Svenska kyrkor 2016 by Bjorn Asplind

2016 Byggprojekt i alla stift Historiska fönster skyddas Kyrkorna ska vara öppna Kunskap om kalkputs Sten i evighet – utställning Samtal med Magnus Silfverhielm

Natursten – vår kompetens Hos oss möts hantverkstradition och ny teknik

Vår moderna 6-axliga CNC-utrustning formar avancerade stendetaljer.

Bänkskivor utformas efter våra kunders önskemål.

Vi utför

Traditionell handhuggning Avancerad maskinbearbetning Montering, Måttagning/Skanning Utbildning, Stora och små jobb

Slutbearbetning, behuggning sker manuellt i vårt stenhuggeri eller ute på restaureringsobjektet

Vattensten i diabas. Vårt stenhuggeri har förverkligat konstnärens idé.

Inom områdena Restaurering, Fasader/portaler Bänkskivor, Inredningar, Väggskivor/plattor, Konstverk, Tillgänglighetsanpassning

Våra montörer ansvarar för ett gott slutresultat.

Pål Svenssons ”Fiolen min” i Orsa. Vi 3D-skannade en normal fiol, förstorade den sex gånger och fräste ur en två meters fiol ur granitblocket.

Vi arbetar i Granit, Diabas, Marmor, Kalksten, Skiffer, Täljsten, Sandsten

Ill.: Uffe Bengtsson

2016

Luleå stift Sid 32

Härnösands stift Sid 18

Strängnäs stift

Västerås stift

Sid 48

Sid 56

Uppsala stift

Karlstads stift

Sid 52

Sid 24

Stockholms stift

Skara stift

Sid 44

Sid 42

Linköpings stift

Göteborgs stift

Sid 28

Sid 13

Visby stift Sid 64

Lunds stift Sid 38

Växjö stift Sid 46

UTGIVARE: Nya Rekord - Media och Produktion AB, Box 22249, 104 22 Stockholm Telefon vxl: 08-21 26 00 WEBB: www.fastighetochbostadsratt.se ANSVARIG UTGIVARE: Therése Söderström, therese@rekordmedia.se SKRIBENTER: Kjell-Arne Larsson, Niclas Svensson GRAFISK FORM, PRODUKTION & PROJEKTLEDNING: JINAB.se, Lazze Öst, lazze@jinab.se TRYCK: RS Gruppen

DISTRIBUTION: Posten, Bring Citymail OMSLAGSBILD: Klätterservice AB utför uppdrag på Uppsala Domkyrka. Foto: Klätterservice Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa. ISSN 2002-0635.

Mycoteam kan bland annat mäta fukthalt i olika material. Företaget har verksamhet i hela Norden.

Mycoteam utreder inneklimatproblem

– alla slags byggnadskonstruktioner och all typ av användning Kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader med hög ålder kan i många fall ha ett bra inneklimat under en lång följd av år. Om problem uppkommer kan de vara acceptabla eller helt enkelt övergående. Men om byggkonstruktionen, uppvärmningssättet eller användningen förändras, kan detta i vissa fall orsaka bestående och allvarliga problem med inneklimatet. AV KJELL-ARNE LARSSON

Ett gammalt trägolv som läggs om och isoleras kan göra att krypgrunden blir kallare, därför mycket fuktigare och aldrig torkar ur. Om en kyrka kallställs, för att den inte används, ökar den relativa fukthalten. En kyrka som värms intermittent och där temperaturen höjs enbart inför förrättningar, råkar ut för kraftiga svängningar i den relativa fuktigheten. För att råda bot på fukten installeras ibland avfuktare. Detta kan dock leda till 4

för torr luft, vilket kan skada exempelvis ytskikt på inventarier i trä. Fukt är en av faktorerna bakom tillväxt av mikroorganismer som mögel, röta, bakterier och aktivitet av skadedjur. En annan faktor är lättexploaterat och näringsrikt substrat, exempelvis trävirke, ytbehandlingar och textiler. Att hålla mikroorganismerna i schack är särskilt viktigt i kulturhistoriska byggnader. Skador kan uppkomma på målade ytskikt

och trämaterial. Inträngande röta och hussvamp kan försvaga bärande delar av byggnaden. Dessutom innebär fukt- och mögelproblem ofta dålig lukt och sämre välbefinnande. Mycoteam är ett norskt företag med 30 års erfarenhet av att lösa problem med dåligt inneklimat. Mycoteam har erfarenhet av alla typer av byggnadskonstruktioner med varierande användning, allt från gamla kyrkor och nyare kulturhistoriska

Ett 2 millimeters borr används för att borra efter eventuell röta. Om träet är rötskadat minskar motståndet mot borrningen och detta registreras av utrustningen.

Företaget mäter fukthalten både med handhållna instrument och med stationära loggande instrument. Bilden visar fuktmätning i ett uppreglat golv.

byggnader till bostäder, kontor och industrier. Företagets tjänsteutbud är mycket brett och då i två dimensioner. Den första är att man behärskar alla skadetyper: på grund av fukt/vatten, mögel, röta, bakterier och andra mikroorganismer, samt skadedjur, eller problem på grund av bristande byggkonstruktioner. Företaget har också kompetens inom byggnadsfysik och gör fuktberäkningar och fuktsäkerhetsprojekteringar. Detta innebär att Mycoteam gör provtagningar och analyser av partiklar, mikroorganismer, skadedjur, asbest, fukt, gaser och buller. Dessutom analyseras uttagna prov från byggnader, såsom rötskadade trädelar. Den andra dimensionen är att Mycoteam erbjuder allt från enkla provtagningar som kunden utför själv med hjälp av material från företaget, till omfattande utredningar av komplexa inneklimatproblem. Oavsett storleken på företagets åtagande är målet att föreslå åtgärder för kunden. – Om man misstänker att problemen beror på partiklar och organismer i luften, etablerade skador på ytor eller i material kan vi alltså erbjuda kunden att själv ta prov, säger Johan Mattsson som är teknisk chef. Med vår Mycotape fångas partiklar från ytor. Tejpen sänds in till oss och vi analyserar i mikroskop. Ifall vi då hittar mycket mögelsporer ger detta en vägledning för problemlösningen. Om provet i stället mestadels innehåller damm och hudflagor kan det vara ett tecken på dålig ventilation eller felaktig städning. – Det går också att låna partikelfällor av oss. De suger in luft och samlar i ett filter, som vi sedan analyserar. I vissa fall behöver vi aldrig åka ut till kunden, vil-

Mycotape kan användas av kunden för att själv ta partikelprov. Här tas prov på en möglig yta.

ket förstås förenklar. Ibland blir kundens egen provtagning en bra utgångspunkt för vidare utredningar. Om vi sedan åker ut, tar vi ofta med mikroskop för att kunna analysera direkt på plats.

läggningar genom loggning av temperatur och fukthalt i luft och trävirke. Ibland blir det nödvändigt att mäta under ett helt år för att få med årstidsvariationerna. Företaget föreslår sedan åtgärder.

Arbetsområden

Skadedjur

Mycoteam arbetar inom ett antal avgörande områden: • Inneklimat och mögel • Röta i byggnadskonstruktioner • Fukt- och vattenskador • Skadedjur • Byggrådgivning • Produkttester

Byggnader kan drabbas av träförstörande insekter, bland annat husbock, hästmyror och strimmig trägnagare. Förekomsten av insekter inventeras på plats. Trädelar eller andra byggnadsmaterial har ibland karaktäristiska spår som visar vilken insekt som varit där. Ibland analyseras sådant material på lab. Även andra insekter kan vålla bekymmer och Mycoteam har till exempel en sökhund som spårar vägglöss. Oavsett orsaken till skadorna och olägenheterna – mögel, röta eller skadedjur kan Mycoteam ge neutrala, praktiska råd och eventuellt vägleda vid fysiska reparations- och saneringsåtgärder.

Inneklimat och mögel Prov som tas på plats analyseras i mikroskop och detta visar vilka mikroorganismer som finns och ofta dessutom i vilka koncentrationer. Inspektioner görs på plats för att hitta orsaker. Mycoteam utreder skadeorsaker och ger råd. Företaget kan också mäta ventilationens prestanda och förekomst av asbest och radon.

Röta i byggnadskonstruktioner Kunden kan själv skicka in material för analys på lab. Mycoteam kan på plats inspektera röta och ta borrprov. Även målade ytskikt kan analyseras. Företaget tolkar mätvärden och föreslår åtgärder. Kunden kan också teckna avtal om periodiska inspektioner av fastigheter.

Fukt- och vattenskador Tre av fyra byggskador uppges bero på fukt. Orsakerna kan vara fel i byggkonstruktion, fel i användning eller inträngande vatten. Fukt kan förutom att orsaka dåligt inneklimat, innebära högre energiförbrukning och försvagning av bärande konstruktioner. Mycoteam kan göra kart-

Byggrådgivning och produkttester Mycoteam kan också ställa upp som fuktsakkunnig i byggprojekt. På konsultbasis tar en person ansvar för fuktsäkerhetsarbetet genom hela byggprocessen. Företaget hjälper därmed till även att förebygga problem med fukt. Slutligen utför Mycoteam också tester av byggmaterial och byggkomponenter. Dessa testas för resistens mot rötangrepp och mögelpåväxt. Bland annat erbjuds standardiserade tester enligt EU- och amerikansk standard. – Vår styrka är den stora bredden, att vi behärskar både mikroorganismer, skadedjur, partiklar, fukt och byggnadsfysik. Det gör att vi kan utreda flertalet fall av dåligt inneklimat, både i kulturhistoriska byggnader och andra typer av byggnader, avslutar Johan Mattsson. 5

Blixtsnabb och giftfri råttbekämpning Foto: WiseCon

Råttor och möss kan sprida fler än femtio olika sjukdomar, och där några kan vara dödliga för människor. Dessutom kan de små gnagarna skada avloppsrör, byggnadsdelar, kakel, asfalt och elektriska ledningar. AV KJELL-ARNE LARSSON I kyrkor och andra kulturbyggnader med värdefulla inventarier kan råttor orsaka skador på inredning och inventarier. Dessa kan vara mycket dyra eller kanske omöjliga att reparera. Råttor kan nämligen gnaga på allt som är mjukare än stål. Problemen med råttor och möss kan bli värre i kyrkor som står kallställda och periodvis stängda. Djuren håller mestadels till i kyrkgolv och andra gömställen. Generellt i städer och samhällen återfinns ungefär 90 procent av råttorna i avloppssystemen, där djuren finner värme, föda och skydd. Behovet att bekämpa skadedjuren strategiskt för att nära nog bli av med dem helt, har blivit akut efter det förbud mot att använda gift i fällor på allmän plats, som infördes 1 juli förra året. Gifter ska undvikas, för att eliminera risker för barn och husdjur, samt sekundära effekter i naturen.

Ögonblicklig död Det danska företaget WiseCon, som är representerat även i Sverige, marknadsför den mekaniska fällan WiseTrap® som monteras i kloakerna, det vill säga där absoluta merparten av skadedjuren håller till. WiseTrap Pipe® är en version för rensrör. Fällorna har sensorer som registrerar råttans rörelser och värme. När råttan kommer in under fällan slår ett spett till med hastigheten 100 km/tim. Råttan dö6

Denna fälla kan placeras inomhus eller utomhus. Den dödar djuren med elektricitet. Data skickas till fastighetsskötaren som får reda på när det är dags att tömma fällan.

das ögonblickligen och följer sedan med avloppet till reningsverket. WiseTrap® går att montera på alla avloppssystem som har rördiameter från 100 till 250 mm. Fällan kan installeras i rör av lera, betong och PVC. Fällan består av en ”stolpe” som monteras på röret samt en enhet med elförsörjning och styrning, som hängs på en hållare under brunnslocket. WiseCon har en hel arsenal utrustning för bekämpning av råttor och även för att skaffa sig en bild av var dessa håller till. Tekniken bygger på hållbara och

giftfria metoder att bekämpa skadedjuren och göra det med kortast möjliga smärta. Förutom fällan för användning i kloakerna finns fällor för placering utomhus på mark och inomhus i alla tänkbara utrymmen. – Det är fantastiskt och miljömässigt riktigt att vi kan hjälpa till att lösa problemen och därtill helt giftfritt, säger Charlotte Dannefalk som är Area manager på WiseCon. I längden ger det både besparingar för fastighetsägaren och tryggheten att inte få problem med råttor igen. En god idé är att bekämpa råttorna

Några allmänna råd • Kom ihåg att montera armeringsjärn över

• Reparera alla sprickor och springor i socklar

ventilerna på avloppsrör

och fasader. Ett hål med 2 cm diameter

• Kom ihåg att golvbrunnar skall vara av

• Stäng garage- och källarfönster

rostfritt och måste skruvas fast ordentligt

• Kom ihåg att avfallshögar, kompost och

fågelmat lockar råttor

kan räcka för en råtta att ta sig in.

• Se till att dörrar och fönster är tättslutna till dörr- och fönsterkarmar

• Täpp igen stående öppna dräneringsledningar och gamla oanvända avlopp och dräneringsrör • Kontrollera regelbundet att brunnar och avloppsledningar är intakta och fungerande. Beställ en TV-inspektion av dräneringssystemet var 5-6:e år. Få om ens några skador upptäcks

och mössen strategiskt. Ta reda på var djuren håller hus. Titta efter spillning och gnag och lukta efter råttor. Kontrollera alla möjliga skrymslen i kyrkan, församlingshemmet och redskapsbodar. Råttor håller till där de hittar skydd, någorlunda värme och mat. Och de kan leva på väldigt udda ”födoämnen” som säckväv och stearinljus! Råttor har ibland svårt att hitta vatten. För att locka dem till fällorna kan det vara bra att ställa fram vatten, särskilt i torra miljöer. För övrigt är vaniljdoft något som alltid attraherar råttor. WiseCon erbjuder också kameror för att övervaka platser med gnagare. Det går att välja om kameran ska filma kontinuerligt, när det är rörelse eller vid samtidig rörelse och värme. Wise-I Pir är en sensor som känner av aktivitet om djuren passerar sensorn. Wise-I Trap är en fälla som avlivar råttor och möss, men som också registrerar aktivitet inom 2 meters radie. WiseBox® är en fälla som avlivar djuren med elektricitet och rymmer 4-5 djur.

sittande fälla som ser till att inga nya djur kommer in i fastighetens avloppssystem. Om inga djur finns i avloppet, så finns det väldigt få utomhus på marken och på an-

då och kan repareras snabbt.

dra ställen. Om det å andra finns många råttor på marken kan man vara säker på att de är ännu fler inne i kloakerna. För där trivs de nämligen bäst! Illustration: WiseCon

Om du följer dessa råd får råttorna mycket svårare att trivas!

Trådlös kommunikation Produkterna från WiseCon är högteknologiska. Via mobiltelefonnätet sänder enheterna data om registrering av aktivitet och fångade djur. Data kan sändas som e-post eller SMS till fastighetsskötaren, som får reda på var djuren finns och om det är dags att tömma någon fälla. Det är också möjligt att installera en masterenhet och med hjälp av ett administrativt system hålla reda på all information från upp till 50 enheter. Mastern samlar trådlöst upp all data. Data kan också samlas på SD-kort i enheterna. – Eftersom råttorna mest håller till i kloakerna är det i många fall den bästa strategin att bekämpa dem där, fortsätter Charlotte Dannefalk. Det kan göras med WiseTrap med början ute i systemets periferi och inåt tills man bara behöver en kvar-

Fällan monteras i brunnen och på kloakröret. Råttan dödas omedelbart med ett spett och följer sedan med avloppet till reningsverket.

Foto: Drachmann Arkitekter.

– Kyrkorna ska vara öppna och verka mitt ibland människorna! Samtalet med arkitekten Ole Drachmann känns nästan som en vandring längs ströget i Köpenhamn; intrycken är många och varierande. Därtill finns passion och omtanke i varje projekt, stort som litet. Det tog fart med en i Danmark berömd brand och nu drygt två decennier senare öppnar sig hela Norden som arbetsfält. Just nu pågår ett nyskapande arbete med Fredrikskyrkan i Karlskrona. AV NICLAS SVENSSON

Som den tredje i raden bland dramatiska bränder i Köpenhamn under sommaren 1992 gick delar av den unika slottskyrkan vid Christiansborg upp i eld och rök efter en förlupen nödraket under karnevalen. Taket brann upp, kupolen störtade ned och delar av väggarna förstördes också. I någon mån gav Danmarks sensationella EM–guld i fotboll i Sverige 1992 ett danskt glädjerus, men många sörjde förstås också denna förstörda nationalklenod med sin centrala betydelse för det danska kungahuset. Men för Ole Drachmann innebar branden i slottkyrkan en möjlighet att visa sin skicklighet som arkitekt och organisatör och samtidigt sitt gedigna intresse för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Nästan fem år skulle det noggrant genomförda restaureringsarbetet komma att pågå, och under den tiden hann Ole Drachmann med att bli ett välbekant ansikte och person i de danska medierna. Återuppbyggnaden och det färdiga resultatet uppmärksammades också genom återinvigningen i januari 1997 i samband med drottning Margarethe II´s 25-årsjubilium som regent. – Precis som vi jobbar nu i Drachmann Arkitekter så var vi ödmjuka och tog in kompetens utifrån när så krävdes. I slottskyrkan behövdes avancerat stuckaturarbe8

Ole Drachmann och Drachmann Arkiteker har i över 40 år hängivet arbetat med det nordiska kulturarvet.

te, och det hämtade vi från experter från Tyskland, säger Ole Drachmann.

Hantverket i fokus

– Inför arbetet med kupolen besökte jag det då aktuella arbetet med kupolen i Katarinakyrkan i Stockholm, som också den brunnit några år tidigare (1990). Jag personligen tog starkt intryck av arbetena på söder i Stockholm och det var en stor inspiration för mig när jag jobbade med slottskyrkan vid Christiansborg. Inte minst hur det är möjligt att placera träkonstruktioner uppepå murverk. De träd som fälldes för konstruktionen fick också torka i två år, så bästa möjliga kvalitet i utförandet kunde uppnås. Att bygga kunskap kring hantverk i smide, stenarbete och träkonstruktioner har varit en viktig del i Drachmann Arkitekters kompetensuppbyggnad. Som ett slags måtto för Ole Drachmann är känslan och respekten för hantverket – och en medvetenhet om att det är detaljerna som tillsammans skapar en helhet. Huvudkontoret ligger förstås i Köpenhamn, Bjerregårdsvej 11 i Valby, ett restaurerat villaområde där arkitekten också har varit involverad i arbetet. Eftersom Drachmann Arkitekter har många uppdrag i Sverige, så föll det sig naturligt

att också upprätta ett svenskt kontor. Kontoret ligger i Lund på Östra Vallgatan 14, vackert placerat inne i Lunds Botaniska Trädgård. Idag består kontoret av ett ungt team med både svenska och danska anställda som arbetar entusiastiskt och passionerat med både små och stora projekt. De pågående kyrkoprojekten på kontoret involverar allt från mögelsanering och renovering till tillbyggnader, nygestaltningar och utarbetning av processionsföremål.

Fredrikskyrkan blir föregångare

I Sverige pågår för fullt de nyskapande arbetena med Fredrikskyrkan i Karlskrona. Den nya multifunktionella kyrkan där många verksamheter flyttas in i det fullt utnyttjade kyrkorummet, har varit en viktig utmaning, säger Ole Drachmann. Dessförinnan har arkitekten hunnit med att bli slottsarkitekt för Bäckaskogs slott via Statens Fastighetsverk. Och därtill husarkitekt för självaste Lunds Universitet. – Vi har ett fantastiskt gott samarbete med kyrkoförvaltningen och övriga entreprenörer i Karlskrona, säger Ole Drachmann. Målsättningen med den renoverade och multifunktionella Fredrikskyrkan är att samla kyrkans alla verksamheter i kyrkorummet.

– Och samspelet med Trefaldighetskyrkan blir en självklarhet i strävan att nå hög tillgänglighet och en öppen kyrkoverksamhet – som välkomnar alla, fortsätter Ole Drachmann. Kyrkan ska finns och verka mitt ibland människorna. Jag hoppas och tror att projektet i Karlskrona kan inspirera andra. ”Elsinore” och Kronborg En av Nordens intressantaste historiska byggnader är Kronborgs slott utanför Helsingör, eller ”Elsinore” som William Shakespeare skrev stadens namn, när han lät en av dramatikens mästerverk Hamlet utspelas här. Från Kronborgs slott stal eller erövrade (beroende på hur man ser på saken) Karl X Gustav år 1658 den största kyrkklockan och lät frakta den till Stockholm som krigsbyte. Den jättelika klockan på drygt 4 ton hänger numera i Hedvig Eleonora Kyrka invid Östermalmstorg. Här var Ole Drachmann den ledande arkitekten vid restaureringen åren efter millennieskiftet år 2000. På Kronborg genomfördes restaurering av fasader och bärande murverk. Här berättar han om sin långa erfarenhet av avancerade stenarbeten, vilket är ett måste vid omfattande moderniseringsarbeten vid kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I synnerhet för dess

Fredrikskyrkans orgel och predikstol Foto Drachmann Arkitekter

betydelse vid införande av mer moderna uppvärmningssystem. – Självklart tänker vi också klimat hos oss och försöker därtill att vara ledande inom denna för mänsklighetens överlevnad helt centrala fråga, säger Ole Drachmann med eftertryck.

Daglig användning

Vi samtalar om vikten av att kunna använda kulturhistoriskt viktiga byggnader. Kontorets inställning är att kulturhistoriskt viktiga byggnader skyddas bäst genom att människor får uppleva dem och

använda dem vilket säkrar byggnaden en plats i framtiden. – Ett viktigt mål med alla renoveringsarbeten som vi utför är att byggnader ska vara till för daglig användning, med material som åldras på ett fint och vackert sätt, är hållbara och har lång livslängd, för att på så sätt vara till gagn för kunder, samhället och miljön. Det är vår uppgift att aktivt leverera tydliga designlösningar som på bästa sätt gagnar våra klienter, det lokala samhället och miljön. Detta är den inledande utgångspunkten för varje nytt arkitektuppdrag, avslutar Ole Drachmann

Sedan 1987 har vi åtgärdat otaliga skiffertak. Det gör oss idag till marknadsledande i Norden i vår bransch. Välkommen att kontakta oss för ett kostnadsfritt åtgärdsförslag!

Box 19 712 02 Grythyttan 0591-141 64 / 070-512 62 91 info@takskifferspecialisten.se www.takskifferspecialisten.se 9

Sören Dalevi ny biskop i Karlstad Karlstad fick en ny biskop invigd den 28 augusti, nämligen Sören Dalevi, född 1969. Vigningen ägde rum i Uppsala domkyrka och förrättades av ärkebiskop Antje Jackelén i närvaro av utländska gäster och Svenska kyrkans biskopar. Av Niclas Svensson Sören Dalevi vigdes till präst år 1996 för Karlstads stift och bor i Hammarö kommun strax utanför Karlstad. Han verkar som lektor i religionsvetenskap vid Karlstads universitet. Han blir Karlstads stifts 16:e biskop och efterträdde Esbjörn Hagberg som gick i pension. Ett biskopsbyte är en relativt omfattande procedur, pågår under en längre tid och innebär bland annat förslag och nomineringar, nomineringsval och utfrågning, val och utnämning, stavnedläggning och avsked, vigning i Uppsala domkyrkan och välkomnande i Karlstads domkyrka. Sören Dalevi disputerade 2007 på av-

handlingen: ”Gud som haver barnen kär? Barnsyn, gudsbild och Jesusbild i Barnens bibel och Bibeln i berättelser och bilder.” Under senare år har han bedrivit forskning kring det spännande ämnet om vad mellanstadiebarn lär sig när de får möta ett kyrkorum. – Som biskop är det tre områden som jag kommer att prioritera. Det handlar om arbetet med barn och unga, den pedagogiska utmaning som Svenska kyrkan står inför, där allt fler kan allt mindre om kristen tro, samt den teologiska utmaningen – att finna en avskalad, floskelfri

Vi tillverkar armaturer, ljusbärare och ljuskronor i stål och mässing

Lång erfarenhet av specialarbeten

Tel 070-567 91 05 10

mikael@lillasmen.se

och fräsch teologi som fungerar i vår tid, säger Sören Dalevi.

Ungdomsfrågor i fokus Som präst har Sören verkat i Norrstrand och Grums, samt som stiftsadjunkt för ungdomsfrågor i Karlstads stift och skolkaplan vid Geijerskolan. Innan han blev präst jobbade han under tre år som outbildad församlingsassistent i Kristinehamns församling. Sören har fått Karlstads studentkårs utmärkelse ”Årets lärorikaste lärare” samt Karlstads studentämneslärares utmärkelse ”Årets lärare”. Som sitt valspråk har Sören Dalevi valt: Människa bland människor. – Det är taget från Ireneus, 130-200 e. kr, en teolog som har mycket att bidra med i vår tid. Det kristna livet handlar om att vara människa fullt ut - Gud frälser inte från livet utan till livet, säger Sören Dalevi. I sin predikan vände sig ärkebiskopen Antje Jackelén till Sören Dalevi: ”Sören, åt dig ska snart anförtros det fina ledarskapsuppdrag som kyrkan har hållit fast vid seklerna igenom. Du ska bli biskop. I Karlstads stift.(…) Människa bland människor, så lyder ditt valspråk. Också som biskop är du sannerligen människa bland människor, med uppdraget att utöva ditt ledarskap som en tjänst åt gemenskapen. Idag tar vi emot dig med glädje och förväntan i denna tjänst.” Biskop Sören Dalevi beskrev sina känslor efter vigningen: – Det känns stort men jag är bara människa bland människor. Och det vill jag fortsätta med. I Karlstads stift vill jag främja den folkkyrka där barn och gamla, oavsett klass, kön, sexuell läggning eller bakgrund skall känna sig bejakade och tillhöriga. Alla ska med.

Under hösten är vi klara med nya installationer i bland annat S:t Laurentii kyrka, S:t Larskyrkan och i S:t Olaikyrkan i Norrköping.

Vi går en ljus höst till mötes! Enkelhet, energispar, integration och support är fyra av våra LEDord på Baca Lighting!

Kontakta oss så berättar vi mer!

www.baca.se • tel 011-13 69 93 11

Din byggspecialist i regionen! Vi har fått förtroendet att renovera många kyrkobyggnader i regionen och har stor erfarenhet när det gäller känsliga byggnader och miljöer såsom kyrkor. Vi har många goda referenser och berättar gärna mer om vad vi kan göra för er.

Välkommen till Byggspecialisten i Göteborg! Byggspecialisten i Göteborg | Marieholmsgatan 2 | 415 02 Göteborg | Tel 031-19 49 00 | www.byggspecialisten.com

HEJ, VI ÄR FAMILJEN NIBE 2016

Vi är designade och utvecklade för dig och ditt hem. Oavsett vilken typ av hus du bor i eller vad ditt energibehov är, ger vi dig det perfekta inomhusklimatet. År ut och år in. Vi är smarta och laddade med tekniska innovationer som du enkelt kan styra i din vardag. Med din mobil eller läsplatta kan du enkelt bestämma vad vi ska göra eller kolla hur vi mår. Från jobbet eller hängmattan. Vår mångåriga erfarenhet och tusentals timmar av utveckling speglas i vårt breda produktsortiment. Läs mer om familjen NIBE på nibe.se/varmepumpar.

Göteborgs stift

I Utby kyrka görs ett pilotförsök med intermittent uppvärmning. Foto: Wikimedia Commons

I Göteborgs stift arbetar man långsiktigt med fastighetsfrågor. I dessa inkluderas givetvis energihushållning och frågor om vårt globala klimat som ges mycket stor vikt både inom stiftet och inom Göteborgs kyrkliga samfällighet. AV KJELL-ARNE LARSSON En viktig milstolpe internationellt var FN:s miljökonferens i Rio 1992. Den ledde bland annat till att miljöledningssystem togs fram för myndigheter, företag och andra. Inom svenska kyrkan önskade man få med även andliga och mjuka frågor i miljöarbetet och därför utarbetades egna versioner av miljöledningssystem. Miljöarbete inleddes relativt tidigt i kyrkans värld. Christina Bernérus som är miljösamordnare i Göteborgs stift, berättar att när hon började arbeta på stiftet 2001, hade en del församlingar redan påbörjat sitt miljöarbete, tack vare initiativ från bland andra vaktmästare. Därefter har frågorna förankrats bland personer i ledningarna. Förra året ordnade kyrkan aktiviteter inför klimatmötet i Paris. Bland annat

gjordes en pilgrimsvandring med klimatförtecken, från Norge och längs västkusten söderut samt över till Danmark. Kyrkan anslöts sig till krav på åtgärder för att klara 2-gradersmålet. – Efter Parismötet finns ett nytt klimatavtal på plats och nu får vi fundera hur vi från stiftet kan pusha för och gynna fortsatt klimatarbete ute i församlingarna, säger Christina Bernérus. Vi erbjuder dem olika koncept för att underlätta. De pastorat och församlingar som inför ett miljöledningssystem blir miljödiplomerade och diplomet ska omprövas vartannat år. Göteborgs kyrkliga samfällighet kommer att från och med 2018 bestå av nio enheter (6 pastorat och 3 församlingar) och det är bra om alla beslutar att arbeta strukturerat med kyrkornas

miljödiplomering. Det andra erbjudandet från stiftet är klimat- och miljöredovisningssystemet CEMAsys. Det avtal stiftet har tecknat med leverantören inkluderar samtliga enheter inom stiftet samt folkhögskola, stiftsgård och Sensus. En fördel är också att ”verktyget” är enkelt att använda. För Göteborgs kyrkliga samfällighet har klimatarbetet haft fastslagna konkreta mål. År 2004 beslutade kyrkofullmäktige att minska totala energianvändningen med 2 procent per år under 15 år, med 2003 som bas. Dessutom skulle fossila bränslen avvecklas. Det är förstås glädjande att dessa mål nu har uppnåtts.

Genomlysningar Till de ordinarie verksamheterna inom 13

Foto: Ulf Celander

År 2015 utnämnde Göteborgs Stad Amhults kyrka till Årets bästa byggnad.

svenska kyrkan hör biskopsvisitationer, då biskopen besöker pastoraten/församlingarna inom stiftet. Inför varje visitation görs så kallade genomlysningar, där stiftets fastighetsteam är ansvarigt för genomlysning som rör församlingarnas byggnader och inventarier. Teamet tillsammans med vaktmästare och andra fastighetsansvariga bedömer byggnadernas skick. Man noterar användning av byggnaden, fysiska nyckeltal, tillgänglighet, energiprestanda, personalorganisation för förvaltningen samt rutiner för drift och

underhåll. En stor del av kyrkorna har nu besökts av stiftets team. Genomlysningen planeras bli klar under 2017. – Data för fastigheterna ska sedan bearbetas och presenteras, så vi har ett digert arbete framför oss, säger Christina Bernérus. Pastoraten/församlingarna kommer förhoppningsvis att ha stor nytta av de nyckeltal som kan erhållas.

Underhållssystem När det handlar om fastighetsdata måste vi nämna den förstudie som pågår om

olika fastighetssystem. Stiftsingenjör Jan Spånslätt berättar att det finns ett stort behov av fastighetssystem och att man för närvarande studerar de kommersiellt tillgängliga system som används eller provas på andra håll i landet. Olika program har olika omfattning och svårighetsgrad. Problemet är att vissa användare behöver ett avancerat program, medan andra behöver ett enklare. Att centralt rekommendera eller upphandla ett visst system kan därför vara svårt. Man bör reflektera över att ett lämpligt

Ivar Kjellberg Byggnads AB arbetar i god byggmästaranda och förtroendefulla samarbeten. Vi bygger nytt och tänker om. Vi bygger om och tänker nytt.

www.kjellberg.se 14

nalfrågor och fastighetsfrågor. Pastorat och församlingar kan teckna grundavtal med servicebyrån. Det innebär vad gäller fastigheterna bland annat att upprätta underhållsplaner, se till att besiktningar genomförs och hjälpa till med myndighetskontakter exempelvis vid med ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning. I samband med byggprojekt kan enheterna få stöd vid projektering och upphandling. En servicebyrå startades upp i Uddevalla redan under hösten 2015. Det kommer att inrättas en i Göteborg och en tredje någonstans i Halland. – Det är spännande att bygga upp denna service och förhoppningen är att med detta kommer pastoraten i hela stiftet att få möjlighet till stöd i både fastig-

sten hjälpt till att hitta rätt bruk och rätt teknik för att foga stenarna. – Under första etappen arbetade vi på ett av de mindre tornen, berättar Roger Walderstedt som är fastighetsingenjör. Då lärde vi oss hur fasaderna skall lagas. Problemet var bland annat att fukt hade samlats bakom hårda cementlager. Dessa lager kunde inte bilas bort som det var tänkt, utan man valde i stället sågning. Dessutom lärde man sig hur fasaden skall klamras i bakmuren. – Ursprungligen funderade vi på att byta samtliga engoberade stenar, fortsätter Roger Walderstedt. Men vi ändrade strategi till att åtgärda samtliga fogar och byta de stenar som hade skador. Att byta alla stenar hade blivit alltför omfattande. Foto: Nasser Rakabdar

fastighetssystem är ett hjälpmedel även för att hushålla med energi och en väg att minska den globala klimatpåverkan. Fastighetsdrift handlar också om byggnaders inre klimat och här kan vi slutligen nämna ett alldeles specifikt projekt i Göteborgs stift. Där undersöks förutsättningarna till gott klimat för kyrkorglar. – Att kyrkor kallställs eller att man övergår till intermittent värme behöver inte innebära ett sämre klimat för orglarna, förklarar Christina Bernérus. Men på frågan vad som är ett bra klimat, ges idag väldigt olika svar. Därför har vi startat ett projekt där klimatet kring nio orglar i stiftet loggas och följs upp. De orglar som undersöks finns i kyrkor med skiftande byggnadskaraktäris-

Värme- och ventilationssystemet ses över och moderniseras i Älvsborgs församlingshem.

tika, olika användningsgrad och olika geografisk placering, detta för att erhålla mätvärden från ett brett register av förhållanden. Eftersom orglarna är olika uppbyggda bland annat vad gäller storlek och materialbehandling kan det bli svårt att ge generella råd, men projektet kan förhoppningsvis utmynna i hur problematiken ska angripas. I projektets referensgrupp ingår personer med stor sakkunskap inom hela orgelområdet och projektet drivs av en projektledare som stiftet anlitar.

Servicebyråer I Göteborgs stift inrättas servicebyråer som stöd till pastoraten och församlingarna inom stiftet. Byråerna kommer att ha personal både för ekonomi, perso-

hetsfrågor, ekonomi och personalfrågor, säger fastighetschef Roger Olausson.

Fasadproblem på Örgryte Nya kyrka Kyrkan hade omfattande skador i fasaden, både på långskeppet och tornen. Vatten hade tagit sig in och delvis samlats bakom murningen. Detta hade orsakat frostsprängning. Dessutom hade vatten trängt vidare inåt och tagit med sig salter som gett upphov till saltsprängning. Fasaderna har nu renoverats i fyra etapper med start 2013. När detta skrivs pågår den fjärde och sista etappen som skall bli klar i september 2016. Projektet har letts av Martin Lindholm från Lindholms Restaurering AB. Sedan har universitetslektor Kristin Balk-

Under säsongen 2014 åtgärdades ena sidan av långskeppet och 2015 gjordes den andra sidan. Den fjärde och avslutande etappen, som är den största, startade i januari i år, omfattar det stora tornet och pågår i nio månader. Hela projektet budgeterades till 32 miljoner kronor, en kostnad som kommer att hålla. – Vi har haft samma team för att leda projektet, men däremot varit öppna för olika entreprenörer, inte låst sig till en enda och upphandlat inför varje etapp, berättar Roger Walderstedt. Det har blivit tre olika entreprenörer. Under tidigare etapper har kyrkan varit öppen under renoveringsarbetena, men i år har den varit stängd. Kyrkan kommer att åter tas i bruk i ett större sam15

Foto: Wikimedia Commons

manhang när ett orgelsymposium genomförs i september.

Flera stora projekt Vid Askims kyrka byggs ett nytt församlingshem i tre plan. Hittills har verksamheten inrymts i hyrda lokaler och dessa kommer att rivas. Med ett nytt församlingshem intill kyrkan blir verksamheten mycket bättre samlad. – Byggnaden kommer troligen att användas dagligen och bli ett tydligt kyrkligt centrum för Askims församling, säger Roger Olausson. En arkitekttävling utlystes och den vanns med ett förslag från Erséus Arkitekter AB. Platsen har en kraftig topografi och detta ställde höga krav på utformningen av byggnaden för att harmoniera både med befintliga byggnader, naturmiljön och tillgänglighetskrav. Bygget har kommit en bit på väg. Grundläggningen är klar och stommen på väg upp. Församlingshemmet skall stå färdigt i maj nästa år. Samtidigt görs utbyggnad av askgravlunden vid kyrkan. Detta projekt gör det möjligt att fortsätta ha begravningar vid kyrkan. Tillsammans är projekteten budgeterade till 70 miljoner kronor. Ett annat stort projekt är krematoriet vid Kviberg. Den befintliga anläggningen betjänar Göteborg med omnejd. Kapacitetstaket på 6000 kremeringar per år kommer troligen att nås i år. Mer kapacitet behövs således och dessutom är den befintliga byggnaden inte riktigt ändamålsenlig eftersom den ursprungligen byggdes för annan användning. Det nya krematoriet kommer att dockas till det gamla som ska fortsätta användas. Den nya delen kommer att ha ett antal anhörigrum och utrymmen för personal och administration. Dockningen och de många funktionerna för den utbyggda anläggningen har ställt stora krav på planering och arkitektur för att klara all logistik och andra krav. I en andra projektetapp kommer utrustningen i gamla krematoriebyggnaden att ses över och eventuellt kommer ugnar att bytas. I samband med stora projekt måste också nämnas Amhults kyrka; en ny kyrka som invigdes första advent 2014. I Torslanda-Björlanda pastorat fanns tidigare endast Torslanda och Björlanda kyrkor, som båda har sina rötter i medeltiden. 16

På Haga kyrka pågår byte av kopparplåt på tornet och delar av långskeppet.

Kyrkorna har under det senaste decenniet inte räckt till när befolkningen i Amhult med områdena kring före detta Torslanda flygplats har växt kraftigt. Amhults kyrka omfattar 900 kvadratmeter i ett plan som innehåller kyrksal, kyrktorg och sakristia. Här finns också cafékök och utrymmen för kyrkans personal, liksom ungdomsrum och förråd. Arkitekt är Sweco med Margareta Diedrichs som uppdragsansvarig. Förra året utnämnde Göteborgs Stad kyrkan med sitt fina klocktorn till Årets bästa byggnad – som är ett byggherrepris. Detta är naturligtvis särskilt hedrande eftersom det inte byggs särskilt många nya kyrkor. Juryns motivering löd som följer: ”Den nya kyrkobyggnaden i Amhult är något så ovanligt som ett solitt stycke arkitektur, i ordets bästa och mest ovanliga betydelse. En byggnad där varje del, ned i minsta detalj, är en genomtänkt och gestaltad del av den upplevda helheten. En byggnad där kvalitet och långsiktighet för ovanlighetens skull tycks ha fått råda över trender och kortsiktiga intressen. Från

interiörens små mässingsdetaljer, via kyrkorummets samlade volym, till trädgårdens stillhet, allt blir en del av helheten. Kyrkans uttryck är värdigt men samtidigt anspråkslöst, och smälter förtjänstfullt in i den framväxande stadsväven. Med den nya kyrkobyggnaden har stadsdelen Amhult inte bara fått sin finaste byggnad hittills, utan dessutom sin självklara mittpunkt.”

Flera mindre projekt I underhållsplanen för Haga kyrka har man sedan tidigare lagt in renovering av taket. Nu pågår byte av kopparplåt på tornet och delar av långskeppet. Entreprenör är NCW Plåt & Isolering AB. När ställningar ändå är resta görs samtidigt vissa andra arbeten, bland annat översyn av fogar i tegelfasaden. På Johannebergskyrkan som är en relativt ny kyrka invigd 1940 genomfördes ett fönsterprojekt 2013–14. Fönstren som är i stål sågs över och rost avlägsnades. Några svårt angripna karmar byttes. Nu

vecka och är därför lämplig för vårt försök som pågår från januari i år till januari nästa år, berättar Nasser Rakabdar. Om detta faller väl ut kan vi rekommendera strategin för andra liknande kyrkor som nyttjas i ungefär samma grad. Fastighetsingenjör Nasser Rakabdar berättar också att man efterhand ser över gamla brand- och inbrottslarm i de fastigheter man arbetar med. Larm som är bundna till en viss tjänsteleverantör byts till system som är öppna för alla företag.

få en hög nivå på källsorteringen. Det är givetvis önskvärt att avfallshanteringen fungerar väl i hela samfälligheten. Liksom i hela Svenska Kyrkan bör tilläggas. Foto: Wikimedia Commons

är det dags att åtgärda fasaderna. Både tornet och långskeppet är klädda med tegel. Skador förekommer främst på en sida av tornet där fogarna har påverkats. Företaget Tegelfogen Fasadrenovering AB utför arbetena som pågår juni till oktober. I Tuve-Säve församling på Hisingen finns Säve församlingshem, en byggnad som används både av kyrkan vid bröllop och begravningar och som förskola. De båda verksamheterna hade gemensam entré. Nu har en ny och ytterligare entré byggts som leder till församlingssalen. Samtidigt har tillgängligheten förbättrats med bland annat en handikapptoalett. Fastighetsingenjör Nasser Rakabdar berättar att renovering och förnyelse av ventilation och värmesystem pågår i en rad fastigheter av skiftande karaktär. I Älvsborgs församlingshem, som byggdes på 1980-talet, görs en underhållsrenovering. Två FTX-aggregat installeras och värmesystemet ses över. Termostater och andra ställdon byts delvis. Det kommer att bli ett nytt system för övervakning av värme och ventilation, då bland annat DUC:ar installeras. Dessa kan senare anslutas till fjärrövervakning. I Björkekärrs kyrka pågår under majseptember en omläggning av värmeförsörjningen. Vattenburen värme har hittills köpts från en radhusförening i närheten. Det blev önskvärt att i stället handla fjärrvärme från Göteborg energi och inrätta en egen central för att få kontroll på värmeanvändningen. Nya fjärrvärmekulvertar grävs och en egen undercentral byggs. Gamla separata varmvattenberedare avvecklas. Det blir nya radiatorer i kyrksalen och nya ventilationsaggregat. Naturligtvis installeras styr- och övervakning av värme och ventilation, och detta inkluderar en DUC. Företaget Ventilationsgruppen svarar för en del av arbetena. I Utby kyrka provar man att tillämpa intermittent uppvärmning. Systemet CC Kyrka från Jeff Electronics har installerats. Det programmeras att hålla en låg temperatur på 10–12 °C mellan förrättningar och att börja höja temperaturen till 18 °C två timmar före förrättningarna. Dessa schemaläggs i systemet, som dessutom styr även mot relativa fuktigheten på så sätt att om denna höjs över en viss tröskel, då höjs också temperaturen. – Utby kyrka används 2-3 gånger per

Miljöstationer Förutsättningarna för källsortering ser lite olika ut runt om i Göteborgs kyrkliga samfällighet. Fastighetsingenjörerna Roger Walderstedt och Thomas Schadel har hittills sett till att ett tjugotal nya miljöstationer har kommit på plats. Detta arbete fortgår. Som byggherre sköter man hela upphandlingen och genomför projekten åt församlingarna. I vissa fall är lösningen att köpa en färdig fabrikstillverkad miljöstation, i andra fall måste en anpassad lösning ritas. Information till brukarna ges både före och efter projekten för att

Fasaderna kommer att renoveras på Johannebergskyrkan.

Vi tackar Göteborgs Stift för förtroendet med det nya krematoriet i Kviberg! Tuve Bygg – den breda nydanande entreprenören i Göteborg. Nybyggen för privat och offentlig sektor, omtanke i alla led, flexibla och kostmedvetna. Sjävklart är vi också miljö- och kvalitetscertifierade.

Kontakta oss och låt oss berätta vad vi kan hjälpa er med!

Tel: 031-785 15 00

tuvebygg.se

Härnösands stift

Härnösands stift har en intressant historia. Stiftet kom till samma år som Gustaf III gjorde statskupp år 1772 och stiftets bildande hade föregåtts av kyrklig närvaro i drygt 130 år då Jämtland och Härjedalen blev svenska landskap i freden i Brömsebro år 1645. Nu, 350 år senare är stiftet och församlingarna i full färd med ett förnyelsearbete kring kyrkor och övriga fastigheter med bland annat klimatstyrning och solenergi.

Svegs kyrka från mitten av 1800-talet får nu en exteriör renovering och ett nytt skiffertak. På platsen har funnits kyrkor sedan slutet av 1000-talet. Foto: Wikipedia.

Av Niclas Svensson I början av 1900-talet närmare bestämt den 1 januari 1904 delades Härnösands stift genom att Luleå stift kom till och fick ”ta över” Norrbottens och Västerbottens län. De 222 kyrkorna och totalt cirka 1500 byggnaderna i stiftet läggs nu in i ett gemensamt fastighetsverktyg, berättar Lars Nordin, stiftsingenjör vid Härnösands stift. Det sker via WSPs DeDu. Vidare berättar han att Svegsbygden jobbar med inventering av belysning samt konvertering till LED-belysning. I Duveds, Anundsjös och i Ragundas kyrkor arbetas det med klimatstyrningsprojekt. – Det är klart att det finns en motsättning mellan tillgänglighet och ambitionen att skydda och bevara kulturskatterna i kyrkorna, säger Lars Nordin. Vi befinner oss definitivt i en omvandlings- och förnyelsetid, säger Lars Nordin. Vi ser över ett omfattande fastighetsinnehav samtidigt som vi försöker fokusera på ”kärn18

verksamheten”, det vill säga budskapen, församlingsverksamheten och kyrkorna. Här finns ett tydligt definierat problem med tillgänglighet i landsortskyrkorna, medan kyrkorna i stadsmiljö kan stå öppna betydligt mer.

Solceller på tak I det trevliga samtalet diskuterar vi den spännande utvecklingen kring solenergi och möjligheter att sätta solceller på kyrkornas tak. Det sker i kontinuerliga diskussioner med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen, berättar Lars Nordin. Men flera fastigheter är på gång att införa detta - några fina exempel är församlingshemmet i Sollefteå och i Mariakapellet i Gudmundrå och här samarbetar församlingarna med att etablera solceller tillsammans med JN Solar. På ett övergripande plan finns vissa bekymmer med kostnader för exempelvis

uppvärmning av församlingshem i regionalpolitiskt känsliga områden i glesbygd. Här har det inför 2017 sökts extra medel för överordnad styrning. Detta sker i samarbete med LOS Energy, ett norskt bolag.

Sollefteå satsar på solceller I Ångermanland är det vackra Sollefteå kyrka med medeltida anor från 1200-talet (radikalt ombyggd under 1770-talet till rokoko med brutet valmat tak) som under år 2016-17 genomgår den mest omfattande renoveringen och som omfattar lagning av puts, fönster och justering av plåtarbeten. I Sollefteå har även församlingen satsat på installation av solceller på församlingshemmet - i samarbete med erfarna JN Solar. Vad gäller kyrkoarbetena blästras de putsade väggarna ned till det understa och sannolikt första lagret (puts). Därefter ska väggarna putsas med traditionellt

kalkbruk. Även fönstren på kyrkobyggnaden kommer att renoveras och trädelarna bemålas med linoljefärg. Restaureringen av Sollefteå kyrka utförs i två etapper, under år 2016 är det södra och västra sidan som åtgärdas. Resterande sidor renoveras under nästkommande år, 2017. Renoveringen innebär att kyrkan täcks av byggnadsställningar medan arbetet pågår. Projektet delfinansieras av Härnösands stift – Vid borttagning av puts går det inte alltid att förutse vad som återfinns bakom fasaden, säger Jan Leiknes, fastighetsansvarig i Sollefteå församling.

Pågående arbeten vid Njurunda och Sköns kyrkor Majestätiska Njurunda kyrka ligger ett par mil söder om Sundsvall, inte så långt från E4:an. Kyrkan är uppförd år 1862 efter ritningar av ingen mindre än Johan Fredrik Åbom (1817-1900) en treskeppig basilika som utmärks av ett tämligen stort rektangulärt långhus. De renoveringsarbeten som är aktuella har skett i samarbete med Winther Bygg med huvudkontor i Örnsköldsvik och filial i Sundsvall, och som är verksamma i hela Norrland. Njurunda kyrkas renovering handlar om putsarbeten, restaurering av fönster och tämligen omfattande plåtarbeten. Tornet har haft byggnadsställningar under renoveringsperioden. (skrivs om)

Uppvärmning eller verksamhet – det är frågan

I Hammerdals kyrka som uppfördes på 1590-talet pågår renovering av kyrktornet – och som uppfördes 1816-17 efter flera om- och tillbyggnader av kyrkobyggnaden. Arbetet med kyrkan handlar om putsarbeten och byte av koppartak, och som hanteras i samarbete med erfarna Jämtfasad som också är involverade i arbetena kring Aranäs Kapell. Vad gäller Hammerdal ska den gamla putsen på tornet knackas ned under 2016 och densamma ska senare blästras om, och därefter ska ny puts komma på plats. Unikt med Hammerdals kyrka är att den värms upp av sjövärmeI

kyrkomiljön till en av de tidigaste kristna centrumen i Norrland. Om detta vittnar också två runstenar invid nuvarande kyrkan från 1800-talets mitt. Här pågår det renovering av torn och fasad tillsammans med Winther Bygg.

Integration för nyanlända Jonny Springe, kyrkorådets ordförande i Sveg, berättar att hela bygden med pastorat och församlingarna går i väntans tider vad gäller hopslagningar av pastorat. Han konstaterar vidare att är ett bekymmer att det är stora områden och därmed stora avstånd att förhålla sig till. Mitt trevliga och energisprakande intervjusamtal med Jonny Springe handlar om möjligheter och omöjligheter! Viktigt är förstås samarbete med kunniga hantverkare och entreprenörer. Det är också viktigt att reda ut ansvarsfrågan vad gäller den centrala arbetsmiljöfrågan. Vad gäller renovering och upprustning av kyrkomiljöer generellt, menar Jonny Springe att det kan vara ett lämpligt område där insatser kan göras för integration av ny-

anlända – en väg in på arbetsmarknaden.

Nytt skiffertak för Svegs kyrka I Svegsbygden genomförs en inventering av belysningen och en successiv övergång till LED-belysning. I samband med att Lillhärdals kyrkotorn målades 2015 upptäcktes att tornets koppartak ”pumpade” - rörde sig för mycket - och därmed riskerade att rivas ner vid en höststorm. För att minska kostnaderna genom att utnyttja byggnadsställningarna som målarfirman använt, upphandlades ett nytt koppartak från länsstyrelsebeslut till en utsedd generalentreprenör på två månader - under semestertid. I Lilledals kyrka läggs nytt koppartak och det pågår en exteriör totalrenovering av Svegs Kyrka i samarbete med Takskifferspecialisten från Grythyttan. Arbetet pågår i två etapper – under 2016 och 2017, och nästkommande år är det ”skeppets” eller långhusets tur att få nytt tak. Och Jonny Springe konstaterar att det är en ekonomiskt tämligen krävande åtgärd att få ett nytt skiffertak – vilket gör att det är viktigt att det blir rätt.

Tack för förtroendet och uppdraget som solcellsleverantör till Svenska Kyrkan

Tidigt kristet centrum i norr Skön kyrka vid Birsta i Medelpad har anor från 1100-talet, vilket gör den unika 19

Kristin Balksten vid Visby ringmur.

Foto: Björn Regnér

Kunskap om kalkputs ger hållbarhet i modern tid I vårt nordliga klimat med vintrar som ofta passerar nollpunkten, har putsfasader på kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader förtvivlat svårt att hålla över tid. Högt uppdrivet byggtempo, iblandning av moderna material och fel hantering är några av orsakerna. Sedan 2002 bedrivs forskning med utgångspunkt från Gotlands medeltida kyrkor, med avsikten att åstadkomma hållbara lösningar. Kristin Balksten bedriver ett nationellt arbete med metodik och material för hållbara fasader på våra kulturskatter. Av Niclas Svensson Under 1100- och 1200-talet exploderar kyrkobyggandet i Sverige och Norden. Övergången till kristendomen under en begynnande enhetlig statsmakt, leder till en ”massproduktion” av kyrkor i vårt land. Kunskapen hämtas som regel från den europeiska kontinenten och sprids via de kloster som uppförs i syfte att sprida den nya läran. På Gotland är de medeltida kyrkorna ett stort kulturarv, och så gott 20

som var besökaren än står på Gotland så kan denne förmodligen beskåda ett antal kyrkspiror.

Gutasagan stadgade Gutasagan som skrevs under tidiga 1200-talet slår fast anledningen till kyrkobyggandet: ’þy et menn gierþu sir kirchiur at mairu maki’. Ordet ’maki’ kan sägas betyda bekvämlighet; om ett antal gårdar

tyckte att det var för långt till kyrkan så gick de helt enkelt samman och byggde en egen kyrka. Under de kommande århundradena byggdes kyrkorna om, utsmyckades och fick sina allehanda lokala kännetecken och mångsidiga konstverk. Tidens modenycker satte också sin prägel på kyrkan; torn tillkom för försvar och prydnad, reformationen förbjöd helgondyrkan och förpassade åtskilliga katolska föremål

Vackra Othems kyrka tre mil nordost om Visby, har ingått i det uppmärksammade projektet.

till kyrkvinden. Med sekularisering och grundlagsfäst religionsfrihet på 1900-talet har de plockats ned från sina dammiga tillhåll och placerats tillbaka i kyrkan igen.

Dåtida kunskap för nutida hållbarhet Men hantverket att såväl tillverka kalk, putsa och underhålla kyrkorna på ett historiskt ”korrekt” sätt förblev en kunskap som i viss mån stannade kvar på Gotland ända in i vår tid. Detta blev en av de viktigaste utgångspunkterna för Kristin Balksten, som doktorerat på Chalmers tekniska högskola tillika lektor vid Campus Gotland, och bedrivit ett forskningsprojekt om kalkputs. Fokus i projektet har varit såväl utförande som beständighet. Med sitt företag Balkstens Byggnadsvård arbetar Kristin Balksten fram skräddarsydda lösningar för i första hand fasadrenoveringar, med fokus på bra materialval och noggrant utformade utförandeplaner. För ett bra resultat krävs att det sker i nära samarbete med hantverkare som förstår att arbeta med traditionell kalkputs. Målsättningen är bland annat att göra putsfasader med god beständighet som ska vara möjliga att underhålla för en lång tid framöver. – Vid starten för forskningen var en av utgångspunkterna det faktum att på Gotlands kyrkor visade sig de putsfasader som tillverkats på medeltiden ofta sitta kvar, säger Kristin Balksten. Dock inte på södersidan av exempelvis kyrktornen, där temperaturväxlingarna naturligt nog är större. Men i övrigt satt den medeltida putsen påfallande ofta kvar.

Stormaktstid och industrialisering Ungefärligen samma hantverk kring puts och tillverkning av kalk som utvecklades på medeltiden kom att bli kvar till 1600-talet, fortsätter Kristin Balksten. Stormaktstiden krävde emellertid många stora byggen för att manifestera ett utvecklat maktcentrum i norra Europa - och dess främsta företrädare. Det medförde en första industrialisering av kalkbruken i hela landet. Men på Gotland – som dessutom periodvis tillhörde ärkefienden Danmark – kom även den lokala traditionen med kalkbränning att bli kvar. – Om man vill lära sig att bränna kalk på traditionellt, hållbart sätt – kom

till Gotland, säger Kristin Balksten med eftertryck. Här finns rester av cirka 600 ugnar och hantverket kring det fantastiska och jättelika dåtida bygget av Visby ringmur har levt vidare. I modern tid har nya material dykt upp, framförallt cement, och nya industriugnar fick ta plats efter andra världskriget. Nya metoder och nya material – och därtill felaktigt utförande – har lett till att det inte är så sällsynt att helt nya putsfasader bokstavligen trillar ned efter bara ett par vintrar.

Fantastiska resultat I projektet med återtagande av medeltida kunskaper och hantverk på Gotland, och som startade år 2002, har ungefär tre kyrkor årligen renoverats sedan 2006 med utgångspunkt i de medeltida materialen och metoderna. Och efter tio år har således ett trettiotal kyrkor av nittiotvå fått restaurerade fasader – med en metod och ett material som utgår från de feta kalkrika medeltidsbruken. Ett kontinuerligt

samarbete har skett med hantverkare vid Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotland där förstås även Kristin Balksten varit involverad i allra högsta grad. – Resultaten är fantastiska, säger Kristin Balksten. Samverkan mellan expertis och hantverkare är nyckelordet när vi jobbar tillsammans. Det krävs lyhördhet från alla inblandade parter - det handlar både om att använda rätt material och rätt utförande. Det gäller också att värna om användandet av den lokala kalken och de platsspecifika förutsättningarna så att även kommande generationer har tillgång till detta. Och intresset från resten av landet är stort. Det är gott om besökare för att se om det verkligen är möjligt att nå en fasadputsteknik som håller över lång tid – och som egentligen bara behöver lagas. – Det här är ett utmärkt och efterföljansvärt exempel på hur vi kan finna praktiska hållbara lösningar i en tid av klimatförändringar, säger Rebecka Svensson, stiftsantikvarie i Visby Stift.

Utställningen ”Sten i evighet” finns numera permanent på Industrigatan 4-6 i Kristianstad. Den kan besökas vardagar 8-17. Foto: Jörgen Johansson

Sten i evighet utställning

en permanent i Kristianstad För att sprida kunskap och förståelse för sten i den svenska kulturen tog Riksantikvarieämbetet 1995 fram vandringsutställningen ”Sten i Evighet”. Det var Karna Jönsson, då arbetande på Riksantikvarieämbetet, tillsammans med arkitekt Anna Margrethe Thagaard som utvecklade idén och producerade utställningen. Därefter påbörjade den sin vandring runt om i Sverige. – När Riksantikvarieämbetets utställning bedömdes ha vandrat färdigt, hade man ingen lämplig förvaringsplats för den och den såldes. På olika vägar har den nu kommit i min ägo. Som professor vid SLU i ämnet ”Natursten som byggoch anläggningsmaterial” kunde jag inte låta bli att köpa denna klenod och placera den så att den blev tillgänglig för alla, 22

berättar Kurt Johansson. Den återinvigdes i september 2015, på Geologins dag, av Karna och Anna Margrethe och fick då sin permanenta plats på Industrigatan 4-6 i Kristianstad. Anna Margrethe Thagaard tycker det är fantastiskt att utställningen har levt så länge, finns kvar och nu har fått permanent placering, vilket är mycket ovanligt för något som från början var en vandringsutställning.

Berättar historia Sten har under årens lopp haft olika funktioner och betydelser för den svenska kulturen. I vissa fall var stenen bruksföremål, så som stenyxor, pilspetsar etc. Stenen kunde tidigt också vara ett kultuttryck i form av till exempel hällristningar, run-

stenar och andra minnesmärken. För religiös manifestation var sten ett typiskt material, inte minst i kyrkobyggnader. Makt har också manifesterats genom stenbyggnader: maktbalansen Kyrkan, Kungen, Adeln, senare Näringslivet och Offentligheten kan här tydligt utläsas ur byggnadernas relativa storlek och utformning. Utställningen illustrerar genom olika montrar uttryck för denna utveckling. Välgjord detaljrikedom ger en mycket levande bild av de olika tidsepokerna, byggnadsstil, teknik, verktyg etc. Från år 1000 och till 1550 var kyrkan den största stenanvändaren och då för nybyggnation av kyrkor. År 1550–1850 var förutom kyrkan även Svenska staten, ofta kungen, och adeln stora stenanvändare. Efter 1850 ökade stenanvändningen kraf-

Från år 1000 till 1550 var kungen och kyrkan de dominerande stenanvändarna.

Sten är ett i stort sett evigt material. Även om alla stensorter inte tål alla typer av klimat hur länge som helst, kan vi med fog säga att stor del av vår historia är skriven i sten.

tigt då näringslivets byggnader, offentliga byggnader och bostäder byggdes allt mer i sten, men även ett stort antal kyrkor byggdes. Trots att i stor utsträckning ”sten är evig” måste den i vissa delar underhållas och restaureras. Även där sker det en kontinuerlig utveckling. I en av utställningens montrar visas de restaureringstekniker som användes 1995. I en sista monter har man lagt till det som hänt inom den tekniska utvecklingen sedan utställningen skapades. Dagens 3D-teknik gör det möjligt att skanna och tillverka stendetaljer i en avancerad fräs. Men även idag använder kvalificerade hantverkare de gamla verktygen för att ge den frästa stenytan sin slutfinish. Mer info: kurt@stenkompetens.se.

År 1550–1850 var kungen och adeln de stora stenanvändarna. Bilden visar en av montrarna i utställningen ”Sten i evighet”.

Efter 1850 ökade stenanvändningen kraftigt då näringslivets byggnader, offentliga byggnader och bostäder använde allt mer sten, men även ett stort antal stenkyrkor byggdes.

Karlstads stift Den majestätiska domkyrkan i Karlstad renoveras utvändigt under 2016.

Karlstad stift bär på unika kyrkomiljöer i gränslöst vackra fryksdalen och ned mot vänerbygden. Här sker nu moderniseringar på flera sätt med införande av nya energisystem och solceller. Och så får den praktfulla domkyrkan i Karlstad en ny och fräsch exteriör. Av Niclas Svensson Kanske den något försupne Gösta Berling är den litterärt mest kända prästgestalten vi känner till från Värmlands vackra sjölandsskap och huldre skogar. Kanske i Sverige överhuvudtaget, åtminstone om vi återvänder tillbaka i tiden några generationer. Emellertid går det som regel lugnare till i Karlstads stift än bland kavaljererna i ”Gösta Berlings saga”, Selma Lagerlöfs berömda debutroman från 1891. Stiftets historia är annars högintressant och dess tillkomst är när den år 1581 upprättade superintendenturen i Mariestad 1647 flyttades till Karlstad. Alldeles i början av Gustaf IIIs regenttid år 1772 fick superintendenten titeln biskop. När Bohuslän år 1658 blev svenskt, tillhörde norra delen av det nya svenska landskapet till Karlstad stift. Johannes Wikström är energiingenjör i stiftet, och åker tåg förbi Hallsberg 24

när intervjusamtalet pågår. Han berättar om det högintressanta orgelprojektet i stiftet, där ungefär 100 orglar vid det här laget undersökts. Avsikten är helt enkelt att få till stånd underhållsplaner och hålla orglarna spelbara. På samma gång ges en fortbildning till musiker och andra som använder orglarna - så att det sker på ett så korrekt sätt ur hanteringssynpunkt som möjligt.

Murprojektet avslutat Johannes Wikström berättar vidare om inventeringen av bårhus inom stiftet. Avsikten är att få till stånd en kulturarvsbedömning. Bårhustaken – om de är i skiffer – kan i vissa fall också fungera som ”reserv” då det kan vara både kostsamt och svårt att få tag i nytt skiffer, berättar Johannes Wikström. – Det projekt vi bedrivit och som

handlar om skador på kyrkomurar är nyligen avslutat, säger Johannes Wikström. Avsikten är att bistå pastorat och församlingar med underhållsplaner. Det vi har konstaterat är att de äldre murarna har mindre skador än de som gjorts efter mekaniseringen med grävmaskiner och annan modern utrustning. Totalt är det 7,5 mil stenmurar som undersökts i projektet. Johannes Wikström berättar vidare att två fastighetsingenjörer nyligen anställts inom stiftet, en med placering i Sunne, och en med placering i Säffle. Syftet är förstås en stödfunktion för pastorat och församlingar i förvaltningsfrågor. Stiftet har också bildat ett nätverk för energieffektivisering som nyligen haft sin första träff efter semestern 2016. De 6-7 pastorat som ingår har det gemensamt att de kommit tämligen långt vad avser energibesparingsåtgärder, och att det nu handlar om

långsiktiga åtgärder som kräver mer omfattande programarbete.

Putsrenovering av domkyrkan Historien kring Karlstad domkyrka är förstås intressant. Historikerna tror att det funnits kyrkor på Tingvallaön sedan åtminstone 1300-talet. Men stadskyrkan i Karlstad blev domkyrka år 1647 då drottning Kristina gjorde bestämde sig för att göra Karlstad till stiftsstad. Kyrkorna brann emellertid då och då och den första domkyrkan brann år 1719 och den nya uppfördes 1723-1730 på Lagberget. Även den här domkyrkan har varit utsatt för eldsvådor, varav den svåraste var vid Karlstads berömda stadsbrand år 1865. Jag ställer följaktligen frågan till Anette Lundmark hos Karlstad Pastorat, vad domkyrkan i Karlstad betyder, då och nu? – Det är en bra fråga. Självklart ska domkyrkan vara till sin prydnad och den är förstås en samlingspunkt såväl i Karlstad som för kyrkotillhöriga från hela stiftet. I vilket fall som helst så ska domkyrkan nu genomgå en putsrenovering. Det sker under sommarhalvåret 2016 och det är tor-

nets yttre puts som måste ersättas. Putsflagor och bitar faller av vilket kan vara en säkerhetsrisk, säger Anette Lundmark.

Tillträdande biskop – Putsrenoveringen innebär att tidigare renoveringar med olika val av putsfärg och putsbruk tas bort i det yttre putsskiktet, fortsätter Anette Lundmark. Det är tornets fasader, korskyrkans norra och södra gavel som åtgärdas samt att de partier över fönstren som har sprickor som huggs upp och lagas. De anlutande plåtdetaljerna ändras så att regnvatten leds ut från fasaden och putsanslutning korrigeras. Den nya ytputsen som läggs på är ett hydrauliskt kalkbruk som fäster bra på befintligt underlag och därefter avfärga fasaden på nytt med en ren tvåkomponents silikatfärg, KEIM Purkristalat. Tornluckor och samtliga fönsters ytterbågar skrapas, rengörs och gjutjärnsbågar rostskyddsmålas samt målas om med linolja. Jörgen Lindéns Bygg och Skiffertaksteknik AB är Generalentreprenör med Murbruket i Karlstad AB som putsen-

treprenör och SH energi & fönsterrenovering är målningsentreprenör. Ett tiotal personer kommer att jobba med uppsnyggningen av domkyrkans torn, där arbetet utförs av Jörgen Lindéns Bygg och Skiffertaksteknik. Och om allt går enligt planerna står Karlstads stifts domkyrka redo att ta emot den tillträdande biskopen i slutet av augusti. Den nya biskopen i Karlstad heter Sören Dalevi och han kommer att efterträda Esbjörn Hagberg.

Miltals av stenmurar är renoverade Stiftsingenjör Erika Hedenskog berättar om allehanda spännande projekt. Det handlar om allt från inventering av skiffertak och orglar inom stiftet till ett nyligen avslutat projekt om miltals med stenmurar som renoverats. Det projektet är nu avslutat och nu finns en unik databas tillgänglig för pastorat och församlingar för att upprätta vård- och underhållsplaner. Vi kommer också att generellt tala om stödet från staten för att bevara kulturarvet. Varje år ger staten en ersättning (KAE) i storleksordningen 460 miljoner kronor. Ur denna pott söker sedan res-

Det är hög tid att sätta byggnadsvården i fokus, att måna om det unika kulturarvet vi har.

Kontakta oss och låt oss berätta vad vi kan göra för er!

www.arnenilssonab.se

tel 0550-610 41, 070-516 10 41

arnenilssonab@telia.com 25

pektive stift medel baserat på församlingarnas ansökningar. Att kyrkans kulturhistoriska värden ska bevaras och skyddas är viktigt, menar man från kyrkan. Dock är inställningen att ingrepp ska minimeras. Det är inte bara renoveringar som får ekonomiskt stöd för att genomföras. Ett kulturhistoriskt värderingsprojekt i Säffle pastorat har också beviljats pengar. – Bidrag ges också till kulturhistoriska inventeringar av kyrkogård, gravplatser och upprättande av trädvårdsplaner, berättar Erika Hedenskog. Avsikten är förstås att åstadkomma ett långsiktigt och medvetet bevarande av kyrkogårdarnas specifika kulturarv. Vad gäller inventering och renovering av de kyrkor som har skiffertak finns ett samarbete med Antikvarietjänst AB. Ett större projekt pågår i Bro kyrka i Säffle Pastorat. Erika Hedenskog berättar också om projektet om skyltining i stiftet. Avsikten är att få enhetlighet för alla skyltar som finns, i synnerhet förstås intill kyrkorna. – En bra och tydlig skyltning handlar om tillgänglighet, säger Erika Hedenskog. För församlingsbor och besökare.

Kulturvärderingsprojektet i Säffle Säffle Pastorat består av nio församlingar, fjorton kyrkor, samt förstås ett större antal andra fastigheter och inom de geografiska gränserna bor ungefär 15000 personer, berättar Katarina Bjerker, kyrkogårdsoch fastighetschef i Säffle Pastorat. Det nyskapande kulturvärderingsprojektet i Säffle pastorat består av tre olika komponenter; de är lokalprioritering, verksamhet och byggnader. Resultatet av denna värdering kommer att bli en slags

avvecklingsplan för byggnader som inte används, berättar Katarina Bjerker. Det finns ett berömt citat av gamle prosten Ingvar Persson ”Riv dem, bränn dem eller sälj dem”. Detta menade han av ren kärlek till kyrkans byggnader och med syftet att kunna fokusera på verksamheten, säger Katarina Bjerker. En pågående renovering sker i Gillberga kyrka – både in och utvändigt, berättar Katarina Bjerker. Gillberga ligger norr om Nysäter i Säffle kommun, och är en av stiftets äldsta kyrkor sannolikt uppförd under sent 1100-tal. Intill har arkeologerna hittat ett gravfält daterat till vikingatiden. Här har kyrkan kalkats om och fönster och lanternin har varit föremål för renoveringsåtgärder.

Karlskoga kyrka återinvigdes Iögonfallande med unika Karlskoga kyrka uppförd 1586 är förstås att den helt och hållet är uppförd i trä. Det är därför inte fel att säga att kyrkan är Karlskogas förnämsta, historiska minnesmärke. Kyrkan återinvigdes efter en tolv månader lång inoch utvändig renovering den 5 juni 2016, berättar Jonatan Edlund, Fastighetschef. Ett viktigt moderniseringsarbete har förstås varit att gå från direktverkande el till vattenburen fjärrvärme. Under 2015 var renoveringsarbetet fokuserat på exteriören. De invändiga arbetena har till större delen skett under 2016. Vad avser exteriör så har bland annat – och inte minst - 90.000 väggspån åtgärdats och sedan handmålats med Falu rödfärg. Även fönster, fönsterbågar och dörrar är nymålade. Här har samarbetet skett tillsammans med Karlskoga Fönsterhantverk.

• Lagning, om- och nyläggning av skiffertak. Monterar takrasskydd och stegar. • Nybyggnationer, tillbyggnationer och ombyggnationer. • Reperationer – mer än 25 års erfarenhet. • Murning- och betongarbeten. Tel 0591-142 92, 070-316 30 78 lindensbygg@telia.com • lindensbygg.se 26

Det har utförts en renovering av väggar och tak, och därtill har 450 kvadratmeter golvyta rivits upp och bytts – till följd av att det återfanns hussvamp i grunden. Armatur och belysning har förstärkts, och nya ”rum” inne i kyrkorummet har tillkommit; fler toaletter, ett serveringskök, kapprum, förråd och städrum. Det omfattande arbetet med kyrkan har genomförts i samarbete med TT Karlskoga Bygg.

Digitalisering i Kristinehamn Det som utmärker nygotiken - från mitten av 1800-talet - är byggnader med röda tegelfasader med skarpt profilerade muröppningar, tegelblinderingar och geometrisk ornamentik. Kristinehamns kyrka från 1858 är därför en av Sveriges förnämsta exempel på nygotik. Både ifråga om byggnadsstil, material och byggteknik. Under 2016 och 2017 renoveras fönstren i Kristinehamns Kyrka. Arbetet har försenats något, till följd av upptäkten av asbest i kittet. Av det skälet inleddes arbetet med en omfattande sanering. Det blyinfattade glaset sitter i järnbågar som har rostat och därför måste renoveras. Alla fönsterglas kommer att plockas ut och också de renoveras där det behövs. Här arbetar församlingen tillsammans med Fönsterrenoveringar Arne Nilsson. Tillsammans med Räddningstjänsten i Kristinehamn har tagits fram ett ”insatskort” som ska göra skillnad när branden är ett faktum. Via ett eget ”moln” laddar räddningstjänsten ned information och instruktioner om vad man ska prioritera när det gäller att rädda dyrbarheter i kyrkan. Här har utvecklats en egen modell som ska implementeras i alla kyrkor inom Med pastoratet. kv

alite

tsan

svar

Ventlinge kyrka nominerad till årets Stenpris De hyllade stenarbetena i Ventlinge återskapar en öppen golvyta och gudstjänsterna återknyter på så sätt till ett medeltida, ursprungligt arv. Här finns även ett nyskapat altare av kalksten och ny teknik som prästen styr med en I-pad som reglerar ljud, bildvisning och visuella effekter. Ett besök i Ventlinge kyrka är ett möte med ett kyrkorum som knyter an till den tidiga 1100-talskyrkan. Av Niclas Svensson I Ventlinge anordnar församlingen kyrkkaffe längs långbord före gudtjänsten på söndagar. Denna detalj är en bland många som arkitekten Claes Thörnblad berättar om som exempel från det spännande projektet i Ventlinge (läs mer under Växjö stift på sidan 60). Och som är nominerat till årets Stenpris. Priset delas ut varje år av Sveriges Stenindustriförbund till ett projekt i Sverige där natursten har använts på ett estetiskt, hållbart och nyskapande sätt. Claes Thörnblad har haft engagemang i flera unik projekt inom energieffektisering som genomförts den senaste tiden med exempel som Hagby kyrka, Fliseryds kyrka, Ålems kyrka och Glömminge kyrka. Ett mycket intressant projekt som fått stor uppmärksamhet är Ventlinge kyrka på södra Öland vars ålder kan dateras tillbaka till 1100-talets första hälft. Här har stenarbetena använts just som motiveringen för Stenpriset lyder; på ett estetiskt, hållbart och nyskapande sätt. Upptäckten av ett gammalt kalkstensgolv som täckte större delen av kyrkans långhus, blev upphovet till tankarna på att återknyta kyrkorummettill den medeltida traditionenmed fria golvytor och med väggfasta bänkar längs kyrkans ytterväggar. – Som arkitekt är det min uppgift att lyssna på församlingens speciella behov och intentioner, säger Claes Thörnblad. Ventlinge kyrka är ett unikt exempel på

en annorlunda ombyggnad med hänsyn taget till både kulturhistoria värden och till framtida användning. Mitt förslag hur vi skulle gå tillväga överensstämde med församlingens och pastoratets vision om att kunna användakyrkorummet mer flexibelt och varierat. Större delen avgolven har ”normalslipad” yta. Kalkstenmed ”topphyvlad” yta har använts för attmarkera de underliggande resterna eftermedeltidskyrkans murar.Alla nya kalkstensplattor är av samma sort, Alböke grå,men som bearbetats på olika sätt. I korets mitt står ett nytt murat altare. En ganska radikal omgestaltning av kyrkorummet och samtidigt både vacker och funktionell. –Det fina med arbetena i Ventlinge, är de olika exempel på hantverksskicklighet och bearbetning av öländsk kalksten som komma till uttryck. Därtill har det funnits en strävan att verka för långsiktigt hållbara lösningar. Ventlinge kyrka har funnits i mer än 800 år, och det finns ingenting som säger att inte kyrkan kommer att stå kvar här om ytterligare 800 år. En hisnande tanke förstås, men fullt möjlig säger Claes som arbetat med ekologi och hållbarhet i över 30 år. Det är av naturliga skälmycket viktigt att så långt möjligt använda lokala material och ett lokalt hantverk som är baserat på det. Samarbetet kring Ventlinge med församlingen, pastoratet, stiftet och Länsstyrelsen i Kalmar har varit tätt och mycket smidigt trots våra olika roller, avslutar

Claes Thörnblad. En samsyn kring målet har lett till ett gott slutresultat – och som utan tvekan väckt uppmärksamhet och uppskattning.

FAKTA:

Arkitekt:

Claes Thörnblad, Arkitekt & Miljö i Kalmar.

Beställare:

Södra Ölands pastorat.

Stenleverantör: Mysinge Stenhuggeri i samverkan med Ölands stenmontage.

Linköpings stift

I majestätiska kyrkan i Västra Ed byggs en "Lillkyrka" inne i kyrkan som ett led i en modernisering och pågående renovering.

Foto: Norra Tjust Pastorat.

Samarbete över stiftsgränser, ramavtal för lägre kostnader och smarta energi- och klimatlösningar är bara några i raden av satsningar som genomförs i Linköpings stift för närvarande. AV Niclas svensson Linköping och Östergötlands kristnande kanske har anor längre tillbaka i tiden än vi anar. I själva verket har historiker i omgångar velat placera Linköping i centrum för ett tidigt kristnande i Sverige – om det nu fanns något Sverige vid den aktuella tidpunkten. Emellertid förhåller det sig säkert så att åtminstone övergången inträffade här och i Västergötland tidigare än i Mälardalen. Linköping som ett tidigt kristet centrum i det som vi i dag kallar Sverige är emellertid ställt utom alla tvivel, och den tidigaste kyrkan där domkyr-

kan är placerad i Linköping finns på plats redan under 1000-talet. Nu, när vi befinner oss mitt i 2010-talet, står helt andra frågor på agendan för Linköpings stift. Energieffektivisering och anpassning till ett hållbarhetstänkande präglar aktiviteter och verksamheter. Mitt samtal med Annika Deltin, projektansvarig vid Linköpings stift, närmast sprakar av energi och engagemang för ”nya grepp” och målmedvetet förändringsarbete. – Kyrkan måste ta plats och vara en

EKERÅ BYGGKONSULT AB

–ur historien bygger man framtiden 28

lokal aktör som föregår med gott exempel, säger Annika Deltin. Vi är i en brytningstid som handlar om att se över ett väl tilltaget fastighetsinnehav och jobba med de frågor som berör människor idag. En sådan är förstås klimatfrågan, där vi idag bedriver ett långsiktigt och strategiskt arbete.

Grönt kulturarv och utbildning Stiftet har också gemensam satsning med Växjö avseende utbildningar, som bland annat omfattar entreprenadkunskap och

hakan@ekera.se Tel 0494-208 53, 070-212 10 99

Kerstin Holmberg, fastighetschef i Norrköping, berättade om det högintressanta projektet Klimatskärm som nu pågått i fem år och som nu avslutas under 2016. Det har inneburit att hela sjutton av kyrkorna i pastoratet har renoverats utvändigt under perioden. Poängen är att nå hög effektivitet tidsmässigt och praktiskt och – förstås – ekonomiskt. De kyrkor

TACK ALLA NÖJDA CC KYRKA® ANVÄNDARE!

Under våren 2016 genomförde vi vår senaste kundundersökning med kunder som har CC Kyrka® installerat. De som besvarat undersökningen är både direkta och indirekta användare av systemet. Resultatet finner du nedan: 85 % av våra kunder är väldigt nöjda!

Samtliga tillfrågade är villiga att rekommendera CC Kyrka till en kollega 50%

NÖJD

100%

IGT NÖJD VÄLD

Växjö stift har slutit ramavtal när det exempelvis gäller serviceavtal för tjärning av tak, vilket också innebär att det tagits fram rutiner för tillvägagångssätt som kan leda till besparingar för pastorat och församlingar. Nu undersöker även Linköpings stift möjligheterna med en sådan lösning, berättar Annika Deltin. Linköpings stift har också tagit fram ramavtal när det gäller solenergi och här återfinns ett långsiktigt samarbete med Energiengagemang. – Responsen av detta avtal som stiftet tagit fram har således varit mycket positivt hos våra enheter, säger Annika Deltin. Åtskilliga aktörer inom stiftet har begärt in offerter på solelanläggningar och det är roligt att kunna möta olika enheters olika behov, då det växlar från storpastorat som Linköping och Folkkungabygden till Aneby pastorat och Kärna församling. Vi försöker också som stift påverka möjligheten att använda våra stora takytor i söderläge, med rätt lutning/vinkel. Vad avser systemlösningar för fastigheter är det energi- och miljöprestanda som förstås främst är aktuella. Det handlar om möjligheter att styra, mäta och göra beräkningar för koldioxidutsläpp och energiförbrukning. För att få mesta möjliga modernitet och långsiktigt riktiga investeringar sker detta med system från från Incit Energy, Momentum eller WSP:s DeDu. – Det är a och o att satsa på hög kom-

Projekt Klimatskärm

som varit aktuella under år 2016 har varit Matteus kyrka och Vånga kyrka. Mäktiga Matteus kyrka i nygotisk stil i Norrköping mäter hela 72 meter på längden. Arkitekt är Helgo Zetterwall och kyrkan invigdes år 1892. – Vad avser Matteus kyrka så pågår arbetet med att foga om. I januari fick projektet sin uppstart och vid jultid, närmare bestämt 20 december, beräknas arbetet vara klart, säger Kerstin Holmberg. Normalt brukar en omfogning av en så här stor kyrka ta två år, men med god planering och strategisk etappindelning utförs projektet på ett år, om allt nu går som planerats där såväl arbeten på tornet som långskeppet ingår. – Tack vare att man började bygga ställningen redan i januari kunde man påbörja icke frostkänsliga moment redan i slutet av mars, fortsätter Kerstin Holmberg. Den långa kalla vintern var tuff och emellanåt har arbetet med borttagning av de gamla fogarna fått göras med ”lovikavantarna på”. Omfogningen kunde inte

Ramavtal om solenergi

petens bland våra medarbetare, säger Annika Deltin. Stiftet har en målmedveten satsning på utbildning vilket skapar en självständighet och kompetens och ger styrka hos våra anställda på Linköpings stift. – Men kompetensfrågorna berör också arbetsmiljö och personalpolitik, fortsätter Annika Deltin, där vi genom ökad kunskap kan undvika utbrändhet och andra jobbrelaterade sjukdomar. Vi kan genom att arbeta med kompetensförstärkning få vår personal att växa och utvecklas i sin arbetsroll.

MISSNÖJD

upphandlingar men också praktisk kunskap om exempelvis textilier. Samverkan över stiftsgränserna tillhör nyckelområdena. Avsikten är således att pastorat och församlingar ska sammanstråla och samverka – över stiftsgränserna. Här berättar Annika Deltin om samarbete - främst med Växjö stift - och verksamheter och insatser kring och med det ”gröna kulturarvet” – det handlar om kyrkogårdsförvaltning. Kurstillfällena förläggs med fördel vid stiftsgräsen och blir därmed centralt placerade för de enheter som oftast ligger i utkanten. Entreprenadjuridik är ett annat samarbetsområde som Annika Deltin nämner och som känns verkligt framåtsyftande och som också sker i samverkan med Växjö stift.

Klimatstyrningssystemet CC Kyrka® bevarar kyrkans kulturarv, sparar både energi och miljön samt förenklar vardagen för personalen som sköter driften av fastigheten.Systemet finns idag installerat i över 300 kyrkor i Sverige. Vill även din församling bli en mycket nöjd CC Kyrka® användare? Tveka då inte att kontakta oss, vi hjälper dig finna rätt klimatsystemslösning. JEFF Electronics AB | Varbergsgatan 2C | 412 65 Göteborg | Tel: 031-88 60 20 | info@jeff.se | www.jeff.se

starta förrän det blev frostfritt i maj. Vi har haft ett bra och noggrant samarbete med Åby Fasad som är huvudentreprenör. Vidare berättar Kerstin Holmberg att frosten på nätterna långt fram i maj månad har ställt till en del bekymmer även när det gäller Vånga kyrka. Också här har det handlat om plåtarbeten på höga höjder.

Unik renovering i Simonstorp Två mil norr om Norrköping ligger Simonstorps unika träkyrka i liggtimmer från stormaktstiden år 1650. Här genomförs nu en omfattande interiör renovering. Kerstin Holmberg berättar att det är fråga om en närmast akut insats då det visat sig att kyrkan invändigt var massivt angripen av skadedjur, röta, mögel och hussvamp. Arbetet omfattar också en total sanering, en ny grund, delvis ny träkonstruktion och en omfattande ny dränering.

Kyrka inuti kyrkan i Västra Ed I Norra Tjusts pastorat pågår en livlig verksamhet, berättar kyrkoherde Hans Wennström i Norra Tjusts pastorat; här skiftas tak vid kyrkorna i Odensvi, Loftahammar och Ukna. I Odensvi byts spåntaket, i Ukna sker renovering av tak och fasad och i Loftahammar blåste koppartaket av och det ska naturligtvis åtgärdas, konstaterar Hans Wennström. Det sker också spännande arbeten i vackra Västra Eds kyrka norr om Gamleby som uppfördes på 1860-talet i nyklassicistisk stil efter ritningar av Albert Törnqvist. Och från tidigare kyrkor har följt med det främsta inventariet; ett fantastiskt helgonskåp föreställande Katarina av Alexandria från före reformationen, år 1520. – Efter att tak, puts och fönster är klara kommer pastoratet att fortsätt med en spännande ombyggnad som innebär att vi får en ”lill-kyrka i kyrkan”, säger Hans Wennström. Förslag har tagits fram som

I vackra Horn i södra Östergötland har församlingen byggt ut kyrkan i samband med Foto: Kinda Pastorat. en modernisering av verksamheten.

MÅNGÅRIG ERFARENHET & STOR KOMPETENS JS Byggnads AB Jarledal & Svensson Kalmarvägen 1 • 590 40 Kisa • Tel 0494-103 66 • jsbyggnads.se 30

diskuteras med länsstyrelse och församlingsråd. Möjligheten att genomföra detta ur ett ekonomiskt perspektiv medgavs genom att församlingen sålde sitt största församlingshem i Västra Ed.

Horns kyrka byggs ut Horns kyrka har en mäktig tornspira som syns vida omkring i denna vackra Östgötabygd på gränsen mot Småland. Sjön Åsunden har sin sydspets inne i samhället med sina 600 invånare, som också är känt för sin ofta låga vintertemperatur, ofta lägst i Götaland när köldknäpparna slår till. I ett strategiskt förnyelsearbete inom kyrkan har församlingshemmet sålts och istället har församlingen byggt ut kyrkan för att möta dagens behov, berättar Magnus Svensson, kyrkoherde i Kinda Pastorat. Det har fallit mycket väl ut och kyrkobesökarna har blivit fler sedan biskopen återinvigde i december 2015. Hycklinge kyrka är ute på anbud nu under hösten, berättar Magnus Svensson vidare. Också här är församlingshemmet sålt. I Hycklinge kyrka är det inte fråga om

någon utbyggnad - däremot kommer kyrkan att få en allmän uppgradering av teknik och installationer och annat. All el ska bytas ut och kyrkan kommer att bli något av en ”försökskyrka” genom att maximera installationer av modern teknik vad avser IT, styrsystem, fiberoptik och mycket annat. En ”försökskyrka” ur ett mycket positivt perspektiv, således. I Kinda Pastorats kyrkor och övriga fastigheter moderniseras med intelligenta och självlärande styrsystem i nära samarbete med leverantören ROWS. Detta styrsystem klarar av församlingar och pastoratets önskemål vad gäller bokningar, kontroller, inomhusklimat mm. Här ser ni också utvecklingsmöjligheter. Vackra Kisa kyrka är uruppförd under 1200-talet och den kommer att få nytt koppartak på den södra sidan under 2016. Här arbetas det med att finna lösningar för att på ett smart och smakfullt sätt integrera solceller i taket. Detta arbete bedrivs i samverkan med Linköpings stift och Linköpings universitet. Detta arbete är ett exempel som visar att

kyrkan verkar i och med sin tid, och att även kyrkobyggnaders exteriöra uttryck får en prägel av hållbarhet och moderna energilösningar.

Fastigheter bortskänkes Jag når Tommy Johansson, förtroendevald i Ydre Pastorat på flygplatsen på väg mot vackra Kroatien på semester. Ydre Pastorat omfattar församlingarna Norra Ydre, Sund-Svinhult och Västra Ryd med sex kyrkor (Asby, Norra Vi, Sund, Svinhult, Västra Ryd, Torpa och kyrksalen i Österbymo). Här har beslut i stor enighet fattats om att helt enkelt skänka bort fastigheter i syfte att förbättra ekonomin och fokusera på ”kärnverksamheterna”, berättar Tommy Johansson. – Det kan tyckas vara en radikal handling, säger Tommy Johansson, men det är sannerligen en realitet om vi inom kyrkan ska ta tidens utmaningar på allvar. Och självklart är vi oerhört nogsamma med att de nya ägarna ska bedriva en verksamhet som ligger i linje med de värderingar som kyrkan står för.

Solenergi blev lösningen när taket lades om Flens församling installerade förra året en solcellsanläggning på Sparreholms Församlingshem. När taket skulle läggas om bestämdes också att de skulle titta på olika solcellslösningar. Som oberoende solenergiexpert fick vi förtroendet att genomföra hela projektet – från analys till installerad solcellsanläggning. I vår förstudie såg vi bland annat att alla ventilationsgenomförningar skulle störa placeringen av solpanelerna. Lösningen blev att vissa kunde läggas igen, vilket gjorde installationen enklare samtidigt som fler solpaneler fick plats på taket.

Före

När det kom till val av solpaneler fanns det flera önskemål från församlingen, bland annat krav på god etisk tillverkning. Tillsammans hittade vi en solpanel som uppfyllde kraven och hade en bevisat hög teknisk prestanda. Anläggningen som nu sitter uppe består av 45 solpaneler och beräknas årligen producera ca 11 500 kWh. Tillsammans med församlingen ser vi nu över fastighetsbeståndet för att hitta fler lämpliga tak och näst på tur är Flens Församlingshem. Läs mer om liknande projekt på energiengagemang.se. Efter

Vill du veta mer? Kontakta vår chef för projektutveckling: 070-330 29 26 jonas.helander@energiengagemang.se 31

Luleå stift

I vackra Nederluleå kyrka har Albertus Pictors verkstad utfört valvmålningar någon gång alldeles i slutet av 1400-talet. Foto: Luleå stift

Landets nordligaste stift med säte i Luleå har sannerligen full fart på verksamheten. Den högintressanta inventering av kyrkoinventarier som ska få en ditital, modern utformning fortlöper under 2016. I stiftets kyrkor skapas också energi- och klimatlösningar för framtiden. Frågan om det med hjälp av modern teknik går att bevara bättre är alltså med ja besvarad. Av Niclas Svensson År 1314 framträder de första tecknen på kristen verksamhet i det som i dag benämns Luleå stift. Som de nordligaste församlingarna i Uppsala stift omnämns för första gången såväl Ume socken som Bygde socken Drygt ett decennium senare, år 1327 står det även uppgifter om Skellefte socken. Senare under 1300-talet tillkom Pite och Lule socken och under 1400-talet bildades Torne och Kalix socknar. Luleå stift bildades 1904 genom delning av Härnösands stift, varigenom den norra delen avskildes därifrån. I samband med Luleå stifts tillkomst och som en förutsättning för detta uppgick Kalmar stift i Växjö stift 1915 nere i södra delen av landet.

Stiftshistoriska sällskapet Sedan Luleå stift bildades år 1904 har befolkningen mer än fördubblats och uppgår idag till en dryg halv miljon invånare och kyrkan har att hantera flera olika minoritetsspråk, och stiftet bedriver verksamhet också på finska, meänkieli och samiska. Och konkurrens har sannerligen inte saknats; väckelserörelsen tog fart ordentligt under 1800-talet med Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS) och Laestadianismen med upphovsmannen Lars Levi Laestadius. Den senare är norra europas 32

största väckelserörelse genom tiderna. Luleå stiftshistoriska sällskap bildades 2006 och har förstås för avsikt att stärka intresset för och sprida kunskap om kyrkohistorien i övre Norrland. I den andan inbjuder Sällskapet regelbundet till föredrag och symposier på olika orter i stiftet och ger även ut böcker och litteratur i en egen skriftserie.

Kontraster i en ny tid Med Västerbotten och Norrbotten vidsträckta landytor blir stiftets verksamhetsområde stort – sett till det geografiska omfånget. Det skapar olika förutsättningar för kyrklig närvaro och dess invånares livsmönster i en ny tid. Gruv- och skogsnäringen står för den ekonomiska tillväxten i norr och här lever människor också nära inpå Europas sista vildmark. Vid kusten finns kontrasten där Luleå, Umeå och Skellefteå växer och bygger nya industrier och köpcentra, utvecklar moderna kommunikationer, och här fortgår utvecklingen mot den högteknologiska världen vid högskolor och universitet. Stiftet vill förstås verka in i en ny tid genom att inspirera till ett fördjupat och mångfacetterat arbete på alla områden i församlingsarbetet;, mission, gudstjänstliv barn-, konfirmand- och ungdomsar-

bete, själavård, musik, personalvård, familjearbete flykting- och invandrarfrågor, internationella frågor, kommunikation med mera.

Unika takmålningar Nederluleå kyrka invigdes av dåtida ärkebiskopen Jakob Ulfsson en sommardag i juni 1492. Denna dag är aposteln Petri dag och kyrkan är helgad åt Petrus. På 1950-talet knackades putsen bort och idag ser man stenmaterialet som består av ett fyrtiotal olika bergarter eller variationer på bergarter. Taket till kyrkan har takspån och är tjärat. På taket sitter en takryttare med klot, kors och en förgylld tupp. Kyrkans väggar är putsade och vitkalkade. I koret finns unika målningar från 1500-talets början som av allt att döma är utförda av Albertus Pictors verkstad eller skola. De är till utformning och utseende i alla fall oerhört lika de som Pictor utförde för kyrkor i mälardalen under samma period. – Under perioden 1745-1909 var målningarna överkalkade, säger stiftsantikvarie Mattias Burman. Och han berättar att väggarna rengörs och övriga inventarier konserveras i ett omfattande arbete i projektform som startade i januari 2016 och som utförs av mångkunniga konservator Misa Asp AB från Stockholm.

Runt den unika kyrkan i Nederluleå ligger kyrkstaden med drygt 400 stugor för övernattande bönder med långa avstånd till söndagsmässan. Gammelstads upptogs för tjugo år sedan, i december 1996, på UNESCO:s världsarvlista över för mänskligheten omistliga kultur- och naturmiljöer. I koret står korstolarna från senmedeltid med sina skulpterade gavlar. Triumfkrucifixet, också det från sen medeltid, belyses vid midsommar av den nedåtgående solen. Predikstolen i trä är ursprungligen snidad av Nils Fluur 1712. Skulpturerna tillkom 1745 då den även fick sin nuvarande färgsättning i rött, grönt, guld, silver och brons. Nils Fluur har även skulpterat ramarna runt minnestavlorna som finns i kyrkan.

Bättre klimat bevarar En av huvuduppgifterna för stiften inom svenska kyrkan handlar om en modernisering av uppvärmningssystemen för kyrkorna. Här ligger stora kostnadsbesparingar inom räckhåll. Ett flertal lokala exempel har visat detta. Med en uppgradering av uppvärmningssystem kan församlingarna få såväl lägre energikostnader som bättre möjligheter för att genom klimatförbättringar värna om textilier och känsliga altarskåp och predikstolar. I Luleå stift har ett projekt för bättre uppvärmningssystem bedrivits med projektstart år 2007 och avsikten har varit att kartlägga samband mellan inneklimat, uppvärmning, byggnadstyp och skadefrekvens. I exempelvis Muodoslompolo, Nordmaling och Kalvträsk kyrka har det installerats luftvärmepumpar. ”Energieffektivisering i kulturhistoriska miljöer” är projektnamnet som också finansieras med kyrkoantikvarisk ersättning utöver att Statliga Energimyndigheten bidrog med två miljoner i projektstöd - och Högskolan på Gotland med vetenskaplig kompetens. För att få bästa möjliga referensramar har alla typer av kyrkor deltagit i projektet: kustkyrkor, inlandskyrkor, här återfinns kyrkor med direktverkande el och sådana som har bytt värmesystem till exempelvis borrad bergsvärme. – I många fall inför framtiden handlar det om att övergå till moderna luftvärmepumpar, säger Mattias Burman. Genom detta skapas ett jämnt, svalare klimat på

10-12 grader i kyrkan, vilket höjs vid användning och förrättningar. Upphandlingen står förstås församlingarna för, och en del har haft samarbete med bland annat Grenholms Kylservice (i Umeå).

Inventering av kyrkoskatter När vi konstaterar att år 2016 är historia på nyårsafton, kommer en högintressant inventering av historiska inventarier i Luleå stifts kyrkor att vara fullbordad. Vi talar om alla märkvärdiga dopfuntar, om korskrank och kyrkbänkar och om fantastiska textilier. En del unika inventarier kommer också att K-märkas. Stiftet och kyrkorna har valt att i projektform arbeta tillsammans med Historiska Hus i Norr. – Alla föremål som vi bedömt har ett historiskt värde blir fotograferat och lagt i ett digitalt arkiv för eftervärlden och den historiska forskningen, säger Mattias Burman.

Unika Öjebyns kyrka återinvigs Öjebyn i Piteå är utan tvekan en av Sveriges mest intressanta kyrkomiljöer. Det

går att datera klockstapeln till 1400-talet vilket gör den till ett av norrlands äldsta byggnadsverk. Det är i alla fall helt säkert att den vackra kyrkan i Öjebyn är från mitten av 1400-talet. Kyrkan står nu klar efter återinvigningen den 27 mars 2016 efter en större invändig renovering som påbörjades hösten 2015. Historiska Hus i Norr har varit en samarbetspartner vid det relativt omfattande restaureringsarbetet. Renoveringen av Öjeby kyrka förbereddes mycket noga. Här har konservator Linda Sandström varit involverad under en längre period och har bland annat föranletts av dialog mellan Luleå stift, församlingen, Historiska hus och länsstyrelsen om arbetssätt, metoder och material som används för renoveringen. I princip innefattar renoveringsarbetena dels rengöring av alla ytor, dels retuschering och målning. Kyrkan stängdes 1 september 2015 och under renoveringsperioden har orgeln täckts in och armaturer plockats isär. Alla väggytor och tak har rengjorts och det har även gjorts lagningar av sprickor som uppkommit genom historien.

KONSERVATOR M I S A A S P AB Muralt måleri, puts och sten

Tillståndsbedömning Skadeinventering Förundersökning Programskrivning Konservering Analys Utbildning Föredrag

Sjöbjörnsvägen 1 117 67 Stockholm Tel 0708-769291 misa.asp@konservering.nu Vi har bred kompetens och e� stort kontaktnät av experter inom konservering, restaurering och analys. Kontakta mig för referenser e l l e r o m d u h a r f r å g o r . M i sa

Våra unika kyrkor ger oss historiska perspektiv! Samtalet med arkitekten och professorn Magnus Silfverhielm om våra kyrkor och dess betydelse präglas av stor variation; vördnad inför det historiska arvet och samtidigt beundran inför skönheten i utformning av exteriöra detaljer i kyrkorummens symboliska längtan för människors ”strävan efter något högre”. Av Niclas Svensson Anteckningsblocket kommer fram på bordet som alltid när Magnus Silfverhielm för ett samtal. Med skisspennan noterar han mailadresser, fakta och kommande arbetsuppgifter. Men framför allt gör han skisser över allehanda konstruktioner, tak, väggar och rumsstorlekar; särskilt om samtalet handlar om aktuella projekt och professor Silfverhielm är särskilt noga med att följa samtalspartnerns intensioner, önskemål och tankar. Det han gjort i ett av sina aktuella, unika projekt; överbyggnaden till Sveriges äldsta kyrkorum i den nyligen utgrävda historiska miljön i Varnhem bär Magnus Silfverhielms signum. (Mer om det under ”Skara Stift”) Eftersom vi känner varandra växlar emellertid samtalet mellan personligt, professionellt och gemensamma bekanta på ett närmast gnistrande och ibland till och med magiskt sätt. Vi sitter och samtalar i ett konferensrum på AIX Arkitekters växande Stockholmskontor alldeles i närheten av Norra Stationsområdet, som nu förvandlas till nya iögonfallande stadsdelen Hagastaden mellan Stockholm och Solna.

Passion och kunskap Hagastaden är också ett högaktuellt ex34

Magnus Silfverhielm, professor vid Linnéuniversitetet, berättar om sina favoritkyrkor och om sin syn på det unika kulturarvet.

empel på den ständigt närvarande frågan; bevara eller utveckla; skulle de styrande riva eller bevara den smått klassiska norra stationsbyggnaden med sin silhuett och klockstapel, känd sedan alla tusen och åter tusen spelomgångar i Monopol, som utgavs första gången i Sverige år 1937. Och med dåtidens Stockholmsgator och finansiella centrum. Snabbt blev monopolspelande en stor succé och där kam-

pen i spelet handlade om att komma över Centrum och Norrmalmstorg, ställa upp hotell där och därmed triumfera över motståndarna.. I verkliga livet ”förlorade bevarandefrågan” och Norra Station revs år 2015 för att ge plats åt den nya stadsdelen vid kommungränsen. På gott och ont, som vi konstaterar i samtalet. Annars är kanske det mest fascine-

rande med Magnus Silfverhielm förstås hans passion och pondus som föreläsare på scen, där han de dagar då allt ”stämmer”, fångar in åhörarskarornas absoluta lyssnande på ett sätt som få andra kan mäta sig med i vårt avlånga land. Det går, för att använda en sliten klyscha, att höra knappnålar falla till golvet. På samma sätt har jag svårt att inte imponeras av hans kunskaper där han som regel kan uppge arkitekt – singularis eller pluralis - bakom alla byggnader. Jag upprepar ALLA byggnader - inte bara i Sverige utan även i andra länder, vilket många gånger fått mig att dra efter andan och i bokstavlig mening häpna. – Det där med ALLA byggnader är förstås inte riktigt sant, säger Magnus Silfverhielm med sin omisskännliga stockholmska, kryddad med lyriska uttryck och med vokabulären hämtad från ett långt yrkesliv som arkitekt.

Postmodernism och genombrott Genombrottet som arkitekt kom med världsutställningen i Sevilla år 1992, där den svenska paviljongen kom att utformas av Magnus Silfverhielm tillsammans med Stefan Alenius och Jonas Åhlund och som måhända kommit att bli det kanske tydligaste svenska exemplet på postmodernism. En rörelse som ville visa upp en associationsrik och fantasifylld arkitektur med lokal och historisk förankring - i opposition mot modernismens med tiden allt mer anonyma och (brutala) generella strukturer. Paviljongen flyttades hem till Sverige redan hösten 1992, för att hysa Grythyttans gastronomiska akademi och som idag bär det stolta namnet Måltidens Hus. Och i kretsen kring dem som utformade det svenska bidraget i ”Expo 92” återfanns också storheter som Hasse Alfredson och Carl-Jan Granqvist, den senare har kommit att bli en av Magnus allra bästa vänner. Och Grythyttan och Hällefors kommun utgör också ett personligt ”nav” dit han ofta återvänder och deltar i bygdens utveckling.

Orrefors ett personligt ”nav” Liksom småländska Orrefors i glasriket,

varifrån Magnus Silfverhielms livspartner Maria föddes och växte upp som dotter till glaskonstnären Sven Palmqvist (1906-1984), berömd bland mycket annat för sina fugaskålar i centrifugerat glas. Hit återvänder Magnus och Maria (som är textilkonstnär och rektor vid Linköpings Universitet) ofta och gärna på väg till sommarstället i sagolikt vackra Glömminge på Öland. Som regel är förstås barnen Karl och Christina också och deras familjer. Och nu också med barnbarnet och dottersonen med de imponerande förnamnen Mio Zlatan Ehrenfrid. Det är ingen överdrift att påstå att Orrefors, för att travestera vår nationalsång, under 1900-talet var en av de svenska succéer som lät ”ärat ditt namn flyga över jorden”. Och med glasblåsarfamiljen Bergkvist och konstnärerna Simon Gate och Edward Hald lyftes glaskonsten till en nivå som ingen i världen hade skådat tidigare. I samtalet gör vi emellertid kort historiebokslut och konstaterar gemensamt att när nedsläckningen av glasugnarna var ett faktum år 2013, också måste betraktas som en av vår tids industriella tragedier. Magnus Silfverhielm var emellertid en av dem som engagerade sig hårdast för att den unika glassamlingen vid Orrefors blev kvar i Sverige. – Men Magnus, säger jag abrupt, vi måste ju prata om ämnet för intervjun våra fantastiska kyrkor. – Ja, självklart svarar Magnus Silfverhielm och har inga större problem att ”växla spår”.

Vad betyder våra kyrkor och kulturbyggnader för dig? – Alla byggnader som är gjorda är vittnesbörd på människors verksamhet i såväl stad som land. Det bildar tecken och avtryck på vad människor gjort. ”Den byggda bilden av oss själva” är en mening jag tycker om. En annan mening kunde vara: Utan förståelse av det som varit, det vill säga historien, är det svårt att ta steg in i framtiden. Den klangbotten som historien anmäler måste vara utgångspunkten för det som ska skapas vidare. Så tyckte inte de tidiga modernisterna, som var mätta av historisk grammatik och belast-

ning och därför kastade bort det. Revolution. – Så här i efterhand förstår man ändå det funktionalistiska genombrottet, då pionjärerna fortfarande var fostrade i klassisk mening och proportionering vilket icke minst E.G. Asplund visade i sina hus.

Har du någon favoritkyrka? – Det måste bli Engelbrektskyrkan i Stockholm av Lars Israel Wahlman, min barndomskyrka, där jag växte upp i närheten, Lärkstaden på Östermalm. En säregen byggnad som är en bergspredikan. Ett formspråk i helhet och detalj som vilar på kyrkans program, men som tar spjärn mot ny tid genom fenomenal materiell bearbetning av sten, murtegel, trä, puts och stål. Jugend lämnar klassicismen och tar naturen till sig som formideal i alla delar. Vilka hantverkliga triumfer man finner i alla delar av kyrkans inre och yttre rum. Mäktigt. I ungdomen jobbade jag som kyrkvakt i huset, och såg genom egen vistelse allt som fanns i rummet. Mäktigt. – Senare sjöng jag i kyrkokören som körde Johann Sebastian Bachs Matteuspassion på långfredagen. Även det mäktigt. Engelbrektskyrkan har en musikalisk styrka som är påfallande. Stort rum, höjd, efterklang och plats för 1300 människor. – En annan kyrka i samma församling är Hjorthagens kyrka av Carl Bergsten, arkitekten bakom Liljevalchs Konsthall. Hjorthagens kyrka är en byggnad gjord för den klassiska arbetarstadsdelen Hjorthagen, där man jobbade på gasverket, var på sjön, lastade båtar eller jobbade i stan. En rak enkel basilika som har ett stort vackert ljust gudstjänstrum utan krusiduller. Direkt tilltal och visuell enkelhet. Vitt. Vad är viktigt att tänka på vid en restaurering och modernisering av en kyrka? – Vår tids kyrkohandbok meddelar annat bruk av kyrkorummet än vad det tidigare var gjort för. Liturgin i vår tid är viktig och måste ges fysiskt rumsliga möjligheter för möblering så att vettiga möten blir till för sammankomster och ceremonier. Men självklart ska gamla årsringar finnas kvar i rummet, så att man kan se vad som skedde tidigare. 35

Fönstren i Sofia Albertina skyddas mot tidens tand – Gamla stilen behålls med ny konstruktion I samband med den aktuella totalrenoveringen av Sofia Albertina kyrka i Landskrona, konserveras de gamla blyglasen. Ferm & Persson AB svarar för restaurering, komplettering och konstruktionsdetaljer. AV KJELL-ARNE LARSSON Blyglasen kompletteras dessutom med skyddande kulturglas/energiglas på utsidan. Hela fönstren får bättre infästning som är skonsam mot omgivande natursten och underlättar framtida underhållsarbeten. Ferm & Persson arbetar i detta projekt med rena material och med modern ingenjörskonst för att skapa en konstruktion som förbättrar utförandet, men också ger bra möjligheter för framtida underhåll. Sofia Albertina kyrka byggdes på 1700-talet och namngavs efter Gustav III:s syster. Kyrkobyggnaden är pampig med sina två torn och utgör ett mycket betydande inslag i stadsbilden. För närvarande genomgår kyrkan en total renovering som inleddes i september 2015. I detta arbete ingår åtgärder på fönstren. Det finns sammanlagt 132 ramar i 25 fönster och där de sju största är 2.4 meter breda och 5.7 meter höga. Alla fönster i kyrkorummet har blyglas och cirka häften av dem är också målade. Målningarna har tillkommit under olika perioder och ofta utgjorts av gåvor till kyrkan.

Kondens Under årens lopp har olika typer av skador drabbat fönstren. På grund av temperaturskillnaden mellan inom- och utomhusluften samt svängningar i inneklimat i samband med förrättningar, uppstår kondens som har påverkat både fönster, fönsterkarmar och infästningar. Gammalt gjutjärn är sprött och har spruckit och korroderat. Infästningar med öglor och 36

Alla fönster i kyrkorummet har blyglas och cirka häften av dem är också målade.

krokar i murverket har också påverkats och i sin tur skadat stenen på många ställen. I blyfönstren har blyet vittrat. Samtliga fönster har lyfts ned och blyfönstren har tagits omhand av Malmö Glassliperi & Blyfönsterfabrik AB. Där utförs rengöring, restaurering och konservering. Ferm & Persson AB svarar för planering och projektering av fönsterarbetena, i samarbete med Svenska Kyrkan i både Landskrona, Malmö och Uppsala, samt med Länsstyrelsen. Företaget svarar också för tillverkning och montage. Samtliga fönster kommer att förses

med ett yttre skyddsglas, som består av valsat glas utåt, laminerat med ett energiglas inåt. Energiglaset reflekterar en del IR-strålning, vilket gör att värme stannar i kyrkan. Däremot används inte isolerglas, eftersom man vill behålla utseende och inneklimat. Den valsade glasytan exteriört upplevs inte på samma sätt som ett helt plant floatglas, som skulle ge ett ”alltför nytt” utseende.

Ventilering Mellan skyddsglaset och det gamla blyglaset kommer det att finnas en cirka 10 cen-

timeter bred spalt. Även fortsättningsvis kommer fuktig luft att kondensera. Spalten ventileras emellertid så att kondensen kan avdunsta. Den kondens som inte avdunstar samlas via kanaler till koppartråg och leds till utsidan, på samma sätt som tidigare. – Den sten som har skadats repareras också för att återställa bland annat fönstersmygarna, berättar Erik Stening, som är projektansvarig samt ansvarig för marknad och produktutveckling hos Ferm & Persson AB. Vi svarar sedan för en helt ny infästning av både skyddsglasen och blyglasen. Det kommer att bli en bärstruktur av plattstål runt hela fönstret. Bärstrukturen blir fäst runt om, med kemisk infästning för att inte riskera att spräcka stenen. De största bärstrukturerna blir lika stora som de största fönstren, det vill säga 2.4 x 5.7 meter och skall lyftas på plats i ett stycke. Skyddsglasen kommer att innefattas i ytterbågar av gjutjärn som fästs i bärstrukturen. Blyglasen kommer att sitta i innerbågar som skruvas i bärstrukturerna. Innerbågarna är luftade och de är lätta att demontera vid framtida underhållsarbeten. Tätning mellan fönsterkonstruktion och mur kommer att göras med bruk, linoljekitt och linull för att hindra drag genom väggen. Eftersom skyddsglasen är laminerade håller de ihop även om de utsättas för åverkan som spräcker glasen. Vid eventuell skada kan den aktuella bågen demonteras och ersättas med en tillfällig lösning, medan båge med glas skickas för reparation. Även vid framtida underhållsarbeten blir det naturligtvis möjligt att demontera bågen. – Bärstrukturen tillverkas i galvaniserat stål, medan de yttre ramarna till fönstren tillverkas av gjutjärn med de gamla som förlaga, fortsätter Erik Stening. Järnet kommer att behandlas med C4 korrossionsskydd. – Den fönsterlösning som vi tillsammans med Svenska Kyrkan, restaureringsarkitekt och stålkonstruktör kommit fram till, innebär en seger för antikvarien som kämpat hårt för att kyrkan skall återfå sitt ursprungliga utseende och material. De ovärderliga blyglasen får en skyddad miljö och kommer att hålla i många år, avslutar Erik Stening.

VARSAM PROJEKTERING ANPASSAD GESTALTNING ANSVARSFULL BYGGLEDNING Vi är mycket stolta över det hedersamma uppdraget som generalkonsult för renoveringen av Sofia Albertina kyrka. Hos Sweco finns den samlade kompetensen för att bevara och utveckla vårt kyrkliga kulturarv. Läs mer på www.sweco.se/arkitektur

Laserskanning En given fördel med lösningen är att den kyrkobesökare eller förbipasserande som inte är detaljinsatt i renoveringen av fönstren antagligen inte kommer att lägga märke till någonting alls. De valsade yttre glasen ger ett historiskt och gediget intryck som skulle saknas med vanliga floatglas. Inför projekteringen av fönsterarbetena laserskannades samtliga fönster. Det visade sig att flertalet mått var förvånansvärt konsekventa och av de 132 ramarna fanns det endast ett tjugotal varianter. Att även fönstersmygarna hade konsekventa mått och bra precision visar att kyrkan inte har utsatts för sättningar i märkbar grad. Ferm & Persson AB svarar för konstruktionsritningar och relationshandlingar. Företaget har även tidigare arbetat med fönsterprojekt i kulturskyddade byggnader. Ferm & Persson AB har både egen glasverkstad och smidesverkstad. Vid behov finns kapacitet att även utföra restaureringar av blyglas. 37

Foto: Svenska Kyrkan Karlskrona.

Lunds stift Klimat- och fuktkontroll och kyrkan mitt bland människorna är utvecklingssteg som tas i Lunds stora stift med 515 kyrkor. I Landskrona totalrenoveras mäktiga Sofia Albertina kyrka och i Karlskrona sker en förnyelse och modernisering av verksamheten, vilket märks tydligast i Fredrikskyrkan. Av Niclas Svensson Lunds stift har antagit visionen med rubriken: ”Bottna i nåden, skapa i världen”, vilket bär innebörden att vi lever av det vi får, mer än av det vi gör. ”Det är nåd. Att bottna är att mitt bland vågorna känna fast grund under fötterna”. Om dessa nyckelmeningar i visionen står att läsa på Lunds stifts hemsida, och någonstans här, mitt bland de 169 församlingarna som geografiskt omfattar Skåne och Blekinge, pågår ett förnyelsearbete som innebär att kyrkan ska ta större plats i vardagslivet, samtidigt som verksamheten fokuserar på gudstjänstlivet och budskap men också förstärker arbetet kring klimatfrågor och solidaritet. – Vi befinner oss definitivt i en slags brytningstid, säger Heikki Ranta, stiftsantikvarie i Lund. Det handlar om att se över ett omfattande fastighetsinnehav och fokusera på ”kärnverksamheten”, det vill säga gudstjänstlivet, undervisning, diakoni och mission. Kyrkobyggnaden och kyrkorummet är i allra högsta grad en resurs för dessa fyra verksamhetsområden och behöver inte upplevas som konkurrens.

Orgelinventering Den intressanta inventering av församlingarnas orglar som stiftet genomför pågår i oförminskad takt, berättar Heikki Ranta. En kyrkorgel kan nämligen få problem med klimatet i kyrkorna, och även skadeinsekter kan medföra bekymmer. Samtliga orglar i stiftet, runt 800 stycken, kommer att kartläggas under några intensiva år, vilket innebär ungefär ett hundratal orglar årligen. Heikki Ranta nämner bland pågående särskilt intres38

Ett av svenska barockens mästerverk, Fredrikskyrkan i Karlskrona blir multifunktionell och kanske en förebild inom kyrkans moderniseringsarbete.

santa aktiviteter Sofia Albertina-kyrkan i Landskrona och Fredrikskyrkan i Karlskrona, samt även det historiskt högintressanta projektet med ”Timmermanskonst i Lunds stift”, där forskarna bland annat hittat runinskrifter på takstolsbjälkar i koret för vackra, medeltida kyrkan i Färlöv, en tidig kyrkomiljö utmed vägen från Göingeskogarna ned till söderslätten i Skåne.

Sofia Albertina renoveras När verksamheten under 1730-talet nådde sin inför uppförandet av kungliga slottet i Stockholm (invigt först år 1754) arbetade den legendariske arkitekten Carl Hårleman (1700-1753) mot slutet av sitt liv bland annat med mäktiga Sofia Albertina kyrka i Landskrona. Statsfinanserna i frihetstidens Sverige var emellertid ansträngda, och alla byggnationer drog ut på tiden. Så först i december år 1788 var det dags för invigning av Sofia Albertina kyrka vars namn kommer från Gustav III:s syster. Och först ett stycke in på nästa

århundrade, närmare bestämt år 1816, var kyrkan komplett genom att tornen byggdes färdiga. Sofia Albertina är emellertid en tämligen bastant ”dam” och kyrkans längd är hela 53 meter, med 14 meters bredd och en höjd på 17 meter. Tornens höjd inklusive spirorna är 37 meter och bredden på tvärskeppet är imponerande 32 meter! Kyrkan håller stängt under pågående renovering som är i mångmiljonklassen. – Vi kommer att göra en ganska omfattande restaurering och renovering, säger Peter Grims, fastighetschef i Landskrona församling. Det innebär invändigt restaurering av takmålningar, predikstol och fönster, tillgänglighetsanpassning. Vidare sätter vi in nytt el-, ljus- och ljudsystem, tillsätter ett nytt vaktmästarkontor inklusive pentry och toaletter. Till det yttre hör gedigna stenkonserveringsarbeten på fasaden, förbättrat brandskydd och renovering av kyrkofönster. Den omfattande renoveringen av So-

Goda samarbeten med alla – inte minst med kloka förtroendevalda. fia Albertina genomförs i samarbete församlingen i samarbete med Sweco som jobbar med åtskilliga större renoveringsprojekt runt om i Sverige. – När det gäller utförande av de praktiska renoveringsarbetena har vi upphandlat Bröderna Bergström från Halmstad som har stor erfarenhet av liknande projekt, berättar Peter Grims.

Multifunktionellt i Karlskrona Fredrikkyrkan från 1700-talets mitt har sin ståtliga plats på Stortorget i Karlskrona, och kyrkan har kommit att bli något av en symbol för modernisering och förnyelse i södra kyrkosverige. Fredrikskyrkan, som fått sitt namn efter Fredrik I av Hessen (regent 1721-51) och började byggas i september 1720. Kalkstenen till bygget kom från Öland och skeppades till Karlskrona och teglet hämtades från bruket på Verkö. Det skulle dröja till 1744 innan kyrkan kunde invigas. Kyrktornen som från början var tänkt att få spiror, blev inte klara förrän drygt ett decennium senare. Fredrikskyrkan är en tidstypisk barockkyrka och ritad av självaste Nicodemus Tessin d.y. med bland annat Stockholms slott och Kalmar domkyrka på meritlistan. Ihopkopplad med Trefaldighetskyrkan i Karlskrona brukar således Fredrikskyrkan räknas till den klassiska, romerskinspirerade barockens främsta landmärken i Sverige. En yttre restaurering gjordes 1997–1998 men nu vidtas en mer genomgripande ombyggnad som en del av en strategisk satsning på att skapa multifunktionella kyrkor.

ska erbjudas medlemsservice. Allt under ett tak. Utvändigt renoveras sockeln och entrén. – Fredrikskyrkan har tveklöst ett starkt renommé i karlskronabornas hjärtan och ett högt kulturhistoriskt värde, säger Per Gustafsson kanslichef i Karlskrona och ansvarig för ombyggnadsarbetet Det medför att många måste säga sitt och tycka till nu när kyrkan nu omvandlas till ett stort, flexibelt rum när vi fokuserar på målet att ”kyrkan ska vara mitt bland människorna” och bli multifunktionell. Det finns också redan två multifunktionella kyrkor i pastoratet, Kungsmarkskyrkan och Möllebackskyrkan.

Samarbetsklimat – Vi har också ett mycket gott samarbete mellan alla parter, och inte minst

kloka förtroendevalda som sätter ramarna för moderniseringsarbetet, fortsätter Per Gustafsson. Mitt i rummet ska finnas en dopfunt som ska manifestera dopets betydelse. Och jag vill gärna understryka att moderniseringsarbetet i Fredrikskyrkan också ska kopplas samman med sin något mindre granne, Trefaldighetskyrkan, som således får en ökad betydelse i meningen traditionellt gudstjänstliv. För att få omgestaltningen sammanhållen och genuin har Karlskrona församling valt att tillfråga några arkitekter, berättar Per Gustafsson. Och det är den danske arkitekten Ole Drachmann som fått uppdraget (se intervju) och den smått legendariske arkitekten och möbelsnickaren Åke Axelsson, Gärsnäs, kommer att ta fram förslag till nya stolar.

25 års erfarenhet inom restaurering och nygestaltning av kyrkor

Barnens altare Här sker ett omfattande moderniseringsarbete och Fredrikskyrkan är därför stängd sedan december 2015. I det öppna kyrkorummet ska det pågå livaktiga verksamheter av alla de slag; körövningar, tillfälliga utställningar, barn-Fredriks och ungdomsKyrka, Kalrskrona aktiviteter, andakter. Här ska gå att ha flyttbara, mobila avskärmningar och här ska återfinnas ”barnens altare” och här

Fredrikskyrkan Karlskrona

drachmann-arkitekter.se

Bjerregårdsvej 11 DK-2500 Valby Danmark

Östra Vallgatan 14 223 61 Lund Sverige

Fredrikskyrkan i Karlskrona

– en del av världsarvet!

Vi tackar Lunds Stift för förtroendet som generalentreprenörer att renovera Fredrikskyrkan i Karlskrona

www.assemblin.com

www.bravida.se

www.ankdammen.eu

www.wsp-pb.com

Liter för Liter Ett samarbete mellan Airwatergreen och Svenska kyrkans internationella arbete

Varje dag dör över 1,000 barn på vår jord på grund av avsaknaden av rent dricksvatten. Airwatergreen bildades 2009 med visionen om att bota dricksvattenbristen i tredje världen. Tanken var att kunna ställa ut aggregat i avlägsna byar och flyktingläger, och med hjälp av solenergi och företagets egen teknik utvinna rent dricksvatten direkt från luften. På vägen mot att lösa ett livsviktigt världsproblem har tekniken framgångsrikt använts för avfuktning i bland annat kyrkor, där det tidigare varit svårt att hitta

www.airwatergreen.com

energieffektiva lösningar. För varje liter vatten som våra avfuktare avlägsnar ur kyrkor under 2016 garanterar vi att täcka kostnaden för minst lika mycket rent vatten till flyktinglägret Za’atari i Jordanien. I och med detta samarbete kommer vi avlägsna vatten där det gör skada och tillföra vatten där det behövs som mest. Läs mer om våra smarta avfuktare på airwatergreen.com eller ring Carl-Henrik på 018-800 44 00 för mer information.

Foto: Västergötlands Museum.

Skara stift

Moderniteter som klimatkontroll i kyrkorna via sms-tjänst, utbildning i renoveringsarbeten och tidiga kristna gravar i unika Varnhem är aktualiteter i Skara stift. Av Niclas Svensson Så fort ortsnamnet Varnhem nämns, tänker en hel del av oss på den svenska historien, på Jan Guillious böcker om Arn och kanske på riksgrundaren Birger Jarl, som har sin gravplats här. Men som för så många historiska platser, skrivs historien ständigt om när nya fakta dyker upp genom modern forskning och nya fynd. Så också med Varnhem, Det vi kan vara ganska säkra på är att det ursprungliga katolska cisterciensklostret grundades år 1148 av munkar från Alvastra. Men historien kan ha börjat tidigare än så, berättar Inga Kajsa Christensson, stiftsantikvarie. – Miljön kring Varnhem är fantastiskt fin, säger Inga Kajsa Christensson. Här har man funnit kristna gravar som kan dateras som så tidigt som i slutet av 800-talet. Det innebär att det sannolikt har funnits ett tidigt kristet centrum här, utanför det mer kända Birka i Mälaren och Ansgars, ”Nordens apostel”, mission där under första halvan av 800-talet. Historien om Sveriges kristnande kan därmed komma att behöva skrivas om.

Kristnandet kom till Västergötland redan på 900-talet. Här den högintressanta utgrävningen vid Varnhem.

Vi vet sedan tidigare att det katolska cisterciensklostret fick stöd av erikska ätten vars prominenta personer också därmed fick sina vilorum där. Efter Gustav Vasas tillträde och reformationen på 1520-talet konfiskerades klostret innan det slutligen brändes ned av danska trupper år 1566 under det nordiska sjuårskriget.

Utbildning i renovering Förutom den spännande historieomskrivningen i Varnhem händer förstås mycket annat inom stiftet i Skara. Inga Kajsa Christensson berättar om en tämligen omfattande utbildning av den egna personalen i stiftet och nyligen genomfördes en kurs i att bygga om stenmurar och ytterligare en kurs om fönsterrenoveringar. – Det är förstås en klok strategi för oss att ha kompetent personal när det gäller renoveringsarbeten av detta slag, säger

Inga Kajsa Christensson. Det kan spara både ekonomiska och tidsmässiga resurser.

Kristnandet i Västergötland Maria Vretemark är projektledare vid Västergötlands museum och sedan 2005 bedrivs ett arkeologiskt forskningsprojekt kallat ”Varnhem innan munkarna kom”. Här har en tidig gårdskyrka med omgivande begravningsplats grävts ut och resultaten ger en helt ny bild av Västergötlands kristnande. Dateringarna av gravarna är sensationellt tidiga. – Det är förstås högintressant att vi faktiskt har funnit kristna gravar från vikingatiden som visar att ett religionsskifte definitivt inträffat här redan under 900-talet, säger Maria Vretemark. Vi har kunnat konstatera att gravskicket definitivt är kristet och kan kopplas till en tidig gårdskyrka. Här har vi bland mycket annat

Magnussons

Orgelbyggeri AB

Veddige • Tel 0340-342 04, 070-538 14 90 42

också funnit mynt från de brittiska öarna och även ett unikt ”resealtare”, sannolikt använt för mission och aktivt kristnande av de på den tiden hedniska västgötarna. Kontakterna från västgötabygden mot Danmark och England var således sannolikt större och tätare än vi tidigare trott. Danmark var vid denna tid en stormakt i västeuropa och kristnandet kom förstås denna väg till danskarna och Västergötland från brittiska öarna och England, som i själva verket varit kristnade sedan romarriket antog kristendom som statsreligion redan på 300-talet (och därmed gjorde kristendom till en världsreligion).

Nytt besöksmål Den gamla kyrkogrund som grävts fram i projektet måste täckas över. Det blir genom ett fantastiskt arkeologiskt tak – som arkitekten Magnus Silfverhielm vid AIX har utformat. Här ska berättelsen om bygden gestaltas på bästa tänkbara sätt. Målet är förstås att utveckla hela Varnhem som besöksmål – den unika kulturbygden får därmed ytterligare ett historiskt rum för den riktigt tidiga kristna historien i Sverige. – Det är förstås mycket angenämt att få utforma inramningen till en av vår historias mest spännande platser, säger Magnus Silfverhielm. För mig är det fascinerande att handelsförbindelserna i tidig vikingatid var så omfattande i denna del av Europa. Det fanns kunnigt folk i trakterna kring Billingen och hantverkskunnandet var vida känt.

Medeltida taklag Robin Gullbrandsson har inventerat äldre takstolar inom stiftet och redogjort för det gedigna arbetet genom att också skriva boken ”Medeltida taklag i Skara stifts kyrkor”. Boken och projektet har fått spridning också till andra delar av Sverige. Tillsammans med Traditionsbärarna har bedrivits ett arbete kring äldre takstolar i kyrkorna i stiftet.

Här har hittats spår av gamla verktyg i takstolar och utifrån dessa spår kan de sedan åldersbestämma hantverket, tekniken och verktyget. Parallellt bedrivs ett takrenoveringsprojekt i Skokloster nära Sigtuna som har ”släktskap” med Skaraprojektet, i båda fallen genomförs projektet av Traditionsbärarna.

Efterföljansvärd bokinventering Inga Kajsa Christensson berättar om ett högintressant projekt om bokinventering i Skara Stift. Det är Fanny Stenback hos Scriptum som genomfört projektet som omfattar stiftets alla församlingar och deras innehav av böcker och skrifter. En samlad bild av ”litteraturskatten” i Skara har också lett till intresse från andra stift. Så småningom kan vi kanske få en gedigen förteckning över Svenska kyrkans litteratur och boksamlingar. Inga Kajsa Christensson understryker att det är med böcker som med gamla textilier och inventarier – självklart måste de vårdas med en varsam hand. Syftet med Skara stifts bokinventeringar är såväl förstås för att gallra och ”rensa” som den givna brandsäkerheten.

Takrenovering i Önum Ett celebert historiskt besök mellan Vara och Önum inträffade i juli år 1894 när självaste ingenjör Salomon August Andrée landade här under experimentflygning med styrlinor, tre år före det katastrofala försöket att nå Nordpolen med luftballong från Spetsbergen. Efter landningen döptes bland annat ett café till ”Nordpolen” i Vara vilket finns kvar än idag. Den nyklassicistiska salkyrkan i Önum hade vid Andrées landning funnits på plats sedan år 1864 med långhus som i öster har ett fullbrett kor med tresidig absid och i väster ett torn. Kyrkan var då gemensam för Varas och Önums församlingar och gick då under namnet Varnums kyrka. Emellertid återtogs namnet Önum på 1920-talet då kyrkan i Vara stod färdig.

Sven-Åke Högsell är fastighets- och kyrkogårdschef i Vara pastorat. Han berättar med stort kunnande om historien kring Vara, Önum och hela bygden runtikring. Historik, bygdekultur och tillvägagångssätt över tid kan han på sina fem fingrar. Nu pågår en större renovering av tak och tornspira, berättar Sven-Åke Högsell. Ett av bekymren vid alla renoveringar av tak och känsliga tornspiror är att det är svårt att förutse omfattningen, säger SvenÅke. I fallet med Önum visade sig problemen med undertaket först när ”vi öppnade upp” tillsammans med mångåriga samarbetspartnern Gert Johanssons Plåtslageri. Tornspiran hade också relativt stora problem, och all plåt och en del av konstruktionsvirket har helt enkelt bytts ut. – Ett dilemma på västgötaslätten är förstås att vindarna kommer från alla håll, säger Sven-Åke Högsell. Det krävs konstruktionslösningar som mäktar med detta. En tidigare renovering i Önum på 1940-talet hade medfört inkommande fukt vilket senare då lett till skador. Nu har vi genomfört en gedigen konstruktion som tar upp vindkrafterna och som håller i minst 75-100 år.

Energibesparingar via SMS-tjänster Sven-Åke Högsell berättar om ett högintressant projekt som går ut på att kyrkorna inte behöver ha de höga temperaturer som man tidigare trott i syfte att bevara inventarier och textilier. Han påpekar att de flesta landsortskyrkor sällan används mer än ett par procent av årets timmar. Det är också så att fukt med stor sannolikhet är en värre ”bov” vad avser bevarandefrågorna än låga temperaturer. Genom att införa en snillrik sms-tjänst hålls därför järnkoll på kyrkornas temperatur och fuktnivåer. Dessa kan förstås då justeras av den lokala kyrkvaktmästaren och naturligtvis kan också värmen sättas på när kyrkan ska användas. Sven-Åke Högsell konstaterar att detta medfört stora besparingar i församlingarna.

TRADITIONSBÄRARNA.se 43

Stockholms stift

Finska kyrkan med sitt unika läge på Slottsbacken invid Stockholms slott.

Foto: Niclas Svensson

Huvudstadens stift betyder förstås kyrkomiljöer i den urbana miljön, vibrationsrisker för kyrkor när tunnelbanenätet breder ut sig och det moderna samhällsbygget växer fram. Men också utmaningar som att nå fram med budskap och aktiviteter via Internet och den högaktuella klimatfrågan; detta skapar kreativa processer inom kyrkans arbete med fastigheter och verksamheter för nutidsmänniskan. Av Niclas Svensson En central del av Stockholms silhuett eller med ett mer modernt ord ”skyline” är tvivelsutan dess många kyrkor med sina karaktäristiska tornspiror. Sitter vi på Skinnarviksberget på söder så kan vi alla peka ut dem; där ligger Hedvig Eleonora och där är Engelbrektskyrkan. Kyrkorna syns och tar plats, och ska så göra - då som nu. Men när skyskrapor är på ”modet” efter Turning Torso i Malmö, så blir förstås med tiden de en gång så mäktiga kyrkspirorna mindre. Att kyrkorna ska ”ta plats” och dess historiska betydelse ska tydliggöras utgör till och med ett aktuellt projekt i Stockholms stift. Det är ett av många samtalsämnen när jag på stiftets kontor träffar Åke Höppner, stiftsingenjör och Rickard Isaksson, stiftsantikvarie och för ett trevligt och energiladdat samtal kring aktuella utvecklings44

projekt och kyrkans förutsättningar i den snabbt föränderliga urbana miljön.

Identifiera kärnvärden – Projektet ”Ta plats, äga rum och nå ut” syftar förstås till att säkerställa och utveckla kyrkornas plats i den föränderliga storstadsmiljön, säger Rickard Isaksson. Vi måste bli bättre på att berätta om våra kyrkors historiska betydelse i samhällsbygget genom tiderna, det ger status och ”rätt” att ta plats och äga den yttre rumsmiljön. Men vi måste också använda moderna medier för att nå ut – med budskap, aktiviteter och historier kring kyrkorna. – Varje kyrka har sin berättelse och sin historia, fortsätter Rickard Isaksson. Det handlar om att identifiera kärnvärden på varje plats. Här är kyrkan en viktig kunskapsförmedlare. För att stå sig i kon-

kurrensen om människornas tid måste moderna metoder användas. Vi behöver veta hur många besökare som kyrkorna har. Varför inte installera besöksräknare framöver.

Hög puls och konkurrens – Det händer ”något” hela tiden i Stockholm, säger Åke Höppner. Det skiljer oss i viss utsträckning från andra stift. På gott och ont. Men om vi ska ”hänga med” måste vi förstås också vara proaktiva. Vi är självklart med i Stockholms stads målmedvetna arbete för att år 2030 bli ”världens smartaste stad”. Det gäller såväl de centrala hållbarhetsfrågorna men också satsningar på exempelvis fiberteknik och smart nätkommunikation. Åke Höppner berättar om de högintressanta centrala aktivitetsområdena; om

stiftets eget ”klimatsäkringsprojekt” till stadens Citybaneprojekt och arbetet med nya T-banelinjer. Och som föranlett stiftet att ta fram en handbok om vibrationer. – Det är fler än tio kyrkor i och runt Storstockholm som behöver ha information om riskerna med vibrationer från tunnelbana och modern spårvägstrafik, säger Åke Höppner. Men framför allt förstås när sprängningsarbeten för nya linjer görs i underjorden nära kyrkofastigheter. – Här kan naturligtvis stiftet spela en viktig roll som stödjande part genom att visa på erfarenheter som andra (församlingar) gjort, fortsätter Åke Höppner. Gustav Vasa-kyrkan vid Odenplan är ett aktuellt exempel, där citybanelinjen drogs förbi för en tid sedan. – En fråga är givetvis hur inventarier hanteras vid sådana tillfällen. Att låta frakta bort föremål för att skydda dem är förstås ett alternativ – men tämligen kostsamt. Men det finns förstås moderna metoder som kan skydda dem på plats under pågående arbeten, säger Åke Höppner.

Finska kyrkan på slottsbacken renoveras Jag är i god tid för ett intressant intervjumöte med Pekka Turunen, tidigare kyrkoherde och som representerar finska församlingen i Stockholm, och där Finska kyrkan har en förnämlig plats på självaste slottsbacken intill kungliga slottet. Det är ohyggligt mycket turister i Gamla stan, och min promenad längs Västerlånggatan tar åtskillig tid. Väl på plats och precis i tid, leder Pekka Turunen mig in i det

ECS-Teknik AB www.ecs-teknik.se

fantastiska kyrkorum som nu står inför sin renovering. Och finska kyrkan på slottsbacken har en intressant plats i historien. Formellt bär den namnet Fredriks kyrka då den invigdes år 1725 under Fredrik I av Hessens regenttid, och i själva verket var kyrkan till sitt ursprung en byggnad för utövande av bland annat en tidig variant av tennis och därav också det ursprungliga namnet Lilla Bollhuset. Under åren 1662 och 1686 användes den bevisligen ofta som teater av gästande teatersällskap i Stockholm. Den finska församlingen i Stockholm börjar sin historia i samband med reformationen åren kring 1530 under Gustaf Vasas regenttid, berättar Pekka Turunen med sin gedigna historiekunskap. En av den lutherska reformationens grundpelare var nämligen att det blev tillåtet att hålla gudstjänster på de inhemska språken. Och det finska språket var förstås ett av språken i den framväxande svenska nationalstaten under vasatiden. Men församlingen hade ingen egen kyrka, utan flyttade runt och höll till bland annat i Riddarholmskyrkan och Tyska kyrkan. Men år 1725 inköptes således Lilla Bollhuset på slottsbacken, och kyrkorummet som vi står i inreddes smakfullt av arkitekten Göran Adelcrantz.

”Rör inte finska kyrkan!” Den på slottsbacken tämligen anspråkslösa utformningen av Finska Kyrkan, ledde emellertid till krav på rivning först av Gustaf III, därefter av efterträdaren och sonen Gustaf IV Adolf, och slutligen av Axel von Fersen. Alla tre välbekanta i

den svenska historien, där som bekant Gustaf III blev mördad på maskeradbalen 1792, Gustaf IV Adolf avsatt genom katastrofen i kriget med Ryssland 1808-1809, och Axel von Fersen, riksmarskalk och gustavian, blev år 1810 ihjältrampad (det fersenska mordet) av en ilsken folkmassa utanför Riddarhusets port. – Rör inte finska kyrkan, blev därför också Pekka Turunens något skämtsamma råd till Drottning Silvia, när han under en kungamiddag fick möjlighet att samtala med drottningen om den intressanta historien kring kyrkan på slottsbacken.

Poetiskt uttryck I början av augusti börjar renoveringen invändigt av Finska Kyrkan, vilket medför att gudstjänster och andra kyrkliga aktiviteter kommer att för en tid hållas i Tyska kyrkan i Gamla stan. Det som ska göras invändigt i kyrkan är tillgänglighetsanpassning, invändig restaurering av väggar och tak. Vidare ska nytt energisystem och ny ventilation installeras. En bänkrad ska tas bort, berättar Pekka Turunen, för att bereda plats för bland annat fler familjeaktiviteter med barn. ECS-teknik AB leder projektet och med stor erfarenhet av liknande arbeten. Renoveringen av kyrkan räknas pågå till sommaren 2017. Restaureringen av den unika Finska kyrkan på slottsbacken styrs - som bekant - av Kulturmiljölagen (1988:950). Och som det närmast poetiskt uttrycks: ”Byggnadsvård är att underhålla utvalda byggnadsverk så att de för framtiden bär sanningsenligt vittnesbörd över hantverk och byggandet i gången tid”

Finska kyrkans invändiga restaurering 2016-2017 ECS-Teknik AB tillhandahåller projektledning och antikvarisk kontroll i nära samarbete med Mats Fahlander Arkitektkontor AB och Målerikonservatorn i Dalarna AB. Generalentreprenör är TP Mur & Puts AB. Ventilation utföres av Flexibel Luftbehandling AB Rörentreprenör är Skandinavisk VVS-Teknik AB. Styrentreprenör är Lykil AB. AV-system levereras av Cela AB. 45

Stockholms stift

Huvudstadens stift betyder förstås närhet till beslutsfattande som berör hela Sverige men samtidigt också närhet till allt som händer i samhället. Eva Brunne är biskop i Stockholms stift på 2010-talet, i en tid präglad av nyfattigdom och flyktingströmmar ska kyrkan ska verka i en tid av mångfald och med ett påtagligt klimathot - som till och med hotar hela mänsklighetens existens. Av Niclas Svensson På vägen till mötet med Eva Brunne passar jag på att besöka majestätiska Klara kyrka precis intill Klara södra Kyrkogata där Stockholms stift har sitt kontor i centrala Stockholm. Med sin närhet till Sergels Torg och huvudstadens pulserande centrum möter Klara kyrka människor av alla slag; turister från jordklotets alla hörn, socialt behövande, förvirrade missbrukare, omslingrande kärlekspar och även vanliga kontorsanställda som tittar in för ett kort besök på väg till jobbet. Öppettiderna är generösa och kontakten med människor genuin och omfattande.

Välkomnar mediagranskning Väl framme i stiftets reception möts jag av ett stillsamt andaktsrum med smakfull inredning och ett litet altare; en plats för bön eller en kort meditation. Här kan måhända finnas anledning till fler besök än vanligt, då kyrkan under maj månad fått möta hård kritik genom att medarbetare från församlingarna löpt gatlopp i media efter uppmärksammade vidlyftiga representationer och ”bjudresor” utomlands. Sakens aktualitet gör inledningsvis frågan oundviklig i det synnerligen intressanta intervjusamtalet med Eva Brunne. – Jag välkomnar verkligen granskningen från media, säger Eva Brunne. Det 46

Eva Brunne, biskop i Stockholms stift.

framgår av all önskvärd tydlighet att vi inom kyrkan ska följa regler och förhållningssätt och ”leva som vi lär”. Detta måste vi få ordning på och uppmärksamheten från media kan hjälpa oss med det.

Klimathot och öppenhet Biskopen berättar här om ett bredare förhållningssätt som omfattar exempelvis också den högaktuella klimatfrågan. Svenska kyrkan har sedan det uppmärksammade biskopsbrevet om klimatet år 2014 flyttat fram positionerna och ser i dag till att ”ha koll” på exempelvis upphandlingar, vilka tjänstebilar som anställda använder, vad som äts och dricks och – i det större perspektivet – mänsklighetens överlevnad och dess beroende av en frisk planet. – Vi har fått en skapelse från Gud, som nu är satt under ett hot utifrån mänskliga aktiviteter - framför allt under 1900-talet, säger Eva Brunne. Det är vår gemensamma skyldighet att förvalta vår värld och de resurserna till kommande generationer.

Foto: Niclas Svensson

Eva Brunne berättar att hon ofta presenterar sig som ”en av Stockholms biskopar”, vilket visar hennes öppenhet inför andra trosriktningar och inte minst bejakandet av andra kulturer och människor födda i andra länder. Eva Brunnes engagemang beträffande öppenhet och välkomnande gentemot andra religioner är välkänt och har blivit något av ett ”varumärke” ända sedan tillträdet som biskop i Stockholm i maj 2009. Därtill att hon tidigare varit aktiv socialdemokratisk politiker men hon är numera endast medlem i partiet. I samtalet konstateras att det i stiftsstyrelsen är borgerlig majoritet för närvarande.

Politik och makt – Allt sedan jag tillträdde som biskop är jag också ”bara” medlem i socialdemokratiska partiet men har samtidigt aldrig dolt att jag varit aktiv som socialdemokrat - inom exempelvis kyrkopolitiken, säger Eva Brunne.

Vi ska vara, verka och leva mitt i människornas vardag idag, nu på 2010-talet. Närheten till den politiska makten blir naturligtvis påtaglig i just stiftet i Stockholm. Här återfinns riksdag och regering och en hel del av de ”historiska händelser” som berör kyrkan sker förstås i kyrkoförsamlingar här. Vi talar om det aktuella dopet av prins Oscar, som hölls i slottskyrkan och då berättar Eva Brunne att hovet faktiskt utgör ett eget stift. – Kungliga dop förrättas givetvis av tradition av ärkebiskopen (Antje Jackelén) och jag blir förstås inbjuden liksom till riksmötets öppnande och liknande händelser, berättar Eva Brunne. Vi för förstås samtal med riksdagens partier om exempelvis framtidsfrågorna och områden med gemensamma angelägenheter. Osökt glider samtalet in på det faktum att Sverige fått sin första kvinnliga ärkebiskop och det faktum att tre av fjorton biskopar i dag är kvinnor.

Jämställdhet på väg – Det är förstås en oerhört viktig symbolfråga att Antje Jackelén blivit ärkebiskop, men jag måste också förstås framhålla det självklara att Antje ”fått” sitt ämbete för att ”hon är hon”, det vill säga utifrån sin kompetens och sin person, säger Eva Brunne. Vi har kommit långt i Sverige, men det återstår ändå en hel del att göra. Norge är ett land som kommit längre än vad vi gjort. Här berättar biskopen om en av sina teologiska förebilder, Ester Lutteman (1888-1976) som var en absolut förkämpe för kvinnornas rätt till alla ämbeten inom Svenska Kyrkan. Lutteman blev bland annat känd för att hon, efter en uppmärksam-

mad predikan i Gustaf Vasa kyrka i Stockholm år 1929 blev hon avskedad från sin tjänst vid Diakonistyrelsen. Hon lämnade själv kyrkan efter att ett förslag om kvinnans rätt till prästämbetet blivit nedröstat vid kyrkomötet 1957. Som ett ödets ironi blev Ester Lutteman uppmärksammad för sin biografi över maken, Axel Lutteman.. – Ester är kanske inte så känd men hon stod upp för sina åsikter på ett sätt som jag tycker är beundransvärt, säger Eva Brunne.

den under senaste århundradet. Gamla Brännkyrka socken var en gång stor till ytan, och under Årstafruns tid (Märta Helena Reenstierna, 1753-1841) när hon skrev sina berömda dagböcker kring sekelskiftet år 1800, hade socknen ungefär 1700 invånare. Idag bor inom samma område ungefär 440 000 människor (!) och nya församlingar har tillkommit i exempelvis Vantör, Farsta och Skärholmen. I själva verket har socknen blivit hela 51 stadsdelar nu på 2010-talet..

Kulturarvet i våra kyrkor

Predikan från gamla charken

När biskopen bläddrar i ”Svenska Kyrkor 2015” kommer vi förstås in på ämnet om att kyrkobyggnader också är ett arv, värt att förvalta men också behovet av moderniseringar. Över landet och i stiftet pågår en ständig förnyelse, där kyrkorna renoveras och får nya energi- och klimatsystem. Det byggs nya kyrkor och på frågan om Eva Brunne har någon personlig ”favoritkyrka” inom stiftet svarar hon. – Jag gillar verkligen tegeltravarna från 1970-talet! Kyrkor från den tiden uppfördes som bekant ofta med tegelfasader och jag tycker är väldigt funktionella och konstruktionerna med relativt få och små fönster medför att de får ett sjusärdeles omslutande och varmt kyrkorum. Det bidrar säkert att jag själv hade en särskild andlig upplevelse i S:t Hans kyrka (tidstypisk tegelkyrka invigd 1971) i Lund. Nya kyrkor inom Stockholms stift har förstås också varit en realitet ända sedan stiftet i Stockholm bildades 1942. Vi talar om jämförelser mellan olika tider, och den snabba befolkningstillväxten i huvudsta-

Och i just gamla Brännkyrka återfinns en av många ”moderniteter” eller fenomen inom 2010-talets Svenska Kyrka. I gamla Konsumbutiken i Farsta Strand uppförd 1960-talet återfinns i dag Farstastrandskyrkan sedan invigningen 1997, där dåvarande biskopen Henrik Svenungsson höll invigningspredikan där konsumbutikens tidigare charkdisk i själva verket hade stått.. Och sång, meditation, dans, fest, barn, ungdomar, vuxna, mat, stillhet – allt får plats i denna lilla kyrka där det tidigare inhandlades bröd och fiskpinnar till vardagsmaten och grillkött till fredagsmyset. Förutom det centralt placerade kyrkorummet finns det numera ett café där man samlas efter gudstjänst, äter kyrkolunch och anordnar dop- och begravningskaffe. I Farstastrandskyrkan finns också ett särskilt rum för samtal och ett rum för barnens lek. – Precis så ska det vara, säger Eva Brunne. Jag gillar det. Vi ska vara, verka och leva mitt i människornas vardag idag, nu på 2010-talet. 47

Strängnäs stift

Vintrosa kyrka återinvigs den 28 mars 2016, annandag påsk. I bakgrunden syns Gabor Paztors nya unika glasmosaik, som bildar bakgrund till det medeltida Foto: Tysslinge Församling krucifixet.

I Strängnäs stift pågår en massa aktiviteter – allt från en högintressant inventering av alla böcker till återuppbyggnaden av Vintrosa kyrka. Av Niclas Svensson I Strängnäs återfinns en viktig del av Sveriges historia ur ett nationellt perspektiv. Här hölls den riksdag som valde Gustav Vasa till kung den 6 juni 1523, trots att fienden (danskarna) fortfarande höll Stockholm. I domkyrkan ligger såväl Sten Sture den äldre och Karl IX, bägge med högst dramatiska livsöden. Här återfinns det unika gravmonumentet över Isabella Johansdotter av Sverige, Johan IIIs dotter och Sigismunds (kung av Sverige och Polen) syster, som dog i fångenskap på Gripsholms slott. Monumentet skulpterat i kalksten. Det ståtar därför som ett av Sveriges tidigaste barnporträtt.

Stiftets böcker inventeras Maria Lantto, stiftsantikvarie redogör engagerat för ett spännande stiftsprojekt om Inventarier av böcker i pastorat och församlingar. Det är ett pågående större projekt inom Strängnäs stift som finansieras via KAE. Här har också stiftet anlitat bokbindare och en konservator, Fanny Stenback, för att inventera stiftets alla böcker. Maria Lantto berättar också om det högintressanta och efterföljansvärda arbetet med återuppbyggnaden av Vintrosa kyrka efter en dramatisk brand år 2014 och om 48

renoveringen av S:t Nikolaj-kyrkan i Örebro, som främst avser tornet.

Brand och återuppbyggnad Johan Bremer, kyrkoherde i Vintrosa, förmedlar - ytterst kunnigt och engagerat - den unika berättelsen om branden i Vintrosa kyrka, den dramatiska eldnatten i mars 2014 och det – som det heter – lyckliga slutet med återinvigningen på annandag påsk 2016. Vintrosa kyrka hör till Tysslinge församling i Örebro kommun. Kyrkan ligger vackert på Närkeslätten, ett stycke från Svartån. Här har sannolikt funnits kyrkobyggnader sedan tidig medeltid, men den kyrka som drabbades av brand den dramatiska dagen i mars 2014, var uppförd under 1820-talet i nyklassicistisk stil.

Restaureringen år 2000 I sammanhanget hör hemma en berättelse om en restaurreringen som genomfördes år 2000 i Vintrosa kyrka. Denna leddes av arkitekten Jerk Alton, då kyrkan fick en ny bänkinredning, och ett helt nytt altare med utsmyckning i mosaik gjord av den mycket kände och nyligen bortgångne konstnären Bengt Olof Kälde.

Men man passade också på att göra en noggrann förteckning över inventarier och en slags checklista för tillvägagångssätt vid en eventuell brand, berättar Johan Bremer. Det innebar att Vintrosa kyrka redan före branden var mycket väl dokumenterad, både byggnaden och inventarierna. Ritningar fanns således på byggnaden och all inredning – från restaureringen år 2000. Det kom att vara mycket betydelsefullt när olyckan var framme våren 2014.

Gnistspridning från brinnande bostadshus Johan Bremer berättar att branden faktiskt inte startade i själva kyrkan, utan det var ett bostadshus som stod nära kyrkogårdsmuren som fattade eld. Det blåste mycket hårt denna vårdag och kyrkan låg i vindriktningen. Sannolikt har gnistor från branden i bostadshuset blåst rakt mot kyrkan och antänt takkonstruktionen. Brandorsaken är förmodligen att gnistregnet letade sig in i takkonstruktionen i den starka blåsten. Tornet klarade till större delen branden, men yttertaket och hela takkonstruktionen brann ned och det enda som

återstod var rester av avbrända takstolar och några skifferplattor som inte fallit ned. Innertaket rasade in, altaruppsatsen från 1700-talet förstördes - och förödelsen var förstås total. Johan Bremer berättar om hur han ledde arbetet med att rädda inventarierna via mobiltelefon på väg i bil från Linköping. Allehanda nyhetsmedier följde det dramatiska förloppet och räddningsaktionen där inte minst frivilliga gjorde utan tvivel en hjälteinsats. Bland de värdefulla inventarier som

kunde räddas fanns ett krucifix från 1400-talet, allt kyrksilvrer och även äldre textilier, unika i sitt slag. Även nattvardskalken, tillverkad av silver från Garphyttan, kunde föras ut ur kyrkan. – Många av de här föremålen var förstås närmast oersättliga, konstaterar Johan Bremer. Och det var en oerhörd insats från frivilliga som hjälpte till att rädda kyrkans skatter.

Unikt snabb återuppbyggnad Estrid Esbjörnsson är antikvarisk konsult

Vi tackar för gott samarbete och förtroende att återuppbygga Vintrosa kyrka!

och har i allra högsta grad varit involverad i återuppbyggnaden av Vintrosa Kyrka. Här har församlingen samarbetat med Arkitektur & Byggnadsvård och AB Närkekonservatorn. – Vid en återuppbyggnad uppstår en mycket intressant och viktig fråga, där den antikvariska huvudlinjen inte alltid handlar om att i första hand söka återskapa något som för alltid är borta. Det kan lika väl vara att skapa något nytt och väl genomtänkt som speglar vår tids förutsättningar och behov.

Tel: 010-470 67 00 Jour: 020-27 60 60 info@skadeteknik.se

www.skadeteknik.se

Glasklara specialister!

narkesten.se 019-611 15 27

www.teijlers.se

nerikekonservatorn@hotmail.com

mm mmmmmmmmmmmm

Vi tillverkar armaturer, ljusbärare och ljuskronor i stål och mässing

Nöjda kunder i alla lägen!

Lång erfarenhet av specialjobb!

• byggingvar.se •

Tel 070-567 91 05

mikael@lillasmen.se

��m��m��

www.putsotegel.se 49

Och precis så tänkte de inblandade verkligen i Vintrosa. På väldigt kort tid kunde kyrkan återuppbyggas. I kort sammanfattning så byttes taket ut, väggar putsades och målades om och inredningen reparerats och delvis helt förnyats. Gabor Paztors nya unika glasmosaik bildar bakgrund till det medeltida krucifixet. Detta konstverk sätter nu sin tydliga prägel på hela kyrkorummet och har lockat många intresserade grupper att besöka kyrkan. Några av de spår branden lämnade efter sig fortsätter emellertid att vara synliga även framledes, berättar Johan Bremer. De kristallkronor som förstördes under branden har gått att restaurera - men de bär på synliga effekter av branden. Vintrosa kyrka återinvigdes den 28 mars 2016, på annandag påsk. En glädjens dag. – Temat för påsken är ju uppståndelse – från död till liv, så det passade väldigt bra och invigningen blev oförglömlig, avslutar Johan Bremer.

Pokéstop i S:t Nikolai

Majestätiska S:t Nicolai kyrka ligger vid Stortorget i centrala Örebro och utgör

mötesplats för tusentals turister och besökare varje vecka. En gång i tiden, närmare bestämt den 17 augusti år 1810, användes emellertid kyrkan som rikssal, när Jean Babtiste Bernadotte valdes till svensk tronföljare. Som kung kom han som bekant att heta Karl XIV Johan, och därmed var kungaätten Bernadotte ett faktum. Men nuförtiden besöker många kyrkan av enklare, men dock så viktiga handlingar; för att tända ett ljus, liksom många besöker Café Nikolai eller deltar i den populära barnverksamheten. Utan tvekan återfinns ett rikt och stort ungdoms- och konfirmandarbete och ett rikligt utbud inom musik- och gudstjänstliv. Nu är det också ett pokéstop i St Nikolaj.. Det betyder att flera kyrkor och församlingshem i Örebro pastorat är ett så kallat ”pokéstop” i det just nu glödheta mobilspelet Pokémon Go. St Nikolai bjuder in ungdomar som ”spelar” Pokémon Go för att ladda mobilen och ta en paus i caféet för den som behöver fylla på med energi. Förutom den fräscha inbjudan till pokémonspelare, så händer också andra stora ting i St Nikolai. Här ska tornhuven

renoveras – igen. S:t Nikolai Kyrka i Örebro har ett mycket högt kulturhistoriskt värde – bland genom hur den dominerar stadsbilden. Kyrkans tornhuv uppfördes vid en renovering på 1870-talet och består av kalksten. Förmodligen är detta den enda i sitt slag i hela Sverige. Nu läcker tornhuven igen vilket skapar omfattande bekymmer. Senast renoverades den 2005 och tveklöst är det också ett omfattande arbete. Rune Lundkvist, fastighetsförvaltare, berättar engagerat och kunnigt om det minutiösa förberedelsearbetet. Bland annat togs fram en film med hjälp av en drönare placerad ungefär 65 meter upp i luften. Efter analys och granskning blev det aktuellt att ta ett beslut om hur arbetet skulle genomföras. Kalksten är en fantastisk natursten men kanske inte optimal att ha som beklädnad på ett kyrkotorn då det kan vara problematiskt med tätheten, berättar Rune Lundkvist. Hantverket är emellertid fantastiskt vilket gör att församlingen genomför restaureringsarbetet med största möjliga omsorg om kyrkans torn.

Bäst i test!

2016-08-29 6P05187

Woods ED-50

Woods MRD-20

Läs mer på www.woods.se

Kanadensiska Woods började tillverka avfuktare redan 1950 och har sedan dess hjälpt över 400 000 hushåll att förebygga fukt- och mögelskador. I över 60 år har Woods kännetecknats av hög kvalitet, pålitlighet, hög kapacitet samt låg energiförbrukning. Idag har Woods produktion i både Kanada och Sverige samt distribuerar till 15 länder.

Lokala återförsäljare:

LINKÖPING: Coldmans, Elon Tornby NORRKÖPING: Coldmans, Elektrokyl MJÖLBY: Anderssons Elektriska, Ljudbutiken 51 MOTALA: Elon, Thords SÖDERKÖPING: Djurbergs ÅTVIDABERG: Gropens Järn, Bygg & Färg VÄSTERVIK: Kylteknik

Uppsala stift

I Uppsala Domkyrka genomförs intressanta försök att skydda historiska glas.

Foto: Kjell-Arne Larsson

Företaget Svensk Klimatstyrning har haft och har fortfarande omfattande uppdrag som gäller Uppsala Domkyrka. För drygt tio år sedan arbetade man med vård- och underhållsplanen för domkyrkan. Under 2015 uppdaterades planen. Då hade företaget också uppdraget att uppdatera samt komplettera och digitalisera vård- och underhållsplanerna för tio kyrkor i Uppsala pastorat. Planerna finns nu inlagda i programmet VU-Data från VU-Data AB. AV KJELL-ARNE LARSSON Beträffande domkyrkan har Svensk Klimatstyrning under flera år genomfört förprojektering och tagit fram underlag inför upphandling och genomförande av olika åtgärder. Ett omfattande problemområde var underhållet av de tre stora portalfönstren. Under arbetet med vårdoch underhållsplanen 2004 framkom att dessa fönster inte hade underhållits vid den stora renovering som gjordes av kyrkan på 1970-talet. Idén blev att inte enbart konservera dessa fönster, utan att försöka bygga upp en ateljé för glaskonservering som kan ta både interna och externa uppdrag. Svensk Klimatstyrning hjälpte till med att hitta kompetens till denna ateljé. Den inrättades i direkt anslutning till domkyrkan. Verksamheten inleddes i september 2013 och där arbetar idag fyra glaskonservatorer. – Den unika ateljén har visat sig vara en mycket bra satsning, säger Viktor Wadelius på Svensk Klimatstyrning. Behoven av glaskonservering är stora och ateljén har även fått uppdrag utifrån.

Testlasett Medvetenheten om glasmåleri, liksom skicket hos målade kyrkfönster, varierar 52

ute i landet. Många har troligen ”glömt bort” sina fönster eftersom de kan se bra ut på långt håll. Glasmålningar kan tyvärr påverkas av klimatet och variationer i detta. Framförallt kondens, partiklar och smuts ligger bakom skador på målningar. En möjlig åtgärd är att montera ett skyddsglas framför det historiska glaset. Skyddsglaset utsätts då för den kondens som blir följden av stora temperaturskillnader mellan inne- och uteklimat. Konceptet provades med en testlansett – en rad i vertikalled – i ett av domkyrkans portalfönster, med skyddsglas utanpå en kopia av de historiska glasen. Under hela 2015 gjordes kontinuerliga mätningar av temperatur, relativ fuktighet och luftflöde kring fönstret. Nu i dagarna skrivs en rapport som redovisar resultatet. – Det är mycket intressant att vi gjort denna undersökning i vårt nordliga klimat med stora temperaturdifferenser vintertid och hög luftfuktighet på hösten, säger Viktor Wadelius. Vi har hittat ett optimalt mått på spalten mellan skyddsglaset och det historiska glaset. Det ska bildas ett skorstensdrag i spalten som motverkar kondensutfällning. De noggranna mätningarna visade på problematik med en

köldbrygga. Detta problem kunde lösas tidigt tack vare kontinuerlig uppföljning. Sedan har vi löst ett problem med en köldbrygga i stålinfästningen, som förvärrade kondensen. Undersökningsresultatet kan användas av andra som behöver vidta motsvarande åtgärder. Det södra av de tre portalfönstren kommer att vara färdigkonserverat och försett med skyddsglas någon gång kring årsskiftet. Därefter följer de andra två fönstren.

Klätterservice Svensk Klimatstyrning har också hjälpt till med förstudier och underlag för åtgärder på fönstren som finns på tornen och takryttaren. Fogmassan på fönstren hade skadats och delvis lossnat. Företaget Klätterservice AB utförde inspektioner och reparationer, vilket gjordes 2011-13. Nu står åtgärder på tornens prydnader på tur. Dessa tillkom under den stora ombyggnaden på 1880-90-talet. Tornprydnaderna tillverkades av Motala Mekaniska Verkstad. Materialet är gjutjärn och de väger cirka 6 ton per styck. Klätterservice har nu gjort en okulär besiktning av prydnaderna. Det är

dock omöjligt att inspektera de översta 5-6 metrarna. – I samband med en renovering på 1970-talet då byggnadsställningar fanns från marken och ända upp, blästrades tornprydnaderna, berättar Viktor Wadelius. De målades med både grundfärg och ytfärg. Färgen har blivit porös och järnet har drabbats av spaltkorrosion. Vi vet dock inte hur allvarligt och inte heller prydnadernas kondition längre upp. Förstudier har gjorts genom kontakt med personer som var med på 1970-talet, konstruktörer och antikvarisk expertis. Ritningar som visar tornens konstruktion har hittats (från 1890-talet). Ställningar måste byggas, men frågan är hur och var på tornen deras last skall tas. – När vi väl kommer upp och kan inspektera måste vi också ha ett antal renoveringsmetoder förberedda, beroende på vad som är skadat och hur, fortsätter Viktor Wadelius. Därför arbetar vi nu parallellt med att ta fram underlag om alternativa renoveringsmetoder. Kyrkan har dessutom prydnader bland annat i form av en tupp på takryt-

taren. En okulär besiktning har visat att tuppen tycks må ganska bra och endast har mindre behov av underhåll.

Stöd och projekt I Lagunda församling pågår ett inneklimatprojekt vars resultat kan bli avgörande för vilka åtgärder som vidtas för de kyrkor som ingår i projektet, men även för att lämna ett viktigt bidrag till forskningsunderlagen för mer generella råd om hur inneklimatet i sällan använda kyrkor kan styras. I projektet ingår sju kyrkor som alla har låg beläggning. De värms normalt upp enbart inför förrättningar. Studien som inleddes i december 2014 använder tre olika strategier för att reglera luftfuktigheten. I Hjälsta och Fittja kyrkor används avfuktning med kondensavfuktare från företaget Airwatergreen. I Biskopskulla kyrka har sorptionsavfuktare från Munters installerats. I Holm och Fröslunda kyrkor sänks fuktigheten med hjälp av ventilation. När den absoluta fuktigheten är lägre ute än inne, då blåses luft in i kyrkan. För att spara på energi styrs ventilationen mot mögelriskindex, inte mot relativa fuktigheten. Detta

fungerar ganska väl, men ibland finns behov av att sänka fuktigheten inne, under perioder då den är ännu högre utomhus och då måste ventilationen förbli avstängd.

Kombination I Nysätra och Kulla kyrkor, som båda har el-värme, ökas värmetillförseln för att på detta sätt sänka relativa fuktigheten. Denna strategi har nackdelen att energiåtgången kan bli hög. När det är fuktigt utomhus i juli-augusti kan innetemperaturen behövas höjas till upp mot 30 grader, vilket givetvis orsakar dålig komfort. – Eventuellt kommer man i vissa fall att välja en kombination av flera strategier, säger Sune Lindkvist, som är projektledare. Alla kyrkor har ett värmesystem och det kan användas under vinterhalvåret. På sommaren behöver i stället avfuktare användas. Men lösningarna kan bli olika för olika kyrkor. Om de redan har drabbats av fukt- och rötskador behövs också andra åtgärder. Man samarbetar med bland andra professor Tor Broström vid Uppsala universitet-Campus Gotland som gärna tar

50-års erfarenhet av kyrkavfuktning

1. Avfuktaren tar upp den fuktiga luften och torkar den. 2. Den torra luften distribueras i kyrkan. 3. Den fuktiga luften leds ut via en knappt synbar kanal.

• Avfuktning är miljö- och energieffektivt • Sänker energiförbrukning med upp till 75% • Skyddar byggnad och inventarier i tillfälligt kallställda kyrkor • Munters har lång erfarenhet av installationer i kyrkor och byggnader med höga antikvariska krav 1. airtreatment@munters.se /munters.se

2. 3.

del av resultatet för att bygga upp kunskapen om hur fuktproblem kan lösas. Försöket i Lagunda församling kommer att avslutas i december och resultatet ska presenteras nästa år. Sune Lindkvist anställdes av Uppsala stift som arkitekt och sakkunnig i byggnadsfrågor, som en stödresurs för Enköpings kontrakt som består av 36 kyrkor. Detta var ett försök från stiftet som slog väl ut. Idag är Sune Lindkvist stationerad i Uppsala och arbetar med fastighetsstöd i hela stiftet.

Gamla Uppsala Miljön vid och i grannskapet av Gamla Uppsala kyrka är mycket värdefull både ur kyrkohistorisk och arkeologisk synpunkt. Inför byggandet av järnvägstunnel genom Gamla Uppsala gjordes för några år sedan sensationella fynd av gropar till så kallade stolp-rader i trä. Fundament för stolpar har dessutom hittats på några andra platser i närheten. Tillsammans med de gamla kungagravarna, hedniska och kristna artefakter, samt Gamla Uppsala kyrka och

omständigheten att ytterligare arkeologiska fynd kan göras, är området både ett mycket värdefullt riksintresse och mycket känsligt. Alla förändringar måste därför göras mot bakgrund av bedömningar av expertis. Beträffande den gamla prästgården i Gamla Uppsala finns planer att bygga om den till verksamhetslokaler. Dessa ska användas dels för personal, dels för sammankomster som kyrkkaffe och i samband med begravningar. Om länsstyrelsen och Uppsala kommuns stadsbyggnadskontor godkänner planerna, kommer personalens arbetsplatser att kunna flyttas från Kaplansgården. Denna kan då byggas om till förskola. Beslut om medel till ombyggnaderna kan tas tidigast i budgeten för 2018. Dessutom finns planer på en utomhuskyrka i Gamla Uppsala. Arkitekter från Tema och landskapsarkitekter från Karavan har tagit fram skisser med ett förslag.

Vaksala Vid Vaksala kyrka alldeles nordost om

Välkommen att kontakta oss när det gäller alla former av renoveringar i era kyrkor och i övriga samlingslokaler.

www.hestasnickeri.se 54

Uppsala finns också en gammal prästgård som kan få ny användning. Den var tidigare tjänstebostad, men har under senare år hyrts ut till kortvariga hyresgäster. Planer för en ombyggnad här ligger närmare i tiden och beslut kan komma att tas i budgeten inför 2017. Det är tänkt att prästgården skall byggas om till förskola, men att svenska kyrkan även i fortsättningen är fastighetsägare. Under sommaren pågår en rad yttre underhållsarbeten som måste göras sommartid. Taktjärning utförs på Gamla Uppsala kyrka och klockstapel. Sunnersta kyrka som har träpaneler på tre sidor målas om. Vid Hammarby kyrkogård som är belägen mellan Sunnersta och Uppsala, utförs underhåll under två perioder, 2015 och 2016. Förra året målades huvudbyggnaden och en sidobyggnad. Denna sommar är det dags för bland annat ett garage.

Inneklimatproblem vanliga Dåligt inneklimat i kyrkor kan ha en eller flera orsaker. Vatten- och fukt med åtföljande påväxt av mögel eller andra organismer, kan orsaka ohälsosam innemiljö, liksom gaser och där upphovet kan vara exempelvis kreosot, stenkolstjära eller impregnering. Problemkyrkorna är fler än vad kanske vissa av oss föreställer sig. Ofta sitter orsakerna i golv och underbyggnad. I många kyrkor har bjälklag och golv bytts ut med i storleksordningen ett hundra års mellanrum. Olika tekniker och konstruktioner har tillämpats. Under 1900-talet förekom användning av stenkolstjära som ofta ströks ovanpå den betongsula som golvkonstruktionen vilade på. När kyrkgolv åtgärdas i dagens läge, måste i ett sådant fall all betong först bilas bort, varpå en ny underkonstruktion byggs, som är mer luftad och fri från ytbehandling som ger upphov till gaser. Cecilia Wannfors, som är arkitekt i Upplands västra kontrakt med 29 kyrkor, berättar att Ålands kyrka har stängts på grund av problem med inneklimatet. Man väntar på tillståndsbeslut från Länsstyrelsen innan åtgärder kan vidtas. I Skuttunge och Enåkers kyrkor har åtgärder genomförts. Bjälklagen i båda kyrkorna har bytts ut. Arbetena har utförts av Byggnadsfirma Axel Blomster AB respektive Hestasnickeri AB. Samtidigt har rengöring av interiörerna gjorts. I Enåkers kyrka vidtar en

andra etapp, eftersom träpelarna till orgelläktaren är rötskadade under golvnivån och behöver bytas. I Jumkils och Åkerby kyrkor föreligger inneklimatproblem just med anledning av stenkolstjära på betongplattan. Dessa kyrkor väntar på åtgärder. Byten av bjälklag i kyrkor innebär generellt mycket krävande och omfattande projekt, då inventarier måste flyttas eller täckas in och interiören måste rengöras. Alla känsliga arbeten utförs av konservatorer och efter tillstånd av Länsstyrelsen. För att skydda de kulturhistoriska värdena är dagens byten av bjälklag reglerade på ett helt annat sätt än vad som eventuellt förekom vid alla de tidigare bjälklagsbyten som har hunnit utföras på våra medeltida kyrkor.

Vendelbygden I Vendel-Tegelsmora församling finns tre kyrkor, förutom Vendel och Tegelsmora även Örbyhus kyrka. Vendels kyrka är en av landets värdefullaste och historiskt mest intressanta kyrkor. Under en följd av år pågår flera projekt för att hålla kyrkan och sidobyggnaderna i mycket gott skick. Väggmålningarna i kyrkan har renoverats. Exteriört har de två stigluckorna åtgärdats i murverk, dörrar och tak. Under 2015 uppgraderades brand- och inbrottslarmet. Nya åskskydd installerades för kyrkan och den fristående klockstapeln. Ungdomslokalen vid kyrkan har fått nytt kök och ny inredning. Dessutom har fönster i prästgården bytts ut. Vad gäller Vendels kyrka kommer spåntaket att läggas om under nästa sommar. Bjerking AB i Uppsala anlitas som konsult för upphandlingen. Projektet kommer att kosta 6-7 miljoner kronor. Vid Tegelsmora har man tidigare reparerat kyrkans murverk och delar av taket har fått nya spån. Två timmerbyggnader på kyrktomten renoverades till det yttre och fick bland annat nya takpannor under 2014. Det var problem med tegelvalvet i en gammal prästgårdskällare. Inläckande vatten innebar risk för frostsprängning. Församlingen hade kontakter med antikvarisk expertis och tillståndsmyndigheten Länsstyrelsen för att ta fram ett åtgärdsförslag. Nu har stora delar av taket bytts, ner till stomme och nytt tegel har lagts på. På samma sätt som vid Vendels kyrka uppgraderades brand- och inbrottslarmet un-

der 2015 vid Tegelmora och både kyrkan och klockstapeln fick nya åskskydd. Snart inleds ett arbete att byta en gavel på den nyare prästgården, som har konstaterats med begynnande röta. Vendel-Tegelsmora församling omsätter årligen omkring tolv miljoner kronor, där i genomsnitt mer än en miljon används för åtgärder på byggnader och inventarier. Till exempel under nästa år disponeras betydligt mer på grund av takomläggningen på Vendels kyrka. Givetvis är kyrkoantikvarisk ersättning och kyrkobyggnadsbidrag viktiga för att finansiera de arbeten som behövs på fastigheter och inventarier.

Mångbottnat projekt i Kungsängen Nyligen inleddes ett restaurerings- och utbyggnadsprojekt i Kungsängens kyrka nordväst om Stockholm. Två öppningar för en utbyggnad på norra sidan tas upp i kyrkans mur. Ytterligare en utrymningsväg skapas via utbyggnaden. Detta innebär förhållandevis stora åtgärder när det

handlar om en medeltida kyrka. Tillgängligheten förbättras med handikapptoalett i utbyggnaden och med nivåutjämning av golvet ända fram till altaret. Planlösningen förnyas något genom att de främre kyrkbänkarna tas bort, vilket frilägger en yta för flexibel möblering och bättre tillgänglighet längst fram. Kyrkans befintliga orgel hade ett så stort renoveringsbehov att beslutet blev att inköpa en ny orgel. Kyrkans värmesystem byts från el-radiatorer till fjärrvärme. Elsystemet förnyas och ny ljudanläggning installeras. Samtliga inventarier och all konst har transporterats bort för rengöring och konservering. Hela interiören rengörs och bättringsmålas. I samband med rengöringen åtgärdas vissa delar som varit drabbade av mögel. – Projektets byggnadsfas inleddes i augusti och vår förhoppning är att det hela ska vara avslutat nästa sommar, berättar Hans-Cristian Nyström, som är kyrkoherde sedan december 2015.

Omgestaltning för kyrkor i tiden Kungsängens kyrka, om- och tillbyggnad: arkitekt SAR/MSA, tekn dr Lotta Gustafsson

Västerås stift

Mora kyrka, känd från otaliga TV-bilder från den klassiska målgången i Vasaloppet, får nu Foto: Wikipedia nytt koppartak.

Inom Västerås stift pågår ständigt förnyelsearbete inom förvaltningen av fastigheterna inom det vidsträckta geografiska området, som omfattar det genuina kulturarv som kyrkorna utgör i Västmanland, Dalarna och Bergslagen (norra delarna av Örebro län). Stiftet har åtta kontrakt, 44 pastorat och 76 församlingar och Mikael Mogren är stiftets biskop sedan 2015. Av Niclas Svensson Västerås är ett av de klassiska kyrkostiften i den kristna historien i Sverige. I centrum återfinns förstås domkyrkan, invigd år 1271 under Folkungatiden och Valdemar Birgerssons regenttid. Här ligger Erik XIV och riksföreståndare Svante Nilsson begravna och i modern tid har kyrkan erhållit maximala tre stjärnor i Michelin-guiden. Imponerande. Och nu 56

förestår omgestaltning av domkyrkans västra delar och anslutande hus. Anna Güthlein är stiftsantikvarie och berättar om intressanta projekt såsom den pågående inventeringer av takstolar inom stiftet, såväl medeltida som de som är uppförda i modern tid. Takstolarna i de äldre kyrkorna kan förstås berätta om vår historia och genom undersökningar

är det till och med möjligt korrigera historien; genom att få fram mer kunskap om ursprung, byggteknik och ålder på trävirket. Projektet syftar till att få ett grepp över vad som finns inom stiftet, säger Anna Güthlein.

Kompetens och bevarandefrågor Det är också intressanta att undersöka

förekomsten av exempelvis gravvårdar i gjutjärn på kyrkogårdar, berättar Anna Güthlein. I synnerhet i Bergslagen är förstås förekomsten större och på så sätt finns kopplingar mot järnbruk och olika hantverkstraditioner. Vi talar vidare om skyddade kyrkor ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Det handlar mycket om kunskap, säger Anna Güthlein. – Att de äldre kyrkorna från medeltiden är skyddade och att det ställs höga krav vid ”ändringar” kan de flesta förstå, men att även kyrkor byggda efter 1940 är skyddade på samma sätt, kan vara svårare att inse. Jag betraktar detta viktiga område som bland annat en utbildningsfråga. – Det blir emellanåt en något snedvriden bild av hur processer kring ombyggnader av kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader, säger Anna Güthlein. Faktum är att processerna oftast går väldigt bra, men det är när motsättningar uppstår som det skrivs i media.

Förvaltningsfrågor i fokus Intervjusamtalet med Johan Stråhle, stiftsingenjör, handlar mycket om förvaltningsfrågor. Däri ligger mycket av förutsättningarna för utveckling. Kompetensen ska finnas på alla nivåer. Synergieffekter leder till såväl utveckling av kyrkans verksamheter som effektiv fastighetsförvaltning. – De lagstadgade vård- och underhållsplanerna är förstås ett viktigt underlag för underhåll av fastigheter och när byggprojekt genomförs. Vi jobbar efter begreppet samordnad fastighetsförvaltning där dessa uppgifter förs in i ett fastighetssystem, säger Johan Stråhle. Energifrågor och klimatstyrning är förstås också i fokus, berättar Johan Stråhle. Två utbildningstillfällen med fokus på klimatstyrning för fastigheter anordnas i Rättvik i november och december. Heds kyrka i Skinnskattebergs kommun är ett stort projekt vad avser modernisering av energi och elsystem. Här har fram till nu använts direktverkande el, men systemet i sig var gammalt och uttjänt med risk för överhettning eller kortslutning och därmed fanns en viss brandrisk. Nu blir det vattenburen värme från en bergvärmepump, berättar Johan Stråhle.

Mora kyrka får nytt koppartak Målgången i Vasaloppet ligger precis

Klimat och energi i kyrkobyggnader

Svensk Klimatstyrning AB har över 20 års erfarenhet av arbeten i svenska kyrkor med bl a 70 utförda VU-planer. Vi kan hjälpa Er med: utredning av klimatproblem, t ex mögel och torkskador styrning och mätning av klimatet • att spara energi på rätt sätt att finna lämplig värmekälla • värmeanläggningar och alla andra typer av tekniska system • uppdatering av VU-planer

Box 6, 734 28 Kolbäck • Tel 0220-405 00 • Fax 0220-405 13 • info@svklimat.se

Målsättningen med våra arbeten är att bevara kulturarvet!

www.svklimat.se

Tjärningen av taket på Envikens gamla kyrka kommer nu att ske med högsta kvalitét hur hållbarhetsperspektiv.

framför Mora kyrka, och otaliga klassiska TV-sändningar har gjort bilden av kyrkan vida känd. Mora kyrka är uruppförd vid brytningen mellan 1200-talet och 1300-talet och fick sin nuvarande skepnad på 1480-talet. Kyrkans storlek och tilltagna utsmyckning hänger samman med att hela norra Dalarna utom Orsa på medeltiden tillhörde socknen. På medeltiden var kyrkan helgad åt Sankt Mikael, därför finns också denne ärkeängel med i Mora kommuns kommunvapen. Nu, 2016, läcker koppartaket och ska bytas ut. – Koppartaket på Mora kyrka har inte åtgärdats sedan det lades på plats år 1936, säger Mats Berglund, som firar två år som fastighetssamordnare för Norra Dalarnas Kontrakt. Arbetet med Mora kyrkas koppartak är ”på gång”.

Kunskap och engagemang Våra antikvariska experter hjälper er med vård och förvaltning. • Sakkunniga avseende kulturvärden. • Antikvarisk medverkan. • Dokumentationer, utredningar och kulturhistoriska värderingar. • Vårdplaner, åtgärdsprogram och förundersökningar. • Arkeologiska undersökningar.

Mats Berglund som i sin roll har att hantera sjutton kyrkor och ungefär hundra övriga fastigheter, berättar vidare om putsarbetena på Malungs kyrka, där det varit en smula problematiskt att få putsfasaden att fungera. 6-7 försök har gjorts sedan 1999. Nu görs ett nytt försök att åtgärda putsen på tornet - en ”provyta” har kommit på plats i juni 2016. Om det faller Angarns kyrka, Uppland

Evertsbergs kapell, Dalarna

Mellösa kyrka, Södermanland

Sura kyrka, Västmanland

Sollerö kyrka och solenergi Såväl Johan Stråhlesom Mats Berglund berättar om ett spännande projekt med solenergi för Sollerö kyrka. Kyrkan är från 1780-talet och har sedan ett par decennier direktverkande el. En tanke kring ett skifte av energisystem är då att komplettera med 200 kvadratmeter solceller, berättar Mats Berglund. I första hand är det prästgården som kan få ”låna ut” sitt tak för en solcellsanläggning.

Envikens kyrka

Vill ni prata med oss?

Stiftelsen Kulturmiljövård finns i Västerås, Stockholm och Norrköping. tel 021-80 62 80 mejl info@kmmd.se hems ida kmmd.se

väl ut ska tornet vara renoverat och klart år 2017.

Med Dan Romell, samordnande fastighetsförvaltare i Svärdsjö Envikens pastorat, handlar samtalet i hög grad om Envikens gamla kyrka och tjärning av tak. Dan Romell konstaterar att hållbarhetsfrågorna blir aktuella även vid val av kvaliteter på tjära. – Tidigare har ju kinesisk tjära använts i hög utsträckning, men den håller inte tillräckligt bra kvalitet, säger Dan Romell. Därtill är det förstås tveksamt om den tillverkas i enlighet med vad vi menar med social hållbarhet. Envikens kyrka uppförd år 1790, har haft ett stort behov av tjärning av taket. Ett systematiskt förberedelsearbete genomfördes, berättar Dan Romell. Arbetet har pågått såväl under 2015 och 2016 där inte minst utvärdering av resultaten varit synnerligen viktiga. Rätt kvalitet ger hållbart resultat.

–Hej, vad kan vi hjälpa dig med? –En pålitlig entreprenör med erfarenhet av att hjälpa församlingar med både projektering och genomförande, tack...

Tel:

0371-339 89

Mobil: 070-293 39 81

www.naijbygg.se

Vi har det som krävs vid sanering i unika och känsliga miljöer Våra kunniga och erfarna tekniker hjälper dig inom:

• Skadeteknik • Entreprenad

• Fastighetsjour • Vakuumteknik

• Fuktteknik • Elektronik

• Spolteknik • Radonteknik

Professionell hjälp & service dygnet runt • Tel: 0220-232 50 eller 016-12 04 00 • misabgruppen.se

Växjö stift

I Hylletofta kyrka i Sävsjö pastorat pågår en renovering av kyrktaket.

Foto: Växjö Stift

– Vi hanterar fuktproblematiken med modern teknik, säger stiftsingenjör Per Morin i Växjö om den pågående diskussionen inom svenska kyrkan som rör bevara och förvalta det kulturarv i form av inventarier och historiska föremål i våra kyrkor. Fukt kan – under vissa omständigheter - skada de kulturskatter som kyrkan har i sin ägo. Av Niclas Svensson

Inom Växjö stifts geografiska område bor och lever ungefär 630 000 människor, i huvudsak smålänningar förstås. Stiftet bildades år 1163, när det urgamla sydsvenska området Värend skildes från Linköpings stift. Efter reformationen på 1500-talet placerades merparten av övriga Småland i stiftet och i början av 1600-talet även Tveta och Vista härad. Under en period fram till början av 1900-talet utgjorde emellertid Kalmar ett eget stift. Kalmar domkyrka har alltjämt en domkyrkas rang vilket betyder att när växjöbiskopen gör visit i Kalmar domkyrka i Kalmar använder han eller hon den senares biskopsor60

nat. I Växjö stift ingår även landskapet Öland och Växjö stift har åtta kontrakt, 64 pastorat och 176 församlingar.

Kompetensutveckling i fokus Per Morin berättar om Växjö stift som nu i likhet med andra stift ”digitaliseras” avseende förvaltningen av fastigheterna. Det innebär att stiftet inför det förvaltningssystem DeDU som utvecklats av WSP. DeDU är ett användarvänligt program för bland annat fastighetsförvaltning, planering av underhåll, ärendehantering och felanmälan. Bland mycket annat. – Vi satsar ganska hårt på att utbilda

vår personal inom fastighetsförvaltning, säger Per Morin. För att bli bättre på exempelvis upphandlingar generellt sett. Jag kan som exempel nämna att vi i höst anordnar en utbildning i entreprenadjuridik i Vetlanda – tillsammans med stiftet i Linköping – Och satsningen på egen kompetens vilket förstås också omfattar rekrytering har vi kunnat konstatera ger goda resultat. Per Morin berättar också om den ständigt pågående diskussionen om fastighetsbeståndet som ytterst sker i pastorat och församlingar. Avyttra eller behålla? Generellt handlar det om såväl ekonomi

som den kyrkliga verksamheten, där den senare förstås alltid vara i fokus.

Kavalkad av renoveringsarbeten Per Morin gör också en kavalkad över pågående arbeten på kyrkor runtom i stiftet. Det handlar för närvarande mycket om att ta hand om fastigheternas yttre skal; Tak, fasad och fönster får en välbehövlig make-over! Ombyggnaden av vackra Gårdby Kyrka på Öland med anor från 1000-talet är ett av de största nu aktuella projekten inom stiftet, berättar Per Morin (mer om Gårdby längre fram i texten). Övriga kyrkor som stiftet arbetar med är bland annat Urshults Kyrka, som får ny fasad och fönster I Nässjö stadskyrka genomförs en större tegelfasadrenovering och byte av takspån sker för den vackra träkyrkan i Bondstorp i Vaggeryds kommun. Det sker också renoveringar i kyrkorna i Bäckebo i Nybro kommun, tillika för den fantastiska 1100-talskyrkan Kumlaby på Visingsö liksom i Ljungby och Odensjö.

Vi fick förtroendet att projektera Gårdby kyrka

Hylletofta får nytt tak I Hylletofta kyrka i Sävsjö pastorat pågår en renovering av kyrktaket i samarbete med T. Ljungdahl byggnadsvård i Tranås. Hylletofta kyrka uppfördes under 1100-talet och hör till dem som emellanåt kallas Njudungskyrkorna. Enligt historiska data utvidgades kyrkan mot väster år 1783 då även tornet byggdes. Det var på 1950-talet som taket byttes senast så det var dags nu. Kyrkans tak består av takspån av furu som är inkokt i trätjära i ungefär trettio minuter. Merparten av spånen består av en speciell träsort, hämtad från Finland.

Ventlinge kyrka nominerad till årets Stenpris År 2014 återinvigdes högintressanta Ventlinge kyrka på Södra Öland. Urspungligen fanns här en absidkyrka i romansk stil från 1100-talet. Efter stora problem med mögel och därav följande arbetsmiljöproblem stängdes kyrkan 2010. Nu firas triumfer för den lyckosamma restaureringen, berättar Ulf Ottosson, Södra Ölands Pastorat. Ventlinge kyrka är nominerad för det prestigefyllda Stenpriset 2016. Med hightech-lösningar i form av ljus-, ljud och styrteknik kan Ventlinge kyrka idag återspegla den medeltida stämning som en gång fanns samt ge möjlighet till olika sätt att fira gudstjänster som återknyter till forna dagar då det inte finns fasta kyrkbänkar mer än de ursprungliga längs väggarna. I mitten finns den fria ytan för ett mer ”levande” gudstjänstliv. – I det nya stengolvet i öländsk kalksten finns konturerna av den ursprungliga kyrkan inristat, säger Ulf Ottosson. Vi har också infört möjligheter att skärma av ljuset för att återskapa det mörker som den första kyrkan med sina mindre fönster erbjöd för-

Kalmar läs mer om våra övriga kyrkoprojekt och andra uppdrag www.atrio.se/kalmar

Foto: Gislaveds Pastorat.

I vackra landsortskyrkan Ås kyrka i Gislaveds pastorat, S:t Sigfrids församling pågår arbete för att integrera församlingens verksamheter.

samlingsborna. Vi har också infört ett digitalt, ”nyckelfritt” låssystem i samarbete med ett göteborgsföretag Aptus. Det finns också två storbildsskärmar på läktaren för att kören ska kunna se texter, bland mycket annat.

Gårdby kyrka renoveras 2016-17 Ungefär samtidigt som Ventlinge kyrka stängdes återfanns samma mögelproblematik också i Gårdby kyrka, berättar Ulf Ottosson. Redan för tusen år sedan har det sannolikt funnits en träkyrka i Gårdby som ligger på Ölands östra sida och kyrkan är församlingskyrka Norra Möckleby, Sandby och Gårdby församlingar. En kristen runsten, Gårdbystenen, bär vittnesmål om detta (runiskriften översatt till nusvenska): ”Härtrud reste denna sten efter sin son Smed, en god man. Halvboren, hans bror, sitter i Gårdarike. Brand högg in (runorna) rätt, därför kan man tyda”. 62

Efter en stenkyrka uppförd på 1200-talet byggdes en ny kyrka år 1841 i en tidtypisk nyklassicistisk stil efter ritningar av Theodor Edberg. Det är denna kyrka som nu är föremål för en modern renovering och uppgradering med 2010-talets teknik. År 2014 genomfördes en projektering för Gårdby kyrka och samtidigt planlades en arkeologisk utgrävning som skulle pågå under tiden, fortsätter Ulf Ottosson. Ett nytt trägolv har lagts in och bänkrader i den bakre delen av kyrkorummet lyfts bort. Här läggs en ny verksamhetsdel inne i kyrkan för församlingsaktiviteter. Vidare uppförs ett nytt altare genom att återanvända ett gammalt takbjälklag och parallellt införs high-tech-teknik vad avser styrning av fukt och temperatur.

”Nyckelfri miljö” och Ölands vattenbrist Genom ett digitalt system blir också

Gårdby kyrka en ”nyckelfri” miljö – även om det i nödfall förstås också finns en fysisk nyckel. Det digitaliserade låsningssystemet har införts i såväl Ventlinge som Gårdby i samarbete med göteborgsföretaget Aptus Elektronik AB. Här införs generellt också mer klimatsmart ”tänk” berättar den kreative Ulf Ottosson, med energieffektivare system och där regnvatten tas om hand och återanvänds för bevattning på kyrkogården. Ölands vattenbrist har varit ett ”hett” diskussionsämne under senare år. Gårda kyrka planeras att ha en återinvigning den 21 maj år 2017. – Genom detta förändringsarbete i kyrkorna i Ventlinge och Gårda får vi på samma gång en högdigitaliserad miljö samtidigt som vi också erbjuder församlingsborna mer aktiva och levande kyrkorum, säger Ulf Ottosson. Tanken är att den högteknologiska miljön ska genom-

föras för alla 18 kyrkor i pastoratet i ett större projekt för år 2017.

Modernisering av Ås kyrka Karin Arvidsson i Gislaveds Pastorat är när intervjusamtalet genomförs av en ren händelse på väg i bilen efter ett besök i Ås kyrka. Ås är en vacker landsortskyrka dryga två mil väster om Värnamo i västra Småland och i Västbo, Sankt Sigfrids församling. I närheten ligger sjön Bolmen. För åtta år sedan stängdes kyrkan till följd av emission från träskyddsmedel i trä som är i fuktig miljö och att hussvamp hade upptäckts. Efter några år hade församlingen fått tillstånd och möjlighet att ersätta det problematiska trägolvet med ett värmeisolerande betonggolv. – Emissioner från fuktigt, impregnerat trä är något som kan ge hälsoproblem för känsliga personer, säger Karin Arvidsson. Men nu är vi glädjande nog på väg mot en kreativ totallösning för Ås kyrka som innebär såväl en långsiktigt hållbar inomhusmiljö samtidigt som vi moderni-

serar verksamheten. Alla saneringsarbeten och renoveringsarbeten har genomförts – och med gott resultat. Ås kyrka blir den första inom Växjö stift som integrerar församlingshem inne i kyrkan. Denna del kommer således att vara permanent uppvärmd och inrymma sakristia, ett samlingsrum för kyrkkaffe och minnesstunder, två rum för barnverksamhet och ett kapell. Det nya kapellet kan inhysa upp till 30 gudstjänstbesökare. Vid tillfällen med många besökare öppnas främre delen av det gamla kyrkorummet upp och rymmer ungefär 120 personer. Arbetet med ombyggnaden i Ås kyrka har genomförts i samarbete med Öxabäcks måleri

Burseryd får nytt torntak Burseryd är med ungefär 1800 kyrkotillhöriga och fyra kyrkor en liten församling inom Växjö som ligger vid gränsen till stiftet i Göteborg. Den 1 januari 2014 lades de tre tidigare församlingarna: Burseryds, Södra Hestra och Gryteryds församlingar

ihop till en församling - Burseryds församling. Sedan januari 2016 ingår Burseryds församling i det nybildade Gislaveds pastorat. Burseryds kyrka är en träkyrka från 1700-talet, berättar Karin Arvidsson, och kyrkan hade ursprungligen spåntak som senare ersatts med ett koppartak. Detta byts nu ut i samarbete med Bröderna Bergström från Halmstad och Drags Plåt från Kalmar och arbetet slutbesiktigades i slutet av augusti – och med utmärkt resultat.

Tillbyggnad i Gislaved I samband med den pågående sammanslagningen av pastorat genomförs en tillbyggnad för församlingshemmet i Gislaved, berättar Karin Arvidsson avslutningsvis. Här ska inrymmas kontor för ungefär 10 personer. Församlingshemmet i Gislaved är uppfört i början av 1960-talet och om- och tillbyggnaden kommer att erbjuda en fräsch arbetsmiljö och sker i samarbete med Naij Bygg.

Ventlinge kyrka är nominerad till Stenpriset 2016!

A&M

ARKITEKT & MILJÖ AB

Tel 0480-205 00 • arkitektmiljö.se

Tel 0485-405 93 • mysingesten.se 63

Visby stift

Domkyrkan S:ta Maria i Visby i kvällsljus.

Foto: Wikipedia

Visby stift kan utan tvekan sägas ha en av Europas verkliga kulturskatter i den mångfald av kyrkor med inventarier som uppfördes på medeltiden. Därför är en ständigt närvarande fråga förstås hur dessa ska bevaras åt eftervärlden. Och hur kan de renoveras och förbättras i en tid präglad av spörsmålen kring hållbarhet. Av Niclas Svensson Rebecka Svensson, stiftsantikvarie och Per Hansén, byggnadsingenjör för Samfälligheten Gotlands kyrkor, ger båda – utifrån sina respektive roller - en del av

svaren på rubricerade frågor om bevara och utveckla i våra energisprakande intervjusamtal. Det framkommer också genom de projekt kring energi och – inte

Vi tackar Visby Stift och Samfälligheten Gotlands kyrkor för förtroendet och gott samarbete!

minst – i projektet om kalkbruk och dess tillämpning som docent Kristin Balksten från Chalmers har ansvaret för (mer om detta i separat artikel).

Klimatprojekt

Klimatmätningar

Rådgivning Experthjälp

www.energibyran.se info@energibyran.se tel 0498-21 41 51 64

Klimatanalyser

Energieffektiviserin

Under några hektiska år har domkyrkan i Visby varit föremål för en större restaurering och renovering – både inoch utvändigt. Nu pågår den fjärde etappen och det är portaler och stigluckor – en från 1600-talet – som får sig en översyn. Det är imponerande att S:ta Mariakyrkan – som ju domkyrkan egentligen heter – ändå lyckats ha öppet under hela renoveringsperioden. Stora Kapellet har stundom tjänstgjort som plats för förrättningar och gudstjänster. Under Almedalsveckorna har därmed stora grupper av besökare ändå kunnat se kyrkans skatter och inventarier.

Brandskyddsprojektet Rebecka Svensson berättar om Brandskyddsprojektet som startade år 2013 och som i grunden handlar om hur de unika kulturskatterna i Gotlands unika kyrkor ska kunna räddas om det inträffar bränder. Projektet tog sin början när Länsstyrelsen funderade på de stora, ibland otympliga medeltida dopfuntarna som finns i stiftets kyrkor. Hur ska dessa kunna räddas om olyckan är framme? Här har de båda konsulterna varit i kontakt med alla församlingar och tagit fram cirka tio inventarier som ska och kan utrymmas vid brand. De har sedan gjort en klickbar pdf-fil med ritning över kyrkogården respektive kyrkan. På ritningen visas måtten på grindöppningar, huvudentrén, åt vilket håll dörrar öppnas, elcentral, samt var föremålen finns och hur de ska rangordnas. – Vi är precis i slutfasen av projektet, säger Rebecka Svensson, och samarbetet med Räddningstjänsten har varit ovärderligt. I dokumenten finns exempelvis också vilka tillfartsvägar till kyrkorna som är tillräckligt breda för att komma in med utryckningsfordon.

I projektet pågår också tester med nedsläckning av kyrkor för att se resultatet ur energisynpunkt. Ett av de centrala slutsatserna är de positiva resultaten av att använda avfuktare vilket också kan rekommenderas församlingarna. Inom detta område sker ett samarbete med Wolfs avfuktare.

Gravstensinventering Redan under 1990-talet gjordes en inventering av gravstenar för Gotlands kyrkogårdar, berättar Rebecka Svensson. Då användes i princip en dag för varje kyrkogård för att gå igenom de gravstenar som kunde vara av kulturhistoriskt intresse. Denna inventering revideras nu mer systematiskt i samarbete med församlingarna och kompletteras vad avser kulturhistoriskt värde. Här finns allt från stenhällar över prominenta personer i koret – porten till himmelriket - som var den finaste platsen att få sin gravplats på. Men också – förstås – nutida gravstenar som i viss utsträckning speglar 1900-talet. – Öländsk kalksten är inte ovanlig

som material för gravstenar på Gotland, säger Rebecka Svensson.

Bildsten åter till Lärbro Unika Lärbro kyrka med sitt åttakantiga västtorn ligger på mellersta delen av Gotland och långhus och kor härrör från 1200-talet, medan tornet efter dendrokronologisk undersökning kunnat dateras till 1340-talet. Här pågår nu en större såväl invändig som exteriör restaurering. Enligt de ursprungliga planerna var det ungefär 50 kvadratmeter fasad som skulle putsrenoveras men innan arbetet – som nu är i slutfasen - var klart hade det blivit närmare 450 kvadratmeter som åtgärdats, berättar Rebecka Svensson. Här har arbetet skett i samarbete med Gotlandsbyggen. Här har också bänkinredningen konserverats, liksom predikstolen. Samtliga textilier har kartlagts och fått en bättre förvaring, i samarbete med textilkonservator Erika Wessel Här har också församlingen ”fått tillbaka” ett unikt bildstensfragment från före den kristna tiden och som funnits att beskåda i Gotlands Museum i Visby, men

Vi hjälper er med: • Ombyggnader • Nybyggnader

• Renoveringar • Restaureringar

Energiprojektet Per Hansén berättar om det pågående, intressanta Energiprojektet i stiftets regi, och i samarbete med Energibyrån i Visby. Det grundläggande är bland annat att undersöka fukt och mögelskador i kyrkor samt mäta energi- och fuktkvoter. Inom ramen för projektet har tagits fram specialtutrustning för att mäta ackumulerad fukt i ett 100-tal gotländska kyrkor byggda kring 1100-talet.

Färgerigatan 17 623 51 Hemse Tel 0498-48 45 00 gotlandsbyggen.se 65

som nu tillsammans med en gravhäll med runinskrift åter därmed finns på plats i Lärbro kyrka. Det pågående arbetet fick därtill ett celebert besök av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Vall kyrka Vall kyrka är uppförd i kalksten under tidigt 1200-tal och utgör församlingskyrka i Vall, Hogrän och Atlingbo församling i Visby stift. Kyrkan ligger längs väg 142 ett par mil söderut från Visby, Den majestätiska kyrkobyggnaden utmärker sig genom det ståtliga galleritornet, som med sina spetsgavlar och kolonettförsedda ljudgluggar i tre våningar kröns av en åttkantig tornspira. Kyrkan får nu en i första hand invändig renovering, men även en del putslagning utförs utvändigt, berättar Per Hansén. Den ganska omfattande invändig restaureringen; rengöring av väggar och valv, konservering av fast inredning såsom bänkar, predikstol och altaruppsats. Samt delvis utbyte av golv i tornet på grund av fuktskador. Därför måste orgeln monteras ned på grund av detta.

Västergarn Västergarns kyrka är Gotlands minsta medeltidskyrka med i princip bara ett kor och gavelröstet är ovanligt nog uppförd i korsvirkesteknik. Kyrkan ligger i närheten av Klintehamn söderut på ön. Restaureringen har bestått i utvändiga åtgärder såsom omläggning av tegeltak och renovering av takryttare men man har också bytt delar av sockeln. Arbetet har emellertid varit tämligen omfattande, berättar Rebecka Svensson, och genomförts i samarbete med Byggnadshyttan Kalk & Bygg – och senare Arriba som tog över och slutförde jobbet.

Byggnadshyttan KalK & Bygg Ett gotländskt företag inom byggnadsvård och restaurering Vi utför bland annat � Restaurering och nybyggnation i traditionell byggnadsstil � Fasadputsning med traditionellt kalkbruk � Tillverkning och reparation av blyfönster � Försäljning av egentillverkad kalk Kontakta oss för kostnadsfri offert BYGGNADS HYTTAN KALK & BYGG

Telefon 0498-27 10 27 E-post info@byggnadshyttan.se www.byggnadshyttan.se

Visby stift och dess spännande historia Av Niclas Svensson Visby stift är som bekant ett stift inom Svenska kyrkan men har kopplingar till Linköping som går tillbaka till 1000-talet, trots att ön periodvis tillhört Danmark. Stiftet är till ytan Sveriges minsta, men är unik på så sätt att det omfattar enbart öar: Gotland, Fårö och Gotska Sandön. Stiftsstad är förstås Visby och stiftskyrka är Visby domkyrka som egentligen heter S:ta Maria. Gotland är en ju en stor ö mitt i Östersjön och därför har det naturligt nog alltid utgjort ett eget län, till skillnad från Öland, som tillhör Kalmar 66

län. Både Öland och Gotland utgör emellertid ”egna” landskap.

Freden i Stettin Det var dock först 1572 som Visby och Gotland blev ett eget stift. Detta skedde i efterspelet till freden i Stettin 1570, då Sverige gav upp sina anspråk på ön samtidigt som Danmark gav upp sina anspråk på Sverige. Därför betydde freden i Stettin att unionstankarna övergavs. Dessförinnan hade Visby stift alltsedan kristnandet på 1000-talet tillhört Linkö-

pings stift. Från början hade stiftchefen i Visby titeln superintendent och detta bibehölls efter att Gotland efter freden i Brömsebro år 1645 blev svensk, men från och med år 1772 har stiftchefen titeln biskop. Stiftet har tre kontrakt, 15 pastorat och 39 församlingar. Sedan november 2002 sorterar även Svenska kyrkan i utlandet med drygt 40 utlandsförsamlingar under Visby stift. Biskop är sedan år 2011 Sven-Bernhard Fast, som efterträdde Lennart Koskinen.

Varsam restaurering och byggnadsvård – med certifierade reparbetare

På Uppsala Domkyrka utförde vi inspektioner av de 118 meter höga kyrktornen, samtidigt som vi fogade om klöverfönstren på tornen och bytte spruckna tegelstenar på fasaden.

Våra certifierade reparbetare är skickliga hantverkare, som har materialkännedomen som krävs när det gäller att vårda och restaurera kulturhistoriska byggnader. Hantverks- och fastighetsarbeten utförda via rep är både kostnadseffektivt, snabbt och smidigt. Vi arbetar helt utan ställningar och lift, vilket minimerar de estetiska och praktiska störningar som kan uppstå på mer konventionella byggarbetsplatser. När du anlitar våra tjänster kan verksamheten därför bedrivas med minimal påverkan på omgivningen.

Kontakta oss för ett kostnadsfritt besök inklusive offerering! Inspektion

Fasadarbete

Reparation

Plåtarbete

Målning

Montage

www.klatterservice.se - info@klatterservice.se - 08-588 311 30

Lekeryds Kyrka Dalby Kyrka

Förslövs Kyrka

Kalmar Domkyrka

Hotel Continental, Halmstad

Baråkra Kyrka

Kalmar Domkyrka

Kärnan, Helsingborg

Restaurering av kyrkor och kulturhistoriska byggnader

Tel 035-17 66 00 info@brodernabergstrom.se brodernabergstrom.se