Uppfinn inte hjulet på nytt och andra tips till dig som formger

1

UPPFINN INTE HJULET PÅ NYTT. Det finns massor av snygga broschyrer, magasin och trycksaker därute. Kolla vilka du fastnar för och hämta inspiration därifrån. Det är klart du inte ska plagiera någon men kanske finns det idéer och byggstenar att låna? På det sättet sparar du både tid och kraft.

FÖRSTÅ DIN UPPDRAGSGIVARE. Skaffa dig en uppfattning om vad dina uppdragsgivare är ute efter. Vad gillar de för trycksaker? Vilka känslor ska ni förmedla? Lekfullt eller seriöst? Minimalistiskt eller färgglatt? Då minskar risken för missförstånd och konflikter längre fram i processen.

EN BRA LAYOUT BÖRJAR HOS SKRIBENTEN. Om skribenterna levererar texter som inte går att klämma in i din layout spelar det ingen roll hur snygga skisser du har gjort. Planera därför produkten på ett tidigt stadium. En artikel som ska vara max 3 000 tecken ska vara max 3 000 tecken. Be även skribenterna förse dig med extramaterial – bildtexter, faktarutor, listor etc. – som går att pynta med. EN BRA BILD GÖR JOBBET. Bra bildmaterial går inte att överskatta. Med snygga foton och illustrationer är en stor del av jobbet gjort. Det bästa är så klart att anlita en duktig fotograf eller illustratör, men har du inte råd eller tid finns helt okej alternativ. Den som vet att leta kan hitta billiga eller helt kostnadsfria illustrationer och fotografier på sajter som Freepik, Unsplash och Pexels. Justera färgerna och sätt din egen prägel på materialet.

GRIDS HÅLLER SAMMAN. Ett stadigt hus har en bra grundstomme. Det gäller även trycksaker. Om du utgår från ett rutnät, ett så kallat grid, kommer sidorna bli harmoniska och hålla samman bättre. De strama tyglarna kommer faktiskt också göra det lättare för dig att ta ut svängarna och bryta mönster. Frihet under ansvar, skulle man kunna säga.

VÄLJ TYPSNITT MED OMSORG. I dag går det tretton typsnitt på dussinet och det är lätt att gå vilse i jakten på den perfekta fonten. Krångla inte till det. Det mesta på gratissajterna är inte lämpligt att använda i sina trycksaker, särskilt inte i löptext. Det funktionella är ofta det snyggaste. Kika runt på sajter som Typewolf och Fonts in use, där finns massor av exempel på bra typsnitt som kompletterar varandra. Och undvik webbfonter i trycksaker.

6 tips 4

2 5

för dig som ska layouta

3 6

Nils Pennlert, formgivare till By Billes, listar sex saker som är bra att tänka på när en broschyr, tidning eller annan trycksak ska layoutas.

HALLÅ DÄR Dennis Rosenqvist

Creative lead på IT- och managementkonsultbolaget HiQ

STORYTELLING

—

Hur kan man använda sig av Storytelling i sin marknadsföring?

– Genom Storytelling kan man visa att man förstår kundens vardag. Att börja med att berätta hur bra din produkt eller tjänst är upplevs både trivialt och tondövt. Dina konkurrenter gör redan samma sak och du upplevs som att du talar inifrån och ut. En innovativ produkt räcker inte idag eftersom vi lever i en global värld där allt kopieras och du riskerar att kunden ändå undrar vad som är unikt med din produkt.

—

Hur börjar man?

– Börja enkelt. Fråga dina medarbetare om hur din produkt eller tjänst hjälpt dina kunder och på vilket sätt. Be användaren berätta om sin bästa upplevelse med produkten. Belöna de bästa, mest unika historierna med produkten i centrum och publicera i dina kanaler. Och glöm inte att storytelling är relevant oavsett bransch. Människan har i alla tider varit intresserad av bra historier.

—

Hur vet man vad som är en bra historia?

– Förändring är grunden i alla bra historier. Förändring gör att vi vill läsa nästa sida, se nästa slide, se nästa avsnitt. Och det är precis vad vi vill att våra kunder ska känna. Vad är den stora förändringen i din bransch? Som är en utmaning för såväl dig som för alla dina kunder och som du kan hjälpa till att lösa? Här gäller det att inte bli för generisk. Vi har alla sett föreläsningar om digitaliseringens påverkan. Gräv djupare! Men alla bra historier måste också innehålla risk. Formulera vad kunden riskerar att gå miste om. Annars kan du fastna i tveksamheter kring hur stor nytta produkten faktiskt tillför.

—

Vad är vinsterna med Storytelling?

– Genom en bra historia bygger du inte bara

STORYTELLING

Storytelling är en gren inom marknadsförings- och upplevelseindustrin som går ut på att bygga försäljningen för exempelvis en restaurang eller ett hotell kring en historia. Syftet är att förstärka och förhöja upplevelsen av ett varumärke, ett företag eller en organisation.

Källa: Wikipedia ditt varumärke utan du förenklar även för dina säljare som snabbare kan komma till avslut. Ny personal kan introduceras effektivare, försäljningstakten ökar och priserna kan justeras uppåt. Om du lyckas bli ledande inom din kategori ökar publiciteten vilket i sin tur attraherar fler investerare och nya medarbetare.

—

Hur fungerar Storytelling i tryckt media?

– Det digitala formatets fördel är att det är snabbrörligt. Men det gör också att en bra berättelse lätt kan fladdra förbi. Tryckt media är beständigt vilket ger en annan tyngd och känsla av exklusivitet. Det lämpar sig mycket väl för Storytelling och speciellt för det lite längre formatet. När du bläddrar i ett lyxigt magasin tar du dig tid på ett annat sätt att läsa. Många varumärken och företag i dag vill uppnå positionen som thought leader – företaget som alla ser upp till. Att då bli publicerad i bokform är en av de starkaste signalerna du kan skicka till dina kunder och medarbetare.

”Tryckt media är beständigt vilket ger en annan tyngd och känsla av exklusivitet. Det lämpar sig mycket väl för Storytelling.”

Magasin } Sommaren 2021 i Stockholm. Några entusiaster för populärkultur sitter och röker på en balkong i innerstaden och får en idé: ”Jag sa, vore det inte coolt att starta en tidning ”

Första numret innehåller bland annat en intervju med Mama Sonic, enligt Axel Ericsson ett av Stockholms bästa nya indieband.

Bodega. Källare på spanska, eller ett uttryck som används för servicebutiker i New York. För Axel Ericsson och hans kolleger på tidskriften är det ett forum där de kan stoppa in lite vad som helst som de tycker är intressant, inom den del av musik, kläder och litteratur med mera som ryms i begreppet populärkultur. Saker som historiskt sett inte direkt har förknippats med finrummen.

Den saken har i och för sig ändrat sig lite med åren, i takt med att gamla Stålmannen och Kalle Anka-tidningar blivit lika eftertraktade som Chagall-litografier på auktionsverken. Ändå ett fält som ibland blir bortviftat som lättviktigt, men som är på desto blodigare allvar för andra.

På omslaget till första numret av Bodega Paper, tryckt på tjockt, bestruket papper hos Billes, är det en bild på en korvkiosk i Stockholm, en slags anti-arty vardagsbild. Ungefär som amerikanske fotografen och Hasselbladspristagaren William Egglestons bilder från 70-talets Memphis, där en övergiven trehjuling på en asfaltsplan, en takfläkt eller en folktom bensinstation skapar en ödslig, men ändå intressant känsla. – Precis på slutet när vi jobbade med materia-

FOTO: OLIVIA NORÉN Bodega i butikshyllan.

AXEL ERICSSON

Ålder: 19 år. Bor: Stockholm. Familj: Singel. Intressen: Musik, litteratur och kritik. Lyssnar på: Scientist. Läser: Just nu Lars Noréns diktsamling Den ofullbordade stjärnan. Kör: En Crescent världsmästarcykeln från 1970, ”min farfars gamla”. ”Några timmar in på festen tog jag mikrofonen och sa att det är svårt att hålla fokus på musiken i Stockholm. För den är inte tillräckligt bra. Jag sa att de måste göra bättre musik.”

let bestämde vår formgivare sig för att flytta till Berlin. Så jag fick skaffa en veckas provabonnemang på Photoshop och Indesign, och försöka lära mig själv. När det gäller omslagsbilden så tog vi bara vad vi hade tillhands. Och det blev en sjyst kontrast. Jag fotograferade den själv.

I tidningen skriver Axel Ericsson och de andra på redaktionen om saker de gillar. I första numret handlar det mycket om musik och mode. Bland annat om skotska rockbandet Primal Scream som hade sin storhetstid i början av 90-talet, och som är aktuella med en vinylbox.

Men egentligen kan allt som ryms inom begreppet populärkultur platsa i Bodega Paper. Det gäller bara att ha en bra infallsvinkel och några intressanta tankar som ger texterna berättigande. – Du måste vara kunnig på det du skriver om, säger Axel Ericsson.

Han vill texterna ska innehålla originella tankar. Och om någon tycker att han är elitistisk, så har han inga problem med det.

Själv passade han på att ge Stockholms musikscen kritik på Bodegas releaseparty i januari.

– Några timmar in på festen tog jag mikrofonen och sa att det är svårt att hålla fokus på musiken i Stockholm. För den är inte tillräckligt bra. Jag sa att de måste göra bättre musik.

Men, säger han, det landade bra. Efteråt kom flera fram till honom och frågade om han ville lyssna på vad de hade gjort.

Fast hur ser då Stockholms musikscen ut? – Jag skulle säga att det händer saker på alla fronter, men på de fronterna finns det väldigt mycket att sålla bort. Indiescenen till exempel, det är inte så coolt att gå till Debaser i dag, även om det finns bra akter som Mama Sonic. I den nya hiphopscenen är Drain Gang ganska töntiga, annars finns det en hel del bra att hämta där. Men 20-åringar som ska lajva punkband och som tror att de är the Clash, fast 40 år för sent … det mesta är bara skräp.

NU, NÄR FÖRSTA NUMRET av Bodega Paper är ute och de hundra exemplaren sen länge är mer eller mindre slutsålda, planerar Axel Ericsson och hans kompisar på redaktionen inte bara för ett andra nummer i april, med texter om bland andra musikproducenten Gud, och om jamaicanske reggae-artisten Eeek-a-Mouse som av okänd anledning slagit sig ner i Enskede-trakten.

EN KLUBB ÄR OCKSÅ PÅ GÅNG, där han och Figge Hedberg från redaktionen ska framträda som DJ:s under namnet Bodega Paper Rub-a-Dub Style Soundsystem.

Dessutom håller de på med att ta fram en ny t-shirt. För om Bodega Paper inte direkt är en pengamaskin än – ”efter tryckkostnaden har vi bara lagt på ett par kronor extra per ex” – så är Bodegas egna kortärmade tröjor en bättre affär. – Jag har stämt möte med vår formgivare för att ta fram en ny design till vår nästa releasefest, säger Axel Ericsson.

Thomas Drakenfors

AXEL ERICSSON OM SIN MUSIKSMAK:

”Jag har alltid strävat efter att vara först med att börja lyssna på något, och först med att sluta lyssna på det. Sen är jag också gärna först med att plocka upp det på nytt igen.” G Första numret, tryckt på Billes, är slutsålt. Nummer två planeras att komma ut i april.