Näringsliv i Norr, nr 2 - 2011

NR 2 APRIL 2011

Lägsta utsläppen av koldioxid på järnverket i Luleå Leif Wahlberg & Erik Bergenudd, SSAB Luleå TEM A: B ASIN D U ST RIN

”Företagsklimatet måste bli bättre”

vinter. foto Tomas Bergman

etta på n e p p o t k svens

nöjdaste n med de e g la o ib under. r energ lla våra k a listan öve a i k v c r ta a p tt p åa I år to h är som ill passa p för oss oc erna. Vi v t d e k n c u y sk m g t över företa trolig och glada betyder o a g lt o ty e st b t g a li g o Era hö n. Vi är otr i våra öro k si u m v r lju trumma et och nu förtroend bättre i tt bli ännu a r fö å p i v det och för att framtiden ven ma visa ä ska bli sam en issa inte d nästa år. M e film n på omtalade energi.se www.lulea

Luleå Energi har Sveriges nöjdaste kunder enligt Svensk Kvalitetsindex undersökning 2010.

Läs mer på www.luleaenergi.se eller kontakta våra företagssäljare på telefon 0920-26 44 00

konstEn att skrämma bort kundEr, dEl 2:

”du har plats 97 i kön…”

Långa telefonköer, omständiga knappvalssystem och tröttsamma röstbrevlådor… Hur har företag tänkt egentligen? Inte på kunderna i alla fall. Det är ju nästan så att blodtrycket stiger bara man tänker på det.

Det är därför inte konstigt att företag som investerar i god och personlig telefonservice vinner nya kunder. Det vet vi bättre än de flesta. Sedan 1992 har vi stärkt växelfunktionen för tusentals företag och idag är vi marknadsledande i Norden.

Med Telefonist på distans™ får ni certifierade telefonister som svarar dygnet runt, året runt – precis som om de satt hos er. Med några viktiga skillnader – snabbare svar, högre tillgänglighet och lägre kostnad.

Vill du veta mer om Telefonist på distans™ – ring Försäljningschef Erik Rönnby på telefon 020-69 00 03 eller besök kalixtele24.se/kampanj.

EffEktiv tillgänglighEt www.kalixtele24.se

NÄRINGSLIV I NORR

w w w . n a r i n g s l i v i n o r r. s e

Innehåll nr 2 - 2011

18

6

44 34

sidor

22 6 Norra sverige på stadig grund

18 Stor efterfrågan på arbetskraft i norr

8

21 Företagsklimatet är inte gott nog

Boliden gräver guld

10 Luleås järnverk släpper ut

minst koldioxid 12 Luleå är ett starkt varumärke

24 Bli effektivare - stressa mindre

14 Myter kring basindustrin

26 Stöd till storinvestering i Olofsfors

16 Forskare och it-företag stärker basindustrin

Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Arctic Försäljning i Norrbotten Köpmannagatan 17, 952 33 Kalix. www.naringslivinorr.se Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, 0923-107 00, magnus@naringslivinorr.se Redaktion. Grafisk form, layout: Björn Palovaara, Process Media & Kommunikation 070-282 07 60, bjorn@naringslivinorr.se

4

22 Tänt var det här!

NÄ RING SLIV I N ORR APRIL 201 1

30 Skogens nya pionjärer 32 Kirunaföretag sanerar kärnkraftverk 34 gruvbrytning i pajala allt närmare 36 ESIS ökar tillväxten inom elektronikindustrin 38 Deklarera smartare

28 sälja och köpa fastigheter

Medarbetare: Eilert Isaksson, Kjell Hjelm/Företagarna. Anders Hettinger PwC. Linda Sundlöf, Advokatbyrån Kaiding. Peter Palmqvist, Favör Reklambyrå. Martin Höckenström Life Group Nordic, Lennart Jönsson, Mikael Hansson Infotech Umeå, Ola Strangeways, Johan Jeppson, Sara Blix.

Omslagsfoto: Lennart Jönsson Marknad: 0923-107 00, annons@naringslivinorr.se Tryck: Tryckmäklaren, Luleå.

Upplaga: ca 13 000 ex.

Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB) Adressändring: info@naringslivinorr.se Distribution: Gratis till företag i Norrbotten och Västerbotten.

Annonsreklamationer ska för att beaktas göras inom tio dagar från utgivningsdagen.

Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Citera oss gärna men ange källan.

Med skogen, gruvorna och stålet står

Basindustrin i norra Sverige har en stadig grund i gruvorna, skogen och stålet med bolag som har miljardbelopp i omsättning. Här finns flaggskepp som gruvbolagen LKAB och Boliden, stålproducenter som SSAB, massaoch pappersfabriker som SCA, Billerud och Smurfit Kappa.

Den svenska basindustrin är Sveriges ekonomiska grundpelare. Med moderna och konkurrenskraftiga industrisektorer hålls en hög internationell toppklass.

I samma takt som basindustrin utvecklas skapas nya idéer och ny teknologi i flera andra delar av näringslivet.

Basindustrin står för en stor del av sysselsättningen i Sverige, omkring 400 000 svenskar är direkt eller indirekt beroende av basindustrin.

Runt fabrikerna finns nätverk av mindre företag för transporter, varor och servicetjänster vilket har stor betydelse för den lokala och regionala tillväxten.

Basindustrins roll för Sveriges handelsbalans är betydande; den står för närmare en tredjedel av exportintäkterna och drygt hälften av nettoexporten. Den långsiktiga tillväxten för basindustrin ligger på ett par procent per år, vilket är av stor betydelse för svensk ekonomi. Möjligheten att kunna sälja sina varor till konkurrenskraftiga priser på världsmarknaden är nödvändig för svensk basindustri.

En överlevnadsfråga Industrin är inte bara viktig för exportintäkter, FoU och de tusentals tjänsteföretag med industrin som främsta kund, utan är även en överlevnadsfråga för stora delar av landet. Behovet av en stark industriell bas för sysselsättning och tillväxt, särskilt utanför storstadsregionerna, är stort.

I Norrbotten och Västerbotten finns tre av dom fyra näringarna, kemiindustrins nordligaste utpost är Sundsvall. Men tillsammans är skogen, stålet och gruvorna av stor betydelse i de två nordligaste länen. Flera nya gruvor är på väg att öppnas och nya fyndigheter upptäcks i Norrlands inland.

Skogen Sverige är internationellt en skogsindustriell

6

NÄ RING SLIV I N ORR APRIL 201 1

Stålindustrin

Foto: SSAB

stormakt. Den svenska skogsindustrin är starkt exportinriktad. Av massa- och pappersproduktionen exporteras över 85 procent och motsvarande för sågade trävaror är nära 70 procent.

Sverige är väldens näst största exportör sammanlagt av papper, pappersmassa och sågade trävaror. Sveriges massa- och pappersindustri är Europas tredje största, efter Tyskland och Finland.

Den täcker nästan en tiondel av EU-ländernas pappersbehov.

Den spelar en avgörande roll i Europas fiberförsörjning genom sin övervägande färskfiberbaserade produktion. Även den svenska massaexporten är avgörande för papperstillverkningen i länder som Tyskland, Storbritannien och Frankrike.

En femtedel av EU-ländernas konsumtion av sågade trävaror produceras i Sverige.

Skogsindustrin är teknik- och kunskapsintensiv med högteknologiska processer och produkter med stort kunskapsinnehåll. Den europeiska massa- och pappersindustrin är tekniskt ledande i världen.

Betydande exportöverskott Produktionsvärdet i skogsindustrin i Sverige är 215 miljarder. Massa- och pappersindustrin svarar för ungefär hälften av produktionsvärdet, sågverken för drygt 25 procent, trähus- och snickeriindustrin för 16 procent och industrin för papperskonvertering för 10 procent.

Handeln med skogs- och träindustriprodukter ger Sverige ett betydande exportöverskott. År 2008 uppgick exporten till 128 miljarder kronor,

medan importen av motsvarande produkter uppgick till 29 miljarder kronor. Därmed blev överskottet i handeln med skogsindustriprodukter 100 miljarder kronor.

Gruvorna Svensk gruvindustri är EU:s ledande malmproducent. Sveriges berggrund tillhör världens mest

norra Sverige på en stadig grund

Gruvindustrin

Foto: BOLIDEN

lovande områden för nya fynd av malm och under det senaste årtiondet har prospekteringen ökat i omfattning. Gruvindustrin är ofta ryggraden i näringslivet på många orter och den viktigaste motorn för utveckling av stora delar av Sverige, framförallt i Norrlands inland. Även utländskt kapital söker sig i allt större utsträckning till de goda förutsättningarna i Sverige, med stor geologisk potential, väl utbyggd infrastruktur, hög tekniknivå och välutbildad personal. I Sverige finns de mest avancerade exemplen på modern och miljöanpassad teknik med automatisering och processtyrning.

Stålet Svensk stålindustri utvecklar ständigt nya stålsorter och produkter och den är, trots en relativt begränsad produktionsvolym, ändå världsledande inom många områden.

Anledningen är att stålföretagen tidigt valde att specialisera sig på avancerade nischprodukter.

Därför är svenska järn- och stålverk idag störst i världen när det gäller sömlösa rör och grovplåt av rostfritt stål, verktygsstål, snabbstål, kullagerstål och järnpulver. Viktiga nischprodukter är också höghållfast tunnplåt och grovplåt av höghållfasta stål och av slitstål. Drygt 80 procent av stålverkens leveranser exporteras - till mer än 100 länder - till ett sammanlagt värde av 69 miljarder kronor (2008).

Stålindustrin långt framme

Skogsindustrin

Stålindustrin är teknik- och kunskapsintensiv.

Exakt styrning av processerna är A och O för att nå exakt rätt egenskaper hos de stål som tillverkas och för att hushålla med råvarorna. Såväl proces�styrning som hushållning är även viktiga för att inte belasta miljön i onödan. Både processer och produkter har ett stort kunskapsinnehåll.

Produktutvecklingen bygger dels på forskning om nya, önskvärda materialegenskaper, dels på nära samverkan med kundföretagen och djupa kunskaper om deras industriella verksamhet. Den svenska stålindustrin ligger långt framme när det gäller användning av dagens bästa processteknik.

Utvecklingen av nya processer kräver stora resurser och man är därför beroende av utvecklingen utomlands.

I Sverige finns tolv anläggningar som framställer stål (råstål och pulver). Vid tio av dessa är produktionen skrotbaserad. De resterande två producerar malmbaserat stål. Dessutom framställs järnpulver vid en anläggning. I Sverige producerades 2008 nära 5,2 miljoner ton råstål. Till stålindustrin räknas även ett antal företag som vidareförädlar stålprodukter, t ex bearbetning genom valsning, smidning, dragning eller svetsning.

Energikrävande processer Stålindustrin tillhör den energiintensiva industrin, men även den energieffektiva industrin, eftersom energin är en viktig och dyr råvara som används sparsamt. Ur energisynpunkt är de malmbaserade stålverken helt dominerande.

Bakgrunden är att i deras energibalans inräknas ofta det kol och koks som krävs för masugns-

Foto: Björn Palovaara

processen. Många av stålindustrins processer är energikrävande och sker vid en arbetstemperatur som överstiger 1 000°C. Det innebär att stålverken för att kunna producera behöver tillgång till högvärdiga energibärare, såsom kol- och oljeprodukter och elkraft. Några möjligheter att använda lågvärdiga bränslen som biobränslen finns inte, av såväl energi- som av förbränningsskäl. Det finns dock teknik för att ersätta olja och gas med elkraft, men investerings- och driftskostnader är normalt högre för elanvändning än för olje- eller gasanvändning.

Stålindustrins samlade omsättning uppgick 2008 till närmare 84 miljarder kronor. Antalet anställda är drygt 19 000.

Kemin Den svenska kemiindustrin har verkat internationellt i mer än hundra år och har utvecklats till en av de största exportindustrierna inom svenskt näringsliv. En bred definition av kemisk industri inkluderar förutom produktion av kemikalier och läkemedel även raffinaderier samt plast- och gummiindustrier. De mest energiintensiva sektorerna återfinns i produktion av kemikalier och oljeraffinering. De sistnämnda omsätter sammantaget drygt 90 miljarder kronor och har ca 21 000 anställda. En stor del av produktionsanläggningarna är belägna i Göteborgs- och Malmöregionerna, i Mälardalen och Sundsvallsregionen.

Källa: SKGS (Skogen Kemin Gruvorna & Stålet) N Ä R I N G SLI V I N OR R A PRI L 2 0 1 1

7

Boliden startar ny guldgruva Boliden investerar 475 miljoner kronor och startar gruvan Kankberg för utvinning av guld och den sällsynta metal�len tellur. I samband med investeringen har Boliden kurssäkrat 80 procent av Kankberggruvans planerade guldproduktion och tecknat ett fast avtal för försäljningen av tellur.

– Goda resultat i prospektering och utvecklingen av lakningssteknik i kombination med dagens höga guldpris samt en positiv utveckling av efterfrågan på tellur har gjort Kankberg mycket intressant. Genom att säkra priset för den planerade guldproduktionen får Kankberggruvan en hög lönsamhet, säger Lennart Evrell, Bolidens VD.

Fyndighet med höga halter Kankberggruvan blir Bolidens femte guldgruva, sedan den första guldfyndigheten hittades i Fågelmyren i Västerbotten 1924. Gruvan är en zinkoch koppargruva som senast var i produktion under 1990-talet då också guld- tellurfyndigheten upptäcktes. Den nu aktuella fyndigheten är en guld-tellur- mineralisering. Malmreserven uppgår till 2,78 miljoner ton. Guldhalten i malmreserven är 4,1 gram per ton och halten tellur 186 gram per ton.

– Investeringen på 475 MSEK kommer att pågå under 2011 och 2012 och omfatta dels anläggningar, tillredningar och maskiner under jord, dels en ombyggnad av Bolidenområdets anrikningsoch guldlakverk, berättar Jan Moström, chef för Bolidens Affärsområde Gruvor.

Guldproduktionen från gruvan kommer i genomsnitt att uppgå till 1 150 kg per år och tellurproduktionen till 41 ton per år vilket motsvarar cirka 10 procent av världsproduktionen av tellur.

Kankberggruvans produktion kommer att redovisas i Bolidenområdets resultat.

En viktig metall för Boliden Sett till marknadsvärdet är guld Bolidens tredje största metall. Bolidens gruvproduktion av guld uppgick 2010 till 3,7 ton medan smältverken producerade 14,2 ton. Skillnaden har sitt ursprung i guld från gruvkoncentrat från andra gruvor samt från återvunnet material, främst elektronikskrot.

Smyckesindustrin och finansiella aktörer står idag för den största efterfrågan på guld som 2010 globalt uppgick till 3 300 ton. Liksom för många andra metaller så är det befolkningsrika utvecklingsländer som driver den största efterfrågan.

Snittpriset för guld under 2010 var cirka 1 230 dollar per troy ounce vilket motsvarar cirka 280 000 kronor per kilo.

Tellur, som är en väldigt sällsynt metall, används främst som legeringsämne i stål och som halvledare i solceller där efterfrågan har stark tillväxt.

Snittpriset för tellur var under 2010 cirka 230 dollar per kilo vilket motsvarar cirka 1 600 kronor per kilo.

8

NÄ RING SLIV I N ORR APRIL 201 1

Guldtackor och granuler

Fasta priser säkrar en lönsam investering Vid dagens guld- och tellurpriser har investeringskalkylen mycket bra lönsamhet. Därför har guldpriset säkrats i samband med investeringsbeslutet. Kurssäkringen avser åren 2012 till och med 2017 till ett vägt genomsnittspris på cirka 1 460 dollar per troy ounce vilket motsvarar cirka 315 000 kronor per kilo. Kurssäkringen har

Foto: Boliden

genomförts genom att ingå terminskontrakt på valuta- och metallmarknaden motsvarande 80 procent av den nya gruvans planerade guldproduktion dessa år.

I samband med investeringen har Boliden också tecknat ett långsiktigt leverensavtal för tellurförsäljningen till ett fast pris om 280 dollar per kilo vilket motsvarar cirka 1 900 kronor per kilo.

Boliden börjar bryta Salmijärvigruvan Boliden har premiärsprängt i Salmijärvigruvan och inleder därmed brytning av dagbrottet som är en satellitgruva till Aitik. Den planerade drifttiden är 15 år.

Gruvan vid Salmijärvi är en del av Bolidens expansion av Aitikgruvan. Det nya dagbrottet kommer att bli cirka 1 kilometer långt, 800 meter brett och 270 meter djupt. Malmen är en del av den sulfidmineralisering innehållande

koppar, guld och silver som bryts i Aitikgruvan och ingår därmed i Aitiks malmreserver och mineraltillgångar.

Aitik är ett av Bolidenkoncernens fyra gruvområden och Sveriges största gruva. Dagbrottet är 3 km långt och 405 meter djupt. Enligt 2009 års malmreservsberäkningar är de bevisade och sannolika malmreserverna vid Aitik 747 miljoner ton och den genomsnittliga kopparhalten är 0,25 procent. Gruvområdets livslängd sträcker sig till 2029.

När idéer förverkligas mår jag bra Har du en idé om en ny produkt eller tjänst? Om du vill kommersialisera den kan vi hjälpa dig att välja rätt väg. Vi erbjuder finansiering och rådgivning.

Vi hjälper dig att synliggöra möjligheter och risker med idén.

Avgörande för oss är att du har en stark vilja och drivkraft och att det finns en marknad som efterfrågar din idé.

Välkommen!

Malin Nilsson Correia Samordnare Innovationer

Vill du veta mer?

Kontakta ditt närmaste ALMI-kontor eller besök www.nord.almi.se

Järnverket i Luleå släpper ut minst koldioxid

Text: Sara Blix

Lägsta utsläppen. SSABs masugnar står sig bra i en miljöjämförelse med övriga masugnar i Europa. En sammanställning av koldioxidutsläppen per ton råjärn visar att masugnen i Luleå ligger i den absoluta toppen.

Eurofer (European Confederation of Iron and Steel Industries) har sammanställt koldioxidutsläppen från Europas masugnar. Statistiken visar att masugnen i Luleå släpper ut minst koldioxid per ton råjärn.

Järnmalmspellets – Ett kvitto på att vi är rätt ute. De anställda vid masugnen gör ett jättejobb för att hålla produktionen jämn vilket möjliggör processoptimering med minskade utsläpp som följd, säger Erik Bergenudd, chef för masugnen i Luleå.

– En annan framgångsfaktor är att vi använder oss av järnmalmspellets istället för sinter och styckemalm. Pelletsens höga järnhalt och låga

10

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

slaggmängd bidrar till energibesparingar, säger han.

Det är inför nästa handelsperiod av utsläppsrätter som Eurofer, paraplyorganisationen för stålindustrin i Europa, har sammanställt masugnarnas koldioxidutsläpp under 2007 och 2008.

Anonym undersökning Undersökningen, som är helt anonym, har till uppgift att få fram ett benchmark-värde för masugnarna, det vill säga utsläpp per ton råjärn, som kan användas vid fördelningen av utsläppsrätter.

Tanken är att de tio procent som har bäst värden ska klara sig utan att behöva köpa utsläppsrätter, medan de som är sämre måste köpa eller förbättra sig på något sätt vid oförändrad produktion.

Olika förslag till fördelning av utsläppsrätter är under diskussion. Vad som kommer att gälla för nästa handelsperiod, 2013- 2020 är ännu oklart.

– Masugnen i Luleå släppte ut 1,48 ton koldioxid per ton producerat råjärn under 2008. Det är, som Eurofers rankinglista visar, en låg siffra

för malmbaserad råjärnsframställning, konstaterar Leif Wahlberg, miljöhandläggare vid SSAB i Luleå.

Ytterligare anledningar till SSAB i Luleås relativt låga koldioxidutsläpp är, enligt det långsiktiga samarbetet med LKAB när det gäller pelletsutvecklingen.

Kräver mindre energi – Närheten mellan Malmberget och Luleå gör dessutom att vi inte behöver något mellanlager då pelletsen kommer i ett kontinuerligt flöde till oss, berättar Erik.

– När den anländer är den fortfarande varm, runt 60 till 70 grader, vilket gör att den totalt kräver mindre energi. Trots de glädjande siffrorna finns viljan att bli ännu bättre.

– Det finns fortfarande saker att göra, även om vi redan tagit de stora stegen. Ännu bättre driftsstabilitet och ökad andel skrot kan vara vägar att ytterligare sänka utsläppen av koldioxid, säger Erik.

Söker ditt företag internationella affärskontakter?

Vi kan kostnadsfritt hjälpa dig i Norrbotten med bl a • Förmedling av affärskontakter • Hjälp vid teknik- och forskningssamarbete • Lokal kunskap på främmande marknader KontaKta oss För mer inFormation! www.centek.se, 0920-49 29 08, 49 19 36

– Ett kvitto på att vi är rätt ute, säger Erik Bergenudd, chef för masugnen i Luleå. Det finns fortfarande saker att göra även om vi tagit de stora stegen, säger Leif Wahlberg, miljöhandläggare vid SSAB i Luleå.

Kan högre Kvalitet bli billigare i längden?

Foto: Lennart Jönsson

hh arbetskläder har funktionella detaljer och hög användargrad.

FAKTA

de är slistarka och pålitliga och ger mer prestanda för

Styckemalm: Direkt från gruvan.

Sinter: Styckemalmen krossad till några millimeter. Därefter blandas den med koks och tillsatser och upphettas så att den sintras ihop. Bildar knytnävsstora stycken. Ger cirka 60 procent järn.

pengarna. ni köper kläderna hos reklamguiden i Kalix. välkommen in!

Pellets: Styckemalm krossas ytterligare ett steg och bildar pulver. Föroreningar tas bort och olika ämnen tillsätts beroende på användningsområdet. Sintras till centimeterstora malmkulor med hög järnhalt och jämn kvalitet. Ger cirka 67 procent järn.

070-532 98 08 / 0923-756 00 www.reklamguidenkalix.se

Mediabyrå

N Ä R I N G S L I V I N OR R A PRI L 2 0 1 1

11

KRÖNIKA

Luleå är ett starkt varumärke.

Tacka sporten för det.

V

isst, vi har en unik skärgård, en hel del framgångsrika företag och en handfull kändisar som också sätter staden på kartan. Men nog är det genom sporten som Luleå mest får synas i media. Expertkommentatorer spekulerar på bästa sändningstid i TV huruvida Luleå Hockey ska klara sig hela vägen till ett SMguld eller inte. Man hör tydligt att en del inte alls vill att så ska ske och att man hellre hade sett ett Stockholmslag i final. Någon hävdade till och med att det skulle vara bra för sporten om Stockholm var representerad. Märkligt uttalande, istället borde man väl vara glad om vi har en levande elitserie där lag från norr till söder kamperar om bucklan. En serie där det inte på förhand är givet vilka lag som gör upp om titeln.

Men de kan heller inte ignorera att Luleå faktiskt tillhör den absoluta toppen i ishockey.

Att vi i år slog ut ett av finallagen från i fjol.

Att vi inte en enda gång åkt ut ur den högsta serien sedan vi gick upp 1984 och nästan alltid tagit oss vidare till slutspel.

Samtidigt krigar LF Basket och Luleå Baskets damer i sina slutspel. LF Basket (f.d.

Plannja Basket) med sina sju guld och Luleå Basket med sina tio år i högsta ligan och tre silver i bagaget är två elitföreningar i absolut toppklass.

Och toppklass resulterar alltid i ett stort medialt intresse oavsett vilket lag den skrivande

12

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

reportern eller tv-journalisten håller på och det tackar vi lulebor för. I skrivande stund har det visserligen varit en hel del gnäll i media kring Luleås spelstil. En spelstil som hyllades i början av säsongen påstås nu av vissa journalister vara tråkig. Trots att man spelar på samma sätt nu som då. Dessutom anser en del ”förståsigpåare” att Luleås spelare faller lätt i närkamperna. Luleås spelare är ju så små och lätta sägs det. En snabb jämförelse mellan exempelvis Luleå Hockey, Skellefteå AIK och Djurgårdens IF visar att lagens spelare i snitt väger lika mycket. Kan det möjligtvis istället bero på att lagens fysiska spel skiljer sig åt?

Men toppklass intresserar inte bara media.

Det är av naturliga skäl också intressant för sponsorer. Och det är väl därför som sponsorerna till Luleås elitlag också är företag i toppklass. Man drar nytta av varandra och tillsammans bygger man sina varumärken.

Och det är ju så det ska gå till. Genom samarbete blir man starkare. Man hjälper varandra till gemensam framgång.

Sport verkar dessutom beröra alla. Även dem som inte alls är intresserade verkar det som. Jag har på ett flertal forum, bloggar och andra sociala media läst kommentarer om hur tråkigt det är och att man ”minsann inte alls tänker titta” när matcherna sänds på TV. Och man tänker definitivt inte gå till arenan för att se på tillställningarna ”live”. Men varför kommenterar man det då överhuvudtaget? Om

man nu är så ointresserad av sport så behöver man väl heller inte skriva att man är det. Jag är exempelvis inte ett dugg intresserad av knyppling, men inte skriver jag det.

Men det som däremot intresserar mig och som jag också undrar en del över är hur det kan komma sig att Luleå, med sina drygt 74 000 invånare och geografiska läge, kan ha så många lag med en så hög klass? Vi vet alla att det kan vara svårt att konkurrera om stjärnspelare och att man ofta har klubbar med större muskler att bryta arm med.

Personligen tror jag att det är en attitydfråga. Att vi som kämpar här uppe i norr gör det lite mer helhjärtat. Vi tar i när det behövs och vi gör det rejält. Vi snackar inte så mycket, istället går vi in för att lösa uppgiften på bästa sätt. Det tycker jag också man märker bland våra norrländska företag. Och det ska vi vara stolta över. Precis som vi ska vara stolta över våra duktiga idrottsmän och kvinnor.

(Förresten, för den som inte vet, är knyppling en form av handarbete som bland annat används för spetstillverkning.)

Peter palmqvist VD och Projektledare Favör Reklambyrå favorreklambyra.se

Q

FOKUS NORR

FOrum för Kvalitet, Utveckling & Samverkan

Kulturens Hus i Luleå, Lilla salen Torsdag den 5 maj 2011, 9.00–17.00

Salomeh Tafazoli Pia Sandvik Wiklund K-G Bergström

Anna-Stina Nordmark Nilsson

Lars-Eric Aaro

David Lega

Thomas Oredsson

Ebba Lindsö

Pär Johansson

Moderator: Bengt Klefsjö, Luleå tekniska universitet

Kom och lyssna till hur framgångsrika ledare ser på sitt och andras ledarskap, lyssna på representanter från stora och små organisationer från privat och offentlig sektor som på olika sätt varit framgångsrika.

Från dessa kan vi andra få inspiration till vårt eget utvecklings- och förbättringsarbete både på det personliga och organisatoriska planet.

08.00-09.00

PROGRAM Anmälan och fika med mingel

09.05-09.45

Att vara en katt bland hermeliner Salomeh Tafazoli, process- och logistikutvecklingschef för nyvagnsförsäljning på Volvo lastvagnar, blev utsedd av Ledarna till ”Årets framtida kvinnliga ledare 2010 ”

09.45-10.25

Ledarskap för kvalitetsutveckling Pia Sandvik Wiklund, VD Länsförsäkringar, Jämtland, berättar om sin syn på ledarskap och hur hennes kunskap om kvalitetsutveckling påverkar hennes ledarskap

10.25-10.45

Bensträckare

10.45-11.30

Hur gör vi Norrbotten till ett föredöme när det gäller regional utveckling?

Paneldebatt ledd av K-G Bergström, TV-profil och politisk kommentator I panelen finns Lars-Eric Aaro, VD LKAB, Linda Frohm, VD Hotell Valhall, Kalix, Anna-Stina Nordmark Nilsson, fd VD Företagarna, Johan Sterte, rektor Luleå tekniska universitet, Kent Ögren, landstingsråd Norrbotten

11.30-12.15

Tänj på gränser och våga bli bättre – men strunta i att vara bäst David Lega, elitsimmare, företagare och kommunalråd

ANMÄLAN Senast den 20 april 2011 till: E-post: info@paragon.se Webb: www.paragon.se, se under Aktuellt.

Fax: 0920-20 18 99 Avgift: Deltagaravgiften är 1 300 kr exklusive moms. I avgiften ingår fika, lunch och tillgång till viss dokumentation via hemsidan. Anmälan som inte skriftligen är avbokad senast den 20 april är bindande. Ersättare accepteras.

12.15-13.20

Lunch

13.20-14.05

Snacka går ju ... prat om verbal kommunikation Thomas Oredsson, komiker emeritus, talar om hur vi medvetet eller omedvetet kommunicerar med varandra.

14.05-14.50

Den kvinnliga chefen – ett hot eller en möjlighet? Ebba Lindsö, författare och företagare med erfarenhet från näringsliv, journalistik och politik

UPPLYSNINGAR

14.50-15.25

Fika med erfarenhetsutbyte

15.25-16.55

Vikten av att bli sedd, behövd och tagen i anspråk Pär Johansson, initiativtagare till och ledare för Glada Hudik teatern, ger en föreläsning fylld av humor och värme om att tänja gränser.

Kontakta Åsa Fredriksson, 070-319 18 84. Fax: 0920-20 18 99.

E-post: asa.fredriksson@paragon.se eller gå in på www.paragon.se

16.55-17.00

Avslutning

Arrangör:

Paragon Affärsutveckling AB

Reservation för programändringar.

Samarbetspartner:

KRÖNIKA

Myter kring basindustrin

M

yter präglar tyvärr en del av vår allmänna uppfattning om Svenskt näringsliv vad avser dess struktur och behov av energi och infrastruktur. Basindustrins minskande betydelse för välståndsutvecklingen i Sverige, dess bristande energieffektivitet, och tillgång till relativt låga elpriser är exempel på sådana myter. I dessa tider må situationen i Japan mana till respekt för och varsamhet med kärnenergin, men att negligera dess avgörande betydelse för vår industri och våra levnadsvillkor i övrigt är bara naivt och en ”farlig” verklighetsflykt.

Jag reagerar ofta över medias generella okritiska förhållningssätt till grundlösa tyckanden i t.ex. debattprogram.

Inte alltid, men ofta, är det unga personer, om än med starkt engagemang men med ack så lite relevanta kunskaper, som uttalar sig i de nu så vanliga debattprogrammen.

Media har ett ansvar att inte snuttifiera och ständigt söka, enligt mitt tycke, vilseledande förenklingar och i ett större sammanhang, irrelevanta sanningar att kabla ut till oss alla.

Basindustrin Men, det är inte media som är temat i tidningen, det är basindustri. Så låt oss slå fast vissa viktiga sanningar. Vår region är i väsentlig utsträckning även i framtiden starkt beroende av en modern och utvecklingsinriktad basindustri inom framför allt energi, gruvor, stål och trä.

Några viktiga utgångspunkter. Det sammanlagda värdet på industriproduktionen i kustkommunerna Sundsvall, Örnsköldsvik, Umeå, Skellefteå och Piteå/Luleå tillsam-

14

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

mans uppgick 2005 till ca100 miljarder kronor. Ungefär lika mycket som för hela Stockholmsområdet. Men, den stora skillnaden är att under föregående femårsperiod har tillväxten i Norrland varit 10-50 procent högre än genomsnittet i riket medan motsvarande siffra för Stockholm är minus 25-50 procent. ”Mycket väsen för lite ull” i huvudstaden skulle man kanske våga säga.

När de knappa infrastrukturinvesteringarna koncentreras till utveckling av persontransporter i den södra regionen istället för godstransporter i den norra, kan man fundera på om det kanske beror på att människor röstar i våra val, inte stål och virke, eller elektriciteten vi transporterar ner till Storstadsväljarna?

Man hävdar gärna att basindustrins andel av BNP har minskat från 25 till 19 procent.

Visst, men statistik ljuger (ibland). Tar man hänsyn till den s.k. industrinära sektorn också, dvs. alla de företag som i kraft av storföretagens ökade verksamhetsfokusering och outsourcing utvecklat produkter och tjänster direkt riktade till basindustrin så har andelen av BNP ökat till 27 procent. Så trots en generellt ökad tillväxt, inte minst inom nya tjänstesektorer som IT, Webb, besöksnäring mm har alltså de industrirelaterade verksamheterna totalt sett ökat ännu mer.

Energi och transporter Vi får oss också itutat att vår elanvändning i Sverige är oproportionerlig hög och priserna låga. Det är naturligtvis i verkligheten tvärt om. I Sverige förbrukar vi per capita ca 15 MWh per år, medan motsvarande siffror för Finland är 16, Kanada 17, Norge 23 och Island 27. Det är avgörande för jämförelsen

att klimat och inte minst industristruktur beaktas. Sveriges oproportionerligt höga andel av energikrävande basindustri gör oss dessutom till en av de största exportörerna av energi, bundet i våra exportvaror. Vi har således egentligen per capita en lägre förbrukning än vad statistiken visar.

Energipriserna i de för vår basindustri viktiga konkurrensländerna t.ex. Kanada, Sydafrika, Brasilien, USA och Australien är lägre än i Sverige, tvärt emot vad vi tror. Jag kan starkt rekommendera en mycket intressant rapport från SKGS om just myter kring basindustrin. Den finns på www.skgs.org/ media/Mytrapport-webb.pdf

Slutligen. Vi skall inte ställa Norrland mot Stockholm, utan vi skall tillhandahålla Norrland för Stockholm. Den för Sveriges fortsatta utveckling helt nödvändiga basindustrin finns överrepresenterad i Norrland. Så länge stålet och virket inte kan transformeras till fotoner och med ljusets hastighet förflyttas globalt kommer behovet av transporter av miljontals ton och kubikmetrar varor bara öka via den infrastruktur som redan är för begränsad.

Så, än en gång avslutar jag min krönika med uppmaningen: Bygg Norrbotniabanan.nu

Anders Hettinger Auktoriserad revisor och affärsrådgivare PwC i Skellefteå

Nu är det uppåt värre i

Läs mer om ballongeventet, Gällivares näringsliv och Projekt Nya Gällivare på www.gellivare.se

Projekt Nya Gällivare samfinaniseras av:

Gällivare kommun

favorreklambyra.se

Just nu är Gällivares himmel fylld av färggranna ballonger. Vindarna kommer att föra dem över underskön natur för att till sist landa på en trygg och säker plats. På samma sätt är det med vårt näringsliv och den pågående stadsomvandlingen, fast med hjälp av andra vindar. Människors engagemang, idérikedom och målmedvetenhet tar oss mot högre höjder så att vi till sist landar i en trygg, gemensam framtid. Vårt Nya Gällivare.

Samarbete med forskare och it-företag stärker basindustrin

Text & Foto: Mikael Hansson/Infotech Umeå

Per Levén, ProcessIT Innovations, i samtal med Peter Wedin, Optimation, och Torbjörn Bergström, journalist, vid ProcessIT-dagen 2011.

Listan över gemensamma projekt kring elektronik, optisk mätteknik och simuleringar var imponerande när ProcessIT-dagen samlade ett sjuttiotal deltagare från processindustrin, itföretag och universitet i norra Sverige och Finland.

ProcessIT Innovations framstår som en allt mer lyckad satsning kring automationsfrågor inom processindustrin. Det märktes under ProcessITdagen 16 mars 2011, den årliga konferens då processindustrin möter it-leverantörer, forskare och ansvariga från den offentliga sektorn till samtal om framtida samarbeten.

– Många system blir allt mer kunskapsintensiva vilket gör att samarbeten blir viktigare. Tillsammans kan vi skapa en kritisk massa av kompetens som kan leda fram till en starkare konkurrensförmåga, menade Per Levén, forskare vid Umeå universitet och ansvarig inom ProcessIT Innovations, som bygger samverkan mellan basindustrin, it-företag och forskare från Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.

Optisk mätteknik Ett flertal exempel från samarbeten inom elektronikområdet, optisk mätteknik och simulering lyftes därefter fram i olika presentationer. Gösta Forsén från Fotonic, ett företag inom optisk mätteknik som avknoppats från Skellefteåföretaget Optronic, berättade om hur man snabbt kunde komma till resultat tack vare det nätverk som fanns inom bland annat ProcessIT Innovations.

– Tack vare att Adopticum, Optronic, ESIS och ProcessIT ligger bakom Fotonic har vi mer än 30 års erfarenhet inom företaget trots att vi bildades först 2009, sade Gösta Forsén, som också lyfte

16

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

Gösta Forsén, Fotonic, och Glen Wikman, Explizit, deltog under ProcessIT-dagen.

fram den 3D kamerateknik man arbetar med som helt revolutionerande jämfört med att jobba med 2D kameror.

– Det är som att från att ha kikat igenom ett brevinkast plötslig kunna öppna dörren. Så stor är skillnaden, menade Gösta Forsén.

Forskning som växer Från UMIT Research Lab vid Umeå universitet berättade Martin Servin om hur man i nuläget räknar in 150 forskare och anställda i arbetet kring forskningslabbet. Dessutom söker man i nuläget ytterligare 15 personer till utvecklingsarbetet kring avancerade beräkningar och simuleringar. Ett flertal av de projekt som drivs inom UMIT sker också i samarbete med ProcessIT. Från forskningen vid UMIT Research Lab löper det ett stort antal trådar till Umeåföretagen Algoryx och Oryx, två företag som knoppats av

från forskning vid Umeå universitet. Kenneth Bodin, vd för Algoryx, berättade om hur man inom dessa företag varit framgångsrika med att utveckla produkter från den kunskap som forskarna har inom simulering av vätskor eller granulära material som sten och pellets. Här finns simulatorer för utbildning av maskinförare, programvarutveckling för fysikalisk simulering och utbildningsprogram för skolans fysiklektioner Fler unga till processindustrin Under dagen bjöds även på inspel från ProcessITs branschprogram GRAM och SCOPE som samlar projekt inom gruvindustrin respektive massa- och pappersindustrin. Som avslutning på dagen gav sedan Tomas Lagerberg. ABB Corporate Research, en framtidsspaning där han bland annat lyfte fram utmaningen att få fler unga att söka sig till processindustrin.

Vem bryr sig om både företaget och företagaren?

Kontakta oss - vi är bra på det!

Vi ser till helheten för både företaget och ägarna och är ditt bollplank i alla ekonomiska frågor. Vi hjälper dig med kvalificerad revision, redovisning, skatter och rådgivning, anpassat till dina och företagets behov.

Anders Sandberg, Boliden, Pedro X La Hera, Martin Servin, båda Umeå universitet.

www.lr-revision.se Umeå, Piteå, Övertorneå, Kiruna, Lycksele, Skellefteå

Din kompletta

trycksakspartner

Erbjudande Magnus Nilsson, vd för InternetBay, tillsammans med forskarna Ulrika Westergren och Katrin Jonsson, båda Umeå universitet.

NORDISK FINANSIELL PLANERING AB Äger du ett aktiebolag?

Betalar du in pengar till en tjänstepension eller direktpension?

Idag finns det betydligt bättre lösningar.

En dom i regeringsrätten har öppnat nya möjligheter.

Kontakta oss så berättar vi vad det innebär för dig!

Luleå 0920-22 77 50 Stockholm 08-742 03 50 www.finansiell-planering.se

Finansiell planering för företag och privatpersoner.

RollUp

995:+ original exkl moms

• Foldrar • Broschyrer • Flyers • Etiketter • Lösblad • Visitkort • Julkort • Kalendrar • Affischer • Blanketter • Vykort • Kuvert

• Banderoller • Sportkläder • Fasadvepor • Fritidskläder • Skyltar • Arbetskläder • Roll-ups • Även små serier • Husskyltar • Tryck till • Bildekor föreningar • Ljuslådor • Fönsterdekor • Affischer, storformat

Morjärvsvägen 13 • Tel 0923-157 15 • tm@kalixbladet.se

N Ä R I N G S L I V I N OR R A PRI L 2 0 1 1

17

Storbolag starkare efter krisen 2010 var ett mycket bra år för de svenska storföretagen. Lönsamheten 2010 ligger till och med högre än den gjorde före krisen. Inte under något år sedan 2005 har lönsamheten varit lika hög. Det visar Unionens granskning av resultaten för de 25 största bolagen inom industri, tjänstesektor och handel.

Sex meter längre lastbil ger 20 procent lägre utsläpp Koldioxidutsläppen från virkestransporter kan minska med drygt 20 procent visar en ny rapport från forskningsprojektet ”En Trave Till” ( ETT) som lanseras idag. Rapporten är en halvtidsavstämning på det 3 år långa forskningsprojektet med praktiska försök.

– Vi har mycket ambitiösa mål för vårt klimatarbete. Därför är det glädjande att ETT-projektet har visat ett fantastiskt reslutat. Att med en enda åtgärd minska utsläppen med 20 procent är unikt, säger Marie S Arwidson, vd Skogsindustrierna.

Transporterna är en av de stora klimatutmaningarna. Skogsindustrierna arbetar kontinuerligt med att minska klimatpåverkan. Som första bransch lanserade skogsindustrin 2008 gemensamma mål för att minska utsläppen från sina transporter, och senare även gemensamma hållbarhetskriterier vid upphandling av vägtransporter.

För att miljöeffektivisera virkestransporterna, bedriver branschen forskning och utveckling kring specialfordon genom ”ETT-projektet – ett modulsystem för skogstransporter”. ETT-fordonet är både längre (30 meter) och kan ta mer last än vanliga virkesfordon (24 meter).

– Två ETT-fordon kan ersätta tre konventionella virkesbilar, vilket ger färre lastbilar på våra vägar och därmed minskade utsläpp och ökad trafiksäkerhet, säger Karolina Boholm, ansvarig för Transportpolitik på Skogsindustrierna.

Större lastbilar för virkestransporter är bra för både miljö och ekonomi, eftersom man då kan transportera mer virke med färre fordon. Med ett minskat antal virkesfordon sjunker bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen men även transportkostnaden, utan att trafiksäkerheten äventyras. Idag är lastbilen det huvudsakliga transportmedlet för virket från skogen, där andra alternativ som till exempel järnväg inte är ett möjligt alternativ. Därför arbetar skogsindustrin med effektivare planering och med virkesbyten mellan skogsbolagen för att optimera fordonens rutter.

Stor efterfrågan på arbetskraft i norra Sverige Efterfrågan på personal bara ökar i norra Sverige. Just nu har Proffice Norrland cirka 350 vakanser. Dessutom görs ytterligare 1000 sommarrekryteringar.

– Vi ser definitivt en konjunkturvändning, säger Petter Lundgren, regionchef för Proffice Norrland.

Detta bekräftas av Arbetsförmedlingens statistik som visar att antalet nyanmälda lediga jobb har ökat med 52 procent i hela landet under 2011. I vissa regioner är ökningen ännu

18

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

större.

– Det görs stora investeringar i industrin i norra Sverige just nu. Därför bygger man ut produktionskapaciteten i Sandviken. Också de andra stora industrierna i regionen: Stora Enso, SSAB, Ovako och Outokumpo investerar och har behov av folk, säger Petter Lundgren.

Förutom olika typer av chefsbefattningar behövs det fler CNC operatörer, industripersonal, underhållspersonal och ekonomer.

– Nu är det dessutom dags för sommarrekryteringar, så trycket kommer att öka ytterligare.

Vi hjälper just nu till att rekrytera 350 personer till SSAB i Luleå, säger Petter Lundgren.

Den sammantagna resultatmarginalen var 14,1 procent för de 25 bolagen. Listan toppas av AstraZeneca på 37,3 procent. Därefter var TeliaSonera, H&M, Atlas Copco och Vattenfall de mest lönsamma. 21 av de 25 bolagen förbättrade sina resultat jämfört med året innan. Sammantaget var det fjärde kvartalet 2010 bättre än snittet av de tre första.

Resultatet 2010 var högre än åren före finanskrisen. 2005-2008 låg nivån runt 11-12 procent jämfört med de 14,1 som uppnåddes 2010. Det tidigare toppåret för storbolagen var 2007, då storbolagen mitt i högkonjunkturen hade en genomsnittlig resultatmarginal på 12,3 procent.

Pekar uppåt – Vinstkurvorna pekar nu ännu mer uppåt när vi ser de nya färska siffrorna. Näringslivet står starkt med en fortsatt god lönsamhet framöver. Det är nu viktigt att de goda tiderna används för investeringar i utveckling och kompetens. Medarbetarna som arbetat ihop de goda resultaten bör också få del av dem genom tillväxt i sina egna plånböcker, säger Unionens förhandlingschef Niklas Hjert i en kommentar till Unionens granskning.

Under krisen 2009 var företagen snabba med att ställa om och anpassa sina kostnader. Deras genomsnittliga lönsamhet sjönk inte till lägre än 10,8 procent. Återhämtningen har därefter varit mycket kraftig under 2010. Försäljningen är tillbaka på nästan samma nivå som 2008, medan kostnaderna fortsätter att hållas nere.

Flexibla spelregler – Den snabba återhämtningen visar att den svenska arbetsmarknaden har mycket flexibla spelregler som bärs upp av ansvarsfulla parter, både inom företagen och i de centrala avtalsförhandlingarna. Det gemensamma ansvarstagandet innefattar omsorg om både företagens och medarbetarnas utveckling och ekonomi, avslutar Niklas Hjert.

I de granskade storbolagen finns närmare 200 000 anställda i Sverige, varav en stor andel är medlemmar i Unionen. Bolagen är ABB, Assa Abloy, AstraZeneca, Atlas Copco, Autoliv, Boliden, Electrolux, Ericsson, Hennes & Mauritz, Holmen, ICA, NCC, Sandvik, SAS, SCA, Scania, Securitas, Skanska, SKF, SSAB, Tele2, TeliaSonera, Trelleborg, Vattenfall och Volvo.

718 m

Ylläs är Finland’s

största skidcentrum

63 pister • 29 liftar • 330 km längdskidspår 410 km snöskoterspår • längsta pist 3 km Påsk på Ylläs 21.–24.4.

Hotellrum

390 eur / 2 personer / 4 dygn

YLLÄS

I priset ingår inkvartering, frukost och fri användning av poolavdelningen och gymmet.

Kemi

Saaga Chalets lägenhet

545 eur / 2 personer / 4 dygn

I priset ingår inkvartering i en trivsam lägenhet, sängkläder, slutstädning och fri användning av poolavdelningen och gymmet.

Ange koden ”påsk 2011” vid bokningstillfället.

BOKNINGAR OCH FÖRFRÅGNINGAR hotel@yllassaaga.fi tel. +358 16 215 8000 Iso-Ylläksentie 42 FIN-95980 YLLÄSJÄRVI, Finland www.yllassaaga.fi

e s . p o h S c i t c Ar from Lapland P roducts

SKIDCENTRUM • Pistrestauranger • Gondol & Saunagondol • Ylläs Park • Mountain Dew Junior Park • Sportbutik Sport Store & Ski Shop • Skiduthyrning • Skidskola KIDS

SKIDCENTRUM tel. +358 16 510 3500 info@iso-yllas.fi Vaeltajantie 2 FIN-95980 YLLÄSJÄRVI, Finland www.sportresortyllas.com

Just nu massor av heta erbjudanden inom Grill & Fritid!!

www.ArcticShop.se

FAKTA/EILERT ISAKSSON Namn: Eilert Isaksson Familj: Fru, tre vuxna barn, fyra barnbarn Född: Masugnsbyn, Bor: Kiruna sedan 1979 Företag: En av 25 delägare i Länia Företagsförmedling AB i Sverige samt ägare av Kiruna Ekonomitjänst AB Utbildning: Civilekonom vid Umeå Universitet Aktuell: Ordförande i Företagarna Norrbotten. Ordförande i Företagarna Kiruna. Ordförande i Länia Företagsförmedling AB.

Företagsklimatet i Norrbotten är inte gott nog – Boden bäst och Kiruna sämst Företagsklimatet i Norrbotten

D

e årliga enkäterna om företagarnas syn på företagsklimatet i Norrbottens 14 kommuner uppvisar klara skillnader mellan de högst och lägst rankade.

Boden rankas högst och Kiruna lägst i Norrbotten. Boden hamnar på blygsamma platsen 100 och Kiruna på platsen 277, d.v.s. i jumboklassen bland av Sveriges alla 290 kommuner.

Rankingen är i sig intressant men jag tycker att nivån på omdömena är intressantare och bättre belyser de lokala skillnaderna mellan kommuner.

De tunga frågorna i enkäten är

Politikernas, de kommunala tjänstemännens och allmänhetens attityder till företagande Konkurrens från kommunens verksamheter mot privata företag Kommunens tillämpning av lagar och regler Kommunens service till företagen Boden ligger på ett snitt på ca 4 och Kiruna på ca 2 på en 6-siffrig skala när det exempelvis gäller uppfattningen om politikers och kommunala tjänstemäns attityder till företagande och företagare. Luleå, Piteå och Arjeplog ligger i närheten eller strax under Bodens relativt höga snitt medan Pajala, Gällivare, Övertorneå, Kalix och Överkalix tangerar Kirunas dåliga snitt. Arvidsjaur, Jokkmokk, Älvsbyn och Haparanda har samlats någonstans mitt emellan Boden och Kiruna.

Det är attityderna till företagande och den kommunala konkurrensen mot privata företag som sticker ut mest och där skillnaderna är störst mellan topp och botten i Norrbotten.

20

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

Förslag på åtgärder

• Kommunala politiker och tjänstemän besöker företag regelbundet och schemalagt • Börja varje fullmäktigemöte med en kort presentation från en småföretagare

• Lägg ut fler kommunala verksamheter på entreprenad

• Inför en tjänstegaranti för handläggningstider

• Arbeta aktivare med markfrågor, översiktsplaner och detaljplaner

Det viktigaste av allt

Vid varje kommunalt beslut skall följande fråga ställas: Vad får beslutet för konsekvens för det enskilda företaget och dess anställda samt för näringslivet på orten.

Företagarklimatet i Sverige

Sverige bedöms i flera internationella undersökningar vara en av världens mest konkurrenskraftiga ekonomier, när ett antal olika faktorer vägs samman. Tillväxten är hög och kommer antagligen att så förbli de närmaste åren. Men ger denna positiva bild verkligen hela sanningen? Har Sverige den starka position som behövs för att klara även framtidens konkurrens.

Konkurrenskraften och utvecklingskraften i svensk ekonomi är i hög grad beroende av ekonomins omställningsförmåga. Goda incitament för investeringar i kunskap, kapital samt en god innovationskraft driver ekonomin till en högre grad av värdeskapande. Men allt detta kräver i

sin tur företagande, och därmed företagare som vågar och vill fatta beslut om företagsstart och företagstillväxt.

Sverige måste bli bättre

Sverige, liksom hela världsekonomin, går nu igenom en snabb och omvälvande strukturomvandling. Allt mer öppna marknader, tuffare internationell konkurrens, snabb teknikutveckling och en förflyttning av tillväxten från USA och Europa till framför allt Asien ställer nya krav på både näringslivet och samhället i stort. Vart utvecklingen går kan ingen varken styra eller förutsäga. Det går inte att i förväg peka ut framtidens vinnande företag eller sektorer.

För att behålla konkurrenskraft måste Sverige hela tiden bli bättre. Andra länder står inte stilla. Även i de grenar vi redan är bra måste vi hela tiden bli bättre; det gäller utbildning, innovationssatsningar och miljöfrågor. Men i synnerhet är det nödvändigt att se över de områden som redan nu uppfattas som problematiska, nämligen attityder till företagande, mängden företagare, åldrande företagare, arbetsmarknadens funktionssätt och skattesystemets utformning. Tider av god ekonomisk utveckling och goda statsfinanser borde vara ett bra tillfälle att genomföra reformer.

Småföretagen och företagarna är ryggraden

En sak är dessutom säker vad gäller framtiden - nyföretagandet, småföretagen och företagarna blir allt viktigare. Framgångsrikt företagande är nyckeln till tillväxt och välstånd. Redan nu är småföretagen ryggraden i den svenska ekonomin.

9 av 10 nya jobb skapas av småföretagare. Allt talar dessutom för att småföretagens betydelse blir än viktigare framöver i takt med strukturom-

Fria tankar i den härliga vårsolens glans

I

veckan var jag på Ung Företagsamhets mässa i Jokkmokk. En verkligen positiv upplevelse!

Se denna härliga innovationsglädje, kreativitet och framförallt framåtanda. 110 montrar visade upp en rad nya produkter eller nya kreativa näringar.

Förutom produkter och näringar blev jag mycket imponerad över den professionalism som ett flertal av dessa ungdomar visade i mötet med kunderna på mässan. Många rutinerade företagare hade haft mycket att lära av dessa ungdomar.

Naturligtvis fanns det några undantag från ovanstående. Ungdomar som inte hade drivkraften, ungdomar som inte hade fullföljt, ungdomar som inte visade den entreprenörsanda som är så viktig. Men som i allt annat – dessa undantag var verkligen i fåtal. Därför så väljer jag att lämna dessa därhän. Det viktiga var att 90 procent av samtliga 110 utställande UF var av sådan kaliber att de var mer eller mindre färdiga för att utvecklas till skarpa företag eller skarpa företagare.

Ett härligt gäng som jag definitivt fastnade för var ”Clean Solution UF”. Ett gäng tjejer som verkligen tog hem storslam bland alla priserna och också valdes till årets UF och kommer att gå vidare till SM-finalen.

En genomtänkt produkt med en stor marknadspotential, ett genomtänkt marknadsföringskoncept, en genomtänkt monterprofil och framförallt alla i gänget var ”på” hela tiden på ett härligt sätt. Trots 50 demonstrationer tidigare så gjordes den 51 presentationen med samma glädje och samma lyhörda sätt gentemot mässbesökarna.

Vi måste ta tillvara på dessa ungdomar på ett bra sätt nu. Vi kan inte och ska inte hindra dem från att pröva sina vingar runt om i världen, eftersom det ger ny kunskap, nya erfarenheter och nya nätverk. Om vi tar tillvara på ungdomarna nu, så kommer dessa efter

vandlingen och tjänstesektorn allt större vikt. Mycket av det nya måste ske i småföretagen, som helt enkelt snabbare och smidigare kan anpassa sig efter förändrade förutsättningar och nya krav på marknaden.

För att klara framtiden, för att få ned dagens hotfullt höga arbetslöshet och inte minst för att ge våra ungdomar möjlighet till jobb behövs alltså småföretag.

Fler och växande småföretag. Det innebär i sin tur att det behövs fler företagare. Alltför ofta i Sverige pratar vi om företag och nyföretagande utan att lyfta fram att det bakom varje företag finns en företagare av kött och blod, som satsar tid, pengar och ofta också sätter sin personliga trygghet på spel genom att sätta sitt hus eller lägenhet som säkerhet för den finansiering som krävs. Vi pratar ofta om vikten av ett bra företagsklimat i Sverige. Jag skulle vilja understryka att vi istället borta diskutera företagarklimatet!

Företagarlinjen

Attityderna till företagare, företagande och vinster har blivit bättre de senaste åren. Men mer behövs.

Sverige har ett av Europas lägsta nyföretagande, och vi har Europas äldsta företagare. Mer än var fjärde småföretagare planerar att trappa ned de kommande 5 åren. Om vi inte kan ersätta dem blir kostnaden i termer av lägre tillväxt och färre jobb mycket hög.

Därför är det både bråttom och oerhört viktigt med

sina utflykter runt om i världen, att komma tillbaka och bygga nya företag eller tillföra kompetens till våra etablerade företag. Tycker mig redan nu se en trend att 30-40 åringar börjar komma hemåt igen. Kan inte belägga det statistiskt än så länge, men känslan finns där.

I mitt arbete i Kompetensförsörjningsutskottet diskuterar vi mycket runt de demografiska problemen som vi står inför. Vi kommer att ha jättestora behov av arbetskraft de närmaste åren. Tänk bara på alla stora satsningar som sker i länet. Det pratas mycket om ”gruvarbetare”, men i realiteten är det tekniker, lastbilschaufförer, servicepersonal, administratörer, lokalvårdare mm. Hur ska vi klara av alla behoven?

Vilka utbildningsinsatser kommer att behövas? Hur ska vi få nya invandrare till länet? Hur ska vi locka tillbaka utflyttade? Servicenäringen och turismen kommer att växa så det knakar i takt med att Europa och världen upptäcker vilka enorma naturresurser vi har i Barentsområdet.

Ett antal av de ungdomar som jag träffade under mässan i Jokkmokk kommer om några år ge svaren på flera av ovanstående frågor och därmed också vara i allra högsta grad vara delaktiga i en positiv utveckling för såväl företagsamheten som för hela länet. Jag känner en stor optimism!

kjell hjelm Regionchef Företagarna Norrbotten reformer som underlättar företagsstart och företagstillväxt. Regeringen har konsekvent drivit en arbetslinje under den senaste mandatperioden. Nu är det dags för en företagarlinje i politiken, där de viktigaste frågorna för mig (och för övriga småföretagare) är: Sverige behöver ett lägre skattetryck! Sänk arbetsgivaravgifterna rejält med fokus på småföretagen.

Lönekostnaderna är den helt dominerande kostnaden och avgör i hög grad konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter.

Sverige behöver en flexiblare arbetsmarknadsmodell! Övergången till ett kunskapsbaserat näringsliv med fler småföretag och en snabbt växande tjänstesektor ställer höga krav på rätt kompetens på rätt plats. Dagens modell ger raka motsatsen; inlåsning för de som har jobb och utlåsning för alla andra. Bästa kompetens och inte år på jobbet måste istället få styra.

Sverige behöver ett enklare regelverk! Ett bra företagsklimat förutsätter enkla regler som fungerar som stöd och inte hinder. Det är småföretagen som drabbas värst av regelbördan. Anpassa regelverket till småföretagen – inte tvärtom.

Eilert Isaksson

Ordförande Företagarna Norrbotten

Elisabeth Thand Ringqvist blir ny vd för Företagarna i juni 2011.

FOTO: Ola Strangeways

Företagarnas nya VD UTSEDD Företagarna har utsett Elisabeth Thand Ringqvist till ny vd.

– Jag ser fram emot mitt nya uppdrag. Företagare och entreprenörer är avgörande för att fler ska få jobb i Sverige, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Elisabeth Thand Rinqvist är civilekonom med nästan 20 års erfarenhet av politik och näringsliv, både som politiker, managementkonsult på McKinsey och från att ha drivit eget konsultföretag. Närmast kommer Elisabeth Thand Ringqvist från kommunikationsbyrån Prime. Tidigare har Elisabeth Thand Ringqvist jobbat hos näringsminister Maud Olofsson.

Avgörande för Sveriges framtid – Med Elisabeth Thand Ringqvist har vi hittat en vd som kan ta både en intern och extern roll. Hon har erfarenhet av både strategi och ledning av kommersiella och ideella organisationer och ett brett politiskt engagemang. Dessutom har hon en bakgrund i familjeföretag och entreprenörskap, säger Företagarnas styrelseordförande Jens Spendrup.

– Det är helt avgörande för Sveriges framtid att fler företag vill växa och anställa. Jag ska göra allt för att Företagarna är en bra partner för att lösa medlemmarnas vardagsproblem men också vara en tydlig och stark röst för småföretagens villkor, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Modernisera LAS – Jag kommer att fortsätta att driva de viktigaste frågorna för Sveriges småföretag.

Däribland att sänka kostnaderna för att anställa, modernisera LAS och kollektivavtal så att de passar småföretag och minska regeldjungeln, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Elisabeth Thand Ringqvist tillträder som vd den 7 juni. Till dess är Christina Linderholm fortsatt tillförordnad vd.

N Ä R I N G S L I V I N OR R A PRI L 2 0 1 1

21

Tänt var det här Text & Foto: Björn Palovaara

Det är en mäktig syn när Patrick Andersson kommer med den enorma Dodge RAM pickupen för att demonstrera LED ljusramper. Det är det senaste inom extraljus och arbetsbelysning till motorfordon som t.ex lastbilar, bilar, terrängfordon och entreprenadmaskiner.

– Det gäller att väcka uppmärksamhet, säger han och ler. Vänta tills jag tänder!

Patrick Andersson är bördig från Överkalix men flyttade till USA och Florida 2004. Där startade han företaget Florida Car Center som specialiserat sig på export och förmedling av USA-bilar både inom USA och till Sverige samt hela Europa. Nu har Patrick Andersson riktat strålkastarna på Sverige och Norden med LED ljusramper från Rigid Industries i det nystartade bolaget RigidSweden.

Tål hårda tag – Det är rejäla ljusramper som tål hårda tag, ytterhöljet är nästan oförstörbart. Ljusramperna är tänkt i första hand till åkeribranschen som färdas stora delar av året på de mörka norrländska vägarna samt till entreprenadmaskiner och skogsmaskiner. Monterar man LED-rampen runt hytten så blir det som dagsljus runt om och underlättar maskinförarens arbete.

När vi träffas för demonstrationen av LED ljusramperna har han avverkat ungefär halva sträckan på sin 350 mil långa Roadtrip genom Sverige och Norrland. Från Örebro och norrut mot Gävle, Sundsvall, Umeå, Skellefteå, Luleå, hem till Överkalix, Kalix samt söderut igen på utvalda stopp efter vägen.

– Hittills har jag knutit 25 återförsäljare och räknar med några fler på resan söderut. Responsen har varit överväldigande och positiv, säger Patrick.

Tappade hakan På resan genom Sverige träffade Patrick även redaktionen för en ATV- och snöskotertidning för en demonstration.

– Först tappade de hakan då de såg bilen, sen nästan förlorade de synen då lamporna tändes. I nästa nummer publiceras ett objektivt test med officiell mätning av ljusstyrka administrerad av Statens Provningsanstalt.

Ljusramperna finns i ett flertal storlekar från minsta 10 cm till 127 cm. Den största; Rigid Eseries 50 innehåller 100 lysdioder och ger 18000 lumen och är energisnåla med 195 watt och 14,44

22

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

Skillnaden mellan bilens strålkastare och med LED ljusramp är slående. Med största ljusrampen får man 600 meters ljusbild med bredd.

Patrick Andersson med lika imponerande kärra.

ampere.

– Det motsvarar 7 stycken stora traditionella extraljus men drar endast ström som 2, säger Patrick. Dessutom har LED lamporna 50.000 timmars livslängd.

– Om man slår ut det på ett arbetsfordon som går i mörker 12 timmar per dag, 6 månader om året så håller dom i 23 år.

LED ljusramperna tillverkas av Rigid Industries i USA och de ska som sagt tåla hårda tag.

– Självklart dyker det alltid upp billigare kopior på marknaden men vi är nog ensamma om att ge 30 dagars returrätt och 5 års garanti. Rigid LED är byggda för att tåla hårda påfrestningar och smällar som entreprenadmaskiner och lastbilar utsätts för, säger Patrick.

Vilda djur i norrlandsmörkret Bra belysning är även en fråga om säkerhet särskilt när man färdas vintertid i ett kompakt

norrlandsmörker.

– Alla vet hur svårt det är att upptäcka vilda djur på vägarna. Med största ljusrampen får man 600 meters ljusbild som både lyser brett och långt.

Den minsta Led-lampan Dually har fyra lysdioder och är anpassad för arbetsbelysning, MC, ATV, snöskotrar och ger 1300 lumen i ljusutbyte som motsvarar ett 50 watts extraljus men strömförbrukningen är 15 watt, ungefär som en blinkers.

– Rigid Led belysning funkar överallt, förutom till fordon så har vi även LED anpassat för stuga, husvagn och båt. Hur många husvagnar är det inte som fortfarande har glödheta och strömslukande glödlampor eller halogenlampor som innerbelysning? Byt till LED lampor, spara ström och dra ned innertemperaturen! avslutar Patrick Andersson. På sajten www.rigidsweden.com kan man läsa mer om de olika LED ljusramperna.

r!

Vid vägs ände.

Foto små bilder: Patrick Andersson

ESA

350 mil avverkades på Patricks demonstrations road-trip runt mellansverige och Norrland.

Säkra Lyft • Vattenvägar

Säkerhetsutbildningar

Vid Polcirkeln. imponerande LED ljusramp och

Laponia Partner AB erbjuder företagsanpassade utbildningar, på företaget eller annan valfri plats. För kursinformation, prisuppgift och övriga upplysningar, kontakta oss.

Den största ljusrampen motsvarar ljuset från 7 traditionella extraljus men förbrukar endast ström som 2.

Vintervägen 6B, 982 60 Porjus 070-578 46 44, info@laponiapartner.se www.laponiapartner.se

Lars-Ivan Tuolja Laponia Partner AB

N Ä R I N G S L I V I N OR R A PRI L 2 0 1 1

23

KRÖNIKA

Alla kan lära sig att bli mer effektiva – och mindre stressade Massor av mejl som väntar på svar, ändlösa onödiga möten, en att göra-lista som blir allt längre... Känner du igen dig i den bilden? Inte mindre än sex av tio kontorsanställda lider av informationsstress. Men alla kan lära sig att bli mer effektiva och stressa mindre, menar Näringsliv i Norrs nye krönikör, effektivitetskonsulten Martin Höckenström.

I

nformationsstress är vår nya folksjukdom som ännu inte riktigt tas på allvar – trots att den enligt en färsk undersökning drabbar sex av tio svenska kontorsanställda. Nya teknologiska landvinningar som e-post, internet och mobiltelefoner har gett oss fantastiska kommunikativa möjligheter men baksidan är en press att hantera och bearbeta allt större mängder information i form av telefonsamtal, mejl, SMS m m.

All ny inkommande information kräver en åtgärd av något slag: ett svar, boka in ett möte eller en ny arbetsuppgift för att göra-listan.

Resultatet blir för många en känsla av tappad kontroll, att man halkar efter, kanske känner sig otillräcklig, och i värsta fall får fysiska symptom som högt blodtryck, trötthet och magsår.

Men om du känner dig stressad och ineffektiv på jobbet är chansen stor att du gör det helt i onödan. Man kan med enkla tekniker lära sig att bli mer effektiv och stressa mindre.

Det krävs lite insikt, en dos kunskap och en del träning för att kunna förändra sitt beteende och skapa en mindre stressig vardag.

En viktig början är att kunna behålla fokus.

Ofta finns det en tänkt agenda att följa men dagen tar slut innan man hunnit någonting.

Man avbryter sig själv efterhand med saker som måste göras, samtal som ska ringas och så vidare. Man måste lära sig att prioritera och inse att man inte måste ta itu med allting

direkt, utan försöka hålla sig till den agenda man bestämt för dagen.

Den kanske största tidstjuven av alla är eposten. Det kommer ständigt nya mejl med ständigt nya arbetsuppgifter. Mejlen avbryter varandra och de egentliga arbetsuppgifterna.

Men det finns enkla knep för att sluta störas av e-posten. Här kommer fem goda råd för att mejla smart – och spara en timme om dagen: 1. Hämta eposten när det passar dig.

Det sitter ju i ryggmärgen att vi går till brevlådan och hämtar posten och sorterar den då – gör likadant med din e-post. Det kanske räcker att gå igenom e-posten två gånger per dag. Hämta e-posten när det passar dig – Gå till ”arkiv” på menyraden och klicka på ”arbeta offline”. När du vill hämta posten klickar du på ”skicka och ta emot”.

2. Stäng av alla plingande ljud och notifikationer som hela tiden påminner dig om att du fått mejl. För att stänga av detta går du till menyn och väljer sedan ”verktyg” – ”alternativ” – ”avancerade alternativ”.

3. Använd automatiska regler för inkommande e-post. Du kan till exempel se till att alla mejl från en person kommer till en viss mapp, eller direkt till papperskorgen.

Du kan också markera vissa avsändare som spärrade – högerklicka på meddelandet och välj ”skräppost”. För att sätta automatiska

regler så högerklickar du på meddelandet och väljer ”skapa regel”.

4. Var proaktiv och minska mängden meddelanden. Avregistrera dig från nyhetsbrev du aldrig läser. Det finns ofta en länk för avregistrering nederst i dessa nyhetsbrev.

Fundera på om epost verkligen är den bästa kommunikationsvägen för olika ärenden.

5. Skilj ur alla kopior. När du står som kopia (CC) så betyder det vanligen att det är ”för din information”, d v s inget du måste agera på. Skapa en mapp som heter ”för information” och lägg meddelandet där.

Använd gärna snabbkommando genom tangentkombinationen ”CTRL+Shift+V” (flytta objekt till). Gå igenom denna mapp när det passar dig, kanske en gång per vecka.

Se denna krönika som del 1 av din egen ”effektivitetsskola”! I nästkommande krönikor kommer jag eller någon av mina kollegor att bl a lära er hur man minimerar onödiga möten, tar kontroll över sin arbetsdag samt fattar bättre beslut. martin höckenström VD Life Group Nordic AB lifegroup.se

FAKTA Martin Höckenström är effektivitetskonsult på Life Group, ett utbildningsföretag inom arbetsteknik och personlig effektivitet. Han lär ut tekniker för att bl a sammanställa information, fatta beslut, undvika och minska avbrott såsom mejl och möten, samt prioritera och sortera arbetsuppgifter.

24

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

Martin och hans kollegor på Life Group kommer under 2011 att skriva krönikor i Näringsliv i Norr med tips om hur man blir mer effektiv – med mindre stress.

NORDISK FINANSIELL PLANERING AB Vi erbjuder finansiell rådgivning för institutioner, företag och privatpersoner.

Rådgivningen är kostnadsfri och strävar efter att maximera avkastningen och minimera risken för den enskilde investeraren. Det är lönsamt för våra kunder!

Eftersom vi har många institutionella kunder så har vi förmånen att kunna erbjuda våra privat- och företagskunder institutionella produkter. De har ofta betydligt bättre villkor än placeringsalternativ som vänder sig till privatmarknaden och är inte sällan skräddarsydda för att möta kundens höga krav på trygga placeringar i kombination med god avkastning.

Kontakta oss så berättar vi hur du kan bygga en portfölj med minimal risknivå kombinerat med maximal avkastningspotential.

Vi ser till att era placeringar bär frukt!

Välkommen med frågor och begär prospekt!

LuLEå 0920-22 77 50

StOcKhOLm 08-742 03 50

www.finansiell-planering.se

Vårerbjudande från Ounasvaara 7 backar 4 liftar Half pipe SkidSkola SkidutHyrning kälkbana SkidSpår 100 km reStaurang

OUNASVAARAN PIRTIT Vårerbjudande I priset ingår: från 259 € - boende i dubbelrum /2 dygn - 2 extrabäddar på loftet - continental frukost på Restaurang Thulia - sängkläder - handdukar - slutstädning - 2 x 1 dags liftkort i Ounasvaaras backar 130 km från - endast 200 m från Skidcentrum Haparanda Extradygn från 120 €, frukost ingår Extra liftkort från receptionen - 30 % rabatt Erbjudandet gäller t.o.m 25.4.2011.

Erbjudandet gäller endast nya bokningar och platsantalet är begränsade.

Minst 2 dygn.

17 ö 9s lö 45 19, f 9- 6 369 0 a.fi m et: aar 81 Öpp el.+35 ounasv .

T www

Antinmukka 4, FI-96600 Rovaniemi Tel +358 (0)16 333 0100 sales@polarholidays.fi, www.polarholidays.fi

Stöd till storinvestering i Olofsfors Olofsfors bruk grundades 1762, för snart 250 år sedan. Här satsas det nu för framtiden. Länsstyrelsen anser att Olofsfors AB bör få regionalt stöd med 11,4 miljoner kronor.

Man räknar med ett 40-tal nya arbetstillfällen.

– Investeringarna i Olofsfors AB ligger i linje med de intentioner och den viljeinriktning vi har för länets utveckling. De skapar också förutsättning för tillväxt och sysselsättning i Nordmalings kommun, vilket behövs i en bygd med minskande

befolkning, säger länsråd Birgitta Heijer.

Totalt planerar Olofsfors AB att investera 57 miljoner kronor. Detta beräknas ge en fördubbling av omsättningen och en ökning av antalet anställda från 120 till 163 personer.

Deras ansökan gäller ett regionalt investeringsstöd på 20 procent eller 11 400 000 kronor vilket Länsstyrelsen anser att Tillväxtverket bör bevilja.

Minskar elförbrukningen – I deras investering finns också en energiåtervinningsanläggning som gör det möjligt återanvända uppvärmt kylvatten för uppvärmning av lokalerna istället för att släppa ut det i ån, en

Gällivare expanderar Det finns ett stort behov av tomter för nya och expanderande verksamheter i Gällivare.

På Vuoskojärvi industriområde har nu tio nya industritomter delats ut och Gällivare Taxi och Karlssons Åkeri i Gällivare är två av de företag som expanderar och väljer att flytta sina verksamheter till området.

Gällivare kommun har tagit fram tio stycken nya industritomter som nu är uppbokade. Det handlar om nya etableringar och befintliga företag som utvecklar sina verksamheter.

– Det finns också planer för ytterligare tolv industritomter.

Det har visats stort intresse för dem redan och även de är snart uppbokade, säger Ulf Hansson, utvecklingschef på Gällivare kommun.

Planer på att expandera Gällivare Taxi är ett av de företag som ser positivt på framtiden och har planer på att expandera sin verksamhet. I dagsläget driver de person- och godstransport med taxi och minibussar. Bolaget bedriver även linje- och beställningstrafik med buss samt besöksverksamhet i LKAB och Aitikgruvan samt samhällsguidningen i Gällivare tätort. Nu ska företaget bygga ett nytt bussgarage för eget bruk och för uthyrning.

Det kommer även att byggas en verkstad för egna fordon.

Bokningscentralen som nu finns vid tågstationen i centrala Gällivare ska också flyttas dit.

– Vi kommer att utöka verksamheten och då framförallt med budtransport och busstrafik. Vi har även planer på att sälja paketresor, säger Marianne Boman, ordförande, Gällivare Taxi.

Marianne ser att antalet anställda kommer att öka i takt med att verksamheten ökar i omfattning.

Karlssons Åkeri i Gällivare har drivit åkeri sedan 60-talet och har 90 % av sin verksamhet i gruvorna. Bolaget bildades 1974 och idag har man också hand om miljötransporter.

– Under sommaren 2011 kommer vi att bygga ett nytt garage för service av våra lastbilar men vi ska också flytta vårt kontor till Vuoskojärvi, säger Karl-Erik Karlsson, VD, Karlsson Åkeri i Gällivare.

Bolaget fick i fjol priset som Årets Tillväxtföretag 2009 i Gällivare. Åkeriet har vuxit med 233 procent de senaste åren och under 2009 har man kvalificerat sig bra i de nationella rankningarna och erhållit både SYNA utmärkelsen och placerat sig som bästa Gällivare företag på Gasell listan.

26

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

miljöinvestering för framtiden, säger Birgitta Heijer.

Genom detta beräknar företaget också att årligen minska sin elförbrukning med ca 1 megawattimme. Investeringen sker i linje med företagets miljöpolicy.

Olofsfors AB deltar i det s.k. ”skogtekniska klustret” som är ett forum för företag inom skogsteknik där samverkan sker mellan företagen och universiteten i Umeå och Luleå samt Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Skogstekniska klustret och Olofsfors AB är viktiga aktörer i utvecklingen av regionens näringsliv och länets framtid, säger Birgitta Heijer.

LKAB satsar miljoner på näringslivet i Gällivare Expandum AB är näringslivsbolaget som ägs av och arbetar för utveckling och förnyelse av Gällivares näringsliv.

LKAB satsar nu 6 miljoner kronor under åren 2011 till 2013 på Expandum för att främja en bred och attraktiv samhällsmiljö.

I mitten av 80-talet bildades Expandum AB som ett av landets första näringslivsbolag för att utveckla och skapa nya verksamheter i Gällivare.

Bolaget fick uppdraget att arbeta med utvecklingen av icke gruvberoende verksamheter. Effekterna av gruvnäringens upp och nedgångar i Gällivare skulle motverkas genom tillkomsten av nya företag i kompletterande branscher. Under åren har det varit upp till 1000 personer sysselsatta inom dessa verksamheter som idag till största delen är utgörs av exporterande företag.

Nytt och modernt Idag ser situationen för gruvnäringen och kommunen helt annorlunda ut och på grund av expansionen inom gruvnäringen pågår nu en samhällsomvandling som möjliggör ett nytt och modernt Gällivare. LKAB satsar nu 6 miljoner kronor under åren 2011 till 2013 på Expandum för att främja en bred och attraktiv samhällsmiljö.

– För att lyckas med våra ambitioner att satsa på områden där Gällivare och Norrbotten har naturliga förutsättningar att lyckas, nämligen malmförädlings- och upplevelseindustrin ser vi gärna ett samarbete med LKAB,

säger Kjell-Åke Johansson, VD för Expandum.

Expandum jobbar på uppdrag av sina ägare, basindustrin, småföretagen och kommunen för att underlätta utveckling och förnyelse av Gällivares näringsliv. De hjälper till med att identifiera och utveckla företagsidéer, arbetar med riskfinansiering och kan, genom det delägda riskkapitalbolaget Norrskenet AB, gå in som minoritetsägare.

– För att vi ska fortsätta vara ett starkt och attraktivt företag behöver vi en bred och attraktiv samhällsmiljö på de orter där vi är verksamma. Därför har vi beslutat oss för att stärka den satsning och det arbete som görs i Expandum för att bredda näringslivet i Gällivare, säger Per-Erik Lindvall, teknisk direktör vid LKAB. – Den expansiva gruvindustrin kan användas till att utveckla övrigt näringsliv. Vi jobbar också för att skapa nya och vidareutveckla olika mötesplatser som t.ex. toppmöten och frukostsnack, säger Kjell-Åke.

Expandum avser nu att genomföra ett utvecklingspaket inom ett antal områden, en ny basindustri byggs upp med fokus på bostads- och upplevelseområdet Dundret. Mötesplatser mellan samhälle/näringsliv/utbildning tillhandahålls med t.ex. lokala frukostmöten och hemvändar- och rekryteringsdagar.

En arena för entreprenöriellt lärande skapas genom samverkan mellan utbildningssystem och samhälle/ näringsliv. Samt affärs- och företagsutveckling med malmförädlingsindustrin som motor.

KRÖNIKA

Att sälja och köpa fastigheter

Ä

ganderätten till mark har genom alla tider uppbringat starka känslor hos människor, till största delen beroende på det stora värde som fastigheter ofta har men till viss del också för de starka band som människor har till marken. Att äga större områden av mark och skog sammankopplades förr i tiden med stort välstånd.

Numera går inte mark i arv på samma sätt som tidigare och fastigheter överlåts ständigt.

Många har hört talas om att fastigheter överlåts ”i befintligt skick” och att köparen har en mycket stark undersökningsplikt. Mot bakgrund av detta görs ibland överlåtelseavtal gällande fastigheter väl lättvindigt eftersom både säljare och köpare utgår ifrån att det är köparen som får stå risken för alla problem med fastigheten.

Detta kanske inte är ett så stort problem när det gäller privata fastigheter men när industrifastigheter eller stora hyresfastigheter ska överlåtas bör emellertid både köpare och säljare vara mycket uppmärksamma på hur köpekontraktet utformas. Fastigheten kan vara värd mycket pengar men den kan också innehålla stora problem – problem som köpare eller säljare måste vara beredd att ta ansvar för. Det måste således under avtalsförhandlingarna göras en viss riskfördelning mellan parterna. Visst är det så att köparen har en långtgående undersökningsplikt men säljaren svarar för fel som beror på säljarens

28

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

försummelse och också för avvikelser från sådant som säljaren får anses ha utfäst. Säljaren kan således genom skriftliga garantier i köpekontraktet åta sig att svara för vissa saker, men även muntliga utfästelser befriar köparen från undersökningsplikt. Enkelt kan man säga att riskfördelningen går ut på att den som har bäst koll på något också ska stå risken för detta.

Båda parter bör sålunda fundera över vem av köpare och säljare som är bäst lämpad att t.ex. stå risken för att det saknas regelrätta bygglov för byggnader och anläggningar på fastigheten eller för att eventuella hyresgäster inte betalar hyran som de ska.

Något som lätt kan glömmas bort är miljöansvaret som en fastighetsägare kan ställas inför. En fastighetsägare kan under vissa förutsättningar bli skyldig att sanera sin fastighet från miljöföroreningar om det inte går att finna vem som genom sin verksamhet förorsakat föroreningen eller om denne t.ex. gått i konkurs. Det kan därför, innan det sker någon affär, vara viktigt att kontrollera vad för sorts verksamhet som tidigare bedrivits på fastigheten och vem som har bedrivit denna.

Ibland säljs bolag som äger fastigheter. Det är då viktigt att köpare och säljare hanterar fastighetsfrågorna vid överlåtelsen av aktierna i bolaget. Vid en sådan överlåtelse byts det ju inte ägare på fastigheten, eftersom det fortfarande är samma bolag som är ägare till denna och något särskilt köpekontrakt avse-

ende fastigheten/erna upprättas därför inte.

Ofta består dock bolagets värde till stor del av just fastigheten eller fastigheterna och det gäller att se till att man beaktar de särskilda omständigheter som föreligger vid överlåtelse av fastigheter vid överlåtelsen av bolaget. När ett bolag som äger fastigheter överlåts kommer ofta frågan om olika tillstånd in i bilden.

Det är viktigt som köpare att kolla upp – om inte säljaren lämnar garantier om detta – att det finns nödvändiga tillstånd för att bedriva bolagets verksamhet på fastigheterna samt att fastigheten är anpassad för verksamheten. Det kan ju också vara på det sättet att fastigheten inte alls använts till det som köparen avser använda fastigheten till och då är det förstås köparen som får söka tillstånden och sedan också stå risken för att behövliga tillstånd av någon anledning inte beviljas.

Sammanfattningsvis är det alltså mycket viktigt vid överlåtelser av fastigheter att det sker en riskfördelning mellan parterna utifrån de speciella förhållanden som råder avseende den fastighet som ska överlåtas. Ett köp av en fastighet kan bli din bästa affär någonsin, men det kan också bli din sämsta. Det är därför verkligen inte att rekommendera att köpa fastigheter ”i befintligt skick”.

LINDA SUNDLÖF Advokatbyrån Kaiding

foto: StARK fotogRAfi & deSign, eliSAbeth guStAvSSon

OPTIKCENTER 10 ÅR

Inbjudan Vi fyLLer 10 år och Det SkA firAS! Varmt välkomna till oPtikceNter Lördag 16 april 11.00 - 16.00 Vi visar 2011 års mesta glasögonmode MiNGeL, BUBBLor & Petite PLock

Vi anser att glasögon är det viktigaste personliga inköpet. De ska lyfta fram dina färger och förstärka din personlighet.

Mångfalden i kombination med bästa tänkbara service är vår affärsidé. Se på dina glasögon - andra gör det!

Vi är inte kedjeanslutna och har därför ett mer personligt urval av handplockade godbitar.

Genom vårt exklusiva pocket shop-avtal har vi dessutom tillgång till en mycket unik kollektion av handgjorda, franska glasögonbågar av Alain Mikli - designernas designer. Måste ses!

Lenita & Marika

Köpmannagatan 18 Kalix 0923-777 72

Storgatan 35 Överkalix 0926-100 85

Skogens nya pionjärer Kvinnor och utlandsfödda lockas till skogsjobb – utbildas på Kalix naturbruksgymnasium

text & foto: Björn Palovaara

Historiskt har det ansetts som typiskt manligt att jobba i skogen. Samtidigt blir medelåldern i skogliga yrken allt högre och det talas om brist på skogsarbetare i hela landet. I Kalix pågår nu ett projekt som ska locka nya målgrupper till skogen.

Den växande bristen på skogsarbetare beror på att många maskinförare lockats till andra branscher samtidigt som medelåldern är hög – någonting som kommer att märkas av påtagligt de närmaste åren då stora pensionsavgångar väntar.

Grupper med stor potential För att möta de problem branschen ställs inför har projektet Jämlikt och Jämställt Skogsbruk startats på Kalix Naturbruksgymnasium. Här utbildas nu kvinnor samt utlandsfödda kvinnor och män och förhoppningen är att fler ur dessa grupper framöver ska välja en skoglig yrkesbana.

– Det är konstaterat att den potential som kvinnor utgör inte tagits tillvara i dagens skogsbruk.

Antalet kvinnor i arbetslagen Kurt Larsson uppskattats av Skogsentreprenörerna till enbart en handfull i hela Sverige, säger Kurt Larsson som själv är maskinförare på Sveaskog i Norrbotten och aktiv i projektet som GS-fackets representant.

– Den tekniska utvecklingen har gjort att till exempel maskinförarjobbet i skogen idag är lika lämpligt för kvinnor som för män. Men det är svårt att rekrytera kvinnor. Jag tror tyvärr att många inte har koll på de skogliga yrkena och tänker att det i första hand är ett tungt jobb för män, säger Kurt Larsson.

Mycket att lära sig Arbete i skogen kräver kunskap inom många områden. För exempelvis en maskinförare handlar det om naturvårdshänsyn, data, GIS, virkeslära och arbetsmiljö.

De praktiska delarna av maskinförarutbildningen har genomförts på skolans egen övningsbana.

Att lära sig köra kran är ett viktigt moment som har tränats på skolans stationära kranar.

Anna-Lena Persson är en av de 16 elever

30

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

Anna-Lena Persson hoppas få jobb i skogen.

som går utbildningen och hennes praktikvecka genomfördes tillsammans med Kurt Larsson i Överkalix. Under veckan rådde sträng kyla med temperaturer på under 30 minusgrader så maskinerna stod stilla i flera dagar.

– Det var otur, men Kurt fixade så att jag i efterhand fick följa med tre kvällar extra på Sveaskogs avverkning utanför Överkalix. Det var verkligen schysst att jag fick en bonusvecka då jag kunde köra maskin på kvällsskiftet. Det är en nyttig erfarenhet att få komma ut i verkligheten och prova på hur det är, både att få köra maskin och att vara ute med arbetslaget, säger AnnaLena Persson.

Målet är ett skogligt jobb Flertalet av eleverna har som mål att bli maskinförare. Andra drömmer om att bli skogsvårdsen-

treprenör, skogliga planerare eller virkesmätare.

Anna-Lena Persson berättar att hon hoppas på att få jobb som planerare.

– Jag är uppvuxen med egen skog i familjen. Jag har även läst tio poäng i skoglig produktionslära på Umeå universitet och har gått ett par kurser inom ”Grönare skog”, säger hon.

Anna-Lena Persson har även ett förflutet som bagare: – Men det har mest blivit olika vikariat senaste åren. Jag har jobbat på Systembolaget, på Överkalix kommun och som IT-support i perioder.

Efter den här utbildningen hoppas jag på ett jobb i skogen. Och även om det blir säsongsarbete som planerare så blir det lättare att pussla ihop med andra jobb i framtiden.

Arbete i skogen kräver kunskap inom många områden. För exempelvis en maskinförare handlar det om naturvårdshänsyn, data, GIS, virkeslära och arbetsmiljö.

De praktiska delarna av maskinförarutbildningen har genomförts på skolans egen övningsbana. Att lära sig köra kran är ett viktigt moment som har tränats på skolans stationära kranar. Därefter har eleverna kört skogsmaskin på riktiga avverkningar och haft praktik på skogsbolag.

Anna-Lena Persson i skotaren på en avverkning. Den tekniska utvecklingen har gjort att maskinförarjobbet idag är lika lämpligt för kvinnor som för män.

FAKTA Projektet inleddes i maj 2010 med en prova på-vecka där intresserade fick information om skogsjobb och kunde prova på att köra både maskin och simulator. Deltagarna besökte även skogsarbetsplatser.

Hösten 2010 drog den 40 veckor långa utbildningen igång.

Deltagarna är totalt 16 stycken, varav 11 kvinnor och fem män i åldrarna 21 - 52 år.

Utbildningen avslutas i juni och projektet avslutas i juli 2011.

Projektet finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden, Arbetsförmedlingen och Norrbottens Läns Landsting.

Målgrupper är arbetslösa svenskfödda kvinnor, utlandsfödda kvinnor och män samt funktionshindrade.

Sveaskog bidrar bland annat med instruktörer, skogsmaskiner och praktikplatser under utbildningen.

Läs mer om projektet på www.kalix.naturbruksgymn.se.

N Ä R I N G S L I V I N OR R A PRI L 2 0 1 1

31

Kirunaföretag sanerar kärnkraftverk Från vänster Erik Maksimainen FriGeo AB Chef Produktutveckling, Derek Sweeney Gass Magnox South Sites, Christopher Gass Magnox South Sites.

Erik är den person från FriGeo som har varit ansvarig för framtagningen av den utrustning som skall levereras till England. Christopher och Derek är representanter från Magnox South Sites som var på besök i Luleå under förra veckan.

Mats-Johan Rostmark, vd FriGeo AB i Kiruna.

Det starkt växande och prisbelönta miljösaneringsföretaget FriGeo AB i Kiruna har fått ett stort frysmuddringsuppdrag i England. De ska sanera radioaktivt slam från ett nedlagt kärnkraftverk.

– Vi är otroligt glada och det här visar att vi har en miljösaneringsmetod i världsklass, säger Mats-Johan Rostmark, vd på FriGeo AB. Kontraktet skrevs på i förra veckan och uppdragsgivaren är Magnox South Sites i England som har tagit ett kärnkraftverk ur drift och nu ska avveckla och sanera det. FriGeos uppdrag blir att leverera en frysmuddringsutrustning och sedan övervaka utförandet av saneringen av det radioaktiva slammet från botten av kylbassängerna i kärnkraftverket.

– Vår metod gör att personalen kan arbeta

på ett effektivare sätt som gör att de utsätts för mycket mindre doser av strålning och ger samtidigt en lägre kostnad för efterbehandlingen och lagringen av det radioaktiva materialet, säger Mats-Johan Rostmark.

Projektet är i miljonklassen och är det första utlandsuppdraget för FriGeo som nu jobbar hårt på en fortsatt expandering utomlands: – Vi hoppas att det här uppdraget öppnar dörrar för fler utlandsprojekt och vi satsar just nu stort på den internationella marknaden, säger MatsJohan Rostmark.

denna process kan vi skapa fler möjligheter för hur slammet kan efterbehandlas och den tror vi väldigt mycket på, säger Mats-Johan Rostmark.

FriGeos frysmuddringsmetod är världsunik och prisbelönt. Senast i höstas blev de utsedda till Årets Kretsloppsavgiftare av tidningen Recycling & Miljöteknik.

Fakta FriGeo AB

Världsunik metod I samband med Englandsuppdraget och utlandssatsningen presenterar också FriGeo sin unika avvattningsmetod, FriGeo-metoden, som är helt unik i branschen: – FriGeo-metoden gör att vi kan avvattna och torka det förorenade slammet i samma process, vilket vi är ensamma om på marknaden. Genom

- Grundades år 2003 - Omsätter 9,75 miljoner - Tidigare uppdragsgivare: SSAB, Ragnsells, SAKAB, Statoil Hydro - Har en världsunik och prisbelönt frysmuddringsmetod och lanserar nu en helt ny avvattningsmetod – FriGeo-metoden, som kan avvattna och torka materialet i samma reningsprocess.

Bankerna optimistiska inför 2011 Bankkontoren tror att utlåningen till företag kommer att öka under 2011. Åtta av tio bankkontor räknar med en ökad utlåning under det kommande året.

Men än har det inte riktigt tagit fart, under det sista kvartalet 2010 uppgav hälften av bankkontoren att utlåningen var oförändrad.

Det visar en undersökning bland 150 bankkontorschefer som genomförs på uppdrag av Almi Företagspartner.

Bankernas positiva inställning till den framtida utlåningen håller i sig. Åtta av tio bankkontor tror att utlåningen till företag kommer att öka de kommande fyra kvartalen. I samma undersökning uppger fyra av tio kontor att utlåningen ökade under fjärde kvartalet förra året. Men samtidigt uppger hälften av bankkontoren de faktiska utlåningsvolymerna är oförändrade jämfört med tidigare kvartal.

– Förväntningarna om att företagen ska börja investera ökar i takt med alla positiva

32

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

konjunktursignaler. Men det finns fortfarande en viss osäkerhet hos företagen att våga ta investeringsbeslut, säger Lars Mårdbrant, kommunikationsdirektör på Almi Företagspartner AB. Bankernas villkor har inte lättat Företagens lånevillkor lättar inte trots den positiva konjunkturutvecklingen. Nia av tio kontor uppger att villkoren är oförändrade.

Ett av tio bankkontor uppger att villkoren skärpts jämfört med föregående kvartal.

Räntemarginalen mot företag ökar Under det fjärde kvartalet 2010 uppgav fyra av tio bankkontor att räntemarginalen ökade.

Antalet kontor som uppger att räntemarginalen ökat har successivt blivit fler under årets gång. Vid ingången av 2010 uppgav 15 procent att räntemarginalen ökade, vid årets slut uppgav42 procent en ökad räntemarginal.

Positivt om konjunkturutvecklingen Bankkontoren är positiva beträffande den

långsiktiga konjunkturutvecklingen. Sju av tio tror att konjunkturen stärks under 2011. Det är dock något färre jämfört med föregående mätning då åtta av tio trodde på en stärkt konjunktur.

Företagen behöver rörelsekapital Av de bankkontor som uppger att utlåningen ökar uppger 77 procent att företagens lånebehov avser ”rörelsekapital”. Bankkontorens företagsutlåning går till största delen till små och medelstora företag. Åtta av tio kontor uppger att mellan 80 och 100 procent av utlåningen går till företag med färre än 250 anställda.

Undersökningen genomförs varje kvartal av CMA - Centrum för Marknadsanalys AB på uppdrag av Almi Företagspartner AB och är baserad på telefonintervjuer med 150 bankkontorschefer i hela landet. Den senaste undersökningen är baserad på telefonintervjuer under perioden 9 -15 december 2010.

Tomter till salu! i Kåbdalis skidanläggning Ring 070-626 40 59

Mer information finns på www.kabdalisstugby.se Luleå 0920-20 30 30

LIVSMEDELKYLA

Haparanda 0922-688 50

VÄRME / ENERGI

Piteå 0911-20 95 55 Boden 0921-192 00

SERVICE

KOMFORTKYLA

Kalix 0923-67 01 21 Gällivare 0970-660 70

TEKNIK KYLA

INDUSTRIKYLA

Kiruna 0980-665 70

NÄSTAN VARJE DAG KOMMER DU I KONTAKT MED VÅR VERKSAMHET...

www.friginor.se - lla@friginor.se

I din butik, på arbetsplats, eller i ditt hem.

Gruvbrytning i Pajala rycker allt närmare Northland Resources har tecknat avtal med Trafikverket och med maskinföretaget Pon Mining International om gruvmaskiner för 500 miljoner kronor.

- Avtalen är viktiga för att gruvverksamheten ska kunna börja rulla, sa Karl-Axel Waplan, vd för Northland Resources till NSD. Väntetiden på maskinerna är ett och ett halvt år.

Totalt är det 23 gruvfordon som ska levereras till hösten 2012 då gruvbrytningen startar och fram till i februari 2015.

Samtidigt undertecknades en överenskommelse med Pon Mining International som gäller ett livslångt underhåll av maskinerna. En affär som beräknas vara värd det dubbla jämfört med maskinförsäljningen - en miljard kronor.

Gruvbolagets avtal med Trafikverket gällde om att gemensamt hitta en transportlösning för malmen.

Kortsiktigt är frakt på väg mest realistiskt, men det är ännu inte klart hur stora ekipage som kommer att tillåtas. På längre sikt är järnväg det mest optimala även om det är en stor investering på omkring 8-9 miljarder kronor, enligt Trafikverket.

Källa: NSD

Mikael Krispinsson, Pon Mining International och Karl-Axel Waplan, vd på Northland Resources undertecknar dokument. Den första leveransen står i förgrunden.

Foto: Northland Resources

Almi Invest investerade 135 mkr i 49 företag Almi Invest gjorde flest investeringar av riskkapitalbolagen i Sverige under fjolåret – 49 investeringar om totalt 135 miljoner kronor. För varje krona från Almi Invest investerar andra aktörer ytterligare 1:50 kronor. Tillsammans med andra aktörer investerades över 300 miljoner kronor.

– Vi har gjort det möjligt för en hel del företag att kunna attrahera privat riskkapital.

Många av våra investeringspartners hade aldrig investerat utan vår medverkan., säger Jan Bengtsson vd för Almi Invest.

Nio av tio av företagen är i en tidig expansionsfas och flest investeringar gjordes i företag inom IT och kommunikation och därefter inom industri och transport samt handel men också inom life science och energi- och miljöområdet.

Almi Invest startade under 2009 och

verksamheten tog ordentlig fart under 2010.

Det totala investeringskapitalet är drygt en miljard kronor som ska investeras i ett par hundra företag. Inriktningen är att investera i tidiga skeden i mindre företag som står inför en tillväxtfas.

– Mindre företag med mindre kapitalbehov har svårare att attrahera traditionella riskkapitalister. Det stora antalet förfrågningar till Almi Invest visar att vi verkligen fyller ett tomrum som tidigare fanns på riskkapitalmarknaden, säger Jan. – Alla våra investeringar sker i samverkan med privata aktörer. Det är viktigt att vi inte konkurrerar med kommersiella aktörer, fortsätter Jan. Almi Invest investeringar är spridda över ett flertal branscher. Sedan Almi Invest bildades har man gjort totalt 70 investeringar om totalt 185 miljoner kronor.

– I och med att vi finns över hela landet och kan utnyjtta Almi-koncernens nätverk,

har vi möjlighet att få kontakt med företag i hela landet, inta bara i storstäderna där det privata riskkapitalet annars ofta återfinns, säger Jan Bengtsson.

Det är fortfarande mycket ont om riskvilligt kapital i tidiga skeden. Majoriteten av Almi Invest Investeringspartners är så kallade företagsänglar, det vill säga privatpersoner med investeringskapital. Antalet företagsänglar har ökat under senare tid.

Troligtvis har änglarna påverkats positivt av börsuppgången under 2010.

Kriterierna för de företag som Almi Invest investerar i är att det ägs och drivs av hängivna entreprenörer, att de står inför en tillväxtfas och har möjlighet till långsiktig värdetillväxt.

– Inflödet av intressanta investeringspropåer var mycket bra under 2010. Och intresset fortsätter även i år. Det är många intressanta företag som kontaktar oss, säger Jan Bengtsson.

Mer mums med sänkt moms Sänkt moms för restauranger, kaféer och catering förenklar för företagare och kommer att innebära fler jobb i branschen. Det anser Företagarnas skatteexpert Annika Fritsch apropå regeringens utredning.

Enligt utredningen bör momsen sänkas från 25

34

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

till 12 procent, till samma nivå som för livsmedel.

– Vi välkomnar förslaget som skulle innebära att företagen slipper krånglet med avgränsningar mellan försäljning av livsmedel som har 12 procent moms och servering eller restaurangtjänster där momsen är 25 procent, säger Annika Fritsch.

Däremot gör Företagarna tummen ned för det separata finansieringsförslaget som går ut på att

höja momsen på livsmedel, hotell och camping till 14,4 procent och samtidigt begränsa sänkningen av restaurangmomsen till samma nivå.

Regeringen aviserade redan i budgetpropositionen för 2011 att sänkt restaurangmoms var en reformambition som förutsätter att det finns ett utrymme i de offentliga finanserna.

Man ändrar inte på ett vinnande lag

audiocare a

2009 införde vi leverantörsaktien som sedan dess har haft en värdeökning med 320%* * 2/1 -09 värde: 16,27 kr - 28/2 -11 värde: 68,50 kr

2010 införde vi enhetlig gallringsmodell för högsta värdetillväxt på din skog och höjde prislistan till en konkurrenskraftig nivå! * Nedan är en prisjämförelse från Tidningen Skogen (12-2010)

2011 och allt är som vanligt. Prislistan och förmåner för dig som markägare består. Inte nog med det har vi även ett färskt GPS-erbjudande!

EARfoon

Professional EARdefenders

Vill du höra audiocare ab bättre på jobbet?

Vänd dig med förtroende till någon av våra virkesköpare i din region!

audiocare ab

anders larsson

Martin Sundbaum

Luleå / Råneå älvdalar

Luleå / Råneå älvdalar

Vi har lösningar för dig som är hörselskadad och yrkesverksam.

☎☎

☎☎070-574 05 70

Problem vid: - möten och sammanträden - telefon, både fast/mobiltelefon - Utbildning föreläsning

tommy Öhman

Mats nilsson

Luleå / Råneå älvdalar

Luleå / Råneå älvdalar

☎☎070-548 17 50

☎☎070-208 76 47

Jörgen lindqvist

Björn Mörk

Piteå / Älvsbyn

Kalix / Haparanda

☎☎070-208 28 75

☎☎070-373 86 80

roger nilsson

Helge Hedlund

Överkalix

Övertorneå

☎☎070-548 50 20

☎☎070-606 06 31

Kent larsson

Härje Fors

Tärendö / Gällivare

Kiruna / Vittangi

☎☎070-657 00 73

☎☎070-680 30 64

Professionell Hörselvård

audiocare ab

audiocare ab Professionell Hörselvård

Professionell Hörselvård

Vi samverkar med försäkringskassan

audiocare ab Professionell Hörselvård

eARfoon personliga hörselskydd, unik lösning i bullrig miljö

audiocare ab

KontaKta oss:

audiocare@swipnet.se Professionell Umeå 090-134261

LULeå 0920-13900

Hörselvård

SkeLLefteå LyckSeLe 0910-10226 0950-38940 Personliga Hörselskydd

audiocare ab Professionell Hörselvård

070-559 36 69

0923-662 00

www.billerudskog.se

ESIS ökar tillväxten inom elektronikindustrin i norr FAKTA ESIS ett regionalt innovationssystem ESIS är en förkortning för ”Elektronik System – ett regionalt Innovationssystem inom elektronik och inbyggda System” och är ett EU Mål 2 projekt som genomförs i samarbete mellan elektronikindustrin, Luleå tekniska universitet, IUC Electropolis AB, IUC Bothnia och IUC Norrbotten. Luleå tekniska universitet (LTU) är huvudman för projektet.

Projektets övergripande mål är att skapa tillväxt hos medverkade elektronikindustri och produkt ägande företag i Norrbotten och Västerbotten, stärka forskning och kompetensutveckling vid Luleå tekniska universitet samt stärka tillväxten i hela regionen.

Projektet finansieras av EU strukturfonder, Norrbottens länsstyrelse, Region Västerbotten, Norrbottens läns landsting samt kommuner i Norrbotten och Västerbotten.

ESIS monter på SEE, Scandinavian Electronic Event 2010.

ESIS är ett treårigt projekt i samverkan mellan elektronikindustrin, Luleå tekniska univesitet, LTU och IUC i Norrbotten och Västerbotten och finansieras bland annat av EU Mål 2, Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten.

– ESIS ska öka innehållet av elektroniksystem i produkter från företag i regionen, säger projektledaren Jerker Delsing, professor i industriell elektronik vid LTU och chef för EISLAB, centret för inbäddade elektroniksystem.

Industrisatsningarna inom ESIS koordineras av IUC Electropolis AB i samverkan med IUC Bothnia och Pajala Utveckling. Huvudmål är att öka tillväxten hos elektronikindustrin i norra Sverige. Detta ska ske bland annat genom nya tjänster, ökad produktutveckling samt en närmare samverkan mellan företagen.

– Under de tre år som projektet har varit i gång har ett stort antal framgångsrika delAnders Högström. projekt initierats och genomförts.

En förutsättning för framgångarna har varit ett stort engagemang från deltagande företag, säger Anders Högström, VD IUC Electropolis AB. Inom ESIS har vi de senaste 2,5 åren genomfört 18 prototyputvecklingsprojekt i samarbete mellan produktägande företag och elektronikföretag i

36

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

Västerbotten och Norrbotten. Exempel på några av dessa projekt redovisas nedan.

– Genom att stötta prototypprojekt skapas förutsättningar till nya produkter och ett närmare samarbete mellan industrin i region - detta är en avgörande förutsättning för tillväxt i norra Sverige, säger Anders Högström.

Lyckade mässatsningar Under perioden 2009 – 2010 har ESIS genomfört ett antal mässatsningar i samverkan med elektronikföretag i Norrbotten och Västerbotten.

Några av mässorna som man deltagit på är SEE (Scandinavian Electronic Event, Älvsjömässan), Elmia Subcontructor (i Jönköping 2009 och 2010) samt Hannover Mässan. ESIS koordinerar bland annat mässarrangemang, design av montrar, uppbyggnad, samordning samt övriga kringarrangemang.

– Mässorna har varit mycket lyckade, då man skapat synergieffekter i form av att bättre exponering där deltagande företag har kunnat fokusera på sälj istället för planering och genomförande.

Dessutom har gynnsamma samarbeten mellan företag skapats som resultat av det gemensamma deltagandet, säger Lars Sjöblom, VD, Chip & Circuit Nord AB Marknadsföring av innovationssystemet har ökat kännedomen om ESIS och branschen i hela landet.

Attrahera fler kvinnor till branschen ESIS har startat ett kvinnligt nätverk för anställda inom elektronikindustrin i Norrbotten och Västerbotten. Syftet med det kvinnliga nätverket

Nuvarande projektfas för ESIS löper under 3 år och avslutas i maj 2011. Organisationen av arbetet är fördelad i en Industriplattform som koordineras av Electropolis och en Forskningsplattform som koordineras av LTU. I slutet av 2010 beslutades om en fortsatt satsning på innovationssystem och projekt ESIS, med finansiering för perioden juni 2011 fram till och med december 2013.

För att ytterligare stärka satsningen och möta de utmaningar som branschen står inför kommer ett närmare samarbete att etableras med offentliga aktörer i Norrbotten och Västerbotten, samt att projektet kompletteras med en kompetens- och rekryteringsplattform.

Genom satsningen kommer projektet att kunna öka antalet samarbete mellan elektronikföretag och produkt ägande företag inom andra branscher (ex: verkstad, process- och träindustri).

Genom att stärka samarbetet inom ESIS mellan industri, universitet och offentliga aktörer under de kommande 3 åren kommer vi att ytterligare effektivisera och stärka utvecklingen.

är att stärka självkänslan och sätta egna utvecklingsmål. Förhoppningen är att fler kvinnor ska kliva fram och utveckla sig inom branschen och därmed bli förebilder för unga kvinnor att utbilda sig inom elektronikområdet.

Nätverket startade med en kickoff i juni 2010 med bl.a. en inventering av önskemål och behov av utbildningar.

En förutsättning för att kunna stärka elektronikindustrins konkurrensförmåga och tillväxt i regionen är att vi kan möta företagens kompetensoch rekryteringsbehov de kommande åren.

– För att möta denna utmaning måste elektronikbranschen attrahera fler kvinnor, säger Anders Högström.

Exempel på prototypprojekt inom ESIS TOF- (Time-of-flight) Optronic AB utvecklar och tillverkar optiska mätsystem till kunder över hela världen. I samarbete med Adopticum och ESIS har man tillsammans genomfört en projektsatsning under namnet TOF (Time-Of-Flight) där en ny typ av 3D-kamera har utvecklats.

– Samarbetet inom ESIS har både identifierat nya kundbehov i regionen och skapat nya affärer internationellt, säger Rickard Åström, VD för Optronic AB. Ett nytt företag startades hösten 2009, Fotonic AB, som direkt resultat från samverkan inom ESIS. I samarbete med ESIS etableras även nya forskningsprojekt inom området optiska system vilket kommer att säkra att regionen ligger i framkant inom området.

Exempel på kamera som kommit till försäljning

Forskningsprojektet ESIS har beslutat inrätta en doktorandtjänst vid Luleå tekniska universitet, LTU, för att utveckla time-of-flight kamera teknik, TOF. Time-of-flight kameror har förmåga att mäta rörelse och djup, genom att varje bildpunkt mäter avståndet till målet. I dag utvecklas TOF mycket snabbt, till stor del tack vare spelindustrin och teveteknik. Microsoft har nyligen lanserat Kinect spelkonsolen till Xbox som innehåller en avståndsmätande kamera. Ledande tevetillverkare tittar på TOF tekniken som ett sätt att på sikt slippa fjärrkontrollen. Tack vare dessa och andra projekt inom konsumentindustrin har TOF tekniken fått resurser att utvecklas mycket snabbt de senaste åren. Något som industrin nu kommer att dra nytta av.

Vimce

Bild tagen med TOFkamera

Avståndsmätare Damill AB är ett ingenjörsföretag som anlitas för att utföra mättekniska lösningar eller övervakningsfunktioner som ska fungera i industriell eller järnvägsteknisk miljö. Företaget står också för tekniska utredningar där mätning eller mätdata ingår. Kunderna finns inom de flesta branscher från processindustrier till laboratorier.

Sensor med kablage och insticksstång för placering i trånga utrymmen

Damill AB har genom projektet ESIS utvecklat en sensor för avståndsmätning av korta avstånd, 0.5 till 20.5 mm. Kapacitansens ändring mot mätobjektet används som princip för avståndsdetekteringen.

Sensorns tjocklek är endast 6 mm för att rymmas i trånga utrymmen. Ett tillämpningsområde i vattenkraftsaggregat är att mäta rotorns förhållande till statorn vid tillståndskontroll. Sensorn utgör en nyckelfunktion i dom tjänster som Damill tillhandahåller.

Översyn av produktionsprocesser ytmontering Behovet av att löpande se över och vidta åtgärder för att effektivisera befintliga produktionsprocesser hos elektronikföretag i regionen är nödvändig för att företagen skall kunna konkurrera och öka lönsamheten. Detta viktiga område utgör en del av ESIS projektet verksamhet och målbild.

Inom ramen för projektet har ESIS, i samverkan med MikroMakarna Pajala och tillverkande företag i Norrbotten och Västerbotten, genomfört en gemensam översyn och genomgång av produktionen.

Praktisk vibrationsmätning med VibFinder

Norrvision AB har i samverkan med ESIS utvecklat VibFinder, som ska användas för att möta behov från bygg- och anläggningsföretag samt hos forskningsinstitut. VibFinder syftar till att på ett givet mätobjekt, en arm eller hand, sampla in vibrationsvärden från till exempel vibrerande borr- och sågmaskiner, därefter göra beräkningar på vibrationsdosen som mätobjektet utsatts för under ett arbetspass samt därefter skicka den bearbetade informationen till en publik databas nåbar via en webbläsare.

VibFinder bygger på ett inbyggt internetsystem kallat för ”Mulle”. Elektroniken har paketerats i en kapsling motsvarande en vanlig armbandsklocka som kan kommunicera via Bluetooth till en vanlig mobiltelefon.

Telefonen i sin tur kopplar upp sig mot en mobil teleoperatör som skickar bearbetad data via en länk till en publik webbserver. Kommunikationen initieras av VibFinder alternativt av att användaren, via en webbläsare, anropar VibFinder och frågar efter data.

Genom VibFinder kommer verksamheten i Norrvision på sikt även att innefatta egna produkter.

Ultraljudsgivare för hydraulcylindrar Inom branscher där hydraulcylindrar används finns det behov av att erhålla signalåterföring om cylindrars position. Detta för att kunna realisera reglersystem med hydraulcylindrar som positionerande kraftelement. I en förstudie inom projekt ESIS har man identifiera behovet av FoU inom området för att möta industrins krav på framtidens lägesgivare. Arbetet har skett i nära samarbete med Wipro och tillverkande företag inom området mätsystem. Förstudien är avslutad och parterna vill gå vidare med fortsatt analys och hitta samverkansparter.

kompetens inom området nyttjades.

Resultatet från översynen och förslag till åtgärder presenterades vid en work-shop 2-3 december 2009 i Pajala, där producerande elektronikföretag i Norrbotten och Västerbotten deltog.

Som resultat av ESIS-projektet Översyn av produktionsprocesser identifierades behov av åtgärder för att förbättra produktionseffektiviteten, bland annat DFM.

DFM - Design for manufacturing

Mikromakarna önskade att göra en omfattande satsning på produktions förbättrande åtgärder för att kunna öka nyttjandegraden på befintlig utrustning för att på sikt stärka sin konkurrenskraft och öka lönsamheten.

DFM (Design For Manufactoring) är en viktig arbetsprocess i syfte att skapa elektronikkonstruktioner anpassade för effektiv tillverkning, genom att öka samarbete och kunskapsöverföring mellan tillverkare, produktägare och konstruktörer av elektronikprodukter.

För arbetet användes ett arbetsverktyg som kallas Smart Produktion, och som baseras på Lean Production eller den så kallade Toyota modellen. För att nå effektivisering kring själva ytmonteringsprocessen vidtogs speciella åtgärder där specialist-

– Vidare kommer ESIS tillsammans med elektronikföretagen starta projekt för kostnadseffektivare anskaffning av komponenter till elektroniktillverkning, säger Christer Jonsson, samordningsansvarig i Västerbotten, IUC Bothnia.

Christer Jonsson.

N Ä R I N G S L I V I N OR R A PRI L 2 0 1 1

37

I år kan man deklarera smartare Skatteverket har i år lanserat möjligheten att deklarera med smartphones som Iphone och Androidmobiler. Det är rekordmånga, över 7,4 miljoner personer, som ska deklarera. Den 22 mars, öppnade den elektroniska deklarationen.

– Vi vill att det ska vara lätt att göra rätt och nu kan de som har smartphones deklarera på ytterligare ett enkelt sätt, säger Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson.

Skatteverket har utvecklat applikationer för Ipad, Iphone och för Androidmobiler som går att ladda ned. Applikationerna är gratis och med dem kan man godkänna deklarationen och göra reseavdrag. Det kommer dessutom finnas ett nyhetsflöde kring deklarationen.

– Sedan har vi gjort en mobilanpassning av vår webbdeklaration så att det ska vara enkelt att deklarera via sin mobil även för de som har andra sorters

smartphones, säger Kay Kojer, verksamhetsutvecklare.

Det är rekordmånga som ska deklarera i år och Skatteverket skickar i år ut 7 429 076 deklarationsblanketter.

Den som inte har fått sin deklaration den 15 april ska kontakta Skatteverket.

Senast den 2 maj, klockan 24.00 ska Skatteverket ha tagit emot deklarationerna.

– Mitt bästa tips till alla som ska deklarera är att göra det elektroniskt för det är säkrare och lättare. Deklarera gärna i god tid för då har vi större möjligheter att ge snabb hjälp, säger Ingemar Hansson.

Den som deklarerar elektroniskt undviker också fel som kan uppstå när exempelvis försäljning av hus eller aktier ska deklareras. Systemet summerar belopp och för över dem mellan olika rutor, vilket gör det lättare att göra rätt.

– Den som deklarerar elektroniskt får dessutom ett besked om att deklarationen har kommit in till oss och det kan kännas tryggt att veta att informationen har kommit fram, säger Ingemar Hansson.

Foto: Johan Jeppsson

Konferera i av Norrbotten Vi har lokal för såväl den lilla som den stora gruppen!

ENTREPRENÖRER Behöver NI utbildning i ESA 05-06 eller ”Blöt-ESA”?

Jag kommer till er och håller utbildningen på plats.

KJELLS UTBILDNINGSKONSULT AB

Överkalix Folkets Hus Tel. 0926 - 102 13

38

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

Kjell Åström Tel: 070-652 35 66 Mail: kjelleboy@hotmail.com

Krypgrund Värdesäkra ert hem, kontrollera fukten i krypgrunden

Skydda mot fukt, mögel och lukt

Enkel och effektiv lösning!

Installera högeffektiv avfuktare konstruerad för krypgrund och marknadens lägsta elförbrukning.

Enkel installation -komplett installationspaket NYTTJA inkl. kanaler och display.

ROT-AVDRAG ET Färdig installation offereras.

HALVERA ARBE TS KOSTNADEN

-

Permanent utrustning för luktsanering.

(Genom våra unika GSD300)

Vårerbjudande! ning Gratis besikt och åtgärdsförslag

• Byte av blindbotten • Byte av grundrassskydd • Luktsanering utföres • Bygg och ventilationsarbeten

Grund & Byggservice För info, broschyr eller visning - ring!

Greger Sundman 070-380 79 66 Peter Björk 070-593 53 18 Anders Sundman 070-599 56 35 Besöksadress:Hantverkshuset/Medborgargatan Älvsbyn. Mail: Grundserviceab@gmail.com

Vinterparadiset Levi Högklassiga lägenheter för 2-10 personer i Levi centrum.

Tillbringa en trevlig semester i Levi centrum.

Högklassiga lägenheter med bastu, lämpliga boenden för alla.

Tillgång till representativt konferensrum samt bastubad.

Skoteruthyrning Skotersafaris Vinterbad Bastu Restaurang Riihi Gårdsboende för upp till 20 personer.

Boende, safaris, skoteruthyrning, måltider, möten.

Tel +358 (0) 403 44 77 55 moonlight@co.inet.fi, www.levi-moonlight.fi

Tel tel +358(0) 45 235 7464, +358 (0) 50 586 7215 info@lomatahdet.fi, www.lomatahdet.fi

Tel +358 (0) 400 39 41 82 info@immelkartano.fi, www.immelkartano.fi

Medlemmar i SHA kan inkomstförsäkra lön upp till 30.000:-/månad!

En a-kassa för alla kloka företagare som vill jobba tryggare!

Som företagare får man bestämma själv och ta eget ansvar. Den som anstränger sig kan nå hur långt som helst men risken för arbetslöshet finns också bland företagare.

Därför finns SHA. – Är du medlem?

Se till att bli medlem i SHA a-kassa redan idag! Ansökan finns här: www.akassan.org/ansok

Som medlem i SHA har du tillgång till andra förmånliga erbjudanden som t.ex. möjlighet att komplettera med en inkomstförsäkring.

Den ger dig möjlighet att försäkra inkomster upp till 30.000:- i månaden, vilket är högre än den ordinarie nivån. Mer trygghet!

Läs mer om detta på www.gardera.nu (Gardera TrygghetsPortal).

www.akassan.com telefon: 08-506 471 32

e-post: intresse@akassan.com

SHA a-kassa är en medlemsorganisation och vi samarbetar med ett flertal stora företagarorganisationer som även är representerade i vår styrelse.

Hämta värmen från naturen.

Och tryggheten från oss.

IVT FÖRSÄKRING

359001

års

KOMPRESSORSFÖRSÄKRING 6 ÅRS TRYGGHETSFÖRSÄKRING

På IVT är vi ensamma i Sverige om att ge dig 10 års försäkring på kompressorn och 6 år på värmepumpen. Inte för att det är särskilt troligt att du behöver utnyttja det – vi är enda tillverkaren som har värmepumpar som klarar Svanens höga miljö- och kvalitetskrav. Men det kan ändå vara skönt att känna tryggheten. Och apropå trygghet: Om du mot förmodan skulle få ett driftsstopp i din värmepump, så kommer vi hem till dig inom 24 timmar och åtgärdar det.* Kontakta din närmaste återförsäljare för en kostnadsfri energikalkyl. Välkommen!

*Fullständiga villkor för vår 24-timmarsgaranti hittar du på www.ivt.se.

www.ivt.se

NORRBOTTEN

VÄSTERBOTTEN

BODEN/LULEÅ IVT Center/Boden Rör 0921-555 25. KALIX IVT Center/Kalix Pannprodukter AB 0923-213 96. KIRUNA IVT Center/Comfort VVS-Companiet AB 0980-192 80. ARVIDSJAUR Comfort TTV Värmeteknik 0960-574 80. GÄLLIVARE IVT Center Lennarts VVS-Tjänst 0970-169 05. JOKKMOKK Jokkmokks vvs 070-794 59 89. LULEÅ YIT Sverige AB 070-633 44 23. PITEÅ JS Rör AB 0911-664 65, Norrbottens Bergtjänst AB 0911-165 68/070-696 61 11. ÄLVSBYN Rörfirma B. Sandberg AB 0929-200 93. ÖVERKALIX Kalix Pannprodukter AB 0923-213 96.

SKELLEFTEÅ IVT Center/Jäders Värme & Sanitet AB 0910-176 24. UMEÅ IVT Center/ NVS Energitjänst AB 010-475 33 10. VILHELMINA IVT Center/Vilhelmina www.ivt.se Värme o Sanitet AB 0940-102 48. ARVIDSJAUR Comfort TTV Värmeteknik AB 0960-574 80. HOTING Stornäsuddens VA AB 070-518 50 75. LYCKSELE Värme & Vatten i Lycksele 0950-150 80.

SKELLEFTEÅ NVS Installation/Hedströms Värme 0910-71 44 90. ÅSELE NVS Energitjänst AB 0941-666 93.

90 fritidshus LEDIGA i norr

Du vet väl att du kan läsa tidningen på: www.naringslivinorr.se Förresten... Vi finns nu även på Facebook. Gilla.

Just nu finns 90 lediga fritidshus i Norrbotten (50) och Västerbotten (40) inför våren. Priserna varierar stort från 149 000 till 3 975 000. Det visar undersökningen Fritidshusbarometern som görs av bostadssajten bovision.se

www.naringslivinorr.se

Sveriges dyraste fritidshus finns just nu i Stockholms län, på Resarö i Vaxholm, med ett utgångspris på 27 000 000 kronor. Billigaste fritidshusen finns i Västmanlands län och Västra Götalands län, där det finns fritidshus med utgångspris 75 000 kronor.

– Det är just nu ett lite större utbud av lediga fritidshus än i mars förra året, säger Ulf Magnusson VD Bovision. För den som vill vara ute i god tid inför semestrarna är det ett bra läge att börja titta redan nu. Vi får se om det blir ett lika stort fritidshusutbud i år som förra året när det närmar sig sommar.

Grattis kalix bandy!

Fakta om mätningen: Statistiken gäller objekt i mars på www.bovision.se Totalt bygger statistiken på 2273 fritidshus Län Hela Sverige

Antal Billigast Dyrast 2273 75000 27000000

Norrbottens län Västerbottens län

50 40

195000 149000

1595000 3975000

Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköping län Kalmar län Kronobergs län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län

73 226 39 97 64 151 65 125 92 313 188 69 76 139 31 44 288 62 45

195000 110000 410000 95000 175000 145000 120000 100000 150000 195000 100000 325000 250000 125000 100000 75000 75000 95000 275000

3950000 8700000 4950000 2975000 19900000 15000000 2995000 9000000 4000000 8750000 27000000 19000000 5000000 2900000 2500000 1500000 18500000 2950000 4000000

Hela Kalix jublar ikapp med vårsolen. Kalix Bandy har nämligen återtagit platsen i bandyns finsalong – Elitserien! Näringsliv i Norr vill självklart passa på att Gratulera Kalixbygdens idrottsstolthet. Ett viktigt varumärke för Kalix kommun och för näringslivet i hela östra Foto: Anette söderlund Norrbotten.

Skellefteå Kraft halverar kväveoxidutsläpp Skellefteås bioenergikombinat i Hedensbyn har på två år nästan halverat utsläppen av kväveoxid. Projektet påbörjades 2007 och har kostat företaget ca 4 miljoner kronor.

– Med tanke på de goda effekterna för både människa och miljö är det en förhållandevis billig investering. Det här är ett led i att följa vår egen miljöpolicy, där vi är tydliga med att ständigt sträva efter förbättrade miljöprestanda i våra anläggningar, säger Ulf Hedqvist, produktionschef på Skellefteå Kraft.

De minskade utsläppen har uppnåtts genom en metod där ammoniak tillsätts i samband

med förbränning. Då omvandlas kväveoxid till vatten och kväve, en betydligt ofarligare kombination. Det går åt3 kg25-procentig ammoniaklösning för varje kilo kväveoxid som ska reduceras.

– Sedan systemet stod färdigt 2009 har vi jobbat med intrimning och modifieringar för att uppnå dagens resultat. Svårigheten är bland annat att uppnå rätt temperatur och turbulens för att processen ska bli effektiv. Nu har utsläppen sjunkit från 140 ton till 75 ton, vilket är nära den maximala reducering man kan uppnå med denna metod, säger Leif Lundberg, driftingenjör i Hedensbyn.

Fyra av tio hushåll har nu tillgång till snabbt bredband Post- och telestyrelsen, PTS har i dagarna presenterat sin årliga bredbandskartläggning. I rapporten framgår att mer än 40 procent av de svenska hushållen nu kan få tillgång till riktigt snabbt bredband.

– Det är verkligen glädjande siffror som PTS presenterar. Aktörerna på bredbandsområdet har gjort ett mycket bra jobb i att bygga ut framtidssäker och robust bredbandsinfrastruktur i Sverige, säger it- och regionminister Anna-Karin Hatt.

I kartläggningen för år 2010 rapporteras att 44

42

NÄ RINGS LIV I N ORR APRIL 2011

procent av hushållen och 32 procent av arbetsställena har faktisk möjlighet att få tillgång till bredband med 100 Mbit/s.

Regeringen har i sin bredbandsstrategi slagit fast att Sverige ska ha bredband i världsklass och att 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast år 2020. Dessutom bör alla hushåll och företag ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.

IT- och regionminister Anna-Karin Hatt konstaterar att regeringens delmål, om att 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till

minst 100 Mbit/s år 2015, redan har uppnåtts.

Samtidigt visar kartläggningen att många användare i dag nöjer sig med lägre hastigheter än vad de faktiskt kan få tillgång till.

– Målsättningen är att Sverige ska bli världens mest framgångsrika digitala samhälle, då behöver vi ha bredband i världsklass. PTS rapport visar att vi redan i dag har kommit långt. Men kartläggningen visar också att det är viktigt att fortsätta arbeta för att ta tillvara digitaliseringens fulla potential. Där fyller En digital agenda för Sverige en viktig funktion, säger Anna-Karin Hatt.

Tomter och fritidshus på Dundret i Gällivare

Dundrets Skidanläggning är idag inne i en mycket expansiv fas. Stora satsningar på bland annat ny belysning samt ett nytt, effektivt snökanonsystem har redan genomförts och fler investeringar och förbättringar kommer att ske.

De gjorda investeringarna innebär att Dundret kan erbjuda upp till 200 skiddagar under en enda säsong!

TA VARA PÅ TILLFÄLLET! Dundret erbjuder nu tomter och fritidshus till försäljning i mycket attraktiva lägen. Tomterna finns i två olika bebyggelseområden; Repisvaara och Skidstadion. Fritidshusen ligger på Repisvaaraområdet samt vid hotell Björnfällan.

På vår hemsida finns ett nedladdningsbart prospekt!

Frågor? Ring Curt 070-682 35 55 eller Staffan 070-660 40 90.

AVSÄNDARE: Arctic Försäljning i Norrbotten Köpmannagatan 17, 952 33 Kalix

SVERIGE PORTO BETALT

Foro: Tomas Bergman

POSTTIDNING B

”Det bästa är

lugnet”

Boden är min oas. Här får jag kraften från musiken och lugnet från naturen. Jag älskar min stad lika mycket när jag tar en tur med hunden som när jag står framför mikrofonen i replokalen. Boden ger mig sinnesro och här, bara här, vill jag leva.

Björn Nagander

För oss som bor här.

www.boden.se