Tidskriften Betong 3 2015

Den kreativa byggtidskriften En tidskrift från Betongföreningen #3 Juni 2015

Teknik Trådlös temperatur | Miljö Borås på kartan | Mänskligt Hans Karlander | Utblick Hopp i slummen

Allt från Betonggalan!

Ponte City – historien förändras

BASF / Betongindustri / Färdig Betong / Sto / Cementa / Grace / Modern Betong / Sika / Betongkemi / Strängbetong / Mapei / Cemex / Kynningsrud För medlemskap i Betongklubben kontakta Tidskriften Betong på roger@betong.se.

V ä r t a h a m n e n . Fo t o a v B o e l Fe r m

Innehåll

# 3 – Juni 2015

Omslagsbild Ponte City Tower, Johannesburg Foto Martina Holmberg

37

Betonggalan

6 Ledare Betongens hållbara pris.

Betonggalan gjorde succé i Malmö och Göteborg med fullsatta lokaler. Möt de tio vinnarna!

42

Kabona

I Borås har Kabona byggt ett eget kontor med superlåg energiförbrukning.

8 Mixat Unik vårdbyggnad, första Sabohuset och sista Tempohuset.

14 Signerat Linda Mattson skriver om den exklusiva betongens framtid.

17 Skandionkliniken i Uppsala I Uppsala bidrar betongen i kampen mot cancer. Med en hel del magnetit.

24 World of Concrete Tidskriften Betong har varit i Paris när WOC kom till Europa.

26 Betongen i Sydafrika I Johannesburg ligger Afrikas högsta bostadshus med en historia värd att berätta.

33 Afrikas återvunna betong Företaget Cape Brick i Sydafrika återvinner massor av betong.

17

Skandionkliniken

En ny strålningsbehandling mot cancer har fått en sevärd skepnad i Uppsala.

34 Slummen får liv i betongen Med en speciell metod får kåkstäderna i Sydafrika snabbt nya bostäder.

37 Betonggalan i Malmö och Göteborg Se mingelbilderna och vinnarna från våra delfinaler.

42 Energieffektivitet i världsklass Kabonas huvudkontor i Borås har överraskande låg energiförbrukning.

47 Betongföreningen Richard McCarthy ger kort rapport från årsmötet.

50 Teknikkrönikan Johan Silfwerbrand har varit på ACI:s årsmöte och noterar att öst är lite före väst.

51 Trådlös koll på betongen Med ingjutna sensorer kan temperaturutvecklingen i betongen följas på distans.

56 Fuktsäkert byggande får hjälp Nytt beräkningsverktyg med realtidsuppföljning av uttorkningsförloppet.

60 Fråga Experten Frostsprängningar och porbildning får svar på tal.

62 Designat Apläckert bord och mjuka hyllor.

64 Tyskbo Tycker Carina Tyskbo har träffat kocken Ludvig Brydolf som vill bli samhälsbyggare.

Tidskriften Betong Innehåll

66 Mänskligt Hans Karlander glömmer aldrig savannen.

4

26

Sydafrika

Afrikas högsta bostadshus förföll till ett slumtorn.

Nu har det renoverats.

Ledare

# 3 – Juni 2015

Vi har en verklighet där hållbarhetscheferna blundar.

En verklighet där priset vinner över hållbarheten...

Alla vill ha hållbarhet, men… har en verklighet där hållbarhetscheferna blundar. En verklighet där priset vinner över hållbarheten.

Men också en verklighet där fler och fler byggnader miljöcertifieras. Flaggskeppen behövs tydligen. Varumärkena behöver stärkas. Hållbarhet säljer.

Nu är 500 svenska byggnader certifierade enligt Miljöbyggnad och Max IV i Lund har slagit på stort. Eller vad sägs om att uppnå Miljöbyggnad nivå Guld samtidigt som man certifierats enligt Green Building? Som om det inte räckte har man som första svenska byggnad nu nått nivån Outstanding enligt BREEAM-SE. Inte konstigt att man vann Årets Miljöpris i Skåne på Betonggalan i Malmö den 20 maj i år.

Hur står sig då betongen? Bra. Företaget Piacon har på uppdrag av Svensk Betong genomfört en studie av de hittills miljöcertifierade projekten i Sverige. Studien visar att drygt 78 procent av alla certifierade projekt som det gick att få fram data ifrån, helt eller delvis har stomme med betong. Endast fem procent hade trästomme. Det är roligt. Betongen bidrar positivt till många kriterier i systemen och den klarar höga krav ur många miljöaspekter. Värd sitt hållbara pris.

Foto : B o e l F e r m

Vad är priset för hållbarhet? På Svensk Betongs årsmöte berättade Agneta Wennerström från Skanska om Väla Gård, deras eget kontor i Helsingborg.

Skanska har en färgskala på sina byggnader där mörkgrönt är toppnivå på hållbarheten. Väla Gård skulle bli deras första. Man hittade inget tillräckligt grönt lim till larmsensorerna så tre månader efter invigningen satt de fortfarande fast med tejp.

Väla gård blev ungefär tio procent dyrare än ett normalt kontor, men har fått mycket uppmärksamhet, bland annat har det nominerats till Årets Miljöpris av Tidskriften Betong 2013. Det är bra. Kunderna har kommit, affärsnyttan och varumärkesbyggandet motiverar den högre kostnaden. Hållbarheten vann över priset.

Men Skanska har bara byggt två mörkgröna byggprojekt. Det andra är de 21 radhusen vid Solallén i Växjö. Konstigt? Kanske, men vanligt. Agneta Wennerström konstaterar krasst att det vore bättre med beställare som ställer krav och följer upp i hela ledet.

Det motiverar hållbara insatser från entreprenörerna.

Men så är det alltså inte. Jag pratade nyligen med Lars Åström, regionchef på Betongindustri, som berättade att beställarna gärna vill se ett grönt alternativ av betongen. Men när de får se prislappen, som är något högre, då får det gröna rött ljus.

Därför har vi en verklighet där stora entreprenörer i Sverige, som gärna skickar ut pressmeddelande om miljöcertifierade byggnader, köper stora volymer betongelement från andra sidan Östersjön med långa, ohållbara transporter som följd. Vi

Roger Andersson, chefredaktör

6

Roger Andersson

Jenny Almersdotter

Carina Tyskbo

Chefredaktör

Art Director

Kreativ redaktör

...att den aldrig blir klar, det finns alltid så mycket mer att göra.

...den trevliga redaktionen och våra engagerade och intresserade läsare.

...att den är kaxig, klok, kreativ och luktar gott. Som en bra partner!

Johan Silfwerbrand Teknisk redaktör

...att den framhåller betongens alla goda sidor utan att sopa de smärre defekterna under mattan.

Foto : B o e l F e r m

Tidskriften Betong Ledare

Det bästa med Tidskriften Betong är…

Mixat

Mixade nyheter från betongvärlden.

Av Roger Andersson

Unik vårdbyggnad i betong Dahlska huset i Falun har utsetts till Sveriges första vårdbyggnad som har miljöcertifierats med Guld enligt certifieringssystemet Miljöbyggnad. Att en vårdbyggnad miljöcertifieras med Guld är unikt, då byggnaderna ställer extra höga krav med strikta regelverk.

– Till- och ombyggnader av sjukhus kräver specialistkompe-

tens då dessa ställer höga tekniska krav som ska passa för effektiva vårdprocesser, utgöra god arbetsmiljö och ta hand om människor i utsatta situationer, säger Jan Mattsson, vd för Swecos arkitektverksamhet.

Dahlska huset ligger centralt placerat på Falu lasaretts område och omfattar totalt 23 000

Klippt & Skuret ”Men det visade sig att byggnadens höga andel betong klarade sig utmärkt från branden och verksamheten i byggnaden kunde fortsätta redan efter någon vecka.”

Tidskriften Betong Mixat

/Sigrid Zenger är lärare på KTH Arkitektur vars byggnad brann 2011.

8

Påsarna ihop

Abetong och Contiga slår ihop sina betongverksamheter. Verksamheterna i de båda bolagen ska drivas vidare precis som idag och varumärkena Abetong och Contiga kommer att existera parallellt.

kvadratmeter och rymmer 140 vårdplatser.

– I certifieringssystemet måste man bland annat uppnå en dagsljusfaktor, vilken kan vara svår att uppfylla för en vårdbyggnad där vissa rum saknar direkt dagsljus.

Lösningen hittade vi genom att arbeta mycket med planlösningen. Vi har noga valt materialen som är dokumenterade med an-

Första Sabohuset är i betong

I slutet av mars invigde bostadsminister Mehmet Kaplan det första hyreshuset som byggts inom SABO:s ramavtal. Huset är ett platsbyggt betonghus i åtta våningar med NCC som entreprenör och Mitthem i Sundsvall som beställare.

– Att vara först ut med att kunna erbjuda kostnadseffektiva hyresrätter inom SABO:s ramavtal är väldigt roligt, säger Kalle Holmlund, produktionschef på NCC Construction.

NCC är ett av tre företag som vann SABO: s Kombohus Plus ramavtal för allmännyttiga bostadsbolag.

De övriga är Lindbäcks och Skanska.

tal och placering, men även granskade med hänsyn till de hälso- och miljökrav som finns för att byggnaden skulle bli certifierad. Att byggnaden uppnått guld visar att vi arbetat på rätt sätt, säger Ann-Birgitt Andersson ansvarig arkitekt på Sweco.

Huset har byggts med en prefabricerad betongstomme med en fasad av sandwichelement.

Bygg får extra granskning Arbetsmiljöverket satsar nu på att granska byggbranschen extra noga.

Under tre år ska speciellt de mindre företagen som är underentreprenörer granskas. Syftet är att få ner antalet olyckor.

Anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro är nästan dubbelt så vanliga inom bygg som inom andra branscher. Byggbranschen har elva olyckor per tusen anställda och år jämfört med sju som genomsnittet ligger på. Bygg och anläggningbranschen ligger också högt när det gäller dödsolyckor.

Det nya inspektionsprojektet startade i april i år och under 2015 kommer cirka 1 200 arbetsgivare att besökas över hela landet.

Biltema bygger stort Biltema ska bygga

en ny lagerbyggnad i hamnen i Halmstad.

– Vi har byggt två lager åt Biltema tidigare, 2007 och 2011, men det här är det största, säger Robert Andersson, säljare på Abetong.

Lagerbyggnaden ska bli på drygt 47 000 kvadratmeter. Det motsvarar ungefär åtta fotbollsplaner.

Totalt kommer byggnaden att bestå av 550 fasadväggar, 280 betongpelare och cirka 300 betongbalkar, varav 200 av dem är 28 meter långa.

Fasadväggarna består av Biltemas speciella yta: marmorkross i vitcement. Montagestarten av betongstommen är planerad till 1 februari 2016.

Nytt i Betongföreningen Rickard Malm, KTH (till vänster) och Johan Söderqvist, Celsa (till höger) är tillsammans med Annika Gram, CBI Betonginstitutet nya i Betongföreningens styrelse. De ersätter Henrik Wenngren, Sweco (i mitten), Peter Utgennant, SP, och Marie Bergman, fd Strängbetong.

Årets Bygge i Kristianstad Det blev ombyggnaden av Rådhuset i Kristianstad som blev utsett till Årets Bygge av tidningen Byggindustrin. Rådhuset har bara fått behålla sina k-märkta fasader, medan insidan blivit öppna kontorsytor för mer än 700 anställda. Starka har varit betongleverantör.

Läs mer nyheter på hemsidan www.betong.se

Tidskriften Betong mixat

Betonghistoria går i graven

10

Åhlénshuset i Uppsala blir nu av med sin historiska tårtpappersfasad i betong. Backström och Reinius som ritat tre tårtpappersfasader får nu se den i Uppsala gå samma öde till mötes som Tempohuset i Borås. Nu finns bara fasaden på Tempohuset i Farsta kvar. I Uppsala ska i stället arkitekterna Tham & Videgård få klä på huset med glas. Vid nedmonteringen gav ägarna Arcona tillfälle att få köpa en del av fasaden som minne, ungefär som det gjordes för Råsunda och Berlinmuren. För 50 kr fick man en kvadrat på 20-30 centimeter, pengarna gick oavkortat till Barncancerfonden.

I Uppsala sörjer man sitt gamla betonghus. Åtminstone tycker 55 procent av de som röstat på UNT:s hemsida att fasaden borde fått stå kvar.

20

Nytt på pumpfronten

tusen

kubikmeter betong i en enda gjutetapp! Världrekord enligt Guiness rekordbok. Var? Grundläggning av 73-våningshuset New Wilshire Grand i Los Angeles.

Svensk Betong och Sveriges Byggindustrier har enats om nya allmänna bestämmelser för betongpumpning.

De nya bestämmelserna, PV14, är tydligare och fokuserar på skydd och säkerhet. PV14 är uppdelat i två avsnitt där det första gäller vid samtidig leverans av pumpning och fabriksbetong och det andra gäller när endast pumpning ingår i säljarens leverans. PV14 gäller inte automatiskt mellan parterna utan PV14 blir tillämpligt först när parterna genom avtal har bestämt att så ska vara fallet.

Nya Handels i betong Det blev Johannes Norlander Arkitektur + Arups förslag som vann Akademiska Hus arkitekttävlingen om Handelshögskolans nya byggnad i Göteborg.

Vi har föreslagit ett betonghus med stomme och matrisgjuten fasad, säger Johannes Norlander.

Sex team fick ta fram olika förslag som förutom den nya byggnaden åt Handelshögskolan även innefattar en av Västlänkens uppgångar. I juryutlåtandet anses Norlander Arkitektur + Arup, med sitt bidrag kallat ”Annex”, vara de som lyckats bäst med att integrera de två verksamheterna.

Läs mer – Jag är mycket i Schweiz och brinnyheter på ner för platsgjutna byggnader. Just nu planerar jag för ett projekt i Stockholm hemsidan där det vore fantastiskt att få ge ett bra www.betong.se exempel på platsgjutna ytor, säger Johannes Norlander.

Mats Emborg får Sigges pris

Ny chans för Slite Länsstyrelsen på Gotland om ett utökat Natura 2000-omårde vid Slite har resulterat i en hemställan från Naturvårdsverket.

Beslutet från Länsstyrelsen hade inneburit att Cementa måste stänga sin fabrik i Slite om 15 år, men nu begär alltså Naturvårdsverket.

– Nu får vi gå igenom området ordentligt, vilket är bra. Vi kände oss osäkra på gränsdragningen, säger Anna-Lena

Tidskriften Betong mixat

Det beslut från

12

Fritz, enhetschef på Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen på Gotland.

På Cementa är man nöjd.

– Det går att utvidga nuvarande Natura 2000-områden och samtidigt bedriva fortsatt kalkbrytning, säger Jan Gånge, vd på Cementa.

Senast den 31 december 2015 ska Länsstyrelsen komma tillbaka till Naturvårdsverket.

Åtta vinnare fick dela på Sigge Thernwalls Stora Byggpris i år. En av dem var Mats Emborg, Luleå tekniska universitet och FoU-chef på Betongindustri, med motiveringen: ” för sitt mångåriga och internationellt framgångsrika arbete med att utveckla härdningsteknologi för betong, nya självkompakterande och mer miljöeffektiva betongkvaliteter, samt armering med fibrer.” Övriga vinnare är Ali Farhang, expert inom brokonstruktioner, Ramböll, Maria Viklander, LTU, Ulf Håkansson, KTH, Milan Veljkovic, LTU, Costin Pacoste, KTH, Berit Balfors, KTH och Bo Olofsson, KTH.

Signerat

Text Linda Mattsson, arkitekt och partner på White arkitekter.

Bild PRIVAT

Även om forskning och utveckling syftar till att minska utsläppen, tror jag att vi kommer att behöva nya strategier.

Den exklusiva betongen!

När jag tänker på betong, tänker jag framförallt på prefab. Det säger säkert något både om hur jag arbetar som arkitekt och om hur branschen fungerar i stort, men faktum är att platsgjuten betong har blivit så otroligt ovanligt. Nästan ouppnåelig. Även i mer prestigefulla projekt omger den sig numer med en exklusiv air av riktigt hantverk.

Mig gör det ingenting. En prefabstomme ger också den rätta känslan och tyngden i en byggnad. Obehandlade betongytor är oöverträffat när det gäller att skapa ett välbyggt uttryck. Till det kommer en rad andra unika egenskaper: Texturen, betonghuden, på formsidan av ett slätgjutet element är skapad en gång för alla och går inte att återskapa eller laga i. Den släta betongen har också en fantastisk ljusreflektion, som visserligen kräver en helt torr yta, inomhus.

Blir den blöt, försvinner magin direkt.

Jag gillar förresten själva prefablingot också. Så enkelt och konkret. Utifrån givna spelregler går det nästan att vara sin egen konstruktör, i alla fall när det gäller geometrierna: Pelare och balkar placerade utifrån optimala spännvidder, sedan är det ba-

ra att trava på med bjälklagselement.

Stomstabiliserande väggelement runt trappor och schakt och homogena plattor som passbitar i udda lägen.

Klart!

Det finns något tryggt i detta välkända, men det går inte att förbise en viss slentrian: Samma diskussioner och samma återkommande problem som ska lösas i alla projekt.

Just den mer slentrianmässiga sidan av betonganvändningen finns det nog anledning att fundera över, för med nya tider kommer nya utmaningar: Vad innebär egentligen en ökad efterfrågan på koldioxidneutrala byggnader för betongen? Även om forskning och utveckling syftar till att minska utsläppen, tror jag att vi kommer att behöva nya strategier. Troligen kommer vi att behöva inta ett mer restriktivt förhållningssätt, så att betongen sparas till lägen då den verkligen behövs konstruktivt eller där den verkligen bidrar till byggnadens uttryck. Kanske kommer det också att medföra att prefab på sikt blir lika exklusivt som platsgjutet?

Text Roger Andersson

Tidskriften Betong Signerat/anslagstavlan

Betong 2 Betong

14

Tidskriften Betong sponsrar fotbollslaget BK Betong som spelar i Dam Norr division 1. Laget består av samhällsbyggnadsstudenter på KTH och ligger just nu fyra i serien. Översta raden: Jessica Gottmarsson, Ida Blomqvist, Josefin Lesley, Emma Szecsödy, Olivia Säfström, Johanna Sörensen, Tina Khademi. Nedre rad: Julia Samaan, Matilda Gustafsson, Lovisa Wäng, Helena Lesley, Sara Lundman.

Anslagstavlan

3090 besökare hade betong.se den 4 maj.

Rekord!

Tack för att du kommenterade Byggindustrins rapportering av SBUF-projektet om klimatskalet! /Katja Fridh

Ur läsarenkäten:

”Det är starkt att göra saker bättre när man redan är bra.” ”Återblicken är utmärkt, rolig läsning.” ”Ledaren tar upp ett viktigt ämne som måste belysas mer. Det är också viktigt att budskapet nyanseras precis som det är gjort i ledaren.” ”Teknikkrönikan är som vanligt bra och väcker tankar kring hur vi egentligen utformar betongkonstruktioner med avseende på livslängd.”

"Designsidan förmedlade för lite designkänsla!”

Text : Margareta Redlund-Laninge Bild: Mathias Nero, Hundven-Clements Photography

Reportaget

Betong i kamp mot

cancer

Tidskriften Tidskriften Betong reportaget

Fasadelementen är vita och utförda i grafisk betong som med sitt prickiga mönster för tankarna till en skir spetsgardin.

Skandionkliniken i Uppsala uppfattas inte som en anläggning för cancervård.

Betraktaren ser i stället ljusa, lätta betongfasader, en lustfylld skulpturträdgård och en byggnad som sammansmälter med marken. Den är så långt från en vårdanläggning man kan komma.

17

Tidskriften Betong reportaget

T 18

Tomas Nilsson från Akademiska Hus möter upp i receptionen. Den är fortfarande obemannad eftersom Skandionklinikens verksamhet startar till sommaren då första cancerpatienten kommer. Han sprudlar av entusiasm. Det första han visar är klinikens minipark vid byggnadens ena hörn med skulpturer och växter. Ur roströda högtalare strömmar ljud som upplevs som futuristiska. Som besökare blir man överraskad. Man hade väntat sig fågelkvitter eller stillsam musik.

Skandionkliniken i Uppsala på Campus Blåsenhus är Nordens första anläggning för protonbehandling av cancerpatienter, där tio procent av patienterna kommer att vara barn. Det är också landets första vårdanläggning där sju landsting med universitetssjukhus gått samman, vilket från vårdsynpunkt är unikt.

Fasadelementen i vit, grafisk betong glittrar i solen. Det prickiga mönstret påminner om en skir spetsgardin och den textila karaktären går igen i inredningens glasdörrar och träpartier. Inuti är Skandionkliniken ett under av lugn och harmoni tack vare dess arkitektur och färgsättning.

Det är ett gediget betongprojekt med delvis slutna ytterväggar eftersom fönster inte tillåts på grund av strålningen. Ändå är byggnaden lätt och luftig. En orsak är att ett hotell är integrerat i anläggningen och liksom svävar ovanför kliniken. Andra orsaker är fasadernas textila karaktär och att byggnad och mark ser ut att vara en enda enhet eftersom sockel saknas.

– Vi ville skapa en byggnad som överraskar, en byggnad man inte förväntar sig i en vårdmiljö, säger projektets ansvarige arkitekt Roger Larsson, LINK arkitektur.

Och nog blir man överraskad när man kommer in i byggnaden. Konstnären Filippa Arrias djärva färgsättning gör vem som helst glad. De tre behandlingsrummen har olika färgsättning och vibrerar i sina kontraster av häftigt rött, starkt gult och sobert lila. De glänsande golven av epoxi lyser i liknande färgnyanser.

En 230 ton tung cyklotron för protonstrålar är byggnadens hjärta och är placerad i ett rum stort som en mindre villa. Cyklotronens strålar hejdas av 3,2 meter tjocka ytterväggar av järnmalmsbetong klädda med 40 centimeter tjocka marmorblock, ett fyra

Knappast någon vårdanläggning! Men det är just vad det är. I Skandionkliniken strålbehandlas svårt sjuka cancerpatienter med protoner, som ger färre biverkningar än vanlig strålbehandling.

Vi ville skapa en byggnad som överraskar, en byggnad man inte förväntar sig i en vårdmiljö... >>

Det var vi som gjorde det!

I detta nummer möter vi:

Tomas Nilsson

Johan Wiberg

Jan-Erik Jonasson

Roger Larsson

Beställare

Entreprenör

Konstruktör

Arkitekt

Materialleverantör

Statliga Akademiska Hus äger och förvaltar fastigheter vid landets universitet och högskolor. Tomas Nilsson har med stor entusiasm drivit projekt Skandionkliniken.

NCC är ett multinationellt bygg- och fastighetsbolag med verksamhet främst i Norden. Skandionkliniken har varit ”once-in-a-life”projekt för projektchefen Johan Wiberg.

Jan-Erik Jonasson, professor vid LTU och betongexpert, utarbetade tillsammans med Bengt Ström, en metod för att minska betongens rörelser under härdningen.

LINK Arkitektur har 14 kontor och över 250 medarbetare. Arkitekten Roger Larsson gjorde en studieresa för att få inspiration till utformningen av Skandionkliniken.

Abetong tillverkar betongelement. Verksamheten är indelad i anläggning, hus och lantbruk.

Skandionkliniken var inget standardprojekt för Christer Johansson.

Christer Johansson Tidskriften Betong reportaget

19

skandion

Var: I Uppsala på Campus Blåsenhus.

Vad: Klinik för behandling av cancerpatienter, främst barn, med protonstrålning.

Beställare: Akademiska Hus. Hyresgäst: Kommunalförbundet Avancerad Strålning, KAS. Arkitekt: Link Arkitektur.

Konstruktör: WSP. Byggentreprenör: NCC. Betongleverantör; Betongindustri.

Fasadelement: Abetong.

Entreprenadform: Generalentreprenad i samverkan.

Mängd järnmalmsbetong: 350 m3.

Mängd traditionell betong: 13 500 m3.

Färgsättningen i Skandionkliniken och dess hotell är häftig i såväl hotellets trapphus som i de tre behandlingsrummen.

Tidskriften Betong reportaget

meter tjockt ovanliggande bjälklag av traditionell betong, en 1,5 meter tjock bottenplatta också den av traditionell betong liksom de metertjocka mellanväggarna, som byggts mellan de tre behandlingsrummen. Tala om dimensioner för en byggnad som bara är på 14 165 BTA! Med så mycket betong i väggarna skulle det normalt krävas ingjutna rör för att med varmt och kallt vatten justera värmen vid härdningen. Ett rörsystem skulle vara både dyrt och tidskrävande. Dessutom fanns en uppenbar risk för sprickor genom vilka strålningen kunde ta sig ut. Rörelser i betongen under härdningen måste således undvikas.

20

Bengt Ström, pensionerad betongexpert på NCC, och professor Jan-Erik Jonasson vid Luleå Tekniska Universitet kontaktades och tillsammans föreslog de att gjutfogarna skulle bestrykas med en asfaltlös-

ning som skulle fungera som ett glidskikt.

Det gjorde att konstruktionen kunde röra sig fritt under härdningen. Därmed skulle sprickor undvikas. Metoden är bara til�lämpbar där konstruktionen inte blir utsatt för vatten- eller gastryck.

– De två betongexperterna upprättade ett rörelseschema inför varje gjutetapp och tack vare metoden sparade vi tid och pengar och slapp dessutom räkna om strålskyddet. Gjutfogarna i konstruktionen runt cyklotronen fick inte vara plana utan göts med not och spont för att hindra strålningen att ta sig igenom, säger projektchef Johan Wiberg, NCC. Det hade gått att bygga väggarna med vanlig betong men det hade gjort dem 30 procent tjockare för att hindra strålningen.

Då var järnmalm som ballast i stället för grus ett bättre alternativ. Järnmalmen kommer från LKAB och levererades med ett 265 meter långt tåg från Kiruna till Upp-

sala. Mängden var för liten för båt och det skulle bli för dyrt med lastbil.

– I Uppsala lyckades vi hitta en övergiven avlastningsplats för tåg varifrån vi kunde transportera malmen vidare till vår betongfabrik, berättar Mathias Ullgren, nyckelkundansvarig på Betongindustri, som levererat all betong till Skandionkliniken.

Det var inte helt okomplicerat att hantera järnmalmbetongen på grund av dess vikt. Den väger 3 840 kilo per kubikmeter, vilket är nästan dubbelt så mycket som traditionell betong. Betongbilarna kunde bara fyllas med en tredjedel av kapaciteten, man kunde inte gjuta stora mängder, bara en halv meter vägg åt gången, och en dag sprack ett rör på pumpen så gjutningen skedde med betongbask.

– Men dagen därpå pumpade vi igen, säger Mathias Ullgren.

Byggnaden är grundlagd på 740 stålrör-

>>

Beställaren Tomas Nilsson, projektledare, Akademiska Hus "Samarbetet har varit fantastiskt. Vi har tillsammans med entreprenör, konsulter, materialleverantörer med flera aktörer suttit runt samma bord och diskuterat varenda fråga. Inköp av material och tjänster har gjorts utifrån projektets bästa och lägsta pris har inte alltid varit avgörande.

Den ekonomiska transparensen har varit total och både NCC och vi har haft en egen controller anställd. Allt detta lade grunden

till att vi kunde hålla tid och budget och få ett bra slutresultat. I sommar kommer första patienten och anläggningen har kapacitet för 1 000 patienter från hela landet per år.

Eftersom vi ville skapa något nytt, något ingen förväntar sig i en vårdanläggning, har konst och arkitektur varit projektets hjärtepelare."

F o t o : M argareta R edlund - L aninge

”Samarbetet har varit fantastiskt.”

Entreprenören Johan Wiberg, projektchef, NCC

varit ett onein-a-lifetime-projekt, öppet, prestigelöst och superspännande. Jag har aldrig upplevt ett sådant engagemang vid något byggprojekt som här. Alla har ställt upp och jobbat med hjärtat. Det var viktigt för oss att patienterna skulle komma hit så tidigt som möjligt. Tack vare ett effektivt arbetssätt blev vi klara

”Skandionkliniken har

ett år tidigare än beräknat. En del gjutningar gjordes till exempel i skift enligt modellen sju dagar jobb, sju dagar ledigt. Det höll vi på med i tre månader, vilket var mycket slitsamt.

För att visualisera projektet hade vi stor nytta av BIM. Vi kunde se projektet från alla håll och kanter och inte minst hur strålskyddet skulle fungera."

F o t o : M argareta R edlund - L aninge

”Jag har aldrig upplevt ett sådant engagemang vid något byggprojekt som här.”

Konsulten ”Vi använde en metod som tillämpades av Vattenfall redan i början på 1900-talet men som är relativt okänd för dagens betongexperter.

Jan-Erik Jonasson, professor vid LTU och konsult "För betongens del

ströks med kallasfalt mot vilken den nya betongen kunde röra sig fritt. För långa, horisontella konstruktioner lindades dessutom armeringen på ena eller båda sidorna om gjutfogen med ett gummiliknande material som tål rörelser för att inte betongen skulle haka i järnen. Sedan var det bara att gjuta och vänta! Betongen kunde nu utvidga och röra sig utan problem. Tekniken blev mycket billigare än att gjuta in kylrör, vilket annars skulle varit nödvändigt för att minska värmeutvecklingen under härdningen."

Tidskriften Betong reportaget

är miljön i Skandionkliniken snäll, vare sig fuktig eller aggressiv. Men det krävdes ändå speciella åtgärder för att undvika sprickor på grund av de metertjocka konstruktionerna. Den nygjutna betongen måste nämligen kunna röra sig fritt under härdningen eftersom mycket värme utvecklas. Vi använde en metod som tillämpades av Vattenfall redan i början på 1900-talet men som är relativt okänd för dagens betongexperter.

Metoden gick ut på att gjutfogen be-

21

Sällskapsrum och sköna sittgrupper ger en avslappnad och trivsam miljö.

Hotelldelen liksom svävar ovanpå cancerkliniken.

Arkitekten ”Färgerna i behandlingsrummen ger en avledande upplevelse bort från cancer och sjukdom. " Roger Larsson, ansvarig arkitekt, LINK arkitektur

Tidskriften Betong reportaget

”Jag är stolt över

22

slutresultatet och glad över att projektet fått sådan uppmärksamhet. Det är Nordens första anläggning för protonstrålning och troligen den mest färgglada. Vi gjorde en studieresa till Essen och Prag där liknande anläggningar finns. Men de är gråa och såg precis ut som man förväntar sig att en vårdanläggning ska se ut. Skandionkliniken är helt annorlunda. Här har vi kommit bort

från vårdtänkandet och skapat en miljö som patienterna förhoppningsvis ska trivas i. Färgerna i behandlingsrummen ger en avledande upplevelse bort från cancer och sjukdom. Byggnaden är välkomnande med textil känsla i fasaderna tack vare tekniken med grafisk betong, där det spetsgardinsliknande mönstret går igen inne i byggnaden.

Det är en varierad och levande fasad."

Det här är protonbehandling

Protoner är positivt laddade vätejoner. I en accelerator, cyklotronen, får de hög energi med hjälp av radiovågor och kraftiga magnetfält. Från cyklonen leds strålen via vakuumrör in i Skandionklinikens tre behandlingsrum. Där styrs energin till önskat djup så att patienten får en rätt placerad stråldos. Fördelen, jämfört med strålning med röntgen- eller elektronstrålning, är att risken för biverkningar minskar eftersom strålen kan styras mer exakt i kroppen.

Entrén till kliniken badar i solljus.

I Skandionkliniken har järnmalmsbetong använts vilket egentligen bara används som strålskydd och någon gång i grundläggningskonstruktioner.

spelare fyllda med betong och borrade 40 meter ner till berg. Att det krävdes så många pålar beror på byggnadens tyngd.

En tiondel hade räckt för en ”normal” byggnad. Men det är mycket viktigt att huset inte rör sig och att alla golv är extremt släta eftersom protonbanorna kalibreras på bråkdelen av en millimeter.

Tiden var en stor utmaning. Cyklotronen skulle komma den 17 mars 2013 i tolv delar lastade på två gigantiska transportfordon.

Det var ett heligt datum som inte gick att ändra. För att klara tidskravet skedde gjutningarna i skift. Betongarbetarna jobbade sju dagar i sträck i elva timmar per dygn och hade sju dagar ledigt. Metoden var ytterst effektiv. När cyklotronen kom på utsatt tid var betongskalet klart. Och cyklotronen lyftes på plats med pompa, ståt och en skål i champagne.

Det var lätt att skapa engagemang för projektet. En representant för Barncancerfonden berättade om behovet av Skandionkliniken, vilket bidrog starkt till engagemanget och att alla jobbade med hjärtat. Kliniken, som är byggd på en före detta parkeringsplats med tre äppelträd, har kostat 50 miljoner kronor under slutkostnaden på 700 miljoner kronor tack vare bra samarbete mellan byggherre, entreprenör, konsulter med flera aktörer.

Därtill kommer kostnaden för cyklotronen och övrig medicinsk utrustning på 400 miljoner kronor. ◆

Materialleverantören Skandionkliniken är inget standardprojekt med sina väggar av järnmalmsbetong och vita fasadelement i grafisk betong.

Christer Johansson, projektledare Abetong

med stor försiktighet under hela processen från gjutning till montage och plastades även in för att inte smutsas ner på vägen till Uppsala."

Tidskriften Betong reportaget

"Det är spännande med grafisk betong eftersom tekniken inte används så ofta. Till Skandionprojektet har vi levererat drygt 160 fasadelement med grafisk betong från vår fabrik i Falkenberg. De är tillverkade i vit cement med vitgrå kalksten från Pargas i Finland som ballast. Elementen hanterades

23

Utblick

Text och bild Roger Andersson

World of

Concrete Europe World of concrete i paris!

När den stora byggmässan Intermat i Paris ägde rum den 20-25 april tog för första gången World of Concrete steget över Atlanten och anordnade en europeisk del. Av mässområdet Parc des Expositions åtta hallar fick World of Concrete Europé en, nummer 7. Den var fylld med ungefär 200 utställare och här kommer ett litet smörgåsbord från dem.

Fabrik och bil i ett

Tidskriften Betong utblick

Italienska företaget

24

Fiori visade upp sina rul�lande betongfabriker som finns i olika storlekar.

Modellen DB 260 har en trumma på 2,5 kubikmeter.

Den har automatisk vattendosering och våg i skopan som väger ballaste. Den har också en taggad kant i skopan där du sågar upp cementsäckar och tömmer. Förarstolen kan roteras 360 grader och du behöver i princip aldrig gå ur bilen utan kan mixa, väga, blanda och köra fram till gjutplatsen och tömma. www.fiorigroup.com

Innovativa Tekla Tekla anses med sina 3D-modeller vara så innovativa att de tilldelades World of Concrete Innovation Award.

– Det är mer för lång och trogen tjänst än för något vi gjort just nu. De flesta tänker på stål när de träffar oss på Tekla, men vi har som mål att vara lika duktiga på betong, säger Philip O´Brien vidare, marketing manager på Tekla.

– När något platsbyggs finns det ett gap mellan användarna på byggarbetsplatsen och konstruktörerna, säger Philip O´Brien och startar en kort film som visar hur Skanska i Finland utrustat 30 arbetsplatser med läsplattor och där entreprenörerna går runt och kollar att armering och annat hamnat på exakt rätt plats enligt 3D-ritningarna.

Blir något fel eller svårförståeligt ringas delen av ritningen in på plattan och skickas tillbaka till konstruktören.

Finland ligger före Sverige men det finns ett land i Europa som kommit

längre än andra när det gäller 3D-modellering.

– Storbritannien. Kanske därför att vi är lite mindre konservativa, men framförallt för att vi bygger så mycket och måste bygga snabbt, säger Philip O´Brien.

Vatten utan chrome

Aqua6free är ett system från företaget MS som tar bort Chrome6 från spillvatten. Systemet belönades med Intermats Miljöpris 2015.

– Systemet är enkelt, vi börjar med att balansera pH-värdet till mellan 6,8 och 7,0. Därefter tillsätter vi ett ämne som i stort sett är C-vitamin och som omvandlar Chrome6 till Chrome3. Sen kan vattnet renas genom ett sandfilter och återgå till naturen, säger Philippe Klein, försäljningschef på MS. Ett EU-direktiv från 1 juli 2012 säger att vatten som släpps ut från fabriker inte får innehålla mer än 100 mikrogram per liter. Spillvatten från betong innehåller normalt fyra gånger så mycket. www.aqua6free.net

Märkeslösa skor Shoe-in Pro har tagit fram en sko som inte ger märken i vare sig den nygjutna betongen eller epoxiytan, om det blivit någon sådan. Skorna, som är som tofflor som du trär ovanpå dina vanliga arbetsskor, har olika

”dobbar” som du skruvar i och ur som på fotbollskor.

Skorna kostar 89 euro, vill du ha helt släta sulor kostar de 49 euro. www.shoeinprofinish.com

Sprickfri gjutning

Najning i ett nafs

Tidskriften Betong utblick

Företaget Schnell har en ny modul kallad Smart-Tie som man enkelt fäster på vilken skruvdragare som helst och som najar fast tråden i ett nafs. Ungefär 40 procent snabbare går det, men framförallt är det bra för arbetsmiljön. Inga handleder behöver belastas och najningen blir automtiskt tajt utan handkraft. www.schnell.it

Juryn för the Innovation Award gav ett specialpris till det brittiska företaget K-Form för deras ihåliga fogprofil som kan expandera vid gjutning och därför minskar sprickbildningen. När gjutningen är klar tas ovandelen av profilen bort och kvar blir en nedsänkt skarv som har en plastöverdel och sägs vara väldigt lättstädad. www.kform.co.uk

25

Utblick

Text Maria Hagström Bild Martina Holmberg

Betong reser till sydafrika!

Afrikas högsta bostadshus – betongcylindern Ponte City Tower har gått igenom många faser. Tidskriften Betong har besökt Johannesburgs mest ökända betongbyggnad, där en ny medelklass nu har flyttat in.

Tidskriften Betong utblick

Ponte City Tower

26

Ökänd

Tidskriften Betong utblick

betong

27

O

ha frågat någon var kriminaliteten i Johannesburg fanns, då skulle alla ha pekat på den här byggnaden. Tornet var en symbol för allt dåligt, säger guiden Francois Leya och lyfter blicken mot den gigantiska betongtuben som tornar upp sig över den ökända stadsdelen Hillbrow.

Med sina 173 meter är det Afrikas högsta bostadshus. Och under en tid sågs den också som Johannesburgs farligaste byggnad.

– Min mamma brukade hota med att säga: ”om du inte sköter dig och gör bra ifrån dig i skolan så kommer du att hamna i den där byggnaden till slut”, säger Francois Leya som växte upp i närheten av Ponte.

Men livet i byggnaden har förändrats, mycket och många gånger. Den symboliserade vit dominans under apartheid, senare har den symboliserat kriminalitet och nu försöker den göra upp med sitt förflutna.

Betongbyggnadens omvälvande historia började i slutet av 1960-talet. Det var kulmen av apartheideran, utsikterna för vita människor i Johannesburg hade aldrig verkat ljusare. Stadsdelen Hillbrow blomstrade och de vita roade sig på dess klubbar, jazzbarer och caféer. Bostadshus byggdes i rasande fart och mest imponerande av dem alla skulle Ponte City Tower bli.

Ursprungsplanen var att byggnaden skulle bli 64 våningar hög, men efter protester från kommunen, som oroade sig för risker vid en brand, fick man ”nöja sig” med 54 våningar. I Johannesburgs stadgar stod också att det krävdes att kök och badrum i en lägenhet ska ha fönster, därför ritades huset som en cylinder med ett öppet centrum i mitten. På så sätt kunde ljuset komma in i lägenheterna från båda hållen.

Tanken var att det i byggnaden också skulle finnas allt som de boende behövde: butiker, frisörer, tennisbana, lekplats för barnen och pool.

Mer än tusen personer anställdes till bygget och avancerade tekniska undersökningar gjordes, bland annat hårda vindtester i det nya nationella byggforskningsinstitutet i Pretoria. Betongen testades också regelbundet för att säkerställa att den höll den nödvändiga hållfastheten.

Men tornets höjd skapade utmaningar. Arbetarna fick ofta jobba över då det tog sådan tid att nå toppen av bygget. Och betongen började härda under tiden den togs från marken till de övre våningarna. Det fick bli en del tillsatsmedel för att hindra den från att stelna för tidigt.

Arbetaren Pieter Smith berättar i bokhäftet ”Changing the skyline: Hillbrow, Berea and The Building of Ponte” att de endast hade två små betongblandare. ”Ingen kunde tro att dessa två små blandare ansvarade för all betong som gick åt till den byggnaden.”

Han berättar också att de använde järnvägsskenor som förstärkning runt byggnaden, eftersom det inte fanns armeringsstål som var tillräckligt tjock.

Det tog sex år innan det grå betongtornet, som byggts i stilen ”new brutalism”, stod färdigt. Och för en tid var Ponte ett populärt hus att bo i.

Tidskriften Betong utblick

– Om du skulle

28

Francois Leya trycker på knappen för våning 51.

– Sen måste vi gå den sista biten i trappor, säger han.

Dörrarna öppnas och vi kliver ut i en smal böjd korridor. På ena sidan finns fönster och dörrar in till lägenheter, på den andra finns byggnadens mitt - hålet som stupar rakt ner. Och ovanför: den blå himlen.

Väggarna är gråbruna och kala, det har inte gjorts mycket för att snygga till de gemensamma ytorna. Men innanför dörrarna finns nyrenoverade lägenheter.

– Hyran är än så länge ganska billig här, på grund av byggnadens historia, säger Francois Leya och öppnar dörren till lägenhet 5201.

Här bor Mike Lupak, en av grundarna av Dlala Nje, ett kultur- och samhällscenter i byggnadens botten som också ordnar guidade turer i Ponte och Hillbrow.

Lägenheten har stora fönster, bättre utsikt än såhär får man inte i Johannesburg. Staden breder ut sig som ett hav av små husklossar. Nedanför ligger stadsdelen Hillbrow.

– Människor från andra afrikanska länder började flytta till Hillbrow på 1980-talet. Svarta och vita människor fick egentligen inte bo på samma plats, men här respekterade inte folk apartheidlagarna och snart började många vita föda färgade barn, säger Francois Leya.

Hillbrow skulle vara ett vitt område och apartheidregimen var inte nöjd.

– Det blev märkt som ett grått område. Regeringen sa: okej ni kan leva ihop, men då kommer vi inte att tillhandahålla någon service. Så ingen städade gatorna, det fanns inte någon polis och området var inte säkert längre, säger Francois Leya.

Det gjordes inte fler investeringar i stadsdelen och allt underhåll stoppades, vilket ledde till en massflytt – framförallt medelklassens invånare begav sig

>>

Fakta Ponte City Tower Är det högsta bostadshuset i Afrika: 173 meter.

Ponte var färdigbyggt 1975 och ritades av firman Manfred Hermer and Grosskopff.

Det huvudsakliga arbetet gjordes av arkitekten Mannie Feldman.

Ponte City är formad som en cylinder med en ihålig kärna längs hela sin längd.

Konstruktionsmaterial och fasadmaterial är betong De översta 23 våningarna har en separat vattenförsörjning från tankar på våning 31.

De nedre våningarna betjänas av kommunens vatten.

På toppen av byggnaden finns en reklamskylt för Vodafone, som är den högsta och största skylten på södra halvklotet.

Huset har 470 lägenheter och 2 500-3 000 hyresgäster Antal våningar, ovanför mark:

54 Antal våningar, under mark:

Sju stycken som består av parkering.

Det finns en galleria på åttonde våningen.

Med Johannesburgs bästa utsikt var de övre våningarna i Ponte City Tower ”crème de la crème” på 70-talet. Att de senare skulle utgöra toppen av ett urbant slum visste hyresgästerna ingenting om då. Idag har lägenheten på våning 52 tagit en ny renoverad skepnad.

Tidskriften Betong utblick

29

Under en tid var det så mycket sopor att de gick fjorton våningar upp. Och det var inte ovanligt att människor tog livet av sig genom att hoppa rakt ut i hålet...

Tidskriften Betong utblick

till områden med bättre standard. Husägare stängde av el och vatten och lämnade sina bostäder. Också Ponte lämnades att förfalla.

30

Genom hela 1990-talet var Hillbrow ”slum”. De tomma byggnaderna hade ockuperats och Ponte hade tagits över av kriminella. I huset fanns prostitution och droghandel och byggnaden som var tänkt för max 3 000 boende rymde nu över 10 000 människor.

Det fanns inget vatten, ingen el, hissarna funkade inte och sopor slängdes rakt ner i byggnadens mitt.

– Under en tid var det så mycket sopor att de gick fjorton våningar upp. Och det var inte ovanligt att människor tog livet av sig genom att hoppa rakt ut i hålet, säger Francois Leya när vi står på den ojämna

bergmarken på husets botten, där betongfundament sticker upp ur berget.

Men i början av 2000-talet beslutade The Kempston Group, som var byggnadens egentliga ägare, att städa och rensa Ponte på både sopor och människor. År 2006 var huset tomt. Var de 10 000 människorna tog vägen är oklart: ut i Hillbrow, kåkstäder eller till landsbygden?

Lägenheterna renoverades och 2012 var samtliga uthyrda. Francois Leya som bott i Hillbrow sedan han var åtta år, minns att han på första gången på länge började se ljus i byggnaden sent om kvällarna.

– Det var ett tecken på liv där igen, säger han.

En av dem som flyttade in var Michael Ramalivhana.

Michael Ramalivhana är en av husets drygt 2 500 hyresgäster.

Han kommer ihåg hur det förr brukade vara droghandel i husets bottenplan.

Idag finns där bland annat en barnverksamhet som han hjälper till i.

Byggnadens botten består av en ojämn berggrund. Upp ur berget byggdes en skyskrapa i stilen ”new brutalism”.

Den gigantiska betongcylindern är en självklar del av Johannesburgs skyline.

Reklamskylten på skyskrapans topp sägs vara den största på södra halvklotet.

Nya eventuella hyresgäster intervjuas. Och nu bor en ny medelklass här. Än så länge är det endast ett fåtal vita människor som flyttat in och Francois Leya tycker att vita personer i väntelistan ska prioriteras för att det ska bli en större blandning av folk i huset.

Men själv vill han inte flytta in, trots att han har möjlighet.

–Utsikten är fantastisk, men med den följer stränga regler. Det är precis som att bo på internatskola. Jag gillar att ha besök så min hyra skulle bli dubbel varje månad på grund av alla straffavgifter jag skulle få betala, säger han, skrattar och tillägger skämtsamt: Och jag skulle alltid undra hur det har gått för mig i livet, att jag slutade här ändå, precis som mamma hotade med. ◆

Tidskriften Betong utblick

– Jag hade bott i närheten och kom ihåg byggnaden som hemsk, att det var många nigerianska droghandlare som gjorde affärer på första våningen. Men nu är det säkert, inga gangsters. Jag besökte en vän som bodde här och såg att det var fint. Jag ville också bo i Ponte, säger Michael Ramalivhana.

Byggnaden styrs idag av Ria Breedt en kvinna med järnhand. Regler för hyresgästerna är många. De kommer in i huset med sina fingeravtryck och det finns övervakningskameror i alla gemensamma utrymmen.

De är inte tillåtna att ha besökare innan klockan tio på morgonen eller efter klockan nio på kvällen. Den som ändå har det får böta 50 rand. Om man ska få övernattningsbesök måste tillstånd sökas flera veckor i förväg.

Max fem besökare samtidigt tillåts.

31

Ögonblick i Ponte city tower

Under många år var det enda sättet att ta sig upp och ner i det 173 meter höga tornet att använda trapporna. Elektriciteten var avstängd och hissarna fungerade inte.

Idag försöker man hålla byggnaden ren. Förr slängdes sopor rakt ut i avgrunden i husets mitt.

Francois Leya har vuxit upp i stadsdelen Hillbrow och har sett Ponte genomgå en radikal förändring. Idag håller han guidade turer i Hillbrow, han vill visa att det inte är farligt att vistas här längre.

Vid byggandet av tornet fanns det en lag i Johannesburg att både kök och badrum måste ha fönster i en lägenhet.

Tidskriften Betong utblick

Ponte byggdes som en cylinder med ett hål i mitten. På så sätt kunde ljus komma in i lägenheterna från båda håll.

32

I de runda korridorerna gick det på 90-talet att köpa droger, vapen och sex. På 2000-talet har de städats upp och är nu väl försedda med övervakningskameror.

Företaget Cape Brick drar nytta av gammalt byggmaterial. Varje år återvinner de upp till 70 000 ton betong.

Cape Brick har bland annat fått flera priser i CMA National and Regional Awards, som delas ut av the Concrete Manufacturers Association.

Betong från rivna hus kan så småningom bygga upp nya hus, med mindre energiåtgång.

Återvinnaren i Kapstaden Det prisbelönta företaget Cape Brick i Kapstaden bygger för bättre miljö med återvunnet bygg- och rivningsmaterial. Enligt dem själva är deras betongprodukter de mest energieffektiva och miljövänliga som finns på den sydafrikanska marknaden.

Text Maria Hagström Bild Cape Brick

C

Tidskriften Betong utblick

ape Brick återvinner upp till 70 000 ton betong per år, vilket beräknas till tio procent av Kapstadens totala återvunna byggsavfall.

Byggmaterialet krossas först grovt för att större stålbitar från armering ska kunna tas bort, vilket brukar bli cirka 100 ton bortrensad stål per månad. Allt stål som avlägsnas återvinns. Därefter sker en andra krossning för att ta bort allt olämpligt råmaterial, såsom mindre stålbitar, trä, papper och plast.

Det blir ytterligare tio ton per månad, till mestadels bestående av skruvar, spikar och tråd. Slutresultatet efter krossningen blir sand och sten som är idealiskt för tillverkning av ”grön betong”.

I Cape Bricks produkter är 70 procent återvunnet

material, men de har gipstegel som består av så mycket som 96,5 procent återvunnet material, som annars skulle ha dumpats i deponier med risk för att påverka känsliga landområden.

Genom att återanvända byggmaterial behöver mindre material som sand och sten brytas, vilket direkt minskar gruvors påverkan på miljön. Enligt Cape Brick blir också kvaliteten bättre än med brutet material. Det innebär att en mindre andel cement, cirka 15 procent mindre, kan användas i betongblandningen och ändå kan de uppnå samma styrka och hållfasthet hos betongen, vilket resulterar i ytterligare energibesparing.

Cape Brick gör olika betongtegel och block, som används till diverse byggen – allt från husbyggen till stenläggning av torg.

I Sydafrika finns det många betongtillverkare om påstår sig vara ”gröna”, men det är inte alltid det stämmer. Cape Brick har fått sina produkter testade och godkända av Ecospecifier SA och är för närvarande den enda betongblockstillverkaren som godkänts som miljövänliga. ◆

33

Betong ger hopp i kåkstäderna

Det har gått över 20 år sedan apartheid upphörde, men Sydafrika är fortfarande ett delat land. En stor del av den svarta befolkningen bor i plåtskjul i kåkstäder. För att förbättra boendeförhållanden byggs subventionerade betonghus upp.

Text Maria Hagström Bild Moladi

ehovet av bostäder i kåkstäderna är gigantiskt och byggtakten har svårt att hålla jämna steg med befolkningstillväxten. Köerna för att få ett lågkostnadshus är långa.

Därför måste husen byggas upp snabbt och kostnadseffektivt. För att kunna göra det bygger det sydafrikanskaföretaget Moladi enligt metoden ”lightweight concrete method”.

Moladi byggsystem använder en löstagbar och återanvändningsbar plastform, i samma storlek som huset ska vara. Den monteras på plats och stålarmering sätts mellan väggformarna. Därefter fylls plastformarna med en speciellt framtagen betong. På så sätt bildas alla väggar i huset samtidigt och nästa dag kan plastformarna plockas bort och återanvändas till nästa hus.

Plastformarna är lätta att montera och väger endast åtta kilo per kvadratmeter. De skapar ytterväggar i en tjocklek av 150 millimeter och innerväggar på 100 millimeter. Fönster, dörrar, ledningar och rör är placerade i väggens hålrum och gjuts på plats när formen fylls med Moladis betong.

Tidskriften Betong utblick

B

34

Betongen som används innehåller så gott som ingen sten. Blandningen, som görs av lokal sand, bestäms genom laboratorietester för att säkerställa att kvalitetsstandarden följs.

Allt material som används vid byggandet, annat än formen, köps och levereras från det lokala samhället för att stimulera den lokala ekonomin, samt för att minska onödiga transporter. Också arbetskraften är lokal, mer än 90 procent av byggteamet består av okvalificerade lokala arbetare, som utbildas av Moladi.

Företaget har vunnit flera priser för sitt byggsystem och uppger själva att tack vare byggmetodens enkelhet är bostäderna ungefär 30 procent billigare än om de hade byggts med traditionella metoder.

– Hastigheten, överkomliga priser, kvalitet, flexibilitet, enkel konstruktion och användning av hållbara lokala material är viktiga fördelar som kraftigt förbättrar effektiviteten, vilket behövs för att kunna göra något åt de problem som finns i fattiga samhällen, säger Hennie Botes, Moladis grundare och designer, som har utvecklat den innovativa byggtekniken. ◆

Moladi plastformar monteras och stålalmering sätts mellan väggkonstruktionerna.

Plastformarna fylls med murbruk.

Moladi betong En generisk kubikmeter Moladi murbruk består av:

Plastformarna byggs upp på den plats huset ska stå, för att sedan kunna plockas bort och återanvändas till nästa hus.

• 1 800 kg eller 0.720 m3 av lokalt sand/granit.

• 250 kg av 42,5N Portlandcement.

• 5 liter MoladiCHEM, ett icke-toxiskt, vattenbaserad kemisk cocktail.

• 200 liter vatten.

Blandningsförhållandena kan variera på grund av testresultaten.

Densiteten för betongen skiftar beroende på sanden som används, men är mellan 1 600 – 1 800 kg per kubikmeter.

Moladis blandning ger en snabbhärdande betong som flyter lätt, är vattentät och har goda termiska och ljudisolerande egenskaper.

Fönster, dörrar, ledningar och rör är placerade i plastformarnas hålrum.

Ett hus byggs enkelt upp. Det skapar billiga boenden för människor i kåkstäder, samt arbetstillfällen för lokalbefolkning.

Tidskriften Betong utblick

35

Lars-Olof Eliasson, Pigmentec, sponsor av priset Årets Betongarkitekt.

Vi kör så det ryker…

Roger Andersson, chefredaktör, och Carina Tyskbo, kreativ redaktör.

Tribute to betongen

Engagerad och glad publik i Göteborg.

>>

Och i Malmö var man inte sämre.

37

ppen Streetrunninggru wen Airwipp bjöd på sho Tribute to Malmö.

Per Ingesson från Skandinaviska Byggelement, Peter Svenmar, Finja Prefab och Malin Löfsjögård, Svensk Betong.

Malmö Anders Murmark och Jeanette Sällström, från Atrium Ljungberg.

Hans Jeppson, Sweco och Christian Ranevi från Tyréns.

Dannestam, Ulla Jansson, Jenny Peter Hesseldal, Janna Jonborn, Åsa Truedsson från MKB Fastighets AB. ia Cecil och on Nilss Holmqvist, Maria

38

Maria Svensson och Jeanette Ström, Starka Betongindustrier.

N

Nu vet vi vilka som är södra och västra Sveriges bästa samhällsbyggare. Tidskriften Betong firar 100 år med Betonggalor i Malmö och Göteborg och sammanlagt träffades nästan 400 samhällsbyggare. I Malmö den 20 maj bjöds publiken på showen Tribute to Malmö där streetrunninggruppen Airwipp tog sig genom Malmö via en film för att slutligen komma fram live på scenen. I Göteborg var detCarl-Einar Häckner som underhöll till göteborgarnas jubel.

Samtidigt presenterades vinnarna i fem kategorier som får tävla vidare i finalen på Betonggalan i Stockholm den 19 november. >>

Mats Karlsson och Curt-Arne Carlsson från Thomas Betong.

Göteborg

Andreas Liikane, Cemex, Tomasz Borowiec, Cemex, Carina Edblad, Thomas Betong och Rolf Thulin, Cemex.

Linda Wegdel och Sara Lorén, Thomas Betong.

Fredrik Svensson, Swerock, Camilla och Jonny Svensson, Cementa.

Carl-Einar Häckner underhöll i Göteborg, här med sin assistent.

Tidskriften Betong betonggalan

Carl-Einar Häckner river ner applåder.

39

Södra Sveriges vinnare

Årets Betongentreprenör: Christer Allsten, Thage Bygger i Södra Sverige, till vänster prisutdelare Anders Knutsson, Betongindustri..

Årets Betongarkitekt: Niels de Bruin, White.

Ung&Tung (samhällsbyggare under 30 år): Carl Löfkvist och Henrik Malm, LTH Helsingborg

re

Årets Betongkonstruktör: Kenth Lindell, Tyréns, till höger prisutdela Tomasz Borowiec, Cementa..

Årets Miljöpris: Max IV. Vinnare Årets Miljöpri s på Betonggalan i Malmö blev Max IV. Priset mottogs av Janis Kurdis, Fojab Arkitekter, Ulrika Hallengren, Wihlborgs och Bunmi Odubeyi, WSP.

Västra Sveriges vinnare

Årets Betongentreprenör: Johan Ståhl, Svensk Betongeffektivisering.

Tidskriften Betong betonggalan

Årets Betongkonstruktör: Fredrik Einarsso n, Ramböll, till höger prisutdelare Joachim Lindroth, Kynningsrud Prefab.

40

Ung&Tung (tilldelas person under 30 år som på ett tungt sätt bidragit till utvecklingen av branschen): Jonas Hesselroth, Kynningsrud Prefab.

Gothia Towers fick Årets Miljöpris som mottogs av Patrik Svens, Peab, och Petter Ullberg, Gothia Towers.

Årets Betongarkitekt: Jan Åkerblad , Arkitektbyrån Design.

Miljö

Text Margareta Redlund Laninge Foto Kabona

Energisnål betong i världsklass

Tidskriften Betong Miljö

Kombinationen tung betongstomme och effektivt styrsystem för värme, ventilation och kyla har lett till Sveriges mest energisnåla hus. Det handlar om Kabonas och RO-gruppens gemensamma kontorsbyggnad i Borås, som blev nominerat till Årets Miljöpris 2014.

42

E

Egentligen var det en tillfällighet att Kabona och RO-gruppen flyttade ihop i en gemensamt ägd fastighet i Borås. Kabona, som utvecklar styrsystem för fastigheter, bad byggföretaget RO-gruppen om en offert på ett nytt huvudkontor. RO-gruppen i sin tur behövde en ny kontorsbyggnad. En fredageftermiddag ställde RO-gruppen frågan till Kabona: kan vi inte bygga ett gemensamt hus. På måndag var de två företagen överens. Ett nytt huvudkontor anpassat till de båda verksamheterna skulle byggas och målet var att byggnaden skulle vara energisnål och klimatsmart.

Ingenting lämnades åt slumpen och ambitionsnivån sattes högt. En styrgrupp för byggprojektet tillsattes och inför varje val som gruppen gjorde, ställ-

des frågan: hur mycket energi sparar vi med denna åtgärd? Övriga estetiska och kvalitetshöjande åtgärder prioriterades ner till förmån för energisparande åtgärder.

Tung betongstomme var givet. Ju tyngre desto bättre, resonerade styrgruppen. I kombination med Kabonas styrsystem Ecopilot som reglerar ventilation, värme, varmvatten och kyla uppnåddes en extremt låg energianvändning. Stommen hade kunnat vara ännu tyngre men på grund av dåliga markförhållanden måste husets övre, tredje plan byggas med lättkonstruktion av stålregelstomme för att få ner totalvikten.

– Jag vågar påstå att vi har byggt Sveriges mest

>>

Tidskriften Betong Miljรถ

43

Kabonas huvudkontor Kontorshus, Wieslanders väg 4, Borås Byggherre: RO-gruppen och Kabona Totalentreprenör: RO-gruppen AB Stomme: Strängbetong

Tidskriften Betong Miljö

En modifierad betongstomme med tjockare betong på insidan av elementet har gett låg energiförbrukning.

44

energieffektiva kontor, säger key account manager Sebastian Carlberg, Kabona.

Enligt BBR ska energianvändningen i nybyggda kontorsfastigheter ligga på 55 kWh per kvadratmeter och år. För Kabonas och RO-gruppens huvudkontor var behovet av energi första året 19,7 kWh per kvadratmeter och år. Detta är klart under både Boverkets riktlinjer och vad som krävs för att bli Greenbuildingcertifierad.

– Visserligen var målen högt ställda men att vi redan från början skulle få en så låg energianvändning trodde vi knappt var möjligt, säger vice vd Pär Jorstadius, RO-gruppen.

Det 4 200 kvadratmeter stora huvudkontoret är konventionellt byggt med Strängbetongs bashall av sandwichelement med en kärna av mineralull som lagrar dagsvärmen i väggarna. Stommen är dock något modifierad, bland annat har betongen på sandwichelementens insida gjorts tjockare. För att lagra maximalt med värme har konstruktionen så många råa betongytor som möjligt. Till exempel ligger inte kontorslokalernas undertak dikt mot ytterväggarnas övre delar utan är öppna och försedda med galler.

Styrgruppen har dammsugit marknaden efter produkter som håller önskad kvalitet och bidrar till låg energiförbrukning. Stort fokus har legat på att få huset tätt ner i minsta detalj. Därför har man valt byggkomponenter med U-värden som ligger 36 procent under normalvärdet, fönstren till exempel håller ett u-värde på 0,8.

– Vi har utmanat materialbranschen och inte gett oss förrän vi fått den kvalitet vi ville ha. Vi har tvingat leverantörerna att leverera produkter med bättre U-värden än normalt och som är energisnålare, säger Pär Jorstadius.

En uppmätt energiförbrukning efter första året på 19,7 kWh per kvadratmeter och år överraskade till och med beställarna själva.

Även under byggtiden tänkte man energieffektivt genom att låta två bergvärmepumpar värma och torka ut byggnaden.

Lyckokastet var kombinationen tung betongstomme med Kabonas system Ecopilot för styrning av värme, ventilation och kyla och med bergvärme som energikälla. Ecopiloten utnyttjar de värmedynamiska egenskaperna och tar tillvara lagrad värme och anpassar temperaturen i rummet till antalet personer.

Hänsyn tas också till utomhustemperaturen genom att Ecopiloten via internet får uppgifter två gånger per dygn om de lokala väderprognoserna.

Sommartid kyls huset genom nio borrhål i berggrunden, vilka även förser huset med varmvatten. Dessutom mäter systemet luftfuktighet och koldioxidhalt.

– Byggnaden är indelad i tolv zoner och Ecopiloten styr flödet i dessa zoner utifrån deras behov och oberoende av varandra, säger Sebastian Carlberg.

Merkostnaderna för de energibesparande åtgärderna tillsammans med Ecopiloten har inte varit höga om man jämför med vad man får för pengarna. Att bygga huvudkontoret har kostat cirka 53 miljoner kronor och payoff-tiden för Ecopiloten ligger på cirka tre år.

– Vi bedömer att vi haft merkostnader på en och en halv miljon kronor för att få vårt huvudkontor extremt energisnålt. Det är väl investerade pengar och väldigt små i förhållande till totalkostnaden, säger Pär Jorstadius.

Till alla andra som vill bygga energisnålt ger Pär Jorstadius och Sebastian Carlberg rådet att tänka till från början.

– Det är världens enklaste råd, och det bästa. Var konsekvent i alla val. Då har man alla möjligheter att lyckas, säger de. ◆

Text: Richard McCarthy, vd Betongföreningen.

Betongföreningen ett år äldre med nya styrelseledamöter

Betongföreningen

Ny i Betongföreningens styrelse: Annika Gram forskare på CBI Betonginstitutet som arbetar inom området färsk betong.

Betongföreningen har precis haft sitt årsmöte med flera föreläsningar, bland annat om digitalisering inom byggsektorn och självläkande bakterier. Här berättar Betongföreningens vd Richard McCarthy mer om det och vad som händer i föreningen.

Det första jag såg på framsidan av Byggindustrin nummer 15 var texten ”Miljonregn till IT inom byggandet”. Närmare hälften av de 430 miljoner kronor Vinnova, Energimyndigheten och Formas satsar gemensamt på fem nya strategiska innovationsprogram går till ”Smart Built Environment”, ett program för att utveckla digitalisering i byggsektorn. Vilken slump, tänkte jag för mig själv. Det här var dagen efter Betongföreningens årsmöte den 28 april, som i år hade temat ”Innovation – en motor för betongsektorns utveckling”. Ett av inläggen hade rubriken ”Digitalisering inom byggsektorn”.

Andra inslag under årsmötet var erfarenheter av industriellt bostadsbyggande, bakterier som fixar betongsprickor och kan bidra till ”självläkande betong”, Bygginovationen som innovationsmotor, trådlösa mätsystem för temperaturmätning samt optisk mätteknik.

Under förmiddagen höll Hållbarhetsrådet ett öppet möte för att följa upp sitt arbete. Rådet gör ett fantastiskt jobb, precis som de andra råden. Utan allt arbete som pågår i våra olika råd skulle Betongföreningen inte var det den är idag. Antal aktiviteter är mycket stort just nu. Vi har flera kommittéer i gång samtidigt, vilket känns extra roligt.

En nystartad kommitté ska ta fram riktlinjer för alkalisilikareaktioner, ASR, i bet-

ong. En annan kommitté håller just nu på och reviderar Betongrapport nr 10 (Självkompakterande betong - Rekommendationer för användning) från 2002. Revideringen av Betonghandbok Material från 1994 fortsätter med full kraft. Slutligen har vi beslutat att revidera Betongrapport nr 11 (Vägledning för val av exponeringsklass enligt SS-EN 206-1) från 2009. En matrikel kommer också att produceras under året.

Vad gäller aktiviteter ser vi fram emot Träffpunkt Betong 15 i Stockholm den 7 oktober. Samma ställe som förra året, Clarion Hotel Sign vid Norra Bantorget.

Vår styrelse har fått tre nya ledamöter. Vi välkomnar Richard Malm, KTH (kassaförvaltare), Johan Söderqvist, Celsa Nordic (vice ordförande) och Annika Gram, CBI Betonginstitutet!

Henrik Wenngren, Sweco, kommer att vara föräldraledig och avgår därför från styrelsen. Även Peter Utgenannt, CBI Betonginstitutet, och Marie Bergman, fd Strängbetong lämnar styrelsen. Vi tackar för ert fina arbete! Övriga styrelseledamöter omvaldes: Mats Öberg, Saint-Gobain Weber (ordförande), Anders Lindvall, Thomas Concrete Group (sekreterare), Katja Fridh, LTH, Mats Hellström, Cementa och Malin Löfsjögård, Svensk Betong.

Att vara vd för en sådan fantastisk förening som denna är otroligt roligt. Och givande. ◆

Seif Alamerison, Kåver & Mellin, Bashar Alshathir, Sweco, Björn Cullbrand, Centrum Påle, Erik Goverde, Goverde&Co, Yeasmeen Khaleda, Sweco Civil, Patric Strand, Björn Skytt och Marcin Stelmarczyk, The Green Dragon Magic. Korporativ: Serneke Anläggning.

Råder för teknik och vidareutbildning: Rådet hade möte den 4 maj. Man planerar att undersöka möjligheterna att skapa en mer generell och likformig ”klass III-kurs” i betong, det vill säga en kurs om betong för nybörjare. Nu finns många sådana kurser men de är väldigt olika till omfång, innehåll och nivå.

Man arbetar även internationellt med att jämföra kompetenskrav och utbildningar som svarar mot våra klass I och klass II. Hållbarhetsrådet: I Hållbarhetsrådet pågår en uppdatering av LEED vägledningen eftersom det kommit en ny version LEED version 4. Vi har också plockat fram nominerade byggnader till Miljöpriset i södra och västra Sverige och nominering till mellan- och norra Sverige pågår nu.

Programråd Väst: Programråd Väst har under april arrangerat ett välbesökt och intressant seminarium med temat fuktegenskaper hos betong med nya cement- och tillsatsmaterial. De har också arrangerat studiebesök vid byggplatsen för SCA:s nya kontor i Mölndal (21 maj) och vid Marieholmsförbindelsen (1 juni).

Programrådet var även med vid Betonggalan i Göteborg 21 maj.

Programråd Norrland: Norra arrangerade sin första aktivitet 4 februari i form av ett lunchseminarium på temat SKB och arbetsmiljö på Luleås tekniska universitet. Föreläsare var två personer som har fått sin utbildning och delvis fortfarande verkar inom institutionen: Mats Emborg och Peter Simonsson.

Tidskriften Betong Betongföreningen

Våra nya medlemmar

Just nu!

Betongforskningsrådet: Rådet för betongforskning är Sveriges viktigaste gruppering med personer verksamma inom forskning och utveckling för betongområdet. Nyligen har pristagare till Svenska Betongföreningens pris för bästa artikel publicerad i Nordic Concrete Research (NCR) av unga svenska forskare och doktorander tilldelats Katalin Orosz från LTU, Arezou Babaahmadi från Chalmers samt Niklas Johansson från LTU.

47

Teknikkrönika Jag tycker nog att trenderna inom betongområdet huvudsakligen följer jordens rotation från öster mot väster.

Betongen roterar mot väster Trender och trendspaning finns det många som ägnar sig åt. Själv brukar jag resa till USA och besöka amerikanska betongföreningens ACI Spring Convention varje vår. Jag tycker nog att trenderna inom betongområdet huvudsakligen följer jordens rotation från öster mot väster. Japanerna uppfann till exempel den självkompakterande betongen som sedan kom till Europa (inte minst till oss i Sverige) och så till Amerika. Inom mitt specialområde betongvägar var det österrikarna som började utveckla ”tysta betongvägar”, men strax därpå verkar utvecklingen gå fortare i USA. Ett tredje exempel är FoU inom hållbarhetsområdet där Japan och Europa tog ledningen, men nu verkar dessa frågor få allt större uppmärksamhet också på andra sidan Atlanten. ACI har en speciell kommitté för hållbarhetsfrågor och denna kommitté ställde frågan: ”Kommer den globala klimatförändringen att döda våra betongkonstruktioner?” i rubriken för en av de 44 sessioner som hölls på vårens konferens i Kansas City. Även introduktionen till denna session var intressant: ”Det finns en nästintill enhällig veteskaplig konsensus att världens klimat genomgår en betydande förändring”. De mest reaktionära republikanerna är tydligen inte medlemmar av ACI… Föredragen under denna session var däremot inte så spännande. Högre koldioxidhalter, högre temperatur, mer regn och högre luftfuktighet kan leda till att nedbrytningen kan komma att gå

Forskning gör byggbranschen digital

Tidskriften Betong Teknikkrönika

Med fyra miljoner euro från EU och i

50

samarbete med sex europeiska forskningsinstitutioner och 14 företag från sju länder ska projektet "InnoChain" undersöka hur avancerade digitala teknologier kan utveckla framtidens byggande. Fokus ligger på digital fabrikation, det vill säga tillverkning med programmerade robotar, CNC-fräsar, 3d-print och så vidare. Femton nya doktorander kommer att vara kopplade till projektet.

Två av projekten håller KTH i och de heter "Concrete Printing" och "Simulating Concrete Formwork".

litet fortare än vi beräknat, men betongkonstruktionernas kommer inte att dö i brådrasket.

Ett område där amerikanerna ligger före oss européer är FoU kring höghållfast armeringsstål. Vårt regelverk – Eurokod 2 – klassificerar enbart armering i ett snävt intervall mellan 400 och 600 MPa, i vårt land finns egentligen bara en kvalité. Amerikanska försök visar att armering med hållfastheten 700 MPa fungerar väl. Utan utveckling av starkare stål går det inte att utnyttja höghållfast betong fullt ut. Armeringen tar helt enkelt för mycket plats.

Litet utanför tekniken finner man en annan trend. Kvinnorna verkar ta alltmer plats i betongsamhället. Professor Sharon Wood från Austin, Texas, valdes till ny president, den tredje kvinnliga på kort (och lång) tid. I Amerika tycker man om att dela ut priser och diplom. En flitig ACI-medlem kan bli Fellow redan i yngre medelåldern. Bland 37 nya var nio kvinnor. Även framtiden ser ljus ut ur ett jämställdhetsperspektiv. Bland sju unga doktorander som fick stipendium var fyra kvinnor.

Johan Silfwerbrand, teknikredaktör

Bakterier tätar sprickor

Uppskattade deformationer

Företaget Indienz har identifierat en bakteria som lagar sprickor i betong. Av denna typ tas en uppsättning bakterier som man kan gjuta in i betongen. Om betongen spricker och bakterierna får tillgång till syre bildar de en form av marmor och sprickorna tätas.

Man kan även injicera bakterier i befintliga sprickor. Nu har företaget fått 345 000 kronor från Vinnova.

Nya beräkningsmetoder för krympning och krypning kan nu uppskatta långtidsdeformationerna i en byggnad eller bro med åtminstone skenbart hög precision.

Vid ACI:s vårmöte i Kansas visade forskarna Taehun Ha och Quing Yu varsitt avancerat datorprogram under en session om numeriska metoder för att beräkna tidsberoende deformationer i betongkonstruktioner.

Av Robert Larsson, Cementa & Magnus Åhs, Byggnadsmaterial, Lunds Tekniska Högskola & Stefan Nordmark, Electrotech i Kalix

Teknik

Ta tempen trådlöst Trådlös temperaturmätning!

- först i världen Nu finns möjlighet att trådlöst mäta temperaturen i betongen. Efter några års utveckling är systemet färdigt för kommersiellt bruk, något som är världsunikt. Via ingjutna sensorer kan gjutningsförloppet följas via dator på annan plats.

värsta fall ras som följd. Andra viktiga skäl till att mäta temperaturutvecklingen och därigenom få indikation på aktuell hållfasthet är för att veta när betongen kan glättas, när konstruktionen kan belastas, eller när spännkablar kan spännas.

Att mäta temperatur i nygjuten betong har gjorts under lång tid. Innan exakta mätningar kunde göras följde man tumregler baserade på temperatur och betongkvalitet men marginalerna till avformning och pågjutning blev då större än nödvändigt. När mätning kunde göras med hjälp av termometrar i borrade hål kunde marginalerna minskas.

Teorier och matematiska formler för att omvandla temperatur till hållfasthet har tagits fram genom forskningsinsatser och är idag väl etablerade i betongbranschen.

Temperaturen utnyttjas för att beräkna aktuell mognadsålder med hjälp av en ekvation. Hållfasthetsutvecklingen fås sedan

ur en så kallad tendenskurva som bestäms för den aktuella betongen.

Det idag dominerande sättet att mäta betongtemperatur är med hjälp av trådbundna mätsystem, till exempel ConReg och Betongdatorn. Här sköter mätinstrumenten omvandlingen från temperatur till hållfasthet. Systemen har under många år fungerat väl och varit viktiga för att säkerställa kvaliteten i betongbyggandet. Nackdelen med den trådbundna mätningen är att det på en arbetsplats med mycket folk i rörelse är lätt att trådar och kablar slits av eller att elförsörjningen avbryts. Mottagningsenheten finns kanske 20 meter från mätplatsen och med de olika och långa ledningarna blir det ett osäkert system.

Montering av mättrådar kan dessutom vara ett tidskrävande arbetsmoment. En viktig funktionalitet vid temperaturmätning är att kunna följa förloppet i realtid oavsett var man än befinner sig. Denna

Tidskriften Betong teknik

Vid all gjutning vill man minimera tiden fram tills att man kan forma av och påbörja exempelvis en ny vägg- eller bjälklagsgjutning. Formarna får inte rivas förrän en viss hållfasthet uppnåtts. Att kunna mäta temperaturen vid betonggjutning och ha kontroll över hur temperaturfördelningen ser ut i betongkonstruktionen är därför viktigt för att få en indikation på hållfasthetstillväxten.

Vid gjutning i kall väderlek finns dessutom starka skäl till att ha koll på temperaturen. Vid låg utetemperatur, under fem grader, är det risk för att betongmassan kyls av kraftigt vilket kan förlänga tiden till formrivning och orsaka förseningar av efterföljande arbeten. Vintertid är det speciellt viktigt att ha koll på när betongen uppnår den kritiska hållfasthetsnivån 5 MPa. Om betongen fryser innan denna hållfasthet uppnåtts är det stor risk för en bestående låg hållfasthet med skador och i

51

funktionalitet stöds delvis av de trådbundna mätsystemen om de är försedda med GSM-modem men kräver då att den dyrbara mätutrustningen är ansluten till mättrådarna kontinuerligt vilket inte är optimalt då risken för stöld och skador alltid föreligger på byggarbetsplatser. Vidare krävs också en datorklient med rätt mjukvara installerat vilket idag är ett omodernt förfaringssätt.

Utvecklingen av webbaserade serverteknologier, mobila enheter, och sensorer öppnar för nya möjligheter att mäta och följa temperaturförlopp trådlöst i betong. Det innebär också att mätningar kan följas i realtid på ett mera effektivt och flexibelt sätt.

Ett första SBUF-finansierat projekt om trådlös temperaturmätning startade 2011 på initiativ från Cementa. Cementa, avdelningen Byggnadsmaterial på Lunds Tekniska Högskola och teknikföretaget Electrotech i Kalix skulle gemensamt undersöka möjligheterna att ta fram ett trådlöst system för temperaturmätning.

Tidskriften Betong teknik

Figur 1 Systemets komponenter består av ingjutna transpondrar, extern mottagare och sändare samt webbserver.

52

Electrotech hade redan arbetat flera år med så kallade RFID-taggar (Radio-Frequencey Identification) för andra ändamål än betong. Projektet utmynnade 2013 i slutsatsen att det bedömdes som fullt möjligt att utveckla ett trådlöst system med sensorer ingjutna i betong och från dessa få ut mätdata.

En omvärldsanalys visade samtidigt på att det inte någonstans i världen fanns ett kommersiellt trådlöst system för temperaturmätning i betong. Därmed beslutades att gå vidare med att ta fram en kommersiell produkt. Projektet fick nu även finansiellt stöd via Bygginnovationen. Även betongtillverkarna Strängbetong och Sydsten har deltagit i projektet och bidragit med kunskap och resurser i samband med utprovning och validering av systemet. Utvecklingen har nu slutförts och resulterat i att ett komplett system finns tillgängligt på marknaden.

Systemet består av en eller flera ingjutna transpondrar (RFID-taggar) och en extern

så kallad Masterenhet som fungerar som både mottagare och sändare och som samlar in mätdata från transpondrarna och skickar dem vidare till en webbserver via mobilnätet, se figur 1.

Systemet är mycket enkelt att använda.

Före betonggjutningen fästs en eller flera transpondrar med buntband på armeringsjärn i betongkonstruktionen, oftast 50-100 millimeter från betongkonstruktionens ytskikt. Transpondrarna, som är ingjutna i homogen polyamidplast, kan placeras var som helst där mätning ska göras.

Montaget går mycket fort, är smidigt och enkelt. Erfarenheterna från pilotstudier visar att montage och installation av en mätpunkt tar mindre än fem minuter.

Transpondern innehåller all elektronik – temperatursensor, sändare och mottagare, antenn samt batteri – och är endast lite större än en tändsticksask. Den kan förses med en kabel, från en halv till två meters längd, som i änden är försedd med en temperatursensor, vilket gör det möjligt att mäta temperaturen djupare in i betongen.

Transpondern kan hantera två temperatursensorer samtidigt. När transpondrar och sensorer väl är monterade är det klart att gjuta och man behöver inte vara rädd att ha sönder någonting. Transpondrarna har genomgått omfattande tester för att säkerställa att de klarar de påfrestningar som uppstår då betongmassan tillförs och under vibrering, se figur 2.

Efter gjutningen skickar de ingjutna transpondrarna data till masterenheten som kan placeras upp till 50 meter från transpondrarna. Idealet är dock att ha mottagaren på cirka tio meters avstånd.

Kvalitén på signalerna förändras under tiden betongen härdar. Betongen blir massiv för radiosignalen och under härdningen förändras betongens inre struktur vilket påverkar överföringen.

Signalöverföringen är som sämst just vid ingjutningen och blir bättre efter hand.

Om signalöverföringen slutar fungera kan transpondrarna tillfälligt lagra data som överförs då radiokommunikationen återupprättas. Därmed går inga mätdata förlorad.

Masterenheten kan samtidigt hantera upp till 30 transpondrar och har en batterikapacitet på fem år. Enheten kan även skicka signaler till transpondrar, till exempel med uppmaning att de ska ändra sina mätintervall, kanske från mätning var 15:e minut till varannan timme. Masterenheten

Figur 2 Övre bild - Transponder med extern temperatursensor. Nedre bilder – Monterade transponder före ingjutning i platta (vänster bild) respektive vägg (höger bild). Foto: Stefan Nordmark & Magnus Åhs.

empel vid gjutning på en udda plats, används en handburen enhet för att på plats inhämta mätdata från transpondern och därefter skicka vidare materialet till basservern.

Vid utvecklingen av det trådlösa systemet var den stora utmaningen att kunna sända data genom betong. Betongen gör det svårt för radiosändaren att fungera när den är ingjuten och mycket arbete har lagts på antennens utformning. Den måste vara liten annars kan den påverka hela konstruktionen. Genom att det är en engångssändare vill man dessutom hålla nere kostnaderna.

Mätsystemet och tillhörande beräkning

av hållfastheten har validerats genom provning i ett betonglaboratorium. Betongkuber med kvaliteten C50/60 innehållande Cementas bascement tillverkades och provtrycktes vid härdningstiderna 1, 7, 14 respektive 21 dygn. För att bestämma aktuell hållfatshet användes en tendenskurva för den aktuella betongen.

Försöken visar på att den beräknade hållfastheten är lägre än resultatet från provtryckningen vilket innebär att resultatet från den beräknade hållfastheten är på säkra sidan. Det innebär att risken för formskador i samband med rivning minskar. Vidare utfördes ett jämförande test där uppmätta temperaturer från det trådlösa

Tidskriften Betong teknik

har en radiodel för datamottagning och en GPRS-del för telekommunikation som används för att skicka data till en databas med webbserver i Luleå.

Genom att logga in på denna server kan man var som helst inhämta uppgifter och kurvor på temperatur och hållfasthetsutveckling. Man behöver alltså inte åka till platsen för gjutningen utan kan följa utvecklingen via mobiltelefon eller dator vilket sparar in mycket tid (figur 3). Det finns även möjlighet att koppla in en larmfunktion till systemet som varnar via epost om exempelvis en kritisk temperaturnivå i mätpunkten uppnås.

Om det inte finns GPRS-täckning, till ex-

53

Figur 3 Temperatur- och hållfasthetsutveckling fås i samma graf. Genom att peka på kurvan fås exakta mätvärden och tidsangivelser. Gränssnittet är användarvänligt och anpassat för både surfplattor och smartphones.

Tidskriften Betong teknik

Figur 4 Jämförelse av uppmätta temperaturer med trådlös temperatursensor och BetongDatorns temperatursensor.

54

systemet jämfördes med BetongDatorn6.0.

Temperaturen mättes i ett stort betongblock med sensorer från det trådlösa systemet och BetongDatorn6.0 monterade sida vid sida. Resultatet visas i figur 4 där den röda linjen motsvarar temperaturen uppmätt med det trådlösa systemet och den blåa linjen motsvarar temperaturen från BetongDatorns sensorer.

Den uppmätta temperauren är helt jämförbar med BetongDatorn6, skillnaden är obetydlig. En anledning till att de skiljer sig är att de inte sitter på exakt samma ställe och en annan anledning är att sensorkroppen på den trådlösa givaren har en större volym än sensorkroppen hos BetongDatorn. Den större volymen innebär att temperatursvängningarna reduceras.

Systemet provades också i tre pilotprojekt, två stycken belägna i Umeå och ett i Lund i samarbete med de olika projektens entreprenörer. Där förevisades systemet för företagen och systemet användes

under realistiska förhållanden i tre olika husbyggnadsprojekt. Systemet visade sig fungera som avsett och personalen på plats kunde använda mätsystemet efter en kort instruktion och med fortsatt stöd via telefon.

I vissa fall tappades förbindelsen mellan transponder och masterenheten men detta kunde enkelt åtgärdas genom att temporärt flytta mastern närmare transpondern för att återupprätta kontakten.

Inga mätdata tappades men övervakningen i realtid fungerade inte vid dessa tillfällen. Systemet upplevdes som enkelt att installera och användargränssnittet via internet upplevdes också som överskådligt och lätt att förstå.

Det kommer även tas fram ett system för prefabindustrin som ska vara klart sommaren 2015. Vid prefabricerad tillverkning behöver exempelvis inte sändardelen gjutas in utan signalkroppen kan ligga på utsidan av betongen och kan därmed användas flera gånger. ◆

Mer att läsa

Magnus Åhs, Trådlösa sensorer för ett effektivt betongbyggande, rapport nr TVBM-3180, avd. Byggnadsmaterial, Lunds Universitet, 2015.

Magnus Åhs, Trådlös kommunikation med radiosändare ingjutna i betong, rapport nr TVBM-3170, avd. Byggnadsmaterial, Lunds Universitet, 2013, Internet: http://lup.lub. lu.se/record/3457859

Teknik

Av Jonas Carlswärd, Betongindustri, Lena Åhl, Betongindustri, Mats Emborg, Betongindustri och Luleå Tekniska Universitet, Mikael Järleberg, Vema Venturi AB, Jan-Erik Jonasson, Luleå Tekniska Universitet

Fuktsäkert bygge

Nytt & unikt beräkningsverktyg!

Tidskriften Betong Teknik

F 56

får nytt hjälpmedel Betongens uttorkning vid platsgjutet byggande ställer höga krav på de hjälpmedel som används för prognos och uppföljning. Här presenteras ett nytt beräkningsverktyg med ett unikt system för realtidsuppföljning av uttorkningsförloppet.

Fuktsäkerhet har under lång tid stått högt upp på agendan för den svenska byggbranschen och erfarenheten och kunskapen om faktorer som kan ge upphov till fuktproblem är idag relativt väl kända. Ur fukthänseende är betong ett mycket lämpligt material eftersom det inte tar skada om det utsätts för fukt. Problemet är, som de flesta i betongbranschen känner till, att många av de ytskikt som är vanliga i det moderna byggandet är fuktkänsliga, vilket kan ge upphov till allvarliga konsekvenser om de kombineras med fuktig betong (t ex Sjöberg, 2001).

Om fuktrelaterade skador med säkerhet skall kunna undvikas är det mycket viktigt att fukthalten i betongen inte är för hög i samband med ytskiktsmontering. Kritiska fuktnivåer i betongen har som bekant därför definierats för olika typer av ytskikt, det vill säga en övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa (BBR och AMA Hus 14).

För stomentreprenören gäller det att på förhand bedöma vilken typ av betong som

krävs och vilka eventuella åtgärder som behöver sättas in för att tidplanen skall kunna hållas. Det är tyvärr inte ovanligt att felaktiga prognoser och bedömningar görs och att betongen inte skyddas tillräckligt väl. Ofta går uttorkningen för långsamt, vilket leder till att tidplanen förskjuts. För att undvika förseningar sätts åtgärder in i ett sent skede till höga kostnader. En mycket viktig komponent för att säkerställa att dylika problem skall kunna undvikas är att tillförlitliga prognoser av uttorkningsförloppet kan göras.

Ett koncept för fuktsäkert betongbyggande lanserades redan 2008 vilket innebär att entreprenörer kan avlastas och slippa tänka på betongfukten (Carlswärd m fl, 2008). Konceptet innehåller fyra steg: 1) samråd, 2) uttorkningsprognos och val av förfaringssätt, 3) leverans av uttorkningsbetong och 4) uppföljning av uttorkningsprocessen.

För många stomentreprenörer har konceptet varit en självklar del av verksamheten och i med en lansering av ett nytt

prognosverktyg (BIDry 2.0) och nytt uppföljningssystem (BI Distant) förbättras möjligheterna till fuktsäkert byggande betydligt.

Det nya prognosverktyget har liksom föregående version utvecklats av Vema Venturi i samarbete med Luleå Tekniska Universitet och Betongindustri (Jonasson m fl, 2005, 2006). Förutom namnet har den nya versionen inte mycket gemensamt med föregångaren. Grundläggande är att det nya verktyget självklart har anpassats till dagens och morgondagens programspråk. Programmet har även en helt ny modern och tilltalande layout som erbjuder en verklighetstrogen 3D-grafik och en flexibel arbetsyta. Dessutom har en stor mängd ny funktionalitet införts, bland annat för att tillgodose önskemål från användare av programmet.

En nyhet är att det går att lägga till flera våningsplan i samma projekt, vilket innebär att det nu är möjligt att med en gång göra prognoser för samtliga våningsplan i ett projekt. Det går även att göra obegrän-

sat antal beräkningar för varje konstruktionsdel. Man kan då enkelt utvärdera olika faktorers inverkan på uttorkningsförloppet eller jämföra olika betongtyper.

I den avancerade rapportgeneratorn ges användaren möjlighet att själv anpassa rapporter så att de uppfyller de krav/ behov som enskilda användare kan tänkas ha. En möjlighet är redovisning av flera prognoser i samma rapport. Aktiviteter, som planerad tidplan inklusive gjutning, tätt hus, klimatförutsättningar, eventuell täckning, golvvärme, RF-krav och så vidare, anges i tidslinjen.

Tillförlitligheten har förbättrats jämfört med föregångaren genom implementering av ett antal nya funktioner och ny indata. Bland annat har materialdata uppdaterats för att ta hänsyn till nya bindemedelstyper och för att mer exakt kunna beakta inverkan av temperaturförloppet i betongen. Just betongens temperatur under härdningstiden har visat sig kunna påverka uttorkningen relativt signifikant.

Ett exempel på hur självuttorkning i betong påverkas vid lagring i olika temperaturer visas i figur 1. I aktuellt försök härdades provkroppar vid en omgivningstemperatur av 30°C alternativt vid 5°C under de första sju dygnen. Därefter lagrades samtliga provkroppar vid en omgivande temperatur av 20°C. Två olika typer av betong studerades, TorkBI 1 (vct 0,34) och TorkBI 5 (vct 0,53).

Av resultaten som visas i figur 1 framgår tydligt att härdning vid låg temperatur har en gynnsam inverkan på självuttorkningen och att denna effekt är större för betong med lågt vct. Låg härdningstemperatur ger sannolikt en finare porstruktur, vilket bland annat bidrar till snabbare uttorkning. En annan känd effekt av lägre lagringstemperatur är att sluthållfastheten blir högre jämfört med om lagring sker i höga temperaturer (se t ex Fjellström, 2013).

En viktig slutsats som kan dras är att betongens temperaturförlopp måste beaktas för att man skall kunna få tillräckligt bra precision i sina uttorkningsprognoser.

Figur 2. Övre bilden visar en simulering av uttorkningsförloppet på ekvivalent mätdjup (40 % av tjockleken) i en betongkonstruktion som antingen är torr under hela byggtiden (ref) eller utsätts för 4 veckors fuktbelastning från 4 till 8 veckor efter gjutning. Nederst visas fuktprofil 5 veckor efter gjutning (vänster) och fuktfördelning som funktion av tid i hela tvärsnittet (höger) för det fuktbelastade beräkningsfallet.

Figur 2.

Uppföljning av uttorkningsförlopp i ett betongbjälklag med det nya mätsystemet.

>>

Tidskriften Betong teknik

Fuktbelastning har i tidigare prognosverktyg inte beaktats i tillräcklig utsträckning. Eftersom det är väldigt vanligt att fukt periodvis blir stående, exem-

Figur 1.

Härdningstemperaturens inverkan på självuttorkning hos olika typer av betong.

57

Tidskriften Betong teknik

58

pelvis i försänkta badrum, är det mycket viktigt att ta hänsyn till denna effekt om det skall vara möjligt att göra realistiska prognoser. I det nya programmet har den unika möjligheten att simulera inverkan av fuktbelastning i olika skeden av uttorkningsförloppet implementerats.

Exempel på prognosticerad uttorkning med och utan fuktbelastning på betongytan visas i figur 2 (övre diagrammet).

Resultaten motsvarar ett referensfall där konstruktionen hålls torr hela tiden samt ett fall där ytan fuktbelastas fyra veckor efter gjutning och fyra veckor framåt.

En RF-nivå på 85 procent uppnås cirka nio veckor efter gjutning om betongkonstruktionen hålls torr under hela byggtiden (ref). Om konstruktionen däremot utsätts för fukt under fyra veckor förskjuts den prognosticerade tiden med cirka åtta veckor.

Stöd har även implementerats i programmet för att visa fuktprofiler, se figur 2 (nedre). Denna funktionalitet gör det möjligt att åskådliggöra hur uttorkningsprocessen fortlöper genom hela tvärsnittet.

För samma beräkningsfall som ovan (fuktbelastning 4-8 v efter gjutning) visas i den högra delen hur uttorkningsprocessen utvecklas i tvärsnittet som en funktion av tid. Den vänstra delen visar fuktprofilen i tvärsnittet vid tidpunkten fem veckor efter gjutning. Det framgår tydligt hur en period med ytlig fuktbelastning ger en markant ökning av fuktnivån, framför allt i den övre delen av tvärsnittet.

Klimatdatamodulen som har implementerats gör det möjligt att importera data från verkliga mätningar. Tillgång på relevant mätdata innebär självklart att möjligheten att göra tillförlitliga prognoser förbättras väsentligt. Funktionen innebär även att man efter hand som ett bygge löper kan öppna upp en tidigare prognos, importera verklig mätdata från aktuellt bygge och uppdatera prognosen.

Uppföljning, det vill säga insamling av mätdata görs med ett helt nytt och unikt system för realtidsmätning av bland annat temperatur och relativ fuktighet. Systemet består av en huvudenhet (datalogger) med direktuppkoppling till webben och så kallade noder som placeras ut i olika mätpunkter på byggarbetsplatsen.

Noderna kommunicerar trådlöst med huvudenheten via radio. Förutom realtidsuppföljning av klimat på byggarbetsplatsen finns även möjlighet att följa uttork-

ningsprocessen i själva betongkonstruktionen. Mätningar styrs direkt från en webbportal alternativt med hjälp av en smartphone.

Exempel på resultat från uppföljning av uttorkningsförlopp i ett betongbjälklag redovisas i figur 3. I det aktuella fallet sjunker den relativa fuktigheten (RF) i betongen inledningsvis till cirka 92 procent under en period av relativt gynnsamma uttorkningsförutsättningar. Därefter följer en period på ett par månader med ökande RF-nivå i betongen, vilket är kopplat till att ytan under stora delar av denna period var fuktmättad. Uttorkningsprocessen kommer inte igång igen förrän ytan är torr.

I det aktuella fallet är det dock tydligt att det är först när värmen slås på i slutet av mätperioden som uttorkningen tar fart på allvar.

En väsentlig fördel med realtidsmätningar är att man när som helst kan kontrollera fuktstatus i sin betongkonstruktion. Detta innebär att man kontinuerligt har god kontroll på uttorkningsprocessen vilket gör det möjligt att vid eventuellt behov sätta in åtgärder i god tid före ytskiktsläggning. Därmed går det att undvika oplanerade förseningar och/eller kostsamma sista-minutenåtgärder.

En annan fördel med mätsystemet är att en erfarenhetsbank successivt byggs upp som kommer att förbättra kunskapen om olika faktorers inverkan på uttorkningsförloppet. Lämpliga åtgärder kommer därmed att kunna anpassas/utvecklas för att man med ännu högre precision skall kunna förutse uttorkningsförlopp i framtiden.

Sammanfattningsvis konstateras att det moderna samhällets ständigt ökande krav på rationalisering leder till en successiv utveckling mot effektivare byggmetoder och kortare produktionstider. När det gäller platsgjutet byggande är betongens uttorkning en faktor som definitivt måste beaktas. Höga krav på effektivt byggande innebär att det inte finns något utrymme för att göra felbedömningar av uttorkningsförloppet.

Detta innebär att precisionskraven på de verktyg som används för att bedöma uttorkningsförloppet ökar. Med de förbättringar som har införts i prognosverktyget tillsammans med det nya mätsystemet ges möjligheter att nå den precision som krävs i det moderna byggandet. ◆

Referenser

AMA Hus 14, Svensk Byggtjänst, Stockholm.

BBR, ”Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd)”, BFS 2011:6 Carlswärd, J, Carlsson, C-A & Emborg, M., ”Nytt koncept för att ta hand om betongfukten”. Bygg &Teknik, nr 7, 2008.

Fjellström, P, ”Measurement and modelling of young concrete properties,” Licentiatuppsats, LTU, Luleå, 2013.

Jonasson, J-E., Carlsson, C-A. och Mjörnell, K., ”Modell för beräkning av fuktighet i moderna betonger vid variabel temperatur,” Bygg & Teknik, Nr 7, 2005.

Jonasson, J-E., Carlsson, C-A. och Mjörnell, K., ”Beräkning av uttorkning för betong med Byggcement,” Bygg & Teknik, Nr 7, 2006.

Sjöberg, A., “Sekundära emissioner från betonggolv med limmade golvmaterial – effekter av alkalisk hydrolys och deponerade nedbrytningsprodukter”. Publikation p-01:4, Chalmers, Göteborg, 2001. www.bidry.se www.distant.se

Fråga Experten

www.betong.se/fråga-experten

Tidskriften Betongs experter är redo att svara på dina frågor. Gå in på vår hemsida betong.se och ställ frågor om tillsatsmedel, konstruktion och arkitektur.

Frostsprängningar i lättbetong?

Jag har ett hus med krypgrund. Grunden består av kantbalkar i lättbetong med hög densitet och plintar under dessa. Jag har små frostsprängningar i kantbalken och undrar vad för reparationsbruk jag ska använda? /Martin

Hej Martin, när du skriver att du har en kantbalk i lättbetong med hög densitet, tänker jag att det kan vara någon typ av lättballastbetong (typ Leca). Det verkar som om kantbalkarna varit fuktmättade och att frostskadorna då kan vara mer på djupet. Risken med inre frostsprängning är att det kan skada betongkonstruktionen så den tappar i bärförmåga och öppnar upp för inträngning av mer vatten och skadliga ämnen.

Det första du bör göra är att se hur omfattande skadorna är och om de reducerar bärförmågan under kritisk gräns. För att inte skadorna skall fortgå behöver du se till att kantbalken hålls torr (eller ej går under 0 grader). Sedan kan du laga med ett cementbaserat bruk eller spackel, de skall vara anpassade för betong utomhusbruk. Finns att hitta hos välsorterad bygghandel.

Lycka till med lagningen. /Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Betong, och Thomas Concrete Group

Stora porer?

Vi har problem med ganska stora porer i betongytan, bordsytan. Vi gjuter mot stål och använder för tillfället WB 220, är väldigt noga med att torka bort överbliven olja. Vad kan vi göra annorlunda? /Tobias Hej Tobias, stora porer, > 5 mm, genereras oftast inte av själva formoljan utan av större luftporer som inte "orkar" ta sig upp mot överytan utan transporteras mot den yta där lägst tryck förekommer. Detta kan vara

just mot formytan där den sedan stannar kvar under härdning av betongen. Åtgärd kan vara att: 1. Minska viskositeten hos betongen det vill säga du sänker tiden på t500 - måttet med 1 - 2s det vill säga tiden betongen tar på sig att flyta ut till en diameter på 500 mm. Detta gäller vid högflytande system såsom SKB eller betong med högt sättmått.

2. Vid "trögare" sättmått kan en enkel metodik vara att "öppna" upp systemet med ökat steninnehåll, detta kan medföra att pastans

Fler frågor & svar på hemsidan

viskositet minskar och grövre luft har lättare att transportewww.betong.se ras genom betongen mot överytan.

3. Använd gärna ett gjutsätt där du så långt som möjligt undviker att fylla betongen på ett och samma ställe utan rör basken, gjutvagnen, pumprören eller liknande över formytan så att luften inte stängs inne av ett för tjockt lager färsk betong. /Martin Hansson FoU-chef, Sika

Tidskriften Betong Fråga experten

Fråga våra experter på vår hemsida betong.se

60

Erik Viggh är Senior kemist och arbetar med cement- och betongkemi på Cementa. Han svarar på frågor om cement och betongkemi.

Oskar Esping är tekn. dr. och jobbar med FoU och konsultation på Färdig Betong, TCG C.lab.

Han är expert på frågor om material.

Martin Hansson arbetar på Sika. Där är han F&U Chef för betongtillsatser Norden & Baltikum. Han svarar på frågor om tillsatsmedel.

Arne Hellström är mångårig marknadschef på Strängbetong och svarar på frågor om arkitektur.

Anna Jacobson är kompetenssamordnare och Brokonstruktör, Tyréns. Utsedd till Årets Betongkonstruktör 2013.

Designat

Text jorun ingre

Apbord

Ett lekfullt bord i betong livar upp en strikt inredning. Bordet funkar lika bra inne som ute. Bakom designen står Jaime Hayon som tagit fram bordet för BD Barcelona Design. bdbarcelona.com/en

Trebent

Ett litet fint sidobord i betong designat av Ola Hedlund. Underredet kan behandlas efter önskemål och betongen går att få i flera olika färger. Fint för frukten eller för att lägga ner boken en stund. www.olahedlund.se

Mjuk hylla

Concretediction shelf är ett enkelt hyllplan där formgivarna lekt med tanken att betong ska vara hård och stel. Här har hyllan fått en form som gör att den ser mjuk och nästintill flytande ut. Designad av Anita Boldog för ab concrete design. www.abconcretedesign.com

Skriv med stil

Tidskriften Betong designat

För alla som älskar betong är pennan från 22 Design Studio ett måste. När pennan inte används blir den en fin detalj på skrivbordet. Förutom betong är pennan tillverkad av rostfritt stål. www.22designstudio.com.tw

62

Mixa och matcha

Med sin serie Pot-Purri har Anabella Vivas från Venezuela skapat inredning som går att kombinera på en rad olika sätt. Konceptet består av tio grundformer och formgivningen har hämtat sin inspiration i traditionell vävning. www.anabellavivas.com

Med närproducerad cement bygger vi framtiden.

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder.

Läs mer på www.cementa.se.

Formmax_marknadstorget_90x40.indd 1

2014-10-10 10:00

Tyskbo tycker

Text& Foto Carina tyskbo

Smakbyggare Bara 23 år gammal och redan proffs på mat - så pass att han tog sig till final i landets största tevesända mattävling, Sveriges Mästerkock. Förutom smaker som håller brinner KTH-studenten Ludvig Brydolf för ett hållbart byggt samhälle.

Ludvig Brydolf äter pannbiff och känner sig fri. Andraplaceringen i Sveriges Mästerkock i april tillåter honom ta de uppdrag han vill, berättar han glatt när vi ses på K-märkta restaurang SysterOBror vid KTH i Stockholm. Annars går telefonerna varma, matgiggen duggar tätt, människor vill prata mat på stan. Dygnets alla tider.

– Det är oftast bara roligt, utom kanske klockan halv två på natten på krogen. Jag brinner ju för mat, för att göra smaker och smakkombinationer kända för fler. Jag vill öka kunskaperna, säger han.

Till vardags läser Ludvig Brydolf fjärde året på Environmental Engineering and Foto : T V 4

Ludvig Brydolf kom tvåa i Sveriges Mästerkock efter en jämn kamp med vinnaren Sandra Mastio. Chansa, våga, kombinera smaker, se hur det fungerar, blev hans devis. Att reda ut varför något beter sig som det gör är viktigt också i ett hållbart byggande, menar han.

Betong Tidskriften Betong tyskbo tycker

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

64

Betong Media Tidskriften Betong Box 55684 102 15 Stockholm www.betong.se

Sustainable Infrastructure på KTH - en EESI-master tillhörande Energi- och Miljöprogrammet. I studierna liksom i matlagningen är han djupt engagerad i att veta varför saker fungerar som de gör.

– Mitt huvudintresse är geologi och hydrologi. Kunskapen om våra grundvattentäkter och vårt ytvatten. Att lära sig mer om våra rullstensåsar, vad som händer när vi förvandlar dem till landfills, deponier eller soptippar.

Han har skrivit specialarbete om fiskbestånd och deras vandringar i våra vatten, hur de främjas eller motverkas. Aktuell för studenterna är också frågan om miljöanpassade städer eller stadsdelar, hur man löser stadsflöden och problemen kring dem. Just nu läser han geofysiska mätmetoder om hur man kan spåra föroreningar.

Inför nya samhällsbyggnadsprojekt måste man tidigt titta på hur marken och vattnet kommer att påverkas.

– När städer växer måste vi se till att utsläpp minimeras på alla plan, säger Ludvig, och berättar i samma andetag om hur viktigt det är för honom med god, ekologisk och högkvalitativa råvaror. Att folk måste våga ändra mönster både på tallriken och i livet.

Han är glad över uppsvinget för god, hållbar mat och över vurmen för att laga mat från grunden. Att ropa efter billigare

Teknik- och kvalitetsRedaktör Johan Silfwerbrand info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin, Sigrid Zenger, Lena Åhl, Anders Lindvall och Peter Åhman

Ludvig Brydolf var vegetarian tills han blev 14 år och åt sin första biff.

Betongen på K-märkta restaurang SysterOBror vid KTH, ritad av arkitekturprofessorn Nils Olof Ahrbom, tycker han är ”rå men snygg”. Som en bra köttbit, kanske.

livsmedel blir bara en del av konsumtionshetsen, tror han.

Om Ludvig Brydolf inte hamnar i en kreativ matmiljö i framtiden drömmer han om uppdrag som konsult kring miljöriktningen på byggprojekt. Kanske hos Sweco, som drivit flera av case-projekten i skolan.

– Men jag behöver inte stressa med beslutet. Jag är ung, bor billigt. Jag kan både laga mat och studera hållbarhet, säger han och lassar in den sista tuggan stekt lök. ◆

Prenumeration

Tryck

Marie Brunnberg AB Telefon: 073-656 09 03 pren@betong.se

Åtta.45

Annons Art director Jenny Almersdotter info@formkult.se

Redaktion

Kreativ redaktör Carina Tyskbo carinatyskbo@yahoo.com

chefredaktör och Ansvarig utgivare Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

Redaktionsråd Arne Hellström, Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Margareta Redlund

Annonshuset ab Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Hans Flygare hans@annonshuset.se Albin Flygare albin@annonshuset.se

Pris Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år.

Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

Omslagsbild Ponte City Tower, Johannesburg Foto av Martina Holmberg

Mänskligt

Text & bild: Carina Tyskbo

Hans Karlander Arbete: vd och koncernchef för Thomas Concrete Group. Ålder: 49.

Familj: Fru och tre barn.

Bor: Hus i betong från 1937 i Lerum.

Favoritbetong: Thomas egen miljöbetong.

Tidskriften Betong Mänskligt

Betong möter

66

Naturligt tacksam Hans Karlander beundrar människor med fötterna på jorden. Själv sätter han gärna sina i skogskängorna.

Möt koncernchefen som helst jobbar tillsammans.

Jag har aldrig skrattat så mycket som när... ...dråpliga situationer händer i vardagen. Jag är en förhållandevis positiv person som skrattar ofta. Livet är för kort för att gå omkring och ha tråkigt.

Jag kan aldrig nånsin glömma… ..nätterna då jag bodde i Tanzania och vi satt runt lägerelden på den afrikanska savannen.

Det måste upplevas för att förstå hur mäktigt det är. På dagarna en fantastisk djurvärld, nattetid totalt mörker, djurläten och en enorm stjärnhimmel.

Jag trodde jag kände mig själv men… ...vissa dagar lär jag mig fortfarande vem jag är. Även om åldern visar mer hur man fungerar är det viktigt att fortsätta lära sig. Att vara öppen för nya perspektiv och tankar.

Har aldrig skämts så mycket som när jag… ...växlade pengar svart i ett land långt bort. Efter mycket ståhej stod jag där med några buntar sedlar.

Jag har aldrig berättat det här för nån men... ...under många år drömde jag om att bli naturfotograf och resa runt i världen för National

Geographic. Den drömmen delade jag inte med min fru. Skratt...

En händelse som kunde fått mitt liv att se helt annorlunda ut var när… ...jag tackade nej till min första anställning efter Chalmers – vid ett känt lastbilsföretag i Södertälje. Istället började jag inom bilbranschen i västra Sverige. Det ångrar jag inte.

Den finaste bekräftelse jag fått är... ...när medarbetare i företaget spontant säger att det känns så roligt att jobba inom Thomas och att vi är på helt rätt väg.

Mitt favoritord är… ...är nog just nu ”Team” och ”Tillsammans”.

Innan jag dör måste jag hinna med att... ...leva mer. Det gäller att få tid till att göra saker som man själv tycker väldigt mycket om.

Jag måste helt enkelt åka tillbaka till… ...några små ödsliga paradisöar utanför Honduras kust som förhoppningsvis fortfarande väldigt få känner till.

Om jag fick resa tillbaka i tiden och återuppleva en händelse skulle det vara… ...bröllopsmiddagen omgiven av alla härliga

vänner och släktingar som uppträdde och var där bara för oss.

Mest av alla beundrar jag… ...människor med hög integritet och med båda fötterna på jorden som har förmågan att dela med sig av sin energi till andra, oavsett medeller motvind.

När det gäller mitt utseende är jag mest nöjd med… ...att min fru verkar tycka det är okey.

Jag har en favoritbyggnad och den är… ...byggd i betong. Mies Van Der Rohe-paviljongen i Barcelona är väldigt vacker. Men vårt företag har också en fin byggnad vid Mörrumsån. Den känns näst intill surrealistisk.

När jag går i pension ska jag… ...fiska, vara ute i skogen och berätta historier för barnbarnen.

Det händer att jag gråter och det är när… jag ser eller blir påmind om hur lycklig man ska vara för så mycket.

Tre favoritsaker som jag inte vill vara utan: Telefon med täckning, nycklarna hem, mina skogskängor. ◆

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm