Forskningen hjälper östersjötorsken

Forskningen hjälper

östersjötorsken

Polen, Danmark och Sverige svarar för största delen av fångsterna av torsk i östra beståndet i Östersjön. Sedan 2009 då de totala landningarna var runt 50 000 ton har landningarna minskat år för år. Till följd av beståndets dåliga status är kvoten rekordlåg och endast oundvikliga bifångster får tas upp. Men nu satsar forskare på att fylla havet med torskyngel.

Torskarna i det östra beståndet har blivit svårare att åldersbestämma med traditionella metoder som läsning av antalet årsringar i torskens hörselstenar. Tack vare data från märkningsprojektet ”Tagging Baltic Cod” (Tabacod) i Östersjön så kan torskens tillväxt idag bestämmas med hjälp av återfångst av märkta torskar. Nu kan fiskeridödlighet och lekbiomassan för östra beståndet återigen beräknas. Resultatet visar att mängden lekmogen torsk (lekbiomassan) har minskat sedan 2015. Det dåliga tillståndet på torsken i östra Östersjön beror sannolikt på flera och komplexa sammanhang varav biologiska förändringar i ekosystemet under de sista tio åren kan vara en av de största. Men nu tar man sats och hjälper torsken genom att sätta ut miljontals med yngel!

Projekt ”ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön”

Johanna Fröjd, driftledare på forskningsstationen Ar, och Neele Schmidt, doktorand på Uppsala universitet driver demonstrationsprojektet på forskningsstationen Ar på Gotland – mitt i Östersjön. Torsk från Östersjöns östra bestånd ska kontinuerligt fångas för att sedan reproducera sig genom naturlig lek på forskningsstationen. De 5-6 dagar gamla torsklarverna, det vill säga yngel som tagit sig förbi äggstadiet, sattes under sommaren 2022 ut på 3 utvalda platser i Östersjön. Man räknar med att kunna sätta ut 1-1,5 miljoner yngel varje år inom projektet som sträcker sig till 2025. Provfiske och vetenskaplig grundad provtagning genomförs kontinuerligt därefter för att följa upp projektets resultat.

Projektet kommer att testa om det går att hjälpa torsken förbi det sårbara äggstadiet och därmed öka antalet småtorskar i havet som ett steg i att stärka bestånden. Tills nu har man genomfört utsättningar av torsklarver för att se om och hur de överlever, om de klarar att etablera sig på nya platser och till vilken kostnad det låter sig göras. Om åtgärden är framgångsrik kommer den kunna utgöra mall för framtida stödutsättningar.

Rätt torsk på rätt plats

Torsklarverna som släpps ut i projektet ReCod är avkomma från torskarna som just nu bor på forskningsstationen Ar på Gotland. De är fångade i södra Östersjön (i området runt Bornholm och vidare upp mot södra Gotland) och kommer från det som kallas östra torskbeståndet. Runt Åland finns den så kallade Ålandstorsken. Det har gjorts flera studier på Ålandstorsken för att fastställa om det är en egen population, det vill säga är genetiskt skild från torsken i södra Östersjön. Det finns idag inga tecken på att så skulle vara fallet. Det mest sannolika är att torskarna runt Åland är torsk som simmat från södra Östersjön upp till havet runt Åland och stannat där. Ålandstorsken och Östersjötorsken är alltså samma population, men uppehåller sig på två skilda platser i Östersjön. Det finns därför ingen risk för att torsklarverna från Ar ska kunna påverka arvsmassan på de torskar som lever runt Åland.

Återfångst av utsatt torsk

Parallellt sker även experiment för att hitta en märkningsmetod som är beständig över tid, så att framtida, återfångade torskar kan härledas till projektet. Detta har sina utmaningar men i vissa områden kan det bli enklare då området har provfiskats och det visat sig att området varit, i det närmaste, fritt från torsk. Då förutsätter man att all torsk i området kommer från de yngel som man satt ut.

Framdrift under kommande år

– Just nu håller vi på att sortera avelsfisken och bestämma vilka som skall vara kvar och vilka som skall bytas ut, säger Johanna Fröjd. I år väljer vi att ta in mer avelsfisk från Bornholm. Genetiska studier har visat att de är från samma bestånd som de som lever i Ålandsdjupen men genom att ta in ny avelsfisk säkerställer vi den genetiska variationen. De skall bo hos oss, bli riktigt bortskämda och tjocka och feta. Då förväntar vi oss att de skall trivas och därmed producera en hel hop fantastiskt livsdugliga yngel nästa sommar, yngel som på senhösten 2023 kommer att sättas ut på väl valda lokaliteter, avslutar Johanna.

”ReCod- utsättning av småtorsk i Östersjön genomförs och finanserias av BalticWaters 2030 och Uppsala Universitet. Därutöver finns ett antal partners som på olika sätt bidrar till projektet: Leader Gute, Region Gotlans, Sveriges Lantbruksuniversitet och Ulla och Curt Nicolins stiftelse. Totalt satsas drygt 50 miljoner kronor på projektet som pågår mellan år 20202025.