Tidskriften Betong 4 2013 by Tidskriften Betong

nr 4/Oktober 2013 pris: 99 sek /från betongföreningen

V by i Ök gg a se r m kt es or t i n!

Örebro Betongens stad

Granskat

Mer betong kan återvinnas Arkitektur

Betongens olika ansikten Forskning

Textil armering kommer www.betong.se/ Betonggalans röstning har börjat/ Galabloggen ny blogg/ Mer arkitektur och design/ Redaktören reflekterar

STRUX

Innovativ armering med syntetisk makrofiber

Grace Construction Products Sprutad STRUX-betong ger effektiv kvalitetsbeläggning i Helsingfors tunnelbana.

ireo.se

STRUX® är den nya tidens armering för golv, platta, bjälklag och prefab. Den fungerar också perfekt för sprutad betong, som i Helsingfors tunnelbana, där STRUX ersätter armeringsnät och stålfiber. Höga mekaniska egenskaper i kombination med ökad produktivitet och eliminerad risk för framtida rostrelaterade sprickor gör makrofiberarmering till det självklara valet för modern gjutning.

www.graceconstruction.com

042-16 78 00

| innehåll |

nr 4/Oktober 2013

Betong på Teneriffa

ARTIKLAR & REPORTAGE 14 Sex städer | Betongens Örebro På uppdrag av er läsare har Tidskriften Betong spanat in betongen i Örebro. Häng med till Krämaren!

23 Granskat | Mer betong skulle kunna återvinnas Mer betong skulle kunna återvinnas om Sverige fick samma regler som Finland.

32 Miljö | Almedalen Tidskriften Betong rapporterar från betongbranschens Almedalsvecka. Tre miljöargument rikare.

35 Arkitektur | Betongytor på Teneriffa I Adeje på Teneriffa finns en kongressanläggning där betongen fått många ansikten.

6 Mixat

Svenska slipers till Danmark och världens längsta skidtunnel.

14 Sex städer

Tidskriften Betong började sin turné till de städer som ni Vi inleder reportageserien om läsarnas läsare röstat fram.

favoritstäder med en rivstart i Örebro. I VARJE NUMMER!

TEKNIK

4 Ledare

54 Fråga Experten!

44 Jordbävningssäkert i Italien

6 Mixat

Vad är en acceptabel variation på element och vad betyder C20/25?

Arkitekten bakom vinnaren av ECSN-award berättar om konstruktionen.

Algodling mot koldioxid och tung Friggebod.

57 Signerat

Betong som dämpar buller kan leda till fler bostäder.

41 Betongföreningen Vidareutbildningsrådet har utökats och ordförande Håkan Sundquist berättar hur.

Machokulturen finns kvar i byggsektorn. Även bland kvinnorna. Det skriver Sigrid Zenger och manar till ny attityd.

58 Teknikmix Nya produkter och prisade fabriker.

46 Textilarmerad betong rustar miljonprogrammet Textilarmering kan vara framtiden när miljonprogrammets fasader ska rustas. Kristian Tammo berättar om projektet Tecnocrete 2.

50 Hampbetong redo för Norden Paulien de Bruijn beskriver i en ny doktorsavhandling fördelarna med hampbetong i väggar.

BETONG 4 | 2013

ledare

ROGER ANDERSSON CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG & BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

» Problemet blir att bostäder byggs i utkanten av städerna och inte i första hand i de lägen där folk vill bo, även om det mullrar lite. «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

UTGES AV

Med buller och betong

BETONGFÖRENINGEN Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

REDAKTION CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: info@formkult.se

REDAKTIONSRÅD Alf Aggring, Philip Bergerhoff, Christer Carlsson, Sten Forsström, Hans Hedlund, Arne Hellström, Kjell Larsson, Åsa Lehto, Margareta Redlund Laninge, Henrik Vinell, Kjell Wallin och Sigrid Zenger.

ANNONSER ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Fredrik du Rietz fredrik.d@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

PRENUMERATION MARIE BRUNNBERG AB Uppsalavägen 13 763 41 Hallstavik Telefon: 073-656 09 03, 08-559 216 50 pren@betong.se

PRIS Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

och bullrar på debattsidorna runtom i landet. Det är bullerreglerna som det mullras över. Till exempel finns det färdiga planer på 47 000 bostäder ute i landets kommuner som inte utnyttjas eftersom det råder osäkerhet kring bullernivån, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Det som kritiseras är att Naturvårdsverket har en nivå och Boverket en annan. Ett bostadsområde kan alltså få bygglov för att det uppfyller Boverkets högre nivå på buller, men kan sen få på pälsen när bullernivåerna mäts enligt Naturvårdsverkets lägre nivåer i Miljöbalken. Dyra åtgärder kan behövas. Så tänker åtminstone Saab i Linköping och överklagar alla bostadsbyggen i sin närhet trots att bullernivåerna är godkända idag. Men vad händer när bostäderna väl är på plats? Då kanske deras provflygningar helt plötsligt inte är välkomna när nivåerna testas enligt Miljöbalken. I Helsingborg är lastbilarna inget problem när de bullrar genom de centrala delarna där Boverkets regler gäller, men när de kommer ner i hamnen är de plötsligt industribuller och då tar Naturvårdsverkets regler vid. Samma lastbilar ger bygglov i city, men inte nere i hamnen. Problemet blir att bostäder byggs i utkanten av städerna och inte i första hand i de lägen där folk vill bo, även om det mullrar lite. Om nu bostäderna byggs överhuvudtaget. Vilket de inte gör, enligt debattsidorna. Inom parentes kan nämnas att Naturvårdsverkets regler är från 1978 och mycket har faktiskt hänt inom byggindustrin sen dess. I Stockholm tog man lagen i egna händer och den borgerliga majoriteten beslutade helt enkelt att industribuller är trafikbuller. Därmed räddade man 15 000 planerade bostäder ur malpåsen. Men får man göra så? Vi får se. Regeringen har dock lyssnat till mullrandet och tillsatt en bullersamordningsutredning, ja den heter faktiskt så. Den har nu kommit med ett förslag till nytt regelverk, där det bland annat föreslås att byggreglerna och miljöreglerna samordnas. Kanske Stockholm klarar sig undan rättslig efterklang trots allt. Under Almedalsveckan träffade jag Ulrika Francke, vd på Tyréns. Hon tog just upp bullerproblematiken och undrade om betonghusen inte bara kunde isolera mot buller, utan kanske rentav reducera buller. För mig var det nytt, men varför inte? Tänk er fasadelement som är utformade så att de får ner bullernivån med de decibel som behövs för att klara nivåerna. De elementen kommer sälja, tro mig. Åtminstone till de 47 000 bostäderna jag nämnde ovan.

DET MULLRAR

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

Roger Andersson, chefredaktör

ISSN 1101-9190

TRYCKERI

Saxat Klippt & skuret

ÅTTA.45 Karlsrogatan 2, 170 56 Solna

OMSLAGSBILD Krämaren Örebro Foto av Boel Ferm

BETONG 4 | 2013

betong! Det är ett fantastiskt material, mångsidigt och uttrycksfullt. Ofta väldigt ifrågasatt. Skådespelaren Robert Fux till QX JAG ÄLSKAR

det går att bygga säkert i trä, men det är mycket mer att tänka på än vid byggnation i betong och sten. Räddningsledaren Mikael Andersson till SR

JAG TROR

Foto: Cecilia Larsson

Color- and Technologycenter

c.se

ente

igm ww.p

Pigmentec AB Sagsjövägen 1, 428 36 Kållered, Telefon: 031-25 79 00, www.pigmentec.se

mixat

Mixade nyheter från betongvärlden

Svenska sliprar i Danmark

ABETONG HAR undertecknat ett nytt

Cementa odlar alger CEMENTA OCH Linnéuniversitetet samarbetar just nu i ett forskningsprojekt kring Östersjöns alger och hur dessa kan bli en del av lösningen för att nå visionen om noll koldioxidutsläpp till 2030. Syftet är att direkt ur havsvatten utvinna små encelliga alger, som sedan växer och frodas i spillvärmen från cementugnarna genom att ta upp koldioxid från rökgaserna och närsalter från avloppsvatten. Den biomassa som blir kvar kan antingen bli industriråvara eller användas till biogas eller biodiesel. Algprojektet pågår idag på Linnéuniversitet och planeras fortsätta under våren 2014 på Cementas Degerhamnsfabrik på Öland.

Sveriges excellentaste SVERIGES HAR fått sin första byggnad som är klassat som

Excellent enligt det brittiska miljöcertifieringssystemet BREEAM. Det är kontoret Koggen II i Malmö, med NCC som både beställare och entreprenör, som lyckats med bedriften att nå den högsta nivån. –Det känns verkligen roligt att vara först ut i den ligan, dessutom klarade vi kraven med god marginal, säger Pär Friis, projektledare för Koggen II hos NCC Property Development. BREEAM-assessor för projektet var COWI, som därmed lyckats få sin fjärde byggnad certifierad enligt BREEAM. Även det först i Sverige.

BETONG 4 | 2013

tekniskt serviceavtal med det danska statliga företaget, Banedanmark. Avtalet ger Banedanmark möjlighet till full support gällande såväl design som tillverkning av betongsliprar. Det nya avtalet, som sträcker sig över fem år, innebär bland annat att Abetong inledningsvis kommer att assistera Banedanmark i spåranalyser för att verifiera befintlig sliperdesign för nya, högre axellaster samt för att utforma en ny sliperdesign till planerade höghastighetslinjer i Danmark.

| mixat |

Betongtanterna rycker fraM CEMENTA OCH Abetong har tillsammans sponsrat en armé av tanter i betong som är en del av utställningen ”Tantfullness” av konstnären Susanna Arwin på Tomelilla konsthall. Inspirationen till tantarmén kommer från den kinesiska terrakottaarmén och årtusendets bild som togs på en tant som drämde sin handväska i huvudet på en nynazist. Verket har många bottnar och kan tolkas som en kärleksfull hyllning till kvinnor, urmödrar, rättvisa och moral, men också som en protest mot krig, våld och rasism. – För branschen är det alltid kul med lite annorlunda projekt som visar hur mångfacetterat materialet betong är. Att dessutom få chansen att vara med i detta sammanhang och allt det som ”Den svenska tanten” står för är extra kul, säger Fredrik Jansson vice vd och marknadsdirektör på Cementa. Utställningen pågår till och med den 20 oktober i Tomelilla konsthall.

Malin Löfsjögård till VTI REGERINGEN HAR utsett Svensk Betongs vd

Malin Löfsjögård till ny styrelseordförande för VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Malin Löfsjögård har tidigare varit riksdagsledamot för moderaterna och ledamot i trafikutskottet. 2003 disputerade

hon på KTH, avdelning Byggkonstruktion, med avhandlingen ”Functional Properties of Concrete Roads – Development of an Optimisation Model and Studies on Road Lighting Design and Joint Performance”.

Barntillåten betong DE DRYGT 100 eleverna i årskurs 7 på Albäcksskolan i Hultsfred har fått sitt livs upplevelse. I samarbete med Finja fick de delta i ”Concrete Project” som innebar att de fick ta fram egna konstverk som göts på Finjas fabrik i Hultsfred. – Två av klasserna har gjort en iPhone, de är ju färgade av sin vardag, och en klass har gjort ett pappersflygplan som ser ut som ett tjockt vikt papper, säger Karolina Nilsson lärare på Albäcksskolan. Erik Sandberg, platschef på Finja, tycker att elevernas intresse för betong succesivt ökade under projektets gång. – Eleverna har själva fått vara kreativa och skapat någonting som man kan se av ett material som de flesta aldrig varit i kontakt med innan, säger Erik Sandberg.

Betong på fat INGEGERD ÖHLUND har företaget IÖ Design

och tillverkar bland annat betongfat. Minsta storleken har diametern 14,5 cm och kostar 250 kr, den största har diametern 26 cm och kostar 499 kr. www.iodesign.info

BETONG 4 | 2013

Kynningsrud Kynningsrud Prefab en stomentreprenör. KynningsrudPrefab Prefabärär ären enstomentreprenör. stomentreprenör. ViVi projekterar, tillverkar och monterar betongoch smideskonstrukViprojekterar, projekterar,tillverkar tillverkaroch ochmonterar monterarbetongbetong-och ochsmideskonstruksmideskonstruktioner tioner som utgör stommen för mängder olika byggnadstyper. tionersom somutgör utgörstommen stommenför förmängder mängderavav avolika olikabyggnadstyper. byggnadstyper.

Skanna Skannakoden kodenför föratt attfölja följaoss osspå påLinkedIn LinkedIn Skanna koden för att följa oss på LinkedIn

Stomentreprenören Stomentreprenören Stomentreprenören

Kynningsrud Kynningsrud Prefab AB KynningsrudPrefab PrefabAB AB 0522 0522636363636363- www.kynningsrud.se - www.kynningsrud.se 0522 63 63 63 - www.kynningsrud.se

| mixat |

Flest vill till Ramböll I en undersökning bland 48 000 ingenjörsstudenter i

Norden, utförd av Universum, där de rankar sina ideala arbetsgivare, hamnar Ramböll på andra plats och högst bland konsultföretagen. På första plats hamnar Siemens och trea är Microsoft. Femma på listan är Sweco och högst bland byggföretagen rankas NCC på sjunde plats, en plats före Skanska. Peab finns på 25:e plats.

Nollvision mot olyckor Under Almedalsveckan överlämnade Svensk Byggnäring en

avsiktsförklaring till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Avsiktsförklaringen är en del i den nollvision som Sveriges Byggindustrier har satt upp för att minska antalet olyckor på arbetsplatserna. Framförallt dödsolyckorna. Bakom Svensk Byggnäring står ett flertal branschorganisationer, däribland Svensk Betong. – Jag har alltid varit imponerad över samarbetet inom byggsektorn, men det här är första gången något sånt här görs tillsammans. Det är en viktig signal och jag gratulerar byggbranschen till initiativet, sa Hillevi Engström, när Sveriges Byggindustriers vd Ola Månsson lämnade över avsiktsförklaringen symboliserad av ett inglasat dokument. Läs mer på www.betong.se/eftersnack

Hårdaste Friggeboden Mindre bränsle på betongväg Mätningar gjorda på E4 vid Uppsala visar att bränsleför-

brukningen är 1,1 procent lägre för personbilar och 5-7 procent lägre för lastbilar på betongbeläggning jämfört med asfaltbeläggning. Denna skillnad beror i första hand på att betongen har lägre rullmotstånd än asfalten.

Med hjälp av Finja kan du göra en arkitektritad friggebod. Mem arkitekter har formgivit Evigheten, ett sinnrikt litet hus som du murar och putsar själv. Arkitekten Karin Hvid Rydell hade en vision om en friggebod med organiska former, vars mjuka välvda väggar skulle tillföra konstruktionen något alldeles extra. Fast helt lätt är det inte även om det finns en broschyr till hjälp. – Evigheten tar tillvara på den gränslösa potential som murat och putsat byggande innebär, vilket möjliggör en vacker, vågad form som tillför trädgården något alldeles extra, säger Veronica Jensen på Finja. www.finja.se

Betong i nya banor www.graphicconcrete.com

GCPro™ Väla Centrum

| mixat |

Fåtölj för hårda DET AMERIKANSKA företaget Hard Goods har kommit med en ny fåtöljmodell. Fåtöljen kalllas Modern Muskoka Chair och är en modern tolkning av den klassiska Adirondack-stolen. I reklamen beskrivs den som ”enkel och stilren och i ett material som bara blir snyggare med åren. Och som tål det mesta.” För den känslige finns även en version med dyna. Finns i sex olika utföranden och alla vilar på ett underrede av stål. Pris från 1 200 dollar.

VÄRLDENS LÄNGSTA SKIDTUNNEL I LIDA friluftsområde i Botkyrka ska världens längsta skidtunnel byggas. Den byggs med betongelement enligt samma princip som skidtunneln i

| anslagstavlan |

Torsby, men några hundra meter längre. Skidtunneln i Torsby är 1,3 kilometer lång medan den i Botkyrka blir drygt två kilometer.

Betonginspiration i ny bok! ICA BOKFÖRLAG

Johan ny prefekt på KTH VÅR ANSVARIGE utgivare och teknikredaktör, Johan Silfwerbrand, tillvardags chef för CBI Betonginstitutet, blir från och med årsskiftet prefekt på Institutionen för byggvetenskap inom Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad. Grattis Johan! Hans engagemang i Tidskriften Betong kommer dock att fortsätta. Grattis alla läsare!

BETONG 4 | 2013

Lund och Kristianstad nästa! I DETTA nummer besökte vi Örebro i vår nya serie Sex Städer. Men det visste ni, det är ju ni läsare som på hemsidan röstar fram vilka städer vi ska besöka. Till nästa nummer besöker vi Lund och till nummer 6 blir det Kristianstad. Har ni tips så hör gärna av er.

har precis gett ut en bok som heter Betong inne författad av Malin Nilsson och Camilla Arvidsson. Det är troligen den mest inspirerande gördet-själv bok i betong som har gjorts. Bra bilder, roliga idéer och framförallt grundliga beskrivningar om hur man gör. Vi har köpt upp ett lager och kommer använda den som priser i våra tävlingar i nyhetsbrevet under hösten. Förresten, du får väl nyhetsbrevet? Om inte anmäl dig på hemsidan.

NEW

FROM

ONLY NEARLY MAGIC... ROTOCONIX®

YOUR EXPERIENCE - SKAKO products - Mixing technology created by user needs

ransverse and vertical mixing of material

High intensity mixing action

Efficient for all batch sizes – 10 to 100 % filling

In short THE mixer

NEW

DISTRIBETON - Ensures efficient integrated distribution to any point in your factory - Another building block in creating world’s best solutions Many options: raise/lower concrete bucket turnable concrete bucket semi-portal full-portal gantry Ensuring most needs for casting machinery

TO LEARN MORE, GIVE US A CALL ON +45 6361 6100

NEW WWW.SKAKO.COM

DAGS FÖR

2013!

DEN 21 NOVEMBER hålls Betonggalan i Berns Stora Salong i Stockholm. Alla biljetter är förhandsbokade vilket innebär att 800 samhällsbyggare kommer att bilda en kul mix av arkitekter, beställare, konstruktörer, entreprenörer och studenter. De olika juryerna har även tagit fram tre nominerade i varje kategori och nu är

det ni läsare som avgör genom att rösta från och med måndag den 23 september fram till den 1 november. En utförlig presentation av varje nominerad hittar ni på www.betonggalan.se. Det är också där ni röstar. Må bäste kandidat vinna. Vi tackar också våra sponsorer som

ÅRETS BETONGFORSKARE: Jury: Betongföreningens Forskningsråd Nominerade: Katja Fridh, tekn. dr. & universitetslektor, LTH Anders Rönneblad, tekn. lic., Cementa & LTU Ulrika Nyström, tekn. dr. Chalmers

ÅRETS BETONGKONSTRUKTÖR: Jury: Ali Farhang, Ramböll, Martin Ålenius, Tyréns och Christer Carlsson, Ramböll Nominerade: Anna Jacobson, Tyréns Jan Larsson, Ramböll Ebbe Rosell, Trafikverket

ÅRETS MONTAGELEDARE: Jury: Fredrik Holst, Abetong, Charlotte Bergman, Strängbetong och Erik Sandberg, Finja Nominerade: Lars Andersson, Finja Prefab Nils Nilsson, Strängbetong Börje Karlsson, Växjö Elementmontage

ÅRETS BETONGARKITEKT: Jury: Anita Stenler, arkitekt, Anna Rolf, BSK arkitekter och Arne Hellström, egen konsult. Nominerade: Sanna Hederus & Åsa Kallstenius, Kod Arkitekter Maud Karlström, White arkitekter Bolle Tham & Martin Videgård, Tham & Videgård Arkitekter

ÅRETS BETONGENTREPRENÖR Jury: Mats Wahlsten, Betongindustri, Akin Barin, Swerock och Johan Ahlqvist, Skanska Nominerade: Jimmy Lund, Värmdö Bygg Thomas Gustavsson, NCC Henrik Ribbing, Nord Skatepark

ÅRETS BETONGDESIGNER: Jury: Sigrid Zenger, Oxygen Architects, Jenny Almersdotter, Formkult och Roger Andersson, Tidskriften Betong Nominerade: Caroline Brahme Lovisa Wattman Cecilia Ström

gör Betonggalan 2013 möjlig: ABETONG, BASF, BETONGINDUSTRI, BETONGKEMI, CEMENTA, COMBIMIX, ELVEFORS, FINJA, FÄRDIG BETONG, GRACE, KYNNINGSRUD PREFAB, MAPEI, MODERN BETONG, PEIKKO, SIKA, SKAKO, SKANDINAVISKA BYGGELEMENT, SKANSKA, STO SCANDINAVIA, STRÄNGBETONG, TEKLA OCH WEBER.

ÅRETS MILJÖPRIS: Jury: Anders Rönneblad, Cementa, Pia Öhrling, Piacon och Kajsa Byfors, Svensk Betong. Nominerade: Väla gård, Helsingborg Uarda 5, Solna E4 Rotebro BETONG 4 | 2013

| Projektet |

Hjalmar Bergmanteatern är en otroligt vacker betongskapelse. Så genomtänkt och harmonisk. Men det fanns mycket mer att se när Tidskriften Betong började sin turné till de städer som ni läsare röstat fram. TEXT: ROGER ANDERSSON FOTO: BOEL FERM

På besök i betongens

BETONG 4 | 2013

| Projektet |

Betong 4 | 2013

â&#x20AC; 15

Mer om

Det stora trattlyftet…

UNDER reservoaren monterades 32 domkrafter upp och ner. Var och en hade en tryckkraft på 100 ton. En arbetskoja svetsades fast runtom för att arbetarna skulle kunna arbeta skyddade från väder och vind. 29 av domkrafterna styrdes från en pumpmotor och fick reservoaren att precis balansera på tyngdpunkten. Med de resterande tre, som styrdes för hand, lyftes tratten uppåt tio centimeter i taget. Därefter lades en lättmetallplatta in under domkrafterna och så lyftes allt igen. Vid tredje lyftet byttes metallplattorna ut mot en betongklump, kallad ost, och efter att lutning och vridning kontrollerats noggrant göts ostarna fast. Två ostar om dagen, det vill säga 58 centimeter, lyftes tratten uppåt. I januari 1957 var allt på plats.

BETONG 4 | 2013

Svampens konstruktör, Kurt Eriksson, Vattenbyggnadsbyrån, fick Betongföreningens guldmedalj 1987. 1971 byggdes en kopia av Svampen, fast 33 procent större, i Saudiarabiens huvudstad Riyadh.

| sex städer |

Mer om

Svampen BYGGHERRE: Örebro Stads Byggnadskontor ENTREPRENÖR: Svenska Stenbeläggningar, Uppsala ARKITEKT: Sune Lindström, Vattenbyggnadsbyrån KONSTRUKTÖR: Kurt Eriksson, Vattenbyggnadsbyrån För att förhindra självmordshoppare från Svampens utsiktsaltan har den klätts in med en nätbur som inte är så populär bland besökarna. Så under hösten ersätts det med ett skydd i glas.

SVERIGES SJÄTTE största kommun, Örebro, är inte längre sko- och kexstaden. Örebro kex försvann på 70-talet och av de 365 olika skofabriker som funnits här sen 1800-talet finns ingen kvar. Inte ens Oscaria. Däremot kan man stoltsera med att vara idrottsstaden, utsedd av Sveriges Television år 2011, och med damlag i högsta serien inom fotboll och volleyboll och herrlag i basket och ishockey. Men Örebro är ändå betongens stad. Åtminstone denna dag när Svampen reser sig 58 meter ovanför huvudet och Tidskriften Betongs turné tar sin början. År 2008 röstade ni läsare fram det randiga vattentornet till ett av Sveriges sju underverk i betong och det är det värt.

PÅ MITTEN av 1950-talet hade Örebro två vattentorn och den dryga miljonen liter vatten tillsammans skulle inte räcka längre än en halvtimme till de knappt 70 000 invånarna om vattenverket skulle få ett driftavbrott. Kravet ställdes på nio miljoner liter och en höjd som skulle räcka för framtidens höghus. Den lilla knallen kallad Berghälleberget valdes ut och lite försvårande sprickor

ledde till att skaftet fick börja hela tio meter ner i marken. Diverse cementinjektering ner i de 30 meter långa sprickorna behövdes också. Sen började de tio betonggjutarna veva upp skaftets glidform för hand och fylla på betong upp till 20 meters höjd. Inget konstigt med det. Men det är nu det börjar. För första gången i världshistorien ska den stora reservoaren gjutas på marken och sedan lyftas på plats. Så runt skaftet börjar formsnickarna hamra fram trattformen för den 45,5 meter vida vattentanken. I maj 1956 tas nästa viktiga betongsteg. Tratten gjuts med ett skikt på 15 centimeter i taget, dygnet runt i tre dagar och två nätter. De 208 förspänningskablarna spänns och så är det dags. Fredagen den 19 oktober klockan 16.14 1956 påbörjar platschefen, ingenjör Lars Gerdin, det stora lyftet av den 3 200 ton tunga tratten. Kommunens byggnadschef och några andra speciellt inbjudna är på plats och när den millimeterstora springan vidgar sig och blir till centimetrar blir det jubel, champagnekorkarna flyger och det blir fest ända till morgonen. Lördagen efter blev det inget

BYGGKOSTNAD: 3,5 miljoner kr

betonglyft, men kanske en och annan betongkeps. Klockan 10.12 år 2013 är Svampens restaurang fylld av Trygghetsrådets personal som har säsongsavslutning. Frukostbuffén är framdukad med utsikt över Hjälmaren. Och övriga Örebro, förstås. Slottet, Nikolaikyrkan och bland träden i fjärran stjärnhusen i Rosta. Allt är inglasat och vinterbonat sen 2002. Utsiktsplatsen som löper runt tornet på 52 meters höjd är fortfarande öppen och vinden rycker till i anteckningsblocket. En mamma håller lite oroligt i sin ivrige son, även om ingen ofrivilligt kan ramla över kanten. Nedanför smyger en turistbuss in på parkeringen och töms på några av de 100 000 som årligen besöker det mäktiga betongtornet. Hissen upp och ned är gratis. Det var den inte på 50-talet. Örebro stad var modern och erbjöd byggentreprenören att stå för kostnaden på 100 000 kr för de båda hissarna mot att de fick intäkterna från besökarna. Entreprenören sa nej. Enbart första året valde 200 000 personer att betala de 50 örena det kostade att ta sig upp i betongunderverket. Till grämelse för entreprenören. FORTS. SIDAN 19. BETONG 4 | 2013

| sex städer |

2 Mikael Jonsson, fabrikschef på Strängbetong i Örebro, har jobbat här i 30 år.

Rengöring i fabrikshall nr 3.

I ett konferensrum några kilo-

meter utanför Örebro klickar Mikael Jonsson fram en karta över Consolis 131 fabriker i 25 av världens alla länder. Indonesien ryms inte utan får vara infällt i en egen ruta. Själv är han fabrikschef i en av dem, Strängbetongs väggfabrik, som är en del i Consoliskoncernen. – Fabriken grundades 1967 och hette då Närkes Spännbetong, 1989 köpte Strängbetong fabriken. Själv har jag jobbat här sen 1983, så det blev 30 år nu i augusti, säger Mikael och stänger ner presentationen och kliver före ut på gården mot tillverkningshallarna. – Vi tillverkar 120 000 kvadratmeter vägg per år, just nu till bland andra Mall of Scandinavia i Solna och Universitetssjukhuset i Linköping. Biltemas väggar med titandioxid tillverkar vi också här, säger han. Fabriken är byggd med element med ”grufsad” yta utvändigt och delvis även invändigt. Speciellt märks den vid receptionen. Rått och snyggt. – Den görs med en piassavakvast och kräver mycket jobb. Vi har inte sålt ett enda sånt element än, det är bara vi själva som har det, säger han och skrattar. Fyra hallar ligger i rad och alla har olika tillverkningsmetoder. Den första är formtillverkarnas. Den andra är fylld

Element med grufsad yta är ingen storsäljare, men rätt tuff.

Betong 4 | 2013

| sex städer |

med Mall of Scandinavias väggar med vissa inslag av tegelelement till bostäder i Farsta. – Vi använder 100 procent helkross, inget naturgrus, säger Mikael samtidigt som vi hälsar på hall 3:s chef, Paulina Wallström. Kvinnliga betongchefer är inte så sällsynta längre. Hall 4 tillverkar massiva betongväggar som får vara som de är. – Här är vår mesta produktion, säger Mikael Jonsson. Rundturen är slut. En sista blick på grufsytan, kraftigt handslag, ”vi ses på Betonggalan i höst!”.

INNE PÅ Drottninggatan reser sig Örebros högsta hus, Krämaren. Ritat av bröderna Tore och Erik Ahlsén, invigt 1963 och med namnet efter det hela kvarter som huset fyller. Krämare betyder köpman och från början fylldes de nedre tre kommersiella utrymmena av EPA och ett annat varuhus med olika butiker. Affärslokalerna bildar en sockel eller snarare ett betongtråg som rymmer en 5 000 kvadratmeter stor trädgård och två 16-våningshus med hyreslägenheter. – Huset fyller 50 år och då ska vi bjuda alla boende på tårta, säger Annika Elamsson, centrumchef på Örebro Bostäder, i hissen på väg upp mot innergården som inte är öppen för allmänheten. I en liten damm simmar andungarna runt. – Ibland tar måsarna dem innan de blivit tillräckligt stora. Då gråter tanterna, säger Annika Elamsson. Betongplattorna på gården är original. Det är också de emaljerade stålplattorna i fasaden som sägs ha åtta olika nyanser. Helt lätt att hitta alla åtta är det inte, men det är väl kanske det som är tanken. Detaljerna ger helheten. – Högst upp ligger femrummarna på 155 kvadrat som är genomgångslägenheter med utsikt i två riktningar. De kostar 10 282 kronor i månaden, säger Annika Elamsson. Ettorna på 35 kvadratmeter kostar under 3 000 kronor i månaden. När Krämaren invigdes var det störst i Skandinavien. 75 000 kom på invigningen, 4 000 av dem bjöds på helgrillad spädgris. Den tänkta dansen fick ställas in på grund av trängseln. Technokulturen där alla trängs med alla och hoppar tillsammans var ännu inte uppfunnen. – Det fanns ett förslag att måla betongsockeln, som du ser är den rätt åldrad. Men det fick vi inte för stadsantikvarien,

BETONG 4 | 2013

Krämarens nedre del har utsatts för målningsförsök av Örebro Bostäder, men stadsantikvarien har gripit in till betongens räddning.

Den vackra innergården är full av liv och växtlighet. Betongplattorna är ursprungliga.

Krämaren upptar ett helt kvarter mellan Drottninggatan, Rudbecksgatan, Köpmangatan och Krämartorget.

BETONG 4 | 2013

| sex städer |

säger Annika Elamsson när vi står nere vid Olof Palmes plats och tittar uppåt mot Krämarens två torn. En rysning går genom kroppen. Örebro Slott har en självklar relation till den ö den ligger på och bröderna Ahlsén ville med Krämaren skapa något liknande. Två hus på en klippa av betong med vegetationen hängande över kanten. Tänk om klippan blivit målad?

Elamsson försvinner in på sitt kontor mitt emot Krämaren vänder vi oss ett halvt varv och tittar på bröderna Ahlséns nästa bidrag till Örebro, Medborgarhuset med Hjalmar Bergmanteatern i ena hörnet. Precis samma halva varv gjorde även Erik och Tore när de var klara med Krämaren. Och även BPA:s byggarbetare som Ahlsénarna ville behålla till nästa projekt. Ett inarbetat team var rätt viktigt då Medborgarhuset skulle stå klart 1965 då Örebro firade 700 år. Fasaden är en blandning av sandsten, obehandlad teak, koppar och glas. Det är förstås fascinerande, men det är ju betong vi är ute efter. Det blir det också när Claes Jahnsson på Kultur- och fritidsförvaltningen i Örebro öppnar dörrarna till Hjalmar Bergmanteatern. Väggarna är gjutna med en räffling i olika riktningar och ytan är helt rå. Den växelvisa räfflingen är för akustikens skull. I taket syns de bärande betongbalkarna. Mäktigast är gradängen på 20 gånger 20 meter som upplevs som helt fribärande. Det krävs både en och två undersökningar för att förstå hur den är konstruerad. Eller kanske tre. Först efter att ha läst Ahlséns egen beskrivning i tidskriften Arkitektur från 1965 förstår jag att den förutom på teaterns bakvägg även bärs av foajéns vägg bakom den lilla dammen. En damm som för övrigt fylldes med foreller när krögaren Carl-Jan Granqvist firade 50 år i lokalen. Gradängen göts med en sju centimeters betongplatta med dragarmering och förstås sprickarmering. Därefter göts balkar med diagonalbygling i båda riktningar vilket gav ett utrymme för ventilation. Ovanpå göts sen en tolv centimeter tjock platta på en form av veckad plåt. Hela gradängen är målad på undersidan med en ljusröd, vaxpolerad spackelfärg. Murrigt blir det, men passar med inredningen i övrigt som består av teak, rökt ek och oxhud. – Om ni kollar noga längs väggarna ser När Annika

22 B e t o n g 4 | 2 0 1 3

Medborgarhusets fasad med sandsten, obehandlad teak och koppar.

Medborgarhuset hade från början både hotell och restaurang. Inget av det finns kvar, dock.

Hjalmar Bergmanteatern har svävande gradäng som betongälskare inte får missa i Örebro.

Reliefmönstret i väggarna är oregelbundet för akustikens skull.

Byggnaden sluttar tillsammans med Drottninggatan.

Betong 4 | 2013

| sex städer |

ni att golvet sluttar. Det är för att byggnaden följer formen av rullstensåsen som den är byggd på, säger Claes Jahnsson. Smart. Det gör att byggnaden samtidigt följer samma nivå som Drottninggatan utanför som sluttar något söderut. Örebros Medborgarhus fick Kasper Salinpriset 1967, Sveriges finaste arkitekturpris. Det gläder oss som varit där. Vad är då att säga om Hjalmar Bergman som fått teaterdelen uppkallad efter sig? Han var förstås född i Örebro och har ägnat många bokstäver och ord åt det Bergslagen han verkade i. Tyvärr dog han endast 47 år gammal efter ett liv inte bara fyllt av litterära verk utan även av droger och alkohol. Dörren till hans teater slår tungt igen och Claes Jahnsson låser och försvinner bort över torget.

SKOLGATAN I Örebro börjar ute vid Svartån vid Karolinska skolan och slutar efter sex kvarter vid Längbroparken. Då har den passerat järnvägen och en bit senare Lillån. Och där, över Lillån, finns något så unikt som en betongbro från 1910-talet. Ritad av ingenjör Knut Hållén och byggd något år senare. FORTS. SIDAN 26.

Pannrum i Rosta I ROSTA ligger de sevärda stjärnhusen ritade av Backström & Reinius i slutet av 1940-talet. Färgglada hus i stjärnform byggda i lättbetong. Mitt i området ligger ett pannhus, där visserligen skorstenarna är rivna, men där övriga huset står intakt. Fasaden sluttar på sina håll med dörrar och allt och mossan har tagit delar av huset i anspråk. Endast för riktiga betongälskare.

BETONG 4 | 2013

BETONGBYGGNADSDAGEN 2013

KONKRET FRAMTID Garnisonen konferens i Stockholm den 3 oktober VÄLKOMMEN TILL ÅRETS BETONGBYGGNADSDAG

Betong har sedan lång tid tillbaka varit grunden för samhällsbyggnad och tillväxt. Med dagens tema, Konkret framtid, undersöker vi hur vi kan skapa förutsättningar för ett ökat byggande samt lyfter fram nya och planerade betongprojekt i Sverige. För att besvara frågan om hur vi ska kunna öka byggandet har vi bjudit in en rad intressanta personer med god inblick i frågeställningen. Bland annat kommer professor Hans Lind från KTH att berätta om vad vi måste göra för att öka produktionen av bostäder. Vi har även ordnat en byggpolitisk debatt där representanter för de olika blocken möts för att diskutera de bästa sätten att få igång byggandet i framtiden. Under dagen får vi även en intressant inblick i de projekt som är planerade på såväl hus- som anläggningssidan.

Anmäl dig på: http://betongforeningen.se/anmalan.

Betongbyggnadsdagen arrangeras av Betongföreningen i samarbete med Cementa , Svensk Betong och CBI Betonginstitutet.

| sex städer |

Likkistan PÅ STORTORGET, som med sina 362 meter är ett av Sveriges längsta torg, finns fontänen Gamla normer nya former, som i folkmun kallas kort och gott Likkistan. Den är gjord av konstnärerna Göran Lange och Jenö Debröczy tillsammans med arkitekten Laszlo Marko och invigdes 1970. Själva bassängen är gjord i betong och ställer man sig så att man har Nikolaikyrkan i bakgrunden kan man känna en pikant etanoldoft från männen på bänken framför.

7 Behrns Center FASTIGHETSÄGARE Per Johan Behrn har vuxit fram som en av Örebros stora profiler med arenor och annat uppdöpt efter sig. På vår betonglista måste därför Behrn Center få en plats, ett elementbygge som består av ett 16-vånings bostadshus med 48 lägenheter och ett 12-vånings kontorshus och dessutom ett parkeringshus i tre våningar med 470 parkeringsplatser. På terrassplanet ovanför parkeringshuset finns en cirka 3 000 kvadratmeter stor trädgård och 16 trädgårdslägenheter med egen entré.

Lillån är bara några meter bred och vattnet är brunt, men bron är ett stycke betonghistoria med behaglig skala och omgiven av frodigt gräs. Pizzeria Diana har en liten uteservering precis vid brofästet för dem som vill suga in atmosfären lite extra. Tyvärr har Knut Hålléns bro inte helt vunnit kriget mot tiden och på enstaka ställen är bara armeringen kvar. Hoppas Örebro stad förstår att vårda sin betongskatt och avsätter några tusenlappar i renoveringsbudgeten. Speciellt nu när Tidskriften Betongs alla läsare kommer vallfärda dit.

BETONG 4 | 2013

130

INFRACEMENT I SIKTE .U lNNS )NFRACEMENT I 3VERIGE #EMEX MĂ&#x161;TER DET Ă&#x161;KANDE behovet av cement till anlĂ¤ggningar med en beprĂśvad CEM I Portlandcement. Kvalitet och egenskaper Ă¤r anpassade till Svenska fĂśrhĂĽllanden. BestĂ¤ll redan idag, Infracement finns fĂśr direkt leverans.

*Ă&#x161;RGEN +OCKSGATAN 3% -ALMĂ&#x161; 3WEDEN 4EL s WWW CEMEX SE

130909_Cemex_annons.indd 1

2013-09-09 08.22

Modern Betong. Håller i längden. Över 100 år gammal teknik populärare än någonsin. Från grus till färdig yta på en dag. Dammbind, förstärk, ljusa upp eller färgsätt ditt betonggolv med Mastertop ströhårdbetong.

Sjöflygsvägen 44, 183 62 Täby | 08 – 756 01 00 | mbt@modernbetong.se | www.modernbetong.se

| Granskat |

Mer betong kan

återvinnas Om sex år ska allt mer bygg- och rivningsavfall återvinnas enligt EU-direktiv. Det innebär en utmaning för byggbranschen. Nu riktas kritik mot Naturvårdsverket för att förutsättningarna för återvinning av betong måste förbättras. TEXT OCH FOTO: AUDREY ERATH

tillverkning av olika sorters handverktyg tystnade verksamheten i Enköpings mekaniska verkstad. Företaget Bahco som hade sin verksamhet där, flyttade 2007 tillverkningen till spanska Baskien och den mekaniska verkstaden tömdes på liv. Nu har ljudet av maskiner åter börjat höras i en av alla de byggnader som utgör verkstaden, i den så kallade smedjan. Men det är inte ljudet av återupptagen produktion, utan ljudet av rivning. I ena änden av smedjan står en fjärrstyrd rivFTER 120 ÅRS

ningsmaskin, för närvarande tyst. Men stora delar av det yttersta skiktet av betonggolvet är redan upphackat i små, oregelbundna bitar. Jakob Engström tar upp en av bitarna, som är matt svart, förorenad av olja. Han jobbar på Structor Miljöteknik som är anlitat för att utföra en miljöinventering innan rivningen. De kommer även ta fram en avfallshanteringsplan och göra miljökontroller under rivningens gång. Här vid rivningen av Bahcos gamla lokaler finns det redan platsspecifika riktvärden för återvinning framtagna,

men det tillhör inte vanligheterna vid rivningsprojekt. Just nu väntar man på besked från provtagningarna som är på analys för att få veta hur mycket betong som kan återvinnas. Den oljeförorenade biten i Jakob Engströms hand kommer i alla fall inte att få leva vidare som fyllnadsmassa. – Vissa saker kommer alltid vara farligt avfall, men vi och andra miljökonsulter anser att det skulle kunna återvinnas betong i större grad än vad som görs i dag, framförallt som fyllnadsmassor, säger han. BETONG 4 | 2013

Mer betong skulle kunna återvinnas om Sverige hade samma gränsvärden som Finland.

Mer om

» De tillåtna nivåerna av ämnen och föreningar i betongen, för att få återvinnas, är alldeles för låga...« Att så inte är fallet anser han beror på Naturvårdsverkets handbok, framtagen för att hjälpa tillsynsmyndigheterna att tolka miljöbalken och den smått diffusa lagtexten att avfall som får återvinnas endast får utgöra en ringa risk för miljön. – Handbokens definition av vad som innebär en ringa risk för miljön är alldeles för hård. De tillåtna nivåerna av ämnen och föreningar i betongen, för att få återvinnas, är alldeles för låga. Dessutom tar handboken inte hänsyn till hela processens miljöpåverkan, säger Jakob Engström. Det han tänker på är all koldioxid som släpps ut när avfall ska transporteras till deponi och även den miljöpåverkan det innebär att utvinna nya material som ska tjäna som fyllnadsmassa, till exempel bergkross, och transporterna av det. På Naturvårdsverket är man medveten om kritiken mot handboken och håller med om att den inte tar hänsyn till trans-

BETONG 4 | 2013

porter och utvinningsprocessen av andra fyllnadsmassor. – Den ska ses över och utvärderas. Förhoppningsvis kan det ske nästa år, men jag vågar inte lova något, säger Hans Vråde, chef över Naturvårdsverkets sektion för avfall och kemikalier. Meningen är att gränsvärdena som anges i handboken inte ska användas som facit, utan att tillsynsmyndigheterna ska utgå från fall till fall. Men Jakob Engström tycker inte att det fungerar så, utan att handbokens gränsvärden strikt används vid många rivningar och därmed sätter stopp för återvinning. Det är inte förvånande för Naturvårdsverket. – Det är absolut en risk att tillsynsmyndigheterna följer nivåerna i handboken för slaviskt. Det är ju bra att de är försiktiga, men lite synd om det innebär att återvinningen hämmas, säger Hans Vråde.

EU:s avfallsdirektiv 2020 FÖR FEM år sedan antog EU ett nytt avfallsdirektiv. En del av det omfattar byggnads- och rivningsavfall och målet att medlemsländerna före 2020 ska ha uppnått miniminivån att återvinna och återanvända 70 viktprocent av allt icke-farligt bygg- och rivningsavfall.

Om det fortsätter så här tror Jakob Engström att det kommer bli ett problem när EU:s avfallsdirektiv träder i kraft år 2020 som bland annat innebär att 70 viktprocent av allt bygg- och rivningsavfall ska återvinnas eller återanvändas. – Hur ska man kunna återvinna mer när de tillåtna nivåerna för betongåtervinning är så låga i Sverige? Jag har en känsla av att miljön skulle må bättre av högre värden än att allt ska transporteras till deponier och nya resurser ska brytas, säger Jakob Engström. Som exempel pekar han på andra länder i EU som Finland och Nederländerna. Där är nivåerna av de tillåtna ämnena och föreningarna i betongen för

| Granskat |

Mer om

NaturvĂĽrdsverkets handbok HANDBOKEN ska fungera som en vĂ¤gledning fĂśr tillsynsmyndigheterna inom miljĂśbalkens omrĂĽde. Detta fĂśr att underlĂ¤tta ĂĽtervinningen av avfall i anlĂ¤ggningsarbeten. Inte rĂ¤ttsligt bindande, men styrande.

ĂĽtervinning hĂśgre och miljĂśarbetet prioriterat pĂĽ ett helt annat sĂ¤tt Ă¤n i Sverige, som han anser frĂ¤mst stirrar sig blint pĂĽ att uppfylla mĂĽlet om en giftfri miljĂś. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r en utopi att ĂĽstadkomma en helt giftfri miljĂś, sĂ¤ger Jakob EngstrĂśm. I Finland Ă¤r grĂ¤nsvĂ¤rdet fĂśr koppar i betong 400 milligram per kilo till skillnad frĂĽn Sverige dĂ¤r grĂ¤nsvĂ¤rdet ligger

pĂĽ 40 milligram per kilo. Det svenska grĂ¤nsvĂ¤rdet fĂśr arsenik Ă¤r tio milligram per kilo jĂ¤mfĂśrt med 50 milligram per kilo i Finland. Ă&#x201E;ven skillnaden fĂśr kromets grĂ¤nsvĂ¤rde Ă¤r 40 milligram per kilo i Sverige och 400 milligram per kilo i Finland. Vad skillnaden beror pĂĽ har NaturvĂĽrdsverket fĂśr lite kunskap fĂśr att uttala sig om. Om de svenska nivĂĽerna kommer pĂĽverkas nĂ¤r handboken utreds kan Hans VrĂĽde inte svara pĂĽ. â&#x20AC;&#x201C; NivĂĽerna av tillĂĽtna Ă¤mnen och fĂśreningar i betongen Ă¤r absolut en viktig frĂĽga, men om de kommer fĂśrĂ¤ndras vĂĽgar jag inte sĂ¤ga idag. FĂśrstĂĽr du att det finns en frustration Ăśver att handboken Ă¤r ett otympligt verktyg som skapar otrygghet nĂ¤r man pĂĽ fĂśrhand inte vet hur mycket som kommer kunna ĂĽtervinnas vid en rivning?

â&#x20AC;&#x201C; Ja, det fĂśrstĂĽr jag. Men utvĂ¤rderingen av handboken Ă¤r prioriterad och den fyller i alla fall en funktion. Situationen var betydligt otydligare innan den fanns, sĂ¤ger Hans VrĂĽde Att EU:s avfallsdirektiv kommer bli en utmaning fĂśr branschen Ă¤r bĂĽde

byggbranschen och NaturvĂĽrdsverket pĂĽ det klara med. Men hur stor utmaningen blir Ă¤r fortfarande oklart. NaturvĂĽrdsverket uppskattar att det i dag ĂĽtervinns och ĂĽteranvĂ¤nds cirka 50 viktprocent byggnads- och rivningsmaterial, men exakt hur lĂĽngt man har kvar innan EU:s avfallsmĂĽl Ă¤r uppnĂĽtt vet man inte. â&#x20AC;&#x201C; Vi inser att vi mĂĽste ta fram bĂ¤ttre statistik, men vi har haft svĂĽrigheter att fĂĽ fram det. Vi jobbar pĂĽ det, det Ă¤r ett prioriterat omrĂĽde, kommenterar Hans VrĂĽde. NĂĽgot som ocksĂĽ Ă¤r prioriterat av NaturvĂĽrdsverket Ă¤r att se Ăśver deponiskatten. NĂ¤sta ĂĽr kan den komma att hĂśjas. â&#x20AC;&#x201C; Jag tror att det kan leda till en Ăśkad ĂĽtervinning, anser Hans VrĂĽde, pĂĽ NaturvĂĽrdsverket. Men Jakob EngstrĂśm pĂĽ Structor MiljĂśteknik Ă¤r skeptisk till att sĂĽ skulle vara fallet. â&#x20AC;&#x201C; ByggfĂśretagen har redan en intention att ĂĽtervinna pĂĽ grund av deponikostnaderna. En hĂśgre deponiskatt kommer endast leda till en marginellt Ăśkad ĂĽtervinning. Den huvudsakliga konsekvensen kommer dĂ¤remot bli ett dyrare byggande, sĂ¤ger Jakob EngstrĂśm.

Betong

4*-03 #:((4 0.

99 SEK /FRĂ&#x2026;N BETONGFĂ&#x2013;REN INGEN

5/2011 2/09

.JMKĂ&#x161;WJOTU

NR 5/2011 PRIS:

99 SEK /FRĂ&#x2026;N BETONGFĂ&#x2013;REN INGEN

M ED G TY Ă&#x2013; R N VI G BR D O A CH N SC KR HE

M ED G TY Ă&#x2013; R N VI G BR D O A CH N SC KR HE EA N TI ST VI O TE LT T

EA TI ST VI O TE LT T

EA N TI ST VI O TE LT T

EA TI ST VI O TE LT T

SPĂ&#x201E;NNAND SPĂ&#x201E;S NP NĂ&#x201E;ANNNDVE E IDD SPĂ&#x201E;S Re ko NP NĂ&#x201E; iN He Ard NN lsin gborg DV EID D Re ko

SPĂ&#x201E;SNP rd i He lsin N gb Ă&#x201E; A

NN N DVEIDorg

i He ko rd SPĂ&#x201E;SNRe lsin P

gb Ă&#x201E; N N A N N DVEIDorg D

He ko rd

S Re gborg P Ă&#x201E; lsin Ni N VID D Re ko rd i He

595 kr!

MER

Designat / Manligt och kvinnlig Teknik / PĂĽ t standardfronte n nytt MĂ¤nskligt / Jazzig Catheri www.betong.s na Fored Designat / Manligt e / 12 000 LĂ&#x201E;SER FORED / NĂ&#x201E;STAN NYHETSBREVET och kvinnlig

Teknik 500 BESĂ&#x2013;KA / MĂ&#x2026;NAD t / PĂĽ standar ENS dfronte RE PER DAG / BETONGPLAY: BLOGGA RE:n CATHERI MĂ¤nskli nytt NA

gt / Jazzig BETONG ENS Catheri www.betong.s naFEM SINNEN Fored e / 12 000 LĂ&#x201E;SER FORED / NĂ&#x201E;STAN NYHETSBREVET Designa 500 BESĂ&#x2013;KA / MĂ&#x2026;NAD t / Manligt ENS BLOGGA RE PER DAG och kvinnlig

/ BETONG RE: CATHERI Teknik t NA / PĂĽPLAY: standar BETONG dfronte ENS FEM n MĂ¤nskligt / nytt

SINNEN Jazzig Catheri www.betong.s na Fored e / 12 000 LĂ&#x201E;SER FORED / NĂ&#x201E;STAN NYHETSBREVET Designa 500 BESĂ&#x2013;KA t / Manligt / MĂ&#x2026;NAD ENS BLOGGA RE PER DAG Teknik ochRE: kvinnlig / BETONG t NA CATHERI / PĂĽ

PLAY: standar BETONG dfronte ENS FEM n nytt MĂ¤nskligt / SINNEN Jazzig Catheri

www.b na Fored etong.se / 12 000 LĂ&#x201E;SER FORED / NĂ&#x201E;STAN NYHETSBREVET 500 BESĂ&#x2013;KA / MĂ&#x2026;NADENS RE PER DAG Designa BLOGGARE: / Manligt / BETONGtPLAY: CATHERINA och kvinnlig Teknik / PĂĽ BETONG t ENS FEM SINNEN standardfronte n nytt MĂ¤nskligt / Jazzig Catheri www.betong.s na Fored e / 12 000 LĂ&#x201E;SER FORED / NĂ&#x201E;STAN NYHETSBREVET 500 BESĂ&#x2013;KA / MĂ&#x2026;NADENS RE PER DAG / BETONGPLAY: BLOGGARE: CATHERI NA BETONGENS FEM SINNEN

lsingborg

PRENUMERERA pĂĽ Tidskriften Betong!

NAMN:_____________________________________________ FĂ&#x2013;RETAG:___________________________________________ ADRESS:____________________________________________ TELEFON:___________________________________________ MEJL:______________________________________________

HAR EGEN BLOGG SIG/ BASCEMENTET NGGALAN NĂ&#x201E;RMAR BESĂ&#x2013;KARE PER DAG www.betong.se/ BETO ETSBREVET VARJE VECKA/ Ă&#x2013;VER 600 NYH AR/ SVAR / NY EXPERT

M ED G TY Ă&#x2013; R N VI G BR D O A CH N SC KR HE

99 SEK /FRĂ&#x2026;N BETONGFĂ&#x2013;REN INGEN

5/2011 2/09

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN

53 "'*,7 &3 -6(("4

NR 5/2011 PRIS:

5/2011 2/09

Betong

6OEFSLĂ&#x160;O,&U 5

5/2011 2/09

7Ă&#x160;SMELMBTT

50:0 *50 7*//"3 &

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN

)ÂŻ3%" 3 " , )"/%4 rm fo r ta s nk

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN

Betong

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN

6 NUM

NR 5/2011 PRIS:

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN

V BY I Ă&#x2013;K GG AR SE M KT ES OR T I N!

Betong

GEN SEK /FRĂ&#x2026;N BETONGFĂ&#x2013;RENIN NR 3/Juni 2013 PRIS: 99

6 nr av Tidskriften Betong Skicka namn och adress till Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

EA TI ST VI O TE LT T

| miljö |

Charlotte Bergman, vd Strängbetong, och Karin Comstedt Webb, Cementa, berättar om betongens miljöfördelar för Kurt Eliasson, vd SABO.

Betongens miljöfördelar

Almedalen

Under Almedalsveckan var flera företrädare för betongbranschen på plats för att träffa viktiga personer i samhällsbyggnadssektorn och berätta om betongens miljöfördelar. Tre viktiga budskap framfördes. Tidskriften Betong var på plats.

Mer om

Betongens tre miljöbudskap i Almedalen: 1. MINDRE KOLDIOXIDUTSLÄPP Koldioxidutsläppen vid cementtillverkningen har minskat med närmare 20 procent under de senaste 20 åren dels beroende på energieffektivare tillverkning och ökad användning av biobränslen istället för fossila bränslen. Dels beroende på att en del av klinkern ersätts med alternativa bindemedel, till exempel slagg eller flygaska.

TEXT OCH FOTO: ROGER ANDERSSON

jag faktiskt. Det har jag läst i Tidskriften Betong, sa JM:s vd Johan Skoglund när Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong, och Fredrik Holst, vd på Abetong berättade för honom om den senaste forskningen som visar hur mycket koldioxid som tas upp av den betong som finns på plats ute i samhället. Däremot visste han inte att koldioxidutsläppen minskat med 20 procent vid cementtillverkningen sedan i början 1990-talet, vilket beror dels på energieffektivare tillverkning och ökad användning av biobränslen istället för fossila bränslen, dels på att en del av klinkern ersätts med alternativa binde– JO, DET VISSTE

BETONG 4 | 2013

medel, till exempel slagg eller flygaska. Det tredje budskapet kände han till, men det gjorde inte Sveriges Arkitekters vd, Catherina Fored, att tunga material som betong lagrar energi. – I ett modernt hus med tung stomme byggd i betong kan man med aktiv värmelagring minska energikonsumtionen med upp till 30 procent, berättade Fredrik Holst för henne. Tidskriften Betong passade på att fråga de inbjudna vilken som är den viktigaste hållbarhetsfrågan just nu ur ett samhällsbyggnadsperspektiv. Intressant nog svarade 30 procent att den sociala hållbarheten är viktigast. Samtliga svar ser ni i tabellen intill.

2. BETONG TAR UPP KOLDIOXID Betong har precis som träd förmågan att suga upp koldioxid från omgivningen. Beroende på hur ytan är exponerad kan betongen återta upp till en femtedel av den mängd koldioxid som uppstått i samband med tillverkningen. Genom att förbättra hanteringen av rivningsmassor kan det återtaget fördubblas. 3. SPARAR ENERGI Tunga material som betong lagrar energi. I ett modernt hus med tung stomme byggd i betong kan man med aktiv värmelagring minska energikonsumtionen med upp till 30 procent.

Kände du till att betong: Namn

Lagrar energi?

Minskar koldioxidutsläppen?

Karbonatiserar?

Viktigaste hållbarhetsfrågan?

Catherina Fored, vd Sveriges Arkitekter

Nej

Social hållbarhet, ta hand om utanförskapet.

Johan Skoglund, vd JM

Nej

Ja, fast inte omfattningen.

Koldioxidutsläppen.

Lars Jonsson, vice vd Skanska

Nej

Bygg rätt från början.

Håkan Stenström, vice vd Skanska

Nej

Förtätning av städerna.

Monica von Schmalensee, vd White arkitekter

Nej

Våga satsa på energieffektiv infrastruktur som ersätter bilar.

Ulrika Francke, vd Tyréns

Nej

Få in livscykelperspektivet, tittar här och nu för mycket.

Kurt Eliasson, vd SABO

Nej

Social hållbarhet, få bort segregation både på kort och på lång sikt.

Anders Åkesson, (c) riksdagsledamot Kalmar

Nej

Klimatfrågan, dels minska växthusgaser, dels behärska följderna av klimatförändringar.

Katarina Norén, chef för inköp och logistik, Trafikverket

Nej

Sociala integrationen som riskerar att spräcka demokratin.

Kristina Gabrielii, miljöchef Peab

Ja, men inte omfattningen

Det finansiella systemet som bygger på ett överutnyttjande.

Betong 4 | 2013

| arkitektur |

I Adeje på södra Teneriffa ligger kongresscentret Magma Artes y Congresos. Byggnaden bjuder på en mångfald av betongytor och är starkt anpassad till öns karga, vulkaniska miljö. Tidskriften Betong har träffat Felipe Artengo, vars Arkitektkontor AMP Arquitectos ligger bakom den spektakulära byggnaden. TEXT OCH FOTO: STEFAN JOHANSSON

BRUTALISM i paradiset BETONG 4 | 2013

| arkitektur |

Mer om

Magma Artes y Congresos ARKITEKTER: AMP Arquitectos BYGGTID: 1998-2005 GOLVYTA: 20 400 m² BUDGET: 235 Mkr.

Betongytor bearbetade med tryckluftsborr ger intrycket av huggen sten.

är knappt 60 år, han ger ett alert och engagerat intryck när han tar emot på AMP:s kontor som upptar två våningsplan högst upp i ett sjuvåningshus i centrala Santa Cruz. Utsikten över Atlanten är anslående. Den spektakulära arkitektur i naken betong som AMP har ägnat sig åt genom åren tror Felipe har sina rötter i Teneriffas dramatiska landskap format av vulkaner. – Vi för en dialog med vårt vilda landskap. Hade jag till exempel arbetat på det spanska fastlandet tror jag byggnaderna skulle sett ut som det landskapet, säger Felipe Artengo. Att Teneriffa varken har stora skogar eller bra tillgång på lera att tillverka tegel av menar Felipe gör betong till det självklara valet av byggmaterial. När AMP startade i början av 80-talet hade man ett tätt samarbete med den tyske arkitekten Frei Otto som var något av en mentor för de unga arkitekterna. Hans

ELIPE ARTENGO

BETONG 4 | 2013

tankar om att arkitektur ska utgå ifrån platsen och harmoniera med landskapet är något som AMP tagit till sig och som de drivit till sin spets vid bygget av ”Magma artes y congresos”, Magma konst och kongress, ett kombinerat konserthus och konferenscenter i Adeje på södra Teneriffa. Huset som presenterades vid Venedigbiennalen 2004 kan uppfattas som byggt av massiva stenblock, men i själva verket är de stora blocken som bär upp taket ihåliga, platsgjutna i armerad betong. Blocken rymmer många av byggnadens mindre utrymmen som till exempel kontor och toaletter. Under uppförandet krossade man lokal ”chasnerasten” och komprimerad vulkanaska från byggplatsen till ballast som används i betongen. Landskapet har rent konkret blivit en del av byggnaden och gett den sin färg. Många av betongytorna som först möter besökaren är bearbetade med tryckluftsborr och kan ge intryck av att vara skrovlig sten, men på vissa sidor av de stora blocken och i det mesta av interiören har man valt att exponera spåren av

Mer om

AMP arquitectos AMP grundades 1981 av Felipe Artengo, Fernando Menis och José Maria Rodríguez-Pastrana Malagon. Kontoret ägs och drivs idag av Felipe Artengo. De har vunnit första pris sju gånger vid den kanariska arkitekturbienalen ”Manuel de Oraá”. De har också deltagit vid bland annat Venedigbiennalen och den spanska arkitekturbiennalen. Förutom på Teneriffa finns deras projekt i bland annat Portugal, Tyskland och Saudiarabien.

gjutformarnas virke. Det böljande taket med in- och utvändiga nivåförskjutningar, av arkitekterna kallade ”förkastningssprickor”, ser ut som en förlängning av landskapet präglat av lavaströmmar och vulkankratrar. Sammansmältningen med omgivningen förstärks av att fibercementplattorna som

| arkitektur |

Ett showroom med betongens möjligheter att visa upp olika ytor. Här har formbyggarna fått tänka till.

BETONG 4 | 2013

| arkitektur |

På Teneriffa ligger den slocknade vulkanen Teide, som med sina 3 718 meter är Spaniens högsta berg. Landskapet som formats av lavaströmmarna får fortsätta in i kongressbyggnaden med dess böljande tak.

klär takets stålstomme har specialbehandlats för att likna den vita sten som det finns gott om på platsen. Invändigt har man eftersträvat flexibilitet, centrets stora sal kan rymma 3 000 konsertbesökare, men den kan också avdelas i nio mindre utrymmen med plats för 300 personer. AMP:s, i Felipes egna ord, brutalistiska projekt, har hittills mest kunnat ses i Spanien och i synnerhet på Teneriffa, men det kan vara på väg att ändras. De har nyligen inlett ett tätt samarbete med danska Henning Larsen Arkitekter och just nu ritar AMP ett center för räddningstjänsten i den nya stadsdelen King Abudullah Financial District i Riyadh som den danska firman har planlagt. Byggmaterialet kommer vara betong och man planerar att fortsätta experimenten med ballast från byggplatsen.

BETONG 4 | 2013

Kvarteret Lärkträdet i Vara Arkitekt: Vara Byggkonsult AB Entreprenörer: Tommy Byggare AB samt AB Strängbetong som underentreprenörer för byggnaden, inklusive TermoDeck.

Passivhus som inte ger dig kalla fötter Vi bygger sedan många år tillbaka bostäder med sandwichväggar som redan i sin grundkonstruktion är ovanligt

Systemet utnyttjar bjälklagets kanaler för att leda in varm luft som värmer upp byggnaden. Lite som en klassisk kakel-

energisnåla. Med små förändringar uppfyller

ugn, fast på ett modernt sätt. Golv- och takytor fungerar

bostäderna kraven för passivhus. I Vara i Väster-

som radiatorer och inget vattenburet system för

götland har vi byggt ett passivhus med TermoDeck.

uppvärmning behövs. Och inga tofflor heller för den delen.

Läs om passivhus med TermoDeck på strangbetong.se (eller skanna koden):

Smartare byggande

Vi ska ha noll koldioxidutsläpp 2030. Cementa arbetar för en nollvision vad gäller utsläpp av koldioxid sett till cementprodukternas livstid. Nollvisionen bygger på tekniksprång, energieffektivisering och livscykelperspektiv. Vi arbetar dagligen med positiva påverkansfaktorer såsom effektivare produktion med större andel biobränslen och produktutveckling. Men nyckeln till att nå nollvisionen ligger i utvecklingen av koldioxidavskiljningsteknologin (CCS) kopplat till transport och lagring eller återvinning av koldioxiden - och här krävs ett utveck-

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder.

| betongföreningen |

Vidareutbildningsrådet går vidare Betongföreningens Råd för vidareutbildning har utökats med bredare kompetens och mer fokus på teknik. Därför har det också fått ett nytt namn, nämligen Rådet för teknik och vidareutbildning. TEXT: GUNILLA TEOFILUSSON OCH HÅKAN SUNDQUIST FOTO: JENNY THÖRNBERG

DEN 30 MAJ i år hade det ombildade rådet sitt uppstartsmöte då det diskuterades hur arbetet fortsättningsvis ska bedrivas. Några entreprenörer och konstruktörer har tillkommit, dels för att öka kontaktytorna med landets betongbyggare, dels för att föra in mer teknikkunnande i rådet. De teknikrelaterade frågor som rådet behandlar är bland annat behovet av nya betongrapporter och revideringsbehovet av tidigare utgivna rapporter. I samband med detta kan rådet utforma förslag till kommittéarbeten. Rådet stödjer även de projektgrupper som arrangerar olika typer av informationsdagar om betong avseende programinnehåll. Vad gäller vidareutbildning ska rådet bland annat diskutera klass I- och IIutbildningarnas form och innehåll, behandla frågor av principiell natur rörande examination och intyg, verka för en samsyn inom dessa områden samt främja en likvärdig kvalitetsnivå inom utbildningarna. Rådet ska också fånga in behovet av nya eller förbättrade betongutbildningar (andra än de som upptas i Betongrapport nr 8 – Vidareutbildning inom betongområdet) samt anpassa utbildningar – både nya och befintliga – till utvecklingen inom standarder och betongteknik. Betongrap-

port nr 8 är det styrande dokument som beskriver krav och kvalitet på vidareutbildning inom betongområdet. Rådet är också diskussionspart gentemot myndigheter och andra organisationer och kan därmed långsiktigt verka för införande av relevanta krav och förbättringar när lagstiftningen släpar efter. Rådet kan framföra synpunkter och önskemål i olika frågor och är också remissinstans när exempelvis Trafikverket tar fram nya utbildningsplaner. Uppdatering av Betongrapport nr 8 är på gång och under hösten kommer det att finnas möjlighet att läsa och ladda ned den på utbildningsgivarnas hemsidor. Utbildningsgivarna inom betong – vars kurser kvalitetssäkras av Betongföreningen – är CBI Betonginstitutet, Teknologisk Institut, Sveriges Byggindustrier, Nordcert, Luleå Tekniska Universitet och Svensk Betong. Exempel på viktiga frågor den närmaste tiden är att arbeta vidare med kvalitetssäkring av betongkurser, att blicka ut över Europa och världen för att hitta möjligheter till samarbete vad gäller behörigheter och validering av kunskap samt att hålla koll på nya regelverk inom området och hur dessa påverkar byggandet.

HÅKAN SUNDQUIST, ordförande i Rådet för teknik och vidareutbildning och arbetande professor emeritus i brobyggnad vid KTH: - Betongföreningens Råd för teknik och vidareutbildning är unikt eftersom man samarbetar inom flera företag och organisationer för att skapa bra utbildningar som utan formell certifiering ändå står som garant för att de som gått igenom kurserna har den kompetens som branschen behöver. Det ombildade rådet, med större deltagande från företag i branschen och ökat ansvar kommer förhoppningsvis att hjälpa till att öka och bredda kompetensen inom betongområdet – vårt viktigaste byggmaterial!

BETONG 4 | 2013

Sstarka Betong nr 4 Helsida Element_Helsida Betongelement 2013-05-15 11:38 Sida 1

Vackra och levande fasader som smälter in i våra stadsmiljöer.

Cityhuset, Karlshamn. SAR Anders Thörnkvist .

DE ELEGANTA FASADERNA På Västerskolan gjorde vi väggarna med infärgad betong som delvis åldringsbearbetats för att få en sidenmatt yta och delvis slipats och polerats för att få en ”terrazzo” yta. Vissa ytor gjuts mot matris för att få ett levande uttryck. Till Cityhuset eftersträvades en lekfull och levande fasad. Där arbetade vi med både slipat och rått material i infärgad grafitgrå betong.

Västerskolan, Hässleholm. SAR Torleif Olsson.

Familjeföretaget Starka skapar i betong för hus och mark. Ända sedan 30-talet har våra ledord varit kvalitet, engagemang och ett gediget hantverkskunnande. Vi kombinerar tradition med innovation. Med ett naturligt och återanvändbart material med lång livslängd bygger vi en hållbar framtid för oss, våra barn och miljön. Det är vi stolta över. WWW.STAR K A.S E | I N F O@ STA R KA . S E

FAC E B O O K . C O M / STA R K A B E TO N G

Foto: Mats Persson, Malmö

Läs mer om våra produkter, tjänster, produktionsmöjligheter och våra olika projekt på vår nya hemsida, www.starka.se

teknik

REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND info@betong.se

» Man kan bygga många olika murverk av byggstenar och fogbruk. Men byggstenen skapas inte i processen... «

Inte piano i forskning finns två teknikartiklar om textilarmering och hampa i betong. I mer än 150 år har man armerat betong med stål men på de senare decennierna har det kommit många nya alternativ. Vi har de ingjutna, synålsstora eller ännu mindre fibrerna av många olika material såsom stål, kol, glas, aramid, polypropylen och basalt. Sedan finns flera olika produkter som limmas på betongen, de handlar om olika laminat eller textilier. Till sist finns det också produkter som påminner om armeringsstänger som kan gjutas in i betongen eller i spår som fräses in i betongen. När man undersöker möjligheterna att renovera miljonprogrammets betongfasader med textilarmering är frågorna så många och problemet så komplext att det kräver en lång rad av specialister från ett brett spektrum inom samhällsbyggnadssektorn för att lösa det. Här passar stora, breda forskningsprojekt mycket bra. Men det finns en gräns för hur långt man kan komma i breda projekt. Här finner man en eller oftast flera lösningar som växer fram genom att känd kunskap från olika delområden kombineras på nya sätt. Man kan bygga många olika murverk av byggstenar och fogbruk. Men byggstenen skapas inte i processen. Textilarmeringen i det aktuella projektet har utvecklasts tidigare. Det samma gäller de numeriska beräkningsprogram som används för att analysera den textilarmerade fasaden. För att gå vidare med byggstenarna och detaljerna behöver vi djupa forskningsprojekt som håller hög internationell kvalitet. Som jag ser det behöver vi satsa på både breda och smala projekt. Jag har utvecklat de tankarna litet mer i en debattartikel som jag skickade in till Svenska Dagbladets Brännpunktssida i juli. Det är inte lätt för en

I DETTA NUMMER

forskare att göra sin stämma hörd bland alla politiker, men så i augusti fick min artikel trots allt utrymme – om än bara på nätet. Man kan fundera över hur det kan komma sig att ifall den ena myndigheten hyr ett piano för 10 000 kronor så blir det stora rubriker, men då andra myndigheters användning av flera hundra miljoner ifrågasätts så hänvisas debattören till nätet. Nåväl, min poäng är att nu när statsmakterna glädjande nog ökar forskningsmedlen till byggsektorn med över 80 procent fram till 2016 får inte allt gå till breda projekt. Finansiärerna måste också ha mer tålamod, i två- eller treåriga projekt blir startsträckan oproportionerligt stor. Även betongforskningen behöver få sin beskärda del av kakan för att borra djupare. Fortfarande vet vi egentligen varken vad som exakt sker då cement reagerar med vatten eller hur skjuvbrottet utvecklas i armerade betongbalker.

Johan Silfwerbrand

PS. Här är en länk till debattartikeln: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/detaljer-ochdjup-for-forskningen-framat_8405990.svd

DS.

BETONG 4 | 2013

Vartannat år utser ECSN, European Concrete Societies Network, Europas bästa betongbyggnad. Förra året blev det krishanteringscentrumet i italienska Foligno där jordbävningssäkerhet och design givits en bra kombination. Här berättar arkitekten Alberto Parducci själv om byggnaden. TEXT: ALBERTO PARDUCCI, ÖVERSÄTTNING: CATHARINA ODENCRANTZ

Italiensk Designad

SÄKERHET ARBETET UTGÖR DET viktigaste resultatet av ett forskningsprojekt i samband med uppförandet av Umbriens nya regionala krishanteringscentrum. Syftet var att göra en konkret insats som bevisade vilken viktig roll arkitekturen spelar i dagens problem med jordskalv och jordbävningar. Byggnaden innehåller det nya regionala kriscentrumets verksamhetskontor och är utformad som en falsk kupol med en diameter på 32 meter. Hela konstruktionen hålls uppe av endast tio elastiska isolatorer som är utplacerade runt basgränsen. Ett system av eleganta, öppna skal bär upp de tre övre våningsplanen och blottar en takstruktur av korsade ribbor som formar en koordinerad sekvens av öppna och täckta ytor. De tio halvbågarna i armerad betong sträcker sig från första våningens stöd till taknivån på den tredje våningen, där de möts. En kärna bestående av två koncentriska schakt, i förspänd armerad betong med hållfasta Dywidagstänger, sträcker sig ner från bågarnas slutsten och rymmer trapporna och hissen. Det centrala schaktet fortsätter utan stödstrukturer ner under marky-

BETONG 4 | 2013

tan, där det finns ett fallskydd för hissen. Golvplattorna hålls uppe av den hängande kärnan och de yttre bågarnas omkrets. Resultatet är en kompakt konstruktion och stora ytor, men utan pelare. Med denna utformning var konstruktionen även tänkt att uppfylla kravet på en bottenvåning som är tillgänglig för fotgängare, utan att använda pilotis, eftersom det är en mycket farlig konstruktionsform ur ett seismiskt perspektiv. Byggnadens konstruktion är ovanlig, men den var det naturliga resultatet av en konstruktionsstrategi som till max försökte utnyttja synergierna mellan arkitektonisk utformning och antiseismiska krav. MAN KAN kontrollera en byggnads seismiska

reaktion, särskilt när den kan påverkas av en mycket våldsam jordbävning beroende på en enskild aspekt hos projektets flerlagrade gummistål HDRB (High Damping Rubber Bearing), som utsätts för skjuvspänning. Deras dämpande förmåga ökar nämligen i takt med den seismiska intensiteten som tas upp av byggnaden.

Följande konstruktionsfaktorer är viktiga:

(1) Högt isolerat värde för oscillationsperiod (TIS > 2 sekunder). Förskjutningar av konstruktionen bör uppträda med långsamma oscillationer, eller med andra ord, med en »låg acceleration«, som liknar dem hos en lång pendel med en naturlig TIS period på 2,6 sekunder, som i byggnaden. Det här värdet, som ligger långt ifrån det som motsvarar de mest framträdande frekvenserna typiska för seismiska rörelser, garanterar ett kraftigt fall i påverkan. När de här värdena nås minskar den seismiska påverkan i form av accelerationer kraftigt och byggnaden blir nästan helt separerad från jordbävningens intensitet. Under en konstruerad jordbävning med en högsta markacceleration av 0,49g, som för den aktuella platsen motsvarade en referensperiod på 950 år (CU = 2), reagerade byggnaden som en nästan helt stel kropp med horisontala förskjutningar av isolatorerna på ±40 cm. (2) Kvot för oscillationsperiod (TIS/TBF > 3). För den skyddade byggnaden är kompakthet viktigare än styrka, vilket innebär att

| teknik |

Den arkitektoniska formen och konstruktionssystemet utformades i syfte att försäkra sig om bästa möjliga resultat vid seismiska händelser, tack vare de synergier som kan aktiveras med hjälp av ett BI-system.

Förenkling av balk eller platta utsatt för en stötvågslast p(t) till ett ekvivalent enfrihetsgradssystem.

Tio isolatorer håller uppe byggnaden, i mitten ses kärnan med trappor och hiss.

En bild från det tidiga formbygget ger en bra översikt över hur byggnaden är konstruerad.

den bör ha hög motståndskraft mot deformering, särskilt på det horisontella planet. Under kraftiga jordbävningar är det isolatorerna som måste deformeras för att storskaliga förskjutningar ska kunna ske. De här resultaten kan uppnås när kvoten mellan den isolerade oscillationsperioden, TIS, och den svängningsperiod, TBF, som byggnaden skulle ha om den vilade på en stabil grund. I det här fallet svajar byggnaden långsamt, som en stel kropp, med ett deltagande runt 99 procent i det första reaktionsläget. Detta betyder att hela byggnadens dynamiska reaktion är väldefinierad och lätt att reproducera. Byggnadens konstruktionssystem har en betydande strukturell kompakthet (hög motståndskraft mot deformering), särskilt vad gäller horisontella rörelser; mycket större än hos

en konstruktion byggd enligt ett vanligt konstruktionssystem. (3) Byggnadens konstruktion. Gungande effekter. Eftersom konstruktionen har ett lågt masscentrum, kommer de gungande effekterna att minska. Det här minimerar ändringar i den axiala kraft som påverkar isolatorerna vid seismiska oscillationer och förbättrar kontrollen över byggnaden. (4) Byggnadens konstruktion. Morfologisk symmetri. Byggnaden har konstruerats med en mycket regelbunden form som fullt ut överensstämmer med alla strukturmässigt symmetriska krav. (5) Isolatorns placering. Eftersom byggnaden stöttas helt av tio elastomeriska isolatorer längs med basens omkrets kommer all eventuell vridning att minimiseras.

(6) Tryck på halvbågarna. Mycket av strukturens vikt bärs upp av den förspända kärnan som fördelar vikten över de yttre halvbågarna framför allt genom tillämpad tryckspänning, vilket är normalt i väl fungerande bågstrukturer. (7) Fördelning av trycket på halvbågarna. Till och med vid horisontella seismiska krafter får tryckfördelningen stöd av föreningen med golvplattorna, som också är kopplade till kärnan. Följaktligen begränsas alltid böjningsspänningarna i halvbågarna, vars storlek huvudsakligen har att göra med arkitektoniska behov som fönster och solskydd, snarare än ett styrkebehov. Under extrema projektomständigheter, och med alla partiella säkerhetsfaktorer som lagen kräver, bör inte faktorer som rör påverkan överstiga ett, och endast i några punkter var de lägre än två.

BETONG 4 | 2013

AV KRISTIAN TAMMO, CBI BETONGINSTITUTET LUND

Textilarmerad betong

UPPRUSTAR FASADER

Nu får upprustningen av miljonprogrammets fasader en ny teknik att ta ställning till. Den vanliga tilläggsisoleringen med puts kan ersättas av textilarmerade betongskivor som just nu provas i projektet Tecocrete 2. Kostnaderna blir högre, men de tekniska egenskaperna kan ge vinster, menar artikelförfattaren Kristian Tammo. genomfördes i Sverige under åren 1965-1975 för att lösa den då rådande bostadsbristen och ge folk en bättre levnadsstandard. Idag är byggnaderna ofta slitna och i stort behov av upprustning. Detta gäller inte minst fasaderna som i många fall uppvisar skador i form av armeringskorrosion, alkalikiselreaktioner och frostskador. En betydande andel av fasaderna betraktas även av allmänheten som tråkiga ur ett mer estetiskt perspektiv. Utöver ovan nämnda synliga problem ger aktuella ytterväggskonstruktioner ibland även problem med fukt. Fuktproblemen härrör ofta från organiska material som har direktkontakt med en yttre betongskiva eller tegelfasad, se exempel i bild 1. Miljonprogrammets byggnader är dessutom ofta relativt höga, saknar nästan helt taksprång och har en relativt oskyddad placering för vind, vilket gör dem mycket utsatta för slagregn. Kombinationen av miljonprogrammens ytterväggskonstruktioner och deras utsatthet för slagregn har gjort att ett större antal hus i Sverige har fått saneras från mögel och byggas om. Husen från det svenska miljonprogrammet använder avsevärt mycket mer energi än de flerfamiljshus som byggs idag. Detta är inte tillfredsställande för svensk samhällsutveckling och uppsatta miljömål om

MILJONPROGRAMMET

KORT&GOTT BESTÄLLARE: Tunna betongfasader för renovering av hus från främst miljonprogrammet möjliggör en lång livslängd, god energibesparing och underhållsfria ytor utan att förändra husets robusta karaktär. KONSTRUKTÖR: Artikeln ger information om hur tunna betongfasader kan användas vid renovering av miljonprogrammet och vilka fördelar de har gentemot andra fasadtyper. BETONGTILLVERKARE: Kan få inspiration till att styra en del av produktionen till mer resurssnåla fasadelement. ENTREPRENÖR: Kan få insyn i vilka typer av betongelement som kan bli vanligare att arbeta med inom snar framtid. ARKITEKT: Tunna betongfasader gör det möjligt att optimera miljonprogrammets ytterväggar utifrån yta, funktion och fönsterplacering utan att ge avkall på robusthet, betongkänsla och brandskydd.

BETONG 4 | 2013

att minska den totala energianvändningen i bostäder och lokaler. En stor orsak till den höga energianvändningen i miljonprogrammets byggnader är otätheter och tunn isolering i ytterväggarna samt dåliga fönster och anslutningar. Trots rådande problem inom miljonprogrambeståndet är byggnaderna en del av vår svenska historia och speglar en händelserik och viktig tidsperiod i vår samhällsutveckling. Det är därför viktigt att bevara byggnadernas arkitektoniska värde och grundidé. Lägenheterna från miljonprogrammet har ofta även en funktionell planlösning samtidigt som den bärande stommen nästan uteslutande består av armerad betong. Lägenheterna uppfyller därmed både de boendes och samhällets krav på funktion, fuktsäkerhet, brandsäkerhet och akustisk avskärmning. Vid renovering och uppgradering av miljonprogrammets ytterväggar är den vanligaste metoden att lägga en isolering på befintlig fasad och sedan täcka in huset med en ny fasadbeklädnad. Fasadbeklädnaden kan bestå av puts, cementbaserade mineralskivor, plåt eller annan lätt beklädnad. Fasaderna och byggnaderna får därmed i många fall en helt förändrad karaktär där den tidigare robusta betong- eller tegelfasaden har ersatts av ett lättare och ofta känsligare material. Den nya väggkonstruktionen blir även i

| teknik |

Bild 1. Betongfasad med bakomliggande träregelvägg (”Så byggdes husen 1880-1980”, Cecilia Björk, Per Kallstenius, Laila Reppen, Förlag: Forskningsrådet Formas, 200307, ISBN10: 9154058880, ISBN13: 9789154058884).

flertalet av fallen betydligt tjockare än ursprungskonstruktionen, vilket kan ge en ”skottgluggskänsla” för både de boende och betraktaren utifrån. I ETT TIDIGARE forskningsprojekt kallat Tecocrete har fullstora sandwichelement tillverkats med en reducerad tjocklek på ytterskivan. Ytterskivans tjocklek var 40 mm tjock medan isoleringen och den bärande innerskivan var 150 mm tjocka vardera, se bild 2. Sandwichelementen tillverkades på Strängbetongs fabrik i Herrljunga. Produktionsprocessen var mycket lik den som förekommer vid normal produktion. Fullskaleelementen provades i tryckkammare för att simulera vindlast. Både tryck och sug provades. Tryckskillnaden mot in och utsida var 4 000 Pa för båda typfallen, vilket kraftigt överstiger vindlast vid orkanstyrka. Provningen visade att elementen klarade tryckskillnaden utan brott eller sprickbildning. Rörelserna i skivan var under belastning mycket liten med en buktning som aldrig översteg en millimeter. Inga kvarstående deformationer kunde noteras efter provning, se diagram 1. Då ingjutet rostritt stål har samma täckskiktskrav som vanligt stål enligt Eurokod 2 var det nödvändigt att ta fram andra typer av förankringar som saknar

Bild 2. Sandwichelement i fullskala med 40 millimeter tjock ytterskiva.

krav på täckskikt. Ett större antal förankringstyper togs fram i projektet och provades. Även kommersiella förankringstyper provades. Resultaten från provningen visade att samtliga förankringstyper har god bärförmåga och kan användas direkt vid tillverkning av sandwichelement med tunn ytterskiva. De goda resultaten i ”Tecocrete” gav uppslag till en rad nya idéer där tekniken ansågs kunna användas. En av idéerna har lett till en direkt fortsättning till projektet där möjligheter att använda tunna betongskivor för renovering av miljonprogrammet ska arbetas fram. Fortsättningen på projektet benämns ”Tecocrete 2, Tunna fasader i miljonprogrammet” och har följande intressenter: CBI Betonginstitutet, Cementa, Halfen, FOV, Luleå Tekniska Universitet, MA-Arkitekter, SABO, Stockholmshem, SP, STO och Strängbetong.

Projektet finansieras av Formas-IQ:s och ovanstående intressenter. Tidsplanen är på tre år med ett avslut i december 2015. BAKGRUNDEN TILL projektet är den utmaning som samhället står inför beträffande miljonprogrammet, som delvis beskrivs i artikelns inledning. Den tunna betongskivan gör det möjligt att byta ut delar eller hela ytterväggen utan att använda extremt kraftiga infästningar. Skivan ska dock fortfarande vara tillräckligt tjock för att bibehålla betongens typiska känsla av robusthet i form av akustiska egenskaper, stöttålighet och brandsäkerhet. Den tunnare ytterskivan leder även till en totalt sett tunnare ytterväg och/eller mer plats för isolering samtidigt som fuktproblem och estetiska defekter helt kan byggas bort. En tjockare isolering och en reducerad mängd betong vid tillverkningen ger

BETONG 4 | 2013

| teknik |

MER OM

Tecocrete2 PROJEKTNAMN: Tecocrete2, Tunna fasader i miljonprogrammet MÅL: ta fram en långsiktligt optimerad renoveringsprodukt och metod för ytterväggskonstruktioner i miljonprogrammet. PROJEKTETS VARAKTIGHET: 3 år PROJEKTLEDARE: Kristian Tammo

Bild 3. Armering och infästning till en av de provkroppar som ska belastas på SP i Borås.

goda möjligheter till ett resurssnålt byggande och brukande. I Tecocrete 2 ska även en genomgång av befintliga miljonprogramshus utföras för att kartlägga de i miljonprogrammet befintliga ytterväggarnas konstruktion och status. Resultaten ska användas för att optimera utformningen av aktuella infästningsanordningar, skivans utformning och uppskatta renoveringsbehovet i praktiken. I projektet kommer även en optimering av betongytan som utgör fasad att genomföras där ytstruktur, titandioxid och impregnering är tänkbara tekniker att arbeta vidare med. Alla framtagna typer av skivlösningar kommer att analyseras med energiberäkningar och livscykelanalys (LCA).

Ett antal infästningar för tunna ytterskivor ska inom kort provbelastas i SP:s laboratorium i Borås. Infästningarna är ursprungligen en standardprodukt för eftermontering av betongfasader från Halfen. För att passa de tunnare skivor som är aktuella i Tecocrete 2 har de dock modifierats något. Armering och infästning visas i bild 3. Parallellt med provning av olika infästningar av fasadelementen utförs en utökad kontroll av olika armeringssorters alkalibeständighet. Alkalibeständigheten provas genom accelererad alkalibelastning och dragprov. Det huvudsakliga målet med Tecocrete 2 är att få fram fasadskivor i betong som med fördel kan användas för den upprustning av miljonprogrammets byggnader

Diagram 1. Deformationer vinkelrätt väggytan i tryckkammare. Buktningen översteg aldrig 1 mm trots en belastning som var betydligt större än vindlast vid orkan.

BETONG 4 | 2013

som står på tur. Kostnaden för att byta ut ytterväggarna mot nya betongväggar blir självfallet högre än för tilläggsisolering och inklädnad med lättare material. För att kunna göra en mer adekvat värdering av metoden bör dock alla kostnader och det totala slutresultatet vid en fullständig upprustning av en byggnad beaktas. För ett fall där stambyte, uppgradering av ventilation, fönsterbyte och byte av ytskikt utförs kan en ny ytterväggskonstruktion göra att huset får helt nya tekniska egenskaper, men också en ny och trevligare estetik. Detta utan att göra avkall på den ursprungliga känslan och de positiva egenskaper som är kopplat till materialet betong.

GALAXEN, PARTILLE

Vi är rätt leverantör - vad du än ska bygga Helprefabricerat eller industriellt platsgjutet, det är frågan. Hos oss är valet enkelt. Vi har både och. Det är vi ensamma om på marknaden. Vi kan blanda systemen och ge den absolut bästa lösningen. Oavsett vad du ska bygga.

Det är vår styrka.

www.byggelement.se

AV PAULIEN DE BRUIJN, WSP ENVIRONMENTAL MALMÖ & LTH

HAMPBETONG REDO FÖR NORDEN Hampbetong är ett byggnadsmaterial som består av hampans vedämnen som blandas med ett kalkbaserat bindemedel. Materialet kan bland annat användas som byggmaterial till väggar, tillsammans med en bärande stomme av till exempel trä. I sin doktorsavhandling har Paulien de Bruijn provat materialets hållfasthet och fuktegenskaper för att hitta den rätta blandningen för ytterväggar under nordiska klimatförhållanden. HAMPBETONG ÄR ännu ett ganska okänt byggmaterial i Sverige, men har använts under en längre tid i Frankrike och Storbritannien. Materialet började användas bland annat i Frankrike på 1990-talet och sedan dess har ett hundratal hus byggts. Hampbetong är ett byggmaterial som består av ett kalkbaserat bindemedel kombinerat med hampans vedämnen. Det har flera fördelaktiga materialegenskaper och dessutom låg miljöpåverkan. Sammansättningen av materialet och dess materialegenskaper är vitt skilda från betongens och det är därmed inget betongmaterial i traditionell mening. Det är ett byggmaterial som skulle kunna jämföras med träull som

KORT&GOTT ARKITEKT: Hampbetong består i huvudsak av hampans vedämnen och kalk, och har därmed låg miljöpåverkan. Utseendemässigt påminner materialet om träullit, med tydliga hampaskävor och kalk som bindemedel. KONSTRUKTÖR: Vid väggbygge används en bärande träregelstomme. Hampbetongen appliceras såväl mellan träreglarna som utanför dem och större delen av väggen består alltså av massivt hampbetong. ENTREPRENÖR: Oftast byggs hus i hampbetong in situ, men det finns stor potential för att producera prefabricerade vägg- och takelement. BESTÄLLARE: Hampbetongväggar har bra värmeisolering, bra ljudisolering, bra fuktbuffrande egenskaper och hus byggda med hampbetong har visat sig generellt ha ett behagligt inomhusklimat.

BETONG 4 | 2013

oftast används i form av de välkända träullitplattorna. I motsats till träull används det dock ingen cement i hampbetong, men kalk och inget träflis används utan hampans vedämnen, även kallade skävor, vilket är de träliknande delarna av hampastjälken. De har introducerats som tillsats i byggmaterial i Frankrike sedan början av 1990-talet då de användes för att minska vikten av betongblandningar. Härifrån har kombinationen av hampa och kalk utvecklats till att vara ett mer gängse byggmaterial, främst i Frankrike och Storbritannien. Materialet kalllas för lime-hemp concrete eller hemp-lime på engelska och béton de chanvre på franska. Historiskt sett har det odlats mycket hampa i Sverige, bland annat för tillverkning av segel och rep, men även för mer moderna material såsom spånskivor. Mellan 1965 och 2003 var odling av industrihampa olagligt i Sverige på grund av narkotikainnehållet. Odlingen av hampa har dock så småningom återupptagits av svenskt lantbruk, men än så länge i mindre omfattning. Hampbetong kan bland annat användas till ytterväggar, men det har även potential att vara ett mycket lämpligt material för takelement på grund av sin låga vikt. Densiteten ligger runt 300-500 kg/m3 beroende på hampakalk förhållandena och har bra värmeisoleringsförmåga. Materialet är synnerligen lämpat för prefabproduktion och intresset för hampbetong som byggmaterial har ökat de senaste åren. Användningen i Sverige är emellertid ytterst begränsad i dagsläget. Då hampbetong inte är ett lastbärande material krävs en lastbärande konstruktion, oftast en träregelkonstruktion. Hampbetongen appliceras mellan reglarna och även på utsidorna av reglarna. Träreglarna täcks alltså på väggens in-

och utsida av ett hampbetongskikt med tjockleken cirka 100 millimeter. På hampbetongen appliceras ett putssystem, se bild 1. Hampbetong som byggmaterial till ytterväggar har många fördelar. Det har relativt bra värmeisoleringsförmåga och bra ljudisoleringsförmåga. När det gäller ljudisolering och termisk massa så har hampbetong bra ljudisolerande förmåga, även om den har väldigt låg densitet. Man kan jämföra med träullit som också har bra ljudisolering och låg densitet. Det är därmed ett lätt byggmaterial, men samtidigt har det även bra termiska massa för att vara ett lätt byggmaterial. Lokalt producerade och förnyelsebara råvaror kan användas. Materialet har visat sig ha bra brandsäkerhet och dessutom förenklar och reducerar man antalet materialskikt och steg i byggprocessen som man annars hade använt jämfört med en konventionell träregelvägg. I Storbritannien byggdes radhus 2003, de så kallade Hemp Homes. Några hus byggdes i tegel med mineralullsisolering, andra byggdes i hampbetong. Erfarenheter från detta projekt var goda och visade att hamphusen i flera avseenden fungerade bättre än tegelhusen [1]. Sedan 2010 har RILEM en särskild kommitté, Bio-aggregates Based Building Materials, som arbetar med att ta fram en internationell standard för hampbetongens materialdata. Detta syftar till att underlätta materialets användning i framtidens byggindustri. Hampbetong har potential att bli ett beständigt alternativ till dagens träregelväggar. Jämfört med konventionella träregelväggar kan hampbetongväggar byggas med färre materialskikt och färre steg i byggprocessen. Hampbetong används i regel som massiv gjuten vägg

| teknik |

Tabell 1 Väggdel Hampbetong Puts

Mix A

Mix B

Cement

Kalkcement

Cement

Kalkcement

Två olika hampa-kalk-blandningar har testats; mix A och mix B. Mix B hade högre hampainnehåll än mix A. Dessa två blandningar användes i både labbförsöken och i provväggen. Provväggen putsades med två olika putssystem; en cementputs och en kalkcementputs.

Tabell 2 Mix A

Mix B

Densitet

395

298

kg/m3 *)

Värmeisoleringsförmåga (vid 65% RH)

0.12

0.10

W/mK *)

*) Både densitet och värmeisoleringsförmåga beror i stor grad på andelen hampa som används i hampbetongen.

varför ingen ångspärr behövs, precis som med väggar av lättklinkerblock och lättbetong. Konstruktionen får dessutom god lufttäthet när putssystem appliceras. I dagens träregelväggar används normalt polymerbaserad ångspärr som tejpas vid skarvning. Fuktproblem kan uppstå om ångspärren inte är fullständigt lufttät vilket gör korrekt tejpning och skarvning till en krävande och essentiell del av byggprocessen. Hampbetong däremot gjuts som massiva väggdelar runt en bärande träregelkonstruktion. Resultat av hampbetongforskning och husbygge i hampbetong tyder på att risken för att liknande fuktproblem ska uppstå är mindre. Hampbetongen lämpar sig även mycket väl för byggande i utvecklingsländer. Materialet är förhållandevis lätt att tillverka då råvarorna ofta kan produceras lokalt. Hampa kan odlas i både varmt och kallt klimat. Dessutom har materialet bra värmeisoleringsförmåga och relativt bra värmelagrande förmåga. När man bygger med hampbetong blandas

hampans vedämnen med byggkalk och tillsatser. Vedämnena är i första hand en biprodukt av hampaindustrin där hampan odlas för att få fram hampafibrer samt hampafrön. Fibrerna används för att tillverka produkter som rep, tyger och biokompositer och fröna används för att få fram olja och andra livsmedel. Det som är kvar efter att man har tagit både fibrer och frön från hampastjälken är dess vedämnen. Vedämnena utgör inte mindre än 40-60 viktprocent av hampastjälken, en väsentlig del som annars skulle gått till spillo. Vedämnenas låga pektininnehåll gör de särskild lämpade för att användas i samband med kalk och de urskiljer sig från fibrerna på både fysiologiskt och kemiskt sätt. Vedämnena har lägre andel cellulosa och pektin samt högre andel lignin. Pektinet kan reagera med kalciumjoner i en alkalisk miljö [2] och det försvårar därmed bildningen av kalciumsilikathydrat (CSH) i materialet eftersom det då inte finns tillräckligt med kalcium kvar att reagera med silikatet. För att kunna använda hampbetongen i större skala i Sverige så är kunskaper om dess

långsiktiga beständighet helt avgörande. Initialt kräver undersökningar av beständigheten att materialets fuktegenskaper klarläggs och hur materialet hanterar höga fuktbelastningar tillsammans med olika varianter av putssystem. Sveriges Lantbruksuniversitet och Lunds Tekniska Högskola ingick därför ett samarbete under 2010 för att försöka kartlägga materialets fuktegenskaper. Även materialets mekaniska egenskaper och värmeisoleringsförmåga har studerats. Materialets beständighet mot mikrobiella angrepp har inte studerats i det aktuella forskningsprojektet. Beständigheten mot röta och mögel är dock väsentliga egenskaper som ska studeras innan hampbetong kan börja användas i store skala i Norden. För att få fram hampbetongens fuktegenskaper har olika laboratoriestudier genomförts. Resultaten från dessa försök användes senare som indata i en datormodell av en väggsektion vilken utsattes för simulerat regn. Samtidigt byggdes en provvägg bestående av fyra delar, se tabell 1. Även denna vägg utsattes för regnpåverkan. Resultaten från provväggen jämfördes senare med resultaten från simuleringen. Provväggen var 500 millimeter tjock och krävde torkning innan försöken kunde påbörjas. I praktiken byggs väggar i hampbetong oftast runt 300 millimeter, provväggen var tjockare bland annat för att man skulle kunna studera fukttransport i väggen. Kalken i hampbetong avger fukt vid härdning vilket gör att en

Mer om

Hampbetong Avhandlingen ’Material Properties and Full-Scale Rain Exposure of Lime-Hemp Concrete Walls – Measurements and Simulations’ kan beställas genom att skicka ett email till Helena Klein (helena.klein@byggtek.lth.se) på avdelningen Byggnadsmaterial på LTH; www.byggnadsmaterial.lth.se Introduktionen till avhandlingen finns även på nätet; http://pub.epsilon.slu.se/9007/

Bild 1. Horisontell sektion av hampbetongvägg.

Bild 2. Hemp Homes i Haverhill, Storbritannien. Till vänster radhus i tegel.

Betong 4 | 2013

| teknik |

Rain installation

30 mm Room 2

Room 1

LHC wall

gutter

Bild 3. Vertikal sektion av provvĂ¤gg mellan tvĂĽ klimatkammare, till vĂ¤nster regninstallationen.

" "

del fukt frigĂśrs inne i vĂ¤ggen vilken mĂĽste torkas ut fĂśre anvĂ¤ndning. Vid eventuell prefabtillverkning av vĂ¤ggsektioner skulle torkningsprocessen kunna mekaniseras och fĂśrenklas. Under fĂśrsĂśket utsattes provvĂ¤ggdelarna fĂśr kontrollerad regnbelastning. FĂśr att kunna registrera fuktnivĂĽer i provvĂ¤ggen installerades sensorer fĂśr relativ fuktighet (RF) och temperatur (Vaisala HMI41) pĂĽ djupen 100, 200, 300 samt 400 millimeter rĂ¤knat frĂĽn den regnutsatta sidan och pĂĽ samma djup installerades ocksĂĽ stift fĂśr registrering av fuktkvot. Stiften slogs in i tunna trĂ¤reglar dĂĽ materialet var alltfĂśr grovporĂśst fĂśr att kunna fungera som mĂ¤tobjekt fĂśr fuktkvotsstiften. Med hjĂ¤lp av trĂ¤ets sorptionsisoterm kunde fuktkvot rĂ¤knas om till RF. Som resultat av regnbelastningen noterades en tydlig fuktfront vilken fĂśrflyttades in i vĂ¤ggen. FĂśr att fĂĽ fram fukttransportdata gjordes

BETONG 4 | 2013

# % $ #'

Bild 5. Sorptionsisoterm i hela fuktomrĂĽdet fĂśr mix A

"#$! # # & (

Bild 4. TrĂ¤stift i trĂ¤regel fĂśr fuktkvotsmĂ¤tning.

" "

# % $ #'

Bild 6. Sorptionsisoterm i hela fuktomrĂĽdet fĂśr mix B.

dels koppfĂśrsĂśk (upp till 95% RF) och dels kapillĂ¤rsugningsfĂśrsĂśk (startfuktnivĂĽ frĂĽn 90% RF). Resultaten frĂĽn de bĂĽda fĂśrsĂśken kombinerades fĂśr att fĂĽ fram en fukttransportkoefficient. FĂśr att fĂĽ fram fuktfixeringsdata i det hygroskopiska fuktomrĂĽdet hĂ¤ngdes proven i glasburk ovanfĂśr en saltlĂśsning med viss RF. Genom en finurlig upphĂ¤ngningskonstruktion kunde provkropparnas vikt mĂ¤tas efterhand tills de hade kommit i jĂ¤mvikt med omgivningen (RF i burken). DĂĽ kunde det faststĂ¤llas hur mycket fukt provkroppen har tagit upp eller gett av vid en viss RF (absorption eller desorption, beroende pĂĽ provkroppens RFstart). PĂĽ sĂĽ sĂ¤tt kunde sorptionsisotermen vid bĂĽde absorp-

tion och desorption tas fram. Resultaten frĂĽn burkfĂśrsĂśken (upp till 95% RF) och tryckcellstester (> 95% RF) kombinerades fĂśr att fĂĽ fram en sorptionsisoterm fĂśr hela fuktomrĂĽdet upp till kapillĂ¤rmĂ¤ttnad. Resultatet av laboratoriefĂśrsĂśken var dels fuktfixeringsdata och dels fukttransportdata fĂśr hela fuktomrĂĽdet och dessa data anvĂ¤ndes senare som indata i ett datorsimuleringsverktyg. Resultaten frĂĽn regnpĂĽverkan pĂĽ den simulerade vĂ¤ggen stĂ¤mde ganska vĂ¤l Ăśverens med data som erhĂślls frĂĽn provvĂ¤ggen som exponerades i laboratoriemiljĂś. Resultaten visar pĂĽ goda mĂśjligheter att kunna gĂśra tillfĂśrlitliga simuleringar av hampbetongvĂ¤ggar utsatta fĂśr olika klimatscenarion.

Referenser. [1] Yates T. Client Report: Final Report on the Construction of the Hemp Houses at Haverhill, Suffolk. BRE report 2002, Client report number 209-717 Rev.1. / [2] Sedan D, Pgnoux C, Chotard T, Smith A, Lejolly D, Gloaguen V, et al. Effect of calcium rich and alkaline solutions on the chemical behaviour of hemp fibres. Journal of Materials Science 2007;42:9336-42.

Deltabalk - samverkansbalk för tunna bjälklagskonstruktioner Infästningsteknik för betongkonstruktioner

experten Fläckig fasad i rå betong? Vi bygger vårt eget hus och ville ha fasad med ”rå betong”. Fasaden, som är tillverkad med prefabricerade element, blev ordentligt fläckig. Vad kan man egentligen luta sig tillbaka på för krav gällande ytfinish? /Henrik

Hej Henrik, det finns inga normer eller regelverk för fläckar, smuts och flammighet, som många gånger är en tolkningsfråga. Betong är som regel mer eller mindre flammig, framför allt när den exponeras för väder och vind. Är du missnöjd får du prata med leverantören. Som privatperson kan du även vända dig till konsumentverket www.konsumentverket.se. Om man i upphandlingen hänvisat till regelverket AMA Hus, så finns det där krav på ytråhet (antal toppar och porer) samt skador på elementen (kapitel G, Konstruktioner av monteringsfärdiga element). I och för sig står det (under GSC i AMA Hus) att ”formolja, skydd o d får inte missfärga”, men hur man skall tolka detta blir svårt. I tillhörande RA (under GSC och Synliga betongytor) hänvisar man för råd för att uppnå önskad struktur och kulör till ”Betongens yta” (BFR T3:1996) och Betongföreningens rapport nr 14 ”Att beskriva betongytor”. Man kan i upphandlingen ställa krav på ytråhet, kulör, glans, ljushet (gråskala), tvättbarhet, mm, vilket Trafikver-

Gjuta betongmur Vi vill gjuta en betongmur som ska efterlikna borstad sandsten, som finns i många entréer i Stockholms innerstad. Hur skulle du göra? /Monica

Hej Monica, ett sätt är att måla muren med en silikatfärg. Den färgen har fördelen att den kemiskt förenar sig med betongporernas kalkinnehåll och gör ytan tätare. Murens form ska inte behandlas med formsläppmedel. Efter gjutningen ska muren stå obehandlad i cirka fyra veckor. Därefter högtrycktvättas murens yta med kallt vatten för att få bort kalkutfällningar och annat löst material. Efter tvättningen stryker man med pensel i två omgångar, först med exempelvis Keim Concretal W grov med tillsats av ett fixativ och sedan med Concretal W. Färgen innehåller pigment som ska ge önskad nyans. Den första strykningen innehåller ett stenmaterial av dolomitmarmor med en storlek upp till 0,5 mm, vilket gör att ytan får en struktur. Den andra strykningen innehåller inget stenmaterial. Tala med färgleverantören om färgens applicering. Ett annat sätt att få den önskade effekten är att välja förtill-

54 B e t o n g 4 | 2 0 1 3

ket ofta gör på prefabelement. Du kan även hitta information om prefab på Svensk Betongs hemsida www.svenskbetong.se/bygga-med-prefab.html.

Om din leverantör inte vill hjälpa till kanske du kan vända dig till an annan elementtillverkare för att bolla frågan. /Oskar Esping

verkade murstenar av betong. De finns i olika färger och strukturer som kan passa ett önskemål om att likna sandsten. /Arne Hellström

hållfasthetsklasser Kan ni förklara vad C, 20 och 25 betyder i betongklassen C20/25? /Djihane

Hej Djihane, betongens indelning i hållfasthetsklasser som används i Sverige idag är europaanpassade. Vi tillämpar då normer och standarder såsom SS-EN 192-1-1 (Eurokod 2) samt SS-EN 206 och SS 137003. I hållfasthetsklassens beteckning Cxx/xx (t.ex. C20/25) motsvarar det första siffervärdet, 20, den fordrade karakteristiska cylindertryckhållfastheten (i MPa), och det andra, 25, är motsvarande för kuber. Denna tryckhållfasthet utvärderas från provning med ett antal cylindrar med diameter 150 mm och höjd 300 mm alternativt på kuber med 150 mm kantlängd, vattenlagrade i 20 grader fram till provning efter 28 dygn. /Oskar Esping

MARKNADSTORGET

Cemex

importerar och marknadsfĂśr cement i bulk till betongbranschen Telefon: 040 -31 75 50

www.cemex.se

Cemex AB 205 03 MalmĂś

MARKNADSTORGET

Instrument fĂśr betongprovning

ens tryckhĂĽllfasthet

TĂ&#x201E;CKSKIKTSMĂ&#x201E;TARE HAMMARE

Cementa AB, Ă&#x2026;rstaĂ¤ngsvĂ¤gen 25, Box 47210, 100 74 Stockholm, Telefon 08-625 68 00, Fax 08-753 36 20, info@cementa.se, www.cementa.se Cementa ingĂĽr i HeidelbergCement-koncernen, en av de ledande byggmaterialproducenterna i vĂ¤rlden, med kĂ¤rnverksamheterna cement, betong & ballast och prefabricerade betongprodukter. Koncernen omsĂ¤tter cirka 83 miljarder SEK och har 46 000 medarbetare i 50 lĂ¤nder.

et.

VIDHĂ&#x201E;FTNINGSMĂ&#x201E;TARE SKIKTTJOCKLEKSMĂ&#x201E;TARE FĂ&#x2013;R KONTROLL AV TAKPLĂ&#x2026;T OCH BRANDSKYDD MM

CPT A/S, Concrete Plant Technology Sigurdsgatan 6 721 30 VĂ¤sterĂĽs Sverige: Tel: 021-35 70 00 Fax: 021-35 90 10

E-post: kdn@kdn.se

het

gens tryckhĂĽllfasthet

het.

och tryckhĂĽllfasthet ch KTH. Vct = 0,4

sthet

ett krav pĂĽ nĂ¤r ahetsom 0,4 ill minst 1,0â&#x20AC;?. Det boratoriefĂśrsĂśk sĂĽ kan. CBI tolkar oratoriefĂśrsĂśk kan

et ĂĽ

och tryckhĂĽllfasthet KTH. Vct = 0,4

an och

, .

Betongprovning/Certifiering Ackrediterat laboratorium fĂśr betong och sprutbetong. Certifieringsorgan fĂśr fabriksbetong och ballast. vattenfall.se/sv/provning-och-certifiering.htm

s "ETONGĂ?TERVINNING s )NJEKTERINGSUTRUSTNING s &ULLSERVICEANLĂ&#x2039;GGNING s 2ESERVDELAR TILLBEHĂ&#x161;R

$ # % $ "

e r a s g u n j .. . l beto

!!! "

KreĂźger H. (1931) De tekniska vetenskaperna. Husbyggnadsteknik, Stockholm

www.svenskbetong.se

& #!" $ ! ( #" " " "" $& "" &"" !# " " & " # " #

' # ' " * ' %%% !" !

fĂśr nĂĽgra

ÂŽ DIN LEVERANTĂ&#x2013;R AV PUTZMEISTER

REFERENSER:

kan

ra underlag fĂśr nĂĽgra de enda

kdn.se

PM Nordic AB | Marieholmsgatan 52, 415 02 GĂśteborg Telefon 031-49 80 90 | info@pmnordic.se | pmnordic.se

Vattenfall Research & Development AB

Det sĂĽ

r de enda

s "ETONGPUMPAR s 4RANSPORTROTERARE s 4UNNELMASKINER s -UR OCH PUTSMASKINER

Kontakt: Jarl Larsson Mobiltelefon: +46 705 46 14 68, Elcem Nordic A/S 2950 VedbĂŚk, Danmark, Telefon: +45 45 66 12 12 Sto Scandinavia AB | www.sto.se

t ett krav pĂĽ nĂ¤r ta thetsom 0,4 minst 1,0â&#x20AC;?. Det till aboratoriefĂśrsĂśk sĂĽ rkan. CBI tolkar boratoriefĂśrsĂśk kan

gra underlag

Maskiner fĂśr betongindustrin...

System fĂśr betongrenovering, CERTIFIERAT TILLSATSMATERIAL FĂśr hĂśgkvalitetsbetong FĂśr betongskydd hĂśgkvalitetsbetong fĂśrstĂ¤rkning, och golv.

BETONG-

FUKTMĂ&#x201E;TARE

Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced high strength concrete slabs, Den 27 februari kommer Mellanrum, en helt ny tidskrift KTH, Inst fĂśr byggkonstruktion, om arkitektur, fĂśr arkitekter och skriven av oss. Stockholm, ISSN 1103-4270 REFERENSER:

Framtidens byggande

KreĂźgerberg H. (1931) De tekniska Krossat och ĂĽtervunnet vetenskaperna. material ersĂ¤tterHusbygggrus. Faktanadsteknik, blad 2003:06.Stockholm LĂ¤nsstyrelsen i Stockholms lĂ¤n

! Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced Bagheri H. (2006) Prestressed www.byggelement.se

high strength concrete slabs, hybrids of AAC and HPC â&#x20AC;&#x201C; The ! Thomas Rudin, KTH,(Block Inst fĂśr byggkonstruktion, BCE Composed Elearkitekt,White Stockholm, ISSNsystem, 1103-4270 ment) building KTH, Inst fĂśr arkitektur, Stockholm, Krossat berg och ĂĽtervunnet ISSN 1402-7453 material ersĂ¤tter grus. Fakta-

MARKNADSTORGET

SynkoFlex - fĂśr tĂ¤ta gjutfogar

EgcoBox - Isolerad balkonginfĂ¤stning

SynkoFlex tĂ¤tar gjutfogar utan svĂ¤llning!

EgcoBox sparar energi!

SynkoFlex tĂ¤tar mot vatten, saltvatten & radon

EgcoBox minskar kĂśldbryggan vid balkonger och loftgĂĽngar

SynkoFlex pĂĽverkas ej av dĂĽligt byggvĂ¤der!

80, 100 & 120mm stenull

040-947070

Max Frank AB tidigare Rolf Dickman AB

www.rolf-dickman.se

040-947070

Max Frank AB

www.rolf-dickman.se

tidigare Rolf Dickman AB

Effektiva renoveringssystem fĂśr att laga och tĂ¤ta betong

Tel 0706-16 60 25 s www.cementor.se s info@cementor.se

- det naturliga valet fĂśr sjĂ¤lvkompakterande betong! Allt inom stĂ¤d & betongbranschen

www.nordkalk.se

$ # % $ "

HĂ&#x201E;R SYNS DU.

Boka plats pĂĽ marknadstorget. HĂśr av dig till Annonshuset pĂĽ 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

e r a s g u n j l . .. beto

!!! "

| Signerat |

Rebetdagen 2013 â&#x20AC;&#x201C; fĂśr fĂśretag som arbetar med reparation och underhĂĽll av betongkonstruktioner

Utvald person tycker till SIGRID ZENGER, OXYGEN ARCHITECTS

DAGS ATT Ă&#x201E;NDRA ATTITYD MĂ&#x2026;NDAG MORGON efter en hĂ¤rlig semester. Ă&#x201E;ntligen fĂĽr man bĂśrja jobba igen och hĂĽlla pĂĽ med det man Ă¤lskar mest med sitt yrke: att skapa. FĂśr oss i byggbranschen betyder det sĂĽ klart att skapa byggnader, vĂ¤gar, broar, tunnlar och mycket mer genom att planera, rĂ¤kna, bestĂ¤lla varor, sĂ¤tta formar, gjuta vĂ¤ggar och framfĂśrallt att kommunicera med alla inblandade fĂśr att det Ă¤r sĂĽ komplexa saker vi hĂĽller pĂĽ med. Men, vĂ¤ldigt fort infinner sig den hĂ¤r vĂ¤lkĂ¤nda kĂ¤nslan av frustration och maktlĂśshet igen. Mycket arbete som lĂ¤ggs ner mals sĂśnder i en kultur som snarare handlar om makt, Ă¤n om att ĂĽstadkomma en bra byggnad och arbetsmiljĂś genom att utnyttja och vĂ¤rdesĂ¤tta alla de olika kompetenser vi har i den hĂ¤r branschen. Ă&#x201E;ven Ă&#x2026;rets Byggbarometer som Byggcheferna lĂĽtit utfĂśra i juni 2013 har tagit upp det hĂ¤r problemet. Den â&#x20AC;?visar tydligt att arbetsmiljĂśn inom branschen kĂ¤nnetecknas av en grabbig attityd och ett tufft arbetsklimat. Machokulturen Ă¤r djupt rotad i byggbranschenâ&#x20AC;?. (2013-07-03 byggvarlden.se). Strukturproblemet gĂĽr dĂ¤remot djupare Ă¤n sĂĽ. KraftmĂ¤tningen, som Ă¤r typiskt fĂśr machokulturen och faktiskt Ă¤r kĂśnsĂśvergripande, finns pĂĽ alla beslutsnivĂĽer: SĂĽvĂ¤l hĂśgt upp i beslutsleden pĂĽ politisk och kommunal nivĂĽ, i styrelserum pĂĽ vĂĽra bolag och branschfĂśreningar, som ute pĂĽ arbetsplatsen dĂ¤r en kraftmĂ¤tning sker om vem som fĂĽr bestĂ¤mma mest. Det gĂśrs insatser fĂśr att bryta den hĂ¤r onda cirkeln, som inte minst satsningen pĂĽ partnering och branschĂśvergripande projekt vittnar om. AttitydfĂśrĂ¤ndring handlar mycket om den enskilde individens vilja och fĂśrmĂĽga att bryta mot en etablerad jargong, ett etablerad sĂ¤tt att se pĂĽ saker och att stĂĽ upp fĂśr sina och andras vĂ¤rderingar. Att ta stĂ¤llning. FrĂ¤mst handlar det om att byta fokus frĂĽn en Âťvi och deâ&#x20AC;? attityd till en objektiv, accepterande och konstruktiv hĂĽllning gentemot sĂĽvĂ¤l medmĂ¤nniskor som olika branscher och dess teknik, intressen och fĂśretrĂ¤dare. NĂ¤r vi bygger ett hus Ă¤r den egentliga frĂĽgan inte vem och med vilken byggteknik den skall byggas utan hur bra och hĂĽllbar den fĂ¤rdiga byggnaden Ă¤r. PĂĽ vĂ¤gen dit, vill vi alla kĂ¤nna att vi hĂĽller pĂĽ med det bĂ¤sta yrket som finns och att det vi gĂśr Ă¤r meningsfullt. Om inte alla kĂ¤nner sĂĽ, Ă¤r det dags att se Ăśver attityden i den hĂ¤r branschen.

Tisdag 15 oktober, Stockholm

Betongreparationer â&#x20AC;&#x201C; orsak och verkan Krav

vid nyproduktion PĂĽgĂĽende projekt Framtida underhĂĽll Kulturhistoriskt intressant betong Hur gjorde man fĂśrr?

Program och anmĂ¤lan: www.rebet.org Information: Nils Davant, 010-516 68 03 MĂĽrten Janz, 010-505 73 34

3Ă&#x161;KER DU LABBUTRUSTNING FĂ&#x161;R "%4/.' OCH "!,,!34

3KAKAPPARATER 3IKTAR 6Ă&#x160;RMESKĂ&#x152;P

6Ă&#x152;GAR &UKT TEMPERATURMĂ&#x160;TARE 6Ă&#x152;GAR &UKT TEMPERATURMĂ&#x160;TARE 4RYCKPRESSAR KPRESSAR

+UBFORMAR ,UFTHALTSMĂ&#x160;TARE 3Ă&#x160;TTMĂ&#x152;TT ORMAR ,UFTHALTSMĂ&#x160;TARE 3Ă&#x160;TTMĂ&#x152;TT

5TRUSTNING FĂ&#x161;R MATERIALPROVNING 3 ,Ă&#x152;NGEBERGSGATAN s 6Ă&#x160;STRA &RĂ&#x161;LUNDA

4EL s WWW KONTROLLMETOD SE

| Teknikmix |

Turkisk fabrik prisad

ELKOMIX-35 Quick Master är en betongfabrik som är designad för att passa på en standardcontainer för lastbil eller båt. Den sägs kunna bli monterad på en dag och tar då 234 kvadratmeter i anspråk. Fabriken fick Superior Design Award under Design Turkey 2010 Industrial Design Competition.

Xtra allt!

DEWALT LANSERAR nu ett nytt sortiment av SDS-Max XLR hammarborr. XLR står för Xtra Livslängd och Tillförlitlighet (Xtra Life and Reliability) och sägs ge dubbelt så lång livslängd i jämförelse med liknande produkter tack vare större yta för att sprida slagenergin. Det ska också minska vibrationerna med upp till 15 procent även i den hårdaste betong. En fyrkanalsspiral upprätthåller borrhastigheten genom att snabbt transportera bort material.

EN 1090-1 ISO 3834-3 Nytt från Sto STO KOMMER med ett nytt vattentä-

tande cementslam med namnet StoCrete PS. Användningsområden är tätning av betong, filtning av slitytor och tillverkning av slitytor för trappor och garagegolv. Tillverkarna nämner som fördelar att det är sprutbart, CE-märkt, salt- och frostbeständigt och snabbtorkande.

www.nfgab.se 0303 - 20 67 00

NYHE

Viscoﬂuid SCC/10 Stabilisator för självkomprimerande betong (SKB)

Viscoﬂuid SCC/10 är en ny tillsats som kan förbättra stabiliteten och homogeniteten och öka motståndet mot separation utan att ändra betongens färska egenskaper. När betongen är i vila skapas ett slags tredimentionellt gitter som stabilserar betongen. • Finns för leverans • Kompatibel med Mapeis övriga produkter

Viscoﬂuid SCC/10 polymerer i betong som är i rörelse.

Viscoﬂuid SCC/10 polymerer i stillastående betong.

Se mer information om produkten på www.mapei.se

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm