3 minute read

Rond 2 för spårbarhetssystemet

– HaV utlovar nystart

Drygt ett år efter att Statskontoret publicerade sin kritiska rapport om spårbarhetssystemet för fisk- och skaldjursprodukter kallade Havs- och vattenmyndigheten branschens företrädare till ett dialogmöte i början av september. Utgångspunkten var regeringens uppdrag om att förändra och förbättra spårbarhetssystemet i linje med rekommendationerna i Statskontorets rapport.

Att det nationella digitala spårbarhetssystemet för fisk- och skaldjursprodukter som infördes av Havs- och vattenmyndigheten 2019 har utsatts för kritik är knappast någon överdrift. Redan under remissperioden var branschorganisationerna starkt kritiska och pekade på brister i insikt kring näringens behov och systemets kostnader i proportion till de nyttor man önskade uppnå.

Branschen lyfte problemen

På dialogmötet som HaV kallat till blev det tydligt att branschens kritik kvarstår. Håkan Wing som är ordförande för Sveriges Fiskgrossister och vd på Bröderna Hansson välkomnade att HaV till slut kallat branschen till dialog. – Det här systemet kostar stora pengar varje dag för våra bolag samtidigt som det inte går att se någon nytta med systemet. Det är positivt med samråd, och nu hoppas jag att vi kommer fram till en lösning som stannar vid förstahandsmottagning. Systemet fyller ingen funktion efter första steget, säger Håkan Wing.

På mötet höll Fiskbranschens Riksförbund en presentation som tydligt pekade på de stora problem som systemet medfört för svensk livsmedelsindustri, och framförde att Statskontorets rekommendationer måste genomföras. – Vi i branschen tycker att det är mycket viktigt med hållbart fiske, och spårbarhet är därför en naturlig del av våra medlemmars verksamheter. Men sedan 2016 har vi visat vår oro för både HaV:s intentioner med systemet och systemets funktionalitet och komplexitet. Vi arbetade tillsammans med vår branschorganisation i EU och insåg snart att Sverige är det enda land som infört ett sådant här system, trots att HaV hänvisat till EU-lagstiftning för att få investera i systemet med tillhörande föreskrifter. Det gör att bolag i Sverige diskrimineras, vilket inte är ok, säger Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund.

Tydligt uppdrag att förändra

Niclas Thörnell som är avdelningschef för fiskerikontroll på HaV inledde med att konstatera att HaV och fiskbranschen stått långt ifrån varandra i frågan om spårbarhetssystemet men att man nu öppnar ett fönster till att landa i en lösning som är förankrad i branschen. – Vi ska genomföra förändringar och förbättringar. Det har vi fått från vår uppdragsgivare, sa Niclas Thörnell på mötet.

Samverkan med dagligvaruhandeln och Svensk Handel

Magnus Nikkarinen som är hållbarhetsansvarig på branschorganisationen Svensk Handel har jobbat aktivt med frågan om spårbarhetssystemet sedan 2016. Även han riktade tydlig kritik under dialogmötet. – HaV:s spårbarhetssystem är ett klockrent exempel på hur man inte ska utforma ett system. Det är nästan som en checklista med punkter på hur man inte ska göra, säger Magnus Nikkarinen. Enligt Magnus Nikkarinen är grundproblemet att Havs- och vattenmyndigheten infört ett spårbarhetssystem som gäller ett enskilt land och en enskild produkt. Ska man skapa ett sådant här system behöver det vara minst på EU-nivå, och helst globalt, för att det ska fungera. System måste funka mellan många olika aktörer. – Det mest positiva med mötet var HaV:s nya approach och ödmjukhet inför att vi har olika uppfattningar. Tidigare har man ju sagt att näringen har varit med på deras system. Nu är det dags att backa bandet, och göra om och göra rätt. Tillsammans med HaV kan nu branschen stärka transparensen och visa på hur vi bidrar till spårbarhet i hela kedjan, säger Magnus Nikkarinen.

Livsmedelsverkets roll lyftes

På mötet deltog också Lisa Marie Hedberg från Livsmedelsverket då just samverkan mellan myndigheter var en viktig aspekt i Statskontorets rapport. Hedberg sa att verket nu har i uppdrag att samverka med HaV i syfte att förenkla och underlätta för företag.

HaV informerade på mötet om att man nu gör en analys av Statskontorets förslag. Man har också lagt en beställning av en omvärldsanalys som ska vara klar första kvartalet 2023 då det ska hållas ytterligare ett dialogmöte. Enligt HaV ska man ta ett beslut om fortsättningen under andra kvartalet 2023 och därefter startar genomförandet av projektet.

Flera arbetsmöten mellan HaV och företrädare för branschen är planerade. Fiskbranschens Riksförbund har också tillsatt tekniska arbetsgrupper som ska arbeta under hela processen för att lyfta branschens perspektiv.

This article is from: