Svensk fisknäring Nr3 2024

Svensk Fisknäring. Årgång 8. Nr 3. 2024. Pris: 65kr

sid 16

Lär dig mer om: Demersalt fiske med trål och snurrevad

sid 12

LEDARE

Mer sjömat i storköken är en utmaning

Att få mer sjömat på tallriken är en utmaning inte bara för storköken utan för hela Sverige. Vi vill öka konsumtionen bland befolkningen, öka livsmedelsproduktionen i Sverige och bygga upp livsmedelsberedskapen. I dagsläget består 51% av inköpen i storkök av sej, enligt SILO (Statistik av livsmedelsinköp till offentlig sektor). Resterande del består huvudsakligen av annan vit fisk. Att få in mer fet fisk i storköken är en utmaning och en prisfråga – Läs mer i vårt tema som börjar på sidan 14.

En annan fet fisk i säsong just nu är makrill, en pelagisk art som vandrar in mot kusten under våren och är fantastiskt god just nu. Följ med och träffa makrillfiskarna på Vingafjord på sidan 16.

Frågan om hur vi får mer blå mat på tallriken är också grunden för Sjömatsfrämjandets verksamhet, att lyfta just fördelarna med att äta sjömat. Tidningen Svensk Fisknäring är ett sätt där vi kan visa på goda exempel och vad som är på gång inom branschen, hur sjömaten fiskas, odlas, föds upp, produceras och tillagas. Tidningen skall informera, sprida kunskap och inspirera. I det här numret kan du läsa mer om vad vi gör på Sjömatsfrämjandet och du möter också Anne Hamnebo, ny som ansvarig för Sjömatsfrämjandets utbildningscenter på sidan 27.

Sommartid är också tid för färska skaldjur, grillad fisk och nykokta blåmusslor. Lite inspiration och dryckestips hittar du på sidan 22. Samtidigt är också de varma månaderna en utmaning för hanteringen av levande och färska skaldjur. Mer om detta i Frågor & Svar på sidan 21.

Nu tar vi på redaktionen en välbehövlig paus och njuter av sommaren och önskar er läsare detsamma.

Glad sommar!

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev?

Linda Frithiof, Sjömatsfrämjandet

Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

SVENSK FISKNÄRING

Branschtermer och förkortningar

HaV – Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se

ICES – Internationella havsforskningsrådet

FAO – FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org

MSC – Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org

RISE – Research Institutes of Sweden www.ri.se

SLU – Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se

Slv – Svenska livsmedelsverket www.slv.se

WWF – Världsnaturfonden www.wwf.se

FR – Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se

GFA – Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se

SFPO – Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se

SPF PO – Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se

HKPO – Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se

SVC – Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund

SIC – Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se

SVoS – Svenskt Vattenbruk och Sjömat

Demersalt fiske – fiske som sker nära botten

Pelagiskt fiske – fiske som sker högre upp från botten

Vattenbruk – odling av fisk eller skaldjur

Landning – den fisk eller de skaldjur man tar iland

Lekbiomassa – den del av beståndet som uppnått könsmognad

MSY – Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag)

TAC – Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år)

RAC – Regional advisory council

ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnsgatan 33, 414 51 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se

ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER Roger Thilander 070-562 40 19

LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD Foto: Sej, Janko Ferličs Unsplash

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

Innehåll, nr 3 2024

Sid.

4 Invigning av Feskekôrka

6 Gott, blått & blandat

8 Mål att öka fiskelandningar i svenska hamnar

10 Blå mats unga forskare: Pontus Gunnarsson

12 Lär dig mer om: Demersalt fiske med trål och snurrevad

14 Sej är kungen i storköket!

15 Sej, en vinnare. Grossisterna: ”Priset är avgörande”

16 Makrillsäsongen är här!

18 En utmaning att bibehålla sjömat på menyn

20 Vår mest populära skolmatsfisk – Sej

21 Frågor & svar

22 Dryckestips – Grilltider

25 Att vi skall äta mer fisk och skaldjur det är målet för Sjömatsfrämjandet

27 Hallå där Anne Hamnebo

28 Saxat & På gång

30 Invigning av Östersjöfabriken

Feskekôrka invigdes med både tradition och framtid i åtanke.

Nyinvigning av Feskekôrka: En historisk händelse

Under torsdagen 16e maj firades nyinvigningen av Feskekôrka, en av Göteborgs mest ikoniska byggnader, en minnesvärd dag fylld med historiska hyllningar och modernitet.

Evenemanget bjöd på en rad aktiviteter som lockade både gamla och nya besökare. Under dagen kunde gästerna njuta av olika smakprov i både mat- och dryckesväg, med särskilt fokus på ostron. Det bjöds även på filéskola och för temat självklar gospel.

Höjdpunkten på dagen var när biskop Susanne Rappman officiellt invigde Feskekôrka genom att klippa

bandet och överlämna kyrkans nyckel till initiativtagarna. I sitt tal välsignade Biskop Rappman byggnaden och uttryckte sin önskan om att den skulle få stå kvar, i minst 150 år till, för kommande generationer att uppleva och uppskatta.

De moderniserade lokalerna är ljusa och stilrena med ett annat upplägg än tidigare där det nu ryms ostronbar och fyra restauranger utöver de två fiskdiskarna. En stor kontrast till när fiskhallen öppnade för 150 år sedan, då fiskhandlarna trängdes utan förutsättningar till kylning eller sanitet. Numera finns alla möjligheter för en mer hygienisk och effektiv verksamhet. Feskekôrka, ursprungligen namngiven Göteborgs stads Fiskhall, stod färdig 1874. Den ritades av stadsarkitekt Victor von Gegerfelt som var inspirerad av norska stavkyrkor och gotiska stenkyrkor.

I år firar Feskekôrka sitt 150-årsjubileum och är ett byggnadsminne sedan 2013. I den nya versionen hyllas mannen vid pennan – Victor von G heter en utav restaurangerna.

För den som vill hålla sig uppdaterad om kommande evenemang och nyheter rekommenderas att prenumerera på deras nyhetsbrev.

Nordic conference on co-location of marine industries

Jordbruksverket, tillsammans med Nordic Innovation och Landsbygdsnätverket, bjuder in till en nordisk konferens om samlokalisering av marina näringar 25-26 september 2024. Konferensen hålls som en del av Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2024, till stöd för Nordic Vision 2030 att vara den mest hållbara och integrerade regionen i världen 2030.

Efterfrågan på marint utrymme ökar ständigt, vilket visar på behovet av en mer effektiv användning av marina utrymmen, samtidigt som de miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelarna med marina

aktiviteter behöver maximeras. Med fokus på marin förnybar energi, fiske och vattenbruk, kommer konferensen att belysa de möjligheter och utmaningar som uppstår från den ökande efterfrågan på havsutrymmen och hur man kan förbättra naturpositiva samlokaliseringslösningar.

– Vi kommer att engagera oss i diskussioner om de nödvändiga förutsättningarna för att förbättra samlokaliseringen av olika marina industrier till havs. Inbjudna experter kommer att dela med sig av insikter från olika nordiska perspektiv baserade på aktuell kunskap i syfte att bidra till morgondagens lösningar och väcka innovation, skriver Jordbruksverket i sin inbjudan.

Konferensen vänder sig till beslutsfattare, forskare, tjänstemän, civilsamhällesgrupper och marina entreprenörer som vill öka sin förståelse för möjligheter och utmaningar kopplade till samlokalisering och samexistens till havs.

Läs mer här

https://jordbruksverket.se/omjordbruksverket/kurser-och-seminarier/ arkiv/2024-09-25-nordic-conference-onco-location-of-marine-industries

Biskop Susanne Rappman välsignade byggnaden under sitt invigningstal.

Utöver två stora diskar med både fisk och skaldjur finns en ostronbar och fyra restauranger

ANNE HAMNEBO

Havsmiljön i fokus på invigningen av Östersjöfabriken

Den 16e maj invigdes Östersjöfabriken i Västervik. Den tidigare mottagningsanläggningen för strömming och skarpsill kommer rymma flera olika hyresgäster. Invigningen av Östersjöfabriken hölls av Ecopelag, vars verksamhet med att etablera odling av blåmusslor i Östersjön kommer vara en betydande aktör i fabriken.

Invigningen inleddes med en stående lunch som Västerviksrestaurangen Guldkant skapat av både Ecopelags blåmusslor, lokal abborre och rökt strömming.

Pär Svärdsson, styrelseordförande för Östersjöfabriken, inledde med att hälsa alla välkomna och ge lite bakgrund till invigningen: – Nu har vi kommit så långt att vi kan börja producera varor här, vilket är anledningen till att invigningen äger rum just nu, förklarade Pär Svärdsson.

Mellan rätterna berättade Martin Reutgard och Martin Karlsson, grundarna av Ecopelag, om hur allt startade och om tanken med Ecopelags verksamhet. Därefter klippte Pär Svärdsson tillsammans med Västerviks kommunalråd, Harald Hjalmarsson, bandet, som

givetvis var ett odlingsrep för musslor. Invigningen avslutades med en rundvandring runt fabriken där hela vägen från odling till produktion visades upp. Turen avslutades med ett provsmak av själva blåmusslan.

Landningshamn för sill och skarpsill

Östersjöfabriken som tidigare ägdes av Sweden pelagic har fungerat som mottag av strömming och skarpsill sedan slutet av 1900-talet. Verksamheten var i gång fram till 2022 men i allt mindre omfattning i och med att strömmingsfisket minskat i Östersjön. I dag är det Novacore, leverantör av inslagspapper och Ecopelags verksamhet som i huvudsak bedrivs i lokalerna.

Koka med effektinduktion utan gas

Billigt, enkelt, snabbt och miljömässigt rätt.

Skaldjur, grytor, soppor, såser mm

SAMURAJ SERIEN häll eller wok, ca 15 liter kokgryta, 220 Volt, 3,5kw

FPI KOMPAKT ca 30 liter kokgryta, 380 Volt, 5kw

Kontakta oss för anläggningskonstruktion!

FPI H8 ca 50 liter kokgryta, 380 Volt, 8kw, bänk eller ställning

FPI H15 X-POWER INDUCTION ca 100 liter kokgryta, 380 Volt, 15kw, på ställning

FPI SPIS DUO med 4 plattor, 14kw eller 20 kw

LINDA FRITHIOF

Gott, blått & blandat

BOKTIPS

Havets läckerheter

Ostron, musslor och snäckor, Skaldjur, Sill & strömming och sist men inte minst Fisk. 4 böcker skapade av Nils Molinder, fiskhandlare, krögare och kock. Driver tillsammans med Bengt Wedholm, Wedholms Fisk, flaggskeppet i Melanders Fisk som inkluderar ett tjugotal restauranger och sju fiskbutiker i Stockholm. Från vardagsklassiker till festmat. Varje bok består av en mängd läckra recept men innehåller också fakta och råd om hantering, tillagning och förvaring. Böckerna är utgivna av Arena bokförlag.

Förstudie om ägarskiftes- och mentorprogram inom svenskt yrkesfiske

I takt med att andelen yrkesfiskare har minskat i Sverige för både insjöfisket och utsjöfisket, samt att medelåldern ökat inom det demersala fisket och insjöfisket, finns det ett behov av att se över åtgärder för att få in unga i yrkesfisket.

För att säkerställa återväxten av yrkesfiskare och överföra befintliga yrkesfiskares kompetens till nya yrkesfiskeföretagare såg Jordbruksverket ett behov av en förstudie som skulle undersöka förutsättningarna för att skapa ett eller flera olika program gällande ägarskifte, nyrekrytering, mentorskap, entreprenörsutbildning och yrkespraktik i Sverige. Under 2022 gick Jordbruksverket ut med en upphandling för att ta fram en förstudie av ägarskiftes- och mentorprogram inom svenskt yrkesfiske. UTSIKT

Affärsutveckling AB vann upphandlingen och fick uppdraget Det här PM:et redogör kortfattat för Jordbruksverkets slutsatser med utgångspunkt från redovisningen av den upphandlade förstudien.

https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/ artiklar/ovr690.html

duVissteatt...

Makrillen kan bli 20 år gammal, bli upp till 60 cm lång och väga upp till 3 kg. Vanligtvis väger den runt 0,5 kg i våra vatten. Källa: Sjömatsfrämjandet.se

LéMons citronsås

Härligt syrlig och gräddig sås, perfekt till den stekta makrillen.

Ingredienser:

• 1,5 dl vatten

• 1 tärning fiskbuljong eller motsvarande mängd fiskfond

• 2,5 dl vispgrädde

• 1 citron pressa efter smak

• ett knippe dill

• salt & peppar

Gör så här:

Vispa ur stekpannan som du stekt makrillen i med vatten. Lös upp fiskbuljongtärningen där i/vispa ner fiskfond. Tillsätt vispgrädde och låt det puttra i några minuter. Smaka av med citron, salt och peppar. Sila av såsen och tillsätt hackad dill. Red eventuellt av såsen till önskad konsistens.

Caroline Karlsson är yrkesfiskare i Hjälmaren. Foto: Privat

Grilla fisk & skaldjur

All sjömat går att grilla. Välj rätt metod bara. Fasta och feta fiskar såsom marulk, havskatt, pigghaj, lax och makrill är enklare att lyckas med och kan med fördel grillas i bit eller på spett.

• Börja grilla först när grill och galler är riktigt varma och kolet grått.

• Indirekt grillning - för mer skonsam tillagning. Lägg kolet åt sidan och placera fisken på gallret där det är kolfritt under.

• Har du en brännare i din ägo så är ett tips att bränna av ytan på fisken före du lägger den på gallret. Den tillagade ytan gör att fisken inte fastnar lika lätt i gallret.

• Behåll gärna skinnet kvar – Grilla hel fisk eller börja med köttsidan för att sedan grilla klart på skinnsidan är en fördel. Skinnet tål värmen bättre och fiskköttet behåller sin saftighet. Med skinnet kvar håller fisken dessutom ihop bättre.

• När är fisken klar? - Som vid all tillagning av fisk går det snabbt. Tunnare filéer på ca 1 cm grillas ca 1 minut på varje sida. Till tjockare filéer eller hel fisk använder man med fördel en termometer. 48 grader brukar bli perfekt!

• Använd grillkorg till fiskar som är mindre fasta såsom torsk, kolja och sej. Eller lägg i ett foliepaket med annat gott i.

• Marinera rätt – välj kryddor, salt, svartpeppar och eventuellt vitlök. Blanda alla torra ingredienser och gnid in de i fisken som en rubb. Då går saltet och smakerna bättre in i fisken och fisken tappar mindre vätska. Därefter kan du med fördel hälla över en neutral olja och låta det vila en stund. Oljan gör att fisken inte fastnar lika lätt i gallret.

Fler tips hittar du här: https://sjomatsframjandet.se/i-koket/ hantering-tillagning/tillagning-av-fisk/grilla-fisk/

Sommarnytt från Insjön

Sitter i djupa funderingar om hur vi under alla år snickrat och virka i försök att hitta nya idéer för att utveckla nya produkter i fisket för att hitta nya kundgrupper. Exempelvis skolor och äldreboenden. Tror faktiskt våra företrädare var klurigare än vad vi själva är.

Om vi spinner lite på temat klurighet, så finns exempelvis småländsk klurighet av den typ man känner igen från gnosjöbygden, den så kallade gnosjöandan, där småföretag levererar delar till hela världens bilindustri genom sparsamhet, kunnighet och uppfinningsrikedom. Smålänningar äro, förutom möjligen undertecknad, inte enbart snåla!

Kom att tänka på att det i gnosjöandans närområde också finns fiskeföretag som nått stor framgång med nyutveckling av dussintals produkter som nyttjar sådant som vanligtvis gått till skroten. Helt utan extern finansiering och endast med hjälp av klurighet.

Att exempelvis äta gädda har alltid varit besvärligt med tanke på att denna fisk är lika bentät som en pestkyrkogård. Redan år 1173 försökte den franske munken Angemyrius få gäddan bannlyst av påven av detta skäl. Det tog så lång tid vid måltiderna i klostren på grund av benen, att studier och mässor blev lidande!

Men med lite klurighet kan man otroligt nog filetera gäddan så att man får en hög innehållande benfria kotletter för ganymedernas finsmakare och en hög som blir till gäddfärs och rökt gäddkorv. De benfria kotletterna är värdefullare än vanlig gäddfilé och samma gäller färs och korv. Ett enkelt sätt att göra gäddan betydligt mer glädjefylld för både producent och konsument. En förhållandevis prisvärd råvara som borde passa i storkök.

När man fileterar gösen och abborren kastas vanligen filéns benrad . Om man gör inläggning av benraden så förintas benen och en ypperlig läckerhet har skapats. Och den har accepterats av marknaden.

För oss älskare av inlagd sill finns ett lika bra alternativ i form av inlagd mört. Med underbar smak och med alla ben förintade.

Finns fler exempel.

Det går som synes alldeles utmärkt att skapa nytt med lite klurighet utan yvighet och utan EU-utgivenhet.

Det var förresten den småländska sparsamheten som uppfann koppartråden – tvenne småländska odalmän stred om en tvåöring!

En god sommar till er alla!

Insjöfiskarena

Mats Ingemarsson Insjöfiskarena

Mål att öka fiskelandningar i svenska

hamnar

I linje med den politiska ambitionen om ökade landningar i svenska hamnar har Jordbruksverket fått i uppdrag att utreda hinder och åtgärder för att främja fiskelandningar. Det övergripande målet är att öka livsmedelsproduktionen i landet med fokus på den blå näringen baserat på svenska fiskerättigheter. – Utifrån ett beredskapsperspektiv är det viktigt att vi har robusta värdekedjor som finns utspridda i vårt land, säger Lina Waara, fiskepolitisk utredare på Jordbruksverket.

På nationell nivå betonar man ett behov av fler landningar till ökad livsmedelsberedning. Med detta som grund har Jordbruksverket tittat på vad det finns för hinder och vilka åtgärder som skulle krävas för att kunna landa mer fisk som livsmedelsråvara.

– Jag var projektledare för utredningen 2022 och har samma roll inför handlingsplanen som ska levereras i höst. Vi har presenterat en kunskapsöversikt efter att ha studerat de hamnar där man landar idag med utgångspunkt i djupgående, befintliga beredningsindustrier med mera. Sedan har vi diskuterat med aktörer i hela värdekedjan, vad ser de för potential men kommersiella beslut inte något som Jordbruksverket är involverad i, säger Lina.

Lina Waara är fiskepolitisk utredare på Jordbruksverket. Hon har lett arbetat med att utreda hinder och åtgärder för att främja fiskelandningar. Foto: Privat

Viljan finns i branschen

På Jordbruksverket anser man att det är fördelaktigt om näringen driver frågan själva eftersom det skapar mest flexibla lösningar. Det pågår många typer av initiativ för att bidra till målsättningen.

Ett exempel är satsningen i Kungshamn som visar en tydlig viljeinriktning från det pelagiska fisket att kunna landa mer. – I andra initiativ utgår man från befintliga processer; man utvecklar resurser och effektivitet genom att använda styckningsdetaljer som tidigare inte används för beredningsindustrin. Det är ett sätt att öka livsmedelsproduktionen. Bra exempel är Sweden Pelagic i Ellös som jobbar med bland annat sillfärs och Skillinge Fisk-Impex i Simrishamn som tillvaratar sina restströmmar. Jag tycker att aktörerna i värdekedjan har ett tydlig fokus på ökad livsmedelsproduktion.

Lina poängterar att det självklart finns fördelar med att bygga vidare på befintlig verksamhet. På västkusten finns flera hamnar där man landar fisk idag och är drivande i viktiga innovationsbitar. För den pelagiska näringskedjan i Östersjön har olika hamnar varit uppe för diskussion; bland annat finns det potential i Oxelösund och tidigare har man landat fisk i Västervik och på Gotland.

Det är önskvärt att beredningsindustri och livsmedelsproduktion finns på ett flertal platser i landet. Råvaran ser olika ut på väst- och östkusten och den kräver olika typer av processer.

Det finns ingen konkret ekonomisk satsning från regeringens sida kopplat till ökade landningar men det finns stöd att söka. Havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden har EU-medel som det står öppet för alla aktörer att söka, till exempel för förbättringsinsatser som krävs i hamnar samt åtgärder inom beredningsindustrin.

– Handlingsplanen som kommer i höst blir ett bra verktyg. Den kommer att peka på vad som behöver göras och hur det ska prioriteras, säger Lina.

Sotenäs ser stor möjlighet Ett av de alternativ som Jordbruksverket har tittat på är Guleskär i Kungshamn. Fredrik Handfast är Tf Näringslivschef i Sotenäs kommun och här ser man expansion som en stor möjlighet.

– Vi träffade Jordbruksverket och Swedish Pelagic Federation, SPF, första gången 2022. Senare fick vi en förfrågan från SPF vilket ledde till att vi nu utreder möjligheten att bygga ut hamnen.

– En expansion av det här slaget skulle betyda mycket för vår lilla kommun, säger Fredrik Handfast, Tf Näringslivschef i Sotenäs kommun.

Dokumentet från SPF slutar med orden: ”Utifrån det svenska pelagiska fiskets perspektiv är Kungshamn den lämpligaste placeringen för mottagning och beredning av pelagisk fisk på västkusten. Djupet i hamnen är tillräckligt för att samtliga våra medlemsfartyg ska kunna komma in till kaj. Vidare finns stora möjligheter till synergier med befintlig verksamhet, så som Rena Hav och övrig fiskberedningsindustri.”

– Själva grundbulten är fiskberedning och en proteinfabrik vilket skulle betyda mycket för vår lilla kommun. Mycket runtomkring kan också få ett uppsving. Vi tittar också på möjligheten att kunna bli hemmahamn för en del fiskebåtar, säger Fredrik.

I nuläget uppskattar Sotenäs kommun att det kan röra sig om 80100 nya arbetstillfällen på sikt. Kostnaden är ännu oklar.

Ideskiss för Guleskär i Kungshamn. Illustration: Valter Schläger

Projekt med utmaningar

I Kungshamns centrum är trafiksituationen redan svår och båttransport kan bli en del av lösningen för frakt mellan olika industriområden i kommunen.

– Vi kommer att titta djupare på transportfrågan under arbetet med detaljplanen. Vi behöver ett samspel med nationella myndigheter för att få till det här; att man ser det som ett nationellt projekt där vi stärker livsmedelförsörjning och beredskap för hela landet.

SPF har startat en stiftelse som står bakom bolaget Kungshamn Pelagic. Tanken är att det ska komma in en extern aktör som bygger fabriken och blir operatör.

Ronny Svensson, näringslivsstrateg i Orust kommun, berättar att de fokuserar på möjligheterna med blå näringar. De har en hamn med flera aktiva verksamheter och förstudie och projektering av kajen i Ellös är på gång. Foto: Privat

Orust fokuserar på blå näringar Redan 2016 tog Orust kommun upp frågan om utbyggnad av hamnen i Ellös. Idag används den bland annat av Sweden Pelagic men man behöver en djupare och mer funktionell hamn för att kunna ta emot stora fartyg. Kommunen ser behovet av förbättringar och vill facilitera för branscherna. I näringslivsstrategin ingår det att man ska jobba mer med blå näringar.

– Vi fokuserar på möjligheterna med blå näringar. Scanfjord odlar 90% av all svenskodlad färsk mussla här och andra företag kan ta hand om restprodukterna. Vi har gamla industriorter som Ellös och Mollösund. Om vi kan vara en nod för ny blå näring med allt som kan komma ur havet kan man kalla det en ny industri; Industri 2.0, säger Ronny Svensson, näringslivsstrateg på Orust.

Kommunstyrelsen beslutade nu i maj att genomföra en förstudie och därefter påbörja projektering av hamnen och kajen i Ellös.

– Vi har en hamn där flera verksamheter är igång och nu kan den hamnutvecklingen fortsätta säger Ronny.

Lina Waara på Jordbruksverket summerar målet: – Jag tror att det är viktigt att man har en spridning och att det finns olika typer av verksamheter. Utifrån ett beredskapsperspektiv är det viktigt att vi har robusta värdekedjor utspridda i landet.

KATARINA SCHLÄGER

Göteborgs Fiskauktion

Sveriges största i sitt slag

Sedan 1910 har det bedrivits handel med färsk sjömat på samma plats i Göteborgs Fiskhamn.

Göteborgs medelpunkt

Fiskhamnen, 414 58 Göteborg +46 31 42 00 85 www.gfa.se

Hamnen i Ellös behöver anpassas för att kunna ta emot mer djupgående fartyg.

Blå mats unga forskare

Ur ett konsumentperspektiv är både smak och utseende viktigt. Pontus packar upp fisk som ska provsmakas av elever på restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. De bedömer aspekter som färg, doft, konsistens och smak. Foto: Pontus Gunnarsson

PONTUS GUNNARSSON

NAMN Pontus Gunnarsson

ÅLDER 29 år

BOR I Solna

FRÅN Storvreta

YRKE Doktorand vid SLU

Pontus undersöker olika grupper av råvara som kan vara intressanta ur fodersynpunkt. Han arbetar med marina organismer, insekter, växter och svamp. Foto: Pontus Gunnarsson

”–

Vi har övergödda vatten, särskilt i Östersjön. Om vi kan odla filtrerare där behöver vi inte tillföra någon mat utan de växer på det som finns”

Fiskfoder: Hållbara och hälsosamma alternativ på väg

Marinbiologen Pontus Gunnarsson forskar på fiskfoder med fokus på hållbara och svenskodlade råvaror. Soja är förknippad med skövling av regnskog och långa transporter och i stället utforskar han alternativ som blåmusslor och sjöpung. Dessa råvaror kan inte bara hjälpa till att filtrera vatten och minska övergödningen i våra hav, utan också ge en hälsosammare kost för fisken. Även fluglarver, åkerböna och svamp är råvaror med god potential.

Det fiskfoder vi använder i Skandinavien idag är till 60-70% växtbaserat och en stor del består av soja. Fiskråvaran är 30% och mycket av det är sidoströmmar från fiskindustrin. Sojainnehållet är en större utmaning.

– Vi kan inte odla soja i Sverige. En stor del kommer från Brasilien och det är förknippat med monokultur, skövling av regnskog och långa transporter.

Pontus har kommit halvvägs i sitt fyraåriga projekt och han jobbar med foder till regnbågsöring. Fast egentligen är han inte så intresserad av själva fodret.

– Andra tar fram nya sammansättningar och jag bidrar med analys av fodrets effekter. Det handlar om produktkvalitet som man kan mäta mekaniskt: färg och textur. Eller så kan det vara sådant som vi mäter bäst med våra sinnen: sensorik.

Alternativa råvaror

Det finns olika grupper av råvara som kan vara intressanta ur fodersynpunkt. Pontus arbetar med marina organismer, insekter, växter och svamp. I första kategorin har han jobbat med organismer som inte är fisk; blåmusslor och sjöpung. Båda alternativen kan vi odla i Sverige och de har en dubbel funktion i och med att de filtrerar vatten. – Vi har övergödda vatten, särskilt i Östersjön. Om vi kan odla filtrerare där behöver vi inte tillföra någon mat utan de växer på det som finns. Då slår vi två flugor i en smäll. När det gäller soja och fisk så kan vi människor äta detta direkt utan att det ska

Här pågår texturanalys i labbet.

Foto: Pontus Gunnarsson

behöva gå igenom en regnbåge eller en lax. Det kan vi i och för sig med musslor också men på östkusten blir blåmusslor inte större än 2-3 cm. Det skulle inte vara värt jobbet att äta dem direkt.

Enkelt och platseffektivt

Insekter eller deras larver kan spela en stor roll genom att de för tillbaka näring från restprodukter. De kan äta av kompost och liknande och därefter kan vi återinföra näringen i vårt produktionssystem. – Larven konverterar oätligt protein till ätbart protein. En lättodlad sort är amerikansk

Flödesschema över hur resurserna kan nyttjas. Illustration:

vapenfluga. Du kan smälla upp en odling i en gammal silo eller ett grisstall; väldigt platseffektivt.

Tittar man på grödor är svenskodlad åkerböna ett bra alternativ. Med svamp är det samma koncept som med insekter; lättodlat.

– Jag har jobbat med en encellig svamp som växer på restprodukter från skogsindustrin. Först plockar industrin ut virket och av träresterna gör man bioetanol. Även den processen genererar restprodukter och på detta kan du odla svamp. Om man använder den svamp som kan växa på resterna från skogsindustrin som foder, så verkar den kunna ge en liten smak av rotfrukt, men det är inget som stör.

Påverkar fiskens hälsa

Fiskarnas välmående är grundläggande och en hälsoindikator är tarmstatus. Är tarmen hel och fungerande eller har man problem som inflammation och sprickor? Det finns fler parametrar att titta på ur hälsosynpunkt. Man kan mäta stressrespons på olika foder, mäta nivåer av olika signalsubstanser i blodet och också studera organ som är viktiga för immunförsvaret. Vissa problem i mag-tarm-systemet kan ha en koppling till hjärna och hälsotillstånd i stort. – Fisken kan bli stressad, den får lättare sjukdomar och växer inte lika bra. Det är icke önskvärt för alla inblandade. När soja introducerades som foderingrediens märkte man att fiskarna inte mådde så bra. Nu är det mycket bättre; man har renat det på ett annat sätt.

Utseende och smak

Ur ett konsumentperspektiv är utseendet extremt viktigt. Det ska se gott och fräscht ut. Pontus berättar om en studie där forskarna hade använt ett fiskfoder baserat på grönalger vilket resulterade i att fiskköttet blev gulgrönt. – Det såg varken gott eller färskt ut fast det var prima vara. Som kund vill du se en laxrosa färg. Troligtvis hade det

varit svårt att få den fisken såld.

Det som gör att laxen eller regnbågen får en fin färg är pigmentet astaxanthin.

Laxfiskar i det vilda får i sig det genom att de äter små kräftdjur. Man tillsätter ämnet i foder för att få en fin färg på köttet och för att det stärker fiskens immunförsvar. Smaken är förstås också väldigt viktig. – Smaktesten är gjorda av kockstudenter och sommelierer på Grythyttan. De är tränade på sådant och väldigt duktiga.

Helsvenskt foder i sikte

– Det går att göra ett helsvenskt foder. Den lättaste förändringen är att ersätta soja med åkerböna. Då är man hemma, men en mix är bättre. Det finns ett foder som man kallar Baltic Blend och det är en mix av olika ingredienser som hittas runt Östersjön. Det har fungerat jättebra.

Efterfrågan finns redan hos foderproducenterna. Vad som krävs är en produktion av ingredienserna och att det finns rejäla volymer.

– Man köper soja för att den är billig och massproduceras. Det har dock kommit igång storskalig produktion av insektslarver i Danmark så det visar att en förändring är på gång.

Avföringen en resurs

Pontus brukar säga att han jobbar med två produkter: fiskköttet och fiskbajset. Det senare har stor potential som gödsel då mycket pekar på att fiskavföring är ett bra naturgödsel.

– Det är lättast att samla in den i landbaserade odlingar men det finns stora planer i Sverige och Norge på att kunna ha öppna kassar med en stängd botten. En uppsamlingspåse, helt enkelt.

Han kommer att göra växtstudier på avföringen. Man har sett exempel på att vi har vissa bakterier i tarmfloran som följer med ut; bakterier som hjälper växten att samla in näring. Förutom den vanliga NPK-näringen finns här bakterier som hjälper rotsystemen att skyddas från parasiter och sjukdomar. Fiskbajset är en skitviktig resurs, med andra ord.

KATARINA SCHLÄGER

Blå mat på Fiskens dag och årsmöte på Gotland

1 000 personer i alla åldrar besökte Fiskens dag 2024 i Ronehamn på södra Gotland. Blå mat och de andra utställarna bjöd på aktiviteter och kunskap för alla intresserade av fisk, fiske och fisk som mat.

I år anordnades Fiskens dag 1 juni, en solig lördag som lockade många deltagare. Den återkommande dagen har som mål att på ett trevligt och smakrikt vis uppmärksamma fiskens och fiskets betydelse och möjligheter för Gotland.

Årets tema var Smaka, lär och upplev! Och besökarna fick provsmaka och köpa fisk som fångas runt Gotland: id, abborre, skarpsill, flundra, piggvar, svartmunnad smörbult och näbbgädda. Bland utställarna märktes utöver Blå mat även Sjövärnskåren, Husbehovsfiskarna, Kustbevakningen och Sportfiskarna, som var på plats för att visa upp sin verksamhet inom fisk, fiske, hav och kust. Det bjöds även på fisketurer och rundvandring i fiskeläget i Ronehamn. Dagen avrundades med en after work, där Leader Gute bjöd in till dialog om nuläget och framtiden för de blå näringarna på Gotland.

Ökat intresse och kunskap om fisk och fiske är en viktig del av Blå mats verksamhet. Fiskens dag ger en fantastisk möjlighet att sätta de blå näringarna och sjömat i fokus för besökare i alla åldrar – inte minst barnfamiljer och ungdomar.

Fiskens dag finansierades av Länsstyrelsen på Gotland och Blått Centrum Gotland, båda aktiva parter i Blå mat.

17e och 18e oktober är du som är part i Blå mat också välkommen till Gotland, då anordnas centrumbildningens årsmöte i Visby. Om ni inte redan fått en inbjudan kommer den när som helst!

Glad sommar!

Andreas Pettersson

Pontus Gunnarsson

Lär dig mer om: Demersalt fiske med trål och snurrevad

Vid demersalt fiske eller bottennära fiske som är det som avses används olika fiskeredskap. I, på eller precis ovanför botten lever olika arter, allt från havskräftor, plattfiskar, torskfiskar och räkor. Här tittar vi närmare just på hur fisken fiskas med trål och snurrevad. I kommande nummer berör vi övriga redskap, både för hav och sjö.

Vajer/Dyneema

Bottentrålning

Genor/linor

Bottentrålning

Bottentrål används för fiske efter fisk men också skaldjur som lever på eller nära havsbottnen – detta kallas demersalt fiske. Att tråla efter fisk är det vanligaste och mest effektiva sättet idag att fånga fisk. Vid bottentrålning får man olika arter av fiskar såsom olika plattfiskar och marulk men också torskfiskar såsom kolja, torsk och vitling. En bit högre upp simmar kummel, bleka och sej.

Det vanligaste är att fiskaren använder en kombinationstrål där man kan byta ut struten (änden på trålen) beroende på om man skall fiska fisk, räka eller kräfta. Längden på själva trålen beror främst på båtens maskinstyrka men för en normalstor trålare på runt 25 meter kan trålen vara ca 60 meter lång. Trålen sätts i med hjälp av stora vinschar bak på båten och från trålen går långa stålvajrar som fäster i båten.

Längden på dessa beror på djupet där man fiskar och är cirka 3 gånger så långa som djupet.

Snurrevadsfiske

Trålbord

Hugget

Kork-telne

Strut Lyftet

Codend

Kätting

Hugget

Codend

Frälsarlina

Fisket skiljer sig lite åt beroende på årstid då ljuset nere på havsbotten ofta styr olika arter. Effektivast brukar fisket vara på vår och sommar medan tråldragen brukar ta längre tid på vintern. Ett tråldrag kan variera på runt 4-7 timmar och under ett dygn kan man hinna med någonstans runt 3-4 tråldrag.

Så här ser trålen ut Vid bottentrålning, vilket i regel sker med ett fartyg, bogseras trålen fram över bottnen i 3 - 4 knops fart. Trålen kan närmast liknas vid en nätstrut som försetts med armar (se bild 1). För att hålla isär armarna på trålen användes trållämmar (eller trålbord). Trålborden är oftast i stål men även mjuka trålbord kan användas, så kallade kite-er. Mellan dessa och trålen finns sveplinor/ genor som skrämmer fisken in mot trålöppningen.

På trålens överkant (hugget) sitter plastkulor som håller upp överdelen av öppningen medan den undre delen tyngs ner av sten-telne även kallat sabb, rulleställ eller kätting. Beroende på vilket fiskslag som ska fångas användes olika strutar i änden på trålen med olika stora maskor. Många trålar förses också med rist, som är olika former av gallerkonstruktioner som sorterar bort oönksad fångst så att denna inte hamnar i trålen utan släpps ut utanför den igen. Detta används framför allt vid räk- och kräftfiske och ökar trålens selektivitet.

Snurrevadsfiske

Snurrevad användes på västkusten vid fiske efter bland annat torsk, kolja och plattfiskar, speciellt då rödtunga, som fångas ute i Skagerrak under sommaren.

En snurrevad ser till formen ut ungefär som en liten bottentrål med väldigt långa linor och armar, men dess användning är väldigt annorlunda. När en snurrevad sätts ut kör båten i en vid droppform och lägger ut ena sidans linor, därefter vaden (nätpåsen) och sedan linorna på andra sidan. De långa linorna och vaden halas sedan in mot fartyget som antingen är ankrat under tiden (s.k. dansk snurrevad eller Danish anchor seine) eller som kör långsamt framåt under tiden (s.k. flyshooting). Linorna som ligger mot botten drar upp sandmoln när snurrevaden dras mot fartyget och hjälper till att skrämma in fisk in i vaden så att den lättare fångas. Snurrevaden har en mycket lägre bottenpåverkan än vad bottentrålen har men är inte lika selektiv. Fångsten är kort tid i snurrevaden vilket resulterar i en mycket hög kvalitet på fisken när den kommer ombord.

Både trål och snurrevad är effektiva fiskeredskap som utvecklats med åren för att bli mer selektiva och framför allt fånga de kommersiella arter man är ute efter.

TEXT OCH ILLUSTRATION: LINDA FRITHIOF

Årets rådgivning – det går upp och det går

ned

Den 31 maj publicerades den årliga vetenskapliga rådgivningen för Östersjön 2025 från det internationella havsforskningsrådet (ICES).

Vi kan konstatera att observationerna som våra fiskare gjort under de senaste året om att det varit gott om sill/strömming i centrala Östersjön och att den ser ut att vara större och rund och fin nu återspeglas i rådgivningen. ICES föreslagna höjning av kvoten är på +139 %. De kraftfulla förvaltningsåtgärder som vidtagits med stora kvotsänkningar under flera års tid har gett effekt i en ökning av beståndets biomassa och en god rekrytering på väg in i fisket. Nu ser vi det som viktigt att skynda långsamt så att beståndet kan fortsätta växa och utvecklas positivt. För sillbeståndet i västra Östersjön är tillståndet fortfarande bekymmersamt och trots i stort sett fiskestopp under många år ser man ingen markant ökning av beståndet. En slutsats man kan dra av detta är att det är andra faktorer än fisket som påverkar beståndet och dess rekrytering. Många av våra medlemmar tror att utbyggnad av havsbaserad vindkraft på tidigare lekgrund i tysk och dansk zon i södra Östersjön har haft en allvarlig negativ inverkan på rekryteringen för detta bestånd. Tyvärr saknas det forskning kring detta.

Vad gäller skarpsillen är ICES råd en minskning av kvoten med - 32 % jämfört med i år. Detta beror på en svag rekrytering. År med dålig rekryteringen av skarpsill är ganska vanligt förekommande, dvs. vissa år är det sämre medan andra år är väldigt mycket bättre. Nu har det varit tre dåliga år och därför får man vara lite mer försiktig. ICES vet inte vad det skulle kunna bero på. Fisket har under senvintern haft goda fångster av skarpsill men kanske lite sämre än 2023.

Det sista rådet för de pelagiska arterna i Östersjön, strömmingen i Bottenhavet och Bottenviken (område 30/31) har senarelagts av ICES och kommer publiceras först eftersommaren.

Att den omdebatterade sillen i centrala Östersjön går upp efter flera år med väldigt låga kvoter är inte konstigt. Genom att sänka kvoterna har vi lyckats vända utvecklingen.

Trots detta mycket positiva resultat av förvaltningen så verkar det inte vara någon i politiken, bland myndigheterna eller media som vill se detta.

Foten i kläm, jajamen!

Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

Sej är kungen i storköket

Sej är en prisvärd fisk med god smak och fast konsistens men som länge levt i skuggan av den vitare och ”finare” torsken. Försäljningsstatistiken

talar dock sitt tydliga språk – det är sejen som rockar mest i svenska storkök!

Det är sej som gäller i offentlig måltidssektor. Det bekräftas inte minst av SILO, en databas som Jordbruksverket lanserade i våras och som just nu innehåller statistik över livsmedelsinköp från 272 av Sveriges 290 kommuner.

Under 2023 köpte kommunerna tillsammans in sej för närmare 143 miljoner kronor. Till detta kommer panerad förstekt sej för drygt 49 miljoner kronor. Det innebär att ungefär hälften av den oberedda fisken som köps in till Sveriges kommuner är sej, sett till inköpsvärde.

När det gäller bearbetad fisk, såsom panerad och förstekt, är ungefär en fjärdedel gjort på sej, även det utifrån inköpsvärde.

– Vi blev själva förvånade över att det är en så stor andel sej! Om sej tidigare betraktades som en grå och lite tråkig fisk så verkar man ha kommit över den puckeln nu, säger Eva Sundberg, sakkunnig kring mat och måltider vid Jordbruksverket.

Enligt statistiken i SILO finns det även ett stort utbud av sejprodukter på marknaden, inte mindre än 270 stycken olika detaljer, storlekar, förädlingsgrad och fabrikat.

– Fiskbranschen är helt enkelt duktig på att utveckla nya produkter av sej!

Lagar från grunden

Sejens popularitet bekräftas av kockar, kostchefer och menyplanerare inom såväl kommuner som regioner.

– När det är fisk på menyn är det nästan alltid sej vi serverar, säger Katarina Hiding, menyplanerare för sex tillagningsköken inom Västra Götalandsregionen, som tillsammans tillagar ungefär 6 500 portioner patientmat per dag.

På produktnivå är det färs och filé av sej som regionens kök köper mest.

– Vi försöker alltid att köpa fisken så ”ren” som möjligt eftersom vi lagar det mesta från grunden. Vi strävar alltid efter att få en hemlagad karaktär.

Om det tidigare var vanligt med färsk sej i tillagningsköken så är det nu, i och med de höga matpriserna, den frysta som dominerar.

– Varje kök beställer själva utifrån vårt anbud och det är i princip alltid priset som avgör. Ibland diffar det bara några kronor mellan färskt och fryst, ibland kan det vara 30-40 kronor, säger Katarina Hiding.

Jämförbar med torsken

I Klippans kommun serveras fisk en gång i veckan.

– Favoriten är panerad fisk, det går alltid hem, säger kostchefen Lill Spenninge.

I skolrestaurangerna är det oftast sej som används, ibland blir det kummel eller alaska pollock

– Det är i princip de enda fiskarna vi kan köpa för pengar.

Laxen kostar så mycket att det tyvärr bara finns utrymme för den en eller max två gånger per termin.

Rent kvalitetsmässigt tycker Lill

Spenninge att sej är fullt jämförbar med torsken – bara inte lika vit och fin i köttet. Sejen är dessutom lite tätare i köttet, vilket funkar perfekt vid såväl tillagning som varmhållning.

– De flesta av våra kök tar hem färska filéer som kommer på isad bädd och är lätta att hantera. Med en god gratängsås över tänker man inte på färgen på fisken. Såsen betyder allt och i våra kök är kockarna fantastiska på att laga mustiga, smakrika såser.

Pudding och panerat

Kocken Mats Andersson är måltidsutvecklare i Sotenäs kommun i Bohuslän. Här köper man mycket färsk sejfilé och sejrygg. – Jag gillar att använda sej som gratängfisk, att steka och panera men ska man servera den öppen på en tallrik med en sås till, då vill jag hellre ha torsk, säger han. I skolan och förskolan är det populärt med panerat, och oftast panerar kockarna sejen själva. En annan populär rätt är fiskpudding, som lagas av fiskfärs av sej blandat med risgrynsgröt och ägg och serveras med kokt potatis och skirat smör. Men inom äldreomsorgen är sejen betydligt svårare att sälja in till matgästerna:

– Sej, eller ”gråsej” som den äldre generationen kallar den, betraktades som skräpfisk förr i tiden och nej, det vill de inte äta. De äter inte musslor heller eftersom det är något som man bara hade för att agna med, säger Mats Andersson.

Kostchef Lill Spenninge.

Kocken Mats Andersson.

Prisvärd och stabil i kvaliteten

Sej, en trygg fisk på menyn

Priset är sejens största fördel enligt de grossister som Svensk Fisknäring talar med. Men även att den är stabil i kvaliteten och en trygg fisk för storköken att använda.

Sej är en fisk som många storkök är bekväma med att laga och servera, enligt Mikael Beausang, kategorichef fisk och skaldjur på Martin & Servera.

– Man vet helt enkelt vad man får för pengarna. Sedan krigsutbrottet i Ukraina ser han en trend att torsken inte behåller samma volymer och att dessa tidigare volymer fördelas ut på både sej och andra vitfiskar.

– I och med att all fisk har blivit dyrare så har torsken börjat framstå som för dyr i förhållande till vad den offentliga kundens kalkyler tillåter.

Mikael Beausang beskriver en slags förskjutning genom värdekedjan, där man inte bara väljer sej framför torsk utan även fryst framför färskt och mindre portionsbitar i stället för större filéer.

– Om kommunerna tidigare serverade fisk en till två gånger i veckan till sina matgäster är det numera oftast bara en.

Vilken typ av sej och produkter av sej säljer ni mest av?

– Den största volymen har vi på hel fryst filé samt små frysta filéer på 110-130 gram.

Det är även i just de här kategorierna som Martin & Servera har sina egna märkesvaror, EMV, vilka görs på sej som fiskats i Norge.

– Kunderna i offentlig måltidssektor frågar ofta efter ursprung i sina upphandlingar så det här med spårbarhet och ursprung på fisken kommer nog att bli allt viktigare i framtiden, säger Mikael Beausang.

Snabbsimmande pelagiker

Ilona Miglavs, kvalitets- och utbildningsansvarig på Hanssons fisk, förklarar också sejens popularitet med prisbilden.

– Det finns gott om sej i havet och den fiskas mycket, då blir det ett pris som passar kunderna inom foodservice, säger hon. Sejen håller även god kvalitet och drabbas sällan av parasiter.

– Det beror på dess leverne. Sej är en snabbsimmande pelagiker med mycket muskulatur och som rör sig nära vattenytan.

Själv puffar hon alltid för sej under sina utbildningar.

– Men det är sällan någon som spontant utbrister: ”Åh ska vi laga sej, vad gott!”. Att sejen dras med dåligt rykte blir något av moment 22.

Då ägnas inte kärleken den behöver – och resultatet blir inte bra. Det är 100 procent upp till kocken att få sej att smaka gott. Så är det med all fisk men med sejen i synnerhet.

Ilona Miglavs tror även att sejen har den gråa färgen emot sig. – I Norge betraktas sej som en delikatess men där är den också betydligt ljusare i köttet. Ju längre söderut den fiskas, desto mörkare blir köttet.

Vilka är dina bästa tips för att lyckas med sej?

– Hantera den varsamt. Färsk eller fryst spelar egentligen ingen roll så länge den inte är dubbelfryst – då tappar den mycket vätska vid tillagning och blir torr och trist.

Hur vet man om fisken är dubbelfryst?

– Genom att läsa på innehållsdeklarationen. Om den till exempel är fiskad i Norge men producerad i Polen, då kan man gissa att den är dubbelfryst.

AGNETA RENMARK

Kontorslokaler uthyres i Fiskets hus på Fiskhamnsgatan 33. Flera olika lokaler/rum i olika storlekar finns lediga. Tillgång till fullutrustade möteslokaler, lunchrum samt fiberuppkoppling. Flexibel kontraktslängd.

Köket på Härlandatjärnskolan serverar sej med teriyaki-smak. Foto: @Klimatslottet

Makrillssäsongen är här!

Bohuslän, salt hav och färsk makrill – en kombination som väcker alla sommarkänslor till liv. Jonas Abrahamsson, från Hönö levererar makrill till Göteborgs Fiskauktion och kallar sig numera småfiskare.

Juni månads första måndagsmorgon bjuder på uppehåll och sval vind. Klockan är 9 och Vingafjord GG 273 lägger till i hemmahamnen på Hönö Klåva för att hämta upp packlådor och is. Sen går de sakta in till Göteborgs hamn för att hinna ta ur de sista makrillarna ur nätet. När de lägger till vid kajen intill fiskauktionen har de varit i gång 20 timmar utan sömn eller vila. Nu ska ett ton fisk lossas, tempot är högt och intensivt när de silvergröna makrillarna ska vägas och packas i

frigolitlådor med krossad is. Jonas pappa, Stig-Göran står i båten och håvar upp makrill från det nollgradiga isvattnet. Han anslöt på Hönö, ser pigg ut och rör sig lätt på däck. På frågan om han inte tycker det är tungt att jobba på båten när man passerat 80 får jag ett snabbt svar.

– Nej, det går bra, det är roligt att hjälpa till. Idag när vi har 50 lådor makrill, det är inga problem, men häromveckan hade vi betydligt fler och båten var proppfull. Då får jag medge att jag var lite trött i kroppen.

Jonas har klättrat upp på taket där frigolitlådorna ligger fastsurrade. Han svingar ner lådorna till Stig-Göran. Det är fint att se teamarbetet och arbetsglädjen mellan far och son. Släkten har varit fiskare ”så långt man kan se”, berättar Jonas och det gör honom lite ont att den kedjan snart kan vara bruten.

– Det känns konstigt att traditionen får ett slut med mig, men det är så det är. När jag förstod att mina pojkar inte var intresserade sålde jag vår förra båt (trålaren GG 173 Vingafjord) och har skalat ner verksamheten på alla plan.

Jonas kan snart se tillbaka på ett helt liv till sjöss. Han började sin fiskarbana redan som 15-åring och har trivts med att rå sig själv och säger att

Vingafjords mesansegel bidrar till att båten rullar mindre och ligger bättre till i vinden när man tar upp nätet, berättar Jonas Abrahamsson, på Vingafjord från Hönö.

det har varit roligt med den tävlingsinstinkt som finns inom fiskarkåren. Det omfattande regelverket har tagit bort lite av arbetsglädjen tycker Jonas, men nu när han utgår i en liten båt kan han ägna sig åt fisket efter egen lust (han köpte en båt från Selfa Arctic i april).

– Det var kanske dags, nästa år fyller jag 60 och kan nu fortsätta med fisket utan att känna någon press. Jag kan ta det lite lugnare genom att jag kan gå ut när jag själv vill och mest för skojs skull. När man har hållit på länge som jag har man många vårar bakom sig när man känt ; ”så klarade vi denna vintern också”.

Gårdagens tur startade på söndag eftermiddag med sikte på ”Gropen” i Skagerrak, som ligger ca 25 sjömil väster ut från Lysekil. Jonas hade följe av en kompis, John Ivarsson, som nu står på kajen och skyfflar is i lådorna. De la drivgarnen strax före 22 och började dra en kvart före midnatt. I gryning vid 5-tiden på måndagsmorgonen gick de hemåt och plockade fisk ur garnet hela vägen hem mot Hönö och Göteborg. Nu är merparten av fisken packad och solen spricker fram mellan molnen. Det gassar på lite, det börjar bli bråttom att få in fisken. Jonas tar fram mobilen och kallar fram trucken som ska köra dem vidare in i auktionshallen. När alla lådor är inkörda plockar Jonas fram etiketter och penna. Vi går in i hallen och han sätter etiketten märkt ”GG 273 Vingafjord, makrill 20 kg, 3 juni” på varje låda. Han är nöjd med fångsten, men oroar sig lite för kilopriset.

– Det blir nog i lägsta laget, gissar att det blir runt 25 kilot (not, auktionspriset låg mellan 24 till 30 kronor/kilot). Efter premiärturen i slutet av april fick de 127 kronor/kilot. Nu när priset är så lågt börjar den bli en vanligare lunchrätt på restaurangerna, så alltid gagnar den nån.

Om någon timma är de hemma på Hönö, då ska det smaka gott med middag (de har inte ätit sedan de hade en kort matrast strax före midnatt). På frågan hur

han tillagar sin makrill blir svaret utan krusiduller; stekt med lite grädde i skyn och kokt potatis. Klockan 14 åker Vingafjord under Älvsborgsbron, det röda akterseglet spänner stolt i den västliga vinden och jag kan se framför mig hur Jonas, Johan och Stig-Göran snart står hemma i sina kök och steker sin makrill och kan pusta ut efter ännu ett hårt dagsverke till sjöss.

Jonas och Stig-Göran Abrahamsson hjälps åt med lossningen av makrillen i Göteborgs hamn.

Nu ska folket få njuta av nyfångad makrill från Bohuslän (en uppskattad sommarfisk som också är med i toppligan gällande klimatsmarta och hälsosamma fisk).

Jonas Abrahamsson makrillfiskare.

John Ivarsson är is-ansvarig för dagen.

Lådorna märks för att säljas på Göteborgs Fiskauktion.

TEXT OCH BILD: NENNE JACOBSON GRANATH

Marknaden kräver alternativ med lägre prisbild

En utmaning att bibehålla sjömat på meny

Höjda priser på livsmedel påverkar konsumtionen av sjömat, med färre serveringar och ökat intresse för billigare alternativ. Det är också svårt att upphandla närfångad eller närproducerad fisk som storkök. Svensk Fisknäring tittar på tendenser på marknaden, vilka utmaningar och möjligheter som finns samt hur branschen arbetar med dessa frågor.

Rickard Häll och Lasse Persson arbetar med kundkontakt och försäljning av Marenors produkter. Försäljningen går via grossister till storhushållsmarknad som kommuner, landsting, restauranger, caféer och fast food.

– Vår uppgift är att besöka alla kunder inom storhushåll för att skapa efterfrågan på Marenors sjömatsprodukter, säger Rickard.

De känner tydligt vad som händer på marknaden. När det gäller prisökning är det slutkonsumenten de brottas med eftersom sjömaten generellt ger en dyrare måltid. Det märks tydligt att storköken har färre serveringar av sjömat om man jämför med tidigare år.

– Vi ser att man väljer andra typer av produkter. Om köket har jobbat med torsk tidigare, som kanske är det dyraste

fiskslaget, så byter man till sej eller hoki istället. De väljer billigare alternativ när prisbilden går upp, säger Rickard.

Även kommuner som har varit noga med att göra allt från grunden har fått backa när råvaran blir för dyr. Idag köper de kanske en sprödbakad fisk istället för en opanerad vilket gör att man sparar 30-40 kr per kilo.

– Vissa kommuner går ifrån ekospåret och håller sig till att ha svenska råvaror, säger Lasse.

Hybrid på to-do-listan

Sjömaten har svårare att försvara sin plats på menyn. Många storkök har minskat på fiskservering från två till en gång per vecka, till förmån för kyckling och vegetariskt. För ungefär 20 år sedan tog

Marenor fram en hybrid som innehöll 50% fisk och 40% grönsaker. Rickard och Lasse tror att marknaden inte riktigt var redo för den typen av produkt då.

– Nja, vi var nog lite för tidiga. Då tyckte man att de innehöll för lite fisk men det hade nog gått bättre idag. Nu finns det en del hybrider på marknaden fast vi säljer ingen sådan produkt idag, säger Lasse.

Rickard instämmer. Det är inte ovanligt att man numera gör hybridprodukter med svensk gul ärta.

– Det är något vi har satt upp på vår to-do-lista; vi ska titta på det igen. Det gäller att du har grönsaker som är relativt billiga. Det är inte uteslutande en miljötanke med dessa rätter utan även att få fram en produkt med lägre prisbild, säger han.

Fish and chips är en riktig sommarklassiker. All vildfångad fisk som Marenor saluför är MSC-märkt, ofta också kravmärkt, berättar Rickard och Lasse. Foto: Marenor

Komplex upphandling

När det är magert i plånboken finns det ändå många alternativ som gör det möjligt att ha kvar fisk på menyn. Mycket i den offentliga sektorn går ut på att hitta lägsta pris.

– Vid en offentlig upphandling är det fajt om kunden. Alla lägger sig så lågt som möjligt; man ser bara till priset. Samtidigt vill kunden ofta ha svenskproducerat och högt fiskinnehåll. Det är bättre att man har en tydlig specifikation från början så att man får med högkvalitativa produkter till bästa pris från start, säger Lasse.

Marenor har en unik nordisk märkning på det som är fiskat, fileat och producerat i Norden och även en Svenskproduceratmärkning men det är ändå inte helt lätt att navigera i den fria upphandling som råder inom EU.

– Det är komplicerat eftersom kunderna inte får upphandla på det sättet. De kan inte fråga efter nordisk råvara eller svenskproducerade produkter eftersom det är fri upphandling inom EU utan begränsning. Men man borde kunna få säga att man vill köpa svenskt när man är en svensk kommun, säger Lasse.

För att få det man vill ha behöver man ställa frågan på ett annat sätt; efterfråga livsmedel som har producerats enligt svensk djurskyddslag eller som uppfyller vissa krav gällande arbetsvillkor. En del kunder frågar också efter enkelfryst råvara.

– Marenor saluför inte sej och torsk som har fångats i närliggande hav och sedan skickats till Kina för filetering, omfrysning och tillbakaleverans. Du får en stor belastning på miljön när du skickar grejer över hela jordklotet. Prisbilden är vår största uppförsbacke eftersom vi har en svensk produktion, säger Rickard.

Stabilitet och kvantitet

I dagsläget är det torsk, lax, sej, hoki, alaska pollock och spätta som Marenor förädlar och levererar. All vildfångad fisk är MSC-märkt, ofta också KRAV-märkt.

– Även om vi är intresserade av att hitta fler och alternativa råvaror är det inte lätt att vara flexibel och byta till andra fiskslag. Stora kvantiteter och långsiktighet är nödvändigt. Produkten kan inte försvinna från marknaden efter två månader. Ingen grossist eller kommun kan jobba med en så bristande pålitlighet. De vill veta säkert att de får leveranser. Om vi ska lansera en produkt måste vi vara trygga i att det går att få fram en viss volym, säger Rickard.

En alternativ råvara kan vara tång och det är ett spår man har tittat på. Lasse understryker att man måste få ihop

Det är en utmaning att bibehålla sjömat på menyn eftersom den generellt ger en dyrare måltid. Marenor strävar efter att leverera svenskproducerad sjömat av hög kvalitet till marknaden, här i form av deras västkustburgare. Foto: Marenor

smakerna, framför allt om man ska servera det till barn och vid stora mängder kan tångsmaken ta över. Han berättar om en annan produkt de är mycket nöjda med: – Vi har hållit på med ett projekt i snart 20 år och nu är den klar; vår fiskburgare. Vi blandar 43% sillfärs med 22% kolja. Äter du 100 gram av den får du i dig dagsbehovet av Omega 3. Burgaren har tagits emot väldigt väl när vi har testat i Malmö kommun. Även Göteborgskunder har varit med i testskedet. Många offentliga kök har som krav att de ska servera fet fisk ett par gånger i månaden och då finns det inte mycket att välja på; lax och sill. Och laxen är fruktansvärt dyr för tillfället. Vår fiskburgare är ett alternativ vi tror mycket på, säger Lasse.

Till slut vill vi veta: vilka är era favoriter i sortimentet? Här är Rickard och Lasse rörande eniga:

– Vi har jättefin kravmärkt torsk och kolja, fångad med långrev. Det är det bästa vi har. Sedan är sommarfavoriten tempurafriterad fish and chips inte heller så dum.

Anläggningen i Kungshamn. Foto: Katarina Schläger

KATARINA SCHLÄGER

Vår mest populära skolmatsfisk

Sej Pollachius virens

Sej eller gråsej som den också heter är den fisk som är vanligast förekommande i våra skolkök runt om i Sverige. Hela 51% av all fisk som serveras i storkök är sej. Fisken är en släkting till torsken och påminner mycket om torsk i utseende och struktur. Den har en något mörkare färg på köttet och är lite grövre i strukturen. Den milda smaken gör att den passar bra till många olika rätter.

Sej på andra språk

ENGELSKA

Saithe

TYSKA

Seelachs

Sej är en kraftig, spolformad fisk inom torskfamiljen som liknar sina släktingar förutom att den saknar skäggtöm. Den har en framskjutande underkäke, stjärtfenan är kluven och färgen är mörkt grå till grönsvart på ryggen och silvervit på sidor och buk. Färgen är ett camouflage för att skydda sig från större rovfiskar som kommer simmande både ovanifrån och underifrån. Sejen kan väga upp till 15 kg och bli 120 cm lång. Vanlig storlek i våra svenska vatten är mellan 1-3 kg. Sejen är en snabbsimmande fisk som lever en bit ovanför havsbotten där den ofta simmar i stim och

FRANSKA

Lieu noir

Sejbullar med knaperstekt

jagar efter fiskyngel, sill, skarpsill och kräftdjur som filtreras från vattnet med hjälp av gälräfständer som sitter på insidan av gälbågarna. Under sin intensiva jakt kan den få ytan att ”koka”. Sejen vandrar från lekområden i Nordsjön till Skagerrakkusten för att söka föda. Leken sker i februari-maj. Den är vanlig i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt och mindre vanlig i Öresund. I Östersjön förekommer den nästan inte alls.

Sejen är en god matfisk med stora variationsmöjligheter. Med sitt i jämförelse med torsken, något grövre kött passar den utmärkt att ugnsbaka, steka men också grilla.

Sejen har säsong året om och fångas framför allt med trål och snurrevad men även garn och krok kan användas. Den är också en populär sportfisk.

LINDA FRITHIOF

bacon & grön ärtsås

INGREDIENSER, 4 portioner

• 500 g sejfilé (tinad eller färsk) funkar såklart att använda andra vitfiskar också.

• ½ paket (70 g) bacon

• 1 gul lök

• 3 msk potatismjöl

• 1 ägg

• 2 msk hackad persilja

GRÖN ÄRTSÅS

Mixa 3 dl kokta, gröna ärtor med 1 burk (2 dl) lätt crème fraiche (15%) salt och svartpeppar

GÖR SÅ HÄR:

Fler recept finns på Sjömatsfrämjandets hemsida!

1. Skär bacon i små bitar och knaperstek det.

2. Hacka lök och fräs även den.

3. Skär fisken i små tärningar eller mixa den.

4. Blanda samman alla ingredienser i en skål tillsammans med salt och nymald svartpeppar.

5. Forma till bollar och stek dem gyllenbruna.

6. Servera med nykokt färskpotatis, grön ärtsås och en god sallad eller lättkokta morrötter.

Servera sejbullar med ärtsås och kokt potatis!

Allergisk?

Gluten? Nej.

Laktos? Välj laktosfri crème fraiche.

Ägg? Uteslut ägget och öka mängden potatismjöl

Foto: Agneta Thorsén

Frågor & Svar

Hur förvaras levande

skaldjur bäst?

För att bevara kvaliteten och färskheten hos levande skaldjur som havskräftor, hummer, insjökräftor, krabbor, musslor och ostron är god förvaring avgörande. Levande djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande, det gäller hela vägen från båten fram till konsument. Generellt gäller att levande skaldjur inte skall förvaras på is men väl kylt. Isen gör att de dör snabbare.

Musslor & ostron: Levande musslor och ostron förvaras kylt vid högst 4 °C och ska inte förvaras direkt på is. De bör hållas lätt fuktiga, men inte nedsänkta i vatten. Öppnade ostron kan däremot med fördel förvaras på is.

Havskräftor & insjökräftor: Förvaras kylt, men inte på is, om de inte är döda. Insjökräftor tål något högre kyltemperatur än havskräftor. Levande kräftor kan hålla sig i 2-3 dagar, särskilt om de är burfångade. Trålfångade kräftor är mer ömtåliga och bör kokas inom 1-2 dagar. När de dött kan de förvaras ytterligare 1-2 dagar i kyl vid högst 4 °C eller på is.

Hummer & krabbor: Levande krabbor ska förvaras kylt, men inte direkt på is. Likaså gäller detta levande hummer. De ska hållas fuktiga med till exempel lite blött tidningspapper eller tång över sig och i ventilerade lådor för att säkerställa tillräcklig luftcirkulation.  Räkor: Räkor kokas direkt på båten och köps inte levande, däremot kan man ibland få tag i olika arter av råa räkor. Tänk på att under de varma sommarmånaderna kan du som handlare erbjuda konsumenterna lite extra för att hålla räkorna väl kylda.

För allmän hantering gäller att levande och okokta skaldjur aldrig ska förvaras tillsammans med kokta skaldjur.

Vill du sälja levande/råa skaldjur? Förmedla till kunden att de bör tillagas eller serveras samma dag som de levereras.

Fler frågor och svar hittar du på Sjömatsfrämjandets hemsida https://sjomatsframjandet.se

Räkfisket är nu faktiskt mer hållbart än tidigare

Internationella havsforskningsrådet (ICES) gjorde nyligen förändringar i beräkningsmodellen för analys av beståndet av Nordhavsräka som inte är helt enkla att förstå.

Man har av olika anledningar ändrat referensvärden i sin modellering, något som i sin tur har lett till en ändrad uppfattning om beståndsstorleken. Detta är något som har lett till en indragning av MSC-certifikatet. Om ICES inte hade ändrat dessa referensvärden i beräkningsmodellen så hade räkfisket kunnat ökas med cirka 80 % och då hade paradoxalt nog räkfisket fortfarande varit MSC-certifierat. Men nu har man alltså ändrat i beräkningsmodellen och av det följde att räkfisket inte längre är MSC-certifierat. Ändringarna i beräkningsmodellen syftade till att säkerställa just hållbarhet.

EU och Norge, som i midsommarveckan ska förhandla fram förutsättningarna för räkfisket nästa kvotår, den 1 juli 2024 – den 30 juni 2025, har sedan 2019 en gemensam förvaltningsstrategi för räka. Syftet med den är att säkerställa just ett hållbart räkfiske. EU och Norge kommer inte att fatta beslut som innebär något ohållbart räkfiske och beslutet som kommer att fattas är högst sannolikt i linje med rådet från ICES.

Vi behöver bättre kunskap och forskning om räka. Nu baseras mycket på ett norskt provfiske, ett provfiske som inte alltid utförs så som det var tänkt. Årets undersökning är inte komplett och det leder till en slutsats som alla torde dela – den biologiska rådgivningen måste breddas och bli ännu bättre.

För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg

ANNE HAMNEBO

Syftet med arbetet som ICES gör och med förhandlingarna mellan EU och Norge är att säkerställa ett långsiktigt hållbart fiske. Det är tragiskt att Livsmedelsverket på sin hemsida uppmanar folk att kolla efter miljömärkningar som MSC, ASC och Krav eller WWF:s fiskguide, det undergräver nämligen förtroendet för den gemensamma fiskeripolitiken. Livsmedelsverket, som statlig myndighet, borde givetvis rekommendera konsumtion av all lagligt fångad fisk.

Min uppmaning till alla är att köpa och njuta av svenska räkor, de är långsiktigt hållbart fiskade och det är en förstklassig produkt! Dessutom har ICES ändrade referensvärden mer än tidigare säkerställt just långsiktig hållbarhet och härutöver så är räkfiskarnas uppfattning att beståndet är i ett bra skick.

Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

Grilltider

För en del är senvår och sommar grilltider. Jag grillar gärna året runt. Det finns inget dåligt grillväder bara att man får anpassa sig lite. Se till att kunna komma undan värsta regnet, kylan och vinden. Fixa till lite bra belysning så man ser i mörkret. Grillmaten smakar nästan ännu bättre i november än i juli.

Självklart är förutsättningarna för att grilla lättare så här års. Utbudet av härliga grönsaker som tillbehör är stort. Vår svenska färskpotatis är delikat att göra olika varianter av potatissallad på. Framförallt är väl det faktum att vi kan sitta ute och äta vår grillmat det som skiljer sig från resten av året och som gör det lite extra gott. Min familj är lite trött på mitt uttryck att ”det smakar alltid lite bättre ute än inne”, men oftast håller de med när vi väl sitter där och äter något nygrillat till kvällssolen och fågelkvittret. Grillen har av någon anledning blivit för en del män det enda stället de lagar mat på. Rätt fascinerande, för det krävs ju lite simultankapacitet för att få de olika sakerna på grillen färdiga samtidigt utan att bränna något på vägen. Måste vara någon medfödd gen som gör att så fort det handlar om att tända en eld då är vi män gärna med och lagar mat. Det är alltid roligt att köpa hem flera olika sorters grönsaker, korvar, styckdetaljer, skaldjur och fiskar och istället för att bjuda på mycket av en rätt har man istället många olika saker som både ser färgglatt ut och ger många olika smakupplevelser till måltiden. Likadant med såser. Kanske lite tråkigt att bara köpa en burk färdig bearnaise att bjuda på. Det är istället mycket trevligare att göra ett par olika marinader, kalla såser och kanske även någon varm sås. Måste inte vara så krångligt. Framförallt de kalla såserna kan man variera väldigt lätt med hjälp av att ha en bra grundbas på 1/3 majonnäs, 1/3 gräddfil och 1/3 crème fraiche med salt och peppar i. Därefter kan den lätt smaksättas med exempelvis bbq-sås, dijon, blåmögelost, soltorkade tomater, citrus, parmesan, chipotle och de flesta olika örter och kryddor så som korianderfrö, fänkål, paprikapulver, szechuanpeppar och olika chilisorter. Så lycka till vid grillen och kom ihåg att grunden till en bra grillmiddag är förberedelserna och tålamod.

Smaklig spis!

https://sjomatsframjandet.se/recept/grilladlake-med-vispat-citron-och-tabascosmor/

PARAJES DEL VALLE MONASTRELL

Art.nr. på Systembolaget 2532. Kostar 109:Bärigt vin med smak av hallon, jordgubbar, blåbär, örter och viol.

Alkoholfritt: LAUTUS ROSÉ

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

Art.nr. på Systembolaget 1949. Kostar 33:- + pant för 25 cl burk Bärig med smak av smultron, jordgubbar, persika och röda äpplen.

https://sjomatsframjandet.se/recept/grilladhavskatt-med-fankals-och-citronsallad/

ZAHEL WIENER GEMISCHTER SATZ

Art.nr. på Systembolaget 2515. Kostar 149:Wiener Gemischter Satz innebär att det är en druvblandning av s.k. fieldblend. Flera olika druvsorter som växer tillsammans på en odling och vinifierass ihop.

I det här fallet Grüner Veltliner, Riesling, Chardonnay, Grauburgunder, Weissburgunder och Traminer. Det ger en skön mix av olika frukter en balanserad syra och med lite kryddigt avslut.

Alkoholfritt:

VIDEGÅRD GINGER PIQUETTE

Art.nr. på Systembolaget 19050. Kostar 79:-

Alkoholfri cider med smak av ingefära, röda äpplen, koriander, chili och citrus.

Alkoholfritt:

https://sjomatsframjandet.se/recept/ grillade-havskraftor/ GRILLADE HAVSKRÄFTOR

VILARNAU BRUT NATURE ORGANIC CAVA

Art.nr. på Systembolaget 7731. Kostar 119:Torr och frisk cava med tydlig smak av äpplen, grape, kex och nougat.

COGNATO CHENIN BLANC ALCOHOL FREE

Art.nr. på Systembolaget 1926. Kostar 28:- + pant för en 25 cl burk. Sydafrikansk chenin blanc med frisk frukt av äpplen, päron och lime med liten örtighet.

Välkommen till

Nordic Seafood Summit 2025

Vi ses i Eriksbergshallen 22-23 januari!

Nordic Seafood Summit är mötesplatsen som senast samlade över 70 utställande företag, 800 deltagare och en bred samling av aktörer från hela den nordiska näringen!

Planeringen för nästa års event är igång!

Anmäl dig som utställare redan idag!

Scanna QR-koden eller mejla till: info@nordicseafoodsummit.se

Att vi skall äta mer fisk och skaldjur det är målet för Sjömatsfrämjandet

Utbildningscentrets

i och

Sjömatsfrämjandet bildades 2015 i samband med att Svensk Fisk lades ner. Målet var att skapa en organisation som främjade all sjömat oavsett om den var svensk eller inte. Under åren sedan dess har verksamheten utvecklats. 2017 startades branschtidningen Svensk Fisknäring och 2023 tog Sjömatsfrämjandet över utbildningscentret i fiskhamnen från Göteborgs Fiskauktion. Målet var en organisation där all information finns samlad och där man besitter en bred kunskap om allt från fiske och vattenbruk till hur sjömaten produceras och tillagas.

Sjömatsfrämjandet är en liten organisation som har sitt kontor i Fiskets hus i fiskhamnen i Göteborg. Målet är att jobba nationellt med all typ av sjömat och sprida kunskap på ett effektivt sätt. Att framför allt vända sig till branschen och de som i sin tur utbildar andra, ger bättre möjligheter att nå ut med korrekt information. En viktig del i arbetet är också att delta, samarbeta och nätverka i olika

projekt och event runt om i Sverige, både för att lyfta sjömaten men också för att berätta om Sjömatsfrämjandets verksamhet.

Gammal organisation i ny regi Sjömatsfrämjandet startades 2015 i samband med att organisationen Svensk Fisk lades ner. Svensk Fisk som grundades redan 1968, var då en avdelning på Fiskeriverket (nuvarande Havs- och

vattenmyndigheten). Vid Sveriges inträde i EU beslutades att en svensk myndighet inte skulle driva en verksamhet som framför allt riktade sig mot konsumenter och verksamheten lades därför i malpåse under några år. Vid milleniet fick Christina Stenberg frågan, då ansvarig för priset Guldfisken, om inte hon kunde starta upp Svensk Fisk igen. Tillsammans med Karin Fagerståhl drevs Svensk Fisk för att marknadsföra fisk i Sverige. Att Svensk Fisk lades ner berodde mycket på att styrelsen, som bestod av representanter från medlemsföretagen, inte ansåg att man jobbade enbart med svensk fisk utan borde hitta ett annat namn och ett annat sätt att arbeta på. Ett namn och en organisation som inkluderade allt vi kan äta och som lever under ytan.

Utbildningscenter i fiskhamnen

Att skapa en positiv bild av sjömat hos unga ligger till grund för att vi skall kunna öka konsumtionen av fisk och skaldjur i Sverige. Utbildningscentret i fiskhamnen har funnits sedan 1997 och tagit emot över 50 000 skolelever. På utbildningscentret tar Sjömatsfrämjandet emot klasser från årskurs 1 till och med universitet och högskola. Vanligtvis

”Besöken börjar med en guidad tur på Göteborgs fiskauktion, där eleverna får lära sig mer om våra vanliga och mer ovanliga matfiskar men också

uppleva hur en auktion går till”

lokaler används både till att ta emot studiebesök

till olika utbildningar och event. De går även att hyra för allt från provlagningar till konferenser och föreläsningar.

kommer grundskoleklassen med sin klasslärare, hem- och konsumentkunskaps- eller naturkunskapslärare. Gymnasieklasser från restaurangskolor eller naturprogrammet är också vanliga besökare. Alla skolor är välkomna kostnadsfritt. Besöken börjar med en guidad tur på Göteborgs fiskauktion, där eleverna får lära sig mer om våra vanliga och mer ovanliga matfiskar men också uppleva hur en auktion går till. Efteråt fortsätter besöket uppe på utbildningscentret där de pratar vidare om fiskens väg från hav och sjö till bord och tallrik. Varje besök anpassas efter årskurs och styrs också till stor del av elevernas frågor. Alla grundskoleelever får också vara med och laga fisk.

– Vi filear hel fisk, vanligtvis sej, och portionerar upp. Sen får

eleverna själva panera var sin egen bit som vi sedan hjälper dem att steka så att innertemperaturen blir rätt, berättar Anne Hamnebo, ansvarig för utbildningscentret.

Från gymnasiet och uppåt ges istället en längre föreläsning oftast med inriktning mot livsmedelskunskap, hållbarhet och hantering.

Öppet även för andra besökare

Utöver att ta emot skolklasser erbjuds även allmänheten att komma på öppna guidade turer. Det går också att boka in organisationer och företag för privata studiebesök, utbildningar och konferenser eller möten i utbildningscentrets lokaler. Tack vare stöd via Europeiska Havs- Fiskeri- och Vattenbruksfonden är lokalerna nu nyrenoverade med ett fullt fungerande restaurangkök, plats för 40 sittande och en modern konferensutrustning. Lokalerna kan hyras och är anpassade till att fungera för bland annat provlagningar, kundmöten, matlagningskurser och liknande event.

En tidning för alla i branschen

Sjömatsfrämjandet ger ut branschtidningen Svensk Fisknäring. I samband med uppstarten av Sjömatsfrämjandet lades tidningarna Yrkesfiskaren och Svensk Fiskhandel ner. Man såg behovet av en tidning för branschen och beslutade att Sjömatsfrämjandet skulle starta upp tidningen Svensk Fisknäring. Tidningen är tänkt att vara informativ och utbildande. Lättsamma reportage skall blandas med nyhetsartiklar om och för branschen. Sedan 2017 har tidningen kommit ut med 5 nummer per år. Tidningen ges i dagsläget ut kostnadsfritt till alla som jobbar med sjömat eller i anslutning till branschen. Tidningen kompletteras med ett digitalt nyhetsbrev som ges ut en gång per månad.

LINDA FRITHIOF

Redan klockan 7.00 startar studiebesöken för att man skall hinna se auktionen på morgonen.

Martin Kuhlin, Sweden Pelagic demonstrerar deras sillfärs under ett event på utbildningscentret.

Sjömatsfrämjandets monter på Nordic Seafood Summit i Göteborg i januari. Att delta i olika projekt, event och mässor är en viktig del i Sjömatsfrämjandets arbete.

Hallå där Anne Hamnebo

Ny på Sjömatsfrämjandet

Hej! Berätta lite mer om din tjänst på Sjömatsfrämjandet. – På Sjömatsfrämjandet är jag utbildningsansvarig och ansvarar även för driften av utbildningscentret i Göteborgs Fiskhamn. Jag tar fram och håller utbildningar för våra besökare samt medverkar i olika projekt och stöttar organisationer som tar hjälp av oss. Arbetsuppgifterna är varierande och det krävs ett genuint intresse för sjömat - både vad gäller teori och praktik. Det är ett nördigt yrke och det är viktigt att kunna nå fram till nyfikna femteklassare, kunskapshungriga kockar, framtida marinbiologer och erfarna fiskhandlare samt alla däremellan och många därtill!

Berätta lite mer om vad du har arbetat med tidigare

– De senaste 8 åren har jag arbetat med alltifrån den lilla verksamheten till den nationellt omspännande organisationen med frågor som rör kvalitet och livsmedelssäkerhet. Jag har som konsult och kvalitetssamordnare stöttat kunder i sina certifieringsprocesser och strävan efter hög och jämn kvalitet. Jag har också utbildat och gett råd kring praxis och lagstiftning gällande livsmedelssäkerhet. I grunden är jag utbildad kock och kostvetare, med åren har jag byggt på kompetenser inom livsmedelssäkerhet, skadedjursskydd och sjömat! När jag började stötta kunder i sjömatsbranschen för 6 år sedan blev jag “hooked”. Jag läste då ett par extra kurser i fiskekologi och fiskfysiologi på Göteborgs Universitet för att omsätta och varva teori med praktik. Jag har alltid uppskattat att kunna djupdyka i mina olika nischer, inte minst sjömat. Min bakgrund känns som en väldigt fin väg till där jag står nu som utbildningsansvarig på Sjömatsfrämjandet - kocken i mig njuter och får leva ut för första gången på många år i yrkeslivet.

Vad ser du mest fram emot i din roll som utbildningsansvarig? – Lära mig mer, lära ut, nå fram och få fler att bli nyfikna på det blå som fascinerar oss.

Vad har du för relation till fiske?

– Jag kommer från en fiskarfamilj så ämnet ligger mig nära och jag blir varm i hjärtat när jag tänker på att det här blir mitt sätt att förvalta och föra kunskaperna vidare. Jag har sedan barnsben varit med på småskaligt fiske till att idag pyssla med fritidsfiske tillsammans med mina nära. Det blir hummer på hösten, öring på våren och makrillfisket har just dragit igång. Det vackra med fisket är att man blir så medveten om säsongerna och naturens olika cykler – det är harmoni om något.

Vilken är din blå favoriträtt?

– Hur ska jag kunna välja... väljer jag med hjärtat så blir det min barndoms stekta sill med potatismos, brynt smör och lingon. Ingen gör den maträtten som pappa! Samtidigt är det inte mycket som slår en färsk och fet öring från viken nära där jag bor med god kall romsås till. Samtidigt som jag njuter hejdlöst av eleganta restaurangbesök med nykreationer av alla dess slag gällande sjömat så är jag ett fan av det enkla. Mat man lyckas med är maten man vill äta.

Lax på lika villkor

Vår samarbetsorganisation i Bryssel, AIPCE-CEP, skickade i maj ett brev till EU-Kommissionen där man återigen betonade problematiken kring Norges exportförbud avseende så kallad produktionslax och krävde åtgärder från EU:s sida. Det ensidiga exportförbudet gäller endast själva råvaran men inte bearbetade produkter, vilket ger den svenska och europeiska förädlingsindustrin en mycket allvarlig konkurrensnackdel gentemot den norska. Samtidigt letar sig obearbetad produktionslax in i Sverige och övriga EU, vilket skapar ytterligare obalans i marknaden.

Partier av odlad lax kategoriseras utifrån tre olika kvalitetsnivåer – Production Grade, Ordinary Grade och Superior Grade. Production Grade är den lägsta kvalitetsnivån, vilket innebär att den exempelvis kan ha fysiska skador (sårskador, trasigt skinn etc.) men är givetvis fullvärdig för human konsumtion.

Norges exportförbud avseende Production Grade har som syfte att säkerställa hög standard för norsk lax i marknaden. Men det får också till följd att svenska och europeiska beredare och förädlare får en avsevärd konkurrensnackdel jämfört med norska konkurrenter. Man måste kort sagt producera volymprodukter med onödigt dyr råvara. Mellannivån Ordinary Grade är ovanlig på marknaden, varför inköpare i praktiken är hänvisade till Superior Grade som kostar 30 till 50 procent mer än Production Grade – en prisskillnad som inte ens maximal tullsats skulle kunna kompensera.

Fiskbranschens Riksförbund lägger inga aspekter på vilken kvalitetsnivå våra medlemmar föredrar, så länge branschriktlinjer, lagar och regler efterföljs. Men en fungerande marknad förutsätter lika villkor. FR:s medskick till politiken är att Norges exportförbud samt bristande kontroll och efterlevnad påverkar svensk och europeisk marknad för lax negativt. Med utgångspunkt i att producentländer som Island och Färöarna inte har ett exportförbud för produktionslax är troligen det mest naturliga att det norska förbudet avskaffas. Om inte behöver Norge införa ett helt annat regelverk som garanterar att lax som omfattas av förbudet inte på något sätt kan nå EU-marknaden. Med det sagt önskar självklart Fiskbranschens Riksförbund att andelen produktionslax är så liten som möjligt.

Uppåt och framåt! Krishan Kent

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

Anne Hamnebo.

Sjömatsfrämjandets utbildningar i höst

Välkommen till Sjömatsfrämjandets utbildningar under hösten 2024. Vi erbjuder livsmedelsutbildningar med fokus på sjömat. Hos oss kan du utbilda dig inom grundläggande livsmedelshygien, HACCP, livsmedelskunskap och märkningar. Utöver utbildningar erbjuds även konsultation. Utbildningarna hålls på plats på vårt utbildningscenter i fiskhamnen.

Du kan även boka kurserna för ditt företag och de kan då hållas på plats hos kund.

• Grundläggande livsmedelshygien

1 heldag alt. 2 halvdagar

• Introduktion livsmedelskunskap 1 halvdag

• Introduktion livsmedelshygien

1 halvdag

• Märkningsutbildning

1 heldag alt. 2 halvdagar

• Märkning av sjömat 1 halvdag

• HACCP

1 heldag alt. 2 halvdagar

• Konsulttimmar

Mer information hittar du här: https://sjomatsframjandet.se/ utbildningscentret/utbildningar/

info@sjomatsframjandet.se 031-85 00 54

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

Fota QR-koderna med din mobilkamera för att snabbt och smidigt komma till hänvisade webbsidor!

Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet

Utredning om havsbaserad vindkraft får nytt uppdrag

Regeringen har beslutat att ge tilläggsdirektiv till Utredningen om havsbaserad vindkraft. Utredaren ska därmed ta ställning till om Sverige på sikt bör övergå till ett system där tillståndsgivning till havsbaserad vindkraft enbart sker genom att staten anvisar lämpliga platser för etablering. Utredningen om havsbaserad vindkraft tillsattes i maj 2023. Uppdraget är att analysera hur regelverket för användningen av havsområden vid etablering av vindkraft kan förbättras och hur tillståndsprövningen av vindkraft i Sveriges ekonomiska zon kan bli mer effektiv och tydlig.

https://www.regeringen.se/ pressmeddelanden/2024/03/ utredningen-om-havsbaserad-vindkraft-far-nytt-uppdrag/

Länsstyrelsen föreslår att regeringen ger

tillstånd till vindkraftsparken Mareld

Efter ett drygt års beredning har Länsstyrelsen Västra Götaland landat i att föreslå att regeringen godkänner Mareld Green Energys tillståndsansökan om en vindkraftspark utanför Bohuskusten. Många olika intressen har vägts in.

Regeringen gav för ett drygt år sedan Länsstyrelsen Västra Götaland i uppdrag att bereda Mareld Green Energy AB:s ansökan för vindkraftsparken Mareld. I dag lämnas förslaget över till regeringen. Länsstyrelsen föreslår att regeringen ger tillstånd till en ansökan. Det är regeringen som beslutar i frågan.

Flera intressen har vägts in – Vi har vägt in flera olika intressen. Yrkesfiske, sjöfart, fiske, fåglar, undervattensmiljön för tumlare och fisk, landskapsbilden och förhållandet på havsbotten. Vindkraft till havs bygger på en ny teknik och vi ser både möjliga positiva och negativa aspekter. Efter en sammanvägd bedömning har vi landat i att nyttan med Mareld väger tyngre eftersom den både bidrar till att minska klimatpåverkan och är en förutsättning för regional utveckling, säger Monique Wannding, avdelningschef för Miljöskyddsavdelningen på Länsstyrelsen.

Mareld planeras ligga ungefär 40 kilometer väster om Lysekil och Orust och omfattar en yta på cirka 306 kvadratkilometer. Klicka på kartan för att visa den i ett större format.

https://www.lansstyrelsen.se/ 5.279cc88a18fe7ac78541ee04.html

Bild: Norbert Pietsch från Pixabay.

Region Gävleborg vill att fler hamnar utses till riksintresse

I nuläget är det endast Norrsundet som pekas ut som ett riksintresse när det gäller yrkesfisket i länet, det vill Region Gävleborg ändra på.

Yrkesfisket längs Gävleborgs kust spelar en central roll för den regionala utvecklingen, särskilt inom besöksnäring, restaurangverksamhet, livsmedelshandel och befolkningsboende. I en skrivelse till Havs- och Vattenmyndigheten vill Region Gävleborg att fler hamnar än Norrsundet ska pekas ut som hamn av riksintresse för yrkesfisket i länet.

För att främja livsmedelsförsörjning, livsmedelsproduktion och regional utveckling anser Region Gävleborg att hamnar med befintlig infrastruktur och etablerad verksamhet i länet bör utpekas som hamnar av riksintresse. Bland dessa hamnar återfinns Stocka, Skärså, Ljusne, Saltharsfjärden, Bönan och Engesberg, som alla spelar en viktig roll för den lokala näringen och samhällsutvecklingen.

Anna Sundberg (SD), vice ordförande i regionstyrelsen, betonar vikten av att bevara och stödja det småskaliga kustnära fisket.

https://www.regiongavleborg.se/nyheter/region-gavleborg-vill-att-fler-hamnar-utses-till-riksintresse/

13 juli

Makrillfestivalen i Bua Festival med uppträdande, marknad och givetvis Makrill med mos och lingon eller Buapudding. Arrangeras av: Bua IF och Föreningen Buas Framtid

Läs mer här https://bua.nu/?page_id=3483&utm_ source=newsletter&utm_medium=email&utm_ campaign=branschnyheter_fraan_svensk_fisknaering_ nr_5&utm_term=2024-06-17

3 - 11 augusti

Västerhavsveckan

Västerhavsveckan är en temavecka för havsmiljön. Ett stort antal aktörer anordnar havsnära aktiviteter för alla åldrar. Målet är att höja vår havsmedvetenhet, det vill säga skapa intresse för havet och hur havet mår.

Läs mer här https://www.vgregion.se/ov/vasterhavsveckan/?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_ campaign=branschnyheter_fraan_svensk_fisknaering_ nr_5&utm_term=2024-06-14

Koka soppa på en sik!

Testa Steeltechs industrigryta med tillhörande beredningsbänkar. www.steeltech.se

KOKA SKALDJUR/SOPPA/POTATISMOS

SNABB UPPVÄRMNING

FRAMTAGEN FÖR INDUSTRIN

LÄTTSKÖTT/ENKEL RENGÖRING

8 september

Fiskhamnens dag Göteborg

I samband med att Fiskhandlareföreningen fyller 100 år firas Fiskhamnens dag i Fiskhamnen i Göteborg.

Läs mer här https://www.instagram.com/fiskhamnensdag/?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_ campaign=branschnyheter_fraan_svensk_fisknaering_ nr_5&utm_term=2024-06-14

14 september

Sillens dag Simrishamn

Smaka traditionella sillrätter, lär dig röka sill på gammaldags vis, prova att böda garn, tillverka historiska fiskeredskap och mycket mer.

Läs mer här https://www.simrishamn.se/om-kommunen/ sillens-dag?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=branschnyheter_fraan_svensk_fisknaering_nr_5&utm_term=2024-06-14

Vi önskar alla läsare en skön sommar!

Svartvinbärsill enligt Klädesholmens Grundlag.

Den kanske främsta hemligheten bakom riktigt god sill ligger i lagen.

Det är den som är själva grunden. För egen del använder vi oss av recept som har utvecklats sedan 1594. Klädesholmens Grundlag, kort och gott, som vi sedan kryddar med något extra. Svarta vinbär till exempel.