BiblioteXnytt Länsmeddelande från Länsbibliotek Gävleborg - Uppsala
Glad Påsk, med ett påskekrim eller två! Ur innehållet: Kulturkorgar Personalnytt Webb/opacgrupp på äventyr Bokcirkel för invandrare Sture bibliotek Utkiken 20 år Sista ordet med Maria Törnfeldt
sid 2 3 4 8 12 15 17
1:2010
Flera av de andra kulturkonsulenterna arbetar vanligtvis med grundskolan och har inte så mycket erfarenhet av samarbete med BVC. Nu har gruppen hittat ett område som den brinner för. Fina målade korgar är stommen för en kulturkorg som skall finnas på BVC för att personalen skall kunna visa exempel på hur vuxna och små barn kan uppleva kultur tillsammans.
Barnkultur är nödvändigt! ”När det gäller barn tror vi att mental stimulans inklusive kulturell sådan, särskilt under de tidigaste åren, kan ha avgörande betydelse för hjärnans utveckling och för kognitiv, emotionell och social förmåga. Det är därför mycket angeläget att forskning kring kulturella aktiviteters hälsoeffekter görs på barn, som följs under lång tid framåt” citat professor Töres Theorell ur Kultur för hälsa, efterord Regionalt finns en grupp som arbetar med att utveckla barnkultur i Gävleborg. Här finns konsulenter från film, teater, konst, musik, dans, teater, bibliotek, hemslöjd och museum. Gruppen heter Länsgruppen för barnkultur och har olika uppdrag i sitt dagliga arbete. Men, vissa saker är det bra att arbeta tillsammans med. T ex utbudsdagar, fortbildning och det senaste projektet Kulturkorgar till BVC.
I Kulturkorgarna har Länsbibliotek Gävleborg lagt Anna-Clara Tidholms bok Apan fin, samt ytterligare en bilderbok. ABC-dropparna är självklara samt foldern Att äga ett språk. I korgen ligger också Snuttefilm som är filmer för små barn. Barn ser ändå på film och då skall det vara bra film, resonerar Anna-Clara Tidholm, på vars böcker filmerna bygger. Dans, rytm och musik är viktigt. I korgen finns cd med musik för små barn samt Vilgots fötter som är en bok om små barn och dans. Att rita av sig själv har vi alla någon gång försökt göra. Då behövs kanske kolkrita, en spegel och hårspray för att fixera kolkritan. Det är enkla och billiga föremål. Hemslöjd Gävleborg bidrar med den vackra korgen samt en bok om att slöjda tillsammans. Teatern en bok om att uppleva teater med små barn.
Biblioteken är vana vid att arbeta tillsammans med BVC. Samarbetet kan se ut på flera olika sätt. Föräldragrupper träffas på biblioteket när barnet är c:a 8 månader för prat om språkutveckling, ett babybokprat, skaffa lånekort, bli visad runt eller hämta ut barnens första bok. Gåvokortet som berättigar till Barnets första bok får man vid ett BVC-besök.
2
Just nu finns tre korgar i länet. Alla tre har varit på turné i Ljusdals kommun. Utvärderingen visar att korgarna varit uppskattade. Föräldrar har fått förslag på material som också har varit julklappstips. Speciellt uppskattad har boken om att slöjda med små barn, varit. Korgen har använts både enskilt och i föräldragrupper. Nu skall korgarna provas på BVC i Gävle och Sandviken fram till oktober 2010. Sedan får vi utvärdera och ta ett beslut om hur vi skall fortsätta. Planen är att det skall finnas en korg på varje BVC i Gävleborg. Ovanåkers kommun har planer på att skaffa korgar till kommunens BVC redan nu. Man har också hört av sig från andra län för med information om korgarna som man tycker är en bra idé.
Trött på dig själv? Varför inte prova lite nya skepnader? Själv testade jag nyss DoppelMe, och ni kan ju själva se resultatet!
Det är kul att göra saker som att dansa, sjunga, slöjda, läsa, se konst, film och teater tillsammans. Text & foto: Tinne Wennerholm, Länsbibliotek Gävleborg-Uppsala Ann Östman (Stämmer bra, eller…)
13 saker 13 saker http://13saker.blogspot.com/ rullar vidare i fem län.
Personalnytt
Webbkursen 13 saker http://13saker.blogspot.com/ om sociala medier rullar vidare. Hittills har uppskattningsvis ett fyrtiotal personer deltagit i Gävleborg, och nu i början av februari har jag introducerat den för hela Gävle stadsbibliotek. I början av februari samlades också vi ansvariga för kursen Peter Alsbjer, Örebro, Ulf Hölke och Maria Björklund Larsson, Västmanland, Ulla Larsson Sörmland och undertecknadpå ett arbetsmöte i Västerås för att uppdatera innehållet. Arbetet med detta pågår som bäst! Ann Östman, Länsbibliotek Gävleborg-Uppsala
Gävle Daniel Gustavsson, bibliotekarie på Stadsbiblioteket Gefle Vapen från 1 april 2010. Heidi Heimerlöv, vikarierande EU-bibliotekarie 1 mars-31 juli under Malin Johanssons tjänstledighet. Sara Karlberg, vikarierande bibliotekarie på Bergby och Norrsundets bibliotek 15 mars-31 augusti. Bibliotekarietjänst till Bergby bibliotek - rekrytering pågår. Enhetschefstjänst till Valbo bibliotek - rekrytering pågår.
3
Förstärkt webb/opacgrupp på äventyr…
Styrkta av detta, styrdes kosan mot LIBRIS på Biblioteksgatan (sic!) 29, där vi mottogs av en delegation bestående av Anders Söderbäck, Johanna Olander, Kristin Olofsson och Christer Larsson. De frågor vi ställt i förväg var: Vi skulle vilja veta mer om LIBRIS och era digitala samlingar ur dessa perspektiv: Funktion, Innehåll, Design, Kommunikation, Pedagogisk funktion och Organisation
Tisdagen den 2 mars 2010 begav sig HelGes webb/opacgrupp + Gävle stadsbibliotek och Länsbibliotek Gävleborg-Uppsala ut på reseäventyr till Stockholm. Dagen innan hade varit en av de mest snöstormiga i mannaminne, så det var med viss undran sällskapet gav sig i väg - hur skulle detta sluta? Skulle tågen gå över huvud taget?
Programmet som väntade oss innehöll mycket riktigt punkterna ”Om KB och enheten för LIBRIS-systemen och databaslicenser” samt ”planen för KB:s utökade uppdrag”. Några av de tjänster de berättade om var LIBRIS, SwePub och Sondera. Vi fick också en matnyttig och tankeväckande inblick i hur de arbetar med design och utveckling. Gå in och läs mera om de olika söktjänsterna.!
Kungliga Biblioteket
Till all lycka visade det sig att det nästan gick som tåget, och väl framme i Stockholm var första resmålet Kungliga Biblioteket, där lunch intogs på restaurang Sumlan .
Vi fick också veta något om vad LIBRIS innehåller och hur framtida planer ser ut, t ex Burk/LIBRIS-samgående, databrunnar och en redogörelse för hur inläsning av folkbibliotekens poster går till.
Lousia Hatamian, Maria Törnfeldt och Marcus Strand
Susanne Harris, Åsa Lindsmyr och Sten Eriksson
4
Jag tror att det många främst tog till sig var just de föredömliga metoder som LIBRIS använder i sin designprocess - utforska, översätta observation till insikter, generera idéer - undvik självcentrerad design – användartester, användartester, användartester. Man använder sig också av ”personas”: fingerade användarprofiler, något jag känner igen från arbetet med Bibliotek24 http://www.bibliotek24.org/ Vi var också många som uppskattade det genuina intresse som visades oss vid den avslutande samtalsstunden, när vi fick svara på många frågor om vad som rör sig i huvudet på folkbiblioteken. Det antecknades flitigt!
Det sista studiebesöket ägnades Bokus, där vi fick träffa Annika Bidner, interaktionsdesigner för Bokus webbplats.
På onsdagen var det så dags att ta bussen ut till SVT:s lokaler på Gärdet . Där fick vi träffa Johan Wahlberg, strateg på SVTi, som satte oss in i TVproduktionens underbara värld, med fokus på webben. Några punkter han särskilt betonade var: Tänk och planera för flera distributionsvägar från början. Olika målgrupper olika användning - olika rättigheter. Allt hör ihop, vad gör vi var? Uppmuntra försök och kreativitet!
Annika Bidner
Bokus har idag ca 1 miljon privatkunder och ca 200 000 företagskunder. Av dessa är 2/3 kvinnor, 1/3 män. Kvinnor handlar oftare, och billigare böcker. Män handlar mer sällan, men dyrare böcker… Några hållpunkter för design av webbplatsen: Situationen är viktig. Har kunden bråttom eller inte? Har kunden besökt webbplatsen förut? Som interaktionsdesigner utvärderar hon besök på webbplatsen, samlar in förslag och skapar krav. Även här använder man sig av sk personas.
5
Viktigt är också att man följer upp insatser: gick det som vi ville? Man gissar heller inte, utan använder sig av bl a olika statistikverktyg som Google Analytics, enkäter av olika slag för att få fram underlag för utvärdering.
Tanken är att man inte skall ta med sig arbete i form av t ex listor att fylla i till disken, utan fokusera på de besökare som kommer in.☺ Så här ser det ut!
Avslutningsvis fick vi också hjälpa Annika att bedöma ett formulär för avancerad sökning som hon arbetade med just vid vårt besök. Det var en nöjd skara som återtågade till Gävleborg på kvällen, med många intryck att smälta och tankar att tänka. Nu gäller det att följa upp och ta till vara allt i det fortsatta arbetet med en gemensam webb för Helgebiblioteken! Text & foto: Ann Östman, Länsbibliotek Gävleborg-Uppsala Reception
Sandvikens folkbibliotek Hösten 2009 implementerades RFID på Sandvikens folkbibliotek. Under samma period beslutade man sig för att ta bort den gamla massiva, kombinerade låne-och informationsdisken. I stället infördes ett antal mindre diskar, inklusive en på barnavdelningen. Genom införande av RFID vill man ge möjlighet till ökad självbetjäning, och syftet med att använda diskar av mindre format är att öka tillgängligligheten för bibliotekets besökare.
Infodisk
6
Lämna
Barnavdelningens låga infodisk
Låna och Lämna
Sök och Låna
Text & foto: Ann Östman, Länsbibliotek Gävleborg-Uppsala
7
Konferensdags: Ladda ner och ta med - det mobila biblioteket Stockholm 23 april 2010
Konferensen vill inspirera till utveckling av nya digitala nedladdningstjänster för svenska folkbibliotek utifrån amerikanska och nordiska erfarenheter. Program, inbjudan mm hittar du här. (Nu meddelas att konferensen är fullbokad, men kommer att filmas och ligga ute.)
Bokcirkel för invandrare
Under våren har vi fyra träffar, en gång per månad. Till den senaste träffen, där vi förutom att arbeta med texten också fikar tillsammans, kom åtta av de tio anmälda.
På Stadsbiblioteket i Gävle har vi för andra gången en bokcirkel som vänder sig till människor med invandrarbakgrund. Jag håller i cirkeln tillsammans med Elisabeth Montelius, pensionerad lärare som verkar inom Medborgarskolan. Medborgarskolan står för all administration kring anmälningar etc och presenterar bokcirkeln i sitt kursutbud.
Bokcirkeln är ett försök i sig, vanligare är att anordna ”språkkaféer, det är inte helt enkelt att hitta rätt form och rätt nivå på texter eftersom deltagarna skiljer sig åt. Om vi hittat en passande form nu under våren återstår att se – det är en cirkel under ständig utveckling.
Syftet med bokcirkeln är att främja läsning och språk utifrån olika texter och att skapa möten mellan människor i biblioteket. För att få en någorlunda gemensam bas är förkunskapskravet att man ska ha läst SFI upp till nivå D. Vi har valt att läsa noveller ur ”Noveller för världens barn 2008”. Vi turas om att läsa högt, känner på språket, pratar om handling och om ord och uttryck. Text: Sara Hagström Andersson, Stadsbiblioteket i Gävle 8
Litteraturhusen samt en professionell utvärdering.
Läskonster och Litteraturhuset Astrakan
Marknadsföring av projektet har skett strukturerat på ett sätt som man inte arbetat på i de andra projekten. Höjdpunkten var sommaren 2009 då barnbibliotekspersonal lobbade för barnbiblioteken på Almedalsveckan i Visby. Projektet har också deltagit på olika sätt på Bok och Bibliotek. En utvärderare från Linköpings universitet har följt projektet, gjort intervjuer och utifrån detta tittat på hur projektets mål har följts upp. Bibliotekskonsulenterna i projektets arbetsgrupp arbetar nu med en processutvärdering som kommer att resultera i en större rapport.
Läskonster, det stora projektet där nio län samverkat tillsammans med 84 deltagare är snart slut. I Gävleborg har nio personer tagit Läskonstexamen.
Att bygga upp ett eller flera Litteraturhus har varit grundläggande för Läskonster. Inspirationen kommer från Lesart i Berlin. I Litteraturhuset utmanas invanda föreställningar om hur man kan arbeta med att stimulera barn och ungas läsande och deras nyfikenhet att lära.
Katarina Larsson, Johanna Schultz, Stina Dahlberg, Per Berg, Nina Kala, Jenny Pettersén, Ann-Katrin Eriksson och Sigrid Rönnlund
De mellansvenska länen har under flera år arbetat tillsammans med stora barnbiblioteksprojekt. På barns och ungdomars villkor började 2001 och resulterade bland annat i ett beslut att ha FN:s barnkonvention som grund för barnverksamheten på svenska bibliotek.
Man prövar och utvecklar nya arbetssätt med hjälp av skönlitteratur, bildkonst, foto, arkitektur, musik, film och andra konstformer.
Därpå följde Hissa segel och bygga vindskydd och till sist DOFF! De två sistnämnda projekten var ett utvecklingsarbete där deltagarna arbetade med att implementera FN:s barnkonvention i det dagliga biblioteksarbetet. 2008 startade Läskonster med medel från Statens Kulturråd efter att man konstaterat ett behov en kompetensutveckling av barnbibliotekspersonal. Nio län har deltagit i Läskonster och det som har varit annorlunda mot de andra projekten är Marknadsföringen,
Per Berg
9
Som ständig gäst på Sandvikens Folkbibliotek har vi bett Mamma Mu att kommentera Litteraturhusbygget. Hon får till och med en spalt för egna meddelanden i BibliotekXnytt för detta syfte.
Litteraturhuset ska även uppmuntra till utforskande av de berättandeformer som uppstår i takt med informationsteknikens utveckling. I Litteraturhuset intar digitala kulturupplevelser en lika självklar plats som de traditionella berättelserna. I Gävleborg har Sandviken planerat Litteraturhuset Astrakan. I cirka ett år har en arbetsgrupp i Sandviken arbetat med att hitta en plattform för Litteraturhuset. Målet är att öppna Europas första öppna Litteraturhus 2012.
Astrakan vilar på tre fundament: 1. Litteraturhuset Astrakan ska erbjuda en fantasifull och kreativ lärmiljö där olika konstformer och aktörer samverkar för att stärka alla barn och ungas lust till läsning och språk.
Mamma MU:s Meddelanden Mamma Mu: Nu har jag kommit upp i smöret. Får en egen spalt i BiblioteXnytt är inte fy skam och dessutom på internet. Man har blivit en modern ko. Journalister i omnejden, akta er! Och jag har nyheter! Det skall fixas och donas i Sandviken, har jag hört! Jag viftade med mina parabol-öron och horn och fick reda på att det skall byggas Kulturhus. Där inne skall bibblan ligga. Men också ett Litteraturhus för barn och unga - vad DET nu är. Det är bäst att fråga någon och jag har bestämt mig för att intervjua Kråkan. Han brukar ha reda på sig.
2. Litteraturhuset Astrakan ska vara ett kunskapscentrum för inspiration och utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan pedagoger, författare, konstnärer och andra kulturarbetare, liksom för föräldrar och andra vuxna i barn och ungas närhet. 3. Litteraturhuset Astrakan ska vara en resurs för forskning, som erbjuder doktorander och studenter vid högskolor och universitet möjligheter att ta del av material men också kunna göra egna undersökningar inom området läsoch språkutveckling i samarbete med pedagoger och elever inom förskola och grundskola.
Mamma Mu: Hej Kråkan Välkommen till en intervju om Litteraturhus. Det är Länsbibliotek Gävleborgs som anställt mig. Kråkan, nu plötsligt Litteraturhusexpert: Intervju? Ja, för det första vill jag säga att du har blivit väl styv i korken. Journalistko, jo jag tackar! Konstiga kossor tar sig ton.
10
Men, det är Länsbibliotek Gävleborgs huvudvärk, inte min. När det gäller Litteraturhus, så har jag läst på Wikipedia att ett ”Litteraturhus är ett centrum för aktivitet runt litteratur och böcker med avsikt att förmedla och väcka intresse för litteratur och läsning” Det låter vackert men vad är så skillnaden mot ett bibliotek? (retorisk fråga)? Jo…..
Mamma Mu: Undrar om man får behålla sitt gamla lånekort när det blir nytt Kulturhus? Frågar sig Mamma Mu, frilansande journalistko, i Sandviken, i Gästrikland, i Sverige, i världen.
Mamma Mu, avbryter, nu plötsligt Biblioteksexpert: För det första tycker jag att din gliring om min status som murvel inte är värd mer än ett krax. För det andra vet väl alla vad ett bibliotek är. Du lånar hem böcker, glömmer att lämna dem och får betala pengar. Du kan också fråga en massa dumma frågor och få bra svar. T ex hur man sätter en kaxig kråka på plats. Och nu när jag blir expert på att använda en dator kanske jag kan använda bibblan hemifrån också. Kråkan: …..alltså, vet jag bestämt att ett Litteraturhus är ett hus byggt av böcker. Det kan ta väldigt lång tid, säger de erfarna Litteraturhusbyggare som jag frågat. Man bygger på höjden och det är lätt att det rasar. Men det är fantastiskt, man befinner sig liksom INUTI boken när man besöker ett sådant Litteraturhus. Men, nu är jag inte så förtjust i böcker. De är torra och inte så aptitliga. Möjligen kan de sköljas ner med en årgångsvinäger. Mamma Mu: Jo, vanliga bibblor är byggda på bredden. Jag tror att ett Litteraturhus är ett ställe inuti bibblan där man visar hur kul det är att läsa och berätta. Har hört att man till och med kan ha läsnatt i Litteraturhuset. Man ligger i bås och bara läser. Man kan också dansa Knacka på och Läsa en film. Oj, när jag surfar lite hittar jag Litteraturhuset Lesart i Berlin. Du, det där med internet är väl ändå fantastiskt. www.lesart.org heter adressen. Vi får läsa på lite här. Kråkan: Nu har du blivit en IT-kossa. Någon måtta får det vara. Men, ok jag skall läsa.
Bloggar Anna Winberg knows good books: http://ilovepocket.blogspot.com/ Community – konstprojekt med människors hemligheter nerskrivna på vykort: http://www.postsecret.blogspot.com/ MOESHA Om skönlitteratur och skitlitteratur: http://www.moesha-moe.blogspot.com/ http://popmorsa.blogspot.com/ Dramatens blogg: http://dramatenbloggen1.wordpress.com/ Mats Strandberg, krönikör & författare: http://matsstrandberg.blogg.se/
11
Sture bibliotek – värt ett besök?
Stures bestånd kan inte reserveras till andra bibliotek, det är ett skyltfönsterbibliotek där de nyaste och populäraste titlarna ska finnas. Och eftersom kvadratmetrarna inte är så många, gallras de äldre titlarna ( till andra bibliotek) allt eftersom nyinköpen fyller på.
Ja, jag tycker verkligen att Sture bibliotek i Stockholm är värt ett besök! Vi på Länsbibliotek Gävleborg åkte på ett studiebesök till Sture i december och fick träffa Sandra Sporrenstrand och Ulla Salzman.
Öppet veckans alla dagar
Det var på förmiddagen, innan biblioteket öppnade, så vi hade tid för både gott fika, samtal och visning! Det är lätt att ta sig till Sture, ta tunnelbanan till Östermalmstorg och välj uppgången Stureplan/Birger Jarlsgatan. Läget gör det lätt att slinka in och biblioteket får nya besökare. Den 11 maj firar biblioteket 1-årsjubileum. Första året har man haft en budget på 800 000 kronor och ambitionen är att erbjuda den senaste, nya litteraturen på svenska och engelska.
Sandra Sporrenstrand
Sture har Mediejukeboxar för nedladdning av film, ljudböcker, språkkurser och barnspel, skärmar med Library Press Display, DVD för utlån m m.
Kassar redo för utlån, med böcker av Augustpristagaren
12
Vill du läsa fysiska tidningar, tidskrifter och böcker så finns den fina läshörnan ”guldhörnan”.
Det går bra att ta med fika upp från kaféet Espresso House som ligger granne
Nyheter
Barnhörnan
Men det som jag minns mest är den läckra inredningen och skyltningen, Sture är som en snyggare, trendig bokhandel med e-kvalitet.
Skriv vad du tycker!
Text & foto: Maggie Jonsson, Länsbibliotek Gävleborg-Uppsala
13
Boktips från länsbiblioteket
Otrohetsdieten Eva Cassadys Otrohetsdieten är en berättelse om Eva som inser att hon kommit på den perfekta bantningsdieten. Eva är gift och har en tjugoårig dotter, men får av en slump kontakt med sin pojkvän Michael från tonårstiden. De inleder en mejlkontakt, och tanken är att Eva – som arbetar på en tidning – ska träffa honom för att göra en intervju. Men innan de träffas vill hon så förtvivlat gärna gå ner de kilon hon lagt på sig under åren. Så hon börjar träna på gym och drar ner matintaget till ett minimum. Kilona rasar av henne till synes utan större ansträngning, och när hon till slut träffar Michael svallar känslorna från förr hos båda två. Viktnedgången och kontakten med Michael får Eva att ta itu med sitt liv på allvar, vilket leder fram till det sagoaktiga slutet. Boken är lättläst och riktigt trevlig som underhållning för stunden. Annika Wigö
I en annan del av Bromma I en annan del av Bromma är Martina Haags fristående uppföljare till boken Underbar och älskad av alla (och på jobbet går det också jättebra). Huvudpersonen Bella har fått sparken från Dramaten och jobbar nu i receptionen på TV 4. Hon är gift med den framgångsrika tevestjärnan Matte och har två barn. Men allt är inte riktigt som det ska. Bella trivs inte så bra på sitt jobb, och hon börjar dessutom misstänka att Matte har en annan. Men sanningen visar sig vara en helt annan… Boken är riktig ”må-bra”-bok, humoristiskt skriven och rolig att läsa. Upplösningen var totalt oväntad (och en aning surrealistisk), men det var samtidigt den som var bokens stora behållning. Annika Wigö
Du & jag Läs Jan Stenmark, se och tänk till när du begrundar hans pratbubblor som ger ett nytt liv och innehåll till gamla serierutor. Det är svart, det är tragiskt och vansinnigt roligt. Och det är lätt att hålla med gamle Hjalmars ”Jag tror på köttets lust och på själens obotliga ensamhet”. Maggie Jonsson
I dag röd… Det här var den första Stieg Trenter-deckare jag läste. Jag var väl 12-13 år och hade börjat leta i pappas bokhylla. Inledningen fångade mig direkt, stilen, miljöskildringen, Harry Friberg, Vesper Johnson och de mystiska syskonen Lessler. Sedan läste jag alla Trenters deckare, men I dag röd… är det något särskilt med. Och pappa kommer aldrig att få tillbaka den! Maggie Jonsson
14
bok från bokbordet, vilket var mycket populärt.
Utkiken har fyllt 20 Den 7 februari var det 20 år sedan den lättlästa taltidningen Utkiken startade och den 12 februari firades detta med ett Öppet Hus i länsbibliotekets lokaler på Silvanum.
Böcker om kärlek och hockey var det många som ville ha.
Mingel
Vi hade skickat inbjudan till prenumeranterna och det kom många. Ungefär 40 besökare räknades in, några prenumeranter kom till oss på egen hand, andra kom med personal från gruppboenden. Tinne Wennerholm hade läsestunder
På grund av sjukdom ryckte två av länsbibliotekets pensionärer in. Karin Lindfors som en gång i tiden startade Utkiken, och Monica Gustafsson, som jobbade med bland annat just Utkiken.
Våra besökare kunde vara med på en visning av studion, med inspelning och kopiering, läsestund och en tipsrunda. Alla som gick tipsrundan fick välja en lättläst-
Jessica ville pröva på att läsa in.
Text & foto: Maggie Jonsson, Länsbibliotek Gävleborg-Uppsala
15
Talboks Öppet hus i Gävle På Stadsbiblioteket Gefle Vapen började man i höstas med att en gång i månaden att hålla Öppet hus för talbokslåntagare.
…liksom Marie Persson.
Marie Persson och Gunni Jonsson som arbetar med talböcker på stadsbiblioteket informerar om DAISY-tekniken och visar spelare.
DAISY i öppna hyllor
De analoga talböckerna i magasin, beståndet kommer troligen snart att gallras.
Första gången var det inte så många som kom, men antalet besökare och nya låntagare har stadigt ökat.
Text & foton: Maggie Jonsson, Länsbibliotek Gävleborg-Uppsala Gunni visar DAISY för en ny låntagare…
16
Sista ordet…Maria Törnfeldt Presentation av mig: Genom det nyligen inledda samarbetet mellan länsbiblioteken i Gävleborgs och Uppsala län har jag blivit Gävleborgs nya länsbibliotekarie. Som chef för en sammanslagen länsbiblioteksorganisation vill jag göra mitt bästa för att länsbiblioteket ska vara en god samarbetspartner till biblioteken i båda länen. De senaste fem åren har jag varit chef för länsbibliotek Uppsala. Innan dess var jag först barnbibliotekarie och sedan bibliotekschef i Lekebergs kommun i Örebro län. I mitt biblioteksliv har jag mestadels varit barnbibliotekarie, som längst tio år i Karlskoga. Jag bor i Skogstibble tre mil väster om Uppsala, långt ute på landet med tre hundar och tre katter i huset. Fast ingen Murre än så länge! Vad går samarbetet ut på? Länsbiblioteken i Uppsala län och Gävleborgs län började samarbeta över länsgränserna den 1 januari 2010. Det hela är ett projekt på två år. Vi kommer att jobba vidare med de åtaganden länsbiblioteken redan har i sina respektive län. Men vi kommer också att hitta samverkansområden. Länsbibliotekets personal ska jobba i båda länen, men de kommer inte att byta arbetsort. Vi tänker oss bilden ”en firma med två kontor”. Min bas blir Uppsala; jag kommer alltså inte kunna sitta på halvtid på respektive ställe, men en dag i veckan är jag i Gävle. Däremot kommer jag förstås att resa en hel del i länet. Varför väljer vi att starta ett samarbete just nu? Förvaltningsledningen för Länsbibliotek Gävleborg sökte samarbete med Länsbibliotek Uppsala när Lina Forsebrant slutade sin tjänst i somras för att flytta norrut. Man såg möjligheten att pröva hur ett samarbete över länsgränserna skulle kunna te sig. På landstingsnivå diskuteras ju frågan om eventuell regionförstoring mycket just nu och vårt samarbete är ett sätt att praktiskt pröva hur det kan fungera att samarbeta över ett större område istället för att utreda frågan. Gävleborg tog mod till sig och friade och Uppsala tackade efter moget övervägande ja! Vad kommer samarbetet att innebära för medarbetarna på kommunbiblioteken? Medarbetarna på biblioteken kommer att precis som tidigare att ha kontakt med ”sitt” länsbibliotek. Vi kommer att ha samma e-postadresser och samma telefonnummer som tidigare. Men bibliotekspersonalen kommer också att ha tillgång till den kompetens som finns på ”det andra” länsbiblioteket. När vi ordnar studiedagar kan man välja att att åka till flera platser. Fast det kommer nog att ta lite tid innan man känner på biblioteksgolvet att ”det andra” länsbibliotekets personal också är till för mitt bibliotek. På bibliotekschefsnivån kommer samarbetet att märkas mer påtagligt redan från början. Det handlar ju om att skapa relationer och bra kommunikationsvägar mellan biblioteksledningarna och länsbiblioteket utifrån den nya situationen. Jag ser fram emot att få lära känna Gävleborgs län – det jag har sett av biblioteksverksamheten hittills i länet verkar spännande. Jag är övertygad om att jag kommer att få lära mig mycket och känner mig mycket välkommen. Under de här två åren som samarbetsprojektet pågår tror jag att länsbiblioteket kommer att hitta nya vägar att jobba som vi inte riktigt kan se idag. Vi får pröva oss fram. ”Learning by doing” är parollen!
17
Vi på Länsbibliotek Gävleborg-Uppsala: (Nerifrån, vänster och upp) Tinne Wennerholm, Maria Törnfeldt, Kerstin Jonsson, Ingbritt Löfgren, Annika Wigö, Lousia Hatamian, Kerstin Hedlund, Solveig Hedenström, Ann Östman, Maggie Jonsson och Jack Karlsson. Ej med på bilden: Lisa Eriksson.
ges ut av Länsbibliotek Gävleborg-Uppsala och nästa nummer beräknas komma i juni. Redaktionen tar gärna emot material, inklusive bilder, från biblioteken. Skicka det digitalt till: maggie.jonsson@lg.se (Som även har tagit alla Hipstamatic-bilder.) aspecialisera
vi mer flexibla
18