibrer goda referenser för kvalitetskontroll vid öppna horisontella formar, då de utlagda fibermattorna distribueras helt åtkomliga och öppet och kan arkiveras för framtida behov; samtidigt bör ytterligare kontrollmetoder för betongen göras och arkiveras. Eftersom den här fibertekniken ligger i frontlinjen, har provningsspecifikationer och -standarder för L/d > 200 ännu inte hunnit utarbetas. För att säkra fibermattans infiltrering bör man använda självkompakterande betong och själv skapa kunskaper om relationen betongens flytbarhet/fibermattans volymtäthet. Genom att pressa uppstickande fibrer ner under betongytan med ett lock, som kvarligger i press tills härdning-

Platta nr

Fibervol %

Pmax N

böjdragmax MPa

1,15

3699

18,14

1,15

3218

15,5

0,5

1799

10,2

0,5

1990

11,3

3663

16,3

1947

8,6

Betongkval.

Fogbetong 28/35 Fogbetong 28/35 Rep.betong 920 Rep.betong 920 Rep.betong C40/50 Rep.betong C40/50

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

en, där kurvorna gör en extra böj. Styrkeökning efter första spricka är positiv ur säkerhetssynpunkt. Från böjdragprov 2014 på CBI Betonginstitutet, då betongen i provplattorna var av lägre kvalitet, därav de jämförelsevis låga böjdragvärdena i nedanstående tabell. Speciellt i den tvåprocentiga fiberbetongen visade sig betongens färskdatum långt överskriden och skilda resultat här förklaras av olika fiberfördelning. Nedanstående tabell tillhör diagrammet. vct var genomgående ca 0.5 och sänktes genom mekanisk pressning (ca 25 kPa med ett icke tättslutande lock), varvid vct sjönk signifikant. Lagringstid för provplattorna 28 dygn, varav de fem första i fuktig atmosfär. Ett länge närt önskemål bland forskare (se 1 nedan), att distribuera fibrer direkt på plats, att styra distributionen med koordinatangivelser efter FEM-beräkningar och sedan, lager efter lager fylla med betong, fibrer, betong osv, pekar på vida gränser för den här tekniken och ser ut att kunna förverkligas med den. För att styra fibervolymen vid till exempel en plan skiva, fylles formen med en fibermatta. Vid infiltrering med betong är det lämpligt att använda ett ganska högt vct, 0,5 eller mer, vilket ger en säkrare fyllning. Man fyller formen upp till övre fiberytan med betong för lägre fibervolym, lägger på ett lock, vibrerar och pressar samman formen, lämpligen med vakuum, till dess betongen härdat, varvid överflödigt vatten pressas ur den färska betongen och vct sjunker. Härvid skall formen ha dränering för vattnet, till exempel genom att locket inte sluter helt tätt emot formen. Om man i stället vill öka fibervolymen, fyller man fibermattan enligt ovan i samma form med en mindre mängd betong och med locket, under vibrering, pressar ner fibrerna under betongens överyta tills det tar stopp. Gjutning av rör, pelare och stolpar sker i sluten form med släppningsvinkel för infiltrering av slurry och indikeringsrör för fyllnad. Först vibrering och sedan presskraft genom att förskjuta formdelarna i längsled relativt varandra. Med utnyttjande av stålets hela draghållfasthet bedöms betydligt mindre tonnage fibrer att behövas, varför det kan vara realistiskt ur kapacitetssynpunkt att från tråd kapa och kröka fibrer på plats, med trådkapen styrd av en dator och i övrigt som ovan enligt FEM-beräkningar. En så kallad flying clipper [5,6] (FC), är en projekterad maskin som man kan rigga upp flera av, vid mattill-

Bild 1: Lätt böjda stålfibrer med 200/0,7 mm, det vill säga med L/d = 285.

REFERENSER

Bild 2: Fibervolym 0,3 % för 10 mm skiva.

[1] Tepfers R. Future use of high Fiber Volume in Concrete. Can fibers someday be placed in real time as a function of the design? Concrete International (CI 2010) Vol. 32 No. 1 [2] Holmgren J Steel Fibre Concrete. Compendium AF2102. KTH Stockholm 2014 [3] Naaman A. E. Characterization of High Performance Fiber-Reinforced Cement Composites RILEM No. 31 UK 1994. [4] Bekaert Dramix 5D and 4D Steel Fibres for Concrete Reinforcement 2013.

Bild 3: Fibervolym 1,6 % för 25 mm skiva.

[5] Hasselqvist S. The Flying Clipper – introducing Steel Fibers into concrete Mixtures. CI No.12 December 2012.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

[6] Hasselqvist S. Fiberbetongs framtida användning. Byggteknik Nr 7 Oktober 2010.

en räcker, eller genom ytterligare tillförsel av fibrer till mattan med en ”flying clipper” kan man öka fiberhalten. Med öppen fiberkontroll kan det vara möjligt att använda ingjutna fibrer som värmeelement med eluppvärmning, på ställen som brobeläggningar, backar på motorvägar, järnvägsväxlar och andra ställen där snö och is är besvärliga. Bärande balkar till tak och broar, där fibrerna ersätter både stänger och byglar. Skjuvlaster av exempelvis stanskaraktär eller av snedlaster tas upp av fibrerna. Trycklastförmågan påverkas obetydligt genom fiberarmering. Stora rör gjuts i formar med ändförslutningar och infiltration. Järnvägsslipers förses med olika fibervolymer efter belastning. Speciellt intressant

för växlar, där eluppvärmning kan anordnas genom fibrerna. Höghastighetsbanor kräver stabilare räls och rälsinfästningar och här bedöms möjligheterna stora att både infästningar och slipers blir oslagbara med fiberbetong enligt föreslagen teknik. Utöver ovanstående produkter utgör här uppräknade produktförslag exempel som förefaller speciellt lämpade: väg- och brobeläggningar, pelare, fasadbeklädnader, master och stolpar, strukturer i byggnader, markplattor, vindgeneratorer, vallar mot översvämning, containers och flytande bostäder och öar. Betong armerad med långa, krökta stålfibrer tillåter reducerade volymer mot vad som används i mixerblandad fiberbetong. Med selektiv spridning kan avgörande reduktioner av fibermängder möjligöras. ◆

Missa inte våra

VARJE DAG PÅ BETONG.SE

100-årskrönikor Nu startar vi vårt 100-årsfirande. 100 krönikörer bidrar med en krönika där ordet betong ingår. Vi publicerar en krönika om dagen på betong.se med start den 2 februari. Trevlig läsning! herzada Selimovic, Geir Skotnes, Gert Wingårdh, Gisela Högberg, Gustav Jarlöv, Hans Davidsson, Hans Murman, Helena Tallius Myhrman, Henrik Vinell, Ingemar Löfgren, Ingvar Börtemark, Jerry Hedebratt, Joakim Gullmark, Joanna Hellgren, Johan Magnusson, Johan Silfwerbrand, Johnny Kellner, Josef Eder, Kai Ödéen, Karolina Keyzer, Katarina Lundeberg, Katarina Malaga, Kristina Mjörnell, Lars-Olof Eliasson, Lena Fagle, Lena Åhl, Linda Hafslund, Linda Marend, Linda Mattsson, Lisa Daram, Lotta Niland, Magnus Ohlsson, Malin Löfsjögård, Margareta Redlund, Maria Blom,

Maria Hagström, Maria Lindström, Maria Marteleur, Mats Egelius, Mats Hamrén, Mats Hellström, Mats Öberg, Matti Kataja, Mia Thorpe, Michael Åström, Mikael Dellhammar, Monica Björk, Mårten Lindström, Niklas Kihlén, Nomi Melin-Lundgren, Ola Månsson, Olof Johansson, Petra Gipp, Pär Eliaeson, Rahel Belatchew, Richard McCarthy, Rikard Silfverfur, Robert Jansson, Ronny Andersson, Ruben Aronsson, Sigrid Zenger, Staffan Bengtsson, Staffan Åkerlund, Sussie Schwab, Sven Olsson, Tobias Borg, Tomas Skagerlind, Tove Adman, Ulla Bergström och Åse Togerö.

TIDSKRIFTEN BETONG 100-ÅRSKRÖNIKOR

VÅRA KRÖNIKÖRER: Anders Lindvall, Anders Rönneblad, Anders Törnqvist, Anders Widerberg, Anna-Karin Ljungh-Simonsson, Arne Hellström, Bengt Isling, Björn Wellhagen, Bodil Hökfors, Carina Tyskbo, Carl-Johan Appelberg, Caroline Olsson, Catharina Hast, Catherina Fored, Charlotte Bergman, Dan Johansson, Danielle Freilich, Elin Strand Ruin, Elisabeth Näslund, Elizabeth Hatz, Elzbieta Jasinska Brunnberg, Erik Andersson, Erik Hellqvist, Erik Stenberg, Erik Törnkvist, Erik Viggh, Eva-Maria Fasth, Fredrik Benesch, Fredrik Holst, Fredrik Karlsson, Frida Esselin och Se-

Fråga Experten

www.betong.se/fråga-experten

Tidskriften Betongs experter är redo att svara på dina frågor. Gå in på vår hemsida betong.se och ställ frågor om tillsatsmedel, konstruktion och arkitektur.

ORGANISK BETONG? Jag har hört talas om organisk betong. Går det att göra betong med organiskt material? /Christer Hej Christer, organiska material kan ha en negativ effekt på betong. Exempelvis finns krav på ballasten (sand, grus och sten) som begränsar mängden organiska "föroreningar" (humus, kol, mm). Dessa "föroreningar" kan reducera hållfastheten och beständigheten, retardera betongen, försämra ev. frostresistens, osv. Dessutom kan organiskt material i betong i inomhusmiljö ge ohälsa. Betongens alkalitet bryter som regel ner organiska material i eller på betong. Dock finns tillfällen där man använder organiska material vid betongtillverkning, såsom formoljor/släppmedel samt äldre typ av flytmedel och luftporbildare/skumkoncentrat. Det finns också naturliga fibrer för armering som ibland används. Det finns "organic concrete", som är utomhuskonstruktioner där betongens struktur möjliggör att växter kan växa i håligheter i ytan. /Oskar Esping

F O T O : O R G A N I C A R C H I T E C T. C O M

FLER FRÅGOR & SVAR PÅ HEMSIDAN www.betong.se

Minska belastningen på ett befintligt betonggolv Jag ska lägga in golvvärme i ett hus med källare, värmegolvet ska läggas in i mellanplan med ett uppreglat golv på betongvalv. Golvet bygger totalt ca 80-90 mm och efter monterad golvvärme vill jag gjuta ett nytt lager betong för att komma upp i nivå. Kan jag lägga en cellplastskiva i botten för att minska belastningen på det befintliga betonggolvet? Betongbjälklaget är 100 mm tjockt och vilar på murade väggar av betonghålsten. I källaren ligger även ett gara-

ge och med spännvidd ca 3,5 meter. Är det för underdimensionerat? För övrigt inga spännvidder över 2,5 meter. /Fredrik Hej Fredrik, ett betongbjälklag som är 100 mm tjockt med 2,5 m spännvidd bör kunna klara ett betongvärmegolv med en tjocklek av 50 mm armerat med ett stålnät. Uppreglingen behöver avlägsnas och ersättas med cellplast så att rätt höjd fås. Ett betongbjälklag som är 100 mm tjockt är underdimensionerat om spännvidden

är 3,5 m. Relativt stor nedböjning borde då ha visat sig. Om inte, är det nog förstärkt på något sätt, exempelvis med ingjutna stålbalkar eller så kan det vara spännarmerat. Om förstärkning med stålbalk ska göras bör eventuell nedböjning hanteras och balkarna bör placeras med ett c/c-avstånd som är relevant. En balk torde inte räcka. För båda frågorna bör en byggnadskonstruktör kontaktas för korrekt dimensionering. /Arne Hellström

TIDSKRIFTEN BETONG FRÅGA EXPERTEN

FRÅGA VÅRA EXPERTER PÅ VÅR HEMSIDA BETONG.SE

Erik Viggh är Senior kemist och arbetar med cement- och betongkemi på Cementa. Han svarar på frågor om cement och betongkemi.

Oskar Esping är tekn. dr. och jobbar med FoU och konsultation på Färdig Betong, TCG C.lab. Han är expert på frågor om material.

Martin Hansson arbetar på Sika. Där är han F&U Chef för betongtillsatser Norden & Baltikum. Han svarar på frågor om tillsatsmedel.

Arne Hellström är mångårig marknadschef på Strängbetong och svarar på frågor om arkitektur.

Anna Jacobson är kompetenssamordnare och Brokonstruktör, Tyréns. Utsedd till Årets Betongkonstruktör 2013.

Varför blev det färgförändringar? Jag har fått omfattande färgförändring på en betongplatta på ca 1 000 kvadratmeter. Entreprenören gjorde från början en provgjutning på ca tio kvadratmeter där ytan blev homogent jämngrå. Vid slutlig gjutning användes betong från samma station, men med tillsatser av flyt och accelerator. Då golvet behövdes tas i bruk täcktes det med fiberduk och OSB-skiva som låg på i ca 5-6 månader. Vid avtäckning av golvet visar det sig vara melerat från beige till brunt på hela ytan. Påminner lite om marmor i utseendet. Kan betongen ha ändrat färg på grund av flytmedlet eller acceleratorn? Kan betongen blivit infärgad av OSB-skivorna som legat blöta på ytan så länge? /Magnus Det finns flera orsaker till färgförändringar hos betonggolv. Den vanligaste kulörförändringen hos betong är kalciumhydroxid från reagerande cement som i sin tur reagerar med luftens koldioxid och bildar kalciumkarbonat som har en ljus kulör. Om den färska betongen separerar det vill säga finpasta går mot ytan och den grövre ballasten sjunker kan det orsaka kulörförändningar. Men att flytmedlet eller acceleratorn skulle separera fullständigt från betongen är högst osannolikt och dessa material missfärgar inte betongen. Det täckande materialet borde kontrolleras med avseende på alkaliebeständighet då inkompabilitet kan generera färgskiftningar under långvarig kontakt. /Martin Hansson

Färga in betong? F O T O : T O M A S G U S TA V S S O N

Ovanför en betongtrappa hade vi ett skärmtak med stolpar som var ingjutna i betongen. Nu har vi demonterat stolparna och fyllt med ny betong, men det syns tydligt att det är lagat. Finns det något sätt att färga in betongen i någon grå nyans? /Mikael Hej Mikael, färgskillnaden mellan den äldre och den nyare betongen beror först och främst på skillnaden i betongens ålder och i andra hand på sammansättningen av den allra finaste storleksfraktionen i betongen. Betongens yta suger åt sig vatten då den är porös efter härdningstiden. Porerna börjar bildas när härdningen sätter igång och börjar binda ihop cement med ballastkornen. Summan av fina cementkorn, ballastkorn, flytmedel och hydrater avgör vilken färg betongen kommer att ha. På bilden ses provningar för att få samma nyans som den ursprungliga betongen vid reparation av kvarteret Vildanden i Lund, men såna prover är tidskrävande för en gör-det-självare. Enklaste lösningen är tyvärr att måla. /Erik Viggh

Designat

Text JORUN INGRE

Glimrande betong

Snygga, tunga diamanter i betong. Placera dem i bokhyllan och du får ett fint stöd till dina böcker. Designade av betongkonstnären Antje Nixdorf. En annorlunda inredningsdetalj för alla som älskar betong. www.pasinga.com

Créme de la créme

Créme de la créme låter gamla saker få nytt liv. Den här vackra lampan är tillverkad av återanvända kristallvaser, ljusstakar och karaffer och har prytts med en fin betongfot. Ingen lampa från Créme de la Créme är den andra lik. www.delacreme.se

Ljusfint Färgglad pall

Droppande färg har fått ge den här betongpallen ett färgglatt utseende. Den skulpturala formen är skapad genom en kombination av betong, hönsnät och armeringsjärn. Bakom designen står Christian Sjöström. www.christiansjostrom.com.

Chunk är en enkel ljushållare för traditionella ljus. Betongen toppas av en hållare i koppar. Allra helst matchas ljusstaken med andra i samma serie, tillverkade i marmor och trä. Chunk finns i flera olika storlekar, vilket gör ljusstakarna ännu snyggare ihop. Designade av Andreas Engesvik för Menu. www.menu.as

TIDSKRIFTEN BETONG DESIGNAT

Ping Pong

Unna dig en pingismatch runt det här häftiga bordet. Gillar du bordet men inte pingis går det lika bra att använda det som matbord. Står lika stabilt inomhus som ute. Designat av James DeWulf som även står bakom många andra fina produkter. www.jamesdewulf.com

Med närproducerad cement bygger vi framtiden. Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder. Läs mer på www.cementa.se.

Tyskbo tycker

Text CARINA TYSKBO Bild ROBIN OLSSON

Musik ska byggas av… betong I skrivande stund ligger snön blöt och tjock utanför mitt fönster. Annat var det den 16 oktober i fjol, kvart i sex på morgonen. Fortfarande mörker, gula höstlöv i träden och en del på marken. I UPPLANDS VÄSBY möttes ett sömnigt men förväntansfullt filmteam och en ännu sömnigare rappstjärna. Pumpbilarna började anlända, dagens arbete kunde börja. Men just den här dagen skulle Tidskriften Betong och Dogge Doggelito skriva betonghistoria. Varför väljer man att göra en musikvideo om betongbranschen? Ja, förutom att Dogge är den mest envetna och folkkära betongambassadör vi känner, handlar det om musikens kraft och räckvidd. Musik berättar. Om liv, fasor och lycka eller om så revolutionerande fakta som att betong är brandsäkert, fullt återanvändningsbart och skapar behagligt inomhus-

klimat. Infotainment när det är som bäst. Musik väcker känslor och skapar minnen. Tidigare sade man att hjärnan rymde ett särskilt musikcentrum, numera anser forskarna att hela hjärnan involveras av musik. Hörsel- och synbark, motoriska och sensoriska barken. Hippocampus som lagrar minnen för musik och musikaliska sammanhang, lillhjärnan som kontrollerar rörelser. Och amygdala, "känslohjärnan", som ger impulser och återkopplingar. Inte illa om betongen landar så djupt. Musik bevarar. Be någon väcka dig mitt i natten och sjunga Teddybjörnen Fredriksson så kan du förmodligen det, fastän du inte sjungit den sedan 1975. Svenska regentlängden går förmodligen lite trögare. Musik sprids. I slott och koja tittar man numer på filmklipp, också där man inte läser tidningar. En film där vi är avsändare når framtidens tidningsläsare och bygger betongens varumärke. Vi på redaktionen fick uppleva hur vår musikvideo raskt klickades, delades och fick vingar. Idag, ”Får vi låna din bil?” Kreativa redaktören Carina Tyskbo instruerar betongbilschauffören Camilla från Färdig Betong om tagningen som snart ska ske. Dogge övervakar med upphöjt lugn och senare med den energi som bara han kan plocka fram. Kamera – kör!

Betong TIDSKRIFTEN BETONG TYSKBO TYCKER

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

BETONG MEDIA Tidskriften Betong Box 55684 102 15 Stockholm www.betong.se

Redaktion CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE

Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19 TEKNIK- OCH KVALITETSREDAKTÖR Johan Silfwerbrand info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05 ART DIRECTOR Jenny Almersdotter info@formkult.se KREATIV REDAKTÖR Carina Tyskbo carinatyskbo@yahoo.com WEBBREDAKTÖR Maria Marteleur

maria.marteleur@gmail.com REDAKTIONSRÅD Arne Hellström, Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin, Sigrid Zenger, Lena Åhl, Anders Lindvall och Peter Åhman

Annons Annonshuset AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén

Ett smajl för betongen. När ett fullblodsproffs levererar, gör han det ordentligt. Tagning med en av ösregnet fullkomligt oberörd Dogge Doggelito. Ett hisnande Alby breder ut sig under oss.

exakt två månader efter premiären på Betonggalan, är vi uppe i 5674 visningar. Eller 90 om dagen eller nästan fyra visningar i timmen. Mäktigt. Kanske sjungs vår låt när vi för länge sedan är borta och betongbyggnaderna står kvar. Eller så gör framtidens betongarbetare något helt annat som bär argumenten vidare i tiden. Hur det än blir – sök dig in på Youtube ännu en gång, klicka igång ”Vi älskar betong”, varna kollegorna, höj ljudet till max och sjung så att kaffemuggarna skramlar på skrivbordet. Vi gör det tillsammans. För branschen och för alla kämpande betongkompetenser. ◆

patrik@annonshuset.se Hans Flygare hans@annonshuset.se Albin Flygare albin@annonshuset.se

Prenumeration

Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. ISSN 1101-9190

Marie Brunnberg AB Telefon: 073-656 09 03 pren@betong.se

Tryck

Pris

Omslagsbild

Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år.

Tobias Nissen Foto av Boel Ferm

Åtta.45

Mänskligt

Text & bild: CARINA TYSKBO

MONICA VON SCHMALENSEE Arbete: VD på White arkitekter. Ålder: 58. Familj: Ja. Bor: Södermalm. Favoritbetong: De vackra väggarna på vårt kontor i Stockholm.

TIDSKRIFTEN BETONG MÄNSKLIGT

BETONG MÖTER

White är mitt bästa ord Hon drömmer om funktionalismens pionjäranda och blir glad när man gillar hennes arenabyggen. Möt arkitekten som kunde blivit amiral. Eller beställare.

Jag har aldrig skrattat så mycket som… ...häromdan. Jag skrattar mycket och ofta. Senast igår när jag hittade min dotter Sofias gamla dagbok från när hon var tio år och var Robinson Crusoe som satt på en öde ö och längtade efter sina föräldrar. Jag kan aldrig nånsin glömma… ...när jag äntligen fick äta middag med arkitektlegenden Jean Nouvel. Jag hade sett fram emot att få träffa honom och var jättenervös. Han visade sig vara en ganska blasé och oinspirerande person. Min bild av honom bleknade snabbt. Jag trodde jag kände mig själv men… ...trots att jag helt saknar sångröst och musikalitet lyckades jag ändå sjunga in en visa som visades inför över 1 000 personer på Whitedagarna 2013. Jag trodde aldrig jag skulle klara av det och var livrädd för vad folk skulle tycka. Nästan ingen reagerade. Har aldrig skämts så mycket som när jag… ...jag bjöd en engelsk arkitekt som vi samarbetade med att tillbringa en på vecka vårt lantställe, och skulle skicka ett sms om att han inte behövde ta med sänglinne. Dock råkade jag använda det engelska ordet lingerie, som ju betyder damunderkläder.

Jag har aldrig berättat det här för nån men… ...när jag var liten drömde jag om att bli Sveriges första kvinnliga amiral. Men att jag var kvinna skulle jag inte avslöja förrän jag blev utnämnd. En händelse som kunde fått mitt liv att se helt annorlunda ut var när... ...jag blev arbetslös i början av 90-talet och tänkte att jag aldrig mer skulle jobba som arkitekt utan gå över till beställarsidan. Jag fick erbjudande om jobb på ett stort kommunalt bostadsbolag. I sista stund valde jag ändå att tacka nej. Och snart fick jag jobb på White. Den finaste bekräftelse jag fått är... ...när supportrar, spelare och ledning i både Hammarby och Djurgården förklarar att dom älskar Tele2 Arena, som jag jobbat med i över tio år. Det känns häftigt. Mitt favoritord är… ...White. Jag jobbar på ett fantastiskt företag. Innan jag dör måste jag hinna med att… ...rita ett litet gästhus på landet. Mest av alla beundrar jag… ...Nelson Mandela. Det var otroligt fascinerande att besöka hans fängelsecell på Robben Island och tänka på hur han lyckades ta sig därifrån till att bli en världsledare.

...Jag måste helt enkelt åka tillbaka till… ...Afrika. Jag har varit i Sydafrika en gång och fick absolut mersmak. Om jag fick resa tillbaka i tiden och återuppleva en händelse skulle det vara… ...Stockholmsutställningen 1930, startpunkten för funktionalismen som vi lever i än idag. Arkitekter, konstnärer och byggmästare hade en idé om hur framtiden skulle byggas. Den pionjärandan finns inte idag. När det gäller mitt utseende är jag mest nöjd med… ...Mina ben. Min favoritbyggnad är… ...Alhambra, med sina mäktiga borgar och palats från 800-talet. Det är fascinerande hur länge vackra byggnader kan leva och ha dragningskraft. När jag går i pension ska jag… ...fortsätta jobba. Det händer att jag gråter och det är när… ...genast när jag var på Place de la Republique i manifestationen efter terrorattacken mot Charlie Hebdo. Det var omöjligt att hålla tillbaka tårarna i det sammanhanget. Tre favoritsaker som jag inte vill vara utan: ...glasögon, hemnycklar och iPhone.

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm