Tidskriften Betong 3 2013 by Tidskriften Betong

V BY I ÖK GG A SE R M KT ES OR T I N!

E D E N V I K

NR 3/Juni 2013 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

HÅRDA HANDSKAR nks tar form Världsklass!

TOYO ITO VINNARE

Underkänt!

TRAFIKVERKET LUGGAS

Miljövinst!

SILOR BYGGS OM

www.betong.se/ BETONGGALAN NÄRMAR SIG/ BASCEMENTET HAR EGEN BLOGG / NY EXPERT SVARAR/ NYHETSBREVET VARJE VECKA/ ÖVER 600 BESÖKARE PER DAG

STRUX

Innovativ armering med syntetisk makrofiber

Grace Construction Products Sprutad STRUX-betong ger effektiv kvalitetsbeläggning i Helsingfors tunnelbana.

ireo.se

STRUX® är den nya tidens armering för golv, platta, bjälklag och prefab. Den fungerar också perfekt för sprutad betong, som i Helsingfors tunnelbana, där STRUX ersätter armeringsnät och stålfiber. Höga mekaniska egenskaper i kombination med ökad produktivitet och eliminerad risk för framtida rostrelaterade sprickor gör makrofiberarmering till det självklara valet för modern gjutning.

www.graceconstruction.com

042-16 78 00

| innehåll |

nr 3/Juni 2013

Nya Karolinska i Solna

ARTIKLAR & REPORTAGE 10 Utblick | Bauma Tidskriften Betong besöker världens största byggmässa i München.

12 Projektet | Nya Karolinska Solna Sjukhuset tar form med egen betongfabrik.

22 Granskat | Trafikverket under lupp Riksrevisionen kritiserar Trafikverkets upphandlingar. Tidskriften Betong kräver svar.

26 Miljö | Silona får nytt liv Runt om i Sverige står en massa tomma betongsilor. I Vadstena byggs de om till bostäder.

33 Arkitektur | Grattis Toyo Ito! Årets Pritzkerprize tilldelas japanen Toyo Ito. Följ med till hans kontor och slingrande byggnader.

6 Mixat

Helix årets bygge och återvunnen betong i håldäck.

26 Silor i betong

Ska silobyggnaderna bevaras och byggas om eller ska de rivas? I VARJE NUMMER!

TEKNIK

4 Ledare

54 Fråga Experten!

46 Fem sätt att undvika sprickor

Är det acceptabelt med sprickor i nya balkonger och hur undviks kalkutfällningar? Våra experter hjälper till.

På CBI-dagen presenterade fem föreläsare metoder att undvika sprickor i betong.

Politiker som med stora ord förespråkar trä är inte helt pålästa. Chefredaktören har frågat dem.

6 Mixat Hampbetong för Norden och Finja årets storskojare.

40 Betongföreningen Betongföreningens nya ordförande, Mats Öberg, NCC, vet hur entreprenörerna ska lockas till föreningen.

57 Signerat

48 Sex höjdpunkter från ACI:s vårmöte

De nya prestandadeklarationerna för betongprodukter är inte tillräckliga. Det hävdar Douglas Wallding på Nordcert.

Vår teknikredaktör Johan Silfwerbrand har varit i Minneapolis i USA och hämtat hem sex internationella höjdpunkter.

58 Teknikmix

50 Betong som tål explosioner

Dränbetongen är tillbaka och betong med biprodukter från biobränsle är på gång.

En ny doktorsavhandling beskriver metoder för dimensionering av konstruktioner utsatta explosionslaster.

BETONG 3 | 2013

ledare

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG & BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

» Har jag sagt så? Jag är ingen byggexpert, men jag har mina rötter i skogen och är väldigt fascinerad av byggande i trä...«

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

UTGES AV

Träturné utan kunskap

BETONGFÖRENINGEN Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@formkult.se

REDAKTIONSRÅD Alf Aggring, Philip Bergerhoff, Christer Carlsson, Sten Forsström, Hans Hedlund, Arne Hellström, Alva Hult, Kjell Larsson, Åsa Lehto, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin och Sigrid Zenger.

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Fredrik du Rietz fredrik.d@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Uppsalavägen 13 763 41 Hallstavik Telefon: 073-656 09 03, 08-559 216 50 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

riksdagsledamoten Ola Johansson har varit på bostadsturné, som han kallar det i sin blogg. Många städer betades av och även en hel del trähus. ”Betong har fortfarande användningsområden, exempelvis inom anläggning, men träet är överlägset i bostäder”, skriver han. Jag blev förstås nyfiken och kontaktade Ola Johansson som förklarade att han som politiker är teknikneutral och att han inte på något sätt är tekniker. Men. Han kan se att trä har fördelar som lägre vikt och annat. Hur han fått den kunskapen? Jo, genom de tekniker som han mött på sin turné. Annars är det ur ett klimatperspektiv han uttalat sig om att trä är överlägset. Trä är en växande råvara som har ett kretslopp, det har inget annat byggmaterial, enligt Ola. Jag frågar honom om han har läst några livscykelanalyser som gjorts angående byggmaterial. Det har han inte, men jag får gärna skicka honom. I Falun fick Ola Johansson sällskap av partikollegan Mats Dahlström, byggnadsnämndens ordförande i nämnda stad. ”När man skall bygga klimatsmart så är trä det absolut bästa materialet. Här gör vissa fel ibland och väljer det sämsta tänkbara byggnadsmaterialet som är betong”, säger Mats Dahlström i en tidningsintervju. Hur har han kommit till den slutsatsen? ”Har jag sagt så? Jag är ingen byggexpert, men jag har mina rötter i skogen och är väldigt fascinerad av byggande i trä”, säger Mats Dahlström. På frågan om vad han grundar sitt uttalande på svarar han ”på Leif Gustavssons forskning vid Mittuniversitetet”, en forskning som enligt IVL Miljöinstitutet bygger mer på ”potential än sannolikhet”. ”Med andra data och metodval kan träets påstådda miljöfördelar försvinna helt och hållet”, hävdar IVL Miljöinstitutet. I Ola Johanssons fotspår tog även en del tidningar upp ämnet. Bland annat Gästrikslands tidning där Bo Pettersson skriver på ledarplats att man ska byta ut trä mot betong. En journalist tar ställning. Nyfikenheten tar vid igen. ”Jag är ingen vetenskapsman, jag är ledarskribent”, svarar Bo. Men lite påläst är han. På professor Leif Gustavssons forskning vid Mittuniversitetet. I nr 3 2011 gjorde jag en djupare granskning av Nationella Träbyggnadsstrategin och argumenten bakom den. Den finns även på vår hemsida. Det är en kunskapsbank som tagit flera månader att ta fram, en granskande journalistik som håller. Och som säkert skulle fått något journalistpris om den publicerats någon annanstans. Läs den, dela den, skicka den till alla som behöver veta. Ola, Mats och Bo har redan fått den…

DEN CENTERPARTISTISKE

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Roger Andersson, chefredaktör

ISSN 1101-9190

TRYCKERI

Saxat Klippt & skuret

ÅTTA.45 Karlsrogatan 2, 170 56 Solna

OMSLAGSBILD Nya Karolinska i Solna Foto av Kent Johansson

BETONG 3 | 2013

av mitt liv har kretsat kring betongprodukter, jag hoppas kunna bidra med lite nytänkande.” Gull-Britt Jonasson, ny i BI:s styrelse. ”STÖRRE DELEN

”DET FINNS ETT enormt behov av betong i samhällsbyggandet, jag ska fortsättningsvis undvika att såga andra material i debatten.” Ola Johansson svänger kappan på Facebook.

mixat

DEN RÄTTSPSYKIATRISKA anläggningen Helix utanför Flemingsberg i Stockholm har utsetts till Årets Bygge av Tidningen Byggindustrin. Totalt nominerades 20 byggnader över hela Sverige, däribland Friends Arena och Artipelag på Värmdö. Förutom betong i stommen har Helix en hel del exponerad betong.

- Vårt mål är alltid att jobba nära våra kunder och det har varit högt i tak för att säkerställa att kraven på säkerhet och arbetsmiljö kunde kombineras med en arkitektonisk utformning av högsta klass, säger Anna Espling Rolf, ansvarig arkitekt på BSK Arkitekter. Helix har förutom utmärkelsen Årets Bygge

Mixade nyheter från betongvärlden

även uppmärksammats utomlands för att ligga i framkant vad det gäller framtidens vårdbyggnad. BSK Arkitekter vann den internationella arkitekttävlingen år 2006 och utgick tidigt från den senaste forskningen inom psykiatrisk vård. Den 1 december 2012 flyttade verksamheterna in.

Grisigt i Kalmar

Svalare cement för miljön

NU SKA KALMAR få sitt eget designade väghinder. Efter en folkpar-

VÄRLDENS STÖRSTA cementtillverkare, Lafarge utvecklar just nu ett cement med 25-30 procent mindre koldioxidutsläpp än portlandcementet. Projektet, som började 2010, kallas Project Aether, och ska presenteras den 31 augusti 2013. Då har man gjort två framställningar i fabrik av klinkern kallad Aether clinker och gjort provningar med betong som tillverkats med det nya cementet. En av fördelarna med det nya cementet är att det kan framställas under lägre temperaturer än portlandcementet, 1 225-1 300 grader mot 1 450 grader.

tistisk motion har nu kommunen nappat och utlyser en konstnärstävling om betonggrisar, skriver Barometern. Uppdraget är att utforma en unik Kalmargris i betong. En jury kommer att ta fram tre förslag som allmänheten sedan får tycka till om. Allmänhetens röst ska sedan vägas in när juryn utser vinnaren och motivering. Kalmargrisarna ska inte användas som trafikavstängning utan vara trivselhöjande och en del av den offentliga konsten. En vinnare beräknas kunna presenteras i augusti.

BETONG 3 | 2013

| mixat |

Estlands bästa betong utsedd SJÖFARTSMUSEET I TALLIN har utsetts till Estlands bästa betongbyggnad. Priset delas ut årligen av estländska betongföreningen, Concrete Association of Estonia. Sjöfartsmuseet är en ombyggnad av det som anses vara världens första betonganläggning, en del av Peter den Stores sjöfästning byggd 1916-1917. Hangarerna kunde rymma ett plan med ett vingspann på 30 meter och var därmed världens första armerade betongskalkonstruktion i ett så stort format, 109 gånger 36 meter. Först på 1930-talet hittar man motsvarande konstruktioner ute i övriga världen.

Hampbetong redo för Sverige NU KAN ÄVEN hampbetong vara ett alternativ på den nordiska

marknaden. Det visar en doktorsavhandling vid SLU gjord av Paulien de Bruijn. I Storbritannien och Frankrike har man redan under flera år använt hampbetong till husbygge med goda resultat. Det är de träliknande delarna av hampastjälken, skävorna, som används i hampbetong tillsammans med kalk som inte kräver lika höga temperaturer vid framställning som cement. – Hampbetongens hållfasthet räcker inte för att använda som lastbärande konstruktion, men en bärande stomme av trä kan användas i kombination med hampbetong, säger Paulien de Bruijn, som presenterar sin doktorsavhandling mer ingående i nästa nummer av Tidskriften Betong.

Hermodskurs botar arbetsbrist FÖR ATT RÅDA bot på den stora bristen på arbetsledare inom anläggningsbranschen startar Hermods yrkesskola en ny utbildning till Arbetsledare inom mark och anläggning till hösten. Utbildningen kommer hållas i Stockholm. Den vänder sig till personer med ett par års erfarenhet inom väg och anläggning och som siktar på att bli arbetsledare eller entreprenadingenjörer. På två år läser de studerande kurser inom både anläggningsteknik och projektledning, samt gör ett halvårs praktik. – Den långa praktikperioden gör att man kommer in i jobbet redan innan man tagit examen. I tidigare utbildningar har vi sett att många studenter blir rekryterade direkt av sina praktikplatser. Det sparar rekryteringskostnader för företaget och snabbar upp vägen till ett arbete för den studerande, säger Åsa Plesner, utbildningsledare för utbildningen.

April! April!

DEN 1 APRIL var en helgdag vilket gjorde aprilskämten något färre än vad

de brukar. Men som vanligt kunde Finja inte låta bli. För två år sen lovade de betala tillbaka till kunderna genom att gjuta in pengar i sitt produktsortiment och förra året lanserade de betongblock via sms. I år hade de med hjälp av modern nanoteknik fått fram en osynlig vägg. Speciellt arkitekterna kommer gilla den, tror Finja, eftersom byggnaderna kommer smälta in i den omgivande miljön så bra. Produktutvecklingen var inga problem då de kunnat ha fabriksvisningar utan att någon sett de osynliga väggarna och kunnat stjäla idén. Finja varnar dock för att lastning på bil måste följa samma säkerhetstänkande som en vanlig betongvägg. Det är lätt att lura sig!

BETONG 3 | 2013

| mixat |

Återvunna håldäck EN STUDIE UTFÖRD av studenter från Högskolan i Borås

visar tydligt att håldäck producerat med återvunnen betong ger en klar miljövinst i förhållande till produktion med stenkross som ballast. Det är företaget Kynningsrud Prefab som under ett par veckors tid låtit tre studenter från Högskolan i Borås göra en jämförelse mellan håldäck som produceras med återvunnen betong och håldäck som istället enbart produceras med stenkross som ballast. Studien visade tydligt att håldäck med återvunnen betong är en klar miljövinst för företaget. Studien visar att trots transporten till och från krossningsanläggningen gör Kynningsrud Prefab en miljövinst i att återvinna betongen tillbaka in i produktionen istället för att lägga betongen på deponi eller framställa ny ballast. Denna kunskap kan användas i marknadsföring av produkterna och ger ytterligare ett incitament till att öka användningen av återvunnen betong.

Betongvolymen skruvas ner BETONGVOLYMERNA till infrastrukturprojekt sjönk med 24,8 procent under mars jämfört med samma månad förra året. Det visar Svensk Betongs betongindikator, som bygger på dagsfärska uppgifter lämnade av medlemsföretagen i Svensk Betong. Betongvolymerna till husbyggande sjönk inte lika kraftigt, minus fyra procent slutade det på. – I regeringens vårbudget finns en omfördelning av medel så att 700 miljoner kronor ytterligare frigörs för Trafikverket för ökat järnvägsunderhåll under 2013. Det återstår att se om det har någon effekt på betongproduktionen under året, säger Malin Löfsjögård. vd Svensk Betong.

Havsand i maskineriet

BYGGANDET AV KINAS högsta byggnad, Ping’an International Finance Center, har stoppats enligt Epoch Times. Anledningen är misstankarna om att havssand har använts vid betongtillverkningen. Havssand kan innehålla höga kloridhalter som gör att armeringen korroderar. Enligt uppgifter har Shenzhens största betongleverantör fått sin yrkeslegitimering indragen. Havssand är betydligt billigare än flodsand, vilket inbjuder till illegala leveranser till betongfabriker. Ping’an International Finance Centers byggnader i centrala Shenzhen omfattar ett område på totalt 459 187 kvadratmeter och allt planeras vara klart 2015. Den 115-våningar höga byggnaden kommer att bli 660 meter hög, med ytterligare fem våningar under jord. När byggandet stoppades hade redan 80 meter byggts. – Att använda havssand under kontrollerade former är i sig inget problem . Vi använder havssand på några av våra fabriker, men måste då säkerställa att den inte har för höga halter med klorider, säger vår expert på hemsidan, Oskar Esping på Thomas Concrete Group.

| anslagstavlan |

Vinnaren är… ÖREBRO! SPÄNNANDE! Det blir Örebro som blir först ut i vår serie av betongspaningar i sex av landets städer. Så blir det när ni läsare får välja genom att rösta på hemsidan. Hoppas ni även bidrar med lite tips om vad ni vill se i Örebro. Nu pågår röstningen om vilka de andra fem städerna blir.

Madonnan vid vågen FRÅN DIANA ANDERSSON i Delsbo har

vi fått denna vackra madonna som finns att betrakta i Bollnäs. Diana är konstnären bakom och har gjort konstverket av fiberbetongen Emaco S88C. Totala vikten är på sex ton.

4,1 det betyget fick förra numret i vår läsarenkät!

Inte fullt så gammal… På hemsidan uppmärksammade vi nyligen att arkitekten bakom S:t Görans gymnasium i Stockholm, Léonie Geisendorf, blivit äldre. Det har hon, fast inte så många år som vi sa. Hon har fyllt 99 år och vi väntar på 100-åringen ett år till.

BETONG 3 | 2013

| Utblick |

Störst, vackrast och bäst på Bauma Bauma i München hålls vart tredje år. Inte ens de 15 mässhallarna i Messe München rymmer den utan formtillverkarna Doka och Peri får bygga egna hallar på uteplanen bland alla betongfabriker och lyftkranar. Tidskriften Betong var på plats under två dagar. TEXT OCH FOTO: ROGER ANDERSSON

ED 530 000 besökare från över 200 länder är Bauma världens största byggmässa. Pendeltåget har två olika stationer och det gäller att välja rätt om man är bland de 3 420 utställarna från 57 olika länder och ska till sin monter. Annars blir det långt att gå. Är man journalist på besök kan man dock börja från vilket håll som helst. Efter några timmar med engelskan är det skönt att komma till de svenska företag som finns på plats. Golvförädlarna HTC slipar betong på utegården och Aquajet klyver betong med vattenstråle i hall A. Scanmaskin från Lindome har ställt upp sina röda maskiner i monter A1/424 och längst fram står värstingen, slipmaskinen Scan Combiflex 1000RC, med en slipdiameter på en meter och med sex sliphuvuden och radiostyrning som gör att föraren kan tömma stoftavskiljaren medan maskinen är i drift. Den kan slipa 300 kvadratmeter per timme och kostar 320 000 kronor. Ungefär fyra stora hallar är fyllda med betongrelaterade företag. Motorsågar som klyver betong, element med inmonterad belysning och matriser som enkelt och snyggt gjuter murar med håligheter. Nederländska Bosch Beton har just köpt världens största betongblandare. Det är en motströmsblandare från Haarup med 6 000 liters trumma som mäktar med 4 000 liter betong per sats. Motorn har en effekt på 160 kW, men

BETONG 3 | 2013

kan levereras med en på 180 kW. Då kan man få 4 500 liter betong. Världsrekordet kan slås, alltså. Finesser finns, som en oljekonverter, som gör att blandaren kan startas med betong i om det blir ett strömavbrott. Det finns också två tömningsluckor som gör att två roterbilar kan parkera samtidigt. Där finns tid att spara. Priset i grundutförande ligger på 200 000 euro. Dag två är lite sömnig på Bauma. Men så är det lördag och slutet på en veckas mässa. Sen kanske regnet hjälper till lite. Mr Sarang Acharya från Mumbai i Indien har dock inte mattats av veckan som gått. Han är engagerad, bjuder på Coca-Cola i montern och berättar om varför formtillverkaren Meva är bättre än de andra. De har polypropylen i sina formar som enkelt kan repareras och därför håller för 1 000 gjutningar. Han vill absolut att jag kontaktar honom när jag kommer till Mumbai. Företaget Qaver, en blandning av de engelska orden quality och pave, har uppfunnit ett mätinstrument som direkt avgör kvaliteten på en marksten. Stenen vägs, mäts och i samma stund fås ett värde på genomsläppligheten både i ytan och underifrån. Finns i två varianter med olika mjukvara och kostar då 20 000 respektive 40 000 euro. Företag med elementtillverkare som målgrupp har en egen hall där de visar sina maskiner i fullskala. Utsättningsrobotar som med finmotorik greppar

upprättstående armeringsstänger och armeringsrobotar som spottar ut byglar på löpande band. Pressavdelningen bjuder på mackor med korvar och brieost. De italienska journalisterna är många och låter nästan lika mycket som den engelska grand, old journalistladyn som tappat bort sin mobiltelefon. Tre sorters öl finns att välja på. Bättre än på Nordbygg. Blir först lite förvånad att varken Doka eller Peri finns med i utställningshallen bland de andra formtillverkarna. Ännu mer förvånad, men av motsatt skäl, blir jag när jag kommer ut på utomhusplanen bland landskapen som Hitachi, Volvo, Hyundai och de andra fordonstillverkarna byggt upp. Där tornar två stora provisoriska hallar upp sig med stora loggor från Peri respektive Doka. Peri bjuder på tygkasse som man sen ser överallt på området. Som oberoende journalist slänger jag kassen efter att ha ätit upp den garnerade pepparkakan som låg i. Caterpillar och Komatsu har var sin inomhushall. Liebherr har egen betongfabrik på plats och bjöd på den bästa showen när kranföraren Mattias lyckades manövrera en öppnad flaska vin genom luften och hälla upp i ett glas på ett bord med vit duk. Naturligtvis finns många betongbilar på plats, stora och nylackade. Men Mercedes har den snyggaste. Den skulle jag vilja ha på parkeringen hemma. Då skulle killen med mercacabben blekna.

en Tidskrigftpå Beton a i Baum en Münch

Övre vänster: Mattias från Liebherr fyller vinglas med stora kranen. Övre höger: Mercedes får priset för snyggaste roterbilen. Mitten vänster: Mevas formar som enkelt repareras. Mitten höger: Scanmaskins värsting. Nederst: Största betongblandaren i världen.

BETONG 3 | 2013

Runt 2 000 yrkesarbetare och tjänstemän arbetar med att bygga NKS. Därmed är byggarbetsplatsen bland de största i Europa.

BETONG 3 | 2013

| Projektet |

Friska fläktar av betong När det 320 000 kvadratmeter stora Nya Karolinska Solnaprojektet utvecklades tog det bara 15 månader från ett blankt papper till ett kontrakt. Det måste vara något av ett världsrekord för ett så stort mångmiljardprojekt. Idag är projektet, kallat NKS, en av Europas största byggarbetsplatser. TEXT: MARGARETA REDLUND LANINGE FOTO: KENT JOHANSSON

är stor men trång. Armeringsstationen för bockning och klippning är därför utlokaliserad till Järva och upplagen för gjutformarna finns på Ekerö. De tio elektroniskt styrda tornkranarna och mångfalden mobilkranar vittnar om storleken på projektet. Kranarnas master tecknar sig väl mot horisonten och som tillfällig besökare på bygget undrar man hur kranförarna klarar av att inte slå in i varandras kranradie. – Kranarna ”pratar” med varandra med hjälp av ett antikollisionsskydd. Dessutom har kranförarna daglig kontakt med varandra och vet när lyftning av laster ska ske, förklarar Martin Strömberg, projektchef för mark och betong på Skanska. Vi sitter i ett trevligt platskontor och gör intervjun. Bodetableringen är stor. Bodarna är staplade på varandra i fyra plan kring en ljusgård med stomme av betong och ger plats åt säkerligen ett hundratal tjänstemän och yrkesarbetare. Fler bodetableringar finns på området med totalt närmare 400 bodar, alla målade i Skanskafärgen mörkblått. Martin Strömberg var en av de första på byggarbetsplatsen för att göra markarbeten, sprängning och bygga transportvägar. På NKS talar man inte om etapper utan benämner de olika byggnaderna med faser. Martins ansvarsområde spänner över samtliga faser och just nu är det i fas 6, byggnaden för laboratorium och forskning, som Martins styrkor har sin största verksamhet. Totalt uppförs fem fastigheter, varav två sjukhusbyggnader KS ARBETSPLATS

med tillsammans 600 patientsängar. Byggkostnaden ligger på 14,5 miljarder kronor. Runt hela NKS går en kulvert på en kilometer i två plan för fjärrvärme, fjärrkyla, gaser med mera. Därtill kommer ett rörpostsystem byggas in för att snabbt och enkelt kunna transportera laboratorieprover. BYGGSTART FÖR NKS skedde sommaren 2010 och

kommer att pågå till hösten 2017. Totalt byggs 320 000 kvadratmeter BTA, vilket är lika mycket som 24 Hötorgsskrapor. Entreprenör är konsortiet Skanska Healthcare som består av Skanska Sverige och Skanska UK. Beställare är Stockholms läns landsting. NKS är inte bara en av Europas största byggarbetsplatser med sina nära 2 000 anställda yrkesarbetare och tjänstemän utan även världens största OPS-sjukhus (Offentlig Privat Samverkan) och Sveriges första. Projektet har handlats upp som ett OPS-avtal mellan Landstinget och projektbolaget Swedish Hospital Partners, som ägs av Skanska och Innisfree som ska driva sjukhuset under 30 år. Vad som ska hända med befintliga Karolinska universitetssjukhusets lokaler är ännu inte klart. Mottot med sjukhuset är att sätta patienten i fokus. Det innebär ett nytt sätt att tänka. Patienten får eget rum med dusch och toalett. Läkare och annan expertis kommer till patienten och gör sina undersökningar i stället för att den sjuke ska rullas iväg till något undersökningsrum. Synsättet ger lugnare, och förhoppningsvis snabbt tillfrisknande patienter, och begränsar smittspridningen. BETONG 3 | 2013

| Projektet |

Eftersom Skanska Sverige bygger NKS tillsammans med Skanska UK finns många britter på arbetsplatsen. Skanska UK har byggt ett antal sjukhus och har stor kompetens som tas till vara på NKS. De är dessutom duktiga på säkerhetsfrågor och har bidragit en hel del till NKS säkerhetsarbete. – I Sverige jobbar vi något annorlunda än i England. Vi ger gärna våra yrkesarbetare stor frihet att utföra arbetet på det sätt de vill för att utveckla deras kreativitet och engagemang. Engelsmännen däremot föredrar att ha mer rutiner och beskrivningar för arbetena. Att vi i NKS-projektet har en blandning av det svenska och engelska arbetssättet är en tillgång, säger Martin Strömberg. Varje morgon samlar han sin personal för att gå igenom dagens jobb. Arbetet har sedan projektets start bedrivits tolv timmar per dag alla dagar i veckan och detta är ett sätt att hålla alla informerade om vad som händer. – På morgonmötena går vi också igenom logistik och säkerhetsfrågor. Samtidigt får alla tillfälle att komma med frågor och synpunkter, vilket är bra för lagarbetet, säger han. DET ÄR FLER än britter och svenskar som jobbar på

NKS. Över 30 nationaliteter finns representerade däribland polacker och tyskar vilket kan ge upphov till vissa språkproblem. Tjänstemännen har emellertid engelska som officiellt språk, vilket underlättar kommunikationerna. Det utländska inslaget märks också i matutbudet. Det finns en svensk korvkiosk, en take-away för thaimat och maträtter färdiga för mikron att välja mellan. Arbetsplatsen är mer välstädad än de flesta byggen. Betongbjälklagen är rensopade, avfallet ligger i särskilda behållare, gipsskivorna prydligt buntade. Det är en medveten strategi, dels blir arbetsplatsen trivsammare, dels minskar risken för olyckor. Bygget är även en grön arbetsplats med koll på maskiner, avfall, elförbrukning med mera. Ett annat exempel är att av de 300 000 kubikmeter berg som sprängts har merparten krossats på plats och återanvänts för återfyllning. På så sätt har antalet transporter kunnat minskas med hela 29 000. Målet med NKS är också att anläggningen ska miljöklassas enligt de båda miljösystemen LEED och Miljöbyggnad. – Det är en häftig arbetsplats att vara på. Jag ser varje dag hur projektet växer och ideligen händer det något. Det roliga är alla kulturer som samsas på arbetsplatsen, det är lite spännande, säger Martin Strömberg, innan han ska iväg på veckans samordningsmöte med säkerhetsfolk, representanter för delprojekten och dem som har hand om logistiken.

BETONG 3 | 2013

Betongbilarna går i skytteltrafik dagarna i ända för att försörja arbetsplatsen med betong.

| Projektet |

Snurrande betong Betongtillverkningen är minutiöst planerad. Materialleveranserna likaså. Ett jämnt transportflöde med just-in-time är ett måste när NKS, Nya Karolinska Sjukhuset i Solna, byggs. TEXT: MARGARETA REDLUND LANINGE FOTO: KENT JOHANSSON

på Skanskas betongfabrik för NKS. På det 2 500 kvadratmeter stora fabriksområdet samsas den mobila fabriksbyggnaden med betongbilar, materialleveranser och bulkbilar. Dessutom måste lagren av naturgrus och bergkross få plats liksom de tre silona. Leveranserna sker mycket tätt. När en betongbil fått sin last av betong och kör i väg kommer genast nästa bil. Däremellan kommer lastbilar med allehanda material. När det är som värst kan 20 betongbilar på en och samma dag köra från fabriken till NKS olika gjutställen av bjälklag, väggar, pelare och golv. Men av dessa kan bara två vara samtidigt vid betongstationen, resten ska vara ute och snurra på bygget. – Logistiken är det allra svåraste. Materialflöden måste fungera med just-in-time-leveranser annars blir det kaos, säger fabrikens produktionschef Stefan Assarson, Skanska. Skanskas betongfabrik ligger alldeles till höger efter det att man kommit över Solnabron mot Karolinska institutet. Den syns knappt mellan alla bilar och materiallager. Det som syns mest är tre silos för anläggningscement, byggcement och kalkfiller och de blå bodarna där blandarmaskinisterna och arbetsledning håller till. Det är inte lätt att ta sig in på området. Securitasvakter håller reda på besö-

ET ÄR TRÅNGT

BETONG 3 | 2013

kare och lastbilar, dirigerar och hjälper till rätta. Totalt för hela sjukhusområdet handlar det om runt 400 in- och utleveranser av material. Dagligen! Inte undra på att logistiken kring alla leveranser måste vara minutiöst planerade. Arbetsinfarterna får inte blockeras, det går inte att skicka ut betongbilar hur som helst. In- och utflödet av alla materialtransporter måste hålla ett jämnt och naturligt flöde och följa de regler NKS satt upp. Skanska har fem betongfabriker i Stockholmsområdet varav den mobila vid NKS är en. Härifrån går dagligen i snitt 40 betonglass. Projektet har tre egna betongbilar och två betongpumpar tillgängliga sju dagar i veckan tolv timmar per dag. Är det extremt många gjutningar en dag, ja då tar fabriken extern hjälp. – Av all betong vi tillverkar i fabriken går merparten till sjukhuset. Resten transporteras till andra Skanskabyggen och externa kunder. Orsaken till att NKS vill ha en egen betongfabrik på byggarbetsplatsen är att vi kan erbjuda säkra leveranser, säger Anna Norlén, avdelningschef för Skanskas betongfabriker. Planeringen i betongfabriken är rigorös. På eftermiddagen dagen före vet alla vad som ska levereras dagen därpå, vilka betongkvaliteter och i vilka mängder. Trots det är fabriken mycket flexibel. Kommer det en kund som samma dag vill öka den beställda mängden betong med några kubikmeter så gör man det.

– Vi löser alla problem. Ingen kund ska bli utan betong även om det är snäva tidsmarginaler. Vi är som en glasskiosk, där kunden genast kan få sina önskemål uppfyllda, säger Stefan Assarson lite skämtsamt. Även materialtransporterna av cement, kalk och ballast måste planeras noga. Det går inte att komma hur som helst. Materiallagren fylls på dagligen och det gäller att hela tiden ligga med välfyllda lager. Om något material skulle ta slut blir det kaos. Det får bara inte hända och absolut inte under en helg då det kan vara extra svårt att få tag på mer material. Stefan Assarsson älskar sitt jobb. Han har ingen byggbakgrund utan har kommit in ”bakvägen” i betongbranschen. Egentligen ville han bli journalist, skriva och plåta, och gick därför en mediautbildning. Men när chansen kom att jobba på Skanska och börja på laboratoriet med betongprovningar blev han fast. Han avancerade till blandarmaskinist och är nu produktionschef för betongfabriken vid NKS med ansvar för produktion, ekonomi, arbetsmiljö och liknande. Ytterligare fem man arbetar i fabriken som driftledare, blandarmaskinist och lastmaskinist. Vi gör intervjun inne på platskontoret i en av de blå bodarna. Innan intervjun tar Stefan Assarson fram en pärm med säkerhetföreskrifter. En genomgång, en signatur och sedan är jag fullärd. Jag vet vart jag ska gå om något händer, vilka skyddsregler som gäller och att jag måste

| Projektet |

Mer om

Skanskas betongfabrik NKS BETONGBESTÄLLARE: Skanska Healthcare KAPACITET: 70 kubikmeter betong per timme MEST LEVERERADE BETONGSORT: Robust anläggnings-SKB MOBIL BETONGFABRIK: Super Cobra 120

BETONG 2 | 2013

Stefan Assarson och Joakim Gardelius kollar på bildskärmen att betongblandningen blir rätt.

bära varselväst och bygghjälm, glasögon, skyddskor och handskar. Cementdammet är oundvikligt och gör de svarta byxorna gråvita, inne i laboratoriet görs dagliga provtagningar för att säkerställa betongens konsistens, kvalitet och hållfasthet. I ballastlagret rasslar transportbandet, som med sin flygande vägning exakt anpassar mängden ballast till rätt betongsort. Fabriken vid NKS tillverkar så gott som enbart självkompakterande betong, en robust anläggnings-SKB, som är en avancerad produkt att tillverka. Men det är den betong beställaren Skanska Healthcare vill ha. Den är bra för arbetsmiljön, kräver ingen vibrering och är kostnadseffektiv. Den är också smidig att jobba med och ger lägre värmeutveckling, vilket minskar risken för sprickbildning. Cementhalten är dock hög och för att blanda betongen måste cementmängden

vara exakt rätt, vilket i sin tur kräver en blandarmaskinist med fingertoppskänsla. – Vi har aldrig kört så stora mängder robust anläggnings-SKB på så kort tid som här åt NKS, säger Stefan Assarson. Han är inte ensam om att sakna byggbakgrund innan han började på Skanska. Blandarmaskinisten Joakim Gardelius är i samma sits. Han är utbildad ortopedtekniker och ville göra något annat. När chansen kom för två år sedan att utbilda sig till blandarmaskinist tog han den. – Det är ett fantastiskt roligt jobb. Ingen dag är den andra lik. Det spännande är att betongen är ett så levande och oförutsett material. Jag kan köra ett och samma recept hela dagen och så plötsligt händer något utan förklaring. Betongen kan separera, bli för trög eller något liknande. Allt detta ser jag i en monitor. Dessbättre går det fort att åtgärda, säger han.

Att blanda tre kubikmeter betong med tvångsblandare går snabbt. 60 sekunder, sedan är allt klart. Fabriken har kapacitet för 70 kubikmeter i timmen och en normal dag tillverkas drygt 40 lass. Betongfabriken är en sju år gammal mobil fabrik som tidigare fanns vid Aitikgruvan i Norrbotten innan den för två år sedan flyttades till NKS. Fabriken har få slitdelar jämfört med tidigare modeller, vilket är en fördel. Modellen är en Super Cobra 120 och kommer från finska Tecwill. Fabrikens underrede består på nio hopfällbara stålramar. På dessa placeras färdiga enheter för själva fabriken och levereras med lastbil. Efter det att intervjun gjordes har betongfabriken flyttats för att ge plats åt NKS blivande patienthotell. Fabriken levererar dock fortfarande betong till NKS.

Betong i nya banor www.graphicconcrete.com

GCPro™ Kockums Park, Malmö

| Projektet |

Höjdbrytande fjällbetong Fjällpanel av betong. Så kan innergårdarnas fasader för Nya Karolinska Sjukhusets, NKS, totalt fem byggnader beskrivas. De vita, nästan porfria betongelementen ger ett elegant intryck och gör att byggnaderna ser lägre ut än de egentligen är. TEXT: MARGARETA REDLUND LANINGE FOTO: KENT JOHANSSON

NKS olika fastigheter går det åt mycket betong, både platsgjuten och i prefab. Med egen betongstation på området går gjutningarna av grunder, golv och väggar smidigt och leveranserna kommer just-in-time. För prefabdelen finns flera leverantörer till NKS. Contiga har levererat stommarna till de två sjukhusbyggnaderna och Skanska Stomsystem till byggnaden för laboratorium och forskningsavdelning. Skanska Stomsystem och Finja har dessutom tillverkat fasadelement för områdets fem byggnader som tillsammans omfattar 8 000 kvadratmeter fasadyta. För två av innergårdarna ville arkitekten White Tengbom Team ha en fasad på de 13 våningar höga byggnaderna som tonar ner höjden och ger en fin skuggeffekt. Lösningen blev fasadelement med en liggande fjällpanel kombinerade med släta element och glaspartier. Det var höga krav på elementen. De skulle tillverkas av vit betong och vara så släta och porfria som möjligt. Dessutom krävde entreprenören Skanska att elementen skulle vara absolut torra vid leveransen. – Detta innebar att vi fick jobba med extra torr betong. Eftersom tillverkningen skedde under vintern fick elementen ÖR

BYGGANDET

Innergårdarnas fasadelement påminner om fjällpanel. De är gjutna med vit betong och levererades väl uttorkade till arbetsplatsen.

BETONG 3 | 2013

Mer om

NKS

BESTÄLLARE: Stockholms läns landsting ARKITEKT: White Tengbom Team KONSTRUKTÖR: Skanska Teknik och Ramböll INSTALLATIONER: Sweco och ÅF ENTREPRENÖR: Skanska Healthcare BYGGKOSTNAD: 14,5 miljarder kronor YTA: 320 000 kvadratmeter BYGGTID: 2010 - 2017 VÅNINGAR: Upp till 12 våningsplan, varav 1-2 källarplan med parkering, ANTAL RUM: ca 8 000 OPERATIONSSALAR: 36

BETONG 3 | 2013

Arbetsplatsen är trång och logistiken runt materialtransporterna är svårplanerad.

torka i 30 dagar i rumstemperatur inomhus. Därefter plastades de in för att förbli torra ända till monteringen, berättar Gull-Britt Jonasson, vd på Finja. Skanska och Finja har använt samma gjutformar i den bemärkelsen att när Finja var klar med sina åtaganden av 500 element köpte Skanska formarna och göt ytterligare 500 element. Ungefär samtidigt som Finja fick ordern på elementen, värd 20 miljoner kronor, hade Finja just investerat i en ny produktionslinje för tillverkning av bjälklag i sin fabrik i Katrineholm. Hal-

len var klar, men produktionslinjen var ännu inte installerad. Så när fabriken i Katrineholm gjutit elementen lagrades de i den tomma produktionshallen och fick den torktid de behövde. Precis som med alla andra materialleveranser till NKS var det planering på minuten när elementen skulle levereras. Inte för tidigt, inte för sent. Utan, precis som på golfbanan, exakt tid var det som gällde. Finja svarade även för monteringen så att elementen stod i rätt montageordning på lastflaket för att arbetet skulle gå så fort som möjligt.

Modern Betong. Håller i längden. Över 100 år gammal teknik populärare än någonsin. Från grus till färdig yta på en dag. Dammbind, förstärk, ljusa upp eller färgsätt ditt betonggolv med Mastertop ströhårdbetong.

Sjöflygsvägen 44, 183 62 Täby | 08 – 756 01 00 | mbt@modernbetong.se | www.modernbetong.se

| Granskat |

Totalt fel –TRAFIKVERKET TAS I ÖRAT Mer väg och järnväg för pengarna. Det var förhoppningen bakom Trafikverkets ökade satsning på totalentreprenader. Men det kan bli tvärtom, visar en granskning av Riksrevisionen. Trafikverket och regeringen får skarp kritik – men vidtar inga särskilda åtgärder med anledning av rapporten. TEXT: MARIA HAGSTRÖM ILLUSTRATION: SOFIE MARKLUND

ÖP AV VAROR och tjänster för cirka 40 miljarder kronor varje år gör Trafikverket till en av Sveriges största statliga beställare. Myndighetens upphandling av vägar och järnväg är därför viktiga för att få mer infrastruktur för pengarna. Trafikverkets senaste upphandlingsstrategi innebär bland annat en ökad användning av totalentreprenader. Tanken var att uppnå högre produktivitet - mer väg och järnväg för pengarna. Men det kan bli precis tvärtom, enligt Riksrevisionen, som har jämfört vägoch järnvägssträckor som byggts med totalentreprenad med sträckor med utförandeentreprenad. Riksrevisionen skriver i sin rapport »Trafikverkets upphandlingar av vägar och järnvägar« att upphand-

BETONG 3 | 2013

lingsstrategin framstår som riskfylld och saknar empiriskt stöd. – Men Trafikverket och regeringen har inte tagit tillvara på resultaten, trots att vi är de enda som har undersökt frågan och gjort mätningar, säger Torbjörn Stenbeck, revisionsdirektör på Riksrevisionen, som menar att det på längre sikt finns risk för ineffektivitet, minskad kvalitet och ökade livscykelkostnader. Rapporten publicerades i juni förra året. Fortfarande har inte några större åtgärder vidtagits med anledning av rapporten. Trafikutskottet anser att det är anmärkningsvärt att man inte tagit resultaten på allvar. – Man måste vidta åtgärder när kostnader fortsätter att stiga och det hotar den infrastruktur som vi har beslutat om i riksdagen att vi ska bygga. Man har gått

| Granskat |

över mer och mer till den här samarbetsformen i upphandlingar utan att det har stöd för att det faktiskt ger billigare projekt, säger Anders Ygeman (s), ordförande i Trafikutskottet. Men Trafikverket anser, trots rapportens resultat, att man får ut mer väg och järnväg för pengarna genom totalentreprenader. Att Riksrevisionen utfört en mät-

stora projekten har gått bättre än kalkylerat, säger Per Sjöstrand. Han poängterar att Trafikverket inte ska använda enbart totalentreprenad. – Vi menar att 50 procent på totalentreprenad och 50 procent på utförandeentreprenad är en bra mix. Inom industrin har totalentreprenad funnits länge och har

» Man måste vidta åtgärder när kostnader fortsätter att stiga och det hotar den infrastruktur som vi har beslutat om i riksdagen att vi ska bygga...« ning som visat att det inte ökar produktiviteten lägger Per Sjöstrand, chef för Stora projekt på Trafikverket, inte stor vikt vid. – Man har tittat på gamla projekt. Man kan inte jämföra vägar idag mot vägar för många år sen. Det har blivit en otrolig förändring. Deras mätning är inte vetenskaplig, säger han. Så vilka vetenskapliga grunder bygger ni er upphandlingsstrategi på?

– Vi kan se att när totalentreprenörer tävlar om lösningar får vi bättre förslag än om vi gör dem själva. Då tycker vi att det är bättre. Hur mycket vetenskap det bygger på är svårt att mäta. Vi tycker att vi ser bevis på det här hela tiden och många av de senaste

MER OM

Riksrevisionens slutsatser – Trafikverkets strategi att öka volymen totalentreprenader har bristande empiriskt stöd. – Totalentreprenader har inte lett till högre produktivitet. – Den ökade satsningen på totalentreprenader gynnar större företag och missgynnar mindre. Nya och utländska entreprenörer missgynnas av den praxis som utvecklas kring standardavtalens tillämpning. – Uppföljningen av upphandlingarna har varit bristfällig – Trafikverket har inte uppnått tillräcklig konkurrens. I varannan upphandling uppnås inte tre konkurrerande anbud. – Regeringen har varit för passiv och okritisk. Riksrevisionen har mätt produktiviteten i Trafikverkets senast öppnade väg- och järnvägssträckor som byggts med totalentreprenad. Dessa har jämförts med utförandeentreprenader under samma tidsperiod, 2007–2011.

BETONG 3 | 2013

fungerat utmärkt. Det är bara anläggningssektorn som är kvar i utförandeentreprenad, säger Per Sjöstrand. Finns det något i rapporten som gjort att Trafikverket vidtagit några åtgärder?

– En del i rapporten är relevant. Vi skärper rapporteringen och kommunikationen till regering och departement, säger Per Sjöstrand. och uppföljning är något Riksrevisionen lyfter fram som en brist och regeringen anklagas för att vara passiv. – Det är inte första gången Riksrevisionen kritiserar regeringen och Trafikverket, tidigare Banverket och Vägverket. Det har skett en del positiva saker, till exempel metodutveckling och kunskapen att veta hur dyra projekt ska bli. Men den negativa kostnadsutvecklingen har inte brutits. Och om man ska hårdra vad regeringen säger är det att ”de gör det som behöver göras”. Men om vi fortsätter i den här utvecklingen kommer vart femte infrastrukturprojekt inte att bli av, säger Anders Ygeman (s). Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd säger att man sedan tidigare har vidtagit en rad åtgärder, till exempel att regeringen 2009 tillsatte Produktivitetskommittén och att det inom Trafikverket sedan 2010 bland annat pågår PIA-projektet, som båda tar fram förslag för ökad produktivitet.

FRÅNVARON AV FORSKNING

Om ni gör allt som behöver göras, varför bryts inte kostnadsutvecklingen?

– Historiskt sett har kostnadsutvecklingen och tidsplanen varit ett betydande problem vid stora infrastrukturobjekt. Men genom ett aktivt arbete och ekonomistyrning blir allt fler projekt färdiga under budgeterad kostnad och före utsatt tid. Den senaste prognosen är att stora projekt färdigställs till tre procent lägre kostnad än budgeterat. Det betyder inte att vi är färdiga utan arbetet fortsätter såväl inom regeringen som hos myndigheter och bransch, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Väderstads 583 invånare behöver inga nya bostäder och heller inga silor.

Nytt liv för

laNdsbygdeNs skyskrapor Spannmålssilos i betong har länge varit viktiga landmärken i jordbruksbygder. Men tiden har hunnit ikapp dem. Många rivs. Andra byggs om och får helt nya funktioner. TEXT OCH FOTO: KRISTIN MÖRCK

BETONG 3 | 2013

| miljö |

ÄDERSTADS nedlagda spannmålssilo är populär. Kanske inte så mycket bland ortens invånare som bland dess kråkor. De balanserar i hundratal längst uppe på betongrören och blickar ut över det platta östgötska landskapet. Då och då tar de en gemensam flygtur över byn, slår sig ner på någon av de omgivande åkrarna och återvänder sedan till sitt utkikstorn i samlad trupp. Silon från 1961 är kanske inte vacker, men den ger den lilla lantbruksorten med sina 600 invånare en speciell industriell karaktär. Med sina 18 rör reser den sig över ortens villabebyggelse. Sedan dag ett har silon varit ett viktigt landmärke. Den som kommer körande på slätten kan se den på flera kilometers avstånd.

nens inställning till byggnaderna spelar också stor roll. – Kommunerna resonerar väldigt olika. Vissa kräver att silobyggnaderna bevaras eller byggs om, medan andra kräver att de tas ner. I de allra flesta fall slutar det med att silon rivs och ersätts av någon annan byggnad, berättar Bo Lindskog, utvecklingschef på Lantmännen fastigheter. MÖJLIGHETEN ATT bygga om beror

också på storleken på silorören. I Skåne är många silorör små, vilket gör en ombyggnad mycket svårare. Att bevara tomma silobyggnader är svårt, enligt Bo Lindskog. – En silo som inte används kan stå i några år, men efter tio till 15 år börjar sönderfallet. Under kriget och strax därefter byggdes silorna med stenuppblan-

förutsättningarna för att bygga om silon bättre än i lilla Väderstad. Huspriserna i Vadstenas innerstad ligger nästan i nivå med priserna i betydligt större Linköping. Den gamla silon ligger dessutom på ett attraktivt sjönära läge precis intill Vadstena slott. Sören Niklasson tar emot oss hemma i 1700-talshuset strax intill klosterområdet. Han har sedan 2002 kämpat för att förverkliga drömmen om ett nytt bostadskvarter vid den gamla silobyggnaden i Vadstenas södra industriområde. Tillsammans med några kompanjoner har han startat siloprojektet Boplats Vadstena AB. Sören Niklasson var under mer än 20 år chef för det kommunala bostadsbolaget Vadstena fastighets AB. Han har gjort sig känd för sitt engagemang för nyskapande bostäder. Han står bland annat

»kommunerna resonerar väldigt olika. Vissa kräver att silobyggnaderna bevaras eller byggs om, medan andra kräver att de tas ner...« Idag är kråkorna Väderstadsilons enda besökare. Jordbruket har strukturerats om och behovet av gemensamma silor för att torka spannmål har minskat. De flesta bönder kommer inte längre körande in till tätorterna. De har investerat i egen plåtsilo av amerikanskt snitt hemma på gårdarna. Den egna silon ger dem friheten att själva välja när de vill sälja sitt spannmål- direkt efter skörden eller senare. Lantmännen lade ner verksamheten i Väderstad för några år sedan. Nu väntar den in sitt öde. Samma historia skrivs i många av Sveriges jordbruksorter. I början på 2000-talet hade Sverige nästan hundra siloanläggningar. Sedan 2005 har Lantmännen drivit projekt Blåljus för att minska kostnaderna och öka den internationella konkurrenskraften. Projektet innebar att verksamheten i många silos lades ner. Lantmännen räknar med att ungefär 20 silos kommer att vara i drift om några år. De tomma silobyggnadernas framtid beror mycket på läget. Silor i attraktiva orter kan byggas om till kontor eller bostäder. Silor i mindre orter på slätten, som till exempel den i Väderstad, byggs inte om eftersom efterfrågan på bostäder är för liten. Här väntar rivning. Kommu-

dad betong, så kallad krigsbetong. Dessa silor vittrar sönder extra snabbt. En och en halv mil från den rivningshotade silon i Väderstad ligger medeltidsstaden Vadstena. Här i Vadstena är

bakom sjökvarteret i Vadstena, små villaliknande hyreshus i antroposofisk stil, som fick Östergötlands arkitekturpris 1994. Sören Niklasson lockas av tanken att

Studentbostäderna Grunelökka i Oslo är ombyggda silor. Byggnaden fick Oslo stads arkitekturpris 2002.

BETONG 3 |2013

| miljö |

Ska silona rivas eller minnesmärkas? Här i Vadstena byggs de om till bostäder.

En av världens mest kända ombyggda silo är studenthemmet och hotellet Quaker Square Inn i Akron, Ohio. Silon byggdes om på 1970-talet och var under många år ett Hilton-hotell.

BETONG 3 | 2013

I Vadstena finns storslagna planer att bygga om de gamla silona till ett flervåningshus. Utsikten över Vättern gör läget attraktivt.

föra samman boende och lätt industri och vill luckra upp de tidigare principerna om att separera olika områden i en stad. När han skissade på den första ritningen av siloområdet tillsammans med arkitekten Kjell Forshed hade Vadstena kommun redan en plan för området. Där silon står skulle det bli en parkering för arbetare i industriområdet och bredvid parkeringsplatsen en bussterminal. En utomordentligt dålig idé, tyckte Sören Niklasson. Efter en tid av påtryckningar fick kommunen upp ögonen för projektet och de tidigare planerna kunde avstyras. Sören Niklasson visar broschyrer som beskriver det framtida siloområdet: 55 lägenheter i silobyggnaden och 18 villor i funkisstil längs en uppgrävd kanal. Alla bostäder har sjöutsikt. Trots goda förutsättningar och gott om intresserade lägenhetsspekulanter har projektet dragit ut på tiden. Förhandlingarna med kommunen har gått långsamt och den nya detaljplanen för området har inte kunnat slutföras. Men nu har det äntligen börjat hända saker. Sören Niklasson ska på flera möten i veckan och räknar med att byggandet kommer att kunna starta om drygt ett år. SILOBYGGNADEN FRÅN 1951 i Vadstena bär en intressant historia. Den ritades av Norrköpings berömde stadsarkitekt Kurt von Schmalensée och var den första silon som byggdes med den nya tekniken glidformsgjutning. Den är lägre än de flesta silos eftersom man inte ville att byggnaden skulle konkurrera med slottet. Silons kulturhistoriska värde kräver en varsam hand. – Arkitekten var tydlig med att vi inte

ska röra silon i Vadstena mer än nödvändigt. Fönster och balkonger kommer självklart att byggas, men industrikaraktären kommer att bevaras, berättar Sören Niklasson. Niklasson påpekar att ombyggnationen av silon är ett naturligt steg i stadens historia. I Vadstena finns en tradition att återanvända byggnader. Flera mentalsjukhus har till exempel byggts om genom åren. – Silon utgör den femte generationen sädesförvaring i staden. De tidigare sädesbyggnaderna finns kvar och därför känns det naturligt att även denna får vara kvar, säger Sören Niklasson. Siloprojektet i Vadstena har två föregångare i Sverige. Först ut att byggas om var silon vid Göta kanal i Söderköping. Den stod klar 2004. Under 2013 kommer även silon i Nyköpings hamn att ta emot sina första boende. Men projekten är dyra och krävande. Silorören måste saneras. Nya bjälklag ska gjutas in, fönster och dörrar sågas upp i den tjocka betongen. En fråga som också bör ställas är hur länge en gammal silobyggnad håller. Enligt Bo Lindskog på Lantmännen görs en grundlig genomgång av silon innan beslut om ombyggnad fattas. Oftast beräknas hållbarheten som relativt god. – Om vi bortser från de silor som byggdes i krigsbetong räknar vi med att silorna håller i minst 100 år, säger han. Silon i Vadstena har besiktigats och betongen har visat sig vara i gott skick. Betongen kommer att skyddas genom att rören tilläggsisoleras och putsas på utsidan. Sören Niklasson och hans kollegor räknar med att huset ska kunna stå länge. – Det finns betongkonstruktioner som

Mer om

Silos

I SVERIGE Byggdes den första silon i armerad betong redan 1915 i Malmö. Inspirationen kom från USA. Större gårdar och ökad specialisering inom jordbruket gjorde att behovet av centrala torkanläggningar ökade efter andra världskriget. Några av Lantmännens siloanläggningar har övertagits av små lokala föreningar som driver verksamheten vidare. Lantmännen har i år 39 sädesanläggningar i drift, merparten av dem är silobyggnader. I Sverige planeras fler bostads- och kontorssilos, bland annat i Gävle, Arboga och Örebro.

står kvar sedan romartiden, säger han. En silo skadas inte av att byggas om. Enligt Bo Lindskog är konstruktionen överstark. Den klarar av håltagningar och andra stora ingrepp utan att förlora i hållbarhet. Att bygga om en silo gör man inte för att spara pengar. En ombyggnation blir ungefär lika dyr som det skulle vara att riva ner den gamla silon och bygga ett helt nytt höghus. Det är utsikten och det sjönära läget som gör att det är värt satsningen. Silobyggnaderna ger möjligheter att bygga höga bostadshus även i mindre städer. – Vadstena kommun skulle aldrig ge bygglov till ett nytt sjuvåningshus vid Vättern, konstaterar Sören Niklasson. BETONG 3 |2013

| miljö |

silonas upprivande framtid Silobyggnader berättar mycket om jordbrukets historia. Men eftersom de är svåra att bevara för eftervärlden möts rivningarna sällan av protester.

I Väderstad i Mjölby kommun står de övergivna silona och inväntar sitt öde.

TEXT OCH FOTO: KRISTIN MÖRCK

OM AGRARA landmärken har spannmålssilos fått uppmärksamhet från kulturmiljövården. Att riva en nedlagd silo innebär att landskapet kraftigt förändras. Silon är ofta den högsta byggnaden på orten och drar därför blickarna till sig. Många människor har en relation till byggnaderna, oavsett om de är bönder eller inte. ”I den moderna bebyggelsen intaga Centralföreningens siloanläggningar och lagermagasin helt naturligt en allt mer framträdande plats. De börja numera utgöra en integrerande del i våra stadssilhuetter” skrev landsantikvarie Gunnar Ullenius redan 1945 i minnesskriften Skaraborgs läns lantmäns centralförening 1895-1945. 1945 var betongsilos fortfarande en ganska ny företeelse. De flesta av dem byggdes under perioden mellan 1950 och 1970. Marie Odenbring-Widmark, byggnadsantikvarie på Västarvet, har kartlagt silobyggnaderna i Västra Götaland. Hon menar att silobyggnader, med sin

BETONG 3 | 2013

tidstypiska modernistiska arkitektur, är monument över sin tid. De vittnar tydligt om jordbrukets industrialisering under 1900-talet. – Silobyggnaderna har ett kulturhistoriskt värde och inte minst ett stort identitetsvärde för den ort där de ligger. Men det är svårt att hävda att silos som inte används ska stå kvar. Det är stora anläggningar som är kostsamma att bevara. MÅNGA ÄLDRE industribyggnader, som till exempel textilfabriker, har tidigare framgångsrikt gjorts om till bostäder eller kontor. Ingreppen på byggnadernas utseende har varit små. En silo kräver en kraftig ombyggnad för att kunna fungera inom något annat område. Det påverkar det kulturhistoriska värdet, menar Marie Odenbring-Widmark. Samtidigt är det värdefullt om byggnaderna kan återanvändas. Att återvända istället för att riva och bygga nytt ger en kulturhistoriskt mer intressant miljö. – När man kan ana att byggnaden är en gammal silo lever historien kvar. Fe-

nomenet blir kvar, om än i annan form, säger Marie Odenbring-Widmark. Rivningar av silobyggnader möts sällan av protester från kulturmiljövården. Under 2009 väckte en före detta länsantikvarie i Stockholm frågan om byggnadsminnesförklaring av plåtsilon från 1920-talet på Kvarnholmen i Stockholms inlopp, ritad av Eskil Andersson och Olof Thunström. Denna hade i så fall blivit den första skyddade silon i Sverige. Men ansökan avslogs och silon revs för att ge plats för bostäder. Marie Odenbring Widmark menar att länsstyrelserna ofta är försiktiga med byggnadsminnesförklaringar, eftersom en sådan skulle innebära många förpliktelser vad gäller framtida underhåll. Hon pekar dock ut en spannmålsanläggning som extra intressant: Siloanläggningen i Västgötska Vara. Vara är landets största spannmålsanläggning och här finns alla byggnadsetapper sedan 1930-talet bevarade: träbyggnader, plåtsilos och betongsilos från efterkrigstiden.

FILMER

www.betongindustri.se

Vackra och levande fasader som smĂ¤lter in i vĂĽra stadsmiljĂśer.

Cityhuset, Karlshamn. SAR Anders ThĂśrnkvist .

DE ELEGANTA FASADERNA PĂĽ VĂ¤sterskolan gjorde vi vĂ¤ggarna med infĂ¤rgad betong som delvis ĂĽldringsbearbetats fĂśr att fĂĽ en sidenmatt yta och delvis slipats och polerats fĂśr att fĂĽ en â&#x20AC;?terrazzoâ&#x20AC;? yta. Vissa ytor gjuts mot matris fĂśr att fĂĽ ett levande uttryck. Till Cityhuset efterstrĂ¤vades en lekfull och levande fasad. DĂ¤r arbetade vi med bĂĽde slipat och rĂĽtt material i infĂ¤rgad grafitgrĂĽ betong.

VĂ¤sterskolan, HĂ¤ssleholm. SAR Torleif Olsson.

FamiljefĂśretaget Starka skapar i betong fĂśr hus och mark. Ă&#x201E;nda sedan 30-talet har vĂĽra ledord varit kvalitet, engagemang och ett gediget hantverkskunnande. Vi kombinerar tradition med innovation. Med ett naturligt och ĂĽteranvĂ¤ndbart material med lĂĽng livslĂ¤ngd bygger vi en hĂĽllbar framtid fĂśr oss, vĂĽra barn och miljĂśn. Det Ă¤r vi stolta Ăśver. WWW.STAR K A.S E | I N F O@ STA R KA . S E

FAC E B O O K. C O M /STAR KAB E TO N G

Foto: Mats Persson, MalmĂś

LĂ¤s mer om vĂĽra produkter, tjĂ¤nster, produktionsmĂśjligheter och vĂĽra olika projekt pĂĽ vĂĽr nya hemsida, www.starka.se

| arkitektur |

Mikomotos affär i Tokyo.

Äntligen

Toyo Ito! Toyo Ito hann bli 72 år innan han belönades med världens finaste arkitektutmärkelse, Pritzker Prize. Äntligen, tyckte många. För fem år sen var Tidskriften Betong inbjuden till hans kontor i Tokyo, vilket inte många tidningar i världen fått vare sig förr eller senare. Dags att berätta historien igen. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: ROGER ANDERSSON OCH BIOLA KADIRI

BETONG 3 | 2013

Toyo Itos kontor i Shibuya i Tokyo. Där har han också en separat filial och numer även en filial i Barcelona.

Å TOYO ITOS huvudkontor i Shibuya i Tokyo arbetar 40 arkitekter. Tre våningar är stängda för hemliga projekt, men det övre, där Ito själv sitter, är öppet. Det är där han tar emot i vit skjorta med rosa, vattenfärgsliknande fläckar. Han visar inte minsta antydan till att tiden är för dyrbar, lämnar ofta rummet för att hämta böcker och modeller som beskriver saker bättre än hans traggliga engelska eller när tolken inte förstår. – Sendai Mediatheque är det projekt som betytt mest för mig. Före det arbetade jag mycket funktionellt, typiskt japanskt. Men sen dess har jag mer gått över till flexibilitet, säger Toyo Ito. Vändpunkter i livet är ofta inte så tydliga. Men något hände där i början av 2000-talet när den japanska miljonstaden Sendai fick sitt Mediatheque, något som suttit fast under de tidigare 30 åren av Toyo Itos kontors historia. Han nämner det ofta i intervjuer, som det mest stimulerande, det som betytt mest personligt. Traditionellt skapas rum för varje funktion, menar Ito. Rum för arbete, rum för shopping, lek och fritid. Men idag går funktionerna ihop. Barnen leker i närheten medan föräldrarna handlar, gränserna mellan arbete och fritid är utsuddade och man avbryter arbetet för lek och fritid. Så Toyo Ito vill hellre

BETONG 3 | 2013

tillhandahålla platser än rum, så får var och en göra vad han vill där. – I Sendai Mediatheque lyckades jag bra, det blev inte som ett vanligt bibliotek, och det har gett mig självförtroende att arbeta vidare på det sättet, säger Toyo Ito. Ser man på projekten efter Sendai Mediatheque så är mycket riktigt funktionaliteten i stort sett borta. Och innovationerna många. Juveleraraffären åt Mikomoto i Ginza består av bärande betongfasad gjuten i kvarsittande, vit plåtform, vilket ger fasaden ett rosa skimmer i skymningen. I biblioteket i Tama gjorde han tvärtom. Bärande plåtfasad som stabiliseras med betong. – Jag arbetar inte med något speciellt uttryck, ingen speciell design. Varje projekt är unikt och arbetas fram för sig, säger Toyo Ito. Således har Mikimotos affär i Ginza inte fyrkantiga fönster utan ser ut som oslipade ädelstenar som kastats ut på ett bord. När det italienska skinnföretaget Tods skulle få butik längs Tokyos paradgata tog Toyo Ito och skapade en betongfasad liknande de zelkovaträd som kantar gatan. Trädgrenarna i betong slingrar sig runt en glaskub och ska ge besökarna associationer till naturmaterial, vilket är skinntillverkarens signum. I Taichung i Taiwan formas just nu det sista fram från Toyo Itos operahus som ska stå klart i december 2013. Huvudsa-

len kommer rymma 2 011 sittplatser och två andra salar rymmer 800 respektive 200 sittande. – Det är ett tävlingsförslag som vi förlorade med i en tävling i Gent, men som vi vann med nu. Kanske var det lite för vågat för Europa, säger Toyo Ito. Modellerna av operahuset som Toyo Ito tar fram liknar ett utsnitt av skummet i ett bubbelbad, instoppat i en rektangulär glaskub. Den bärande stommen i betong har inte minsta antydan till raka linjer. Själv kallar han det grottor. Något som han förklarar på sitt eget sätt. – Arkitekturen måste följa debatten i samhället och det ryms inte i en fyrkant eller kub. Efter ett antal privata uppdragsgivare och prestigeprojekt är Toyo Ito glad att vara i samhällets och allmänhetens tjänst. – Jag föredrar publika byggnader där alla får tillgång till arkitekturen. Där ligger ni i Europa före, ni satsar på byggnader för allmänheten, säger Toyo Ito. När Toyo Ito var i Italien intervjuades han av nättidskriften designboom. com som frågade om vad han oroade sig mest för i framtiden. Italienarna oroar sig nämligen mest för arbetslöshet, kriminalitet och miljöförstöring. Toyo Ito svarade: ”Det som oroar mig mest är att alla klär sig på samma sätt, äter samma mat och lever i samma miljöer.”

| arkitektur |

Operahuset i Taichung i Taiwan sĂ¤tter betongentreprenĂśrerna pĂĽ prov. Formerna Ă¤r idel organiska.

3Ă&#x161;KER DU LABBUTRUSTNING FĂ&#x161;R "%4/.' OCH "!,,!34

3KAKAPPARATER 3IKTAR 6Ă&#x160;RMESKĂ&#x152;P

Den organiska formen syns tydligt genom glasfasaden. Operan har 43 264 kvadratmeter golvyta.

6Ă&#x152;GAR &UKT TEMPERATURMĂ&#x160;TARE 6Ă&#x152;GAR &UKT TEMPERATURMĂ&#x160;TARE 4RYCKPRESSAR KPRESSAR

+UBFORMAR ,UFTHALTSMĂ&#x160;TARE 3Ă&#x160;TTMĂ&#x152;TT ORMAR ,UFTHALTSMĂ&#x160;TARE 3Ă&#x160;TTMĂ&#x152;TT

5TRUSTNING FĂ&#x161;R MATERIALPROVNING 3 ,Ă&#x152;NGEBERGSGATAN s 6Ă&#x160;STRA &RĂ&#x161;LUNDA

4EL s WWW KONTROLLMETOD SE

Arup har stĂĽtt fĂśr konstruktionen dĂ¤r de tredimensionell vĂ¤ggarna fĂśr det mesta bestĂĽr av stĂĽlbalkar som sprutas med sprutbetong i tvĂĽ lager fĂśr att sedan beklĂ¤s med en puts som appliceras fĂśr hand.

Mer om

Tod´s Omotesando BESTÄLLARE: Holpaf B.V. ARKITEKT: Toyo Ito & Associates KONSTRUKTÖR: Structural Design Office OAK Inc TOMTAREA: 516 m2 BYGGNADENS AREA: 402 m2 TOTAL GOLVYTA: 2 449 m2 INREDNINGSARKITEKT: Toyo Ito & Associates FÄRDIGSTÄLLT: 2004

Betongdesign i världsklass När de italienska skinnförädlarna Tod´s tog hjälp av den japanske arkitekten Toyo Ito för att markera revir på Tokyos Champs-Élysées märktes det förstås. Ito skapade en glaskub med en trädliknande betongfasad som slingrar sig runt. Ett betongdesignens underverk. TEXT: ROGER ANDERSSON

AVENUE är så nära en paradgata man kan komma i Tokyo. Tre filer i vardera riktningen kantad av zelkovaträd, breda trottoarer och massor av butiker. Louis Vuitton, Christian Dior, Gucci och Prada finns alla här. Och så Omotesando Hills, Tadao Andos köpcenter med 130 butiker som tar upp 250 meter av den attraktiva skyltfönsterraden ut mot avenyn. När Toyo Ito skulle rita Tod´s butik, elMOTESANDO

ler Tod´s Omotesando som det i allmänhet kallas, fick han bara tio meter ut mot gatan, inklämd mellan en kosmetikabutik och en pianoutställare. Tomten var Lformad och sträckte sig inåt från gatan, runt och bakom ett intilliggande hus. Med dessa förutsättningar skulle han hävda sig i den senaste trenden att skapa ett varumärke, ”luxitecture”, det vill säga ett arkitektoniskt landmärke som marknadsför företaget och dess kärnvärden. Bland andra Gucci, Prada och Bur-

berry hade redan insett att exteriören var minst lika viktig som interiören. Självklart egentligen, alla vet ju att förpackningen är lika viktig som produkten. På Tod´s Omotesando valde Toyo Ito betongfasad för att markera mot den omgivande glasarkitekturen. Samtidigt fascinerades han av träden som utgör förgrund från avenyn sett. Träden, med sina organiska former, är även bärande konstruktioner, något som Toyo Ito fångade upp. Tod´s butik utgår från trädets form med BETONG 3 | 2013

| arkitektur |

Fria spännvidder tack vare bärande fasad.

Zelkovaträden på gatan blir en del av arkitekturen.

En L-formad tomt med tio meter fasad ut mot Omotesando Avenue.

meeting room

hall dining room

Roof Garden

Pent House

Roof Garden

Party Space

Sju våningar, där två är butik. Våning sex är festlokal och överst ryms ett penthouse. TOD'S Press Office

TOD'S Japan Office

Office

stock

TOD'S Shop

TOD'S Shop stock

show window

Omotesando st.

Section s=1:200

BETONG 3 | 2013

Mer om

Pritzker Prize Pritzker Prize kallas Nobelpriset i arkitektur och har två gånger fått nordiska vinnare. Norske Sverre Fehn vann 1997 och danske Jörn Utzon vann 2003. Världens bästa arkitekter finns dock i USA som haft vinnare till priset sju gånger. Fem gånger har priset gått till japaner och fyra gånger till engelsmän. Som engelska räknas irakiskfödda Zaha Hadid som är en av två kvinnor som fått priset. Den andra är japanskan Kazuyo Sejima som tillsammans med Ryue Nishizawa har kontoret Sanaa.

bredare stam nertill som smalnar av upptill. Konstruktionen utgörs av 30 centimeter breda betong- och glasväggar som bär konstruktionen utan några pelare inuti huset. Spannen ligger på 10-15 meter. Tod´s Omotesando har sju våningar. Tre av dem är butik, två är kontor, ett är eventvåning och överst ligger ett litet penthouse med utegård. Förutom butikens soffor av ponnyskinn, som är designade av Zaha Hadid, har Toyo Ito även stått för interiören. Träslagen lönn och valnöt varvas med rostfritt stål. Och så skinndetaljer förstås, som matchar Tod´s kollektion som ända fram till 1997 bestod av endast handsydda skor. Då tyckte ägaren Diego Della Valle att världen även behövde en chic väskserie. Byggnaden har 270 fönster som bildas mellan betonggrenarna vilket gör att inget av dem är rektangulärt. De oregelbundna formerna tas upp i interiören i bland annat speglarna i provrummen, väskhyllorna och trappornas vinklar. Även snedskurna mattor som delvis täcker marmorgolvet förstärker oregelbundenheten. Tod´s Omotesando bör ses vid två tillfällen. Ett dagtid då de fina detaljerna i betongelementen syns tydligt och ett nattetid då ljuset strålar ut mellan betonggrenarna och zelkovaträden har flyttat sitt liv från det verkliga på gatan till det imaginära upp längs fasaden. Bästa översikten fås från den korsande gångbron och bästa årstiden är på vintern då mönstret från de kala träden i förgrunden kan jämföras med fasaden.

Trappor, mattor och speglar förstärker trädmönstrets former.

Byggnaden har 270 fönster, inget är rektangulärt.

BETONG 3 | 2013

| betongföreningen |

Engagerade medlemmar sökes! Betongföreningen har fått en ny ordförande, Mats Öberg, NCC. Till intervjun med Tidskriften Betong fick fem före detta ordförande bidra med frågor, fem mot en således. Hur blir entreprenörerna medlemmar, hur får vi större engagemang i styrelse och råd och vilken plats ska föreningen ta på betongkartan, ville de fem veta. Mats svarade… TEXT: ROGER ANDERSSON, FRÅGOR: ARNE HELLSTRÖM, INGVAR BÖRTEMARK, MICHAEL ÅHSTRÖM, JOHAN SILFWERBRAND OCH STEN FORSSTRÖM, FOTO: MARTINA HOLMBERG

Mänskligt

1) Vilket är ditt favoritord? Utforska 2) Vad skulle du helst förändra med dig själv om det var möjligt? Mindre rastlös vore bra. 3) Har du någon förebild, i så fall vem? Morfar, han var lantbrukare trygg, påhittig och rolig och kunde ”allt”. 4) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Att åldern gör att jag förlikar mig med det. 5) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? Röra på mig, gärna hantverka och gärna utomhus. 6) Vad tror du folk mest kommer ihåg dig för? Engagemang, kan jag hoppas. 7) Finns det något du önskar ogjort? Mycket, men mest kanske tid jag ägnat åt att tänka på sånt som blev fel. 8) Vilken byggnad eller konstruktion beundrar du mest? Det får bli flyginspirerat: Före detta SAS-terminalen vid Haga södra i Stockholm, – en 60-talspärla och flygledartornet vid Arlanda med sin vakande siluett och tänkvärda ord inlagda i betongytan. 9) När skrattar du? Att ha gjort ett bra jobb eller andra glada. 10) När gråter du? Gråter mest invärtes men det är rätt ofta. Textilfabriken i Bangladesh där oskyldiga drabbas av ett fåtals själviskhet är ett exempel.

BETONG 3 | 2013

I MÅSTE överraska dem och

erbjuda något unikt, då kommer entreprenörerna, säger Mats Öberg och tror att vi måste titta på andra branscher och ute i andra länder. Det måste finnas aktiviteter att engagera sig i, som lockar. – Jag förstår vad de menar, säger han när en av frågorna från de förra ordförandena innehåller ord som bristande entusiasm och anamma i styrelsen. – Styrelsearbetet måste vara roligt och effektivt, inte bara tanka igenom en dagordning. Beslutsmöten måste has, men det kan vara webbmöten till exempel. Rätt personer i styrelsen är förstås viktigt. – Då måste valberedningen arbeta hela året med att hitta engagerade medlemmar, säger han. Han betonar också att de som engagerar sig måste få något tillbaka. Det gäller i föreningen i stort. – Är det rätt sammansatta råd med engagerade personer så ger mötena i sig något tillbaka. Det är roligt att träffas. Sen tror jag mötena ska hållas på roliga ställen, över en middag, kanske ute på ett projekt. Är du själv engagerad?

– Ja, det är jag. Fast jag är orolig att tiden inte räcker. Först tackade jag nej till att bli ordförande. Det krävs engagemang och många initiativ måste tas. Men sen tog jag ett snack med min chef och med mig själv. Och så tackade jag ja… Till hjälp tror han att han har sin breda bakgrund, som inte bara är från betongbranschen.

– Jag har en uppfattning om de viktiga frågorna. De förra ordförandena vill förstås veta hur vi får fler medlemmar. – Själv är jag medlem för nätverkets skull, för att det är trevligt och viktigt att träffas. Men också för tidningens skull, för rapporterna som ges ut och för studiebesöken. Men vi måste tänka igenom medlemsnyttan mer. Det är en knäckfråga, att få nya att tycka det är värt att vara medlemmar. – Kvalitet på det vi gör är viktigt. Kanske frukostmöten och afterwork passar några. Vi får se över vad som fungerar och vad som kan förbättras, lyssna på medlemmar och såna som inte är det. Det kvinnliga nätverket Bettan nämner han som något som gett ett starkt avtryck. Programråd Öst som något som måste förbättras. Han tror också på aktiviteter ute i landet, i Luleå och i Linköping till exempel. Finns det något nytt råd du vill införa?

Han blundar en stund och tänker efter. Blundar lite till. –Nej, faktiskt inte. Vi avslutar med frågan om Betongföreningens plats på betongkartan där andra aktörer som till exempel Svensk Betong, Rebet, CBI Betonginstitutet och Cementa också finns. Även Tidskriften Betong med Betonggalan och hemsida. – Där saknas tydlighet, vilket kan bero på att personer i föreningen sitter på olika stolar. Det är viktigt att föreningen är objektiv och tillförlitlig och inte hårdsäljer betong. Men vi ska jobba på att rita in oss rätt på den kartan.

| betongföreningen |

Mer om

Mats Öberg ÅLDER: 58 år FAMILJ: Fru, tre egna barn, två bonusbarn, ett purfärskt barnbarn. BOR: Lidingö BAKGRUND: Konstruktör på BS-konsult, Cementas marknadsavdelning, projektledare på Strängbetong, Betongvaruindustrins Riksförbund, Cementa FoU där han blev industridoktorand vid LTH och sen 2006 på NCC där han är ansvarig för tekniska plattformar. KURIOSA: Hade på 80-talet kontor i Garnisonen (ritat av guldmedaljör Tage Hertzell) där han satt och räknade på Tomtebodas Postterminal (ritat av guldmedaljör Gustav Rosenberg).

BETONG 3 | 2013

| betongtips |

Skärgårdsutflykt till konsthallen

Passa på i sommar – gör en utflykt till den vackert belägna konsthallen Artipelag, med exponerad betongkonstruktion och härligt kafé.

Artipelag har öppet alla dagar kl. 11-18. Efter midsommar håller de öppet en timme längre och då har även restaurangen kvällsöppet.

TEXT: ANITA STENLER

RTIPELAG ÄR NAMNET på en stor

anläggning för konst och kultur som byggts upp av Björn Jakobson, grundaren av företaget BabyBjörn. Den ligger på Värmdö, cirka två mil öster om Stockholm, i direkt anslutning till vattnet. Byggnaden är stor, men ansluter väl till den omgivande skärgårdsnaturen med tjärad furu, granitgrå betong och sedumtak. Artipelag är ritad av arkitekt Johan Nyrén, i nära samarbete med Björn Jakobson och hans hustru Marianne. Den innehåller en konsthall, en ”artbox” med tolv meter i takhöjd, som förra sommaren användes för operaföreställningar, restaurang, kafé och butik. Samt artistutrymmen och teknikutrymmen. Runt byggnaden finns väl framkomliga stigar och promenader förbinder huset med parkeringsplatser, ångbåtsbrygga och gästhamn. Också den som är helt ointresserad av konst kan ha stor glädje av att besöka Artipelag, njuta av naturen och byggnaden, gärna äta i restaurangen. Kaféet har en härlig terrass, men om vädret är otjänligt kan man ändå beundra utsikten och den invändiga naturligt slipade klipphällen. I den stora entréhallen ser man exponerad brädform-

BETONG 3 | 2013

gjuten betong – en invertering av fasadens furupanel som associerar till de omgivande tallarna. Anläggningen har hög säkerhetsklass för att kunna visa inlånad konst, så de kraftiga betongväggarna är förstärkta med stålbalkar. För uppvärmning och kylning används sjövatten från den intilliggande fjärden. Till Artipelag kan man komma med egen bil eller båt, med buss eller med passagerarbåt direkt från Stockholm. Turlistor för buss och båt finner man på www.artipelag.se under ”besök Artipelag”.

Namnet Artipelag är en sammanslagning av Art, Activities och Archipelago. Lite sevärd Concrete finns också.

Kynningsrud Prefab är en stomentreprenör. Kynningsrud Prefab är en stomentreprenör. Vi projekterar, tillverkar och monterar betong- och smideskonstrukVi projekterar, tillverkar och monterar betong- och smideskonstruktioner som utgör stommen för mängder av olika byggnadstyper. tioner som utgör stommen för mängder av olika byggnadstyper.

Stomentreprenören Stomentreprenören

Kynningsrud Kynningsrud Prefab Prefab AB AB 0522 63 63 63 - www.kynningsrud.se 0522 63 63 63 - www.kynningsrud.se

Vår nollvision leder till lägre koldioxidutsläpp. Cementa arbetar för en nollvision vad gäller utsläpp av koldioxid sett till cementprodukternas livstid. Nollvisionen bygger på tekniksprång, energieffektivisering och livscykelperspektiv. Vi arbetar dagligen med positiva påverkansfaktorer såsom effektivare produktion med större andel biobränslen och produktutveckling. Men nyckeln till att nå nollvisionen ligger i utvecklingen av koldioxidavskiljningsteknologin (CCS) kopplat till transport och lagring eller återvinning av koldioxiden - och här krävs ett utveck-

Läs mer på www.cementa.se eller besök vårt seminarium om CCS under Almedalsveckan den 3 juli klockan 14.00 på Gotlands Museum, Strandgatan 14.

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder.

teknik

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

» Man kan leva med sprickbildningen i betongen ifall sprickorna kan fördelas i många små sprickor... «

Täta kunskapssprickorna! I TWITTRANDETS TIDSÅLDER skall

man uttrycka sig enradigt. Det finns flera one-liners om sprickor i betong. Här är ett par: ”Betong är ett fantastiskt material – mellan sprickorna.” ”Det finns två sorters betong, den som har spruckit och den som kommer att spricka.” Sedan kan vi tänka på två bilder. Den ena är ett tidningsfotografi som visar torka. Vi ser en uttorkad jord med stora, tätt liggande sprickor som bildar ett ganska regelbundet rutnät. I förgrunden kan det ligga ett kamelskelett. Den andra bilden är krackeleringar i fernissan hos en målning av Rubens eller Rembrandt. De båda bilderna ger helt olika associationer, det ena nöd, det andra högkultur. Tilläggas kan att den andra beskrivningen finns under rubriken ”Utseende” i en av de mest tekniska av Betongföreningens rapporter, nr 3 om just sprickor i betong. Men orden kommer från författaren till ”Betongens yta”, arkitekten och guldmedaljören Tage Hertzell… Betong har många styrkor, men också några svagheter. Två av de största svagheterna är låg draghållfasthet och hög krympning och kombinationen av de två är svår att bemästra. Betongen vill krympa, men ofta finns ett tvång som håller emot. Då uppstår dragspänningar som ganska snabbt kan överstiga draghållfastheten varvid betongen spricker. I grunden är orsaken densamma som i den uttorkade lerjorden. Man kan leva med sprickbildningen i betongen ifall sprickorna kan fördelas i många små sprickor. Det vanligaste sättet att åstadkomma sprickfördelning är armering med tillräcklig area. Betonggolv är ett exempel på en konstruktion där sprickor är vanliga. Krympningen är ofta ganska stor och tvånget i form av fastgjutning i väggar, kantbalkar och pelare eller via friktion till marken är alltid närvarande även om graden av tvång kan variera och varieras. I detta

nummer av Betong rapporterar chefredaktören från ett seminarium om betonggolv. Föredragshållarna presenterade alla spännande lösningar. Framtiden må utvisa vilka metoder som är bäst. Här skulle krönikören kunna sluta, men det gör han inte. Ett generellt problem för innovationer i byggbranschen är att byggnaderna eller anläggningarna förväntas ha en lång livslängd samtidigt som kunskapen om hur en innovation fungerar på sikt av naturliga skäl är starkt begränsad. Vid sidan om seminarier som behandlar innovationer och nyheter behöver vi ha andra som redogör för erfarenheterna med metoder som har 5, 10 och gärna 15 år på nacken. Stegvisa förbättringar kan vi vara ganska trygga med, men de epokgörande innovationerna är knepigare. Här tror jag att ett ökat samarbete mellan teknikerna och forskarna skulle kunna vara en framgångsväg. Varje nyhet måste tåla en kritisk granskning. Vilket problem skall den lösa och vad finns det för teoretiskt belägg för att den skall fungera? Har man inte problemet klart för sig kan lösningen bli ett slag i luften och om lösningen inte har något teoretiskt stöd blir dess effekter antagligen i bästa fall kortvariga.

Johan Silfwerbrand

BETONG 3 | 2013

FEM SÄTT ATT

undvika sprickor Betong spricker nästan alltid. Men hur minimerar man sprickbildningen i betonggolv så att oönskade sprickor undviks? Under CBI-dagen den 14 mars gav fem olika föreläsare fem olika lösningar. TEXT: ROGER ANDERSSON

uppstår normalt när betongen krymper under brinningstiden och temperaturen förändras. Normalt leder det inte till några problem, men blir sprickorna för stora kan det till exempel öka korrosionsrisken på armeringen och påverka en konstruktions beständighet. Är konstruktionen oarmerad kan förstås bärförmågan påverkas vid stora sprickor och nötningen på passerande fordon kan bli större. Det finns också hygienska aspekter. Stora sprickor i betonggolv gör dem svåra att hålla rena och bakterieansamlingar kan uppstå. Sist, men inte minst, påverkar oönskade sprickor utseendet negativt. Synliga sprickor vill man inte ha där de inte är tänkta att vara. Så vad gör vi? Här kommer fem lösningar: SPRICKOR I BETONG

1 Täck betongen med beläggning Ylva Edwards, CBI Betonginstitutet

TÄTSKIKT OCH skyddsbeläggning på betonggolv och andra betongytor krävs i kemiskt aggressiva miljöer såsom för broar, parkeringsdäck och garage, där betongen utsätts för bland annat vägsalt. Andra exempel är olika typer av industrigolv inom till exempel galvaniseringsindustrin, i mejerier, inom pappersindustrin och farmaceutisk industri. Golv i matavfallsanläggningar (anläggningar för kompostering och biogasproduktion) utsätts också för aggressiv påverkan från det sura lakvattnet som, i kombination med hög temperatur, snabbt bryter ner betongen. Djurstallar har ofta golv av betong som behöver skyddas mot nedbrytning från urin (basiskt), gödsel, fodermedel (vassle bildar syror), tvättmedel och mjölksyra. Även i simhallar utsätts

betongen för stora påfrestningar från klor eller hypoklorit, syror, saltvatten m.m. Produkter och system som kan förväntas fungera väl på betong i kemiskt aggressiv miljö baseras ofta på en eller flera teknologier med plastmaterialen epoxi, polyuretan, polyurea, polyester och akrylat, eller på bitumenbaserat material. Viktigt är att systemet anpassats, provats och utvärderats i rätt miljö. Vad gäller sprickor krävs viss spricköverbryggande förmåga. För till exempel parkeringsanläggningar är nötningsresistens mot skjuvande dubbdäckstrafik speciellt viktigt och i fallet matavfallsanläggningar måste systemet kunna stå emot surt och varmt lakvatten. Tydliga specifikationer saknas emellertid för en rad miljöer.

kombinera reduktion med expansion Staffan Hjertström, Mapei

BETONG MED EXTREMT låg krympning är nu möjlig att tillverka med hjälp av Mapecrete-teknologin. Konceptet kombinerar senaste generationen av krympreducerare med en expanderande komponent. Systemet bygger på att föra in en kontrollerad expansion i betongen som motverkar betongens krympning. När den expanderande komponenten används tillsammans med en mycket kraftfull krympreducerare kombineras och förstärks effekten kraftigt hos respektive produkt, vilket gör det möjligt att minska krympningen hos betong till nivåer som normalt är omöjligt med traditionella cementbaserade system. Upp till 70 procent krympreduktion har uppmätts.

BETONG 3 | 2013

| teknik |

avjämningsmassor med plasttillsatser

vertikal vibrering när betongen är färsk Yngve Alvarsson, Formconsult BETONG SÄTTER SIG efter att den lagts ut i formen och ytan blir ofta knottrig. Ytskiktet blir inte kompakt vilket är viktigt för beständigheten hos konstruktionen. Därför är rätt bearbetning och komprimering viktigt. RolliT-tekniken är en metod att behandla färsk betongmassa vid gjutning av horisontella ytor som minskar risken för plastiska krympsprickor. En fjärrstyrd bandmaskin ger en vertikal vibrering, en tryckkompaktering, av gjutna betongytor innan de börjar hårdna. Det är möjligt att samtidigt plana, vibrera och eftervibrera betongen på ett rationellt sätt. Ytskiktet blir därmed tätare och starkare jämfört med betong gjuten på traditionellt vis. Risk för uttorkning och plastiska krympsprickor i ytan vid gjutning i varmt och blåsigt väder minskar väsentligt. Användningsområden för tekniken är plattor på mark, flygfält, industrigolv, brobanor, torgytor, mönsterbetong, stålfibergjutningar, betongvägar och parkeringsytor. Även vid reparationer och tunna pågjutningar har tekniken stora fördelar.

Anders Hansson, Weber WEBER HAR UTVECKLAT cementbaserade avjämningsmassor med plasttillsats med självutjämnande egenskaper och med olika kulörer för renovering av industrigolv. Dessa avjämningsmassor läggs oftast i tjocklekar om 10 – 50 millimeter. Plasten tillsätts i samband med blandningen av torrbruket på fabrik vilket medför att blandarutrustningen på arbetsplatsen kan göras enklare. Stor omsorg har lagts ned på att finna bindemedel så att massan ger låg torrkrympning vid härdning. För att fastställa den korrekta bilden av sprickbildningars beteende är det nödvändigt att beskriva sprickorna. Är det sprickbildningar på ytan som inte går igenom hela konstruktionen eller är det konstruktionssprickor som går genom hela lagret eller plattan? Rengöring av underlaget är viktigt, slungblästring rekommenderas, sen ska underlaget primas i två omgångar för att binda eventuellt damm och täta porerna i betongen så att inte luftblåsor kommer upp. En kontroll genomförs av höjder så att anslutande nivåer passar överens och så att nivåskillnader inte uppstår. Därefter läggs avjämningsmassan ut.

Ha inte övertro på fiberarmering Bo Malmberg, WSP

ALLMÄNT SETT RÅDER en övertro att armering med stålfibrer är en universallösning för att få sprickfria golv. Armering med stålfibrer, med de fibertyper och fibermängder som hittills varit vanliga, ska primärt ses som ett rationellt sätt att armera betong i så kallade statiskt obestämda konstruktioner såsom plattor på mark. Man kan alltså uppnå en tillräcklig bärförmåga hos en platta även efter att denna spruckit upp. Anledningen till att en stålfiberamerad betongplatta spricker är dock sällan inverkan av yttre belastningar utan av de tvång som uppstår då betongens krympning förhindras av motgjutna konstruktioner, friktion mot mark etc. Eftersom de fibertyper och fibermängder som normalt används inte innebär möjlighet till så kallad flertalsuppsprickning måste begränsning av sprickbredder hanteras med andra åtgärder utöver själva fiberarmeringen. Det kan gälla att eliminera eller reducera tvång genom krympfogar, isoleringsfogar, glidskikt under plattan för att reducera friktion eller att utföra plat-

tan med jämn tjocklek så att hela plattan krymper i samma hastighet. Man kan också komplettera med stångarmering där spänningskoncentrationer uppstår som vid kringgjutna konstruktioner eller andra inåtgående hörn. Genom lämplig betongsammansättning (cementtyp, ballastgradering, vattenhalt) kan betongens krympning reduceras från den numera normala nivån 0,6-1,0 ‰ till den nivå, 0,4-0,5 ‰ som förutsätts i gällande betongnormer (EK 2). Nackdelen kan dock vara att betongens pumpbarhet och arbetbarhet försämras. Alternativet är då att använda moderna tillsatsmedel och tillsatsmaterial för reduktion eller eliminering av betongens krympning. Det är alltså inte bara att byta ut ett inritat armeringsnät eller inlagd stångarmering i en projekterad betongplatta mot 30-40 kg/m3 stålfibrer. Det kan krävas en hel del ytterligare omprojekteringar för att acceptabelt resultat ska erhållas. Lämpligast är naturligtvis om man redan från början utreder om fiberarmering är ett lämpligt alternativ i det specifika projektet. Varför använder man då inte högre fibermängder

än 30-40 kg/m3? Anledningen till detta är dels att såväl pumpbarhet som arbetbarhet försämras då högre fibermängder används, dels att man, genom provning av balkar och plattor, funnit att tillräcklig lastkapacitet kan uppnås med dessa mängder. Fokus vid provning har då legat på de så kallade seghetsegenskaperna som till exempel påverkats gynnsamt av fibrer med förankring i ändarna. Dessa fibrer går inte av vid brott utan dras ut ur betongmatrisen. För att uppnå en god sprickfördelning i uppsprickningsögonblicket finns det dock större anledning att ha fibrer som har bra kontinuerlig förankring i betongmatrisen såsom med vågformiga eller präglade fibrer. Detta har påvisats i utförda undersökningar alltsedan 70-talet. För att uppnå såväl bra sprickfördelning som seghet är sannolikt en kombination av dessa faktorer optimal. På senare tid har fibertyper utvecklats i denna riktning som kanske till och med kan ge så kallad töjningshårdnande egenskaper hos betongen som kan innebära god sprickfördelning och kanske även möjlighet att använda fiberbetong i statiskt bestämda konstruktioner.

BETONG 3 | 2013

| teknik |

HöjdAre

från ACI:s vårkonferens Amerikanska betongföreningen ACI, American Concrete Institute, samlade 1 600 deltagare från 36 länder till sin vårkonferens i Minneapolis i USA. Tidskriften Betongs teknikredaktör och ansvarige utgivare var på plats och berättar om sex höjdpunkter. TEXT: JOHAN SILFWERBRAND

är kanske främst 300 kommittémöten och ett stort nätverkande i och kring utställarna, men också 30 sessioner. Största chansen att ta del av nyheterna är att följa de två sessionerna om Research in progress där doktorander och unga professorer presenterar sina studier. För mig var tre studier helt nya.

ETT ACI CONVENTION

JULIA MARESCA berättade om försök att avslöja begynnande alkalikiselreaktioner (AKR) med bakterier. Bakterier kan överleva i den biologiskt sett extrema miljön som betongen utgör, men hennes teori är att tillväxten störs av AKR. Se där en ny ickeförstörande provningsmetod! Tillläggas kan att hon och hennes doktorander påbörjat projektet ganska nyligen. ÄR inte lika bra på att återanvända och återvinna glas som européer (bara 30 procent återvinns). Att använda krossat glas som filler i betong är en gammal teknik, men för mig var Mohammadreza Mirzahosseinis studie om att utnyttja finkrossat glas som en puzzolan en nyhet. Han påvisade ett bidrag AMERIKANER

BETONG 3 | 2013

till hållfastheten från glaset, i synnerhet från det färgade glaset som har ett mer reaktivt innehåll än det ofärgade. Mirzahosseinis hade orden ”nytt tillsatsmaterial” i rubriken på sitt föredrag men antagligen är han inte först. Under en session om ”gröna cement” fanns ett föredrag om glas som bindemedel. Här berättade Mary Christiansen om hur krossat glas kan användas genom så kallad geopolymerisation för att öka reaktiviteten. Ännu bättre resultat fick hon genom att öka aluminiumhalten och därmed förbättra proportionerna mellan grundämnena. Rent praktiskt handlar det om tillsatser av flygaska eller metakaolin.

DEN TREDJE nyheten var att förändra strukturen i färsk självkompakterande betong genom att lägga på ett magnetfält. Sriramya Nair såg denna teknik som ett alternativ till viskositetshöjande och andra tillsatsmedel. För att få magnetfältet att göra nytta krävs naturligtvis att man tillsätter någon form av järnspår i betongen. Han påvisade tydliga förändringar från laboratoriet, men svävade litet på målet hur tekniken skulle kunna utnyttjas på byggplatsen.

FORMTRYCKET I SKB kan vid höga stighastigheter bli identisk med hydrostatiskt tryck. Men i många fall blir formtrycket betydligt lägre. Orsaken är den strukturuppbyggnad som sker i SKB då den lämnas ostörd i formen. Peter Billberg sammanfattade den workshop som samlade de främsta forskarna inom området och som arrangerades i fjol i Stockholm, se Betong nr 1/2013. Tio olika beräkningsmetoder prövades i Stockholm och tillsammans utnyttjar de fyra olika sätt att karakterisera strukturuppbyggnaden. Kamal Khayat berättade lite mer om några av provningsmetoderna som används för karakteriseringen. Sessionen om formtryck avslutades med ett föredrag om praktiken och föredragshållaren Erik Peterson menade att ett problem är att man oftast måste dimensionera formen innan man känner betongen. Då blir resultatet oftast dimensionering för hydrostatiskt tryck. Peter Billberg kunde ur de åtta Stockholmsförsöken inte dra någon slutsats av vilken som var bäst, men Peterson rekommenderade Gardners modell eftersom den är enkel att använda.

TAYABJI berättade om att betongvägar dimensioneras för allt längre livslängd, man har gått från 20 år på 1960-talet till minst 60 år i dag. För att nå dit krävs bland annat ett stabiliserat bärlager, god dränering, kortare avstånd mellan fogarna, korrekt placerade dymlingar, kvalitet i utförandet och kvalitetssäkring i alla led. Mängden fogmassa och foglister kan däremot gärna begränsas – sågspåren kan då göras tunnare. Lev Khazanovich fyllde på med att berätta om forskningsbehov. För honom handlar det bland annat om längsgående sprickbildning, reparationer, tillförlitlighetsanalyser, inbyggda spänningar från gjutskedet och prognostisering av skador och lokala brott SHIRAZ

BLAND SESSIONERNA

om betongreparationer var Timothy Gillespies föredrag om Sydney Harbour Bridge intressantast. Bron byggdes 1932 och har med sina åtta körfält, dubbelspår för järnväg samt gång- och cykelbanor, kallats världens bredaste bro. Inför 80-årsjubileet tyckte man att det var dags att byta isolering och slitskikt (asfalt). Bron har 160 000 fordonsöverfarter per dygn och man lyckades genomföra reparationen på två veckoslut, ett per körriktning. På min fråga svarade Gillespie att betongen under isoleringen fungerat väl under de 80 åren. Om den nya isoleringen också kommer att hålla 80 år låter jag vara osagt. Men Gillespie påstod det utan att blinka.

MER OM

ACI

ACI BYTER president varje år, men en person är först vice president i två år, så president och sedan aktiv ”past president” i två år till. Nu installerades Anne Ellis från det internationella entreprenad¬företaget Aecon som den andra kvinnliga presidenten, men det mest spännande är egentligen vem som blir ny andre vice president. I år blev det professor Sharon Wood, Univiversity of Texas at Austin, som alltså kommer att bli president våren 2015. Självklart fungerar ett sådant här system litet konserverande och sedan finns naturligtvis en vd, Executive Vice President, och en stab på närmare 100 personer som har tillsvidareanställning.

NY – lanserad på BAUMA

Containerkonstruerad betongstation t TBUTTUPSMFL 1,0 - 3,0 m t EVCCFMBLTJBMCMBOEBSF FMMFS QMBOCMBOEBSF t MÊNQBS TJH CÌEF GÚS FO GÊSEJHCFUPOHTUBUJPO PDI GÚS QSPEVLUJPO BW UPQQLWBMJUBUJW FMFNFOUCFUPOH t “flygande vägning” GÚS CBMMBTU o EFO CÊTUB OPHHSBOOIFUFO t WJOUFSVUSVTUOJOHBS GBCSJLTNPOUFSBE

Tecwill Oy Rahtikatu 3 B 80100 Joensuu, FINLAND Tel. +358 10 830 2914 info@tecwill.com

COBRA betongstation t NPCJM TUBUJPO NFE QSPEVLUJPOTFHFOTLBQFS TPN NFE TUBUJPOÊS TUBUJPO t OZ $0#3" NPEFMM NFE LBQBDJUFU 160 m /h NFE 4,0 m CMBOEBSF t QBUFOUFSBE TQFDJBMLPOTUSVLUJPO t LSÊWT JOHFO CFUPOHGVOEBNFOU OÊS GBCSJLFO VUSVTUBT NFE TUÌMGVOEBNFOU t “flygande vägning” GÚS CBMMBTU o EFO CÊTUB OPHHSBOOIFUFO t WJOUFSVUSVTUOJOHBS GBCSJLTNPOUFSBE

WWW.TECWILL.COM

AV JOHAN MAGNUSSON, GRONTMIJ

Betong som tål

EXPLOSIONER Betongens tryck- och draghållfasthet ökar vid belastningar från explosioner. Ökningen i bärförmågan för en betongkonstruktion ligger på omkring 20 procent, skriver Johan Magnusson, som även berättar om metoder för dimensionering av konstruktioner utsatta explosionslaster. som utsätts för belastningar från explosioner eller andra intensiva dynamiska laster kan svara på ett helt annat sätt än vad som ursprungligen var tänkt i dimensioneringsstadiet. Explosioner uppstår då exempelvis en sprängladdning detonerar eller då ett brännbart gasmoln exploderar. Vid tillräckligt intensiv belastning kan katastrofala brott i några av konstruktionens komponenter uppträda vilket kan föranleda partiell eller total kollaps av exempelvis en byggnad. För att en betongkonstruktion skall kunna motstå sådana intensiva belastningar tillåts normalt att vissa skador uppstår, men med begränsad omfattning. För detta är det av största vikt att de enskilda komponenterna uppvisar ett segt beteende utan risk för spröda brottmoder. Syftet med denna artikel är ge en inblick i problematiken med explosionslaster och dess påverkan på betongkonstruktioner. En explosion kännetecknas av en plötslig frigörelse av energi. Explosioner kan uppkomma från flertalet källor men här betraktas endast explosioner från detonerande sprängämnen. Detonationen innebär en snabb kemisk reaktion, eller förbränning, som fortplantas i överljudshastighet genom sprängämnet som en stötvåg. En stötvåg är per definition en diskontinuitet i tryck, temperatur och

EN BETONGKONSTRUKTION

FAKTARUTA SYFTET med artikeln är att ge en inblick i problematiken med explosionslaster och dess påverkan på betongkonstruktioner. Metoder finns för dimensionering av konstruktioner utsatta för dessa typer av laster, vilka även kan användas för kontroll av befintliga konstruktioners motståndsförmåga. Arkitekter, konstruktörer och beställare kan betrakta artikeln som en första introduktion i ämnesområdet samt får förslag på litteratur för fortsatta studier. I slutändan är syftet att öka medvetenheten för olika användare och göra kunskapen mer tillgänglig för att minska samhällets sårbarhet och öka dess robusthet mot extrema belastningar.

BETONG 3 | 2013

densitet. Vid explosioner i luft fortplantas stötvågen från sprängämnet och ut i den omgivande luften i alla riktningar vilket på små avstånd ger upphov till höga tryck och temperaturer. Trycket minskar med avståndet från explosionen och på ett givet avstånd har luftstötvågen det idealiserade utseendet som visas i figur 1 där tidsaxeln markerar det omgivande atmosfärstrycket. Stötvågens ankomst karakteriseras av en nästan ögonblicklig ökning i övertryck följt av en kontinuerlig tryckminskning tillbaks till atmosfärstrycket. Denna första del av stötvågen benämns övertrycksfasen. Tryckminskningen fortgår in i undertrycksfasen med tryck under atmosfärstrycket och som varar under en längre tid än övertrycksfasen. För betongkonstruktioner är övertrycksfasen den delen av stötvågen av intresse vid dimensionering mot explosioner. Övertrycksfasens varaktighet (t+ i Figur 1) är normalt ett fåtal millisekunder på små avstånd, men växer på ökande avstånd. Emellertid har trycket sjunkit till så pass små nivåer att explosioner på så stora avstånd normalt inte ger bestående skador på betongkonstruktioner. Då stötvågen breder ut sig och träffar på fysiska hinder, till exempel en byggnad, sker reflektioner mot de ytor som inte är parallella med vågens infallsriktning. Vid reflektionen förstärks trycket med en faktor som i vissa fall kan överstiga tio. Graden av förstärkning beror på reflektionsvinkeln och på trycknivån i den infallande vågen före reflektionen. Under stötvågens utbredning belastas även byggnadens sidor, tak och baksida. Således kommer alla byggnadens ytor att belastas i olika sekvenser under stötvågens fortplantning i luften. Om byggnaden har fönster kan dessa krossas och stötvågen läcker då även in i byggnaden via fönsteröppningarna. Vid tillräckligt höga tryck kan även väggar och tak deformeras, skadas och även kastas in i byggnaden. Konstruktioner som utsätts för explosionslaster kommer att accelerera och böjas i kraftens riktning. Det tar

| teknik |

Figur 1. Idealiserad luftstötvåg på ett givet avstånd från explosionen (med tidsaxeln vid atmosfärstrycket).

Figur 2. Förenkling av balk eller platta utsatt för en stötvågslast p(t) till ett ekvivalent enfrihetsgradssystem.

alltid en viss tid för exempelvis väggkonstruktionen att svara och nå sitt maximalt utböjda läge. Denna responstid beror dels på väggens massa och böjstyvhet, men även på lastens intensitet. Eftersom explosioner nära en konstruktion utsätter denna för en luftstötvåg hinner trycket nå sitt toppvärde och börja avta innan de belastade komponenterna har hunnit deformeras nämnvärt. Således överförs den mest intensiva delen av den påförda lasten till väggen på kort tid i förhållande till väggens utböjningstid. Då väggen accelereras och får en hastighet uppstår initialt stora skillnader i acceleration mellan väggens mittpartier och i partierna i direkt anslutning till upplagen där accelerationerna är i princip obefintlig (för stela upplag). Detta i kombination med väggens inre motstånd mot deformationer ger upphov till att tvärkrafter utvecklas nära upplagen i tidigt skede efter pålastningen. BETONG OCH ARMERINGSSTÅL som utsätts för töjningar och deformationer under dynamiska förlopp uppvisar förhöjda hållfasthetsvärden. Således ökar betongens tryck- och draghållfasthet och armeringens sträck- och brottgräns vid dynamiska belastningar. Detta innebär att explosionsbelastade betongkonstruktioner kan tillräknas en förhöjd bärförmåga relativt då lasten påförs långsamt (kvasi-statiskt). Ökningen i bärförmågan för en betongkonstruktion belastad av luftstötvåg ligger på omkring 20 procent. Generellt är det fördelaktigt om en konstruktion motstår dynamiska laster genom plastiska deformationer. För väggkonstruktioner och liknande innebär detta att betongen tillåts spricka upp under utböjningen och att

dragarmeringen tillåts töjas förbi stålets sträckgräns. Detta innebär emellertid inte att skjuvsprickor nära upplag tillåts. Uppsprickningen och de plastiska töjningarna i armeringen kräver stor energi vilket ger väggen stor energiupptagande förmåga vilket är fördelaktigt för att motstå explosionslaster. För att säkerställa att inte överdrivet stora deformationer uppträder under belastningen används normalt kriterier för maximalt tillåtna värden vid dimensioneringen. Sådana kriterier finns specificerade i litteraturen [7] och är beroende av konstruktionsmaterial, del av konstruktionen som betraktas samt vilka krav på skyddsnivå som ställs. Exempelvis tillåts större deformationer för en ickebärande väggkomponent än för en pelare. Kravet på skyddsnivå bestäms med utgångspunkt från vilken verksamhet som bedrivs och vad som skall skyddas. Låg skyddsnivå tillåter större deformationer på konstruktionen efter belastning än för fallet där krav på högre skyddsnivå ställs. Vid analys av en konstruktions moståndsförmåga mot explosionslaster kan konstruktionen i många fall förenklas till ett enfrihetsgradssystem bestående av en fjäder och en massa med angripande yttre last, se figur 2. Således förenklas delar av eller hela konstruktionen till enfrihetsgradssystemet så att fjäderns deformationer och massans svängningar motsvarar desamma i den verkliga konstruktionen. Konstruktionens verkliga styvhet, massa och yttre last räknas om med hjälp av faktorer till ekvivalenta värden som är anpassade till enfrihetsgradssystemet. Dessa faktorer finns framtagna i litteraturen [1, 7] med hjälp av enerBETONG 3 | 2013

| teknik |

Figur 3. Utböjning för en armerad betongbalk belastad med luftstötvåg. Jämförelse mellan uppmätta utböjningar och beräkning med ett enfrihetsgradssystem [3].

Figur 4. Betongbalk som gått till skjuvbrott efter belastning med luftstötvåg på ovansidan (överst) med motsvarande simulering av förloppet i mjukvaran Autodyn 3D (underst) [5].

gibetraktelser så att energin är bevarad mellan det verkliga och det ekvivalenta systemet. I analyser med hjälp av enfrihetsgradssystemet beaktas lastens variationer i tiden, plastiska deformationer och ökningen i bärförmåga på grund av det dynamiska förloppet. Resultatet från sådan analys består av en kurva över utsvängningsförloppets variationer i tiden (se figur 3). Denna figur visar på god överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade utböjningar [3]. Ett annat verktyg för analys av explosionsbelastade konstruktioner är nyttjande av finita elementmetoder. Detta möjliggör analys av komplicerade strukturer och detaljerade studier av snabba händelseförlopp som annars inte är möjligt med förenklade enfrihetsgradsmodeller. Figur 4 visar resultat från en simulering med mjukvaran Autodyn 3D av en armerad betongbalk belastad med luftstötvåg [5]. Som jämförelse visas även motsvarande balk efter ett verkligt försök. Som tidigare nämndes utvecklas tvärkrafter nära stöd i konstruktioner som belastas med luftstötvåg. Tvärkrafterna uppstår relativt tidigt efter pålastning och når oftast sitt maxvärde långt innan komponenten når sin maximala utböjning. Tillräckligt stora tvärkrafter kan leda till att sneda skjuvsprickor uppstår nära stöd, se figur 4. Då en skjuvspricka utvecklats är skjuvbrott nära förestående vilket uppkommer plötsligt och är sprött till sin karaktär. Detta nedsätter en konstruktions deformationsförmåga avsevärt och begränsar därmed konstruktionens förmåga att motstå explosionslaster. Det är därför av stor vikt att tvärkrafterna tas i beak-

BETONG 3 | 2013

tande redan på dimensioneringsstadiet så att stor seghet säkerställs. Tvärkrafternas storlek är beroende av lastens intensitet, konstruktionens böjstyvhet och vilka upplagsförhållanden som råder. Exempelvis ger ökad styvhet ökade tvärkrafter och det är därför vanligt att armeringsmängden begränsas för konstruktioner som skall motstå explosionslaster. Försök och teoretiska studier [4, 5, 6] har visat att komponenter såsom balkar och plattor av armerad betong kan gå till skjuvbrott för explosionslaster eller andra dynamiska belastningar med hög intensitet, även om samma komponent inte gör det då en långsam pålastning sker. Anledningen är de stora tvärkrafter som kan uppstå under det dynamiska belastningsförloppet. Denna förändring i beteende är viktig att beakta vid analys av exempelvis befintliga byggnaders motståndsförmåga. Verktyg för kontroll av en konstruktioners tvärkraftkapacitet vid explosionsbelastningar finns exempelvis medtagna i Fortifikationsverkets konstruktionsregler [2] vilket är ett relativt nyligen utkommet regelverk för dimensionering av skyddskonstruktioner. Författaren är för närvarande aktiv i ett forskningsprojekt som drivs av KTH Betongbyggnad där fördjupade studier inom skjuvproblematiken för betongkonstruktioner genomförs i syfte att öka kunskapen om hur betongelement bör utformas för att med största praktiskt möjliga säkerhet kunna motstå laster från explosioner.

Referenser hittar du på www.betong.se

experten Sprickor i balkonger? Vår bostadsrättsförening har nyligen byggt balkonger i betong och nu har det uppstått sprickor i samtliga. Hur vanligt är det att sådana sprickor uppstår i nybygge och vad bör man göra åt dessa? /Johanna

Hej Johanna, många gånger får man räkna med att få sprickor i en betongkonstruktion och är de små är det i regel inga problem för beständighet och bärighet. Balkonger är dimensionerade för att exponeras för en viss miljö, vanligtvis exponeringsklass XC4/XF3 och XC3/XF1 (enligt ÊÓäÈÊ V Ê--Ê£ÎÇääÎ®°Ê iÌÌ>Ê iLBÀÊiÌÌÊ }ÃÌ>ÊÌ FÌ >Ê vattencementtal på 0,55 och en minsta lufthalt för frost (min 4-5 procent, beroende på stenstorlek). 6 `>ÀiÊBÀÊL> }iÀ >Ê ÛÃ B }`Ã` i Ã iÀ>`i]Êv ÀÊ given exponeringsklass, ålder, täckskikt, maximal sprickbredd och säkerhetsfaktor (enligt SS 137010). Exempelvis med XC3/4 och 50 år är maxbredden 0,30 mm (och med vct 0,55 är täckskiktet minst 20 mm). För att hålla ihop och sprida ut sprickorna måste givetvis armeringen också dimensioneras för detta.

iÌÊ > ÊÛ>À>Ê ÌiÊÃÛFÀÌÊ>ÌÌÊÃ B ÛÊLi` >Ê ÕÀÊLÀi`>Ê sprickorna är, och hur djupa eller genomgående de är. Är dina sprickor större än 0,5 millimeter bör de åtgärdas. Ett vanligt sätt är då att injektera dessa med lämpligt medel.

Bilden är tagen i ett annat sammanhang och har inget med texten att göra.

> Ê > Ê V ÃFÊÌB >ÊÃ }Ê>ÌÌÊ > Ê B}}iÀÊ«FÊiÌÌÊÞÌÃ ÌÊi iÀÊ avjämningsmassa som tätar till ytan, vilket är vanligt på L> }iÀ°Ê Ì>Êi Ê «>ÀÌ Ã ÊLÞ}} >`ÃÌi iÀÊÃ ÊÌ>ÀÊi Ê titt på det hela. Lycka till. /Oskar Esping

Hur undviker jag KALKUTFÄLLNINGAR? Jag ska gjuta en betongplatta för garageuppfart. Jag frågade firman som skall göra jobbet hur man undviker kalkutfällningar, men de visste inte något sätt. Finns det något medel som man kan blanda i? /Thorleif

Hej Thorleif, kalkutfällningar är nästan en del av betongprocessen, men det finns en del saker som kan göras: UÊ 6>ÀÊ }}À> Ê>ÌÌÊLiÌ } Ã ÃÌi Ãi Ê inte är för lättflytande, detta kan leda till vatten separation vilket medför större anrikning av kalkutfällningar. UÊ /BV Ê`i Ê Þ} ÕÌ >ÊLiÌ }i Ê i`Ê högvärdig täckning som vattenmättade mattor och byggplast, se till att plasten har absolut kontakt med betongens yta

BETONG 3 | 2013

så att minimalt med luft kan komma i kontakt med ytan. UÊ i LÀ> BÀ`>ÀiÊ > Ê V ÃFÊÛ>À>ÊiÌÌÊ gott alternativ, valet av denna är mycket beroende på vad du ska göra med betongen efter plattans färdigställande. En del membranhärdare måste “tvättas” bort för att garantera goda vidhäftningsegenskaper för efterkommande behandlingar. UÊ iÌÊw ÃÊ >ÊÌÞ«iÀÊ>ÛÊ > ÕÌvB ningshämmande tillsatsmedel för den färska betong massan, det mest frekventa användningsområdet för denna typ av tillsatsmedel är inom prefabsegmentet vid tillverkning av infärgade produkter som takpannor eller marksten. Få försök har genomförts med platsgjuten betong, som i ditt fall, och dessa typer av tillsatsmedel. UÊ 9ÌÌiÀ }>ÀiÊi Ê iÌ `ÊBÀÊ «Ài} i-

ringsmedel för betong som också kan hjälpa i detta avseende, också här är valet av dessa produkter beroende på vad du skall göra med den färdiga betongyÌ> Ê ÊivÌiÀ > `°Ê6 ÃÃ>Ê>ÛÊ`i >ÊÌÞ«Ê>ÛÊ ytbehandlingsprodukter kräver speciellt förfarande. Läs gärna studien som genomfördes på LTH “Kalkutfällningar på förtillverkade LiÌ }i i i Ì»]ÊÃ À Ûi Ê>ÛÊ > i Ê dersson och Ola Lindborg, som beskriver olika mekanismer samt åtgärder för kalkutfällningar. Kontakta också leverantörer av tillsatsmedel för betongtillverkning och diskutera din frågeställning. Hoppas att detta hjälper dig vidare i ditt kommande byggprojekt. É >ÀÌ Ê > ÃÃ

MARKNADSTORGET

Cemex

importerar och marknadsfĂśr cement i bulk till betongbranschen Telefon: 040 -31 75 50

www.cemex.se

Cemex AB 205 03 MalmĂś

MARKNADSTORGET

Instrument fĂśr betongprovning

ens tryckhĂĽllfasthet

TĂ&#x201E;CKSKIKTSMĂ&#x201E;TARE HAMMARE

Cementa AB, Ă&#x2026;rstaĂ¤ngsvĂ¤gen 25, Box 47210, 100 74 Stockholm, Telefon 08-625 68 00, Fax 08-753 36 20, info@cementa.se, www.cementa.se Cementa ingĂĽr i HeidelbergCement-koncernen, en av de ledande byggmaterialproducenterna i vĂ¤rlden, med kĂ¤rnverksamheterna cement, betong & ballast och prefabricerade betongprodukter. Koncernen omsĂ¤tter cirka 83 miljarder SEK och har 46 000 medarbetare i 50 lĂ¤nder.

et.

VIDHĂ&#x201E;FTNINGSMĂ&#x201E;TARE SKIKTTJOCKLEKSMĂ&#x201E;TARE FĂ&#x2013;R KONTROLL AV TAKPLĂ&#x2026;T OCH BRANDSKYDD MM

CPT A/S, Concrete Plant Technology Sigurdsgatan 6 721 30 VĂ¤sterĂĽs Sverige: Tel: 021-35 70 00 Fax: 021-35 90 10

E-post: kdn@kdn.se

het

gens tryckhĂĽllfasthet

het.

och tryckhĂĽllfasthet ch KTH. Vct = 0,4

sthet

ett krav pĂĽ nĂ¤r ahetsom 0,4 ill minst 1,0â&#x20AC;?. Det boratoriefĂśrsĂśk sĂĽ kan. CBI tolkar oratoriefĂśrsĂśk kan

et ĂĽ

och tryckhĂĽllfasthet KTH. Vct = 0,4

an och

, .

Betongprovning/Certifiering Ackrediterat laboratorium fĂśr betong och sprutbetong. Certifieringsorgan fĂśr fabriksbetong och ballast. vattenfall.se/sv/provning-och-certifiering.htm

ÂŽ DIN LEVERANTĂ&#x2013;R AV PUTZMEISTER

s "ETONGĂ?TERVINNING s )NJEKTERINGSUTRUSTNING s &ULLSERVICEANLĂ&#x2039;GGNING s 2ESERVDELAR TILLBEHĂ&#x161;R

$ # % $ "

e r a s g u n j .. . l beto

!!! "

REFERENSER: KreĂźger H. (1931) De tekniska vetenskaperna. Husbyggnadsteknik, Stockholm

kan

www.svenskbetong.se

ra underlag fĂśr nĂĽgra de enda

Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced high strength concrete slabs, Den 27 februari kommer Mellanrum, en helt ny tidskrift KTH, Inst fĂśr byggkonstruktion, om arkitektur, fĂśr arkitekter och skriven av oss. Stockholm, ISSN 1103-4270 REFERENSER:

Framtidens byggande

HĂ&#x201E;R SYNS DU.

Boka plats pĂĽ marknadstorget. HĂśr av dig till Annonshuset pĂĽ 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se fĂśr nĂĽgra

kdn.se

PM Nordic AB | Marieholmsgatan 52, 415 02 GĂśteborg Telefon 031-49 80 90 | info@pmnordic.se | pmnordic.se

Vattenfall Research & Development AB

Det sĂĽ

r de enda

s "ETONGPUMPAR s 4RANSPORTROTERARE s 4UNNELMASKINER s -UR OCH PUTSMASKINER

Kontakt: Jarl Larsson Mobiltelefon: +46 705 46 14 68, Elcem Nordic A/S 2950 VedbĂŚk, Danmark, Telefon: +45 45 66 12 12 Sto Scandinavia AB | www.sto.se

t ett krav pĂĽ nĂ¤r ta thetsom 0,4 minst 1,0â&#x20AC;?. Det till aboratoriefĂśrsĂśk sĂĽ rkan. CBI tolkar boratoriefĂśrsĂśk kan

gra underlag

Maskiner fĂśr betongindustrin...

System fĂśr betongrenovering, CERTIFIERAT TILLSATSMATERIAL FĂśr hĂśgkvalitetsbetong FĂśr betongskydd hĂśgkvalitetsbetong fĂśrstĂ¤rkning, och golv.

BETONG-

FUKTMĂ&#x201E;TARE

KreĂźgerberg H. (1931) De tekniska Krossat och ĂĽtervunnet vetenskaperna. material ersĂ¤tterHusbygggrus. Faktanadsteknik, blad 2003:06.Stockholm LĂ¤nsstyrelsen i Stockholms lĂ¤n

! Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced Bagheri H. (2006) Prestressed www.byggelement.se

high strength concrete slabs, hybrids of AAC and HPC â&#x20AC;&#x201C; The ! Thomas Rudin, KTH,(Block Inst fĂśr byggkonstruktion, BCE Composed Elearkitekt,White Stockholm, ISSNsystem, 1103-4270 ment) building KTH, Inst fĂśr arkitektur, Stockholm, Krossat berg och ĂĽtervunnet ISSN 1402-7453 material ersĂ¤tter grus. Fakta-

MARKNADSTORGET

SynkoFlex - fĂśr tĂ¤ta gjutfogar

EgcoBox - Isolerad balkonginfĂ¤stning

SynkoFlex tĂ¤tar gjutfogar utan svĂ¤llning!

EgcoBox sparar energi!

SynkoFlex tĂ¤tar mot vatten, saltvatten & radon

EgcoBox minskar kĂśldbryggan vid balkonger och loftgĂĽngar

SynkoFlex pĂĽverkas ej av dĂĽligt byggvĂ¤der!

80, 100 & 120mm stenull

040-947070

Max Frank AB tidigare Rolf Dickman AB

www.rolf-dickman.se

040-947070

Max Frank AB

www.rolf-dickman.se

tidigare Rolf Dickman AB

Effektiva renoveringssystem fĂśr att laga och tĂ¤ta betong

Tel 0706-16 60 25 s www.cementor.se s info@cementor.se

- det naturliga valet fĂśr sjĂ¤lvkompakterande betong! Allt inom stĂ¤d & betongbranschen

www.nordkalk.se

$ # % $ "

HĂ&#x201E;R SYNS DU.

Boka plats pĂĽ marknadstorget. HĂśr av dig till Annonshuset pĂĽ 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

e r a s g u n j l . .. beto

!!! "

| Signerat |

Utvald person tycker till DOUGLAS WALLDING, NORDCERT

NATIONELLA KRAV VIKTIGT VID IMPORT MÅNGA TROR ATT det blir enklare att importera betongprodukter när det blir krav på prestandadeklaration och CE-märkning av förtillverkade betongprodukter. Men sanningen är att det egentligen blir precis som förr eftersom de nationella kraven fortfarande måste beaktas. Ansvaret vilar i slutänden på beställaren. Från den 1 juli 2013 måste förtillverkade betongprodukter och andra byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta för att få säljas i Sverige och EU. Syftet är att underlätta handel med byggprodukter mellan länderna genom att man använder samma metod för att certifiera och beskriva byggprodukternas väsentliga egenskaper. Idag finns det harmoniserade standarder inom de flesta förtillverkade betongprodukter. Dessa betongprodukter ska alltså senast från 1 juli 2013 ha en prestandadeklaration samt vara försedda med CE-märkning. Checklista för prestandadeklaration finns i byggproduktförordningen (CPR) bilaga III. Denna finns också översatt till svenska, se Boverkets hemsida www.boverket.se. CE-märkningen och tillhörande prestandadeklaration är dock inte en bekräftelse på att produkten uppfyller de nationella svenska kraven eller projektkrav. En CE-märkt produkt är inte ´´godkänd´´ förrän man har säkerställt att även de svenska kraven också är uppfyllda om produkten ska användas i Sverige. Här vilar ett stort ansvar på den part som köper produkten eller tar emot och bygger in produkten och i slutänden på byggherren. Detta gäller framförallt när man importerar färdigtillverkade betongprodukter. I Sverige finns det nationella krav för våra klimat- och miljöförhållanden i Boverkets författningssamling EKS 8 (BFS 2011:10). För betong och betongprodukter finns det också i EKS hänvisning till krav i SS 137003 och SS 137010. Eftersom man på en färdig förtillverkad betongprodukt inte kan se vad som finns inuti och vilka egenskaper delkomponenterna har, så är det extremt viktigt att redan under produktion, innan produkten är tillverkad, säkerställa att dessa delkomponenter har rätt egenskaper så att slutprodukten uppfyller även de nationella kraven. Risken vid import av förtillverkade betongprodukter är att de nationella kraven i Sverige enligt ovan inte är beaktade och uppfyllda. Vad kan hända om de svenska kraven inte är uppfyllda? Formellt sett är produkterna inte godkända att använda på den svenska marknaden. Men framförallt så äventyras bärförmåga, stadga och beständighet. Risken att få till exempel frostskador ökar dramatiskt och kan därmed äventyra hela konstruktionen där livslängden förkortas drastiskt med risker i säkerhet samt stora kostnader för reparationer och omarbetningar som följd.

Allt under en hatt. Hos oss på Abetong får du en helhetslösning. Vi samordnar, projektleder och ger dig bra styrning och en trygg ekonomi i dina projekt. Och kanske det viktigaste av allt – betongens egenskaper som i kombination med vår kunskap och erfarenhet skapar värde för dig. Läs mer om oss och vår passion för det vi gör på abetong.se

Telefon 0470-965 00 • www.abetong.se

| Teknikmix |

Dränerande betong i tågtunnlar DRÄNBETONG, som togs fram på 1990-talet kan nu få ett nytt liv. Problemen med den dränerande betongen var hållfastheten. Det säger sig nu företaget Wacker ha löst med den nya produkten Etonis 260. Dränerande betong framställs av ballast med kornstorlek 5-8, vilket gör att betongen består av 15-20 procent porer. Därmed kan fukten transporteras bort och vattenbildningar undvikas. Etonis 260 har utvecklats i samarbete med Heidelberg och är en polymer som gör den färska betongen mindre benägen att sjunka och förlänger dess bearbetningstid. Dessutom ger den betongytan högre drag- och böjdraghållfasthet. Produkten är speciellt avsedd att användas i järnvägstunnlar där betongen läggs utanför och mellan spåren för att fordon ska kunna köra in i tunnlarna, vid till exempel en olycka. Den dränerande betongen kan läggas ut snabbare än prefabricerade konkurrenter och har förstås inga skarvar. Den sägs dessutom vara ljudabsorberande och kan därför även passa för bullerdämpade vägbanor, ljuddämpande väggar eller som ljudbafflar vid järnvägs- eller spårvagnsspår. Läs mer på www.betong.se/eftersnack

Basalt självkompakterande VEIDEKKE I NORGE har efter diverse provningar lyckats få fram en självkompakterande betong med basaltfiber. Basalt är en vulkanisk bergart som har fördelen att den inte rostar. Producent är företaget ReforceTech och armeringen finns i både stänger och fibrer. Veidekkes betong användes i fasaden till en kontorsbyggnad i Rudshögda i Hedmark.

Expresslagningar på tub FÖRETAGET FISCHER kommer med produkten Cement Express, en tub med cementmassa för lagning av sprickor och mindre håligheter. Massan är vattenbaserad och innehåller inga silikoner, MDI (Methylene Diphenyl Diisocyanate) eller lösningsmedel och sägs ge en osynlig lagning. Den appliceras med vanlig fogpistol och kan både slipas och målas.

Starkt för miljön FORSKARE VID Kansas State University har tagit fram

ett nytt betongrecept som gör betongen både mer miljövänlig och starkare. Hemligheten är den nya ingrediensen biprodukter från produktion av cellulosaetanol, ett biobränsle framtaget av grödor som inte konkurrerar med mat- eller foderproduktionen. Vid provningar av betongen fann de att genom byta ut 20 procent av cementen med cellulosamaterialet så ökade betongens styrka med 32 procent.

BETONG 3 | 2013

Fundamentalt och enkelt Nu kan man enkelt gjuta betongfundament. Företaget Formelit har tagit fram en formfot till gjutrör som blir en kvarsittande form. Priset ligger på 99-119 kr inklusive moms och det finns i ett antal bygghandlar. www.formelit.se

" !

Å¡ Å¡

E D E N V I K

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

STORA INTRYCK. SMÅ AVTRYCK. Få, om någon, kan tänka sig ett modernt samhälle utan betong. Betong är ett fantastiskt, formbart material som kan anpassas efter olika förhållanden och behov, och som rätt använt håller i många, många år. Vi vill vara med och bidra till ett bättre samhälle där belastningen på miljön minimeras. Det är viktigt att det vi idag bygger håller så länge som möjligt för att minska användandet av naturresurser. Med rätt innehåll kan livslängden förlängas avsevärt. Ett litet exempel på hur Sika gör betongen bättre. Fler hittar du på sika.se.