Tidskriften Betong 2 2013

M

den kreativa byggtidskriften 2/2013 2/09

E D E N V I K

Betong

nr 2/April 2013 pris: 99 sek /från betongföreningen

ed gö ty r ng vi d br o an ch sc kr he ea n tiv st it ol et t

2 2

100 meter Betonghus på längden

Bascementet Borgarfjord

Så blir det!

Nytt betongliv

Prags bästa betonghus www.betong.se/ Följ bascementets intåg i egen blogg/ Över 20 000 läser vårt nyhetsbrev/ Experterna svarar varje dag/ redaktören reflekterar

STRUX

®

Innovativ armering med syntetisk makrofiber

Grace Construction Products Sprutad STRUX-betong ger effektiv kvalitetsbeläggning i Helsingfors tunnelbana.

ireo.se

STRUX® är den nya tidens armering för golv, platta, bjälklag och prefab. Den fungerar också perfekt för sprutad betong, som i Helsingfors tunnelbana, där STRUX ersätter armeringsnät och stålfiber. Höga mekaniska egenskaper i kombination med ökad produktivitet och eliminerad risk för framtida rostrelaterade sprickor gör makrofiberarmering till det självklara valet för modern gjutning.

www.graceconstruction.com

042-16 78 00

| innehåll |

nr 2/Februari 2013

33

Herrljunga

ARTIKLAR & REPORTAGE 12 Projektet | Prag Tidskriften Betong har varit i Prag som visade upp sina tre intressantaste betongbyggnader.

27 Miljö | Borgarfjord I Kista utanför Stockholm har en kontorsbyggnad fått ett andra liv. Betongstommen sparades men i övrigt är huset helt nytt, mycket energisnålare och blev nominerad till 2012 års miljöpris.

33 Inblick | Fasadernas element I Herrljunga gjuts fasadelement på löpande band.

Tidskriften Betong var på besök och kollade in mångfalden.

38 Aktuellt | Ny lyftrapport Med allt fler element tillverkade i utlandet har en ny rapport tagits fram för att värna om säkerheten. Samtliga medlemsföretag i Svensk Betong har ställt sig bakom.

6 Mixat

Mäktigaste samhällsbyggaren och varm betong till sjukhus.

12 Prag

Det våras för ny Betong i Tjeckiska Prag.

Betongs Roger Andersson är på plats.

I VARJE NUMMER!

TEKNIK

4 Ledare

54 Experten!

Om kvinnor är lika bra som män behövs de då verkligen i våra ledningsgrupper?

Betongpool i Sri Lanka har problem och hur blir betongen med slagg? Våra experter hjälper till.

44 Långt hus med snygg betong

6 Mixat

57 Signerat

Termodeck till Stockholm och frilagd ballast får ny chans.

Ärliga livscykelanalyser är en förutsättning för att förbättra vår miljö.

Det tycker Otto During på CBI Betonginstitutet som är emot matematiska krumbukter.

41 Betongföreningen Förutom enskilda medlemmar har Betongföreningen även korporativa medlemmar. Här berättar två av dem varför de är med.

58 Teknikmix Slingrande fog bättre för truckar och ingjuten bricka får betongen att prata.

Synlig betong med ursparningar i ett hus som är 180 meter.

46 Nytt cement minskar utsläppen Nu kommer Cementas bascement med mer flygaska och mindre koldioxidutsläpp. Mikael Westerholm berättar.

50 Väntande bågbro utanför Prag I väntan på tillstånd räknades en bågbro utanför Prag om och resultatet blev en högre betongkvalitet och mindre miljöpåverkan.

BETONG 2 | 2013

3

ledare

Mångfald skapar kreativitet!

UTGES AV BETONGFÖRENINGEN Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@formkult.se

REDAKTIONSRÅD Alf Aggring, Philip Bergerhoff, Christer Carlsson, Sten Forsström, Hans Hedlund, Arne Hellström, Alva Hult, Kjell Larsson, Åsa Lehto, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin och Sigrid Zenger.

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Fredrik du Rietz fredrik.d@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Uppsalavägen 13 763 41 Hallstavik Telefon: 073-656 09 03, 08-559 216 50 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år.

Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG & BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

» Men svaret är inte att kvinnor är lika bra som män. De är olika bra. På olika sätt. «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

REDAKTION

ROGER ANDERSSON

DEN 8 MARS var det internationella kvinnodagen. Pressmeddelandena om kvinnornas situation var förstås lite fler än vanligt, jag lärde mig massor.

Andelen kvinnliga chefer ökar stadigt, visar statistik från Svenskt Näringsliv. Från 18 till 31 procent sedan 1998. Fast bygg- och anläggningsföretagen har en trend som går åt andra hållet, visar Trafikverkets tidning På Väg. I ledningar och styrelser sitter det ungefär 85 procent män mot 83 ett år tidigare.

Nu borde jag skriva att vi måste ha fler kvinnliga chefer i byggbranschen. Lika många som i näringslivet i övrigt. Minst. Men jag ska istället fråga, varför vi ska ha fler kvinnor i byggbranschens ledningar och styrelser?

Men det är väl klart? Kvinnor är lika bra som män. Men då behövs de ju inte. Är de lika bra som männen kan det ju lika gärna vara just män på chefspositionerna. Som nu. Varför krångla och förändra något som fungerar? Det tycker uppenbarligen byggbranschens företag.

Och organisationer.

Men svaret är inte att kvinnor är lika bra som män. De är olika bra. På olika sätt. Jag ska ta ett exempel från ännu ett pressmeddelande. Denna gång från Ledarna.

Av alla dessa män i chefsposition är det ingen som tagit ut föräldraledighet som översteg 12 månader. Åtminstone inte av de 366 som svarat på Ledarnas enkät. Det har däremot 31 procent av de kvinnliga cheferna gjort.

Bortsett från värderingar konstaterar jag bara att dessa 31 procent av de kvinnliga cheferna har en erfarenhet som behövs i det moderna ledarskapet. Och det finns fler såna skillnader mellan män och kvinnor, som kanske inte borde vara där, men som finns där och som borde utnyttjas.

Mångfald skapar kreativitet. För nästa generation kommer det vara en självklarhet och företag som inser det nu och skapar kreativa ledningsgrupper är framtidens vinnare. Där vill våra barn jobba. Och barnbarn. Det kommer inte handla om vad som är politiskt korrekt. Det kommer handla om lönsamhet.

Hur gör vi då? En konsult i mångfaldsfrågor som intervjuas i På Väg tycker offentliga upphandlingar borde ha en klausul som kräver jämställdhets- och mångfaldsarbete hos utförarna.

Och visst skulle det ge effekt. Pengar pratar.

Men jag vet att det går ändå. Gubbarna är sega. Och behöver skärpas. Men de är också ganska kloka. Det har betongbranschen visat med fyra kvinnliga vd:ar på viktiga poster, bland annat i branschorganisationen Svensk Betong.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Roger Andersson, chefredaktör

ISSN 1101-9190

TRYCKERI

Saxat Klippt & skuret

ÅTTA.45 Karlsrogatan 2, 170 56 Solna

OMSLAGSBILD Nationaltekniska Biblioteket Prag Foto av Roger Andersson

4

BETONG 2 | 2013

skriver att byggbranschen totalt har drygt åtta procent kvinnor, fast de flesta är högskoleutbildade. Bland byggnadsarbetare är andelen kvinnor endast 0,5 procent.

BYGGINDUSTRIN

ARBETSMILJÖVERKET rapporterar att den svenska arbetsmarknaden är bland Västeuropas mest könssegregerade. Av de trettio största yrkena är det bara tre som har en jämn könsfördelning.

Foto: Cecilia Larsson

Color- and Technologycenter

c.se

ente

.pigm www

Pigmentec AB Sagsjövägen 1, 428 36 Kållered, Telefon: 031-25 79 00, www.pigmentec.se

mixat

Mixade nyheter från betongvärlden

White vann i Kiruna

MED FÖRSLAGET ”Kiruna 4-ever” vann White tävlingen om Kirunas framtida stad. Tävlingen lockade totalt 56 olika team.

– Att i princip designa en helt ny stad är ett historiskt uppdrag som inte många arkitekter får vara med om, säger Monica von Schmalensee, vd på White.

I Kiruna finns både Sveriges största gruva,

Hållbart cement tar vid

landets största energianvändare och Europas största järnproducent. En utmanande hållbarhetsfaktor. White har försökt tagit fasta på just hållbarheten, vilket namnet på förslaget ”Kiruna 4-ever” signalerar och har samlat den framtida staden runt järnvägen med en linbana som sammanbinder med gruvan.

– Den nya stadskärnan ska vara en plats

NU I APRIL börjar Cementa byta ut sitt bygg-

Mäktigaste samhällsbyggaren

cement mot den nya produkten Bascement.

Enligt Cementa har bascement en bättre miljöprofil med åtta procent mindre koldioxidutsläpp än byggcement. Anledningen är att en del portlandcement bytts ut mot flygaska.

Bascementet är dyrare att tillverka, men priset per färdig kubikmeter betong kommer bli detsamma meddelade Cementas vice vd, Fredrik Jansson på Cementas kunddag nyligen.

Anledningen är att behovet av tillsatsmedel minskar. Däremot kommer behovet av luftporbildande tillsatsmedel öka.

– Det beror på att askan innehåller restkol som luftporbildaren gärna adsorberas till. För att nå samma lufthalt som med byggcement måste doseringen ofta dubbleras, säger Mikael Westerholm, FoU Cementa.

STRÄNGBETONGS VD Charlotte Bergman är inte bara den mäktigaste betongkvinnan i Sverige. Hon är också mäktigast av alla kvinnliga samhällsbyggare. Allt enligt Veckans Affärer som varje år publicerar listan över näringslivets mäktigaste kvinnor. Med på listan finns även Carina Edblad, Färdig Betong och Gull-Britt Jonasson, Finja.

Charlotte Bergman hamnar på 39:e plats, två platser före Swecos vd Åsa Bergman. Plats 77 fick Carina Edblad och på 92:a plats återfinns Gull-Britt Jonasson som i motiveringen benämns “Sveriges okrönta betongdrottning”.

6

BETONG 2 | 2013

som kirunaborna tar till sitt hjärta – ett centrum som stärker Kirunas identitet och som man är stolt över. Min bedömning är att det vinnande förslaget har förutsättningar att lyckas med det, säger Kristina Zakrisson, Kirunas kommunalråd.

| mixat |

Modern arkitekturhistoria DEN 13 FEBRUARI träffade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och civil- och bostadsminister Stefan Attefall ett flertal aktörer till ett gemensamt samtal om arkitektur och bostadsbyggande. Med utgångspunkt i behovet av fler bostäder i storstäderna ställde ministrarna frågan vilka åtgärder mötesdeltagarna skulle vilja se från regeringen de kommande åren för att öka byggandet, samtidigt som den arkitektoniska kvaliteten utvecklas.

– Vi behöver bygga betydligt mer bostäder än vad vi gör idag, men det är samtidigt viktigt att det som vi vinner i tid inte går förlorat i sämre kvalitet. Kommunerna bör lägga mer fokus på stadsplanering än åt att detaljstyra enskilda hus eller planer,

säger civil- och bostadsminister Stefan Attefall.

– Vikten av att se till kvalitet, materials livscykler och mer samverkan över sektorsgränserna är några tydliga budskap jag tar med mig från samtalet, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i en kommentar.

Mötet har diskuterats som historiskt i sociala medier och från Sveriges Arkitekters sida är man väldigt positiva.

– Sveriges Arkitekter ser fram emot fortsättningen på detta samtal.

Vi står redo inför nästa samtal, där vi aktörer tillsammans med ministrarna ytterligare kan precisera vilka åtgärder som är viktiga för att stärka kvaliteten i den byggda miljön, säger Catherina Fored, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter.

Grönt, grått och ungt SVENSK FORMS jurybedömda vandringsutställning Ung Svensk Form får i år ett spännande betonginslag. Markplattan Grey to Green designad av Caroline Brahme gillade juryn eftersom den ”välkomnar asfaltblomman upp till ytan” – De perforerade markplattorna är utformade så att vegetation kan växa i dem och grönskan kan integreras på ett enkelt och flexibelt sätt, säger Caroline Brahme.

Foto: Sasaki Gouwei Yang

Termodeck till Stockholm Toapapper i betong MÅNGA HÖJER på ögonbrynen över Kristina Matouschs tre

konstgestaltningar i Widerströmska huset vid Karolinska Institutet i Solna. Ungefär som tegelstenar har hon travat betongavgjutningar av toalettpappersrullar, så perfekta att det syns att förebilden är av den allra billigaste sorten. På avstånd skapar rullarna ett arkitektoniskt inslag, påminnande om gotiska rosettfönster eller islamisk ornamentik. Kristina Matousch beskriver huset som om det vore en kropp och dess betongväggar som hud.

FÖRST UT I LANDET med att använda Termodeck i bostäder blev Vara Bo-

städer. För det blev de nominerade till Årets Miljöpris 2012. Nu följer Einar Mattson efter när de ska bygga kvarteret Gladan i Stadshagen i Stockholm.

Gladan kommer att bestå av två lågenergihus som tillsammans rymmer cirka 187 bostadsrättslägenheter, en förskola, butikslokaler och garage.

Arkitekter är Rosenbergs och Einar Mattsson monterar husen i egen regi som beräknas inflyttningsklara 2014.

Bakom Termodeck står Strängbetong och systemet både värmer och ventilerar genom att tilluften förs genom håldäckbjälklagets kanaler så att värme och kyla kan överföras direkt till betongen. Systemet beskrevs utförligt årets första nummer av Tidskriften Betong.

BETONG 2 | 2013

7

| mixat |

Blästrad betong i HG7 OSCAR PROPERTIES har precis börjat bygga HG7 i Hammarby Sjöstad i Stockholm. HG står för Hammarby Gård och siffran sju för det antal arkitektkontor som bjudits in. Enligt Oscar Properties har man lyckats hitta ”sju av landets unga och mest nytänkande arkitekter” som är följande: Johannes Norlander Arkitektur, Arrhov Frick Arkitektkontor, Arkitektkontor Dinell Johansson, Andreas Martin-Löf Arkitekter, Hultman Part Vogt, Jägnefält Milton och PAJU Arkitektur och Landskap. Sex bostadshus och en innergård har tagits fram och intressantast ur betongsynpunkt är Arrhov och Fricks kvarter med betongelementfasader där ballasten ska blästras för att få ett robust och tufft uttryck i betongen. www.oscarproperties.se

| anslagstavlan |

Grattis Årets Betongarkitekt!

AV 56 ARKITEKTTEAM har

nu fem valts ut i den fortsatta tävlingen om Kirunas stadshus. En av de fem är Petra Gipp, utsedd till Årets Betongarkitekt 2012 som tävlar tillsammans med Jarmund/Vigsnaes AS. De övriga fyra kontoren som tävlar vidare är Dorte Mandrup Arkitekter, Henning Larsen Architects, HRTB Arkitekter MNAL och Wingårdhs Arkitektkontor.

Ingenjörer är visst empatiska!

EN AV DE mest lästa nyheterna på hemsidan var den att ny forskning visar att ingenjörer är mindre empatiska är andra yrkeskategorier. Det håller dock inte alla våra läsare med om. På hemsidan ställdes frågan: Tror du att ingenjörer är mindre empatiska än andra yrkesgrupper? Av 156 personer svarade 41 procent ja medan 38 procent svarade nej. 21 procent trodde inte det var någon skillnad mellan ingenjörers empatiska förmåga jämfört med andra yrkesgrupper.

SÅ TYCKTE VÅRA Läsare om förra numret: ”Många mörka bilder!” ”Almanackan var fin, men för stor!”, ”Ett av de bästa numren någonsin!”

BETONG 2 | 2013

9

fest Release ra t för vå n e m e c Bas å under p k ö m l a M i juni. n å p e d Malmö på Läs mer a.se cement

Framtidens Under 2013/2014 lanserar vi vårt nya cement, Bascement, som kommer ersätta Byggcement Slite. Vi har nu ett cement med bättre miljöprofil och högre prestanda.

Med Bascement reducerar vi koldioxidutsläppen med cirka 8 procent samtidigt som vi bland annat förbättrar gjutegenskaperna med högre hållfasthet och bättre flytbarhet.

Läs mer om nya Bascement med tidplan för introduceringen på www.cementa.se.

Läs av qr-koden med din smartphone för mer info kring Bascement.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm www.cementa.se Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement

designat

Made in India TEXT: ROGER ANDERSSON, FOTO: WAF

NÄR DE INDISKA fastighetsutvecklarna Ireo öppnade ett 125 kvadratmeter stort säljgalleri i New Delhi i Indien ville de visa vilka material de bygger med. Betong, ballast och armeringsstål blir en oväntad inramning för de arkitektoniskt avancerade projekt de presenterar. Stora betongblock, som avsiktligt gjutits med stora porer för att få effektfulla skuggor från belysningsljuset, delar av utställningen i olika rum. Arkitekterna bakom projektet är Matra architects and rurban planners. www.matra.co.in/

BETONG 2 | 2013

11

| Projektet |

PRAG – tar nya tag med betongen

12

BETONG 2 | 2013

Europas mest hĂĽllbara kontor ligger i Prag, enligt arkitekten Ji Ă­ Hejda.

BETONG 2 | 2013

13

| Projektet |

Prag, du stolta stad. Så full av historia och hopknycklade människor som sakta vecklar ut sig igen. Och betong, visar det sig. Tidskriften Betong tar er med på vandring i den nya betongens stad och presenterar de nya betongarkitekterna.

Text och foto: Roger Andersson

P

rag var Europas tredje största stad, säger Jana Margoldová, när vi korsar Karlsbron på väg från mitt lilla hotell som består av 19 rum i själva Pragborgens mur.

Hon talar hellre om de många hundra åren före Pragvåren 1968 då decennierna av kommunistiskt styre som fick en hel generation att sjunka ner i uttryckslöshet. Till exempel berättar hon att Karlsbron har ersatt Judithbron, en av Europas första stenbroar.

Det var 1172, ungefär 300 år efter Prags grundande.

Fast helst talar hon om betong. Jana Margoldová är ingenjör och redaktör för den tjeckiska tidningen Beton och nu ska hon visa det bästa Prag har att erbjuda.

– Fasaden är gjord i glasfiberbetong, säger arkitekten Jiří Hejda, när vi har gått genom Gamla Stan och har nått stadsdelen Karlin.

Framför oss reser sig Main Point Karlin, ett organiskt format kontor i åtta våningar med 3 000 kvadratmeter per våning. Försäkringsbolaget Vienna Insurance Group med tolv utspridda kontor skulle flytta samman och skapa ett papperslöst huvudkontor med plats för 1 000 tjänstemän.

– En intressant detalj är att parkeringsgaragets bärande struktur inte passar det överliggande husets. Därför har vi ritat in sluttande pelare som en övergång, säger Jiří Hejda.

» Framför oss reser sig Main Point Karlin, ett organiskt format kontor i åtta våningar med 3 000 kvadratmeter per våning...«

Den organiska formen på Main Point Karlin ses bäst från ovan.

14 B e t o n g 2 | 2 0 1 3

Så klart. Ska ett organiskt format hus läggas ovanpå ett lådformat garage måste konstruktören bjuda till.

Estetikens seger över funktionen. Sånt ger pluspoäng.

– Parkeringsplatser är ett krav för att få bygga hus i Prag, så där hade vi inget val, säger Jiří Hejda.

Fasaden består av trekantiga pelare i glasfiberarmerad betong som klär in våningshöga glaspartier. Mycket glas blir det, 1 050 fönster, för att vara exakt.

– Var sjätte pelare i fasaden är bärande, säger Jiří Hejda.

Färgsättningen är grå, svart, vit och terrakotta.

– Vi hittade färgerna i de omkringliggande husen, terrakottan är från takpannorna, säger Jiří Hejda.

Invändigt är det mycket exponerad betong, men det är inget problem, menar Jiří Hejda.

– Personalen bor i betong och är vana vid materialet.

Det är ett idealiskt material, helt återvinningsbart.

Main Point Karlin fick priset för bästa kontor vid MIPIM, Le marché international des professionnels de l’immobilier, i Cannes, fastighetsägarnas årliga mässa.

Om det var för den rikliga betongen, må vara osagt, men det var definitivt för den sinnrika kylningen av den.

Mer om

Main Point Karlin BESTÄLLARE: Ji í Hejda ARKITEKT: DaM KONSTRUKTÖR: AED project ENTREPRENÖR: PSJ BYGGTID: 2009-2011

16

BETONG 2 | 2013

| Projektet |

För att fördela krafterna från det organiskt formade huset ner i det underliggande garaget krävdes en del funderande.

– Under byggnaden rinner ån Vltava, vars vatten vi leder runt i byggnaden. Det är enda kylningen som behövs på sommaren. Kylanläggningen kommer förresten från Swegon i Arvika, säger Ji í Hejda.

Den täta placeringen av betongpelarna i fasaden avskärmar också från solljuset. En helhet som fått betongkontoret att bli platinaklassad enligt LEED:s certifieringsprogram.

– Det innebär att det är det hållbaraste kontoret i Europa, säger Ji í Hejda.

Men något tjeckiskt betongpris blev det inte, trots den internationella uppmärksamheten.

– Juryn var för konservativ, förklarar Jana Margoldová och döljer inte vad hon själv tycker.

I augusti 2002 svämmade Moldau över sina anvisade gränser sen hundratals år tillbaka. Det myckna vattnet hann helt enkelt inte rinna igenom bergpasset längre ner i dalen och stora delar av Prag blev en stor, strömlös sjö.

Jana kunde inte komma till kontoret på en vecka och hade Main Point Karlin varit byggt då hade det stått i meterhögt vatten.

– Nu har vi förberett för översvämning och alla maskiner och reservaggregat står en trappa upp i en betongpool, säger Ji í Hejda.

Vi lämnar Karlin och går tillbaka in i gamla stan,

Inklämt i den funktionalistiska fasadraden ligger ett av Prags intressantaste bostadshus. Den underliggande parkeringen nås via hiss, så någon nedfart behövde inte stjäla utrymme.

BETONG 2 | 2013

17

| Projektet |

Mer om

Bostadshus Lodecka 1

BESTÄLLARE: Municipality Prague 1 ARKITEKT: Petr Burian, DaM ENTREPRENÖR: CGM Czech BYGGTID: 2009-2011 BYGGKOSTNAD: 51,5 miljoner SEK YTA: 3 744 m2

Hörnet skjuter ut en våning upp för att lösa problemet med att hörnet inte är 90 grader.

18

BETONG 2 | 2013

Staré M sto, som var en egen kommun fram till år 1784, då den slogs samman med Nové M sto, den nya staden, som ansågs ny när den anlades på 1300-talet.

Med i den nya kommunen fick även staden på andra sidan Moldau vara, den med Hrad any, borgstaden med slottet.

– Det var en bortglömd plats, säger arkitekten Petr Burian, när vi nått hörnet av Soukenicka och Barvirska och tittar upp mot hans byggnad som 2011 vann Grand Prix of Czech Architects, Tjeckiens motsvarighet till Kasper Salinpriset.

Den öppna platsen har fungerat som skolgård för 1800-talsskolan intill, en ganska svår tomt att göra något av eftersom den ligger i ett hörn där en rad med funkishus möter en 1800-talsbyggnad.

Uppdraget var egentligen bara att sätta tak över barnen när de lekte. De saknade nämligen en gymnastiksal.

– Men med tanke på det centrala läget kändes det bortkastat att inte göra mer av det, säger Petr Burian.

Så vad gör man? Jo, en nedsänkt gymnastiksal, ett parkeringsdäck och så 33 lägenheter ovanpå.

– Lägenheterna hyrs ut till kommunanställda och är små, ungefär 30 kvadratmeter. Tanken är att det ska vara en temporär lösning och att de ska hitta större boende senare, säger Petr Burian.

Lägenheterna nås via en trappuppgång som leder ut i loftgångar, fem våningar högt. Några balkonger finns inte, men väl öppna ytor som kan användas av de boende. Till exempel hänga tvätt, vilket någon passat på att göra just idag.

Väggarna är platsgjutna och beklädda med fasadpanel i glasfiberbetong.

Vid fönsterinpassningar användes sandwichelement.

– De lägenhetsavskiljande väggarna är i platsgjuten betong, men i övrigt är det tegel. Fasaden är sandwichelement klädda med tolv millimeter tjocka glasfiberarmerade betongskivor där jag valt fyra olika grå nyanser för att få den levande, säger Petr Burian.

Och visst lever huset. Ser ut som små kuber som

» Och visst lever huset. Ser ut som små kuber som staplats på varandra, där några saknas här och där...« Gymnastiksalen måste ha solljus, men som tur är inte officiella mått. Tio gånger tjugo meter räckte tomten till och sju meter blev det i tak.

BETONG 2 | 2013

19

Klottret 채r redan klart, framtaget av olika konstn채rer.

20

BETONG 2 | 2013

Komplicerat formarbete för att gjuta bjälklag och pelare.

Även om byggnaden är platsgjuten lyckades man hålla ett byggtempo på 28 dagar per våning vilket gav en total byggtid på tio månader.

» Det är en kub på 75 gånger 75 meter med nio våningar, tre våningar ligger under mark...« staplats på varandra, där några saknas här och där. Ett smakfullt avbrott i den funktionalistiska fasadraden utmed Soukenicka.

Det är dags för lunch. Petr och Jana tar mig till ett ställe som försökt bevara andan från den kommunistiska tiden när staten ägde alla restauranger och bestämde priser och menyer. Då en öl kostade på öret lika mycket var du än beställde den i hela Tjeckoslovakien.

– De har lyckats bevara den dåliga servicen också,

säger Petr Burian och skrattar när servitören går förbi oss för andra gången.

Jana och jag drar vidare mot nordväst, över Moldau bort mot det tekniska universitet där Jana själv tog sin ingenjörsexamen. Ond ej Hofmeister väntar i foajén till det nya biblioteket som han vann den öppna tävlingen med 2001. År 2005 tyckte regeringen att det var dags att bygga och sköt till pengarna som behövdes.

– Det är en kub på 75 gånger 75 meter med nio våBETONG 2 | 2013

21

| Projektet |

I förorten Novodravská i Prag står sen 1970 denna betongskulptur gjord av Vera Janouskova.

Normalisationen

K

ONSTEN I Tjeckien har präglats mycket av politiken. Före 1968 var experimentlustan stor.

Efter kom en period kallad ”Normalisationen”, där toleransen inte var särskilt stor, å ena sidan. Men å andra sidan var möjligheterna desto större.

Enligt lagen skulle nämligen alla statliga projekt, vilket var de allra flesta, avsätta mellan en och fyra procent av budgeten till utsmyckningar. På så sätt höll sig staten väl med skulptörerna och konstnärerna. Men motiven var ofta typiskt kommunistiska, hämtade från familjen, sporten eller arbetet.

De som inte ville pressas in i statens gjutform kallade de flitigt anlitade skulptörerna för ”Sierralister” efter Ford Sierra som var en av få västerländska bilar som då fanns i Tjeckien och som bara de skulptörer med lukrativa statliga beställningar hade råd med.

Skulpturerna från Normalisationen är inte så populära och utsätts ofta var vandalism. Därför har konstnärsgruppen Aliens and Herons gjort en kartläggning av skulpturerna för att lyfta fram deras konstnärliga och inte minst historiska värde. www.vetrelciavolavky.cz

22

BETONG 2 | 2013

ningar, tre våningar ligger under mark, säger Ond ej Hofmeister.

På våningarna under mark har förstås mycket av teknik förlagts, men också ett stort arkiv för böcker.

De som läses minst, antar jag, när jag bläddrar i en gammal teknisk rapport från 70-talet som ger ifrån sig en lätt dammpuff.

– Arkivet ligger mitt i byggnaden, runt om finns parkeringsplatser för 300 bilar, säger Ond ej Hofmeister.

Våningarna 1 och 2 är publika och innehåller café och läsesalar. ”Det saknade vi när jag studerade här”, säger Jana som fick tillbringa väntetiden i korridorerna.

Mer om

Upp till taket krävs det att en vaktmästare följer med och låser upp. Stora luftutsug och lite tekniska installationer får ganska lite av uppmärksamheten när man får se Prag så här lite från ovan med sina mer än 500 torn och spiror. För första gången ser jag också alla de stora förortsområden som ligger på kullarna runt Prag. Ungefär 470 000 av Prags invånare bor i dessa områden, det vill säga 40 procent. Störst är Jižní M sto, ”Södra Stan”, med 80 000 bostäder på nästan 372 hektar.

– Hela biblioteket är en enda stor brandcell för att få öppna ytor, säger Ond ej Hofmeister, när vi står

Nationaltekniska Biblioteket

BESTÄLLARE: State Technical Library ARKITEKT: Projektil Architekti KONSTRUKTÖR: Helika ENTREPRENÖR: Metrostav BYGGKOSTNAD: 457 miljoner SEK BYGGTID: 2006-2008 BETONGMÄNGD: 19 450 M3

BETONG 2 | 2013

23

| Projektet |

Varför inte placera ut belastningsberäkningarna i skala 1:1?

Ond ej Hofmeister visar hur pelarnas placering ger utrymme åt de öppna ytorna.

nere i bibliotekets atrium som mäter 17 x 28 meter och sträcker sig alla sex våningarna upp mot taket.

– Största problemet vid brand är oftast röken och den suger vi snabbt bort genom fläktar i taket. Sen har vi ett rätt avancerat sprinklersystem, säger Ond ej Hofmeister.

»Det är bitumen och vi har överfört belastningsberäkningarna för bjälklaget direkt på golvet.

Det är ju ett tekniskt bibliotek...« Konstruktionsmässigt är de stora spännvidderna på 15 meter som ska klara ett tryck på 10 kN per kvadratmeter värt att nämna. Efterspänd armering i två riktningar krävdes för att få bärkraft i det 300 millimeter tjocka bjälklaget.

24

BETONG 2 | 2013

Betongen får synas genomgående i byggnaden utom på golven.

– Det är bitumen och vi har överfört belastningsberäkningarna för bjälklaget direkt på golvet. Det är ju ett tekniskt bibliotek, säger Ond ej Hofmeister.

vinjett

Vi sätter PROFIL på Sverige Vi sätter PROFIL PROFIL på Sverige Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se

Deltabalk - samverkansbalk för tunna bjälklagskonstruktioner Infästningsteknik för betongkonstruktioner

Modern Betong.

Håller i längden. Över 100 år gammal teknik populärare än någonsin. Från grus till färdig yta på en dag. Dammbind, förstärk, ljusa upp eller färgsätt ditt betonggolv med Mastertop ströhårdbetong.

Sjöflygsvägen 44, 183 62 Täby | 08 – 756 01 00 | mbt@modernbetong.se | www.modernbetong.se

| miljö |

Borgarfjords ombyggnad är under LEEDcertifiering med målet Guld.

Betongstommens andra liv Borgarfjord 3 har förvandlats från en trist kontorsbyggnad med hög energiförbrukning till ett modernt miljöcertifierat multiflex-hus. Betongstommen var i princip det enda som behölls av originalet.

TEXT: MARIA HAGSTRÖM FOTO: AREIM

K

ISTA ÄR ETT av de snabbast växande områdena i Stockholmregionen. Med en stor galleria och många kontorsbyggnader är det en eftertraktad plats för företag.

En av kontorsfastigheterna är Borgarfjord 3.

Den byggdes 1986, var då ett sju våningar högt hus med tegelfasad och synliga betongbalkar.

Men byggnaden har varit problemtyngd. Energiförbrukningen var hög och kontorsmiljön mörk och ineffektiv.

Idag är det tvärtom. Fastighetsbolaget Areim har med hjälp av totalentreprenören Arcona renoverat och moderniserat huset. Det i princip enda som behölls var betong- och tegelfasaden.

–Vi har i stort sett blåst ut hela huset, men vi fattade ett beslut om att återanvända bland annat husets betongstomme, den hade redan bra geometrisk symmetri och form och var i gott skick. Det var onödigt att kasta bort det som var värdefullt i huset och stommen utgjorde en smart plattform för oss att bygga vidare på. Det BETONG 2 | 2013

27

Den tidigare planlösningen med cellkontor gav dålig flexibilitet och ineffektivt utnyttjande av yta. Ombyggnaden resulterade i en öppnare planlösning med plats för fler personer

Mer om

Borgarfjord 3 BORGARFJORD 3 är en kontorsbyggnad som ligger i Kista i Stockholm och hyrs av Ericsson.

Fastigheten ägs av Andersson Real Estate Investment Management, Areim.

Areim grundades 2003 och är fondförvaltare och rådgivare i fastighetsbranschen. De förvärvar, utvecklar och förvaltar fastigheter.

Arcona har på totalentreprenad byggt om Borgarfjord 3 till en energieffektiv kontorsbyggnad.

Fastigheten har miljö- och energiklassificerats enligt LEED och Green Building.

Nästan 1 000 personer arbetar i den 14 000 kvadratmeter stora fastigheten.

» Fastigheten ska vara väldigt energieffektiv.

Den värme som människorna och maskinerna alstrar återvinns i huset...« är en tung och trög betongstomme som vi valt att återbruka som ett lagrande energielement som kan avyttra värme eller kyla beroende på vad som laddas in i den, säger Mattias Bernunger, utvecklingschef på Areim.

Beslutet att behålla stommen handlade också om pengar - det kostar att bygga upp en ny. Dessutom var genomförandetiden i projektet kort, elva månader, eftersom hyresgästen Ericsson ville flytta in så snart som möjligt.

Fastigheten har utvecklats, projekterats, upphandlats och genomförts under en intensiv tid.

– Det var rekordfart tycker vi själva.

Vi var en liten besättningsgrupp och organisation som hanterade det hela från start till mål, med den kompetenta totalentreprenören Arcona och en engagerad hyresgäst. I och med att vi var en väldigt liten grupp kunde vi jobba nära varandra

28

BETONG 2 | 2013

och få till stånd snabba beslut. Då blir det väldigt effektivt och sammansvetsat, säger Mattias Bernunger. rivningsarbete påbörjades uppbyggnaden med bland annat byte till nya, större fönster med bättre energivärden, en nybyggd glasentré och komplett vitslamning av tegelfasaden.

Kontorsbyggnaden har genomgått en totalförvandling inuti. De tidigare cellkontoren har ersatts av så kallat ”multiflex-kontor”. Det innebär att ytorna kan utnyttjas högeffektivt med många människor genom öppna kontorslandskap, samtalsrum, mötesrum med mera.

Miljöpåverkan har varit en viktig del i utvecklingen av fastigheten.

– Fastigheten ska vara väldigt energieffektiv. Den värme som människorna och maskinerna alstrar återvinns i huset.

För att vara energieffektiva har vi valt EFTER TRE MÅNADERS

att bland annat använda kylan på ett bra sätt genom att nyttja husets tröga betongstomme. Luften utomhus nattetid kyler ner den tröga betongstommen, vilket blir som ett ytterligare kylelement dagtid. Det minskar kylförbrukning dagtid på kylbaffar och det ger ett behagligt kontorsklimat, säger Mattias Bernunger.

När det gäller energieffektivitet är betongens energilagrande förmåga unik och kravet på minskad energianvändning är en viktig punkt vid miljöcertifiering av byggnader. Miljöcertifieringar ligger i tiden och Borgarfjord 3 genomgår en LEED-certifiering. Där bedöms bland annat hur man återbrukar material i huset, om man använder FCS-märkt trä, hur man hanterar sopor och material från projektet, att man inte slösar med vatten, värme och kyla. Man tittar också på närhet till kollektivtrafik och grönska, samt trivsel för personal.

| miljö |

Borgarfjord uppfördes ursprungligen med stomme av platsgjuten betong och tegelfasad. Tack vare betongstommen var det möjligt att modernisera kontoret genom ombyggnad istället för att riva och bygga nytt. Hela 95 procent av den befintliga stommen sparades.

Enligt ett poängsystem inom LEED kan man hamna i olika klasser; certifierad, silver, guld eller platina. Det är en långsam process och den slutliga bedömningen för Borgarfjord 3 är inte helt klar, men enligt Areims beräkningar kommer man lägst att hamna i guldklassen.

– Det är få som når platina-nivåerna.

Vi ligger i nivån att vi skulle kunna få guldplakett för det här huset, säger Mattias Bernunger.

Varför är det viktigt med en certifiering?

– Både hyresgäster, fastighetsägare och framtida potentiella fastighetsinvesterare har insett att det är bra med certifierade fastigheter - då vet man att man får en bra produkt. Man vet att fastigheten är grundligt genomgången, det har gjorts ett bra grundarbete och att man tagit ett samhällsansvar. I slutänden innebär det nöjda hyresgäster och personal som job-

Mer om

LEED bar i byggnaden och att vi också gör rätt för samhället, säger Mattias Bernunger.

Certifieringsprocesser kan vara dyra och innebär mycket administrativt arbete, är det värt det?

– Det är en dyr process, men samtidigt är det ett bra samhällsansvar. Det här arbetet har gett en fastighet som drar mindre energi och det ger mindre kostnader på sikt. Fastigheter som Borgarfjord 3 uppskattas och värdesätts också högre vid en eventuell försäljning.

Byggnaden är även certifierad med ”Green Building”, vilket innebär att energiförbrukningen ska ha sänkts med minst 25 procent. I det här fallet har energiförbrukningen sänkts betydligt mer än så.

– Vi vill ta ett samhällsansvar och försöker se möjligheter i problemtyngda fastigheter. Det här var ett lyckat projekt, säger Mattias Bernunger.

LEED är det miljöcertifieringssystem för byggnader som har störst spridning i världen. Certifieringsprocessen går via U.S. Green Building Council, vilket innebär att amerikansk standard används.

Byggnadens miljöprestanda bedöms utifrån områdena närmiljö, vattenanvändning, energianvändning, material samt inomhusklimat.

För varje område finns ett antal kriterier att uppfylla i ett poängsystem.

Maximala poängen i alla versionerna är 100 poäng. Poängfördelningen mellan områdena återspeglar en bedömning av hur stor miljöpåverkan respektive område har.

Fastigheter kan certifieras i olika nivåer: certifierad, silver, guld, platina.

Källa: LEED Sweden Green Building Council

BETONG 2 | 2013

29

Kvarteret Mältaren,

Hammarby Sjöstad

I DETTA KVARTER, som gränsar mot

den trafikerade Hammarby fabriksväg, vänder sig, mot trafiken, en kontorsbyggnad med vackert utformad betongfasad, medan andra delen av kvarteret utgörs av bostadshus vars fasad uppvisar ett reliefmönster med streckfigurer.

Kontorshusets fasad mot Hammarby Fabriksväg består av vita betongelement. Den är indelad i vinklade fasetter av terrazzoslipade element.

Byggnaden är projekterad för stor flexibilitet och vid materialval och tekniska systemval har stor vikt lagts vid ekologiskt hållbart byggande. Den tunga betongstommen utnyttjas för att nattetid lagra kyla, som sedan avges under dagen.

På de intilliggande bostadshusen är det speciellt intressant att studera den fris av betongelement som löper längs fasaden, och som har en relief av ”pictogram” (streckgubbar) utformad av konstnären Lars Arrhenius och utförd i

BETONG

TIPS Sickla gymnastikhall ÅRETS BETONGARKITEKT 2012, Petra Gipp, har tillsammans med Katarina Lundeberg ritat denna enkla och eleganta gymnastikhall som står intill Sickla skola och nära Sickla köpkvarter i Nacka.

Hallen är utformad och utrustad särskilt för elitgymnastik, med sju meters takhöjd, hoppgrop och läktare.

Den används också som gymnastiksal för skolbarnen. Lanterniner i taket ger dagsljus i hallen.

Byggnaden är en tung och sluten volym i vit betong, med urgröpningar för entréerna. Vertikala spår i fasadytan – slumpartat placerade som streckkoder – delar in volymen och integrerar elementskarvarna.

30

BETONG 2 | 2013

I fasaden syns konstnärlig utsmyckning av Mikael Göransson som samordnas med materialet och volymen.

Ytterväggen består av stående byggnadshöga sandwichelement av betong med vitcement i ytan. Den konstnärliga utsmyckningen utgörs av mönster där ballasten frilagts med grafisk teknik.

ADRESS: Gillevägen 5, Nacka BYGGHERRE: Nacka kommun ARKITEKT: Petra Gipp och Katarina

Lundeberg.

BETONGELEMENTTILLVERKARE: Sträng-

betong BYGGNADSÅR: 2010–2011

grafisk betong. Det är tre separata verk: Livsfris, Uppvaktningen och Kärleken.

ADRESS: Hammarby fabriksväg/Torkhusgatan/Lugnets Allé, Stockholm BYGGHERRE: Primula Byggnads AB ARKITEKT FÖR KONTORSHUSET: Rosenberg arkitekter genom Alessandro Ripellino och Kalle Lindell ARKITEKT FÖR BOSTADSHUSET: Torleif Falk BETONGELEMENTTILLVERKARE: Strängbetong BYGGNADSÅR: 2010 PS! När du är i trakterna: Titta också på kvarteret Böljan, Båtbyggargatan 1–7, Rorgängargatan 7–9, som belönades med Bostadspriset 2009 av Sveriges Arkitekter. Huset har platsgjuten stomme med fasad av utfackningsvägg och spännande balkongutformning.

BYGGHERRE: Riksbyggen.

ARKITEKT: KOD Arkitekter ENTREPRENÖR: Peab

Ta en liten betongspaning. Betongföreningens råd för estetik kommer i några nummer framöver att tipsa om byggnadsverk i betong som uppvisar speciella estetiska kvaliteter. Först ut är några byggnader i södra Stockholm.

TEXT: ANITA STENLER

Kynningsrud Prefab är en stomentreprenör.

Kynningsrud Prefab är en stomentreprenör.

Vi projekterar, tillverkar och monterar betong- och smideskonstrukVi projekterar, tillverkar och monterar betong- och smideskonstruktioner som utgör stommen för mängder av olika byggnadstyper. tioner som utgör stommen för mängder av olika byggnadstyper.

Stomentreprenören Stomentreprenören

Kynningsrud Kynningsrud Prefab Prefab AB AB 0522 63 63 63 - www.kynningsrud.se 0522 63 63 63 - www.kynningsrud.se

Investera i framtiden - impregnera nu.

Oavsett om det handlar om impregnering av broar, tunnlar, parkeringshus eller vattentorn: Som betongspecialist garanterar Sto ett varaktigt skydd av de flesta betongkonstruktioner. Vi kan erbjuda ett patenterat djupimpregneringsmedel som uppfyller villkoren enligt EN1504-2 och TK Bro. Produkten hindrar nedbrytning orsakad av vatten- och kloridinträngning.

Den förhindrar den kapillära vattenupptagningen och minskar därmed transporten av aggressiva ämnen och salter in till betongkonstruktionens inre delar. Mer om de ekonomiska och ekologiska fördelarna med gel-teknologi finns på vår hemsida.

Sto Scandinavia AB | tel. 020-37 71 00 | www.sto.se

Fasadjakt i

Herrljunga

Cirka 500 000 ton betongelement lämnar årligen Strängbetongs fabriker.

De mest exklusiva gjuts i Herrljunga där fabrikschef Tomas Kling tar med Tidskriften Betong på en rundtur.

TEXT OCH FOTO: BOEL FERM

BETONG 2 | 2013

33

Element av gråbetong som ska målas innan leverans till Danska Vägen i Göteborg där de blir bostäder.

V

i tillverkar det som syns, exklusiva fasader, väggar och trappor i alla deras former. Fabriken i Herrljunga ligger i framkant vad det gäller trappor. Vi har en ny robotslipning som sparar in på det slitsamma sliparbetetet och mindre personal behövs, säger Tomas Kling.

Han tycker att en av stoltheterna för Strängbetong är att ha levererat element till Friends arena.

– Vi levererade de flesta trapporna och den mörka, slipade fasaden, säger Tomas Kling.

Mycket av betongen pigmenteras och man blandar in olika typer av stenar för att få fram det exklusiva utseendet. Förutom från Sverige importeras olika marmorsorter från Tyskland, Italien, Finland och Norge.

I den bortre delen av fabriken står de olika betongelementen likt monoliter i spännande former och färger. Undrar var alla ska?

34 B e t o n g 2 | 2 0 1 3

Tegel från kulturminnesmärkt hus i kvarteret Magasinet i Göteborg har gjutits om till nya element. I över ett år har Strängbetong hållit på att tillverka dessa element.

Väggelement i bakgrunden ska till kvarteret Magasinet i Göteborg. Teglet från 1914 har återvunnits och plockats ned sten för sten och sedan monterats tillbaka i betongelementen Elementet i förgrunden är målat och ska till Danska Vägen i Göteborg.

BETONG 2 | 2013

35

Slipad terazzo som ska bli fasad på ett sjukhus i Linköping. I förgrunden element med svart tegel som ska bli bostäder i kvarteret Mobilia i Malmö.

Mer om

Strängbetong STRÄNGBETONG har cirka 1 200 anställda, verksamhet på 13 platser i landet och en omsättning på omkring två och en halv miljard kronor.

Strängbetong ingår i den internationella koncernen Consolis med 131 fabriker i 25 länder och totalt 12 000 anställda.

Infärgad betong som ska sandblästras så den liknar sandsten. Elementen ska levereras till kvarteret Riddaren i centrala Stockholm.

36

BETONG 2 | 2013

Från början var företaget Strängbetong en del av Betongindustris verksamhet och blev 1954 ett fristående dotterbolag. 1992 såldes Strängbetong till det statliga Securum och placerades i Securums dotterbolag Addum. Tre år senare köptes Addum av Industrikapitals fond 94.

BETONGELEMENT

MARK & MUR

VA

NATURLIG KVALITET Starka skapar i betong fÜr hus och mark. Ända sedan 30-talet har vüra ledord varit kvalitet, engagemang och ett gediget hantverkskunnande. Med ett naturligt och üteranvändbart material med lüng livslängd bygger vi en hüllbar framtid fÜr oss, vüra barn och miljÜn. Det är vi stolta Üver.

STĂ–DMURAR

FABRIKSBETONG

Läs mer om vüra produkter, koncept och mÜjligheter pü starka.se

ENTREPRENAD

WWW.STAR KA. S E | I N F O @ STA R K A . S E

FAC E B O O K.C O M /STA R KA B E TO N G

| Aktuellt |

Ett lyft för säkerheten Nu finns en teknisk rapport som ger vägledning för lyft och hantering av betongelement. Frågan är högaktuell eftersom en del företag väljer att importera element från länder där säkerhetsnivån kan vara en annan än i Sverige.

Samtliga medlemsföretag i Svensk Betong har ställt sig bakom rekommendationerna i rapporten.

TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: KENT JOHANSSON

S

VERIGE HAR en lång tradition för val av lyftsystem och säkerhetsnivå vid hantering av betongelement vid elementfabrik och byggarbetsplats.

– Det är viktigt att det inte görs avkall på denna säkerhetsnivå i samband med införande av nya regler för dimensionering som numera baseras på eurokodsystemet, säger Gösta Lindström, teknisk chef på Strängbetong och medlem i den tekniska kommitté inom Svensk Betong som utformat det svenska förordet till den europeiska rapport som ger vägledning för dimensionering av lyft av betongelement.

Särskilt viktigt är det i samband med import av betongelement.

– Rapporten ger en nyanserad frihet åt konstruktören att dimensionera lyft baserat på olika förväntade lasteffekter vid hantering. Den fria tillämpningen kan dock resultera i olika säkerhetsnivåer beroende på konstruktörens omdöme och kännedom om förväntad hantering av betongelementet i fråga, säger Gösta Lindström.

Den tekniska rapporten är utarbetad inom den europeiska standardiseringen CEN och synsättet för

38

BETONG 2 | 2013

dimensionering följer eurokodens principer för beräkning av bärförmåga och lasteffekt.

– För att kunna utnyttja denna tekniska rapport, som redan fått en spridning inom EU, har vi från svenskt håll låtit utreda vilka minimikrav som behöver ställas på de koefficienter som styr lasteffekten och bärförmågan, vilka finns tydligt angivet i det svenska förordet, säger Gösta Lindström.

För att underlätta säkerställandet av lägsta säkerhetsnivå vid import har förordet även översatts till engelska.

Inom Svensk Betong har samtliga medlemsföretag som producerar och handskas med betongelement ställt sig bakom rekommendationerna i rapporten.

– Svensk Betong rekommenderar att rapporten läggs som grund för val av säkerhetsnivå vid all hantering av betongelement vid svenska byggarbetsplatser oavsett var elementen är tillverkade. Vi rekommenderar även att entreprenörer och byggherrar ställer krav på tillämpning av denna rapport så att vi får en gemensam miniminivå på säkerhet vid hantering av betongelement, säger Markus Peterson, standardiseringsexpert på Svensk Betong och ordförande i TK 191 och som författat det svenska förordet i rapporten tillsammans med Gösta Lindström.

Mer om

SIS-CEN/TR 15728:2012 DEN TEKNISKA rapporten har beteckningen SIS-CEN/TR 15728:2012 och titeln är ”Förtillverkade betongprodukter – Förankringar för lyft och hantering”. Rapporten som är tillgänglig genom SIS förlag är endast utgiven på engelska men har ett förord på svenska. Förordet innehåller de förutsättningar som behövs för att tillämpning av rapportens anvisningar för dimensionering uppfyller minimikraven för svensk säkerhetsnivå och är utformat av SIS/TK 191, kommittén för Förtillverkade betongprodukter i samråd med Arbetsmiljöverket, Enheten för teknik och marknadskontroll.

Engelska titeln är ”Design and Use of Inserts for Lifting and Handling of Precast Concrete – Elements”.

BETONG 2 | 2013

39

När det gäller fasader är det smart att vara trög Den främsta fördelen med våra tunga fasader är att de

köldbryggor. Resultatet är ett tätt hus med ett jämnt och

har en tröghet för temperaturförändringar som gör att de

skönt inomhusklimat. Det minskar både miljöbelastningen

behåller och magasinerar inomhusvärmen. Tunga fasader

och energikostnaderna. Konstruktionen ger också en

byggs med tjocka sandwichväggar – två betongskivor

ovanligt bra ljudisolering och de tunga fasaderna fungerar

med isolering mellan ger en bärande fasad utan risk för

därför utmärkt även för nybyggen i bullrig stadsmiljö.

strangbetong.se/fasader

Smartare byggande

| betongföreningen |

KORPARNA FLYGER TILL FÖRENINGEN Vi har fått två nya korporativa medlemmar i Betongföreningen. Varmt välkomna säger vi till Abetong och Belstroj! Av en slump visade det sig att de två nya medlemmarna representerar varsin byggprincip.

Abetong bygger med prefabricerad betong och Belstroj arbetar främst med platsgjutning av betong. Nu är vi 57 korporativa medlemmar i föreningen.

TEXT: RICHARD MCCARTHY, FOTO: BELSTROJ OCH ABETONG

Mer om

Medlemskap

FÖRENINGENS ÄNDAMÅl är att verka för den svenska betongteknikens främjande och utveckling.

Korporativt medlemskap ger bland annat tillgång till ett stort nätverk, kostnadsfritt deltagande på studiebesök och seminarier, möjlighet att följa med på inspirerande studieresor utomlands, rabatter (Tidskriften Betong, Betongbyggnadsdagar och rapporter), publicerad logotype och länk på Betongföreningens hemsida, rätt att använda Betongföreningens logotyp i kommunikationen, möjlighet att bjuda in övriga medlemmar till visning av anläggningar/intressanta projekt, ett exemplar vardera av Tidskriften Betong respektive NCR (gäller utsedd kontaktperson).

PÅ ABETONG ARBETAR cirka 530 medarbetare, säljare, projektledare, konstruktörer, ekonomer, operatörer och många andra yrkesgrupper, alla med en sak gemensamt – passion för betong, berättar företagets vd Fredrik Holst. Vi har sedan starten 1951 arbetat med detta utmärkta material på ett framgångsrikt sätt. Våra huvudprodukter är stommar till flerbostadshus och industrier, lantbruksbyggnader och järnvägssliprar. Nyligen introducerade vi ett system för prefabricerade broar på den svenska marknaden och vi bedriver en omfattande internationell licensverksamhet avseende behållar- och spårteknik.

– Varför är Abetong medlemmar i Betongföreningen, frågar jag Fredrik.

– Självklart är vi medlemmar, eftersom vi där kan nätverka och utveckla betongen vidare. Det berikar oss på Abetong som har lång erfarenhet av att bygga med prefabricerad betong.

Tommy Milde är entreprenad-

ingenjör på Belstroj, berätta om ert företag: -Vårt fokus ligger i första hand på betongentreprenader, stomkomplettering och byggservice. Belstroj är ett relativt ungt företag som grundades 2008. Från början var inriktningen byggservice och platsgjutning av betong. Sedan starten 2008 har företaget vuxit kontinuerligt, från fem anställda till över 80.

Förra året och även i år kommer vara två viktiga utbildningsår för hela företaget, för att kunna höja kvaliteten i byggandet och förbättra arbetsmiljön. Belstrojs kunder är total- och generalentreprenörer i Stockholm och Mellansverige.

Varför är Belstroj medlemmar i Betongföreningen?

- Vi vill utvecklas och se till att vi kan ta del av senaste know-how i betongbranschen, bredda kunskapen och dela erfarenheter med andra medlemmar, säger Tommy Milde.

BETONG 2 | 2013

41

Sir Appalot Riddaren av den Roterande Trumman

FILMER

www.betongindustri.se

BetongAppen® Ladda ner vår gratisapp med information om hur

BetongAppen®

teknik

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

» Bakom medelvärdet ligger ju bästa praxis och en god mix av teori och empiri i ledande länder inom området... «

Fler cement ger bättre knutar I VÅRT LAND finns det bara en cementtillverkare. När denna tillverkare lanserar ett nytt cement blir det därför en stor nyhet i Betong-Sverige. För 14 år sedan introducerade Cementa byggcementet som innehöll cirka 15 procent kalkstensfiller. I en artikel i detta nummer presenteras det nya bascementet. Här har andelen portlandcement minskats ytterligare ett par procentenheter vilket också är ett led i att minska cementets miljöpåverkan.

Självfallet är det positivt för oss alla inom betongsektorn. Samtidigt säger företaget att man skall fortsätta att producera byggcement. Stämmer det kommer vi att ha tillgång till fyra svenska cement när vi även räknar in anläggningscement och SH-cement. Jag hoppas att det inte bara kommer att gälla under en kort övergångstid.

Fler alternativ skapar fler möjligheter. Jag tror att man skulle kunna komma ganska långt i sitt miljöarbete enbart genom flera valmöjligheter.

Byggbranschen har på senare tid bara haft tillgång till en armeringskvalitet och i stort sett bara använt två olika betongkvaliteter, en för husbyggnad och en för anläggningar. Idag produceras många konstruktionselement med överhållfasthet. Bjälklagen gjuts med ett högt cementinnehåll för att påskynda uttorkning och golvläggning, men den ökade hållfasthet man får på köpet utnyttjas sällan statiskt. Sedan gjuter man ofta även resten av huset med samma betongrecept trots att många enklare element såsom väggar utan hög belastning skulle kunna gjutas med betydligt lägre hållfasthetsklass.

I anläggningsbyggandet baserar man betongreceptet på täthetskrav, men den höga hållfasthet som följer av det låga vattenbindemedelstalet återspeglas inte alltid i den hållfasthetsklass som används för dimensioneringen. I Nordamerika pågår utveckling av ett regelverk för armerad betong där man utnyttjar armeringsstål med högre hållfasthet. Då kan man minska armeringsarean

utan att minska bärförmågan och den omslutande betongen kan samtidigt göras mindre.

I en notis i Tidskriften Betong för ett par nummer sedan berättade vi om en amerikansk skyskrapa där man valt en serie olika hållfasthetsklasser med sjunkande klasser högre upp i byggnaden där lasterna är mindre.

Jag tror att man skulle kunna reducera koldioxidutsläppen med 30-50 procent ifall man tog fram ytterligare något cement, la till en högre armeringskvalitet och utvecklade ett halvdussin optimerade betongrecept för olika konstruktionselement i olika betingelser.

Få valmöjligheter får mig att tänka dels på gamla Östtyskland, dels på militärtjänsten. I Östberlin kunde man välja mellan en vitgrå eller en kolorerad Trabant. I klädförrådet på F21 Luleå fick man varje måndag frågan om vilken kragstorlek man hade. Jag sa 39-40 och fick en skjorta i 45-46. Visst fick jag plats i den stora skjortan.

Problem blev det först vid Krigsmans erinran då man skulle snygga till sig med slips och uniform. Jag knöt min (och luckans övriga grabbars) slips men det var alldeles för litet hals att knyta slipsen kring. Det blev en stor glipa mellan kragen och halsen.

Likadant är det med betong. Så länge den är oarmerad spelar överhållfasthet sällan någon roll, men ifall betongen är armerad kommer det att saknas armering att knyta ihop sprickorna med. Självfallet skulle flera betongrecept ställa högre krav på entreprenören, men den som kan hantera mobiltelefonens 100-tals funktioner borde väl kunna hålla koll på två eller tre olika betongblandningar i ett och samma bygge?

Johan Silfwerbrand

BETONG 2 | 2013

43

| teknik |

Tuffa betongjobb i tuff villa Privatvilla med exponerad betong är en stor utmaning. Kommunikation och små detaljer från erfarna entreprenörer är nyckeln. Här berättar David Larsson på APJ Betong & Anläggningsteknik om de speciella betongjobben vid en villa på Lidingö.

TEXT: DAVID LARSSON OCH ALF AGGRING, FOTO: DAVID LARSSON, ALF AGGRING OCH ROGER ANDERSSON

I TRADITIONELLA entreprenader konkurrerar entreprenören i huvudsak med tid och pris. Handlingarna ska innehålla en angiven kravnivå som ofta uppnås med minsta marginal efter diverse efterlagningar och andra åtgärder. Moroten för entreprenören är att klara av jobbet så fort som möjligt och därigenom spara kostnader.

Vid det här projektet gick det lite annorlunda till. Den färdiga betongytan blir nämligen synlig både utomhus och till stora delar även inomhus och utgör byggnadens karaktär. Efter formrivning är det klart. Det ställer stora krav på hantverkarna som också behöver mertid och det material som krävs för att lyckas.

Detta medräknades i anbudskalkylen och förklarades för beställaren.

I anbudet redovisades toleranser och andra förutsättningar med hänvisning till bland annat Hus AMA 98. Vid anbudgenomgång redovisades tänkt arbetsgång och övriga förutsättningar.

Därefter kompletterades anbudet med ett förtydligande om utförandet, mer på detaljnivå. Toleransklasser och utförande preciserades och ett tidigare utfört projekt angavs som referens för utförandet.

Formsättning, armering och betongkvaliteter redovisades detaljerat.

Efter beställning av entreprenaden genomförde huvudentreprenören interna

44

BETONG 2 | 2013

möten med hantverkarna och arbetsledningen och gick igenom projektet detaljerat. Frågor och alternativ noterades.

Vid byggstart samlades beställare, arkitekt, byggledare och entreprenör på arbetsplatsen för genomgång och diskussion om utförandemetoder och planering.

Arkitekten visade med bilder och ritningar förväntningarna på den kommande byggnaden. Champagne serverades också eftersom första gjutningen var utförd!

Därefter har, förutom vanliga byggmöten var fjortonde dag, arkitekt, byggledare och beställare varit ute på arbetsplatsen, en eller flera gånger per vecka och träffat hantverkarna och arbetsledningen. Utfört arbete har kommenterats, dokumenterats och kommande arbete planerats.

Löpande har frågor dykt upp, vissa kan tyckas mindre väsentliga, men tack vare att de kommit fram har irriterande misstag kunnat förebyggas.

Betongen i väggarna var SKB C32/40, vilket enligt tidigare erfarenhet ger jämna och porfria ytor.

En utmaning var att gjuta en fem meter hög vägg som trappade ner till golvnivå.

Lockningen av formen gjorde att betongens lyftkraft ville lyfta hela formen, därför var det viktigt att noga förankra den i bottenplattan.

Eftersom betongen är synlig är det viktigt att undvika gjutskarvar. Det går ald-

rig att garantera säkra leveranser, men en kommunikation med betongstationen underlättar så de vet vad som gjuts, i det här fallet estetisk betong. Dröjer leveransen kan man skaka ytan med en träregel så nästa leverans flyter samman bättre.

Alla synliga väggar skulle ha utfasningar. Vi löste det med trälister på 8x21 millimeter som vi oljade med rapsolja som inte ger några fläckar på betongen.

Kanterna rundades någon millimeter med sandpapper och spikades med dyckert i formen. Då satt de kvar i betongen när formen revs. Vi kunde då vänta några veckor så att listerna torkade och kunde tas bort utan att betongen skadades.

MER OM

The 180 meter house

BESTÄLLARE: Privat ARKITEKT Philip Bergerhoff och Daniel Johansson, Byggfenomen ENTREPRENÖR: APJ Betong & Anläggningsteknik BYGGTID: Betongarbetena maj 2012 januari 2013 (hela projektet 1,5 år) BETONGLEVERANTÖR: Skanska BETONGMÄNGD: ca 300 m3

Tre tips från projektet: 1. Förankra formen ordentligt vid lockade gjutningar.

2. För att undvika gjutskarvar i väggarna, se till att säkra betongleveranserna, gjut kontinuerligt och se till att lassen ”flyter” ihop (genom att exempelvis stöta med en regel) 3. Spika lister med dyckert så de blir kvar i betongen. Lättare att lossa.

BETONG 2 | 2013

45

AV MIKAEL WESTERHOLM, PROJEKTLEDARE FOU BETONG, CEMENTA

Nytt cement minskar koldioxidutsläppen Cementas nya produkt Bascement kommer ersätta Byggcement Slite vilket beräknas minska utsläppen av koldioxid vid tillverkning med åtta procent. Här berättar Mikael Westerholm om provningar som gjorts för att garantera att betongens hållfasthets- och beständighetsegenskaper inte påverkas. som föregått introduktionen har Bascementets egenskaper utvärderats vid Cementa Research samt vid forskningsinstitut och högskolor. Utvärderingen har bland annat omfattat cementets inverkan på betongens färska egenskaper, hållfasthetsutveckling och beständighetsegenskaper. Utöver de omfattande laboratoriestudierna har Bascement provats i de flesta applikationer i full skala hos kunder.

Erfarenheterna från både laboratorie- och fullskaleförsöken är överlag goda och Bascement bedöms kunna ersätta Byggcement Slite i alla dess tillämpningar.

Bascement är ett portlandflygaskecement vilket innebär att en del av klinkern ersatts med flygaska, vilket är ett puzzolant material, det vill säga den reagerar med den kalciumhydroxid som frigörs vid klinkerns hydratation varvid en cementliknande gel (kalciumsilikatgel) bildas. Puzzolanreaktionen sker dock betydligt långsammare än klinkerreaktionen varför flygaskan normalt inte ger något bidrag till hållfastheten förrän efter sju dygns ålder. En gynnsam effekt av flygaskan är att den bildade kalciumsilkatgelen ger pastan en tätare porstruktur vilket leder till både högre hållfasthet och förbättrade beständighetsegenskaper.

Bascement har cementbeteckningen CEM II/A-V 52,5 N och består av minst 80 procent klinker, cirka 16 procent flygaska och fyra procent kalkstensfiller. För att få en homogen produkt med jämn kvalitet tillsätts flygaskan i tillverkningsprocessens kvarnsteg.

Då Bascement ersätter Byggcement Slite har målet varit att cementegenskaperna ska vara minst likvärdiga. De skillnader som kan observeras är att Bascement har en något lägre kompaktdensitet, är något mörkare och att hållfastheten vid 28 dygns ålder är högre, se tabell 1. Den högre hållfastheten gör att Bascement hamnar i en högre cementhållfasthetsklass än Byggce-

UNDER DEN PERIOD

46

BETONG 2 | 2013

ment, 52,5 MPa vid 28 dygn jämfört med 42,5 MPa. Vidare är alkalihalten något högre på grund av att alkali tillförs med flygaskan. Trots detta är motståndet mot alkalisilikareaktioner större för Bascement än för Byggcement.

Både laboratorieförsök och fullskaleförsök visar att Bascement oftast ger en mer lättbearbetad betong med lägre vatten- och flytmedelsbehov än motsvarande betong med Byggcement (1, 2). I figur 1 ses exempel på hur konsistensen kan förändras vid byte till Bascement. De förbättrade gjutegenskaperna beror dels på flygaskans runda form som har en”smörjande” effekt, dels på att pastavolymen blir större vid samma cementhalt då kompaktdensiteten är lägre hos Bascement. Det lägre vattenbehovet innebär att doseringen av flytmedel alternativt cementmängden kan reduceras samtidigt som arbetbarheten förblir oförändrad jämfört med Byggcement Slite. Normalt kan doseringen av flytmedel reduceras med 20 till 30 procent. I enskilda fall, beroende av den specifika betongsammansättningen, kan dock reduktionen vara både mindre och större (2, 3).

Betong med Bascement har ett större behov av luftporbildare för att nå en viss lufthalt än motsvarande betong med Byggce-

Egenskap Specifik yta Bindetid Tryckhållfasthet 1d Tryckhållfasthet 2d Tryckhållfasthet 28d Kompaktdensitet Ljushet Alkalihalt (ekv. Na2O)

Bascement 450 1501 21 31 58 3000 28 10

ment Slite. Orsaken till detta är att flygaska alltid innehåller mindre mängder oförbränt restkol som minskar luftporbildarens effektivitet. Men doseringen beror även på luftporbildarens egenskaper och samverkan med andra tillsatsmedel (1). En dubblering av mängden luftporbildare kan ses som ett riktvärde vid byte från Byggcement Slite till Bascement. Trots att Bascement har ett större behov av luftporbildare förefaller det luftporsystem som bildas vara av lika god kvalitet som hos betong innehållande Byggcement Slite (1). De fullskaleförsök som genomförts tyder också på att luften är lika stabil under transport och gjutning.

Tillstyvnadstiden för olika betongkvaliteter innehållande Bascement har bestämts vid olika lagringstemperaturer. I figur 2 visas exempel på resultat för betong innehållande 270 kg cement per kubikmeter betong och vct 0,67. Inför försöken vid lagring i 8ºC styrdes betongens utgångstemperatur till 12°C för att efterlikna de förhållanden som kan råda under de kalla årstiderna. Resultaten visar att slip- och glättningstiderna bör vara jämförbara med dem hos betong innehållande Byggcement Slite. Det stämmer väl överens med erfarenheterna från fullskaleförsök.

Bascement tillverkas med målet att ce-

Byggcement Slite 460 60 21 33 56 3080 30 ,9

Enhet m2/kg min MPa MPa MPa kg/m3 % %

Tabell 1.

Fysikaliska data för Bascement respektive Byggcement Slite.

| teknik |

Figur 1. Konsistens hos betong med olika cementhalter och vct utan tillsats av flytmedel.

Figur 2. Tillstyvnadstider bestämda enligt SS 13 71 26 för betong med Bascement och Byggcement Slite. Cementhalt 270 kg/m3 och vct 0,67. Tillstyvnadstiderna bestämdes vid lagring i 8, 20 och 30ºC. Betongens utgångstemperatur var 12°C vid lagring i 8ºC. För övriga betonger var den 20°C.

Figur 3. Tryckhållfasthet vid ett dygns ålder för betong med cementhalterna 270 kg/m3 (vct 0,67) och 400 kg/m3 (vct 0,46). Gjuttemperaturen var 12°C och provkropparna förvarades vid 8°C fram till provning.

Figur 4. Uttorkningskrympning för betong med Bascement respektive Byggcement Slite vid vct 0,5 och cementhalten 320 kg/m3.

menthållfastheten vid ett dygns ålder ska vara samma som för Byggcement Slite och något högre vid 28 dygns ålder. Provningar i betong visar också att betongens hållfasthet vid ett dygns ålder är jämförbar med den hos betong innehållande Byggcement Slite. Vid låga temperaturen kan dock den tidiga hållfastheten vara något lägre än för Byggcement Slite. I figur 3 visas exempel på ett dygns hållfasthet hos betong som härdats vid 8º C fram till provning.

Betonghållfastheten vid 28 dygns ålder är något högre med Bascement, se tabell 2.

Det beror på att flygaskan reagerar långsammare än klinkermineralen och börjar bidra till hållfastheten först efter sju dygn.

Med Bascement ses även en större ökning av hållfastheten efter 28 dygns ålder än med Byggcement Slite. Denna ökning förefaller vara större både vid lagring i 65 procent relativ fuktighet och vid optimala härdningsförhållanden i vattenbad.

Uttorkningskrympningen hos betong med olika sammansättningar och innehållande Bascement har studerats på Cementa Research. Resultaten från försöken indikerar att det inte är några signifikanta skillnader i krympning mellan Bascement och Byggcement Slite. I figur 4 visas exempel på krympning för betong med cementhalten 320 kg/m3 och vct 0,50.

I en studie som utförts vid Luleå tek-

niska universitet studerades uppkomsten av plastiska krympsprickor vid olika vindhastigheter hos betong med Bascement respektive Byggcement (2). Resultaten indikerade att Bascement var mindre sprickbenäget än Byggcement samt att tiden fram till att första sprickan observerades vara längre. Det ska dock påpekas att det är många faktorer som påverkar uppkomsten av plastiska krympsprickor och att den främsta åtgärden är att förhindra uttorkning i tidig ålder.

Bascement kan ersätta Byggcement i alla exponeringsklasser enligt de förutsättningar som anges i SS 137003. Under den period som föregått introduktionen BETONG 2 | 2013

47

| teknik |

Figur 5. Frostprovning av betong med Bascement och cirka 4,5 % lufthalt vid olika vct. Provningen utfördes enligt SS 13 72 44 i 3-procentig natriumkloridlösning. Mycket god frostbeständighet anses föreligga vid avflagning < 0,10 kg/m3 efter 56 cykler.

har beständighetsegenskaperna frostbeständighet, motstånd mot kloridinträngning och alkalisilikareaktioner undersökts i laboratorieprovningar. Utöver detta har provkroppar placerats ut vid olika fältprovningsstationer i Sverige med syftet att följa beständigheten i marin miljö, tösaltad miljö samt karbonatisering under lång tid. Resultaten avseende frostbeständighet både från laboratorieförsök och efter ett års exponering i fält visar att förutsättningarna att tillverka frostbeständig betong med Bascement är minst lika goda som med Byggcement, se figur 5. En förutsättning är dock liksom för andra cementtyper att betongen har ett korrekt luftporsystem. För att uppnå önskad lufthalt med Bascement måste en större mängd luftporbildare tillsättas än vid användning av Byggcement. Behovet av luftporbildare kan antas variera mer i cement med flygaska på grund av varierande innehåll av restkol, så därför kan det vara lämpligt att fortlöpande kontrollera betongens lufthalt vid användning av luftporbildare tillsammans med Bascement.

Flygaskecement eller tillsats av flygaska i betong ökar oftast motståndet mot kloridinträngning på grund av att askan ger en tätare porstruktur. Mätningar av

Figur 6. Expansion hos bruksprismor med alkalireaktiv ballast vid användning av Bascement respektive Byggcement Slite. Mätningarna utfördes enligt provningsmetoden Rilem AAR2. Om expansionen överstiger 0,25 procent efter 30 dygn betraktas materialet som alkalireaktivt.

kloridmigrationskoefficienten hos betong med Bascement visar att den är jämförbar med den hos motsvarande betong med Byggcement Slite vid 28 dygns ålder.

Motståndet mot kloridinträngning ökar även efter 28 dygns ålder och liksom för långtidshållfastheten ökar motståndet mer för betong med Bascement än med Byggcement. Risken för kloridinitierad armeringskorrosion är sannolikt mindre i armerade betongkonstruktioner innehållande Bascement.

Vissa ballastmaterial, till exempel flinta och mylonit, kan reagera med alkalier i betongens porlösning under bildning av svällande reaktionsprodukter, så kallad alkalikiselsyragel. Alkalikiselsyragelen kan orsaka sprickbildning och därmed öppna upp för andra skadetyper. Det inledande snabbtest som utförts med alkalireaktiv ballast visar att Bascement ger ett bättre skydd än Byggcement Slite. Det framgår av figur 6 där expansionen hos bruksprismor med Bascement är betydligt mindre än med Byggcement Slite. Användning av alkalireaktiv ballast bör trots Bascements bättre motståndskraft undvikas. I de fall där det föreligger risk för alkalikiselsyrareaktioner ger det lågalkaliska Anläggningscementen ett bättre skydd.

I denna artikel har Bascement och dess inverkan på betongs egenskaper beskrivits. Ytterligare information om Bascements tekniska egenskaper och tidplan för introduktionen finns i (4) som går att ladda ner på Cementas hemsida www.cementa.se.

.

Referenser hittar du på www.betong.se

KORT&GOTT BESTÄLLARE: Bascement har en förbättrad miljöprofil och får användas i samma exponeringsklasser som Byggcement.

KONSTRUKTÖR: Artikeln ger information om sluthållfasthet, krymp- och beständighetsegenskaper hos betong med Bascement.

BETONGTILLVERKARE: Får tips om hur behovet av flytmedel och luftporbildare förändras vid byte till Bascement.

ENTREPRENÖR: Får kännedom om väntetid för glättning och hållfasthetsutveckling hos betong med Bascement.

ARKITEKT: Bascement är snäppet mörkare än Byggcement Slite.

Tryckhållfasthet (MPa) Ålder (dygn)

Lagrade i 65 % RF Bascement Byggcement Slite

28 56 91

51 55 57

48 50 51

% ökning 28-91 dygn

11

71

48

BETONG 2 | 2013

Vattenlagrade Bascement Byggcement Slite

55 60 66 91

52 55 57 0

Tabell 2. Tryckhållfasthet vid 28, 56 och 91 dygn för betong med Bascement respektive Byggcement Slite. Provkropparna härdades i 20°C och i 65 % relativ fuktighet respektive i vattenbad. Cementhalt 320 kg/m3 och vct 0,55.

Vi är rätt leverantör - vad du än ska bygga Helprefabricerat eller industriellt platsgjutet, det är frågan.

Hos oss är valet enkelt. Vi har både och. Det är vi ensamma om på marknaden. Vi kan blanda systemen och ge den absolut bästa lösningen. Oavsett vad du ska bygga.

Det är vår styrka.

www.byggelement.se

| Teknik |

Inget byggande fick ske nere från dalen. Lösningen blev temporära pyloner i betong där kablar höll uppe bron tills de båda bågdelarna möttes.

Tjeckiens utdömda bro

Motorvägen mellan Prag och Dresden står beredd att invigas. Allt är klart, till och med bron över naturområdet Ceské Stredohorí, men sedan 2010 har protester mot motorvägen gjort att allt ligger öde. Här berättar konstruktören Milan Kalny om Tjeckiens näst längsta bågbro.

O

TEXT: MILAN KALNY MED FLERA ÖVERSÄTTNING: CATHARINA ODENCRANTS FOTO: ROGER ANDERSSON OCH MILAN KALNY MED FLERA.

är en del av motorväg D8 mellan Prag och Dresden och ligger bland kullarna i det vackra naturreservatet ” eske St edoho i”. När bron byggdes var man därför tvungen att ta hänsyn till de särskilda krav och begränsningar som platsen medförde. De båda parallella, så gott som identiska, broarna bär upp två motorvägsfiler var. Bron är cirka 275 meter lång och bågspannen är 135 meter. Det vackra landskapet som omger bron var en av anledningarna till att valet föll på just en bågbro. Målet var att skapa en elegant

50

PARNOS BÅGBRO

BETONG 2 | 2013

och slitstark konstruktion, som smälter in i landskapet, har låga underhållskostnader och möter kraven på hållbarhet.

Projekteringen av brobygget inleddes redan 1998, samtidigt med planeringen av motorvägen. På grund av förseningar i samband med förhandlingar om markrättigheter och byggtillstånd, kunde bygget inte påbörjas förrän 2008. Under de här tio åren utvecklades betongteknologin och det blev möjligt att förbättra brons urspungliga utformning. Efter samråd med konsulten och entreprenören kunde man använda betong med högre hållfasthet än vad som tidigare var planerat i bågen, farbanan och

pelarna. Detta gjorde att det gick åt betydligt mindre betong och att brons struktur blev både lättare och hållbarare. Som resultatet ledde de genomförda ändringarna till att cementåtgången minskade, vilket i sin tur bidrog till energibesparingar och sänkta koldioxidutsläpp.

Både bågens och pelarnas fundament är gjorda med plattgrundläggning i branta sluttningar. Där vilar de på vittrade klipplager av gnejs och sandsten cirka 3–5 meter under markytan. I de trappstegsformade bågfundamenten koncentreras stora vertikala och horisontella krafter, och därför är fundamentområdet cirka 12–14 meter

långt och 30 meter brett. Pelarfundamenten mellan brofästena och bågfundamenten är försedda med spända jordankare för att stå emot kraften från de provisoriska snedkablarna.

Brofästena är av standardtyp med vingmurar. De har rundade kanter och släntbeklädnad från ett lokalt stenbrott. Både pelarna i sluttningarna och pelarna ovanpå bågen är utformade som murar med dimensionerna 5,5 x 1,1 meter (0,8 meter ovanpå bågen), ytterkanterna är fasade och det finns öppningar under överbyggnaden. Gummitopflager är monterade på de yttersta sidopelarna och på brofästena, medan resten av pelarna har ledade fästen mot överbyggnaden. Pelarnas höjd varierar mellan tio och 31 meter. Pelarna uppe på bågen är upp till 17 meter höga.

Bågen är av armerad betong klass C45/55 med en variabel tjocklek på 1,3 till 2,4 meter och en bredd på sju meter.

Två skivor kopplar samman de sluttande bågytorna med den övre betongplattan.

Bågens axel är rak medan bron har en lätt lutning; skillnaden är som mest ±0,35 meter. Var och en av de båda brofarbanorna, efterspända i längsgående riktning, har två stycken cirka 1,2 meter djupa balkar och är 14,3 meter breda.

Byggprocessen påverkades starkt av platsens speciella villkor. Eftersom bron ligger i ett naturreservat var man tvungen att hålla byggarbetsplatsen så liten som möjligt; den var praktiskt taget begränsad till brons bredd. Aktiviteter och tillträde var inte tillåtna under själva bågen, och tillträdet till bågens fundament var mycket begränsat. Det var därför nödvändigt att dela upp bygget i två nästan helt separata arbetsområden i varsin ände av bron. Ef-

tersom bron skulle byggas symmetriskt krävdes två uppsättningar av all utrustning, både för bågen och för farbanan, vilket innebar ökade kostnader.

Byggprocessen inleddes med bågens fundament och med de högsta pelarna uppe på bågfundamenten. Dessa användes som stöd åt de provisoriska stag som höll bågen uppe under byggtiden. Pelarna göts i en själv¬klättrande form, vilket gjorde att man kunde bygga dem ganska snabbt, i 3,6 meter höga segment. Gjutformarna för pelarna och resten av konstruktionen tillverkades i timmer för att få den rätta arkitektoniska prägeln på betongytan. Sedan gjutformen avlägsnats täcktes betongen med ett PE-membran för att undvika snabb torkning och potentiell sprickbildning.

BÅGEN, SOM I tvärsnitt ser ut som ett upp och nedvänt U, är gjuten i betong av klass C45/55, vilket gav en god balans mellan vikten och belastningstrycket. Armeringsstänger på 40 millimeter i diameter användes i bågens lägre delar. Eftersom bågen göts i konsoler var det nödvändigt att utveckla speciella formvagnar, särskilt lämpade för konstruktion i flera segment.

Segmenten var av varierande längd, de längsta upp till 5,6 meter. En båghalva består av 14 olika segment. Den självgående formvagnen för konstruktionen av bågen togs fram av Peri och Strukturas. Vagnens viktigaste komponenter är de längsgående balkarna utmed betongbågens sidor, sammankopplade med ett par tvärbalkar, som vilar mot det redan färdiggjutna bågsegmentet. Under armeringsarbetet använder man flera olika plattformar för att komma åt gjutformen och för att härda betongen efter det att formvagnen flyttats till nästa

Mer om

Bågbron i Oparno BESTÄLLARE: Road and Motorway Directorate of the Czech Republic KONSTRUKTÖR: Pontex ENTREPRENÖR: Metrostav BYGGKOSTNAD: 1,3 miljarder SEK BYGGTID: feb 2008-nov 2010 LÄNGD: 274,6 m BREDD: 30 m BÅGSPANN: 135 m

gjutställe. Formvagnen är utrustad med hydraulsystem, som gör att den automatiskt kan flyttas till en ny position utan hjälp från kranar och andra maskiner.

Betongblandningens sammansättning krävde särskild uppmärksamhet. Det var viktigt att betongytans hållbarhet var av högsta kvalitet och det var nödvändigt att kunna gjuta segment i olika lutningar. När man göt de nedre segmenten med brantare lutning var man tvungen att använda en av formvagnens vertikala gjutformar. Bågsegmenten utgör en betydande betongvolym, där värmeutvecklingen skulle kunna leda till höga temperaturer inuti kärnan. För att sänka den absoluta temperaturen i kärnan hos enskilda segment och samtidigt minimera temperaturgradienterna mellan kärnan och ytan, utvecklades ett kylsystem för betongen i segmentens kärna. Egenskaperna hos den färska betongen och gjuttekniken, inklusive kylsystemet, prövades med

De estetiska kraven var höga så att bron skulle smälta in i omgivningen.

Särskild uppmärksamhet ägnades åt brons hållbarhet och åt olika sätt att få ner materialåtgången.

BETONG 2 | 2013

51

| Teknik |

Längsgående sektion med pyloner och provisoriska stag. Pylonerna blev upp till 31 meter höga och stack upp 17 meter ovanför bågen.

hjälp av storskaliga modeller som byggdes på plats.

Brons farbana är en kontinuerlig balk med spann mellan 17,5 och 24 meter. I tvärsnitt ser den ut som en dubbel T-form.

Efter att ha utvärderat flera olika utförandealternativ, blev det bestämt att man skulle använda en flyttbar hängställning, med två övre huvudbalkar i stål ovanpå brons farbana. Huvudbalkarna i stål hålls uppe av de färdiga bropelarna med hjälp av ett särskilt stödelement i stål. De längsgående huvudbalkarna i stål är försedda med långa konsoler i änden, vilket gör att ställningen kan flyttas till nästa gjutställe. Gjutformen är fäst vid det tvärgående ramverket, som vilar på de längsgående huvudbalkarna.

När fundamenten och pelarna utanför brobågen var klara började brons farbana byggas parallellt från båda ändarna. Samtidigt göts bågen från fundamenten. De tre spannen som stöttas av pelare utanför bågen bildar ett dragband och gör att man kan resa den tillfälliga pylonen, som användes som provisoriskt stöd åt de färdiga bågsegmenten. Sedan bågen slutits kunde man plocka bort en del av stagen och den flyttbara byggnadsställningen kunde användas för att gjuta farbanan ovanpå bågen. Gjutprocessen måste vara symmetrisk för att undvika allt för höga spänningar i bågen. När enskilda moment var slutförda flyttades utrustningen över till den andra bron.

Ritning över formvagnen.

52

MATERIALÅTGÅNG

TOTALT M 3

PER M2

Betong totalt Betong C35/45 (farbana) Betong C45/55 (bågar) Betong C35/45 (pelare) Betong (fundament, brofästen) Armering Spännarmering Provisoriska stålstag

16 686,0 5 164,4 2 563,2 1 996,1 6 962,3 2 272,6 ton 159,3 ton 156,5 ton

2,025 0,627 0,311 0,242 0,845 276 kg 19,3 kg 19,0 kg

BETONG 2 | 2013

Den komplexa byggmetoden gjorde att arbetet med bågbrons utformning och konstruktionsanalys blev ganska omfattande och komplicerat. Diagnostisk kontroll för att mäta töjningar och termiska fält i specifika sektioner och övervakningsmetoder för kontroll av utförda konstruktioner, föreslogs som en del av en kontinuerlig översyn av byggprocessen. Vid uppförandet av den vänstra bron, som var den första, detaljkontrollerades totalt 13 sektioner av bågen – vid fundamenten, vid krönet, under och mellan alla pelare till farbanan.

Under arbetet med den högra bron skedde endast mindre omfattande översiktliga kontroller. För att mäta töjningen användes 80 ingjutna vibrerande stränggivare med värmesensorer. I varje kontrollerad sektion finns fyra mätare utplacerade. I brosektionen som används som referens finns även en uppsättning värmesensorer utplacerade, både i bågen och i den aktuella sektionen av farbanan. Informationen läses av enligt det fastställda schemat i loggern och vidarebefordras dagligen till beställaren via den integrerade GSM-modulen.

Resultaten från töjnings- och temperaturmätningarna fungerar tillsammans med översiktsinformation om olika byggdelar som en grundläggande källa vid efterföljande geometriska justeringar under byggprocessen och för kontinuerlig utvärdering av spänningar i specifika sektioner.

Den installerade mätutrustningen kommer även att användas för att kontrollera spänningar under belastningstestet av bron. När det gäller långtidsverkningar går det att få fram värdefull information om förändringar i bågkonstruktionen i förhållande till hur betongen krymper och kryper.

I dagarna är frågan om öppnandet av Oparnos bågbro uppe i högsta instans i Tjeckien. Många skulle bli glada om motorvägen kunde öppnas. Inte minst byborna i dalen som skulle slippa all trafik som idag måste ta vägen runt deras bakgårdar.

experten Fråga Experten på hemsidan har blivit så populär att vi i kommande nummer publicerar ett urval av svaren som vi tror intresserar tidskriftens läsare. Våra experter är Oskar Esping, Färdig Betong, Martin Hansson, Sika, och Arne Hellström, egen konsult, fd Strängbetong.

OBS! SVAREN ÄR FÖRKORTADE. MER UTFÖRLIGA SVAR PÅ WWW.BETONG.SE.

Problem med betongPool?

Vi lät bygga en betongpool i Sri Lanka för två år sedan. Vi har saltvatten i poolen som är mycket kalkhaltigt. Vi får väldigt mycket utfällningar och det växer mängder med alger i poolen som lägger sig som en slemmig filt på botten. Borde vi ha en ytbehandling?

Låter det som obalans i fråga om kalk-syra-salt-klor o s v? Vad kan man göra åt algerna? /Katarina

Hej Katarina! Betongen i sig tar inte skada av klorider från exempelvis havs- eller klorerat vatten. Men när man har en armerad betongkonstruktion är klorider något man måste ta hänsyn till vid dimensioneringen (vid val av armeringstyp, täckskikt, tjocklek, vattencementtal, o.s.v.). Har man traditionell armering i denna typ av konstruktion bör man lägga på en lämplig ytbehandling (epoxi, mm). Och har man sprickor bör dessa fixeras och tätas ordentligt. Vad som dessutom kan skada och bryta ner själva betongen i dessa anläggningar är när man pH-reglerar vattnet. Tillverkning av betong bygger på att cementen reagerar med vattnet och bildar hårda och alkaliska kalkföreningar (kalciumhydroxid). Denna alkalitet fungerar som ett basiskt korrosionsskydd för armeringsjärnen. Tränger koldioxid eller sura ämnen in i betongen försvinner detta alkaliska skydd. Så är vattnet surt (lågt pH) är det aggressivt för själva betongen och dess korrosionsskydd av armeringen.

Vill du syratvätta och/eller pH-reglera ditt badvatten bör du kontrollera så betongen och konstruktionen är dimensionerad för att klara detta. Alternativt lägger du på ett väl fungerande tätskikt. Glaserat kakel/klinker förenklar rengöringen och ger en visst ökad motståndskraft/beständighet, men är inte ett fullgott skydd för sura ämnen och klorider. /Oskar Esping

Betongegenskaper med masugnsslagg?

Jag tänkte jämföra om betong med masugnsslagg kan uppnå samma egenskaper som vanlig betong. Vilka betongegenskaper eftersträvar man vid gjutning? Vad står det i standarden? /Anel

Hej Anel! Med tillägg av masugnsslagg kan du förvänta dig en bättre reologi på grund av slaggens mer sfäriska struktur.

Detta kan generera mindre vattenbehov för att uppnå samma konsistens som

54

BETONG 2 | 2013

utan slagg eller bättre flytegenskaper vid samma vattenhalt. För den hårdnande betongen med slagg kan man förvänta sig en högre sluthållfasthet med bara tillägg utan att modifiera cementhalten eller uppnå samma hållfasthet med en reduktion av cement och tillsättning av slagg. I enlighet med EN 206-1 får vi inte tillgodoräkna oss en effektivitet på slagg jämfört med cement av faktorn 0,6 det vill säga slaggens effektivitet är 60 procent av cementfaktorn som är 1,0.

Detta gäller för betongkvaliteter där krav

på vct ställs. Om du endast är ute efter hållfasthet, flytbarhet, kompaktering med mera kan du egentligen modifiera efter eget tycke, tänk på att slaggens reaktivitet är avhängt på tillverkningsprocessen av just denna samt att slaggen är i behov av alkalisk miljö som naturligt uppstår när cement reagerar med vatten under utveckling av Ca(OH)2 eller kalciumhydroxid. Därför bör du alltid ha en viss mängd cement i din betongmix för att utnyttja slaggen till fullo. /Martin Hansson

MARKNADSTORGET

Cemex

importerar och marknadsfĂśr cement i bulk till betongbranschen Telefon: 040 -31 75 50

www.cemex.se

Cemex AB 205 03 MalmĂś

MARKNADSTORGET

Instrument fĂśr betongprovning

ens tryckhĂĽllfasthet

TĂ&#x201E;CKSKIKTSMĂ&#x201E;TARE HAMMARE

Cementa AB, Ă&#x2026;rstaängsvägen 25, Box 47210, 100 74 Stockholm, Telefon 08-625 68 00, Fax 08-753 36 20, info@cementa.se, www.cementa.se Cementa ingĂĽr i HeidelbergCement-koncernen, en av de ledande byggmaterialproducenterna i världen, med kärnverksamheterna cement, betong & ballast och prefabricerade betongprodukter. Koncernen omsätter cirka 83 miljarder SEK och har 46 000 medarbetare i 50 länder.

et.

VIDHĂ&#x201E;FTNINGSMĂ&#x201E;TARE SKIKTTJOCKLEKSMĂ&#x201E;TARE FĂ&#x2013;R KONTROLL AV TAKPLĂ&#x2026;T OCH BRANDSKYDD MM

CPT A/S, Concrete Plant Technology Sigurdsgatan 6 721 30 Västerüs Sverige: Tel: 021-35 70 00 Fax: 021-35 90 10

E-post: kdn@kdn.se

het

gens tryckhĂĽllfasthet

het.

och tryckhĂĽllfasthet ch KTH. Vct = 0,4

sthet

ett krav pĂĽ när ahetsom 0,4 ill minst 1,0â&#x20AC;?. Det boratoriefĂśrsĂśk sĂĽ kan. CBI tolkar oratoriefĂśrsĂśk kan

et ĂĽ

och tryckhĂĽllfasthet KTH. Vct = 0,4

an och

, .

Betongprovning/Certifiering Ackrediterat laboratorium fĂśr betong och sprutbetong. Certifieringsorgan fĂśr fabriksbetong och ballast. vattenfall.se/sv/provning-och-certifiering.htm

ÂŽ DIN LEVERANTĂ&#x2013;R AV PUTZMEISTER

s "ETONGĂ?TERVINNING s )NJEKTERINGSUTRUSTNING s &ULLSERVICEANLĂ&#x2039;GGNING s 2ESERVDELAR TILLBEHĂ&#x161;R

$ # % $

"

&

e r a s g u n j .. . l beto

"

&

!!! "

REFERENSER: KreĂźger H. (1931) De tekniska vetenskaperna. Husbyggnadsteknik, Stockholm

kan

www.svenskbetong.se

ra underlag fĂśr nĂĽgra de enda

Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced high strength concrete slabs, Den 27 februari kommer Mellanrum, en helt ny tidskrift KTH, Inst fĂśr byggkonstruktion, om arkitektur, fĂśr arkitekter och skriven av oss.

Stockholm, ISSN 1103-4270 REFERENSER:

Framtidens byggande

HĂ&#x201E;R SYNS DU.

Boka plats pĂĽ marknadstorget.

HĂśr av dig till Annonshuset pĂĽ 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se fĂśr nĂĽgra

kdn.se

PM Nordic AB | Marieholmsgatan 52, 415 02 GĂśteborg Telefon 031-49 80 90 | info@pmnordic.se | pmnordic.se

Vattenfall Research & Development AB

Det sĂĽ

r de enda

s "ETONGPUMPAR s 4RANSPORTROTERARE s 4UNNELMASKINER s -UR OCH PUTSMASKINER

Kontakt: Jarl Larsson Mobiltelefon: +46 705 46 14 68, Elcem Nordic A/S 2950 VedbĂŚk, Danmark, Telefon: +45 45 66 12 12 Sto Scandinavia AB | www.sto.se

t ett krav pĂĽ när ta thetsom 0,4 minst 1,0â&#x20AC;?. Det till aboratoriefĂśrsĂśk sĂĽ rkan. CBI tolkar boratoriefĂśrsĂśk kan

gra underlag

Maskiner fĂśr betongindustrin...

System fÜr betongrenovering, CERTIFIERAT TILLSATSMATERIAL FÜr hÜgkvalitetsbetong FÜr betongskydd hÜgkvalitetsbetong fÜrstärkning, och golv.

BETONG-

FUKTMĂ&#x201E;TARE

Kreßgerberg H. (1931) De tekniska Krossat och ütervunnet vetenskaperna. material ersätterHusbygggrus. Faktanadsteknik, blad 2003:06.Stockholm Länsstyrelsen i

Stockholms län

!

Hallgren M. (1996) Punching

shear capacity of reinforced Bagheri H. (2006) Prestressed www.byggelement.se

high strength concrete slabs, hybrids of AAC and HPC â&#x20AC;&#x201C; The !

Thomas Rudin, KTH,(Block Inst fÜr byggkonstruktion, BCE Composed Elearkitekt,White Stockholm, ISSNsystem, 1103-4270 ment) building KTH, Inst fÜr arkitektur, Stockholm, Krossat berg och ütervunnet ISSN 1402-7453 material ersätter grus. Fakta-

MARKNADSTORGET

SynkoFlex - fÜr täta gjutfogar

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

EgcoBox sparar energi!

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon

EgcoBox minskar kĂśldbryggan vid balkonger och loftgĂĽngar

SynkoFlex püverkas ej av düligt byggväder!

80, 100 & 120mm stenull

040-947070

Max Frank AB tidigare Rolf Dickman AB

www.rolf-dickman.se

040-947070

Max Frank AB

www.rolf-dickman.se

tidigare Rolf Dickman AB

Effektiva renoveringssystem fÜr att laga och täta betong

Tel 0706-16 60 25 s www.cementor.se s info@cementor.se

- det naturliga valet fÜr självkompakterande betong!

Allt inom städ & betongbranschen

www.nordkalk.se

$ # % $

"

HĂ&#x201E;R SYNS DU.

Boka plats pĂĽ marknadstorget.

HĂśr av dig till Annonshuset pĂĽ 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

&

e r a s g u n j l . .. beto

"

&

!!! "

| Signerat |

Utvald person tycker till OTTO DURING,

CBI BETONGINSTITUTET

RÄTT LIVSCYKEL FÖR ALLA I DE BEDÖMNINGSSYSTEM där produkternas miljöprestanda jämförs är det viktigt att alla produkter har riktiga miljöbedömningar. Annars blir både beställare och leverantörer lurade. En sån uppenbar risk finns när produktspecifika regler för trä för standarden EN 15804 håller på att tas fram.

I regel räknas framtida utsläpp av koldioxid med i dagens LCAmetodik, förutom i några enstaka modeller, däribland brittiska standarden PAS 2050. Den värderar utsläpp av koldioxid lägre om de sker i framtiden och sker de om 100 år värderas de inte alls. I princip samma metod föreslås i EN 15804.

Det finns tre argument till den beräkningen. Jag håller inte med om något av dem.

Det första argumentet är att det stimulerar träbyggande som får en låg värdering av utsläpp från träkonstruktionen vid rivning.

Det gynnar en ökad lagring av bundet kol i träbyggnader upp till 100 år. Men om den lagrade mängden kol i träkonstruktioner är konstant över tiden och förnyas vart hundrade år genom nya konstruktioner och träavfallet förbränns räknas det som en minskning av växthuseffekten vilket inte stämmer med faktiska förhållanden.

Inom traditionell metodik beräknas biologiskt kol varken minska eller öka växthuseffekten eftersom skogens teoretiska upptag är lika med det utsläpp som sker vid förbränning.

Det andra argumentet är att åtgärder mot växthuseffekten måste sättas in genast för att det i framtiden kan vara för sent. Det är dock viktigt att beskriva det vetenskapliga läget så noga det går.

Det kan bli mycket fel om olika aktiviteter får olika bedömningsgrunder. En ökad takt i klimatarbetet är motiverad, men bör enligt min mening inte i ske genom att ändra matematiken utan genom förståelse för risker och en genomarbetad klimatpolicy.

Det tredje argumentet är att dagens enhet för växthuseffekt, GWP100, är den integrerade uppvärmningseffekten under 100 år.

Utifrån det motiveras att utsläpp som ligger utanför 100-årsperspektivet från tillverkningsdatumet inte kan ingå i effektberäkningen och att utsläpp som sker sent inom tidsperioden får en lägre effekt sammantaget över tidsperioden. Men en livscykelanalys innebär normalt att man tittar på hela produktens livscykel och att miljöpåverkan summeras även om den sträcker sig längre än 100 år. Med metoden GWP100 går det alldeles utmärkt att beräkna klimatpåverkan även för utsläpp som ligger utanför 100-årsperspektivet. Tittar vi endast på koldioxid så blir resultatet detsamma oavsett om GWP20, GWP100 eller GWP500 används eftersom 1 kg koldioxid ger effekten 1 i alla metoderna oavsett tidsperspektiv.

Riktiga beräkningar är viktiga för ett effektivt klimatarbete vilket ligger i hela byggsektorns intresse. När varje materialgrupp utvecklar sin egen standard är det alltför lätt att man anammar samma förenklade linje som drivs i den egna marknadsföringen.

Allt under en hatt.

Hos oss på Abetong får du en helhetslösning. Vi samordnar, projektleder och ger dig bra styrning och en trygg ekonomi i dina projekt.

Och kanske det viktigaste av allt – betongens egenskaper som i kombination med vår kunskap och erfarenhet skapar värde för dig.

Läs mer om oss och vår passion för det vi gör på abetong.se

Telefon 0470-965 00 • www.abetong.se

| Teknikmix |

Information frün ingjuten bricka ACT SYSTEM SKANDINAVIA har utvecklat en bricka med RIFD, Radio Frequency Identification, som är en teknik fÜr att läsa information frün transpondrar och minnen. Brickorna gjuts in betongen och pü sü sätt kan till exempel ett element fÜljas till byggplatsen och enklare placeras pü rätt plats. Brickan kan innehülla information om tillverkare och till exempel automatiskt lagra temperatur och fuktighet vid tidpunkten fÜr gjutningen. Information kan sändas och avläsas frün en handterminal pü en meters avstünd. www.act-system.no

Bredare betongskruv frün Fischer FISCHER HAR filat lite pü sin betongskruv och kommit pü fyra nyheter: HÜgre gänga gÜr att betongskruven skär in djupare i betongen, ribbor under den integrerade brickan pü skallen fÜrenklar demontering, ny ytbehandling som ger en hÜgre motstündskraft mot korrosion och en integrerad bricka som gÜr att infästning kan gÜras snabbt även om fixaturen har stÜrre hül. www. fischersverige.se

3Ă&#x161;KER DU LABBUTRUSTNING FĂ&#x161;R "%4/.' OCH "!,,!34

Portabel vidhäftningsmätare KARL DEUTSCH NORDISKA lanserar nu ett nytt instrument fÜr vidhäftningsmätning, Elcometer 506. Vidhäftningsmätaren är portabel och avsedd fÜr test av skikt med en dragkraft pü upp till 50 MPa. Instrumentet finns med büde analog och digital avläsning. Adaptrar med snabbkoppling gÜr det mÜjligt att mäta med provkroppar pü 14 mm, 20 mm samt 50 mm. En verifieringsenhet fÜr kontroll av instrumentet finns som tillbehÜr. www.kdn.se

3KAKAPPARATER 3IKTAR 6Ă&#x160;RMESKĂ&#x152;P

6Ă&#x152;GAR &UKT TEMPERATURMĂ&#x160;TARE 6Ă&#x152;GAR &UKT TEMPERATURMĂ&#x160;TARE 4RYCKPRESSAR KPRESSAR

Slingrigt formad fog MODERN BETONG presenterar rĂśrelsefogen Signature med S-formad

+UBFORMAR ,UFTHALTSMĂ&#x160;TARE 3Ă&#x160;TTMĂ&#x152;TT ORMAR ,UFTHALTSMĂ&#x160;TARE 3Ă&#x160;TTMĂ&#x152;TT

5TRUSTNING FĂ&#x161;R MATERIALPROVNING 3 ,Ă&#x152;NGEBERGSGATAN s 6Ă&#x160;STRA &RĂ&#x161;LUNDA

4EL s WWW KONTROLLMETOD SE

bana. Enligt tillverkaren fÜrbättrar det arbetsmiljÜn fÜr truckfÜraren eftersom dunk och slag minskar dü trucken üker Üver gjutskarvarna och risken blir mindre att gjutskarvarna fÜrstÜrs. Det gür ocksü att Üka hastigheten pü trucken och använda hürdare hjul med lägre rullmotstünd. www.modernbetong.se

Ac c pT EpT Ab A E LT b E LT Ac

LIVSKRAFTIG LIVSKRAFTIG

LIK IG IG RD RD VÄ I K VÄ L

I I OM OM

SA SA

ÄLLÄLL M H M H ET ET

cE

JÖ JÖ

EKON EKON

Innovativ lösning för hållbar återvinning av restbetong.

Innovativ lösning för hållbar återvinning av restbetong.

Systemet omvandlar kemiskt 1 m3 betong till 2200 kgomvandlar torr ballast av hög1kvalitet.

Systemet kemiskt m3 betong till 2200 kg torr ballast av hög kvalitet.

MIL MIL

Returned Concrete with Zero Impact Returned Concrete with Zero Impact

HÅLLBAR HÅLLBAR

den kreativa byggtidskriften 2/2013 2/09

E D E N V I K

Betong

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

2 2