NIK-aren, nr 4 2022

Hej alla NIK-vänner!

Efter en ovanligt varm höst är vintern här och i bästa fall kanske vi kan få en vit jul vilket skulle vara väldigt trevligt!

I slutet av november är det 40 år sedan Bergs skola brann ner och naturligtvis uppmärk sammar vi den tråkiga händelsen i det här numret av NIK-aren.

Vi skriver också om en filminspelning i Toltorps missionshus och vi uppmärksammar förstås årets älgjakt.

Och precis som vanligt finns det lite jul pyssel med fina vinster!

Till vår stora glädje har vi fått uppskatt ning för vårt sätt att arbeta med NIK-aren från några läsare vilket vi tackar för och vi lovar att göra vårt bästa i fortsättningen också!

Vi vill också ”flagga för” att det kommer att bli några festligheter i Bergsgården under februari-mars, bland annat en pubkväll! Det är NIK och Byarådet som tillsammans står för arrangemangen och de hoppas att det kom mer många besökare.

Skyllbergs IK 100 år

Med förhoppning om en God Jul och ett Gott Nytt År från oss i NIK-arens redaktion

Vinnare i NIK:s medlemslotteri

24/9 nr 41 Ann-Marie Jansson 29/10 nr 91 Ann-Sofie Erixon

NIK-aren gratulerar Skyllbergs idrottsklubb som fyller 100 år i år. Det firades under sommaren med en fest på Skyllbergsvallen, där flera olika aktiviteter ingick.

NIK-AREN GES UT AV Närkesbergs Idrottsklubb, 694 98 Närkesberg

ANSVARIG UTGIVARE Karolina Eriksson, 076-848 64 67, erikzon@live.se

REDAKTION Siw Adolfson, 072-252 35 51, adolfson@telia.com Inger Falkenström, 076-807 37 16, inger.falkenstrom@live.se Håkan Gustafsson, 070-549 82 33, hawkan65@gmail.com

FORM & PRODUKTION Bild & Kultur AB, Skyllberg

FRAMSIDESBILD Förväntan är stor. Foto: S&B Vonlanthen/Unsplash.

NIK-aren kommer ut fyra gånger per år: april, juni, september och december.

Inger Siw Håkan

Närkesbergsvägen

Ett upprop

Vi välkomnar alla som vill vara med i nästa års Närkesbergvägen som äger rum 26–27 juli 2023. Ett arrangemang som startade under pandemin men som nu har blivit en återkom mande aktivitet, där deltagarna visar upp sin verksamhet. Ni som bor efter närkesbergsvä gen mellan Skyllberg och Haddebo och vill delta anmäl er till någon av initiativtagarna Gudrun Haglund-Eriksson, Davide Lindqvist eller Regina Schoffa Andersson.

Även ni som önskar delta men inte bor ef ter vägen kan bli gästutställare hos de stopp som redan finns.

Vi önskar få en bättre överblick över anta let deltagare inför annonsering och liknande.

Initiativtagarna

Naturens skafferi

Matmarknaderna har mer eller mindre avlöst varandra under hös ten och varit mycket välbesökta. I Hjortkvarn genomfördes Na turens skafferi, där lokala produ center presenterade sina produk ter i ett fantastiskt väder och med många besökare. Det salufördes allt ifrån fågelholkar till lingon. Dessutom serverades kålsoppa.

Gudrun Haglund-Erikson, Davide Lindqvist och Regina Schoffa Andersson

Utflykt till Skyllbergs Bruk

En kväll i oktober ordnade Föreningen Östra Lerbäcks Historia en utflykt till Kårberg där Gustaf Svensson berättade om Skyllbergs Bruk. Han gav en livfull och personlig berättelse, för de drygt 15 personer som kom, om den långa tid han har styrt bruket.

Husförhör

I mitten av september hölls det husförhör i Toltorps missionshus. Det var dock inte ett husför hör i traditionell mening, utan mer ett samtal om existentiella frågor och tro.

Samtalet leddes av kyrkoher den i Askersunds pastorat Anna Söderström Wikell. Efter kaffe med dopp avslu tades mötet med bön och psalm sång.

Kyrkoherde Anna Söderström Wikell leder ”husförhöret”.

Närkesbergstjej tog VM-silver i armbrytning

NIK-aren gratulerar Emma Brånn från Tillefärd i Närkesberg till silvermedaljen i VM i armbrytning. Tävlingarna hölls i Frankrike i september i år och sedan tidigare har Emma en bronsmedalj från VM 2019.

Älgen är skjuten!

Foto: Håkan Falkenström

Årets älgjakt startade den 8 oktober i enlighet med den nya bestämmelsen från förra året. De olika jaktlagen i Närkesberg hade fått sig

tilldelat 1 vuxen älg eller 1 vuxen älg och 1 kalv, beroende på lagets storlek. Dessutom sköts hjort och vildsvin under jakten.

En anekdot om en älgjakt från en by i Tornedalen

I en liten by långt uppe i norr var älgjak ten tidigare viktigare än allt annat. Byns befolkning bestod av kommunister och troende laestadianer, men under älgjak ten lade de schismen åt sidan. Kvällen före älgjakten träffades de i jaktstugan för att festa, skrävla och inte minst planera och fördela passen inför morgondagens jakt. Även de gudfruktiga læstadianerna deltog i festandet. Enligt traditionen sov jägarna över i jaktstugan, men den nygifta Pekka åkte hem till sin fru. Det här året i början på 1960-talet var tilldelningen en ko med kalv.

När Pekka öppnade ytterdörren för att åka till jaktkamraterna morgonen där på, fick han se en ko med kalv på gårds

planen! Snabbt fick han fram geväret och två skott gick av. Årets älgjakt var över!

Pekka hoppade in i bilen och begav sig glad och stolt till kamraterna för att meddela att allt var klart. Till hans för våning blev jägarna, som stod i spänd förväntan med matsäck och gevär klara, inte glada över beskedet. Jakten var över innan den ens börjat! De svor och förban nade Pekka, även de troende. En av del tagarna förbannade inte bara Pekka utan även hans familj, släkt och kommande generationer och från den dagen vägrade han att gå in i byns affär samtidigt som Pekka.

Drevfolket körs ut till nästa pass av Håkan Falkenström; tidigare jägare nu körkarl.

Foto: Elisabeth Bergqvist

Slutet på en epok

I år är det 40 år sedan Bergs skola brann. Det var natten mellan 29 och 30 novem ber 1982 som branden började och skolan totalförstördes till stor sorg för många närkesbergare.

Efter många år med ambulerande undervisning i Närkesberg med omnejd så beslutades det år 1878 att det skulle byggas en skola i När kesberg. Höstterminen 1881 invig des det nya skolhuset i Berg. I slutet av 1930-talet moderniserades skol byggnaden med bland annat centralvärme, rinnande vatten, gymnastik- och slöjdsal. År 1939 togs den renoverade skolan i bruk och samma år infördes sjuårig skolplikt.

Mitten av 1900-talet

Björn-Erik Andersson har bott i Närkesberg i större delen av sitt liv. Han gick i Bergs skola under slutet av 1950-talet/början av 1960-talet

och han minns både sin skolgång och bran den i skolan mycket väl. – Jag tyckte att det var ganska roligt att gå i skolan. Jag bodde så nära skolan att jag kun de åka hem på lunchrasten och äta medan de som bodde längre bort var tvungna att ha med sig matsäck, berättar han. 1968 upphörde skolverksamheten och fram till branden 1982 användes skolan som förenings- och samlingslokal, bland annat hade NIK ett klubbrum där.

– Jag kommer väldigt väl ihåg när sko lan brann, berättar Björn-Erik vidare. Jag låg hemma och sov när vår granne Sigvard Falkenström ring de mitt i natten

Bergs skola. Alla elever och lärare med familjer omkring 1910.

och med hög röst sa: ”Skolan brinner!” Han och jag gjorde sällskap till skolan men vi fick stanna på vägen nedanför eftersom det var oerhört varmt. Brandkåren var redan på plats men tyvärr kunde ingenting räddas. Det var många närkesbergare som anslöt efter hand och vi pratade med varandra om minnen både från vår skolgång och verksamheten ef ter det och det kändes väldigt tråkigt att se hela byggnaden brinna ner.

Ny byggnad

På grunden till den gamla skolan påbörja des 1983 uppbyggnaden av en ny föreningsoch samlingslokal som stod färdig våren 1984.

Jag låg hemma och sov när vår granne Sigvard Falkenström ringde mitt i natten och med hög röst sa: ”Skolan brinner!”

Namnet på den nya lokalen blev Bergsgården och namnet röstades fram av invånarna i När kesberg.

På morgonen den 30 november fanns bara några rester kvar av Bergs skola.

Dåvarande landshövding

1984.

Så här ser Bergsgården ut idag.

Elvy Olsson invigde den nya byggnaden den 31 maj

Foto: Björn-Erik Andersson

Foto: Björn-Erik Andersson

Närkesberg för 125 år sedan

Maskinisten Richard Andersson och hustrun Hilda med familj framför mejeriet. Foto: Hildor Lindqvist.

Interiör från mejeriet cirka 1929. Fr.v: Mejerskan Ingeborg Gustavsson, maskinisten Richard Andersson, okänd.

startade Östra Lerbäcks An delsmejeri vid Toltorpa Tall. Det var bönderna i trakten som ägde det och drev det för att framställa smör. Smöret såldes till Göteborg och exporterades förmodligen till England.

Varje dag kom cirka 14 mjölkskjutsar med flaskor som lämnades till mejerskan som drev verksamheten med hjälp av maskinisten Richard An dersson och tidvis en piga. Det var alltså en kvinna som var chef över en man, en ovanlig si tuation på den tiden.

Mejerskorna kom och gick, men Richard var kvar i mejeriet i 50 år. Hans viktigaste ar bete var att sköta ångmaskinen som gav driv kraft åt mejeriets separator, smörkärna och pumpar samt ånga för att hetta upp mjölken vid pastöriseringen.

För att kyla grädde och smör under som marhalvåret användes is som togs upp ur Storsjön och lagrades under sågspån bakom

1897mejeriet. Det gick åt ungefär hundra kubik meter is under en sommar.

Ved- och isleveranserna köptes upp med ”baklängesauktion” där medlemmarna bjöd under varandra.

Utvecklingen på 1930-talet gjorde att ti den sprang ifrån mejeriet. Bilar och kylan läggningar gjorde det lättare att transportera mjölk längre sträckor. Andra världskriget gav en tillfällig respit, men sedan gick det snabbt utför. Rationali seringen inom jordbruket kom igång på allvar, och det gällde även mejeribranschen. Sista fe bruari 1949 stannade separator och smörkärna för alltid.

Därefter körde Helge Karlsson i Knutstorp all mjölk på lastbil till mejeriet i Mariedamm tills det också blev för litet och lades ner 1966.

Text: Anders Lindkvist

Mejeriet invändigt cirka 1925. Mejerskan Selma Svensson och maskinisten Richard Andersson.

”Det var alltså en kvinna som var chef över en man, en ovanlig situation på den tiden.”

Mistelns historia

Till julfirandet hör även den gamla seden att två personer som möts under en mistel ska kyssa varandra. Det är en modernare variant av äldre fruktbarhetsriter. Seden upptogs igen i England på 1800-talet, då författaren Charles Dickens nämner den här traditionen i en av sina romaner. Vi kan än idag hitta mistel avbildad på våra julkort! Misteln är symbol för en önskan om livets återkomst, god skörd och livskraftiga husdjursbestånd.

Dagens moderna människor kanske inte all tid känner till mistelns tidigare betydelse utan uppfattar den framförallt som ”julpynt”. Misteln har längre tillbaka även spelat en viktig roll inom medicinen där man hävdat att den har förmågan att skydda mot vissa sjukdomar (bland annat epilepsi) samt att den verkar blodtryckssänkande. Misteln betraktades som helig av de gamla kelterna och deras druid-präster skördade den i en in vecklad ritual. Den fick endast skördas av en druid-präst utrustad med en skära av guld. Skörden fick dessutom bara ske i fullmånens

har satt folksinnet i rörelse i alla tider. Ett barn som avlats under ett mistelträd under fullmå ne ansågs bli ovanligt klokt och få synska för mågor som vuxen.

Välkomna till Luciafest

I BERGSGÅRDEN!

Kaffe med dopp, luciatåg och lotterier. Tomten kommer, de barn som vill ha paket tar med ett eget paket till ett värde av ca 40 kr.

"Ett barn som avlats under ett mistelträd under fullmåne ansågs bli ovanligt klokt och få synska förmågor som vuxen."

Illustrationer: Ronja Ekstrand

Ordfläta

Samtliga ord i den här ord flätan har med vinter att göra men vi har kas tat om bokstäverna i orden. Skriv in orden med rätt stavning så får du ett ord i de vita rutorna på något som hör till den årstiden. Det räcker att du skickar in det ordet om du vill vara med i tävlingen.

Frågesport

1. Det betyder att dra sig ur något, till exempel för att det blir för svårt, obehagligt eller olönsamt. Vilket namn sak nas i uttrycket ”ta sin ____ ur skolan”?

2. Från vilket djur kommer mjölken som används till den vita, mjuka mozzarella ost som bara produceras i de italienska regionerna Kam panien, Lazio, Apulien och Molise och som har varit EU-skyddad sedan 1996?

3. ”Welcome to Hollywood! What's your dream?” Cita tet är från en romantisk film från 1990 vars tagline är ”She walked off the street, into his life and stole his heart.” Vil ken film är det frågan om? 4. Ett ord som både är nam net på en ärt växt, ett slang

ord för pengar och en av fyra färger i en kortlek?

5. Vilken soppa som kryddas med timjan och mejram, har kallats Sveriges nationalsop pa och sägs ha varit August Strindbergs favoriträtt?

6. ”Du förstår väl att jag straffat dig av kärlek” säger den stränga biskopen och styvfadern efter att ha miss handlat Alexander i filmen ”Fanny och Alexander” från 1982. Vem spelar biskop Ver gerus?

7. Den som var ung i mit ten av förra seklet kan säkert detta men frågan är om or den spritt sig vidare till yngre generationer. Vilken gemen sam betydelse har ”tjinona”, ”brallis” och ”spätta” på 50-talsslang?

8. Vilken smakrik svensk hårdost kallas även Burträskost, har ett W med en krona över i logotypen och har till verkats sedan 1872?

9. Vilken skrämmande syn möter filmproducenten Jack Woltz när han vaknar upp i sin säng och drar sitt siden täcke åt sidan i en oförglöm lig scen i ”Gudfadern” från 1972?

Skicka in dina svar senast 13 januari till: Siw Adolfson, Mogatan 7C, 702 13 Örebro

Första pris i varje tävling är ett presentkort på 300 kronor i Varuhuset i Rönneshytta!

Problem med utdelningen av NIK-aren

Under 2022 har det varit stora problem med utdelningen av NIK-aren. NIK:s styrelse har varit i kontakt med distributören vid flera tillfällen och utdelningen har förbättrats men tyvärr fungerar det inte riktigt bra än.

Hur stort problemet är har vi inte helt klart för oss och vi skulle därför uppskat ta om ni som fått tidningen kanske kan kolla med era grannar om de också fått den! Om de inte fått den så är vi väldigt tacksamma om ni återkopplar till oss och berättar det.

Ni kan kontakta NIK:s ordförande Karo lina Eriksson eller någon av NIK-arens redaktörer, kontaktuppgifter finns längst ner på sidan två!

Filminspelning i Närkesberg

Filmparet Anders Gustafsson och Karin Danielsson lånade Toltorps Missionshus i Närkesberg den 24 september för att spela in en scen till sin kommande film om ”hypnotisören” Nils Hartman.

Anders Gustavsson och Karin Danielsson från Kårberg har ett stort fritidsintresse: att jobba med film. I själva verket har det nog blivit mer än ett fritidsintresse.

– Jag lever med filmen, planerar och re digerar hela tiden och vaknar ibland på nät terna och går igenom scener, när det är som mest. Det gäller att vädret är bra när det är dags för filmande, att få ihop statister, att skaf fa eller snickra rekvisita med mera, berättar Anders.

Paret har tidigare deltagit i arbetet med flera filmer bland annat ”Valle i koja” och ”Enslingen på Bockön” som visats i Bergsgår den.

Harta

Nu håller Anders och Karin som bäst på med en film om Nils Hartman, oftast kallad Harta. Han levde större delen av sitt liv i Tisarbaden, där han ägde en gård och arrenderade ut mark

till sommarstugor. Många av de som tillbring ade somrarna där som barn, minns Harta mycket väl och deltar i filmen på olika sätt. Han ordnade danskvällar, fiskade och sålde kräftor, hittade vatten med hjälp av slagruta och var lite av ett original. Det som gjort Har ta känd är dock hans förmåga att hypnotisera eller som han själv kallade det han ägnade sig åt: experimentalpsykologi eller suggestion. Han uppträdde runt om i Närke med sin konst i mitten av 1900-talet.

Det finns många berättelser från männ iskor som deltagit i eller varit åskådare under hans framträdanden. Exempel på hans för måga kommer att visas i filmen; hur Harta får deltagarna att känna att de sitter på en het spis när de i själva verket sitter på en vanlig

Illustration: Ronja Ekstrand

Filmparet Karin Danielsson och Anders Gustafsson.

Statisterna samlade utanför missionshuset efter tagning.

Affisch inför det framträdande, där Harta för enda gången misslyckades.

stol, hur de kan ligga som en planka mellan två stolar eller knappt kan hålla en tändsticks ask som påstås väga flera kilo och så vidare och så vidare.

Frikyrkoscenen

Den scen som spelades in i Närkesberg vi sar hur en frikyrkoförsamling under ett möte

ber för att Harta ska misslyckas, när han ska uppträda i ett ordenshus i närheten. Enligt församlingens tro är Hartas konst ett verk av djävulen. Enligt vittnen lyckades de och Harta misslyckades den kvällen. Flera statister del tog i filmandet, även några från Närkesberg.

– Förhoppningsvis kan filmen ha premiär någon gång under nästa år, avslöjar Anders.