Tidskriften Betong 2 2015 by Tidskriften Betong

Den kreativa byggtidskriften En tidskrift från Betongföreningen #2 APRIL 2015

Granskat Frodeparken i Uppsala | Teknik Högt i Kapellskär | Mänskligt Mehmet Kaplan | Återblick Betongarbetaren då och nu

SVERIGES LÄNGSTA BADPIR

Skog i ljus

Krematoriet i Gävle

BASF / Betongindustri / Färdig Betong / Sto / Cementa / Grace / Modern Betong / Sika / Betongkemi / Strängbetong / Mapei / Cemex / Kynningsrud För medlemskap i Betongklubben kontakta Tidskriften Betong på roger@betong.se.

Tu r n i n g To r s o , M a l m ö . Fo t o a v B o e l Fe r m

Innehåll

# 2 – April 2015

Frodeparken

I Uppsala har ett hus byggts med solpaneler i fasaden. Tillsammans med betongen sparas massor av energi.

Högt i Kapellskär

Självkompakterande betong i höga konstruktioner, visst går det.

Omslagsbild SKOGSLJUS, Gävle Foto BOEL FERM

6 Ledare Byggindustrin fel ute. 8 Mixat Charlotte Bergman tillbaka och Färdig blir Thomas. 14 Signerat Karolina Keyzer berättar om staden i förvandling. 17 Askims badpir Gudrun tog den gamla badpiren i Askim. Nu är den tillbaka i betong. 26 Gävle betongstaden Tidskriften Betong på spaning i Gävle. 37 Releasefesten! Se bilderna när Tidskriften Betong fick ny form.

38 Frodeparken Med solceller och betong sätts Uppsala på miljökartan. 42 Då och nu! Möt Gottfrid och Marcus, betongarbetare i olika sekel. 47 Betongföreningen Hållbarhetsrådet lyfter betongen i framkant i uppdaterad handbok. 48 Teknikkrönikan Johan Silfwerbrand sätter Slussen under luppen. 50 Högt i Kapellskär Den nya hamnen i Kapellskär sätter SKB på hal is.

Askims badpir

56 Standardiserade nyheter Äntligen kommer EN 206 i svensk översättning.

Vi tar en närmare titt på Askims badpir vars arkitekt Sara Mendoza blev Årets Betongarkitekt 2014.

60 Fråga Experten L-stöd eller inte och snygga betonggolv? 62 Designat Läckert bord i betong, trä och mässing och visitkortshållare. 64 Tyskbo Tycker Carina Tyskbo intervjuar Staden som är stekhet just nu.

TIDSKRIFTEN BETONG INNEHÅLL

66 Mänskligt Mehmet Kaplan har aldrig skämts så mycket som när...

Gävle

Krematoriet alla pratar om ligger i Gävle. Följ med på vår betongspaning.

Ledare

# 2 – April 2015

Men Byggindustrins slutsats utifrån SBUF:s rapport är faktiskt inte korrekt. Det är inte bra journalistik. Bra journalistik är däremot att berätta…”

Fredagsmys blev fredagsrys! DEN 6 FEBRUARI var det fredagsmys på Träbyggnadskansliet. Åtminstone skrev de så på Twitter. Jag förstår dem. Tidningen Byggindustrins dragarrubrik på framsidan skrek ut att ”Trä vinner över betong”. Rubriken sattes som en presentation av en SBUF-rapport där produktionsfasens klimatpåverkan skulle ses över i relation till driftsfasen. ”Va!” säger Martin Erlandsson på IVL Svenska Miljöinstitutet, en av författarna till rapporten, när jag ringer honom och läser upp rubriken. ”Vi vill inte bli något slagträ mellan olika material, det var inte syftet med rapporten”, säger han. ”Rapporten slår fast att trä är klimatmässigt fördelaktigt ur ett livscykelperspektiv”, skriver Byggindustrin. ”Det skriver vi inte i rapporten”, säger Martin Erlandsson. ”Vi räknade på olika väggar, däribland lätta utfackningsväggar, men de innehåller massa andra material än trä, så en sån slutsats tycker jag är olycklig”. Ja, lätta väggar kan också göras av till exempel stål. Byggindustrin skriver också om en rapport från SP beställd av Träcentrum Norr, Tyréns, Moelven Töreboda och Martinsons Träbroar. Rubriken lyder ”Träbroar bättre än betongbroar”. Den rubriken är helt ok, det är ju den slutsatsen rapporten visar på. Kanske inte så konstigt i och för sig med tanke på beställarna. Men Byggindustrins slutsats utifrån SBUF:s rapport är faktiskt inte korrekt. Det är inte bra journalistik. Bra journalistik är däremot att berätta för er läsare att SBUFrapporten visar att endast tre procent av miljöpåverkan kan

härledas till transporter. Förvånande lite, tycker Sveriges Byggindustriers energi- och miljöchef Maria Brogren i samma artikel i Byggindustrin. Ja, men huset är ju ett platsbyggt betonghus. Skulle prefabricerade moduler fraktas från långt borta, kanske Norrland skulle den delen öka flerfaldigt, enligt Martin Erlandsson. Nu vet du det, Maria. Det borde Byggindustrins läsare också få veta. Men jag måste till sist förtydliga att det inte är något fel på SBUF-rapporten. Vetenskapligt ljus på materials klimatpåverkan är viktigt. Och vi i betongbranschen ska inte gömma oss bakom diskussioner om rubriksättningar i Byggindustrin, som för övrigt är en mycket trovärdig och bra branschtidning. Vi ska heller inte gömma oss bakom att vi är ojämförbara när det gäller samhällsnytta, livslängd och robusthet. Vi ska fortsätta jaga miljövinster och koldioxidekvivalenter. Vid paneldiskussionen Miljöbyggnad 3.0 som nyligen sändes på Kunskapskanalen kastades tanken ut att införa certifierade miljöentreprenörer och leverantörer. Visionärt, ja, visst. Men det är dit vi ska. Den första miljöcertifierade materialleverantören ska vara ett betongföretag. Eller hur?

Roger Andersson, chefredaktör

TIDSKRIFTEN BETONG LEDARE

VAD ÄR VÅRTECKEN FÖR DIG?

Roger Andersson

Jenny Almersdotter

Carina Tyskbo

Maria Marteleur

CHEFREDAKTÖR

ART DIRECTOR

KREATIV REDAKTÖR

WEBBREDAKTÖR

Sonen vill ha nya fotbollsskor, dottern ny häst och frun ny uteplats.

När jag drar på mig mina Adidas och lämnar parkasen hemma.

Försöka förlåta rådjuren. Igen. Försöka älska snaggade tulpaner.

Tunga ögonlock byts mot glitter i föräldraögonen och sol vid lekplatsen.

Johan Silfwerbrand TEKNISK REDAKTÖR

Inte bara blåsippor vid Ålstenen utan också CBI-dagen i mitten av mars.

Mixat

Mixade nyheter från betongvärlden. Av ROGER ANDERSSON

Thomas Betong färdig med namnet THOMAS CONCRETE GROUP samlar nu sina 122 fabriker i Sverige, Tyskland, Polen och USA under det gemensamma namnet Thomas Betong. Därmed försvinner det svenska företagsnamnet Färdig Betong. Delnamnet Thomas tas efter grundaren Martin Thomas och sen integreras ordet ”betong” på det lokala språket i respektive land.

En ny logotyp har tagits fram som nu ska målas på alla fabriker och företagets 750 bilar. Den består av en stiliserad betongtrumma i färgerna blått, rött, grått och svart, som ska associera till vatten/miljö, engagemang, betong respektive soliditet. – Samtidigt pågår en stor förändring på insidan av koncer-

Klippt & Skuret ”Utan betongen skulle mitt uppdrag som infrastrukturminister bli mycket svårt. För att inte tala om arbetet för att nå regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020.” TIDSKRIFTEN BETONG MIXAT

/Anna Johansson, infrastrukturminister på betong.se

Betong i kronan

DEN ÄR NU klart att det 15 våningar höga hotellet Träkronan kommer att byggas i Piteå. Trots namnet kommer hotellet byggas av betong och aluminium. Hotellet öppnar under senare delen av 2016.

nen, där vi ska bygga ett starkt team som lär av och hjälper varandra med fortsatt lokal prägel. Genom att offensivt utnyttja koncernens samlade kompetens kan vi ge våra kunder på byggmarknaden en ännu bättre service, säger Hans Karlander, vd och koncernchef. Thomas Concrete Group är en svensk familjeägd koncern

Charlotte Bergman vd på ELU Konsult

CHARLOTTE BERGMAN har utsetts till ny vd för ELU Konsult och tillträder den 15 april. Charlotte kommer närmast från befattningen som vd för Strängbetong. Charlotte Bergman började efter sin civilingenjörsutbildning som trainee på Heidelberg Cement för att senare bli projektledare på Cementa. Därefter var hon affärsutvecklare och regionchef för Swerocks Stockholmsverksamhet. Under tio år hade hon olika chefspositioner inom NCC-koncernen och gick sedan vidare till rollen som avdelningschef på KF Fastigheter i två år. 2010 tillträdde hon som vd för Strängbetong.

som etablerades 1955 i Karlstad. Huvudkontoret ligger i Göteborg och hela koncernen har 1 300 anställda och producerade förra året 3,2 miljoner kubikmeter betong. Omsättningen låg på 3,2 miljarder kronor. I Sverige finns 35 betongfabriker och två elementfabriker. Här har företaget 260 anställda och omsätter en miljard kronor.

SIKA KÖPER NYTT VID ÅRSSKIFTET köpte Sika Sverige Building företaget Adhesives från Akzo Nobel vilket innebär att varumärkena Casco och Schönox blir integrerade varumärken i Sika Sverige. – De båda varumärkena är ett mycket bra komplement till Sika och produkterna stärker vårt sortiment på områden där vi traditionellt varit mindre aktiva, till exempel inom plattsättning och våtrum, säger Kenneth Baggström, vd för Sika Sverige. Sika Sverige har 110 anställda och även efter sammanslagningen kommer huvudkontoret att ligga kvar i Sikas lokaler i Spånga utanför Stockholm.

Betong mot frigolitmissbruk ställer just nu ut på Liljevalchs vårsalong i Stockholm med sitt betongverk "Fragile" som är en betongstadsmodell, gjuten mot återvunnen frigolit. Skalan på betongstadsmodellen är 1:300 och skulle bli ungefär lika stor som Europas årliga produktion av cellplastKONSTNÄREN SIMON ANUND

TIDSKRIFTEN BETONG MIXAT

FOTO : E R L I N G K L I N T E FO R S

förpackningar, om den byggdes i full skala. Det är också det som Simon Anunds konstverk "Fragile" vill visa. På vägen till sitt jobb som lärare på Konstfack gick han förbi stora containrar där elektronikkedjorna dumpade sina överblivna förpackningar.

Multicem för miljön CEMENTA LANSERAR nu Multicem, ett nytt bindemedel för markstabilisering. Mulitcem släpper ut cirka 500 kilo mindre koldioxid per ton färdig produkt jämfört med Kalkcement, en annan produkt för markstabilisering. Multicem har använts under cirka tio år i Norge.

Lycklig bland betongen BETONGARBETARE är den lyckligaste arbetskategorin, enligt en ny undersökning. Orsaken är dels att byggbranschen går mot en ljus framtid, dels att betongarbetarna har en bra relation med sina kollegor. Arbetare inom detaljhandeln är de näst mest lyckliga.

LÄS MER NYHETER PÅ HEMSIDAN www.betong.se

Världsunikt för haj i Karlskrona NU ÄR UBÅTSHALLEN på Marinmuseum Karlskrona klar. Det är de två svenska ubåtarna Hajen 1 och HMS Neptun som ska få ett evigt liv i den gigantiska betongsalen som består av 162 element som totalt väger 966 ton. Hajen 1 byggdes 1904 och var Sveriges första ubåt och Neptun var ett högteknologiskt under 1980 och har bland annat deltagit i jakten på U-137. De sex meter långa, fasettformade elementen, som ubåtarna vilar i, är alla unika, vilket har krävt mycket formbyggande. För att likna väggen i ett bergrum, rollades elementens insida till en grov struktur. Inuti ser det därför ut som det gjorde inuti den torrdocka där båtarna en gång byggdes. Beställare är Statens Fastighetsverk, entreprenör är Peab och Finja har levererat betongelementen.

BIG ritar GUG

MILJONER Så många hörde Filippa Bark nämna Tidskriften Betong i Melodifestivalens deltävling i Örebro.

DEN DANSKA designfirman Bjarke Ingels Group har skapat detta gigantiska parkeringshus åt en kund som älskar bilar. Villa GUG, som parkeringshusets huvudbyggnad kallas, har rum för kundens alla exklusiva bilar. Den krokiga betongkreationen ska byggas i en form som påminner om ett traditionellt garage och ska placeras i danska Ålborg. Byggnaden är planerad att ligga mitt i den stora trädgården som tillhör husets ägare. Parkeringsgaraget är inte bara en ställplats för bilar, utan ska även fungera som ett showroom.

Skanska om de unga får välja CIVILINGENJÖRSSTUDENTER vill helst av allt jobba på Google. Men på andra plats hamnar samhällsbyggarna Sweco. Det visar FöretagsBarometern där 23 297 universitets- och högskolestudenter från 30 universitet och högskolor röstar. På 13:e plats hamnar Skanska, på 28:e plats NCC och på 35:e plats Peab. Ingenjörsstudenter på högskolor sätter dock Skanska på förstaplatsen före Ikea och Google. Peab hamnar femma, NCC sjua och Sweco på åttonde plats. Det studenterna uppger som viktigast på en arbetsplats är att hitta balans mellan arbete och privatLÄS MER liv, att känna sig säker och trygg samt NYHETER PÅ att känna att man tjänar ett högre syfte. En drömarbetsgivare är en som HEMSIDAN kan ge goda referenser för framtida www.betong.se karriär, ge en hög inkomst och erbjuda en kreativ och dynamisk miljö.

TIDSKRIFTEN BETONG MIXAT

Uppblåst betong för arkitekturen

UPPBLÅSBARA FORMER kan ge skaltaken en ny framtid. Vid det tekniska universitetet i Wien har nämligen en uppblåsbar form tagits fram och enligt professor Johann Kollegger gör gjutformen bygget av betongkupoler snabbare och billigare än med traditionella metoder. Kupolen gjuts i ett antal formar på en platta som kan liknas vid en tom luftkudde. Mellan segmenten

finns konformade mellanrum och först efter att betongen börjar brinna blåses kudden upp. Visserligen uppstår en del sprickor i betongen, men om bågen har den rätta formen håller stenarna fast varandra och konstruktionen håller. Stora kupoler ska, enligt forskarna, inte vara ett problem. Det svåra är i stället konstruktioner med små radier. Hittills har radier på tre meter testats.

Slite bäst i världen VID CEMFUELS konferens i Dubai blev Cementas fabrik i Slite utsedd till bästa cementfabrik i världen vad gäller användning av alternativa bränslen som ersättning för fossila bränslen. –I motiveringen lyfte man fram vårt arbete med att gå från 40 procent till 60 procent alternativa bränslen mellan år 2012 och 2014, säger Fred Grönwall, produktionschef på Cementa.

Signerat

Text KAROLINA KEYZER, stadsarkitekt i Stockholm Bild PRIVAT

Nu är det viktigare än någonsin att förvalta resurserna rätt och diskutera de enskilda objekten efter vad de faktiskt gör med oss.

Den nya staden i förvandling det att arkitekturdiskussionen flyttat ut i det publika stadsrummet? Har vi lämnat byggnaden med beskrivet material och för alltid flyttat ut i det allmänna stadsrummet? Hur definierar vi i så fall kvalitet? Spelar det någon roll om husen är av trä eller betong - vem bryr sig? Vi rör oss från en tid med självklar toppstyrning till en mer användarstyrd tillvaro där många samhällsfunktioner flyttats till privata aktörer, där tidigare fasta funktionsuppdelningar luckrats upp till tvärgående, multifunktionella och gränsöverskridande sammanhang. Industrisamhället har blivit tjänstesamhälle, arbetarstäder är nu kunskapsstäder. Städerna sprawlar inte ut som förr utan förtätas och kopplas samman. Vi flyttar inte ut och bort utan överallt in till städerna. Standardisering ger vika för det specifika. Identitet. Vi siktar inte längre mot gemensamma utopier utan lever alla i tillstånd av ständig förändring. Vi arbetar för integration, inte separation. Rörelsen går från ett centrum till fler, kanske jämbördiga men olika. Vi planerar för blandade familjeförhållanden inte längre för den typiska typfamiljen med fast tv-soffmöblering. Ideologierna faller i glömska och gamla sanningar lämnas.

”VAD BETYDER

Stadsplanering utgår från aktivitet, vision och strategier inte längre från en fast färdigritad plan. Vi bygger natur i staden och urbaniserar naturen, mer på mindre yta, vi flyttar ut i den gemensamma stadsrumsnaturen med våra mikroprivata sfärer. Ferlins upptäckt att ’mitt tak är en annans golv’ blir till att stadens golv är allas alldeles egna vardagsrum. Stadsplanering utgår från gemensamma initiativ, med det kommer det gemensamma ansvaret. Vi bygger vidare på stadens arkitektur, urbanitet och stadsnatur med sikte på ett rikare stadsliv för fler. Tänker vi stadsliv före stadsrum och stadsrum innan vi tänker på det enskilda huset, får vi ett självklart fokus på vad som verkligen tillför kvalitet och inte. Nu är det viktigare än någonsin att förvalta resurserna rätt och diskutera de enskilda objekten, inte utifrån vad form och valda materialen liknar eller försöker efterhärma utan efter vad de faktiskt gör med oss. Arkitekturen är det verktyg vi har när vi bygger vår livsmiljö, bryr vi oss inte gör kanske ingen annan det heller.

Text ROGER ANDERSSON

Rätt vikt

numrets artikel på sid 55 om magnetitbetong blandade vi ihop vikterna. Vikten för vanlig betong jämfördes med vad magnetitbetong väger under vattenytan. Rätta jämförelser är 1,3 ton per kubikmeter för vanlig betong och 2,7 för magnetitbetong. Då avser båda vikterna undervattenskonstruktioner.

TIDSKRIFTEN BETONG SIGNERAT/ANSLAGSTAVLAN

I FÖRRA

Nja, Filippa Bark…

hade delfinal i Örebro påstod Filippa Bark att Tidskriften Betong utsett ett parkeringshus i Borås till Sveriges främsta semesterresmål. Nu har jag bläddrat genom alla årgångar från 1915 och dessvärre verkar det inte stämma. Stämma Filippa, har vi dock bestämt att inte göra. NÄR MELODIFESTIVALEN

Anslagstavlan Röster om nya designen

”Jag upplevde inte någon stor förändring av tidningen.” ”Bra och tydlig, avdelningarna mixat, innehållssidan, signerat och designat har fått ett lyft.” ”Den gråsvarta ramen runt Reportaget ser lite dyster ut”. ”Kanske det bästa av alla hittills tryckta numren i Betongs 100-åriga historia.” ”Framsidan ser lite deppig ut, men designen inne i tidningen är snitsig och inbjuder till läsning.” ”Ren och snygg layout med modern känsla.” ”Härligt att Mänskligt är tillbaka.”

Text : AUDREY ERATH Bild: SARA MENDOZA

Reportaget

Att angöra en

badpir TIDSKRIFTEN TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

Länge gapade Askimsviken tom efter att stormen Gudrun tagit den gamla badbryggan med sig 2005. I somras invigdes en efterlängtad betongpir som är mer än en transportsträcka ut mot havet. Det här är ett byggprojekt som både prisats och vunnit folkets hjärta.

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

M 18

MORGONRUTINERNA ÄR viktiga för Ingvar Bengtsson i Hult. Sedan fem år tillbaka är han pensionär och försöker börja varje dag på bästa sätt. – Det blir först sovmorgon till åtta, sen frukost och tidningen. Alltid GP, den är viktig. Sen byter jag om och ger mig ut på en morgonrunda, oavsett väder, berättar han. Ingvar är inte den enda Askimsbon som tar morgonrundan via den nya betongpiren som invigdes i somras. Det blir 259 meter ut i havet och in igen, nu står han i lä vid omklädningsrummen. Han försöker beskriva hur läcker belysningen längs piren är när det blir mörkt. Ute i den långgrunda viken guppar ett gäng måsar rytmiskt upp och ned, vågorna slår in över badplattformarna och inne vid strandkanten ramar tången in viken som ett svart bälte. Just i dag blåser det iskalla februarivindar som får huden att strama i ansiktet, kanske samma vindar som blåste på byggjobbarna för ett år sen när det var en byggarbetsplats här ute i viken. – Det är många gånger kallt och jävligt, men vi har inget annat val. Vi måste ju bygga under vintern eftersom miljökraven inte tillåter oss att påla under våren, säger Henrik Johansson som var Svevias projektchef för piren. Ute i Askimsviken finns det rödlistade dvärgålgräset att ta hänsyn till. Länsstyrelsen gav tillstånd till arbete i vattnet fram till 1 april 2014. Sedan brukar livet återvända till bottenfloran och då är det inte läge att gräva i vattnet och slamma igen. – Vi satte i gång vårt arbeta i början av 2014, strax efter nyår. Då började vi med att bygga en provisorisk väg rakt ut i havet av 10 000 ton krossmaterial. Den var väl ungefär lika lång som piren skulle bli och från den jobbade vi sedan, säger Henrik Johansson. Det är inte bara idag det blåser utan så här är det nästan för jämnan, intygar Ingvar Bengtsson i Hult. Men så blåsigt som det var den 8 januari 2005 har det aldrig varit, varken förr eller senare. Då tog stormen Gudrun med sig den gamla badbryggan i trä innan hon drog vidare österut. Bara betongfundamenten blev kvar. Trots att allmänheten efterfrågat något nytt, dröjde det flera år innan något konkret hände.

Det är många gånger kallt och jävligt, men vi har inget annat val. Vi måste ju bygga under vintern eftersom miljökraven inte tillåter oss att påla under våren.

Betongytan är utförd med en betongrelief av tvärgående brädor som ligger omlott i skarvarna. Pirkanten är utförd i slät betong med infälld belysning och skapar en grafisk tydlig kant.

DET VAR VI SOM GJORDE DET! I detta nummer möter vi:

Bengt Nilsson

Sara Mendoza

Henrik Johansson

Stefan Andersson

BYGGHERRRE

ARKITEKT

ENTREPRENÖR

PROJEKTÖR

MATERIALLEVERANTÖR

Bengt Nilsson är projektledare på parkoch naturförvaltningen och den som hade det övergripande kommunansvaret över bygget i Askimsviken.

Manofactory startade i början av 2013 och badpiren var ett av byråns första uppdrag. Sara Mendoza är en av tre delägare och var ansvarig projektledare för piren.

Svevia var tidigare en del av Vägverket men blev 2009 ett fristående statligt bolag. Henrik är platschef på Svevia i Göteborg, med en fäbless för marina byggen.

Erfator är ett projekteringsföretag med säte i Stockholm som grundades 1990. Stefan Andersson har flera marina projekt i bagaget och ledde förprojekteringen av piren.

Abetong grundades 1945 i Vislanda och ingår i koncernen Heidelberg Cement Group. De har sex fabriker och 530 anställda. Magnus Hultgren är säljare på företaget.

Magnus Hultgren TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

– Främst har det berott på pengar. Sedan har planarbetet tagit en stund eftersom detaljplanen för viken är uppdelad i två delar, en för havsdelen och en för själva strandområdet, säger Bengt Nilsson, projektledare på parkoch naturförvaltningen på Göteborgs stad. MEN HÖSTEN 2011 var allt klart, det skulle bli en pir i Askimsviken. Reaktionerna var positiva och beställaren Göteborgs stad upphandlade först en förprojektering som gick till Stockholmsföretaget Erfator. Stefan Andersson fick uppdraget att ta reda på förutsättningarna och formera laget bakom gestaltning och konstruktion. – En viktig bit var att bestämma pirens höjd eftersom vattennivåerna på västkusten, till skillnad från ostkusten, varierar kraftigt på grund av tidvattnet. Piren fick inte vara för låg, men heller inte för hög. Då skulle den uppfattas som otrygg och få ramperna, som leder ner i vattnet, att

Piren är som ett artificiellt landskap, med ett tydligt promenadstråk som på utvalda platser kantas av uppbyggda element som kan användas för solbad och vila, men som också kan locka till lek.

Byggherren ”Piren har gett viken ett mervärde"

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

Bengt Nilsson, projektledare på parkoch naturförvaltningen, Göteborgs stad.

”EFTER FÖRPROJEKTERINGEN handlades piren upp som en totalentreprenad. Svevia vann uppdraget helt enkelt för att de hade det bästa priset kontra våra krav samt goda referensobjekt. Vi hade som krav att få godkänna underleverantörerna och dessutom hade vi en motkonstruktör i Tyréns som

kvalitetsgaranti. Projektets stora utmaning var tiden och vädret, men Svevia är oerhört duktiga på att hålla tidsramarna. Vi är väldigt nöjda med resultatet, piren har gett viken ett mervärde. Folk nyttjar den verkligen året om och inte bara som badpir på sommaren.”

Arkitekten ”Vi blev helt chockade när vi såg resultatet” Sara Mendoza, arkitekt och delägare av Manofactory ”DEN STÖRSTA utmaningen

ut i havet. Vårt uppdrag gällde enbart gestaltningen, men för att ändå få lite inflytande så tog vi på eget initiativ fram hjälphandlingar som komplement till ritningarna. Där förklarade vi utförligare hur vi hade tänkt oss pirens detaljer. När vi sedan kom ner till invigningen blev vi helt chockade. Resultatet skiljer sig bara så när som på någon skarv.”

FOTO : E Y E N N E

var att från noll välja vilken väg vi sedan skulle ta. Det finns liksom inga regler för hur en badpir ska se ut. Vi funderade mycket över hur den skulle användas och tittade på bilder av kajstråk från Medelhavet, badplattformar i Stockholm och The high line i New York (en upphöjd, övergiven järnväg). Men den största inspirationen var att få bort känslan av att piren bara skulle vara en transportsträcka

Entreprenören ”Marina projekt ökar spänningen” Henrik Johansson, projektchef, Svevia

”DET MEST kritiska under projektet var tiden.

Vattennivåerna och vädret är avgörande när man jobbar med marina projekt och då kan det krävas att man öser på med jobb på kvällen om morgondagen ser ut att bli sämre. Det blev en hel del helger och kvällar, framför allt i maj, då var det hektiskt. En av våra underleverantörer fick vi ringa in med

kort varsel om det såg ut att bli bra förhållanden, men det var inte alltid att de kunde rycka ut så fort. Men det är också tjusningen med marina projekt, att logistiken och tekniken blir speciell. Den spänningen ökar motivationen. Man blir lite mer taggad när man tvingas lägga upp arbetet på ett annat sätt.”

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

För de minsta badgästerna finns en pir som ligger under vattenytan. Perfekt även för funktionshindrade.

uppfattas som oestetiska och som onödigt långa transportsträckor. Vi ville heller inte klä in hela piren med staket för det skulle i sin tur ta bort frihetskänslan som vi ville förmedla, säger Stefan Andersson. Men statistiken över tidvattnet visade att topparna ändå var rätt få och ofta korta, därför valde man att fokusera på att konstruera en 130 centimeter hög pir som istället tålde höga vattennivåer vid enstaka tillfällen. – Ett annat mått som diskuterades var bredden. Göteborgs stad ville först inte att den skulle vara så bred, men vi förespråkade sju och en halv meter. Det var också för att uppnå en känsla av trygghet, säger Stefan Andersson. Det hela slutade med en bredd på sex och en halv meter, men det fanns också gestaltningsmässiga skäl bakom bredden. – Med en bredare pir skulle vi få bort känslan av att den bara är ett promenadstråk. Med en breddning fanns det plötsligt plats för att placera ut solnoder och vindskydd som ger en känsla av att det

ASKIMS BADPIR

Byggherre: Göteborg Stad. Arkitekt: Manofactory. Projektör: Erfator. Entreprenör: Svevia. Materialleverantör: Abetong och Thomas Betong.

Badpiren i Askim är med sina 259 meter Sveriges längsta badpir.

LÄS MER PÅ HEMSIDAN www.betong.se

Projektören ”Tryggheten har varit det viktigaste i utformningen”

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

Stefan Andersson, projekteringsledare, Erfator

”MITT UPPDRAG var att ta fram förutsättningarna och formera laget. Jag valde både arkitekt och konstruktör som jag visste hade tidigare erfarenheter av vattenmiljö. Att konstruktören Tyréns, som sedan fungerade som motkonstruktör till Svevia, hade lokal förankring var också ett stort plus. Den stora utmaningen var hur piren skulle

utformas för att många människor, på ett säkert sätt, skulle kunna ta sig upp och ner ur vattnet. Badet skulle dessutom vara tillgänglighetsanpassat, men vi ville inte ha en massa separata nedgångar, en för rullstolsburna, en för äldre och så vidare. Att ramperna skulle fungera för alla var viktigt.”

Betongmöblerna är klädda med lärkträ som möter den brädformsgjutna betongen.

Materialleverantören ”Vi fick gjuta överhöjningen upp och ned” Magnus Hultgren, säljare, Abetong

vi fick beakta var att vi skulle gjuta en trästruktur på plattorna samtidigt som de skulle vara överhöjda. Strukturer gjuts vanligtvis nedåt och överhöjningar uppåt, men nu fick vi lösa det genom att gjuta allt nedåt. Plattorna har även varierande tjocklek i tvärled för vattenavrinning.”

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

prefabelement för marina projekt har vi gjort tidigare, framför allt till kajer och bryggor. Det vi måste tänka på då är att få till täckskiktet, använda rätt slags betong som lämpar sig för saltvatten samt att härdningen måste få ske långsammare så att det inte blir sprickor i betongen. Prefabelementen till piren tillverkades i tre av våra sex fabriker; sittmöblerna i Varberg, balkarna i Vislanda och plattorna i Falkenberg. Det

”ATT TILLVERKA

Piren är en förlängning av det befintliga huvudstråket och sträcker sig 259 meter ut i havet. Långa ramper som löper längs piren är integrerade i konstruktionen.

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

Den gjutna reliefen ger en bryggkänsla och gör att piren inte uppfattas som så industriell.

händer något längs vägen. En bredare pir gör också att folk, som sommartid ofta är lättklädda, inte kommer för nära varandra, säger Sara Mendoza, arkitekt på Stockholmsbyrån Manofactory som fick uppdraget att gestalta piren. Och till sist var det längden. Den gamla träbryggan hade varit runt 150 meter lång, men redan från början stod det klart att man ville ha den något längre med tanke på den långgrunda Askimsviken. Först var det tal om att göra den 300 meter lång, men förprojekteringen visade att botten då plötsligt sluttade brant ned. Det fick duga med 259 meter, vilket längst ut ger ett djup på två meter. Men botten visade sig vara lurig även på andra sätt.

– Längst ut var botten hårdare att påla än vad vi räknat med. Det gjorde att vi tappade några veckor i det annars tajta tidsschemat, säger Henrik Johansson, Svevia. Förutom pålningen bestod Svevias jobb av tre andra tyngre moment: att bygga den provisoriska vägen ute i havet och att sedan ta in den samt att montera okbalkar och plattelement. Några saker platsgöts, bland annat landgångarna, ishylsorna och plattorna nedanför badramperna. Resten av piren är prefabelement från Abetong. – Vi valde prefab, främst för att kunna säkerställa kvalitén. Platsgjutning hade krävt stora tält med rätt temperaturer

vilket dessutom skulle påverkat priset, säger Henrik Johansson. Pirens beställningssumma låg på 18 miljoner kronor, vilket visade sig bli ungefär 20 miljoner till slut, så Sara Mendoza fick överge sin lite dyrare idé att klä pirens yta med trä. Istället valde hon att låta gjuta ett brädmönster i betongytan. Endast vindskydden och solmöblerna är klädda med lärkträ. – Den gjutna reliefen ger en bryggkänsla och gör att piren inte uppfattas som så industriell. Ytan är dessutom uppdelad i fyra stråk som gör att det inte blir så stora sjok av betong. Brädmönstret är delvis ett sätt att undvika synliga skarvar, men när vi ritade piren visste vi inte hur elementen skulle komma att placeras i slutänden. Som arkitekt lägger man märke till en del skarvar, men samtidigt är det ett väldigt bra resultat i och med att betongen är prefabricerad, säger Sara Mendoza. Askims badpir lockade tusentals besökare till invigningen i fjol och Sara Mendoza blev förra året utsedd till Årets Betongarkitekt av Tidskriften Betongs läsare. ◆

Sex städer

Text ROGER ANDERSSON Bild BOEL FERM

BEDÖVANDE VACKERT I GÄVLE!

Gävle ruvar på betongjuvelen Skogsljus, det känslosamma krematoriet som alla måste besöka. Minst en gång. Men den karaktärsstarka staden har mer betong att bjuda på. Varför inte tillsammans med traktens whisky?

TIDSKRIFTEN BETONG SEX STÄDER

Gävles gripande

skogs l

TIDSKRIFTEN BETONG SEX STÄDER

s ljus

TIDSKRIFTEN BETONG SEX STÄDER

D 28

DEN FRAMLIDNE arkitekten Bengt Lindroos pratade om arkitektur som får ögonen att tåras. Krematoriet Skogsljus är ett sånt exempel. Det ritades av studenterna Alf Engström, Gunnar Landberg, Bengt Larsson och Alvar Törneman som vann den utlysta tävlingen 1954 och tillsammans bildade kontoret ELLT. – De fick det godkänt som sitt examensarbete och kanske är det därför det är så detaljrikt. De hade gott om tid att fundera eftersom de var studenter, säger Linda Gravell, arbetsledare på Gävle Krematorium. Hon har mött upp utanför entrén den här kalla vinterdagen som bjuder på massor av solgnistrande snö och långa skuggor. Krematoriet invigdes 1960, men på en annan plats än den studenterna tänkt sig. – Det blåste väldigt mycket 1954 och flera träd blåste omkull på den ursprungliga platsen, så därför flyttades det hit, säger Linda Gravell. E4:an brusar i bakgrunden något dämpad av det täta snötäcket. Tallarna står raka och respektfullt tysta. Krematoriet byggdes ut 2006 och fick då också en ny ugn som uppfyllde de modernare miljökraven. – Vi klassas som en B-industri i miljölagstiftningen, säger Linda Gravell. Den nyare betongen behöver några decennier till för att nå den gamlas patina, men tillbyggnaden är väl genomtänkt med avlånga fönster som möter den gamla byggnaden. – Någon av arkitekterna från ELLT rådfrågades före tillbyggnaden och han sa ”sätt in fönster” och det hade arkitekten Mac Nyberg som ansvarade för tillbyggnaden redan ritat in, säger Gravell. Innanför dörrarna luktar det tjära från furun i taket. Betongen är härligt rå och golvet består av vit betongmosaik. Detaljerna smyger sig fram överallt. Dörrar i linjer med armaturen och kuber som lyfts fram i tak och på toaletter. Det är en byggnad som kräver sin tid att upptäcka. Linda Gravell tänder stearinljusen i Det eviga livets kapell. Betongväggarnas vertikala reliefer är perfekta partners till tallstammarna utanför som bjuds in via de stora fönstren ovanför betongväggarna. Krematoriet heter egentligen Skogljus och efter några minuter i originalstolarna från Malmstens möbelskola i Östervåla känns namnet självklart. Ljusen, lugnet, betongen, tallarna, den tunga luften av sorg, skogens ljus. Det tåras… – Pelarna är ihåliga och fungerar som avrinning från det platta taket., säger Linda Gravell och rycker känslorna tillbaka till nuet. Hon pekar också ut hur golvet i skiffer fortsätter ut genom glasdörrarna vidare in i skogen. Ute och inne flyter ihop. – Vi har vattenburen golvvärme och spotlights i taket som inte är original, säger Linda Gravell och pekar även ut en plåtlucka i golvet som döljer den lilla kubformade gropen i golvet som innehåller mull. – Från början var den öppen, men när folk skulle gå runt kistan hände det att de snubblade och att rullato-

Tallskogen har inga problem att ta sig in via de höga fönstren.

Löftets kapell har fått ge rum åt kontorsytor.

rer körde ner där, så nu öppnas den bara när den ska användas, säger Linda Gravell. Genom fönstret skymtar den lilla byggnaden där de anhöriga kan samla sig i väntan på det sista farvälet. På den gamla trädörren gapar en stor kvadrat i en annan nyans. – Där satt tills i sommar plaketten som visade att krematoriet fick Kasper Salinpriset 1965, säger Linda Gravell. I somras tyckte någon att det var idé att stjäla den gamla bronsplattan. – Jag har inte kommit över det än, säger Linda Gravell.

Ingången till Eviga Livets kapell med väntrummet till höger. Snön döljer skiffergolvet som leder in i kapellet.

Krematoriet heter Skogsljus och en solig dag som denna gör den verkligen skäl för namnet.

Linda Gravell, arbetsledare på Gävle Krematorium har mycket att berätta för Tidskriften Betongs chefredaktör Roger Andersson.

En vit kista beklädd med röda rosor rullas varsamt på plats som ett avsked och en påminnelse att tiden har ett slut. Så även vår tid i Skogsljus. Kantorn börjar spela ”Det går en vind över vindens ängar”, ett sista insugande av den starka synen och så ut i kylan. Det tåras.

TIDSKRIFTEN BETONG SEX STÄDER

MIKAEL BROENGS kontor är tapetserat med gamla tidningsklipp av en ung hockeyspelare. ”Broeng avgjorde mot Djurgården”. Lite solblekt med åren, precis som Mikael. Skridskorna på hyllan, nu är det betong som gäller. – Jag blev betongare i gymnasiet, men sen drog jag till Stockholm för att spela hockey och blev kvar där i

tolv år. Då blev det ingen betong, mer Coca-Cola, säger Mikael Broeng som varvade spel i Brinken med säljarbete på Pripps. Nu är han en av fyra anställda på Betongindustris fabrik på Utmarksvägen 30 som blandar ungefär 24 000 kubikmeter betong per år. – Vi har stora industrier runtomkring, säger Mikael Broeng och pekar ut väderstrecken för Skutskär, Ovako, Sandvik, Korsnäs och Gävle Hamn. – Det byggs hela tiden om och byggs till, så där går mycket betong, säger Mikael Broeng. Mest säljer de GlättBI C 28/35. – Ungefär 50 procent blir det, den har halverad

1. Vänthall 2. Innegård 3. ”Sakristia” 4. Musikerrum 5. Eviga livets kapell 6. Uppståndelsens kapell 7. Löftets kapell (kontor, tidigare bisättningskapell) 8. Öppen ljusgård 9. Omklädningsrum 10. Rum för utlämning av urnor 11. Garage (tillbyggt) 12. Kontor 13. Bisättningsrum (tillbyggt) 14. Kransrum 15. Förråd 16. Hiss 17. Personalutrymme/lunchrum

TIDSKRIFTEN BETONG SEX STÄDER

Furun i taket har gulnat med åren. Notera avsaknaden av lister i mötet mellan betongmosaikgolvet och den brädformsgjutna väggen.

brinntid och är populär. Självkompakterande betong har inte slagit igenom, de flesta kunderna tycker den är för hård att arbeta med. Fast å andra sidan har vi två, tre kunder som bara kör självkompakterande, säger Mikael Broeng. Mikael tillbringar ofta förmiddagarna ute hos kunderna. Det känns viktigt, även om det är en liten privatgjutning. – Är det privatkund som byggt formen själv vill jag gärna kolla den innan vi fyller betongen. Det är ju en stor investering för dem och det skulle vara väldigt tråkigt om det gick fel, säger Mikael Broeng. Kaffet smakar byggbod och trägolvet sviktar. Håkan Ahlm kommer upp för trappan och hejar kort. Då har vi träffat hälften av Betongindustris spelartrupp i Gävle. Ola Skoglund är skadad och Jan Lindblad på offensiv ute i staden.

Mikael Broeng är Betongindustris man i Gävle.

Jag blev betongare i gymnasiet, men sen drog jag till Stockholm för att spela hockey och blev kvar där i tolv år. Mikael Broeng funderar över vilka gjutningar han minns bäst. – Vi göt fundament till ett vindkraftverk där vi hade 17 bilar och två pumpar igång. 600 kubikmeter. Bilarna fick åka på en pråm i 20 minuter till pumparna som också stod på pråmar, säger Mikael Broeng. Han minns också när 800 kubikmeter skulle levereras till en bro i närheten. – Vi hade åtta bilar igång som körde dygnet runt. Då fick fabrikerna i Borlänge och Uppsala stå på standby ifall något strulade. Men det funkade, säger Mikael Broeng.

TIDSKRIFTEN BETONG SEX STÄDER

GÄVLE HAR ruvat på många intressanta varumärken genom åren som sysselsatt de drygt 70 000 invånarna. Kockens kryddor, Läkerol och Ahlgrens bilar har alla en plats i gävlebornas hjärtan, även om tillverkningen har

lagts ner. Kvar finns Gevalia. Och Brynäs, som blivit svenska mästare i hockey 13 gånger, endast Djurgården med 16 titlar har fler. Nu har även Mackmyra sällat sig till de starka märkena. Mackmyra låter som ett perfekt konstruerat namn för whisky där ”mac” och ”myra” för tankarna till Skottland, friskt vatten och kornfält. Men Mackmyra fanns redan på 1500-talet som en liten by med ett järnbruk. Idag börjar det bli en whiskyby dit whiskytillverkaren Mackmyra ska få spritturister att vallfärda, äta lunch och spendera pengar. Och köpa whisky, fast då får man vänta. – Vi har inte tillstånd att sälja whisky här tyvärr, säger Hans Rombo, destillatör på Mackmyra. Istället får man köpa ett helt eget fat och toppa upp på flaska själv. Helst utomlands, då är skatten lägre. – Många kända whiskysorter lagras på 200-litersfat,

Lantmännens gamla betongsilo ska bli 50 bostäder.

BETONGBUFFÉ I GÄVLE

Betong som staffli, kanske det…

Nians parkeringsgarage med sin effektfulla betong.

ENGELSKA SKOLAN

ligger Engelska skolan som tidigare inhyste Statens institut för byggforskning och ritades 1976 av Ahlséngruppen Byggnaden består av tre delar där den mittersta i betong är den mest sevärda. De råa betongytorna har målats i vad som ser ut som stora penselstreck. Får en att fundera om det är effektfullt eller bara överdrivet.

TIDSKRIFTEN BETONG SEX STÄDER

PÅ SJÖTULLSGATAN 3

GÄVLE STRAND

eget Hammarby Sjöstad där ön Alderholmen har fyllts med attraktiva bostäder och blivit Gävle Strand. Vackra betonghus med sjönära terrasser fyller ön och högst reser sig Fullriggaren som är ett 13 våningar högt bostadshus med 29 hyreslägenheter. Högst upp ligger en restaurang med skybar. Längst ut mor havet ligger Lantmännens 40 meter höga spannmålssilo som väntar på att få bli lägenheter. En köpare väntar på detaljplan som innebär 50 lägenheter. Eftersom Alderholmen är en ö kallar han det Gävles Manhattan. GÄVLE HAR SITT

BILTEMA

på Ingenjörsgatan 9 ser ut som alla andra av Biltemas 120 butiker i Norden. Men de var först med sina prefabricerade betongväggar med titandioxid som renar sig själva. Hur det går till? Jo, titandioxiden omvandlar syre och vattenånga som finns i luften till fria radikaler som förenar sig med organiska föreningar och kväveoxider som förorenar fasaden som sen sköljs bort med regnvattnet. Betongleverantör är Strängbetong. BILTEMAS BUTIK

ÖSTER

även haft sitt problemområde. På Öster byggdes runt 1970 ett område med lamellhus på 2–3 våningar och fyra punkthus i åtta våningar. Området drabbades av ett stort utanförskap enligt definitionen att sysselsättningen låg under 60 procent för personer mellan 20 och 64 år och att att niondeklassare som går ut skolan med fullständiga betyg ligger under 70 procent. Hela 13 procent av lägenheterna stod tomma och det var hit flyktingarna kom eftersom det var här det fanns bostäder. Fastighetsägaren Gavlegårdarna satsade dock 150 miljoner kronor mellan åren 2003-2007 och bytte bland annat ut tegelfasaderna mot puts och byggde på två våningar med bostäder och förråd. Idag är alla lägenheter uthyrda. GÄVLE HAR

Östers 70-talshus före och efter den stora renoveringen. TIDSKRIFTEN BETONG SEX STÄDER

Det höga betonghuset där Mackmyra tillverkar sin whisky är ritat av Thomas Eriksson arkitekter. Betongmästarna har levererat betongen.

TIDSKRIFTEN BETONG SEX STÄDER

Priserna på ett fat varierar mellan ca 15 000- 30 000 kr. Då får man 40 flaskor á 0,5 liter.

men vi har kommit fram till att 30-litersfat får whiskyn att mogna fortare, säger Hans Rombo. 30-litersfaten kan köpas i fyra varianter, bourbon, sherry, gravity och rolls-rollsen: svensk ek som ger den mörkaste färgen, kraftigt kolat för att smakerna i träfibrerna ska komma fram. Sen kan faten fyllas med den whisky man föredrar. Rökig, som är dyrare ju rökigare du vill ha eftersom det kräver mer malt, eller mer fruktig, som är lite billigare. – Elegant kallar vi den orökta. Den rökiga finns i två varianter, säger Hans Rombo. Han rör sig vant mellan våningarna i världens första gravitationsdestilleri som öppnades 2011. Ett betonghus i sju våningar där whiskyn får rinna genom våningarna och genomgå sina olika steg för att tappas i bottenvåningen. Hans visar malt i olika former, var det kokas, hur det rinner vidare och var det till slut rinner fram som en genomskinlig vätska med 63 procent alkohol. Han tappar upp ett luktprov, varje sats genomgår ett sånt av luktutbildad personal. – Färgen får den vid lagringen, beroende på vilket

fat det lagras på. Gnid in det i händerna så kommer röklukten fram, säger Hans Rombo. Under lagringen minskar alkoholhalten till 57 procent. – Det är änglarna som tar resten, säger Hans Rombo. Och efter en liten utomhuspromenad bort till betongbunkern där faten lagras förstår man. Alkoholångorna studsar mot en. Änglarna suger i sig och det tåras även här. – Vi har faktiskt gjort alkoholtester, många kör bil till jobbet och var lite rädda för ångorna, men det är ingen risk att man blir påverkad, säger Hans Rombo. Här ligger faten på rad och färgar till sig. Tre år, minst. – Det är gränsen för att det ska kallas whisky, eftersom vi har små fat går processen fortare. Så det är missvisande att säga att whisky som är tolvårig är mognare, det beror på hur stort fat den lagrats på, säger Hans Rombo. De runda träfaten ligger uppmärkta i rader från golv till tak och den råa betongen i bakgrunden blir en snygg kuliss. Ser ut som en framsidesbild. ◆

Av ROGER ANDERSSON Bild Boel Ferm

Vimmel

Tidskriften Betongs redaktion presenterar sig. Carina Tyskbo, kreativ redaktör ger teknisk redaktör Johan Silfwerbrand en keps. Webbredaktör Maria Marteleur och chefredaktör Roger Andersson är redan försedda.

Sten Forsström, Sweco och Philip Bergerhoff, Byggfenomen är båda med i redaktionsrådet.

Ägarna till Betong Media representerades av Malin Löfsjögård, Svensk Betong och Magnus Ohlsson, Cementa.

Ola Månsson, Sveriges Byggindustrier och Fredrik Winberg, Byggmaterialindustrierna. Grattis Jenny Almersdotter, art director, till den nya formen. Kram från chefredaktör Roger Andersson.

Soulbandet Tamara Prezz fanns på plats och ramade in kvällen.

Tove Adman, betongdesigner och Micael Appelgren, Maskinentreprenörerna.

Mats Björs, fd Betongdirektör, Olof Johansson, Samhällsbyggarna och Mikael Hallgren, Tyréns och Årets Betongkonstruktör.

KTH-studenterna Olivia Säfström, Lovisa Wäng och Charlie Persson.

Skön Betong

Vi firar vår nya form TIDSKRIFTEN BETONG VIMMEL

Den 4 februari firade Tidskriften Betong sin nya design med ett releaseparty i Ljusgården på Storgatan 19 i Stockholm. 100 gäster skålade in den nya formen och fick smygläsa tidskriften innan den nådde prenumeranterna. Trogna läsare, Betongklubbens medlemmar och kollegor i branschen minglade runt, drack champagne och pratade tidning.

Miljö

Text MARGARETA REDLUND LANINGE Foto UPPSALAHEM

Sol betong miljön och

för

TIDSKRIFTEN BETONG MILJÖ

Redan när Frodeparken i Uppsala projekterades var miljötänket och smarta energilösningar i fokus. Resultatet har blivit ett bostadshus med solceller i fasaden och en bakomliggande tung betongstomme som lagrar värmen.

I UPPSALA RÅDER stor bostadsbrist. 92 000 står i stans bostadskö varav 20 000 är aktiva. Därför är nyuppförda Frodeparken i centrala Uppsala med 70 hyreslägenheter ett välkommet tillskott. Bostadshuset ligger mycket centralt nära järnvägsstationen och bara 15 minuters tågresa till Arlanda och ingår i Uppsalahems fastighetsbestånd. När bostadshuset projekterades var målet att få en mycket energisnål byggnad med en energiåtgång på 50 kWh per kvadratmeter och år. Dessutom skulle den vara estetiskt tilltalande. År 2006 vann White den ar-

kitekttävling Uppsala kommun arrangerade. Sju år senare, i april 2014, invigde dåvarande bostadsminister Steffan Attefall, Frodeparken som är Uppsalas första Svanen-märkta bostadshus, har Nordens största solcellsfasad i bostadshus och vinnare av Skanskas Gröna Framtidshuset. Det unika med byggnaden är de drygt 1 200 solcellspanelerna, som är integrerade i fasaderna och utvecklade vid Uppsala universitet. De producerar 70 000 kWh per år och täcker 60 procent av fastighetens behov av el för uppvärmning, hissar, belysning,

TIDSKRIFTEN BETONG MILJÖ

Frodeparken nominerades till Årets Miljöpris 2014 av Tidskriften Betong, priset vanns dock av Rosenborg 3.

FRODEPARKEN

TIDSKRIFTEN BETONG MILJÖ

Byggherre: Uppsalahem. Arkitekt: White med Mats Egelius som ansvarig arkitekt. Konstruktör: Ramböll, Uppsala. Totalentreprenör: Skanska. Stomleverantör: UPB. Yta sollcellsfasaden: 675 m2. Elproduktion per år: 70 000 kWh. Antal hyresrätter: 70 st.

ventilation med mera. Dessutom har bland annat LED-belysning installerats, vilket ytterligare bidrar till lägre energiförbrukning. Den 90 meter långa byggnaden är böjd och bildar en välvd skärm mot järnvägen och stationsområdet. Byggnaden ger ett nästan futuristiskt intryck med sin särpräglade arkitektur, där de integrerade solpanelerna är en del av uttrycket. För den oinvigde ser den svarta fasaden ut att vara av glas, så väl smälter solcellspanelerna in i arkitekturen. – Husets elliptiska form lämpar sig väldigt väl för solpaneler som gör att solcellerna belyses under en längre tid liksom att det sydvästra läget ger mycket sol. Vi är nöjda och otroligt stolta över slutresultatet, som säkerligen kommer att uppmärksammas även internationellt, säger byggchef Lars-Gunnar Sjöö, Uppsalahem. Solceller placeras normalt på hustak. Men i Frodeparken tänkte man annorlunda. På fasaden mot syd/ sydväst har solceller monterats på ramverk, som i sin tur är fastsatta som ett rutnät på den bakomliggande betongstommen. Solceller och tung betongstomme är en bra kombination som ger låg energiförbrukning. Solcellerna, 600 x 1 200 millimater stora, tar upp solstrålarnas värme och värmer den bakomliggande stommen. Värmen lagras och utnyttjas sedan under dygnets kyliga timmar. Den tunga betongstommen av håldäck och sandwichelement av betong har ytterligare en funktion förutom att vara värmelagrande. Den ger en bra ljudisolering, vilket behövs för att inte ljudet från tågtrafiken ska störa inne i lägenheterna.

Frodeparken är uppförd som ett samverkansprojekt/partnering mellan Uppsalahem, Skanska och underentreprenörerna. – Att lösa solcellsfasadens utformning med hänsyn till kvalitet, tid och montering var en utmaning. Men alla problem löstes i samförstånd med beställaren Uppsalahem och övriga parter, säger projektchef Mathias Eriksson, Skanska. – Att vi nominerades till Tidskriften Betongs tävling Årets Miljöpris hoppas jag beror på att vi vågade använda tekniken med solceller och att vi tillsammans med Uppsalahem vill vara nummer ett avseende grönt byggande, säger Mattias Eriksson. ATT FRODEPARKEN är Svanenmärkt innebär bland annat att Skanska under hela byggtiden jobbat med miljöfrågor att det varit en grön arbetsplats där sophantering, energifrågor, arbetsmiljö etc följt Skanskas interna miljöregler. Frodeparkens läge alldeles vid järnvägen gör att det krävdes en omfattande sanering av marken. Tidigare fanns här en rangerbangård och bland annat har träsliprarna från järnvägen förorenat marken. För att ge plats för källare och garage har man schaktat åtta meter ner i backen. Massorna har sänts till deponi för sanering och nytt fyllnadsmaterial har använts vid återfyllningen. Det finns mer miljötänk i Frodeparken. Förskolan i bottenplanet har mycket naturmaterial både i inredning och i lekredskap, konstgräs utanför förskolan förlänger utomhussäsongen och en kälkbacke bidrar till leklusten. ◆

Återblick

Text KRISTIN MÖRCK Illustration SOFIE MARKLUND

Med svett och

stolthet TIDSKRIFTEN BETONG ÅTERBLICK

I drygt hundra år har betongarbetare byggt vårt land – med svett och möda, men också med livet som insats. Tidskriften Betong åker på en resa genom historien.

TIDSKRIFTEN BETONG INBLICK

TIDSKRIFTEN BETONG ÅTERBLICK

ÅRET ÄR 2015 och det sägs att Stockholm växer med två busslaster varje dag. Trängseln, bostadsbristen och de höga priserna är på allas läppar och det är bråttom att få fram nya markplättar att bygga på. Marcus najar armeringsnät i snabb takt och ser ut över motorvägen, där morgonsömniga bilister fastnat i dagens första köer in mot stan. – Det går inte snabbt det där, ropar Erik och blinkar när han skyndar förbi. Det blir en kort frukostrast idag. Betongen kommer nästa vecka och än är det mycket kvar att göra innan gjutningen kan börja. Marcus tar några skedar köttgryta och känner hur värmen sprider sig i kroppen.

Hundra år tidigare blickar Gottfrid ut över Skurusundet och fyller lungorna med frisk havsluft. Bakom honom sprider sig ett frätande damm när trätunnor lyfts upp och cement tippas ner i betongblandarna. Det är en orons år. Kriget som alla trodde skulle bli en kortvarig parentes har förvandlats till ett ihärdigt och blodigt ställningskrig. I Sverige stiger priserna och arbetarna har svårt att få lönen att räcka till. Dessutom har byggandet stannat upp och många har inte längre något jobb att gå till. Det är illa nu, men det ska snart bli etter värre. Att det är farligt att jobba på byggen har Gottfrid fått lära sig. Flera gånger har han sett armar och ben krossas när byggställningar gett vika och dragit med sig mannarna i fallet. Det här är tiden då olyckor betraktas som något näst intill oundvikligt. Facket arbetar för att skadade arbetare ska få ersättning, snarare än för att få arbetsgivare att garantera deras säkerhet. Gottfrid har haft turen på sin sida och klarat sig utan allvarliga skador. Men de långa dagarna med tunga lyft och betongfyllda skottkärror har tärt på hans 30-åriga kropp. När dagen är slut går han hem mot Södermalm. Bakom de fallfärdiga planken hörs barn som skriker och råttor som prasslar i soporna. Hemma väntar Hilma, Axel, Erik, Anna och lilla Karin. Det blir stekt sill till middag. Krigets mat. Marcus tar ut sina mackor ur kylen och sätter sig vid det långa bordet i byggboden. Alex, Fredrik och Jonna pratar om helgen. Jonna ska träna sin hund i agility.

När dagen är slut går han hem mot Södermalm. Bakom de fallfärdiga planken hörs barn som skriker och råttor som prasslar i soporna... Alex ska som vanligt hänga på Stureplan. Själv ska han röja i garaget, storhandla – och leka med Felicia såklart. Det har börjat dugga när han kommer ut igen. Han försöker ta det lugnt när han placerar ut järnen. Med stressen ökar olycksrisken och det gäller att alltid tänka efter före. Trots hjälmar, säkerhetsföreskrifter och skyddsglasögon sker det fortfarande allvarliga olyckor på svenska byggen. Pressade byggtider, priskrig och outbildad arbetskraft gör sitt till. Men Marcus skulle aldrig i livet byta bort det här. Trots att tröttheten söver honom framför TV:n varje kväll vill han inte göra något annat. Han bygger något som består. Han ser staden växa. Gottfrid har tagit sig till brofästet. Hungern river och ryter som en ilsken tiger i magen men han vill ändå vara med. Längst fram står kungen i tyrolerhatt och lyssnar på civilingenjör Axel Björkman som berättar om det nya valvformade underverket, byggt i stark och underhållsfri betong. Under folkets applåder klipper kungen bandet och hoppar sedan snabbt in i bilen och kör över den långa bron mot jaktmarkerna på Värmdö. Det sägs att Skurubron är Nordeuropas modernaste bro. Från Gottfrids bröst skruvar sig en pirrande spiral av stolthet. Tiden flyr. Världskriget tar äntligen slut men kommer alltför snart att ersättas av ett nytt och lika förödande krig. 1919 införs åtta timmars arbetsdag. Under tidigt 1930-tal kommer den vibrerade betongen och en ny arbetsskada ser dagens ljus: vita fingrar. Några år senare mister 18 byggnadsarbetare livet när Sandöbron under pågående gjutning störtar ner i Ångermanälven. På 50-talet blir maskinerna allt vanligare och grovarbeta-

re blir kvalificerade betongarbetare. På 60och 70-talet ser de till att bygga bort storstädernas akuta bostadsbrist. Marcus samlar ihop sina saker. Arbetsdagen är slut och han vill snabbt komma hem. Hjälmen hängs på kroken. Skorna luktar fukt. Vid Slussenterminalen är det trängsel. Avgångarna på tidtabellsskylten blinkar snabbt och under den står brödkillen och säljer bullar och wienerbröd till helgens fikastunder. Marcus hoppar in i 445:an precis innan dörrarna stängs. När bussen passerar Skurubron och svänger av mot Björknäs kan han åter andas. Det är bråttom, för på dagis väntar Felicia och rastlösa fröknar som vill ta helg. Han och Felicia går hand i hand hela vägen hem. Felicia pratar i tvära kast. Marcus försöker vara där, men kommande veckas tandläkarbesök och föräldramöte knackar envist på. – Det blir taco och TV i kväll, tycker du inte? frågar han sedan. Felicia ler. ◆ Tack till: Betongarbetaren Kim Johansson, byggnadsantikvarie Sven Olof Ahlberg ochfackförbundet Byggnads.

Text: ANDERS RÖNNEBLAD, Cementa och ordförande i Hållbarhetsrådet

Betongföreningen

Betong i certifierade byggnader är framtiden Mer än 70 procent av alla miljöcertifierade byggnader har betongstomme, enligt en undersökning. Dessutom utvecklas miljöcertifieringssystemen kontinuerligt. Därför måste Hållbarhetsrådet vara på tårna med uppdateringar. 2005 CERTIFIERADES den första byggnaden i Sverige enligt GreenBuilding. Intresset för miljöcertifieringar tog sedan fart och antalet miljöcertifierade byggnader har ökat avsevärt. För att visa på möjligheterna med betong startade Betongföreningens Hållbarhetsråd ett projekt med att ta fram vägledningar för hållbart byggande i betong. Med hjälp av finansiering från SBUF, Cementa och Svensk Betong resulterade projektet i fyra vägledningar som publicerades 2013. Skrifterna innehåller grundläggande sammanställningar om betong ur hållbarhetssynpunkt och är kopplade till kraven i miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och LEED. Vägledningarna har visat sig bli mycket uppskattade och efterfrågade och kan beställas i tryckt format eller laddas ner gratis från Betongföreningens hemsida. En naturlig utveckling är att miljöcertifieringssystemen utvecklas med nya och omformulerade krav. En ny version av LEED kom 2014 och SGBC startar nu upp arbetet med en ny version av Miljöbyggnad. En trend man kan se är att livscykelanalys av byggnader kommer in i systemen. En annan nyhet är att Föreningen för Byggvarudeklarationer kommit med ett förslag till ny Byggvarudeklaration, BVD 4, där det finns möjlighet för tillverkare att lämna fakta som efterfrågas vid

miljöcertifiering. Mycket talar alltså för ökad efterfrågan på data kopplade till miljöcertifieringssystemen. Därför tycker vi i Hållbarhetsrådet att det är viktigt att vägledningarna uppdateras i takt med certifieringssystemen. En uppdatering av LEED-vägledningen pågår därför just nu och en ny version väntas komma i vår. Företaget Piacon har genomfört en studie av de hittills miljöcertifierade projekten i Sverige för att få en bild av vilka typer av byggnader som certifierats enligt respektive system samt för att undersöka vilka stommaterial som använts i certifierade projekt. Studien är baserad på projekt som finns med på de listor som finns offentliggjorda för respektive system. Av totalt 157 projekt kunde fakta om stommaterial inhämtas för 129 projekt, vilket betyder att de redovisade resultaten för stommaterial är baserade på 82 procent av totalt antal certifierade projekt. Om man istället räknar yta är svarsfrekvensen 90 procent. Studien visar att mer än 70 procent av alla certifierade projekt, helt eller delvis, har stomme med betong. Av de byggnader som erhållit de allra högsta betygen i de genomförda certifieringarna har de flesta betongstomme. Det bekräftar att betongen bidrar positivt till många kriterier i systemen och att det är ett material som klarar höga krav ur många miljöaspekter. ◆

Våra nya medlemmar

Just nu! Hållbarhetsrådet: Nästa möte hålls i anslutning till föreningens årsmöte den 28 april. Då redovisas flera av våra slutförda arbeten och vi ger er en möjlighet att komma med inspel på vad ni vill att rådet ska arbeta med härnäst. Ni anmäler er ni via betongforeningen.se Programråd Väst: Under våren eller sommaren arrangeras ett seminarium om nya bindemedel och uttorkning samt ett studiebesök vid Marieholmsförbindelsen. Besöket vid Marieholmsförbindelsen kommer denna gång att koncentreras på den nya järnvägsbron. Rådet för Estetik: Ordnar program i Paris under World of Concrete-veckan 2025 april. Anmäl er på hemsidan. Programråd Syd: I programråd Syd avtackar vi Christer Nilsson före detta Strängbetong för hans insatser i rådet och hälsar Marcus Björk, Strängbetong välkommen som ny medlem. I april blir det studiebesök på en skola på Limhamn där man använder sig av fiberbetong. Detta som en uppföljning av seminariet vi hade 23 februari om föreningens nya skrift om dimensionering av fiberbetong. I juni blir det ett studiebesök till Cityringen i Köpenhamn. Kommissionen Betong och brand: Det har nu gått några år sedan Betongföreningen publicerade sin kommittérapport om betong och brand. Rapporten innehöll ett antal förslag på fortsatt forskning. Ett av dem är nu på väg att genomföras. Det handlar om utveckling av en enklare provningsmetod för att rangordna olika betonger med hänsyn till deras risk för brandspjälkning. En ansökan har lämnats in till SBUF och diskussioner förs med bland andra Trafikverket för att finna samfinansiering. Seniorrådet: Christer Ljungkrantz hälsas välkommen som ny medlem. Läs mer och anmäl er till aktiviteter på www.betongforeningen.se

TIDSKRIFTEN BETONG BETONGFÖRENINGEN

Nadia Al-Ayish, CBI Betonginstitutet, Jonas Andersson, Mikael Blombäck, Prefabmästarna Sverige, Lisen Edlund, Skanska Stomsystem, Samir El Mourabit (Student), Sandra Elstig, NCC Construction, Håkan Eriksson, GeoMind, Florentina Farcas, Thomas Forsberg, Jakob Gunnarsson, Mikael Holmström, Gabriel Johansson, CBI Betonginstitutet, Christer Josefsson, Ljusdals Väg & Schakt, Hamid Karami, Eric Lindell, Jan Erik Lindqvist, CBI Betonginstitutet, Jörgen Malmström, Skanska Asfalt och Betong, Mikael Nilsson, Kallax Bygg, Katalin Orosz, Adam Persson, CBI Betonginstitutet, Anders Sagemo, Port Engineering Göteborg, Stefan Sandin, Peter Simonsson, Alf Stenman, Peter Sundberg, Altaf Yasin Tarid (Student), Sofia Utsi och Lars Wikström.

En kartläggning utförd av Piacon 2014 visar att mer än 70% av alla miljöcertifierade projekt har betong i stommen.

Teknikkrönika

# 2 – April 2015

Att Slussen kunde byggas om till högertrafik brukar omtalas som så förutseende och så genialiskt...

Hållbarheten slussas vidare TIDEN OCH TIDENS gång har alltid fascinerat mig. Under några veckor kring årsskiftet fick jag nöjet att fördjupa mig litet mer i stockholmska Slussen. Tage William-Olssons skapelse från 1935 har ju fått så mycket beröm. Enligt Skönhetsrådet imponerades till och med le Courbusier. Slussenanläggningen var nyskapande i sitt sätt att hantera trafikflödena genom denna under sju sekel så viktiga knutpunkt. Att Slussen kunde byggas om till högertrafik brukar omtalas som så förutseende och så genialiskt, men så röstade svenska folket nej i en folkomröstning 1955. Tolv år senare infördes högertrafiken ändå. Stockholms stads nya politiska ledning stoppade allt arbete med Slussen direkt efter valet i höstas och tillsatte en utredning. Det är i den utredningen jag medverkat. Min uppgift var att utreda Slussens tekniska status genom att gå igenom ett antal rapporter och andra dokument. Av handlingarna framgår tydligt att skadorna på Slussen var omfattande redan på 1980-talet då Slussen bara var 50 år. 45 procent av hela Slussenområdet är grundlagt på så kallade Frankipålar som inte var utprovade för de mycket komplicerade markförhållandena som gäller för området, särskilt på Saltsjösidan. Sättningarna, som observerades tidigt, ökar med upp till fyra millimeter per år och har som mest nått 250 millimeter. Jag har frågat min pappa Carl-Helmer Silfwerbrand, som ägnade nästan hela sitt yrkesverksamma liv åt Stockholms gatukontor

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIKKRÖNIKA

Permeabel betong mot översvämningar

JUST NU pågår ett forskningsprojekt där gators genomsläpplighet undersöks, vilket behövs då översvämningarna ökar. Syftet med projektet är att hitta markstensbeläggningar som snabbt kan ta hand om stora mängder vatten och successivt leda bort det. Ändrad grundläggning där vissa fyllnadsmaterial exkluderas och glesare stenläggning är några idéer som provas. VTI genomför

utmattningsprov där ett hjul körs 140 000 gånger över några olika beläggningar. Projektet finansieras av bland andra Vinnova.

och arbetat med både tunnelbaneutbyggnaden och brokonstruktioner, vilken livslängd man tänkte sig på 1960-talet. Han svarade att det var enkelt, man byggde bara så bra man kunde. Nu handlar allt byggande om beständighet, livslängd och hållbarhet. I en av teknikartiklarna presenteras den nya betongstandarden. I den tar man nya grepp kring beständighet och hållbarhet i och med en öppning mot användning av blandcement där delar av cementet byts ut mot restmaterial som flygaska, silika och slagg. Vi skall alltså kunna nå samma goda livslängd som vi varit vana vid i minst 20 år men utan att använda lika mycket cement. Utnyttjar vi all vår kunskap kring betongproportionering för beständighet, rejäla täckskikt, bästa möjliga produktionsteknik och ett förebyggande brounderhåll värt namnet bör vi kunna bygga en ny slussapparat som håller i 150 år. Dagens Slussenanläggning måste rivas till mycket stora delar. Visst kan vi bygga en ny kopia av Slussen, men är Tage William-Olssons lösning från 1935 den optimala för den som skall fungera fram till 2170? Tidsperspektivet är 235 år eller sju generationer.

Johan Silfwerbrand, teknikredaktör

Täta gröna tak

Doktor i 3D-printing

DEN STORA utmaningen när växtlighet ska planteras ovanpå betongbjälklag är att få taken täta. Därför stöder Vinnova ett projekt som drivs av CBI Betonginstitutet där målet är nolltolerans mot läckage. Genom workshop ska ett forum skapas som kan leda fram till hållbara och attraktiva lösningar i internationell framkant som ska fungera i 100 år.

INTE BARA designers och arkitekter utan även betongindustrin kan ha stor nytta av 3D-printerteknologin, sa Helena Westerlind som just nu doktorerar i ämnet på KTH Arkitekturskolan vid en föreläsning på CBI-dagen den 12 mars. Men det handlar inte om att ersätta dagens gjutteknik med formbyggande utan att hitta nya sätt och uttryck med betong.

Teknik

Av STAFFAN CARLSTRÖM, Swerock, CARSTEN VOGT och KJELL WALLIN, Projektengagemang Foto KJELL WALLIN och LARS FOGELBERG

Hårda prov SJÄLVKOMPAKTERANDE UTMANING!

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

S 50

för SKB i Kapellskär

När elva meter höga stödmurselement skulle platsgjutas i Kapellskär ställdes frågan om självkompakterande betong skulle kunna användas. Risken för högt formtryck fick entreprenören att tveka. Men självkompakterande blev det.

STOCKHOLMS HAMN bygger ut Kapellskärs hamn. Bland annat utförs en ny hamnplan med hjälp av prefabricerade stödmurselement gjutna på arbetsplatsen som sedan sänks ned i vattnet på tio meters djup. Entreprenaden utförs av Boskalis, Swerock levererar betongen. Stödmurselementen som tillverkas på plats är 5,5 meter breda och elva meter höga. Väggtjockleken är endast 350 millimeter i kontrefort- och frontmur. Väggskivorna är delvis mycket tätt armerade. Den slanka konstruktionen i kombination med hög höjd och tät armering ställer mycket höga krav på betongmassan och utförandet vid gjutning av väggarna. Stödmurselementens bottenplatta gjuts

med konventionell vibrerad betong enligt allmänt vedertagen metodik och beskrivs inte närmare här. Gjutning av väggarna är dock avsevärt mera utmanande och för detta redogörs närmare nedan. Betongen som levereras till väggjutningen består av två kvaliteter, C40/50 vct 0,45 dmax 16 mm XS2/ XF1 som används i den nedre delen av elementet och en C40/50 vct 0,40 dmax 16 mm XS3/XF4 som används i den övre delen som hamnar i skvalpzonen. Kompletterat till dessa krav ska risken för temperatursprickor beaktas, varför en så låg cementhalt som möjligt var önskvärd, helst under 430 kg/m³. De allmänna kraven på betongen sammanställs i tabell 1.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

Uppstickande v채ggarmering till kajelementen.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

Baserat på erfarenheter från liknande gjutningar av höga och trånga konstruktioner med mycket armering så uppkom förslaget att använda SKB, självkompakterande betong. Initialt var detta inte ett alternativ, bland annat på grund av risken för höga formtryck. Betongleverantören hade dock andra erfarenheter från fabrikerna i Stockholmsområdet. Efter omläggningen från naturballast till krossad ballast från leverantörens bergtäkt i Gladö för cirka tre år sedan har man arbetat intensivt med att hitta de bästa sätten att producera betong med detta material. Arbetet har skett i nära samarbete med leverantörerna av ballast och tillsatsmedel. I allmänhet är det svårare att tillverka betong med endast krossballast (helkross) eftersom krossballast har en annan partikelstorleksfördelning och en annan kornform jämfört med naturballast. Om inte särskilda receptanpassningar och speciell proportioneringsteknik med hänsyn till krossballastens egenskaper används, leder det vanligtvis till en betongmassa med dålig arbetbarhet eller höga cementhalter. Detta är särskilt utpräglat vid tillverkning av SKB. Under tillverkning av cirka 500 000 kubikmeter betongmassa med krossballast från Gladö har betongleverantören kontinuerligt utvecklat sitt sätt att proportionera betong för att bättre kunna styra betongens egenskaper både i färskt och i hårdnat tillstånd. Man har haft särskiltfokus på att ändra sättet att arbeta med justering av stenhalten och med förändringar i stenmaterialets kornkurva. Man använder sig även av anpassade tillsatsmedel för att balansera och i ännu högre grad kunna styra de egenskaper man når med ballastproportioneringen. Erfarenheter från utvecklingsarbetet visar att proportioneringstekniken som används skapar en SKB med väldigt god rörlighet vid relativt moderata flytsättmått. Vid ett riktvärde på flytsättmått kring 650 millimeter fås en betong som bygger upp en tämligen stabil partikelstruktur på kort tid vilket har visat sig reducera formtrycket väsentligt. Samtidigt uppvisar konceptet mycket goda gjutegenskaper vilket bland annat resulterar i gjutningar utan gjutveck vid pallgjutning.

Gjutning av elementväggar.

Ett antal av kajelementen är nu nedsänkta och grundlagda på tio meters djup.

Betongleverantörens kunskap om betongmassans egenskaper med hänsyn till formtryck ökade väsentligt redan år 2012 då man tillsammans med Peab verkade för att förbättra produktiviteten vid gjutning av höga och trånga trågväggar. Mätningar av formtryck utfördes på arbetsplatsen, vilket gjorde att entreprenören kunde utnyttja betongmassans egenskaper optimalt och tillåta tämligen höga stighastigheter i formarna. Man har därefter upprepat detta förfarande med uppföljning av formtryck med mätning vid flera andra liknande gjutningar, med både konventionell vibrerad betong och SKB.

Vid tillverkning av SKB används ofta kalkfiller för att förändra viskositeten i den riktning man önskar. Betongleverantören använder Limus 40 som kompletterande filler i syfte att öka betongmassans andel finmaterial och erfarenheterna visar att man kan tillverka väl fungerande SKB då mängden filler och cement tillsammans överstiger ca 500 kg/m³. Utveckling av ballasttillverkning och ballasthantering i samarbete med ballastleverantören är andra moment som har arbetats igenom. Detta har resulterat i att det krossade materialet som är avsett för betongtillverkning har små egenskapsva-

Lyft av det första kajelementet med hjälp av pontonkran.

Koppling för lyft av 200 ton kajelement.

Färdigställda kajelement i väntan på lyft och nedsänkning.

ra utformad för att klara fullt hydrostatiskt vätsketryck från betongen. För en vägg som är elva meter hög skulle formen behöva dimensioneras för cirka 260 kN/ m2, vilket är både tekniskt svårt och ekonomiskt ogynnsamt. I praktiken använder man vanligtvis ett formsystem som klarar mindre formtryck än fullt hydrostatiskt tryck och begränsar stighastigheten för att utnyttja betongens tixotropi och tillstyvnad. I en repeterande produktion, som i föreliggande fall, är det även lämpligt att mäta formtrycket via krafterna i formstagen för att verifiera antaganden och höja säkerheten mot formkollaps.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

riationer och därmed möjliggörs det att tillverka en produkt med jämn kvalitet. Gjutning av de höga stödmurselementen genomförs höst- och vintertid 2014/15. Utmaningen är att gjuta höga trånga väggar med mycket armering och samtidigt balansera stighastighet mot aktuell forms egenskaper. Till dessa problem tillkommer önskemålet att kunna lyfta elementen relativt kort tid efter gjutning även vintertid men samtidigt hålla nere cementhalten för att minimera risken för uppkomst av temperatursprickor. För att kunna gjuta SKB utan att behöva ta hänsyn till formtryck skulle formen va-

Färdigställda kajelement i väntan på lyft och nedsänkning.

Formsystemet för gjutning av stödmurselementen är dimensionerat för 50 kN/m2 och man valde initialt att begränsa betongens stighastighet till en m/h. Beräknad gjuttid med hänsyn till stighöjder och formtryck blev därmed cirka tolv timmar. Mätning av formtryck via stagkraft genomfördes och verifierade att formtrycket blev lägre än förväntat. Betongtillverkarens sätt att proportionera betongen resulterar i en SKB som ger lågt formtryck. Genom tillsats av accelerator till betongen kunde formtrycket reduceras ytterligare.

Detta tillät att stighastigheten kunde ökas till två m/h, gjuttiden kortades alltså till 6-7 timmar. Mätningarna visade att formstagen utnyttjades till cirka 50 procent med denna stighastighet. För att kunna lyfta stödmurselementen krävs det en tryckhållfasthet av 30 MPa i betongen. Ett krav från produktionen var att uppnå denna hållfasthet även ner till -10°C i omgivningstemperatur. Att åstadkomma snabb hållfasthetstillväxt genom intäckning och tillförsel av värme är mycket kostsamt och praktiskt svårt att

Tabell 1: Krav betongen i stödmurselementen samt vald konsistens Bottenplatta

Vägg till LLW-1m

Vägg över LLW-1m

Hållfasthetsklass

C40/50

Cement

Anläggning

Exponeringsklass

XS2/XF1

XS3/XF4

Vct max

0,40

0,45

0,40

Lufthalt

–

4–6%

Konsistens

SKB SF2

Tabell 2: Testresultat för tryckhållfasthetsutveckling vid 7°C TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

Real tid (h)

Ekvivalent tidT20 (h)

Fcc (uppmätt) MPa

4,4

4,8

12,7

18,3

21,5

28,5

144

52,5

38,4

genomföra med aktuell geometri. Samtidigt skulle en sådan hantering skapa problem med temperatursprickor. En erfarenhetsbaserad gissning var att byte till SKB med hög sluthållfasthet i kombination med snabb tidig hållfasthetstillväxt skulle lösa problemet utan tillförsel av värme. Forskningsarbete och erfarenhet från tidigare projekt har visat att hållfasthetsutvecklingen är avsevärt mycket snabbare i aktuell typ av SKB, jämfört med traditionell betong. Orsaken till detta är sammansättningen med höga halter av kalkfiller och hög dosering av flytmedel. Kalkfiller påskyndar den tidiga cementhydratationen och bidrar därmed till tidig hållfasthetsutveckling. Ökad dispergering av cementet genom flytmedel ger en högre värmeutveckling och snabbare hållfasthetstillväxt. Provkuber göts och provades både i 20°C och vid lägre temperatur för att verifiera hållfasthetstillväxten och skapa beräkningsunderlag. Beräkningar baserade på aktuell betongs provade tryckhållfasthet (se tabell 2) visar att inga värmningsåtgärder behöver vidtas för att uppnå 30 MPa även vid kalla väderförhållanden. När hydratationen i de tunna väggarna avstannar (köldgrader i konstruktionen) efter cirka tre dygn har erforderlig styrka redan uppnåtts. Det sista stödmurselementet göts den 11 mars i år och det kan nu konstateras att resultatet avseende användning av detta SKB-koncept överträffar alla förväntningar gällande både kvalitets- och kostnadsmässiga aspekter. ◆

Teknik

Av ELISABETH HELSING, CBI Betonginstitutet & MARKUS PETERSON, Svensk Betong, Ordförande i SIS/TK190 Betong

Standardnyheter EN 206 PÅ SVENSKA!

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

B 56

Nu kommer standarden EN 206 i svensk översättning tillsammans med tillämpningsstandarden SS 137003. Den innehåller flera nyheter och här beskriver Markus Peterson och Elisabeth Hellsing några av dem.

BETONGSTANDARDEN EN 206-1[1] gavs först ut år 2000 och som resultat av ett omfattande revideringsarbete publicerades i december 2013 en ny version, nu kort och gott med beteckningen EN 206 [2]. Utöver en nödvändig uppdatering av existerande avsnitt är de stora nyheterna kompletteringar med några helt nya områden som nu blivit mogna för standardisering. Den engelskspråkiga versionen av EN 206 gavs ut som svensk standard redan 2013, men nu ges den inom kort ut i svensk översättning tillsammans med den svenska til�lämpningsstandarden SS 137003 [3] som behövt revideras i och med nya EN 206. I drygt ett års tid har standardiseringskommittén SIS/TK190 Betong arbetat med revidering av SS 137003. Även SIS/TK187 Ballast och SIS/TK185 Cement har varit involverade i arbetet eftersom SS 137003 också behandlar nationella krav på betongens delmaterial, som ballast och cement. Tanken var att nya SS 137003 skulle ha varit klar när övergångstiden för EN 206 gick ut i juni 2014. Så blev nu inte fal-

let bland annat på grund av frågetecken när det gäller vad som är tillåtet att inkludera i ett nationellt tillämpningsdokument med hänsyn till nya EU-förordningar och direktiv. Nu är dock SS 137003 fastställd och kommer att ges ut inom kort. Nya EN 206 innehåller en hel del nyheter och ändringar. Bland annat behandlas nu användning av fibrer i betongen och reglerna om självkompakterande betong från EN 206-9 har inkorporerats i standarden. Utvärderingskriterierna för luft och konsistens har ändrats. I denna artikel kommer särskilt att behandlas följande nya områden som även är aktuella för den svenska användningen: • Styrdiagram • Ballast av restbetong och rivningsmaterial • Konceptet likvärdig prestanda hos bindemedelskombinationer (EPCC) Utöver dessa ger EN 206 också möjlighet att införa ytterligare två koncept, konceptet likvärdig prestanda hos betong och konceptet likvärdig beständighet hos be-

tong. För att dessa koncept ska kunna införas krävs dock betydligt mer utredningsarbete, varför ett eventuellt införande i Sverige skjutits på framtiden. Gemensamt för alla dessa är att de är frivilliga alternativ, där man nationellt kan bestämma om de ska införas och därmed bli möjliga att utnyttja eller inte. Styrdiagram (på engelska control charts) är ett statistiskt verktyg för produktionsstyrning som nu introduceras i EN 206 och är tänkt att användas som rationella styrinstrument vid betongtillverkning eller för utvärdering av överensstämmelse avseende tryckhållfasthet. Det finns olika typer av styrdiagram, till exempel Shewhart-diagram och CUSUM-systemet [4]. Dessa metoder är väl etablerade inom andra tillverkningsindustrier men på betongområdet är det i princip bara Storbritannien som använt sig av dem och då enbart i produktionsstyrningen. För betongtillverkning förväntas CUSUM-diagram att bli den dominerande metoden för styrdiagram eftersom goda

färsk eller krossad restbetong. Om man vill använda större andel av ballast återvunnen ur färsk betong ska den sorteras och hanteras enligt vad som gäller för vanlig ballast. Vill man använda mer ballast av krossad restbetong ska reglerna för ballast av återvunna rivningsmaterial til�lämpas.

EN 206 ger bara rekommendationer för användning av ballast av återvunna rivningsmaterial, det vill säga material som använts i byggnadsverk. Egenskaperna hos denna typ av ballast, som även kan innehålla annat än krossad betong till exempel tegel, behandlas i ballaststandarden SS-EN 12620:2008 [6].

Tabell 1. Användning av ballast av återvunna rivningsmaterial

Typ av material

Exponeringsklasser XO

XC1, XC2

Ballast av återvunna rivningsmaterial typ A

50 %

30 %

Ballast av återvunna rivningsmaterial typ B

50 % b)

20 % b)

XC3, XC4, XS1, XD1, XF1, XA1

Alla andra

30 %

0 % a)

a) Upp till 30 % får användas om det utgörs av betong med minst samma hållfasthetsklass och som uppfyller kraven för aktuell exponeringsklass. b) Får inte användas i hållfasthetsklasser > C30/37 Anm: I % av den grova ballasten.

Figur 1. Exempel på produktionsstyrning med CUSUM-diagram. Eftersom de plottade CUSUM-värdena överstiger den övre varningslinjen betyder detta att avvikelsen mot målvärdet för hållfastheten blir för stor och att betongsammansättningen behöver korrigeras. Exempeldata hämtade från [4].

Figur 2. Exempel på kontroll av överensstämmelse med CUSUM-diagram. Eftersom alla CUSUM-värden ligger under (den streckade) kontrollinjen är kraven för aktuell hållfasthetsklass uppfyllda. Exempeldata hämtade från [4].

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

möjligheter ges att erhålla tidiga indikationer på att något i processen behöver justeras, även då variationerna är små. I CUSUM-diagram redovisas den kumulativa summan av skillnaden mellan uppmätt värde och målvärdet för processen, t.ex. tryckhållfastheten. För att få ännu snabbare utslag med CUSUM-systemet kan man till exempel utnyttja korttidsdata (normalt 7-dygnshållfasthet) eller betongfamiljer. Som gränslinjer används en så kallad V-mask (röd linje i fig. 1) som placeras på var sida om uppmätta data, med ledpunkten på det aktuella resultatet. Formen på V-masken beror på vilken statistisk marginal som accepteras och om det är fråga om produktionsstyrning (då varningslinjer används) eller utvärdering av överensstämmelse (då kontrollinjer används). Om någon punkt av plottade CUSUM-data hamnar utanför varningslinjerna indikerar det att processen behöver justeras. Värden utanför kontrollinjerna visar tydligt på att icke-överensstämmelse råder. För betongtillverkning kan det bli aktuellt med CUSUM-diagram för tre olika parametrar: medelhållfasthet, standardavvikelse och korrelationen mellan 7- och 28-dygnsdata. I figur 1 visas hur ett CUSUM-diagram kan se ut vid betongtillverkning för produktionsstyrning och i figur 2 för utvärdering av överensstämmelse [4]. I figur 1 överstiger de plottade CUSUM-värdena den övre varningslinjen när V-masken ligger på prov 26. Detta betyder att avvikelsen mot målvärdet för hållfastheten blir för stor vid prov 26 och att betongsammansättningen behöver korrigeras. Av figur 2 framgår det att alla plottade CUSUM-värden ligger under den övre kontrollinjen vilket betyder att den aktuella betongsammansättningen uppfyller kraven för överensstämmelse motsvararande aktuell hållfasthetsklass. Styrdiagram kan användas vid tillverkning av både fabriksbetong och förtillverkade element. De behandlas inte i SS 137003 eftersom inga tillägg anses behövas för svensk del. En utförligare beskrivning finns i CEN/TR 16369 [5]. Svensk Betong har i ett internt utvecklingsprojekt studerat hur betongtillverkare skulle kunna använda sig av styrdiagram i praktiken och tagit fram både ett PC-verktyg och en handbok. EN 206 ger regler för användning av färsk eller krossad restbetong från den egna produktionen. Upp till fem procent av all ballast får alltid utgöras av ballast från

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

Rekommendationerna i EN 206 har varit bas för de svenska reglerna för användningen. Regler ges för två klasser, typ A och typ B, som definieras i SS 137003 och skiljer sig åt beroende på vilka krav som ställs på beståndsdelar, renhet, densitetmed mera. Typ A innebär att högre krav ställs på ingående material än i typ B. I tabell 1 återges hur mycket ballast av återvunna rivningsmaterial som får användas i olika exponeringsklasser. Även de allmänna reglerna för förtillverkade betongelement, SS-EN 13369 [7] innehåller rekommendationer för ballast av återvunna material, vilka avviker något från rekommendationerna i EN 206. För svensk del kommer detta att harmoniseras genom att SS 137005 [8] som anger hur SS-EN 13369 ska tillämpas i Sverige, kommer att hänvisa helt till SS 137003 för detta. Flera aktörer har uttryckt önskemål om att återvunna material ska kunna utnyttjas mer i nyproduktion av byggnader, vilket även premieras i till exempel olika miljöcertifieringssystem för byggnader. Därför är detta ett område som nog kommer att växa betydligt de närmaste åren. EPCC (equivalent performance of combinations concept) är ett nytt alternativ till det i EN 206-1 och SS 137003 väletablerade konceptet med k-faktorer för silikastoft, flygaska och granulerad masugnsslagg. k-faktorerna ska beskriva tillsatsmaterialets effektivitet i förhållande till cement ur ett beständighetsperspektiv. Med EPCC är tanken att ett visst tillsatsmaterial som sätts till ett visst cement i betongblandaren ska likställas med om samma tillsatsmaterial ingår i samma proportioner i ett standardiserat cement. Detta motsvarar att effektivitetsfaktorn k sätts till 1, vilket för slagg och flygaska är betydligt högre än de k-värden som anges i EN 206 och SS137003. Detta gäller under förutsättning att man påvisar att denna specifika bindemedelskombination uppfyller samma krav när det gäller sammansättning, hållfasthetsklass och bindetid, som det cement det motsvarar. Fastställande och uppföljning av likvärdigheten ska utföras under tredjepartskontroll. Principen för konceptet beskrivs mycket kortfattat i EN 206 och mera utförligt i rapporten SIS-CEN/TR 16639 [9]. I nya SS 137003 ges både normativa regler och informativa rekommendationer för hur EPCC ska kunna tillämpas i Sverige, delvis baserat på ett koncept som används i Storbritannien.

I samband med anpassningen till nya EN 206 har även befintliga delar av SS137003 setts över. En stor del av övervägandena i revideringsarbetet har därför berört krav på beständighet hos betong, samt alkalisilikareaktivitet och frostresistens hos ballast. Det förekom många intensiva diskussioner inom arbetsgruppen och även med andra experter inblandade när det gäller vilka delmaterial och vilka mängder av dem som kan accepteras i olika exponeringsklasser. När det gäller kloridklasserna, XD och XS, rådde enighet om att det var möjligt att utöka antalet cement och mängderna tillsatsmaterial. När det gäller frostklasserna gick meningarna mer isär, och kommittén beslutade därför att i denna revidering inte göra mer än marginella förändringar. Detta motiveras främst av icke-entydiga försöksresultat när det gäller karbonatiseringens inverkan på blandcements salt-frostresistens. Från SIS-CEN/TR 16349 [10] har en kategorisering av omgivningen med hänsyn till risken för skadliga alkalisilikareaktioner hämtats, i vilken miljön indelas i E1 (skyddad från fukt), E2 (fuktutsatt)och E3 (fuktutsatt med förvärrande faktorer, t.ex. klorider). Denna kategorisering används som grund för krav på ballastens motstånd mot alkalisilikareaktioner. Vid användning i betong för E1 ställs inga särskilda krav alls. Vid användning i E2 och E3 ska alltid först en kvantitativ petrografisk analys utföras. Finner man då flinta, opal, amorf kvarts eller dylikt ska ballasten alltid utredas ytterligare, genom provning med en NT Build-metod eller motsvarande. Finns det mer än 15 procent potentiellt eller långsamt reaktiva bergarter kan man för E2 klara sig utan provning om alkalihalten i betongen begränsas till 3 kg/m3 eller ett lågalkaliskt CEM II eller CEM III (enligt SS 134203 [11]) används. I andra fall i E2 och alltid i E3 ska ballastens alkalireaktivitet utredas, genom provning med RILEM-AAR-metoder eller motsvarande. Klarar inte ballasten dessa provningar kan den aktuella betongen provas med ytterligare en angiven metod. Fler möjligheter att påvisa grov ballasts frostbeständighet har införts. Klarar ballasten kravet på max en procent vattenabsorption anses den frostbeständig. Klarar den inte det kravet kan frostbeständigheten provas med endera en metod där salt ingår (för XF2 och XF4) eller en utan (för XF1 och XF3). ◆

REFERENSER [1] SS-EN 206-1 Concrete - Specification, performance, production and conformity, 2001. [2] SS-EN 206:2013 Concrete Specification, performance, production and conformity, 2013. [3] SS 137003 Betong- Användning av EN 206-1 i Sverige, 2008. [4] Monitoring concrete strength by the cusum system. Cement & Concrete Institute, Midrand, South Africa, 1998. [5] SIS-CEN/TR 16369 Use of control charts in the production of concrete, 2012. [6] SS-EN 12620 Ballast för betong, 2008. [7] SS-EN 13369 Förtillverkade betongprodukter – Allmänna regler, 2013. [8] SS 137005 Förtillverkade betongprodukter – Gemensamma regler – Tillämpning av EN 13369 i Sverige, 2012. [9] SIS-CEN/TR 16639 Tillsatsmaterial till betong - Användning av koncepten k-värde, likvärdig funktion hos betong och likvärdig funktion hos bindemedelskombinationer, 2014. [10] SIS-CEN/TR 16349 Samlade specifikationer för undvikande av skador på grund av Alkalisilikareaktivitet (AKR) i betong, 2012. [11] SS 134203 Cement Sammansättning och fordringar för ordinära cement med låg alkalihalt (LA), 2014.

Fråga Experten

www.betong.se/fråga-experten

Tidskriften Betongs experter är redo att svara på dina frågor. Gå in på vår hemsida betong.se och ställ frågor om tillsatsmedel, konstruktion och arkitektur.

BETONGGOLV SOM PÅ BILDEN? Ska bygga ut huset och är inne på att ha betonggolv i utbyggnaden. Hur gör jag? /Louisa Hej Louisa, det finns lite olika sätt att få till golvet, och de ger också lite olika utseende. Stålglättning av ytan eller slipning ger ett hårt, jämnt och slitstarkt golv, men måste ytbehandlas för att bli beständigt, hygieniskt och lättstädat. Den stålglättade betongen ger en mer homogen grå yta, medan det slipade golvet exponerar ballasten och på så sätt får ett mer terrazzo-liknande utseende. Olika nyans och storlek på ballasten påverkar således utseendet. Att slipa eller stålglätta kräver ganska stor erfarenhet och rätt utrustning för att bli bra, så anlita ett bra företag. De företag som slipar betonggolv har som regel också lämpliga och bra produkter för ytbehandling. Ytterligare ett alternativ är att göra en pågjutning med avjämningsmassa att ha som ytskikt. Detta kan dock göra att man tappar lite av ”betong-känslan”. /Oskar Esping, tekn. dr Thomas Betong.

FLER FRÅGOR & SVAR PÅ HEMSIDAN

Stödmur med L-stöd? Vi planerar att gjuta en stödmur längs vår garageuppfart på vår tämligen backiga och bergiga tomt. Ytan ovan muren blir gräsmatta och ska inte belastas alltför mycket. Muren kommer bli välvd, tolv meter lång. Lutningen på tomten medför att höjden på muren kommer variera från 1,6 meter till ca 20 centimeter. Delar av muren kommer vara direkt mot berg där vi tänker oss armera direkt i berget. Andra delar planeras att grundgrävas till ca 800 mm och med platsgjutet L-stöd. Hur långt

horisontellt bör L-stödet vara? Ska vi bygga form med stående lösvirke eller med formplyfa? /Anders Hej Anders, en tumregel för hur bred basen i en stödmur ska vara är 0,8 x höjden på muren. Med såpass låga murar kan det ibland vara intressant att inte gjuta den som en L-mur utan som en klumpmur. Med hänsyn till att muren delvis är grundlagd på berg är det lämpligt att göra en dilatationsfog där man ändrar grundläggningssätt.

Att använda www.betong.se formplyfa eller stående brädor är en smaksak. Kommer anslutningen mot berg vara synlig? I så fall kan det möjligen vara enklare att få ett bra resultat med brädor. Brädform anses vara det något exklusivare formmaterialet. Brädform är lite mer "förlåtande" vad gäller blåsbildning i ytan än vad plyfaform är. /Anna Jacobson, kompetenssamordnare, Tyréns.

TIDSKRIFTEN BETONG FRÅGA EXPERTEN

FRÅGA VÅRA EXPERTER PÅ VÅR HEMSIDA BETONG.SE

Erik Viggh är Senior kemist och arbetar med cement- och betongkemi på Cementa. Han svarar på frågor om cement och betongkemi.

Oskar Esping är tekn. dr. och jobbar med FoU och konsultation på Färdig Betong, TCG C.lab. Han är expert på frågor om material.

Martin Hansson arbetar på Sika. Där är han F&U Chef för betongtillsatser Norden & Baltikum. Han svarar på frågor om tillsatsmedel.

Arne Hellström är mångårig marknadschef på Strängbetong och svarar på frågor om arkitektur.

Anna Jacobson är kompetenssamordnare och Brokonstruktör, Tyréns. Utsedd till Årets Betongkonstruktör 2013.

Designat

Text JORUN INGRE

Kontorspynt

Zeitgeist Factory tillverkar produkter i betong som säljs via Etsy. Förutom denna visitkortshållare hittar du knoppar, underlägg, ljusstakar och annat fint att fylla kontoret eller hemmet med. www.zeitgeistfactory.etsy.com

Samspel

Ett vackert samspel mellan olika material ger bordet CS 1 från Astfrei ett unikt utseende. Valnöt från Kalifornien, betong och glänsande koppar skapar ett stilrent bord. Finns i två olika storlekar. www.astfrei.ch

FO TO IC : V KY MO ON

Klassisk twist Handgjorda

I Gnesta tillverkar Steven Bush häftiga betonglampor i olika former och storlekar. Det fina skenet från de handgjorda lamporna kommer från LED. Lamporna gjuts i betong och kan färgas med pigment för att få det utseende du vill. www.tungshape.com

Med inspiration från gamla oljelampor har Jonas Wagell designat Concrete Lamp. En klassisk look som ges en råhet tack vare betongen. Lampan är framtagen för Menu. www.jonaswagell.se

Tredimensionella mönster

TIDSKRIFTEN BETONG DESIGNAT

En vägg från Kaza Concrete livar upp stilfulla miljöer. Betongelementen finns i en mängd former, färger och strukturer. De bildar tredimensionella mönster och passar fint i både hem och offentliga miljöer. www.kazaconcrete.com

Med närproducerad cement bygger vi framtiden. Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder. Läs mer på www.cementa.se.

Formmax_marknadstorget_90x40.indd 1

2014-10-10 10:00

Tyskbo tycker

Text CARINA TYSKBO Foto PER KRISTIANSEN Bonniers Konsthall

Stad i ljus Inget ont om landsbygden, men i vår ska det vara en stad. I utställningar, filmer, böcker och podcasts vänds och vrids det på begreppet som aldrig förr. Tidskriften Betong ringde upp Staden för ett samtal. Hej Staden, hur mår du? –Jo tack, jag lever och frodas. Så till den grad att det sedan år 2008 bor fler människor i mig än på landsbygden. Jag kämpar med en del livsfrågor och ovanor, som att samla fordon på bekostnad av individer. En bil kräver till exempel 100 kvadratmeter yta i total användning jämfört med cykelns tio. Motorfordon bullrar, smutsar ner och blir på sikt kontraproduktiva. Man talar nu i världen om peak car - hur olika städer behandlar sin biltrafik börjar bli en statussignal på var man befinner sig i utvecklingen. Fler utmaningar? –Jon Loit har i avhandlingen ”En stad i världsklass - hur och för vem?” undersökt de ombyggda miljonprogrammen respektive det nya Norra Djurgårdsstaden och konstaterar att man med nuvarande stadsplanering cementerar segregationen. Något som bekräftas av färska siffror som visar att rika områden blivit allt rikare och invandrartäta delar fått allt fler invandrare. Trist, för jag mår ju bäst av blandning och förnyelse. Hur är det med hållbarheten? –Jag jobbar på det. Nyss nämnda Norra Djurgårdsstaden och Husby i Stockholm är exempel på stadsdelar som byggs och renoveras till att bli otroligt miljösmarta. Välkommen dit när det är klart 2030. Forskarna menar att hållbara stadsdelar måste

Betong TIDSKRIFTEN BETONG TYSKBO TYCKER

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

BETONG MEDIA Tidskriften Betong Box 55684 102 15 Stockholm www.betong.se

Redaktion CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE

bli praxis och börja redan vid planeringen. Arkitekter, byggherrar, ingenjörer, miljövetare, stadsplanerare måste tänka tillsammans. Så har det inte riktigt varit. Men du är rätt het också? Blivit viral, har jag hört. –Jajamen, jag har en uppskattad podcast som heter Staden. Den drivs av Dan Hallemar, chefredaktör på Arkitektur. 5 0006 000 stadsnyfikna lyssnar varannan vecka, om städer som Linköping, Berlin, Borlänge, Paris. Podden är på jakt efter drivkrafterna som format staden, politiskt och ideologiskt . Mest förvånades Hallemar av Södertälje, en kosmopolitisk stad med alla ingredienser som behövs om 2030 år - större potential än Stockholm. Du gör filmkarriär sägs det..? –Jo, SVT visar nu serierna ”Berömda städer” och ”Extrema städer”, liksom serien ”Naturopolis”, som handlar om hur man i New York med ostron- och grönsaksodlingar vill lyfta tillbaka naturen in i staden för att skydda den långa och sårbara kustlinjen. ”Staden” var dessutom temat på årets Tempo Dokumentärfestival. Här visades filmer om städer ur olika perspektiv världen över. Man samtalade om segregration och gentrifikation*, informella städer, och cykelaktivism. Det du! ...Och hamnade på konstsalong? –Visst, Liljevalchs Vårsalong har flera ar-

Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19 TEKNIK- OCH KVALITETSREDAKTÖR Johan Silfwerbrand info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05 ART DIRECTOR Jenny Almersdotter info@formkult.se KREATIV REDAKTÖR Carina Tyskbo carinatyskbo@yahoo.com WEBBREDAKTÖR Maria Marteleur

maria.marteleur@gmail.com REDAKTIONSRÅD Arne Hellström, Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin, Sigrid Zenger, Lena Åhl, Anders Lindvall och Peter Åhman

Annons Annonshuset AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén

I utställningen Stadsvandringar på Bonniers Konsthall i Stockholm får man reflektera över stadsbilder, stadsmänniskor och arkitektur. Öppet till den 5 april.

kitektoniska verk, bland annat konstnären Simon Anunds betongstad gjuten i frigolitförpackningar. Bonniers Konsthall bjuder fram till den 5 april på utställningen ”Stadsvandringar”, som låter besökaren reflektera över stadsbilder, människan i staden, arkitektur och relationerna i städer. Skynda dig dit, du hinner! Hur har du det i Tidskriften Betong då? –Fint! Chefredaktören har närstuderat betongen i flera städer. Han gillade framförallt Gävles Skogsljus, Varbergs S:t Jörgens Kapell och Hjalmar Bergmanteatern i Örebro, som han också tyckte var den mest välplanerade staden. Framtidsstaden är Varberg, som gräver ner järnvägen och flyttar mot havet, medan Halmstad är den unga och vackra. Och i hemstaden Uppsala skulle han vilja se en riktig betongikon framöver. ◆ * social statushöjning av ett område

patrik@annonshuset.se Hans Flygare hans@annonshuset.se Albin Flygare albin@annonshuset.se

Prenumeration

Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. ISSN 1101-9190

Marie Brunnberg AB Telefon: 073-656 09 03 pren@betong.se

Tryck

Pris

Omslagsbild

Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år.

Skogsljus Gävle Foto av Boel Ferm

Åtta.45

Mänskligt

Text & bild: CARINA TYSKBO

MEHMET KAPLAN Arbete: Bostads-, stadsutvecklings- och it-minister. Ålder: 43 år. Familj: Fru och två döttrar 8 och 15 år. Bor: Radhus i Akalla. Favoritbetong: Betongbroar som fungerar som trafikseparerare. Som förälder känns det tryggt att veta att mina barn kan ta sig runt i området utan att behöva korsa trafikerade vägar.

TIDSKRIFTEN BETONG MÄNSKLIGT

BETONG MÖTER

Betong gör mig trygg Han kan prata dalmål och gillar betongbroar. Möt ministern som tycker insidan är viktigare än utsidan och är glad över att han växte upp i Sverige.

Jag har aldrig skrattat så mycket som när… …jag tittar på sketcher där Robert Gustavsson härmar Tony Rickardsson. Särskilt som jag själv bott i Avesta i södra Dalarna under många år, precis som Tony. Men annars är jag ofta på gott humör och skrattar mycket. Jag kan aldrig nånsin glömma… …min första fjällvandring. Det var en fantastisk naturupplevelse. Vi såg bland annat en glaciär som kalvade i Norge. Jag har aldrig berättat det här för någon men.... …jag älskar semlor! Jag trodde jag kände mig själv men… ... jag trodde aldrig att jag skulle kunna klämma i mig fyra semlor i rad . Har aldrig skämts så mycket som när jag… ...lyckades klämma i mig de fyra semlorna. En händelse som kunde fått mitt liv

att se helt annorlunda ut var när… …mina föräldrar flyttade från Turkiet till Sverige. Jag fick möjlighet att växa upp i här och gå i det svenska skolsystemet och det är jag väldigt glad för. När det gäller mitt utseende är jag mest nöjd med... …insidan, det är den som räknas. Jag tycker inte att utseende är så viktigt. Alldeles för många oroar sig över hur de ser ut, särskilt unga tjejer. Jag vill inte uppmuntra det. Den finaste bekräftelse jag fått är… …när jag får teckningar på Fars dag av mina barn där de skriver att jag är världens bästa pappa. Mitt favoritord är… ..resiliens (förmågan att återhämta sig). Innan jag dör måste jag hinna med att… …lära mig ett till världsspråk.

Jag måste helt enkelt åka tillbaka till… …Sydney. Fantastisk stad och ett fantastiskt land. Om jag fick resa tillbaka i tiden och återuppleva en händelse skulle det vara… …fotbolls-VM 1958 i Sverige. Det och vårt VMsilver hade varit häftigt att fått vara med om. Mest av alla beundrar jag… …människor som står upp för sina ideal. Jag har en favoritbyggnad och det är… …Dalhalla, en av de mäktigaste och vackraste utomhusarenorna i Europa. När jag går i pension ska jag… …utveckla mitt intresse för trädgårdsodling. Det händer att jag gråter och det är när… …när jag ser barn i krigssituationer eller sorgliga livsöden. Tre favoritsaker jag inte vill vara utan: Telefonen, datorn och morgontidningen.

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm