Tidskriften Betong Design 2010

Page 1

M

Design

webbutgåva från betongföreningen

ed gö ty r ng vi d br o an ch sc kr he ea n tiv st it ol et t

personligt

mixat

porträtt

Staffan Bengtsson ägnade ett avsnitt av SVT:s Bästa Formen åt betong

Se fascinerande former i trädgården, konsten och möblerna

Johan Forsberg berättar spännande deckare i Betong

Gjut själv i betong!

Konstnärer lär dig hur! Gör Smycken själv

Lägenheten i betong som alla pratar om

Trädgårdsspecial!

Golv ute

Läckra lättskötta betonggolv www.betong.se / Redaktören reflekterar och BetongTV från Nordbygg och Trädgårdsmässan!


Vision Med tyngd och kreativitet ska vi göra branschen stolt.

ledare roger andersson

Utgiven av Betongföreningen

Roger

Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 Fax: 08-762 62 39 www.betong.se

chefredaktör för tidskriften betong och mellanrum, Bloggar på betong.se stor medlem i betongföreningen

Redaktion chefredaktör Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

Ansvarig utgivare/ TeknikRedaktör

Johan

Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

Redaktör

Alexandra

Alexandra Cederquist: alexandra@betong.se Telefon: 0733-80 80 52

Art director Jenny Almersdotter: jenny@betong.se

Jenny

webbredaktör/ fotograf Julia Persson: föräldraledig Telefon: 0702-34 35 38

Redaktionsråd

Julia

Kjell Wallin, Nathalie Bellan, Mats Emborg, Sten Forsström, Lennart Lif, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund och Anders Rönneblad.

Annonser Annonshuset ab Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

Prenumeration Marie Brunnberg AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 Fax: 076-765 37 60 prenumeration@betong.se

Pris Lösnummerpris: 95 SEK, finns även att köpa i utvalda presstop-butiker. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. ISSN 1101-9190

Omslagsbild Partihallsbron av Boel Ferm

Vacker betong Det våras för betongen. Så skrev jag i en insändarartikel i Svenska Dagbladet 2002. Jag hade precis börjat jobba i betongbranschen och image var ett stort problem. Betongförorter, betonghäckar och betongpolitiker var de vanliga bilderna som dykte upp i folks huvuden. Så började det knoppas och spira. När Betongföreningen fyllde 90 år anordnade vi en konstutställning på Skeppsholmen i Stockholm. Färg, Form & Yta hette den. Tidningarna skrev spaltmeter om det nya sättet att hantera betong på. Åren därpå hade vi inspirationsmontrar på Trädgårdsmässan. Jag minns första utställningens första morgon när TV4 sände direkt från vår monter. Året därpå vann vi pris för bästa monter och tidningsklippen vi prenumererade på blev en stor hög. Bäst gillar jag citatet ur Helsingborgs Dagblad: ”På bara några år har Svenska Betongföreningen lyckats göra betong till högsta mode.” Då var året 2005. Nu är våren över och sommaren här. Ingen höjer idag på ögonbrynen åt vacker betong. Designtidningarna skriver om trendig betong, slipade golv och betonggrå nyanser. Jag får ofta samtal där personer frågar hur man får fram en rå betongvägg. När jag berättar på middagarna att jag jobbar på Tidskriften Betong har alltid någon gjutit mot ett rabarberblad eller sett Tove Admans ljusstake eller Stina Lindholms kruka. Men alla somrar blir till slut en höst. Det ser jag fram emot. Snart känner alla även till betongens värmelagrande förmåga och i energibesparingstider är alla värda att bo i ett betonghus. De kalla vintrarna kan vara riktigt behagliga i täta hus som inte möglar. Men låt oss först njuta av sommaren.


Rundgång i trädgården

Bästa vännen?

Med dekorplattorna från Former kan du göra något roligt i trädgården. Till exempel en gång av vackra trampstenar i gräset. Fylla plattornas hålighet med stenar, eller plantera små växter i dem. Finns i ljust och svart. Pris från 375 kronor. www.former.nu

Fem sådana här hundar står i Björns trädgård vid Medborgarplatsen i Stockholm. Konstnären och skulptören Torbjörn Berg har skapat de små liven i lekplatsen. De har ögon som lyser och om vintrarna är deras kroppar uppvärmda. zirkus.lokomotiv@telia.com

bild: zirkus

mixat

bild: fredrik holmquist

Vårkänslor

Grodbrunn Per Agelii har gjort den roliga avslutningen på en vattenlek vid ett daghem i Göteborg. I brunnen sitter en groda och dricker upp allt vatten. www.agelii.net/per bild: former

Kudden för fåglarna att ta sig ett dopp i. Fågelbaden i betong kommer från Fredrik Holmquist och finns i flera färger. Pris 1 800 kronor. www.fredrik-holmquist.se


vinjett

Grafiska bladverk

År 2000 tog den grafiska betongen ett steg ut i det svenska rampljuset. Konstnären Mikael Göransson vann en gestaltningstävling för Stadshagens tunnelbanestation i Stockholm och fick äntligen pröva sin teknik i full skala. Det har blivit några arbeten till men revolutionen återstår. Text: Roger Andersson Bild: mikael göransson

Den grafiska betongen är i teorin ganska enkel. En punktuppbyggd bild överförs till en plastfilm där en så kallad retarder stryks på före betonggjutningen. Retardern gör att betongen inte härdar i punkterna. Cementytan kan spolas bort och den underliggande ballasten träder fram med den punktuppbyggda bilden. – I praktiken är det en mycket känslig process där faktorer som temperatur vid gjutning, ballasttyp, tillsatsmedel och manuell hantering är avgörande för resultatets utfall, säger Mikael Göransson. I Stadshagens tunnelbanestation har

Mikael Göransson överfört fotografiska naturmotiv från sin hemtrakt utanför Säffle till betongplattor som sedan monterats på väggen. Skalan är 1:1 och det är en imponerande syn att se hur Göranssons barndomsskog och skogsgläntor träder fram ur betongplattorna. Mikael Göransson har även gjort några försök att samarbeta med industrin vilket lett till att en brandstation i Torslanda och polishuset i Kalmar fått grafisk betong i sina elementfasader. Men det stora genombrottet väntar fortfarande på sig.

.


i betong

Stadshagens tunnelbanestation har fått naturliga avtryck från konstnären Mikael Göransson.

»En punktuppbyggd bild överförs till en plastfilm där en så kallad retarder stryks på före betonggjutningen.«

Mikael Göransson har uppfunnit en teknik i betong som ger den nya dimensioner.


vinjett Värmande för stussen Sitsen ser mjuk och rund ut. Här kan du sitta och vänta, och värma dig en stund på betongen. Göran Anderssons examensarbete i möbelformgivning på HDK Steneby resulterade i bänken med värmeslingor i. dsng34@hotmail.com

Köpa vingar för pengarna Bänken Yasumi är en ny produkt från Skulpturfabriken och Stina Lindholm. Sitsen kan fås i svart eller ljus betong. Pris 19 600 exklusive moms www.skulpturfabriken.se

bild: skulpturfabriken

Sitt snyggt

bild: francesco passaniti

bild: göran andersson

Det här är en modell av en stol. Men egentligen en bokhylla. Francesco Passaniti har gjort ”Dance”, inspirerad av de graciösa rörelserna hos en balettdansös. www.compactconcrete.com


mixat

Drömma sig hem

bild: francesco passaniti

Möbler från Francesco Passaniti. I Ivry-sur-Seine i Frankrike har Passaniti sin ateljé i ett gammalt kemilaboratorium. Han säger själv att hans betong kan ta alla de former och färger som vi kan drömma om. Och visst verkar det så. www.compactconcrete.com

bild: fredrik holmquist

Bänk från Fredrik Holmquist. Finns i olika mönster och färger. Pris 9 000 kronor www.fredrik-holmquist.se

bild: concrete-art

Blue hope Charles Sthreshley vill utmana oss i tanken om betong som alldagligt. Han vill utmana konstnärer att använda det föränderliga ämnet för ett direkt uttryck i konsten. Och alldagliga eller vanliga är nog det sista Charles Sthreshleys möbler är. Galna former, färger och uttryck är mer passande. Pallen Blue Hopes underrede är gjord av betong och sitsen av gummi. www.concrete-art.com


mixat

bild: Ulf Back

Sgrafitto! Spetts är gjord av Humlan Lange. Tekniken sgrafitto har använts i södra Europa för att till exempel smycka fasader. Första steget är att börja med gjutna betongplattor och sen arbeta med en platta i taget. Humlan Lange använder tre lager färgat bruk på betongplattan, för att till sist skrapa fram sitt motiv. Spetts kan köpas hel eller i delar. Pris för alla 19 delarna är 95 000 kronor. Det går även bra att göra beställningar. humlan@humlanlange.se

Berör betong Rama in

bild: former

Om du söker ny konst till dina väggar kan du satsa på en annorlunda typ, med en ram av betong. Däremellan är tyg uppspänt på en träram. Havstulpan finns att få i fyra olika färger; röd, svart, grön och blå. Pris Träd 699 kronor, Havstulpan 775 kronor. www.former.nu

Eld och glas En glasdroppe hänger rakt ovanför elden. Det ser effektfullt ut. Ljuslyktan Glasdroppe kommer från Catharina Steffenssen på Former, och finns i varianterna slät, randig och slät gråsvart. Pris från 325 kronor. www.former.nu


Se genom betongen

bild: litracon

Tusentals små glasfiber gör det möjligt, att ljuset leds från den ena sidan till den andra, genom betongen. Litracon ser ut som halvt genomskinlig betong, hur konstigt det än verkar. Den ungerske arkitekten Áron Losonczi uppfann Litracon som säljs som hela byggblock och mindre föremål som lampor. www.litracon.hu

Tumavtrycket i grafisk betong finns i Kalmar Polishus. Konstnär är Mikael Göransson. www.mikaelgoransson.com

bild: mikael g;ransson

bild: roger andersson

Andas andligt Verkligt är det minsta man kan säga. Uteliggaren på marken, detaljerna, tygets struktur, i betong. Alexander Kurlansky kom med idén och var också modell för konstverket, Lütfi Ay på Skanska Betongtekniskt Centrum tog fram själva materialet. Ur en silikonform och med plastfiberbetong kom uteliggaren till, i sin spöklika äkthet.


Konstnären Maria Lewis vibrerar betong på tvättmaskinen. I hennes verkstad är knappast idétorka ett problem. Här står gamla skrivmaskiner och ölburkar på hyllor som smyckesmaterial, men just nu arbetar hon mycket i silver och betong. Text och bild: Bianca Barck

iöronfalla smyckeN

En sommardag för två, tre år sedan kom betongen in i Maria Lewis liv. Konstnärskollektivet Kaleido i Uppsala ordnade sin årliga utställning, då med temat betong. Maria, konsthantverkare och konstnär undrade om det skulle gå att göra smycken i materialet. Så började experimenterandet. Hon prövade olika betongsorter och lärde sig mycket om olika färgpigment. Några veckor tog det att lära sig hur det fungerade och hur hon ville ha det. – Jag hade ett ganska stort problem i början. Med vibreringen, hur skulle jag göra det? Då tänkte jag på tvättmaskinens centrifugering. Jag prövade, ställde tvättmaskinen på centrifugering och smyckesformarna ovanpå. Det funkade jättebra. Maria rycker glatt på axlarna. Hon tycker det är kul att experimentera. Ett bevis är verkstaden i det gamla värdshuset i Söderfors utanför Tierp. Lådorna är fyllda av experiment, saker hon gjort för att kolla vad som händer om man gör det och det med materialet. Remsor av ölburkar i ett ihopflätat mönster, olika metaller hon

lött ihop, färdiga manschettknappar av tangenter från en gammal skrivmaskin. Betongsmyckena är halsband, örhängen, ringar, broscher, alla i olika, ganska dova färger. Grönt, blått, rött, gult, vitt, grått. I tillverkningsfasen är det silverformarna som tar mest tid. Gjutningen går fort, säger Maria. – Numera använder jag betongspackel. Det torkar fortare och det är finkornigt. Jag behöver ju ingen hållfasthet som man gör till större föremål.

Vägg i vägg med verkstaden ligger Marias och hennes man Colins lägenhet. Radion står på och katten Snille tassar runt bland de gamla trämöblerna. I ett hörn står ett bord designat av en kompis, Laila Engwall. Bordskivan har betongbitar i olika färger. På väggen hänger en blåvit klocka med texten ”Svensk normal tid”. Normalt eller vanligt, det är inte direkt ordet som poppar upp när man tänker på Marias design. Några sådana smycken har hon inte och kommer hon nog inte att tillverka.

– Jag har aldrig gillat traditionellt guldoch silversmide. Det är för finkulturellt. Det säger mig inget. Synen på ”vanliga” saker verkar ha funnits i Maria från att hon var punkare i tonåren med egensydda kläder, till nu, med återvunna grejer till sina smycken. Är det festdags brukar hon använda sina egna smycken. Att låta dem få synas, och stå för festligheten i klädseln. – Jag har ett som jag är ganska nöjd med, om jag får säga det själv, säger Maria. Hon går i väg och kommer tillbaka med en lätt sak, ett stort halsband gjort av remsor från ölburkar. ”Stark” är texten som finns kvar i svart och vitt. Häftigt och lite vasst ser det ut, men skenet bedrar, kanterna är mjuka mot halsen. Efter utställningen i Uppsala har det gått bra för Marias betongsmycken, beställningarna trillar in konstant. Just nu håller hon på med en ganska avancerad variant av ett hängsmycke, och en ring. Lite mindre avancerat är Marias gördet-själv-tips här bredvid: egna örhängen i betong!

.


gör själv

Marias gör-det-självtips: Örhängen Det här behöver du

. Kakelkryss i plast, med urgröpning

ande

. En fil . Våtslippapper,

grad 400 samt 1200

. Betongspackel . Färgpigment . Vatten . En liten spatel . Silvertråd . Paraffinolja . Handborr eller

elektrisk borr

. Lim

MER om

Maria Lewis Född: 1963 i Söderfors Aktuell: Smycken i silver och betong Känd för: Smycken av återvunnet mate-

Experimenterande och lekande med materialet, det ät en viktig del i arbetet för Maria Lewis. Hennes smycken i betong är gjutna i en form av silver, det är de som tar tid att göra. Själva gjutningen går på ett kick. Nästan.

rial som ölburkar och gamla skrivmaskiner Familj: Maken Colin Lewis

Maria visar steg för steg att titta på kakelkryssen. Jag vill inte ha sådana där pluppar som sticker ut, säger Maria och pekar på en bit plast som sticker ut. – Då börjar man med att fila bort det som är fult, det går lätt när det är plast. För att få en slät yta slipar man sen kakelkrysset mot ett slippapper. Först ett

– Jag börjar med

Favoritbetong: Retro and square, egentillverkat halsband.

grövre, sen ett finare. Sen kan man gjuta. Som pigment kan man välja vilken färg man vill. Maria valde svart för att hon tycker om svartvitt. – Man blandar pigmentet med betong­ spackel. Ta tio delar betongspackel och en del färgpigment och blanda det väldigt noga.

Sen är det dags att blanda i vatten, kolla på anvisningarna på förpackningen till spacklet. – Om det blir för löst så är det bara att göra om det. Det får inte bli rinnigt. Ta fram en liten spatel, en glasspinne eller en kniv för att fylla formen. – Sen överfyller man formarna, för det }}


vinjett

steg för steg 1

3

2 Slipa kakelkryssen ordentligt mot slippappret för att få en så slät yta som möjligt innan du fortsätter med nästa steg. Ett noggrant arbete i början underlättar sen vid de andra momenten.

krymper lite när det torkar. Försök pressa ur all luft med en gång. Här behöver man inte vibrera betongen eftersom utrymmet som ska fyllas är så litet. – Ju mindre utrymme som ska fyllas desto snabbare torkar det. Nu kan man låta formen stå i en halvtimme, och sen pressa lite med spateln igen för att vara säker på att få bort alla håligheter. Låt stå i fem, sex timmar. Ta det finaste våtslippappret, blöt det, lägg det på ett plant underlag och slipa bort all överflödig betong. Skölj och kolla

att det ser bra ut. Skrapa bort eventuell betong som hamnat på kanterna. Låt det torka några timmar till. – För att få fram färgen ordentligt kan man använda paraffinolja. Man kan ta en pensel och lägga på överflödigt, det sugs in sen. Efter en halvtimme till torkar man bort det som inte sugits in i betongen. Det går bra att använda till exempel toalettpapper till det. Då är det dags att borra hål i formen. – Det är jätteenkelt att borra i plast. Ta en handborr med 0,8 millimeters borrbit,

och borra mitt uppe på formen, cirka tre millimeter ner. Om man vill kan man borra på baksidan av formen för ett annat sorts örhänge, ett som sitter direkt på örsnibben. Ta sen lite silvertråd, 0,8 millimeter tjock, och klipp av cirka åtta centimeter. Limma fast den i hålet med till exempel epoxylim, eller något annat hållbart lim. Köp ett lim som passar för plast och metall. Fila ner silvertråden i ena änden så att den inte blir vass i örat. Böj tråden försiktigt med fingrarna så att den bildar en U-form. – Instant jewelry.

.


vinjett

4

5

6

»Instant jewelry.«

7

8

Betong design /07

9  15


Vas med stake »Family« är en betongljusstake designad av formgivaren Lina Zackrisson. Den ska ge rummet en lugn och meditativ atmosfär och Linda Zackrisson vill att kunden gör sin egen kombination, möjligheterna är oändliga. Pris: 995 kronor. www.pallinaz@hotmail.com

Ljus sittning Pall i nytt ljus Tove Adman kallar produkten »the Devil in the Detail« och den påminner om en taburett hon en gång sett hos en antikhandlare. www.toveadman.se

Parkbänk i vår

Samlad mosaik

Tänd på betong

Skulpturfabriken har kommit med en ny produkt, betongsoffan Cartoon. I den har Stina Lindholm för första gången kombinerat metall och betong. www.skulpturfabriken.se

Åsa Hasselrot och Gunilla Norin har gjort skålen av betong, dekorerad med japansk lack. Pris: 7 500 kronor. www.asahasselrot.se www.gunillanorinformgivning.se

Tyske inredningsarkitekten Michael Antons anser att betongens former är oändliga. Här har han designat tändsticksasken Zündstoff. Pris: 200 kronor. www.betoniu.de

Antikt Gustavianska ljusstakar av Tove Adman. www.toveadman.se


designat Sitter stadigt

Birgitta Stenberg har gjort skulpturer sedan 60-talet, det mesta i betong men ibland använder hon också järn, brons eller trä. De två uppsättningarna »småmoduler« är av terrazzo och i dessa ska man ha sina krukväxter. Pris: 125 kronor www.birgittastenberg.com

Legogubben är gjord av Gustav Wallerius som går första året på folkuniversitetets formlinje. Han tycker om råheten med betongen, liksom det faktum att materialet är grovt. gustav.wallerius@gmail.com

Bild:

Lekande stabil

Barnsligt lekfullt

Hårdnackad

Platt med form

Denna »Landkrabba» har en diametern på 80 centimeter och är gjord av Amalia Årfelt, bosatt i Stockholm. www.gallerihjarnstorm.com amalia.arfelt@gmail.com

Catharina Steffensen visade dessa två betongplattor på årets trädgårdsmässa. Hon kallar dem »yin och yan« och »Trampsten/växtplatta« www.former.nu


gör själv

Gjut din egen

bild: skulpturfabriken

diskbänk

Imponera på dig själv och gör en egen diskbänk i betong. Du behöver rum för planering i huvudet, oömma kläder på kroppen och mycket dricksvatten. Sen kan du börja gjutningen. }}

bild: dfi

Text: Bianca Barck

Bilden ovan visar en diskbänk från Skulpturfabriken. Det matta grå ger en känsla av elegans, på ett enkelt vis. Till vänster, bänk från dfi.


steg för steg 1

2

3

4

5

6

gör-det-själv diskbänk

» Den här tillverkningen kommer att bli dammig och blöt. Spännande. Se till att du har mycket dricksvatten nära dig, till dig själv, och betongen. «

Det här behöver du Verktyg

. Snickarverktyg som tumstock, skruvmejsel, kniv och vinkelhake . Vattenfast penna . Långt vattenpass . Fogspruta för att täta mellan

formsidor och underlag

. Bågfilsblad för att såga cellplast . Bultsax för att kapa armering.

Alternativ: vinkelslip, bågfil

. Ett par hinkar . Murslev . Spackelspade, cirka 20 cm bred . Vinkelslip med kapskiva för att

skära i sten och en kapskiva för att skära i stål

. Skruvtving, minst 4 st, bra lyfthjälpmedel Material

. Plywood till formsidor, längd = diskbänkens omkrets

. Cellplast, yta= diskbänkens yta . 1 tub fogmassa, t ex silikon . 1 liter formolja, t ex matolja . 1 tub sättlim . Såpa . 2 armeringsjärn, diameter 12 mm,

längd = diskbänkens långsida

. 4 m Bistål Bi40 fz . 1 rulle ståltråd/najtråd . Betongmix . Plastfolie, yta = större än diskbänken . Slippapper, kornstorlek 80 + 240 . 1 liter olja eller stensåpa

D

et kan vara bra att göra en skiss innan du börjar. Skriv in alla mått så blir det ordning på torpet. Att gjuta en provbit kan också vara smart, då ser du hur betongen beter sig, och du kan pröva ytbehandlingen. Underlaget du jobbar på kommer att bli diskbänkens ovansida. Därför är det bra att det är plant, stabilt och rent. Ifall din tilltänkta diskbänk blir lång kan det vara bra att gjuta den i två delar, med tanke på den tunga vikten. Kolla med köksleverantören så att skåpen under tål tyngden. Den här tillverkningen kommer att bli dammig och blöt. Spännande. Se till att du har mycket dricksvatten nära dig, till dig själv, och betongen. Kolla också upp cement­tillverkarens temperaturrekommendation, är det för kallt där man gjuter kanske inte betongen härdar som den ska. Det finns två sätt att bygga formen på. Ett i stål, och ett i plywood. Det senare är lättare att få tag på och hantera, så det är den varianten vi beskriver här. Innan du börjar, tänk på att formens höjd är det som blir diskbänkens tjocklek. Och tänk spegelvänt, för betongsidan mot underlaget blir den fina sidan. Lägg sen tolv millimeters plywoodskiva på ett plant underlag som formbotten. Kolla att den är slät. Slipa bort ojämnheter om det finns några. Kapa eller, om du vill slappa lite; beställ färdigkapade formsidor av tolv millimeter plywood. De ska

Kom i form

ha en slät yta och jämna, oskadade kanter för ett bra resultat. Fäst en 45x45 millimeters regel till formbottenskivan med skruv eller lim. Kolla att den blir rak och att den är tolv millimeter utanför diskbänksbredden. Använd en aluminiumskiva och håll mot reglarna så de blir rakt fastsatta till underlaget. Sen kan du limma fast formsidorna mot reglarna och täta dem mot underlaget med silikon eller fogmassa. Nu kan du börja forma urtaget av diskhon, och en spishäll om du vill ha det. Det bygger du med cellplastskivor, i samma tjocklek som diskbänken. Mät ut och rita av diskhon och spishällen, och såga ut figurerna med ett bågfilsblad. Sätt fast cellplastformarna genom att limma eller skruva dit dem. Kolla att cellplasten ligger tätt mot underlaget så inte betongen flyter in under. Använd silikon eller fogmassa. Diskbänken är nu klar för armering. Det gör man för att kunna bära och hantera den, och så den klarar sig bättre från sprickor. Börja med att kapa två armeringsjärn i diskbänkens längd, minus 40 millimeter. Kapa till rätt antal Bistål Bi40. Längden ska vara diskbänkens bredd minus 40 millimeter. Sen kan du binda ihop bistål med armeringsjärnen. Lägg två eller tre käppar, typ kvastskaft, över formen och häng ihop armeringen med ståltråd/najtråd i dem.

Armera och forma

bild: wessmarkillustration.com

gör själv


bild: skulpturfabriken

vinjett

tips

på snabbt bakat Gjut en sandkaka i sommar, som blir en egen trädgårdsprydnad. Färdig form och enkelt för de minsta att vara med. Du behöver: Valfria sandlådeformar, finbetong, hink, något att röra med som t ex en slev, vatten, plastpåse.

. Blanda betongen i hinken. Gör det helst ute för det kommer att damma. Fyll formen när betongen blivit grötliknande. Slå formen lite mot marken så slipper du luftbubblor. Täck sen formen med plast och låt den stå i två dygn. . Nu kan du knacka ut betongen ur formen och måla i någon hobbyfärg om du vill! Vacker som naturen är bänken och diskhon från Skulpturfabriken.

Kolla att armeringen inte kommer närmare formsidorna än 20 millimeter, och att den hamnar centriskt i formens höjd. Efter provmonteringen av armeringen kan man lyfta upp den ur formen och sätta den vid sidan. Rengör formen ordentligt med utspädd såpa. Torka, eller låt formen självtorka. Sen är det dags för ett lager olja i hela formen. Stryk på oljan och torka rent så att ingen olja flyter någonstans. Sätt sen tillbaka armeringsjärnen och finjustera placeringen. Gjutningsdags Blanda betongmixen enligt anvisningarna på säcken och fördela den i formen. När du kommit halvvägs, ta mursleven och stöt ordentligt några gånger i betongen. Det gör att luftbubblorna kommer upp till ytan och betongen vibreras. Akta så att du inte slår till eller flyttar armeringen. När du fyllt hela formen får du stöta med mursleven en omgång till. Ta sen spackelspaden och släta till ytan så jämnt det går. Ta din tid så blir det rakt och jämnt. När du är nöjd kan du lägga plastfilm runt hela formen. Lämna den ensam ett dygn. Efter det kan du lyfta på plasten och hälla på bra med dricksvatten på betongen. Lägg på plasten igen och upprepa i tre dygn till. När vattenbehandlingen är klar kan du skrapa ur cellplasten och lossa form-

sidorna så att betongskivan lättare släpper från formen. Ta hjälp av en kompis med att ställa diskbänken på långsidans högkant. För att försiktigt lägga ner diskbänken med fina sidan uppåt behövs ännu en person. Använd skruvtvingar att lyfta och transportera med, och skydda bänken med en bräda på varje sida. För mjukhet och lyster, och för att den ska bli mer funktionell, behöver betongen en ytbehandling. Steg ett går ut på att slipa. Ta fram slippapper med kornstorlek 80, blöt betongen och börja slipa den med små cirkelformade rörelser. Testa helst lite på provbiten först. Betongen har en grå yta som är ungefär 0,5 – 1 millimeter tjock. Det tar rätt lång tid att slipa sig igenom, om man vill ha fram stenen i betongen. Ytan kallas då ”terazzo”. Om du vill göra det kan du köra för hand eller med en slipkloss. När du tycker att betongens yta är som du vill ha den, byt till slippapper med kornstorlek 240. Då blir ytan i princip polerad. När du är klar kan du spola ytan ren med vatten, sen får betongen torka ett dygn innan du börjar med ytbehandlingen. Den lättaste metoden av efterbehandling är att använda ren såpa som finns hos färghandlare. Det går också bra att använda vax, men då ska det vara ett vax utan silikon. Olja är ett tredje alternativ.

Behandla mig efteråt

Dina alternativ Vill du behandla med såpa börjar du med att späda ut den enligt anvisningarna. Sen blöter du ner hela ytan med blandningen, med en trasa som inte luddar. Låt sen ytan torka mellan varje behandling. Pausa ett par minuter och gör behandlingen igen två-tre gånger, eller tills ytan slutar absorbera. Ta en ny luddfri trasa och torka ytan torr. Nu är dags att polera ytan med en trasa. Om du inte torkar och polerar noga kan ytan bli lite vitflammig, men då är det bara att polera lite till. Sen när du vill rengöra och underhålla betongytan är det bra att använda samma såpa som vid behandlingen. Om du vill behandla betongen med vax tar du en tygtrasa och stryker ett tunt skikt över ytan. Gör sen något annat roligt i 30 minuter tills vaxet stelnat lite. Sen kan du polera ytan på samma sätt som man polerar upp glansen på en bil. Det går bra att använda polermaskin. Behandlingen behöver kanske upprepas en gång till. För oljebehandling finns det olika sorter att använda, beroende på hur man vill att skivan ska se ut. Kraven är att oljan är anpassad för impregnering av möbler, luktfri och att den inte innehåller lösningsmedel. Liberon-Finishing oil är ett bra alternativ. Stryk först ett tunt lager över skivan och vänta i fem minuter. Torka sen rent och torrt med en luddfri trasa. Stryk ett lager till och torka det igen. Färdigt!

.


Bild: Helena Bloom

MER om

Stina Lindholm Född: 1957 i Ekenäs, Finland Familj: Särbo och fem barn Känd för: Skulpturfabriken och dess

betongskapelser med mjuka, släta ytor Aktuell: Bland annat med nya bänken

yasumi och plattan yo-yo Favoritbetong: Kenso, planteringsurna

»Det är bara så svårt att hålla sig borta. Jag har provat att ha anställda där, men folk kommer för att träffa mig.«

Fem barn och gift med

betongen Två saker har fått finlandssvenska Stina Lindholm fast. Det är Gotland och betongen. Med sitt kontroversiella företagsnamn Skulpturfabriken har hon erövrat svenskarnas hjärtan. Nu är det dags för Vietnam. text: roger andresson Bild: stina lindholm På 70-talet kom en ensam finlandssvenska till Stockholm. Föräldrarna var skilda och mamma hade flyttat dit tidigare. Utan kontakt med pappa och bror blev Helsingfors för dystert. – Bästa kompisen drog iväg med en judisk kille till någon kibbutz så jag ringde mamma och undrade om jag fick komma. Och det fick jag väl. Det var 1974 och Stina var 17 år. Hon visste redan i Finland att hon skulle bli konstnär och i Stockholm blev det Konstfack och praktik hos skulptören Hertha Hillfon. Betongen tog hon till sig genom en betongkurs på Konstfack som verkligen var usel, enligt Stina.

– Läraren visste inget om betong och hade mer en show. Mot slutet av 80-talet var Stina och hennes familj trötta på Kungsholmen där de bodde. – Det fanns ingen parkering, det fanns inga dagisplatser så vi började leta efter ett ställe där vi fick mycket hus för lite pengar. Efter letande i Blekinge med omnejd var det slutligen Gotland och gården Pil­ gårds i närheten av Slite som fångade Stina. Flytten gick 1990. – Här var det lugnt, ingen risk att någon motorväg skulle byggas i framtiden. Men

det var förfallet och ett riktigt självplågeriprojekt. Här satsar Stina det mesta av sin energi och inkomst. Just nu har hon byggt ett stort visningsrum på 180 kvadratmeter i två plan dit 6 000 turister kommer varje sommar. Hon har även butik och visningsträdgård och till sommaren ska hon öppna ett betongcafé. – Det är bara så svårt att hålla sig borta. Jag har provat att ha anställda där, men folk kommer för att träffa mig. De vill prata lite, fråga lite, så det tar väldigt mycket tid. För dem som inte tar sig till Gotland så finns ett budgetalternativ, Koloni Garden


vinjett

steg för steg 1 i Sickla. I ett glashus vid köpkvarteret, en trappa upp, ligger en kombinerad trädgårdsbutik och restaurang. Här finns både inne- och uteservering med Stinas produkter utplacerade som ett litet showroom. Möjlighet till köp finns förstås. Det är här, på Koloni Garden, som Stina föreslår att intervjun ska äga rum. En kombination av miljö och närhet till Nacka där hon bor när hon är i Stockholm. Några inspirationsresor eller dylikt verkar inte Stina behöva. Hon hittar inspiration hela tiden, överallt. En fjärdedel av en påfyllningsflaska till ett strykjärn kommer till exempel att bli en ny kruka. Medan vi pratar viker hon en pappersservett i alla möjliga lägen, och omöjliga ibland. Kanske finns där någon inspirerande form, något möte i någon vinkel, eller någon rundning som blir framtidens kollektion. År 1995 föddes namnet Skulpturfabriken som är minst lika känt som namnet Stina Lindholm. Skulptur och fabrik sammanfogat i ett och samma namn, det är ett ovanligt möte. – Många har sagt till mig att jag inte kan kalla det fabrik. Studio eller ateljé eller nåt annat, men inte fabrik. Men Skulpturfabrik har det blivit och sen något år är den faktiskt på väg att bli något av en fabrik. Stina håller som bäst på att etablera sig i Vietnam. – Vissa saker kan tillverkas där, men det gäller att göra platta paket, luft kostar att transportera. Stina åker ner i vår för att lära vietnameserna gjuta. De är mer för att kasta på betong och skulpturera än att bygga formar. Här har Stina ett samarbete med SIDA på gång. Tyvärr något som även det tar mycket tid, det som Stina saknar mest. – Man får alltid fånga idéerna i flykten, drömmen vore att få sitta ner en månad och fundera fram något ordentligt. Hon viker sin servett på ännu ett nytt sätt och börjar skratta. – Fast då skulle det kanske inte komma fram ett skit.

.

2

Stinas gör-det-själv spetsbordet steg för steg

1 Såga till en form av t.ex. formplywood i önskad storlek. Bottenplatta och kantbitar. Inre kanten ca. 30 mm 2 Förborra hål och skruva fast kantbitarna. Fördelen med att skruva och inte spika är att du kan använda formen fler gånger.

3

3 Lägg silicon i skarven – vanligt byggsilicon. 4 Limma fast en virkad duk (gärna i plast) i formen 5 6

Tryck till ordentligt.

Använder du en tygduk kan du schellackera den ( den blir då hård ) för ett bättre avtryck.

7 När schellacken torkat penslar du med släppolja – vanlig matolja går bra. 8 Torrblanda två delar gjutsand och en del cement eller köp färdigblandad på bygghandeln.

9 Blanda i vatten till grötkonsistens.

4

10 Lägg i ett tunt lager av blandningen i formen. 11 Vibrera formen genom att banka med gummiklubba eller liknande under formen 12 Fyll i formen helt och lägg i några armeringsjärn. 13 Glätta av ytan efter en timme med glättjärn. 14 Täck med plast och låt härda till nästa dag. 15 Lossa kanten och bottenplattan. Dra försiktigt av duken. 16 Och VOILA! Du har skapat en personlig bordsskiva.

5

}}


vinjett

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15 Exklusivt för Tidskriften Betong visar Stina Lindholm hur man gjuter ett spetsbord.

»Man får alltid fånga idéerna i flykten, drömmen vore att få sitta ner en månad och fundera fram något ordentligt.«

16


vinjett

MER om

Forsberg Form Rörelsen präglas av en stor fascination av betong som material. En betongyta är uttrycksfull och förmedlar i många fall en självklar säkerhet. Betong har även förmågan att lyfta fram andra material utan att förlora sin egen kraftfullhet. hämtat från www.forsbergform.se

30 Betong design /07


porträtt

betong serier wow!

ett efter ett klätt utan etikett

Nedanför Ramberget i Göteborg, bredvid Lundby bil och mittemot restaurang Siam, tillverkas Sveriges snyggaste golvur. Här har även den gamle seriedeckaren Rip Kirby fått ett nytt liv i serierutor av betong. Men det är omöjligt att hitta dit. Enda sättet är att få designern Johan Forsberg att komma ut på vägen och vinka. text: Roger Andersson Foto: Boel Ferm Designerns vardag är inte alls så gla- av betong. Lite underreden och annat är mourös, välbelyst och tillrättalagd som stål, men annars betong. Ett val som börjaderas produkter i designtidskrifterna. Den de med att han göt en fot till en bokhylla. – När jag tog bort formen tänkte jag är heller inte så svartklädd och stram som på bjudningarna i samband med möbel- ”wow”! mässorna. Nej, vardagen är dammig, smutsig och oftast i blåställ. Men Johan Sen fortsatte gjutandet med lägenForsberg älskar det. heten som bas tills den dag då avloppet – Jag har jobbat med allt utan att det in- i duschen sa stopp. Johan flyttade då till tresserat mig. Bland annat på reklambyrå, en ruff plåtlänga på Herkulesgatan på som är ett skapande jobb. Men nu har jag Hisingen, inklämd mot Lundbyleden och jobbet jag verkligen trivs med. Jag blir inte bortom taxichaufförernas GPS-system. rik men jag kan försörja mig på det. Johan guidar över bakgården och melJohan Forsbergs produkter består bara lan materialproverna. Porten till gjuteriet

slås upp och väl inne städar Johan fram två stolar som han klär med papper från en stor rulle. Där sitter vi, mitt emot varandra, bland gummiformar, oslipade golvur och en hög med sjösand. – Betong är det bästa som finns, och det värsta. Du kan göra en gjutning hundra gånger på samma ställe, men så blir det lite drag i lokalen och du blir galen över resultatet. Jag lovar att om jag skulle flytta produktionen härifrån skulle ytans utseende förändras och det skulle ta tid att ställa in det. Men därför älskar man materialet. }}


porträtt

MER om

Johan Forsberg Född: 1964 i Halmstad Aktuell: Väggskulptur från serien

Rip Kirby Känd för: Moraklockan i betong Familj: Flickvän och två bonusbarn Favoritbetong: Rip Kirby

Johans golvur är en av hans första produkter. Till det väljer han ett rått uttryck med mycket porer, vilket kan få somliga att tro att efterarbete saknas. Men så är det verkligen inte. Johan spacklar där porerna inte ska vara, för såna ställen finns, och slipar sen. Fast bara lagom mycket.

Designern Johan Forsberg saknar utbildning men inget som hindrar honom från skapande verksamhet och kreativitet.

»Betong är det bästa som finns, och det värsta.«

Med från början var betongborden, varav ett senare blev Svenssonbordet, som Svenssons i Lammhult har ensamrätt till. Ett betongbord med slipat stålunderrede. Även skivan är slipad. Det gör ballasten synlig och skivan levande, men den andas ändå rå betong, som Johan så träffande beskriver det på sin hemsida. Senaste produkten är sekvenser från serietidningarnas värld. Det är den gamle detektiven Rip Kirby som får några rutor förevigade i betong. Tekniken är en sorts relief, en blandning av träsnitt och klichéer för offsettryck. Pigmentering sker i efterhand och för att det ska få fäste lackas rutorna med dammbindare.

Fast någon pojkdrömshyllning är det inte. – Jag har aldrig läst Rip Kirby utan kom över några gamla tidningar av en slump. En av de två tecknarna, John Prentice, tycker jag fulländade serien runt 1963. Det är från den tiden jag valt mina rutor. Tiden går fort och taxin som ska hämta har säkert kört gatan upp och ner några vändor. Johan tar fram en borste och borstar bort betongdammet från jacka och väska. När vi tidigare pratat om hur man blir designer, när det märks i livet, har Johan sett lite undrande ut. Själv saknar han designutbildning, han bara började tillverka saker och nu vid fyllda 42 så fortsätter han. Han gör saker och så får andra kalla det vad de vill. Själv sätter han ingen etikett på det, etikettslöst med andra ord. Taxin är på väg förbi, och bromsar hastigt in. Johan är van, ler och vänder om över bakgården mot plåtlängan. Inga skyltar, inga siffror. Etikettslöst.

.


i betong

Friggeboa hopp fallera Ett extra rum kan inte slå fel. Speciellt inte i en skön funkisstil. Friggeboden i betong ser ut som ett mini­ hus och du kan använda det till vad du vill. Efter att ha murat det själv vill säga. Text: Bianca Barck bild: Finja Betong En friggebod per definition är en mindre byggnad på max tio kvadratmeter, med högst tre meter till taknocken. Tänk inte på bygglov, för något sådant behövs inte här. Namnet kommer från Birgit Friggebo

(fp), bostadsminister 1979, som avskaffade bygglovsplikten för sådana här små byggen. Friggeboden är en del i serien ”Allt du behöver för att komma igång” från Finja. Just att göra boden i betong är för att matcha alla våra putsade och murade villor som finns och byggs just nu. Att boden sen är underhållsfri är såklart ett plus för alla de som redan har tillräckligt att pyssla med på resten av gården. Är du lite händig går det snabbt att mura upp byggsatsen. Enkelt uppdelat är jobbet gjort i de här stegen: grunden, att förbereda murningen, sen mura vägg, lägga tak och till sist putsa och måla. Vill

man så kan man komplettera med att isolera i golv och tak, och vips har användningsområdet blivit större. Vad du använder din nya friggebod till är helt upp till dig. Det finns inga gränser. Det kanske kan bli en målarateljé, en gäststuga, en fiskebod, trädgårdsförråd, eller vävstuga. Vad tycker du om att göra? Kanske tiden nu är inne för att fixa ett extra rum för just det.

.

friggebod finja Se www.finja.se för arbets­ anvisningar. Pris: från 34 900 kronor.


designat Barnatramp

Form som står pall

Den gotländska formgivaren Christer Jonson har gjort fötterna som är en avgjutning av hans egna barns. Han har även tillverkat hjärtskålarna nedan. Pris: 400 kronor styck. www.annenilssonkonst.nu

Röhsska muséet inviger sin första vårsalong i Liljevalchs anda. 500 inskickade bidrag och 50 utvalda, bland annat Lena Webers betongpall. Utställningen pågår från 3 februari till 2 maj. lena.weber.design@telia.com

Känsliga bitar

Ringlande ljus

Tung symbol

»Python« kallas den betonglampa som Washingtonskulptören Charles Streshley formgivit. Han säger sig ha inspirerats av Bagastammen som lever i Mali. Pris: 4 800 kronor. www.concrete-art.com

Washingtonformgivaren Charles Streshley är designern bakom »Bar Stool« som dels är en symbol för 9/11 men också för kriget i Irak. Måtten är 18x20x20. Pris: 7 200 kronor. www.concrete-art.com


vinjett

Tyngdlös

betongbar Baren på Berns står på en upplyst glassockel. Ljuset underifrån skapar en känsla av svävande bar, trots att betongen väger fyra ton.

Betong är kontrasternas material. Och på Berns nya nattklubb i Stockholm med namnet 2.35:1 har kontrasterna dragits till sin spets. En svart betongbar svävar på en ljusbädd och står för hårdheten medan glaset i golv och väggar står för det skira, ömtåliga. Dessutom är baren i sig kylskåpskall. text: Roger Andersson Bild: Per Ranch

Namnet 2.35:1 är ett filmformat och natt­ klubben vänder sig till blandningen filmoch konstälskare. Bakom de svarta glas­ väggarna visas filmkonst på skärmar och just nu är det Birgerts och Bergström som rullar. Både väggar och golv är i glas, väggar­ na i svart och golvet i vitt. På vissa ställen är golvet upplyst. – Till det ville vi ha något beständigt, en betongkloss. Nu talar glasets sprödhet mot betongens okrossbarhet, säger Rolf Andersson, ansvarig på Megaron arkitek­ ter som stått för inredningen. Betongbaren består av två parallella dis­ kar i svartpigmenterad anläggningsbetong. Formgivaren Per Ranch fick gjutupp­draget. – Diskarna är 6,6 meter långa och vä­

ger fyra ton styck så enda sättet var att dra ner pumpslangar och gjuta på plats. Diskarna ska vara släta både framme och ovanpå, så vi fick gjuta dem liggande. Det var inte helt lätt att lyfta upp dem sen. Formen byggdes i plywood och kläddes med gummi. I efterhand har de svarta dis­ karna slipats med diamantskivor. Baren står på en upplyst glassockel, men har även ett överhäng som gör att den tycks sväva. Ganska effektfullt när fyra ton betong lyfter från glasgolvet. Dessutom har bardiskarna ingjutna kyl­ rör som inte bara ger en cool känsla när du hänger på den kylskåpskalla betongen. Den har faktiskt också en viktig funktion i kylningen av lokalen som blir ganska varm av alla TV-skärmar i väggarna.

.


vinjett

Den svarta betongbaren är blankpolerad och fångar upp ljusreflexionerna, som det för övrigt finns gott om bland allt glas i väggar och golv. Barens ovansida har redan nötts av allt glasdragande och har fått ett eget liv.


vinjett

»Vi tyckte

Den mest dominanta prylen i Emmas och Henriks lägenhet är utan tvekan pelaren på bottenvåningen. Vore den målad skulle den kanske upplevas som störande. Nu är den otroligt häftig.

Varmt välkommen till råbetong

lägenheten Till TenstaBo 06 tog man fram den gömda betongen i en lägenhet. Nu har Emma Nordstrand och Henrik Palm flyttat in i den annorlunda lyan, och de är nöjda med sitt coola hem. – Lägenheten inbjuder till att leka lite, säger Emma. Text: Bianca Barck Foto: Biola Kadiri Det mörkt grå betonggolvet blänker och Emma säger att det inte gör något om man kommer in med blöta skor. Det torkar så fort ändå. Nästan mitt emot dörren står en tjock betongpelare. Mellangrå med vita inslag av spackel. Ytan är slät. I etagelägenheten på Uppingegränd 30 i Tensta, har Emma och Henrik bott sen

januari. Inte så länge, men de har ändå hunnit känna in sig i det ovanliga hemmet, ritat av arkitekt Erik Stenberg. Under TenstaBo-utställningen i somras gjorde man om två treor till en fyra och en etta hos Familjebostäder. Det här är fyran på 99 kvadratmeter. De två tidigare lägenheterna låg ovanpå varandra, och det som nu är Henriks och Emmas sovrum en trappa upp var tidigare två rum i den andra trean. De enda bärande delarna i lägenheten är ytterväggarna och betongpelaren. – Det är kul att bo någonstans där det är lite annorlunda. Jag tycker jättemycket om den öppna planlösningen säger Emma. Och öppet är det. Direkt innanför dörren ser man hela det stora rummet som är kök, matplats, vardagsrum och en bokhörna under trappan till andra våningen.

den var rolig. Men vi tänkte äh, vi kommer ändå inte att få den. Men man kan ju alltid söka för skojs skull.« Vid första steget in är betongen det första man möter. Häftigt. I taket går långa skenor med draperier. – Vi bad att få behålla dem, vi tyckte det var coolt. Man kan skärma av hur man vill och så ger de värme, säger Emma. – Det blir som en liten hörna här, säger Henrik och syftar på matsalsbordet som är halvt omgett av lila draperier. Golvet i det stora rummet på nedre våningen är en hårdbetongyta på tolv millimeter som man slipat blank. En del av köksbänken är också i betong, lättbetong med en ljus slät yta, och den vita väggen ovanför är en enda stor whiteboard där paret skrivit ner saker att göra, saker att komma ihåg. Bredvid trappan står pelaren, den vackra kolossen som man hela tiden vill känna på. Ena väggen är målad i ljusgrått


vinjett

och har luftbubblor i betongytan. Emma tycker att det är bra, att det inte bara är en vanlig slät vägg. – Det blir lite struktur av det, lite djup. Halvvägs uppför trappan finns en bred list av betong där mönstret av stora stenbitar plötsligt syns i den vita väggen. Väl uppe i sovrummet finns det som ger det råaste intrycket. Bakom sängen står en vägg av robust, grå, omålad betong, med en fin struktur. Det ger en varm känsla, trots det hårda. Henrik och Emma tittade på lägenheten under TenstaBo 06. – Vi tyckte den var rolig. Men vi tänkte äh, vi kommer ändå inte att få den. Men man kan ju alltid söka för skojs skull, säger Emma. Och flytten från Liljeholmskajen till Tensta blev av. Här i betonglägenheten är det lugnt, tyst. Den rödvita katten Åke vågar sig fram under soffan. Både Emma och Henrik tycker att både lägenheten och Tensta är skönt att bo i. Det som skulle kunna vara jobbigt är de enormt hårda väggarna. – Det har blivit en del borrande när vi skulle sätta upp gardinstängerna, säger Henrik och ler lite. Det skinande betonggolvet är lite kallt under fötterna. Men å andra sidan reflekterar det ljuset på ett fint sätt, som Emma säger. – Vi trivs jättebra, säger Emma. Det är bara fördelar!

.

Betong design /07

25


personligt

”Det negativa är borta. Miljonprogrammen talas det inte om på ett negativt sätt, inte som ett betongsamhälle.”

Favoriten!

modern Betongen är evigt

I designens värld är betongen här för att stanna. Den kommer alltid vara den främmande fågeln som väcker uppmärksamhet. Det tror Staffan Bengtsson som ägnat ett helt avsnitt av Bästa Formen åt betongen. Text: Roger Andresson

sista Bästa Formen i SVT påstod Staffan Bengtsson att det råder betongfeber i stora delar av design­ världen. Några månader senare, vid ett cafébord i Östermalmshallen i Stockholm, blir det tillfälle att fråga: Är det verkligen så eller var det bara en snygg vinjett till ditt halvtimmeslånga program? – Det är absolut så. Jag gillar till exem­ pel tegel, men man kan inte säga att det råder tegelfeber. Däremot betongfeber kan man verkligen säga. Det märks också på attityderna till be­ tong, menar Staffan Bengtsson. – Det negativa är borta. Miljonprogram­ men talas det inte om på ett negativt sätt, inte som ett betongsamhälle. Jag tror inte betongsossar finns längre heller. – Dessutom finns det en lätthet i be­ tongen. I alla trädgårdar finns det något i betong, som någon gjutit och alla har en relation till betongen. Det gör att man kan ta till sig det i designen. Själv minns han sin fars egengjutna fågel­ I fjolårssäsongens

bad och tar det som exempel. Han berät­ tar om när han vandrade runt i designern Stina Lindholms utställning på Gotland. Plötsligt ploppade pappas gamla fågelbad upp i huvudet och det började klia i fing­ rarna. – Jag fick en stark känsla av att vilja gjuta själv. Jag tror det är likadant för många. Staffan Bengtsson privat är inte den ord­ sökande och eftertänksamma som vi ser i TV-rutan. Han ger sig gärna ut i oprövad tankemark och är generös med spontana analyser. Som när han förundrar sig över den kulturkrock som de hyperdesignade bilarna får möta i parkeringsgaragen. – Le Corbusiers betongkyrkor är de vackraste i världen, men det finns inte ett parkeringsgarage som är värt att nämna. Våningsplan staplade på varandra, alla likadana. Konstigt med tanke på den om­ sorg som ägnas åt bildesignen. Mitt i tankegången hittar han dock undantaget: Bengt Lindroos garage på

Staffan Bengtssons favoritsymbol för betongen inom designen är ”Heatwave”, ett element i betong framtaget av den unge holländske designern Joris Laarman. Elementet tillverkas av Droogdesign och Staffans motivering till symbolstämpeln är enkel: ”Det är det mest överraskande jag sett i betong.”.

MER om

Staffan Bengtsson Den 7 januari 1955 i Lund. Studerade till filmregissör vid Dramatiska Institutet. Aktuell: Sedan våren 2003 som

programledare för Bästa formen i SVT där han i år spelar in de sista avsnitten. Åtminstone med honom som programledare och åtminstone enligt honom själv… Känd för: Förutom Bästa formen

även känd för TV-serien K-MÄRKT tillsammans med Göran Willis som även ledde till en serie böcker. Familj: Fru och fem barn. Betongfavorit: Joris Laarmans

betongelement ”Heatwave.”

Regeringsgatan i Stockholm där varje vå­ ningsplan har en siffra i betong. Betongfeberns topp har vi inte sett ännu tror Staffan Bengtsson. Han tror heller inte att det bara är en fluga. – Betong är ett evigt modernt material. Det behövs alltid en främmande fågel, mitt bland van Gogh-målningarna behövs något som sticker ut. Betong är på något sätt fel och kommer alltid ha sin plats.

.


nytt golv

Färger och former har fått sin plats på golvet, tillsammans med den vackra grå ytan. Bilden nedan är det konstfulla golvet i en kyrka i USA. HTC har använt sig av metoden som nu lanseras i Europa, de finkorniga, transparenta färgpigmenten DCI Dyes.

bilder: htc

»Vi tror på de konstnärliga, kreativa teknikerna. Betongen behöver inte längre vara grå. Betongen är personlig.«


bild: johans golv ab bild: htc

Färgplattor

Sväng om

Betonggolv behöver inte betyda en helt slät yta. Det finns även plattor att ta till. Det ger ett spännande intryck och för tankarna till stora ytor i slott och gårdar. Johans Golv AB gör plattor i 250 olika färgnyanser. Varje platta gjuts för hand, så ingen platta är lik den andra i ytstruktur och färg. För att hjälpa folk att välja nyanser har man på Johans Golv tagit fram 20 färdiga färgkombinationer. En av dem är inspirerad av formgivare Wanja Djanaieffs ateljégolv på bilden. Hennes mjuka betonggolv går i tolv olika nyanser av grått

med färgen på golven Nu ramlar konstverken ner från väggarna, ner på golven. Nya slipningar, nya infärgningar gör att möjligheterna för ett personligare golv blir fler. Text: Bianca Barck Hur ser golvet ut i affären? Hur ser det ut hemma hos kompisen du besökte igår? Det kommer man knappast ihåg. Men nu, med möjligheterna som finns, kanske de slipade betonggolven kommer att synas mer, och bli ihågkomna. HTC Sweden AB lanserar i år en ny sorts infärgning av betonggolv. Resultatet blir så beständigt att det håller en hel livstid. Tekniken har redan använts i USA ett par år, men introduceras nu för första gången i Europa.

– Det finns oändliga möjligheter med betongen, du kan i princip få fram vilka effekter du vill, säger Maria Hollmann, informatör på HTC Sweden AB. Lösningarna DCI Dyes har finkorniga transparenta färgpigment, gjorda för att tränga in i befintlig betong eller cementbaserade ytskikt. Det finns en vattenbaserad och en lösningsbaserad variant, och alla kulörer kan blandas med varandra. Det gäller bara att bestämma vad det är man vill ha. Mönstrat eller enfärgat. Blankt eller matt. – Vi tror på de konstnärliga, kreativa teknikerna. Betongen behöver inte längre vara grå. Betongen är personlig, säger Maria Hollmann. – Vi upplever en allt mer växande efterfrågan på slipade betonggolv i hem och miljö. Det har vuxit sig starkare. Färg och slipning kan tänkas höra till

fåfängans marker. Men Maria Hollmann lyfter även fram betonggolven för dem som räknar sig till miljövännernas skara. – Det är många som säger att de vill ha ett miljövänligt alternativ. Och det finns ju inget miljövänligare än att förädla det som finns, betongen.

.

tips

så får du till det

. För att få det snygga golvet är huvudalternativet att helt ta bort det befintliga golv du har för att få fram betongen under, och slipa det därefter.

. Passar inte det, för att betongen inte håller måttet eller om du vill byta färgnyans, kan man gjuta en hårdbetongyta på golvet som finns, och sen slipa det.


vinjett

bild: åsa karlsson

I bostadsområdet Falkulla utanför Helsingfors finns betongtryck, levande bilder på olika ställen. Designer Samuli Naamanka har skapat bilderna som finns under fötterna vid bänkar och bord, på husens fasader, och på insprängda stenar i gräsmattan. Höghusområdet har fått ett alldeles speciellt liv. Ett liv som speglar det som varit. Människorna som bodde i de gamla bostäderna, som revs till förmån för det nya, syns nu på betongblocken. Fotografier av dem och deras liv är projicerade på de grå ytorna.

Betongen spirar på

trädgårdsgolven Tittar du ofta ner i marken när du går? I det här fallet är det kanske läge att gratulera. Så många olika plattor och markbeläggningar som det finns kan man få en för varje delad smak. Text: Bianca Barck

Grått, vågigt, sirligt, blommigt, rött, det är inte klänningstyg det handlar om utan mark- och golvplattor. På offentliga platser och hemma i folks trädgårdar och upp­ farter, eller kanske till och med inom­­hus. Maria Andersson, designchef på Nordform säger att trendkänsligheten är större på konsument­­­området medan det går lite lugnare till på den professionella, offentliga sidan.

– Det är lite olika i olika delar av Sverige också. Man är lite mer vågad i södra Sverige, och lite snabbare att ta efter influenser från södra Europa. Även om det är privatkunderna som vill ha lite mer spännande varianter av plattor så har också trenden hos dem börjat vrida. – Man vill ha de raka, rena formerna, inte så mycket krusiduller. Det är mycket }}


bild: fredrik holmquist

vinjett

Trädgårdsplattan Samba av Fredrik Holmquist är handgjuten i infärgad betong och innehåller frostskyddsmedel. Finns i grå, svart, vit och brunröd och kan även beställas i andra färger.

bild: capton creative betong ab

Genom den här mönstrade markbetongen kommer inget ogräs upp. Skifferstjärna-random från Capton Creative Betong AB är platsgjuten och här lagd mot en trappa av betongsten.


trädgårds golv

bild: tove adman

Betongmattan Flora kommer från Tove Adman. Inspirationen har hon fått från gamla nordiska stickmönster där man ofta använde bladslingor som diagonaler.

»Även om det är privatkunderna som vill ha lite mer spännande varianter av plattor så har också trenden hos dem börjat vrida.«

bild: oldsjö hultgren design

Footie är markplattorna med den hittills ovanligaste formen. Finns i svart, vit eller grå pigmentering. Design av Ragnar Hultgren och Jenny Oldsjö.


vinjett

}} grått och svart, man vill ha en mera lågmäld färgton, säger Maria Andersson. – Kanske det hänger ihop med nyfunkistrenden inom arkitekturen. Den är kanske också starkast i södra Sverige. Två nyheter från Nordform i år är plattorna Kaprifol och Cirkus, två ganska olika stilar. Kaprifol är sirlig och lite romantisk i sitt blommiga mönster. Men ändå enkel. Det går att skapa sitt eget mönster beroende på hur man vrider plattorna, och det går att kombinera de mönstrade plattorna med släta plattor. Cirkus har tio olika format på en och samma pall, med vågiga, lätt ofasade kanter. När man lägger ut dem som de ligger på pallen får man ett mönster som ser slumpmässigt ut. Ett tips som man kan ta med sig om man själv vill lägga plattor hemma, är att vara väldigt noga med underarbetet. – Det ska vara korrekta material under plattorna för att man ska få en hållbar beläggning. Underlaget är jätteviktigt, säger Maria Andersson. bilder: nordform

.

»Ett tips som man kan ta med sig om man själv vill lägga plattor hemma, är att vara väldigt noga med underarbetet.« Nordforms platta Kaprifol funkar bra i trädgården, i växthuset och inomhus. De sirliga plattorna kan kombineras med släta plattor och genom att vrida på plattorna kan man få till ett eget mönster.


Tidskriften

Betong 95 år! Missa inte Betonggalan på Berns i Stockholm den 23 september! LiveTidning och underhållning med storbandet Upstairs Se mer på www.betong.se

Tack till våra sponsorer: Abetong, Anboni, BASF, Cementa, Combimix, Fejmert, Färdig Betong, Grace, Modern Betong, Pigmentec, Sany, Sika, Strusoft, Strängbetong och Tekla.

95 år!


»Betong är vackert, klimatsmart och hållfast i alla sammanhang« -Gun-Britt Jonasson


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.