Tidskriften Betong 5 2015 by Tidskriften Betong

Den kreativa byggtidskriften En tidskrift från Betongföreningen #5 november 2015

Mänskligt Carola Lemne | Teknik Simulerad betong | Reportaget Årets Bygge | Utblick Tyskt cement

Träffpunkt Betong 15

Helgonet Zetterwall Uppsalas gömda betong

Tu r n i n g To r s o , M a l m รถ . Fo t o a v B o e l Fe r m

Omslagsbild äNGEL S:T PAULi KyRKOGÅRd, MALMö Foto KRiSTiN MöRCK

33 Helgo

Helgo Zettervall hyllad och hånad.

# 5 – November 2015

Innehåll

4 Ledare Kaplan kapas av branschen. 6 Mixat Tetrishuset på plats och Vår Betong öppnar upp. 12 Signerat När betongen lyser! 15 Rådhuset i Kristianstad Utsett till Årets Bygge, vi tittar på betongen.

Cemex

En titt på Sveriges cementuppkomling.

27 Rüdersdorf och cementen Cemex är Sveriges näst största cementtillverkare. Och största importören. 33 Tuffa tider för Helgo Zettervall Helgo Zettervall fick ingen helgonförklaring. Men borde fått det… 39 Träffpunkt Betong 15 Vi ger er det bästa från årets träffpunkt. Bilderna, referaten, pulsen.

Träffpunkt Betong 15

Häng med på Betongbranschens stora träff.

49 Betongföreningen Hållbarhetsrådet jobbar hårt för att betongen ska ges rättvisa i LCA-analyserna. 50 Teknikkrönikan Ung betong och unga kvinnor är temat. 51 Modelleringsverktyg hittar sprickor Lamis Ahmed skriver om färsk sprutbetong som sprängs. 56 Betong när den simuleras Annika Gram skriver om betong som simuleras, perfekt för SKB. 60 Fråga Experten Anna letar i TRVR Bro och Oskar hjälper till i badrummet. 62 Designat Manschettknappar och kantiga sänglampor. 64 Tyskbo Tycker Höga höjder och klättrande killar. 66 Mänskligt Carola Lemne höll på att bli operasångare och älskar ketchup.

Kristianstad har Årets Bygge, vi berättar historien.

TidskrifTen BeTong innehåll

Rådhuset

Ledare

# 5 – November 2015

I podcasten Betongmaffian säger de att subventioner leder till en ryckighet där det vissa år gasas och vissa år bromsas.

Kaplan mot byggbranschen Höstbudgeten är presenterad. Regeringen har lagt undan 5,5 miljarder kronor för ökat bostadsbyggande, totalt ska det bli 250 000 bostäder till år 2020. Hela branschen står upp och ovationerna vill aldrig sluta. Nej, det är faktiskt precis tvärtom. Mehmet Kaplan, bostads-och stadsutvecklingsminister, kommer satsa 1,9 av miljarderna i ett investeringsstöd till små, klimatsmarta hyresbostäder. Och investeringsstöd vill inte branschen ha. Inte Peter Wågström, vd på NCC, inte Anders Danielsson, vice vd Skanska och inte Rikard Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna. Inte heller Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong, eller Björn Wellhagen, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, gillar höstbudgetens investeringsstöd. I podcasten Betongmaffian säger de att subventioner leder till en ryckighet där det vissa år gasas och vissa år bromsas. Företagen behöver långsiktighet, förutsägbarhet och konkurrens, då driver de innovation och utveckling i rätt riktning, menar Malin Löfsjögård. Björn Wellhagen hänvisar i podcasten till Konkurrensverkets rapport ”Byggbar mark” som visar att subventioner driver igång projekt som inte har ekonomisk bärkraft och att stöd till företag försämrar konkurrensen generellt. Han nämner också att de kommunala bostadsbolagen har brist på kapital och har stora restaureringsbehov i befintligt bestånd och inte kommer ha råd att satsa på ökat byggande. Och det är de kommunala bostadsbolagen som är aktuella för inves-

teringsstödet, de privata är inte intresserade. Dessutom kommer hyresgästerna inte ha råd att bo i de nybyggda husen, menar Björn Wellhagen. Åtminstone inte de 80 procent av befolkningen som kommer drabbas av skattehöjningar, enligt höstbudgeten. Byggnads ser heller inget i budgeten som gör att målet på 250 000 bostäder ska kunna nås och Fastighetsägarna tror inte att investeringsstödet till små hyresrätter kommer öka antalet bostäder. Det visar också en rapport från Konkurrensverket som utvärderade investeringsstöden fram till 2005. Det byggdes visserligen fler hyresbostäder, men inte fler bostäder generellt. En stor snackis har varit den byggbonus på 1,85 miljarder kronor som ska riktas till de kommuner som är duktigast på att minska bostadsbristen och den snabbhetsbonus på 300 miljoner kronor till byggherrar som bygger studentbostäder under nästa år. Hur ska det här gå till rent praktiskt, undrar jag. Det undrar också Malin Löfsjögård och Björn Wellhagen. Tydligen undrar även Mehmet Kaplan över det. Jag har sökt honom i två veckor för att få det utrett, men han har inte återkommit. Så Mehmet Kaplans och regeringens strategi för att bygga mer bostäder totalsågas av de som ska bygga dem. Vad säger man om det? Jag tycker Johan Lindholm, ordförande i Byggnads, sammanfattar regeringens satsning rätt bra när han säger att den är…”modig”. Roger Andersson, chefredaktör

TidskrifTen BeTong Ledare

Så klär jag mig på Betonggalan...

Roger Andersson

Jenny Almersdotter

Carina Tyskbo

Johan Silfwerbrand

Chefredaktör

art direCtor

kreativ redaktör

teknisk redaktör

Mörka solglasögon så ingen tror jag är med i Betongmaffian.

i mossgrön polyester.

i rött!

kanske skulle man ha frack eller balklänning på en gala, men för mig blir det kavaj & slips.

David Bogerius Webbredaktör

Chapeau-Claque och Cadillac, blanka skor och frack.

Mixat

Mixade nyheter från betongvärlden. Av roger Andersson

Lek med Tetris och betong Vid Kragenäs ute på Lidingö har nu ”the 180 meter house” färdigställts. Huset har fått sitt smeknamn efter den platsgjutna betongen som börjar som en mur vid infarten och sen reser sig i byggnadens huskropp för att avslutas nere vid vattnet via en bastu. Arkitekterna heter Byggfenomen och de beskriver huset som en "Tetris-upplevelse".

–Det som ser staplat ut är inte staplat, det är bara ett ornament, en list i den platsgjutna betongen som krävde en enorm precision för att få till. Träfasaden är retligt lik betongen, säger Daniel Johansson, arkitekt på Byggfenomen. Rå betong och obehandlad furu framträder på ytan mot en inre fond av mörka, genom-

Klippt & Skuret ”Läsupplevelsen är som att svälja betong!” / Popstjärnan Morrisseys debutroman "List of the lost" totalsågas av kritikerna.

TidskrifTen BeTong Mixat

Kom till Vår Betong

i Angered öppnar nu ungdomsgården Vår Betong. det är hjälporganisationen reningsborg som tillhandahåller en tom lagerlokal och bland annat ordnas kampsportsträning för de som fyllt 15 år.

färgade fibercementplattor. Arkitekterna har lekt med byggnormerna och fasaden består av öppningar, skikt och lager, ungefär som Tetrisklossar som ramlat ner på varandra. –Det skapar en ny typologi bland de i övriga fristående villorna i området, långt från typhusets generalitet och lika långt från den generella lådans ratio-

Siegel dubbelt nominerad

Cord Siegel, arkitekt på Hauschild+siegel Architecture, är en av fyra nominerade till kasper salinpriset. Han är även nominerad till Årets Betongarkitekt på Betonggalan. förutom Cord siegel, som nomineras för Brf ohoj i Västra hamnen i Malmö, så nomineras kTH Arkitekturskolan av Tham och Videgård, Malmö Live av schmidt Hammer Lassen Architects och Bastun i göteborgs frihamn av raumlabor. Vinnaren tillkännages på Arkitekturgalan den 19 november i Aula Medica i stockholm, samma datum som Betonggalan. i juryn satt i år Petra gipp, som blev Årets Betongarkitekt 2012.

nalitet, säger Philip Bergerhoff arkitekt på Byggfenomen. En teknisk utmaning var att gjuta en fem meter hög vägg som trappade ner till golvnivå. –Eftersom betongen är synlig är det viktigt att undvika gjutskarvar och alla synliga väggar skulle ha utfasningar, säger David Larsson på APJ Betong.

Storslam för Max IV Max IV i Lund vann Sweden Green Building Awards i två klasser, både Årets BREEAM och Årets EU Green Building. Priserna delades ut i samband med Sweden Green Building Conference på Kistamässan i Stockholm den 30 september. Årets Miljöbyggnad vanns av Kängurun 21 i Krokslätts fabriker i Göteborg och Årets LEED Volyme Iniative vanns av Vasakronan för dess LEED Volume Certification. Årets hållbara anläggningsprojekt vanns av Nya Södertälje sjukhus. Max IV är även nominerad till Årets Miljöpris på Betonggalan.

Passivt i Varberg VaRbeRg byggeR nytt säkerhetsbo-

ende med passivhusstandard. Den nya fastigheten ligger mitt i Varberg och ska innehålla 43 bostäder och två butikslokaler. Lägenheterna kommer i huvudsak att bestå av trygghetsbostäder samt LSS-bostäder. Huset byggs

helt i prefabricerad betong och ska klara kraven för passivhus. – Utmaningen i det här projektet ligger i att klara de högt ställda energikraven samt allt som följer med byggnation av trygghetsboende, säger Peter Andersson, arbetschef på Serneke.

Fulla arkitektböcker aRkItekteRnas oRdeRböckeR är fulla och arbetslösheten är under en procent vilket gör att företag tvingas tacka nej till uppdrag på grund av kapacitetsbrist. Detta enligt Sveriges Arkitekters branschrapport som flaggar för prishöjningar på arkitekttjänster.

Inget hindrar Abetong nu haR både Konkurrensverket

i Sverige och i Danmark godkänt Heidelberg Cement Sweden ABs köp av Contiga Holding AS. Det innebär att Abetong och Contiga nu slås ihop. Eftersom Contiga har verksamhet i Danmark blev även danska konkurrensverket inblandat.

Läs mer nyheter på hemsidan www.betong.se

Foto : C A R I N A t y S K B o

Klagandets tid förbi

TidskrifTen BeTong Mixat

RegeRIngen föReslåR i en lagrådsremiss att ta bort länsstyrelserna som instansnivå när det gäller överklagande av detaljplaner. Därmed ska byggstart för ett planerat bostadsprojekt kunna påbörjas tre till fyra månader tidigare än vad som nu är fallet. Idag kan utdragna överklagandeprocesser i många instanser fördröja byggstarter med flera år och göra byggprojekten rejält dyrare. – Det behöver gå snabbare, bli enklare och billigare att bygga bostäder i Sverige. Vi ser att processen från beslut till färdigt hus kan effektiviseras. Det nya lagförslaget skapar förutsättningar för att göra det upp till fyra månader snabbare att bygga bostäder. Vår förhoppning är att det leder till att det byggs flera tusen fler bostäder per år, säger bostadsminister Mehmet Kaplan.

26 nanometer max vibrationsgräns för max iV, berättade Kenth Lindell, tyréns, på träffpunkt betong 15.

Sveavägen 44 igen sveavägen 44 i stockholm, är inte bara nominerade till Årets Miljöpris på Betonggalan. nu har dess takträdgård även nominerats till sienapriset. Övriga nominerade är Hörsalsparken i norrköping, fristadstorget i eskilstuna och rådhusparken i Umeå.

Karbonatisering förvånar Malin löfsjögård, vd på svensk Betong, är just nu ute på

en turné för att informera kommunpolitiker och kommunala bostadsbolag om hållbart byggande. något som behövs, avslöjar hon i svensk Betongs nya podcast Betongmaffian. – kunskapen om betong är väldigt varierande ute i kommunerna så det behövs mer information. de vet så klart vad betong är, men kunskapen om den miljöutveckling som skett med materialet de senaste åren känner inte så många till, säger Malin Löfsjögård. – det de blir mest förvånade över är betongens karbonatiering, det vill säga Läs mer att en betongbyggnad tar upp koldioxid nyheter på under sin livslängd. Befintliga betongkonstruktioner tar upp så mycket som hemsidan 300 000 ton per år, vilket är upp till 20 www.betong.se procent av det som släpps ut vid tillverkningen, säger Malin Löfsjögård.

En dag mot olyckor

TidskrifTen BeTong mixat

nCC:s årLiga Awareness day som

hålls på alla dess arbetsplatser har gett resultat. olyckorna har minskat med 50 procent. i år hölls dagen för femte året och då avstannar arbetet klockan 9:00 på samtliga arbetsplatser och i stället förs en gemensam diskussion om hur arbetsmiljön upplevs och vad som kan göras för att förbättra säkerheten och hälsan bland medarbetarna. Under Awareness day får alla en extra

påminnelse om vikten av säkerhet och vi fångar upp många bra förslag från medarbetarna på förbättringar. "Tysta boken", som med tydliga bilder visar hur man arbetar säkert på våra byggarbetsplatser, är ett av många exempel på hur man kan arbeta förebyggande med arbetssäkerhet, berättar Lars-gunnar Larsson, koncernens arbetsmiljöchef och ansvarig för Awareness day.

Svårrekryterat i branSchen

och svårigheter att rekrytera nyckelpersoner riskerar att hämma tillväxten i konsultbranschen och inom den teknikintensiva entreprenadbranschen. den slutsatsen drar industrifakta i samband med att man presenterar höstens konjunkturrapporter för olika branscher i byggsektorn. i genomsnitt är det 85 procent av de intervjuade företagen som har svårigheter att hitta rätt typ av personal. inom flera teknikbranscher är det inte enbart på hantverkssidan som bristerna finns utan även bristen på ledningspersonal och projektledare har ökat dramatiskt. Kompetensbrist

Signerat

Text Katarina Lundeberg Bild PriVat

När betongen är så gott som perfekt formad men avtäcker spår av arbete och mänsklig hand då berör den...

När betongen lyser! b e t o n g / c o n c r e t e ett byggmaterial bestående av vatten, cement och ballast. Mina första erfarenheter är eget experimenterade med de tre ingående delarna för att gjuta en bojsten till en segelbåt. Händerna blev sträva och betongen brann alldeles för snabbt så bojstenen utgörs idag även av formen som var en murar-hink med instuckna armeringsjärn. Båten ligger där än tryggt vid ett stycke fulbetong som fyller sin funktion. När betongen binder och bär då hyllar jag den. Vidare experiment handlade om en betongterrass där betongen på ett elegant sätt möter klippan. Betongbilen kom, armeringen var på plats, formen var tunn och innefattade även en fin trappa ned i trädgården. Bilen från betongfabriken kom sist på eftermiddagen och levererade betong… sist på eftermiddagen vilket innebar att det var knappt med betong, den tog slut, men med flitiga betongkillar som stålglättade så fick de ett effektivt och sparsamt utnyttjande av betongen så att den som en deg rann ned och fyllde ut på rätt ställen och utgör idag en särdeles vacker betongterrass

som stensåpas vit tre gånger per år av undertecknad. När betongen får liv av ballast som visar sig stolt då prisar vi den. Att ytterligare utmana sig själv och rita in en platsgjuten trappa på Ulriksdals begravningplats som skulle gjutas med trappsteg och kärna var kanske naivt men med en riktig byggar-grovis som till sist tog på sig utmaningen att sätta form och stag, så står den där idag, inte med rätt finish för en brobyggare men med taktilitet och känsla utgör den en grundsten och ett nav i en byggnad och det syns att den är en arkitektonisk idé. När betongen är så gott som perfekt formad men avtäcker spår av arbete och mänsklig hand då berör den. Trots alla ansträngningar vi arkitekter gör för att få in betongen som älskat och hatat material är min största glädje ett enkelt gjutet betong golv i Kattvik som fick ballast och cement från kalkbrott i Slite. Något vackrare och lenare för barfota fötter än detta golv av lokala material har jag inte upplevt. När betongen ges något mer än sin styrka och funktion då lyser den. ◆

Text roger andersson

Anslagstavlan Den kreativa byggtidskriften En tidskrift från Betongföreningen #4 september 2015

med och sponsrar betonggalan den 19 november på berns i stockholm. det är nytt rekord och gläder vår 100-åriga tidskrift som ju också har sin stora jubileumsfest då. Möt dem på betong.se.

Ur läsarenkäten: ”inte på topp men ett stabilt nummer.”

Kokpunkten -det koKar i betongen!

”ett mycket bra nummer. Teknikartiklarna var otroligt bra!”

”budskapet i ledaren var lite otydligt.” ”Teknikkrönikan är som vanligt välskriven och intressant! Jag kan inte ge annat än högsta betyg.”

”intressant om system skarne.”

Teknik

Av erik sTenBerg, arkitekt och

forskare på kTH Arkitekturskolan

Miljoner att tjäna 1960-talets Visionära Prefab

på Miljonp rogram met

Miljonprogramsepoken är troligtvis den mest experimentella och innovativa perioden i svenskt flerbostadshusbyggande. 1968 fanns det sexton olika prefabricerade betongstomsystem i Sverige. Av dessa var System Skarne 66 det mest visionära.

IndustrIalIserIngen

och den snabba produktionstakten under miljonprogramsepoken beskrivs ofta som huvudorsaken till att så många visuellt enformiga, likartade och standardiserade flerbostadshus byggdes. Trots att denna kritik mot miljonprogrammet var entydig under sjuttiooch åttiotalet så nyanserades den under nittiotalet.

Sakta växte det fram en förståelse för att det också fanns kvaliteter och goda exempel bland alla dessa bostäder. Pådriven av det förestående renoveringsbehovet fortsatte omvärderingen under 00-talet. Fler och fler, inklusive de boende, kunde vittna om kvaliteten i flerbostadshusens inre och yttre miljöer. Berättelser inifrån miljonprogrammet fick ta större plats och erfarenheter från miljonprogrammets miljöer började normaliseras. Nu är tiden mogen att även omvärdera flerbostadshusens byggsystem och underliggande strukturella ramverk, inte minst eftersom bostadsbristen gör att politiker och byggare återigen sätter sina förhopp-

ningar till ett ökat industrialiserat byggande. År 1968 fanns det sexton olika prefabricerade stomelementsystem av betong från tolv olika tillverkare i Sverige och 15 procent av miljonprogrammets flerbostadshus byggdes med dessa prefabricerade betongstommar. Som ett led i denna omvärderingsprocess presenteras här en studie av System Skarne 66, det mest visionära prefabricerade byggsystemet från miljonprogramsepoken. Den mapp med ritningar, broschyrer och tidningsurklipp som en vän till familjen lämnade till mina föräldrar våren 2004 med orden ”Ge detta till Erik. Jag vet att han håller på med Tensta. Jag var med och byggde där och det blev ju så dåligt att jag aldrig varit tillbaka.” visade sig innehålla mer och viktigare material om miljonprogrammets byggsystem än föred Arkitekturmuseet hade i sina samlingar. Framförallt innehöll mappen en komplett uppsättning ritningar till Ohlsson & Skarnes System Skarne 66. Det prefabricerade byggsystemet som beskrivs är upp-

delat i ett fåtal standardiserade element av betong. Ritningarna beskriver hur dessa fem bjälklagselement, två fasadelementbredder och en pelare kan sammansättas till ett trettiotal olika lägenhetsstorlekar från 30 till 158 kvadratmeter. Vidare är det elva typlägenheter som redovisas med fullt möblerade planritningar i skala 1:50. Där kan man läsa hur funktionell rumsplaneringen var och hur de flyttbara innerväggarna var tänkta att placeras i ett utgångsläge. Andra artiklar och broschyrer visar hur lägenheterna var tänkta att förändras över tid allteftersom behoven skiftar. I inledningen till ritningspaketet står det: ”System Skarne 66 vill i stället ge bostadskonsumenten största möjliga frihet att själv forma sin bostad – ja, mer än så, sitt hem. De boende skall – inom en given total lägenhetsyta – själva kunna välja mellan ett öppet sammanhang mellan rummen och ett mera slutet, där alla rum kan nås direkt från tamburen, helt avskilda från varandra. De ska vidare själ-

va avgöra om de vill ha några få större rum eller flera små – kanske ett eget krypin för varje familjemedlem. De ska kunna bestämma om var ´skåpen ska stå´ och hur dessa skall vara inredda. Vartefter familjesammansättningen

från Svensk Betong En podcast Fotografi Ohlsson & Skarnes System Skarne 66 under uppförande.

ändras – barn föds, växer upp, flyttar hemifrån – kan lägenhetsindelningen ändras och anpassas till de under åren skiftande behoven. Lägenheterna åldras inte lika snabbt som ordinära lägenhetstyper och – när de blir omoderna – kan de lätt moderniseras.” Med denna förståelse för System Skarne 66 inventerade jag AB Familjebostäder i Stockholms lägenheter i Tensta för att identifiera vilka möjligheter till sammanslagningar det fanns. I Tensta finns det till exempel över 1700 lägenheter byggda med System Skarne 66 och de är byggda för att anpassas till dagens samhälle. I rapporten sammanfattade jag resultatet: “Sammanslagningar av tre-rumslägenheter i Familjebostäders bestånd i Tensta samt bildandet av mindre och större lägenheter är tekniskt okomplicerat. Diagram 1 Den Illustration över industriella produktionsapparat som S66 byggnadsdestyrde byggandet gav hus med enkelt lar uppbyggda stommar och enkelt föränderliga interiörer. Denna studie tar fasta vid dessa positiva kvaliteter i husen och ser till möjligheten att bryta deras enformiga lägenhetsfördelning i stort samt att bilda nya djärva rumssamband inom lägenheterna. Dock utmanar dessa ombyggnader den gångna tidens bostadsideal. Svårigheten har varit att behålla huskropparnas stomme och lägenheternas fasta inredning medan den rumsliga hierarkin förändrats. Denna omkastning av vad som är värt att bevaras i miljonprogrammets hus är försvarbar framförallt ekonomiskt. Det är dyrt att göra stomingrepp samt att flytta installationer. Konsekvenserna av att endast ett fåtal lägenheter per kvarter byggs om är stora. De kommer på sikt bidra till att hela områden omvärderas.” Under ett antal år byggdes i Familjebostäders regi sammanlagt sex lägenheter om till större eller mindre lägenheter. Ombyggnaderna tog tillvara och återanvände de flyttbara innerväggarna och behöll fast inredning som till exempel Denna lägenhet bebos sedan 2009 köksstommar och garderober. Ett av flertal familjen Qasin Aden, en somalisk-svensk av dessa sammanslagningar visades upp familj med tio barn. Ombyggnaden under Tensta Bomässa 2006. Den av störs- dessa lägenheter har därmed visat att den ta sammanslagningen blev en femma/ inbyggda flexibiliteten och anpassningssexa på 166 kvadratmeter, det vill säga en barheten i System Skarne 66 är större än lägenhet ännu större än System Skarne 66 planerat. Denna oavsedda och outnyttjaursprungligen var tänkt att inrymma. de potential har jag därefter tillsammans

med KTH-studenter analyserat i ett antal seminariekurser på mastersnivå. System Skarne S66 utvecklades tillsammans med arkitekt Jöran Curman i samband med att Västra Orminge i Nacka skulle exploateras i mitten på 1960-talet. Området och stomsystemet som genomfördes är kanske det mest konsekventa

TidskrifTen BeTong Teknik

tidsKriften betong Signerat/anSlagStavlan

Hela 27 företag är

TidskrifTen BeTong Teknik

Sponsorrekord på Betonggalan!

Arkitektur Topparna på WAF | Historia Betongpionjärerna | Teknik Miljonprogrammet | Mänskligt Sara Haasmark

Text : Margareta redlund-laninge Foto : Felix gerlach

Reportaget

Årets Bygge får

nytt liv

TidskrifTen tidskriFten BeTong Betong reportaget

Rådhuskvarteret i centrala Kristianstad vid Stora Torg har genomgått en total förvandling, nästan utan att det syns. Bakom de klassiska 1800-talsfasaderna, bland annat rådhuset från 1890, döljer sig ett modernt kontorshus i glas och betong med plats för 700 anställda.

TidskrifTen BeTong reportaget

F 16

Från orationellt, plottrigt och mörkt till ljust, luftigt och modernt. Med de orden kan Kristianstads nygamla rådhus, Rådhus Skåne, beskrivas. Kommunen köpte successivt hela kvarteret med sju byggnader uppförda under olika epoker. Dessa omvandlades under 1970-talet från hotell och bostäder till kontor för den egna administrationen. Till slut gick det inte längre. Lokalerna räckte inte till, kontorsrummen var orationella och tillgängligheten var undermålig. Ibland var man till och med tvungen att gå ut ur huset och in igen för att träffa en kollega. Skulle förvaltningarna flytta, skulle man riva kvarteret och bygga nytt eller totalrenovera? Flera utredningar gjordes men ingen resulterade i några åtgärder. Frågorna var många. 2009 inträffade det som skulle innebära starten på den stora förvandlingen, nämligen att Kristianstads kommun kanske skulle dela lokalerna med Region Skåne. En gemensam förstudie gjordes som visade att det var möjligt att öka antalet arbetsplatser i kvarteret. Förutsättningen var nämligen att kvarteret skulle rymma kommunens 400 anställda och Region Skånes 300 anställda. Men det skulle kräva mycket drastiska åtgärder. – Riv så mycket som möjligt, bygg nytt så mycket som möjligt och spara de gamla fasaderna i så stor utsträckning som möjligt. Det var grundidén för kvarterets omdaning, säger Per-Ola Pershaf projektchef och byggherreombud för Kristianstads kommun. En arkitekttävling gjordes och av åtta anbud antogs arkitektfirman förslaget från FOJAB arkitekter, som fick totalansvar för arkitektur, landskap och inredning. För byggherren, Kristianstads kommun, var detta ett medvetet val eftersom det gav styrka åt projektet att ha en och samma arkitekt för hela uppdraget i alla dess skeden. När tidplanen fastställdes av kommunfullmäktige fanns ett heligt datum: 22 maj 2014. Då skulle allt stå klart, inflyttat och med full verksamhet exakt 400 år efter det att den danske kungen Christian IV bestämde att ”här ska rådhuset byggas”. >>

Nybygget mitt i kvarteret kännetecknas av ljusa, lätta material och ger ett välkomnande intryck.

Riv så mycket som möjligt, bygg nytt så mycket som möjligt och spara de gamla fasaderna i så stor utsträckning som möjligt.

Det var vi som gjorDe Det! i detta nummer möter vi:

Greger Dahlström

Ulf Jönsson

Lars Johansson

projektchef, kristianstads kommun

arkitekt, fojaB arkitekter

projektchef, Ncc

koNstruktör, Wsp group

Kristianstads kommuns byggherreombud när Rådhuskvarteret gjordes om totalt för att ge plats för kommunens och Region Skånes anställda.

Arkitektkontoret grundades 1971 av arkitekterna Mats Jacobson och Keith Foster. Det är verksamt inom bland annat hus, landskap och stadsbyggnad.

Arbetet med Rådhuskvarteret var komplicerat och krävde minutiös planering av NCC. Bolaget är främst verksamt i hela Norden men även i Tyskland och Balticum.

WSP bildades 1969 i London och har växt genom förvärv av företag i Europa och USA. WSP köpte bl a J&W 2001.

Camilla Nilsson och Bertil Gerdt MaterialleveraNtör, starka Betongelement

Starka är ett familjeföretag med 225 medarbetare och som startade 1930 av Yngve Persson.

TidskrifTen BeTong reportaget

Per-Ola Pershaf

rÅDhus skÅNe

omfattning: Ny- och ombyggnad av 22 500 kvadratmeter kontor varav nybyggnad 17 500 kvadratmeter. Tre befintliga byggnader, bland annat rådhuset och dess annex, har bevarats och totalrenoverats liksom 150 meter rikt dekorerade 1800-tals fasader i fyra våningar. Byggtid: 2011-2014 samarbetsform: Totalentreprenad med partnering Byggherre: Kristianstads kommun med Region Skåne som hyresgäst totalentreprenör: NCC arkitekt, landskap, inredning: FOJAB arkitekter Konstruktör: WSP

TidskrifTen BeTong reportaget

Det cirka 800 kvadratmeter stora konstverket Utsikt pryder väggen in till sessionsalen.

Kristianstad kommun beslöt att göra projektet till en totalentreprenad med partnering främst för att spara tid. NCC antogs efter upphandling som totalentreprenör och var med i ett tidigt skede och kunde därmed delta i arbetet med systemhandlingarna, tidsplaneringen, fastställa entreprenadens innehåll etc. I maj 2011 skrevs kontrakt och projektet kunde påbörjas några månader senare. För arkitekten Greger Dahlström, FOJAB arkitekter, var det aldrig aktuellt att föreslå rivning av kvarteret. Tvärtom.

Platsen är så rik på historia och har så vackra hus. Målet var att bevara kvarterets yttre samtidigt som kvarterets inre genomgick en total förändring. Ett hus fick dock rivas i sin helhet. Det var i så dåligt skick att inget kunde bevaras. Rådhuset från 1890 har däremot bevarats och totalrenoverats liksom polishuset och rådhusets annex, båda från 1930-talet. Men för övriga hus i kvarteret finns bara de ursprungliga fasaderna kvar och har återskapats till sitt ursprungsskick. Bakom fasaderna är allt

borta, vilket gett plats för en ny, sex våningar hög byggnad, med måtten 60 x 100 meter, innanför de gamla fasaderna. Den som i dag går runt kvarteret ser inte att detta är en modern kontorsbyggnad för 700 personer eftersom de gamla fasaderna är fint renoverade med bland annat balkonger, gesimser, stuckaturer, smide och mansardtak med kopparbeläggning. Greger Dahlström är idag en nöjd arkitekt. Särskilt glad blev han när en som arbetar i huset kom fram till honom och

Byggherren ”Vi har skapat Sveriges modernaste förvaltningsbyggnad” lokalerna För kommunens administration från 1970-talet var så orationella och otidsenliga att vi måste göra något radikalt. Det var stora diskussioner om kvarteret skulle totalrenoveras eller om nya byggnader skulle uppföras. Förstudier gjordes och det beslutades att spara så mycket som möjligt. Bakom de bevarade fasaderna har vi nu fått en modern kontorsbyggnad med öppna ytor,

som är välkomnande och ljusa. Extra roligt är att byggnaden blev klar i rätt tid och att prislappen hamnade under budget. Här var den goda samverkan mellan projektörer, konsulter och entreprenörer avgörande. Nu arbetar 700 personer från Kristiandstads kommun och Region Skåne i kvarteret.

FOTO : R E D LU N D - L A N I N G E

Per-Ola Pershaf, projektchef och byggherreombud för Kristianstads kommun

Arkitekten ”Den historiska platsen förpliktigar när nytt ska formges och byggas” andas vänlighet och värdighet. Omgörningen av kvarteret har gjorts varsamt och trots att det är en offentlig byggnad känns den varm och välkomnande. Platsen är mycket speciell med sin rika historia från 1614, när Christian IV bestämde att här skulle rådhuset byggas. Här finns vackra gamla sekelskifteshus och den intakta rutnätsplanen för gatorna gör Kristian-

”rådhus skåne

stad till Nordens bäst bevarade renässansstäder. Detta förpliktigar när man formger en ny byggnad. Det var spännande att se rivningen och en lättnad när alla fasader väl var ordentligt stagade. Vi har varit med i projektet från början och haft uppdraget att utföra såväl arkitektur som landskap och inredning.

FOTO : R E D LU N D - L A N I N G E

Greger Dahlström, arkitekt FOJAB arkitekter

Byggentreprenören ”Projektet var mer omfattande än vi anade” Ulf Jönsson, projektchef, NCC

två plan högre än de befintliga och dess glasade tak och fasader syns knappt från gatan. På varje sida om nybygget löper ett glasat atrium, som släpper in dagsljuset i hela byggnaden. I entréplanet ligger sessionssalen med plats för 300 personer. Den har en spännvidd på 22 meter och är magnifik med sin inredning helt i ask. Högst upp i byggnaden finns personalmatsal med 360 graders utsikt över Kristianstad. Projektets utmaning var de fasader som skulle bevaras. Dessa måste stagas

under byggtiden och det var en inte helt lätt uppgift. Diskussionerna handlade om hur mycket de skulle röra sig, hur styv konstruktionen var och hur kraftiga stormvindar de skulle klara. Lars Johansson, konstruktör på WSP, var ansvarig för stagningens konstruktion. Den skedde med en stålkonstruktion som förankrades med dragstag ner till berg och dimensionerades för en vindlast på 30 sekundmeter. – Vid ett tillfälle kallades jag till bygget för att se över stagningen och kolla >>

TidskrifTen BeTong reportaget

sa: ”Jag känner mig som en prinsessa varje dag jag går till jobbet.” Kvarteret, som ligger i centrala Kristianstad vid järnvägsstationen och Stora Torg, är inte okänt för Greger Dahlström. – Som ung arkitektpraktikant i slutet på 1960-talet mätte jag upp kvarteret. Det känns därför extra roligt att ha varit med om denna varsamma, men omfattande förnyelse, säger han. Inne i Rådhus Skåne råder öppenhet, ljus och vänlighet med material som ljus ask och kalksten. Nybygget på gården är

de och att vi använde BIM fullt ut och kunde i tid se felaktigheter efterson all information var samlad i samma modell. Det tekniskt svåraste var nog stagningen av fasaden. Stagningen föregicks av kvalificerade bedömningar av hur fasaderna skulle hanteras. Vi visste inte i vilket skick de var. Hur starkt var murverket?

FOTO : R E D LU N D - L A N I N G E

det är en utmaning att ansluta ett nytt hus till befintlig bebyggelse. Rådhuset krävde en extra kraftsamling av ingenjörskunskap och skickliga hantverkare, inte minst på grund av att de ursprungliga fasaderna skulle bevaras. En utmaning var också storleken på projektet. Vi lyckades få ett bra slutresultat tack vare att alla samverka-

att den var korrekt utförd. En vecka senare kom en kraftig storm. Inget hände, men det kändes bra att ha kollat ordentligt före stormen, säger han. Nybygget på gården är uppfört med vertikalt bärverk av stålpelare samt prefabricerade, stabiliserande betongväggar, horisontellt bärverk av stålbalkar och bjälklag av håldäcksbjälklag resp TT-kassetter. Starka svarade för leveransen och med 11 500 kvadratmeter bjälklag och 6 000 kvadratmeter väggar var ordern bland de största det året. – Vi har studerat stabiliteten noga och alla element är produktspecifika, säger konstruktörerna Camilla Nilsson och Bertil Gerdt, båda på Starka Betongelement. Det var givet från början att nybygget skulle uppföras i prefab och inte i platsgjuten betong. Orsakerna var den stora spännvidden på 22 meter i sessionsalen med ovanförliggande kontorslokaler, logistiken och tiden. Dessutom var möjligheter små att lagra gjutformar. Normalt när kontorshus, som här, byggs med håldäcksbjälklag räcker det att göra en tunn avjämning. Men i detta fall krävdes en 50 mm tjock, armerad pågjutning för att uppnå tillräcklig stabilitet. När Rådhus Skåne började projekterades 2011 var inte BIM, Building Information Model, så välutvecklad som nu. Men NCC var mycket tidigt ute med BIM och använde det på projektet fullt ut. >>

liteN historielektioN

Från översta våningsplanet har man 360 graders fri utsikt över Kristianstad.

KristianstaD grundades 1614 av danske kungen Christian IV. Staden anlades som en modern försvarsanläggning med vallgravar och bastioner. Rutnätsplanen med gatusträckningarna är intakt och kungen bestämde var stans rådhus skulle placeras, vilket är på samma plats som Rådhus Skåne ligger i dag. Pengar saknades till bygget på grund av svåra tider och först 1735 blev rådhuset klart. Det blev så småningom omodernt och 1890 byggdes ett nytt rådhus efter ritningar av stockholmsarkitekten Magnus Isaeus. Den kommunala förvaltningen expanderade och mer lokaler behövdes. En arkitekttävling utlystes 1937 för ett

Det var givet från början att nybygget skulle uppföras i prefab och inte i platsgjuten betong.

Konstruktören

TidskrifTen BeTong reportaget

Lars Johansson, WSP Group

innan stagningen av de ursprungliga fasaderna kunde göras utförde vi omfattande riskanalyser. En stålkonstruktion, förankrad med dragstag i berget, höll fasaderna på plats medan allt innanför revs. Konstruktionen var dimensionerad för att klara en vindlast på 30 sekundmeter. Jag var mycket nöjd när jag vid ett tillfälle kollade att stagnigen var rätt utförd. Någon

vecka efteråt kom en ordentlig storm och både stagningen och fasaderna höll för de hårda stormbyarna. Den som i dag går runt kvarteret ser knappt att detta är en modern kontorsbyggnad för 700 personer. De gamla fasaderna är fint renoverade med bland annat balkonger, gesimser och stuckaturer.

FOTO : R E D LU N D - L A N I N G E

”Stagningen av fasaden kommer jag aldrig att glömma”

Att anpassa nytt och gammalt var komplicerat mycket på grund av nivåskillnader.

Takterassen används flitigt av personalen.

Materialleverantören ”Rådhuset var ett stort projekt för oss” våningar. Det var givet från början att nybygget skulle uppföras i prefab och inte i platsgjuten betong. Orsakerna var den stora spännvidden på 22 meter i sessionsalen med ovanförliggande kontorslokaler, logistiken och tiden. Dessutom var möjligheter små att lagra gjutformar.

TidskrifTen BeTong reportaget

Vi leVererade betongelementen till nybygget, som ligger på gården mitt i byggnaden. Att lyfta med mobilkranar var inte möjligt. Det skulle störa trafiken alltför mycket. I stället skedde alla lyft med tre tornkranar. Under byggtiden plastades fasaderna in. Leveransen bestod av ”källarväggar” samt ett antal stabiliserande trapphus och kringbyggda ventilationsschakt som sammanbands av hdf-bjälklag i sex

FOTO : R E D LU N D - L A N I N G E

Camilla Nilsson och Bertil Gerdt, Starka Betongelement AB

koNsteN i rÅDhus skÅNe

tre Konstnärer har anlitats för att göra var sitt konstverk i Rådhus Skåne. Fredrik Wretman har gjort en gigantisk fot i bronspatinerad glasfiber, som står i en vattenbassäng av diabas. Verket heter Budbäraren och grekiska guden Hermes har varit inspirationskällan. Förlagan är konstnärens egen fot. På väggarna in till sessionssalen kan delar av Skånes kustlandskap ses i skala 1:1000. Det är Christian Partos som gjort verket genom att fräsa ut en relief i björkplywood och sedan måla den i mörkt turkost. Reliefen är baserad på laserscanning, som genomförts med underlag från Lantmäteriet. Konstverket är runt 800 kvadratmeter stort och heter Utsikt. På ena väggen i entrén finns Gunilla Klingbergs skapelse Drivkraft. Det består av långa rader av stiliserade symboler som bildar slingrande former över väggen och upp till de ovanliggande våningsplanen. Symbolerna, s k piktogram, är förenklade illustrationer för exempelvis hiss, toalett och cafeteria som används i offentliga miljöer.

Med stiliserade symboler ringlar sig Gunilla Klingbergs konstverk upp genom våningsplanen. FOTO : C L A E S S A N D I N

TidskrifTen BeTong reportaget

Konstnären Fredrik Wretmans egen fot har stått modell för denna gigantiska fot.

– För projektet betydde det mycket, vi sparade både tid och pengar och kunde hitta samordningsfel i ett tidigt skede eftersom alla aktörer hade tillgång till samma information. Vi fick exakta kalkyler, noggranna kostnadsberäkningar, rätt mängdavtagningar bara för att ta några exempel, berättar projektchef Ulf Jönsson, NCC. För NCC var Rådhus Skåne en utmaning. Det är alltid svårt att bygga ett nytt

hus som ansluter till befintliga. Logistiken var knepig med ett elementbygge mitt bland befintliga fasader och överraskningar dök upp titt som tätt och fick lösas på plats. Oväntade anhopningar av mögel, röta och hussvamp gjorde att vissa vindsvåningar måste rivas och återskapas, ibland i ett sent skede. Även tornet på rådhuset revs av samma anledning och byggdes nytt, exakt som originalet.

I verket Utsikt av Christian Partos ses delar av Skånes kustlandskap målat i en turkos nyans.

– Trots dessa överraskningar kunde vi hålla budgeten på 558 miljoner kronor och till och med understiga den med 30 miljoner kronor, säger Per-Ola Pershaf. Rådhus Skåne i Kristianstad är klassad som Miljöbyggnad silver, trots att målet var brons. Projektet har rönt stor uppmärksamhet. Bland annat vann det Årets Bygge 2015 och representerade Sverige i utställningen SB14 i Barcelona. ◆

TidskrifTen BeTong Projektet

Av : Margareta redlund laninge Foto:roger andersson

Utblick

Cementets väg på

hälleberget Den nedlagda silon i Åhus köptes 1991 och fylldes med importerat cement. 24 år senare har cementjätten Cemex köpt verksamheten och idag är man Sveriges näst största cementdistributör med cement från en fabrik i tyska Rüdersdorf.

TidskrifTen BeTong utblick

C 28

Cemex huvudkontor ligger högst upp i en kontorsfastighet i centrala Malmö. Trapphusets väggar av rå, ljus betong är en perfekt inramning för ett företag som arbetar med cement. Inne i konferensrummet hänger tre betongtavlor föreställande seriefiguren Rip Kirby i deckaraktion, utförda av konstnären Johan Forsberg. Företaget har en lång historia som går tillbaka ända till 1906 då Cemex grundades. Det skedde i Mexico med affärsidén att tillverka cement. Verksamheten växte genom uppköp och nyetableringar i Europa och USA och är idag världsomspännande. Svenska Cemex startade 1991 i skånska Åhus, där Svenska Lantmännen hade en silo som inte användes och som var perfekt för lagring av cement. Några driftiga företagare bildade Svensk Cementimport och importerade cementen från Frankrike och blev därmed en av de första att konkurrera med Cementa. Det gick hyfsat även om omsättningen var blygsamma dryga miljonen det första året. Men verksamheten var dock så pass intressant att norska Embra två år senare köpte Svensk Cementimport. Samtidigt utökades antalet importterminaler till fyra och cementen kom från Litauen. 1999 övertog RMC företaget som i sin tur köptes upp av Cemex. De första åren för svenska Cemex var tuffa. Kunderna hade svårt att precisera vilken typ av cement de behövde. Cementa var ju den stora leverantören och flera kunder sa sig vilja ha en cement ”… som den i Slite”! – Kunderna tyckte det var bra med konkurrens men få handlade i början. Det gällde att vara enträgen, säger Rolf Thulin. Han är idag Cemex logistikschef och började på företaget några år efter starten. Nästan lika länge har Cemex tekniske chef, Lars Hansson, varit anställd. Båda minns hur viktigt det var att bygga upp ett förtroende hos kunderna och ha ett långsiktigt tänkande och personligt engagemang. Men det var inte lätt alla gånger. Första året såldes 30 000 ton cement, vilket är lika mycket som Cemex idag levererar i Sverige på tre veckor. Verksamheten har gått trappstegsvis. Första brytpunkten kom när terminalen i Västerås startades. – Nästa brytpunkt på den svenska marknaden kom 2013 när vi breddade vårt sortiment från två till fyra produkter. Därmed kunde vi erbjuda helhetslösning-

CEMEX SVENSKA HISTORIA Svensk Cementimport startades i Åhus med en importterminal för cement 1993: Norska Embra AS köper företaget 1999: RMC Group köper Embra 2005: Cemex köpte RMC och därmed Embra 2007: Embra byter namn till Cemex Terminaler i dag: Västerås, Halmstad, Landskrona, Surte 1991:

ar. Vår huvudprodukt i dag är en cement som innehåller sju procent slagg och sju procent kalkfiller och används till alla typer av betongprodukter. Därtill har vi en cement anpassad för infraprojekt som kräver låg värmeutveckling. Vi levererar också cementen Rapid, som är lämpad dels för prefabricerade produkter, dels vid

gjutning av fabriksbetong vintertid. En nischprodukt är vit cement som tillverkas i Spanien, säger Cemex vd Tomasz Borowiec. Idag finns terminaler i Landskrona, Surte, Halmstad och Västerås. Varje terminal har en kapacitet på 5 000 ton. Västerås ska byggas ut och ökar vid komman-

i l l U S T r aT i o n : a n n a - l e n a l i n d q V i S T

DETTA ÄR CEMEX GLOBALT

PrOducerAr Per år:

96 miljoner ton cement i produktionskapacitet 55 miljoner kubikmeter färdigbetong 160 miljoner ton ballast

TidSkrifTen BeTong uTBLiCk

de årsskifte kapaciteten till 9 000 ton. – Regionen runt Västerås växer. Därför behöver vi två silos för att kunna möta behovet, säger försäljningschef Andreas Liikane, Cemex. Skillnaden mellan Cemex kompositcement och Cementas är tillsatsmaterialen. Medan Cemex har slagg använder Cem-

Omsättning 2014: 15,7 miljarder US dollar Verksamhet i över 50 länder. Handelsrelationer i mer än 100 länder AntAl AnställdA : 44 000

CEMEnTfABRik MED kApACiTET cemex fabrik i rüdersdorf några mil utanför Berlin togs i drift i sitt nuvarande utförande 1995. Men på platsen har cementproduktion pågått i 115 år. Under 2000-talet har omfattande investeringar i fabriken gjorts. det har varit åtgärder både för att förbättra miljön och effektivisera produktionen. Över 500 miljoner kronor har investerats för att minimera utsläppen av föroreningar. Vidare har förutsättningarna för att använda alternativa bränslen förbättrats. detta har resulterat i mindre användning av fossila bränslen i produktionen. andelen alternativt bränsle 2014 var 74,8 procent. fabrikens produktionskapacitet är drygt två miljoner ton cement per år.

TidskrifTen BeTong utblick

Kalkstenen hämtas från olika ställen i kalkbrottet som kan ha lite olika egenskaper. Därför blandas stenarna i en jättestor mixer innan den går in i ugnen för att få en så jämn kvalitet som möjligt. Mixern är egentligen en stor hall med en diameter på 105 meter där en jättearm rör sig fram och tillbaka.

enta flygaska. Norge tillåter att cementen innehåller större andel slagg, vilket också ett flertal europeiska länder gör. I Sverige har man ännu inte nått så långt beroende på att regelverket inte kan fastställa var gränsen för frostbeständighet ska gå. – Cemex har erfarenhet av slaggcement eftersom den säljs mycket i Tyskland. Vi önskar därför att även det svenska regelverket ska tillåta större andel slagg. Slaggen ger tekniska fördelar. Man får en tät, ljus betong med långsammare hållfasthetsutveckling, vilket minskar sprickbildningen. Dessutom blir miljöbelastningen mindre, säger Lars Hansson. Den mesta cementen kommer från Cemex fabrik i Rüdersdorf, som ligger några mil utanför Berlin, och byggdes för 20 år sedan. För att minska koldioxidutsläppen har fossilbränsle vid tillverkningen ersatts till 75 procent med alternativa bränslen som biomassa, industriavfall och hushållsavfall. Svenska Cemex drivs av bara sex personer. Detta är möjligt tack vare en långt driven automation vid importhamnarna. Målet har alltid varit att det ska vara enkelt att både lasta och lossa cementen i exakta mängder, i rätt kvalitet och kunna ske dygnet runt alla dagar i veckan. Kunderna gör avrop med åkarna och chaufförerna är

utbildade i hur de själva lastar bilarna, vilket tar runt 20 minuter. Var tredje dag levererar ett fartyg cement till någon av de fyra terminalerna och hämtas årligen av flera tusen bulkbilar. – Vi har hittat ett bra och driftsäkert system. Under ett år har vi bara tio timmars driftavbrott. Det är vi nöjda med, säger Rolf Thulin. ◆

Dessa sex personer sköter Cemex hela svenska verksamhet. Fr v Andreas Liikane, Lars Thell, Maria Hompe, Rolf Thulin, Lars Hansson och Tomasz Borowiec.

Av : Kristin MörcK

Arkitektur

Tidskriften

Betong 100 år!

Helgo Zettervall var sin tids mest respekterade byggnadsrestaurerare. Men när han under den omfattande ombyggnationen av Uppsala domkyrka använde betong svängde pendeln och han blev anklagad för kulturvandalism. Idag är betongdetaljerna nerplockade och glömda.

Helgo och den

TidskrifTen BeTong arkitektur

vittrande betongen

”Finn, Finn het’ fader min. Duktig karl med

bistert sinn. Fuskat sedan i hans kall, har herr Helgo Zettervall”, sjöng Lunds universitetsstudenter 1886.

när lågorna smekte Lidköpings timmerhus 1849 och unge Helgo Zettervall såg hus efter hus förvandlas till aska, bestämde han sig för att utbilda sig till arkitekt. I sin biografi beskriver han känslofullt det ögonblick när han blickar ut över en barndomsstad i ruiner, där bara skorstenar höjer sig mot skyn och allt av trä har brunnit upp. När elden slocknat tog Zettervall sig entusiastiskt an rollen som byggledare. Han tog fram ritningar åt grannar och bekanta och hjälpte till att bygga upp föräldrarnas nerbrunna hus. Genom sin insats gjorde han sig ett namn i Lidköping och erbjöds arbete som lärling hos arkitekt Oppman under återuppbyggandet av den brandskadade Sankt Nikolai kyrka. År 1853 kom han in på Kungliga Konstakademien och under studieloven arbetade han med många krävande uppdrag, bland annat restaureringen av Västerås domkyrka. Redan som 29-åring fick han uppdrag som ansvarig restaureringsarkitekt för Lunds domkyrka och det var nu passionen för kyrkorestaurering på allvar väcktes. Anders Bodin är arkitekturhistoriker och har nyligen avslutat en doktorsavhandling om Helgo Zettervall. Han be-

när Zettervall var i slutfasen på restaureringen av Lunds domkyrka kontaktades han av Uppsalas ärkebiskop. Zettervall ansågs vid den här tiden vara landets i särklass skickligaste kyrkorestaurerare och han ombads rita ett restaureringsförslag för Uppsala domkyrka, som hade byggts om på 1700- talet efter en stor brand. De höga tornspirorna hade då ersatts av tornhuvar och många ansåg att byggnaden såg stympad ut. Forskaren Herman Bengtsson skriver i Upplandsmuséets omfattande genomgång av domkyrkans historia att Zettervalls restaurering i mångt och mycket blev ett nationalistiskt projekt – kyrkan skulle återfå sin storhet och bli en symbol för en stark och framåtblickande nation. Zettervall åtog sig entusiastiskt uppdraget att återställa kyrkan i den höggotiska stil som den troligtvis haft i de förvunnna originalritningarna från 1200-talet. Allt som inte följde den höggotiska stilen skulle rensas bort. Tornspiror, skulpturer, takryttare, masverk och olika dekorativa detaljer skulle byggas till. Eftersom

F o t o : o k ä n d /A r k i t e k t u r - o c h d e s i g n c e n t r u m

TidskrifTen BeTong Arkitektur

Helgo Zettervall var utan tvekan det sena 1800-talets främsta svenska restaureringsarkitekt. Men som sådan var han också den som föll hårdast när synen på restaureringskonsten förändrades. De spexande studenterna i Lund var bara början på en intensiv kritikstorm mot Zettervall, en storm som han aldrig lyckades rida ut. Höjdpunkten kom 1894 när diktaren Verner von Heidenstam gav ut kampskriften “Modern barbarism” där han i hårda ordalag anklagade Zettervall för att ha berövat sina restaurerade byggnader deras historia och själ. Men vem var Helgo Zettervall och vad hade han egentligen gjort för att väcka sådan vrede? Ordkarg, principfast och envis. Så beskrivs Helgo Zettervall. Han var också dokumenterat orädd och under sin tid som landets överintendent argumenterade han i bestämda ordalag mot självaste kung Oscar II när denne klagade på att byggandet av riksdagshuset drog ut på tiden.

skriver arkitektens karriär som en klassisk framgångssaga. – Zettervalls liv kan nästan liknas vid en roman av Dickens. Han växer upp i Lidköping som son till en konkursad garvare, får reda på att det finns ett yrke som heter arkitekt och tar sig sedan, trots enkla förhållanden och brist på grundutbildning, ända upp till den absoluta toppen. I slutet krossas han och dör i bitterhet, säger Anders Bodin. De unga entusiastiska arkitekterna på kontinenten blev snart en stor inspirationskälla för Zettervall. Bland annat åkte han till Tyskland 1862 för att studera restaureringen av katedralen i Köln. Arkitekter som Friedrich von Smidt och Eugène Violett-le-Duc menade att en restaurering gick ut på att ge byggnaden en enhetlig och ursprunglig stil. Det innebar att det inte var fel att rensa bort det som tillkommit genom åren, eller att bygga nya byggnadsdetaljer i “rätt” stil. Helgo Zettervall tog till sig idéerna och skrev senare i sin skrift Allmänna anvisningar gällande kyrkobyggnader: “med ordet restaurera menas att återställa en förfallen och defekt byggnad i komplett skick, till en helhet, sådan den måhända aldrig på en gång har egt, men som den vid någon viss tidpunkt har kunnat och bort ega, om den blifvit fullföljd i sin egen stil.”

”Finn, Finn het’ fader min. Duktig karl med bistert sinn. Fuskat sedan i hans kall, har herr Helgo Zettervall” sjöng Lunds universitetsstudenter 1886.

Domkyrkan på Zettervalls tid. Lägg märke till alla vattenutkastare, spiror och ornament i betong. I Zettervalls tidiga ritningar var domkyrkan ännu mer utsmyckad.

TidskrifTen BeTong arkitektur

budgeten för restaureringen förmån för någon som inte var ovanligt låg bestämde hade förstått det “inneboende han sig för att, där det gick, andliga väsendet hos en gotisk ersätta sten med betong. byggnad”. Det var först 1883, Helgo Zettervall Betongen var billigare och när han själv utsetts till överinmien och under Helgo Zettervall (1831kunde med fördel användas tendent, som Helgo Zettervalls åren 1882-97 var 1907) var arkitekt vid han överintenen lång rad byggproi partier där den inte var mitt förslag slutligen godkändes. dent vid Övejekt under det sena i blickfånget, eller i de delar rintendent1800-talet. mest av kyrkobyggnaden som var Betongen spelade en viktig sämbetet kända är kanske symboliskt mindre viktiga. roll under restaureringsarbe(nuvarande hans restaureringar Att använda ett modernt matet. Under perioden 1887-1891 riksantikvarieav domkyrkorna i terial i en gammal byggnad fanns ungefär 20 betongarämbetet). Lund, uppsala, skara var inget större problem enbetare anställda på bygget. sedan 1996 och Linköping. han har ligt Zettervall. Det var stilen Skånska Cement hade en egen delar statens Fastigäven ritat många nybyggen, hetsverk ut helgopriset till till exempel norra Latin och och strukturen som var det verkstad på plats där exemhelgo Zettervalls ära. det är Bolinderska palatset i stockviktigaste – inte byggnadspelvis listverk, vattenutkastaett arkitekturpris för landets holm samt universitetshuset materialen i sig. re, skulpturer, kors och masbäst utförda restaurering, i Lund. Planeringen inför restauverk göts. Vissa med armering ombyggnad eller komplettehelgo Zettervall blev 1881 reringen var utdragen och och vissa utan. Att betong ring av äldre byggnadsverk. professor vid konstakadekantades av bråk och intrianvändes var egentligen ingger. Helgo Zettervall tvingaen slump. I Bevara betongen des flera gånger rita om sitt skriver byggnadsantikvarien förslag efter kritik från landets överinten- gen betongen i ett så fuktigt och kallt kli- Sven Olof Ahlberg att Skånska Cements dent Scholander, samme Scholander som mat? Helgo Zettervall avfärdade kritiken grundare Rudolf Fredrik Berg var en gudunder tiden som lärare på Konstakade- och menade att betongen kunde vara lika fruktig man. Han hade fin kontakt med mien höjt student Zettervall till skyarna. stark som granit. Den är ”vår praktiska tids kyrkan och erbjöd dem tidigt sina tjänsÖverintendenten menade att Zettervalls material”, hävdade han. Till hans ilska lät ter. Under kyrkorestaureringarna i slutet tilltänkta domkyrka var överdriven, allt- Scholander en yngre arkitekt rita ett alter- av 1800-talet fick därför många kyrkor för detaljrik, och byggde på en förvrängd nativt förslag. Förslaget möttes av hånfulla byggnadsdetaljer i betong. Uppsala dombild av historien. Dessutom vände han sig kommentarer från Zettervall som menade kyrka var ett tidigt exempel. – Det fanns en vurm för portlandsceemot detaljerna i betong. Passade verkli- att han var villig att ge upp, men inte till ment vid den här tiden, inte minst bland landets elit. Troligtvis fanns ett intresse för betong inom kyrkan, även om många var skeptiska till att ta in ett modernt material i den konservativa kyrkomiljön, säDomkyrkan innan ger Sven Olof Ahlberg

TidskrifTen BeTong Arkitektur

Helgo Zettervalls restaurering

maktkamper under restaureringens senare del gjorde att Zettervall hoppade av projektet innan domkyrkans interiör var färdigställd. Han vägrade dessutom

var inte bara på grund av vad som ansågs vara historieförfalskning som Zettervall gick till historien som en fuskare. Även hans betongbygge skulle snart utpekas som ett gigantiskt fiasko. På 1920-talet kom rapporter om att i princip alla fasadens betongpartier var i dåligt skick. Is och fukt hade samlats på taken med sprickor och vittring av betongen som följd. På slutet av 1930-talet togs samtliga betongdetaljer ner – av säkerhetsskäl sade man, men säkert också av en vilja att rensa bort den fuskande arkitektens mest störande element. Om alla betongdetaljer verkligen var i så dåligt skick – och i så fall varför – är det ingen som vet. Många kyrkor restaurerades med betong under denna tid och ingen har gått samma öde till mötes som Uppsala domkyrka. Kanske betraktades betongen som extra vanhelgande i en kyrka med en så central roll som Uppsala domkyrka, kanske var det något som gick fel rent byggnadstekniskt. Kunskapen om betongen var vid den här tiden fortfarande i sin linda. – Att all betong var i akut dåligt skick har jag svårt att tro, detaljer från kyrkan som bevarats visar inte dessa tecken. Men vi vet att man inte hade hundra procent koll på materialet under det här tidiga stadiet och misstag kan säkert ha begåtts. Byggnormer hade ännu inte utvecklats och den enskilde hantverkarens skicklighet var väldigt avgörande för resultatet, säger Sven Olof Ahlberg. Även Anders Bodin menar att det finns anledning att ifrågasätta uppgifterna om betongens skick. Historieskrivningen om

Foto : k r i st i n m Ö rc k

att delta i den stora invigningen. Redan i slutfasen hade även kritiken mot Zettervalls restaureringsprinciper väckts till liv. En ny generation arkitekter hade tagit vid, och med dem kom en ny syn på restaurering. De ansåg att Zettervall varit för hårdhänt, att han genom att skala bort oönskade lager hade berövat kyrkan dess karaktär och historia. Stundtals var kritiken så hård att Nordisk familjebok manade till eftertanke. “Man får emellertid taga hänsyn dertill att hvar och en är ett barn af sin tid, att de nämnda synpunkterna ännu icke blifvit tillräckligt uppmärksammade, då Z:s restaureringsarbeten planlades, att dessa äro resultat af en konstnärlig riktning, som haft stor omfattning och mottagits med allmän sympati, samt att Z:s restaureringsarbeten väl mäta sig med större delen af annanstädes i Europa samtidigt utförda” skriver de i 1898 års upplaga.

Foto : d Av i d c A s to r / W i k i m e d i A

Domkyrkan idag.

men det

Den tre meter höga betongängeln, som troligtvis föreställer ärkeängeln Mikael, stod tidigare på domkyrkans tak. Vid betongsaneringen togs den ner och hamnade så småningom på Sankt Pauli mellersta kyrkogård i Malmö.

Helgo Zettervall omgärdas av myter och skrönor, menar han. – Det finns uppgifter som talar mot att betongen var i dåligt skick, till exempel finns bilder där en arbetare bilar bort betongen med en Cobra eftersom den sitter så hårt. Vad vi däremot vet säkert är att Zettervall, liksom många andra under samma tid, gjorde misstaget att använda cementbruk. Det var för hårt och ledde till sprickor och frostsprängning, säger Anders Bodin.

TidskrifTen BeTong arkitektur

Betongsaneringen ledde till att kritiken mot Zettervall åter hårdnade. Ledande personer liknade restaureringen vid vandalisering. Det grövsta felet var utan tvekan att han använt betong, men även det maskinslagna moderna teglet och hans besatthet av att skapa en enhetlig stil lyfts fram. Bilden av Zettervall som kulturvandal levde kvar under lång tid. Det var först i

mitten på 1960-talet som han började få upprättelse. Då framkom också uppgifter om att de hänsynslösa restaureringarna i stor utsträckning hade drivits fram av kyrkan själv, och att Zettervall kanske inte varit riktigt så hårdhänt och radikal som man tidigare trott. Anders Bodin rankar idag Zettervall som 1800-talets skickligaste svenska arkitekt. – Zettervall var på alla sätt en innovatör, både vad gäller stil och material. Han var en enastående ritare, en enorm formbegåvning och en riktig arbetsmyra som aldrig tackade nej till ett uppdrag, oavsett hur stort eller litet det var. Zettervall var inte heller den som lät sig hämmas av ödmjukhet eller jantelag. “Ingen har varit flitigare än jag” deklarerar han stolt i sina memoarer. Älskad, hatad och älskad på nytt. Helgo Zettervall har onekligen gjort sitt tydliga avtryck på jorden. ◆

Text Dag Kättström Foto Boel Ferm

Mingel

Mingelmiddag på Träffpunkt Betong 15. Richard McCarthy, vd Betongföreningen, Petter Hauffman, Wingårdhs, Magnus Ohlsson, vice vd Cementa, Tomas Cederhammar, Sika och Mats Öberg, ordförande Betongföreningen.

Betongens kunskapsträff TidskrifTen BeTong mingel

Träffpunkt Betong är på väg att etableras som en plats för möten och kunskapsutbyte i avslappnad atmosfär. När evenemanget gick av stapeln för andra året i rad på Clarion Hotel Sign i Stockholm var det kvinnliga forskare och omöjliga konstruktioner som präglade dagen.

Drygt 100 deltagare lyssnade till föreläsningarna under dagen och 140 kom till middagen.

Swedish Conrete Award tilldelades Karen Scrivener, professor vid École Polytechnique Fédérale de Lausanne.

Gamla betongvd:ar. Evert Sandahl, tidigare vd på SFF, och Mats Björs, före detta vd på Betongvaruindustrin.

TidskrifTen BeTong mingel

Pris till bästa examensarbete gick till Eric Lindell och Jakob Gunnarsson, LTU. Prisutdelare var Mats Öberg, ordförande i Betongföreningen.

Förutom den världskända betongforskaren och mottagaren av årets Swedish Concrete Award, Karen Scrivener, föreläste samtliga nominerade till priset Årets Betongforskare: Arezou Babaahmadi, Annika Gram och Karin Lundgren. Först ut var Arezou Babaahmadi, forskare på CBI Betonginstitutet. Hon tog avstamp i behovet av att kunna förutsäga betongs hållfasthet när till exempel kärnbränsle ska förvaras i 100 000 år och har utvecklat en ny testmetod som kan få upp hastigheten på urlakningen i labbet. Resultaten är jämförbara med naturlig urlakning. – Vi har till exempel sett att hållfasthe-

ten vid långvarig lakning av portlandit minskar kraftigt, men att den inte är helt borta som många trott, sa Arezou Babaahmadi. Annika Gram är också verksam på CBI Betonginstitutet och utvecklar en metod att hantera färsk betongs viskositet och flytgränsspänning i fält. Genom att utföra flera hundra simuleringar och reologiska mätningar i labbet har hon tagit fram en modell som kan användas på arbetsplatserna utan behov av dyrbara instrument. Det räcker att använda hastighet och utflyt för att definiera ens material. – Det är möjligt att simulera betong till viss del och ett enkelt test på arbetsplatsen

kan säkerställa rätt arbetbarhet, sa Annika Gram. Karin Lundgren från Chalmers hade fått förhinder, men skickade en film på sig själv och sin presentation. Hennes nominerade forskning handlar om modeller för att räkna på hur allvarliga korrosionsskador i armerade betongkonstruktioner egentligen är. Detta har redan lett till konkreta besparingar på 30 miljoner kronor i samband med underhållet på Gröndalsbron och Blommenbergsviadukten i Stockholm. Just ämnet skador och sprickor var uppe flera gånger under dagen och Bertil Beck, som nominerats till priset som Årets Betongkonstruktör, utmanade regelverket.

Cementa var huvudsponsor tillsammans med Betongindustri. Här ses Magnus Ohlsson, Mats Hellström , Niklas Magnusson och John Ståhl.

Betongföreningens Seniorråd var på plats: Ulf Redtzer, Johan Alexande rsson och Ingvar Börtemark.

Johan Söderqvist, Celsa , Richard McCarthy, Betongföreningen och Katja Fridh, LTH.

Årets Betongforskare var på plats: Bodil Hökfors, Cementa.

Svensk Betongs podcast Betongmaffian sände live under dagen. Här med Mats Hellström, Cementa, Malin Löfsjögård, Svensk Betong, Roger Andersson, programledare, och Johan Silfwerbrand, KTH.

– Det är en djungel som skymmer sikten mot de enkla lösningarna, sa Bertil Beck. Han efterlyste en mer differentierad syn på hur kraven ska ställas och anser att skärpt reglering av tillåtna sprickvidder inte är verklighetsförankrade när det exempelvis gäller brokonstruktioner och leder till överanvändning av armering. Ett annat stort tema på Träffpunkt Betong 15 var de “omöjliga” anläggningarna, de riktigt stora utmaningarna för betongkonstruktioner. Fredrik Einarsson på Ramböll, även han nominerad till Årets Betongkonstruktör, berättade om den nödvändiga utbyggnaden av Ryaverket i Göteborg. Platsen är avgränsad av vägar och vatten. Den enda expansionsmöjligheten för reningsverket låg mitt i området, vilket var en stor utmaning. – Det är väldigt trångt på arbetsplatsen och kulvertarna används som tillfälliga armeringsupplag, men arbetet går stadigt framåt, sa Fredrik Einarsson. Citybanan under centrala Stockholm är ett annat exempel på en lyckad lösning av en mycket komplex utmaning och Trafikverkets Jesper Niland har nominerats Årets Betongkonstruktör för sitt arbete med att leda och hålla ihop projektet. – Samarbetsklimatet mellan kunniga beställare och leverantörer är väldigt viktigt, sa Jesper Niland. Han berättade och visade bilder på hur man löst den komplexa tunnelkonstruktionen och tittade framåt mot sina nya arbetsuppgifter med Förbifart Stockholm. – Det är ett kolossalt betongtunnelprojekt som ställer ytterligare nya krav, sa Jesper Niland.

Tomas Cederhammar, Sika, Joakim Bjelkstam, Thomas Betong och Anders Lindvall, Thomas Betong.

Anders Svensson och Linnea Svensson, Betongkemi, Helena Wälivaara, Sto Scandinavia och Kerstin Olsson, Kerneos.

TidskrifTen BeTong mingel

Apropå krAv så var de extrema när den sci-fi-doftande forskningsanläggningen MAX IV i Lund skulle uppföras. Där ska en accelerator driva upp elektroner till ljusets hastighet för att undersöka materiens minsta beståndsdelar. Minsta skakning

Betongmaffian sammanfattar dagen över en öl i puben.

Under hela dagen publicerades inlägg med taggen #betong15 direkt på en tagboard.

och det jättelika “mikroskopet” blir obrukbart. Kenth Lindell från Tyréns, som är nominerad till priset som Årets Betongkonstruktör, berättade om hur vibrationstolerans, strålskydd och temperaturstabilitet uppnåddes med olika typer av betongkonstruktioner. Till exempel finns det i anläggningen två meter tjocka dörrar i betong för att stoppa strålning. – Man valde dessutom vitcement till ytterväggarna på själva forskningsanläggningen. Det är ju trevligt, sa Kenth Lindell. MAX IV har byggts utefter en mycket ambitiös miljöplan och är därför även nominerad till miljöpriset. I den kategorin tävlar man mot bland annat UMEVA, Umeå Vatten och Avfall, som har uppgraderat Öns reningsverk. Anna Karlsson som är hållbarhetschef på UMEVA talade bland annat om de stora förbättringar av energianvändningen man lyckats åstadkomma. Men man fick ge sig på en punkt. – Tanken var att vi skulle ha det renade vattnet i ett vattenfall ut i älven. Men det gick inte ihop med miljökraven, sa Anna Carlsson.

Lennart Wetterling, Yara, Heidi Särkimäki, Kontrollmetod och Linnea Svensson , Betongkemi.

Jonas Aittamaa, Röbäcks, Peter Karlsson, Strusoft och Helena Wälivaara, Sto Scandinavia.

TidskrifTen BeTong mingel

dAgens snAckis vid sidan av auktionen på Ulf Markströms betongkonst och liveinspelningen av podden Betongmaffian, var ändå föreläsningen av Karen Scrivener, professor vid École Polytechnique Fédérale de Lausanne, efter att hon tagit emot priset Swedish Concrete Award. Scrivener breddade bilden av betongens påverkan på miljön. Medan vi i västvärlden slipar på tillverkningsprocesserna för att få ner utsläppen av koldioxid står Indien och den afrikanska kontinenten i startgroparna med enorma infrastrukturprojekt som kommer att sluka gigantiska mängder betong. Enligt Scrivener är de flesta forskningsprojekt som ska göra betongen mer miljö-

Studenter från Nackademin var förstås där: Jonas Kressler, Tove Hesslow, Amir Agah, Xiaoyu Xie och Ulrica Christensson.

Bandet Blåslaget spelade under middagen.

Ulf Markström skänkte sin utställning av betongkonst till Träffpunkt Betong 15 som auktionerade ut den och i sin tur skänkte pengarna till Läkare utan gränser. Auktionsutropare var Roger Andersson. Sammanlagt gav auktionen 28 000 kr.

Emma Sjöberg, Cementa.

Lena Åhl, Betongindustri, Katarina Malaga CBI Betonginstitutet, Andrzej Cwirzen, LTU och Malin Löfsjögård, Svensk Betong.

TidskrifTen BeTong mingel

>> vänlig därför meningslösa. Produktions-

processen kan knappast bli mer optimerad, de flesta ersättningsämnen finns det inte tillräckligt av och utvecklingsländerna kommer knappast att kunna eller vilja lägga resurser på koldioxidlagring under jord. – Nu gäller det att utvärdera alla idéer som finns och hitta de metoder som verkligen fungerar och kan göra skillnad, sa Karen Scrivener. Hon har ett förslag, nämligen kalcinerade leror, som kan leda till minskade koldioxidutsläpp. Det intressanta är att lämpliga leror i hög grad finns i just de områ-

den där efterfrågan på betong kommer att explodera, i Afrika och södra Asien. LC3, Limestone Calcined Clay Cement, anser Karen Scrivener vara en framtidsprodukt som kan minska koldioxidutsläppen från betongtillverkning med 30 procent. – Det är värt att investera i den här tekniken. Vi har visat att det fungerar i industriellt storskaliga försök på Kuba och i Indien, sa Karen Scrivener. I en efterföljande diskussion med intresserade åhörare klargjorde Karen Scrivener att hon inte menar att vi ska ge upp arbetet med “Carbon Capture”, men att fler metoder måste till för att rädda klimatet. ◆

Alexander Eisner, Polarmatic, hjälper till vid auktionen.

Philip Bergerhoff, Byggfenomen, Årets Betongkonstruktör Mikael Hallgren, Tyréns, Peter Åhman, APJ Betong och Daniel Johansson, Byggfenomen.

Spekulanterna samlas inför auktionen.

Huvudsponsorn Betongindustris monter med Jennifer Baser och Lena Åhl.

Text: Anders rönneBlAd och ronny Andersson, Betongföreningens Hållbarhetsråd

Betongföreningen

Konsensus kring livets cykel Livscykelanalysernas trovärdighet är återupprättad tack var projektet Robust LCA som både trä-, ståloch betongindustrin tagit fram tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet. Anders Rönneblad och Ronny Andersson, Betongföreningens Hållbarhetsråd, skriver här hur betongen kommer påverkas. Ronny Andersson, Cementa har varit med och arbetat fram Robust LCA.

tionen att den beräknade miljöpåverkan entydigt ska kunna summeras och stämma med de faktiska direkta utsläppen. På samma sätt som vi idag känner det, både som privatpersoner och företag, kring skattedeklarationer. Den kännetecknas också av att den ska vara oberoende av vem som utför den. Detta till skillnad mot till exempel så kallad konsekvens-LCA som även beaktar indirekta effekter. Vidare anges att den aktuella EPD:n ska grundas på representativa data för de faktiska produkterna där detta finns tillgängligt. Det är viktigt för betongkonstruktioner eftersom vi vet att schablonvärden i till exempel europeiska databaser överskattar betongens klimatpåverkan. Eftersom denna typ av EPD-krav även börjar användas i olika miljöcertifieringssystem är det viktigt att alla betongtillverkare nu gör sin hemläxa och tar fram EPD:er för sina produkter och gör dessa tillgängliga. Det finns också en policypunkt som anger att en EPD måste omfatta hela livscykeln vilket för en betongkonstruktion är betydligt längre i jämförelse med andra komponenter. Till exempel har en betongstomme en livslängd som är mer än dubbelt så lång som stomkompletteringen i samma byggnad och detta måste anges redan i EPD:n för betong (kopplat till exponeringsklass och livslängdsklass) respektive byggnadsverkets sammansatta EPD. ◆

Våra nya medlemmar Kim Toivanen, korporativ: Electrotech Kalix

Just nu! Rådet för teknik och vidareutbildning: rådet undersöker möjligheterna att tidsbegränsa giltigheten för kompetensutbildningarna klass i och klass ii. Motivet är att utvecklingen går snabbt inom betongtekniken och att det därför finns behov att regelbundet komplettera utbildningen med nya rön. livslångt lärande är inte bara en klyscha utan något både angeläget och värdefullt, inte minst inom betongområdet. Hållbarhetsrådet: nu startar arbetet med att uppdatera Miljöbyggnad till version 3.0. Anmälan till de elva arbetsgrupperna respektive elva referensgrupperna gick ut den 3 oktober. Hållbarhetsrådet uppmanar alla medlemmar som anmält sitt intresse i någon/några av dessa grupper att ta kontakt med rådet: hallbarhetsradet@ betongforeningen.se, så att vi kan samordna vårt arbete på bästa sätt. Programråd Väst: Under hösten planerar programråd Väst bland annat att arrangera två aktiviteter. den första aktiviteten som planeras är ett studiebesök vid ett intressant byggprojekt i göteborgsområdet där betong spelar en central roll. den andra aktiviteten blir ett seminarium där val av exponeringsklasser kommer att beskrivas och diskuteras. Mer information kommer på betongforeningen.se under hösten.

TidskrifTen BeTong Betongföreningen

LivscykeLanaLyser (LCA) är en metod för att deklarera den totala miljöpåverkan under en produkts livscykel. LCA är en procedurstandard varför det finns minst sex olika sätt att genomföra en LCA, vilket naturligtvis gjort att olika studier gett helt motsatta resultat och LCA som metod därmed började tappa i trovärdighet. Därför tog IVL Svenska Miljöinstitutet ett initiativ till ett projekt där målet var att finna en samsyn på detta. Svenska Betongförenings Hållbarhetsråd, med Cementa som projektledare, deltog ihop med IVL, NCC, Svenskt Trä och Stålbyggnadsinstitutet i arbetet. Projektdeltagarna tog gemensamt fram olika LCA-tekniska underlag, vilket även sammanfattades i en gemensam policysammanfattning kallad för ”Robust LCA” med nitton punkter. Nedan sammanfattas några av dessa punkter ihop med hur de påverkar betongbyggandet. Projektet bekräftade att det finns flera olika LCA-metoder men att ”bokförings-LCA ska användas när man utvärderar, deklarerar eller jämför olika produkters och byggnadsverks direkta miljöpåverkan”, vilket i en senare policypunkt förtydligas till att detta avser det europeiska standardiserade EPD-systemet (Environmental Product Declaration enligt EN15804 och EN 15978). EPD-systemet kännetecknas av ambi-

Teknikkrönika

Betongens färska stadium handlar ju egentligen om produktion, det vill säga en uppgift för entreprenadledet.

Bland kvinnor och betong! Betong är ett fascinerande material. Kanske är det den färska betongen som är det mest spännande skedet. Det är då vi kan ge betongen så spännande former men det är också då som mycket av dess kvalitéer bestäms. Detta nummer av Tidskriften Betong innehåller två teknikartiklar om den unga betongen. Båda är skrivna av kvinnliga forskare och tre kvinnor är också nominerade till Årets Betongforskare. Kanske ett riktigt genombrott? Lamis Ahmed har fortsatt den forskning som länge bedrivits vid KTH och handlar om färsk sprutbetong som utsätts för sprängningar. Hon har vidareutvecklat både laboratorieförsök och den numeriska modelleringen. Syftet är att skapa ett bättre underlag för hur man kan undersöka vad den unga sprutbetongen tål utan att skadas eller lossna från underlaget. Annika Gram har studerat hur färsk betong flyter ut i formen, både experimentellt och numeriskt. Den färska betongen är ju ingen vätska utan en suspension med olika faser med allt grövre partiklar. Vanlig strömningsmekanik fungerar inte på sådana vätskor vilket innebär en utmaning för den som vill analysera betongens flöde numeriskt. Annika har provat olika program och under den tid hon hållit på har datorkraften ökat och programmen blivit bättre, men ännu är det omöjligt att modellera de kantiga partiklarna i alla storlekar från mikrometer till centimeter på ett verklighetsnära vis. Får Annika fortsätta kommer hon så småningom att kunna ta fram

Tuff nivåskruv rår på betongen

TidskrifTen BeTong Teknikkrönika

essVes har tagit fram en ny nivå-

skruv för montering av fönsterkarmar som ersätter kilar och klossar. skruven är patentsökt och fungerar som ett justerbart underlägg och tack vare skallens utformning motverkar den att karmen ”vandrar”. den kan användas i hårda material såsom betong och är tillverkad av härdat kolstål och har en blankförzinkad ytbehandling för inomhus-

miljöer. skruvens huvud består av en rund, konkav bricka överst med TX30-bitsfattning för montage och en 20 mm sexkantbricka för efterjustering.

modeller med vars hjälp man antingen kan utforma sin form och sin armering så att betongen flyter smidigt eller proportionera betongen så att den passar en viss form och en viss armering. Betongens färska stadium handlar ju egentligen om produktion, det vill säga en uppgift för entreprenadledet. Med SBUF som lysande undantag är entreprenörerna märkligt frånvarande i betongsocieteten. Det är mer än tio år sedan de stora entreprenörerna lämnade Betongföreningen och ingen av dem återfinns i Konsortiet för finansiering av grundforskning inom betongområdet som är en viktig finansiär av i första hand CBI Betonginstitutets forskning av mer grundläggande karaktär. Industridoktoranderna hos entreprenadföretagen har tyvärr också blivit färre. Uttåget ur Betongföreningen skedde i svallvågorna från den så kallade asfaltkartellen, men det är längesedan nu och företagsklimatet är mycket bättre. Vore det inte dags för entreprenörerna att göra comeback? Som jag ser det är entreprenören kanske den viktigaste aktören för att skapa hållbara betongkonstruktioner och då kan inte hon eller han sitta på läktaren för evigt. Vi kommer att hälsa er varmt välkomna!

Johan Silfwerbrand, teknikredaktör

Finja upp i vind

Öppning för Afrika

när de 94 meter höga vind-

Volymerna aV traditionella tillsatsmaterial som slagg, flygaska och silika är alldeles för små för att dramatiskt sänka cementindustrins koldioxidutsläpp. Årets vinnare av swedish Concrete Award, professor karen scrivener, menar att det enda realistiska materialet är så kallad kalcinerad lera. de mest lämpliga lerorna finns just i de områden där utvecklingsbehoven är störst, till exempel i Afrika.

krafttornen med rotorblad på 112 meter i diameter är på plats på rödstahöjden i sollefteå kan finja blir självförsörjande på grön el. Vindparken på rödstahöjden består av sex vindkraftverk som tillsammans kommer att producera 57 gWh, el för drygt 11 000 hushåll per år. finja har köpt två av vindkraftverken.

Av LAMis AhMed, kTh

Teknik

Modelleringsverktyg Tidig betong får verkTyg

hittar sprickor I sin doktorsavhandling har Lamis Ahmed tagit fram ett modelleringsverktyg som kan upptäcka sprickor i tidig betong. Verktyget kommer att vara viktigt för att ta fram riktlinjer för sprängningar och vibrationer vid anläggnings-och betongbyggnadsarbeten. het eller ultraljudshastighet hos provkroppar [2], trots att de uppmätta förändringarna i tryck- eller draghållfasthet beror på hur dessa mäts. Emellertid är de sannolika effekterna av dragpåkänningar breddning av befintliga mikrosprickor, generering av nya mikrosprickor och reduktion av draghållfasthet. Ofta används onödigt stränga gränsvärden, vilket leder till längre produktionstider och större kostnader. De gränser som anges uttrycks ofta som högsta tillåtna vibrationshastigheter, eller maximala partikelhastigheter (PPV), och vissa forskare anger också gränsvärden för vibrationsfrekvenser av till exempel skakbord. Kommentarer ges till exempel av Revey [3] som lagt fram hypotesen att skadan är strikt relaterad till PPV-intensitet oavsett frekvens och Dowding [4] samt Oriard och Coulson [5], som påpekar att frekvensen är lika viktigt som PPV för att fastställa effekten av vibration på ung betong. På grund av svårigheterna att utföra experiment på ung betong till exempel problem vid tidig borttagning av formen, behöver simuleringsmodeller utvecklas som ett komplement. Här har man lämpligen använda av finita element (FE)

metoden. Dessa modeller gör det möjligt att undersöka vid vilket tröskelvärde för intensiteten hos vibrationer av stöttyp som skulle orsaka vibrationsskador på betong yngre än tolv timmar, om modellen vore tillräckligt exakt för att på ett tillfredsställande sätt producera stötvågor som sprider sig genom betongen. Modellen som presenteras i det följande möjliggör icke-linjär analys av betong som ett steg mot att studera konsekvenserna av spricktillväxt och de effekter som induceras av stötvågor. Eftersom betongs beteende vid brott styrs av dragspänningar och sprickbildning, är en materialmodell baserad på brottmekanik och metoden med fixerad spricka lämplig att använda som konstitutiv modell. För att skapa förutsättningar för praktiskta riktlinjer för ung betong har ett forskningsprojekt nyligen genomförts vid KTH [6]. Syftet med detta projekt var att utveckla och verifiera en komplett tredimensionell FE-modell av ett betongprisma som utsätts för belastning av stöttyp, som appliceras genom hammarslag direkt mot en ände av prismat. Med denna modell kan påverkan av vibrationer på ung betong

TidskrifTen BeTong teknik Teknik

Vid tidig ålder är hårdnande betong känslig för störningar från stötbelastningar, vilket kan leda till skador som hotar att försämra funktionen hos den fullt härdade betongen. De första tolv timmarna efter gjutning betraktas ofta som den mest kritiska perioden och ingenjörer är mycket noga med att kontrollera vibrationer i närområdet under denna period för säker drift i tunnlar, gruvor, samt vid reparation av brobaneplattor, vattenkrafts- och kärnkraftsanläggningar, etc. Olika slutsatser om acceptabla vibrationsnivåer har dragits under årens lopp. Detta tillskrivs i sin tur de stora skillnaderna i provningsmetoder som används och bristande överenskommelse om hur vibrationsskador på betongen bör definieras och fastställas. Vissa forskare förlitar sig på visuell inspektion av ytsprickor för att upptäcka betongskador. Emellertid är detta tillvägagångssätt inte en tillförlitlig metod för att detektera vibrationsskador eftersom endast makrosprickor kan observeras med blotta ögat [1]. Andra utvärderar vibrationsskador genom att mäta förändringar i cylindertryckhållfasthet, cylinderspräckhållfast-

Figur 1 Försöksprisma (a) schematisk bild av försöksuppställningen, som användes av Kwan m fl [1]. (b) finit elementmodell (från doktorsavhandling [6]).

TidskrifTen BeTong teknik

Figur 2 Det föreslagna sambandet mellan PPV och ålder för betongmaterial. Värdena på (a) och (b) ökar successivt med betongens ålder enligt kurvorna "lower limit" resp. "upper limit".

Figur 3 Betongprisma, betong C50, vid åtta timmars ålder, (a) fritt vibrationsfrekvensspektrum av icke-sprucken betongprisma; (b) oelastisk töjning vid stöthastigheten är 500 mm/s för både skårad och oskårad prisma.

simuleras för jämförelse med laboratoriemätningar. Efter kontroll har modellen modifierats och använts för att identifiera gränser för skador genom en serie beräkningar med ökande belastningsnivå. Denna typ av resultat kommer att ligga till grund för fastställande av rekommendationer och riktlinjer för framtida praktisk användning. För utvärdering av effekten av vibration av stöttyp på ung betong föreligger en begränsad mängd provningsresultat i litteraturen. Det första försöket att framställa stötvibrationsvågor genom provkroppar gjordes av Esteves [7], som applicerade hammarslagen direkt mot ändarna på betongprismor. Vibrationsprovningar utfördes vid betongåldrarna 5 till 20 timmar. Dessa provningar genomfördes med betongen i formarna under slagpåverkan, medan Kwan mfl. [1] avformade proverna före slagprovning. De senare provuppställningarna visas schematiskt i figur 1 (a), där det framgår att provkropparna är prismor medan de vanligaste formerna i övrigt är cylindriska eller kubiska. Betongprismorna med ett tvärsnitt av 100 × 100 mm2 och en längd av 500 mm utsattes för stötar med varierande intensitet upp till PPV-nivåer på 1200 mm/s. Numeriska simuleringar utförs med en tredimensionell FE-modell som analyseras med Abaqus/Explicit [8]. Modellen består av ett betongprisma av vanlig, oarmerad betong och en stålhammare, som visas i figur. 1 (b). Geometrin hos betongprismat är densamma som i [1-2], det vill säga 100×100×500 mm3, men dessa referenser specificerar inte hammarens dimensioner. I de följande analyserna antas tvärsnittet hos hammaren identiskt med det hos prismat, vilket ger en hammare med identisk storlek som prismat och med en ståldensitet av 7800 kg/ m3, en vikt av 39 kg, vilket är nära nog densamma som hos hammaren i laboratorieförsök. Numeriska FE-simuleringar som presenteras i denna studie, kräver införandet av materialdata för ung betong såsom utveckling av tryckhållfasthet, draghållfasthet, elasticitetsmodul och tvärkontraktionstalet även brottenergi. En sammanställning av relevanta materialparametrar, med motivering till valet av datamängder som används har tagits från ref. [9]. Som tidigare framhållits är sprickbildning på grund av dragspänning den viktigaste aspekten hos ung betong utsatt för belastning av stöttyp. Sprickbildning under dynamisk belastning dominerar alltså analysen. Den sprö-

TidskrifTen BeTong teknik

da sprickbildningsmodellen, som tilllämpats i denna studie med Abaqus [8] programvara är lämplig för den spröda betongens brottbeteende. Sålunda karakteriseras den konstitutiva materialmodellen huvudsakligen av brottenergi och draghållfasthet. På detta sätt blir parametrarna indirekt beroende av betongens ålder. Sprickans öppning beskrivs här av en bilinjär töjningsmjuknande kurva där den sjunkande dragspänningen definieras som en funktion av sprickbredder, som karakteriserar brottprocessen (se övre delen av figur 2). Sprickbredden är det vanligaste måttet för att kvantifiera acceptabla nivåer av olika mekaniska belastningar och är därför i denna studie använd som parameter för att bestämma den högsta accepterade vibrationsnivån. Skadekriterierna som används i denna studie utgår från att initieringen av skador uppstår när lastförhållandena, till exempel stötbelastning, åstadkommer oelastiska dragtöjningar, som överstiger ett visst tröskelvärde, som leder till sprickbildning. Sålunda föreslås här att nivån för initiering av betongskador, det vill säga punkt (a) i figur 2, vid vissa härdningstider representeras av en lägre PPV-nivå medan den övre nivån representerar högst 2/3 minskning av draghållfastheten, som motsvarar punkt (b) i figur 2. Punkten (b) anses utgöra en övre gräns där sprickan snabbt blir en makrospricka, det vill säga punkt (c). Denna nivå antas bero på det allmänna spänningstillståndet i form av sprickbredd före bildandet av makrosprickor i ett element eller sprickzoner inom betongmatrisen. En jämförelse av den föreslagna FE-modellen görs genom att jämföra numeriska resultat med motsvarande experimentella resultat. Den visar att för höga stödhastigheter erhålls maximal PPV inom mellersta tredjedelen av prismats längd; 0,2-0,3 meter från den påverkade sidan. Detta läge är i god överensstämmelse med läget för experimentellt observerade sprickor [2] och indikerar att modformen hos ett prisma med två fria ändar har ett betydande inflytande på initieringen av sprickor i dessa positioner. De första fyra modformerna visas i figur 3(a). Således kan frekvensinnehållet i vibrationen ha orsakat resonansförstärkning från en eller flera fria vibrationsmoder. Resonansfrekvenserna är de distinkta toppar som motsvarar de fyra fria vibrationsmoderna hos ett prisma med fria ändar, som visas i figur 3(a), till exempel vid åtta timmars betongålder. Den fjärde moden är

Betongålder, timmar

4 6 8 12

Betong klass C25

Betong klass C50

nedre PPVnivå, mm/s

övre PPVnivå, mm/s

nedre PPVnivå, mm/s

övre PPVnivå, mm/s

< 30 40 50 60

* * 80 110

30 50 70 100

* 90 100 200

Tabell 1 Rekommenderade PPV-skadegränser för ung betong, från finita elementberäkningar presenterade i [3].

* inte möjligt att erhålla övre gränser

TidskrifTen BeTong teknik

dominerande och därför bör prismat uppvisa sprickor inom den mellersta tredjedelen av dess längd. Den erhållna sprickfördelningen längs prismat visas i figur 3(b), oskårad prisma. En jämförelse visar att de maximala sprick- och PPV-nivåerna utgör en skadad del av prismat och även att sprickor och oskadad betong mellan två sprickor har en filtreringseffekt på utbredningen av vibrationsvågor. Det bör noteras att figuren visar ett makrospricka och två mikrosprickor för fallet med 500 mm/s stöthastighet, se figur 3(b), oskårad prisma.

För att säkerställa att all energi, som sammanhänger med dragspänningar från en stötbelastning, bidrar till sprickbildning vid ett bestämt snitt av prismat under provningen föreslås en modifiering av dess geometri här. Fördelen är att endast en dominerande spricka uppstår, vilket gör dess upptäckt lättare på grund av den kända positionen och att sprickan får större bredd jämfört med fallen med flera sprickor. Resultaten kommer också att bli lättare att tolka eftersom inga lägen bidrar till sprickbildning utanför den observerade sektionen. Det föreslagna provprismat har samma dimension som det föregående men är modifierat med skåror vid dess mittsektion. Dessa är placerade på de övre och nedre ytorna av sektionen och har ett djup lika med en elementstorlek, det vill säga 15 mm såsom visas i figur 3(b). Skadezonen utvecklas från skårans spets och sprider sig till den motsatta sidan när stötbelastningen ökar. FE-modellen, geometrin, lastförhållanden, elementstorlek och typ är i övrigt desamma som i den modell som används i föregående avsnitt. En jämförelse mellan beteendet hos ett skårat och ett oskårat prisma ges i figur 3(b). De två prismorna når olika högsta oelastisk töjningsnivå och för oskårad prisma ligger den maximala oelastiska töjningen på tre positioner inom mellersta tredjedelen av prismats längd, som motsvarar den fjärde modformen. Summan av sprickbredder blir lika i de två modellerna. Detta beteende har jämförts och utvärde-

rats för fall i föregående avsnitt med hjälp av de två modellerna. Här används den modifierade modellen för att identifiera övre och nedre PPV-nivåer i samband med betongskador, såsom tidigare diskuterats. Två hållfasthetsklasser av betong, C25 och C50, behandlas i denna studie. En serie av stöthastigheter mellan 30 och 1000 mm/s har tillämpats, vilket resulterar i de rekommenderade nedre och övre skadegränser som anges i tabell 1. De undre gränserna representerar PPV för vibrationer som orsakar initiering av skador, medan de övre gränserna motsvarar en sprick bredd på 0,8 Gf/ft, vilket visas i figur 2. Det bör noteras att i fallet med fyra timmars gammal betong, överstiger tryckspänningsresponsen tryckhållfastheten för C25 och C50, vilket indikerar att betongen kan krossas omedelbart efter belasting, innan dragskador uppstår. Detta är också fallet för betong klass C25 vid sex timmars ålder på grund av dess låga tryckhållfasthet; 0,4 MPa. Den presenterade finita elementmodellen och exemplen visar hur laboratorieförsök med hammare som påverkar ung betong kan analyseras och utvärderas. Jämförelsen visar god överensstämmelse mellan resultaten från laboratorieprov och numerisk analys, vilket tyder på att fria vibrationsmoder hos provprismor bidrar till töjningskoncentrationer, som ger sprickor. Det är viktigt att undersöka eventuella feltyper samt lägen och variationen av dessa som funktion av betongens hårdnande. De presenterade finita element-baserade exemplen visar att all sprickbildning i skårade prismor kommer att koncentreras till en spricka med en bredd, som är lika med summan av de multipla sprickor som förekommer i oskårade prismor. Detta kommer att underlätta detektering av sprickor och ge en mer tillförlitlig indikation om när den kritiska belastningsnivån uppnås vid provning. En ytterligare fördel med skåror är att det är lätt att mäta den relativa förskjutningen över skåran, och därmed följa utvecklingen av sprickutbredningen. ◆

referenser

Kwan AKH, Zheng W, Lee PKK. Shock vibration test of concrete. ACI Material Journal 99(4):361-370 (2002). Kwan AKH, Zheng W, Ng IYT. Effects of shock vibration on concrete. ACI Material Journal 102 (6): 405-413 (2005). Revey GF. Managing rock blasting work in urban environments. Practice Periodical on Structural Design and Construction 11(2):86-92 (2006). Dowding CH. Construction Vibrations. Prentice Hall, Upper Saddle River (1996). Oriard LL, Coulson JH. TVA Blast Load Criteria for Mass Concrete. Minimizing Detrimental Construction Vibrations ASCE 80–175:101–123(1980). Ahmed L. Models for analysis of young cast and sprayed concrete subjected to impact-type loads. Doktorsavhandling. KTH byggvetenskap, Stockholm (2015). Esteves JM. Control of Vibration Caused by Blasting. Memoria 409, Laboratorio de Engenharia Civil, Ministerio da Habitacao e Obras Publicas, Lisbon (1978) Simulia, ABAQUS User’s examples and theory manual, Version 6.12 Ahmed L, Ansell A, Malm R. Numerical modelling and evaluation of laboratory tests with impact loaded young concrete prisms. Inskickat till Materials and Structures, 2015.

Teknik

Av AnnikA GrAm, CBi Betonginstitutet, nominerad till Årets Betongforskare

Simulerat flöde underlätta produktionen!

möjlighet för SKB Datorsimulering av flöde hos färsk betong eller bruk kan komplettera experimentella försök och användas för att ta fram beräkningsresultat i modeller som är för komplexa för att kunna lösas analytiskt. Numeriska beräkningar kan bidra med relevant data för att underlätta gjutning och produktion med självkompakterande betong.

TidskrifTen BeTong Teknik

M 56

Med hjälp av numerisk analys kan man bestämma vilken nivå på arbetbarhet som krävs på självkompakterande betong (SKB) vid leverans för att betongen skall fylla ut en form med trånga eller svårtillgängliga partier. Det är även möjligt att studera detaljerade fenomen som t ex partiklars rörelse i betong eller fiberorientering under och efter gjutning. Förhållandet att fibrer och andra slanka föremål orienterar sig med sin längdaxel jäms med flödets riktning (se figur 1) kan nyttjas för att minska fibermängden, eftersom gjutförfarandet skulle kunna anpassas så att andelen effektiva fibrer ökar. Min avhandling om datorsimulering av färska cementbaserade material lades fram i våras på Kungliga Tekniska Högskolan med titeln ”Modelling Bingham

Suspensional Flow – Influence of Viscosity and Particle Properties Applicable to Cementitious Materials” behandlar cementbaserade suspensioners viskositet (en suspension är en blandning av fasta partiklar i en vätska). Det är välkänt att en större andel finmaterial påverkar betongens arbetbarhet, det ger en segare massa, alltså en blandning med högre viskositet, Betonghandboken (1994). Detta märks särskilt tydligt vid proportionering av självkompakterande betong. Vid lika mängd material av samma kornstorleksfördelning är det partiklarnas form som ger skillnader i viskositeten. Flakiga partiklar, såsom till exempel glimmermineral ger en tydlig ökning i viskositet, Lagerblad m.fl. (2008), vilket resulterar i en mer svårbearbetbar betong. I avhand-

lingen visas genom numerisk simulering att större partiklar/ballastkorn ställer in sig längs flödets riktning för att följa minsta motståndets lag. Detta är känt som Jefferys fenomen, Jeffrey (1923), och innebär att gjutförfarandet kan avgöra fiberriktning eller packning av flakig/stänglig ballast i till exempel balkar. Detta har sedan visat sig påverka hållfastheten av den gjutna konstruktionen, Halabi och Grimlund (2013). I avhandlingen modelleras också de finare partiklarnas rörelse. De följer inte flödets riktning på samma sätt som de större partiklarna gör, utan flakiga glimmermaterial kan wobbla eller till och med rotera, vilket ger en kärv och svårbearbetad betong. Förutom att icke-sfäriska partiklar uppvisar en större yta, får man för finare partiklar allt-

Noor och Uomoto (1999), Puri och Uomoto (1999) samt Petersson och Hakami (2001). Det är också möjligt att modifiera den distinkta elementpartikeln så att varje sfärisk partikel representerar ballast av olika storlek omgiven av ett pastahölje. Detta innebär att en numerisk partikel skapas med ett mjukt yttre och en hård inre kärna, Chu och Machida (1996) samt Gram (2009). Metoden tillåter att krafter mellan partiklarna verkar sammanhållande för att simulera en vätska och att skjuvning mellan partiklarna modelleras enligt Binghams modell, Gram (2009), Shyshko och Mechtcherine (2006). Man har även kunnat konstatera att fibrer ställer in sig längs med flödets riktning för flytsättmått och för extruderad betong, Mechtcherine och Shyshko (2008). Fiberorientering har även

studerats för bjälklagsgjutningar med en mycket datoreffektiv metod (Lattice Boltzman) av Svec (2014). Vid The National Institute of Standards and Technology (NIST) har man simulerat enskilda partiklar i mikroskala, varje partikel representerar ett molekylkluster, Martys och Ferraris (2002). För att kunna modellera större volymer på några liter har NASAs superdator använts. Gjutning med självkompakterande betong av en hel vägg har simulerats av Thrane (2007) med hjälp av Galerkins finita elementformulering. Lagrange partikelspårning ger där flödesriktingar i väggen under gjutning. En mätbar dynamisk separation vid sådana gjutningar har upptäckts av Spangenberg m. fl. (2012) , vilket även verifierats experimentellt. Den självkompak-

Figur 1: Flöde med partikel i L-låda.

Figur 2: Numeriskt och experimentellt försök för J-ring.

Figur 3: Förlängd L-låda för mätning av flytgränsspänning och plastisk viskositet. TidskrifTen BeTong teknik

så ytterligare en effekt som förstärker gör betongen mer trögflytande, det vill sägsa ökar viskositeten. På CBI har man sedan 90-talet forskat kring simulering av SKB. Örjan Petersson startade simulering vid institutet med ett intressant projekt baserat på en mjukvara (PFC3D) som även modellerar betongens ballast, vilket gör att en eventuell risk för blockering mellan armeringsjärn skulle kunna upptäckas innan gjutning sker (se figur 2). Man kan dela upp simulering av betongens flöde i följande tre kategorier: (1) Simulering av endast partiklar, där varje partikel representerar ett ballastmaterial, en enhet färsk pasta/bruk eller alternativt ballast omgivet av bruk. (2) Simulering av endast den kontinuerliga vätskefasen. Ballasten ingår i denna fas och beaktas ej särskilt. Metoden används för att beräkna flöden i större skala för en mer övergripande simulering utan inverkan av blockeringsmekanismer. (3) Partiklar i vätska simuleras, vilket möjliggör fenomenologiska detaljstudier av både fluidens materialparametrar och partikelns beteende. Detta resulterar ofta i komplicerade och tidsödande beräkningar med den datorkraft som finns tillgänglig vid dags dato. Simulering av färsk betong utfördes i Japan redan på 1980-talet. Man simulerade bland annat sättmått med finita elementmetoden (FEM), Tanigawa och Mori (1986). En viskoplastisk suspensions-element-metod (VSEM) utvecklades och användes för att definiera betongens arbetbarhet med Binghams materialmodell, Odaka m. fl. (1993). Man upptäckte att för prover med samma flytgränsspänning är flytsättmåttets hastighet omvänt proportionellt till den plastiska viskositeten. Det observerades också med hjälp av simuleringar på flytsättmått att den hastighet konen lyfts med påverkar flytsättmåttets hastighet, men att den har litet inflytande på det slutgiltigt uppmätta flytsättmåttet, som ju i grunden är beroende av materialets flytgränsspänning. I Japan har man även använt sig att distinkta elementmetoden (DEM) för att modellera enskilda partiklar i betongen så att olika blockeringseffekter kan studeras, Chu och Machida (1996) och för att optimera egenskaper hos sprutbetong, Noor och Uomoto (1997). DEM har använts med olika typer av partiklar för att representera olika ballaststorlekar och enheter av cementpasta,

TidskrifTen BeTong teknik

terande betongens tixotropa beteende (en reversibel strukturuppbyggnad som kan brytas om tillräcklig kraft appliceras, till exempel genom omrörning eller vibrering) har studerats numeriskt av Wallevik (2003) genom att använda sig av liknelsen mellan tixotropi och koagulation mellan partiklar. Koagulerade bindningar bryts och återknyts om vartannat så att en jämviktsnivå kan upprätthållas även under omrörning (Hattori-Izumi- teorin). För att verifiera Binghams materialmodell har den numeriska lösningen för utflyt av ett flytsättmått jämförts både med laboratoriska experiment och med den analytiska lösning för korrelation mellan flytsättmått och flytgränsspänning som oberoende presenterats av Kokado m. fl. (1997) samt Roussel och Coussot (2005). En korrelation mellan plastisk viskositet och flytfrontens hastighet för t ex L-låda eller flytsättmått oberoende av flytgränsspänning har tagits fram på CBI, Gram (2015). Ute i fält kan numera arbetbarheten för självkompakterande betong enkelt bestämmas i en förlängd L-låda utan armeringsjärn (se figur 3). Det betydligt vanligare flytsättmåttet ger ett mått på hur långt betongen flyter och visuellt är det också möjligt att få en uppfattning om betongen separerar eller ej. Detta är viktiga egenskaper när det gäller att bedöma betongens förmåga att fylla ut formen vid gjutning. Men det säger inte så mycket om hur seg den färska betongen sedan känns att arbeta med. Denna egenskap kan enklare bestämmas om man testar den nylevererade SKB:n i en förlängd L-låda utan blockerande armeringsjärn, enligt figur 3. Mängden betong som används vid testet är samma som vid flytsättmått, sex liter. Lådans lucka skall vara mycket lätt att öppna, mätning görs på tidsspannet från lucköppning fram till att betongens front når 400 mm från luckan, även betongens slutgiltiga utflytslängd noteras. Dessa mått kopplas sedan enkelt till de reologiska flytegenskapsparametrarna: flytgränsspänning, Roussel (2007) och plastisk viskositet, Gram (2015). Tydliga kvalitetskrav på både flytgränsspänning och viskositet ger möjlighet till en enklare återkoppling till gjutbarhet och kommunikation med tillverkaren. Detta verktyg förenklar arbete på plats med SKB ytterligare. Utan simulering hade framtagandet av detta verktyg inte varit möjligt. I framtiden kan man räkna med ytterligare förstärkt datorkapacitet och -hastighet. Detta kommer att möjliggöra fler

detaljstudier och fenomenologiska numeriska undersökningar som kan komma betongproduktionen till gagn. Framför allt ökar möjligheten att modellera fler egenskaper parallellt genom att enhetligt modellera partiklar i bruk samtidigt utan att dela upp materialet enligt enbart partiklar eller vätska enligt kategori (1) eller (2). Denna helhetssyn ger större framtida möjligheter att fånga materialets inneboende kvaliteter. ◆

RefeRenseR

Betonghandboken – material, Svensk Byggtjänst, utgåva 2, 1994.

concrete by dynamic viscoplastic suspension element method. Transactions of the Japan Concrete institute 15, 39-46.

Gram, A., 2015. modelling Bingham suspensional flow – influence of viscosity and particle properties applicable to cementitious materials, Doktorsavhandling vid kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.

Petesson, Ö., Hakami, H., 2001. Simulation of self-compacting concrete – laboratory experiments and numerical modelling of testing methods, J-ring and L-box tests. in: 2nd international SCC Conference, Tokyo, Japan.

Halabi, A., Grimlund,T., 2013. inverkan av flisig krossballast på betong. Examensarbete vid kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.

Puri, U., Uomoto, T., 1999. numerical modeling – a new tool for understanding shotcrete. materials and Structures 32, 266-272.

Jeffery, G. B., 1923. The motion of ellipsoidal particles immersed in a viscous fluid. Proc. roy. Soc., A102:161.

roussel, n., 2007. The LCPC box, a cheap and simple technique for yield stress measurements of SCC. materials and Structures, 40, 889-896.

kokado, T., Hosoda, T., miyagawi, T., Fuiji, m., 1997. Study on a method of obtaining yield stress values of fresh concrete from slump flow test. JSCE 37, 29-42. Lagerblad, B., Westerholm, m., Fjällberg, L., Gram,H.-E., 2008. Bergkrossmaterial som ballast, CBi-rapport. martys, n., Ferarris, C. F., 2002, Simulation of SCC flow. in: Proceedings of the First northamerican Conference on the Design and Use of Self-Consolidating Concrete, Chicago, USA. mechtcherine, V., Shyshko, S., 2008. modelling and simulation of mortar and SCC flow using DEm. SCC Conference Chicago, USA, november 12th. noor, U. A., Uomoto, T., 1999. Three dimensional discrete element method of rheology tests of self-compacting concrete. in: Proceedings of the First international riLEm Symposium on Self-Compacting Concrete, Stockholm, Sweden. Odaka, S., Tanigawa, Y., mori, H., kurokawa, Y., 1993. Flow simulation of fresh

roussel, n., Coussot, P., 2005. “Fifty –cent rheometer” for yield stress measurements: From slump to spreading flow. Journal of rheology 49, 705-718. Shyshko, S., mechtcherine, V., 2006. Continuous numerical modelling from fresh to hardened state. in: iBAUSiL, internationale Baustofftagung Weimar, Germany, 20-23 September. Spangenberg, J., roussel, n., Hattel, J., Sarmiento, E., Geiker, m., 2012. Patterns of gravity induced aggregate migration during casting of fluid concretes. Cement and Concrete research 42, 1571-1578. Tanigawa, Y., mori, H, Tsutsui, k., kurokawa, Y., 1989. Analytical study on deformation of fresh concrete. Journal of Engineering mechanics 115, 493-508. Thrane, L. n., 2007. Form filling with self-compacting concrete. Ph.D. thesis, Danish Technological institute, Lyngby, Denmark. Wallevik, J., 2003. rheology of particle suspensions. Ph. D. Thesis, nTnU, Trondheim norway.

Fråga Experten

www.betong.se/fråga-experten

Tidskriften Betongs experter är redo att svara på dina frågor. Gå in på vår hemsida betong.se och ställ frågor om tillsatsmedel, konstruktion och arkitektur.

Trekantslist Tillräcklig? För att minska mängden armering har en konstruktör valt att slitsa kantbalken på tre vertikala snitt per brosektion för att därmed tillåta rörelser. Entreprenören har då valt att skapa snittet med en plåt som sitter i under gjutning och som dras upp under tillstyvnandet av betongen så att en två millimeter spricka uppstår. Skulle det gå att skapa denna två millimeters spricka genom att sätta trekantslist som sprickanvisning runt om kantbalken och sedan låta betongkrympningen göra jobbet? /Magnus

Hej, stora kantbalkar ger ofta problem med krympning som vi inte riktigt har någon bra lösning på. TRVR bro anger att man bör undvika slitsar i kantbalkar. Jag tror att en anledning till detta är att slitsarna ofta fungerar som anvisningar för sprickan att krypa vidare in i konsolen. Jag tror inte att en trekantlist ger tillräcklig sprickanvisning för att skapa slitsen.. /Anna Jacobson, brokonstruktör Tyréns.

Snabba ryck i badrummet?

Jag ska göra om badrummet i ett kedjehus. Då frugan har bråttom som vanligt, undrar jag om det finns någon speciell betong som brinner fort, helst så att de kan golvavjämna, lägga tätskikt och klinker cirka tre veckor efter grovgjutningen? /Johnny Holmström Hej Johnny, man vill ibland komma ner i 85 % RF i betongen innan man lägger tätskikt och klinker. Det finns å andra sidan lågalkalisk snabbtorkande avjämningsmassa

Ur TRVR Bro.

Fler Frågor & svar på hemsidan

som gör det möjligt att lägga på ytskikt tidigare. För att påskynda betongens uttorkande kan man se till att det är torrt och varmt i rummet, och att betongen inte vattenhärdas. Men den största effekten får man av att sänka vatten-cement-talet (vct), och om möjligt minska tjockleken eller få till dubbelsidig uttorkning. Kommer man ner i vct under ca 0,40 brukar uttorkningen gå relativt fort, men nackdelen är att du får en svårbearbetad (seg konsistens) och sprickbenägen betong (temperatur- och krympsprick-

or). Om du exempelvis vill nå 85 % RF inom tre www.betong.se veckor för en ca 10 cm tjock betongplatta med ensidig uttorkning behöver du komma ner i vct under 0,35. Men vid 90 % RF räcker det med vct ca 0,45. Det bästa är ändå om du kan ha tålamod och använda en betong med ”lagom” kvalitet, och vänta några månader innan du spacklar/ avjämnar och lägger klinker. /Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Concrete Group

Oskar Esping är tekn. dr. och jobbar med foU och konsultation på Thomas Betong, TCg C.lab. Han är expert på frågor om material.

Arne Hellström är egen konsukt med mångårig erfarenhet och svarar på frågor om arkitektur.

TidskrifTen BeTong Fråga experten

Fråga våra experter på vår hemsida betong.se

Erik Viggh är senior kemist och arbetar med cement- och betongkemi på Cementa. Han svarar på frågor om cement och betongkemi.

Martin Hansson arbetar på sika. där är han f&U Chef för betongtillsatser norden & Baltikum. Han svarar på frågor om tillsatsmedel.

Anna Jacobson är kompetenssamordnare och Brokonstruktör, Tyréns. Utsedd till Årets Betongkonstruktör 2013.

Med närproducerad cement bygger vi framtiden. Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder. Läs mer på www.cementa.se.

Designat

Text jorun ingre

Höga siffror

Åsa Holmén på ÅhBetong gör stora siffror tänkta att hänga på fasaden eller luta mot den samma. De ger ett mäktigt intryck med sina upp till 50 centimeter i höjd. www.åhbetong.se

Fint för skjortan

Piffa upp skjortärmen med ett par stilrena manschettknappar i betong. Dessa designas av Rainer Mucha för BetonIDEE och finns att köpa via Etsy. Manschettknapparna tillverkas för hand i Tyskland. www.betonidee.de

Kantig sänglampa

Ljusstake

Concrete by LCDA gör mycket fint i betong. Tidigare i år presenterades kollektionen Multifacet som består av ett litet skåp, en ishink, en ljushållare och en vas. Bakom designen står den franska formgivaren Matali Crasset. http://www.concrete-beton.com/

Storslagna krukor

TidskrifTen BeTong designat

Har man stora växter krävs det rejäla krukor. Laurie Wiid har designat dessa bjässar för Indigenus. Funkar fint både inomhus och utomhus. www.indigenus.co.za

Dessa handtillverkade lampor har designats av tyska GANTlights. Den råa betongen står i fin kontrast till den guldiga insidan. Finns även i en takmodell. www.gantlights.de

Tyskbo tycker

Text Carina TyskBo Foto kläTTerserviCe, david norell

Uppåt väggarna Han startade i telekombranschen men klättrar numer i karriären - bokstavligt talat. Klätterservice är utbildade reparbetare och specialiserade på att inventera byggnader på hög höjd. För åtta år sedan sade Robert Källström upp sig från sitt arbete som elektriker och startade Klätterservice tillsammans med kollegan David Norell. Med en bakgrund som certifierad stålkontrollant hade han upptäckt att besiktning av byggnader var kopplat till både stål och betong, därför utbildade han sig i platsgjutning och brometodik. – Jag blev fascinerad av att jobba där det är högt och svårt att komma åt. Vi insåg rätt fort att det finns en otrolig potential i betong. Ska man göra mindre åtgärder och inspektioner av en byggnad är reparbete snabbt etablerat och dessutom ett säkert arbetssätt säger, Robert Källström. Reparbetarna på Klätterservice är besiktningsföretagens förlängda arm, som hjälper till med provtagningar och skadekarteringar. För att arbeta med betong på höga höjer krävs dels certifikat som följer internationella standarder, dels erfarenhet från betongarbeten. Säkerheten är central,

utbildningen har tre säkerhetsnivåer och vid uppdrag finns alltid någon med som genomgått alla stadier. Utmaningen med betong på höjden är förutom själva läget även blåsten. Betongen torkar väldigt fort vilket försvårar efterhärdningen. Det kräver kreativitet, som att till exempel plasta in betongen efterhand. –Det gäller också att vi inte tappar ner något när vi arbetar. När vi besiktigade och reparerade Kaknästornet tillsammans med CBI upptäcktes flera småskador som vi bilade bort och lagade. Då byggde vi burar med finmaskiga nät som fästes under oss, säger Robert Källström. Reparbete blir alltmer accepterat i byggvärlden, menar Robert Källström. Tidigare fanns en skepsis: "Jaha, här kommer någon adrenalinstinn kille som ska klättra i vårt bygge". Numera ses det som ett bättre sätt att arbeta på där byggställningar, kranar och skyliftar är dyra, tar plats och tid att etablera.

Att reparera betong på hög höjd kräver både certifikat inom klätterarbete och kreativitet. Det gälleratt inte tappa ner trasiga betongbitar, som här vid Kaknästornet.

Betong TidskrifTen BeTong tyskBo tycker

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

Betong Media Tidskriften Betong Box 55684 102 15 Stockholm www.betong.se

teknik- och kvalitetsredaktör Johan Silfwerbrand info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05 art director Jenny Almersdotter info@formkult.se

Redaktion

kreativ redaktör Carina Tyskbo carinatyskbo@yahoo.com

chefredaktör och ansvarig utgivare Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

WeBBredaktör David Bogerius david.bogerius@telia.com

redaktionsråd Arne Hellström, Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin, Lena Åhl, Anders Lindvall och Peter Åhman

Klättring tycks spektakulärt men ses mer och mer som ett gott komplement till byggställningar och skylifts.

–Man uppfattar oss som yrkesmän. Vi får fler rena konsultuppdrag där vi kallas in som sakkunniga redan under projekteringsstadiet. Byggbolagen vill anpassa fasaden för att i framtiden kunna renovera och underhålla med hjälp av klättrare. Istället för traditionella metoder som fasadhissar vill man ha infästningar för rep, säger Robert Källström. Stockholm har dyra kvadratmetrar och arkitekter vill allt oftare utnyttja taken på höga hus till gemenskapsutrymmen, relax och terrasser med glasräcken. Då ryms inte breda rälsar eller stora förråd för vajrar, som annars är vanligt på tak. Men det finns även tillfällen då skylift och klättring kombineras, till exempel i Gallerian i Stockholm som nu projekteras i sex etapper med bland annat påbyggnad av våning. Robert Källström menar att det tar längre tid att bygga upp en gedigen erfarenhet och kompetens inom yrkesområdet betong än att lära sig klättra - även om klättringen kanske är den mer spektakulära delen som syns utåt. –Men visst är det roligt med den uppmärksamhet vi får. Tidigare var det mest klättrare som sökte jobb hos oss men nu kommer alltfler från byggbranschen som vill upp på höjden. ◆

Albin Flygare albin@annonshuset.se

icke beställt material. ISSN 1101-9190

Prenumeration

Tryck

Marie Brunnberg AB Telefon: 073-656 09 03 pren@betong.se

Åtta.45

Annons Annonshuset AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Hans Flygare hans@annonshuset.se

Pris Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för

Omslagsbild Ängel S:t Pauli Malmö Foto av Kristin Mörck

Mänskligt

Text & bild: CArINA TySkBo

Carola lemne

Arbete: vd, Svenskt Näringsliv. Ålder: 57 år. Familj: make och dotter. Bor: I Stockholm. Favoritbetong: Den som finns i Tove Admans vackra betongföremål.

Betong möter

Tonträff och stolthet

TIDSkrIfTeN BeToNg mänskligt

Hon sjunger, skrattar, gråter och har väldigt roligt på jobbet. Svenskt Näringslivs vd tycks ha lika mycket mänsklighet som makt och bangar inte för hetluften.

Jag har aldrig skrattat så mycket som när... ... jag och mina körgrannar sjöng ett fånigt uttalsfel som fick oss att fullständigt dö på en stor och högtidlig konstert. Plågsamt! Jag kan aldrig nånsin glömma... ...när min mamma dog. Hon var bara 45 år, och begravningen blev en fantastisk blandning av stor sorg och varma minnen. Jag och min syster stärktes i sorgen när så många kom. Jag trodde jag kände mig själv men... ...jag insåg att den 60-årige ekonomichef i sandaler och slitna manchesterbyxor var en av de skickligaste jag mött, med järnkoll på läget och strategisk blick. Jag tyckte först att han skulle bytas ut. Har aldrig skämts så mycket som.. ...när jag på en charterresa med mina systrar för länge sedan högt och rätt ovänligt kommenterade utseendet på en tjej framför oss. Hon var från Sverige... En händelse som kunde fått mitt liv att se helt annorlunda ut var när... ...jag var lite studietrött och tänkte söka in till operakören.

Jag hade nog kommit in (sade min sånglärarinna) och det hade verkligen blivit ett annorlunda liv! Jag har aldrig berättat det här för någon men... ...jag har en hemlig faiblesse för ketchup. Lite skämmigt i gourmetkretsar – men spagetti med lite smält smör och en rejäl klick ketchup äter jag gärna om jag är ensam hemma. Den finaste bekräftelse jag fått är... ...när en assistent sade att det var så roligt att arbeta för en chef hon kunde vara så stolt över. Mitt favoritord är.. ...juninatt – ljuvt, ljust och oförglömligt. god tvåa är augustinatt – mörkt, varmt och vackert. Innan jag dör måste jag hinna med att.. ...åka släde till julottan i gnistrande snö, med facklor, bjällerklang och en vacker stjärnhimmel därtill. Jag måste helt enkelt åka tillbaka till... London – stor, bullrig och ganska sliten stad, men alltid fullt av liv och spännande saker att se och uppleva.

Om jag fick resa tillbaka i tiden och återuppleva en händelse skulle det vara... ...när man byggde Stonehenge. Vad i hela friden hade man det till? Mest av alla beundrar jag... ...just nu Angela Merkel som rakryggad står för ett välkomnande Tyskland och europa! När det gäller mitt utseende är jag mest nöjd med... ...min händer och fötter – hyfsat välskapta och mycket användbara. Jag har en favoritbyggnad och det är... ...Stadshuset i Stockholm. en fantastisk arkitektonisk skapelse med ett av världens vackraste lägen. När jag går i pension ska jag... Jag har alldeles för roligt på jobbet för att fundera på det. Det händer att jag gråter och det är när.. ...jag känner väldigt starkt för något, nästan oavsett om det är sorgligt eller glatt. Tre favoritsaker som jag inte vill vara utan: kan jag få fyra? Min man, min dotter, mina katter och böcker! ◆

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm