Näringsliv i Norr, nr 3 - 2013

NR 3 OKTOBER 2013

God mat och varma möten är Annas recept Anna Innala, arrendator på Villa Åsgård i Jokkmokk

Småföretagens betydelse kan inte nog betonas.

FAVÖR I Foto: Daniel Olausson/Mediatales

Hemma.

Välkommen till förändringarnas samhälle där innovativa idéer möter nybyggaranda. Gällivare formas just nu till en plats där både människor och företag ges spännande möjligheter till utveckling. Vi har redan satt spaden i jorden för att tillsammans med våra invånare skapa en plats för alla.

Bygg din framtid tillsammans med oss.

Människor från hela världen kontaktar mig.

Jag vill sprida informationen och öka kunskapen om hur bra det går för Gällivare.

– maria sätterqvist, in gellivare – inflyttningsservice

BESÖK INGELLIVARE.SE ELLER GELLIVARE.SE FÖR MER INFORMATION.

För att åstadkomma detta behöver vi så många företag som möjligt anslutna till oss. Ju fler vi är desto mer kan vi påverka.

DeT HÄR jobbaR vi meD iDag KUNSKaP geR aRbeTe

RekRyteRing och ledaRskap sedan 1985

Vi hittar rätt person till rätt plats

aKTiviTeTeR UTveCKLiNg bRaNSCHSamveRKaN i SeKToReR SmåföReTagaRTRÄffaR oCH UTbiLDNiNgaR SamaRbeTe meD PoLiSeN

Vi genomför uppdrag inom executive search, urval och ledarförsörjning i såväl privat som offentlig verksamhet.

Ett brett urval i rekryteringsprocessen fram till ett begränsat urval av nyckelpersoner. Hela vägen med en diskret och gedigen arbetsmetod.

Ta DeL av våRa faNTaSTiSKa avTaL oCH föRDeLaKTiga eRbjUDaNDeN Skräddarsydda försäkringar Erbjudande om köp av ny tjänstebil Juridisk rådgivning Småföretagarträffar och utbildningar Samverka över branschgränser Skapa en ännu mer positiv framtid i Kalix Påverka det lokala företagsklimatet TeL 0923-105 53 www.kalixforetagarna.se

Varvsgatan 49, 972 33 Luleå Telefon 0920-941 45 · www.cesab.se

mÄrkvÄrdig

Hjälp oss göra Kalix ännu attraktivare att jobba, driva företag och bo i.

NÄRINGSLIV I NORR

w w w . n a r i n g s l i v i n o r r. s e

Innehåll nr 3 - 2013

20 26 8 14

6 En gräddfil till nya affärer 16 Mera mål (del 2) i ryska Barents 18 Inget företagande är 8 LEAB i Lövånger svensk en enmansshow

mästare i kvalitetssäkring 20 Designhögskolan i UmeÅ 10 Demokratins stickspår rankad etta i världen

26 Bruce Dickinson

12 Håll myterna levande

22 Skuldsanering

14 Välbesökt invigning av 24 Jobb- och

Guest House Tornedalen välfärdsskaparNA Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Arctic Försäljning i Norrbotten Köpmannagatan 17, 952 33 Kalix. www.naringslivinorr.se www.facebook.com/naringslivinorr

Medarbetare: Sven-Åke Michelson, Iréne Lundström, Byatryck AB, Eilert Isaksson, Kjell Hjelm, Företagarna.

Anders Hettinger, PwC. Peter Palmqvist, Favör Reklambyrå. Andreas Sakko, Advokatbyrån Kaiding. Peder Hansson, AB Terminalen. Stefan Dahlqvist.

Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, 0923-107 00, magnus@naringslivinorr.se

Omslagsfoto: Iréne Lundström, Byatryck AB.

Redaktion. Grafisk form, layout: Björn Palovaara, Process Media & Kommunikation 070-282 07 60, bjorn@naringslivinorr.se

4

NÄ RING SLIV I N ORR OKTOBE R 2013

Marknad: 0923-107 00. annons@naringslivinorr.se Tryck: V-TAB. Upplaga: ca 12 000 ex.

till Umeågalan 29 Mentorer och piloter träffades 30 Norrländska trätorn avluftar norra länken

32 Hela kiruna flyttar

– så även Metso Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB) Adressändring: info@naringslivinorr.se Distribution: Gratis till företag i Norrbotten och Västerbotten.

Annonsreklamationer ska för att beaktas göras inom tio dagar från utgivningsdagen.

Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Citera oss gärna men ange källan. www.naringslivinorr.se

Kreditgarantiföreningen byter namn till

Kreditgarantiföreningen Norr i samband med att föreningens verksamhetsområde utökas till att omfatta de fyra nordligaste länen.

Hittills har mer än 120 miljoner ställts ut i kreditgarantier, vilket möjliggjort en bankutlåning på mer än 650 miljoner kronor till små- och medelstora företag i regionen.

Tillsammans utvecklar vi företagsamheten och näringslivet i norra Sverige.

Vid behov av säkerheter för banklån till investeringar, rörelsekapital m.m. ring 0950 - 699 799 eller besök vår hemsida www.kreditgarantiforeningen.se e-post: info@kreditgarantiforeningen.se

Kreditgarantiföreningen Norr Bildat av företagare – till för företagare

Miljöcertifierade enligt ISO 14001

Vi erbjuder ett modernt och effektivt brandskydd.

LBIS Din trygghet!

I säkerhetens tjänst sedan 1976 Arbetsområde: Norrbotten och Västerbotten.

Vi tillhandahåller och underhåller: • Brandsläckare • Brandposter • Utbildningar, även heta arbeten • Rökgasventilation • Utrymning • FOGMAKER fordonssprinkler • Heta arbeten utrustning • SBA • Brandtätning • Miljöcertifierad enligt ISO 14001 • Ackrediterad av Swedac för återkommande kontroll av dyktuber och kolsyreflaskor. www.brand-service.se • info@brand-service.se • 0920-22 57 85

Vi kan inredning

Kontorsvaror

GÄLLIVARE Tel 0970-551 70 Fax 0970-102 21

och så ordnar vi

BODEN Tel 0921-551 70 Fax 0921-174 55

LULEÅ Tel 0920-257 980 Fax 0920-257 981

www.kontex.se | www.kontexkaffe.se

Kaffeautomater

En gräddfil till nya 2000 000 000 000 svenska kronor som investeras i regionen är inte småpotatis Murmansk Business Week i slutet av november blir nästa satsning från Rysk-svenska rådet.

En gräddfil för svenska företag att etablera nya affärsmöjligheter i Barentsregionen.

– En jättemarknad inte minst för de norrbottniska småföretagen, säger projektledaren Kari Huotari.

I slutet av november arrangeras ”Murmansk Business Week” med mässor, konferenser och möten som ska ge svenska företagare chansen att etablera affärskontakter med ryssarna. En gräddfil in i en spännande och minst sagt gigantisk marknad i Barentsregionen med stöttning av Rysk-svenska rådet. Kari Huotari uppmanar de norrbottniska företagen att vakna och se möjligheterna, agera och ta kontakt med honom på Företagarnas regionkontor i Luleå. Nu! Jättechans på Murmansk Business Week Nu har de norrbottniska företagen en jättechans att få vara med på de många projekt som pågår och planeras på Kolahalvön. Norrbotten och Murmanskområdet i Ryssland har en enkel och hanterbar geografisk närhet till varandra, och historiska handelstraditioner som behöver återupptas.

Gruv är otroligt hett, likaså energi och bygg. Naturligtvis även service och kringeffekter till dessa områden. Egentligen finns ett uppdämt behov inom alla affärsområden.

Alltsammans kommer att framgå för de som följer med på Murmansk Business Week.

Att bedriva handel med ryssarna har inte alltid varit så lätt, säger Kari Huotari. Många gånger har det bara handlat om missförstånd när två olika kulturer har mötts.

Skillnader i beteende och uttryckssätt har många gånger varit orsaken till uteblivna affärer. I dag finns det en helt annan förståelse mellan parterna, mycket tack vare Rysk-svenska rådets stöd och rådgivning, men även p.g.a. utvecklingen som det ryska samhället genomgått.

Både kulturella likheter och olikheter Det Rysk-svenska rådet bildades med stöd av dåvarande norrbottniske landshövdingen P-O Eriksson och hans ryske motsvarighet i Murmansk för sex år sedan. Projektledare och initiativtagare till Rysksvenska rådet är Kari Huotari, som har 20 års erfarenhet av affärsrelationer med ryssar.

Vi insåg rätt tidigt att någonting måste göras och tillsammans med en rysk kollega började vi ta fram en modell för verksamheten. Egentligen så handlar allt om människan. Vi har lite olika sätt att bete oss och olika sätt att se på saker och ting. Helt enkelt kulturella olikheter som mycket lätt kan leda till missförstånd. Några stora formella skillnader finns egentligen inte. Vi har ungefär samma byråkrati och regelverk som styr företagandet, säger Kari Huotari och nämner en annan olikhet mellan de båda länderna, nämligen myndigheternas roll.

I Sverige inriktar sig myndigheterna, banker och andra

6

NÄ RING SLIV I N ORR OKTOBE R 2013

samhällsfunktioner på att stödja företagen allt efter behov och önskemål. I Ryssland är myndigheterna involverade på att helt annat sätt, och medverkar i genomförandet av affärerna, på ett sätt som vi i Sverige inte är vana vid. Allt ansvar ligger ju som bekant hos företagen i Sverige, medan i Ryssland finns ett större kontrollansvar utanför företagen, berättar Kari Huotari.

Mycket har hänt under de 20 år Kari Huotari varit verksam på Kolahalvön, där han bland annat varit konsult och handlat med byggmaterial och maskiner mm. När jag började 1991 var det problem med telefonförbindelser, få tag i tolkar och tillförlitliga transporter mm, men det var då det. Idag finns allt som vi har och lite till.

Rysk-svenska rådet öppnar kontor Rysk-svenska rådet har nyligen öppnat ett kontor Murmansk som bemannas av svensk- och ryskspråkig personal.

Huvuduppgiften är att hjälpa svenska och ryska företag att göra affärer med varandra. Nytt är att vi under samma tak arbetar tillsammans, för bägge länders intressen.

I ryska Barents är det stor efterfrågan inom områdena energi, gruv, infrastruktur och bygg. Intresset är också stort för den gröna energin som vindkraft samt energibesparing och energieffektivisering. Ryssarna vill gärna visa att det finns ett ”miljötänk” för att bli intressanta utomlands. Dessutom finns pengar att spendera på ny teknik.

Många ryssar har också rest runt och kunnat konstatera att i andra länder bor folk i egna hus till skillnad mot hemma, där de flesta bor i stora kasernliknande hyreskomplex. Det har dock påbörjats villabyggnationer även där, och jag är övertygad om att de norrbottniska småhustillverkarna har en enorm potential i ryska Barentsregionen, säger Kari Huotari.

2000 000 000 000 kr är inte småpotatis Underhållet på vägnätet är eftersatt och många norska och finska entreprenörer finns redan där, vid sidan av inhemska ryska företag. Vi borde också visa större intresse. Efter ”Murmansk Business Week” finns dock stora förhoppningar om att fler norrbottniska företag visar intresserade för grannregionen.

Ett problem i dagsläget är de bristfälliga kommunikationerna med Murmanskområdet. Vi har inget direktflyg till Murmanskområdet. Idag får man flyga via Stockholm och St. Petersburg, om man inte vill sitta i bil en lång dag.

Detta ser dock ut att lösa sig och kommer att välkomnas med öppna armar av både det ryska och svenska näringslivet, säger Kari Huotari.

Att det inte handlar om småpotatis det som händer i Barentsregionen visar följande siffra med önskvärd tydlighet: 2000 000 000 000 svenska kronor investeras just nu i denna region i olika projekt.

TEXT OCH FOTO: SVEN-ÅKE MICHELSON

affärer i Barents Barentsregionen är en jättemarknad.

Inte minst för de norrbottniska småföretagen, säger Kari Huotari, Rysksvenska rådets projektledare.

N Ä R I N G S LIV I N OR R O KTO B E R 2 0 1 3

7

Leab i Lövånger svensk mästare i kvalitetssäkring Nu kan Lövångerfabriken kalla sig svensk mästare i kvalitetssäkring.

Ingen annan fabrik i Sverige har både IRIS – kvalitetssäkring för avancerad elektronik för järnvägsindustrin – och ISO 13485 dvs certifiering för medicinsk teknik.

Arbetet med den senaste certifieringen började redan i slutet på 2012, då Leab gjorde en inledande analys över vad som skulle krävas för att lövångerfabriken skulle klara de medicinsktekniska kraven.

I maj fick LEAB i Lövånger besök av fyra revisorer från Bureau Veritas, en av de ledande certifieringsorganen för riskhantering och kvalitetssäkring med 52 000 anställda i 140 länder. De gick igenom hela fabriken och studerade varenda liten del av produktionen.

Efter en veckas minutiös genomgång fick Leab fick ett positivt förhandsbesked.

– Vi håller en mycket hög nivå på vårt kvalitetsarbete och är helt redo för produktion av medicinsk-teknisk produktion, berättar Jenny Stenberg, kvalitetsansvarig inom Leab Group.

Lövångerfabriken i en klass för sig Och häromdagen kom det yttersta beviset. Ett brev med beviset på att lövångerfabriken nu är i en kvalitetsklass för sig. Även Leabs VD Martin Linder är glad: – Visst, det här har Lövånger all anledning att vara stolt över. Det här följer vår plan och satsning på det medicinsk-tekniska området och certifieringen ger Lövångerfabriken en viktig konkurrensfördel, vilket givetvis är positivt för hela bygden.

Med certifieringen kan Leabs Lövångerfabrik titulera sig svensk ISO-mästare. Ingen annan svensk fabrik är så välcertifierade, berättar Jenny Stenberg, kvalitetsansvarig inom Leab Group.

FOTO: Leab

Leabs målmedvetna satsning på kvalitetssäkring handlar även om att skapa ett standardiserat arbetssätt som gör det möjligt att flytta resurser och kompetens mellan olika tillverkningsprocesser.

FOTO: Stefan Dahlqvist

Hjälp oss att hålla Sverige rent Ge ditt bidrag på vårt 90-konto: PlusGiro 90 02 81-7 Läs mer om oss på www.hsr.se

8

NÄ RING SLIV I N ORR OKTOBE R 2013

©2012 Specsavers Optical Group. All rights reserved.

Välkommen till Specsavers

Företagsoptikern Har din personal ibland trötta ögon eller huvudvärk?

Specsavers står till tjänst med en helhetslösning för ditt företags synvård. Våra legitimerade optiker gör synundersökningar samt tillhandahåller bildskärmsglasögon och skyddsglasögon av högsta kvalitet.

Boden Drottninggatan 8, 0921-133 60.

Kiruna Gallerian, 0980-137 40.

Piteå Lillbrogatan 3, 0911-156 70.

Umeå Västra Esplanaden 5, 090-14 26 20.

Gällivare Storgatan 2, 0970-157 61.

Luleå Storgatan 9, 0920-23 10 20.

Skellefteå Nygatan 39, 0910-71 05 00. www.specsavers.se

KRÖNIKA

Demokratins stickspår

J

ag har idag, för andra gången i mitt liv, deltagit i en folkomröstning. Förra gången gällde det Sveriges framtida inriktning på energiproduktion, dvs. valet mellan linje 1, 2 och 3 i den s.k. kärnkraftsomröstningen. Denna gång gällde det en ambulans i Malå. Viss skillnad !!

Då, var själva upplägget, med 3 svarsalternativ, en politiskt styrd taktisk fint för att säkerställa ett meningslöst resultat av själva folkomröstningen. Absolut majoritet var då i praktiken ett osannolikt röstresultat varför utfallet, oavsett gradering mellan alternativen, gav politikerna makten agera efter egen inbördes maktpositionering…

Nu, var alternativen två, Ja eller Nej till att ge Västerbottens Landsting i uppdrag att återinföra läkarjour i Dorotea och ambulans i Malå genom att ”utforma ett åtgärdespaket för hela länet”.

Ja eller nej till en ambulans, eller…

Som alla läsare förstår har, redan före omröstningen, kritik riktats mot själva frågeställningen. Självklart väcker den större frågor än vad själva omröstningen i sig besvarar.

Vad menar de med ”åtgärdspaket för hela länet”? Skall Landsinget flytta ambulansen från Robertsfors till Åsele eller innebär åtgärdspaketet att man säkrar en effektiv ambulanslogistik i hela länet? Jag har så oerhört svårt att acceptera denna floskelretoriska nonsensfråga. Femton miljoner kronor (15.000.000 sek) har Landstinget dessutom kastat bort av bl.a. mina skattepengar på detta…..

Jag vet vad ambulansen kostar….

Med anledning av en tuff debatt i Västerbot-

10

NÄ RINGS LIV I N ORR OKTOBE R 2013

ten om Landstingets prioriteringar för något år sedan fick jag i uppdrag att som oberoende ekonom analysera Landstingets budget och ekonomiska utfall. Jag kunde då till min stora förvåning notera några intressanta iakttagelser.

För det första. Hela ambulansstationen i Åsele kostade ca 3 millar per år. Den togs bort av besparingsskäl för att ersattes av en akutbil i Åsele, ökad ambulanstransport från Dorotea och ökad helikoptertransport från Lycksele. Hur mycket man sparade på det framgick inte. Min allmänna kunskap säger mig bl.a. att den rörliga kostnaden för en ambulans är försumbar jämfört med en helikopter.

Landstingets offentliga budget…

För det andra. Hela budgeten på ca 25 sidor beskrev på ett stringent sätt Västerbottens problem med för låg primärvård i förhållande till akutvård. På ca 15 rader beskrevs det nödvändiga åtgärdspaketet. Fem rader berörde ambulansen, fem rader berörde kirurgen i Skellefteå som fick reducerade platser. Min reflektion var förstås huruvida man skall göra blindtarms- och höftledsoperationer på vårdcentralerna istället?

För det tredje. Någon som helst konsekvensanalys, eller ens försök till argumentation varför åtgärdsbesluten skulle lösa Landstingets problem, lyste med total frånvaro.

Parodi, eller finns en dold agenda…

Jag misstänkte länge jag fått fel material. Var det en parodi? Logiken skulle möjligen platsa i en Monty Python sketch. Eller, var detta bara ett sätt väcka ”folkets vrede” för att dölja andra verkliga problem i Landstinget? Bara

felbudgeteringen på kapitalkostnader var t.ex. över 100 miljoner kronor samma år….

Välförtjänt politikerförakt…

Jag må i min professionella ställning vara objektiv och känd för ”redbarhet och vandel” som de yrkesetiska kraven utfäster. Men jag må också i kraft av min professionella ställning reagera när jag som skattebetalare tillsammans med alla andra, från läktaren måste se på när kvalificerat trams utspelas på den politiska scenen, bevakat av ett media utan analytisk förmåga. Om Landstingsledningen ger dåliga förslag, måste vi kunna kräva att den politiska ledningen tar ansvaret för styrning av verksamheten på ett adekvat sätt. Förståelsen för ett ökat politikerförakt, minskar tyvärr inte.

”Bygg Norrbotniabanan, nu!”

Demokratins stickspår är krönikans rubrik.

Bara för att stickspår finns är naturligtvis demokratin en självklar grund för hela vårt samhälle, självklart tycker jag inget annat.

Ett stickspår till, politiskt sett, är bristen på rälsburet ”stickspår” mellan Umeå och Luleå. Den centralpolitiska oförmågan agera i enlighet med de slutsatser den egna Godstransportutredningen kommit fram till, är beklämmande. Jag avslutar min krönika som alltid: Bygg Norrbotniabanan.nu!

Anders Hettinger Auktoriserad revisor och affärsrådgivare PwC Skellefteå

H책ller myterna vid liv

KRÖNIKA

Håll myterna levande!

T

änk att det finns människor som tror att det går isbjörnar på gatorna här uppe i norr. Ganska märkligt, eller hur!

Myterna om Norrbotten och framför allt om oss norrlänningar är många. Som till exempel att vi är lata och bara lever på bidrag.

Hur kommer det sig då att Norrbotten har landets näst högsta BRP, dvs bruttoregionprodukt per invånare? Bara slagen av Stockholms län. (BRP innebär det samlade värdet av alla producerade varor och tjänster i en region under ett år. Den regionala motsvarigheten till BNP med andra ord.) Dessutom har vi inte någon högre arbetslöshet i Norrbotten om vi jämför med riksgenomsnittet.

De flesta myter är ganska enkla att slå hål på, även om riksmedia gör allt för att hålla dem vid liv. Och ibland blir jag lite smått irriterad över hur vi blir behandlade i framför allt radio och teve. Norrbotten blir på något vis bara ett bihang till Sverige. Det verkar som om man tycker att det inte är så noga med hur man behandlar oss. Som till exempel när nyhetsprogrammen ska berätta vad det blir för väder och man börjar längst ner och ”läser sig norrut”. Det borde väl vara precis tvärtom. Varför ska vi stå med mössan i hand och vänta på vår tur? Har man så mycket mer bråttom i Skåne att de måste få veta sitt väder

12

NÄ RINGS LIV I N ORR OKTOBE R 2013

allra först. Trots att de ligger sist. Eller är det möjligen på det viset att man tänker ”får vi tidsbrist kan vi dra hela Norrland över en kam och avsluta snabbt”. Ja ibland känner åtminstone jag att jag vill ställa mig på barrikaden och protestera en aning.

Men om vi tänker till så finns det ju faktiskt en hel del spännande och roliga myter om Norrbotten också. Och kanske borde vi istället för att försöka krossa dem göra precis tvärt om och ge myterna ännu mer kraft. Ja till och med öka på dem en aning så att det blir ännu mer skruvat. Om vi gör det på rätt sätt (och med rätt myter) så kan vi nog till och med öka intresset för Norrbotten. Istället för att försöka säga att det inte finns några björnar på våra gator så trycker vi upp massor av vykort med björnar ståendes utanför ICAbutiker och kiosker. Sen skickar vi korten till alla som bor söder om Uppsala med en glad hälsning från Norrbotten, sätter oss ner och väntar på turistgrupperna som vill komma hit för att se om det verkligen stämmer eller inte.

Och för att inte göra dem besvikna när de väl är här, kan vi ju alltid säga ”tyvärr men just idag verkar de vara inne i sina iden....” och så erbjuder vi en guidad tur till någon fin plats med tillhörande gourmetmåltid och en skön hotellnatt som plåster på såren.

Skämt åsido, så kanske man inte kan göra.

Men faktum är att vi människor nog gillar att bli lite smålurade trots allt. Vi tycker om att höra sägner och myter. Och vi för dem gärna vidare. Ta bara Storsjöodjuret i Jämtland och Nessie i Skottland. Hur många är det inte som varje år reser till Storsjön och Loch Ness för att själva försöka se om det finns någon sanning i dessa otroliga historier? Innerst inne vet nog de flesta att det bara är en bluff, men man vill ändå själv kontrollera historien.

Och när man väl är på plats köper man gärna souvenirer av något som inte ens finns.

Turistindustrin i Norrbotten kan med all säkerhet utvecklas ännu mer, bara vi ser till att vi tar hand om och vårdar vår fina natur samt håller myterna levande. Åtminstone de myter som vi kan tjäna pengar på. Då kan vi fortsätta vara lata och leva på bidrag.

Och medan vi noggrant funderar på vilka myter vi ska slå mynt av kan vi ju ägna en tanke på vad Albert Einstein en gång sade: Fantasi är viktigare än kunskap. Och han var ju trots allt en ganska klok man.

Peter palmqvist VD Favör Reklambyrå www.favorreklambyra.se

Är du intresserad av 2000 000 000 000 kronors-kakan?

Hantverksdagarna Arcushallen, Luleå 1-3 nov 2013

Under tre dagar i november så har du möjlighet att ställa ut ditt genuina hantverk och få chans att träffa tusentals köpstarka besökare.

Unika affärsmöjligheter i ryska Barents Företagarna Norrbotten tillsammans med Norra Handelskammaren i Murmansk, har fått förtroendet att utveckla och stödja samarbetet mellan svenska och ryska företag i Barentsområdet.

Vi erbjuder det regionala näringslivet en ”gräddfil” till nya affärsmöjligheter hos den stora grannen i öst. All tillgänglig kompetens finns nu till din tjänst !

Kontakta oss så berättar vi mer Åsa 0920-45 49 55, Leif 0920-45 49 57 www.hantverksdagarna.se

Anmäl dig på hemsidan: hantverksdagarna.se

KNIVTÄVLING! Delta i knivtävlingen Norrlandskniven. Flera klasser, även för nybörjare. För mer information och anmälan hittar du på vår hemsida: www.hantverksdagarna.se

”Rysk-Svenska Rådet” erbjuder bl.a.

Hjälp oss göra Kalix ännu attraktivare att jobba, driva företag och bo i.

Business-to-Business Event Svenska och ryska företag från specifika brancher, träffas för en mängd korta förbokade möten med potentiella affärspartners. De här eventen arrangeras i anslutning till pågående mässor, seminarier och liknande tillställningar.

Support & Rådgivning

För att åstadkomma detta behöver vi så många företag som möjligt anslutna till oss. Ju fler vi är desto mer kan vi påverka.

Vi erbjuder förutsättningarna för snabb och enkel start på affärer mellan svenska och ryska företag. Hjälp med både praktiska frågor och formalia tillhandahålls. Några exempel; partnersökning, förhandlingar, tolkning och översättning, avtal och kontrakt, tullfrågor, försäkringar, logistikfrågor.

DeT HÄR jobbaR vi meD iDag

Företag som deltar i vårt projekt, får utbildning i svensk-ryska affärsrelationer. Deltagarna får kunskaper i juridiska, ekonomiska och praktiska aspekter. Vi belyser skillnader i regelverk och bestämmelser, men även i kultur och historia.

Utbildning KUNSKaP geR aRbeTe aKTiviTeTeR UTveCKLiNg bRaNSCHSamveRKaN i SeKToReR SmåföReTagaRTRÄffaR oCH UTbiLDNiNgaR

Web-sida Företag, beställare och myndigheter som intresserar sig för svensk-ryska affärer i Barentsområdet, finner projektets web-sida som ett värdefullt verktyg. Aktuella affärserbjudanden och andra relevanta händelser publiceras kontinuerligt.

SamaRbeTe meD PoLiSeN Ta DeL av våRa faNTaSTiSKa avTaL oCH föRDeLaKTiga eRbjUDaNDeN Skräddarsydda försäkringar Erbjudande om köp av ny tjänstebil Juridisk rådgivning Småföretagarträffar och utbildningar Samverka över branschgränser Skapa en ännu mer positiv framtid i Kalix Påverka det lokala företagsklimatet TeL 0923-105 53 www.kalixforetagarna.se

Kontakta Kari Huotari Projektledare Kari.Huotari@foretagarna.se 0920-20 18 64

Välbesökt invigning av Guest House Tornedalen

Vackert brittsommarväder, god mat och officiell invigning gav en fin inramning till den spännande satsningen som Gunhild Stensmyr gör med sitt Guest House Tornedalen. I bakgrunden syns Huset Wennberg, det tredje huset i ordningen att färdigställas.

Den unika och exklusiva boendeanläggningen vid Guest House Tornedalen invigdes i Vitsaniemi/Risudden i södra Tornedalen i början av september.

Norrbottens landshövding SvenErik Österberg planterade ett vårdträd tillsammans med ägaren Gunhild Stensmyr intill Huset Wennberg och Huset Tolonen.

Ett fantastiskt sensommarväder ramade in tillställningen som också var välbesökt av såväl bybor som företrädare för företag och politiker. Matentreprenören Simon Laiti hade komponerat ett generöst utbud av delikatesser med ingredienser ur det Tornedalska skafferiet.

Kulturentreprenör Gunhild Stensmyr är en kulturentreprenör som efter många år i förskingringen bestämde sig för att flytta tillbaka till Tornedalen och hembyn Vitsaniemi/Risudden.

Gunhilds förflutna som konsthallschef har en stark koppling till Guest House Tornedalens hus, dess konst, form och hantverk. Här finns även framskridna planer på att bygga en internationell konsthall vid Torneälvens strand.

Text och foto: Björn Palovaara

14

NÄ RINGS LIV I N ORR OKTOBE R 2013

Northland Resources vice vd Jonas Lundström i samspråk med Gunhild.

Norrbottens landshövding Sven-Erik Österberg lovordade satsningen.

Huset Wennberg 1.0

Matentreprenören Simon Laiti, i högra bilden, hade dukat upp ett fantastiskt buffébord bestående av delikatesser med lokal anknytning.

Har du skrivit på för Norrbottens vinnande (elbo)lag?

Marknadsför ditt företag i Näringsliv i Norr – din regionala affärstidning för norra Sverige.

Som företagskund hos oss kan ni vara säker på att få en personlig, pålitlig medspelare som hellre kundmaximerar än vinstmaximerar.

Kanske är det därför vi har tre raka SM-guld när det gäller nöjda privatkunder och två raka guld när det gäller nöjda företagskunder? * Välkommen att skriva på för ett lite omtänksammare (elbo)lag ni också. Kontakta oss företagssäljare på Elhandel på telefon 0920-26 44 00 så hjälper de er att göra en lönsam affär.

Ring: 0923-107 00

FÖRETA GSKUNDER DASTE PRIVAT- OCH * 2012 SVERIGES NÖJ GSKUND ER PRIVAT- OCH FÖR ETA TE DAS NÖJ S 2011 SVERIGE ETAGSK UND ER TE PRIVAT- OCH FÖR DAS NÖJ S RIGE 2010 SVE ER DASTE PRIVATKUND 2009 SVERIGES NÖJ UND ER DASTE FÖRETAGSK NÖJ S RIGE SVE 8 200 UND ER DASTE FÖRETAGSK 2007 SVERIGES NÖJ

vinter. foto Tomas Bergman

EN LEDANDE FRÅGA:

KRÖNIKA

Mera mål!

Del 2.

I

del ett av denna krönika tittade vi övergripande på syftet med målsättningar.

Nu är det dags att mer konkret se några exempel på mål och hur man kan arbeta med dessa.

Många medarbetare i näringslivet känner oklarhet på hur dennes prestation mäts och vad som krävs för att avancera i sin karriär.

Samtidigt känner många chefer med personalansvar att det saknas tydliga kopplingar mellan prestation och löneutveckling. Mycket sker med magkänsla och subjektivitet.

Att skapa en tydlig, transparant och lättarbetad målstyrning baserat på mätbara värden genom en strukturerad process från styrelse via ledningsgrupp, VD, gruppchefer och ner till medarbetarnivå är något som ger nöjdare fackliga organisationer, medarbetare och chefer samt sparar tid och underlättar utvecklingssamtal och lönesättningsarbete samt förbättrar möjligheterna till nyanställningar genom att bli en attraktivare, tydligare, arbetsgivare.

Tänk vad det vore enkelt om du skulle jobba i en verksamhet som hade en anpassad process med tillhörande dokumentation för utvecklingssamtal och lönesamtal/lönesättning med mjuka och hårda mätvärden som individanpassas av ledningsgrupp/gruppchefer och kopplas mot verksamhetens mål. Dessa

16

NÄ RINGS LIV I N ORR OKTOBE R 2013

ligger sedan till grund för lönesättning.

Dessa samtal bör delas upp i en mjuk del i form av informationsinsamling och en hård mätbar del med tydliga målsättningar.

I den mjuka delen är det många som använder ”ja och nej”-frågor. Ett exempel kan vara ”Vad är du bra på?” där medarbetaren ofta säger någon sak. Om du i stället skulle utveckla frågetekniken med flera frågor där en skulle kunna vara ”Vilka fritidsintressen har du som vi skulle kunna ha nytta av i arbetet?” skulle du antagligen skapa ett helt annat resonemang runt frågan.

När det gäller den hårda delen bör mål alltid följa styrelsens, alternativt vid frånvaro av styrelse, företagsledningens målsättningar.

Ett vanligt mål är att för kommande år höja intäkten och vinsten. Inom t.ex. konsultsidan är då ett vanligt ”slutmål” debiteringsgrad.

D.v.s. hur många av arbetade timmar är debiterbara ut till kund. Ett nyckeltal som oftast förväntas vara så högt som möjligt på den enskilde medarbetaren. Men egentligen, är högsta möjliga debiteringsgrad ett rättvisande mätvärde? Många timmar till låg timkostnad är ju inte lika intressant som få debiterade timmar med högre timkostnad och nu slutsumman i de båda exemplen är lika.

En konsult som har förmågan att belägga andra kanske egentligen ska ha ett lågt värde

på debiteringsgrad för att styrelsens mål ska uppnås? Om alls debiteringsgrad ska användas för denne konsult. Kanske skulle i stället ett mätbart, lättförståeligt, nyckeltal skapas som tar hänsyn till just dessa parametrar?

Om man i början av året skulle sätta dessa mål för hela personalgruppen, inklusive mellanchefer och att dessa sedan följdes upp halvårsvis och sedan dynamiskt kunde ändras under årets gång och beroende på vad som inträffar i verksamheten, vad lätt det då vore inför lönesamtalet år två att följa upp prestationen (måluppfyllnaden) och baserat på detta fördela lönepotter och liknande i personalgruppen utan orättvisor och med fullständig transparens.

– Vad har du för egna erfarenheter inom detta område?

Antingen som anställd eller arbetsgivare. Maila gärna dina utmaningar, erfarenheter, frågor och åsikter till mig.

Peder hansson AB Terminalen Peder Hansson är ägare av och rekryterare samt HR-konsult på AB Terminalen som har sitt huvudkontor i Luleå men arbetar över hela Sverige samt inom EU. Peder är även en flitigt anlitad föreläsare och konsult runt kompetensförsörjningsfrågor. Du når honom på peder.hansson@terminalen.nu eller telefon 0920-42 01 91.

BRA MILJÖ - BRA AFFÄRSMÖJLIgHETER North Waste Infrastructure, NWI, är ett unikt och modernt miljöprojekt som finansieras av EU och Bodens kommun.

Vårt uppdrag är att skapa en plattform för miljöteknisk affärsutveckling med fokus på nyttiggörande av restprodukter.

17-18 oktober arrangerar NWI ett seminarium där ni får ta del av resultaten av forskningen i våra delprojekt och lyssna på intressanta föreläsare från näringslivet.

Föreläsare Lars-Erik Aaro – LKAB Lars Olofsson – PEAB Eva Axelsson - EON Anders Kihl - Ragn-Sells Hans Winsa - Sveaskog Emil Svanberg - Centek Jeanette NIlsson - Bodens kommun Luleå tekniska universitet Resultat från delprojekten Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Ökad utvinning av biogas.

Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer.

Utveckling av näringstillskott för skog- och jordbruk.

Programmet uppdateras löpande på www.northwaste.se

bRa mIljö - bRa aFFäRsmöjlIgheteR 17-18 oktober lunch till lunch på Western farm i boden. Dag 1 börjar med lunch 12.00 och avslutas med gemensam middag. Dag 2 börjar 08.30 och avslutas med lunch 12.00. aNmälaN senast 12 oktober till maria.johansson@ boden.se, 0921-629 75 eller på www.northwaste.se

VåR VIsIoN - FleR ska tjäNa peNgaR på sopoR Visionen är att fler ska tjäna pengar på sopor.

Genom att utveckla användningen av resurser från avfallet kan vi spara energi och tjäna pengar. Viktigt är också att få en bättre miljö och att vi kommer närmare visionen om ett kretsloppsanpassat samhälle.

Inget företagande ä En bit in på 2013 öppnade Villa Åsgård i ny regi.

Vandrarhemmet den vackra tomten i centrala Jokkmokk var en gång jägmästarbostad. Nu hoppas den nya arrendatorn att Villa Åsgård ska bli lika välbesökt såväl av turister som av Jokkmokksborna sedan många decennier.

– Min ambition är att fler ska glädjas åt stället, säger Anna Innala.

De senaste tio åren har Anna Innala drivit stuguthyrning i Luleå skärgård. Hon brinner för turister, värdskap, mat och upplevelser – hon har kört svävare i skärgårdens packisområden och de tre sista åren har hon sommartid arbetat ombord på båten M/S Storlule mellan Ritsem och Vaisaluokta.

Då som anställd åt STF, men det har varit enda avkallet från företagandet, förtydligar Anna Innala.

Med morsarvet följde rötter i Jokkmokkstrakten, där Anna tillbringat mycket tid under uppväxten. När hon tipsades om att Åsgård låg ute på annons var därför betänketiden kort.

– Jokkmokk är väldigt trivsamt och jag såg genast potentialen i stället. Om Åsgård legat i en annan kommun hade det kanske inte varit lika intressant, konstaterar hon.

Ovärderlig hjälp Det första jag gjorde var att ta kontakt med EntreprenörCentra.

Den support jag fick var ovärderlig. När man är mitt uppe i att starta något är det viktigt att fler tror på idén. Feedback är jätteviktig, tycker Anna som menar att inte minst pappersarbetet kring en företagsstart tar mycket tid.

Det är så otroligt mycket som ska göras i uppstarten. Att få allt papperarbete rätt gjort med en gång har varit väldigt bra.

EntreprenörCentra har också hjälpt till med ansökningar och hjälpt mig etablera kontakter med Länsstyrelsen och banken. Att någon lobbar för en och visar på vägar man själv aldrig skulle ha tänkt på är värt mycket. De har också hjälpt till med finansiering av hemsidan. Jag gillar verkligen framåttänket, säger hon.

Skapat egen atmosfär Under några veckor vid årsskiftet fick Villa Åsgård ett ansiktslyft då hela huset målades och tapeterades i flygande fläng. Att kunna skapa en egen atmosfär har känts viktigt. Med nya möbler, ett godkänt restaurangkök med en meny à la Anna, baserad på lokala råvaror så långt det är möjligt, samt fullständiga rättigheter finns nu alla förutsättningar att Villa Åsgård ska bli en samlingspunkt för både turister och ortsbor.

Min ambition är att Jokkmokkarna ska upptäcka Villa Åsgård, säger Anna och nämner att bland annat kick-offer, kalas, minnesstunder och mindre konferenser kan passa den lokala marknaden.

Med god mat då förstås.

Intresse för samarbete Anna har också blivit varmt mottagen av andra företagare.

Flera entreprenörer har knackat på och presenterat sig och vill göra saker tillsammans med mig. Det känns hemskt roligt. Det vi alla hoppas på är att kunna hitta på saker tillsammans där vi kompletterar varandra. Inget företagande är en enmansshow, konstaterar Anna Innala.

Min drivkraft är att utveckla mötet mellan människor och att se resultat. Jag har svårt att sätta mig ner och vara nöjd. Målen flyttas hela tiden.

Text och foto: Iréne Lundström, ByaTryck AB

18

NÄ RINGS LIV I N ORR OKTOBE R 2013

Anna Innala är ny arrendator på Villa Åsgård i Jokkmokk. Under några veckor vid årsskiftet fic känt restaurangkök med en meny à la Anna. ”Min ambition är att fler ska glädjas åt stället” sä

är en enmansshow

ck Villa Åsgård ett ansiktslyft då hela huset målades och tapeterades i flygande fläng. Att kunna skapa en egen atmosfär har känts viktigt. Med nya möbler, ett godäger hon.

N Ä R I N G S LI V I N OR R O KTO B E R 2 0 1 3

19

Designhögskolan i Umeå rankad etta i världen Vår nya värmepump jobbar hårdast när elpriset är lägst.

Designhögskolan vid Umeå universitet blev överlägsen vinnare i amerikanska IDEA, International Design Excellence Awards 2013.

Därmed slår man prestigeskolor i Kina, USA och Storbritannien och visar återigen att man tillhör den absoluta toppen inom industridesignutbildning.

Utöver IDEA:s rankning är Designhögskolan i år högst rankad på Red Dots lista över europeiska och amerikanska skolor samt tvåa på europeiska iF:s lista.

– Även om alla priser och tävlingar är subjektiva på sitt sätt så kan vi ändå med säkerhet nu konstatera att Designhögskolans utbildningar är i världsklass. Priserna är en måttstock på att det vi gör här i Umeå är viktigt och att vi driver designutbildningen framåt, säger rektor Anna Valtonen.

Designhögskolans framgångar är en blandning av flera faktorer. Skolan har ett nära samarbete med industrin, små studentgrupper och studenter från i dagsläget 30 olika länder. Med en familjär och innovativ miljö har man skapat en plattform för nytänkande.

Det är studenter, både nuvarande och redan utexaminerade, vid masterprogrammet i avancerad produktdesign som skickat in sina koncept till tävlingen IDEA och som denna gång stolta kan luta sig tillbaka med två guldmedaljer, ett silver och tre brons.

De koncept från Designhögskolan som tilldelats guld i år är Ömer Haciomergolus ERO och Philip Nordmand Andersens SafeWave . ERO är ett innovativt förslag till en liten och lätt-manövrerbar semi-automatisk robot som bryter ned betongkonstruktioner med hjälp av högtrycksvatten. Det nya med konceptet är att den på själva byggplatsen, som är ett stängt system, både återanvänder vattnet till nedbrytningen samt separerar avfallsprodukter från betongen så att betongen kan paketeras och återanvändas vid nya byggnationer. SafeWave är framtidens livräddningsboj som enkelt kan aktiveras vid en nödsituation genom att användaren på land pekar med en laserpekare åt det håll som SafeWaven ska åka. I vattnet tar SafeWaven sig fram på egen hand och väl framme vid den nödställde blåses bojen upp för att ge största möjliga greppyta och flytförmåga.

20

NÄ RINGS LIV I N ORR OKTOBE R 2013

Nyhet!

IVT PremiumLine® HQ – först i Sverige med Smartgrid.

Med vår nya värmepump introducerar vi många förbättringar – och en revolution. Den är nämligen förberedd med Smartgrid.

Det betyder att värmepumpen kopplas mot elbörsen Nord Pool Spot, och själv anpassar så att den jobbar hårdast när elpriset är lägst. Och precis som alla våra värmepumpar har IVT PremiumLine® HQ 10 års garanti.

För vi chansar aldrig.

Hitta din lokala återförsäljare på www.ivt.se

Michael Scales Unique, friendly, hard working, welcoming, useful, interesting, helpful, knowledgeable, connected still fails to cover just how truly wonderful this place is, and by that I mean the people.

And I have only been privileged to a small amount of what they do.

AWESOME! (Thank you Strukturum)

Jokkmokk är fortfarande Norrbottens mest företagsamma kommun!

Jokkmokk är både en inlandskommun och har Norrbottens mest företagsamma befolkning. Kan man annat än bli stolt?

Vi på näringslivsbolaget Strukturum är i alla fall mäkta stolta.

I Jokkmokks kommun ansvarar 17,2 procent av kommunens arbetsföra befolkning för ett företag. Jokkmokk har högst andel unga företagare i Norrbotten och även kvinnors företagsamhet ligger i topp och därmed är Jokkmokk länets mest jämställda kommun.

Strukturum främjar utveckling av näringsliv i alla faser och arbetar för ett differentierat näringsliv. Oavsett vad en företagare har för fråga är det en god idé att kontakta oss på Strukturum.

Matlandet

Jokkmokks kommun är utsedd av regeringen till Årets Matlandethuvudstad 2014.

Läs mer på Strukturums webbsida: strukturum.se

Sájtte Nu är projekt Sájtte på upploppet …

Projekt Sájtte är ett 3-årigt EU-finansierat projekt med målsättningen att stärka och utveckling rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. I augusti 2014 ska projektet avrapportera till finansiärerna och till projektägaren vad projektet åstadkommit och vilka projektinsatser som blir permanent verksamhet efter projekttiden Vad har då hänt i projektet hittills? Ja, faktiskt en hel del.

Först av allt har projektet lyft fram betydelsen av rennäringen och samiskt näringsliv för Jokkmokks kommun och för länet i sin helhet.

Rennäringen och samiska näringar är idag den största privata näringen i Jokkmokk. Genom att skapa arenor för möten och samverkan mellan samiska företag och andra företag finns det idag goda möjligheter till samverkan inom t ex livsmedelsförädling och matproduktion. Genom nätverksträffar och Strukturums fredagskaffe för näringslivet och andra intresserade har projektet bidragit till att öka kännedomen om samiskt näringsliv och de särskilda villkoren för samiskt entreprenörskap. Även den samiska affärsutvecklingsmodell som utformats i projekt Sájtte – och som nu testas genom

10 pilotföretag – har gett positiva effekter genom ökad förståelse för samiskt entreprenörskap hos affärsrådgivare och finansiärer. Samebyarna i Jokkmokk har också beslutat att öka samverkan mellan samebyarna och med andra aktörer i Jokkmokk.

För att möjliggöra detta har samebyarna bildat Dálvadis ekonomiska förening genom vilken samverkan kan bli verklighet.

Samebyarna har också påbörjat ett arbete med att se över vilka konsekvenser som de pågående klimatförändringarna har på rennäringen och hur samebyarna skulle kunna hantera dessa konsekvenser.

Ett antal samiska entreprenörer har fått möljligheten att genom coaching och mentorskap stärka och utveckla sina företag.

Nu återstår det ungefär 1 år av projekttiden för Sájtte. Det kommer att bli ett spännande 2014 då vi kommer att redovisa vilka projektinsatser som kommer att fortgå äv en efter projekttiden och vilka insatser som av olika anledningar som kommer att avslutas.

Ingrid Inga och Åsa Labba Projektledare 070-275 35 77 eller 070-543 98 48

Sedan 2008 och fram till 2014 bedriver Strukturum ett långsiktigt arbete för att utveckla kvinnors företagande. Syftet är att bidra till vidareutveckling som genererar större marknad och ökad lönsamhet i företagen. Insatser och aktiviteter i projektet är bl a nätverks- och tematräffar samt individuell rådgivning, komptetensutveckling och coaching.

Stöd i rätt ögonblick – Jag kommer att befinna mig i en utvecklinsfas ända tills den dagen jag lägger ner, konstaterar Karin Nordström på Jokkmokksbär glatt, och berättar att hennes bärprodukter inom kort ska avsmakas av restaurangfolk från Mälardalen.

Hon väntar spänt på reaktionerna.

– Det handlar om att utvecklas åt rätt håll med de råvaror vi har i Jokkmokk. Det roliga är att testa olika smaksättningar.

Att delta i utvecklingsprojekt som Kvinnors företagande i Jokkmokk tycker hon är både roligt och stimulerande, särskilt som egenföretagandet tenderar att bli ganska ensamt.

– Tack vare projektet har jag fått ett bollplank. De ser vad jag behöver och ger rätt stöd i rätt ögonblick. Den nulägesanalys jag nyligen fick hjälp att göra var verkligen nyttig.

Vi sprider varandras budskap Efter tre år är Anneli Anderssons verksamhet bokstavligen på fötter.

Utbildningen på Axelsons i medicinsk fotvård var helt rätt, nu remitteras kunder från både landsting och kommun till hennes företag På lätta fötter. Privatkunder har också hittat dit, vilket delvis beror på projektet Kvinnors företagande i Jokkmokk.

– Träffarna med andra egenföretagare är mycket värda, vi har blivit kollegor, om än i olika yrken, som stöttar varandra. Förutom alla konkreta tips och råd vi får på träffarna hjälps vi åt att sprida varandras budskap, säger Anneli Andersson.

Projektet möjliggör också att Anneli kan åka på en utbildning i laserterapi för fotterapeuter, något som alla ömmande fötter i Jokkmokk får glädje av.

KRÖNIKA

Skuldsanering

S

kuldsanering blev en verklig företeelse 1994 genom införandet av skuldsaneringslagen. Innan 1994 hade fysiska personer ingen möjlighet att genom statens försorg få sina skulder reglerade utan var hänvisades till privata uppgörelser.

Undertecknad har tidigare arbetat vid Kronofogdemyndighetens skuldsaneringsteam i Malmö med skuldsaneringsfrågor och vill med denna artikel kort redogöra för vad en skuldsanering innebär och därutöver förklara några viktiga moment om vad som krävs för att beviljas skuldsanering och om dess genomförande.

Skuldsanering innebär att du blir helt eller delvist befriad från ansvar för betalning av de skulder som uppkommit innan beslut om skuldsanering.

Skuldsanering får beviljas den som har hemvist i Sverige och som är en fysisk person om denne är på obestånd och så skuldsatt att personen inte kan antas ha en förmåga

22

NÄ RINGS LIV I N ORR OKTOBE R 2013

att betala sina skulder inom en överskådlig tid, vilket kan sägas vara omkring 15 år. Det skall även i övrigt vara skäligt att skuldsanering beviljas. För det fall den skuldsatta är näringsidkare får skuldsanering enbart beviljas om de ekonomiska förhållandena i näringsverksamheten är enkla att utreda. Finns det ett pågående näringsförbud saknas möjlighet att erhålla skuldsanering.

Generellt sett brukar en skuldsanering pågå under fem år. Under denna tid skall den som erhållit skuldsanering betala fordringsägare enligt en av Kronofogdemyndigheten uppställd betalningsplan. Under denna period lever personen ifråga på existensminimum innebärande att denne får tillgodoräkna sig en viss del av sin inkomst motsvarande normerna på orten för hyra, matkostnad samt vissa andra utgifter som ett hushåll har.

Trots möjligheten till skuldsanering är många individer idag överskuldsatta. Uppskattningsvis beräknas det i Sverige finnas mer än 400 000 överskuldsatta individer.

Samhällets kostnader, även om siffran är

en grov uppskattning, beräknas uppgå till mellan 30 till 50 miljarder kronor. Således är det inte särskilt svårt att utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv förstå varför det är viktigt att vissa överskuldsatta individer ges möjligheten till skuldsanering och ekonomisk rehabilitering. En aktiv individ som är med och spelar på den ekonomiska planen är för Sverige i stort en bättre ”affär” för samhället än den som passiviserats och förpassats till evig utmätning.

Har du problem med din ekonomi kan ett första steg vara att kontakta kommunens budget- och skuldrådgivare. De hjälper dig att komma till rätta och kan verka som en länk till Kronofogdemyndigheten och en eventuell skuldsanering.

Andreas Sakko Jur kand, Advokatbyrån Kaiding

©2012 Specsavers Optical Group. All rights reserved.

Välkommen till Specsavers

Företagsoptikern Har din personal ibland trötta ögon eller huvudvärk?

Specsavers står till tjänst med en helhetslösning för ditt företags synvård. Våra legitimerade optiker gör synundersökningar samt tillhandahåller bildskärmsglasögon och skyddsglasögon av högsta kvalitet.

Boden Drottninggatan 8, 0921-133 60.

Kiruna Gallerian, 0980-137 40.

Piteå Lillbrogatan 3, 0911-156 70.

Umeå Västra Esplanaden 5, 090-14 26 20.

Gällivare Storgatan 2, 0970-157 61.

Luleå Storgatan 9, 0920-23 10 20.

Skellefteå Nygatan 39, 0910-71 05 00. www.specsavers.se

Jobb- och Välf

S

måföretagen står för ca 99% av det privata näringslivet i Norrbottens län. Samtidigt fokuseras debatten kring jobben och företagens betydelse för en ort oftast kring ett fåtal stora arbetsplatser. Men antalet privata arbetsgivare med fler än 50 anställda på en ort kan ofta uteslutande räknas på en hand. Det är istället småföretagen som dominerar både med antalet företag och antalet anställda.

Enligt de senaste undersökningarna så är 4 av 5 nya jobb i företag med mindre än 49 anställda.

Småföretagens betydelse för våra kommuners ekonomi kan därför inte nog betonas.

Tyvärr verkar det som att många politiker ännu inte uppmärksammat detta och de kommunala reformerna för ett bättre företagsklimat lyser med sin frånvaro.

Många kommuner tappar placeringar i olika kommunrankningar och politikerna verkar inte alla gånger inse vad som behövs och krävs för en förbättring.

24

NÄ RINGS LIV I N ORR OKTOBE R 2013

Om kommunens representanter inte inser detta, är risken överhängande att företagen lämnar kommunen för andra kommuner i närområdet där de kan få bättre förutsättningar.

I Norrbotten har vi tyvärr redan ett antal exempel på detta.

Kommunernas beroende av småföretagen blir extra tydlig när andelen av skatteintäkterna redovisas. Skillnaden mellan kommunerna i länet är faktiskt inte så stora.

Exempelvis är andelen av skatteintäkterna i fjällkommunerna Arjeplog 34%, Gällivare 32% och Kiruna 32%. Inlandskommunerna Jokkmokk 31% och Överkalix 28%. Samt de två största kommunerna vid kusten Luleå 30% och Piteå 28%.

Vi ser tre stycken centrala åtgärder att genomföra på kommunal nivå för att förbättra företagsklimatet i kommuner och regionen som helhet för att säkra att företagen stannar hos oss och inte flyttar.

n Skapa rättvisa och enkla regler. Företagare är bättre på att skapa jobb än att fylla i massor med blanketter. Kommunen borde se varje tillståndsärende som en möjlighet till jobb. Då skulle handläggningstider kortas ner och förståelsen vara större för företagarens vardag. n Bättre attityd till företag och företagare.

Kommuner kan förbättra kontaktytor mellan skola, universitet, högskola och näringslov.

Servicegaranti eller ”en väg in” för företagare och konsumenter gynnar effektiv kommunorganisation samtidigt som kommunens handläggning blir både förutsägbar och mindre betungande för företagen. n Öppna upp för nya idéer och branscher.

Flera kommuner har fortfarande osund konkurrens med privat affärsverksamhet. När företag kan agera på lika villkor och utan att skattesubventionerad verksamhet försämrar näringsklimatet, innebär det att spännande branscher växer fram.

ärdsskaparna!

Företagarna är med 14 lokalföreningar representerade över hela länet. Våra medlemmar har en god kännedom om såväl det lokala som det regionala och nationella Företagsklimatet. Därför vill vi genomföra ovan nämnda punkter tillsammans med politikerna och tjänstemännen ute i kommunerna. Därför bjuder vi nu in kommunerna i länet till samtal för att diskutera hur vi tillsammans kan skapa bättre förutsättningar för företagande i regionen. Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för att säkra jobben och välfärden i kommunen. Hur det går för småföretagen är avgörande för den kommunala utvecklingen vad det gäller sysselsättning, välfärd och kommunal service.

Om politikerna vill, kan jobben bli flera och skatteintäkterna ökar.

Rysk-svenska Rådet Intresset för samarbete och affärsutbyte växer sakta men säkert med vår närmaste stormarknad i öst. Redan nu har ett flertal lyckade kontakter etablerats och tack vare den nu uppbyggda och väl fungerande

organisationen så är det idag en betydligt enklare hantering med all byråkrati. Senare i höst arrangerar vi en gemensam resa till Murmansk och Kirovsk, där huvudtemat kommer att vara gruv och turistindustri. Men ett antal specialanpassade företagsträffar är också inplanerade.

Mentorprogrammet Eftersom vi har ett stort inflöde av unga/nya företagare så har vi i samarbete med Almi lagt upp ett omfattande Mentorprogram. Till det behöver vi fler erfarna företagare som är beredda att fungera som mentorer och därmed vara en viktig kugge i Norrbottens framtida utveckling.

Hösten Det mörknar allt snabbare och alla utomhusaktiviteter med husunderhåll, sol, bad, golfrundor eller älgjakt mm är avklarade.

Batterierna är laddade för högsäsongen!

Nu ger vi järnet och fortsätter att se till att Norrbotten går som tåget!

Eilert Isaksson Ordförande Företagarna Norrbotten

kjell hjelm Regionchef Företagarna Norrbotten N Ä R I N G S LI V I N OR R O KTO B E R 2 0 1 3

25

Iron Maidens sångare Bruce Dickinson kommer till Umeå den 7 november för att föreläsa i samband med Umeågalans 10-årsjubileum.

För de flesta är Bruce Dickinson känd som sångare i hårdrocksbandet Iron Maiden men han är också en driven entreprenör.

Pilot, marknadsdirektör, innovatör, affärsman och framgångsrik fäktare är bara några av hans titlar.

Den 7 november äger Umeågalan 2013 rum och i år ligger fokus på väntade och oväntade möten. Umeågalan 2013 är den tionde i ordningen och i samband med den kommer entreprenören Bruce Dickinson att föreläsa. Bokningen har varit möjlig att genomföra med delfinansiering från Balticgruppen. Tanken med Bruce Dickinsons medverkan är att visa att det finns många olika former av entreprenörskap.

En modig entreprenör – Vi är väldigt glada över att få Bruce Dickinson till Umeågalans 10-årsjubileum. Han är en modig entreprenör som vågar testa sina vingar inom en rad olika branscher, säger ordförandeför Umeågalans arrangörsgrupp Roland Carlsson.

Sedan starten 2004 har Umeågalan vuxit till att bli det enskilt största och viktigaste mötesplatsen för entreprenörer i Umeå.

Vid galan sammanförs personer som tänker annorlunda, har drivkraft och ser möjligheter istället för hinder. Alla under ett tak för att knyta kontakter i väntade och oväntade möten, inspireras av spännande talare, och fira framgångsrika insatser inom Umeås näringsliv.

Biljetter till Umeågalan 2013 kan köpas från och med den 19 september.

Run to the hills...

Bruce Dickinson, mest känd som Iron Maidens frontman, men även en driven entreprenör med många strängar på sin lyra. I november föreläser han på Umeågalan.

Aurora Sky Station i Abisko nominerad till Stora Turismpriset 2013 Swedish Laplands kandidat till Stora Turismpriset är Svenska Turistföreningens Aurora Sky Station i Abisko som ska konkurrera med de övriga regionernas representanter.

Stiftelsens styrelse utser den slutliga vinnaren.

I år delas priset ut för 20:e gången i rad och det blir en jubileumsceremoni i Stockholm den 17 oktober.

Motiveringen lyder: ”Man har inom ramen för en stor traditionell organisation som STF visat

26

NÄ RINGS LIV I N ORR OKTOBE R 2013

vägen till lönsamhet och säsongsförlängning genom innovativ exportinriktad produktutveckling – Aurora Sky Station - som bygger på platsen Abiskos naturliga förutsättningar och tillika unika möjligheter. Man har grävt där man står, hittat en av Abiskos naturresurser, vidareförädlat och paketerat en internationell gångbar upplevelse, där den globala resenären får ta del av världens bästa och säkraste plats att uppleva Aurora Borealis/Norrsken.”

Några leder, andra följer

Att ligga steget före konkurrenterna är grundläggande för framgång.

Det är därför vi alltid strävar efter att utvecklas och förbättra oss. Vi söker alltid ny teknik och nya effektiva sätt att arbeta på. För att göra det måste vi vara medvetna om de varierande utmaningar som våra kunder ställs inför. Det är därför vi ligger i täten. Precis som våra kunder.

Metso är en global leverantör av innovativ och hållbar teknik samt tjänster till kunder inom olika processindustrier, inklusive gruvdrift, bygg och anläggning, massa och papper, energi samt olja och gas. Upptäck mer på www.metso.com Metso Minerals (Sweden) AB, minerals.info.se@metso.com

metso.com

pr4u.se

PR som inte kostar skjortan.

Pr 4u - mer än en webbyrå. Ditt självklara val av samarbetspartner som leverantör av kommunikationstjänster både online och offline.

Idag använder drygt 4 miljoner svenskar internet i sin smartphone eller surfplatta. Med Responsive webdesign (RWD) anpassas webbplatsen så att det passar alla skärmstorlekar.

PR 4u har koll på det senaste inom webbproduktion och kan bygga din webbplats i RWD. Vi skapar även moderna och fräscha e-butiker baserade på WordPress. Självklart med full funktionalitet och responsive webdesign.

PR 4u erbjuder även ett brett urval av tjänster inom kommunikation för tryckta medier.

Vi har många års erfarenhet. Se vår portfolio och läs mer på vår hemsida.

Kontakta oss!

Janne 070-632 63 12 Björn 070-282 07 60 info@pr4u.se www.pr4u.se

mentorer och piloter träffades Nu är såväl piloter som mentorer utsedda i projektet Top of Sweden mentorship.

I samband med ett föredrag om den nya globaliseringen och Norrbotten i ett globalt perspektiv, möttes mentorerna och de sexton piloterna för första gången i mitten av september.

– Den positiva dynamik som finns i både mentorsgruppen och mellan mentorer och piloter bidrar till att vi uppnår vårt mål – en win win-effekt för piloternas utveckling på det personligt planet och för länet som helhet, sade Monika Sarstad, programansvarig och en av initiativtagarna till projektet.

Programmet Top of Sweden består av tre komponenter: n Mentorer från toppskiktet bland företagsledare, konstnärliga ledare och höga befattningshavare inom offentlig förvaltning verksamma nationellt och internationellt. n De ska under minst ett år ge handledning till programmets utvecklingspiloter. n Föreläsningsserie/workshops med aktuella teman som kommer att påverka Norrbottens framtida utveckling.

Deltagarna i Top of Sweden Mentorship får tillgång till var sin personliga mentor, rekryterad ur samhällets toppskikt. Pilo-

terna ska lyfta Norrbotten, oavsett om deras insatser ska tillämpas inom gruvsektorn, forskning, media, vårdsektorn, rymdfärder, kopplas till midnattsol, fjällvandring, konst eller musik.

16 utvecklingspiloter rekryteras varje år under perioden 2013-2016 och riktar sig till personer som har sin bas i Norrbotten, bosatta eller verksamma i länet. Deltagarna förväntas ha högre utbildningsnivå, kompetens och/eller innovativ kapacitet inom näringsliv, kreativa näringar och offentlig sektor.

Följande piloter och mentorer ska följas åt under programmet:

Sven-Erik Österberg, landshövding mentor för Eva Sundin, Vattenfall.

Maud Olofsson, f d näringsminister/partiledare mentor för Karin Nilsdotter, Spaceport Sweden.

Lars-Olov Söderström, vd Norrlandsfonden mentor för Erica Matsson, Swedish Lapland.

Anna-Stina Nordmark, senior advisor/styrelseproffs mentor för Annika Sandberg, Sparbanken Nord.

Karin Enberg, teaterchef Norrbottensteatern mentor för Eva Furmark, Trafikverket.

Annika Sandberg, pilot och Anna-Stina Nordmark, mentor.

Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova mentor för Mats Karlberg, SWEREA Mefos.

Göran Ottosson, vp sales and marketing, LKAB mentor för Magnus Johanson Jänkänpää, LKAB.

Gusten Granström, vd Piteå kommunföretag mentor för Mia Edin, Företagsbolaget.

Rune Andersson, företagsledare mentor för Richard Jonsson, AGIO.

Göran Carlsson, vd Swerea Mefos mentor för Johan Fagerlönn, Interactive Institute.

Gunnar Eikeland, vd Luleå kommunföretag mentor för Mattias Lundborg, ABB Composites.

Eva Nygren, vd/koncernchef Rejlers mentor för Josefina Nordmark, Nordmark & Nordmark.

Jonny Siikavaara, vd Lajoanis mentor för Roger Tuomas, Tuomas teknikkonsult.

K-G Holmqvist, styrelseproffs/f d landstingsråd mentor för Anneli Granberg, Landstinget Norrbotten.

Peter Örn, vd Peter Örn AB mentor för Ylva Löwenborg, Sensus.

Norrländska trätorn avluftar Norra länkeN i Stockholm De 21 meter höga torn som kommer att leda luften från Norra länkentunneln i Stockholm byggs i limträ och med formen av en vriden triangel – en supertriangel.

Martinsons har fått uppdraget av Trafikverket att konstruera och leverera tornen. Produktionen inleds i dagarna på Martinsons fabrik i Bygdsiljum, Västerbotten.

– Tornen kräver drygt 800 m3 KL-trä och reglar. Det är ungefär lika mycket som krävs för att bygga stommen till åtta mindre ishallar, säger Robert Andersson, projektledare hos Martinsons, och fortsätter: – Det är en stor affär och vi är stolta över att Trafikverket gett oss förtroendet att konstruera tornen.

Tornen byggs i Nationalstadsparken, i Frescati och i Värtan. Själva montaget kommer att inledas redan kort efter årsskiftet och tornen beräknas stå helt klara i maj 2014.

– Vi bygger tornen i ett miljövänligt material och de kommer att passa väl in i landskapsbilden i Nationalstadsparken. För att få till vridningen på rätt sätt byggs tornen av unika segment i KL-trä, säger Magnus Enblom som är Trafikverkets projektledare.

Tornen kommer att kläs i plattor av kanadensisk cederträspån, samma material som används till fasaden på Folkhems åttavåningshus i Sundbyberg, som är Stockholmsområdets första höghus som byggs i trä och som också levereras av Martinsons.

– Det gör att vi också kan behålla den unika formen på ett bra sätt. Med ett annat fasadmaterial hade vi inte kunnat behålla samma böljande former, säger Robert Andersson.

Norra länken är ett av Sveriges största vägbyggen och sträcker sig från Norrtull till Värtahamnen i Stockholm. Den kommer att tas i drift i etapper med start under vintern 2014/2015.

Fakta om Norra länken Var: Stockholm, mellan Tomteboda och Värtan.

Omfattning: 5 kilometer, varav 4 kilometer tunnel.

Varför? Förbättra innerstadsmiljön, lösa trafikproblem och ge utrymme för nya stadsdelar i Stockholm.

Vilka bygger? Trafikverket i samarbete med Stockholms stad.

30

NÄ RINGS LIV I N ORR OKTOBE R 2013

Bild: Rundquist Arkitekter

Här är mötet i centrum

Upplev oändligheten. Lyssna till vildmarkens tystnad. Låt dig fångas av spänningen från den mäktiga omgivningen. Underkasta dig naturens lagar och lär känna samernas kultur.

Upplevelser året runt Information och Bokning Tel 0973-400 70 info@storasjofallet.com www.storasjofallet.com

Hela Kiruna flyttar – så även Metso Metso flyttar ifrån lokalerna på Linbanevägen i Kiruna.

Den 31 januari 2014 ska byggnaden vara tom för att ge plats åt Kirunas nya stadshus som kommer att byggas på tomten. Metso planerar i sin tur att bygga en ny fastighet på Nya Industriområdet som ligger i närheten av Kiruna flygplats.

- En rimlig tidsplan är att vi flyttar in hösten 2015. En mellanlandning i annan lokal under tiden som Metsos nya servicehub byggs, blir därför nödvändig. En modifiering av denna byggnad för att passa vår verksamhet kommer att bekostas av vår nuvarande hyresvärd, säger Johan Oja, Servicechef i Kiruna (bilden).

Bygger för framtiden - Kiruna är en strategisk viktig plats att expandera på och bygga för framtiden. Våra största kunder finns etablerade i regionen och annan fördel är närheten till gruvkunderna i de norra delarna av Norge och Finland. Nya gruvprojekt startar upp och det finns en utvecklingspotential i området som vi menar skapar tillväxt. Metsos omfattande satsning med att bygga upp en servicehub i Kiruna är därför ingen tillfällighet, säger han.

Den nya serviceanläggningen i Nya Industriområdet kommer att vara bas för service och reparation, fältserviceteamen, säljare, support och säljadministration. Verkstaden kommer att ha en yta på 1650 kvadratmeter och det blir tolv kontor på sammanlagt 300 kvadrameter.

- Det blir ett rejält lyft med tanke på arbetsmiljön och vi ser verkligen fram emot nya fräscha lokaler. Hela projektet stärker vår position som en totalleverantör inom service och livscykelavtal samt slit- och reservdelar till både gruv- stenkrossindustrin. Vår nya servicehub kommer definitivt att sätta Metso på den nya Kirunakartan, säger Johan Oja.

Personalvård

När du behöver skärande bearbetning till rätt pris, i rätt tid och med hög kvalitét, ring

Erland Bomans Mekaniska AB, 0920-30072 Skärande bearbetning är ett av våra starka områden.

I vår maskinpark utför vi kvalificerad skärande bearbetning i de flesta material. Med vår breda kunskap erbjuder vi våra kunder den bästa metoden för kostnadseffektiv och kvalitetssäker bearbetning.

Våra kunder finns i branscher som verkstadsindustri, fordonsindustri och inom elkraftverksindustrin, där hög precision och leveranssäkerhet är ett måste.

Mössor!

Hösten är här och mössan ska på!

Ring oss så löser vi era mössproblem.

Mössor i 95% bomull och 5% Lycra och i flera färger.

Ge din personal förebyggande friskvård.

Energimassage 15 min.

Ring för mer information: 070-360 03 17

070-532 98 08 / 0923-756 00 anders@reklamguidenkalix.se

Mediabyrå

Luleå

Luleå 0920-20 30 30 0920-20Haparanda 30 30 0922-688 50

LIVSMEDELKYLA

Haparanda Piteå 0922-688 50 95 55 0911-20

VÄRME / ENERGI

Boden

Piteå 0921-192 00 0911-20 95 55

Kalix 0923-67 01 21

Boden 0921-192Gällivare 00

0970-660 70

SERVICE

KOMFORTKYLA

Kalix Kiruna 0923-670980-665 01 21 70 Skellefteå 0910-106 09 Gällivare

0970-660Umeå 70

090-14 10 30

TEKNIK KYLA

www.friginor.se - lla@friginor.se

INDUSTRIKYLA

Kiruna 0980-665 70

NäStaN daG Kommer dUDU i KoNtaKt med vårVÅR verKSamHet...

NÄSTANvarje VARJE DAG KOMMER I KONTAKT MED VERKSAMHET... i din butik eller på din arbetsplats.

I din butik, på arbetsplats, eller i ditt hem.

NYHET VI MONTERAR HAKI STÄLLNINGAR!

JIAB HYRCENTER AB MASKINVÄGEN 16 972 54 LULEÅ TEL: 0920 - 121 22 WWW.JIABHYRCENTER.SE

vi bESÖKEr DiTT FÖrETag Befria dig från glasögon och linser!

Vi utför ögonlaser- och RLE-operationer för att korrigera alla synfel, även ålderssynthet.

Välkommen att boka in en tid hos oss där du alltid får en kostnadsfri undersökning och konsultation av en legitimerad ögonläkare.

Visst vet du att du kan göra bruttolöneavdrag för synfelskorrigering via ditt jobb? Det är kostnadsneutralt för arbetsgivaren och skattefritt för dig, det innebär att du sparar mellan 30 till 50 procent på din operation. Boka in en tidredan idag för ditt första steg mot ett liv utan glasögon och linser!

UMEÅ: SKOLGATAN 73 A – Telefon 090-14 24 00 SKELLEFTEÅ: NYGATAN 58 – Telefon 0910-480 490 LULEÅ: STORGATAN 45 – Telefon 0920-420 420 Ö-viK: STORGATAN 19 B – Telefon 0660-28 11 28

www.koskela.se

vi besöker gärna företaget du arbetar på och informerar om både ögonlaser och linsbyten. vi kan även ta med utrustning och göra tekniska undersökningar, maila oss på

lulea@koskela.se så ringer vi upp ditt företag.

AVSÄNDARE: Arctic Försäljning i Norrbotten Köpmannagatan 17, 952 33 Kalix

POSTTIDNING B

e s . p o h S c i t c r A d n a l p a L m o r f P roducts

Företagare!

Vi hjälper gärna ditt företag eller organisation att lasergravera in er logo.

Kontakta oss för mer information eller prisförslag.

Köpmannagatan 17 Kalix, Öppettider mån - fre 10.30 - 16.30. Tel 0923-107 00

SVERIGE PORTO BETALT