Näringsliv i Norr, nr 1 - 2013 by Björn Palovaara

NR 1 MARS 2013

Ola har utvecklat den nya tidens flytkläder Ola Eklund, ägare, Thermotic .

Det våras för småföretagen!

FAVÖR I Foto: Daniel Olausson m. fl.

Vad sitter du och drömmer om just nu? Om vi säger gnistrande vit snö, kristallklar luft, vatten så rent att du kan dricka det direkt ur bäcken och spännande norrskensturer i den mörka vinternatten – vad ser du framför dig då? Gällivare är en enda stor upplevelse oavsett om du besöker oss som konferensgäst eller med familjen. Men vi vill ändå utfärda en varning – risken för återfall är stor. För mer snöfyllda äventyr, besök www.gellivarelapland.se, kontakta Turistbyrån på telefon 0970-166 60 eller maila info@gellivarelapland.se

Internationella affärer? Vi hjälper dig! På Uminova Innovation stöttar vi dig med allt från att förmedla kontakter och bygga relationer till att göra avslut. Det ger dig en extra skjuts i dina utlandsaffärer. Vi kan till exempel ge dig tillgång till givande teknik- och forskningssamarbeten, bidra med lokal kunskap om främmande marknader och hjälpa dig att bygga upp en internationell organisation med återförsäljare. Och vi gör det utan kostnad för ditt företag. Vi arbetar framförallt med små och medelstora tjänsteföretag som är mogna. Kontakta oss redan i dag – och ta ett stort steg mot en lyckad utlandssatsning.

Karl-Erik Johansson 090-15 48 58 Peter Bäckström 090-15 48 79 Göran Nilsson 090-15 48 54 Annika Wikström 090-15 48 53

NÄRINGSLIV I NORR

w w w . n a r i n g s l i v i n o r r. s e

Innehåll nr 1 - 2013

6 18

Näringsliv i Norr på sitt åttonde utgivningsår

14 VIDGA DEFINITIONERNA 18 eN UPPFINNING MED FLYT

8 uMEÅFÖRETAG LEVERERAR TILL sYDKOREA

29 Intresset för 20 nORRLÄNDSKT SYSTEM FÖR ROTavdrag ökar kraftigt NORRLÄNDSKA BURGARE

9 kRISEN I eUROPA SLÅR MOT TURISMEN

22 iNFÖR HUSBYGGET

10 kAN SJÄLV! 12 rOSA sCHLAGERYRA

24 vÅRKÄNSLOR I LUFTEN

30 En miljard i ökad regel- börda för småföretagen

26 nORRBOTNIABANAN SÖKER eu-PENGAR

34 Livsviktig teknik minskar lavinfara

Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Arctic Försäljning i Norrbotten Köpmannagatan 17, 952 33 Kalix. www.naringslivinorr.se www.facebook.com/naringslivinorr Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, 0923-107 00, magnus@naringslivinorr.se Redaktion. Grafisk form, layout: Björn Palovaara, Process Media & Kommunikation 070-282 07 60, bjorn@naringslivinorr.se Medarbetare: Eilert Isaksson, Kjell Hjelm, Företagarna.

28 tIO TIPS FÖR ATT LYCKAS MED MOBILA LÖSNINGAR

NÄ RING SLIV I N ORR M ars 201 3

Anders Hettinger PwC. Peter Palmqvist, Favör Reklambyrå. Kristoffer Hansson, Advokatbyrån Kaiding. Peder Hansson AB Terminalen, Mikael Nilebacke Erisma Technologies, Fredrik Hjerling.

Adressändring: info@naringslivinorr.se

Omslagsfoto: Björn Palovaara.

Annonsreklamationer ska för att beaktas

Marknad: 0923-107 00. annons@naringslivinorr.se

göras inom tio dagar från utgivningsdagen.

Tryck: V-TAB.

material. Citera oss gärna men ange källan.

Distribution: Gratis till företag i Norrbotten och Västerbotten.

Redaktionen ansvarar inte för icke beställt

Upplaga: ca 12 000 ex. Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB)

www.naringslivinorr.se

Konferens i Blåell

”Centeks nätverk gör att det går väldigt snabbt att komma i kontakt med bra samarbetspartners överallt i världen. Det öppnar hela tiden nya dörrar för oss.” Peter Jönsson, CVK

ter? Söker ditt företag internationella affärskontak - Vi har kunskapen och verktygen. Med över 25 års erfarenhet av affärsutveckling och internationella kontakter kan Centek hjälpa ditt företag nå nya marknader och samarbetspartners i Europa. Som medlem i nätverket Enterprise Europe Network kan vi erbjuda dig kostnadsfri hjälp för att utveckla din verksamhet. Vi hjälper dig med rätt kunskap och resurser vid rätt tillfälle. Vi kan hjälpa dig i Norrbotten med bland annat: • Förmedling av affärskontakter • Hjälp vid teknik och forskningssamarbete • Lokal kunskap på främmande marknader • Kunskap och rådgivning gällande EU-regler och finansiering • Affärsutveckling och utveckling av verksamheten Kontakta mig om du vill veta mer: Kenneth Isaksson, 0920-49 29 08 kenneth.isaksson@centek.se

Au ro ru m 1 A , 9 7 7 7 5 L u L e å . 0 9 2 0 - 4 9 2 9 0 0 , i n f o @ c e n t e k . s e , w w w. c e n t e k . s e

vinter.

Boka på kabdalisstugby.se / 070-3130075

Några av de senaste årens utgåvor av Näringsliv i Norr.

Näringsliv i Norr på sitt åttonde utgivningsår!

u håller nu årets första nummer i din hand och med det startar vi vårt åttonde utgivningsår! Under dessa år har vi haft som mål att utveckla tidningen allt eftersom och vi är glada att fler och fler av er läsare hör av sig med tips och idéer på hur vi kan utvecklas vidare. Med det visar ni läsare att ni bryr er och att det behövs en Näringslivstidning som belyser norra Sverige. Vi på Näringsliv i Norr upplever att alla våra duktiga entreprenörer och företagare inte alltid får den uppmärksamhet vi tycker ni förtjänar i det rikstäckande mediala bruset. Vi ser det som

vår uppgift att försöka hjälpa till att lyfta fram så många som möjligt. Som du säkert vet så är vi en oberoende tidning som inte är styrd av någon politiskt organisation och vi tar heller inte betalt för dom reportage vi gör. På så sätt kan du tryggt läsa våra reportage och veta att de är gjorda ur journalistisk synvinkel och inte är ”påverkade” av någon. Tidningen finansieras helt genom de annonsörer vi har och vi hoppas att fler av er företagare vill vara med och synas hos oss. Det stärker oss och gör att vi kan utveckla tidningen ännu mer.

MAGNUS SJÖBERG Ansvarig utgivare , Näringsliv i Norr N Ä R I N GSLI V I N OR R ma rs 2 0 1 3

Umeåföretag levererar Umeåföretaget RobotCenter Norr AB, RCN, har fått ännu ett stort uppdrag i Sydkorea, värt 20 miljoner kronor och utökar personalen med fyra anställda. – Naturligtvis är vi mycket glada och nöjda över den här storordern, det innebär en fortsatt utveckling för vårt företag, säger Christer Larsson VD och ägare till RCN.

NÄ RING SLIV I N ORR M ars 201 3

Projektet består av att installera robotlösningar för tillverkning av tryckkärl. Det är till staden Busan som är näst största stad i Sydkorea som RCN ska leverera. – Vi får inte offentliggöra kundens namn, men de tillverkar mot bilindustrin, säger Christer Larsson. Det är en komplett Robotiserad tillverkningslinje som kommer att monteras i sin helhet i

Umeå och tillsammans med slutkund provköras i Umeå. Därefter skickas den i containrar med båt till Sydkorea där RCNs personal möter upp och slutmonterar. Det är den andra affären i segmentet till Sydkorea från RCN men med olika slutkunder. Applicering av robotar – Det här visar att vår spetskompetens när det gäller applicering av robotar, automatisering och

Nya kvinnliga ambassadörer 909 företagare i Sverige har utsetts till ambassadörer för kvinnors företagande under 2013—2014.

– Naturligtvis är vi glada och stolta över uppdraget i Asien. Det innebär att vi ökar både vår personalstyrka och vår omsättning, säger en nöjd Christer Larsson, VD för Robot Center Norr AB i Umeå.

RCN har 12 anställda och en årsomsättning på cirka 40 miljoner kronor. De har tidigare haft internationella uppdrag i Estland, Tjeckien, Belgien, Danmark och Sydkorea. Företaget har funnits i 12 år och ligger på Tegs industriområde.

till Sydkorea logistik, även håller i stenhård internationell konkurrens. Vi skapar idag helhetslösningar för industrin, ett koncept som visat sig vara framgångsrikt. RCN, som idag har 12 anställda och en årsomsättning på cirka 40 miljoner kronor, har tidigare haft internationella uppdrag i Estland, Tjeckien, Belgien, Danmark och Sydkorea. Företaget, som funnits i 12 år och ligger på

Tegs industriområde, arbetar idag i närområdet med bland annat Norrmejerier, Volvo Lastvagnar, Cranab och Ålö-maskiner. – I dagens lågkonjunktur, med allt fler varsel och stigande arbestlöshet, är det glädjande att kunna konstatera att vårt företag utvecklas och att vi ökat vår personalstyrka.

Andelen som driver aktiebolag har ökat bland ambassadörerna, nära 70 procent driver aktiebolag. Tillväxtverket fick totalt närmare 1 250 intresseanmälningar från företagare som vill engagera sig i att utveckla entreprenörskapet i Sverige. Tillväxtverkets ambassadörsprojekt ingår i regeringsuppdraget Främja kvinnors företagande, som bidrar till att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Sedan starten 2008 har ambassadörerna träffat drygt 127 000 personer. – Detta är en bekräftelse för mig, eftersom jag är uppvuxen i ett annat land och verksam i en mansdominerad bransch. I Sverige måste vi bli bättre på att ta till vara på kompetensen hos människor med utländsk bakgrund. Anledningen till att jag är vd är att min svenske mentor trodde på mig, säger Mara Maric, vd för Orsa Lamellträ AB i Dalarna. – Det är fantastiskt att så många företagarkvinnor vill vara med och utveckla entreprenörskapet i Sverige. Det behövs fler förebilder som fler kan identifiera sig med. Att det nu är fler större och växande företag bland ambassadörerna kommer att ge ännu mer kraft i arbetet, säger Gunilla Thorstensson, programansvarig för Främja kvinnors företagande på Tillväxtverket.

Krisen i Europa slår mot turismen Oron i Europa bidrog till att besökarna från Väst- och Sydeuropa minskade under 2012. Däremot tog Sverige emot 5,8 procent fler långväga besökare jämfört med året innan. Det ledde till att turismen i Sverige totalt sett fortsatte att öka något under 2012. Totalt genomfördes 52,8 miljoner kommersiella övernattningar i Sverige under 2012, det var en ökning med 0,4 procent från 2011. Skälet till att ökningen inte blev större var oron i Europa med hårda besparingar och en svag arbetsmarknad. Med undantag för Schweiz, Irland och Turkiet minskade övernattningarna från samtliga länder i Väst- och Sydeuropa under 2012. För tredje året i rad ökade däremot de långväga besökarna. Från Kina ökade övernattningarna med 11,2 procent och från USA med 6,6 procent.

N Ä R I N GSLI V I N OR R ma rs 2 0 1 3

KRÖNIKA

Kan själv!

gentligen vet jag inte vem eller vilka jag ska skylla på. Martin Timell har säkert ett och annat finger med i spelet. Likaså inredningskreatören Ernst Kirchsteiger, Roomservicepojkarna Johnnie Krigström och Mattias Särnholm och förmodligen också Arga snickaren eller Anders Öfvergård, som han heter när han inte skäller ut hemmaklåpare som inte får ihop vardagslivet med cirkelsågen. Och det finns fler av dem. Helproffs som i media visar att ”vi vanliga människor minsann kan klara av hur avancerade projekt som helst”. De demonstrerar hur enkelt det är, sen är det bara för oss andra att ta fram verktygen och själva börja bygga om eller renovera våra hem.

Jag syftar naturligtvis på ”kan-själv-syndromet” som sedan några år tillbaka florerar i media. Och visst, det är bra att kunna själv. Själv är bäste dräng, finns det ett ju gammalt talesätt som säger, men det finns också en poäng med att anlita människor som har både erfarenhet och utbildning inom ett område som man själv inte är helt bekant med. Inte minst om man tänker ekonomiskt och resultatmässigt.

Företeelsen finns självklart också inom vår bransch. Och det jag inte förstår är att om jag själv anlitar ett företag som professionellt arbetar med det jag inte riktigt klarar av skulle jag aldrig ens drömma om att försöka berätta för dem hur de ska göra sitt jobb. Jag skulle

NÄ RINGS LIV I N ORR M ars 2013

heller inte försöka ta över deras jobb. Aldrig skulle jag ha en tanke på att säga till en elektriker att ”dra du bara fram ledningarna så kopplar jag ihop resten”. Ändå får vi som jobbar med marknadsföring och kommunikation ganska ofta höra kommentarer som ”Bilder, det fixar vi själva. Vi har köpt en jättebra digitalkamera så det är inga problem”, eller ”Min grabb har en kompis som är jätteduktig på att rita så logotypen den fixar vi”.

Men bara för att man har en bra kamera så betyder det inte att man är en bra fotograf. Det är ju inte kameran som tar bilderna. Det är ungefär som att säga ”jag har köpt en jättesnabb bil så nu är jag rallyförare”. Det fungerar ju inte så. Det är personen som hanterar utrustningen som står för kompetensen. Och i slutändan är det ju trots allt ett bra resultat man vill uppnå. Som reklambyrå vill vi alltid vara delaktiga i så mycket som möjligt i våra kunders projekt. ”Ja det förstås, de vill ju tjäna pengar”, tänker du säkert nu. Och ja, det stämmer det också. Men vi vill göra det genom att våra kunder når så bra resultat som möjligt. Om våra kunder lyckas, då lyckas vi också. Då tjänar vi pengar tillsammans. Det är ju det som är hela poängen med att anlita en reklambyrå. Att på effektivaste sätt nå ett så bra resultat som möjligt.

Problemet är nog att många är ovana köpare av våra tjänster. Ibland när jag är ute och föreläser eller möter nya kunder så brukar jag fråga: ”vad är det första ni tänker på när jag säger reklambyrå?”. Och inte sällan får jag svaret ”dyrt”. Många tänker alltså att vi är en kostnad när de istället borde tänka investering och ökade intäkter. Om det nu är det man vill ha hjälp med vill säga. För vi kan göra så mycket mer om ni som kunder använder oss reklambyråer på bästa sätt. Vi som på heltid jobbar med kommunikation har specialistkompetenser inom många områden. Vi har de som vet hur man sätter ihop bokstäverna på ett sådant sätt att dina produkter säljer bättre. Designers som kan konsten att kombinera text och bild så att kunderna står i kö utanför entrén och webbutvecklare som gör att trafiken till din webbplats slår i taket. Jo, jag kanske överdriver en aning. Men vad jag vill säga är att det vi inom vårt område dagligen arbetar med är att skapa fördelar för våra kunder och om du ger oss ditt förtroende så kommer du också att få det bästa resultatet. Peter palmqvist VD Favör Reklambyrå www.favorreklambyra.se

Nu lanserar vi 3 650 dagars garanti. Eller 10 års.

Sveriges tryggaste värmepumpar blir ännu tryggare. Vi chansar aldrig. Därför kan vi lansera Sveriges bästa garanti, med 10 år på kompressorn och 6 år på värmepumpen. Välkommen till din närmaste återförsäljare eller läs mer på ivt.se. Du hitta din lokala IVT-återförsäljare på www.ivt.se

KRÖNIKA

Rosa schlageryra…

å i skrivande stund pågår melodifestival 2013. Norrlandsstaden Skellefteå exekverade deltävling tre, för tredjegången, i samband med manusstopp. En intressant tillställning ur många perspektiv. Min hemvist är staaan, mitt yrke är ekonomi och mitt intresse är musik. Klart krönikan skall handla om ”Mello-13”. Skellefteå har präglats av rosa schlageryra de senaste veckorna. Ett härligt engagemang, inte minst hos handlarna och eventbyråer, som visar att en liten norrlandsstad förutom ”svart-gul” ishockey, ”grå-brun” metall och ”grön-röd” legoreklam i världsklass, också kan producera ett högkvalitativt värdskap i samband med stora event och konvent.

Proffsigt och uppskattat Från säker källa vet jag att den organisatoriska prestationen är god. Arrangörsbolagen är positiva till Skellefteås proffsiga och personliga värdskap som baseras på förmågan att kombinera väl fungerande logisitik med personliga och lokalt präglade upplevelser för de besökande aktörerna såväl på, som bakom scenen. Nästa år, när Umeå bär internationella epitetet ”Kulturhuvudstad 2014”, hoppas jag att hela regionen kan haka på och sätta norra Norrland på världskartan med de unika kulturyttringar vi i vidare bemärkelse kan leverera från vår lilla del av klotet. Allt från Ishotell i norr, via norrsken och midnattssol, till renskav och älgbiff i väster, löjrom och surströmming i öster och svenskt författarskap och musik i söder. Med norrländsk duglighet och prestigelös samverkan kan 2014 bli ett viktigt år för besöksnäringens utvecklig för decennier framåt.

NÄ RINGS LIV I N ORR M ars 2013

Men musiken då…. Mediabevakningen och sociala medier präglas just nu av förvirring, frustration, ilska och skadeglädje. Mest känsloväckande är nog ”dagispopen” och ”gubbrocken” som knep otippade biljetter till finalomgången. Jag ser trenden som kanske förklarar deras framgång. Sean Banan är extremt skicklig. Punkt slut. Han dansar suveränt, han rap-sjunger bra, han har scennärvaro som få och skapar en skickligt framförd rolig underhållning. Och, en kollega facebookade direkt från Skellefteåkraft Aréna sin förskräckelse över 10-årige sonen som hejade på gubbarnas schlagerparodi. Samma där, inte alls konstigt eftersom det var den ”svängigaste” låten och med Dorsin-text en kul satir, väl så kultiverad som ”gnäll-balladerna” som framfördes. Kultureliten förfasar sig. Jag säger: va’ häftigt med artister som skapar underhållning för alla åldrar. Visst, Electric Banana Band är ”all time high” i denna genre. Men den har sitt publika gillande. Bara att tugga i sig. Alltså vi röstar utifrån underhållningsvärdet, inte bara musiken isolerat i sig. För i så fall, borde hela evenemanget kanske bara sändas i Radio. Money talks, bullshit walks Slutligen, melodifestivalen är en gigantisk affärsverksamhet. Sveriges Radio kan förvisso åberopa public service utifrån att många vill se festivalen, men just därför kunde det lika gärna vara ett privat evenemang. De driver en jättebusiness som har betydande spridningseffekter. Åter till Skellefteå där hotellen varit fullbokade sedan lång tid tillbaka. Restaurangerna går på högvarv och handeln rapporterar signifikant förhöjda dagskassor. Den lokala effekten är naturligtvis enormt positiv och förpassar kommunens direktinvestering i

detta till växelpengar i sammanhanget. Så, de skattebetalare som tycker det är felanvända pengar kan lämpligen anmäla sig till Nationalekonomi kurs 1. Dessutom lever vi i en interaktiv tidsera och mobilröstandet är absolut nödvändigt för vårt engagemang bakom rutan, påstår Alexander Baard i alla fall. Redan för fem år sedan tjänade Telia närmare en halv miljard kronor på alla TV-program med mobilande tittare bakom rutorna. En s.k. dynamisk effekt av underhållning. Money talks….

Dynamik i kubik Tänk om våra politiker kunde tänka likadant när det gäller infrastrukturinvesteringar. Bara för att förstå proportionerna, det vi spenderar på mobilröstande skulle räcka till den årliga kapitalkostnaden för hela Norrbotniabanan. Vi vet att det bara saknas denna sista bit av kustbanan genom Sverige, Umeå-Haparanda. (Denna tidnings spridningsområde). Varför? Yttertaken och stuprören av plåt på alla hus i Mälardalen åker nu lastbil från Norrbotten eftersom transportkapaciteten på stambanan är alldeles för låg. De dynamiska effekterna av en Norrbotniabana skulle vara betydande och nationalekonomiskt mycket lönsam. Att det skall vara så vårt att förstå, i synnerhet som det redan är beräknat och bevisat. ”Bygg Norrbotniabanan, nu!”

Anders Hettinger Auktoriserad revisor och affärsrådgivare PwC Skellefteå

KRÖNIKA

Vidga definitionen!

media, i politiken och på arbetsplatserna runt om i Sverige pratas det om integration. Oftast då i formen av att flyktingar kommer till Sverige och att staten och kommunerna bättre borde integrera dessa människor. Det debatteras om svårigheter och möjligheter och de flesta människor har en åsikt om detta område. Jag håller med om att detta är mycket viktigt men tycker samtidigt att en annan grupp alldeles glöms bort i integrationsdebatten. För egen del anser jag att det är en stor del människor som oftast inte alls innefattas i denna debatt. D.v.s. de människor, sedan tidigare bosatta inom Sverige och genom detta, oftast är svenska medborgare som av någon anledning byter bostadsort inom landet. Inte allt för sällan, sammanfaller det med ett byte av arbete.

och bekanta finns på ursprungsorten. Men handen på hjärtat, hur många av de företag och orter (ja, jag anser att det lika mycket är den mottagande ortens skyldighet som det företag som anställer personen) har egentligen gjort ALLT för att den inflyttade familjen eller personen ska trivas och inte vara intresserad av att flytta tillbaks till ursprungsorten? Nja, inte så många utefter min erfarenhet. Absolut, det är vuxna personer vi pratar om, inte allt för sällan högkvalificerade och välutbildade och ja, dessa människor har ett eget ansvar att skaffa sig den bekantskapskrets och den information de behöver för att livet ska fungera men om vi drar parallellen till turismnäringen.

I mitt eget arbete är jag näst intill dagligen i kontakt med just denna typ av människor och arbetsgivare som tvekar att erbjuda dessa människor(bosatta på annan ort) anställning med anledningen ”vi vet ju inte hur länge de stannar om de flyttar hit”. Eventuellt kan det gå lite lättare att resonera längre med den möjliga arbetsgivaren om åtminstone ena parten i familjen råkar komma från ”Norrland”.

En turist kommer till en ny ort och kan direkt och relativt enkelt söka rätt på någon typ av turistinformation för att skaffa sig grundkunskap om sevärdheter. Samma turist kan ofta också hyra en guide för den önskade tiden som är med och berättar detaljer om samma sevärdheter och även visar på de okända ställena som inte alltid finns i turistbroschyrerna. Turistbyrån kan också hjälpa till med biljettbokningar m.m. En turist stannar några dagar, shoppar i lite affärer, äter på restaurang och sover någon hotellnatt.

Visst, till stor del kan jag ge dessa personer rätt. Det finns en hel del exempel på personer som hoppat på arbeten på annan ort och sedan efter bara några år sökt sig vidare tillbaks till den ort eller region som denne kom ifrån. Jag har också pratat med många av dessa personer och en av de huvudsakliga anledningarna jag fått höra är att deras vänner

Vilka orter och företag erbjuder detta för de personer som flyttar till orten och som bara rent skattemässigt kommer att generera mångdubbelt så stora intäkter för orten än turisten i föregående exempel? För att inte då prata om de vinster för det företag denne börjar arbeta för. Jag skulle tyvärr gissa att svaret är ”väldigt få”.

NÄ RINGS LIV I N ORR M ars 2013

Har du t.ex. någonsin flyttat till en mindre by utan att tidigare ha någon koppling dit? Lycka till! Ja, det finns lysande undantag men det beror till största del hur byns ”överhuvud”, d.v.s. den som alla lyssnar på, väljer att förhålla sig till dessa frågeställningar. Här kommer ett konkret förslag: Lägg till ett till verksamhetsben på landets alla turistbyråer. Låt dessa också bli ”inflyttningsbyråer” med all service som kan tänkas önskas av inflyttare och låt även turistbyråerna börja mätas och belönas/benchmarkas på hur många av de turister som kommer in genom dörren som de lyckas ”konvertera” till inflyttare. När din ort eller ditt företag är redo att göra detta på riktigt, ring då mig så kommer jag och leder det projektet! Vad har du för egna erfarenheter inom detta område? Antingen som kandidat eller arbetsgivare. Maila gärna dina utmaningar, erfarenheter, frågor och åsikter till mig. Vi ses i nästa nummer då jag kommer att fortsätta skriva om viktiga områden inom kompetensförsörjningsområdet. Peder hansson AB Terminalen Peder Hansson är ägare av och rekryterare på AB Terminalen som har sitt huvudkontor i Luleå men arbetar över hela Sverige samt inom EU. Peder är även en flitigt anlitad föreläsare och konsult runt kompetensförsörjningsfrågor. Du når honom på peder.hansson@terminalen.nu

Vi genomför uppdrag inom executive search, urval och ledarförsörjning i såväl privat som offentlig verksamhet. Ett brett urval i rekryteringsprocessen fram till ett begränsat urval av nyckelpersoner. Hela vägen med en diskret och gedigen arbetsmetod.

mÄrkvÄrdig

Vi hittar rätt person till rätt plats

EN LEDANDE FRÅGA:

Har du skrivit på för Norrbottens vinnande (elbo)lag?

Varvsgatan 49, 972 33 Luleå Telefon 0920-941 45 · www.cesab.se

Entreprenörer! ENTREPRENÖRER Behöver NI utbildning i ESA 05-06 eller ESA VattenvägarKraftverk ”Blöt-ESA”? Behöver NI utbildning i ESA 05-06 Jag har, av Svensk Energi godkänd eller ”Blöt-ESA”? handledarutbildning för Vattenvägar.

Som företagskund hos oss kan ni vara säker på att få en personlig, pålitlig medspelare som hellre kundmaximerar än vinstmaximerar. Kanske är det därför vi har tre raka SM-guld när det gäller nöjda privatkunder och två raka guld när det gäller nöjda företagskunder? * Välkommen att skriva på för ett lite omtänksammare (elbo)lag ni också. Kontakta oss företagssäljare på Elhandel på telefon 0920-26 44 00 så hjälper de er att göra en lönsam affär.

Jag kommer till er och håller Jag kommer till ER och håller utbildningen utbildningen på plats.

på plats.

KJELLS UTBILDNINGSKONSULT AB KJELLS UTBILDNINGSKONSULT AB Kjell Kjell Åström Åström Tel: 070-652 356666 Tel: 070-652 35 Mail:kjelleboy@hotmail.com kjelleboy@hotmail.com Mail:

FÖRETA GSKUNDER DASTE PRIVAT- OCH * 2012 SVERIGES NÖJ GSKUND ER PRIVAT- OCH FÖR ETA TE DAS NÖJ S 2011 SVERIGE ETAGSK UND ER TE PRIVAT- OCH FÖR DAS NÖJ S RIGE 2010 SVE ER DASTE PRIVATKUND 2009 SVERIGES NÖJ UND ER DASTE FÖRETAGSK NÖJ S RIGE SVE 8 200 UND ER DASTE FÖRETAGSK 2007 SVERIGES NÖJ

vinter. foto Tomas Bergman

RekRyteRing och ledaRskap sedan 1985

Ny samverkan för att fler ska göra rätt från början Skatteverket, FAR – branschorganisationen för revisorer och rådgivare – och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) har kommit överens om att samarbeta för gemensam samhällsnytta inför deklarationsåret 2013. Samarbetet innebär att Skatteverket kan få kännedom om vilka deklarationer som medlemmarna i FAR och SRF har medverkat till att upprätta. Det är helt frivilligt för redovisningskonsulterna, revisorerna, skatterådgivarna och deras kunder att lämna uppgifterna till myndigheten. Målet är att Skatteverket ska kunna minska antalet onödiga kontroller. – Om det är rätt från början behöver vi inte kontrollera i efterhand. Det leder till mindre besvär och en större säkerhet för skattebetalarna, säger Jan-Erik Bäckman, chef för Skatteverkets analysenhet.

RELINING FÖR ER SOM ANVÄNDER INSIDAN Vår vision är att vara den främsta reliningleverantören när det kommer till kvalité, kundvård och trovärdighet. Vi har sedan starten utfört relining i över 40 000 lägenheter i hela Sverige. Läs mer om oss och vad vi kan erbjuda: www.tubussystem.se

Adress: Tubus System AB Betongvägen 26 973 45 LULEÅ 0920-23 09 00 info@tubussystem.se

Samarbetet innebär att Skatteverket återkopplar kunskap om vilka typer av eventuella fel som hittats i deltagande företagsdeklarationer för att ytterligare stärka kvalitetsarbetet. – Men alla företag och deklarationer bedöms utifrån samma kriterier, säger Jan-Erik Bäckman. Även om Skatteverket och revisions- och redovisningsbranschen har, och ska ha, olika roller går det att samverka för gemensam nytta. – Alla blir vinnare när redovisningskonsulter, revisorer och skatterådgivare hjälper sina kunder att lyfta kvaliteten på deklarationerna. Minskad administration och färre kontakter mellan Skatteverket och företag skapar samhällsnytta, säger Dan Brännström, generalsekreterare i FAR. – Genom Svensk standard för redovisningstjänster, Reko, finns en tydlig kvalitetsnorm för auktoriserade redovisningskonsulter för att redovisningen ska bli rätt redan från början. Vårt samarbete skapar möjligheter för Skatteverket att koncentrera sina insatser till grupper där det finns störst risk för felaktigheter, säger Fredrik Dahlberg, förbundsdirektör vid SRF. Inspirationen till samarbetet kommer från internationella exempel och erfarenheter, och parterna utesluter inte andra typer av samarbeten med andra organisationer.

NÄ RINGS LIV I N ORR M ars 2013

Här är mötet i centrum

FETTREDUCERING UTAN INGREPP gör din bokning id ag — gÄ rn a Vi a Vå r W ebbsid a!

Nu finns det ett snabbt och säkert sätt att bli av med sina envisa fettdepåer utan kirurgiska ingrepp. Användandet av ultraljudsteknologi i kombination med tripolär radiofrekvens (RF) hjälper dig med fettreducering, kroppskonturering, cellulitborttagning samt reducering av bristningar. Tripolär RF är perfekt att använda för att få ett litet ansiktslyft utan kirurgi.

resultatbaserade behandlingar - alltid med kostnadsfria konsultationer

UMEÅ: V. Norrlandsgatan 22, Tel 090 - 14 15 22 | LULEÅ: Smedjegatan 10, Tel 0920 - 420 430 | www.spaofsweden.se

Vi befriar dig från glasögon och linser Vi utför ögonlaser- och RLE-operationer för att korrigera alla synfel, även ålderssynthet. Välkommen att boka in en tid hos oss där du alltid får en kostnadsfri undersökning och konsultation av en legitimerad ögonläkare. Visst vet du att du kan göra bruttolöneavdrag för synfelskorrigering via ditt jobb? Det är kostnadsneutralt för arbetsgivaren och skattefritt för dig, det innebär att du sparar mellan 30 till 55 procent på din operation. Boka in en tidredan idag för ditt första steg mot ett liv utan glasögon och linser!

UMeå: SKOLGATAN 73 A – Telefon 090-14 24 00 lUleå: STORGATAN 45 – Telefon 0920-420 420 ö-Vik: STORGATAN 19 B – Telefon 0660-28 11 28

www.koskela.se

30-50%

rabaTT Med brUTTolöneaVdrag.

kosTnadsfria konsultationer & drop-in undersökningar.

En uppfinning me

Med lätta, tunna och smidiga flytunderkläder ser framtiden ljus ut för Pite

– Visst låter det nästan för bra för att vara sant, men det är faktiskt sant och vi kan visa hur det funkar också, och det är ett och annat ögonbryn som höjs när vi är visar plaggen, säger Ola Eklund.

Ola Eklund, ägare av företaget Thermotic i Piteå, har utvecklat unika flytunderkläder: Det värmer, är lätt och smidigt men framförallt - understället håller dig flytande om du hamnar i vattnet. – Float Underwear passar alla som vistas på eller intill öppet eller fruset vatten. Och är olyckan framme räddar det liv, säger Ola Eklund. Flytunderstället Float Underwear är en unik produkt, utvecklad av Ola Eklund under många års tid och som nu står inför en lansering i större skala. Grejen med flytunderstället är att det i första hand värmer, de är smidiga och lätta och är olyckan framme och man hamnar i vattnet så har underkläderna tillräckligt hög flytkraft att rädda liv. – Och det oavsett hur man är klädd utanpå, till

NÄ RINGS LIV I N ORR M ars 2013

och med stora skoteroveraller som i vatten blir väldigt tunga, men med Float Underwear så flyter man ändå, säger Ola Eklund. Plagget hjälper till att behålla kroppsvärmen, det är likt en våtdräktsfunktion. När du kommer upp ur en isvak är det viktigt att du INTE tar av plaggen. Inom några sekunder startar en process som gör att materialet värmer väldigt mycket. Man kan även röra sig och simma fritt på mage i vattnet, säger Ola.

Möts med skepsis Det låter på något sätt osannolikt när Ola berättar och han möts ofta med skepsis när företaget är ute på mässor och andra visningar. – Visst låter det nästan för bra för att vara sant, men det är faktiskt sant och vi kan visa hur det funkar också, och det är ett och annat ögonbryn som höjs när vi är visar plaggen. Jag inser också när jag pratar med mässbesökare och andra när jag frågar dem om de har flytväst. De flesta säger

ja. Men på frågan om de använder den, så svarar de ofta nej… Vad är det då för mening att ha en flytväst, kan man undra? Säger Ola och fortsätter: – Det är det här som är det fina med Float Underwear. Det bärs under ytterkläderna och passar många olika användningsområden, fiske, snöskoteråkning, paddling, båt, segling, långfärdsskridskor för att nämna några. Det bästa är att jag redan fått kvitto på att kläderna räddat liv också, säger Ola och berättar om en renskötare som hade Float Underwear-västen och som med sin snöskoter hamnade i vatten när isen brast. Händelsen finns även att läsa om på hemsidan www.floatunderwear.se

Tunga och klumpiga flytoveraller Idén till flytkläder föddes för 20 år sedan när Ola under löjfiske på Bottenviken miste två fiskekompisar som hamnade i vattnet och omkom. – Det var då jag började fundera kring hur man kunde höja säkerheten. Jag började tillverka

ed flyt

eåföretaget Thermotic

Float Underwear bärs under ytterkläderna och passar många olika användningsområden, fiske, snöskoteråkning, paddling, båt, segling, långfärdsskridskor. Oavsett hur man är klädd utanpå, till och med stora skoteroveraller som i vatten blir väldigt tunga, men med Float Underwear så flyter man ändå.

och sälja flytoveraller. Men de är ju så tunga och klumpiga att använda och används ju till största del bara av fiskare, så jag beslutade mig att istället utveckla en produkt som har den egenskapen att man vill och kan använda flytplagg utan att begränsas i sin rörlighet. Utöver våra två fabriker i Sverige så har vi tittat på en massa olika alternativ och även i Asien, men jag har en del moraliska betänkligheter mot klädproduktionen där det förekommer barnarbete och slavlöner. Dessutom är det otroligt viktigt att kvaliteten håller. Därför har jag valt Estland. Här har man lång tradition av textilarbete, de har en fungerande fackförening, rimliga löner och seriösa fabriker. Det är inte det billigaste alternativet, men det bästa för oss. Skyndat långsamt Fabriken i Estland har 300 sömmerskor och produktionen skickas direkt till Thermotics kunder. Förutom återförsäljare så har Thermotic

en egen webbutik med ett litet lager i Piteå. – Vi har skyndat långsamt i vår utveckling, jag har varit noga med att inte skena iväg och låta företaget växa för fort. Nu är vi i rätt läge och alla bitar börjar vara på plats, säger Ola. Företaget köper in tjänster och konsulthjälp med t.ex ekonomi och marknadsföring. – Det blir effektivare och vi kan istället fokusera på försäljningen. Lanseringen av produkten börjar ta fart och det är många mässor som är inbokade under våren. Företaget var i januari på en stor båtmässa i London och där var det en stor grossist som nappade på produkten. – Vi siktar i första hand på att etablera oss i Sverige och Norden, men vår femårsplan är att nå alla sjöländer i Europa, säger Ola Eklund. Text: Björn Palovaara

FAKTA/Float Underwear - Ett lätt plagg, 100-400 gram/del, tröja, väst, långbyxa, kortbyxa och overall, vikt beroende på storlek. - Endast 3 millimeter tjockt material.  - Har andasfunktion.  - Unisexplagg, med storlekar från 6 år upp till 5 XL.  - Lättburen och med frihetskänsla.  Förutom flytunderställ har man även utvecklat säkerhets- och värmeprodukter för hundar och andra produktområden som t.ex. sittoch korsryggsvärmeskydd, sittvärmeskydd för snöskoter, ATV, EU-moped samt cykel mm. Mer information på nätet: www.floatunderwear.se www.thermotic.se

N Ä R I N G S LI V I N OR R ma rs 2 0 1 3

Norrländskt system för norrländska burgare Umeåföretaget Trimma Affärsutveckling har slutit ett avtal med Max Hamburgerrestauranger gällande beslutsstöd. Systemet som heter Insikt har nu implementerats på Max alla 90 svenska restauranger och används redan som stöd inom försäljning, löner och ekonomi.

Andreas Forsberg, vd för Trimma Affärsutveckling.

Att bedriva verksamhet inom restaurangbranschen innebär ett omfattande arbete kring att ta beslut inom allt från prognoser till löner och budgetarbete. Umeåföretaget Trimma Affärsutveckling har medvetet utvecklat ett beslutsstödsverktyg med användaren i fokus. Något som kunderna uppskattar - och

som den senaste storkunden Max Hamburgerrestauranger är ett tydligt kvitto på. Nu har systemet implementerats på hamburgerkedjans 90 svenska restauranger och används som beslutsstöd inom försäljning, lön och ekonomi, exempelvis vid budgetering, prognoser, uppföljning och rapportering. Låg teknisk tröskel – Budget och uppföljning finns i ett och samma verktyg och den tekniska tröskeln inför att komma igång är låg. Våra kunder uppskattar att vi utvecklat systemet med användaren i fokus, säger Andreas Forsberg, vd för Trimma Affärsutveckling. För Max var det viktigt att både implementeringen gick smidigt och att verktyget kan ge det beslutsstöd som ansvariga medarbetare har behov av. – Vi valde Insikt för att det är ett pedagogiskt och lättöverskådligt beslutsstödsverktyg. Tack vare systemets användarvänlighet har även implementeringen i alla våra restauranger gått väldigt smidigt, säger Lars Olsson, administrativ chef och vice VD för Max.

Färre företagsamma i 111 kommuner För första gången på tio år ökar inte andelen företagsamma människor i Sverige. Särskilt oroande är att de unga företagsamma blir färre i flertalet kommuner. En orsak till att företagsamheten inte längre ökar är den svaga konjunkturen. I många kommuner har också konkurrensutsättningen av välfärdstjänster stannat av. Samtidigt har många banker blivit mer restriktiva i sin utlåning. Dagens höga skattetryck gör det svårt att på egen hand spara ihop det kapital som behövs för att förverkliga en affärsidé.

– Att färre unga driver företag är en tydlig varningssignal. Det är i hög grad de som kan skapa morgondagens företag och jobb, säger Carolina Brånby, ansvarig för företagsklimat på Svenskt Näringsliv.

Trendbrott Dessutom stod kvinnors företagande i stort sätt stilla under 2012. Även det är ett trendbrott eftersom kvinnors företagande ökade rekordartat under 2011. – Kvinnor som driver företag är fortfarande klart färre i Sverige än i många andra europeiska länder. RUT-avdraget och införande av valfri-

hetssystem inom skola, vård och omsorg har varit mycket positivt för kvinnors möjligheter att driva egna företag, men nu är läget mer osäkert, konstaterar Carolina Brånby. Snabbast har den kvinnliga företagsamheten vuxit i Kronobergs län. Det är även Kronobergs län som uppvisar rikets högsta tillväxttakt av företagsamhet totalt under det senaste året. Snabbast har den kvinnliga företagsamheten vuxit i Kronobergs län. Det är även Kronobergs län som uppvisar rikets högsta tillväxttakt av företagsamhet totalt under det senaste året. På www.foretagsklimat.se kan du se hur företagsamheten har förändrats i ditt län.

Jens Spendrup föreslås bli ny ordförande Jens Spendrup föreslås av valberedningen bli ny styrelseordförande i Svenskt Näringsliv efter Kenneth Bengtsson som planenligt lämnar sitt uppdrag i samband med föreningens ordinarie stämma den 23 maj i år. – Jens Spendrup har en bakgrund, profil och ett nätverk som gör honom väldigt lämpad att leda Svenskt Näringslivs styrelse, säger valberedningens ordförande Signhild Arnegård Hansen.

NÄ RINGS LIV I N ORR M ars 2013

Signhild Arnegård Hansen betonar särskilt Jens Spendrups gedigna entreprenörsbakgrund där han under åren byggt upp ett familjeföretag med idag ca 1200 medarbetare. Han har sedan länge spelat en viktig roll i den näringspolitiska debatten, bland annat i egenskap av tidigare ledamot i Svenskt Näringslivs styrelse och arbetsutskott, som ordförande i Stockholms Handelskammare och på senare tid som ordförande i Företagarna. – Jag är stolt och hedrad över att ha blivit nominerad till detta viktiga uppdrag, säger Jens

Spendrup. – Den svenska företagsamheten står inför en rad utmaningar. Den allt tuffare internationella konkurrensen ställer krav på våra beslutsfattare att våga genomföra nödvändiga reformer. Den fria företagsamheten är i vissa delar satt under hård press från politiskt håll. Svenskt Näringsliv spelar en central roll i att hantera dessa utmaningar och jag ser fram emot att leda detta arbete framöver, säger Jens Spendrup.

Hörseltekniska hjälpmedel Det finns hjälp för er som hör dåligt

Se hela vårt sortiment på www.edin.se www.comfortaudio.com www.oticon.se www.gnresound.se www.bellman.se

Ronnie Nordqvist Telefon: 070-671 94 41

KRÖNIKA

Inför husbygget – Särskilda skyddsregler för konsumenter och avtalets betydelse

et finns en mängd företag verksamma inom byggbranschen och de flesta privatpersoner har eller känner någon som har ett hus. Åtgärder i hus innebär ofta väsentliga belopp och stort engagemang för såväl husägaren som involverat byggföretag. Exempelvis kan en tillbyggnad på den befintliga byggnaden innebära ett större, trevligare eller mer praktiskt hus, vilket dessutom kan öka värdet på fastigheten. Tyvärr händer det ibland att det uppstår problem vid bygget som skapar oenighet mellan husägaren och byggfirman. Det kan vara missnöje med utförandet eller oenighet rörande betalningen. Kan man göra något för att minska riskerna för tvister och onödiga meningsskiljaktigheter? När en konsument och en näringsidkare avtalar om en småhusentreprenad gäller konsumenttjänstlagen. I konsumenttjänstlagen finns bland annat särskilda regler för uppförande och om- eller tillbyggnad av småhus som har betydelse för vem som har bevisbördan för vad som har avtalats, exempelvis rörande arbetets omfattning och pris samt tiden för betalning. Reglerna utgör ett extra skydd för konsumenten eftersom det är näringsidkaren som måste kunna bevisa vad som avtalats mellan parterna. Kan näringsidkaren hänvisa till ett skriftligt avtal

NÄ RINGS LIV I N ORR M ars 2013

där exempelvis omfattning och pris framgår anses det tillräckligt. Avtal om småhusentreprenader bör således i så stor utsträckning som möjligt vara skriftliga och såväl näringsidkaren som konsumenten tjänar på att använda sig av skriftliga avtal. Det skapar en trygghet och en ram. Några punkter att tänka på vid upprättande av avtalet är exempelvis, vilka parterna är, vad arbetet omfattar samt om det ska ske på löpande räkning eller vara fast pris. Andra viktiga punkter är tilläggsarbeten, tidpunkten för betalning samt tiden för arbetets påbörjande och avslutande. När det gäller tilläggsbeställningar kan det särskilt framhållas vikten av att även här använda sig av ett skriftligt avtal, med fördel som en bilaga till det ursprungliga avtalet. Avtalet bör innehålla exakt de ändringar eller tillägg som konsumenten önskar beställa samt ange priset för detta. Naturligtvis finns det praktiska problem med denna skriftlighet. En småhusentreprenad kan fortgå under en förhållandevis lång tidsperiod och det kan för inblandade parter kännas konstlat att ta fram ett skriftligt avtal för varje tillägg särskilt när arbetet fortlöper väl och kontakten mellan näringsidkare och konsument är god. Så länge alla inblandade är överens och arbetet fortlöper väl är det sällan några problem och behovet av skriftliga avtal kan i dessa lägen naturligtvis kännas avlägset.

Det går dock inte att blunda för att de skriftliga avtalen skapar en trygghet. Parterna vet vad som gäller och det förenklar planerandet av byggandet och ger en ekonomisk överblick för parterna. Som jurist är man sällan inblandad vid själva uppförandet av ett småhus. Vårt arbete aktualiseras många gånger först när något har gått fel och det är då de skriftliga avtalen verkligen kommer till sin rätt. Om du hamnar i domstol är det inte frågan om vem som har rätt utan vad som går att bevisa och vem som ska bevisa vad. Påminner här om vad som nämnts inledningsvis, nämligen att de särskilda bestämmelserna om småhusentreprenader innebär att näringsidkaren har bevisbördan för bl. a. arbetets omfattning och pris, dvs. konsumentens uppfattning har företräde framför näringsidkarens. Om man vill ha mer information eller exempel kan man besöka Konsumentverkets hemsida. Där finns standardavtal för småhusentreprenader (ABS 09) samt för ändrings/ tilläggsarbeten. Standardavtalen är en överenskommelse mellan bl. a. Konsumentverket och Sveriges Byggindustrier. Avslutningsvis påpekas att det i regel är bättre att tänka noga efter före då det ”gemensamma” minnet ofta sviker snabbare än bläcket torkar. Kristoffer Hansson Biträdande jurist, Advokatbyrån Kaiding

Välkommen till Specsavers

Företagsoptikern Har din personal ibland trötta ögon eller huvudvärk? Specsavers står till tjänst med en helhetslösning för ditt företags synvård. Våra legitimerade optiker gör synundersökningar samt tillhandahåller bildskärmsglasögon och skyddsglasögon av högsta kvalitet.

Boden Drottninggatan 8, 0921-133 60. Kiruna Gallerian, 0980-137 40. Piteå Lillbrogatan 3, 0911-156 70. Umeå Västra Esplanaden 5, 090-14 26 20.

Gällivare Storgatan 2, 0970-157 61. Luleå Storgatan 9, 0920-23 10 20. Skellefteå Nygatan 39, 0910-71 05 00. www.specsavers.se

foto: Björn Palovaara

Vårkänslor i luften! I

skrivande stund är det lite takdropp och vårkänslor i luften trots att vi ännu är i februari månad. Vårkänslor verkar det också vara bland många av Norrbottens småföretag. När vi följer utvecklingen av nya anställningar så märks att 4 av 5 nya jobb skapas bland småföretagen. Ett stort antal har stärkt sina resultat- och balansräkningar under föregående verksamhetsår, vilket känns glädjande och tryggt inför framtiden. Detta har skett trots den globala oron. Varje år lämnar Företagarna en rapport över utvecklingen av företagsamheten i Sverige, Entreprenörsindex. Denna rapport visar klart att det är enkelt att starta företag, men betydligt svårare att växa. Det är i de små företagen som tillväxten sker och har skett de senaste tjugo åren. Runt 1,6 miljoner människor i Sverige sysselsätts i små företag. Drygt 99 procent av landets företag är småföretag. Sedan 1991 har fyra av fem nya jobb tillkommit i företag med färre än 50 anställda. Sveriges ekonomi och välfärd är alltså beroende

NÄ RINGS LIV I N ORR M ars 2013

av att de små företagen går bra och kan fortsätta att anställa. Allt talar dessutom för att småföretagens betydelse kommer att öka ytterligare framöver. Med allt mer öppna marknader, snabb teknikutveckling och hård internationell konkurrens ställs nya krav på svenska företag. Det är omöjligt att styra eller förutsäga vart utvecklingen går. Det går inte att idag peka ut framtidens vinnande företag eller sektorer. En faktor av tre från rapporten är tillväxten inom företagen. Tillväxten omfattar såväl ekonomi som sysselsättning. Här syns tydligt att Norrbotten har en stark utveckling. Tillväxten som sådan har pågått mer eller mindre kontinuerligt i länet under hela mätperioden, vilket känns tryggt. Många tror att det är endast beroende på vår gruvindustri, som visserligen är ett starkt och lok för länet. Men de facto är att vi startar alltfler företag som är globala från dag ett inom nya näringar som inte är kopplade till gruvindustrin. Många tjänsteföretag jobbar idag på

en bred marknad och har en stark och efterfrågad specialkompetens. Vid ett besök till ett litet industriföretag nyligen så framkom att det företaget sålde 92 % av sin produktion på export! Ett annat besök till ett tjänsteföretag inom logistik gav också ännu mer hopp inför en växande framtid. Detta företag har växt kontinuerligt med 1 eller 2 personer årligen och successivt breddat sin marknad. Northland Det är omöjligt att undvika att kommentera detta, eftersom det väcker känslor. Först och främst så blir man arg och besviken över att våra småföretag riskerar att åka på kundförluster. Det är definitivt inte alla småföretag som har ekonomi för att klara av kundförlusterna. De stora multinationella företagen med miljardomsättning har större ekonomisk buffert för eventuella smällar. Men för ett litet företag så kan en förlust på 100 tusen kronor vara direkt förödande.

Då det gäller aktier och obligationerna i Northland som såväl stora investmentföretag som småsparare satsat, så är nog alla väl medvetna om vilka riskerna är. Det finns inga satsningar som är helt riskfria. Däremot så tror jag nog att många drar sig för att satsa en krona till när det framkom att styrelsen i Northland tagit ut så höga ersättningar från ett bolag som inte ens kommit igång med att tjäna pengar! Känns inte seriöst. Bluffakturor Vi har sett att vårt förebyggande informationsarbete, för att öka kunskapen bland våra företagare om hur blufföretagen agerar, ger goda resultat. Men det räcker inte att företagaren själv skyddar sig genom bra rutiner för till exempel hantering av inkommande fakturor eller telefonerbjudanden. Våra politiker måste också agera för att öka rättskyddet. Våra slutsatser är därför att regeringen agerar för att:

1. Uppdatera avtalslagen för att stärka skyddet mot bedrägerier. 2. Anpassa brottsbalken och rekvisiten så att systematiska fakturabedrägerier alltid anses som grovt bedrägeri. 3. Se över rättegångsbalken för att begränsa domstolars skyldighet att verka för att parterna ska komma överens, eftersom denna praxis direkt bidrar till att bluffverksamheterna tjänar pengar.

och stort intresse för att hitta lösningar bland annat genom att tillsätta en utredning för att skärpa straffen för bedrägeri. Men utredning i all ära – viktigt är nu att justitieminister Beatrice Ask agerar kraftfullt genom lagstiftningsförslag som omsätter den goda viljan i konkreta förslag till riksdagen.

4. Utöka rättsskyddet till tvister som understiger ett halvt prisbasbelopp, eftersom omfattande rättegångskostnader avskräcker drabbade företagare från att driva sina fall i domstol. 5. Skärpa inkassolagen och utöka insynen i de inkassobolag som inte står under Datainspektionens tillsyn. Regeringen visade under förra året god vilja

Eilert Isaksson Ordförande Företagarna Norrbotten

kjell hjelm Regionchef Företagarna Norrbotten

N Ä R I N G S LI V I N OR R ma rs 2 0 1 3

Norrbotniabanan söker planeringspengar från EU Arbetet med att komma igång med järnvägsplanerna för Norrbotniabanan fortsätter med oförminskad styrka. I mitten på februari lämnade Norrbotniabanan AB in en ansökan till regeringen med syfte att söka planeringspengar från TEN-T gällande sträckan UmeåDåva. Om regeringen stödjer ansökan kommer den att få gå vidare till EU för prövning. – Förutom att det brådskar med att komma igång med Norrbotniabanans första 10 km innebär också ansökan att Sverige tydligt visar sin vilja att genomföra utbyggnaden i Botniska korridoren, säger Lorentz Andersson ordförande för Norrbotniabanan AB. Än en gång prövar Norrbotniabanan AB att söka pengar för planeringen av Norrbotniabanans första 10 km. Sträckan finns sedan tidigare prioriterad i den statliga planeringen i de s.k. Länstransportplanerna både för Västerbotten och för Norrbotten med 20 respektive 80 miljoner kronor. Detta för att säkra att spåret, om det byggs i förtid, får nybyggnadsstandard om det sammanfaller med NBB dragning. Sedan våren 2012 är järnvägsutredningen klar för sträckan Umeå-Robertsfors och det är klart att sträckan Umeå- Dåva sammanfaller med Norrbotniabanans dragning. Planeringskostanden för sträckan uppgår till 39 miljoner kronor och skulle, om ansökan godtas, delas mellan Norrbotniabanan AB och medel från TEN-T.

Till Dåva företagspark – Vi har lagt ner mycket kraft och arbete i järnvägsutredningen för att Norrbotniabanans dragning skall kunna nyttjas även till Dåva företagspark, säger kommunalrådet Lennart Holmberg. Dåva värmekraftverk är belägen 10 km nordost om Umeå och hör till Europas mest klimatvänliga. Hit transporteras årligen bränsle med cirka 10 000 långtradare för att producera den allra största delen av fjärrvärmen som används

i Umeå och Holmsund samt också el till mer än 10 000 villor. Trafikverket har sedan tidigare meddelat i regeringsuppdraget ”Medfinansiering för en järnväg mellan Piteå-Skellefteå” att sträckan Umeå-Dåva kan erhålla tidiga nyttor. GD Gunnar Malm, Trafikverket, skriver att man bör överväga planering för en tidig anslutning till Dåvamyrans industriområde, som en del av den långsiktiga lösningen. Om Umeå och regionen skall kunna vara med och konkurrera i den pågående energiomställningen och hantera de volymer som kommer att behövas i framtiden, är det en förutsättning att logistiken till Dåva företagspark kompletteras med en järnvägsförbindelse, fortsätter Lennart Holmlund. En järnvägsanslutning skulle innebära stora utvecklingsmöjligheter för verksamheterna inom Dåvaområdet. Då skulle norra Sveriges största bioenergibaserade kraftvärmeverk i Dåva få miljövänliga transporter, som samtidigt möjlig-

gör ett ökat inflöde av transporter med nästan 30 % samt öppna möjlighet att utveckla Dåva företagspark.

Över partigränserna – Det här är ett projekt som vi arbetar med över partigränserna, säger Anders Ågren (M) kommunalråd i Umeå, då det är mycket viktigt gemensamt intresse. Vid ett möte igår hade vi möjlighet att informera Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, avslutar Ågren. – Vid mötet med Infrastrukturministern fick vi också möjlighet att lämna över en skrivelse från Handelskamrarna i Norrbotten och Västerbotten med en uppmaning om att söka TEN-T medel för planeringen av den första etappen av Norrbotniabanan mellan Umeå-Dåva, säger Lorentz Andersson. Stödet för banan är stort. Regeringen kommer senare att ta ställning till om man kommer att stödja ansökan, vilket är en förutsättning för att den skall kunna gå vidare till EU.

Hjälp med generationsskifte räddar jobb Mellan 30 och 50 jobb i länet har räddats genom Umeå universitets projekt ”Bli företagare”. I projektet har äldre företagare som vill avsluta sina företag matchats ihop med entreprenörer som vill ta över. Detta bidrar också till en bättre arbetsmarknad för studenter som tagit examen vid Umeå universitet. Genom projektet har ett tiotal generationsskif-

NÄ RINGS LIV I N ORR M ars 2013

ten genomförts i företag som annars troligen hade haft svårt att hitta köpare när ägarna har velat pensionera sig eller byta verksamhet. Möjligt att rädda företag – Västerbotten har inte råd att låta hälsosamma mindre företag avslutas bara för att det kan vara svårt att på egen hand matcha fram villiga entreprenörer som tar vid. Projektet har visat att det är möjligt att rädda kvar företag som dessutom har chansen att växa och skapa ännu fler jobb i

framtiden, säger Eva Lundström vid Enheten för näringsliv och samhälle som samordnat projektet. Genom projektet har deltagarna fått göra praktik eller fått tidsbegränsad anställning i ett företag för att få en god inblick i företaget och dess verksamhet. – Problemen vid generationsskifte når inte ofta arbetsmarknadsdebatten, men det kan vara ett bra sätt att både rädda och skapa nya jobb i glesbygd – det har inte minst projektet “Bli företagare” visat, säger Eva Lundström.

Invigning och namntävling

Välkommen på invigning 16 mars

Fotograf: Mats Engfors, Fotographic.

I samband med invigningen ska huset döpas och här behöver vi er hjälp. Vi utlyser därför en namntävling där vinnaren med bästa namnförslaget belönas med en övernattning för två på Tree Hotel i Harads. Vinnaren och det nya namnet kommer presenteras under invigningen 16 mars. Välkommen in med ditt/dina förslag per mail till info@hastcentrumboden.se eller per telefon på 070-207 15 86. Sista dag för att lämna in namnförslag är söndagen 3 mars. Läs mer på hemsidan - www.hastcentrumboden.se

Kalix Konferens Center – Unika konferens möjligheter På Kalix Konferens Center erbjuder vi unika konferensmöjligheter i en avkopplande, stimulerande och kreativ miljö. Våra ljusa lokaler, vår moderna konferensutrustning samt vår service, ställer vi till ert förfogande. Vi tillhandahåller våra gäster det mesta i teknisk utrustning, även spetsteknik i samarbete med lokala företag. Hos oss har ni också tillgång till vår exklusiva videokonferens studio, som ger er möjligheter att arrangera konferenser med deltagare från jordens alla hörn. Våra konferens lokaler: Teatern - 298 platser A-salen - 346 platser B-salen - 116 platser A- och B – salen - 462 platser Discosalen - 150 platser Konferenssal 1 - 24 platser Konferenssal 2 - 14 + 10 platser Konferenssal 3 - 7 platser Konferenssal 4 - 7 platser Studierum 1-5 - 10 platser / rum Vi hälsar er välkomna till Kalix Konferens Center. Vi gör vårt yttersta för att er konferens eller ert möte ska bli en givande upplevelse.

NÖJESPAKET Vi erbjuder även specialdesignade nöjespaket för Er personalfest eller föreningsfest. Vi lämnar offert och organiserar Nöjespaketet i samarbete med Er. KONFERENSER - KONGRESSER

Mat, underhållning och eventuell logi.

När Du planerar för konferenser, kongresser eller utbildningar, låt oss vara med och offerera för aktiviteten. Vi ger pris på hela konceptet, som lokaler, ﬁka, mat, logi eller efter Dina önskemål

KALIX Tel.0923-16605

www.kalixfolketshus.com

Tio tips för att lyckas med mobila lösningar

obila lösningar, alltså mjukvara för mobila datorer och smarta mobiler, har en enorm potential att effektivisera verksamheten och spara stora pengar för företag som tidigare förlitat sig på tidskrävande manuell inmatning, avläsning, kalkylering m m på fältet. Det handlar främst om branscher som brandskydd, säkerhet, el, tele, data, energi, kraft, bygg, logistik och värme/ventilation/ kyla – och många gånger om små och medelstora företag. Övergången från papperslösningar till mobila lösningar är kantad av fallgropar. Erismas VD Mikael Nilebacke, med 15 års erfarenhet av mobila lösningar, ger här sina tio bästa råd för att lyckas med mobila lösningar: 1. Gör din kravbehovsanalys Varför behöver du ett mobilt system? Vill du bli effektivare eller kräver din kund bättre tillgång till information på fältet? Svaren hjälper dig att identifiera vilka funktioner du behöver i din mobila lösning. Prioritera funktioner efter nyttan, och bestäm vad systemet får kosta och vem som ska använda systemet. Om du inte gör denna analys finns det risk att leverantörernas säljare styr alltför mycket och skapar behov som du egentligen inte har.

2. Engagera din personal i processen Försök att engagera din personal så tidigt som möjligt i arbetet med att införa ett mobilt arbetsordersystem. Led din engagerade personal genom hela upphandlingsprocessen och dra nytta av den kompetens, erfarenhet och kunskap om din verksamhet dessa har. Engagemanget från tidigt skede kommer att spegla sig i att de är motiverade att tillsammans med dig föra införandet av ett nytt system i hamn. Se sedan till att de tidigt får uppleva de positiva effekterna av en mobil arbetsorderhantering. 3. Välj system och leverantör omsorgsfullt Ofta står det stora valet mellan ett standardsystem eller ett kundanpassat system.

NÄ RINGS LIV I N ORR M ars 2013

Jag rekommenderar starkt att välja ett så standardiserat system som möjligt. Den mobila teknikutvecklingen går i en rasande fart, vilket gör ett standardiserat system mer flexibelt än ett kundanpassat. Välj en leverantör av ”rätt” storlek: inte för liten för att riskera stå med ett system som försvinner eller inte kan vidareutvecklas, men inte heller för stor då de kan tappa intresset för dig när du inte längre är deras nyckelkund. 4. Kontakta alla referenser du kan hitta Kontaktar du en referens som leverantören har lämnat, så försök att läsa mellan raderna. Lär av deras användning och dra nytta av hur de använder systemet. Försök helst att hitta egna referenser. Nöj dig inte med en referens utan kolla med minst tre stycken. Det minskar riskerna att du kastar bort din tid och dina pengar på fel system. 5. Behåll möjligheten att hoppa av Inte alla leverantörer har tillräckliga kunskaper och erfarenheter att leverera systemet på rätt sätt. Försök förhandla fram en utvärderingstid med möjlighet att avbryta om man skulle finna att systemet inte är rätt för dig. Du måste vara beredd att släppa systemet om det inte löser de problem du ställt som krav. 6. Lyssna på leverantören När du väl valt leverantör så är det bara att följa med i valsen. Försök inte styra leverantörens arbete för mycket – om du är osäker på leverantörens plan, så be dem då förklara så att du känner dig trygg igen. Berätta istället för leverantören vad du vill uppnå och lyssna på vad leverantören föreslår med öppet sinne. 7. Ta ett steg i taget Akta dig för att försöka göra flera saker samtidigt. Att dra igång flera delar som ökar komplexiteten kan få förödande konsekvenser. Försök istället att skapa en kedja av mindre aktiviteter som du kan avsluta innan du fortsätter på nästa. 8. Snåla inte på fel saker

Snåla inte på konsultation, utbildning o dyl, och sätt inte en för snäv deadline. Var beredd att justera tidplanen på vägen om du finner att dina krav/behov förändras, vilket är vanligt. Värdera din egen tid och risken att du inte gör det rätt, mot att delegera uppgifter till rätt personer i det egna företaget eller att anlita leverantörens konsulter. Att du kan göra saker själv är inte samma sak som att du verkligen ska göra saker själv. 9. Inse att ett mobilt system inte löser alla dina problem Med ett mobilt system får du i de flesta fall en bättre kontroll och sparar enorma mängder tid och pengar. Men en mobil lösning löser inte alla dina problem. Lägg din ambitionsnivå rätt och acceptera att du kommer få jobba med andra problemställningar.

10. Måla inte in dig i ett hörn Skaffa inte ett system som inte går att vidareutveckla, eller som inte kan förändras efter din verksamhet. Vi lever i en föränderlig värld och det är svårt att veta hur den kommer se ut framöver. Du kan tvingas ändra din verksamhet och tekniken kan snabbt slå om. Detta gör att du måste tänka till och verifiera att systemet du väljer verkligen är genomtänkt och byggt för framtiden. Ett gott råd är att undvika kundanpassningar in i det längsta.

Mikael Nilebacke VD Erisma Technologies AB Mikael Nilebacke är en av grundarna och VD för Erisma Technologies, ett av Skandinaviens ledande företag inom mobila affärslösningar för installationsoch servicebolag. Erismas huvudprodukt är Mobigo, en mobil lösning för arbetsorderhantering, tidrapportering, körjournaler, checklistor, besiktningsprotokoll m m som effektiviserar rapportering och andra arbetsuppgifter för personal på fältet. Mikael Nilebacke har 15 års erfarenhet av mobila lösningar. Läs mer på www.mobigo.se.

Intresset för rutavdrag ökar kraftigt Skatteverket betalade ut 16,8 miljarder kronor i skattereduktion för rot och rut under 2012, vilket är 1,5 miljarder kronor mer än året före. Ny statistik visar att rut ökar överlägset mest – antalet köp av rutarbete har stigit med 18 procent. – Rot står för 14,6 miljarder kronor och rut för 2,2 miljarder kronor av de totalt 16,8 miljarder kronor som betalades ut i skattereduktion under 2012, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket. Även om rut ökar mest är det fortfarande rot som dominerar, både när det gäller antal köpare, antal företag och utbetald skattereduktion. Omkring 68 000 företag gjorde rotarbeten åt 984 000 köpare under förra året. Under samma period utförde 17 000 företag rutarbeten åt 492 000 köpare. – Vi ser att rotavdragen har planat ut även om de fortfarande ligger på en hög nivå. Däremot fortsätter rutavdragen att öka stort, säger Pia Blank Thörnroos. Med rotarbete menas reparation och underhåll, ombyggnad och tillbyggnad. Till rutarbete räknas hushållsarbete såsom städning, klädvård, enklare trädgårdsarbete samt barnpassning. Skattereduktionen är 50 procent av arbetskost-

naden, med ett maxbelopp på 50 000 kronor per person och år. – Företagen har fram till den 31 januari på sig att skicka in ansökningar för rot- och rutarbeten

som har utförts och betalats under 2012. Om en ansökan kommer in efter detta datum så kan företaget inte få någon utbetalning från Skatteverket, säger Pia Blank Thörnroos.

MonterIngsFärdIga BYggsatser

nYheebtsho!p

se vår w oppen.se stush www.ba

Inomhusbastu, bastuinredning, stugor, bastustugor, loftstugor och förråd som du enkelt kan montera själv. Försäljning av bastutillbehör, vedaggregat, belysning m.m.

www.trabyggarna.com 0923-75585

Luleå Luleå 0920-20 3030 3030 Luleå 0920-20

0920-20Haparanda 30 30 LIVSMEDELKYLA

Haparanda 0922-688 50 0922-688 50 Haparanda Piteå

VÄRME / ENERGI

LIVSMEDELKYLA

0922-688 50 95 55 0911-20

Piteå Boden Piteå 0911-20 95 5500 0921-192

VÄRME / ENERGI

0911-20 95 55

Kalix Boden 0923-67 01 21 Boden 00 0921-192 Gällivare

0921-192 00 SERVICE

KOMFORTKYLA

SERVICE

KOMFORTKYLA

0970-660 70

Kalix

Kalix Kiruna 0923-67 01 21 0923-670980-665 01 21 70 Skellefteå

Gällivare 0910-106 09 Gällivare 0970-660 70 0970-660Umeå 70

090-14 10 30

TEKNIK KYLA TEKNIK KYLA

www.friginor.se www.friginor.se- -lla@friginor.se lla@friginor.se

INDUSTRIKYLA

Kiruna Kiruna 0980-665 0980-665 70 70

NÄSTAN VARJE DAG KOMMER I KONTAKT MED VÅR VERKSAMHET... NäStaN varje daG Kommer dUDU i DU KoNtaKt med vår verKSamHet... NÄSTAN VARJE DAG KOMMER I KONTAKT MED VÅR VERKSAMHET... i din eller din arbetsplats. dinbutik butik, påpå arbetsplats, eller i ditt hem. II din butik, på arbetsplats, eller i ditt hem.

En miljard i ökad regelbörda för småföretagen De förslag om månadsuppgiftstvång som regeringen planerar att införa från nästa år skulle innebära en dryg miljard kronor i ökade kostnader för småföretagens administration. Det visar en rapport framtagen av Ramböll Management Consulting på uppdrag av Företagarna. – Förslagen kommer att innebära en verklig regelslägga mot småföretagen. Det riskerar att i ett slag omintetgöra mycket av det regelförenklingsarbete som regeringen genomfört de senaste åren säger Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist. 12 rapporteringar om året Under 2011 föreslog utredningen ”Månadsuppgifter – snabbt och enkelt” att den årliga kontrolluppgiften för lön skulle ersättas med månadsvisa inkomstuppgifter för alla anställda, vilket innebär 12 rapporteringar om året. Utredningen föreslår också att uppgifter ska lämnas på en mer detaljerad nivå än tidigare och

att utbetalda ersättningar ska delas upp på flera månader i många fall, så kallad periodisering.

Saknar förankring Rapporten som tagits fram på uppdrag av Företagarna avfärdar den konsekvensanalys som utredningen presenterade, där det hävdas att hanteringen av månadsuppgifter endast kommer att kosta svenska företag fyra kronor styck, motsvarande en samlad kostnad för småföretagen på drygt 60 miljoner kronor. Analysen som Företagarna tagit fram visar istället att varje uppgift uppskattas att kosta i genomsnitt 67 kronor och den samlade kostnaden, bara för de företag som har 1-49 anställda, kan uppgå till drygt en miljard kronor. – Utredningens analys saknar helt förankring i den verklighet som småföretagare lever i. För de mer än 100 000 företag som saknar automatiska lönesystem innebär förslaget en verklig administrativ mardröm, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist Foto: Fredrik Hjerling

Bergvärme vattenBorrning Det blir upp till

40%

BiLLigare på enbart borrning med hjälp av rOtavdraget. Kontakta oss för info och hjälp med önskningar. Tony Eriksson 070-556 66 84 tony@maskintjänst.com

NÄ RINGS LIV I N ORR M ars 2013

pr4u.se

Är din webbplats kundanpassad?

Mer än 4 miljoner svenskar använder internet i sin smartphone eller surfplatta och 40 procent vänder sig till en konkurrents webbplats efter en dålig mobilupplevelse. PR 4u bygger i responsive web design, som gör att hemsidans layout anpassar sig till alla skärmstorlekar. PR 4u erbjuder även ett brett urval av tjänster inom kommunikation för tryckta medier. Vi har många års erfarenhet. Se vår portfolio och läs mer på vår hemsida. Pr 4u - mer än en webbyrå. Ditt självklara val av samarbetspartner som leverantör av kommunikationstjänster både online och offline.

Kontakta oss!

Janne 070-632 63 12 Björn 070-282 07 60 info@pr4u.se www.pr4u.se

A K T I V I T E T E R F Ö R A L L A – D Y G N E T R U N T, Å R E T R U N T ! nyHeT

Ungdoms Camp Kalixlinjens museum

I vår nya ungdomssatsning erbjuder vi skolklasser och föreningar en fantastisk möjlighet att kombinera lärande med roliga militärhistoriska aktiviteter, i spännande miljöer. Vad sägs om att först ha en lektion om kalla kriget i vår 50-tals biograf, för att sedan gå ut och känna på hur det var att vara inkallad som soldat under beredskapstiden? Vi erbjuder: • Boende i autentiska beredskapsbaracker eller i moderna stugor.

sjuKvård

• Bygg och bo i snöbivack/igloo. • Prova på livet som värnpliktig under beredskapstiden genom att bygga upp ett fungerande militärläger med tält, koktross och allt annat som hör till. Självklart iförd tidstypisk uniform.

lär

• Teambuildande aktiviteter i militärhistorisk anda. Detta är bara en bråkdel av vad vi kan göra. För mer information besök vår hemsida:

www.viltfarmen.se meKa

ar gn va d an rb sa an p a sk ry s en rm fa lt Prova på Vi

a myrar

som på dyblöt Lika roligt i meterdjup snö på vintern

- du väljer d, sommar som vinTer Koff - menyn är bre Kic ing ild mbu Tea Konferens -

Viltfarmen.se

Kalix, 0923-270 66, info@viltfarmen.se

VILTFARMEN I KORTHET... • • • • • •

75 bäddar i hotell och stugor 3 bastuanläggningar 7 konferensrum Viltkrog och skogskrog Trådlöst Internet Biograf - festlokal för 160 pers

• Ryska pansarbandvagnar • Kalixlinjens museum • Café Bataljonen Viltfarmen ligger vackert intilll Kalix älv, 70 km från Luleå.

Livsviktig teknik minskar lavinfara

Stefan Mårtensson, lavinforskare vid Luleå tekniska universitet

En för Sverige ny typ av mätstation för att underlätta lavinprognoser testas för första gången mot satelliter av forskare vid Luleå tekniska universitet. Mätstationen har i dagarna placerats i Lappländska fjällvärlden i ett område där både bofasta och vinterturister drabbas svårt av enormt kraftfulla, så kallade slasklaviner. – Vi hoppas att vår forskning gör att vi kan förutsäga slasklaviner med en exakthet på tre dagar och därigenom öka säkerheten för människorna i området, säger Stefan Mårtensson, lavinforskare vid Luleå tekniska universitet. Lavinforskare vid Luleå tekniska universitet har i dagarna placerat en mätstation för prognos av slasklaviner i Sveriges nordligaste fjällvärld, precis ovanför Suorvadammen i Sveriges Nationalpark Stora Sjöfallet. Det är ett område vars infrastruktur drabbats hårt av slasklaviner, en lavintyp som beräknas bli allt vanligare med allt varmare och blötare vintrar. Stenblock blockerade vägen Senast 2012 blev Ritsemvägen, som ligger i utloppszonen för slasklavinerna helt avskuren i drygt en veckas tid. Enorma stenblock som

NÄ RINGS LIV I N ORR M ars 2013

lavinen drog med sig blockerade vägen. Många människor isolerades uppe på fjället. Det som skiljer slasklaviner från klassiska flaklaviner som främst utlöses av ökad tyngd från snödrev och snömassor, är att slasklaviner utlöses när temperaturen i snön närmar sig 0 grader, vilket gör dem mycket tunga och kraftfulla. De senste åren har lavinen gått någon gång under maj-juli. – Det skulle betyda oerhört mycket för oss om det gick att få lavinprognoser i området. Nu färdas vi på vägen under stor risk vissa tider på året och när lavinen har gått skärs vägen av och vi blir isolerade flera dagar uppe på fjället, säger renskötaren Kjell– Åke Pittja, Unna Tjerusj sameby. Tre samebyar I området som är beroende av den lavindrabbade Ritsemvägen befinner sig tre renskötande samebyar, varav en är Sveriges största. Tillsammans har de omkring 400 medlemmar. Längs vägen färdas också Vattenfalls personal för underhåll av kraftstationer. Dessutom är Ritsemvägen en mycket populär vägsträcka för turister som färdas med bil och charterbuss till världsarvet Laponia och till turistanläggningarna. Forskarna ska nu jämföra data från mätstationen vad gäller temperatur i snö och luft och snö-

djup med information från norska satelliter. Via sensorer på den fyra meter långa mätstationen som grävts ner i snön skickas information som analyseras. I tre år har Luleå tekniska universitets lavinexperter deltagit i ett samnordiskt projekt (SNAPS) för att bättre förprognostisera laviner som påverkar infrastrukturen. Detta är en del i det projektet.

Privata aktörer – Vi tror att satelliter och automatiska mätsystem kommer att kunna användas allt mer i framtiden vid lavinprognoser. Går det skulle vi bättre kunna förutsäga laviner över mycket stora områden i hela den svenska fjällvärlden, säger Stefan Mårtensson. I Norge, Finland och på Island sker lavinprognoser via mätstationer och organiseras av staten. I Sverige finns ingen myndighet som ansvarar för lavinprognoser. De mindre lavinbedömningar som sker vid skidanläggningar i Sverige i dag görs av privata aktörer och manuellt. Det innebär att en kunnig person ger sig ut i terrängen med spade, gräver sig genom snön i närområdet, analyserar de olika snöskikten, och sätter dem i relation till vind, snöfall och temperatur. Luleå tekniska universitet är det enda universitet i Sverige som bedriver lavinforskning av det här slaget.

e s . p o h ArcticS d n a l p a L m o r P roducts f

Företagare! Vi hjälper gärna ditt företag eller organisation att lasergravera in er logo. Kontakta oss för mer information eller prisförslag.

Köpmannagatan 17 Kalix, Öppettider mån - fre 10.30 - 16.30. Tel 0923-107 00

AVSÄNDARE: Arctic Försäljning i Norrbotten Köpmannagatan 17, 952 33 Kalix

POSTTIDNING B

SVERIGE PORTO BETALT

För en trivsammare fritid

Grillkåtor upp till 56 m2 • Lusthus • Bastu Tjädervägen 5 953 33 Haparanda Tel. 0922-220 40 Mobil 070 653 46 11 info@haparandawoodart.com