Tidskriften Betong 6 2015 by Tidskriften Betong

Den kreativa byggtidskriften En tidskrift från Betongföreningen #6 DECEMBER 2015

Reportaget Täby Rondell | Mänskligt Svante Hagman | Historia Mimmi Ekholm | Arkitektur The Broad

BETONGELEMENTENS HISTORIA!

Häng med på årets

Betonggala

BASF / Betongindustri / Thomas Betong / Sto / Cementa / Grace / Modern Betong / Sika / Betongkemi / StrĂ¤ngbetong / Mapei / Cemex / Kynningsrud FĂśr medlemskap i Betongklubben kontakta Tidskriften Betong pĂĽ roger@betong.se.

S e r g e l s To r g . F o t o a v B o e l F e r m

Innehåll

# 6 – December 2015

The Broad

Kalifornisk slöja döljer betongfenomen.

Betongelementens historia

Vi ger er prefabindustrins grundliga historia.

6 Ledare Vi gör vår del för Paris. 8 Mixat Grönaste betongbilen i Norden och Chryso Nordic föds.

Omslagsbild Betonggalan. Foto av Kent Johansson.

14 Signerat Betonggalorna hjälper inte! 17 Cirkulationsplatsen i Täby Vinnare av priset Helgjutet, möt personerna bakom.

43 Årets bästa miljöprojekt Max IV vann Årets Miljöpris, men det fanns fler vinnare.

24 The Broad Los Angeles får ett nytt konstmuseum och betongen en punkt på kartan.

47 Betongföreningen Forskningsrådet berättar om pågående forskning runt om i landet.

30 Betonggalan 2015 Vilka vann årets priser? Och vilka var där? 37 Betongikonen Mimmi Ekholm När seklet var ungt och betongen på uppgång då tog Mimmi klivet fram.

Täby Rondell Sveriges snyggaste cirkulationsplats är utsedd.

48 Teknikkrönikan Finns det cementvaror? Eller ska det vara betong? Johan ger svaret. 49 Elementindustrins historia Arne Hellström djupdyker i den prefabricerade historien. 56 Tillsatsmedlen bjuder till Evert Sandahl skriver om hur tillsatsmedelsindustrin bjuder till för en grönare framtid. 60 Fråga Experten Droppande tak i Filippinerna och balkonger i förfall. 62 Designat Lotusblomma och Art Decomöbler. 64 Tyskbo Tycker Läs om kändisarnas nyårskarameller.

TIDSKRIFTEN BETONG INNEHÅLL

66 Mänskligt Svante Hagman blandar sorg med lagbyggen.

Betonggalan Tidskriften Betong fyllde 100 år med 900 gäster.

Ledare

# 6 – December 2015

Människor som hamnar utanför känner sig utanför. Inte delaktiga i det samhälle vi bygger.

En droppe för Paris! JAG HAR PRECIS haft min största idrottsupplevelse. Sverige mötte Danmark på Friends Arena inför nästan 50 000 åskådare. Hela arenan, utom några tusen danskar, skrek Sverige-e-e så betongen gungade. Ett mäktigt tifo där alla åskådare, utom danskarna, höll upp en papperslapp som bildade den svenska flaggan runt hela stadion. Det var fest, det var stort, det var stora känslor för vårt Lyckoland. Mitt i festen manar speakern till en tyst minut. En liten, men viktig, respekterande minut för de mördade i Paris. Mord som satt den här stormatchen i skuggan. Hela stadions nästan 50 000 åskådare, inklusive danskarna, blir knäpptysta. Du kan höra hur alla ryggar sträcks och hur alla tar ett djupt andetag genom näsan. Sen hör du ingenting. Friends Arena kunde lika gärna ha varit tom. Men det är den inte. Den är en fylld av svenskar, danskar, utlandsfödda, andra generationens invandrare och arenan är inte bara röd och vit eller gul och blå. Den får för en minut alla regnbågens färger att skymta fram. Och alla visar vad respekt är. Det var en stor idrottsupplevelse. En stor samhällsupplevelse. Hela den här skrämmande helgen samlar TV-kanalerna massor av människor med olika kunskaper, olika bakgrund och med olika förutsättningar att påverka, och placerar dem några minuter i teverutan. Finns det något vi kan göra? Något för att förhindra? För att motverka? För att förändra? Jag hittar ingen samhällsbyggare i mångfalden av tyckare. Och det är klart, en sån här gång är vi alla människor och inne-

fattas som privatpersoner. Men jag tycker ändå vi som samhällsbyggare ska fundera över vad vi kan göra. Vi är många och vi är kloka. En gemensam nämnare bland alla uttalanden är att utanförskap är ett problem. Människor som hamnar utanför känner sig utanför. Inte delaktiga i det samhälle vi bygger. Är man utanför blir man apatisk, ledsen, arg, kanske hatisk. Då kan man lättare känna sig delaktig i andra samhällen, andra grupperingar som erbjuder skrämmande uppgifter, men med en mening i deras ögon. Där kan vi göra något. Vi kan till exempel göra som NCC i Uppsala. ”Vi tog chansen att göra skillnad för människor som av olika skäl hamnat utanför yrkeslivet”, berättar Ulf Hansson, avdelningschef på NCC Construction Sverige. 13 personer, varav tio med invandrarbakgrund, som inte hittat en fast tjänst eller ett yrke på arbetsmarknaden, får genomgå en ettårig utbildning och därefter följer praktik. En droppe? Ja, visst, men alla åar, sjöar och hav består av små droppar. Betongbranschen pratar gärna hållbarhet. Vi pratar nollvision och potential att sänka koldioxidutsläpp med 30 procent, med 50 procent. Det handlar om vår framtid, vår miljö. Fortsätt med det, där kan vi bidra med massor. Men en sån här mörk helg i november, när Paris har blivit allas vår stad, tycker jag vi också ska tänka på den sociala hållbarheten. Vad blir vårt bidrag, våra små droppar?

Roger Andersson, chefredaktör

TIDSKRIFTEN BETONG LEDARE

SÅ BLIR MIN JUL:

Roger Andersson

Jenny Almersdotter

Carina Tyskbo

Johan Silfwerbrand

CHEFREDAKTÖR

ART DIRECTOR

KREATIV REDAKTÖR

TEKNISK REDAKTÖR

På en strand av ballast med en Concrete on the rocks.

Småländsk och mild. Hoppas jag!

Tårna i sanden, glass i handen, slappa på stranden...

På Åkerblads i Tällberg med min fru. Härligt!

David Bogerius WEBBREDAKTÖR

Stressfri, fridfull och vit vid en välklädd plastgran.

Mixat

Mixade nyheter från betongvärlden. Av ROGER ANDERSSON

Slaktavfall i framtidens bränsle MED ETT Volvochassi och en trumma från Cifa rullar nu Nordens grönaste betongbil runt på de svenska vägarna. – Den drivs med HVO-bränsle som är ett syntetiskt drivmedel framställt av rapsolja och slakteriavfall, säger Hans Orest chef för betongdistributionen i Norden hos Swerock. HVO står för hydrotreated vegetable oil och är fullt bland-

bar med diesel, vilket just nu är en förutsättning då stationer med HVO är en bristvara. Roteraren drivs med el och klarar fyra timmars drift. – Det räcker för att bilen ska kunna använda el under tiden den står på bygget. Vi tror att den här typen av bilar kommer efterfrågas vid till exempel jobb i tunnlar, säger Hans Orest.

Klippt & Skuret ”Jag gillar nog betong för att det är sån jag är. Som person är jag mycket okomplicerad, enkel och pratar inte så mycket.” /Bent Povlsen på designföretaget Muubs.

TIDSKRIFTEN BETONG MIXAT

Toppen Bengt Dahlgren

Bengt Dahlgren hamnar på andraplats i Universum Globals undersökning Sveriges Bästa Arbetsgivare. I topp hamnar företaget Netlight. Bland samhällsbyggarna märks Midroc på åttondeplats och WSP på 14:e plats.

Bilen laddas sen via elnätet eller under körning via en generator. Koldioxidutsläppen kan minskas med 30-90 procent, beroende på vilken energi som används när HVO framställs. Kostnaden för HVO-bränsle ligger på cirka 13 kronor litern och serviceintervallerna är samma som vid användning av diesel. Även bullernivån sjunker

Succé för Betongmaffian

PREMIÄRAVSNITTET av Svensk Betongs nya podcast Betongmaffian har fler än 600 lyssningar vilket gör den till en av de populäraste poddarna i samhälsbyggnadsbranschen. Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong och betongspanare i Betongmaffian är lite förvånad över succén. – Med 600 lyssnare är vi populärare än många andra poddar i samhällsbyggnadsbranschen, däribland etablerade poddar som Snåret. Det är smickrande, säger Malin Löfsjögård. Programledare för Betongmaffian är Roger Andersson, Tidskriften Betongs chefredaktör.

radikalt med eldriven trumma, ungefär med 10 db, vilket är en halvering jämfört med dieseldrivna trummor. – Vi är först i Norden med det här och just nu har vi köpt två bilar. Det känns väldigt roligt, säger Hans Orest. ◆ Bilen levererades av Modern Betong som har agenturen för Cita i Sverige.

Chryso köper Betongkemi

FRANSKA CHRYSO köper upp den svenska tillsatsmedelsleverantören Betongkemi Nordic som grundades 2008 av Anders Svensson. Chryso är verksamma i 70 länder, har 19 internationella dotterbolag och har över 1 000 anställda. Det nya namnet blir Chryso Nordic och blir en plattform för

Chrysos expansion i Skandinavien. – Jag vill dock ha kvar känslan av familjeföretag, vi är trots allt en majoritet av släkten Svensson i företaget. Jag kommer dock behöva anställa nästa år och nu har jag inte fler barn, säger Anders Svenson, tidigare ägare till Betongkemi.

Årets villa utsedd gången delade Sveriges arkitekter ut Villapriset på Arkitekturgalan den 19 november. En av de nominerade var Petra Gipp, som 2012 utsågs till Årets Betongarkitekt på Betonggalan. Hennes betongvilla Stupet i Omberg är ett trähus med betongaltaner som får följa med in i innerväggarna. FÖR FÖRSTA

Huset har utblick över Vättern och juryn blev särskilt förtjust över nivåskillnaderna i golvet och den rättframma och råa materialpaletten. Priset vanns av Tham & Videgård arkitekter och övriga nominerade var DinellJohansson och General Architecture.

Hållbarhet i fokus PRISET ÅRETS Samhällsbyggare har delats ut för tredje året och denna gång vann Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan. – Det känns som en viktig bekräftelse på att hållbarhetsfrågorna har blivit riktigt betydelsefulla i samhälsbyggnadssektorn, säger Anna Denell.

Ikano Bostad ramar in I SLUTET av augusti skrevs ett ramavtal mellan Ikano Bostad och Finja om att bygga cirka 3 000 lägenheter. – Genom att tillsammans utveckla ett koncept kan vi effektivisera byggprocessen och därmed få ner kostnaderna för slutkunden, säger Kaj Grönvall, vd på Finja Prefab.

LÄS MER NYHETER PÅ HEMSIDAN www.betong.se

NCC:s skola till Uppsala

TIDSKRIFTEN BETONG MIXAT

I SAMARBETE med Kunskapsgymnasiet startar NCC Teknikprogram i Uppsala hösten 2016. Sedan hösten 2014 finns programmet på Kunskapsgymnasierna i Stockholm och Göteborg. Teknikprogrammet är en treårig gymnasieingenjörsutbildning som ger behörighet till högskolans civilingenjörsoch högskoleingenjörsutbildningar. På programmet studerar eleverna teknik, matematik, fysik, engelska och svenska. – Kombinationen av en ingenjörsutbildning och ett nära samarbete med näringslivet har varit mycket populär. Jag tror en framgångsfaktor är just den täta verklighetsanknytningen, där NCC står för bland annat föreläsningar, studiebesök, praktik, mentorer och ledarskapsprogram, säger Thomas Karlsson, gymnasiechef på Kunskapsgymnasiet.

250 TUSEN så många kvadratmeter betongbjälklag innehåller Mall of Scandinavia, Nordens största shoppingcenter, som öppnades den 12 november.

Betongbonanza invigt NU HAR Johanneberg Science Park i Göteborg invigts, en byggnad ritad av White på 8 200 kvadratmeter. Här ska akademi, näringsliv och samhällsaktörer mötas och samverka i innovationsprojekt. Den brutala, interiöra betongen har gett byggnaden smeknamnet Betongbonanza.

Bostadsbyggandet dämpas SVERIGES BYGGINDUSTRIERS konjunkturprognos visar på en bred uppgång för byggindustrin som i år framför allt drivs av investeringar i bostäder. – Nästa år kommer bland annat amorteringskrav och skattehöjningar att dämpa bostadsbyggandet. Istället ökar aktiviteten på infrastruktursidan som växlar upp 2016 genom stora projekt såsom Förbifart Stockholm och att Marieholmsförbindelsen går in i ett intensivare skede, säger Johan Deremar, nationalekonom Sveriges Byggindustrier i ett pressmeddelande. I Stockholm dämpas den höga byggtakten nästa år och det beror på en avmattning i bostadsbyggandet. I Skåne LÄS MER växlar byggkonjunkturen upp, drivet av NYHETER PÅ ett ökat bostadsbyggande och uppföHEMSIDAN randet av ESS-anläggningen i Lund och bostadsbyggandet kommer öka i Uppsawww.betong.se la, Örebro och Östergötland.

Kubik i ny fabrik TIDSKRIFTEN BETONG MIXAT

KUBIK ICT AB har precis invigt sin nya

fabrik i Österbybruk. Betongfabriken skapar cirka 20 arbetstillfällen. – Det finns endast två liknande fabriker i landet och vi ligger mitt emellan dem, säger vd Tomas Norrstrand. Det unika med fabriken är framför allt produktionen av den patentbelagda höghållfasthetsbetongen. – Vanlig betong håller ungefär 45 MPa, medan vår höghållfasthetsbetong

håller upp till 170 MPa. Samtidigt är den en tredjedel så tjock som vanlig betong, säger Tomas Norrstrand. Nu saknas bara en betongreningsanläggning. Det finns bara en i Norden och snart är den på plats i Österbybruk. – Den tvättar ur cementpastan och ger ren sten och rent vatten. Det betyder att vi kan återanvända både processvatten och ballasten, säger Tomas Norrstrand.

VÄXJÖS TORN TAS NER I VÅRAS TOG Växjö

kommuns byggnadsnämnd beslutet att riva det gamla Vattentornet som stått tomt i 25 år och i stället ge bygglov åt ett hus med 65 lägenheter. Det krävs en specialbyggd grävmaskin med en 28 meter lång arm för att nå upp till tornets topp. Allt material som rivs ner är tänkt att återvinnas. – All betong kommer att återvinnas som fyllnadsmaterial till något byggprojekt i framtiden, säger Jonny Nilsson som är platschef på Älmby entreprenad. Nedmonteringen tar drygt en månad och huset som byggs på tornets plats kommer att vara över 50 meter högt.

Signerat

Text MARIA LINDSTRÖM, Skanska Asfalt och Betong Bild PRIVAT

Betong är en ganska oglamourös produkt, det kan inga Betonggalor i världen råda bot på.

Långt, men långt kvar! F Ö R 1 0 0 Å R S E D A N startades Tidskriften Betong. Och för 128 år sedan grundades AB Skånska Cementgjuteriet i Limhamn. Betongen har hängt med länge och är en bottenplatta i samhällsbygget. Tiden kring förra sekelskiftet var en omvälvande tid för Sverige. Vi var ett av de fattigaste länderna i Europa. Vid 1900-talets början fanns fortfarande malaria i landet. Allmän rösträtt hade inte genomförts. Men svenska uppfinnare hade börjat utveckla produkter som skulle bli världssuccéer – dynamiten och kullagret är några exempel. Järnvägar byggdes för att naturresurser som trä och malm skulle kunna föras ut till kusterna för export. Industrialiseringen tog fart. Betong blev en alltmer viktig del av samhällsbyggandet genom den mycket användbara portlandcementen. Skånska Cement i Limhamn var Sveriges första cementfabrik. Dotterbolaget Skånska Cementgjuteriet, grundat 1887, utvecklade produkter i betong. Först tillverkades gjutna dekorativa inslag till kyrkobyggnader. Snart övergick man till mer kommersiella produkter inom områden där nya behov uppkommit, som olika typer av rör.

Snart göts även stora betongstrukturer som fundament, broar, kajer och senare industrianläggningar och vattenkraftverk. Industrialisering leder till urbanisering. De människor som flyttar till städerna behöver någonstans att bo. Miljonprogrammen under 1960-talet blev ett svar på behoven. Idag ser vi en liknande situation, vi behöver bygga många bostäder fort. Kraven på design och energieffektivitet har höjts sedan sist, men svaret är fortfarande detsamma: betong! Oavsett om det är prefabricerade betongstommar eller platsgjutet. Betong är en ganska oglamourös produkt, det kan inga Betonggalor i världen råda bot på. Men en mycket användbar produkt och vi i betongindustrin måste fortsätta driva produktutvecklingen. Vi ska göra vårt allra bästa för att erbjuda lösningar som bidrar till ett hållbart samhälle. Och vi ska göra det på ett schysst sätt – lönsamt, grönt, säkert och med bibehållen hög etisk standard. Vi jobbar säkert eller inte alls. Och tillsammans i branschen formar vi framtiden – vi är samhällsbyggare. I ständig utveckling.

Text ROGER ANDERSSON

Anslagstavlan POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

TIDSKRIFTEN BETONG SIGNERAT/ANSLAGSTAVLAN

är det Nordbygg på Stockholmsmässan. Tidskriften Betong kommer vara på plats med kreativa inslag. Förra gången det var Nordbygg gästade Dogge montern och delade ut tidskrifter. Vi vill inte avslöja vad vi kommer göra denna gång. Det får ni se när ni besöker oss i montern.

"Numret är som livet i stort, det har ups and downs, men känner man efter så är det bra.'" "Fantastiskt omslag!" "Ledaren tar upp ett viktigt ämne för byggbranschen." "Artikeln om rådhuset i Kristianstad visar hur betongen verkligen är en samhällsbyggare i dubbel bemärkelse." "Intressant om Cemex historia i Sverige." "Teknikkrönikan var inte så bra i detta nummer jämfört med i tidigare nummer."

riften En tidskrift från Betongföreningen #5 november 2015

2/09 #5 November 2015

DEN 5-8 APRIL 2016

Ur läsarenkäten:

den Denkreativa kreativabyggtidskriften byggtidskriften

Betong på Nordbygg

Den kreativa byggtidsk

Mänskligt Carola Lemne Simulerad betong | Reportaget| Teknik Årets Bygge | Utblick Cemex

Träffpunkt Betong 15

Helgonet Zetterwall Helig betong i Uppsala

"Fråga Experten är som vanligt bra och intressant." "Uppåt väggarna" visar en lite annorlunda men viktig del av vår bransch."

Text : MARGARETA REDLUND-LANINGE Foto : KJELL WALLIN

Reportaget

Täby rondell

Helgjuten vinnare

TIDSKRIFTEN TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

Wokpanna eller spindel? Ufo eller skål? Kärt barn har många namn. Vad man än kallar Täbys nybyggda rondeller i två plan så har de en unik konstruktion och är troligen de enda i världen med en sådan utformning.

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

T 18

TÄBY KOMMUN är en stark tillväxtregion och invånarantalet bedöms öka från dagens 60 000 till 80 000 invånare 2030. Flera stadskvarter byggs i centrum och den kraftiga tillväxten har medfört att ägarna av Täby centrum nyligen byggt ut centrumanläggningen rejält med fler butiker och underjordiskt garage. Samtidigt har kommunen satsat över en miljard kronor på olika infraprojekt i närheten. Bland annat har bussterminalen flyttats, nya tillfartsvägar till centrumet har byggts samt två rondeller sammanbundna av en 300 meter lång betongtunnel. Rondellerna är unika i den bemärkelsen att de är byggda i två plan med fyra avfarter i det nedre planet och tre avfarter i den övre. Carl-Gunnar Boström, projektchef på Täby kommun strax norr om Stockholm, rattar bilen säkert genom rondellerna och beskriver med stolthet i rösten deras utformning. Den övre nivån har en stor öppning som gör att dagsljuset strömmar ner i den undre nivån vars väggar är ljussatta med ljusprismor och digitalt ljus i olika nyanser. Vi kör smidigt in i det underjordiska garaget med direktingång till Täby centrum, kan enkelt ta avfarten mot E18 och passera under Roslagsbanan. Rondellerna ligger mellan Roslagsbanan och Täby centrum på Stora Marknadsvägen och Attundavägen respektive Gustaf Bergs väg. Platsen är trång. Det är orsaken till att rondellerna är i två plan. Det var enda sättet att ge trafiken tillräckligt stor plats och dessutom kunna korsa Roslagsbanan planskilt. Andra, konventionella lösningar hade krävt mer mark, mark som inte fanns. Det var ingen lätt uppgift att rita, konstruera och bygga rondellerna. Den undre rondellen kan liknas vid en nedgrävd skål med fem meter höga, lutande betongväggar. Den övre nivån är en rund bro med fria öppningar både i mitten och mot skålens väggar. Bron är byggd i betong med kvarsittande stålform för att ge ett lätt och blankt intryck. Även körbanorna, både i rondellerna och i tunneln, har slityta av betong. >>

Ljus i olika färger gör mörkerkörningen roligare.

Vid utformningen var vi noga med att den nedre nivån, det vill säga skålen, inte skulle ge intryck av en tråkig källarmiljö.

DET VAR VI SOM GJORDE DET! I detta nummer möter vi:

Henrik Rundquist Verksamheten är inriktad på infrastruktur, broar, stationer, resecentrum samt stadsplanering. Kontoret startade 1999 och har idag drygt tjugo medarbetare.

Carl-Gunnar Boström och Lena Rasmusson PROJEKTCHEF RESP PROJEKTLEDARE, TÄBY KOMMUN

Infrastrukturen är en viktig del i utbygganden av Täby centrum. Därför satsar kommunen en dryg miljard på infrastruktur.

Thomas Widehag

Magnus Gilljam

AFFÄRSCHEF, NCC

KONSTRUKTÖR, CENTERLÖF & HOLMBERG

Bolaget är främst verksamt i hela Norden men även i Tyskland och Balticum. NCC har sedan länge byggt i Täby och var glada när de vann upphandlingen av rondellerna.

Centerlöf & Holmberg grundades 1948 i Lund. Sverige är hemmamarknaden men företaget har även uppdrag i exempelvis Sydostasien, Ryssland och övriga Europa.

Anders Ingnäs SÄLJARE BETONGINDUSTRI

Det första lasset med fabrikstillverkad betong i Sverige skedde 1932 av Betongindustri, som idag har 26 fabriker och runt 1 000 miljoner kronor i årsomsättning.

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

ARKITEKT SAR/MSA, &RUNDQUIST ARKITEKTER

FRÅN FÖRORT TILL STAD

TÄBY VÄXER kraftigt med fler bostäder, utbyggt centrum och satsningar på infrastruktur. Fyra expansionsområden i kommunen har utsetts. Dessa är Täby centrum, Galoppfältet, Arninge-Ullna och Västra Roslags-Näsby. Målet är att förvandla Täby från förort till storstad. Kommunen har lagt ner drygt en miljard kronor på nya rondeller, tillfartsvägar och flyttning av bussterminal. Prislappen totalt för ”nya” Täby centrum med bostäder, infrastruktur och utbyggnad av köpcentrum landar på åtta miljarder kronor. Köpcentet har stadigt växt sedan invigningen 1968 och har idag runt 240 butiker. Den tidigare parkeringsplasten i gatuplanet har förvandlats till ett torg och bilarna har försvunnit ner i det underjordiska garaget. På Attundafältet invid Täby centrum byggs fyra nya bostadskvarter och öster om Roslagsbanan växer ett nytt bostadsområde fram. Det befintliga kommunhuset från 1970-talet, beläget vid Roslags-Näsby station, ska rivas och ett nytt håller på att byggas i centrum. Galoppfältet byggs med kontor, bostäder, service och skolor och ska integreras med övrig bebyggelse i centrala Täby. Källa: Täby kommun

För att undvika känslan av källare i den undre rondellen har pelarna fått lutning för att släppa ner mer dagsljus

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

Lutande betongväggar satte formbyggarna på prov.

– Vid utformningen var vi noga med att den nedre nivån, det vill säga skålen, inte skulle ge intryck av en tråkig källarmiljö. Tvärtom. Vi ville ha att dagsljuset skulle strömma ner och reflekteras mot de lutande betongväggarna. I rondellerna har vi låtit den nedre betongskålen uttrycka tyngd och massivitet i kontrast till den lätta överdelens brokonstruktion med kvarsittande stålform, säger arkitekt Henrik Rundquist, &Rundquist arkitekter. När handlingarna var klara väckte de

en viss förvåning. Något liknande hade ingen av aktörerna sett. – Vi insåg tidigt de tekniska svårigheterna med de välvda betongväggarna. Hela den arkitektoniska utformningen är spektakulär, vilket ställde höga krav på oss, säger NCC:s affärschef Thomas Widehag, då entreprenadchef för rondellerna. Skålarnas väggar är 80 centimeter tjocka och gjutna mot en platsbyggd, välvd träform. För hantverkarna var det som att bygga en gammal träbåt med böjda, liggande brädor. Några färdiga form-

system som passade fanns inte utan NCC fick, tillsammans med formleverantören Doka, utveckla ett projektanpassat formsystem. – Att spika formen var ett stort jobb, som tog längre tid än beräknat. Tre träarbetare formsatte bräda för bräda. Två böjde brädan och höll den på plats medan en tredje spikade. Det tog tid, men resultatet blev bra. NCC:s platsorganisation gjorde ett fantastiskt jobb, säger Thomas Widehag. Även gjutningen av väggarna var kom-

Beställaren ”Satsningen på infraprojekt är en del i kommunens utveckling.” DE TVÅ rondellerna med mellanliggande betongtunnel ingår i kommunens stadsutvecklingsprojekt. Med rondeller i två plan fick vi en bra trafiklösning, höjd säkerhet för trafikanterna som kan korsa Roslagsbanan planskilt. Vi är mycket nöjda med slutresultatet även om det blev något dyrare än vi

tänkt oss. Prislappen är ändå överkomlig. Kommunens satsning på infrastrukturen i centrumområdet rör sig om drygt en miljard kronor och är en del i utvecklingen av Täby från förort till storstad.

FOTO : R E D LU N D - L A N I N G E

Carl-Gunnar Boström, projektchef, och Lena Rasmusson, projektledare, båda Täby kommun

Arkitekten ”Det har varit ett spännande uppdrag.” Henrik Rundquist, arkitekt, &Rundquist arkitekter

den trogen genom hela projektet trots de tekniska utmaningarna. Det har varit ett spännande uppdrag att få jobba ihop en helhet av design och trafiklösningar.

FOTO : R E D LU N D - L A N I N G E

PROJEKTET VISAR att det går att göra en underjordisk trafikmiljö till en del av staden och få den välkomnande med rätt ljussättning. Vi har format ett rum som beskriver rörelsen och skapar kontakt mellan den övre gatumiljön och den undre. Täby kommun har varit en bra beställare som varit målbil-

Konstruktören ”Vi använde oss av 3D modeller för konstruktionsberäkningarna.” DETTA ÄR ingen vanlig konstruktion. Rondellernas skålformade väggar har en komplicerad geometri, som krävde att vi använde oss av de senaste beräkningsverktygen i 3D och inte i 2D, vilket hade varit svårt. Att förstå en komplex konstruktion med hjälp av en datormodell på en datorskärm är

för det var svårt att vibrera bort luftporerna. Därför valde vi självkompakterande betong, säger Anders Ingnäs, säljare på Betongindustri. När väl gjutningen av rondellernas nedre nivå var klar formades och göts broarna på den övre nivån med dess 18 meter stora öppning i mitten. Bron bärs upp av skålens väggar och sex betongfyllda stålpelare som likt spindelben håller den på plats. Delar av gjutningen skedde under vintern. Eftersom det var extra kallt det året

hade NCC byggt ett provisoriskt plasttält över arbetsplatsen, där varmluft sprutades in. – Täbyborna ringde till kommunen och undrade om det var ett växthus eller en ny ishall som höll på att ta form, minns projektledare Lena Rasmusson, Täby kommun, och tillägger: – Jag tycker rondellerna är coola och då speciellt ljuset som skiftar i olika färger när man kommer körande under den mörka årstiden. Det gör mig glad och jag känner mig välkommen. >>

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

plicerad. Självkompakterande betong, SKB, användes och formen fylldes sakta, sakta med betong. Eftersom formens brädor dels var cementslammade, dels placerade liggande hade luftporerna i betongen svårt att röra sig. Därför gjordes en mycket lätt ytvibrering för att hålla betongen i rörelse så att luftporerna kunde försvinna. – NCC byggde en provvägg i full skala för att testa form, tillvägagångssätt och vilken typ av betong som skulle användas. Traditionell betong fungerade inte

enkelt. Men att överföra informationen till 2D pappersritningar och få dem läsbara var svårare. Samordningen mellan projektets aktörer var viktig liksom att få korrekta anslutningar till tunneln och rondellernas övriga in- och utfarter.

FOTO : R E D LU N D - L A N I N G E

Magnus Gilljam, uppdragsansvarig konstruktör, Centerlöf & Holmberg

>> Marken under rondellerna är bra och någon pålning var inte nödvändigt. Däremot måste all sprängning ske med yttersta försiktighet med hänsyn till intilliggande Roslagsbanan. Stora sprängsalvor var inte att rekommendera på grund av vibrationerna. ”Vi fick använda kinapuffar i stället för dynamit” var en kommentar. Under hela byggtiden var trafiken i full gång med bilar, bussar och transporter till olika bostadsprojekt. Trafiken leddes om tillfälligt på befintlig bro och alternativa vägar. – Samordningen med alla aktörer i byggdskedet var en utmaning i sig, där vi alla skulle jobba mot samma mål att få ett attraktivt centrumområde, säger Lena Rasmusson. Rondellerna är nominerade till Trafikverkets arkitekturpris och fick priset Helgjutet av Svensk Betong. ◆

FAKTA Två rondeller, vardera i två plan, sammanbundna av en 300 meter lång betongtunnel.

kompakterande betong. Bottenplatta: 1 meter tjock betongplatta på mark. Antal anslutningar: Fyra.

Betong: 16 000 kubikmeter. Armering: 2 200 ton.

ÖVRE NIVÅN Brons yttre diameter: 35 meter. Öppningen i mitten: 18 meter i diameter. Står på: Sex betongfyllda stålpelare. Antal anslutningar: Tre.

NEDRE NIVÅN Yttre diameter: 35 meter. Väggar: 80 centimeter tjocka gjutna med själv-

Formbygget påminde om ett båtbygge. Här har formen gjort sitt och rivs.

Täbyborna ringde till kommunen och undrade om det var ett växthus eller en ny ishall som höll på att ta form...

Entreprenören

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

Thomas Widehag, affärschef, NCC

DET KRÄVDES mycket jobb och hantverkskunnande att bygga gjutformen bräda för bräda för de välvda väggarna. Det var nästan som att tillverka en gammaldags träbåt. Hela projektet har varit en teknisk utmaning. Vi anlitade Centerlöf & Holmberg,

som gjorde ett utmärkt arbete med de komplexa geometrierna och de statiska beräkningarna. När projektet var som mest intensivt hade vi runt 100 man på plats, mest träarbetare och betongarbetare.

FOTO : R E D LU N D - L A N I N G E

”Det var som att bygga en gammaldags träbåt”

Valet föll på kvarsittande stålform i den övre rondellen för att ge ett lättare uttryck.

Klart för gjutning av vägbanan i den nedre rondellen.

3D-ritningarnas väg till 2D var den stora utmaningen för konstruktören.

Materialleverantören Anders Ingnäs, säljare, Betongindustri

att röra sig. Därför ytvibrerade vi betongen ytterst försiktigt för att få den rörelse och få bort luftporerna. Eftersom gjutningen måste ske kontinuerligt och utan uppehåll hade vi av säkerhetsskäl två betongpumpar om en pump skulle gå sönder under arbetet gång.

TIDSKRIFTEN BETONG REPORTAGET

VI PROVADE olika betongsorter. Till slut bestämde oss för att gjuta de välvda väggarna med självkompakterande betong med anläggningscement. Mycket, mycket sakta fyllde vi formarna. De liggande, cementslammade formbräderna hindrade luftporerna

FOTO : R E D LU N D - L A N I N G E

”Vi fyllde formarna mycket sakta och ytvibrerade försiktigt.”

Arkitektur

Text: JENNIE DEHLÉN Foto: DILLER, SCOFIDIO & RENFRO

Böljande i änglarnas stad BETONGKULTUR I KALIFORNIEN

TIDSKRIFTEN BETONG ARKITEKTUR

Under hösten öppnade The Broad, det nya konstmuseet i Los Angeles. Med en fasad i glasfiberförstärkt betong och böljande, gråa formationer interiört har den en plats på betongkartan.

MUSEETS MATTA, vita fasad påminner om en sirlig brudslöja som vecklar ut sig mot den blåa kaliforniska himlen. ”Slöjan” består av 2 500 glasfiberarmerade betongpaneler som stöttas av en ram bestående av 650 ton stål. Den glasfiberarmerade betongen absorberar och fördelar dagsljuset in i utställningssalarna på det översta planet. Från början var planen att göra museets fasad av prefabricerad betong. Tanken var att fasaden skulle fylla en viktig funktion i konstruktionen och hjälpa till att stötta resten av museet. Den prefabricerade betongen visade sig dock vara för tung. Prislappen hade

också blivit väl saftig med tanke på att slöjan utgörs av flera tusen paneler som har drygt 400 olika former. Istället tillverkades fasaden alltså i glasfiberförstärkt betong, som är ett lättare material med den färdiga strukturen hos glasfiber. – Glasfiberförstärkt betong var det mest kostnadseffektiva av alla material vi övervägde, samtidigt som det mötte våra tidsmässiga och hållbarhetsmässiga krav, säger David Pakshong, den ansvarige arkitekten från Santa Monica-baserade byrån Gensler. Konstmuseet är nämligen ritat av arkitektbyrån Diller Scofidio + Renfro i New York men Gensler är

TIDSKRIFTEN BETONG ARKITEKTUR

Inifrån entrén ser man hur den glasfiberarmerade betongen böjer sig ner som en slöja utanför fönstren.

The Broad från utsidan där den fristående fasaden syns omsluta kärnan av byggnaden.

TIDSKRIFTEN BETONG ARKITEKTUR

Efter att ha arbetat med byggnaden i fyra års tid fascineras jag fortfarande över den särskilda estetiken i betongen som här har varit ett centralt formgivningselement...

företaget som har hållit i det praktiska på plats i Los Angeles. Gensler har fått ett rykte som något av experter på komplicerade byggprojekt och David Pakshong ser The Broad som ett av de mest spännande projekt han någonsin har åtagit sig. – Efter att ha arbetat med byggnaden i fyra års tid fascineras jag fortfarande över den särskilda estetiken i betongen som här har varit ett centralt formgivningselement, säger David Pakshong. ATT GÖRA gjutformarna för de individuellt utformade glasfiberarmerade betongpanelerna var en rejäl utmaning för designteamet. Projektets designers skapade först tredimensionella datamodeller med all

geometrisk information för varje panel. Betongproducenten tog sedan in informationen i sin programvara för att skapa instruktioner till den femaxlade maskin som skulle skära ut formarna ur högdensitetsskum. Innan glasfibern lades på sandades och förslöts skumformarna för att skapa den negativa gjutformen för de glasfiberarmerade betongpanelerna. Avslutningsvis gjordes en fullständig 3D-scanning av den färdiga produkten för att säkerställa överensstämmelsen med arkitektmodellen. För David Pakshong är det enklaste sättet att beskriva museets design att göra en knuten näve med ena handen och en klo med den andra. När du knutit näven och placerat den med handflatan tryckt mot en

Downtown Grand Avenue i Los Angeles får The Broad konkurrera med stadens skyskrapor

Tre våningar garage under marken. Lobbyn med betonggrottorna leder upp till de mer normala utställningsytorna.

Betongen interiört är rå och böljande och det är som att gå runt i olika grottor.

cip varit omöjligt att bygga, säger David Pakshong. Invändigt bärs den pelarlösa byggnaden upp av 13 400 ton betong i en böljande, grå formation som kallas ”the Vault”, Valvet. När man tar rulltrappan från lobbyn in i byggnaden är det som att slussas in i Batmans grotta eller komma hem till någon superskurk i en Bondfilm. Den böljande betongen sluter sig om muséets magasindel som man kan skymta genom små öppningar här och där. THE BROAD har en total yta på omkring 11 000 kvadratmeter och har uppförts i tre våningar, med två utställningsvåningar. Det rymmer miljardären Eli Broads privata konstsamling på över 2 000 verk. Ton-

TIDSKRIFTEN BETONG ARKITEKTUR

platt yta vinklar du knogarna snett uppåt. Spreta med fingrarna på den andra handen så att du skapar en klo och låt den sväva över knytnäven. – Klon representerar ”the Veil”, slöjan, som hänger över bygget, säger David Pakshong. Din knytnäve är i sin tur interiören, en betongstruktur som ser ut att sväva över en stor del av bottenplanet. För att stötta museistrukturen löper speciella metallkablar horisontellt genom betongen. De sträcker sig genom rör i betongen till ett stålankare i byggnadens mitt. – Kablarna var nödvändiga för att minimera betongens vikt. Om vi inte haft dem hade vi behövt göra huvudstrukturen ännu tjockare men det hade i prin-

THE BROAD MUSEUM • Konstmuseet The Broad i Los Angeles öppnade för allmänheten den 20 september 2015, efter fem års planering och byggnation. • Över 13 000 ton betong har gått åt för att bygga upp byggnadens inre. • Museets fasad består av 2 500 individuella glasfiberförstärkta betongpaneler.   • Byggnaden är ritad av Elizabeth Diller vid den New York-baserade arkitektfirman Diller, Scofidio & Renfro. Den ansvarige arkitekten på plats i Los Angeles har varit David Pakshong från designoch arkitekturbyrån Gensler.

• Grundare av museet är miljardärsparet Eli och Edythe Broad. Konstsamlingen består av ungefär 2 000 samtida verk och utökas med ett verk i veckan. • Prislappen landade på över en miljard kronor, betydligt mer än planerat (bland annat beroende på en konflikt med en tysk underleverantör och en pågående rättstvist med krav på ca 20 miljoner dollar).    • Museet har en total yta på drygt 11 000 kvadratmeter, varav 4 600 kvadratmeter är utställningsyta. Här finns även restaurang och butik.

Takkonstruktionen ger generöst med ljusinsläpp.

Från den grottliknande entrén spricker lokalen upp i ljusa utställningshallar.

TIDSKRIFTEN BETONG ARKITEKTUR

vikten ligger på amerikansk popkonst och i museets kollektion ingår verk av namnkunniga konstnärer som Andy Warhol, Jeff Koons och Robert Rauschenberg för att bara nämna några. Museets läge på Grand Avenue kan ses som en del av en allmän upprustning av downtown Los Angeles. Los Angeles gamla centrum var tidigare en ”no goarea”, huvudsakligen befolkat av hemlösa och missbrukare. Inte längre. Nu växer ett trendigt Downtown fram med gallerier och museer och i och med öppningen av The Broad har Los Angeles på allvar blivit samtidskonstens världshuvudstad. THE BROADS närmaste granne är Walt Disney Concert Hall, signerad stjärnarkitekten Frank Gehry. Att inte försvinna bredvid detta prestigebygge var en utmaning som har lösts genom att medvetet kontrastera, snarare än konkurrera, med Gehrys konserthall, för-

klarade den huvudansvariga arkitekten Elizabeth Diller från Diller, Scofidio & Renfro i samband med invigningen av The Broad. Hon berättar att den matta karaktären hos museets betong är tänkt att sticka ut mot grannbyggets glänsande titan. Istället för att reflektera ljuset ger den luftiga betongslöjan närmast känslan av att innehålla ljus. THE BROAD har redan vunnit flera utmärkelser för sin innovativa design, som exempelvis amerikanska betonginstitutet Prestressed/Precast Concrete Institutes pris för bästa offentliga byggnad 2015. Hyllningskören har dock inte varit unison. En ledande arkitekturskribent kallade museets slöjfasad för en ”gigantisk osthyvel” och det inåtbuktande fönstret på ena sidan av fasaden har i sin tur liknats vid såväl en navel som Hannibal ”the Cannibal” Lecters mask eller Saurons öga i Sagan om Ringen. ◆

Vimmel

Text ROGER ANDERSSON Foto : KENT JOHANSSON

Årets Betonggala slog många rekord. Fler besökare, fler sponsorer och fler som röstade på pristagarna. Dessutom fyllde Tidskriften Betong 100 år med stor lasershow och maffig kör som sjöng om ”Hjältar i betong! ”

TIDSKRIFTEN BETONG VIMMEL

Nu lever vi

100 år till!

DEN 19 NOVEMBER var det en historisk Betonggala på Berns i Stockholm. Vinnarna från Betonggalorna i Malmö och Göteborg tävlade i finalen med de direktnominerade från övriga landet. Det innebar att det i år var 32 nominerade i åtta kategorier. Över 900 samhällsbyggare från alla möjliga kategorier: studenter, byggherrar, konstruktörer, arkitekter, entreprenörer och materialtillverkare, minglade tillsammans med de 28 sponsorerna. Klockan 20.00 fyllde Tidskriften Betong 100 år med en stor lasershow och Adolf Fredriks barnkör bestående av 60 sångare som sjöng en variant på Måns Zelmerlöws ”Heroes”, nu med titeln ”Hjältar i betong”, omskriven av Tidskriften Betongs kreativa redaktör Carina Tyskbo. Klimat- och miljöminister Åsa Romson och infrastrukturminister Anna Johansson skickade videogram som visades för publiken och därefter utbringade Betongföreningens ordförande Mats Öberg en skål, ett fyrfaldigt leve och tog upp ”Ja, må han leva!”, denna gång med Berns samhällsbyggarkör med 900 sångare. Mäktigt! Prisutdelningen var förstås ändå höjdpunkten då vinnarna utsågs i kategorierna Årets Miljöpris, Årets Betongarkitekt, Årets Betongkonstruktör, Årets Betongentreprenör, Årets Montageledare, Årets Betongdesigner, Årets Betongforskare och Årets ungdom i form av priset Ung&Tung. Många eminenta prisutdelare fanns på plats till exempel Ewa Kumlin, vd Svensk Form och arkitekten Gert Wingårdh. ◆

Prisutdelarna:

Mer gala näs ta sida !

TIDSKRIFTEN BETONG VIMMEL

Årets Betongarkitekt: Gert Wingårdh, vd, Wingårdhs Årets Betongdesigner: Ewa Kumlin, vd, Svensk Form Årets Betongentreprenör: Jessica Löfström, vd ExpanderaMera Årets Betongforskare: Katarina Malaga, vd, CBI Betonginstitutet Årets Betongkonstruktör: Charlotte Bergman, vd, ELU-konsult Årets Miljöpris: Johan Gerklev, hållbarhetschef, Skanska Ung&Tung: Sara Haasmark, vd, Samhällsbyggarna Årets Montageledare: Peter Filén, vd, SCF Betongelement

Nominerade Glada 100-åringar: Roger Andersson, chefredaktör, Mats Öberg, styrelseledamot Betong Media, Carina Tyskbo, kreativ redaktör, Malin Löfsjögård, styrelseledamot Betong Media och Magnus Ohlsson, styrelseordförande Betong Media.

Hjältar i Betong

Melodi: Heroes/Zelmerlöf m.fl Text: Carina Tyskbo Dom säger att en hjälte bär en rustning hård men ni står här - med blottat hjärta Från tidig morgon står ni opp Och bygger på vår samhällskropp Ibland med smärta Vi vet att utan er står tiden still Och broar, vägar, hus och tunnla-aar Blir aldrig sedda Nu ska vi kämpa denna kamp som handlar om ett bättre land

TIDSKRIFTEN BETONG VIMMEL

Ja ni är hjältar i betong! Och ni skapar våran framtid gång på gång

Kan tyckas att vårt främsta val står mellan skilda material - vi slåss i stunden Men utan helhet blir det fel, tillsammans kan vi göra mer ..betong är grunden Och så när ni är borta vandrar nån på det ni byggde upp en gång och minns kanske er strävan Att bygga hållbart så att fler kan leva bättre, lära mer Ja ni är hjältar i betong! Och ni skapar våran framtid gång på gång.

Lasershowen som inledde the Concrete Show, 100-årsshowen.

Årets Miljöpris: Max IV, Wihlborgs (Vinnare) Gothia Towers Umeå Reningsverk Högåsskolan i Knivsta Sveavägen 44 Årets Betongkonstruktör: Kenth Lindell, Tyréns (Vinnare) Fredrik Einarsson, Ramböll Jesper Niland, Trafikverket Bertil Beck, ÅF John Brown, Sweco Årets Betongarkitekt: Niels de Bruin, White (Vinnare) Jan Åkerblad, Arkitektbyrån Design Per Nadén, Nadén Arkitektur Cord Siegel, Petter Hauffman, Wingårdhs Årets Betongentreprenör: Robert Lundström, Sveab (Vinnare) Johan Ståhl, Svensk Betongeffektivisering Christer Allsten, Thage Ulf Thorell, Skanska Mattias Sandlund, Peab Ung&Tung: Jonas Hesselroth, Kynningsrud Prefab (Vinnare) Carl Löfkvist och Henrik Malm, LTH Helsingborg Mikael Hederby, Skanska Årets Montageledare: Jan Sundberg, Strängbetong (Vinnare) Mats Brink, Prefabsystem Urban Bergman, Havator Årets Betongdesigner: Eva Kai-Larsen (Vinnare) Iréne Vestman Stephen Bush Årets Betongforskare: Arezou Babaahmadi, CBI Betonginstitutet (Vinnare) Karin Lundgren, Chalmers Annika Gram, CBI Betonginstitutet

Jenny Askenfors, Bofink design, Jessi ka Källeskog, BSK, Pontus Öhman, Manofactory, Danie l Nyström, Nyström Persia, Jan-Erik Jansson, Citron Desig n och Sara Mendoza, Manofactory, Årets Betongarki tekt 2014.

Stefan Andersson, Sto, Frida Lönnbom, Prowork och Martin Carlsson, Sto.

Årets as Sandlund, Peab, nominerad till Måns Sjödahl, Modern Betong, Matti Betong, Carl-Fredrik Söderberg, rn Mode on, Larss a Annic ör, Betongentrepren tekt n Arkiter, nominerad Årets Betongarki Modern Betong, Per Nadén, Nadé och Erik Öhman, Modern Betong.

Mutlu Rüya, Skandinaviska Byggelement, Per Ingesson, Skandinaviska Byggelement, Anna-Maria Lundgren, Skandinaviska Byggelement, Niklas Eriksson, Skandinaviska Byggelement och Jan Stenmark, Prefabsystem.

Representanter för Högåsskolan i Knivsta nominerade till Årets Miljöpris: Hans Petter Rognäs, Knivsta kommun, Tomas Lindgren, Knivsta kommun, Fredrik Ek, Knivsta kommun och Elisabeth Sjölund, Knivsta kommun.

KTH-studenter: Oliver Kling, Lovisa Sörensson, Julia Samaan, Karl Stigenius, Hanna Gustafsson och Gustav Lundström.

Mer gala näs ta sida !

TIDSKRIFTEN BETONG VIMMEL

Petter Hauffmann, Wingårdhs, nominerad till Årets Betongarkitekt och Joakim Lyth, Wingårdhs.

Lisa Sundström, Strängbetong och Jakob Toresbo, Strängbetong.

| VIMMEL |

Vinnarna! Rickard Berlin, Wihlborgs tog emot Årets Miljöpris för Max IV.

Årets Betongentreprenör Robert Lundström, Sveab.

Eva Kai-Larsen, Årets Betongdesigner.

Jonas Hesselroth, Kynningsrud Prefab fick priset Ung&Tung. Arezou Babaahmadi, Årets Betongforskare.

en Mats Björs, eg k företagare, fic ris. Årets Hedersp

Kenth Lindell, Tyréns, Årets Betongkonstruktör.

Årets Betongarkitekt, Niels de Bruin, White (mitten) med prisutdelare Gert Wingårdh (vänster) och Lars-Olof Eliasson, Pigmentec, som sponsrade priset.

Adolf Fredriks skolkör i the Concrete Show.

Kynningsrud Prefab var där: Lena Larsson, Erika Linderoth och Joachim Linderoth.

TIDSKRIFTEN BETONG VIMMEL

Samhällsbyggare från KTH: Hugo Ekelund, Johanna Sederström och Elin Moström.

Några av de många gästerna från Sveab: Maria Lundström, Simon Lundström, Lina Nordholm och Camilla Tillberg. Sofia Spaak, WSP, Marie Wennergre n, WSP och Evangelia Mitilinou, WSP.

, Imek VVS Frida Esselin Trochez, och Michelle KTH. Lena Nordlund, Sveriges Radio, Mats Brink, NCC och Lise Langseth, egen företagare.

Arkitekter från Vera: Alexander Ljung, Emma Erell, Caroline Brahme och Erika Tillberg.

Tack för festen! rolig, Betonggalan var häftig, . Precis så händelserik och festlig -årskalas. vill jag ha mitt eget 100 a med! Tack för att jag fick var inge,

/Margareta Redlund-Lan Byggindustrin

Ni gjorde ett fantastiskt jobb! /Kenth Lindell, Tyréns, Årets Betongkonstruktör.

! Trevligt som vanligt ... Noterar 10 november /Carl-Johan Appelberg,

NCC

Som vanligt ett mästerligt arrangemang. /Staffan Hjärtström, Mapei

Tack för en trevlig kväll. /Johnny Kellner

Tack för att jag fick komma och få ett hedersuppdrag. Det var stort för mig!

/Jessica Löfström, ExpanderaMera

Stort tack för en återigen mycket trevlig Betonggala. Det var verkligen en upplevelse att vara med på Betonggalan, vilken glädje, vilken fest och samhörighet, glatt och glammigt. Ni gör underverk för er bransch! /Ewa Kumlin, Svensk Form

Tack för en mycket väl organiserad betonggala som vanligt. /Akin Barin, Swerock

Tack igen för en vä rad och genom ldigt väl planefö ALLA jag talad rd Betonggala. e med var myc ket nöjda. /Lars-Olof Eliass on, Pigmente

Alex Verlis, Betongindustri, Magnus Wiberg, Combimix, Patrik Söderberg, Combimix och Linnea Svensson, Chryso Nordic.

ket trevligt! Det var myc garna , Samhällsbyg /Sara Haasmark

Vilken väl genomförd gala! Tack till Roger, Carina och alla dina medarbetare! /Johan Söderqvist, Celsa

Tack för en fan tisk kvä ll, vilket arrangematas ng ni fått till! /Lars An Jag och mina vänner vill tacka för en bra kväll! /Stefan Björs, Weber

/Johan Alexandersson, Johans Golv

Vi hade mycket roligt och blev upp daterade om betongnyheter. /Sofie Eski lander, Golder Associate

Gänget från Konkret rådgivande ingenjörer: Maja Bengtsson, Malin Thorwid, Daly Ogmaia och Fredrik Hill.

TIDSKRIFTEN BETONG VIMMEL

dersson, Kynningsrud Pre fab

Tack för igår – bästa betonggalan hittills!

Av : KRISTIN MÖRCK

Återblick

Tidskriften

Betong 100 år!

Mimmi Ekholm var en välkänd profil inom sin bransch. Hon var bland annat styrelseledamot i Cementvarufabrikanternas riksförbund.

F O T O : F R I S K S F O T O , U P P S A L A S TA D S A R K I V

Mimmi Ekholm tog 1921 arbete som kontorist på Uppsala Cementgjuteri. 20 år senare blev hon företagets ägare. Med hårda nypor, envishet och god kunskap om branschen lyckades hon göra betonggjuteriet till ett av landets främsta. Men som kvinna i en mansdominerad värld var hon en främmande fågel.

TIDSKRIFTEN BETONG ÅTERBLICK

som i Mimmi

EN DRYG kilometer från Börjetull bor Mim-

I BOKEN “Kvinnors entreprenörskap under 400 år” skriver nationalekonomen Anita Du Rietz att det inte var helt ovanligt att kvinnor tog över företag. Många hade visserligen slukats av den starka hemmafrutrenden som kom på 1930-talet, men det fanns även kvinnor som ville – eller

Fordonsparken på 1950-talet. Närmast kameran står Mimmis brorson Staffan som tog över företaget efter hennes död.

F O T O : P R I V AT

mis brorsdotter Görel Ekholm. Idag har hon besök av sin brorson Mats Ekholm som driver en del av familjeföretaget AB Uppsala Cementgjuteri vidare. Görel bodde en tid hos Mimmi när hon på 1950-talet

arbetade i släktens skomakarverkstad. Några år senare flyttade hon hemifrån för att studera till kontorist. Efter avslutade studier fick hon jobb på stans nystartade cementgjuteri. På gjuteriet blev hon snart en nyckelperson. Hon arbetade hårt och skapade sig en god kunskap om företaget och branschen. När gjuteriet 1936 blev aktiebolag blev hon en av tre delägare. De följande åren kunde hon successivt köpa fler aktier och 1940 klev hon upp som ensam ägare och vd. Företaget hade vid det här laget ett 20-tal anställda, men personalstyrkan skulle komma att växa snabbt de kommande åren. 1942 köptes mark vid Börjetull och Mimmi lät bygga en ny och modern fabrik dit verksamheten som tidigare legat på två olika platser flyttades. På 50-talet utvidgades gjuteriverksamheten med en station för färdig betong.

FOTO : F R I S K S FOTO, U P P S A L A C E M E N TG J U T E R I

BUSSEN STANNAR med ett knyck vid hållplatsen på Hällbygatan. På torget intill hoppar några flickor runt med höstkladdiga skor på skrivmaskinstangenter i jätteformat. A till S, S till D, och sedan två snabba skutt tillbaka. Konstverket som Uppsala kommun uppfört i det nybyggda kvarteret Två Torn inbjuder till lek och är samtidigt en påminnelse om platsens historia. Utanför det lokala gymmet finns M-tangenten. M som i Mimmi. På 1940-talet satt Mimmi Ekholm, kontoristen tillika maskinskriverskan som blivit högsta chef för Uppsala Cementgjuteri, vid sitt skrivbord just här i Börjetull. Med håret flätat och löst uppsatt i en knut, pratandes i telefon eller bläddrandes i papper. Här i stans utkant byggde hon upp ett lokalt betongimperium i en tid då kvinnor var hemmafruar och hårt arbetande män kom hem till dukat bord.

Kvinnor som var anställda kunde behandlas illa, men när de blev ägare och företagsledare försvann betydelsen av deras kön...

TIDSKRIFTEN BETONG ÅTERBLICK

Anita Du Rietz

flyttade till Uppsala för att studera. För Mimmi var det självklart att ta emot släktens ungdomar i sin lägenhet, berättar Görel. Hon var ensamstående och tyckte att det var roligt med sällskap. Görel Ekholm arbetade under några somrar på cementgjuteriets grustag och lärde känna Mimmi både som privatperson och yrkeskvinna. De båda bilderna krockade ibland, berättar hon. – Mimmi var en mångfacetterad person. En del av henne var bohemisk. Hon läste poesi, gick på teater och drogs till konstnärssjälar. Den andra delen var enormt driftig och ordningsam. DET ÄR inte en vild gissning att det var den driftiga sidan som Mimmi tog fram i arbetslivet. Hennes resa i karriären började redan i de unga tonåren då hon

var tvungna – att arbeta. Om företaget inte hittade någon lämplig arvinge inom familjen fick ofta någon av de anställda axla rollen. Den som hade bäst koll på hur verksamheten skulle skötas var oftast den som tog över. – Vad som är speciellt med Mimmi Ekholm är inte att hon som kontorist kunde ta över företaget hon arbetade på, utan att hon gjorde det i en ovanlig bransch. Kvinnor övertog ofta livsmedelsbutiker, textilindustrier eller konfektionsföretag, men byggbranschen var förbehållen männen, säger Anita Du Rietz. Hon berättar att det kunde vara svårt för en ny ägare att driva företaget vidare under denna tid. Att Mimmi Ekholm så snabbt kunde bygga upp cementgjuteriet tyder på att hon var ovanligt skicklig. – Konjunkturerna kunde svänga kraf-

Mimmi var vid sidan av jobbet engagerad i välgörenhet.

Gjuteriet 1957 med den nya stationen för färdig betong. FOTO : K R I ST I N M Ö RC K

F O T O : U P P S A L A S TA D S A R K I V

Uppsala Cementgjuteri hade en stor produktion av betongrör. Bilden är tagen 1945.

Queen of concrete.

F O T O : F R I S K S F O T O , U P P S A L A S TA D S A R K I V F O T O : U P P S A L A S TA D S A R K I V

Uppsala Cementgjuteri på 1960-talet.

FOTO : K R I ST I N M Ö RC K

Skrivmaskinstangenterna är en hyllning till kontoristen Mimmi och är utspridda över hela Mimmi Ekholms plats. TIDSKRIFTEN BETONG ÅTERBLICK

MIMMI EKHOLMS framgång inom betongbranschen förklaras ofta med att hon, till skillnad från konkurrenterna, hade full kontroll över råvarorna. Hon hade nämligen sett till att köpa in eller arrendera ett tiotal grus- och sandtag utanför Uppsala. Det gjorde att hon kunde möta konkurrensen från bland annat Sankt Eriks lervarufabriker som i början på 40-talet startade betongvarufabrik i samma stad. Görel Ekholm berättar att fasterns kontroll inte begränsade sig till råvaror. – Mimmi hade en självhushållningsfilosofi som präglade företaget och som jag tror var väldigt värdefull. Hon hade inte

Samtidigt var Mimmi generös och omtänksam. Hon höll kontakten med pensionerade arbetare, skrev tackbrev till personalen i lokaltidningen och lät de anställda bo i hennes släktgård ute på Väddö om somrarna.

FOTO : K R I ST I N M Ö RC K

tigt och många som tog över företag misslyckades redan under de första åren. De som klarade sig i fem år var bara de med känsla för företagande. Mimmi Ekholm hade onekligen de rätta egenskaperna, men det fanns även motgångar och tid för tvivel. I ett brev till den pensionerade arbetaren Alvar Lundell skrev hon i mitten på 1940-talet: “Ett hjärtligt tack för hälsningen. Det var riktigt roligt att höra att allt var bra. Vi vilja nu sända en hälsning tillbaka och tala om att livet går sin jämna gång, ehuru affärerna har stagnerat.” Enligt Görel Ekholm hade fastern Mimmi näsa för affärer

Delägarna valde att sälja till henne, vilket betyder att hon hade ett starkt internt stöd, säger hon. Anita Du Rietz menar också att vi måste skilja på kvinnan i rollen som anställd och i rollen som ägare. – Kvinnor som var anställda kunde behandlas illa, men när de blev ägare och företagsledare försvann betydelsen av deras kön. Kvinnor fick samma pondus som

Mimmi hade en självhushållningsfilosofi som präglade företaget och som jag tror var väldigt värdefull.

Görel Ekholm

TIDSKRIFTEN BETONG ÅTERBLICK

bara egna grustag utan även egna snickare, smeder och elektriker. Det gjorde att företaget inte blev beroende av utomstående aktörer.

HUR VAR det att som kvinna på 1940-talet leda män i en mansdominerad bransch? Det är lätt att föreställa sig att Mimmi Ekholm stötte på motstånd, att hon ibland möttes av fördomar och nedlåtande kommentarer. Men Anita Du Rietz menar att det är en felaktig föreställning. – Man kan tänka sig att det från början fanns konkurrens om vem som skulle ta över företaget. Men vi ska komma ihåg att det var Mimmi som fick köpa aktierna.

män och de kunde avskeda personal som inte visade dem respekt. Görel Ekholm kan inte minnas att Mimmi någonsin klagade eller reflekterade över sin roll som kvinna. Hon hade ett naturligt ledarskap och ställde höga krav på sina anställda. Och hon kunde vara sträng när det var motiverat. – En gång när jag skjutsade henne till en kund på Väddö åkte vi förbi caféet i Edsbro. När Mimmi såg att det stod en firmabil på parkeringsplatsen stannade vi bilen. Efter att ha väntat en stund sprang hon in och skällde ut chauffören efter noter. Att ta långrast på arbetstid var inte acceptabelt.

ATT MIMMI respekterades av sin samtid framtonar också i Byggnadstidningens artikel från ett besök på cementgjuteriet. “Fröken Ekholm är smått legendarisk bland betongfabrikanterna på grund av sin framsynta och kraftfulla ledning av företaget” skriver tidningen. En av dem som intervjuas går ännu längre i sitt beröm och en fascination för kvinnan Mimmi tonar fram. “Det går tio karlar på en sådan kraftkvinna som fröken Ekholm”. När 1950-talet övergick i 1960-tal var Uppsala Cementgjuteri ett stort företag med nästan hundra anställda. Gjuteriet skulle dessutom komma att expandera ytterligare under miljonprogrammets byggboom i slutet på 60-talet. Men 1961 blev Mimmi allvarligt sjuk och kunde inte längre vara en aktiv part i sin egen framgångssaga. Efter hennes död drevs företaget vidare inom familjen, först genom brorsonen Staffan Ekholm och sedan genom hans syster Görel Ekholm. År 2003 lades fabriken ner och fabriksområdet såldes till Uppsala kommun för att omvandlas till bostadsområde. – Vi slutade tillverka rör på 80-talet när plasten började ta över. Med tiden blev det också alltmer tydligt att vi hade två val – att storsatsa på byggelement, eller att lägga ner. Vi valde att lägga ner, säger Mats Ekholm, Görels brorson som nu ansvarar för den fastighetsförvaltning som fortfarande finns kvar under namnet AB Uppsala Cementgjuteri. VI ÅTERVÄNDER till Börjetull. Fabriksbyggnaderna är borta men i det splitternya området finns olika saker som påminner om cementgjuteriet. Platserna har namn som Rörgatan, Blandargatan och Mimmi Ekholms plats. Historien är närvarande, men ändå avlägsen. – Det är klart att det känns konstigt att allt är borta, men bostadsområdet blev fint, säger Görel Ekholm och blickar upp längs höghusets fasad. Vid lekplatsen står ett konstverk signerat Anna-Karin Brus. Det är ett podium, men utan staty så att vem som helst ska kunna klättra upp. Ett namn står ingjutet på framsidan: Concrete Queen, drottning av betong. ◆

Text DAVID BOGERIUS.

Årets Miljöpris 2015 gick till Max IV i Lund. Priset delades ut på Betonggalan den 19 november på Berns i Stockholm. Men bakom vinnaren och välbekanta Gothia Towers, som också var nominerad, finns tre andra nominerade som förtjänar en närmare titt: Reningsverket i Umeå, Högåsskolan i Knivsta och Sveavägen 44 i Stockholm.

Miljö

Signaturbyggnaden med det veckade taket vid Umevas reningsverk i Umeå ritades av Byrån för Arkitektur och Urbanism i Stockholm. Peab byggde och Strängbetong levererade fasadelementen.

Årets

TIDSKRIFTEN BETONG MILJÖ

Hållbara vinnare

Sveavägen 44 är en av Europas mest energieffektiva kontorsfastigheter och fick betyget ”Excellent” enligt det internationella miljöcertifieringssystemet BREEAM. Ovanpå Sveavägen 44 anläggs Sveriges första riktiga takpark med rikblommande torräng, en krattskog och klapperstensfält.

ett långlivat material, minst 100 år, och kräver väldigt lite underhåll. Det är återvinningsbart till 100 procent så om man bestämmer sig för att riva en betongbyggnad kan den efter sortering användas som fyllnadsmaterial vid nybyggnation. Dessutom innehåller betong inga farliga ämnen för hälsan eller miljön.” Lovsången kommer från Anna Carlsson, hållbarhetschef på Umeva (Umeå Vatten och Avfall) som nominerats till Årets Miljöpris på Betonggalan 2015. Hon ser inte några nackdelar med valet av betong för ny- och ombyggnationen av avloppsreningsverket på stadsdelen Ön i Umeå. – Vi var ute efter ett stabilt byggnadsmaterial med minimalt underhållsbehov och bra motståndskraft mot brand. Konstruktionen är klimatsäker med tung stomme och ett vindtätt skal vilket ger låg energiförbrukning och god ljudisolering. Det var

TIDSKRIFTEN BETONG MILJÖ

”BETONG ÄR

även möjligt att, trots byggnadens storlek, forma en spännande arkitektur tack vare materialets hanterbarhet, säger Anna. Hon tror att miljö- och hållbarhetsfrågor även i fortsättningen kommer att vara av hög prioritet för branschen, inte minst av ekonomiska skäl. – Byggbranschen står för en stor del av vår miljöbelastning så förbättringspotentialen är fortsatt hög. Betong baseras på de ändliga resurserna berg och sten och vid tillverkningen av cement släpps det ut en hel del koldioxid. Sen belastas miljön av transporter av råmaterial och färdig betong belastar, men detta gäller ju även för andra byggmaterial, säger Anna Carlsson. DET FINNS en generell lagstiftning som alla avloppsreningsverk måste följa, men också specifika krav beroende på var utsläppet hamnar. Anna Carlsson tycker inte att miljökraven är för hårda när det

gäller just avloppsrening för Umeälven. – De kan upplevas som tuffa i vissa fall, men är sällan orimliga. Samtidigt är det alltid en avvägning mellan hur mycket man skulle kunna göra rent tekniskt och vad som är rimligt att göra utifrån lokala och ekonomiska förutsättningar, säger Anna Carlsson. Den nya anläggningen kommer även att innebära en bättre arbetsmiljö sett till belysning, arbetsställningar, ventilation och buller. – De nya anläggningarna är målade i ljusa färger och har dagsljusinsläpp. För att upprätthålla god ventilation men samtidigt spara energi ventileras gångstråk, där människor vistas, mer än exempelvis bassängytor. Utgående ventilationsluft renas med kolfilter och UV-ljus vilket minimerar risken för lukt i utomhusmiljön. Sen har nya lyfthjälpmedel för pumpar med mera installerats på fler ställen

Högåsskolan i Knivsta är den första skolbyggnaden i Sverige som byggts och certifierats enligt den tyska passivhusstandarden. Byggnaden kommer att kosta i stort sett lika mycket per kvadratmeter som en annan storleksmässigt likvärdig skola som Knivsta kommun lät bygga ungefär samtidigt.

i anläggningen och bullrande maskiner kapslats in, säger Anna Carlsson.

BLAND DE fem nomineringarna till Årets Miljöpris hittar vi även Högåsskolan i Knivsta, Stockholm, den första skolan i Sverige som byggts och certifierats enligt den tyska passivhusstandarden. Tomas Lindgren, projektchef på Kommunfastigheter i Knivsta AB, är mycket nöjd med valet av betong för byggnaden där platsgjuten betong och prefabricerade betongelement spelat en avgörande roll som konstruktionsmaterial i stomme, bjälklag och väggar. Det har bidragit till låga

u-värden, byggnadens täthet och energilagring i den tunga stommen. – Jag betraktar betongen som ett beständigt material och jag ser ju då en miljövinst i och med att man kanske inte behöver underhålla betongen under en överskådlig tid, säger Tomas Lindgren. I nomineringen står att byggnaden kommer att kosta i stort sett lika mycket per kvadratmeter som en annan storleksmässigt likvärdig skola som Knivsta kommun lät bygga ungefär samtidigt. Man får alltså extremt bra energiprestanda, låga driftskostnader och stor miljövinst till ingen merkostnad alls. – Vi valde betong eftersom vi var på jakt efter en täthet och den enda nackdelen är väl egentligen torktiderna. Det finns ett klassiskt krav för tätheten på max 0,6 luftomsättningar per timme vid 50 Pascals tryckskillnad och vi hamnade på 0,07. Vi var alltså tio gånger bättre! ◆

TIDSKRIFTEN BETONG MILJÖ

UMEVA HADE sällskap bland de nominerade av Sveavägen 44 i Stockholm. Sedan betongbilarna körts fram och tillbaka under några år står där en av Europas mest energieffektiva kontorsfastigheter. – Miljö och hållbarhetsfrågorna kommer även fortsättningsvis att vara i fokus i såväl bygg- som fastighetsbranschen – två branscher som har stor inverkan på miljön, säger Katarina Noré, kommunikations- och marknadschef på Diligentia AB som äger och förvaltar Sveavägen 44. En extra fjäder i miljöhatten blev betyget ”Excellent” från det internationella miljöcertifieringssystemet BREEAM. – För oss var det självklart att använda BREEAM. Det och Miljöbyggnad är de system vi använder vid ny- och ombyggnationer. För oss har BREEAM varit en stor

tillgång i projektet eftersom det bidragit med en bra struktur kring många frågor men i synnerhet de kring hållbarhet. Det har varit med oss från tidigt skede till slutprodukt och vi är mycket nöjda med det arbetssättet. För många av de hyresgäster som valt att flytta in på Sveavägen 44 har hållbarhetscertifieringen varit av stor betydelse, säger Katarina Noré

Text: ANDERS ANSELL, KTH

Betongföreningen

Forskningsrådet för fortsatt forskning Rådet för betongforskning är Sveriges viktigaste nätverk med forskare och specialister inom forskning och utveckling för betongområdet. Att sammanfatta, beskriva och följa pågående forskningsprojekt inom betongområdet är bland rådets viktigaste arbetsuppgifter.

Just nu! Programråd Syd: Våren 2016 anordnas studiebesök vid ESS, uttorkningsseminarium och föredrag om Fehmarn Bält– hjärtligt välkomna! Vi önskar även God Jul & ett Gott Nytt betongår! Hållbarhetsrådet: Börjar direkt juryarbetet för att få fram nomineringar till Årets Miljöpris som delas ut på Betonggalan 2015 den 10 november. God Jul! Forskningsrådet: Även Forskningsrådet börjar fundera över lämpliga kandidater till nästa års nominering till Årets Betongforskare. Grattis Arezou Babaahmadi till årets pris! Programråd Väst: Vi vill tacka för det gångna året och önska alla Betongföreningens medlemmar God Jul och Gott Nytt År! Samtliga råd: Grattis Tidskriften Betong till dina 100 år! Nu ser vi fram mot nästa 100…

Våra nya medlemmar Robert Ekman, RKE Constructor, Liz Elfving, Webbyrå ProSystems, Erik Engström, Javier Herrera, Eva Lindroth, Nordcert, Carl Thomas Melin, Fågelbro Hamn, Per Mårtensson, Svensk Kärnbränslehantering, Mikael Pihlgren, Betong24, Tomas Sandström, Reinertsen Sverige, Michael Schram, Studerande, Dag Unman och Emilia Wallin, NCC. Korporativ medlem: Vimmerby Prefab Betong.

Provning av betongelement vid LTUs laboratorium.

LTU bedrivs flera projekt som studerar betong med bindemedel som innehåller flygaska, slagg och även kalkstensfiller. I fokus är här saltfrostnedbrytning och den unga betongens strukturutveckling. LTU arbetar vidare med såväl temperatursprickor i ung betong som förankring. Studier av innovativa betongkonstruktioner finns hos Chalmers, där fiberarmerad och textilarmerad betong studeras, samt hos KTH där sprutbetongtillämpningar är en specialitet. Vid alla högskolorna bedrivs forskning med tillämpning av avancerad finit elementmodellering som analysverktyg men även med hjälp av fackverksanalogi. Hos LTH drivs ett projekt som studerar plastisk deformationsförmåga hos diskontinuitetszoner. Hos Chalmers och KTH studeras effekter av impuls och luftstötvågor

medan KTH även har projekt med studier av projektilpenetration samt vibrationer från sprängning och jordbävning, där ung betong samt undermarkskonstruktioner är i fokus. Stora betongkonstruktioner för infrastrukturen ger upphov till studier om industriellt brobyggande (Chalmers) och betongvägar (KTH). Kraftindustrin stöder bland annat projekt om havsbaserade vindkraftverk vid Chalmers samt om dammar och vattenkraftverksanläggningar vid KTH. Rådet arbetar aktivt för att forskare vid högskolorna tillsammans med representanter från näringslivet (en del har en fot i vardera världen) ska föra forskningen och utvecklingen inom betongområdet i Sverige framåt, mot ökad produktivitet, hållbarhet och samhällsnytta. ◆

TIDSKRIFTEN BETONG BETONGFÖRENINGEN

VID DE STÖRSTA högskolorna bedrivs idag den mesta betongforskningen inom ramen för doktorandprojekt, med dubbelt syfte att föra teknikutvecklingen framåt och förse näringslivet med högkompetenta medarbetare. Inom materialområdet pågår flera projekt med fokus på nedbrytning av betongkonstruktioner. Vid Chalmers tekniska högskola studeras effekten av armeringskorrosion och i samarbete med Lunds tekniska högskola (LTH) även korroderade broars tillstånd och livslängd. Luleå tekniska universitet (LTU) arbetar med tillståndsbedömning och förstärkning av framförallt broar. Nedbrytning genom strömmande vatten i kraftverkskonstruktioner studeras vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) där även underhållsvänliga anläggningskonstruktioner är i fokus. Vid LTH och

Teknikkrönika

Själv brukar jag söka förklara för bordsgrannen att cement förhåller sig till betong på samma sätt som ägg till sockerkakan.

Cementbetong var det här! NÅDENS ÅR 2015 börjar lida mot sitt slut. Dagarna blir kortare och de mörka timmarna allt fler. Strålkastarna som lyste upp oss alla på Betonggalan i Berns salonger har också släckts. Men ljuset på pristagarna ligger kvar, se reportaget från galan i mittvagnen av detta nummer. Ett stort grattis till alla värdiga vinnare! Årets gala var också finalen på Tidskriften Betongs 100-årsjubileum. Också detta nummer uppmärksammar historien, dels med en artikel om betongfabrikören och pionjären Mimmi Ekholm, dels med en historisk exposé över betongelementtillverkningens svenska historia. Mimmi Ekholm var alltså ägare till Uppsala Cementgjuteri vilket får mig att fundera litet på orden cement och betong. Liksom andra fackspecialister håller vi inom betongsektorn hårt på våra termer, inte minst skillnaden mellan cement och betong. Själv brukar jag söka förklara för bordsgrannen att cement förhåller sig till betong på samma sätt som ägg till sockerkakan. Men kanske var det annorlunda förr. Bland Svensk Betongs medlemsföretag finns fyra cementgjuterier och två cementvarufabriker. Skall man vara riktigt noggrann heter det cementbetong till skillnad från till exempel asfaltbetong. Om man sedan förkortar genom att använda första eller andra delen av det sammansatta ordet kanske är en smaksak. Så cementtrappor och cementplattor är nog gångbara i dubbel bemärkelse.

När jag läser Arne Hellströms intressanta artikel kommer jag att tänka på att det inte var så länge sedan som betongens värsta konkurrent var … betong. Konkurrensen mellan platsgjuten och prefabricerad betong var hård. Visst samarbetade man, men jag minns hur tonerna lät på ett möte i Betongbyggnadsdagskommittén då det visade sig att det tryckta programbladet innehöll olika många sidor om förtillverkad och platsgjuten betong. Med god hand driver nu Malin Löfsjögård Svensk Betong som förenar platsgjutet prefab och stridsyxorna är nedgrävda. Kanske beror det också på att träbranschen lyft fram sina positioner inom media och politik. Ingenting enar som en gemensam motståndare. Till de allierade hör väl också stålbranschen. Annat var det under varvskrisen på 1970-talet då staten beställde broar från varven som kompensation för en sinande orderingång på fartyg. Tiderna förändras och med dem förutsättningarna. En sund konkurrens leder till materialutveckling. Då dåvarande Vägverket valde att göra en satsning på betongvägar från början av 1990-talet blev kanske det viktigaste resultatet bättre … asfaltvägar.

Johan Silfwerbrand, teknikredaktör

Rörande uppfinning rörande rör

Lönande forskning

rörläggning av betongrör har S:t Eriks lanserat ett hjälpmedel för att göra rörläggningen säkrare. Pipeliftern består av ett verktyg som kopplas till en grävmaskin som en skopa. Kranföraren kan styra hela rörläggningen från förarhytten och ingen behöver befinna sig i schaktet. – Arbetet blir inte bara säkrare utan det går även dubbelt så snabbt att lägga rören, enligt Lars-Olof Nilsson, produktutvecklare på S:t Eriks.

bärförmåga för betongkonstruktioner med korroderad armering har resulterat i förenklade beräkningsmodeller som användes vid bärighetsutredning av Gröndals- och Blommenbergsviadukterna i Stockholm år 2014 vilket gav en besparing på 27 miljoner kronor. Karin Lundgren är forskare på Chalmers och nominerades till Årets Betongforskare på Betonggalan.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

FÖR ATT MINSKA risken för klämskador vid

KARIN LUNDGRENS forskning om

Översvämmande verktyg

COWI HAR utvecklat ett digitalt verktyg som gör det lättare och mer kostnadseffektivt att arbeta med översvämningsrisker. Dynamiske Oversvømmelseskort, som verktyget heter, innehåller detaljerade terrängdata som visar hur vattnet fördelar sig vid extrema regn. I verktyget kan man löpande ändra data för att se vad en given ändring skulle betyda för vattnets spridning i terrängen.

Av ARNE HELLSTRÖM

Teknik

Den tidiga utvecklingen av

betongelement i Sverige Tidskriften

Betong 100 år!

Enkla betongkomponenter började tillverkas i fältfabriker under de sista åren på 1800-talet, men först under 1940-talet startade en uthållig industriell utveckling av betongelement i fasta anläggningar med leveranser till efterkrigstidens starka utbyggnad av svensk industri. Under 50- och 60-talen var det bostädernas tur. man arbetade under gemensamma namnet SCG Byggelement. År 1984 bildades en mer enhetlig organisation med namnet Skanska Prefab och Bertil Kjellin blev chef. Idag är Skanska inte längre ägare inom betongvaruindustrin. BETONGINDUSTRIS VD Axel Eriksson köpte 1939, på inrådan av storbyggmästaren Olle Engkvist, ett tyskt patent för så kal�lat strängbetong, en förspänd betong med två millimeter trådarmering. Provtillverkning inleddes samma år i Betongindustris lokaler av bland annat förstärkningselement för skyddsrum. År 1942 invigdes världens första elementfabrik för framställning av spännbetong i industriell skala på Liljeholmen i Stockholm, som drevs i drygt 30 år. Strängbetongfabriken fick snabbt leveranser av kontaktledningsstolpar till Gävle-Dala järnväg. I krigstidens brist på stål tillverkades 2 600 badkar av tre centimeter spända betongskivor som hopmonterade kläddes med kakel. Forssells konststensgjuteri i Norberg, som långt senare kom att tillhöra Strängbetong, gjorde samtidigt 8 000 badkar i slipad slakarmerad betong. De första externa takbalkarna levererades till Tärn-

sjö Ånggarveri 1943. Civilingenjör Ulf Bjuggren gjorde konstruktionsberäkningar för den nya tekniken. Han låg bakom ett provisoriskt regelverk för spännbetongkonstruktioner, de så kallade stockholmsnormerna, som användes i hela landet in på 1970-talet. År 1954 registrerades AB Strängbetong såsom dotterbolag till Betongindustri med Henning Collborg som vd. Han efterträddes först 1977 av Arne Aunapuu. I mitten av 1950-talet utvecklade Strängbetong TT-plattan, som då tillverkades i bredden 1,5 meter. Ett av de första projekten med TT-elementet var ett kontorshus åt LM Ericsson i Stockholm. Byggnadshöjden var då rekord för betongelement. Strängbetong byggde fabriker i Veddige, Kungsör, Nykvarn samt köpte Herrljunga Cementgjuteri. På 1980-talet köptes Nordbetong i Örnsköldsvik och Närkes Spännbetong i Örebro. Kring 1960 standardiserades bredden för TT-element till nu gällande 2,4 meter och 1968 introducerade Strängbetong det spända hålbjälklaget (HD/F) framställt med en kanadensisk maskin. Betongindustris ägarskap upplöstes 1989. Under miljonprogrammet var Strängbetong endast i ringa grad engagerat i bostadsproduktion.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

SKÅNSKA Cementgjuteriets (Skanska) verksamhet startade 1887 med tillverkning av enkla betongprodukter under pionjären R F Berg. Viss produktion av det vi menar med betongelement gjordes före 1940-talet. Ett exempel är en mindre volym sliprar från en fältfabrik i Oskarshamn redan på 1920-talet. I början av 1950-talet utvecklade Skanska ”Allbetonghuset” för bostäder. Stommen var platsgjuten, men fasaderna prefabricerades. Första projektet uppfördes i Malmö 1952 och systemet användes av företaget under miljonprogrammet med flera fabriker som tillverkare. Skanska startade och la ner ett femtiotal fältfabriker fram till 1960 och några stationära för allehanda betongprodukter varav några för element. Fältfabrikerna, som ofta tillverkade under bar himmel, ersattes efter 1960 av stationära anläggningar med start i Kalmar under ledning av Knut Jönsson. Där tillverkades vinkelelement för bärande och stabiliserande väggar som gav effektivt montage. Ytterligare fabriker, som då tillkom var Kristianstad, Uppåkra, Hjällbo, Tureberg, Karlstad och Sundsvall (Cegement). Produktionen låg i stor utsträckning under entreprenadrörelsens regioner, men

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

Ett undantag var Fittja Gård i Botkyrka om 2 200 lägenheter, ritat av Höjer och Ljungqvist, med ett system av hålbjälklag och bärande ytterväggar, som i stort överensstämmer med dagens elementsystem för bostäder. Ett annat undantag var en omfattande tillverkning av trappor till miljonprogrammets bostäder från Herrljungafabriken. Först på 2000-talet kom Strängbetong igång med en kontinuerlig stombyggnadsproduktion för bostäder.

I EN GRUSBACKE i småländska Vislanda påbörjade 1945 Abetongs grundare Lennart Olsson tillverkning av murblock, rör och diverse produkter i en första fabrik om 200 kvadratmeter. En andra köptes i Växjö 1947. Produktionen expanderade och i början av 1950-talet registrerades A-Betong i Växjö-Vislanda AB, och en ny fabrik för sliprar, pelare och balkar byggdes. Efterhand tillkom fabriker i Strängnäs, Sjövik intill Göteborg och Örebro. A-betong köpte licensen för det danska Jespersen-systemet till sin bostadsproduktion. Ett dotterbolag med Ivar Duvhök som vd och namnet A-System Byggelement AB bildades för försäljningen i Sverige. En första fabrik för systemet blev färdig 1965 i Bjuv och ett par år senare en andra i Rosersberg. Företagets övriga fabriker, som mer var inriktade på lokalbyggnader, kunde även stötta med leveranser av bostadselement. Första bostadsprojektet om 400 lägenheter levererades till Västra Berga i Helsingborg 1966 för HSB. Hermanssons Byggnadsaktiebolag i Bjuv var entreprenör. Det bolaget kom att bli samarbetspartner och systerbolag till A-betong. A-systemet uppfördes på många platser i landet. Exempel på storskaliga projekt under miljonprogrammet är Rosengård i Malmö och Storstugan i Täby samt Råslätt i Jönköping, Hallunda i Botkyrka och Brandbergen i Haninge. När miljonprogrammet avslutades fick A-betong i mitten av 1970-talet ekonomiska problem och lade då ned bostadsproduktionen. Man gick från att vara landets största elementtillverkare till att bli en mindre spelare. Företaget skulle dock med småländsk envis- och sparsamhet revanschera sig under sin vd, Jan-Erik Håkansson, bland annat genom ett omfattande utlandsengagemang. I Sverige köptes under 1990-talet Precon, ett företag som 1991, mitt under värsta fastighetskrisen, hade investerat 50 miljoner kronor (mer än 100 miljoner i dag) i en modern fabrik för bärlagselement. Såda-

Ingenjör R F Berg (1846 – 1907) blev vid 26 år ålder chef för Skånska Cement AB, numera Cementa, som startade 1871. För att vidga användningen av cement började han experimentera med gjutning av mosaikplattor, vilket ledde till att han 1887 stiftade det självständiga företaget, AB Skånska Cementgjuteriet, numera Skanska. Berg var en arbetsmänniska och renlevnadsman med starkt socialt ansvar. Han lade grunden till två ledande bolag och var därigenom pionjär för betongvaruindustrin i Sverige.

Bågkonstruktioner i betong var inte ovanliga på 1960och 70-talen. Här till Bolidens gipslager i Helsingborg utförda i fyra delar av Skanska Prefab.

Läggning av räls på efterspända tvåblocksliprar med stålrör av typ 101. Abetong tillverkade under tiden 1952 till 1967 mer än en miljon sådana. Därefter kom produktionen av förspända monoblocksliprar igång.

Ericssons kontorshus vid Telefonplan i Stockholm byggdes 1956 och omfattade 14 våningar. Så högt kunde inga kranar i landet lyfta då, utan de överst våningarna fick monteras med en mindre kran, som lyftes upp på bjälklaget bestående av 150 cm breda TT-plattor, som här monteras av Strängbetong. Ytterväggarnas innerskivor platsgöts, medan fasadskivan var prefabricerad.

På skogen av pelare och balk monterades TT-element till Farsta Centrum, som invigdes 1960 av prinsessan Sibylla. Backström & Reinius ritade såväl stadsplan som hus åt Svenska Bostäder.

Spända element till främst balkar, bjälklag och sliprar gjuts på så kallad långbädd, här 80 meter i Strängbetongs fabrik på Liljeholmen. Här visas formar före gjutning av TT-element och stora I-balkar.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

Abetongs A-system var uppbyggt av bärande ytterväggar av sandwichtyp, bärande tvärväggar och slakarmerade hålbjälklag. Enkelheten framgår av skissen. Sammanlagt byggdes cirka 45 000 lägenheter med A-systemet.

>> na hade tidigare tillverkats i Sverige, men den nya investeringen medförde minskad arbetstidsåtgång och högre precision i utförandet. Därmed återkom A-betong framgångsrikt till bostadssegmentet. Det var också början på den närmast totala omsvängningen under 1990-talet av byggplatsgjutna bjälklag på formbord av stål eller plywood till betongbärlag.

Ett exempel på Ernst Sundhs omfattande produktion med fältfabriker är 800 lägenheter i Kallhäll. Åttavåningshus uppfördes rekordsnabbt åren 1957-1961. Det var då det största bostadsprojekt i landet som byggts i ett sammanhang.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

Ohlsson & Skarnes system S66 representerade en långt gången rationalitet i produktionen, inte bara i elementtillverkningen utan också installations- och stomkompletteringsarbeten. Samtidigt byggdes förändringsbarhet i bruksskedet in. Punkthuset i Orminge har fyra lägenheter på varje plan utan inre bärande väggar.

UNDER 1950-TALET inleddes utvecklingen av bostäder med betongelement. Pionjär var byggmästare Ernst Sundh. Han intresserade sig tidigt för arbetsbesparande metoder och besatt stor innovativ förmåga. Kring 1950 påbörjade han förtillverkning av betongelement på byggplats. En fältfabrik tillverkade ytter-, innerväggsoch rumsstora bjälklagselement samt volymelement för badrum. Betongelementen blev givetvis tunga, men eftersom transporterna var korta betydde det mindre. För lyften nyttjades en bockkran som gick gränsle om lamellhuskropparna. Ernst Sundh producerade en stor mängd bostäder med sitt system i Mellansverige. Han hade ett långvarigt samarbete med den finske stjärnarkitekten Alvar Aalto. Såvitt bekant ritade han aldrig några av Sundhs bostadshus, men tillsammans byggde de

med betongelement år 1946 en fabrik i Hedemora för Aalto-designade möbler. När affärerna gick dåligt påbörjades på Sundhs initiativ en tillverkning av färdigmålade köksinredningar 1957, de första i Sverige, vilket var typiskt för den framsynte Ernst Sundh, som strävade efter rationalitet i alla led. År 1958 briserade en stor mutskandal i byggbranschen, som Ernst Sundh blev indragen i. Han tog konsekvenserna av det och sålde sitt bolag, som 1962 gick i konkurs. OCKSÅ OHLSSON & SKARNE började med betongelement på 1950-talet. Vid Stabby Gärde i Uppsala användes Ernst Sunds princip. Gemensamt för Sundh och Allan Skarne var deras strävan att minska dåtidens insatser från traditionella yrkesgrupper såsom murare, timmermän, snickare och målare. År 1950 påbörjade Ohlsson & Skarne, det för sin tid stora bostadsprojektet Östberga, i Stockholms sydvästra förorter. HSB med Sven Wallander var beställare och totalprojektör var Lars-Magnus Giertz. Tillsammans med Allan Skarne utvecklade dessa tre ett för den tiden kostnadseffektivt synsätt. Ohlsson & Skarne tog även fram ett lätt stombyggnadssystem, som tillämpades exempelvis på punkthus i Rågsved i söd-

Göteborgsbostäders Inge Hjertén var övertygad om elementbyggandets fördelar. Som vd för det kommunala bostadsbolaget började han med fältfabrikation, därefter köp av element från olika tillverkare och slutligen elementtillverkning i bolagets egen fabrik. Bilden med skiss är från 1963, under perioden med köpta element och visar smart planlösning av stjärnhus, som grupperats kring tre gårdsbildningar på området Slottsberget i Göteborg. Stombyggnadstekniken var framsynt och innehåller bärande sandwichelement, lägenhetsskiljande- och trapphusväggelement. Slakarmerade hålbjälklag bärs delvis upp av pelare balk för att undvika begränsande väggar inom lägenhetsytan. Arkitekt var Lars Ågren i Göteborg.

aktier i Cementgjuteriet/Skanska, som utvecklades starkt åren efter köpet. UNDER MILJONPROGRAMMETS tio år gav sig också kommunala bostadsföretag in på marknaden för betongelement. De var Göteborgsbostäder med fabrik i Ingebäck på Hisingen och Göteborgs stads Bostadsbolag med fabrik i Angered. Göteborgsbostäder, som nu ingår i Bostads AB Poseidon, började bygga med betongelement mot slutet av 1950-talet. Bolaget leddes av Inge Hjertén. År 1968 stod en ny och egen fabrik om 9 000 kvadratmeter klar. Dess kapacitet uppgavs till 2 000 lägenheter per år. Där tillverkades batteriformsgjutna mellanväggar och bjälklag. Fasadelement göts på bord. Man utgick från typlägenheter

och designade ett fåtal hårt standardiserade elementtyper. Det konkurrerande Bostadsbolaget i Angered valde en metod med volymelement i betong bestående av i fabrik helt färdigställda inredningar och installationer för kök, bad, separat toalett och tvättrum. Elementen vägde 15 ton och begränsade därmed användbarheten till mindre kuperade tomter. Ett annat kommunalt företag som startade elementfabrik var Hyresbostäder i Norrköping i samverkan med Skånska Cementgjuteriet under namnet Norrköpings Byggelement AB. Den kommunala elementproduktionen upphörde mot slutet av 1970-talet. HÄR ANGIVNA

företag är de som tidigt

BOSTÄDER I STRUKTURALISMENS ANDA UNDER 1960-TALET lanserades de strukturalistiska tankegångarna av framtidsorienterade arkitekter. För sina administrationsbyggnader tog Kungliga Byggnadsstyrelsen fram den då mycket omtalade ”Bygglådan”. Den byggde på en filosofi om långsiktig resurshushållning (hållbarhet), där man skiljde på samhällsknutna funktioner såsom infrastruktur med livslängd kring 300 år från byggnadsknutna funktioner såsom stom-

byggnad med livslängd 50 - 150 år och från verksamhetsknutna byggdelar med livslängd 10 – 30 år. Funktioner med kortare livslängd skulle kunna ändras fritt utan att påverka funktioner med längre livslängd. Under miljonprogrammet ritades även många bostadsprojekt med sådan inriktning. Exempel är Västra Orminge och Fittja Gård med arkitekterna Jörgen Curman respektive Höjer & Ljungqvist.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

ra Stockholm och Näsbydal i Täby. Innerväggselementen tillverkades i batteriform vid fältfabrik medan bjälklagen göts på byggplatsen. Elementen och betongen för platsgjutning lyftes med en kran som var monterad i toppen på ett glidformsgjutet trapphus. Ohlsson & Skarnes system blev efterhand åter av tung karaktär. Fältfabrikation övergick alltmer till att bli stationär vid fem förorter kring Stockholm. System S 66 togs fram i mitten av 1960-talet medan Kurt Månsson var vd, och blev det mest utvecklade systemet med influenser från fast industri såsom ASEA (ABB) och Volvo. Såväl innerväggar som bjälklag tillverkades vertikalt i batteriformar med färdiga ytor för minimal efterbehandling på byggplatsen. Man ville bygga förändringsbara lägenheter för framtiden. I system S66 gjordes därför bjälklagen rumsstora med upp till 7,2 meters spännvidd och delvis pelarburna, vilket skapade en generellt användbar stomme med flexibilitet för förändringar av exempelvis rumsindelning. Arkitekten, professor Jörgen Curman, deltog i utvecklingen av S66 och ritade Ormingeprojektet i Nacka. Uppskattningsvis byggdes nära 100 000 lägenheter med Skarnesystemet fram till att sista fabriken, Systembetong i Märsta, stängdes under 1990-talet. Innan dess, 1967, sålde huvudägaren Allan Skarne till Skånska Cementgjuteriet, men Ohlsson & Skarnes bolagsnamn fortsatte att användas under lång tid. Allan Skarne blev så en av Sveriges rikaste beroende på att han ersattes med

påbörjade en mer omfattande elementtillverkning. Utöver dessa finns ett antal som också tidigt producerade betongelement såsom Starka i Kristianstad, Finja i Hässleholm, Karlsson i Kvicksund, Nybro Cementgjuteri, SCF i Strömsund och Betongsander i Boden. Vidare påbörjade fackföreningsägda BPA tillverkning i Bollebygd och Staffanstorp.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

INLEDNINGSVIS var transporter och montering besvärligt och dyrt. I efterkrigstidens Europa var bristen på fordon och maskiner stor. På 1940-talet var det vanligt att tunga pelare och balkar monterades med stubbrytare. Efter två års leveranstid kunde Strängbetongs första mobilkran tas i bruk 1951. Kostnaderna har reducerats med bättre vägar, transportfordon och kranar. Ernst Sundh och Ohlsson & Skarne engagerade sig kraftigt i utvecklingen av kranars lyftförmåga och rationalitet.

BETONGELEMENTBRANSCHEN möttes från början av hård konkurrens från byggentreprenörerna, som ju hade egen produktionskapacitet för platsgjuten stombyggnad. Särskilt tydligt blev det under miljonprogrammet. Vid den tiden hade man föreställningen att stora projekt med tusentals lika lägenheter skulle gynna elementtillverkning. I själva verket blev det fördel för platsgjutna stommar där byggaren kunde driva industrialisering av varje projekt genom att investera i effektiv utrustning, få upprepningseffekt och slå ut etableringskostnader på stor volym. Elementbranschens etableringskostnader härrör från fabriksinvesteringar som är oberoende av projektstorlek, och även om man drog nytta av upprepningen, uppstår den också när man samproducerar flera mindre projekt i fast fabrik. Ryckigheten i efterfrågan gynnade också platsbyggarna med rörligare personalstyrka, som kan flyttas mellan företagen och nästan inga fasta investeringar för produktion. Entreprenörerna hade dessutom strategiska motiv att inte tappa egen kapacitet och bli beroende av elementtillverkarna. Allt det bidrog till elementindustrins tillbakagång efter miljonprogrammet, vars flerbostadshus till endast 15 procent blev byggda med betongelementsystem. Skanska hade en annan situation

genom att byggregionerna hade ansvar för elementtillverkningen, men även inom Skanska fanns en spänning mellan element och platsgjutet. Det var dock inte fallet med Ohlsson & Skarne vars affärsidé var att bygga med egna element. De byggde också de flesta lägenheterna med elementsystem under 1960- och 70-talen. I huvudsak avser det, som här beskrivits, tiden fram till och med 1970-talet, även om det finns senare utlöpare. De komponenter som branschen då tillhandahöll är i stort de samma som finns idag. Skillnaden mot då är en avsevärt bättre precision och förmåga att tillfredsställa behovet av mer varierad och uttrycksfull arkitektur, inte minst genom att arkitekter engagerat sig i elementindustrins utveckling. Betongelementproduktion kännetecknas av en i flera avseenden långt gången industrialisering, men ett kvardröjande hantverk finns också, främst i väggtillverkningen, som därigenom kan tillfredsställa behov av god arkitektur. År 2015 omsätter betongelementbranschen cirka åtta miljarder kronor och har omkring 3 500 anställda. ◆

Göteborgs Bostadsbolags volymenheter av betong innehöll en lägenhets samtliga våtutrymmen inklusive kök. Alla installationer och ytskikt färdigställdes på fabrik och köket fungerade som container för övrigt material till lägenheten.

REFERENSER

Betong – Skånska Cementgjuteriets fabriker under 100 år, 1987 Strängbetong – De första 70 åren, 2009 Abetong – Berättelsen om ett företag…, 2004 Aalto och Artek i Hedemora, föreningen Hantverk och design i Hedemora, 2012 Med kran och krok, Ohlsson & Skarne, 1987

Teknik

Av EVERT SANDAHL, ordförande SACA

Öppna kort från tillsatsmedelsindustrin Nu har tillsatsmedelsindustrin tagit fram miljövarudeklarationer för en rad tillsatsmedel som underlättar för betongindustrin att i sin tur redovisa tillförlitliga deklarationer. Deklarationerna har tagits fram på europeiskt basis och finns att ladda ner på SACA:s, Swedish Association for Concrete Admixtures, hemsida.

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

T 56

TILLSATSMEDEL TILL betong är nödvändiga för att optimera betongens egenskaper och kan ofta minimera dess miljöbelastning. Miljövarudeklarationer, i fortsättningen benämnda EPD Environmental Product Declaration, är nyckeln för att utvärdera byggnadsverks hållbarhet och det krävs transparanta och pålitliga data för att detta ska kunna ske på ett korrekt sätt. EFCA, som är den europiska betongtillsatsmedelsindustrins branschorganisation, har tagit fram EPD för: • Vattenreducerande/plasticerande tillsatsmedel • Hållfasthetsaccelererande tillsatsmedel • Bindetidsaccelererande tillsatsmedel • Retarderande tillsatsmedel • Luftporbildande tillsatsmedel • Tillsatsmedel mot vatteninträngning Dessa EPD:er är publicerade i oktober 2015 och framtagna enligt EN 15804 Sustai-

nability of construction works – Environmental product declarations – Core rules for the product category of construction works. EN 15804 är i sin tur framtagen enligt ISO 14025 Environmental labels and declarations – Type III Environmental Product Declarations – Principles and procedures. I denna artikel redogörs för bakgrund och detaljer till EFCA:s modell EPD:er. En EPD är ett oberoende, verifierat och registrerat dokument, som ger transparent och jämförbar information om produkters miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. Under 2014 insamlades och utvärderades data från ingående material och tillverkning av tillsatsmedlen från företag som tillhör EFCA:s medlemmar, däribland SACA (Swedish Association for Concrete Admixture). Data analyserades och livscykelanalyser utfördes av miljökonsultföretaget Thinkstep. Företaget använde IBU:s

EPD för plasticerare kan laddas ner på www.saca.se

(Institut Bauen und Umwelt) produktkategoriregler som är i överensstämmelse med EN 15804 och överförde insamlad data till strukturerade EPD:er, som följer kraven för deklaration och verifiering i ISO 14025. Begreppet Modell EPD används för att visa att resultaten av livscykelanalysen som ges i varje deklaration har blivit vald såsom varande den med högsta miljöpåverkan (så kallat worst-case scenario). Metoden valdes med tanke på att var och en som vill använda data från aktuell EPD för ett visst tillsatsmedel i en LCA för betong kan använda data från Modell EDP:en i förvissning om att värdena som ingår är konservativa och säkra samt representativa för tillsatsmedelstypen för samtliga EFCA:s och därmed SACA:s medlemmar. För att bestämma om en viss tillverkares tillsatsmedel överensstämmer med en viss ModellEPD har ett konfidentiellt vägledningsdokument tagits fram som tillåter tillverkaren att genom ett poängsystem säkerställa att det specifika tillsatsmedlet omfattas av EPD:en. Efter genomförda beräkningar kan tillverkaren deklarera för

kunder och andra att företagets produkter är i överensstämmelse med kraven i EFCA:s EPD:er och kan användas som ingångsvärde i EPD för betong. Att ta fram EPD för en viss produkt är synnerligen kostsamt och därför har branschen valt ovanstående metod för att minimera kostnaderna för företagen och i förlängningen även för kunderna. Konfidentialitet krävs dessutom för att bevara tillverkningssekretessen. Livscykeldata var endast lämnad av medlemmar i EFCA och dess medlemsföretag vilket innebär att Modell EPD:er inte är användbar för tillsatsmedel från företag som inte tillhör EFCA:s medlemsföretag. Grunden för EPD är livscykelanalyser, där all miljöpåverkan som en produkt har och som specificeras i överenskomna parametrar. I EN 15804 anges flera steg i livscykeln för en produkt som betong: • Tillverkning • Byggprocessen • Användningsfasen • Rivning och återvinning Dessa är i sin tur indelade i moduler som

framgår av tabell 1. Dessutom är modul D utformad för att beakta fördel eller påverkan som sker utanför den direkta livscykeln. Till exempel karbonatisering av betong, som tar upp atmosfärisk koldioxid. För tillsatsmedel, som är ingående material i betong, är det tillfyllest att beakta modulerna A1 – A3 då det är svårt att analysera tillsatsmedlens påverkan i senare del av livscykeln eftersom de är en inkorporerad del av betongen. Detta beskrivs som en ”vagga till grind” EPD. EPD:er för tillsatsmedel finns på www.saca.se. FÖR VAR OCH en av ovanstående moduler har en serie parametrar fastslagits, vilka tillåter beräkning av miljöpåverkan vid användning av produkten. I tabell 2 redovisas parametrar och enheter. Värdena som visas representerar 1 kg tillsatsmedel och kan användas som ingångsvärden för beräkningar av LCA och EPD för betong för den aktuella betongsammansättningen. Små volymer (≤ 0,5 % av massan) biocider används som konserveringsmedel för att förhindra mögelbildning under produk-

Tabell 1 Livscykelfaser definierade i EN 15804

Livscykelfas

Beskrivning av modul

Tillverkningsfas

Råmaterialanvändning

Transport

Byggprocess Användningsfas

Slutfas

Tillverkning

Transport från fabrik till byggplats

Byggande

Användning

Underhåll

Reparation

Utbyte av delar

Renovering

Energianvändning

Vattenanvändning

Nedmontering och rivning

Transport

Hantering avfall

Deponi

Återanvändning och återvinningspotential

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

Fördelar och påverkan utanför systemgränser

Modul

Tabell 2 EPD för 1 kg vattenreducerare/plasticerare

Parameter

Enhet

A1-A3

Potential för global uppvärmning

Kg CO2ekvivalent

1,88E+0

Potential för minskning av stratosfäriskt ozon

Kg CFC11-ekvivalent

2,30E-10

Potential för försurning av land och vatten

Kg SO2-ekvivalent

2,92E-3

Övergödningspotential

Kg (PO4)3-ekvivalent

1,03E-3

Potential för fotokemiska oxidanter som ger ozon i troposfären

Kg etenekvivalenter

3,12E-4

Potential för abiotiskt uttömmande av ickefossila resurser

Kg Sb-ekvivalenter

1,10E-6

Potential för abiotiskt uttömmande av fossila resurser

2,91E+1

Förnyelsebar primär energi som energibärare

1,51E+0

Förnyelsebar primär energi för materialanvändning

0,00

Total användning av förnyelsebar primär energi

1,51E+0

Ej förnyelsebar energi som energibärare

2,66E+1

Ej förnyelsebar energi för materialanvändning

4,82E+0

Total användning av ej förnyelsebar energi

3,14E+1

Användning av sekundära material

0,00

Användning av förnyelsebart sekundärt bränsle

0,00

Användning av ej förnyelsebart sekundärt bränsle

0,00

Användning av färskvatten

6,04E-3

Deponering av farligt avfall

5,17E-6

Deponering av icke farligt avfall

2,56E-2

Deponering av radioaktivt avfall

9,00E-4

Komponenter för återanvändning

0,00

Material för återvinning

0,00

Material för energiåtervinning

0,00

Export av elektrisk energi

0,00

Export av termisk energi

0,00

TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK

ternas lagringstid. Såvida det inte framgår av produktblad innehåller betongtillsatsmedel inte någon substans i större omfattning än 0,1 % av Substances of Very High Concern (SVHC) enligt Annex XIV i REACH. För att ta fram EPD för tillsatsmedel har konsultföretaget Thinkstep analyserat data för råmaterial och produktion från tillverkarna och använt Product Category Rules framtagna av IBU i enlighet med EN 15804. Analysen tillsammans med en konfidentiell bakgrundsrapport har underställts IBU, som oberoende har verifierat att EFCA:s EPD är i överensstämmelse med Produktkategorireglerna och enligt ISO 14025. Denna betydelsefulla verifikationsprocess innebär att den som använder EFCA:s EPD kan vara säker på att den ger en pålitlig bild av tillsatsmedels miljöpåverkan. DEN FRÄMSTA miljöbelastningen härrör från tillverkning av ingående material. Parametrarna potential för minskning av stratosfäriskt ozon, användning av pri-

mär energi samt radioaktivt avfall härrör i huvudsak från den så kallade europeiska energimixen. Plastförpackningars bidrag återfinns främst under parametern ej förnyelsebar energi för materialanvändning och lastpallarnas bidrag finns under parametern förnyelsebar energi för materialanvändning. Generellt har behandling av avfall negligerbar miljöpåverkan för produkter som betongtillsatsmedel. Tillsatsmedelsindustrin anser att det är viktigt att ge betongindustrin verifierad och trovärdig information avseende tillsatsmedlens miljöpåverkan så att informationen kan användas av betongtillverkarna för framtagning av egen EPD. Betongindustrin kan sedan optimera betongsammansättningen för att minska betongens miljöpåverkan under bibehållande av färsk och hårdnad betongs funktion. Detta scenario kommer i framtiden bli en viktig ingrediens för att visa betongs bidrag till hållbart byggande. ◆

REFERENSER

• ISO 14025:2011-10:Environmental labels and declarations- Type III environmental declarations – Principles and procedures • EN 15804:2012-04+A12013: Sustainability of construction works – Environmental Product Declaration – Core rules for the production of construction products • EN 934-2:2009+A1:2012 Admixture for concrete, mortar and grout – Part 2: Concrete admixtures – Definitions, requirements, conformity, marking and labelling. • Institut Bauen und Umwelt e.VBerlin(pub): Generation of Environmental Product Declarations • EFCA:s Modell EPD för tillsatsmedel. www. saca.se • REACH Directive. Euoropean Parliament and Council: Directive on registration, evaluation, approving and restricting chemical substances. 2006 – 12.

Fråga Experten

www.betong.se/fråga-experten

Tidskriften Betongs experter är redo att svara på dina frågor. Gå in på vår hemsida betong.se och ställ frågor om tillsatsmedel, konstruktion och arkitektur.

Balkonger i förfall?

Har ett hus med fyra balkonger i betong. Huset är byggt ca 1960 och det har börjat lossna betongbitar som faller ner. Hur kan man kontrollera status på armering etc? /Jan Balkonger byggda före 1965 är generellt platsbyggda. Man göt många gånger bjälklaget och balkongen i en gjutning, med låg betongkvalitet och undersidan av balkongen kan då karbonatisera fort och korrosionsskyddet för armeringen försvinner. Har man dessutom en felaktig droppnäsa och relativt tunt täckskikt förvärras problemet med armeringskorrosion. Är skadorna inte allt för omfattande kan man göra åtgärder som stannar upp angreppet, exempelvis att hålla balkongen torr (inglasning) och/eller lägga på tätskikt på ovansidan och karbonatiseringshämmande färg på undersidan. Balkongen kan också behöva kompletteras med någon typ av lastbärande stöd i framkant. Är du osäker på din balkongs skador, skick och hållfasthet, tycker jag att du ska konsultera ett företag som kan hjälpa dig med tillståndsbedömning och råd om åtgärder. Oskar Esping, tekn. dr. Thomas Concrete Group

Droppande tak i Filippinerna?

Har byggt ett platsgjutet hus helt i betong i Filippinerna. Taket består av 100 mm armerad betong som innertak med 100 mm EPS ovanpå och 100 mm armerad betong uppe på det, platsgjutet. Yttertaket är målat sex lager med ett bitumenbaserat tätskikt. Efter regn tar det ca 30 min så börjar det droppa i innertaket och droppar ca två dygn tills det blir torrt. Vad gör jag? /John Hej John, sannolikt har du inledningsvis

en del byggfukt i din konstruktion, dels från betongen, dels från cellplasten. Byggfukten kan dock när konstruktionen är ny medverka till vattenläckaget beroende på att konstruktionen då redan är relativt fuktmättad. En stor betongplatta som enbart är slakarmerad får normalt ett antal sprickor beroende på rörelser i samband med initial uttorkning liksom vid temperaturskillnader i driftskedet. Det tätskikt som du använt kan omöjligen töja sig över sådana sprickor.

Sprickvidden är dock FLER så liten att sprickorFRÅGOR & na är svåra att uppSVAR PÅ täcka men tillräckliHEMSIDAN ga för att vatten ska www.betong.se tränga in. En lösning på problemet kan vara att ovanpå den nuvarande konstruktionen använda en mekaniskt fästad tätskiktsduk som tål töjningen över sprickorna. /Arne Hellström, egen konsult

Oskar Esping är tekn. dr. och jobbar med FoU och konsultation på Thomas Betong, TCG C.lab. Han är expert på frågor om material.

Arne Hellström är egen konsukt med mångårig erfarenhet och svarar på frågor om arkitektur.

TIDSKRIFTEN BETONG FRÅGA EXPERTEN

FRÅGA VÅRA EXPERTER PÅ VÅR HEMSIDA BETONG.SE

Erik Viggh är Senior kemist och arbetar med cement- och betongkemi på Cementa. Han svarar på frågor om cement och betongkemi.

Martin Hansson arbetar på Sika. Där är han F&U Chef för betongtillsatser Norden & Baltikum. Han svarar på frågor om tillsatsmedel.

Anna Jacobson är kompetenssamordnare och Brokonstruktör, Tyréns. Utsedd till Årets Betongkonstruktör 2013.

Med närproducerad cement bygger vi framtiden. Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder. Läs mer på www.cementa.se.

Designat

Text JORUN INGRE

Hexagonlåda

En fin ask i betong med trälock har designats av IN.SEK, en Brooklynbaserad designbyrå. De gillar att experimentera med olika typer av material och jobbar gärna i betong, glas, metaller och trä. www.insekshop.com

FOTO : YA E L E N G E L H A RT

Mixvänligt

Bullet Collection innehåller en samling betonglampor i olika färger, storlekar och ytbehandlingar. Lampan kan antingen hängas upp i taket, läggas på golvet eller i en bokhylla. Kollektionen är ett samarbete mellan Studio Itai Bar-On och designer Oded Webman. www.itaibaron.com

Hyllar Art Deco

TIDSKRIFTEN BETONG DESIGNAT

Serien är en hyllning till Art Deco och den modernistiska designen. Matbord, speglar, skåp, konsolbord, piedestaler och ljusstakar ingår alla i serien. Studion Delatour Design Lab formger alltid små och unika serier. www.delatourdesignlab.com

Sidobord

Det relativt nystartade företaget Souda designar heminredning, belysning och möbler. Kreten Side Table är tillverkat i betong och finns i färgerna kol och i ljusgrått. www.soudasouda.com

Lotus

Yihaw Liu har inspirerats av en kulturmix mellan det skandinaviska och taiwanesiska. Den här lilla ljusstaken i betong är ett av resultaten. www.yihawliu.wix.com

Formmax_marknadstorget_90x40.indd 1

2014-10-10 10:00

Tyskbo tycker

Text CARINA TYSKBO

Betong med mersmak När politiker och tevepersonligheter får önska fritt kring betong tycks klimat, samverkan och vackra bänkar stå högt på agendan. Något att suga på för branschen till nästa år? Vad vore bättre än att inleda januari med ännu mer av det bästa vi har - betong? Tyskbo telefonerade och branschen, kulturen, nöjesvärlden och politiken tyckte till. Vi ses på det nya året! ◆

Om du fick önska dig en nyårskaramell av betong - vad skulle det vara? Anna Johansson,

Maria Lantz, REKTOR, KONSTFACK:

INFRASTRUKTURMINISTER:

"JAG HAR REDAN ett slipat betonggolv

"SOM INFRASTRUKTURMINISTER öns-

med golvvärme – lent som sammet, ljust och vackert. Och jag har en betongstol på mitt kontor, ett studentarbete av Jonas Bohlin. Vad mer vill jag ha? Ett betongbord så klart! Det ska vara ett köksbord att både arbeta och äta på, lika slätt och mjukt som golvet, lika stabilt som stolen. Man ska se de små stenarna i betongen som ett levande mönster och kunna stryka med handen över det för att då känna hur ytan smeker handen tillbaka."

Anders Josephsson,

UTOPIA ARKITEKTER:

SVERIGES TRÄBYGGNADSKANSLI: "VAD TREVLIGT - men svårt.. Då önskar jag mig ett spännande samverkansprojekt där trä och betongs respektive fördelar som byggnadsmaterial kommer optimalt till sin rätt."

vackert material med fantastiska möjligheter. Vad jag skulle önska mig mer än nåt annat är fullt återvinningsbar och klimatneutral cement så att vi kan fortsätta bygga i betong med full kreativ frihet även i framtiden."

Betong TIDSKRIFTEN BETONG TYSKBO TYCKER

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

kar jag mig förstås så mycket ny transportinfrastruktur som möjligt nästa år. Och på ett mer personligt plan har jag sett en väldigt fin bänk som jag inte skulle tacka nej till att få som nyårskaramell."

Emma Jonsteg, VD, "JAG ÄLSKAR BETONG. Det är ett

BETONG MEDIA Tidskriften Betong Box 55684 102 15 Stockholm www.betong.se

TEKNIK- OCH KVALITETSREDAKTÖR Johan Silfwerbrand info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05 ART DIRECTOR Jenny Almersdotter info@formkult.se

Redaktion

KREATIV REDAKTÖR Carina Tyskbo carinatyskbo@yahoo.com

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

WEBBREDAKTÖR David Bogerius david.bogerius@telia.com

PROGRAMLEDARE FÖR "HUSDRÖMMAR" I SVT: "JAG ÄLSKAR BETONG! Fick jag en stor nyårskaramell skulle jag kunna tänka mig gjutna betonggolv både ute och inne, nya bänkskivor i köket, och en ny topp till bordet i hallen... Var karamellen mindre nöjer jag mig med köksbänkarna. Har länge funderat på att gjuta dem själv men är lite rädd att finishen inte blir fullt så bra som jag vill ha den."

REDAKTIONSRÅD Arne Hellström, Philip Bergerhoff, Sten Forsström, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin, Lena Åhl, Anders Lindvall och Peter Åhman..

Johan Skoglund, VD, JM: "SOM NYÅRSKARAMELL vill

jag helst ha en helgjuten pool. Annars ett fågelbad i formen av ett vackert löv!"

Christer Larsson, STADSBYGGNADSDIREKTÖR I MALMÖ "ATT MAN i vardagens produktion av bostäder

skulle plocka fram betongens möjligheter mycket mer. Som konsult har jag arbetat med betong i över tjugo år, och blir ofta väldigt besviken på vad jag ser nu: en knapp standardprodukt, lite kantstött, stora fogar, oprecisa håltagningar. Har man glömt bort alla fina exempel på betong som presenteras i Tage Hertzells böcker?"

Albin Flygare albin@annonshuset.se

icke beställt material. ISSN 1101-9190

Prenumeration

Tryck

Marie Brunnberg AB Telefon: 073-656 09 03 pren@betong.se

Åtta.45

Annons Annonshuset AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Hans Flygare hans@annonshuset.se

Pris Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för

Omslagsbild Betonggalan 2015 Foto av Kent Johansson

F O T O : M AT T I A S A N K R A H / S V T

ALLDELES RUNT hörnet ligger 2016. Och vilket rikt betongår som gått! Härligt hundraårsfirande, bejublade Betonggalor, pampig podcastpremiär, hippare hemsida och tongivande Träffpunkt. Jag är glad över att jag fick vara med.

Pernilla Månsson Colt,

Foto: Mattias Ankrah/SVT

Mänskligt

Text & bild: CARINA TYSKBO

SVANTE HAGMAN

Arbete: Affärsområdeschef NCC Ålder: 54 Familj: Hustru Monika och tre tonåringar Bor: Danderyd Favoritbetong: Järnmalmsbetongen NCC använde till väggar och tak vid bygget av Skandionklinken i Uppsala.

BETONG MÖTER

Skojfrisk lagspelare

TIDSKRIFTEN BETONG MÄNSKLIGT

Svante Hagman har gått från småstökig skolpojke till chef för stora byggprojekt. Möt en glad tidsoptimist som helst lever i nuet.

Jag har aldrig skrattat så mycket som när… ...vi var på en galen fest och jag lurade en av mina kompisar att hoppa upp i en dans av typen gitterbugg. De dyra kostymbyxorna sprack - vilken succé! Jag kan aldrig nånsin glömma… ...min bäste vän Peter som dog i ALS vid 40 års ålder. En stolt livsnjutare som gav av sig själv ända in i det sista. Jag trodde jag kände mig själv men… ...tidsoptimisten Hagman missade planet med hela familjen hem från Barcelona. Råkade vara samma helg som Sterling gick i konkurs. Det blev en dyr lärdom. Har aldrig skämts så mycket som när jag… ...frågade en kompis som jag inte sett på ett tag om när hon väntade tillökning igen. Så var inte fallet. Väldigt pinsamt. Jag har aldrig berättat det här för nån men… ...jag var lite stökig och hade svårt att hålla tyst på lektionerna i grundskolan. Det blev en och annan kvarsittning med det märkliga straffet

att plocka fimpar i rökrutan. Själv har jag aldrig rökt! En händelse som kunde fått mitt liv att se helt annorlunda ut var när… ...jag 1986, efter fyra månaders jobb på en 84 fots segelbåt i Västindien och USA, fick möjlighet att ta över som skeppare. Jag tackade nej, åkte hem, tog sista tentan och började min traineeutbildning på JCC, där jag också träffade min blivande fru Monika. Den finaste bekräftelse jag fått är... ... som tränare för min dotters fotbollslag, då en av mammorna gav mig beröm för att jag såg alla i laget. Mitt favoritord är … ...nog just "laget". Det är härligt när det fungerar och man lyckas skapa tillsammans och få till en riktig teamkänsla. Innan jag dör måste jag hinna med att… ...inget! Jag lever i nuet - man vet aldrig när man dör. Jag måste helt enkelt åka tillbaka till… ...Paris, med Monika. Jag var där förra veckan

men dit kan vi åka igen och igen.. Om jag fick resa tillbaka i tiden och återuppleva en händelse skulle det vara… ...när Murmestare-embetet i Stockholm bildades 1487, för över 525 år sedan. Vore spännande att se hur branschen fungerade då. Mest av alla beundrar jag… ...mina barn. När det gäller mitt utseende är jag mest nöjd med… ...min näsa som är krokig efter ett antal hockeyklubbor på fel ställe i tonåren. Jag har en favoritbyggnad och den är… ...just nu nya Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, som blir en fantastisk byggnad för alla musikaliska begåvningar. När jag går i pension ska jag… ...jobba lite mindre. Det händer att jag gråter och det är när… ...en romantisk film visas. Härligt med kärlek! Tre favoritsaker som jag inte vill vara utan: Mitt tennisrack, mina Bose-hörlurar och min elgräsklippare. ◆

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm